Årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS

Bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 24 april 2015 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.

Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Allmänt om bankens verksamhet .................................................................................................... 2 Fem år i sammandrag ..................................................................................................................... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst ............................................................................ 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 10 Rapport över totalresultatet .......................................................................................................... 10 Balansräkningar ............................................................................................................................ 11 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 12 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 13 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 14 Styrelse ......................................................................................................................................... 54 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 55 Företagsstyrning ........................................................................................................................... 56 Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd ........................................................................... 57

2

Redovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får här-med avge årsredovisning för bankens verksamhet 2014, bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse

Långsam global återhämtning

Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild

under 2014 där USA visade framfötterna medan

återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse.

Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och

tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjun-

kande energipriser och lägre räntor. Hushållens

konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av

ekonomin, svarade för merparten av tillväxtök-

ningen.

Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade

ned till 2,6 procent det fjärde kvartalet 2014 från

närmare 5 procent i det tredje kvartalet är den

amerikanska centralbanken (Federal Reserv)

positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att

ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Fede-

ral Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styr-

ränta under 2015 för första gången sedan 2007,

även om ett lågt underliggande inflationstryck

reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning.

I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat

där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd

av Ukrainakrisen och sanktionerna gentemot

Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den

europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen

fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk

utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken

(ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 pro-

cent i höstas.

ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram

av obligationer motsvarande 1 miljarder euros

fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg

för att motverka den sjunkande inflationen och

stärka tillväxten. Den okonventionella penningpoli-

tiken från ECB bidrog till att statsobligationsrän-

torna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga ni-

våer. Detta har även satt avtryck på valutamark-

naderna där euron har påtagligt försvagats mot

dollarn.

Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad

utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten

växlade ned ytterligare och i slutet av förra året

var BNP-ökningen 7,3 procent i årstakt vilket är

den lägsta takten på flera decennier. Detta är

dock delvis en medveten strategi för att minska

obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den

brasilianska ekonomin och bristande reformer

drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan

den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av

de strukturreformer som har implementerats.

Hushållen driver svensk ekonomi

Den svenska ekonomin uppvisade en förhållan-

desvis stabil utveckling under 2014 trots inrikes-

politisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP

steg med 2 procent under fjolårets tre första kvar-

tal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där

privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna

svarade för merparten av uppgången. Hushålls-

sektorn stimulerades av låga räntor, stigande

realinkomster och en ökad sysselsättning. Den

inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i

den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3

procent i årstakt under 2014. För svensk exportin-

dustri var utvecklingen den motsatta där den

svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområ-

det, ledde till en fortsatt minskad industriprodukt-

ion och medioker exportutveckling.

Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare un-

der 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna

med 0,2 procent jämfört med 2013. Samtidigt

sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt

låga noll procent. Den låga svenska inflationen,

fallande inflationsförväntningar och ECB:s expan-

siva penningpolitik sätter ytterligare press på

Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska

åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på

2 procent. Riksbankens räntesänkningar samtidigt

som framtida räntehöjningar förskjutits på framti-

den har lett till en svagare krona i synnerhet mot

den amerikanska dollarn men även gentemot

euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindu-

stri.

Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året

med 4,9 (2,1) procent. De inlåningskonton som

ökat mest är E-sparkonto, företagskonto samt

privatkonto medan fasträntekonto har minskat.

Utlåningen till allmänheten ökade med 6,0 (5,2)

3

procent. Efterfrågan på krediter har ökat främst

vad gäller utlåning till företag. Volymen av förmed-

lade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med

1,8 (4,4) procent.

Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur

AB ökade med 16,2 (20,5) procent. Ökningen

beror på dels förbättring av värdet på aktierelate-

rade fonder dels ökat nettoinflöde till fonder.

Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring

ökade med 18,1 (15,4) procent. Detta har påver-

kat bankens värdepappersprovisioner positivt,

som ökade med 15,5 (22,9) procent. Provisionsin-

täkterna avseende courtage har minskat medan

intäkterna för försäljning av strukturerade produk-

ter har ökat.

Banken flyttar in i mobilen

Mobilbanken blir i allt större utsträckning huvud-

kanal för vardagsekonomin. Fler kunder loggar in

via mobilbanken än internetbanken idag. Utveckl-

ing går snabbt och nya tjänster utvecklas hela

tiden. Swish är en tjänst som introducerades un-

der 2013 som möjliggör överföring av pengar mel-

lan mobilnummer för privatpersoner på ett enkelt

och säkert sätt. Denna tjänst har utvecklats under

2014 till att möjliggöra för företag och föreningar

att ta emot betalningar. Under året har tjänsten

Swish fått riktig fart – nya anslutningar har ökat

med 75 procent jämfört med 2013. Många kunder

har även lagt undan säkerhetsdosan och ersatt

den med Mobilt BankID. Ungefär 40 procent av

kunderna loggar idag in med hjälp av denna

tjänst.

Fler kvalificerade kundmöten

I en allt mer digitaliserad värld är det viktigt att

värna om det personliga mötet. De stora viktiga

besluten vill kunderna helst diskutera öga mot

öga. Idag har banken närmare 70 rådgivare på

privat- respektive företagssidan på fem kontor

som finns tillgängliga för att diskutera affärer med

kunderna. Under året har många personliga

kundmöten genomförts.

Trygghetsfrågan allt viktigare för våra kunder

Försäkringsrådgivningar som banken kallar

Trygghetskollen blir en allt viktigare del i bankens

verksamhet. Banken ser ett tydligt behov hos

kunderna att vilja göra en ordentlig genomgång av

sitt försäkringsskydd. Under 2014 har banken

förmedlat en bit över 2 300 nya försäkringar inom

både sak- och trygghetsförsäkringar.

Spara- och pensionsaffären

Försäljning av Garantums produkter ökade. De

flesta kunderna anser att Garantum är ett bra

komplement till sina övriga sparaprodukter. För-

säljningen av Folksams Traditionella Livförsäkring

tog fart både när det gäller större placeringar och

mindre månadsavsättningar. Försäljningen av

fasträntekonton fortsätter att minska. Traditionell

aktiehandel fortsatte att minska i banken, varför

bemanningen vid handlarbordet drogs ned och

ompositionering till fler Kapitalrådgivare genom-

fördes. I december gjordes ett utskick till kunder

som har pensionssparande i någon form där ban-

ken informerar om det politiska beslutet att minska

avdragsrätten för 2015 för att sedan försvinna helt

2016. Intresset för en pensionsrådgivning var stort

vilket gör att bankens medarbetare startar året

med mycket välfyllda kalendrar.

Populära kundevent

För tredje året i rad genomfördes Nyckelkundsbio

med fyra fullsatta visningar på biograferna i Skara,

Vara, Götene och Nossebro.

Vårens Kundgolf på Lundsbrunns GK var fullbo-

kad med 120 startande.

För tredje gången var vi med på ”På Landet-

mässan” i Axvall som hade närmare 9 000 besö-

kare under två dagar. Nästan 1 000 personer var

med och tävlade om fina priser i bankens monter.

Traditionsenligt arrangerades bussresor till Bor-

geby Fältdagar och Elmia Lantbruk. Båda med

mycket stort deltagande av bankens lantbruks-

kunder. Även träffen med tema Ägarplanering och

generationsskifte för jord- och skogsbruksfastig-

heter lockade många deltagare.

Den årliga Spardagen som arrangeras under ok-

toberlovet var uppskattad av både barn och för-

äldrar. Temat denna gång var ”läsning”.

Kontinuerligt miljöarbete

Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO

14001. Miljöarbetet har under verksamhetsåret

fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en

hållbar utveckling.

Fokus under 2014 har varit de digitala tjänsterna

Mobilt BankID, Mobilbanken och Swish, tjänster

som bidrar till en minskad miljöbelastning. I slutet

av året anordnades en kontantsmarttävling, där

det gällde att använda sitt kort och inte ta ut kon-

tanter i kassa eller bankomat under december

månad samt skriva en slogan på temat kontants-

mart.

Ett av miljömålen 2014 var att vid intern och ex-

tern representation bjuda på lokalt och/eller eko-

logiskt producerad mat. Engagemanget för detta

miljömål har varit stort bland personalen och är en

naturlig del av bankens hållbarhetsarbete.

Under året har två miljörevisioner gjorts avseende

bankens miljöarbete och glädjande nog hade ing-

en av revisorerna något att anmärka på.

4

Fastigheter och kontorslokaler

Den största åtgärden på bankens fastigheter un-

der året var omläggning av tak och terrass på

fastigheten i Vara. På fastigheterna i Skara och

Nossebro har mindre reparationer utförts.

Personal

Vid årets slut var det 111 anställda i banken,

varav 104 banktjänstemän. Av dessa var 67 kvin-

nor och 37 män. Den totala årsarbetstiden för

banktjänstemännen uppgick till knappt 94 heltids-

tjänster. Medelåldern i banken var 48,6 år, vilket

är något lägre än föregående år.

Under året har två nya tjänster inrättats, Familjeju-

rist samt Affärschef Företag. Totalt har sju nya

medarbetare börjat och lika många har slutat.

Det är sedan tidigare beslutat att all personal som

utför kvalificerade rådgivningar i banken ska in-

neha Swedsec-licens. Det är ett led i att upprätt-

hålla allmänhetens förtroende för personalens

kompetens. För att erhålla denna licens ställs

därför höga krav på lämplighet, yrkeserfarenhet,

kunskap och förmåga att följa det regelverk som

gäller på värdepappersmarknaden. För att tydlig-

göra detta har banken beslutat om riktlinjer för

Swedsec-licensiering, vilket b l a innebär att ny-

anställd personal ska genomföra sin licensiering

inom provanställningstiden.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning

2014 i sammandrag

(2013 inom parentes)

Rörelseresultatet ökade till 208,3 mkr (201,1)

Räntenettot minskade till 182,7 mkr (187,1)

Provisionsnettot ökade till 72,5 mkr (67,6)

Summa kostnader före kreditförluster ökade

till 124,2 mkr (121,6)

Kreditförluster minskade till 2,9 mkr (4,3)

In- och upplåningen ökade till 6.816,4 mkr

(6.498,5)

Utlåningen ökade till 5.963,7 mkr (5.625,5)

Affärsvolymen ökade till 24.902,7 mkr

(23.361,4)

Bankens resultat

Rörelseresultatet för 2014, 208,3 mkr, är en ök-

ning med 3,6 procent jämfört med föregående år.

Räntenettot minskade med 2,4 procent till 182,7

mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 65,8 mkr

(62,3 föregående år). Provisionsnettot ökade med

7,3 mkr till 72,5 mkr. De allmänna administrat-

ionskostnaderna ökade med 3,6 mkr till 112,2

mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2014 till 2,9

mkr.

Bankens ställning

Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till

9.820,0 mkr, en ökning med 5,6 procent. Utlå-

ningen ökade till 5.963,7 mkr, en ökning med 6,0

procent. Volymstocken av förmedlade lån till

Swedbank Hypotek AB ökade till 4.564,2 mkr, en

ökning med 1,8 procent.

In- och upplåning från allmänheten ökade med 4,9

procent till 6.816,4 mkr. Vidare har banken för-

medlat fondsparande via Swedbank Robur AB till

ett värde av 3.626,2 mkr, en ökning inklusive vär-

deförändring med 16,2 procent. Förmedlade för-

säkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till

996,5 mkr, en ökning inklusive värdeförändring

med 18,1 procent.

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank,

fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder

och strukturerade produkter. Placeringsportföljen

uppgick per balansdagen till 2.117,2 mkr. Banken

har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr.

Per den 31 december uppgår bankens totala akti-

einnehav i Swedbank AB (publ) till 6.700.000 ak-

tier. Under året har banken förvärvat 300.000

aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett

marknadsvärde på 1.309,9 mkr (anskaffningsvär-

de 321,1 mkr). Utdelningen på bankens aktiein-

nehav i Swedbank AB (publ) har under de sen-

aste 10 åren uppgått till 256,2 mkr.

Bankens kapitalbas uppgår till 1.283,9 mkr per

2014-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelat-

ion på 18,7 procent.

Ägarförhållanden

Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet

som fristående sparbank. Banken är ursprunglig-

en grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna

sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomför-

des år 2000. Bankens verksamhetsområde omfat-

tar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner.

Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till

banken och genom utdelning från banken kan

stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens

och bygdens utveckling. Fram till och med 2014

har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med

ca 126 mkr, fördelat över bankens verksamhets-

område.

5

Risker och osäkerhetsfaktorer

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av

finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likvidi-

tets- och operativa risker. I syfte att begränsa och

kontrollera risktagandet i verksamheten har ban-

kens styrelse, som är ytterst ansvarig för den in-

terna kontrollen i banken, fastställt policies och

riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande

direktören ansvarar för den löpande förvaltningen

enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfreds-

ställande riskhantering i banken har banken en

oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll

avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och

följa upp risker, oberoende från de risktagande

enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar

muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis.

Verksamheten präglas av riskmedvetande och

bankens medarbetare har en god förståelse för

den egna verksamheten och de risker som är

förknippade med den. De övergripande målen för

bankens hantering av risker är att i förväg identifi-

era riskerna så att dessa kan undvikas eller kon-

trolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt.

Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för

regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verk-

ställande direktören ansvarar för att fastställa

rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regel-

verket och att verksamheten är ändamålsenligt

organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens

funktion för regelefterlevnad (compliance) ansva-

rar för samordning och rapportering i frågor som

rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad

präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att

upprätthålla och förstärka bankens förtroende och

anseende, samt verkar för att risken för legala

sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande

regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporte-

rar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårs-

vis.

Banken har en diversifierad kreditportfölj för att

motverka fluktuationer, samt låga finansiella och

operativa risker.

Bankens resultat påverkas även av omvärldsfak-

torer som banken inte själv råder över. Den

största inverkan har det allmänna ränteläget, för-

ändringar på börsen och det allmänna konjunktur-

läget.

Mer information om risker finns under not 3.

Bankens kapitalbas uppgår till 1.283,9 mkr, vilket

ger en kärnprimärkapitalrelation på 18,7 procent.

Bankens riskbuffert är därmed klart över legala

minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft

mot negativa händelser och störningar. De stress-

tester som görs i den interna kapitalutvärderingen

visar att motståndskraften i bankens balansräk-

ning är stor.

Principer och processer för ersättningar och

förmåner till ledningen

Ersättning till verkställande direktören beslutas av

styrelsens ordförande och vice ordförande. Er-

sättning till andra ledande befattningshavare bes-

lutas av verkställande direktören. Ytterligare in-

formation finns i not 10.

Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser som inträffat efter ba-

lansdagen har haft någon påverkan på bankens

resultat- och balansräkning.

Framtida utveckling

Ett spännande och händelserikt år väntar under

2015. Västvärldens olika centralbankers räntor är i

många fall på räntenivåer de aldrig tidigare varit

på.

Detsamma gäller i Sverige som, sedan Riksban-

kens beslut i februari 2015, nu har en negativ

styrränta på -0,1 procent. Dessutom kommer Sve-

riges Riksbank att köpa statsobligationer med

löptid 1-5 år under februari-mars för 10 miljarder.

Detta kommer att medföra ett tryck nedåt även på

de längre räntorna. Den svenska kronan har un-

der de senaste åren försvagats mot många av

Sveriges exportländers valutor, vilket är viktigt för

att trygga Sveriges viktiga export.

Under våren kommer även Europeiska Central-

banken (ECB) att påbörja köp av statspapper med

60 miljarder euro i månaden. Deras program skall

pågå till september 2016. Hur eurokursen kommer

att reagera om alla dessa köp genomförs återstår

att se. Frågan är om euron kommer att försvagas

kraftigt mot exempelvis den svenska kronan och

vad det i sådana fall kommer att krävas för insat-

ser från den svenska Riksbanken för att bibehålla

den svaga kronkursen.

Centralbankerna är beredda att vidta kraftfulla

åtgärder för att få igång den som de anser viktiga

inflationen och därmed en förbättring i konjunktu-

ren. Detta samtidigt som råvarupriser sjunkit kraf-

tigt, inte minst oljepriset vilket motverkar en ökad

inflation. Tidigare har Sveriges Riksbank använt

argumentet att hushållens skuldsättning är oro-

väckande hög och ökar alltmer om räntan sänks.

Det ansvaret förfaller de nu lämnat över till politi-

kerna och Finansinspektionen.

Den svenska konsumtionsökningen har de sen-

aste åren till stor del skett hos hushållen medan

industrin uppvisat en lägre investeringstakt. För-

6

hoppningen är att det sker en större uppgång i

näringslivets investeringar under 2015.

De låga räntenivåerna förväntas bestå under 2015

och en stor del av 2016 samtidigt som den

svenska bruttonationalprodukten förväntas öka

med strax över 2-procentsnivån 2015, vilket är en

förbättring jämfört med 2014.

Under 2015 har banken som målsättning att ytter-

ligare profilera banken som kundens lokala spar-

bank. Detta ska ske genom att banken blir mer

aktiva för att få till personliga möten med våra

kunder. Något som bankens kundundersökningar

visar att kunden uppskattar. Samtidigt ska banken

för de kunder som önskar, kunna erbjuda tekniska

lösningar som ligger i framkant. Inom detta om-

råde, som brukar kallas digitalisering, kommer det

hela tiden ske en snabb utveckling.

Förväntningar för 2015 är att investeringstakten

och därmed lånebehovet skall öka inom näringsli-

vet. Det låga ränteläget kommer innebära en fort-

satt höjning av börskurserna, vilket lockar många

till ett ökat fond- och försäkringssparande.

I detta låga ränteläge kommer banken även be-

höva fokusera på kostnaderna för att kunna nå ett

bra resultat. Trots det bedömer banken i dagslä-

get att 2015 kommer att innebära ett lägre resultat

än det som uppvisas i bokslutet för 2014.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal

2014 2013 2012 2011 2010

VOLYM

Affärsvolym ultimo, Mkr 24 903 23 361 21 707 21 101 21 087

förändring under året, % 6,6 7,6 2,9 0,1 6,7Av sparbanken förvaltade och förmedlade

kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL

Summa riskvägt exponeringsbelopp 6 863 782 6 522 325 6 267 750 5 858 887 5 466 537

För år 2-5 redovisas exponeringsbelopp enl

tidigare regelverk

Kärnprimärkapitalrelation 18,7 2,2 2,1 2,0 1,9

Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

För år 2-5 redovisas kapitaltäckningskvot enl

tidigare regelverk

Primärkapitalrelation 18,7 - - - -

Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation 18,7 - - - -

Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

RESULTAT

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 1,9 2,1 2,4 2,5 2,1

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym 1,4 1,5 1,4 1,3 1,1

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,9 0,9 0,8 0,6 0,5

Avkastning på totala tillgångar

Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 2,2 2,2 2,1 1,6 1,3

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av

genomsnittligt eget kapital 6,4 7,3 7,3 6,0 5,0

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,37 0,37 0,39 0,44 0,54

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,38 0,39 0,44 0,56 0,58

OSÄKRA FORDRINGAR

OCH KREDITFÖRLUSTER

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Reservering för sannolika förluster i % av

osäkra fordringar brutto 81,19 50,56 70,62 51,26 54,58

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning

till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,21 1,05 0,46 1,40 0,74

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning

till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,05 0,08 0,28 0,59 0,16

ÖVRIGA UPPGIFTER

Medelantal anställda 99 97 98 99 99

Antal kontor 5 5 5 5 6

7

Fem år i sammandrag

Resultat- och balansräkningar, mkr

RESULTATRÄKNINGAR 2014 2013 2012 2011 2010

Räntenetto 182,7 187,1 199,5 191,1 152,1

Provisioner, netto 72,5 67,6 64,8 62,4 61,0

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8,8 5,0 6,8 -2,0 5,4

Övriga intäkter 71,4 67,3 36,9 28,5 5,0

Summa intäkter 335,4 327,0 308,0 280,0 223,5

Allmänna administrationskostnader -112,2 -108,6 -104,5 -104,0 -103,2

Övriga rörelsekostnader ¹ -12,0 -13,0 -15,7 -18,3 -17,4

Kreditförluster -2,9 -4,3 -15,7 -35,1 -9,1

Summa kostnader -127,1 -125,9 -135,9 -157,4 -129,7

Rörelseresultat 208,3 201,1 172,1 122,6 93,8

Bokslutsdispositioner, netto 0,2 34,4 -34,7 0,1 -0,2

Skatter -31,7 -37,3 -27,2 -28,8 -24,7

Årets resultat 176,8 198,2 110,2 93,9 68,9

BALANSRÄKNINGAR

Kassa 8,7 10,9 38,0 35,5 37,6

Utlåning till kreditinstitut 324,6 230,8 228,6 499,3 445,6

Utlåning till allmänheten 5 963,7 5 625,5 5 346,7 5 351,6 5 726,7

Räntebärande värdepapper 2 117,2 2 166,8 2 185,2 1 444,8 686,2

Aktier och andelar 1 311,8 1 160,8 793,4 556,7 592,2

Materiella tillgångar 55,2 58,6 60,8 63,8 68,8

Övriga tillgångar 38,8 44,4 48,4 46,4 45,0

Summa tillgångar 9 820,0 9 297,8 8 701,1 7 998,1 7 602,1

Skulder till kreditinstitut 232,3 292,9 309,2 172,6 386,5

In- och upplåning från allmänheten 6 816,3 6 498,5 6 366,7 6 002,8 5 474,9

Emitterade värdepapper 0,0 0,0 0,0 200,0 200,0

Övriga skulder 75,3 67,9 82,7 67,9 41,1

Avsättningar 12,0 11,4 11,5 7,9 8,0

Summa skulder 7 135,9 6 870,7 6 770,1 6 451,2 6 110,5

Obeskattade reserver 1,6 1,8 36,3 1,6 1,7

Eget kapital 2 682,5 2 425,3 1 894,7 1 545,3 1 489,9

Summa skulder, obeskattade reserver och

eget kapital 9 820,0 9 297,8 8 701,1 7 998,1 7 602,1

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

8

9

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 176.820 tkr.

Till bolagsstämmans förfogande står:

- balanserad vinst 996.698 tkr

- fond för verkligt värde 1.008.279 tkr

- årets resultat 176.820 tkr

Summa 2.181.797 tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

- till aktieägare utdelas 20.000 tkr

- i ny räkning balanseras

varav fond för verkligt värde

2.161.797 tkr

1.008.279 tkr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,7 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels

reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrö-

relse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha

en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa

risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna

kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 18,7 procent (2013-12-31 kapi-

taltäckningskvot 2,24). Kapitalbasen uppgår till 1.283,9 mkr (1.170 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 549

mkr (522 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra

sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort

i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hän-

visas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkningar

1 januari - 31 december Not 2014 2013

tkr

Ränteintäkter 228 675 260 928

Räntekostnader -45 975 -73 783

Räntenetto 4 182 700 187 145

Erhållna utdelningar 5 65 769 62 335

Provisionsintäkter 6 85 837 79 695

Provisionskostnader 7 -13 330 -12 125

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 8 803 4 981

Övriga rörelseintäkter 9 5 645 4 960

Summa rörelseintäkter 335 424 326 991

Allmänna administrationskostnader 10 -112 196 -108 552

Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20 -4 544 -4 741

Övriga rörelsekostnader 11 -7 442 -8 301

Summa kostnader före kreditförluster -124 182 -121 594

Resultat före kreditförluster 211 242 205 397

Kreditförluster, netto 12 -2 894 -4 338

Rörelseresultat 208 348 201 059

Bokslutsdispositioner 13 220 34 469

Skatter 14 -31 748 -37 341

Årets resultat 176 820 198 187

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december 2014 2013

tkr

Årets resultat 176 820 198 187

Övrigt totalresultat

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat

Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 100 949 350 431

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 -552 -1 006

Poster som inte kan omföras till årets resultat 0 0

Årets övrigt totalresultat 100 397 349 425

Årets totalresultat 277 217 547 612

10

Balansräkningar

Per den 31 december Not 2014 2013

tkr

Tillgångar

Kassa 8 665 10 935

Belåningsbara statsskuldförbindelser 15 202 644 0

Utlåning till kreditinstitut 16 324 591 230 831

Utlåning till allmänheten 17 5 979 226 5 636 669

Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring -15 509 -11 150

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 1 914 595 2 166 754

Aktier och andelar 19 1 311 813 1 160 797

Materiella tillgångar 20

- inventarier 4 943 7 175

- byggnader och mark 50 289 51 426

Aktuell skattefordran 916 0

Övriga tillgångar 21 3 267 7 244

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 34 569 37 138

Summa tillgångar 9 820 009 9 297 819

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 23 232 318 292 872

In- och upplåning från allmänheten

- inlåning 24 6 804 226 6 485 588

- upplåning 25 12 140 12 953

Aktuell skatteskuld 0 5 834

Övriga skulder 26 53 836 41 103

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 21 412 20 977

Avsättningar

- avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 28 885 635

- uppskjuten skatteskuld 14,28 11 078 10 739

Summa skulder 7 135 895 6 870 701

Obeskattade reserver 29 1 623 1 844

Eget kapital 30

Bundet eget kapital

Aktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 100) 400 000 400 000

Reservfond 100 694 100 694

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde 1 008 279 907 882

Balanserad vinst 996 698 818 511

Årets resultat 176 820 198 187

Summa eget kapital 2 682 491 2 425 274

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 9 820 009 9 297 819

Poster inom linjen

Ställda säkerheter inga inga

Ansvarsförbindelser 31

- Garantier 229 736 233 895

Åtaganden

- Övriga åtaganden 1 076 136 1 095 226

11

Rapport över förändringar i eget kapital

Totalt

eget kapital

Tkr

Aktie-

kapital

Reserv-

fond

Fond för verk-

ligt värde

Verkligt

värde

reserv

Balanserad

vinst eller

förlust

Årets

resultat

Ingående eget kapital

2014-01-01400 000 100 694 907 882 818 511 198 187 2 425 274

Årets resultat 176 820 176 820

Årets övrigt totalresultat 100 397 100 397

Årets totalresultat 100 397 176 820 277 217

Vinstdisposition 178 187 -178 187 0

Utdelning -20 000 -20 000

Utgående eget kapital

2014-12-31 400 000 100 694 1 008 279 996 698 176 820 2 682 491

Totalt

eget kapital

Tkr

Aktie-

kapital

Reserv-

fond

Fond för verk-

ligt värde

Verkligt

värde

reserv

Balanserad

vinst eller

förlust

Årets

resultat

Ingående eget kapital

2013-01-01400 000 100 694 558 457 725 309 110 202 1 894 662

Årets resultat 198 187 198 187

Årets övrigt totalresultat 349 425 349 425

Årets totalresultat 349 425 198 187 547 612

Vinstdisposition 93 202 -93 202 0

Utdelning -17 000 -17 000

Utgående eget kapital

2013-12-31 400 000 100 694 907 882 818 511 198 187 2 425 274

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

12

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

1 januari - 31 december

tkr 2014-12-31 2013-12-31

Den löpande verksamheten, tkr

Rörelseresultat 208 348 201 059

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

- förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) 7 289 4 012

- orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) -7 200 -1 074

- avskrivningar (+) 4 544 4 741

- kreditförluster (+) 2 894 4 338

- övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -329 -39

Betald inkomstskatt (-) -38 708 -30 578

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 176 838 182 459

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -341 093 -283 165

Ökning/minskning av värdepapper (-/+) -27 316 -27 783

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 317 825 131 846

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -60 554 -16 328

Förändring av övriga tillgångar (+/-) 5 631 -944

Förändringar av övriga skulder (+/-) 7 334 -16 359

Kassaflöde från den löpande verksamheten 78 665 -30 274

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 34 000 25 000

Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 23

Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 175 -2 587

Kassaflöde från investeringsverksamheten 32 825 22 436

Finansieringsverksamheten

Inlösen av räntebärande värdepapper (-) 0 0

Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) -20 000 -17 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 000 -17 000

Årets kassaflöde 91 490 -24 838

Likvida medel vid periodens början 241 766 266 604

Likvida medel vid periodens slut 333 256 241 766

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar)

Kassa 8 665 10 935

Utlåning till kreditinstitut 324 591 230 831

Summa 333 256 241 766

Erhållen ränta 234 638 260 113

Betald ränta -48 448 -76 218

Erhållen utdelning 65 769 62 335

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande

verksamheten

13

14

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Uppgifter om banken

Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara,

bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skara-

borgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprinciper

a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS

2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekom-

mendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med

detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och

FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för

årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2015.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i

de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är

redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till

verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som

värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella

tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella till-

gångar som kan säljas.

c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör

bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinci-

perna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och an-

tagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållan-

den synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma

de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga

utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period

ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida

perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansi-

ella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansi-

ella rapporter beskrivs närmare i not 33.

e) Ändrade redovisningsprinciper

Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014 har inte föranlett några ändringar av ban-

kens redovisningsprinciper.

15

f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstilläm-

pats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kom-

mande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.

IFRS 9 Financial Instruments kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella in-

strument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en

framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i

kraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna

standarden under 2015. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av dessa ändringar och

har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu

inte godkänts av EU.

Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rappor-

ter.

g) Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella

valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk

valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakurs-

differenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effek-

tivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbe-

talningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skul-

den. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna av-

gifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra

skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv-

räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella

tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansi-

ella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat

redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

i) Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt

att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställan-

degraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter

som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det

verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för

utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan

som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; upplägg-

ningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall

som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

16

(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt

att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa

avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör

också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till

annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till

en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning

för kreditförlust.

(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,

aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker

sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd trans-

aktion redovisas omedelbart som intäkt.

j) Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för

clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av

den effektiva räntan redovisas inte här.

k) Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändring-

ar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består

av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för

handelsändamål.

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via

resultaträkningen (fair value option)

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verk-

ligt värde

- Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskost-

nader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-,

telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

m) Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

n) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resul-

taträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid till-

hörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig

till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan

redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

17

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas

bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattereg-

ler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas

endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skatteford-

ringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

o) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets

avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för

motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget

förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från

balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en

finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen

endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna

med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken för-

binder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar

redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat

lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras

redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finan-

siera lånet.

(ii) Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader

förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde

via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instru-

ment klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också

utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas

efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som

övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska

egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om

det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga

kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finan-

siell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet

värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning

inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av

reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där

säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på deri-

vatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

18

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsända-

mål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair

Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeföränd-

ringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med

undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Ban-

ken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till

att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att

värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fast-

ställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid an-

skaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag

för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att in-neha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon

annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även in-

nehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovi-

sas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar

redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget

kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valuta-

kursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebä-

rande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För

dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för

första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till

dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust,

som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde

Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår

bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt

säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna

värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar

och skulder.

(iii) Finansiella garantier

Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en

förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med

ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren er-

hållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den fi-

19

nansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser

och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ack-

umulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

p) Derivat och säkringsredovisning

Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som ban-

ken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig

koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att

säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning

får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effek-

tivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är

uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt ban-

kens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska

säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad

tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning

innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade pos-ten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

(i) Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i

balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den

säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast

ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsam-

mans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av fi-

nansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland

Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk-

terna.

För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att

lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids-

spann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de

anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av

säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med för-

ändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för föränd-

ring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av vär-

det på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräk-

ningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit

effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfa-

rande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda

värdejusteringar.

Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfall-otidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.

(ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta

För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valu-

tarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom

20

att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redo-

visas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskur-

sen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valuta-

kursförändringen redovisas över resultaträkningen.

q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till-

gång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändel-

ser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inver-

kan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg

för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara upp-

gifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens eko-

nomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.

Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på

möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga

värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individu-

ellt.

För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar

försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storle-

ken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar ban-

ken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information

om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rappor-

ter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som

ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens

låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg

om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till

förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som

nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisa-

des första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkning-

en.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskriv-

ningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp,

eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande

och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas

omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul-

taträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalre-

sultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av

kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den

finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

21

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av

finansiella transaktioner.

(ii) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det

har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En

nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i en-

lighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster)

redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en

händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,

vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det

nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresul-

tat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,

återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en hän-

delse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumen-

tet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(iii) Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara

konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag anta-

gits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balans-

räkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster

på resultatraden Kreditförluster netto.

r) Materiella tillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida

ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas

på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller

avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust

som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset

och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas

som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att lea-

singavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska

fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de

uppkommer.

22

(iv) Avskrivningsprinciper

Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaff-

ningsvärdet. Mark skrivs inte av.

Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan

betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och

avskrivning enligt plan.

Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning

kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast

har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns

några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års

slut.

s) Nedskrivningar av materiella tillgångar

(i) Nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indi-

kation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgång-

ens återvinningsvärde (se nedan).

Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av

nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och

den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

(ii) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger

och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En

reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger

det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen ned-

skrivning gjorts.

t) Aktiekapital

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

u) Ersättningar till anställda

(i) Ersättningar efter avslutad anställning

Pensionering genom försäkring

Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med

Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad

anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon

rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga

tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under inneva-

rande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än

avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som

omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar

flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information

för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som av-

giftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad

i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period.

Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not

10.

23

Pensionering i egen regi

Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan

avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i

egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10.

Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi.

(ii) Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt

när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för

omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde.

(iii) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relate-

rade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbe-

talningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av

att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

v) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller belop-

pets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig

legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av eko-

nomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet

kan göras.

Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befint-

liga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsätt-

ningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar

aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade

med skulden.

x) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och

vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande

som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser

kommer att krävas.

y) Lånelöften

Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand

bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken läm-

nade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att

låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare

där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker

långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av

framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna

avgifter för det lämnade lånelöftet.

Not 3 Finansiella risker

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsris-

ker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens sty-

relse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kre-

ditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instrukt-

ion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till

styrelsen.

24

Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och

att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna beva-

kas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom

regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt pro-

dukter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för

en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören

vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och

processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller

kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också

den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts

betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som

banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begrän-

sad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en

garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank

AB (publ.) med rating A+ (enligt S&P).

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion

inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrel-

sen.

Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En ge-

nomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kredit-

risken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvo-

lym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geogra-

fiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare

minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra

bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motparts-

risker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i vär-

depapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepap-

persportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P).

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas

minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassi-

ficering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassifice-

ringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och

risken vid ett eventuellt obestånd.

Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kre-

ditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb

handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar

och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys

av bankens kredithantering.

Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne-

fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering brutto och netto 2014

Total

kreditrisk-

exponering

(före

nedskrivning)

Reservering Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

avseende

poster i

balans-

räkningen

Total

kreditrisk-

exponering

efter

avdrag

säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 332 751 332 751 332 751 0

Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 772 472 -3 483 768 989 701 765 67 224

Pb i flerfamiljsfastigheter4 470 020 470 020 459 513 10 507

Pb i jordbruksfastigheter 1 538 325 -100 1 538 225 1 529 438 8 787

Pb i andra näringsfastigheter 1 025 828 -1 050 1 024 778 996 541 28 237

Företagsinteckning 639 388 -43 852 595 536 581 922 13 614

Övriga 1 239 615 -6 197 1 233 418 526 854 706 564

varav: kreditinstitut 1 231 1 231 1 231 0

Summa 6 018 399 -54 682 5 963 717 5 128 784 834 933

Värdepapper

Statspapper, andra offentliga organ

AAA 202 644 202 644 202 644

Andra emittenter

AAA 411 703 411 703 411 703

AA 56 010 56 010 56 010

A 369 899 369 899 369 899

BBB eller lägre 265 800 265 800 265 800

utan rating 811 183 811 183 811 183

Summa 2 117 239 2 117 239 2 117 239

Åtaganden

Utställda finansiella garantier 229 736 229 736 99 620 130 116

Summa 229 736 229 736 99 620 130 116

Total kreditriskexponering 8 365 374 -54 682 8 310 692 5 228 404 3 082 288

Övriga åtagande

914 638 914 638

161 498 161 498

Kreditkvalitet

Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoring-

modeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern

och extern skötsamhet.

Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom

företag och privatsegmenten.

1

2

3

4inklusive bostadsrättsföreningar

Outnyttjad del av beviljade krediter

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredtiåtaganden

utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda

inklusive krediter till stat och kommun

inklusive bostadsrätter

Utställda lånelöften

25

Kreditriskexponering brutto och netto 2013

Total

kreditrisk-

exponering

(före

nedskrivning)

Reservering Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

avseende

poster i

balans-

räkningen

Total

kreditrisk-

exponering

efter

avdrag

säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 321 611 321 611 321 611 0

Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 811 504 -2 595 808 909 722 868 86 041

Pb i flerfamiljsfastigheter4 415 854 415 854 399 913 15 941

Pb i jordbruksfastigheter 1 319 540 1 319 540 1 293 639 25 901

Pb i andra näringsfastigheter 942 246 -3 950 938 296 916 083 22 213

Företagsinteckning 687 167 -51 114 636 053 620 921 15 132

Övriga 1 188 091 -2 835 1 185 256 557 270 627 986

varav: kreditinstitut 478 478 478 0

Summa 5 686 013 -60 494 5 625 519 4 832 305 793 214

Värdepapper

Andra emittenter

AAA 386 453 386 453 386 453

AA 55 702 55 702 55 702

A 521 964 521 964 521 964

BBB eller lägre 316 053 316 053 316 053

utan rating 886 582 886 582 886 582

Summa 2 166 754 2 166 754 2 166 754

Åtaganden

Utställda finansiella garantier 233 895 233 895 76 572 157 323

Summa 233 895 233 895 76 572 157 323

Total kreditriskexponering 8 086 662 -60 494 8 026 168 4 908 877 3 117 291

Övriga åtagande

969 651 969 651

125 575 125 575

Outnyttjad del av beviljade krediter

Utställda lånelöften

26

Oreglerade och osäkra fordringr

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2014 2013

tkr

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 20 288 39 391

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 479 11 179

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 2 341 14 582

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 3 503 997

Fordringar förfallna > 360 dgr 1 250 297

Summa 27 861 66 446

Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 22 335 13 819

- företagssektor 3 100 480 3 068 292

- hushållssektor 2 852 970 2 574 565

varav enskilda företagare 2 031 575 1 742 691

- övriga 42 614 29 337

Summa 6 018 399 5 686 013

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor 25 780 47 324

- hushållssektor 3 825 3 184

- företagssektor 0 0

- hushållssektor 0 0

Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra 0 0

Osäkra lånefordringar

- företagssektor 63 445 116 466

- hushållssektor 3 903 3 184

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar

- företagssektor 51 829 58 051

- hushållssektor 932 856

Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar

- företagssektor 89 87

- hushållssektor 1 832 1 500

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 22 335 13 819

- företagssektor 3 048 562 3 010 154

- hushållssektor 2 850 206 2 572 209

- övriga 42 614 29 337

Summa 5 963 717 5 625 519

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker:

Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar

efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet

tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd.

Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och

för vilka ränta intäktsförs

27

28

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella

skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av

att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skul-

der inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att

placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad.

Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en ny finansierings- och likviditetspolicy för att

möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut

om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likvidi-

tetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av

likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur.

Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet

och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likvi-

ditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid

begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden.

Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållan-

den. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på

empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv

skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att ban-

ken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten

är begränsad och även en kombination av dessa.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2014-12-31 till 378,3 mkr (356,4). Bankens likvidi-

tetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 917,8 mkr (540,8). Övriga omsättnings-

bara tillgångar uppgår till 1.502,9 mkr (1.850,4). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i

Swedbank AB (publ).

Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker

och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska

tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av sty-

relsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen.

Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken

har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en

kraftig försämring.

Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kre-

ditinstitut (FFFS 2014:21) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013, lämnas på ban-

kens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av

tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms samman-

falla med de kontraktuella löptiderna.

Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering mot-

svarar likviditetsexponering.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likvidi-

tetssituation.

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2014

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt

återstående löptid

(redovisat värde)

samt förväntad

tidpunkt för

återvinning På anfordran Högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

5 år

Längre än 5

år Utan löptid

Totalt

Redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 8 665 8 665

Belåningsbara

statsskuld-

förbindelser 106 922 95 722 202 644

Utlåning till

kreditinstitut 324 591 324 591

Utlåning till

allmänheten 430 304 130 408 293 911 2 113 157 2 995 937 5 963 717

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 260 487 280 477 1 347 561 9 870 16 200 1 914 595

Aktier och andelar 1 311 813 1 311 813

Materiella

tillgångar 55 232 55 232

Övriga tillgångar 328 3 855 4 183

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 34 569 34 569

Summa tillgångar 763 560 391 223 574 388 3 567 640 3 101 529 1 421 669 9 820 009

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 232 318 232 318

Inlåning från

allmänheten 5 866 208 635 663 290 860 11 495 6 804 226

Upplåning från

allmänheten 12 140 12 140

Övriga skulder,

obeskattade

reserver

och eget kapital 3 168 2 517 2 732 265 2 737 950

Upplupna

kostnader och

förutbetalda

intäkter 21 412 21 412

Avsättningar 11 963 11 963

Summa skulder

och eget kapital 6 110 666 638 831 293 377 11 495 0 2 765 640 9 820 009

Total skillnad -5 347 106 -247 608 281 011 3 556 145 3 101 529 -1 343 971 0

29

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2013

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt

återstående löptid

(redovisat värde)

samt förväntad

tidpunkt för

återvinning På anfordran Högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

5 år

Längre än 5

år Utan löptid

Totalt

Redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 10 935 10 935

Utlåning till

kreditinstitut 160 831 50 000 20 000 230 831

Utlåning till

allmänheten 568 820 118 120 312 574 2 040 250 2 585 755 5 625 519

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 211 942 355 732 1 573 446 21 581 4 053 2 166 754

Aktier och andelar 1 160 797 1 160 797

Materiella

tillgångar 58 601 58 601

Övriga tillgångar 1 283 5 961 7 244

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 37 138 37 138

Summa tillgångar 740 586 381 345 688 306 3 613 696 2 607 336 1 266 550 9 297 819

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 292 872 292 872

Inlåning från

allmänheten 5 350 587 800 327 309 991 24 683 6 485 588

Upplåning från

allmänheten 12 953 12 953

Övriga skulder,

obeskattade

reserver

och eget kapital 4 245 2 781 2 467 029 2 474 055

Upplupna

kostnader och

förutbetalda

intäkter 20 977 20 977

Avsättningar 11 374 11 374

Summa skulder

och eget kapital 5 656 412 804 572 312 772 24 683 0 2 499 380 9 297 819

Total skillnad -4 915 826 -423 227 375 534 3 589 013 2 607 336 -1 232 830 0

30

31

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument

varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsris-

kerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verk-

samhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga

innehav av aktier i Swedbank AB (publ) och Sparbankernas Försäkrings AB.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då

marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av

ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att rän-

tebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte över-

ensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska

faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ)

påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2014-12-31 med 131,0 mkr (115,8).

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar

på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde,

prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är

räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare

räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande

ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla

sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade

utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast

ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns

nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster

utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet

minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 329 tkr (971) före skatt.

Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen

ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kon-

trakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en för-

ändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 38,6 mkr per 31 december

2014 (29,8 mkr per 31 december 2013). Per den 31 december 2014 var förändringen av nuvärdet, vid en

procents förändring av marknadsräntan, 25,7 mkr (8,4), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på

1,0 år (0,3). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen till-

lämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i

not om redovisningsprinciper.

Per den 31 december 2014 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 761.630 tkr

(868.714). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -29.838 tkr (-14.328) bestående av tillgångar om 0

tkr (1.628) och skulder om 29.838 tkr (15.956).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014

Högst 1 mån Längre än 1

mån men

högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 6 mån

Längre än 6

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

3 år

Längre än 3

år men högst

5 år

Längre än 5

år

Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa 8 665 8 665

Belåningsbara

statsskuld-

förbindelser 60 045 46 877 95 722 202 644

Utlåning till

kreditinstitut 324 591 324 591

Utlåning till

allmänheten 3 397 292 1 749 068 38 915 155 359 459 834 114 782 48 467 5 963 717

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 354 422 1 194 763 124 548 19 377 28 587 166 828 9 870 16 200 1 914 595

Aktier och

andelar 1 311 813 1 311 813

Övriga tillgångar 93 984 93 984Summa

tillgångar 4 076 305 3 003 876 163 463 174 736 488 421 328 487 154 059 1 430 662 9 820 009

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 232 318 232 318

In- och upplåning

från allmänheten 6 090 963 410 908 259 689 31 171 8 656 2 839 12 140 6 816 366

Övriga skulder 87 211 87 211

Obeskattade

reserver och

Eget kapital 2 684 114 2 684 114

Summa skulder

och eget kapital 6 323 281 410 908 259 689 31 171 8 656 2 839 0 2 783 465 9 820 009

Total skillnad -2 246 976 2 592 968 -96 226 143 565 479 765 325 648 154 059 -1 352 803 0

Räntederivat,

fast ränta

erläggs -35 000 -16 020 -57 140 -75 500 -440 770 -96 200 -41 000 -761 630Kumulativ

exponering -2 281 976 294 972 141 606 209 671 248 666 478 114 591 173 -761 630

32

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013

Högst 1 mån Längre än 1

mån men

högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 6 mån

Längre än 6

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

3 år

Längre än 3

år men högst

5 år

Längre än 5

år

Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa 10 935 10 935

Utlåning till

kreditinstitut 160 831 50 000 20 000 230 831

Utlåning till

allmänheten 3 143 583 1 505 824 69 899 87 679 549 374 244 010 25 150 5 625 519

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 515 171 1 363 539 199 008 54 328 7 333 23 324 4 051 2 166 754

Aktier och

andelar 1 160 797 1 160 797

Övriga tillgångar 102 983 102 983Summa

tillgångar 3 819 585 2 919 363 288 907 142 007 556 707 267 334 25 150 1 278 766 9 297 819

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 292 872 292 872

In- och upplåning

från allmänheten 5 690 811 460 102 225 447 84 545 22 469 2 214 12 953 6 498 541

Övriga skulder 79 288 79 288

Obeskattade

reserver och

Eget kapital 2 427 118 2 427 118

Summa skulder

och eget kapital 5 983 683 460 102 225 447 84 545 22 469 2 214 0 2 519 359 9 297 819

Total skillnad -2 164 098 2 459 261 63 460 57 462 534 238 265 120 25 150 -1 240 593 0

Räntederivat,

fast ränta

erläggs -21 400 -18 000 -31 500 -57 500 -469 314 -245 000 -26 000 -868 714Kumulativ

exponering -2 185 498 255 763 287 723 287 685 352 609 372 729 371 879 -868 714

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska ellerförtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system ellerteknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativariskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående processi banken, som bl.a. omfattar• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller,• behörighetssystem,• interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.

Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och

inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet

erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

33

Derivat och säkringsredovisning

Derivat 2014

Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Derivat för handelsändamål

Valutarelaterade kontrakt

Terminer 59 520 20 474 0 79 994 430 3 589

Summa 59 520 20 474 0 79 994 430 3 589

Derivat för verkligtvärdesäkring

Ränterelaterade kontrakt

Swappar 183 660 536 970 41 000 761 630 0 29 838

Summa 183 660 536 970 41 000 761 630 0 29 838

Derivat 2013

Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Derivat för handelsändamål

Terminer 47 738 66 171 0 113 909 752 0

Summa 47 738 66 171 0 113 909 752 0

Derivat för verkligtvärdesäkringar

Ränterelaterade kontrakt

Swappar 128 400 714 314 26 000 868 714 1 628 15 956

Summa 128 400 714 314 26 000 868 714 1 628 15 956

Säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -15,5 mkr och på

säkringsinstrument (derivat) till 15,5 mkr.

Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning

Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar

för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkrings-

redovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används

för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat

redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Nominellt belopp/ återstående löptid

Nominellt belopp/ återstående löptid

34

Not 4 Räntenetto 2014 2013

tkr tkr

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 1 839 4 142

Utlåning till allmänheten 186 744 206 336

Varav : derivat

- säkringsredovisning -12 507 -10 132

Räntebärande värdepapper 40 089 50 422

Övriga 3 28

Summa 228 675 260 928

Varav:

- ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 238 588 267 287

- ränteintäkt från osäkra fordringar 2 594 3 773

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -3 360 -5 166

In- och upplåning från allmänheten -40 087 -66 143

Varav:

- kostnad för insättningsgaranti -4 545 -4 917

Övriga -2 528 -2 474

Summa -45 975 -73 783

Varav:

- räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde -45 975 -73 783

Summa räntenetto 182 700 187 145

Räntemarginal 1,76 1,83

(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)

minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital

och obeskattade reserver)

Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,94 2,09

Medelränta utlåningen 3,01 3,90

Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,62 1,06

Not 5 Erhållna utdelningar

Swedbank AB 65 650 62 193

Övriga aktier 119 142

Summa 65 769 62 335

Not 6 Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 10 889 13 213

Utlåningsprovisioner 25 232 23 451

Inlåningsprovisioner 7 075 6 317

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 1 927 1 592

Värdepappersprovisioner 29 995 25 977

Övriga provisioner 10 719 9 145

Summa 85 837 79 695

Not 7 Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner -8 008 -7 460

Värdepappersprovisioner -2 714 -2 786

Övriga provisioner -2 608 -1 879

Summa -13 330 -12 125

35

Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2014 2013

Aktier/andelar - -

Andra finansiella instrument 7 801 4 023

Valutakursförändringar 1 002 958

Summa 8 803 4 981

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (FVO) 4 845 1 168

Innehav för handelsändamål (tillgångar) -4 -14

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas (AFS) 2 960 2 869

15 509 -11 150

-15 509 11 150

Valutakursförändringar 1 002 958

Summa 8 803 4 981

100 397 349 425

Not 9 Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter 3 330 3 130

Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar - 425

Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar 1 073 -

Övriga rörelseintäkter 1 242 1 405

Summa 5 645 4 960

Not 10 Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader

- löner och arvoden -45 897 -43 519

- sociala avgifter -16 879 -15 909

- kostnad för pensionspremier -7 733 -7 936

- andra pensionskostnader -497 -505

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -5 187 -5 056

- övriga personalkostnader -3 783 -3 331

Summa personalkostnader -79 976 -76 256

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon -1 925 -1 945

- IT-kostnader -18 705 -17 007

- konsulttjänster -545 -730

- revision -994 -1 211

- hyror och andra lokalkostnader -1 524 -2 101

- fastighetskostnader -4 056 -3 994

- övriga -4 471 -5 308

Summa övriga allmänna administrationskostnader -32 220 -32 296

Summa -112 196 -108 552

Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

2014 2013

Styrelse, vd,

vd:s stf

(10 personer)

Övriga

anställda

Styrelse, vd,

vd:s stf

(9 personer)

Övriga

anställda

Löner -2 708 -43 189 -2 921 -40 598

Sociala avgifter -865 -16 014 -920 -14 989

Summa -3 573 -59 203 -3 841 -55 587

Förändring i verkligt värde på derivat som är

säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende

på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan

säljas som redovisats i övrigt totalresultat

36

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra

ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut.

Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande

befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses

de 10 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankens ledningsgrupp.

Ersättningar och övriga förmåner 2014

tkr

Grundlön /

styrelse-

arvode

Sammanträ-

desarvode

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Vinstandels

stiftelse Summa

Thord Gustavsson, ordf 124 36 160

Barbro Mattsson, v ordf 59 36 95

Maria Berghem 44 36 80

Gerth Malmevik 30 15

Elisabet Stålarm 15 14 29

Claes Friberg 44 26 70

Thord Haraldsson 45 32 77

Lennart Pehrsson 45 33 78

Leif Johansson, VD 1 760 33 1 618 43 3 454

P-G Lindberg, vd:s stf 313 12 18 343

Personalrepresentanter 1 404 53 189 163 1 809

6 497 243 1 746 399 8 885

Summa 10 380 281 477 3 364 623 15 125

Ersättningar och övriga förmåner 2013

tkr

Grundlön /

styrelse-

arvode

Sammanträ-

desarvode

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Vinstandels

stiftelse Summa

Thord Gustavsson, ordf 102 28 130

Barbro Mattsson, v ordf 46 28 74

Maria Berghem 33 26 59

Elisabet Stålarm 33 28 61

Claes Friberg 33 24 57

Thord Haraldsson 33 24 57

Lennart Pehrsson 33 26 59

Leif Johansson, VD 1 681 1 664 43 3 388

P-G Lindberg, vd:s stf 743 7 34 43 827

Personalrepresentanter 1 317 56 60 157 1 590

6 238 147 1 770 393 8 548

Summa 10 292 240 214 3 468 636 14 850

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.

Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk

för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning

Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11

lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Övrig bankledning

(10 personer)

Övrig bankledning

(10 personer)

37

Pensioner

VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal.

Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2014-12-31 är 885 tkr, inkl. löneskatt.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader.

Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den

verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare 2014 2013

0 355

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 64 126 62 787

Summa 64 126 63 142

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 759 tkr i krediter utan säkerhet.

Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till

övrig personal.

Medelantalet anställda

Banken

- varav kvinnor 58 57

- varav män 35 35

Totalt 93 92

Könsfördelning i ledningen

Styrelsen

- antal kvinnor 2 4

- antal män 8 6

Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören

- antal kvinnor 5 5

- antal män 6 7

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Ernst & Young AB

Revisionsuppdrag 430 503

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som

föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 11 Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer -2 140 -2 088

Försäkringskostnader -1 564 -1 725

Säkerhetskostnader -1 193 -1 770

Marknadsföringskostnader -2 361 -2 512

Övriga rörelsekostnader -184 -206

Summa -7 442 -8 301

Verkställande direktör och ställföreträdande VD

38

Not 12 Kreditförluster, netto 2014 2013

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -8 256 -4 692

7 205 4 013

Årets nedskrivning för kreditförluster -14 745 -17 704

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 626 111

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 13 572 14 547

Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster -1 598 -3 725

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -731 -372

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 11 65

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust -334 -306

Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -1 054 -613

Årets nettokostnad för infriande av garantier -242 -

Årets nettokostnad för kreditförluster -2 894 -4 338

Not 13 Bokslutsdispositioner 2014 2013

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 220 -42

Avsättning till periodiseringsfond 0 0

Återföring av periodiseringsfond 0 34 511

Summa 220 34 469

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar

med begränsat värde och likartad kreditrisk

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets

bokslut redovisas som konstaterade förluster

Ansvarsförbindelser

39

Not 14 Skatter 2014 2013

Redovisat i resultaträkningen

Aktuell skattekostnad

Periodens skattekostnad -31 957 -38 708

Justering av skatt hänförlig till tidigare år -4 0

Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter 158 1 348

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar 55 19

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper 0 0

Totalt redovisad skattekostnad -31 748 -37 341

Avstämning av effektiv skatt 2014 2013

Rörelseresultat 208 348 201 059

Skatt enligt gällande skattesats 22,0% 45 837 22,0% 44 233

Förändring av obeskattade reserver 0,0% 0 3,8% 7 592

Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 378 0,2% 372

Ej skattepliktiga intäker -6,8% -14 465 -6,8% -13 720

Skatt hänförlig till tidigare år 0,0% 4 0,0% 0

Temporära skillnader 0,0% -47 -0,7% -1 367

Övrigt 0,0% 41 0,1% 231

Redovisad effektiv skatt 15,4% 31 748 18,6% 37 341

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Före skatt Skatt Före skatt Skatt

Finansiella tillgångar som kan säljas 2 511 -552 7 504 -1 006

Redovisad effektiv skatt -552 -1 006

Redovisat i balansräkningen

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder 2014 2013

Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

5 770 5 929

Avsättningar -194 -140

Finansiella tillgångar som kan säljas 5 502 4 950

Redovisad uppskjuten skatteskuld 11 078 10 739

Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt

restvärde på materiella tillgångar

40

Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

2014 2013

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

- svenska staten 137 377 142 599 - -

- utländska stater 60 113 60 045 - -

Summa 197 490 202 644 0 0

22 644 -

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde

Not 16 Utlåning till kreditinstitut 2014 2013

Svenska kreditinstitut

- svensk valuta 301 046 220 664

- utländsk valuta 23 545 10 167

Summa 324 591 230 831

Not 17 Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto

- svensk valuta 6 017 610 5 684 282

- utländsk valuta 789 1 731

Summa 6 018 399 5 686 013

Varav osäkra:

individuell nedskrivning (specifikation se nedan) -52 761 -58 907

-1 921 -1 587

Redovisat värde, netto 5 963 717 5 625 519

Förändringar av nedskrivningar

Individuellt

värderade

osäkra

lånefordringar Summa

Ingående balans 1 januari 2014 58 907 1 587 60 494

Årets nedskrivning för kreditförluster 14 745 730 15 475

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -13 572 -13 572

-7 319 -396 -7 715

Utgående balans 31 december 2014 52 761 1 921 54 682

Ingående balans 1 januari 2013 57 809 1 281 59 090

Årets nedskrivning för kreditförluster 17 704 306 18 010

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -12 593 -12 593

-4 013 -4 013

Utgående balans 31 december 2013 58 907 1 587 60 494

Gruppvis

värderade

osäkra

lånefordringar

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger

nominella värden

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets

bokslut redovisas som konstaterade förluster

gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets

bokslut redovisas som konstaterade förluster

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger

nominella värden

41

Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

2014 2013

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

- svenska bostadsinstitut 438 051 441 655 481 377 484 699

- övriga svenska emittenter 425 568 436 121 478 280 488 741

- icke finansiella företag 792 042 800 328 853 637 860 984

- finansiella företag 237 918 236 491 330 960 332 330

Summa 1 893 579 1 914 595 2 144 254 2 166 754

varav: Förlagsbevis 43 498 47 291 69 148 70 911

1 893 579 1 914 595 2 144 254 2 166 754

1 866 487 2 101 098

48 108 65 656

45 853 42 012

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 15.000 tkr (48.983)

Not 19 Aktier och andelar 2014 2013

Övriga 1 311 813 1 160 797

Summa aktier och andelar 1 311 813 1 160 797

varav: Noterade värdepapper på börs 1 309 850 1 158 400

Onoterade värdepapper 1 963 2 397

Företag Antal Börsvärde

2014

Redovisat

värde

Aktier

Swedbank A-aktier 6 700 000 1 309 850 1 309 850

Fastighets AB Inedal 0 0 0

Sparbankernas Försäkrings AB 2 120 0 1 963

Summa 1 311 813

Företag Antal Börsvärde

2013

Redovisat

värde

Aktier

Swedbank stamaktier 6 400 000 1 158 400 1 158 400

Swedbank preferensaktier 124 0 209

Fastighets AB Inedal 2 320 0 2 188

Sparbankernas Försäkrings AB 1 160 797

Summa 1 160 797

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger

nominella värden

Summa obligationer och andra räntebärande

värdepapper

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger

nominella värden

varav: Noterade värdepapper på börs

Onoterade värdepapper

42

Not 20 Materiella tillgångar

tkr Inventarier

Byggn. och

mark Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans 1 januari 2013 46 786 91 722 138 508

Förvärv 2 587 0 2 587

Avyttringar -9 829 0 -9 829

Utgående balans 31 december 2013 39 544 91 722 131 266

Ingående balans 1 januari 2014 39 544 91 722 131 266

Förvärv 590 583 1 173

Avyttringar -629 0 -629

Utgående balans 31 december 2014 39 505 92 305 131 810

Avskrivningar

Ingående balans 1 januari 2013 39 143 35 633 74 776

Årets avskrivningar 3 032 1 709 4 741

Avyttringar -9 806 0 -9 806

Utgående balans 31 december 2013 32 369 37 342 69 711

Ingående balans 1 januari 2014 32 369 37 342 69 711

Årets avskrivningar 2 822 1 720 4 542

Avyttringar -629 0 -629

Utgående balans 31 december 2014 34 562 39 062 73 624

Nedskrivningar

Ingående balans 1 januari 2013 0 2 954 2 954

Utgående balans 31 december 2013 0 2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2014 0 2 954 2 954

Utgående balans 31 december 2014 0 2 954 2 954

Redovisade värden

1 januari 2013 7 643 53 135 60 778

31 december 2013 7 175 51 425 58 600

1 januari 2014 7 175 51 425 58 600

31 december 2014 4 943 50 289 55 232

Not 21 Övriga tillgångar 2014 2013

Positivt värde på derivatinstrument 430 2 380

Upplupna ränteintäkter på swappar 328 1 283

Förfallna räntefordringar 19 72

Övriga tillgångar 2 490 3 509

Summa 3 267 7 244

Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader 2 596 2 926

Upplupna ränteintäkter 13 492 17 345

Upplupna provisionsintäkter 18 481 16 867

Summa 34 569 37 138

43

Not 23 Skulder till kreditinstitut 2014 2013

Svenska kreditinstitut

- svensk valuta 232 200 292 761

- utländsk valuta 118 111

Summa 232 318 292 872

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.) 500 000 500 000

Not 24 Inlåning från allmänheten

Allmänheten

- svensk valuta 6 780 155 6 473 889

- utländsk valuta 24 071 11 699

Summa 6 804 226 6 485 588

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 238 342 258 683

Företagssektor 1 251 835 1 411 118

Hushållssektor 4 873 232 4 582 331

Varav: enskilda företagare 1 284 378 1 199 727

Övriga 440 817 233 456

Summa 6 804 226 6 485 588

Not 25 Upplåning från allmänheten

Postväxlar 12 140 12 953

Summa 12 140 12 953

Not 26 Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument 33 445 15 971

Upplupna räntekostnader på swappar 5 685 7 026

Preliminärskatt räntor 5 364 8 314

Anställdas källskattemedel 1 213 1 175

Övriga skulder 8 129 8 617

Summa 53 836 41 103

Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader 6 421 7 079

Övriga upplupna kostnader 14 991 13 898

Summa 21 412 20 977

Not 28 Avsättningar

Pensionsavsättningar 885 635

Uppskjuten skatteskuld 11 078 10 739

Summa 11 963 11 374

Not 29 Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier 1 623 1 844

Periodiseringsfond - 0

Summa obeskattade reserver 1 623 1 844

44

Not 30 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Bundet eget kapital

Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som

kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

Balanserad vinst

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets

resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns

tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 31 Ansvarsförbindelser och åtaganden

tkr nom belopp 2014 2013

Garantier

- Garantiförbindelser - krediter 150 967 152 318

- Garantiförbindelser - övriga 78 769 81 577

Summa 229 736 233 895

Åtaganden

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 914 638 969 651

- Lånelöfte 161 498 125 575

Summa 1 076 136 1 095 226

Not 32 Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

2014

Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av

per per tjänster

31 december 31 december

Till banken närstående personer

och företag 6 910 0 202 0 28

2013

Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av

per per tjänster

31 december 31 december

Till banken närstående personer

och företag 7 482 0 230 0 30

Närstående avser personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken.

Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt

marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

45

Not 33 Finansiella tillgångar och skulder

2014

Redovisat värde Verkligt värde

Innehav för

handels-

ändamål

Initialt

identifierade till

verkligt värde

Derivat som

säkrings-

instrument

Investeringar

som hålles till

förfall

Låne- och kund-

fordringar

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Övriga

skulder

Total Total

Belåningsbara statsskuldförbindelser 202 644 202 644 202 644

Utlåning till kreditinstitut 324 591 324 591 324 591

Utlåning till allmänheten 5 979 226 5 979 226 5 979 226

Förändring i verkligt värde på säkrat

belopp i portföljsäkring -15 509 -15 509 -15 509

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 49 308 15 000 1 850 287 1 914 595 1 914 595

Aktier och andelar 1 311 813 1 311 813 1 311 813

Övriga tillgångar 430 346 776 776

Upplupna ränteintäkter 13 492 13 492 13 492

Summa tillgångar 430 49 308 0 15 000 6 302 146 3 364 744 0 9 731 628 9 731 628

Skulder till kreditinstitut 232 318 232 318 232 318

In- och upplåning från allmänheten 6 816 366 6 816 366 6 816 366

Övriga skulder 29 856 5 685 35 541 35 541

Upplupna räntekostnader 6 421 6 421 6 421

Summa skulder och eget kapital 0 0 29 856 0 0 0 7 060 790 7 090 646 7 090 646

46

2013 Redovisat värde Verkligt värde

Innehav för

handels-

ändamål

Initialt

identifierade till

verkligt värde

Derivat som

säkrings-

instrument

Investeringar

som hålles till

förfall

Låne- och kund-

fordringar

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Övriga

skulder

Totalt Totalt

Utlåning till kreditinstitut 230 831 230 831 230 831

Utlåning till allmänheten 5 636 669 5 636 669 5 636 669

Förändring i verkligt värde på säkrat

belopp i portföljsäkring -11 150 -11 150 -11 150

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 34 710 48 983 2 083 061 2 166 754 2 166 771

Aktier och andelar 1 160 797 1 160 797 1 160 797

Övriga tillgångar 415 2 380 1 355 4 150 4 150

Upplupna ränteintäkter 17 345 17 345 17 345

Summa tillgångar 415 34 710 2 380 48 983 5 875 050 3 243 858 0 9 205 396 9 205 413

Skulder till kreditinstitut 292 872 292 872 292 872

In- och upplåning från allmänheten 6 498 541 6 498 541 6 498 541

Övriga skulder 15 971 7 026 22 997 22 997

Upplupna räntekostnader 7 079 7 079 7 079

Summa skulder och eget kapital 0 0 15 971 0 0 0 6 805 518 6 821 489 6 821 489

47

48

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde

Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade

priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder

observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och

det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar bero-

ende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra

risker som påverkar ett specifikt instrument.

Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i vär-

deringstekniken enligt följande:

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna ka-

tegori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för

liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på

marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt

och indirekt observerbar på marknaden.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instru-

ment där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där

den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplys-

ningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan.

2014

Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm 202 644 202 644

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 1 850 287 49 308 1 899 595

Aktier och andelar 1 309 850 1 309 850

Derivat - -

Summa 3 362 781 49 308 3 412 089

Skulder

Derivat 29 856 29 856

Summa 29 856 29 856

2013

Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 2 052 115 65 656 2 117 771

Aktier och andelar 1 158 400 1 158 400

Derivat 2 380 2 380

Summa 3 210 515 68 036 3 278 551

Skulder

Derivat 15 956 15 956

Summa 15 956 15 956

49

Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde

2014

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

verkligt

värde

Summa

redovisat

värde

Utlåning till allmänheten 5 963 717 5 963 717 5 963 717

Obligationer 15 000 15 000 15 000

Summa 15 000 5 963 717 5 978 717 5 978 717

In- och upplåning från

allmänheten 6 816 366 6 816 366 6 816 366

Summa 6 816 366 6 816 366 6 816 366

2013

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

verkligt

värde

Summa

redovisat

värde

Utlåning till allmänheten 5 625 519 5 625 519 5 625 519

Obligationer 14 098 35 000 49 098 48 983

Summa 14 098 35 000 5 625 519 5 674 617 5 674 502

In- och upplåning från

allmänheten

6 498 541

6 498 541

6 498 541

Summa 6 498 541 6 498 541 6 498 541

Metoder för bestämning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de

finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt

från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid

anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser

anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation,

företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar fak-

tiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida

transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad åter-

finns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den

största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt

värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att an-

vända en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på

marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med

regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värde-

ringstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderings-

50

tekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar

på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgäng-

liga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna

kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt

värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskpara-

metrarna.

OTC-Derivat

Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade opt-

ionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används

när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder ban-

ken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser

mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden.

Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt

kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan.

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade termins-

kursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Dis-

kontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer.

Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella

instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella

instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp

och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har

använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonterings-

ränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder

För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat

värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinsti-

tut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekost-

nader. Onoterade aktier

Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och redovisas till anskaffningsvär-

de. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen

råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskon-

teringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovi-

sade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till

1.963 tkr (2.397 tkr).

51

Not 34 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika katego-

rier:

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar be-

skrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträk-

ningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har

en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under

redovisningsprinciper.

Säkringskvalifikationer

Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säk-

ringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivningar för kreditförluster

Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens

bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflö-

den görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande

säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassa-

flöden som bedöms återvinningsbara.

Not 35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regle-

ras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med

två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång.

Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av

fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB.

Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2014-12-31 till 4.564 mkr

(4.485 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräkans dessa från provisionen upp till ett

maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade banken per 2014-12-31 förmedlat fondspa-

rande på 3.626 mkr (3.120 mkr) och försäkringssparande på 996 mkr (844 mkr). Provision för både fond och

försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet.

Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 49 mkr (44 mkr).

52

Not 36 Kapitaltäckning Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därige-nom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de före-skrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

bankens riskprofil

identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,

s.k. stresstester och scenarioanalyser,

förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt

ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeg-lar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kre-ditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgif-ter för 2013 är beräknade utifrån det regelverk som gällde då och har inte räknats om enligt det regelverk som trätt i kraft under 2014.

Kapitaltäckning

Kapitalbas 2014 2013

Kärnprimärkapital:

Aktiekapital 400 000 400 000

Överkursfond 100 694 100 694

Fond för verkligt värde 988 771 890 332

Balanserad vinst 996 699 818 511

Verifierat resultat efter avdrag 178 187

för föreslagen vinstdispostion*

Uppskjuten skatt -140

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 2 486 164 2 387 584

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar

Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella

sektorn där institutet har ett väsentligt innehav -171 340

Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster

och förluster -988 771

Förlagslån och uppskjuten skatt -42 100

Avräkning av aktier och andra tillskott -1 217 602

Kärnprimärkapital* 1 283 953

Kapitalbas 1 283 953 1 169 982

Kapitalrelationer, buffertar m m

Summa riskvägt exponeringsbelopp 6 863 782 6 522 325

Lagkrav

Kärnprimärkapitalrelation** 4,50% 18,71%

Primärkapitalrelation 6,00% 18,71%

Total kapitalrelation 8,00% 18,71%

Kapitaltäckningskvot*** 2,24

Buffertkrav 2,50%

varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50%

Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 8,21%

Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har 149 739

en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet

på 10 procent)

*Ej tillämpligt 2014

**Begreppet kärnprimärkapital finns endast för

innevarande år på grund av ändrade kapitaltäckningsregler

***Begreppet kapitaltäckningskvot finns endast för

föregående år på grunad av ändrade kapitaltäckningsregler

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 2014 2013

Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt

exponerings- exponerings-

Kreditrisk enligt schablonmetoden belopp belopp

Exponeringar mot institut 11 561 144 517 12 495 156 188

Exponeringar mot företag 336 664 4 208 301 330 433 4 130 413

Exponeringar mot hushåll 95 415 1 192 682 85 369 1 067 113

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 28 992 362 395 35 995 449 938

Fallerande exponeringar 7 490 93 626 2 681 33 513

Exponeringar i form av säkerställda obligationer 3 294 41 170 3 092 38 650

Aktieexponeringar 11 979 149 739 0

Exponeringar mot administrativa organ 502 6 275

Övriga poster 6 791 84 888 7 441 93 013

Summa 502 185 6 277 318 478 008 5 975 100

Operativ risk

Operativ risk enligt basmetoden 46 599 582 489 43 778 547 225

Summa 46 599 582 489 43 778 547 225

Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl 318 3 975 - -

schablonmetoden

Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 549 102 6 863 782 521 786 6 522 325

53

54

Styrelsens underskrifter Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god

redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i

verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild

av banken som skapats av årsredovisningen.

Skara den 16 mars 2015

Thord Gustavsson

ordförande

Barbro Mattsson

vice ordförande

Gerth Malmevik

Claes Friberg

Maria Berghem Thord Haraldsson Lennart Pehrsson

Gerth Gustavsson

personalrepresentant

Henrik Arthursson

personalrepresentant

Leif Johansson

verkställande direktör

/Mirjam Stolpe Karlsson

administrativ chef

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2015.

Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 april 2015.

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2015

Ernst & Young AB

Stefan Persson

auktoriserad revisor

55

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg AB

Org.nr 516401-0141

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovis-ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentlig-heter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 2014-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolags-lagen och lag om bank- och finansieringsrörelse.

56

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-bolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Skara den 16 mars 2015

Ernst & Young AB

Stefan Persson

Auktoriserad revisor

57

Företagsstyrning

Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg.

För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn

till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på för-

troende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med ko-

den som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör

Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken.

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som

under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken.

Styrelsens sammansättning och arbete

Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två

suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor.

Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om

ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen

och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrel-

seordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden,

rapportering till styrelsen samt delegering.

Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och

att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande in-

formation och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och

VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseleda-

möter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrel-

sens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi,

verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa

års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla

kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen

behandla rapporter härom.

Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och

delårsbokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, återhämtningsplan strategiplan, budget, policys

inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funkt-

ionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa

chef har varit sekreterare i styrelsen.

Styrelsen har under året även genomfört två seminarier tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftel-

sen Skaraborg innehållande bland annat varumärkesfrågor/strategier, omvärlds- och framtidsfrågor

med fokus på nya regler och dess påverkan.

58

Bankens styrelseledamöter

Gustavsson, Thord, ordf. Kvänum

Mattsson, Barbro, v. ordf. Skara

Malmevik, Gerth Vara

Friberg, Claes Götene

Berghem, Maria Lundsbrunn

Haraldsson, Thord Nossebro

Pehrsson, Lennart

Vara

Johansson, Leif Broddetorp

Gustavsson, Gerth * Skara

Arthursson, Henrik * Lidköping

Ersättare:

Mathiason, Maria * Mariestad

Hellqvist, Maria * Vara

* Personalrepresentant

Bankens revisor

Utsedd av årsstämman:

Ernst & Young AB med

Persson, Stefan som huvudansvarig Stockholm auktoriserad revisor

Kontorsförteckning

Besöksadress Telefon Telefax

Huvudkontor: Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 01

Avdelningskontor:

Skara Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 02

Vara Hotellgatan 2 0512-293 00 0512-293 01

Götene Annagatan 2 0511-34 65 00 0511-34 65 01

Nossebro Järnvägsgatan 3 A 0512-294 00 0512-294 01

Kvänum Storgatan 11 0512-579 20 0512-928 62

Telefonbanken 0511-280 00 0511-281 01

59

Bankens kontorsråd 2014-12-31

Skara:

Andersson, Bengt, ordf. Skara

Telefax

Bohlin, Jan-Olof Skara

Gustavsson, Anders Skara

Karlsson, Catarina Skara

Kroon, Magnus Göteborg

Lundgren, Lennart Skara

Bergh, Anton

Malmberg, Kristina

Skara

Skog, Camilla Skara

Warmark, Monica Axvall

Vara:

Andersson, Magnus, ordf. Vara

Andersson, Kenneth Vara

Andersson, Kristina Vedum

Johansson, Björn Tråvad

Johansson, Ulla Kvänum

Larsson, Ann-Marie Vedum

Nilsson, Kent Kvänum

Norin, Mats Kvänum

Svärd, Lennart Grästorp

Wernersson, Claes Kvänum

Götene:

Holgersson, Annette, ordf. Götene

Persson, Susanne Götene

Brånn, Arne Götene

Dalemo, Håkan Götene

Hansen, Timmy Götene

Vändal, Carina Götene

Lövgren, Emma Götene

Nossebro:

Johansson, Sven, ordf. Nossebro

Hermansson, Lennart Nossebro

Landqvist, Karin Nossebro

Johansson, Ulf Nossebro

Larsson, Kent Nossebro

Persson, Per Nossebro

Åkesson, Inger Vårgårda

För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige

För oss betyder den allt

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01

www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se