Årsredovisning 2012 - Sparbanken Skaraborg

Årsredovisning 2012

Garnisonsmuseets vänner ges möjlighet att iordningsställa lägerhyddorna i Axvall för sin verksamhet tack vare ett bidrag från Sparbanksstiftelsen Skaraborg på 400.000 kr. På bilden ses Skarakontorets chef Lars Henningsson och Stiftelsens ordförande Elisabet Stålarm tillsammans med Björn Lippold, Garnisonsmuseichef, och Nils Smith, ordförande i Garnisons-museets vänner.

Biogas är ett framtida drivmedel. För att utvecklas och få en bättre produktions-ekonomi krävs ett omfattande samarbete inte minst på lokal nivå mellan producen-ter av biogas och samhället. Sparbanks-stiftelsen Skaraborg har satsat 200.000 kr för att Biogas i Skaraborg ska kunna fortsätta sin satsning. Bilden från en biogasanläggning utanför Vedum.

Satsningen på Retro har blivit en stor framgång i Nossebro. Sparbanksstiftelsen gav tidigt ett bidrag till Essunga kommun för projektet. Nu är det dags att ta nästa steg. För projektet Retrovägen Göteborg till Hällekis – som går genom Essunga, Vara, Lidköping och Götene kommuner – satsar Stiftelsen 200.000 kr.

Ekrosen är ett utvecklingsstipendium från Sparbanksstiftelsen Skarborg. Under 2012 utdelades sju stipendier på var-dera 10.000 kr. En av stipendiaterna var Timmy Hansen – en ung Götenebo som redan debuterat i EM-sammanhang när det gäller rallycross, en sport där pappan Kenneth under åren vunnit 14 EM-guld.

Skara skolscen har i decennier varit respekterad inom den svenska teaterut-bildningen. Under året firade skolscenen 50-årsjubileum där bland annat en rad kända svenska skådespelare deltog. Bidraget från Sparbanksstiftelsen på 200.000 kr gjorde jubileumsfirandet möjligt.

Satsningen på sommarlovsentreprenö-rer blev mycket lyckad. Ett stort antal ungdomar i Skara, Götene och Vara fick under sommarlovet chans att testa hur det är att driva företag. Bidraget från Sparbanksstiftelsen uppgick sammanlagt till cirka 90.000 kr.

Foto omslag: Carla Karlsson

För bygdens bästa Under 2012 utdelades 5.587.000 kr till olika samhällsutvecklande projekt i bankens verksamhetsom-råde. Totalt beviljades drygt 50 bidrag och stipendier. Här presenteras ett litet axplock av alla projekt som varit aktuella under året.

Årsredovisning 2012 förSparbanken Skaraborg ABenligt lagbegränsad IFRS

Bankens 166:e verksamhetsår, varav det trettonde som aktiebolag

Årsstämma äger rum fredagen den 19 april 2013kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.

2

Foto

: Car

la K

arls

son

VD:s kommentarPå senare tid har förväntningarna på bankerna och finansmarknaderna ökat markant. Inte minst politiker och myndigheter har löpande vidtagit åtgärder för att skapa regler som syftar till sta-bilare banker och uthålligare finansmarknader. Mot den bakgrunden känns det extra glädjande för mig att presentera ett bra verksamhetsår för Sparbanken Skaraborg som innebär att vi står starkare än någonsin tidigare.

I Sparbanken Skaraborg har vi under vårt 166:e verk-samhetsår ökat affärsvolymen till 21.700 miljoner kronor, vilket är den högsta i bankens historia. Vi har dessutom lyckats höja vår soliditet till drygt 22 pro-cent, vilket står sig bra jämfört med andra banker. Där-till vill jag lägga ett bra resultat: 110 miljoner kronor.

Det fina resultatet vill jag tolka som att vi har ett mycket gott förtroende hos våra kunder. Det har un-der åren skapats i värdefulla möten mellan våra kunder och bankens kunniga och engagerade medarbetare.

Ambitionen i banken är att hela tiden ligga i fram-kant när det gäller utvecklingen av nya banktjänster som skapar värde för våra kunder. Under 2012 har vi lanserat nya tjänster kopplade till så kallade smarta telefoner, mer om det längre fram i årsredovisningen. Och när vi försöker se in i framtiden är vår bedömning att vi kommer att få se kraftiga satsningar på fler mobila lösning-ar. Men samtidigt släpper vi aldrig fokus på det personliga mötet som är så viktigt när det gäller att skapa förtroende, fler affärer och nöjdare kunder.

I vårt huvudsakliga verksamhetsområde, Skara, Vara, Götene och Essunga kommuner, ser vi att fram-för allt ungdomar flyttar och väljer att bo på annan ort av olika orsaker. Samtidigt är ungdomar en viktig kundgrupp för oss. Därför har vi under året startat en marknadsaktivitet via våra kontor och vår egen tele-fonbank där vi kontaktar ungdomarna för att erbjuda rådgivning via telefon och visa värdet av att behålla sin hembank trots att man bor på annan ort. Vi vet ju att en del av dessa ungdomar förr eller senare väljer att komma tillbaka till sina hemkommuner.

Under 2012 har flera storbanker slutat att erbjuda manuell hantering av kontanter, vilket har gett upp-hov till starka reaktioner i media. För vår del följer vi noggrant utvecklingen och tar till oss nyheter, samti-digt som vi försöker vara lyhörda och lyssna på våra kunders önskemål om att behålla kontanter. På Spar-banken Skaraborg kommer vi därför tillsvidare att ha kvar kontanter på kontoren i Skara, Vara, Götene och Nossebro. Några beslut om förändring har inte tagits under året. Under slutet av 2012 byggde vi i stället om

kontoret i Nossebro för att kunna er-bjuda våra kunder kontanter i en säker miljö.

Det är på det sättet jag önskar att alla kunder ska uppfatta oss: en lokal bank med känsla för bygden som lig-ger i framkant med tekniska lösningar

som du som kund har nytta av. Jag önskar också att vi uppfattas som enkla att kommunicera med och att våra kunniga och engagerade medarbetare skapar trygghet i dina bankaffärer.

Jag önskar också att befintliga och nya kunder ser vårt starka engagemang i bygden som en värdefull egenskap. Via vår ägare, Sparbanksstiftelsen Skara-borg, låter vi varje år en del av vinsten användas till projekt som utvecklar bygden. Förhoppningsvis skapar det ännu starkare skäl för att samla bank- och försäk-ringsaffärer i Sparbanken Skaraborg.

När jag nu i början av 2013 försöker se in i kristall-kulan, ser det aning ljusare ut när det gäller konjunktu-ren. Det låga ränteläget kan förhoppningsvis bidra till att stärka framtidstron och få igång investeringarna, även om många länder i vår omvärld har en lång vand-ring framför sig.

Välkommen till oss för att diskutera dina framtida affärer!

Leif Johansson, vd

”År 2012 − ett bra år i en orolig omvärld!”

3

Redovisning för räkenskapsåret 2012Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får här-med avge årsredovisning för bankens verksamhet 2012, bankens 166:e verksamhetsår, varav det trettonde som aktiebolag

FörvaltningsberättelseFörsämrad omvärldskonjunktur – men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjol-årets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under 2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare kon-kurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För för-sta gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att nuvarande låga styrränta på 0,25 procent kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8 procent). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 procent som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sam-manfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 procent förra året jämfört med 3,6 procent år 2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna.

Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska fram-steg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge

stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andra-handsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtro-ende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländer-na. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora un-derskotten i de amerikanska statsfinanserna. Samman-taget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkan-de konjunkturåterhämtning till stigande globala börser.

Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara av-görande för hur tillväxten utvecklas framöver.

Kraftig inbromsning i svensk ekonomiDen svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av 2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pe-kade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013. Den svenska ekonomin växte med drygt en pro-cent under fjolåret jämfört med närmare fyra procent år 2011. Det är framför allt exportindustrin som har på-verkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gent-emot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska tillgångar på finansmark-

Börsutvecklingen

Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring

Börsutvecklingen


Börsutvecklingen


4

naderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmark-naden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av 2012. En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pe-kar på att arbetslösheten kommer att stiga till över åtta procent av arbetskraften under innevarande år. Hushål-len har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företags-sektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riks-banken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0 procent i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens infla-tionsmål på 2 procent och en hög privat skuldsättnings-grad utgör den stora utmaningen för svensk penningpo-litik framöver.

Allmänt om bankens verksamhetInlåningen från allmänheten ökade under året med 6,1 procent. De sparkonton som ökat mest är Fasträntekon-tot och E-sparkontot medan de mer traditionella spar-kapitalkontona har minskat. Utlåningen till allmänheten minskade med 0,1 procent. Efterfrågan på krediter har under året varit låg framförallt vad gäller företag. Vo-lymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 4,0 procent.

Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 9,9 procent på grund av en förbättring av värdet på både ränte- och aktierelaterade fonder under året. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring ökade med 10,6 procent.

Bankens värdepappersprovisioner minskade med 9,2 procent främst med anledning av minskade courtagein-täkter. Kundernas aktivitet på börsen har varit låg under största delen av året vilket påverkat bankens courtage-intäkter negativt.

FöretagsmarknadenBanken har totalt 25 företagsrådgivare som tar hand om ca 5.500 företag och organisationer som är kunder i banken. Av dessa har ca 4.000 en namngiven företags-rådgivare som kontakt.

Banken har under 2012 anslutit många kunder till Småföretagserbjudandet som kallas Bättre Affärer, precis som bankens populära nyhetsbrev. Konceptet är framtaget för såväl nystartade kunder som befintliga småföretagskunder. Förutom att det ger rabatter på de ingående tjänsterna innehåller det också ett ”Ser-vicelöfte” som innebär en årlig genomgång på bankens initiativ.

Utvecklingen av nya tjänster fortsätter och banken kan nu via Tre Kronor Försäkring AB erbjuda företags-försäkringar och fordonsförsäkringar för företagare. Se-dan tidigare har banken erbjudit pensionslösningar och riskförsäkringar för företagare och intresset för dessa tjänster ökar.

Jord- och skogsbrukLönsamheten bland lantbrukarna varierar mellan åren. I bankens område blev spannmålsskörden bra, trots en regnig höst. Tyvärr gjorde det blöta vädret att det blev liten areal som kunde höstsås. Mjölk- och grisköttspro-ducenterna har haft en tuff tid med svag lönsamhet.

Viljan att investera i byggnader för djurproduktion har avtagit under 2012. En trolig orsak är att det för närvarande inte finns några investeringsstöd till lant-bruket. Först år 2014 kan det bli aktuellt med nya peng-ar till investeringsstöden. De flesta investeringar görs i maskiner. Intresset för att köpa mark är fortfarande stort. Arealpriset på de jordbruksfastigheter som byter ägare är ofta högt.

Vindkraften har, på grund av försvarsmaktens inställ-ning till vindkraftverkens närhet till Såtenäs flygflottilj, varit ett hett debattämne. Byggförbud har införts inom

Den svenska kronan gentemot dollarn och euron

Ränteutvecklingen i Sverige





5

en fyra mils radie samt att det även framförts hot om rivning av verk. En orsak till det minskade intresset av att investera i vindkraft är de låga priserna på el och cer-tifikat som för närvarande råder. Med nuvarande priser blir kassaflödet i kalkylen ofta negativt, vilket banken följer löpande.

För att hålla våra rådgivare uppdaterade arbetar banken med ständig kompetensutveckling och erfaren-hetsutbyte. I en tid då banken möter allt färre av våra kunder över bankdisken är vår proaktivitet och förmåga att transportera vårt erbjudande, kompetens och tjäns-teinnehåll över till andra mötesplatser avgörande.

Även under 2012 har banken haft flera arrangemang för bankens lantbrukskunder. I november anordnades en träff med temat ”Fastighetsmarknaden Skog och Lant-bruk”. Denna träff, som var nästan fullbokad, blev myck-et uppskattad av deltagarna och banken kommer därför att ordna fler träffar med samma tema.

Tillsammans med bland annat Hushållningssällskapet och Varaslättens Lagerhus arrangerades resor till lant-bruksmässan Borgeby fältdagar i Skåne. Detta är myck-et uppskattade resor som alltid får ett stort deltagande.

PrivatmarknadenAv bankens 93 medarbetare arbetar idag ca 40 personer med våra privatkunder på fem bankkontor. Vid verksam-hetsårets utgång hade banken ca 45.000 privatkunder och runt 14.000 av dem har valt att ha en personlig rådgivare. Kraven skärps hela tiden på högre kompe-tens hos bankens medarbetare allt eftersom behovet och efterfrågan på ekonomisk rådgivning ökar. För att kunderna ska möta rätt kompetens så arbetar bankens medarbetare i olika yrkesroller som ansvarar och bear-betar olika kundsegment.

Kundkoncept och försäkringar

Under året har banken fokuserat på ekonomisk rådgiv-ning och försäljningen av kundkonceptet Nyckelkund har fortsatt varit framgångsrik. Vid årets utgång hade banken över 8.300 kunder som anslutit sig till konceptet. Kunder som valt att köpa konceptet köper i genomsnitt

fler tjänster, visar en högre kundnöjdhet och har något högre lönsamhet än de kunder som inte valt koncept.

Banken ser även en fortsatt hög förmedling av sak-försäkringar för boende och motorfordon som funnits i bankens sortiment drygt två år. Mer än 1.300 nya sak-försäkringar har förmedlats under året. Banken är stolt över att kunna erbjuda sakförsäkringslösningar till kun-der vilket känns naturligt t.ex. vid rådgivningar för köp av bostad. Under våren utökades även försäkringssorti-mentet med fler nya trygghetsförsäkringar som arbets-löshetsförsäkring, sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och olycksfallsförsäkring. Under en period av tio måna-der har det förmedlats över 1.400 personförsäkringar till kunder.

Kontanthantering

Trenden är mycket tydlig att många banker slutar med kontanthantering. Kontantanvändandet i samhället minskar i rask takt och banken följer utvecklingen. I dagsläget har banken inga planer på att helt sluta med manuell kontanthantering.

6

Nya digitala tjänster

I juni lanserades bankens nya mobilbanksapp för smart-phones. Mobilbanken är ett enkelt sätt för kunden att snabbt ha tillgång till sina konton och utföra enklare bankärenden. Bland nyheterna finns funktioner som ”skaka fram saldo”, smidigare överföringar och bättre överblick på kundens favoritaktier. Vid årsskiftet hade över 8.000 kunder laddat ner mobilbanksappen. Appen för iPad kom i november och är ett komplement för inter-netbanken och mobilbanken. Fler än 700 kunder laddade ner appen för iPad före årsskiftet. Det finns ett stort in-tresse för nya digitala tjänster som är på framfart. I de-cember kom tjänsten ”Swish” som är ett samarbete mel-lan Swedbank och sparbankerna och fem storbanker. En ny tjänst som gör det enkelt för privatperson att skicka och ta emot pengar via mobilnumret.

Kundevent

Årets Kundgolftävling gick av stapeln på Lundsbrunns GK i maj. Tävlingen var öppen för bankens kunder och över ett hundratal golfare deltog i fint väder.

I juni deltog banken med monter på ”På Landet”-festivalen på Axevalla Travbana som besöktes av mer än 10.000 personer. Montern var välbesökt och fler än 1.000 barn och vuxna var med och tävlade om vinster. Höstens stora event var ”Vi äro musikanter” ett samar-rangemang med Vara Konserthus och Sparbanksstif-telsen Skaraborg. Anders Berglund bjöd in artisterna Svante Turesson och Annelie Rydé som fick berätta om sin karriär och sjunga sina mest kända låtar. Över 400 kunder deltog. Den årliga Spardagen genomfördes i no-

vember då alla kontor bjöd på kaffe, saft och tårta. Te-mat för Spardagen var ”Magi” och kontoren hade besök av trollkarlar till barnens förtjusning.

Banken har även detta år gett ut två nummer av Kundtidningen ”Sparbanken Skaraborg Aktuellt” som skickats till alla hushåll i bankens verksamhetsområde – totalt ca 27.000 hushåll. De innehåller matnyttiga artik-lar och tips om ekonomi.

Kapitalrådgivningen På Kapitalrådgivningen möter banken de kunder som vill ha en aktiv och nära placeringsrådgivning. Ca 200 kunder är anslutna till konceptet och efterfrågan ökar eftersom marknader och produkter blir mer och mer komplexa. Rådgivarna arbetar främst med olika place-ringslösningar både för privat- och företagskunder. Alla rådgivare är Swedsec licensierade, enligt branschens kvalitetskrav. I gruppen Kapitalrådgivning finns även en försäkringsspecialist, en jurist och bankens aktiebord, nu med 1,5 aktiemäklartjänster. Under året har en aktie-mäklare övergått till att arbeta som kapitalrådgivare, för att möta det ökade behovet på kapitalrådgivningssidan.

Under 2012 anordnades två stora kundträffar för kunder anslutna till konceptet. Den vårliga träffen hölls på Mössebergs kurort och den träff som anordnades un-der hösten var på Spikens Fiskeläge utanför Lidköping.

”Swish” – en ny tjänst som gör det enkelt för privatperson att skicka och ta emot pengar via mobilnumret.

7

Det som varit utmärkande för 2012 som placeringsår, har varit att långa obligationsfonder gett mycket bra avkastning p.g.a. att räntorna vände nedåt. Samt att det varit mycket diskussioner med kunderna under hösten om när det är dags att återigen gå in på aktiemarknaden.

Telefonbanken Banken har en lokalt närvarande telefonbank med sju medarbetare som är placerad i Skara. Telefonbanken är integrerad med bankens kundtjänst och telefonväxel. Telefonbanken har både en självbetjäningstjänst som är öppen dygnet runt samt personlig service som är öppen vardagar 08.00 - 20.00 samt söndagar 16.00 - 20.00. 25.000 kunder är anslutna till telefonbankens tjänster Självbetjäning och Personlig service. Under 2012 har medarbetarna i Telefonbanken fått utökade arbetsupp-gifter, såsom att kontakta kunder anslutna till konceptet Bättre Affärer för att stämma av servicelöftet, och även att ringa och skicka meddelande via internetbanken till kunder boende utanför bankens verksamhetsområde för att erbjuda och informera om nyheter. På detta sätt hålls relationen med banken vid liv trots att kunden flyt-tat till annan ort.

Kontinuerligt miljöarbete Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling.

En del i miljöarbetet är att minska kontanthantering-en som, utöver den risk den utgör i arbetsmiljön, orsa-kar stor miljöbelastning vid transporter mellan butiker, bankkontor och uttagsautomater.

Konceptet Nyckelkund är ett miljöpaket för kunder som betalar med kort i butik och betalar sina räkningar via Internetbanken. Under året har ytterligare drygt 3.300 av våra kunder anslutit sig till konceptet. I slutet av 2012 lanserades Swish, en tjänst som gör det enkelt för privatpersoner att skicka och ta emot pengar via mo-bilnumret och på så sätt minska kontanthanteringen.

Flera miljöaktiviteter riktade till våra kunder har ge-nomförts under året, bl.a. en tävling för de kunder som istället för att ta ut kontanter, i automat eller bankkassa, använt kort i butik. Vinst i denna tävling var en iPad. Un-der höstens spardag kunde både barn och vuxna delta i en tipspromenad på våra kontor med inriktning på miljön.

Fastigheter och kontorslokalerUnder året har ombyggnader gjorts av en affärslokal och kontorslokalen i Vara. På fastigheten i Nossebro har vissa förbättringar gjorts av taket. Utöver detta har di-verse små reparationer utförts på fastigheten i Skara.

I samtliga fastigheter har fjärrövervakning installe-rats på ventilationsanläggningarna så att övervakning kan ske centralt.

PersonalAntalet anställda uppgick vid årets slut till 107 personer, varav 100 i banktjänst. Av de 100 personerna i bank-

tjänst är 65 kvinnor och 35 män. Medelåldern i banken är 49 år, vilket är samma som föregående år. Den finan-siella sektorn fortsätter att utveckla olika former av placeringsprodukter och tjänster vilket hela tiden kräver kompetensutveckling. Banken har totalt 15 medarbe-tare som är licensierade rådgivare av Swedsec. Under 2013 kommer samtliga rådgivare, privatrådgivare och företagsrådgivare att licensieras.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning

2012 i sammandrag (2011 inom parentes)

• Rörelseresultatetökadetill172,1mkr(122,6)

• Räntenettotökadetill199,5mkr(191,1)

• Provisionsnettotökadetill64,8(62,4)

• Summakostnaderförekreditförlusterminskade

till 120,2 mkr (122,3)

• Kreditförlusterminskadetill15,7mkr(35,1)

• In-ochupplåningenökadetill6.366,7mkr(6.002,8)

• Utlåningenminskadetill5.346,7mkr(5.351,6)

• Affärsvolymenökadetill21.707,2mkr(21.101,0)

Bankens resultatRörelseresultatet för 2012, 172,1 mkr, är en ökning med 40,3 procent jämfört med föregående år. Räntenettot ökade med 4,3 procent till 199,5 mkr. Erhållna utdel-ningar uppgick till 33,1 mkr (21,7 mkr föregående år). Provisionsnettot ökade med 2,4 mkr till 64,8 mkr. De all-männa administrationskostnaderna ökade med 0,5 mkr till 104,5 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2012 till 15,7 mkr.

Bankens ställningBalansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 8.701,1 mkr, en ökning med 8,8 procent. Utlåningen i svenska kronor minskade till 5.346,7 mkr, en minskning med 0,1 procent. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 4.294,8 mkr, en ökning med 4 pro-cent.

In- och upplåning från allmänheten ökade med 6,1 procent till 6.366,7 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 2.588,7 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 9,9 procent. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 731,3 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 10,6 procent.

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, rän-tebärande värdepapper, fonder och strukturerade pro-dukter. Placeringsportföljen uppgick per balansdagen till 2.185,2 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swed-bank på 500 mkr.

Per den 31 december uppgår bankens totala aktiein-nehav i Swedbank AB (publ) till 6.230.000 aktier. Under

8

året har banken förvärvat 37.390 aktier. Det totala inne-havet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 790,6 mkr (anskaffningsvärde 243,2 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste 10 åren uppgått till 154,2 mkr.

Bankens kapitalbas efter 2012 års resultat och dispo-sitioner uppgår till 1.034,0 mkr varvid styrelsens förslag till utdelning beaktats. Detta ger en kapitaltäcknings-kvot på 2,07.

ÄgarförhållandenSparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombild-ningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner.

Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftel-sen lämna bidrag som främjar sparbankens och byg-dens utveckling. Fram till och med 2012 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 103 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

Risker och osäkerhetsfaktorerI sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finan-siella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående ris-ker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken och oberoende riskkontroll finns en riskkontrollfunktion. Med riskkon-troll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enhe-terna.

Verksamheten präglas av riskmedvetande och ban-kens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärs-mässigt sätt.

Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkstäl-lande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens Compliance officer ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelef-terlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt där Compliance officer bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och an-seende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlev-nad reduceras. Compliance officer rapporterar direkt till styrelsen.

Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och opera-tiva risker.

Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget.

Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.035,0 mkr, vilket ger

en kapitaltäckningskvot på 2,07. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och stör-ningar. De stresstester som görs i den interna kapital-utvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning är stor.

Principer och processer för ersättningar och för-måner till ledningenErsättning till verkställande direktören beslutas av sty-relsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkstäl-lande direktören. Ytterligare information finns i not 10.

SparbanksstiftelsenSkaraborg

SparbankenSkaraborg AB

Huvudmännen

Bankrörelsen

Stiftelsensstyrelse

Bankstyrelsen

Ägarförhållanden i Sparbanken Skaraborg

9

Händelser efter balansdagenInga väsentliga händelser som inträffat efter balansda-gen har haft någon påverkan på bankens resultat- och balansräkning.

Framtida utvecklingBankens bedömning är att ränteläget under 2013 kom-mer att vara fortsatt lågt. Under inledningen av 2013 har de långa räntorna haft en svag uppgång men många faktorer pekar på att uppgången blir begränsad.

Den svenska kronan har under 2012 stärkts mot många av andra exportländers valutor, detta är ett sce-nario som fortsätter under början av 2013. Många av länderna ser en svag egen valuta som ska gynna den egna exporten som en väg ur krisen. Effekten av detta blir att Sveriges export får det jobbigare samtidigt som importen blir billigare och drar ned inflationen. Detta är ett scenario som indikerar fortsatt låga räntor i Sverige. USA förefaller dock ha hunnit längre i återhämtningen än Europa.

Dessvärre pekar det mesta på att Sverige även under 2013 får dras med hög arbetslöshet som förväntas stiga under första halvåret och investeringar i nybyggnatio-ner av bostäder förväntas bli låg under året. 2013 har börjat med en bra utveckling av Stockholmsbörsen, dock har banken noterat att privatpersoner i högre omfatt-ning än för några år sedan väljer det trygga räntespa-randet framför sparande i aktier.

2013 kommer troligtvis innebära en svag volym-utveckling gällande bankens utlåning på grund av den osäkerhet som fortfarande råder i omvärlden och den höga arbetslösheten. Banken räknar med något högre resultat under 2013 för banken vilket till stor del beror på att utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) förväntas bli högre.

10

7

Fem år i sammandrag Nyckeltal

2012 2011 2010 2009 2008VOLYMAffärsvolym ultimo, Mkr 21 707 21 101 21 087 19 769 17 511förändring under året, % 2,9 0,1 6,7 12,9 -1,7Av sparbanken förvaltade och förmedladekundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITALSoliditetBeskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 22,1 19,3 19,6 18,7 15,5

KapitaltäckningskvotKapitalbas/Kapitalkrav 2,1 2,0 1,9 1,8 2,0

RESULTATPlaceringsmarginalRäntenetto i % av MO 2,4 2,5 2,1 2,3 2,6

Rörelseintäkter/affärsvolymRäntenetto + rörelseintäkter i % avgenomsnittlig affärsvolym 1,4 1,3 1,1 1,2 1,4

Rörelseresultat/affärsvolymRörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,8 0,6 0,5 0,5 0,6

Räntabilitet på eget kapitalRörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,3 6,0 5,0 6,1 6,7

K/I-tal före kreditförlusterSumma kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,39 0,44 0,54 0,55 0,47

K/I-tal efter kreditförlusterSumma kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,44 0,56 0,58 0,59 0,58

OSÄKRA FORDRINGAROCH KREDITFÖRLUSTERReserveringsgrad för osäkra fordringarReservering för sannolika förluster i % avosäkra fordringar brutto 70,62 51,26 54,58 43,60 69,42

Andel osäkra fordringarOsäkra fordringar netto i % av total utlåningtill allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,46 1,40 0,74 1,11 0,35

KreditförlustnivåKreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,28 0,59 0,16 0,16 0,61

ÖVRIGA UPPGIFTERMedelantal anställda 98 99 99 101 101Antal kontor 5 5 6 6 6

7


2012 2011 2010 2009 2008VOLYMAffärsvolym ultimo, Mkr 21 707 21 101 21 087 19 769 17 511förändring under året, % 2,9 0,1 6,7 12,9 -1,7Av sparbanken förvaltade och förmedladekundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITALSoliditetBeskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 22,1 19,3 19,6 18,7 15,5

KapitaltäckningskvotKapitalbas/Kapitalkrav 2,1 2,0 1,9 1,8 2,0

RESULTATPlaceringsmarginalRäntenetto i % av MO 2,4 2,5 2,1 2,3 2,6

Rörelseintäkter/affärsvolymRäntenetto + rörelseintäkter i % avgenomsnittlig affärsvolym 1,4 1,3 1,1 1,2 1,4

Rörelseresultat/affärsvolymRörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,8 0,6 0,5 0,5 0,6

Räntabilitet på eget kapitalRörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,3 6,0 5,0 6,1 6,7

K/I-tal före kreditförlusterSumma kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,39 0,44 0,54 0,55 0,47

K/I-tal efter kreditförlusterSumma kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,44 0,56 0,58 0,59 0,58

OSÄKRA FORDRINGAROCH KREDITFÖRLUSTERReserveringsgrad för osäkra fordringarReservering för sannolika förluster i % avosäkra fordringar brutto 70,62 51,26 54,58 43,60 69,42

Andel osäkra fordringarOsäkra fordringar netto i % av total utlåningtill allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,46 1,40 0,74 1,11 0,35

KreditförlustnivåKreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,28 0,59 0,16 0,16 0,61

ÖVRIGA UPPGIFTERMedelantal anställda 98 99 99 101 101Antal kontor 5 5 6 6 6


11

Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkrRESULTATRÄKNINGAR 2012 2011 2010 2009 2008

Räntenetto 199,5 191,1 152,1 151,0 166,2Provisioner, netto 64,8 62,4 61,0 61,0 56,2Nettoresultat av finansiella transaktioner 6,8 -2,0 5,4 9,6 -0,5Övriga intäkter 36,9 28,5 5,0 4,7 27,9Summa intäkter 308,0 280,0 223,5 226,3 249,8

Allmänna administrationskostnader -104,5 -104,0 -103,2 -106,8 -98,2Övriga rörelsekostnader ¹ -15,7 -18,3 -17,4 -17,7 -18,1Kreditförluster -15,7 -35,1 -9,1 -8,1 -29,3Summa kostnader -135,9 -157,4 -129,7 -132,6 -145,6

Rörelseresultat 172,1 122,6 93,8 93,7 104,2

Bokslutsdispositioner, netto -34,7 0,1 -0,2 19,1 -20,6Skatter -27,2 -28,8 -24,7 -26,5 -20,0

Årets resultat 110,2 93,9 68,9 86,3 63,6

BALANSRÄKNINGAR

Kassa 38,0 35,5 37,6 43,2 53,4Utlåning till kreditinstitut 228,6 499,3 445,6 301,0 201,7Utlåning till allmänheten 5 346,7 5 351,6 5 726,7 5 405,1 5 043,5Räntebärande värdepapper 2 185,2 1 444,8 686,2 521,7 696,4Aktier och andelar 793,4 556,7 592,2 442,2 187,4Materiella tillgångar 60,8 63,8 68,8 70,3 72,9Övriga tillgångar 48,4 46,4 45,0 58,6 66,2

Summa tillgångar 8 701,1 7 998,1 7 602,1 6 842,1 6 321,5

Skulder till kreditinstitut 309,2 172,6 386,5 179,2 103,8In- och upplåning från allmänheten 6 366,7 6 002,8 5 474,9 5 320,5 5 123,0Emitterade värdepapper 0,0 200,0 200,0 0,0 0,0Övriga skulder 82,7 67,9 41,1 54,1 97,6Avsättningar 11,5 7,9 8,0 8,2 9,1Summa skulder 6 770,1 6 451,2 6 110,5 5 562,0 5 333,5

Obeskattade reserver 36,3 1,6 1,7 1,5 20,5

Eget kapital 1 894,7 1 545,3 1 489,9 1 278,6 967,5

Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital 8 701,1 7 998,1 7 602,1 6 842,1 6 321,5

¹ inkl. av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar

8






Årets resultat 110,2 93,9 68,9 86,3 63,6

BALANSRÄKNINGAR





Eget kapital 1 894,7 1 545,3 1 489,9 1 278,6 967,5



8






Årets resultat 110,2 93,9 68,9 86,3 63,6

BALANSRÄKNINGAR





Eget kapital 1 894,7 1 545,3 1 489,9 1 278,6 967,5



8

Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr

12

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 110.202 tkr.Till bolagsstämmans förfogande står:- balanserad vinst (inkl. fond för verkligt värde) 1.283.766 tkr- årets resultat 110.202 tkrSumma 1.393.968 tkr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:- till aktieägare utdelas 17.000 tkr- i ny räkning balanseras 1.376.968 tkr varav fond för verkligt värde 558.457 tkr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,9 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,07 (1,98). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 1.035 mkr (928 mkr) och slutligt minimikapi-talkrav till 501 mkr (469 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hän-visas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

13

Resultaträkningar

1 januari - 31 december Not 2012 2011tkr

Ränteintäkter 306 936 298 493Räntekostnader -107 478 -107 349Räntenetto 4 199 458 191 144

Erhållna utdelningar 5 33 102 21 730Provisionsintäkter 6 75 873 73 935Provisionskostnader 7 -11 107 -11 503Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 6 862 -2 018Övriga rörelseintäkter 9 3 812 6 719

Summa rörelseintäkter 308 000 280 007

Allmänna administrationskostnader 10 -104 471 -103 961Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -4 952 -6 142Övriga rörelsekostnader 11 -10 797 -12 216Summa kostnader före kreditförluster -120 220 -122 319

Resultat före kreditförluster 187 780 157 688

Kreditförluster, netto 12 -15 700 -35 053

Rörelseresultat 172 080 122 635

Bokslutsdispositioner 13 -34 694 106Skatter 14 -27 184 -28 836

Årets resultat 110 202 93 905

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december 2012 2011tkr


Övrigt totalresultatÅrets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 247 817 -34 200Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 -3 676 -320Årets övrigt totalresultat 244 141 -34 520Årets totalresultat 354 343 59 385

10

Resultaträkningar

1 januari - 31 december Not 2012 2011tkr

Ränteintäkter 306 936 298 493Räntekostnader -107 478 -107 349Räntenetto 4 199 458 191 144

Erhållna utdelningar 5 33 102 21 730Provisionsintäkter 6 75 873 73 935Provisionskostnader 7 -11 107 -11 503Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 6 862 -2 018Övriga rörelseintäkter 9 3 812 6 719

Summa rörelseintäkter 308 000 280 007

Allmänna administrationskostnader 10 -104 471 -103 961Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -4 952 -6 142Övriga rörelsekostnader 11 -10 797 -12 216Summa kostnader före kreditförluster -120 220 -122 319

Resultat före kreditförluster 187 780 157 688

Kreditförluster, netto 12 -15 700 -35 053

Rörelseresultat 172 080 122 635

Bokslutsdispositioner 13 -34 694 106Skatter 14 -27 184 -28 836


Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december 2012 2011tkr


Övrigt totalresultatÅrets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 247 817 -34 200Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 -3 676 -320Årets övrigt totalresultat 244 141 -34 520Årets totalresultat 354 343 59 385

10

Resultaträkningar

14

Balansräkningar

Per den 31 december Not 2012 2011tkr

TillgångarKassa 38 013 35 480Utlåning till kreditinstitut 15 228 591 499 324Utlåning till allmänheten 16 5 346 692 5 351 611 - varav förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring 6 359 15 517Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 2 185 155 1 444 845Aktier och andelar 18 793 443 556 708Materiella tillgångar 19- inventarier 7 643 8 956- byggnader och mark 53 135 54 845Övriga tillgångar 20 11 637 8 922Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 36 768 37 438Summa tillgångar 8 701 077 7 998 129

Skulder, avsättningar och eget kapitalSkulder till kreditinstitut 22 309 200 172 590In- och upplåning från allmänheten- inlåning 23 6 351 267 5 985 935- upplåning 24 15 428 16 864Emitterade värdepapper 25 0 200 000Övriga skulder 26 57 781 47 194Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 24 867 20 712Avsättningar 28 11 559 7 897Summa skulder 6 770 102 6 451 192

Obeskattade reserver 29 36 313 1 618

Eget kapital 30Bundet eget kapitalAktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 1) 400 000 400 000Reservfond 100 694 100 694Fritt eget kapitalFond för verkligt värde 558 457 314 316Balanserad vinst 725 309 636 404Årets resultat 110 202 93 905Summa eget kapital 1 894 662 1 545 319Summa skulder, avsättningar och eget kapital 8 701 077 7 998 129

Poster inom linjenStällda säkerheter inga ingaAnsvarsförbindelser 31- Garantier 200 682 248 822Åtaganden- Övriga åtaganden 975 126 1 018 187

11

Balansräkningar

Per den 31 december Not 2012 2011tkr

TillgångarKassa 38 013 35 480Utlåning till kreditinstitut 15 228 591 499 324Utlåning till allmänheten 16 5 346 692 5 351 611 - varav förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring 6 359 15 517Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 2 185 155 1 444 845Aktier och andelar 18 793 443 556 708Materiella tillgångar 19- inventarier 7 643 8 956- byggnader och mark 53 135 54 845Övriga tillgångar 20 11 637 8 922Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 36 768 37 438Summa tillgångar 8 701 077 7 998 129

Skulder, avsättningar och eget kapitalSkulder till kreditinstitut 22 309 200 172 590In- och upplåning från allmänheten- inlåning 23 6 351 267 5 985 935- upplåning 24 15 428 16 864Emitterade värdepapper 25 0 200 000Övriga skulder 26 57 781 47 194Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 24 867 20 712Avsättningar 28 11 559 7 897Summa skulder 6 770 102 6 451 192

Obeskattade reserver 29 36 313 1 618

Eget kapital 30Bundet eget kapitalAktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 1) 400 000 400 000Reservfond 100 694 100 694Fritt eget kapitalFond för verkligt värde 558 457 314 316Balanserad vinst 725 309 636 404Årets resultat 110 202 93 905Summa eget kapital 1 894 662 1 545 319Summa skulder, avsättningar och eget kapital 8 701 077 7 998 129

Poster inom linjenStällda säkerheter inga ingaAnsvarsförbindelser 31- Garantier 200 682 248 822Åtaganden- Övriga åtaganden 975 126 1 018 187

11

Balansräkningar

15

Rapport över förändringar i eget kapital

Totalteget kapital

TkrAktie-kapital

Reserv-fond

Fond för verk-ligt värde

Verkligtvärdereserv

Balanseradvinst eller

förlustÅrets

resultat

Ingående eget kapital2012-01-01 400 000 100 694 314 316 636 404 93 905 1 545 319

Årets resultat 110 202 110 202Årets övrigt totalresultat 244 141 244 141

Årets totalresultat 244 141 110 202 354 343

Vinstdisposition 88 905 -88 905 0

Utdelning -5 000 -5 000

Utgående eget kapital2012-12-31 400 000 100 694 558 457 725 309 110 202 1 894 662

Totalteget kapital

TkrAktie-kapital

Reserv-fond

Fond för verk-ligt värde

Verkligtvärdereserv

Balanseradvinst eller

förlustÅrets

resultat

Ingående eget kapital2011-01-01 400 000 100 694 348 836 571 494 68 910 1 489 934

Årets resultat 93 905 93 905Årets övrigt totalresultat -34 520 -34 520

Årets totalresultat -34 520 93 905 59 385

Vinstdisposition 64 910 -64 910 0

Utdelning -4 000 -4 000

Utgående eget kapital2011-12-31 400 000 100 694 314 316 636 404 93 905 1 545 319

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

12

Rapport över förändringar i eget kapital

16

13

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

1 januari - 31 decembertkr 2012-12-31 2011-12-31

Den löpande verksamheten, tkr

Rörelseresultat (+) 172 080 122 635Justering för poster som inte ingår i kassaflödet- förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) 2 284 2 192- orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) -2 545 3 531- avskrivningar (+) 4 952 6 142- kreditförluster (+) 15 390 35 053- övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 257 236Betald inkomstskatt (-) -27 184 -28 836

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 165 234 140 953

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -10 471 340 009Ökning/minskning av värdepapper (-/+) -779 391 -804 376Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 363 896 527 909Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 136 610 -213 941Förändring av övriga tillgångar (+/-) -1 350 -1 262Förändringar av övriga skulder (+/-) 14 149 27 412

Kassaflöde från den löpande verksamheten -111 323 16 704

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 50 053 40 069Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 1 513Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 930 -2 670

Kassaflöde från investeringsverksamheten 48 123 38 912

Finansieringsverksamheten

Inlösen av räntebärande värdepapper (-) -200 000 0Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) -5 000 -4 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -205 000 -4 000

Årets kassaflöde -268 200 51 616

Likvida medel vid periodens början 534 804 483 188Likvida medel vid periodens slut 266 604 534 804

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa 38 013 35 480Utlåning till kreditinstitut 228 591 499 324

Summa 266 604 534 804

13


1 januari - 31 decembertkr 2012-12-31 2011-12-31

Den löpande verksamheten, tkr

Rörelseresultat (+) 172 080 122 635Justering för poster som inte ingår i kassaflödet- förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) 2 284 2 192- orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) -2 545 3 531- avskrivningar (+) 4 952 6 142- kreditförluster (+) 15 390 35 053- övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 257 236Betald inkomstskatt (-) -27 184 -28 836

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 165 234 140 953

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -10 471 340 009Ökning/minskning av värdepapper (-/+) -779 391 -804 376Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 363 896 527 909Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 136 610 -213 941Förändring av övriga tillgångar (+/-) -1 350 -1 262Förändringar av övriga skulder (+/-) 14 149 27 412

Kassaflöde från den löpande verksamheten -111 323 16 704

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 50 053 40 069Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 1 513Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 930 -2 670

Kassaflöde från investeringsverksamheten 48 123 38 912

Finansieringsverksamheten

Inlösen av räntebärande värdepapper (-) -200 000 0Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) -5 000 -4 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -205 000 -4 000

Årets kassaflöde -268 200 51 616

Likvida medel vid periodens början 534 804 483 188Likvida medel vid periodens slut 266 604 534 804

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa 38 013 35 480Utlåning till kreditinstitut 228 591 499 324

Summa 266 604 534 804


17

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Uppgifter om bankenÅrsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara, bankens 166:e verksamhetsår, varav det trettonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skara-borgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprincipera) Överensstämmelse med normgivning och lagBankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-persbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS till-lämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mel-lan redovisning och beskattning.Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2013. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

b) VärderingsgrundervidupprättandeavföretagetsfinansiellarapporterTillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella till-gångar som kan säljas.

c) Funktionell valuta och rapporteringsvalutaFöretagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

d) BedömningarochuppskattningaridefinansiellarapporternaAtt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör be-dömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagan-dena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

e) Ändrade redovisningsprinciperInga nya eller ändrade IFRS som har trätt i kraft 1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på bankens finansiella rapporter.

f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpasEtt antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstilläm-pats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kom-mande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.

18

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering se-nast från och med 2015. Övriga ändrade redovisningsprinciper med framtida tillämpning är IFRS 13.Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rap-porter.

g) Utländsk valutaTransaktioner i utländsk valutaBankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakurs-differenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelningRänteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effek-tivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetal-ningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:• Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv-

räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar• Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning• Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen• Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella

tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redo-visas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

i) Provisions- och avgiftsintäkterEn provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställan-degraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntanProvisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; upplägg-ningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. .

(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförsTill dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

19

(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförtsTill dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avi-seringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

j) ProvisionskostnaderHär redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här.

k)NettoresultatavfinansiellatransaktionerPosten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option)

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstru-

ment.- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt

värde- Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnaderAllmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskost-nader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

m) BokslutsdispositionerBokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

n) SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resul-taträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid till-hörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

o) Finansiella instrumentFinansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och

20

andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen en-dast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken för-binder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finan-siera lånet.

(ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instru-ment klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivatHuvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finan-siell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på deri-vatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsända-mål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeföränd-ringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Ban-ken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

21

Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fast-ställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid an-skaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfallInvesteringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inne-ha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon an-nan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i en-lighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värdeDenna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säk-ringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulderUpplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

(iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktel-ser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

p) Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som ban-ken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säk-ringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt ban-kens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.

22

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värd-kontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säk-ringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

(i) Säkring av verkligt värde (portfölj)När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i ba-lansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säk-rade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lå-nefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids-spann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säk-ringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med föränd-ringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Avbrott av säkringsredovisningOm säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfal-lotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.

(ii) Fordringar och skulder i utländsk valutaFör ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valu-tarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens ter-minskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.

(q) Metoder för bestämning av verkligt värde(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhan-dahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbun-det förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostna-der vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obliga-tioner och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

(ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med

23

regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värde-ringstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderings-tekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgäng-liga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskpara-metrarna.

OTC-DerivatVärderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade op-tionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder före-taget ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförel-ser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden.

Aktier och räntebärande värdepapperVerkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella in-strument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har an-vänts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodel-ler har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bank-ledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2.869 tkr (3.511 tkr).

r)Kreditförlusterochnedskrivningarpåfinansiellainstrument(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekono-

miska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.

Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärdeVid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storle-ken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter.

24

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar ban-ken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rappor-ter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljasEgetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskriv-ningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen.Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul-taträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalre-sultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

(ii) Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i en-lighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljasNedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det ned-skrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärdeEn nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(iii) Bortskrivningar av lånefordringarLånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag anta-gits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balans-räkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

25

s) Materiella tillgångar(i) Ägda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Tillkommande utgifterTillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de upp-kommer.

(iii) AvskrivningsprinciperByggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaff-ningsvärdet. Mark skrivs inte av.Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskriv-ning och avskrivning enligt plan.Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräk-ning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

t) Nedskrivningar av materiella tillgångar(i) NedskrivningsprövningDe redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indika-tion på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan).

Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

(i) Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen ned-skrivning gjorts.

u) AktiekapitalUtdelningarUtdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

v) Ersättningar till anställda(i) Ersättningar efter avslutad anställningPensionering genom försäkringBankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslu-tad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon

26

rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under inneva-rande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som av-giftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Pre-mier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regiBanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10. Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi.

(ii) Ersättningar vid uppsägningEn kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om banken ärbevisligen förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

(iii) Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relatera-de tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetal-ningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

x) AvsättningarEn avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller belop-pets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av eko-nomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintli-ga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

y) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

z) Lånelöften Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken läm-nade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

27

Not 3 Finansiella riskerI bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsris-ker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrel-se, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kredit-givningen och den övriga finansverksamheten.Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna be-vakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås ige-nom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och pro-cesser.

KreditriskMed kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betal-ningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till sty-relsen.Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genom-gående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Kreditcontrollern utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geogra-fiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motparts-risker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i vär-depapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente.Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassi-ficering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassifice-ringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Kreditcontrollern utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne-fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

28

Kreditriskexponering brutto och netto 2012

Total kreditrisk-

exponering(före

nedskrivning)

Reservering Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balans-

räkningen

Total kreditrisk-

exponering efter

avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:Statlig och kommunal borgen² 343 806 343 806 343 806 0Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 887 586 -126 887 460 784 732 102 728Pb i flerfamiljsfastigheter4 355 492 355 492 329 605 25 887Pb i jordbruksfastigheter 1 161 822 1 161 822 1 153 447 8 375Pb i andra näringsfastigheter 769 726 -8 050 761 676 744 013 17 663Företagsinteckning 706 970 -47 895 659 075 638 136 20 939Övriga 1 180 380 -3 019 1 177 361 604 562 572 799

varav: kreditinstitut 4 458 4 458 4 458 0

Summa 5 405 782 -59 090 5 346 692 4 598 301 748 391

VärdepapperAndra emittenter

AAA 384 514 384 514 384 514AA 0 0 0A 719 306 719 306 719 306BBB eller lägre 404 976 404 976 404 976utan rating 676 359 676 359 676 359

Summa 2 185 155 2 185 155 2 185 155

ÅtagandenUtställda finansiella garantier 200 682 200 682 87 181 113 501

Summa 200 682 200 682 87 181 113 501

Total kreditriskexponering 7 791 619 -59 090 7 732 529 4 685 482 3 047 047

Övriga åtagande

842 985 842 985132 141 132 141

KreditkvalitetVid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoring-modeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, internoch extern skötsamhet.Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inomföretag och privatsegmenten.

1

2

3

4 inklusive bostadsrättsföreningar

Outnyttjad del av beviljade krediter

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredtiåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vi utlåningstillfället eller senare uppdatering.inklusive krediter till stat och kommuninklusive bostadsrätter

Utställda lånelöften

26


29


Total kreditrisk-

exponering(före

nedskrivning)



räkningen

Total kreditrisk-

exponering efter

avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:Statlig och kommunal borgen² 343 806 343 806 343 806 0Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 887 586 -126 887 460 784 732 102 728Pb i flerfamiljsfastigheter4 355 492 355 492 329 605 25 887Pb i jordbruksfastigheter 1 161 822 1 161 822 1 153 447 8 375Pb i andra näringsfastigheter 769 726 -8 050 761 676 744 013 17 663Företagsinteckning 706 970 -47 895 659 075 638 136 20 939Övriga 1 180 380 -3 019 1 177 361 604 562 572 799


Summa 5 405 782 -59 090 5 346 692 4 598 301 748 391



Summa 2 185 155 2 185 155 2 185 155


Summa 200 682 200 682 87 181 113 501


Övriga åtagande

842 985 842 985132 141 132 141

KreditkvalitetVid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoring-modeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, internoch extern skötsamhet.Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inomföretag och privatsegmenten.

1

2

3

4 inklusive bostadsrättsföreningar

Outnyttjad del av beviljade krediter

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredtiåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vi utlåningstillfället eller senare uppdatering.inklusive krediter till stat och kommuninklusive bostadsrätter

Utställda lånelöften

26


Total kreditrisk-

exponering(före

nedskrivning)



räkningen

Total kreditrisk-

exponering efter

avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:Statlig och kommunal borgen² 309 440 309 440 309 440 0Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 919 687 -1 357 918 330 781 399 136 931Pb i flerfamiljsfastigheter4 330 112 330 112 315 097 15 015Pb i jordbruksfastigheter 1 185 976 1 185 976 1 169 616 16 360Pb i andra näringsfastigheter 718 875 -5 400 713 475 680 457 33 018Företagsinteckning 828 031 -67 110 760 921 721 055 39 866Övriga 1 137 858 -4 501 1 133 357 531 810 601 547


Summa 5 429 979 -78 368 5 351 611 4 508 874 842 737



Summa 1 444 845 1 444 845 1 444 845


Summa 248 822 248 822 114 950 133 872


Övriga åtagande

917 300 917 300100 887 100 887

Outnyttjad del av beviljade krediterUtställda lånelöften

27


30

Oreglerade och osäkra fordringr

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2012 2011tkr

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 33 390 8 788Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 244 20 230Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 702 6 346Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 6 866 3 297Fordringar förfallna > 360 dgr 15 183Summa 42 217 38 844

Lånefordringar per kategori av låntagareLånefordringar, brutto

- offentlig sektor 79 678 71 970- företagssektor 2 834 609 2 876 328- hushållssektor 2 470 565 2 462 052

varav enskilda företagare 1 621 329 1 583 494- övriga 20 930 19 629

Summa 5 405 782 5 429 979

varav:Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar- företagssektor 17 234 37 658- hushållssektor 2 873 14 518

- företagssektor 0 0- hushållssektor 0 0Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra 0 0Osäkra lånefordringar- företagssektor 80 690 109 181- hushållssektor 2 986 23 710

Avgår:Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar- företagssektor 56 547 73 352- hushållssektor 1 262 3 462Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar- företagssektor 141 227- hushållssektor 1 140 1 327

Lånefordringar, nettoredovisat värde- offentlig sektor 79 678 71 970- företagssektor 2 777 921 2 802 749- hushållssektor 2 468 163 2 457 264- övriga 20 931 19 629

Summa 5 346 692 5 351 611

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker:Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagarefter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhettas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd.

Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar ochför vilka ränta intäktsförs

28







Summa 5 405 782 5 429 979





Summa 5 346 692 5 351 611




28







Summa 5 405 782 5 429 979





Summa 5 346 692 5 351 611




28

Oreglerade och osäkra fordringar

31







Summa 5 405 782 5 429 979





Summa 5 346 692 5 351 611




28

LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en ny finansierings- och likviditetspolicy för att möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida till-gångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur.

Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmän-het och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden.

Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållan-den. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att banken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten är begränsad och även en kombination av dessa.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2012-12-31 till 349,3 mkr. Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 575,7 mkr. Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 1.726,7 mkr. Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr i Swedbank AB (publ).

Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska till-lämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är.

Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5) lämnas på bankens hemsida www.spar-bankenskaraborg.se

Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms samman-falla med de kontraktuella löptiderna.Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likvidi-tetssituation.

32

Likviditetsexponering, 2012

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptidKontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar

Kassa 38 013 0 0 0 0 0 38 013

Utlåning till kreditinstitut 228 591 0 0 0 0 0 228 591

Utlåning till allmänheten 503 337 130 734 318 021 1 977 119 2 417 481 0 5 346 692

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 442 924 233 292 1 460 619 44 849 3 471 2 185 155

Aktier och andelar 793 443 793 443

Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 60 778 60 778

Övriga tillgångar 0 1 427 0 0 0 10 210 11 637

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 36 768 36 768

Summa tillgångar 769 941 575 085 551 313 3 437 738 2 462 330 904 670 8 701 077

Skulder

Skulder till kreditinstitut 309 200 0 0 0 0 0 309 200Inlåning från allmänheten 5 206 709 851 981 281 560 11 017 0 0 6 351 267

Upplåning från allmänheten 15 428 0 0 0 0 0 15 428

Övriga skulder, obeskattade reserveroch eget kapital 0 446 563 5 069 84 1 982 594 1 988 756

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 24 867 24 867

Avsättningar 0 0 0 0 0 11 559 11 559

Summa skulder och eget kapital 5 531 337 852 427 282 123 16 086 84 2 019 020 8 701 077

Total skillnad -4 761 396 -277 342 269 190 3 421 652 2 462 246 -1 114 350 0

30


33


Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptidKontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Högst 3 mån



Längre än 5 år Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar

Kassa 35 480 0 0 0 0 0 35 480

Utlåning till kreditinstitut 499 324 0 0 0 0 0 499 324

Utlåning till allmänheten 610 411 124 074 309 621 2 095 479 2 212 026 0 5 351 611

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 398 549 199 717 822 323 17 220 7 036 1 444 845

Aktier och andelar 556 708 556 708

Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 63 801 63 801

Övriga tillgångar 0 1 463 0 0 0 7 459 8 922

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 37 438 37 438

Summa tillgångar 1 145 215 524 086 509 338 2 917 802 2 229 246 672 442 7 998 129

Skulder

Skulder till kreditinstitut 172 590 0 0 0 0 0 172 590Inlåning från allmänheten 5 079 318 672 581 211 211 22 825 0 0 5 985 935

Upplåning från allmänheten 16 864 0 0 0 0 0 16 864

Emitterade värdepapper 0 200 000 0 0 0 0 200 000

Övriga skulder, obeskattade reserveroch eget kapital 0 1 726 2 435 0 0 1 589 970 1 594 131

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 20 712 20 712

Avsättningar 0 0 0 0 0 7 897 7 897

Summa skulder och eget kapital 5 268 772 874 307 213 646 22 825 0 1 618 579 7 998 129

Total skillnad -4 123 557 -350 221 295 692 2 894 977 2 229 246 -946 137 0

31


34

MarknadsriskMarknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsris-kerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verk-samhet är det endast ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB och Sparbankernas Försäkrings AB.Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då mark-nadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebind-ningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

RänteriskRänterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gapanalys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1.542 tkr (7.528 tkr). Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kon-trakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en för-ändring av nuvärdet med motsvarande 5 procent av kapitalbasen (max 46,0 mkr per 31 december 2012). Per den 31 december 2012 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 10,4 mkr, vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 0,6 år. Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mel-lan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2012 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 836.917 tkr (540.083 tkr). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -25.478 tkr (-19.177 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (153 tkr) och skulder om 25.478 tkr (19.330 tkr).

35

33

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2012

Högst 1 mån

Längre än 1 mån men högst 3 mån





Längre än 5 år

Utan ränta Totalt

TillgångarKassa 38 013 38 013Utlåning till kreditinstitut 228 591 228 591Utlåning till allmänheten 3 042 770 1 341 062 18 755 107 126 372 138 385 751 20 000 59 090 5 346 692Obligationer och andra räntebärande värdepapper 697 223 1 275 266 76 890 24 754 85 541 17 506 4 504 3 471 2 185 155

Aktier och andelar 793 443 793 443Övriga tillgångar 109 183 109 183Summa tillgångar 3 968 584 2 616 328 95 645 131 880 457 679 403 257 24 504 1 003 200 8 701 077

SkulderSkulder till kreditinstitut 309 200 309 200In- och upplåning från allmänheten 5 504 675 554 015 197 676 83 884 9 314 1 703 15 428 6 366 695Övriga skulder 94 207 94 207Obeskattade reserver och Eget kapital 1 930 975 1 930 975Summa skulder och eget kapital 5 813 875 554 015 197 676 83 884 9 314 1 703 0 2 040 610 8 701 077Total skillnad -1 845 291 2 062 313 -102 031 47 996 448 365 401 554 24 504 -1 037 410 0Räntederivat, fast ränta erläggs 0 -19 800 -29 419 -71 000 -316 060 -378 638 -22 000 -836 917Kumulativ exponering -1 845 291 197 222 65 772 42 768 175 073 197 989 200 493 -836 917


Högst 1 mån






Längre än 5 år

Utan ränta Totalt

TillgångarKassa 35 480 35 480Utlåning till kreditinstitut 499 324 499 324Utlåning till allmänheten 3 154 962 1 488 523 30 191 34 857 241 529 298 806 24 375 78 368 5 351 611Obligationer och andra räntebärande värdepapper 194 918 203 632 115 931 83 786 760 555 61 767 17 220 7 036 1 444 845


SkulderSkulder till kreditinstitut 172 590 172 590In- och upplåning från allmänheten 5 333 510 418 389 153 749 57 462 19 405 3 420 16 864 6 002 799Emitterade värdepapper 200 000 200 000Övriga skulder 75 803 75 803Obeskattade reserver och Eget kapital 1 546 937 1 546 937Summa skulder och eget kapital 5 706 100 418 389 153 749 57 462 19 405 3 420 0 1 639 604 7 998 129Total skillnad -1 856 896 1 273 766 -7 627 61 181 982 679 357 153 41 595 -851 851 0Räntederivat, fast ränta erläggs -5 000 0 -60 000 -12 000 -177 851 -262 232 -23 000 -540 083Kumulativ exponering -1 861 896 -588 130 -655 757 -606 576 198 252 293 173 311 768 -540 083

Operativa riskerMed operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska ellerförtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system ellerteknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativariskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående processi banken, som bl.a. omfattar• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller,• behörighetssystem,• interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.

Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödeterhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.


36


33


Högst 1 mån






Längre än 5 år

Utan ränta Totalt





Högst 1 mån






Längre än 5 år

Utan ränta Totalt






33


Högst 1 mån






Längre än 5 år

Utan ränta Totalt





Högst 1 mån






Längre än 5 år

Utan ränta Totalt






3735

Derivat och säkringsredovisning

Derivat 2012

Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total

Positiva marknads-

värden

Negativa marknads-

värden

Derivat för handelsändamålValutarelaterade kontrakt Terminer 59 678 43 445 0 103 123 2 320 1 948Summa 59 678 43 445 0 103 123 2 320 1 948

Derivat för verkligtvärdesäkringRänterelaterade kontrakt Swappar 120 219 694 698 22 000 836 917 0 25 478Summa 120 219 694 698 22 000 836 917 0 25 478

Derivat 2011


Positiva marknads-

värden

Negativa marknads-

värden

Derivat för handelsändamål Terminer 101 011 0 0 101 011 0 0Summa 101 011 0 0 101 011 0 0

Derivat för verkligtvärdesäkringarRänterelaterade kontrakt Swappar 77 000 440 083 23 000 540 083 153 19 330Summa 77 000 440 083 23 000 540 083 153 19 330

Säkring av verkligt värdeFörändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -6,3 mkr och påsäkringsinstrument (derivat) till 6,3 mkr.

Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisningBanken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerarför säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkrings-redovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten användsför att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivatredovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Nominellt belopp/ återstående löptid



35


Derivat 2012


Positiva marknads-

värden

Negativa marknads-

värden



Derivat 2011


Positiva marknads-

värden

Negativa marknads-

värden







35


Derivat 2012


Positiva marknads-

värden

Negativa marknads-

värden



Derivat 2011


Positiva marknads-

värden

Negativa marknads-

värden







38 36

Not 4 Räntenetto 2012 2011tkr tkr

RänteintäkterUtlåning till kreditinstitut 5 030 9 499Utlåning till allmänheten 245 266 256 105Varav : derivat- säkringsredovisning -3 780 -3 021Räntebärande värdepapper 56 615 32 800Övriga 25 89Summa 306 936 298 493Varav: - ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 310 716 301 514 - ränteintäkt från osäkra fordringar 3 969 7 005

RäntekostnaderSkulder till kreditinstitut -6 937 -7 747In- och upplåning från allmänheten -98 019 -97 189Varav: - kostnad för insättningsgaranti -4 892 -4 724Övriga -2 522 -2 413Summa -107 478 -107 349Summa räntenetto 199 458 191 144

Räntemarginal 2,06 2,12(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapitaloch obeskattade reserver)Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,39 2,46Medelränta utlåningen 4,63 4,70Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 1,60 1,75

Not 5 Erhållna utdelningar

Swedbank AB 32 821 21 586Övriga aktier 281 144Summa 33 102 21 730

Not 6 Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 16 593 17 215Utlåningsprovisioner 22 933 19 453Inlåningsprovisioner 5 210 3 828Provisioner avseende utställda finansiella garantier 1 448 1 446Värdepappersprovisioner 21 145 23 275Avgifter från kredit- och betalkort 0 6Övriga provisioner 8 544 8 712Summa 75 873 73 935

Not 7 Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner -6 993 -7 418Värdepappersprovisioner -2 436 -2 389Övriga provisioner -1 678 -1 696Summa -11 107 -11 503

36



RäntekostnaderSkulder till kreditinstitut -6 937 -7 747In- och upplåning från allmänheten -98 019 -97 189Varav: - kostnad för insättningsgaranti -4 892 -4 724Övriga -2 522 -2 413Summa -107 478 -107 349Summa räntenetto 199 458 191 144








Not 4 Räntenetto




36

2012 2011Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar 0 7Andra finansiella instrument 5 427 -3 589Valutakursförändringar 1 435 1 564Summa 6 862 -2 018

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) 5 370 -3 698Innehav för handelsändamål (tillgångar) 57 109Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 0 7

6 359 15 517

-6 359 -15 517Valutakursförändringar 1 435 1 564Summa 6 862 -2 018

244 141 -34 520

Not 9 Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter 3 068 2 879Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar 2 2Övriga rörelseintäkter 742 3 838Summa 3 812 6 719

Not 10 Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader- löner och arvoden -41 330 -40 730- sociala avgifter -14 877 -14 913- kostnad för pensionspremier -7 928 -7 181- andra pensionskostnader -453 -150- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -5 381 -3 553- övriga personalkostnader -3 063 -3 039Summa personalkostnader -73 032 -69 566Övriga allmänna administrationskostnader- porto och telefon -1 741 -1 519- IT-kostnader -17 669 -18 980- konsulttjänster -313 -1 121- revision -1 078 -1 055- hyror och andra lokalkostnader -1 726 -1 783- fastighetskostnader -4 192 -4 497- övriga -4 720 -5 440Summa övriga allmänna administrationskostnader -31 439 -34 395Summa -104 471 -103 961

Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

2012 2011Bankens Övriga anställda Bankens

ledning (9 personer)

Övriga anställda

Löner -2 830 -38 500 -2 780 -37 950Sociala avgifter -891 -13 986 -874 -14 039Summa -3 721 -52 486 -3 654 -51 989

Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värdeFörändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat

( 10 personer) ledning

39

Not8 Nettoresultatavfinansiellatransaktioner

36





6 359 15 517


244 141 -34 520








Övriga anställda





36





6 359 15 517


244 141 -34 520








Övriga anställda









RäntekostnaderSkulder till kreditinstitut -6 937 -7 747In- och upplåning från allmänheten -98 019 -97 189varav: -kostnad för insättningsgaranti -4 892 -4 724Övriga -2 522 -2 413Summa -107 478 -107 349Summa räntenetto 199 458 191 144








36

40

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocessErsättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andraledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören.

Lön och arvodenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattnings-havare avses de 9 personer som tillsammans med verkställande direktören ingår i bankens ledningsgrupp.

Ersättningar och övriga förmåner 2012

tkr

Grundlön / styrelse-

arvodeSammanträ-

desarvodeÖvriga

förmånerPensions-

kostnadVinstandels

stiftelse SummaThord Gustavsson, ordf 73 24 97Ulrika Strandroth Frid, ordf 34 10 44Barbro Mattsson, v ordf 40 24 64Maria Berghem 19 14 33Elisabet Stålarm 31 22 53Claes Friberg 31 20 51Thord Haraldsson 31 22 53Lennart Pehrsson 31 22 53Leif Johansson, VD 1 600 1 428 45 3 073P-G Lindberg, vd:s stf 781 6 321 45 1 153Personalrepresentanter 1 300 48 50 166 1 564

5 148 110 1 481 360 7 099Summa 9 119 206 166 3 230 616 13 337


tkr


arvodeSammanträ-

desarvodeÖvriga

förmånerPensions-

kostnadVinstandels

stiftelse SummaUlrika Strandroth Frid, ordf 65 44 109Peter Hermansson, ordf 38 14 52Barbro Mattsson, v ordf 40 34 74Mikael Lidén 13 14 27Elisabet Stålarm 18 20 38Claes Friberg 30 29 59Thord Gustavsson 30 37 67Thord Haraldsson 30 38 68Lennart Pehrsson 18 16 34Leif Johansson, VD 1 479 1 215 30 2 724P-G Lindberg, vd:s stf 773 3 333 30 1 139Personalrepresentanter 871 72 34 70 1 047

4 948 190 1 417 236 6 791Summa 8 353 318 227 2 965 366 12 229

Rörlig ersättningAvsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån.

Offentliggörande av uppgifter om ersättningUpplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

PensionerVD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2012-12-31 är 313 tkr, inkl. löneskatt.

Övrig bankledning (8 personer)

Övrig bankledning

38

41

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocessErsättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andraledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören.

Lön och arvodenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattnings-havare avses de 9 personer som tillsammans med verkställande direktören ingår i bankens ledningsgrupp.


tkr


arvodeSammanträ-

desarvodeÖvriga

förmånerPensions-

kostnadVinstandels

stiftelse SummaThord Gustavsson, ordf 73 24 97Ulrika Strandroth Frid, ordf 34 10 44Barbro Mattsson, v ordf 40 24 64Maria Berghem 19 14 33Elisabet Stålarm 31 22 53Claes Friberg 31 20 51Thord Haraldsson 31 22 53Lennart Pehrsson 31 22 53Leif Johansson, VD 1 600 1 428 45 3 073P-G Lindberg, vd:s stf 781 6 321 45 1 153Personalrepresentanter 1 300 48 50 166 1 564

5 148 110 1 481 360 7 099Summa 9 119 206 166 3 230 616 13 337


tkr


arvodeSammanträ-

desarvodeÖvriga

förmånerPensions-

kostnadVinstandels

stiftelse SummaUlrika Strandroth Frid, ordf 65 44 109Peter Hermansson, ordf 38 14 52Barbro Mattsson, v ordf 40 34 74Mikael Lidén 13 14 27Elisabet Stålarm 18 20 38Claes Friberg 30 29 59Thord Gustavsson 30 37 67Thord Haraldsson 30 38 68Lennart Pehrsson 18 16 34Leif Johansson, VD 1 479 1 215 30 2 724P-G Lindberg, vd:s stf 773 3 333 30 1 139Personalrepresentanter 871 72 34 70 1 047

4 948 190 1 417 236 6 791Summa 8 353 318 227 2 965 366 12 229

Rörlig ersättningAvsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån.

Offentliggörande av uppgifter om ersättningUpplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

PensionerVD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2012-12-31 är 313 tkr, inkl. löneskatt.

Övrig bankledning (8 personer)

Övrig bankledning

38

AvgångsvederlagVid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader.Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har denverkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare 2012 2011209 221

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 57 885 33 183Summa 58 094 33 404

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 759 tkr i krediter utan säkerhet.Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller tillövrig personal.

Medelantalet anställdaBanken- varav kvinnor 61 61- varav män 32 33Totalt 93 94

Könsfördelning i ledningen Styrelsen- antal kvinnor 4 4- antal män 6 6Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören- antal kvinnor 4 4- antal män 6 6

Arvode och kostnadsersättning till revisorerErnst & Young ABRevisionsuppdrag 389 369

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde somföranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 11 Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer -2 141 -2 497Försäkringskostnader -1 882 -1 923Säkerhetskostnader -3 771 -4 680Marknadsföringskostnader -2 909 -2 501Övriga rörelsekostnader -94 -615Summa -10 797 -12 216

Not 12 Kreditförluster, netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringarÅrets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -32 618 -7 867

27 158 1 206Årets nedskrivning för kreditförluster -18 695 -34 056Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 310 152Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 8 652 7 238Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster -15 193 -33 327

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -780 -172Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust 273 -1 554Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -507 -1 726Årets nettokostnad för kreditförluster -15 700 -35 053

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringarmed begränsat värde och likartad kreditrisk

Verkställande direktör och ställföreträdande VD

39

Not 12 Kreditförluster, netto

Not 11 Övriga rörelsekostnader

42

Not 13 Bokslutsdispositioner 2012 2011

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 183 106Avsättning till periodiseringsfond 34 511 0Summa 34 694 106

Not 14 Skatter

Redovisat i resultaträkningen

Aktuell skattekostnadPeriodens skattekostnad -27 229 -26 892Justering av skatt hänförlig till tidigare år -207 -2 008

Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter 189 314Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar -2 -72Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper 65 -178

Totalt redovisad skattekostnad -27 184 -28 836

Avstämning av effektiv skatt 2012 2011

Rörelseresultat 172 080 122 635Skatt enligt gällande skattesats 26,3% 45 257 26,3% 32 253Förändring av obeskattade reserver -5,3% -9 076 0,02% 28Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 372 0,1% 135Ej skattepliktiga intäker -5,5% -9 465 -4,7% -5 713Skatt hänförlig till tidigare år 0,1% 207 1,6% 2 008Temporära skillnader -0,1% -252 -0,1% -64Övrigt 0,1% 141 0,1% 189Redovisad effektiv skatt 15,8% 27 184 23,4% 28 836

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Före skatt Skatt Före skatt Skatt

Finansiella tillgångar som kan säljas 13 976 -3 676 1 218 -320Redovisad effektiv skatt -3 676 -320

Redovisat i balansräkningenRedovisade uppskjutna skattefordringar och skulder 2012 2011Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

7 277 7 467Avsättningar -121 -58Övrigt 3 944 268

Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt restvärde på materiella tillgångar

40

Not 13 Bokslutsdispositioner 2012 2011

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 183 106Avsättning till periodiseringsfond 34 511 0Summa 34 694 106

Not 14 Skatter

Redovisat i resultaträkningen

Aktuell skattekostnadPeriodens skattekostnad -27 229 -26 892Justering av skatt hänförlig till tidigare år -207 -2 008

Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter 189 314Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar -2 -72Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper 65 -178

Totalt redovisad skattekostnad -27 184 -28 836

Avstämning av effektiv skatt 2012 2011

Rörelseresultat 172 080 122 635Skatt enligt gällande skattesats 26,3% 45 257 26,3% 32 253Förändring av obeskattade reserver -5,3% -9 076 0,02% 28Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 372 0,1% 135Ej skattepliktiga intäker -5,5% -9 465 -4,7% -5 713Skatt hänförlig till tidigare år 0,1% 207 1,6% 2 008Temporära skillnader -0,1% -252 -0,1% -64Övrigt 0,1% 141 0,1% 189Redovisad effektiv skatt 15,8% 27 184 23,4% 28 836

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Före skatt Skatt Före skatt Skatt

Finansiella tillgångar som kan säljas 13 976 -3 676 1 218 -320Redovisad effektiv skatt -3 676 -320

Redovisat i balansräkningenRedovisade uppskjutna skattefordringar och skulder 2012 2011Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

7 277 7 467Avsättningar -121 -58Övrigt 3 944 268

Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt restvärde på materiella tillgångar

40

Not 13 Bokslutsdispositioner

Not 14 Skatter

43 36

Not 15 Utlåning till kreditinstitut 2012 2011

Svenska kreditinstitut - svensk valuta 186 633 478 853 - utländsk valuta 41 958 20 471Summa 228 591 499 324

Not 16 Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 5 402 382 5 427 994 - utländsk valuta 3 400 1 985Summa 5 405 782 5 429 979Varav osäkra: individuell nedskrivning (specifikation se nedan) -57 809 -76 814

-1 281 -1 554Redovisat värde, netto 5 346 692 5 351 611

Förändringar av nedskrivningar

Individuellt värderade osäkra lånefordringar Summa

Ingående balans 1 januari 2012 76 814 1 554 78 368Årets nedskrivning för kreditförluster 18 695 18 695Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -10 542 -10 542

-27 158 -273 -27 431Utgående balans 31 december 2012 57 809 1 281 59 090

Ingående balans 1 januari 2011 51 200 0 51 200Årets nedskrivning för kreditförluster 37 558 1 554 39 112Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -10 738 -10 738

-1 206 0 -1 206Utgående balans 31 december 2011 76 814 1 554 78 368

Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

2012 2011Verkligt värde Redovisat värde

Verkligt värde Redovisat värde

Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut 529 619 528 570 352 858 351 079 - övriga svenska emittenter 619 609 633 572 213 732 215 348 - icke finansiella företag 748 248 748 512 628 146 626 651 - finansiella företag 276 178 274 501 251 810 251 767Summa 2 173 654 2 185 155 1 446 546 1 444 845varav: Förlagsbevis 77 881 78 244 60 000 60 000

2 173 654 2 185 155 1 446 546 1 444 8452 185 155 1 444 845

22 449

455

Summa obligationer och andra

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i

gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar


Gruppvis värderade osäkra lånefordringar

årets bokslut redovisas som konstaterade förluster


Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden

Varav noterade värdepapper på börsräntebärande värdepapper

36

Not 15 Utlåning till kreditinstitut 2012 2011

Svenska kreditinstitut - svensk valuta 186 633 478 853 - utländsk valuta 41 958 20 471Summa 228 591 499 324


Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 5 402 382 5 427 994 - utländsk valuta 3 400 1 985Summa 5 405 782 5 429 979Varav osäkra: individuell nedskrivning (specifikation se nedan) -57 809 -76 814

-1 281 -1 554Redovisat värde, netto 5 346 692 5 351 611

Förändringar av nedskrivningar

Individuellt värderade osäkra lånefordringar Summa

Ingående balans 1 januari 2012 76 814 1 554 78 368Årets nedskrivning för kreditförluster 18 695 18 695Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -10 542 -10 542

-27 158 -273 -27 431Utgående balans 31 december 2012 57 809 1 281 59 090

Ingående balans 1 januari 2011 51 200 0 51 200Årets nedskrivning för kreditförluster 37 558 1 554 39 112Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -10 738 -10 738

-1 206 0 -1 206Utgående balans 31 december 2011 76 814 1 554 78 368


2012 2011Verkligt värde Redovisat värde

Verkligt värde Redovisat värde

Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut 529 619 528 570 352 858 351 079 - övriga svenska emittenter 619 609 633 572 213 732 215 348 - icke finansiella företag 748 248 748 512 628 146 626 651 - finansiella företag 276 178 274 501 251 810 251 767Summa 2 173 654 2 185 155 1 446 546 1 444 845varav: Förlagsbevis 77 881 78 244 60 000 60 000

2 173 654 2 185 155 1 446 546 1 444 8452 185 155 1 444 845

22 449

455

Summa obligationer och andra


gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar


Gruppvis värderade osäkra lånefordringar



Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden

Varav noterade värdepapper på börsräntebärande värdepapper

Not 15 Utlåning till kreditinstitut



44

Not 18 Aktier och andelar 2012 2011

Övriga 793 443 556 708Summa aktier och andelar 793 443 556 708varav: Noterade värdepapper på börs 790 574 553 197 Onoterade värdepapper 2 869 3 511

Företag Antal Börsvärde

2012Redovisat

värdeAktier Swedbank stamaktier 3 051 593 387 552 387 552Swedbank preferensaktier 3 178 407 403 022 403 022Fastighets AB Inedal 124 0 209Sparbankernas Försäkrings AB 2 732 0 2 660Summa 793 443


2011Redovisat

värdeAktier Swedbank stamaktier 3 014 203 268 716 268 716Swedbank preferensaktier 3 178 407 283 355 283 355Fastighets AB Inedal 124 0 209Sparbankernas Försäkrings AB 3 302 0 3 302Avonova Sverige AB 1 172 946 1 126 1 126Summa 556 708

Not 19 Materiella tillgångar

tkr InventarierByggn. och

mark Totalt

AnskaffningsvärdeIngående balans 1 januari 2011 50 506 93 346 143 852Förvärv 2 670 0 2 670Avyttringar -8 157 -1 148 -9 305Utgående balans 31 december 2011 45 019 92 198 137 217

Ingående balans 1 januari 2012 45 019 92 198 137 217Förvärv 1 930 0 1 930Avyttringar -163 0 -163Utgående balans 31 december 2012 46 786 92 198 138 984

AvskrivningarIngående balans 1 januari 2011 39 422 32 690 72 112Årets avskrivningar 4 433 1 709 6 142Avyttringar -7 792 0 -7 792Utgående balans 31 december 2011 36 063 34 399 70 462

Ingående balans 1 januari 2012 36 063 34 399 70 462Årets avskrivningar 3 243 1 709 4 952Avyttringar -163 0 -163Utgående balans 31 december 2012 39 143 36 108 75 251

NedskrivningarIngående balans 1 januari 2011 0 2 954 2 954Utgående balans 31 december 2011 0 2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2012 0 2 954 2 954Utgående balans 31 december 2012 0 2 954 2 954

Redovisade värden1 januari 2011 11 083 57 702 68 78531 december 2011 8 956 54 845 63 801

1 januari 2012 8 956 54 845 63 80131 december 2012 7 643 53 135 60 778

42

Not 18 Aktier och andelar 2012 2011

Övriga 793 443 556 708Summa aktier och andelar 793 443 556 708varav: Noterade värdepapper på börs 790 574 553 197 Onoterade värdepapper 2 869 3 511


2012Redovisat

värdeAktier Swedbank stamaktier 3 051 593 387 552 387 552Swedbank preferensaktier 3 178 407 403 022 403 022Fastighets AB Inedal 124 0 209Sparbankernas Försäkrings AB 2 732 0 2 660Summa 793 443


2011Redovisat

värdeAktier Swedbank stamaktier 3 014 203 268 716 268 716Swedbank preferensaktier 3 178 407 283 355 283 355Fastighets AB Inedal 124 0 209Sparbankernas Försäkrings AB 3 302 0 3 302Avonova Sverige AB 1 172 946 1 126 1 126Summa 556 708


tkr InventarierByggn. och

mark Totalt

AnskaffningsvärdeIngående balans 1 januari 2011 50 506 93 346 143 852Förvärv 2 670 0 2 670Avyttringar -8 157 -1 148 -9 305Utgående balans 31 december 2011 45 019 92 198 137 217

Ingående balans 1 januari 2012 45 019 92 198 137 217Förvärv 1 930 0 1 930Avyttringar -163 0 -163Utgående balans 31 december 2012 46 786 92 198 138 984

AvskrivningarIngående balans 1 januari 2011 39 422 32 690 72 112Årets avskrivningar 4 433 1 709 6 142Avyttringar -7 792 0 -7 792Utgående balans 31 december 2011 36 063 34 399 70 462

Ingående balans 1 januari 2012 36 063 34 399 70 462Årets avskrivningar 3 243 1 709 4 952Avyttringar -163 0 -163Utgående balans 31 december 2012 39 143 36 108 75 251

NedskrivningarIngående balans 1 januari 2011 0 2 954 2 954Utgående balans 31 december 2011 0 2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2012 0 2 954 2 954Utgående balans 31 december 2012 0 2 954 2 954

Redovisade värden1 januari 2011 11 083 57 702 68 78531 december 2011 8 956 54 845 63 801

1 januari 2012 8 956 54 845 63 80131 december 2012 7 643 53 135 60 778

42


Not 18 Aktier och andelar

45

Not 20 Övriga tillgångar 2012 2011

Positivt värde på derivatinstrument 2 320 153Upplupna ränteintäkter på swappar 1 427 1 463Förfallna räntefordringar 225 21Fordran aktuell skatt 5 645 5 981Övriga tillgångar 2 020 1 304Summa 11 637 8 922

Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader 3 339 3 149Upplupna ränteintäkter 18 006 21 002Swedbank Hypotek 9 490 7 943Swedbank Robur Fonder 4 652 4 145Swedbank Robur Försäkring 1 044 1 087Tre Kronor Försäkring 237 112Summa 36 768 37 438

43





43

Not 20 Övriga tillgångar


Not 22 Skulder till kreditinstitut 2012 2011

Svenska kreditinstitut - svensk valuta 309 002 172 322 - utländsk valuta 198 268Summa 309 200 172 590

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.) 500 000 800 000

Not 23 Inlåning från allmänheten

Allmänheten - svensk valuta 6 306 167 5 963 792 - utländsk valuta 45 100 22 143Summa 6 351 267 5 985 935

Inlåningen per kategori av kunderOffentlig sektor 250 196 243 155Företagssektor 1 347 711 1 197 583Hushållssektor 4 583 789 4 371 741Varav: enskilda företagare 1 266 412 1 276 174Övriga 169 571 173 456Summa 6 351 267 5 985 935

Not 24 Upplåning från allmänheten

Postväxlar 15 428 16 864Summa 15 428 16 864

Not 25 Emitterade värdepapper

Utgivna obligationer 0 200 000Summa 0 200 000

Not 26 Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument 27 426 19 330Upplupna räntekostnader på swappar 6 162 4 162Preliminärskatt räntor 14 432 15 959Anställdas källskattemedel 1 085 1 085Övriga skulder 8 676 6 658Summa 57 781 47 194

Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader 10 378 8 677Övriga upplupna kostnader 14 489 12 035Summa 24 867 20 712

Not 28 Avsättningar

Avgångsvederlag / Pensionsavsättningar 459 221Uppskjuten skatteskuld 11 100 7 676Summa 11 559 7 897

44

Not 22 Skulder till kreditinstitut




46

Not 22 Skulder till kreditinstitut 2012 2011

Svenska kreditinstitut - svensk valuta 309 002 172 322 - utländsk valuta 198 268Summa 309 200 172 590

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.) 500 000 800 000


Allmänheten - svensk valuta 6 306 167 5 963 792 - utländsk valuta 45 100 22 143Summa 6 351 267 5 985 935

Inlåningen per kategori av kunderOffentlig sektor 250 196 243 155Företagssektor 1 347 711 1 197 583Hushållssektor 4 583 789 4 371 741Varav: enskilda företagare 1 266 412 1 276 174Övriga 169 571 173 456Summa 6 351 267 5 985 935


Postväxlar 15 428 16 864Summa 15 428 16 864


Utgivna obligationer 0 200 000Summa 0 200 000


Negativt värde på derivatinstrument 27 426 19 330Upplupna räntekostnader på swappar 6 162 4 162Preliminärskatt räntor 14 432 15 959Anställdas källskattemedel 1 085 1 085Övriga skulder 8 676 6 658Summa 57 781 47 194


Upplupna räntekostnader 10 378 8 677Övriga upplupna kostnader 14 489 12 035Summa 24 867 20 712

Not 28 Avsättningar

Avgångsvederlag / Pensionsavsättningar 459 221Uppskjuten skatteskuld 11 100 7 676Summa 11 559 7 897

44



Not 28 Övriga avsättningar





43

36

Not 29 Obeskattade reserver 2012 2011

Överavskrivningar inventarier 1 802 1 618Periodiseringsfond 34 511 0Summa obeskattade reserver 36 313 1 617

Not 30 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Bundet eget kapitalBundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.

ReservfondSyftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.

Fritt eget kapitalFond för verkligt värdeFond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

Balanserad vinst eller förlustUtgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med åretsresultat, överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finnstillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Not 31 Ansvarsförbindelser och åtagandentkr nom belopp 2012 2011Garantier - Garantiförbindelser - krediter 121 640 154 489 - Garantiförbindelser - övriga 79 042 94 333Summa 200 682 248 822

Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 842 985 917 300 - Lånelöfte 132 141 100 887Summa 975 126 1 018 187

Not 32 Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

2012Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av

per per tjänster31 december 31 december

Till banken närstående personeroch företag 7 879 0 319 0 30

Närstående avser personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligtmarknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställningVad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

36



Not 30 Eget kapital















36



Not 30 Eget kapital















Not 29 Obeskattade reserver

Not 30 Eget kapital

47

36



Not 30 Eget kapital















36



Not 30 Eget kapital















Not 31 Ansvarsförbindelser och åtaganden






43

48

Not

33

Fina

nsie

lla ti

llgån

gar o

ch s

kuld

er 2

012

Låne

fordr

ingar

oc

h ku

ndfor

dring

ar

Inves

tering

ar

som

hålle

s till

förfal

l

Finan

siella

till

gång

ar so

m ka

n sälj

as

Andr

a fin

ansie

lla

skuld

er

Deriv

at so

m an

vänd

s i

säkri

ngs-

redo

visnin

g

Summ

a re

dovis

at vä

rde

Verkl

igt vä

rde

Fin til

lg so

m be

stäms

till

höra

denn

a ka

tegor

i

Inneh

av fö

r ha

ndels

-än

damå

l

Fin sk

ulder

som

bestä

ms til

lhöra

de

nna k

atego

ri

Inneh

av fö

r ha

ndels

-än

damå

l

Utlå

ning

till

kred

itins

titut

228

591

228

591

228

591

Utlå

ning

till

allm

änhe

ten

5 34

6 69

25

346

692

5 34

6 69

2O

blig

atio

ner o

ch a

ndra

ränt

ebär

ande

vä

rdep

appe

r23

515

73 9

092

087

731

2 18

5 15

52

184

953

Aktie

r och

and

elar

793

443

793

443

793

443

Övr

iga

tillg

ånga

r11

413

11 4

1311

413

Sum

ma

tillg

ånga

r23

515

05

586

696

73 9

092

881

174

00

00

8 56

5 29

48

565

092

Skul

der t

ill kr

editi

nstit

ut30

9 20

030

9 20

030

9 20

0In

- och

upp

låni

ng fr

ån a

llmän

hete

n6

366

695

6 36

6 69

56

366

695

Övr

iga

skul

der

33 5

8933

589

33 5

89Su

mm

a sk

ulde

r och

ege

t kap

ital

00

00

00

06

675

895

33 5

896

709

484

6 70

9 48

4

Not

33

Fina

nsie

lla ti

llgån

gar o

ch s

kuld

er 2

011

Låne

fordr

ingar

oc

h ku

ndfor

dring

ar

Inves

tering

ar

som

hålle

s till

förfal

l

Finan

siella

till

gång

ar so

m ka

n sälj

as

Andr

a fin

ansie

lla

skuld

er

Deriv

at so

m an

vänd

s i

säkri

ngs-

redo

visnin

g

Summ

a re

dovis

at vä

rde

Verkl

igt vä

rde

Fin til

lg so

m be

stäms

till

höra

denn

a ka

tegor

i

Inneh

av fö

r ha

ndels

-än

damå

l

Fin sk

ulder

som

bestä

ms til

lhöra

de

nna k

atego

ri

Inneh

av fö

r ha

ndels

-än

damå

l

Utlå

ning

till

kred

itins

titut

499

324

499

324

499

324

Utlå

ning

till

allm

änhe

ten

5 35

1 61

15

351

611

5 35

1 61

1O

blig

atio

ner o

ch a

ndra

ränt

ebär

ande

vä

rdep

appe

r36

578

123

642

1 28

4 62

51

444

845

1 44

6 54

6Ak

tier o

ch a

ndel

ar55

6 70

855

6 70

855

6 70

8Ö

vrig

a til

lgån

gar

1 61

615

31

769

1 76

9Su

mm

a til

lgån

gar

36 5

780

5 85

2 55

112

3 64

21

841

333

00

015

37

854

257

7 85

5 95

8

Skul

der t

ill kr

editi

nstit

ut17

2 59

017

2 59

017

2 59

0In

- och

upp

låni

ng fr

ån a

llmän

hete

n6

002

799

6 00

2 79

96

002

799

Emitt

erad

e vä

rdep

appe

r20

0 00

020

0 00

020

0 00

0Ö

vrig

a sk

ulde

r23

492

23 4

9223

492

Sum

ma

skul

der o

ch e

get k

apita

l0

00

00

00

6 37

5 38

923

492

6 39

8 88

16

398

881

Finan

siella

tillgå

ngar

värd

erad

e till

verkl

igt vä

rde v

ia re

sulta

träkn

ingen

Finan

siella

skuld

er vä

rder

ade

till ve

rkligt

värd

e via

resu

lträkn

ingen

Finan

siella

tillgå

ngar

värd

erad

e till

verkl

igt vä

rde v

ia re

sulta

träkn

ingen

Finan

siella

skuld

er vä

rder

ade

till ve

rkligt

värd

e via

resu

lträkn

ingen

46Not

33

Fina

nsie

lla ti

llgån

gar o

ch s

kuld

er 2

011

Not

33

Fina

nsie

lla ti

llgån

gar o

ch s

kuld

er 2

012

49

VissaupplysningaromfinansiellainstrumentsomvärderatstillverkligtvärdeI nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentNivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2012tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaObligationer och andra räntebärandevärdepapper

2 111 146 2 111 146

Aktier och andelar 790 574 2 869 793 443Summa 790 574 2 111 146 2 869 2 904 589

2011tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaObligationer och andra räntebärandevärdepapper

1 321 203 1 321 203

Aktier och andelar 553 197 3 511 556 708Summa 553 197 1 321 203 3 511 1 877 911

Beräkning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade pri-ser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och re-gelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktions-kostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknadDerivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte före-mål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflö-den av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonte-rade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningens bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehavet i Sparbankernas Försäkrings AB och Fastighets AB Inedal redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas.

50

Not 34 Viktiga uppskattningar och bedömningarViktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

KlassificeringavfinansiellatillgångarochskulderSparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika ka-tegorier:• Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskriv - ningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.• Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultat- räkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.• Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inne ha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

SäkringskvalifikationerAvgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningarNedskrivningar för kreditförlusterNedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Not 35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.

Avtalet omfattar bl.a. förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB.

Banken har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB till en total volym på 4.295 mkr (4.130 mkr). För detta har banken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 19,2 mkr (15,9 mkr), som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB har banken förmedlat fondsparande på 2.589 mkr (2.355 mkr) och försäkringssparande på 731 mkr (661 mkr). För detta har banken erhållit 17,6 mkr (17,4 mkr) respektive 4,0 mkr (4,9 mkr) i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och för-säkringsprovisioner som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

51

Not 36 Kapitaltäckning

KapitaltäckningFör fastställande av bankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.För bankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upp-tagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapital-kraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens kapitalutvärderingspolicy.

Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på• bankens riskprofil• identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,• s.k. stresstester och scenarioanalyser,• förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt• ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kre-ditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.Information om bankens riskhantering lämnas i not 3.

Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapi-talkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Bankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare 1 i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

52

50

Kapitalbas

2012 2011

Primärt kapital enl specifikation nedan 922 545 920 660 Supplementärt kapital 112 896

7 529

Summa kapitalbas 1 035 441 928 189 I kapitalbasen har hänsyn tagits till styrelsens förslag till vinstdisposition Kapitalkrav

Kapitalkrav för kreditrisk, schablonmetoden 462 918 434 347 Kapitalkrav för operativa risker 38 502 34 364 Summa 501 420 468 711 Kapitaltäckningskvot 2,07 1,98 Primärt kapital

Redovisat eget kapital i balansräkningen (exkl. föreslagen vinstutdelning) 1 877 662 1 540 319 Periodiseringsfond (78 % därav) 26 918 - Avgår: - Uppskjutna skattefordringar - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde

-121 -547 405

-58 -313 565

Avräkning aktier och andra tillskott (hälften därav) -434 509 -306 036 Summa primärt kapital 922 545 920 660 Supplementärt kapital Orealiserad vinst redovisad i Fond för verkligt värde 547 405 313 565 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -434 509 -306 036 Summa supplementärt kapital 112 896 7 529

Specifikation av kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt

trossamfund 1 251 591 Institutsexponeringar 10 560 12 627 Företagsexponeringar 323 901 283 726 Hushållsexponeringar 82 385 82 531 Exponeringar med säkerhet i fastighet 33 284 33 280 Oreglerade poster 1 271 2 908 Exponering mot säkerställda obligationer 3 076 2 822 Övriga poster 7 190 15 862 Summa kapitalkrav för kreditrisker 462 918 434 347 Operativa risker Basmetoden 38 502 34 364 Summa kapitalkrav för operativa risker 38 502 34 364 Totalt minimikapitalkrav 501 420 468 711

53

50

Kapitalbas

2012 2011

Primärt kapital enl specifikation nedan 922 545 920 660 Supplementärt kapital 112 896

7 529

Summa kapitalbas 1 035 441 928 189 I kapitalbasen har hänsyn tagits till styrelsens förslag till vinstdisposition Kapitalkrav

Kapitalkrav för kreditrisk, schablonmetoden 462 918 434 347 Kapitalkrav för operativa risker 38 502 34 364 Summa 501 420 468 711 Kapitaltäckningskvot 2,07 1,98 Primärt kapital

Redovisat eget kapital i balansräkningen (exkl. föreslagen vinstutdelning) 1 877 662 1 540 319 Periodiseringsfond (78 % därav) 26 918 - Avgår: - Uppskjutna skattefordringar - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde

-121 -547 405

-58 -313 565

Avräkning aktier och andra tillskott (hälften därav) -434 509 -306 036 Summa primärt kapital 922 545 920 660 Supplementärt kapital Orealiserad vinst redovisad i Fond för verkligt värde 547 405 313 565 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -434 509 -306 036 Summa supplementärt kapital 112 896 7 529

Specifikation av kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt

trossamfund 1 251 591 Institutsexponeringar 10 560 12 627 Företagsexponeringar 323 901 283 726 Hushållsexponeringar 82 385 82 531 Exponeringar med säkerhet i fastighet 33 284 33 280 Oreglerade poster 1 271 2 908 Exponering mot säkerställda obligationer 3 076 2 822 Övriga poster 7 190 15 862 Summa kapitalkrav för kreditrisker 462 918 434 347 Operativa risker Basmetoden 38 502 34 364 Summa kapitalkrav för operativa risker 38 502 34 364 Totalt minimikapitalkrav 501 420 468 711

Styrelsens underskrifterHärmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redo-visningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksam-heten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen.

Skara den 11 mars 2013

Thord Gustafssonordförande

Barbro Mattssonvice ordförande

Elisabet Stålarm Claes Friberg

Maria Berghem Thord Haraldsson Lennart Pehrsson

Gerth Gustavsson personalrepresentant

Yvonne Lundénpersonalrepresentant

Leif Johanssonverkställande direktör

/Mirjam Stolpe Karlssonadministrativ chef

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2013.Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 19 april 2013.

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2013

Ernst & Young AB

Stefan Perssonauktoriserad revisor

54

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg ABOrg.nr 516401-0141

Rapport om årsredovisningenVi har reviderat årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redo-visningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-ningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra ut-talanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års-redovisningens övriga delar.Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolags-lagen.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

55

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrel-seledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalan-den.

UttalandenVi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Skara den 12 mars 2013

Ernst & Young AB

Stefan PerssonAuktoriserad revisor

56

FöretagsstyrningSparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg.För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktörBankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken.Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken.

Styrelsens sammansättning och arbeteBankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två supp-leanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är fyra kvinnor.Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om ersätt-ningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD läm-nas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordfö-randen och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering.Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter.De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främ-sta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fast-ställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och delårs-bokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, strategiplan, budget, policys inom olika riskområden, delege-ringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisions- och compliance rapporter behandlats. Bankens administrativa chef har varit sekreterare i styrelsen.Styrelsen har under året även genomfört två seminarier tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg innehållande bland annat varumärkesfrågor/strategier, huvudmannaorganisation, omvärlds- och framtidsfrågor med fokus på nya regler och dess påverkan.

5757

Thord Gustavssonordförande

Maria Berghem

Gerth Gustavssonpersonalrepresentant

Yvonne Lundénpersonalrepresentant

Per-Gunnar Lindberg ställföreträdande vd

Barbro Mattssonvice ordförande

Thord Haraldsson

Leif Johansson verkställande direktör

Lennart Pehrsson

Elisabet Stålarm

Claes Friberg

Styrelsen 2012

58

Bankens styrelseledamöter Gustavsson, Thord, ordf. Kvänum

Mattsson, Barbro, v. ordf. Skara

Stålarm, Elisabet Axvall

Friberg, Claes Götene

Berghem, Maria Lundsbrunn

Haraldsson, Thord Nossebro

Pehrsson, Lennart Vara

Johansson, Leif Broddetorp

Lundén, Yvonne * Vara

Gustavsson, Gerth * Skara

Ersättare:

Dahlstrand, Margareta *Arthursson, Henrik *

KvänumLidköping

* Personalrepresentant

Bankens revisorUtsedd av årsstämman:

Ernst & Young AB medPersson, Stefan som huvudansvarig Stockholmauktoriserad revisor

KontorsförteckningBesöksadress Telefon Telefax

Huvudkontor: Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 01

Avdelningskontor:

Skara Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 02

Vara Hotellgatan 2 0512-293 00 0512-293 01

Götene Annagatan 2 0511-34 65 00 0511-34 65 01

Nossebro Järnvägsgatan 3 A 0512-294 00 0512-294 01

Kvänum Storgatan 11 0512-579 20 0512-928 62

Telefonbanken 0511-280 00 0511-281 01

5959

Bankens kontorsråd 2012-12-31Skara:Andersson, Bengt, ordf. SkaraBohlin, Jan-Olof SkaraGustavsson, Anders SkaraKarlsson, Catarina SkaraKroon, Magnus SkaraLundgren, Lennart SkaraBergh, Anton SkaraSkog, Camilla SkaraWarmark, Monica Axvall

Vara:Andersson, Magnus, ordf. VaraAndersson, Kenneth VaraAndersson, Kristina VedumJohansson, Björn TråvadJohansson, Ulla KvänumLarsson, Ann-Marie VedumNilsson, Kent KvänumNorin, Mats KvänumSvärd, Lennart GrästorpWernersson, Claes Kvänum

Götene:Andersson, Hasse, ordf. GötenePersson, Susanne GöteneHolgersson, Annette GöteneHulth, Kent GöteneKvick, Alice GöteneVändal, Carina GöteneDalemo, Håkan Götene

Nossebro:Johansson, Sven, ordf. NossebroHermansson, Lennart NossebroIvehag, Berit NossebroLandqvist, Karin NossebroJohansson, Ulf NossebroLarsson, Kent NossebroWall, Viveca NossebroÅkesson, Inger Nossebro

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARAOrganisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01

www.sparbankenskaraborg.se, e-post [email protected]

För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige

För oss betyder den alltTr

yck:

Ryd

ins

Tryc

keri

AB

, Nos

seb

ro

Documents

Årsredovisning 2012 - Sparbanken Skaraborg