Upload
others
View
3
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Att gestalta en
mördare
En studie om mediernas gestaltning av Thomas Quick
To frame a murderer
A study about the media framing of Thomas Quick
Viktoria Nilsson, Emma Båld
Fakultet: Medie- och kommunikationsvetenskap
Ämne/Utbildningsprogram: Information och PR
Nivå/Högskolepoäng: 15 hp
Examinatorns namn: Dan Åkerlund
Datum: 2015-01-07
Löpnummer: 60
Förord
Vårt upplägg gick till på så vis att vi delade upp vissa aspekter av texten som vi
skulle skriva om. Därefter växlade vi innehåll med varandra så vi kunde se vad den
andre skrivit. Eventuellt skedde några ändringar då vi adderade eller tog bort något
ur texten. På så sätt har vi båda varit med och författat alla delar i studien. Vissa
delar har vi även sammanställt helt tillsammans. Anledningen till att vi valde detta
arbetssätt var för att vi båda skulle få vara med och ha en åsikt om innehållet och
dess utformning.
Vi vill även passa på att rikta ett tack till de personer som varit med och gett oss
feedback, svarat på frågor, samt stöttat oss genom hela processen.
Emma Båld och Viktoria Nilsson
2015-01-07
Abstract
Media has a big actuating power over the public opinion. The image of
reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality.
The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been
used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-
es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate
how daily and evening newspapers works with various framing methods.
The theoretical framework for this essay will discuss the media framing
theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation
for the research question. The study also highlights research within media
and crime as they hold a strong connection to each other. Then we de-
scribe the theory of cognitive schemas and how they affect the way we think.
Further we discuss journalist’s responsibility, which then leads to an account
of the daily and evening press and their different working approaches.
Through a quantitative content analysis study this study has sought answers
to how Thomas Quick was framed at different time-periods, and if there are
any differences and/or similarities between them. A coding was constructed
and 408 articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter were encoded. The
articles were taken from Retrievers media archive and consist of a selection
from the periods 1994-2001 and 2007-2014. The results were analyzed and
presented in tables and graphs by using cross-tabulations and frequency
charts made in SPSS just to create an overview of the figures the analysis
resulted in. The results showed a lower use of attributes than expected, but
despite this, the results indicated a journalism that dramatize and angles to
create buzz and excitement. The usage of attributes was significantly higher
in 1994-2001 than in 2007-2014. There was a clear lack of positive attributes
which points to journalism that has a tendency to give negative angled news
coverage. There are also clear signs of excessive selection of attributes. The
results also show that evening and morning newspapers are not that far apart
in their way of working. They both have an equal usage of attributes and uses
sources in the same way.
Keywords
Framing theory, Attribute framing theory, Thomas Quick, Media and crime,
Media influence
Sammanfattning
Medierna har stor påverkansmakt över den allmänna opinionen. Den bild av
verkligheten som medierna väljer att reproducera påverkar i sin tur
mottagarens uppfattning av verkligheten. Fallet Thomas Quick och dess
tillhörande mediedrev har använts som exempel för att belysa
problematiseringen angående mediebilder och mediernas gestaltningsförsök.
Syftet med uppsatsen har varit att illuminera hur dags- och kvällspress
arbetar med olika gestaltningsmetoder.
Det teoretiska ramverket för studien behandlar bland annat
mediegestaltningsteorin och dess förgrening attributdagordningen. Dessa
kommer lägga grunden för forskningsfrågan. Studien belyser även
forskningen inom medier och brott då dessa innehar en stark anknytning till
varandra. Därefter redovisas teorin om kognitiva scheman och hur dessa
påverkar vårt sätt att tänka. Vidare diskuteras journalistens ansvarsområden,
som sedan mynnar ut i en redogörelse för dags- och kvällspressens arbetssätt.
Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på hur Thomas
Quick gestaltades vid två olika tidsperioder, samt om det finns några
skillnader och/eller likheter mellan dessa. Ett kodschema har konstruerats och
408 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har kodats. Enheterna är
hämtade ur Retrievers mediearkiv och består av ett urval från perioderna
1994-2001 och 2007-2014. Resultaten har analyserats och redovisats i
tabeller och diagram skapade med hjälp av korstabeller och frekvensdiagram
gjorda i SPSS. Detta för att skapa en överblick av de siffror som analysen
resulterat i. Resultaten har visat på en lägre användning av attribut än
förväntat men trots detta pekar det på en journalistik som dramatiserar och
vinklar för att skapa uppmärksamhet och spänning. Attributanvändningen är
betydligt högre 1994-2001 än 2007-2014. Det finns en tydlig avsaknad av
positiva attribut vilket pekar på att journalistiken har tendens att ge en
negativt vinklad nyhetsrapportering. Det finns också tydliga tecken på
överdramatisering genom starka attributval. Resultaten har också visat på en
kvälls- och morgonpress som inte är långt ifrån varandra i sitt arbetssätt. De
båda har en likartad attribut- och källanvändning.
Nyckelord
Mediegestaltning, Attribut, Thomas Quick, Medier och Brott, Mediepåverkan
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ................................................................................................................. 4
1.1 SYFTE ......................................................................................................................... 5
1.2 FRÅGESTÄLLNING ....................................................................................................... 5
2 FALLET THOMAS QUICK ....................................................................................... 6
3 TEORI OCH PRAKTIK .............................................................................................. 7
3.1 MORAL- OCH MEDIEPANIK .......................................................................................... 7
3.2 MEDIEGESTALTNINGSTEORIN ..................................................................................... 8
3.2.1 Attributdagordning (Attribute framing) ............................................................ 9
3.3 MEDIER OCH BROTT .................................................................................................. 10
3.3.1 Kognitiva Scheman ........................................................................................ 11
3.4 JOURNALISTENS ANSVAR .......................................................................................... 12
3.4.1 Objektivitet och vinkling ................................................................................ 12
3.4.2 Nyhetsvärdering och källor ............................................................................ 14
3.5 KVÄLLS- OCH MORGONPRESS ................................................................................... 15
3.6 SUMMERING.............................................................................................................. 16
4 METOD ....................................................................................................................... 18
4.1 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS ............................................................................ 18
4.1.1 Reliabilitet och validitet.................................................................................. 19
4.1.2 Kvantitativt urval ............................................................................................ 20
4.1.3 Operationalisering – beskrivning av kodschemat ........................................... 23
4.2 ETISKA DIMENSIONER ............................................................................................... 25
5 RESULTAT OCH ANALYS ..................................................................................... 26
5.1 ATTRIBUTANVÄNDNING ........................................................................................... 26
5.1.1 Analys av resultat ........................................................................................... 30
5.2 ÄMNESFÖRDELNING ................................................................................................. 34
5.2.1 Analys av resultat ........................................................................................... 36
5.3 KÄLLANVÄNDNING ................................................................................................... 38
5.3.1 Analys av resultat ........................................................................................... 41
5.4 ÖVERGRIPANDE ANALYS .......................................................................................... 43
6 SLUTSATS .................................................................................................................. 44
6.1 FRAMTIDA FORSKNING ............................................................................................. 44
6.2 KRITISKT GRANSKANDE ............................................................................................ 45
7 IMPLIKATIONER FÖR SAMHÄLLE OCH/ELLER ARBETE/YRKESLIV .... 47
8 REFERENSER ........................................................................................................... 48
9 BILAGOR ................................................................................................................... 51
9.1 KODSCHEMA ............................................................................................................. 51
9.2 KODINSTRUKTIONER................................................................................................. 54
Tabellförteckning
Tabell 1: Urval; Nedstamp. ........................................................................... 21
Tabell 2: Urval; Enheter ................................................................................ 22
Figur 3; Attributanvändning .......................................................................... 26
Figur 4; Attributanvändning; då och nu ........................................................ 27
Figur 5: Attributanvändning; då och nu ........................................................ 28
Figur 6: Attributanvändning; tidning – då .................................................... 29
Figur 7: Attributanvändning; tidning – nu .................................................... 29
Figur 8: Ämnesfördelning; nu ........................................................................ 35
Figur 9: Ämnesfördelning; då ........................................................................ 35
Figur 10: Huvudkällans ursprung; nu ........................................................... 38
Figur 11: Huvudkällans ursprung; då ........................................................... 39
Figur 12: Antal källor; nu .............................................................................. 40
Figur 13: Antal källor; då .............................................................................. 40
4
1 INLEDNING
Allmänheten upplever nyhetsjournalistiken som tillförlitlig, trovärdig och
opartisk (Strömbäck, 2009). Det är därför av yttersta vikt att informera om
hur nyhetsmedierna gestaltar och dramatiserar sina artiklar. Att gestalta något
innebär att man skapar eller utformar något. Man ger något en form och
mening genom att visa upp det på ett visst sätt. Att välja vissa aspekter av
verkligheten och göra dem mer iögonfallande (Entman, 1993).
Den bild som medierna gestaltar påverkar i sin tur påverkar mottagarens
uppfattade verklighet. För att undvika detta är det relevant att försöka öka
medvetenheten om medierna och dess makt att påverka våra uppfattningar
(Entman, Matthes, & Pellicano, 2009). Ifall det inte skapas medvetenhet om
mediernas påverkansmakt kan vi inte heller motverka deras inflytande. Detta
kan i sin tur leda till att vi står blinda till hur medierna manipulerar våra
opinioner och åsikter.
Men vad händer när medierna målar upp en bild av verkligheten som visar
sig vara inkorrekt? Fallet Thomas Quick har fångat mångas intresse. De
dramatiska brott som Quick erkände och tog på sig skulden för skapade stort
intresse hos både allmänheten och medierna. I en lång period prydde Thomas
Quick framsidor och uppslag i de flesta nyhetstidningarna. Det visade sig
sedan att bilden av Quick som den hänsynslöse seriemördaren, som medierna
skapat, inte stämde överens med verkligheten.
För att belysa problematiseringen angående mediebilder och mediernas
gestaltningsförsök använder vi oss av fallet Thomas Quick och dess
tillhörande mediedrev som ett verktyg och exempel. Ämnet är aktuellt inom
ett MKV-perspektiv då det är viktigt att försöka förstå den påverkansmakt
medierna sitter på (Levin, Gaeth, Schreiber, & Lauriola, 2002). Vi har valt att
studera Quick i vår fallstudie eftersom det är ett intressant fall ur
medieperspektiv. Vi anser också att det är ett bra studieobjekt eftersom det är
många har förkunskap om Thomas Quick och tillhörande brottsutredning.
Studien kommer att belysa och problematisera hur morgon- och kvällspress
arbetar med olika gestaltningsmetoder, exempelvis användningen av attribut,
för att måla upp en bild av Thomas Quick. Ett attribut är ett ord som
beskriver egenskaper eller karaktärsdrag (Hallahan, 1999). Till exempel:
”Ondskan Quick”, ”Sveriges värsta seriemördare”, ”Psykopaten Quick”.
Vi kommer att röra oss inom tidsramen 1994-2014. Anledningen till att
studien behandlar dessa år beror på att det är anpassat efter fallets
händelseförlopp. Thomas Quicks första erkännande, som också blev
startskottet för mediernas bevakning av fallet, framkom 1994. 2014 är han
frikänd för samtliga tidigare erkännanden.
5
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att belysa hur kvälls- och dagspress arbetar med
olika gestaltningsmetoder, samt ifall detta skiljer sig över tid, vid
nyhetsrapporteringen av brottslingar.
1.2 Frågeställning
Vår huvudfråga är följande: Hur gestaltas Thomas Quick i kvälls- och
dagspress, efter att han erkänt det första mordet, i relation till gestaltningen
som skapas fram tills och efter hans slutliga frikännande?
Vi har också ett antal underfrågor:
Hur ser användningen av attribut ut i de två tidsperioderna?
Vilka skillnader finns det i kvälls- och dagspressens
gestaltningsmetoder?
6
2 FALLET THOMAS QUICK I det här kapitlet förklaras kortfattat ”Fallet Quick”, detta för att skapa en
förkunskap i händelseförloppet och studien som helhet.
Sture Bergwall blir år 1991, efter ett grovt bankrån, dömd till sluten
psykiatrisk vård på Säters sjukhus. Han får diagnosen dissociativ
identitetsstörning – personlighetsklyvning. År 1993 byter Sture namn till
Thomas Quick och erkänner det första av många mord som han påstår skulle
ha skett under hans tid i frihet. Erkännandet skedde under ett terapisamtal där
Quick förklarade att han hade dödat den elva-årige Johan Asplund på 80-
talet. Efter det första erkännandet bekänner han mord efter mord, vilket enligt
Säters journaler är ett resultat av den psykoterapi som Thomas genomgått.
Totalt erkänner han ett 30-tal mord, som ska ha skett mellan 1964 till 1993,
alla under terapisamtalen med sin terapeut. Det utförs vallningar med
Thomas Quick på brottsplatser anknutna till de mord han erkänt. Där ska han
peka ut offrens kvarlevor, men inga har hittats. En stor mediebevakning drar
igång och Thomas Quick blir känd som en av Sveriges värsta seriemördare.
Hans namn och ansikte prydde framsidor och uppslag i Sveriges flesta
nyhetstidningar.
År 1994 faller den första domen mot Thomas Quick, därefter döms han för
ytterligare sju mord. 2008 tog han tillbaka samtliga erkännanden i tre
dokumentärer. Bakom dokumentärerna står journalisten Hannes Råstam.
Dokumentärerna belyser Quicks oskuld. De visar även hur polis och
psykolog leder Quick till göra ett erkännande som stämmer överens med
mordets händelseförlopp. År 2010 frias han från det första av de åtta mord
han tidigare blivit dömd för och tre år senare är han frikänd för samtliga
mord.
Mest aktiv inom fallet var journalisten Hannes Råstam som år 2012 skrev
boken ”Fallet Thomas Quick – att skapa en seriemördare”. Han gjorde även
en dokumentär med Thomas Quicks medverkan, som blev startskottet till
processen som senare skulle leda till det slutliga frikännandet. Idag är
Thomas Quick, som tagit tillbaka sitt födelsenamn Sture Bergwall, helt fri
och bor i Dalarna.
7
3 TEORI OCH PRAKTIK Kapitlet inleds med en beskrivning av moral- och mediepanik för att
tydliggöra den påverkansmakt medierna sitter på. Det första avsnittet (3.1)
används som en ingång för att på ett förståeligt och tydligt sätt sedan gå
vidare och belysa mediegestaltningsteorin och dess förgrening
attributdagordningen. Stort fokus ligger på de två ovan nämnda teorier, då
de kommer lägga en grund för forskningsfrågan och diskussionen.
Gestaltningar av brott i nyhetsmedier påverkar framförallt allmänheten, men
även rättsväsendet. Studien kommer därför att belysa forskningen inom
medier och brott, samt kognitiva scheman. Kapitlet kommer även att
redogöra och diskutera journalistens ansvar i sitt arbete, då de kan påverka
människornas kognitiva scheman. Avslutningsvis kommer skillnader och
likheter mellan dags- och kvällspressen att redogöras, för att se hur arbetet
och tillvägagångsättet kan skilja dem åt.
3.1 Moral- och mediepanik
Medierna anses ha större påverkas makt än någonsin, detta kan leda till en
rad olika konsekvenser för samhället. En av dessa konsekvenser är moral-
och mediepanik. Termen moralpanik anses ha myntats av den engelske
forskaren Stanley Cohen i sin bok Folk Devils and Moral Panics (Cohen,
2011). I boken definierar Cohen moralpanik som en oro mot något som hotar
samhällets sociala normer, värderingar och/eller intressen. Det kan
exempelvis vara en grupp människor, ny lag eller produkt som presenteras att
vara ett hot i massmedierna. Ester Pollack tillägger att det handlar om en
överdriven reaktion på verkliga eller inbillade problem skapade av olika
samhällsaktörer, som politiker och medier. Detta skapar i sin tur en
oproportionell oro hos allmänheten i relation till de verkliga händelserna
(Pollack, 2004).
Moralpanik utvecklas i tre faser. Under den första fasen har medierna en
informationsbärande roll där de bekräftar de föreställningsar om fenomen
som de själva varit med om att skapa (Cohen, 2011). Medierna ger gärna
överdrivna beskrivningar och vinklar nyheterna i en negativ anda. Detta gör
de för att utmåla det/den som anses vara ett hot för samhället på ett sätt som
generarar fler läsare och i sin tur skapar mer oro. I den andra fasen av
moralpanikens utveckling skapas intressegrupper som begär att något görs åt
situationen. Under den sista fasen av förloppen genomförs olika åtgärder.
Medierna och allmänheten andas ut och kan gå vidare till nästa skandalnyhet
(Cohen, 2011). Kirsten Drotner myntade år 1992 begreppet mediepanik.
Begreppet är tänkt att innefatta de tillfällen när medierna startar moralpanik i
samhället. Begreppet är nära besläktat med moralpanik. Det som skiljer dem
8
åt är att moralpanik startas av samhällsaktörer, medan mediepanik skapas av
medierna (Pollack, 2004).
Ett möjligt exempel på när medierna kan ha frambringat mediepanik i
samhället skulle kunna vara vid fallet Thomas Quick. Hypotetiskt sätt hade
fallet kunna generera mediepanik pågrund av att det var uppseendeväckande
när han började erkänna brott efter brott. Massmedierna skapade en bild av
Thomas Quick som livsfarlig och ett hot mot allmänheten. Detta är tätt
sammanfogat med mediegestaltningsteorin.
3.2 Mediegestaltningsteorin
Mediegestaltningsteorin handlar om mediernas innehåll och vad de
egentligen representerar. Teorin behandlar även hur mediernas gestaltningar
av verkligheten påverkar allmänhetens uppfattningar av samma verklighet
och hur medierna, genom att gestalta verkligheten på ett visst sätt,
reproducerar och sprider olika maktcentras och ideologiers sätt att betrakta
verkligheten (Strömbäck, 2009).
Mediegestaltningsteorin bygger på två olika observationer. Den första
observationen handlar om att nyheternas bild av någon aspekt av verkligheten
aldrig är den samma som den aspekt av verkligheten som nyheterna handlar
om. Medierna beskriver inte verkligheten som den ser ut, utan skildrar en
gestaltad bild av den. Den andra observationen som teorin bygger på är att
det som har betydelse för människors bilder av verkligheten inte är
verkligheten i sig, utan nyheternas bilder av den. Ju mer beroende av
medierna som allmänheten är för information, desto mer mottagliga är de för
påverkan från mediernas sida (Strömbäck, 2009).
Gestaltningsteorin förekommer när olika kommunikatörer betonar vissa
aspekter från en upplevd verklighet för att ge mottagaren en viss bild av den
(Entman, Matthes, & Pellicano, 2009). Man väljer ut specifika delar av den
information som man mottagit och gör dessa extra framträdande.
Anledningen till att man gör detta är för att de skall få mer uppmärksamhet
än de bortvalda delarna. Vissa kommunikatörer använder gestaltningsteorin
strategiskt för att förmedla mottagaren en helhetsbild över en situation som
kan gynna kommunikatörerna själva (Entman, Matthes, & Pellicano, 2009).
Ett gestaltningsförsök skulle konkret vara hur medier framställer Thomas
Quick i sina nyhetsartiklar, vilka aspekter av honom de väljer att framhäva.
Effekter av mediegestaltningsteorin skapas när förändringar i presentationen
av information, exempelvis presentationen av Quick i medier, skapar
förändringar i den allmänna eller den individuella opinionen.
9
3.2.1 Attributdagordning (Attribute framing)
Ett sätt att göra information mer framträdande och attraktiv är att applicera
olika attribut på objekt som man presenterar i exempelvis nyhetsartiklar.
Attributen kan representera olika egenskaper och kännetecknande drag
(Strömbäck, 2009). Detta skulle till exempel vara: ”Seriemördaren Quick”
och ”Livsfarliga Quick”. Attributdagordningen innebär att vissa
karaktärsdrag av objekt, händelser eller människor är betonade, medan andra
är nedtystade eller helt ignorerade (Hallahan, 1999). Detta för att vinkla
informationen till att passa den mediebild som önskas och anses attraktiv.
Attributanvändning inom medierna är en journalistisk metod för att fånga
publikens uppmärksamhet. Genom olika ord och attributval kan de skapa
olika känslor i texten. Desto starkare värdeladdade ord, desto mer
uppmärksamhet antas texten få. Dessa ord har en dramatiserande och/eller
förstärkande funktion. Ordet ”seriemördare” är exempelvis mer laddat än
ordet ”mördare” och skulle därför få mer uppmärksamhet i en nyhetstext.
Språket och dess tillhörande ordval varierar mellan olika typer av medier.
Kvällstidningar har exempelvis benägenhet att vara mer tillspetsade och
slagfärdiga än morgontidningarna (Ghersetti, 2000).
Attributdagordningen brukar benämnas som dagsordningsteorins andra nivå.
Dagordningsteorins första nivå behandlar huruvida de objekt som får stor
plats i medierna, anses vara mer viktiga för allmänheten. Dagordningsteorins
andra nivå fokuserar på hur dessa objekt beskrivs och hur detta påverkar
människors uppfattning om objektet. Konsekvensen av detta är att medierna
inte bara har makten över vad mottagarna har åsikter om, utan även över hur
vi tänker och uppfattar olika företeelser i vår omvärld (Strömbäck, 2009).
Attributdagordningseffekter uppstår när mottagarens uppfattningar av ett
objekt eller en händelse påverkas av det attribut som applicerats på detta
objekt. Ett positivt attribut framkallar positiva associationer hos människor,
medan ett negativt attribut väcker negativa associationer (Levin, Schneider,
& Gaeth, 1998). När medierna använder samma eller synonyma attribut vid
upprepade tillfällen, på ett och samma objekt, tar mottagaren tillslut till sig
dessa och kommer i framtiden koppla attributen med detta objekt (Entman,
Matthes, & Pellicano, 2009).
10
3.3 Medier och brott
Med attributdagordningen och gestaltningsteorin i ryggen, utgår den här
studien från att även gestaltningar av brott i nyhetsmedier påverkar
allmänhetens uppfattningar och åsikter om offer, händelser och misstänkta.
Brott och kriminalitet är ett tacksamt material för nyhetsjournalistiken.
Utdragna rättsprocesser skapar ett ypperligt tillfälle för journalister att
generera en löpnummersäljande serie (Pollack, 2001). Att allmänheten har ett
stort intresse för brott och brottslingar skapar dessutom ett högt nyhetsvärde.
Det har i flera studier visat sig att brott presenteras i medierna så pass ofta att
det inte längre speglar nivån av brott i samhället. Det skapas en
överrepresentation av våldsbrott, medan brott mot egendom är
underrepresenterat (Smolej & Kivivuori, 2006). Den bild som våra medier
målar upp av brottskvoten i samhället kan skapa en oro för utsatthet av brott
hos allmänheten, då de låter mediernas bild spegla deras uppfattning av
verkligheten (Pollack, 2001).
En studie i USA gällande brottsnyheter, belyste att hela 76 % av allmänheten
formade sina åsikter om brott med hjälp av vad de läst eller hört i nyheterna.
Precis som det massiva intresset för brott och brottslingar har allmänheten
även en djup fascination för hur brott och brottslingar blir upptäckta och
behandlas av rättssystemet. Det anses också vara intressant hur polisen fångar
och arresterar brottslingar, hur domstolen och rättsväsendet straffar dem och
vad som händer med dem när de kommit in i det straffrättsliga systemet.
Medierna har en tendens att fokusera på de mer dramatiska brotten som leder
till de hårda straffen. Mycket av mediernas bevakning av straff fokuserar på
fängelse, även om de allra flesta fallen inte leder till en dom som involverar
detta straff (Marsh & Melville, 2014).
I boken En studie i Medier och Brott tar Ester Pollack upp mediernas
påverkan på inte bara allmänheten, utan även rättsväsendet (Pollack, 2001).
Ett tydligt exempel på hur rättsväsendet påverkas av medierna är vid tv-
stjärnan James Simpsons rättegång. Han blev frikänd för mordet på sin före
detta fru, trots existerande bevismaterial som i ett vanligt fall hade lett till en
fällande dom. Simpson var mörkhyad och en celebritet. Rättsprocessen var
hårt mediebevakad och till viss del rakt av sänd i tv. Medierna skapade någon
slags parallell medierättegång där det diskuterades ifall en rasistisk polis
medverkat i att försöka ”sätta dit” Simpson. Rättsprocessen blev en tv-såpa
som följdes av människor långt utanför USA:s gränser (Pollack, 2001; 2004).
Den engelsktalande domstolen i f.d Jugoslavien har använt sig av ljud- och
bildutrustning sedan 1996. I en undersökning intervjuas domare, åklagare,
försvarare och domstolspersonal angående hur detta påverkade rättsväsendet.
94 % sa att de ibland eller sällan tänkte på att det fanns kameror i rättssalen.
11
Däremot sa 80 % att de kände att biträdena i rättsalen kunde påverkas och har
tendens att skådespela/dramatisera (Marsh & Melville, 2014). Att påpeka i
denna studie är att de som står inför rättsystemet, alltså de anklagade, inte fått
frågan. Frågan är i vilken utsträckning åklagare, försvar och domare anpassar
sig till mediernas medverkan i rättsväsendet?
3.3.1 Kognitiva Scheman
En åklagare eller domare skulle säkert neka ifall man frågade om medierna
hade något inflytande i rättsprocessen och garanterat stå för det. Teorin om
kognitiva scheman talar dock mot det motsatta (Moriearty, 2010).
Ett kognitivt schema kan enkelt beskrivas som ett sätt att mentalt organisera
kunskap och minnen. Vi klarar av den informationsfyllda vardagen genom
dessa omedvetna kognitiva processer som kategoriserar den information som
mottagaren tar emot i olika kategorier. På detta sätt skapar hjärnan helheter
som gör det lättare att koppla ihop ny information med den man redan sitter
på. Förutom att organisera tidigare inhämtade kunskaper och erfarenheter,
styr de kognitiva scheman också hur vi uppfattar saker och ting omkring oss,
våra förväntningar och hur vi tolkar ny information. Detta innebär att våra
tolkningar av ny information präglas av våra kognitiva scheman.
Om vi exempelvis har en bild av att det inte går att lita på politiker – ett
kognitivt schema som kopplar samman politiker med attributet ”går inte att
lita på” – är det högst sannolikt att vi inte tror på de vallöften som partierna
framför, trots att vi inte vet hur dessa politiker kommer agera om de vinner
valet. Detta exempel är extra tydligt då forskning pekar på att politiker
faktiskt går att lita på och att de i allra flesta fall håller sina löften. Trots detta
är det hela 60 % som inte håller med om påståendet att det går att lita på
politiker (Strömbäck, 2009). Detta visar också att människor i allmänhet har
svårare att ta till sig ny information som strider mot deras kognitiva scheman.
Om vi exempelvis skulle läsa ett flertal artiklar om att Thomas Quick är en
farlig seriemördare skapas ett kognitivt schema. När vi sedan intar ny
information om honom skulle vi koppla detta till det kognitiva schemat som
vi redan har och utifrån detta troligtvis inte ta till oss den nya informationen.
Eftersom den ”krockar” med vårt gamla kognitiva schema.
Kognitiva scheman skapas ofta med hjälp av medier. Detta beror på att
medierna är vår huvudleverantör av information och bilder av verkligheten
utanför vår omedelbara omgivning (Sotirovic, 2009). När mediebilden inte
representerar verkligheten blir våra kognitiva scheman förvrängda och vi
uppfattar händelser och personer annorlunda än vad vi annars skulle ha gjort.
Om domare, åklagare och andra inom rättsväseendet använder sig av medier
12
regelbundet kan deras kognitiva scheman ha påverkats och missletts
(Moriearty, 2010).
3.4 Journalistens ansvar
Att medierna kan påverka människors kognitiva scheman gör att de sitter på
en stor makt och tituleras som den tredje statsmakten i Sverige (Pålsson,
1991), deras uppgift är att granska samhället ur allmänhetens synvinkel. Som
den tredje makten vid sidan av riksdagen och regeringen skall medierna
fungera som demokratins kontrollanter. Medierna påverkar oss medvetet och
omedvetet.
Allmänheten har en bild av nyhetsjournalistiken som tillförlitlig, trovärdig
och opartisk (Strömbäck, 2009). Eftersom allmänheten har dessa
uppfattningar om nyhetsjournalistiken innehar journalisten en viktig roll. Det
är denne som förser allmänheten med de senaste nyheterna och håller dem
uppdaterade. Det är inte en helt enkel uppgift och pressen på hur nyheterna
ska konstrueras är mycket hård.
Enligt Olle Findahl (1998) ska en nyhet vara underhållande och intressant,
men samtidigt informativ och skildra verkligheten. Den ska vara objektiv och
begriplig, men inte heller för lång. Journalisten sitter under en hård tidspress
där stora kvantiteter ska produceras under kort tid, vilket påverkar både
innehåll och kvalité. Findahl beskriver en framtida fara för
nyhetsrapportering då han menar att den kan komma att bli alltför
kommersiell. Det finns en risk att information, sakfrågor eller förklaringar
göms undan ifall den inte platsar in i den politiska eller kommersiella
utgångspunkten för tidningen (ibid.).
Förutom grundlagarna som reglerar yttrande- och tryckfriheten i Sverige
finns det kompletterande spelregler som guidar journalisten och övriga inom
yrket på rätt etiska och respektfulla spår. Dessa behandlar bland annat
bildpublicering och namnpublicering. Den reglering som är extra intressant
och relevant för studien är följande: ”Tänk på att en person, misstänkt för
brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte
föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas”
(Sjf.se, 2014). Med detta menas att man är oskyldig fram tills motsatsen
bevisats. Innan fallet bedömts i rättegång är den misstänkte oskyldig till det
brott han står anklagad för.
3.4.1 Objektivitet och vinkling
Journalisten bör, som nämnts kort ovan, följa de etiska reglerna. De etiska
riktlinjerna klargör principer och förbättrar journalistens förmåga att ta bra
13
beslut. Journalistisk etik bygger på två grundpelare: sanning och objektivitet
(Ward, 2009). Journalisten ska vara objektiv när han eller hon skildrar en
nyhet. Begreppet objektivitet är mångtydigt. Enligt Jörgen Westerståhl står
objektivitet för saklighet och opartiskhet. För att uppnå objektivitet ska
artikeln vara sann och relevant, men samtidigt neutral och balanserad i sin
presentation (Strömbäck, 2009). Denna syn på objektivitet har dock
kritiserats hårt i massmedie- och nyhetssammanhang. Kraven på att en
journalist bör vara opartisk innebär att man föreställer sig verkligheten som
opartisk, vilket inte alltid är en korrekt slutsats (Kieran, 1998). Det har också
ansetts att objektivitet är allt för krävande för journalistiken, och att det
därmed är en myt (Ward, 2009). Kraven på att en journalist måste ha en
neutral presentation i sin artikel, krönikan eller text av annan genre, innebär i
sin tur att man föreställer sig verkligheten som neutral, vilket inte alltid är
fallet (Hvitfelt, 1989). Nyheternas språk beror naturligtvis också på att
verkligheten ibland är mycket dramatisk och då endast kan beskrivas med ett
dramatiskt språk. Texten behöver därmed inte vara objektiv (Ghersetti,
2000). Maria-Pia Boëthius (2001) är kritisk till objektiviteten och den
balanserade presentationen i kriminalnyheterna. Hon beskriver det som att
allt som inte kan underbygga brottsmisstanken faller i glömska. Att medierna
anser det som fritt fram att skriva om privata händelser ur den misstänktes
förflutna, även sådant som inte är relevant för det misstänkta brottet i fråga
(ibid.).
För att öka värdet på en nyhet använder sig journalister ofta av vinkling. Att
vinkla något innebär att välja infallsvinkel och presentera det på ett speciellt
sätt. Man vinklar texten för att öka intresset hos mottagarna (Thurén, 1986).
Några av de typiska vinklingsmetoderna är överdrifter och dramatik,
negativitet, samt skandal och sensation. Överdrifter och dramatik handlar om
hur enskilda händelser förstoras även om det endast är en liten del av det
egentliga händelseförloppet. Nyheterna bildar en dramatiserad verklighet. Ett
tydligt exempel tas upp av Britt Hultén i hennes introduktion till
journalistiskanalys. Hon beskriver att en text kan innehålla olika funktioner,
så som en informationsfunktion, känslofunktion, gemenskapsfunktion och
underhållningsfunktion (Hultén, 2000). En del av att vinkla sin text är att
välja vilken/vilka funktioner den ska innehålla. Negativitetsvinklingen kan
delas upp i två plan. En konsekvens av urvalsprocessen är att negativa
händelser väljs ut. Vid den journalistiska bearbetningen förstärks även
negativiteten genom att negativa inslag i händelser i allmänhet betonas och
att negativiteten hos i sig negativa händelser förstärks. Negativiteten i
nyhetsförmedlingen blir därmed dubbel. Skandal och sensation innebär att
det som är avslöjande, framför allt för mer eller mindre offentliga personer,
betonas. Dessutom innebär vinkling på det skandalösa och sensationella
14
naturligtvis också ofta negativitet och dramatik (Hvitfelt, 1989). Ett exempel
på vinkling av det skandalösa och sensationella skulle hypotetiskt sätt också
kopplas till Quick-fallet, då han började erkänna mord efter mord. En vinklad
artikel behöver inte betyda att journalisten har gjort ett medvetet val att
vinkla texten på just det sättet (Hultén, 2000). Vinklingen kan ske utan att
journalisten själv lägger märke till vinklingsvalet. I boken Vinklad verklighet
- journalisten, sanningen och fantasin tar Torsten Thurén (1986) upp att
journalisten sätter en personlig prägel på texten genom vinkling, urvalet av
fakta, i den ordningsföljd fakta presenteras och i ordvalen. Hur texten ser ut
beror mycket på journalistens egna värderingar, åsikter och erfarenheter.
3.4.2 Nyhetsvärdering och källor
Detta avsnitt behandlar nyhetsvärderingsprocessen och ämnet källkritik.
Dessa är viktiga att förstå för att kunna skapa sig en bild av varför
nyhetsrapporteringen ser ut som den gör.
Sanningshalten i journalistiken går tätt i hand med källkritik och
faktakontroll. Kraven på dessa är självfallet inte lika hårda som de är i en
vetenskaplig avhandling eller facktidsskrift (Cars, 1991), men de ska ändå
hålla en viss kvalitet och ska i den mån det är möjligt kontrolleras.
Förhållandet mellan en journalist och deras källor är också relevant för
objektiviteten. Deras förhållande har sedan länge blivit avbildad som en
kamp om makten över den allmänna opinionen. Journalisten har hamnat i en
roll att skydda samhället för korruption, medan tjänstemän inom regering och
näringsliv har tagit sig an uppgiften att skydda sina egna intressen. Det är
källorna som är med och skapar resultatet av den färdiga
nyhetsrapporteringen. Källan kan ha ett inflytande över hur
nyhetsrapporteringen kommer att te sig. Relationen mellan journalister och
källor är något som oroat många. Journalistens arbete är att producera nyheter
som visar på saklighet. Uttalanden av trovärdiga källor kan tas som fakta och
skapar därav en sanningshalt i nyheten utan att journalisten behöver vara
källkritisk och kontrollera sina källor. Trovärdiga källor anses oftast vara
tjänstemän eller experter som är kopplade till någon
samhällsinstitution (Berkowitz, 2009).
Av alla potentiella nyheter är det få som väljs ut och publiceras som
journalistiska nyheter. För att avgöra vilka händelser som är tillräckligt
intressanta behöver journalisten göra en nyhetsvärdering. Det är en del av
journalistens jobb att välja ut och redigera information till nyheter.
Nyhetsvärdering handlar om hur möjliga nyheter värderas i de redaktionella
arbetsprocesserna (Strömbäck, 2009). Det fungerar som ett system av
kriterier som används för att fatta beslut om inkludering eller exkludering av
15
material och om vilka aspekter av utvalda historier man väljer att betona och
vilka som väljs bort (O`Neill & Harcup, 2009). Journalisten gör en
bedömning av egenskaper hos den information han eller hon fått, men också
av vad publiken kan tänkas vara intresserade av. En god nyhet innehåller
enligt massmedieforskaren Kaarle Nordenstreng (refererad till i Thurén,
1986) tre egenskaper; väsentlighet, generalitet och intensitet. Det ska med
andra ord vara relevant för publiken, det ska beröra så många som möjligt
och det ska vara tillräckligt dramatiserat för att göra ett avtryck på
mottagaren (ibid.). Nyheter som behandlar något som avviker mot
allmänhetens uppfattning om ”normalt” brukar skapa uppmärksamhet och
anses vara underhållande av publiken. Många forskare är överens om att de
flesta nyheterna behandlar konflikter, olyckor, krig och brott. Negativa
nyheter dominerar nyhetsmedierna. Detta beror på att det negativa anses vara
avvikande och fångar därför allmänhetens intresse (Thurén, 1986). Den
journalistiska nyhetsvärderingen tar stor hänsyn till vad som går att sälja rent
kommersiellt och nyhetsvärdering blir därför en fråga om säljvärdering och
försäljningsvärde (Hultén, 2000). Fallet Thomas Quick har genom tiderna
generarat en stor mängd nyheter och påvisar ett högt nyhetsvärde. Detta kan
bero på att händelsen involverat dramatiska och våldsamma brott, men i ett
senare skede också konflikt mellan Quick, rättsväsendet och sjukvården.
3.5 Kvälls- och morgonpress
All nyhetsjournalistik konkurrerar idag om nyheter, publikens
uppmärksamhet och pengar (Ekström & Nohrstedt, 1996). Detta påverkar
speciellt kvällspressen eftersom de utöver annonser, lever på att sälja
lösnummer. Konkurrensen är hård, och redaktionerna själva håller med om
att detta påverkat policyn och normerna om hur man bör arbeta.
Kvällstidningarna är inte längre styrda av samma opartiskhetskrav, normer,
allsidighet och balans som många morgontidningar är (ibid.). Varje dag ska
löpsedlarna på kvällspressens förstasida försöka locka eventuella köpare
(Holmgren & Weibull, 2003). Detta leder till att materialet ofta anpassas till
vad som säljer mest. Kvällspressens dramatisering av sitt material är ofta
tydligt integrerad med den händelse som redogörs. Kvällspressjournalisten
förenklar, upprepar och överdriver för att skapa dramatik och spänning, som i
sin tur säljer fler nummer. Det skapas också slagkraftiga miljöer och
kontraster med hjälp av värdeladdade ord och uttryck för att locka fler läsare
(Nerman, 1973). Kvällspressen går under samlingsbeteckningen tabloidpress
och kritiseras ofta för sin sensationsjournalistik, hårda vinklingar och andra
gestaltningsmetoder (Hadenius & Weibull, 2003). Morgontidningar är i
största allmänhet redovisningstidningar som försöker redogöra för aktuella
händelser så fullständigt som möjligt. Morgontidningarnas arbete styrs av en
16
policy som är nära knuten till public service-idealet. De uppfattar det som sitt
ansvar att på ett sakligt, opartiskt, balanserat och allsidigt sätt informera
läsarna om det som händer. Till skillnad från kvällspressen vars mål uppfattas
vara att väcka uppmärksamhet, uppröra och underhålla (Ekström &
Nohrstedt, 1996). En undersökning bland skolelever visar att de litar mer på
morgontidningar än på kvällstidningar, men trots det är man mer intresserad
av kvällstidningarna. En förklaring till detta är att kvällstidningarna säljs som
lösnummer med hjälp av löpsedlar och stora rubriker, samt att språket är
enklare. Det används också ofta bilder som framkallar känslor och mer
sensationella lockande förstasidor (Dahlgren, Breitenstein, Wall, &
Wickblom, 1992). Kvällspressens typiska sätt att kommunicera verkar dock
vara på väg in i morgontidningarnas arbetsprocess (Nerman, 1973).
Tidigare forskning menar på att det finns stora skillnader i kvälls- och
morgonpress när det gäller dramatisering. Kvällspressjournalisten förenklar,
överdriver, upprepar, samt skapar slagkraftiga miljöer och kontraster i syfte
av att skapa dramatik, till skillnad från morgonpressen som i högre
utsträckning strävar efter saklighet, opartiskhet och balans (Nerman, 1973).
Resultatet av denna studie kommer troligtvis att kunna visa på några av dessa
påståenden. Enligt denna forskning kan skillnader mellan morgon- och
kvällspress förväntas, bland annat i deras attributanvändning.
3.6 Summering
Moralpanik innebär en oro mot något som hotar samhällets sociala normer,
värderingar och/eller intressen. Oron kan exempelvis generera ur en grupp
människor eller en ny lag, som presenteras vara ett hot i massmedierna.
Mediepanik är nära besläktat med moralpanik, men skiljer sig i att
moralpanik kan olika samhällsaktörer utlösa, medan mediepanik startas av
medierna (Pollack, 2004). Fallet Thomas Quick skulle kunna vara ett
exempel på när medierna kan ha frambringat mediepanik i samhället.
Mediegestaltningsteorin handlar i korta drag om hur medierna använder olika
gestaltningsmetoder för att rekonstruera verkligheten och hur dessa påverkar
allmänhetens uppfattningar. Ett gestaltningsförsök skulle konkret vara hur
medierna framställer Quick, vilka aspekter av honom de väljer att betona.
Teorin förgrenar sig sedan i en andra nivå som kallas attributdagordningen.
Denna teori behandlar hur journalister gör information mer tilltalande för
allmänheten genom att applicera olika attribut på de objekt som framförs
(Strömbäck, 2009). Det skulle till exempel vara: ”Seriemördaren Quick” eller
”Livsfarliga Quick”.
17
Det är inte bara allmänheten som påverkas av vad medierna förmedlar, utan
även rättsväsendet (Pollack, 2001). En åklagare skulle säkert neka till frågan
om medierna hade någon inverkan i rättsprocessen (Moriearty, 2010).
Teorin om kognitiva scheman talar om det motsatta. Kognitiva scheman är
kort sagt ett mentalt sätt att organisera kunskap och minnen. Hjärnan skapar
helheter som gör det lättare att koppla ny information till den vi redan har.
Detta innebär att våra tolkningar av ny information präglas av våra redan
existerande kognitiva scheman (Strömbäck, 2009). Om den nya
informationen krockar med våra kognitiva scheman har vi ibland svårt att ta
till oss den nya informationen på ett rationellt sätt. Om vi exempelvis skulle
läsa en mängd artiklar om att Thomas Quick är en farlig seriemördare skapas
ett kognitivt schema. När vi sedan intar ny information om honom skulle vi
koppla detta till det kognitiva schemat som vi redan innehar och utifrån detta
troligtvis reagera på ett negativt sätt.
På grund av mediernas makt att påverka, bland annat våra kognitiva
scheman, är journalistens roll viktig. Journalistens arbete och ansvar är bland
annat att skapa nyheter som är underhållande och intressanta, men samtidigt
informativa och skildra verkligheten (Findahl, 1998). Journalisteten bör vara
objektiv när han eller hon skildrar en nyhet och inte ta ställning till innehållet
(Kieran, 1998). För att avgöra vilka händelser som är tillräckligt intressanta
behöver journalisten göra en nyhetsvärdering. Nyhetsvärdering handlar om
hur möjliga nyheter värderas i de redaktionella arbetsprocesserna. En god
nyhet skall vara relevant, beröra många och tillräckligt dramatiserad för att
göra avtryck på mottagarna. För att öka värdet på en nyhet använder sig
journalister av vinklingar. Man väljer en infallsvinkel och presenterar
informationen på ett speciellt sätt för att öka intresset hos mottagarna
(Thurén, 1986). Några av de vanligaste vinklingsmetoderna är överdrift och
dramatik, negativitet, samt skandal och sensation (Hultén, 2000). Ett exempel
på vinkling av det skandalösa och sensationella skulle hypotetiskt sätt också
kopplas till fallet Thomas Quick, då han började erkänna mord efter mord.
Arbetet och tillvägagångsätt kan skilja sig mellan kvälls- och dagspressen
(Hadenius och Weibull, 2003). Kvällspressen förenklar, upprepar och
överdriver för att skapa dramatik och spänning (Nerman, 1973). Till skillnad
från kvällspressen så styrs morgontidningarnas arbete av en policy som är
nära knutet till public service-idealet. De strävar efter att vara sakliga,
opartiska och balanserade (Ekström & Nohrstedt, 1996).
18
4 METOD I detta kapitel diskuteras den kvantitativa metod som ska användas i studien,
hur den tjänar syftet, samt hur den kommer att driva studien fram till ett
resultat. Den kvantitativa innehållsanalysen och studiens validitet och
reliabilitet kommer att disskuteras. Urvalsprocessen och en
operationalisering av kodschema genomgås, samt studiens etiska
dimensioner.
4.1 Kvantitativ innehållsanalys
Syftet med fallstudien är att belysa hur kvälls- och dagspress arbetar med
olika gestaltningsmetoder, samt ifall detta skiljer sig över tid, vid
nyhetsrapporteringen av brottslingar.
Fallet Thomas Quick är en fallstudie. Detta fall kommer alltså att användas
som ett verktyg och exempel för att tjäna syftet.
Den kvantitativa innehållsanalysen kommer att hjälpa till att svara på
studiens syfte genom möjligheten till ett stort materialurval. Då studien söker
svar på hur dags- och kvällspress arbetar med olika gestaltningsmetoder anser
vi att denna metod kommer gynna oss. Den kvantitativa innehållsanalysen
ger oss en möjlighet att skapa resultat i form av siffror (Neuendorf, 2002).
Detta ger oss möjlighet till att på ett objektivt sätt att jämföra skillnad över
tid.
Syftet med att göra en kvantitativ innehållsanalys är att hitta strukturer i
gestaltningen av Thomas Quick. Genom metoden kommer studien att söka
svar på hur Thomas Quick gestaltas vid två olika tidsperioder, samt om det
finns några likheter och skillnader mellan dessa.
Denna metod hjälper oss att vara objektiva och icke-tolkande. Den skapar ett
resultat i form av siffror, vilket kommer att ge oss möjlighet att hitta och
jämföra dessa på ett objektivt och tydligt sätt. Studien ämnar mäta
förändringar över tid, vilket gör den kvantitativa metoden till ett givet val
(Ekström & Larsson, 2010). Genom att kvantifiera antalet artiklar där attribut
appliceras på de olika aktörerna kommer studien belysa hur mediernas
gestaltningsmetoder ser ut och om det finns några tydliga skillnader och/eller
likheter mellan dessa. Den kvantitativa metoden kommer även vara ett
redskap som skapar en möjlighet att mäta skillnader och likheter över
studiens olika tidsperioder, samt studieobjekten Dagens Nyheter och
Aftonbladet.
Studien hade kunnat göras genom en kvalitativ innehållsanalys. Där man
genomgående analyserar ett antal artiklar skrivna om Thomas Quick. Detta
19
hade skapat en mer djupgående analys, men hade inte kunnat innehålla ett
lika omfattande urval. Ett annat alternativ är att göra en bildanalys på de
fotografier och bilder som publicerats i anslutning till Thomas Quick, detta
ansåg vi dock inte vara lika givande som att studera själva orden som beskrev
Quick. Det hade också kunnat genomföras intervjuer eller fokusgrupper med
journalister som arbetade med Thomas Quick-fallet. Detta valdes dock bort
pågrund av att intresset för attributanvändningen i själva artiklarna var högre
än intresset för journalisternas egna upplevelser. Det hade också varit
intressant att flytta fokus till mottagarna genom en enkätundersökning. Har
medierna haft någon påverkan på allmänheten?
4.1.1 Reliabilitet och validitet
För att studien skall hålla en hög kvalitet anpassas den efter Kimberly
Neuendorfs (2002) fyra nyckelord för en kvalitetssäkrad studie. Den första
punkten som tas upp är reliabilitet och behandlar studiens precision.
Mätningar måste vara noggranna och korrekta. Detta kan åstadkommas
genom en hög inter- och intrasubjektivitet. Kodschemat ska ge samma
resultat oberoende på vem som kodar, eller när denne kodar. Vid utformandet
av studiens tillhörande kodschema (se bilaga 1) har vi eftersträvat att skapa
tydliga variablar och ännu tydligare kodinstruktioner (se bilaga 2). Detta bör
skapa en hög inter- och intrasubjektivitet (Östbye, Knapskog, Helland, &
Larsen, 2003). Kodschemat har dubbelkodats för att kontrollera detta. För att
kontrollera att kodschemat håller en hög intersubjektivitet har det gjorts ett
Holsti-test. Intersubjektivitet innebär att olika personers kodningar ska ge
samma resultat (Östbye, Knapskog, Helland, & Larsen, 2003). Holsti-testet
skapades för att kunna kontrollera intersubjektiviteten. Båda kodarna kodar
samma enheter och jämför sedan resultatet (Holsti, 1969). Det kodades 40
enheter, vilket är cirka tio procent av urvalet. Testet gav oss ett första lägsta
värde på 0.75. Detta är ett okej värde, men för att öka kvaliteten på studien
valde vi att korrigera kodschemat för att skapa högre värden. Den variabel
som fick det lägsta värdet var variabel nummer två och behandlar artikelns
ämnesinnehåll. Vi skapade tydligare variabelvärden med konkreta gränser.
Variablerna som behandlade vilken/vilka aktörer som gjorde uttalanden
skapade också ett relativt lågt värde. Detta på grund av att vi hade olika
uppfattningar om vad ett uttalande faktiskt var. För att göra denna variabel
tydligare och lättare att koda specificerade vi vad ett uttalande innebar i
kodinstruktionerna. Vi gjorde sedan om testet som tillslut hade lägsta värde
på 0.85 och ett högsta värde på 1.0. Medelvärdet låg på 0,95. Detta är ett väl
godkänt resultat som talar för en hög intersubjektivitet.
Den andra punkten som Neuendorf (2002) tar upp är validitet. Validitet
behandlar frågan ifall studien mäter det som den avser att mäta. Detta skapas
20
i studien genom ett väl utarbetat kodschema, genomtänka variablar och
variabelvärden, samt resultat kopplade till tidigare forskning och teorier.
Den tredje punkten för en kvalitetsäkrad studie är precision. Desto mer precis
en studie är, desto bättre är det. Det är exempelvis bättre att mäta en
människas ålder med år i stället för decennier (Neuendorf, 2002). Våra
kodvariablar och dess tillhörande värden är tydliga och precisa eftersom de är
anpassade efter dess ändamål. Variablerna är skapade genom noga
överläggning över vilka variabelvärden som behövs och hur dessa ska vara så
tydliga och lättkodade som möjligt. Vid exempelvis variabel 14 läggs det till
nya värden ifall det inte redan finns något passande val.
Den fjärde och sista punkten för en högkvalitativ studie är riktigheten
(accuracy) och riktar sig till urvalets pålitlighet. För att göra en bra studie
behövs det ett bra och pålitligt urval.
Till en början var det menat att undersöka attributanvändningen på sjukvård
och rättsväsende. Detta visade sig dock att ge intetsägande resultat som inte
tjänade syftet av studien. Det förekom ingen applicering av attribut på dessa,
därför sa de oss inget. Variabel fem och sex visade sig också ge intetsägande
svar. Syftet med variablerna var att undersöka om han blev gestaltad som en
mördare innan han blev dömd. Detta visade sig vara två variabler som inte
fungerade i praktiken, eftersom han i vissa fall redan hade en fällande dom
som mördare trots att han inte blivit fälld i de specifika fall artikeln
behandlar.
En annan brist som kan skapa validitetsproblem kan vara hur kodningen av
attribut gick till. Oavsett sammanhang har alltid attributet kodats. Om det till
exempel hade det stått ”Thomas Quick är ingen mördare” så har fortfarande
attributet ”mördare” kodats och sedan analyserats som ett negativt attribut.
Detta kan vara en brist för validiteten. Men vi vill också hävda att ifall
journalisten velat gestalta en positiv bild av Quick hade denne valt ett positivt
laddat ord, och inte ett negativt sådant.
4.1.2 Kvantitativt urval
Den kvantitativa forskningen i fallstudien grundar sig på artiklar från
Aftonbladet och Dagens nyheter, tagna ur Retrievers mediearkiv.
Anledningen till att vi har valt Retrievers mediearkiv som verktyg för att
samla in artiklar beror på att de är ledande inom mediebevakning. Arkivet
kommer täcka vårt behov för att skapa en godtagbar materialbas. Vid
sökningen av artiklar användes sökorden ”Thomas Quick”, ”Sätermannen”
och ”Sture Bergwall”. Vi valde dessa då vi ville få med alla artiklar som
involverade honom, oavsett vilket namn han benämndes vid.
21
För att få ett urval som representerar fallets händelseförlopp har vi valt att
göra något som vi kallar ”nedstamp” i bevakningen. Vi har valt att vid varje
mordfalls domslut, nedläggning av åtal och frikänning välja ut hela urvalet,
det vill säga alla artiklar från det specifika datumet och fyra dagar framåt.
Detta kommer att säkerhetsställa att vi får med alla viktiga delar i
nyhetsrapporteringen om Thomas Quick. Exempelvis lades den fällande
domen i Yenon Levi-mordet den 28 maj 1997, studien har involverat alla
artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan den 28 maj och 1 juni
1997. Åtalet mot Quick lades ned den 28 maj 2010, vilket innebär att alla
artiklar mellan 28 maj-1 juni 2010 är involverade i studien. Slutligen
frikändes Quick för Yenon Levi mordet den 3 september 2010. Alla artiklar
mellan 3-7 september 2010 är involverade i urvalets material. På liknande
sätt har vi gjort med alla de mordfall som Quick erkände, och dömdes för.
Dessa mordfall är följande: Yenon Levi, Therese Johannessen, Johan
Asplund, Trine Jensen & Gry Storvik, Charles Zelmanovits, Marinus och
Janni Stegehuis.
Tabell 1: Urval; Nedstamp.
Tabell över de nedstamp som gjorts i urvalet.
Tabellen ovan visar hur nedstampen ser ut i siffror. Vi har tagit bort de
artiklar som var totalt irrelevanta men kommit med i sökningen ändå.
Utöver dessa nedstamp har vi delat upp vårt urval i två tidsperioder, ”då” och
”nu”. Då-perioden innefattar tidsperioden mellan 1994 framtill 2001. Nu-
perioden sträcker sig från 2007 fram till 2014. Att vi börjar år 1994 beror på
att det var detta år Thomas Quick erkände sitt första mord. Slutdatumet beror
på att han idag är helt frikänd. Anledningen till att urvalet innehåller att glapp
mellan 2001 och 2007 beror på att Quick valde att inte samarbeta med varken
22
Tabell 2: Urval; Enheter
Tabellen visar hur urvalet ser ut i siffror
polis eller medier. Detta gjorde att mediebevakningen sjönk eller endast
framförde gamla uppgifter. På grund av detta har vi valt att inte inkludera
denna tysta period i urvalet.
Då utbudet av artiklar var betydligt mycket större i nu-perioden än i då-
perioden, valde vi att göra ett systematiskt urval för att skapa
representativitet. Vi slumpade ut artiklar så att varje kategori i vårt urval
innehåller ungefär hundra artiklar, vilket ger 408 artiklar, eftersom vi har fyra
olika kategorier. Kategorierna är: Aftonbladet då-perioden, Aftonbladet nu-
perioden, Dagens Nyheter då-perioden och Dagens Nyheter nu-perioden.
Nu-perioden i Aftonbladet bestod till en början av 348 artiklar, minus de 24
artiklarna som ingår i de olika nedstampen. Eftersom vi ville att varje period
och tidning skulle innehålla cirka 100 enheter var vi därför tvungna att göra
ett slumpmässigt urval (Östbye, Knapskog, Helland, & Larsen, 2003). Vi
räknade ut att det behövdes 76 artiklar till för att Aftonbladets nu-period
skulle komma upp i 100 enheter. Därefter räknade vi ut att vi behövde välja
var fjärde artikel i Retrievers sökmotor för att komma upp i detta antal. De
artiklar som var irrelevanta och de som fanns med i nedstampen valdes bort.
Detta resulterade i ett urval på 73 slumpmässigt utvalda artiklar, samt 24
artiklar från nedstampen. Totalt blev det 97 artiklar.
Aftonbladets då-period bestod totalt av 170 artiklar, minus de sex artiklar
som ingår i de olika nedstampen. Precis som ovanstående exempel ville vi att
Aftonbladets då-period skulle innehålla cirka 100 enheter. Därför behövde vi
välja ut 94 enheter genom ett slumpmässigt urval. För att få ett representativt
urval valde vi bort var tredje artikel från Retrievers sökmotor. Detta skapade
ett urval av 93 slumpmässigt utvalda artiklar och sex artiklar från
nedstampen. Totalt resulterade det i 99 stycken artiklar.
Dagens Nyheters nu-period bestod till en början av 348 artiklar, minus de 29
artiklar som ingår i nedstampen. Även här ville vi skapa en kategori med runt
100 enheter och behövde därför slumpa fram 71 artiklar. För att uppnå denna
siffra valde vi var fjärde artikel i Retrievers sökmotor. Detta resulterade i ett
urval på 76 artiklar, plus de 29 som ingår i nedstampen. Totalt blir detta 105
enheter.
Dagens Nyheters då-
period bestod till en
början av 140 artiklar,
minus de åtta artiklar
som ingår i de olika
nedstampen. För att
denna kategori skulle
uppnå en siffra på 100
23
enheter behövdes det därför slumpas fram ytterligare 92 artiklar. För att
lyckas med detta valde vi bort var 13:e artikel i Retrievers sökmotor. Detta
skapade ett urval på 99 artiklar, plus de åtta enheter som ingår i nedstampen.
Totalt blir detta 107 artiklar. Hela studien kommer att involvera 408
enheter/artiklar. Dessa laddas ned för att kunna analyseras.
4.1.3 Operationalisering – beskrivning av kodschemat
Kodschemat är utvecklat för att svara på frågor angående artiklarnas
attributanvändning, användandet av tilltalsnamn, men också huruvida
Thomas Quick och de andra aktörerna får komma till tals och hur detta skiljer
sig åt i de olika tidsperioderna. För att minska risken för felkodning är det
viktigt med en tydlig förklaring och motivering av de olika variablerna, samt
dess variabelvärden. För att skapa extra tydlighet kommer variablerna gås
igenom punktvis
1. Medium: Den första variabeln i kodschemat är en
identifikationsvariabel som visar vilken av de två tidningarna
som artikeln är tagen ur. Variabeln kommer att användas för att
bland annat jämföra kvällstidningarna med dagstidningarna.
Finns det några stora skillnader mellan dags- och kvällspress i
attributanvändning? Källanvändning?
2. Datum: Detta är ännu en identifikationsvariabel som visar
vilket datum artikeln publicerades. För att kunna jämföra “nu”
och “då” måste vi ha koll på vilka artiklar som är från vilken
tidsperiod.
3. Ämnesinnehåll: Detta är en variabel som undersöker vilka
händelser som får mediernas uppmärksamhet, samt vad
medierna väljer att framhäva, eller inte. Får hans frikännande
lika mycket medialt utrymme som hans “mord”?
Variabelvärderna är följande: Erkännande av brott,
Tillbakatagande av erkännande, åklagad för brott, frikänning,
fällande dom, frågasättande av skuld, övrigt och Quicks brott.
4. Händelseförlopp: Denna variabel förekommer för att kunna
mäta och jämföra skillnader från innan och efter frikänning.
Detta kommer att skapa en möjlighet för oss att jämföra
skillnader och likheter mellan gestaltningsförsöken 1994 och
2014. Samt hur attributanvändningen ser ut genom de olika
tidsperioderna. Variabelvärderna är följande: Skyldig,
ifrågasättande av skuld, oskyldig och oklart.
5. Vilket mord behandlar artikeln: Denna variabel kommer att
visa ifall den kodade artikeln behandlar något av de upphöjda
fallen som Thomas Quick dömdes för. Variabel är intressant för
24
vårt syfte eftersom, genom att jämföra den med variabel sex,
kommer att svara på ifall det finns några skillnader i
gestaltningsmetoderna före och efter en fällande dom.
6. Vart i rättsprocessen är detta fallet: Frågan kommer, med
hjälp av variabel fem, kunna belysa hur medierna gestaltade de
olika aktörerna före och efter en fällande dom. Detta är en
intressant infallsvinkel då, enligt de etiska riktlinjerna
journalisten ska tänka på, att den misstänkte enligt lag är
oskyldig till motsatsen är bevisad, och den fällande domen lagd.
Variabelvärdena är följande: Innan fällande dom, efter fällande
dom och ej angivet.
7-10. Vilka aktörer uttalar sig: Med denna variabel vill vi ta reda på
vid hur många tillfällen Thomas Quick får uttala sig och om
andra aktörer får chans till uttalanden. Detta är intressant att
mäta eftersom en objektiv artikel ska höra alla olika perspektiv
och visa på en balanserad presentation mellan de olika
”sidorna”.
11. Vilka attribut beskriver rättsväsendet: Attributen är, enligt
attributdagordningen, ett starkt försök till att gestalta något på
ett visst sätt. En intressant aspekt är att mäta hur
attributanvändningen ser ut på de olika aktörerna, och sedan
kunna jämföra dessa med hur attribut används på Quick. Denna
variabel fylls på med värden längs med studiens gång.
Anledning till detta är för att det i förväg är svårt att veta vilka
attribut som förekommer.
12. Vilka attribut beskriver sjukvården: Samma motivering och
förklaring som på variabel åtta.
13. Tilltalsnamn: Vilket tilltalsnamn medierna använder sig av när
de benämner Quick kan vara ett intressant element i deras
gestaltningsförsök. Att använda olika tilltalsnamn beroende på
vilken händelse artikeln behandlar.
14. Attribut som beskriver Quick: Vilka attribut som beskriver
Quick kommer definitivt hjälpa oss att besvara våra
frågeställningar. Attributen är, enligt attributdagordningen, ett
starkt försök till att gestalta något på ett visst sätt. Detta
påverkar också hur allmänheten ser på ämnet i fråga. Genom att
applicera positiva eller negativa attribut på ett ting eller en
person belyser man denne i ett negativt eller positivit ljus.
Mycket intressant att mäta samband mellan medium och
attributsanvändning, men också vilka attribut som appliceras på
Quick före och efter frikänningen. Denna variabel fylls på med
25
värden längs med studiens gång. Anledning till detta är för att
det i förväg är svårt att veta vilka attribut som förekommer.
15. Antal källor: Denna variabel belyser hur många källor
journalisten använt sig av vid skapandet av artikeln. Detta
kommer att vara en del i studiens försök till att belysa
journalisternas ansvar och bidragande del till fallet Thomas
Quick. Detta belyser hur journalisten jobbat och tagit ansvar för
källornas korrekthet och hur han/hon kontrollerat riktigheten.
Det belyser också huruvida balansen i presentationen är neutral
eller om bara ena sidan av händelsen hörs.
16. Källans ursprung: Ännu en variabel som kommer att vara till
hjälp i studiens försök att belysa journalistens ansvar och
bidragande del i fallet Thomas Quick. Detta belyser hur
journalisten jobbat och tagit ansvar för källornas korrekthet och
hur han/hon kontrollerat riktigheten. Det belyser också huruvida
balansen i presentationen är neutral eller om bara ena sidan av
händelsen hörs.
4.2 Etiska dimensioner
När en studie genomförs bör dess etiska ansvar tänkas igenom. När studien
berör personer måste forskaren ta ställning till etiska frågor som anonymitet
och personuppgiftslagen (Östbye, Knapskog, Helland, & Larsen, 2003). Då
denna studie är en kvantitativ innehållsanalys och inte involverar något slags
levande material, är dessa etiska riktlinjer inte relevanta för oss. Vi har
däremot gjort ett Holsti-test och ett slumpmässigt urval för att hålla oss
objektiva i studien.
26
Attribut applicerade på Quick
Seriemördare
Massmördare
Två eller fler
Mördare
Pojkmördare
Psykiskt sjuk
Sexualmördare
Mytoman
Sadistisk pedofil
Morddömde
Livsfarlig
Galning
Mordmisstänkte
Monster
5 RESULTAT OCH ANALYS I detta kapitel görs redogörelse av de resultat som den kvantitativa
innehållsanalysen mynnat ut i, samt en genomgående analys av de olika
resultat studien kommit fram till. Vi har valt att dela upp denna del i tre
delar; attributanvändning, ämnesfördelning och källanvändning. Alla
delarna kommer att innehålla en presentation av de resultat studien har gett,
analys av dessa resultat. Avslutningsvis redovisas en övergripande analys av
de resultat vi kommit fram till.
5.1 Attributanvändning
En frekvensanalys i SPSS visade att 72,5 % av hela urvalet bestod av artiklar
utan något attribut applicerat på Thomas Quick. Detta innebär att cirka 27 %
av alla 408 artiklar innehåller ett eller flera attribut.
Tabellen ovan visar hur fördelningen av attribut ser ut inom de artiklar som
innehåller ett eller fler attribut, det vill säga cirka 28 % av de 408 kodade
artiklarna. Vanligaste attributet att använda är ”seriemördare” som används i
över 52 % av fallen. Attributet ”massmördare” har använts i 15 % av alla
artiklar. Det tredje vanligaste valet är att applicera två eller fler attribut på
Thomas Quick i samma artikel, detta sker i tio procent av artiklarna.
För att gå djupare i hur attributanvändningen ser ut ”då” och ”nu”, samt
huruvida morgon- och kvällspressen skiljer sig åt i sin attributanvändning,
har det med hjälp av korstabeller i SPSS, skapats pajdiagram.
Figur 3; Attributanvändning
n= 111. Pajdiagram som visar hur fördelningen av attribut applicerade på Quick ser
ut.
27
Figur 4; Attributanvändning; då och nu
Pajdiagram till vänster, n= 205. Pajdiagram till höger, n= 203
Diagram över hur attributanvändningen ser ut ”då” och ”nu”.
Ovanstående diagram visar attributanvändningen 1994-2001 (då) och 2007-
2014 (nu) bland hela urvalet. Det vänstra diagrammet behandlar då-perioden
och visar att inget-variabeln ligger på 54 %. Detta motsvarar cirka 111
artiklar. Denna variabel har ett mycket högre värde i det högra diagramet.
Där är det 91 % av alla artiklar som inte innehåller något attribut. Attributet
”seriemördare” används i 24 % av artiklarna under då-perioden, men endast i
fyra procent under nu-perioden. Den tredje största variabeln under då-
perioden är ”massmördare”. Attributet ”massmördare” användes i 15 % av
artiklarna under då-perioden, men endast i en procent under nu-perioden. I tre
procent av alla artiklar under då-perioden användes det två eller fler attribut
applicerade på Quick, medan det är två procent i nu-perioden. Resultaten
visar på högre användning av attribut i då-perioden än i nu-perioden.
28
Figur 5: Attributanvändning; då och nu
n= 111. Linjediagram som visar attributanvändningen över tid.
Linjediagramet ovan redovisar för hela urvalets attributanvändning och dess
skillnad mellan ”då” och ”nu”. Den blå linjen visar på förändring av
attributanvändning i de olika perioderna, det vill säga 1994-2001 och 2007-
2014. I då-perioden är det totalt 94 artiklar som innehåller attribut som
applicerats på Quick. Denna siffra sjunker fort i nu-perioden. 2007-2014 är
det totalt 18 artiklar som innehåller ett eller flera attribut applicerade på
Quick. Den röda och gröna linjen visar förändringen genom de olika faserna
på attributen ”seriemördare” och ”massmördare”. Linjerna visar att de båda
attributen används mer i då-perioden än i nu-perioden.
För att vidare undersöka hur attributanvändningen ser ut har det skapats fyra
pajdiagram som jämför attributanvändningen mellan dags- och kvällspressen
i de olika tidsperioderna.
0
20
40
60
80
100
Då Nu
An
tal a
rtik
lar
Attributanvändning då och nu
Attributanvändning
Användning av
"seriemördare"
Användning av
"massmördare"
29
Aftonbladet
1994-2001
Aftonbladet
2007-2014
Dagens Nyheter
2007-2014
Attribut
Inget attributFigur 7: Attributanvändning; tidning – nu
Pajdiagram till vänster, n= 96. Pajdiagram till höger, n= 107.
Diagram som visar attributanvändningen i morgon- och
kvällspress 2007-2014 (nu-perioden)
Figur 6: Attributanvändning; tidning – då
Pajdiagram till vänster, n= 99. Pajdiagram til höger, n= 106.
Pajdiagram som visar attributanvändningen i morgon- och
kvällspress 1994-2001 (då-perioden)
Ovanstående pajdiagram visar attributanvändningen i Aftonbladet och
Dagens Nyheter 1994-2001. Diagrammen visar tydligt på att Aftonbladet
använder mer attribut än Dagens Nyheter. Aftonbladet har i 82 % av sina
artiklar applicerat ett eller flera attribut på Thomas Quick. Dagens Nyheter
har attribut i 31 % av sina artiklar i perioden 1994-2001.
Ovan visas två pajdiagram som belyser attributanvändningen i nu-perioden i
Aftonbladet och Dagens Nyheter. Aftonbladet har i denna period 94 % utan
några attribut och sex procent av deras artiklar innehåller ett eller flera
Dagens Nyheter
1994-2001
Attribut
Inget attribut
30
attribut applicerade på Quick. Dagens Nyheter har 89 % artiklar utan attribut
och elva procent med attribut.
5.1.1 Analys av resultat
Som nämndes ovan visade en frekvensanalys att 72,5 % av hela urvalet
bestod av artiklar utan något attribut applicerat på Thomas Quick. Detta var
en betydligt högre siffra än förväntat då vi hade uppfattningen av att
medierna hade en högre användningsnivå av attribut.
Med Jörgen Westerståhls syn på objektivitet, kan detta vara ett positivt
resultat för journalistiken. En låg användning av attribut är ett tecken på en
neutral och saklig presentation av nyheter (Strömbäck, 2009). Värdeladdade
ord är effektivt att använda sig av för att skapa lösnummersäljande rubriker
och dramatiska nyheter (Ghersetti, 2000). Den låga attributanvändningen
påvisar en nyhetsjournalistik som inte bara strävar efter ett vinstsyfte, utan
även att informera samhället om händelser i deras närhet på ett sakligt och
informativt sätt.
Attributdagordningen handlar i kort om att göra information mer
framträdande och uppmärksammande med hjälp av attribut (Hallahan, 1999).
Med denna teori i åtanke hade vi uppfattningen om att den
försäljningsberoende journalistikens attributanvändning skulle vara betydligt
mer förekommande. Trots en lägre attributanvändning än väntat var det
fortfarande 27 % av det totala urvalet som bestod av artiklar med ett eller
flera attribut.
I figur 3 visas fördelningen av attribut i de artiklar som hade ett eller fler
attribut applicerade på Quick (28 %). Det intressanta i detta diagram är inte
de exakta procentsatserna för varje attribut, utan den stora variationen mellan
en stor mängd olika attribut.
Vi tolkar utifrån Attributdagordningen att attributet ”seriemördare” (användes
i 52 % av artiklarna) är ett attribut som använts ofta på grund av att det är ett
ord som skapar uppmärksamhet. Det är exempelvis ett mycket mer
värdeladdat ord än ”mördare”, som endast används i fem procent av fallen (se
figur 3) (Ghersetti, 2000). Det har tydligt skapats en mediebild av Thomas
Quick som en seriemördare, och det har varit detta ”karaktärsdrag” som
framtonats i medierna. Detta kan återkopplas till mediegestaltningsteorin, och
med Entman, Matthes och Pellicano (2009) i ryggen påstår vi att den stora
användningen av attributet ”seriemördare” är ett tydligt exempel på hur
mediegestaltningen av Thomas Quick ser ut. Medierna har genom detta
31
attribut reproducerat verkligheten och i sin tur påverkat allmänhetens
uppfattning av samma verklighet (Strömbäck, 2009).
Ett annat intressant resultat i figur tre är den låga användningen av attributet
”psykiskt sjuk”. Jämfört med attributen ”seriemördare” och ”massmördare”.
De två sistnämnda attributen är de som använts mest (ca 53 respektive 15
procent) medan ”psykiskt sjuk” endast använts i tre procent av alla artiklar
med attribut applicerade på Quick. Detta är ett intressant resultat då Quicks
psykiska hälsa är det enda av ovanstående attribut som har kunnat appliceras
på Quick under hela händelseförloppet, då det alltid varit sanningsenlig. Den
låga användingen av attributet ”psykiskt sjuk” påvisar på ännu en
gestaltningsmetod. Medierna har valt att inte framtona Quicks psykiska hälsa,
utan nästintill ignorerat den (Hallahan, 1999). Detta kan bero på att attributet
inte anses vara dramatiskt på samma sätt som ”seriemördare” eller
”massmördare”. Attributet kanske inte heller skapar den mediebild som
medierna är ute efter. I stället för att se honom som en psykiskt sjuk
människa, har medierna skapat en bild som representerar en serie- och
massmördare.
Attributet ”massmördare” är ett ytterst intressant variabelvärde att diskutera.
”Massmördare” användes i 15 % av alla artiklar som innehöll ett attribut,
detta motsvarar 17 olika artiklar (se figur 3). Definitionen av en massmördare
är en person som mördar alla sina offer (minst tre) vid ett och samma tillfälle,
eller inom en kort tidsram (Nationalencyklopedin, 2014). Det är utifrån denna
definition inte korrekt att benämna Quick som en massmördare. Att attributet,
trots felaktigheterna, används så pass ofta tolkar vi som ett tecken på
journalistikens försök till att överdriva och dramatisera nyhetstexten genom
detta värdeladdade ord. Värdeladdade ord skapar mer uppmärksamhet, vilket
tidningarna strävar efter. Detta kan också påvisa journalistikens tendens att
dramatisera på bekostnad av artikelns sanningshalt och saklighet. Det är
också ett resultat som visar att den typiske journalisten har tendens att vinkla
nyheten genom överdrifter (Pollack, 2004; Cohen, 2011; Hultén, 2000).
Nyheten förstoras och dramatiseras genom att överdriva Quicks roll som
seriemördare, och i stället kallar honom för massmördare. Detta för att öka
intresset hos mottagarna (jämför Thurén, 1986) och därmed få mer läsare.
Användningen av negativa attribut väcker negativa associationer, och trots att
det ”endast” är 28 % av hela 408 artiklar, som innehåller attribut applicerade
på Quick, innebär detta ändå att det i cirka 114 artiklar appliceras attribut på
Thomas Quick. Alla dessa är negativa. Detta är också en tydlig
vinklingsmetod från journalistens sida. Negativa inslag i en nyhet förstärks
och betonas (Hvitfelt, 1989). I cirka tio procent (11 artiklar) av artiklarna
används det två eller fler attribut (se figur 3). Detta innebär att journalisten
medvetet eller omedvetet ansåg att det inte räckte med endast ett attribut, utan
32
applicerade mer än ett attribut på Quick i samma artikel. Journalisten gjorde
förmodligen detta val för att dramatisera och skapa spänning, vilket i sig är
en ytterligare gestaltningsmetod.
En annan aspekt av attributanvändning är hur den såg ut i då-fasen jämfört
med nu-fasen. Figur fyra visade på en tydlig förminskning av attribut i nu-
fasen i jämförelse med då-fasen. För att förtydliga dessa resultat gjordes ett
linjediagram som på ett bättre sätt redovisar förändringen över tid (figur 5).
Figur 5 visar på en förändring i attributanvändningen som skedde i då-
perioden jämfört med nu-perioden. Vi anser att den blå linjen visar en
intressant kurva då den låga attributnivån i nu-perioden påvisar bristen på
positiva attribut. Att Thomas Quick inte kallas ”massmördare” eller
”seriemördare” i fler än fem artiklar under nu-perioden är kanske inte
konstigt. Han blir bland annat frikänd från de påstådda morden och antas vara
oskyldig. Men trots detta hade det kunnat appliceras positiva attribut på
Quick. Hans oskuld hade kunnat förstärkas genom positiva attribut (jämför
Hallahan, 1999). Dock kan vi se att det finns en stor avsaknad av dessa. Vi
tolkar detta som ett bevis på den dramatisering som medierna arbetar med.
Positiva attribut är oftast inte lika värdeladdade och skapar inte heller den
uppmärksamhet som negativa attribut gör (Hultén, 2000).
Resultatet (i figur 5) kan också, med mediegestaltningsteorin i ryggen, tyda
på att medierna reproducerar en verklighet där Thomas Quick är en serie- och
massmördare. Denna skapade verklighet påverkar publikens bild av hur
verkligheten ser ut (Entman, Matthes, & Pellicano, 2009). Fallet Thomas
Quick är dessutom ett fall där publiken är beroende av medierna för att få
information. Detta skapar en högre mottaglighet av mediernas påverkan.
Resultatet stärks av Marsh och Melvilles studie (2014) som belyste att 76 %
av allmänheten formade sina åsikter om brott med hjälp av vad de läst eller
hört i nyheterna. Deras forskning visar även att det finns en tendens hos
medierna där de fokuserar på de mest dramatiska brotten.
En annan möjlig anledning till avsaknaden av positiva attribut är att dessa går
emot allmänhetens redan skapade kognitiva scheman, som i sin tur kan skapa
en negativ reaktion mot den mottagna informationen (Sotirovic, 2009). Efter
att publiken exponerats för dessa negativa attribut kopplas dessa till deras
kognitiva scheman. Tidningarna kallar Thomas Quick vid upprepade
tillfällen för serie- och massmördare, dessa tar publiken till sig och skapar ett
kognitivt schema av (Entman, Matthes, & Pellicano, 2009). Dessa kognitiva
scheman angående Thomas Quick har många sedan svårt att släppa. När ny
information krockar med ett redan existerande schema har individen svårt att
ta den nya informationen till sig. Trots att Quick idag är helt frikänd från alla
de mord han tordes ha begått, ser många honom fortfarande som en farlig
33
seriemördare. Detta är ett resultat av ny information som krockat med redan
existerade kognitiva scheman (Strömbäck, 2009). Negativa attribut skapar,
som nämnt ovan, negativa associationer, medan positiva attribut skapar
positiva associationer. Dock fann vi i studien inte ett enda positivt attribut.
Detta kan bero på att journalistiken använder sig av attribut för att skapa
dramatik och uppmärksamhet, vilket positiva attribut i de allra flesta fall inte
skapar (Cohen, 2011). Att Quick kallas seriemördare när han antas ha mördat
ett flertal människor är föga förvånande, men att inga positiva attribut
appliceras på honom när han utmålas som oskyldig är ett intressant resultat.
Attribut användingen är som högst i då-perioden, och sjunker sedan kraftigt i
nu-perioden. Figur 6 och 7 belyser hur Aftonbladet och Dagens Nyheter
arbetade med attribut i då-perioden och nu-perioden. I då-perioden påvisar
kvällspressen en väldigt hög attributanvändning och nästintill alla artiklarna
(94 %) som Aftonbladet publicerade innehöll ett eller fler attribut (figur 6).
Dagens Nyheter påvisar en mer objektiv rapportering där endast 31 % av
deras artiklar innehöll attribut. Detta kan påvisa att morgonpressen är mer
objektiva och mindre dramatiserande än kvällspressen under denna period.
De har en mer objektiv och odramatiserande arbetsprocess. De försöker inte
att skapa uppmärksamhet på samma sätt som kvällspressen, utan rapportera
en händelse.
Tittar man sedan på figur 7, som belyser tidningarnas attributanvändning i
nu-perioden ser man, som diskuterats ovan, en sjunkande attributanvändning.
Aftonbladet har endast sex procent med attribut och hela 94 % utan. Dagens
Nyheter har elva procent med attribut, det vill säga nästan dubbelt så många
som Aftonbladet. Detta är ett intressant och förvånande resultat då vi tidigare
hade uppfattningen om att kvällspressen skulle använda sig av attribut i större
utsträckning än Dagens Nyheter. Denna uppfattning går i linje med Ekström
och Nohrstedts (1996) påstående om att kvällspressjournalisten i stor
utsträckning använder sig av mer värdeladdade ord och slagkraftiga miljöer
för att dramatisera och dra till sig uppmärksamhet. Medan morgonpressen
strävar efter att vara objektiva och opartiska.
En vanlig uppfattning om morgon- och kvällspress är att morgonpressen är
mer tillförlitlig medan kvällspressen är mer underhållande (Dahlgren,
Breitenstein, Wall, & Wickblom, 1992). Vårt resultat pekar mot att så inte är
fallet, i alla fall inte i nu-perioden då attributanvändningen ser ut som den gör
(se figur 6 och 7). Ekström och Nohrstedt (1996) beskriver att
morgonpressens uppfattar det som sitt ansvar att vara osakliga och opartiska,
samt förmedla nyheten på ett balanserat och sakligt sätt. Hur detta ansvar
sköts kan diskuteras utifrån att deras attributanvändning ligger på en högre
attributanvändningsnivå än kvällspressen. Nerman (1973) förde fram en
34
tanke, för 40 år sedan, om att kvällspressens sätt att kommunicera verkade
vara på väg in i morgon/dagspressens arbetsprocess. Figur 7 kan stärka denna
tanke och även påvisa att morgonpressen ”gått om” kvällspressens
gestaltningsmetoder. Attributanvändning tyder, enligt
mediegestaltningsteorin och attributdagordningen, på gestaltningsmetoder
och att journalisten vinklat sin information för att skapa en mer dramatisk
och/eller uppmärksammad text (Ekström & Nohrstedt, 1996; Entman, 1993;
Thurén, 1986).
I då-perioden har kvällspressen en högre användning av attribut än
morgonpressen, vilket visar på en morgonpress som till större del verkar
saklig och objektiv. Morgonpressen anses vara redovisningstidningar som
försöker redogöra för händelser på ett sakligt, opartiskt och balanserat sätt
(Ekström & Nohrstedt, 1996). I då-perioden kan detta faktiskt stämma. Men
Nerman (1973) hade rätt om sina farhågor att morgonpressen tog efter
kvällspressens sätt att rapportera in nyheter. Skillnaderna mellan morgon-
och kvällspressens attributanvändning har fått ombytta roller och
morgontidningen är nu den som dramatiserar oftare än kvällspressen.
5.2 Ämnesfördelning
Tabellen nedan visar skillnader i kvälls- och morgonpressens
ämnesfördelning under 2007-2014. Genom en korstabell, skapad i SPSS,
testades ämnesinnehållsvariabeln mot tidningsvariabeln. Vi har valt att inte
presentera ämnet ”övrigt” då vi anser att den inte är relevant för vårt syfte.
Även artikel-ämnena erkännande av brott, åklagad för brott och fällande
dom, då dessa inte förekommer under nu-perioden. De är dock representerade
i nedstående tabell för att ge en helhetsbild över fördelningen.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Aftonbladet Dagens Nyheter
Ämnesfördelning 2007-2014Frikänning
Ifrågasättande av skyldighet
Tillbakatagande av erkännande
Quicks Brott
Övrigt
Erkännande av brott
Åklagad för brott
Fällande dom
35
Figur 8: Ämnesfördelning; nu
n= 203. Stapeldiagram som visar fördelningen av ämnesinnehåll 2007-2014 (nu-perioden)
Figuren ovan visar att det förekommer skillnader mellan de två olika
tidningarna. Den röda stapeln som belyser ifrågasättande av skuld visar den
största skillnaden mellan de två tidningarnas ämnesfördelning. Aftonbladet
har i 37 % av sina artiklar (i nu-perioden) behandlat ifrågasättande av skuld,
medan Dagens Nyheter har behandlat ämnet i 22 % av artiklarna. Dagens
Nyheter har även rapporterat mer om Thomas Quicks frikänning än vad
Aftonbladet har gjort. Dagens Nyheter har behandlat ämnet i 27 % av sina
artiklar, medan Aftonbladet berört det i 19 % av artiklarna.
Figur 9: Ämnesfördelning; då
n= 205. Stapeldiagram som visar fördelningen av ämnesinnehåll 1994-2007 (då-perioden)
Figuren ovan visar skillnader i kvälls- och morgonpressens ämnesfördelning
under 1994-2001. Genom en korstabell, utformad i SPSS, testades
ämnesinnehållsvariabeln mot tidningsvariabeln. Vi har valt att inte analysera
ämnet frikänning, då det inte skrivs om detta under då-perioden. Resultatet
visar på stora skillnader mellan de två tidningarna. Den lila stapeln belyser
Thomas Quicks brott och visar på den största skillnaden mellan de två
tidningarna. Dagens Nyheter har i 26 % av sina artiklar behandlat Quicks
brott, medan Aftonbladet berört ämnet i tre procent av artiklarna. Aftonbladet
har också rapporterat mer om erkännande av brott än vad Dagens Nyheter
gjort. Aftonbladet har redogjort för ämnet i 16 % av sina artiklar, medan
Dagens Nyheter berört ämnet i sju procent av artiklarna. Precis som
föregående tabell så visar även denna på att de två tidningarna tänker olika
när det gäller nyhetsvärdering, då resultatet visar på så pass stora skillnader
mellan de olika ämnesfördelningarna.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
Aftonbladet Dagens Nyheter
Ämnesfördelning 1994-2001Frikänning
Ifrågasättande av skyldighet
Tillbakatagande av erkännande
Quicks Brott
Övrigt
Erkännande av brott
Åklagad för brott
Fällande dom
36
5.2.1 Analys av resultat
Figur 8 och 9 visar på att de två tidningarna tänker olika när det gäller
nyhetsvärdering inom och mellan de två perioderna. Enligt O´Neil och
Harcup (2009) handlar nyhetsvärdering om inkludering och exkludering av
material. Vårt resultat pekar mot att Aftonbladet och Dagens Nyheter tänker
olika i denna aspekt, eftersom resultatet visar på så pass stora skillnader
mellan de olika ämnesfördelningarna. Kaarle Nordenstreng (Thurén, 1986)
har en teori om att en god nyhet ska innehålla relevans, den ska beröra så
många som möjligt och vara tillräckligt dramatiserande för att göra avtryck
på mottagaren (ibid). Därav visar vårt resultat på skillnader på morgon- och
kvällspressens åsikter om vad som är värt att rapportera om och inte.
Aftonbladet rapporterar exempelvis i nu-perioden om ifrågasättande av skuld
15 % mer än vad Dagens Nyheter gör. Detta kan påvisa att Aftonbladet anser
att nyheter som behandlar tillfällen där Thomas Quicks skuld ifrågasätts
utgör goda nyheter, medan Dagens Nyheter inte lagt lika stort utrymme till
detta ämne. Ämnet innehåller både konflikt och brott, och dessutom avviker
det mot det som anses vara normalt av allmänheten. Utifrån dessa punkter
kan det antas att ämnet är valt för att skapa intressant läsning som många vill
läsa (Thurén, 1986). Aftonbladet har skrivit om ämnet mer än Dagens
Nyheter, medan Dagens Nyheter valt att lägga mer utrymme åt Quicks
frikänning än vad Aftonbladet har gjort. Detta kan tyda på att morgonpressen
försöker till en större grad att rapportera om händelseförloppets gång istället
för att spekulera i skuldfrågan.
Skillnaden på ämnesfördelningen de två tidningarna sinsemellan kan stödja
att morgonpressen och kvällspressen fortfarande är åtskilda i sitt arbetssätt
(Ekström & Nohrstedt, 1996). Men det kan också diskuteras huruvida en
utav, eller båda tidningar, ger en förvrängd bild av verkligheten. Om något
ämne ur fallet Thomas Quick rapporteras mer och/eller oftare än något annat
kommer allmänheten uppfatta detta ämne som viktigare och större (Pollack,
2004). En parallell kan dras till Pollacks påstående om att den bild som
medierna målar upp av brottskvoten i samhället uppfattar allmänhetens bild
av hur mycket brott som sker. Pollack (2001) belyser också att brott och
kriminalitet ett tacksamt material för nyhetsjournalistiken. Rättsprocesser
skapar ett ypperligt tillfälle för journalister att generera en
löpnummersäljande serie (Pollack, 2001). Detta kan vara en anledning till
varför Aftonbladet i nu-perioden behandlar Thomas Quicks frikänning mer
37
än de resterande ämnesfördelningarna. Det är populära ämnen att läsa om och
kan i sin tur skapa slagkraftiga rubriker (Ghersetti, 2000).
En annan aspekt som studien undersöker är vilka skillnader och/eller likheter
det finns mellan kvälls- och morgonpressen under de två olika tidsperioderna.
Resultatet visar på att vissa skillnader mellan de två tidsramarna förekommer.
Bland annat rapporterade Aftonbladet ifrågasättande av Quicks skuld i 15 %
av sina artiklar i då-perioden, men i 37 % av sina artiklar i nu-perioden. Detta
kan anses vara på grund av att det som är aktuellt ändrar sig med tidens gång.
Men vi anser trots detta faktum att resultatet påvisar en journalistik som inte
är så pålitlig som det ansetts tidigare. Det har under båda tidsperioderna
funnits många röster som ifrågasatt Quicks skuld, men det har trots detta
rapporterats flitigare om ämnet 2007-2014 än i då-perioden, som sträcker sig
över 1994-2001. Detta kan peka mot en kommersiell nyhetsrapportering som
anpassar rapporteringen efter vad som skapar en fördelaktig position för
tidningen i sig. Det finns en risk att sakfrågan angående Thomas Quicks
skuld gömts undan då ämnet inte passade in i tidningens utmålande
mediebild av Quick (Findahl, 1998). Det kan också tyda på att kvällspressen
ansåg att det var en större nyhet när det visade sig att en dömd man kan vara
oskyldig. Detta skapar sensationsjournalistik, vilket kvällspressen är känd för
(Hadenius & Weibull, 2003).
Ett annat resultat i stapeldiagrammen (figur 8 och 9) visar att Dagens Nyheter
behandlar, i då-perioden, Quicks brott i 26 % av sina artiklar, till skillnad från
i nu-perioden då de behandlar ämnet i fyra procent av artiklarna. Quicks
brott, alltså de mord han erkände att han begått, är såklart ett hetare ämne
under då-perioden, och detta kan vara en anledning till varför ämnet
rapporterats om mer då, än vad det gjordes nu. Det intressanta är dock att
Dagens Nyheter har, i då-perioden, rapporterat om Quicks brott i 26 % av
sina artiklar, medan Aftonbladet endast behandlat ämnet i tre procent. Detta
är en förvånande procentsats då kvällspressen, som antas vara dramatiserande
och försäljningsinriktade inte valt att rapportera om ämnet i större
utsträckning. Brott är ett populärt ämne och har ett högt nyhetsvärde. Det är
också något som allmänheten uppmärksammar (Pollack, 2001).
Kvällspressen har däremot rapporterat mer om erkännande av brott och
åklagad för brott än vad Dagens Nyheter har gjort. Detta stärker ovanstående
argument om att kvälls- och morgonpress fortfarande har en väldigt åtskild
nyhetsvärderingsprocess.
Den stora fördelningen mellan de olika ämnena, tidningarna och de två
tidsperioderna kan också vara ett tecken på en bristande objektivitet från
journalisternas håll. Det kan ifrågasättas ifall det är en objektiv rapportering
eftersom alla ämnena inte tas upp. Händelsen redovisas därav inte på ett
objektivt sätt (Ward, 2009).
38
5.3 Källanvändning
Tabellen nedan visar skillnader i kvälls- och morgonpressens användning av
huvudkälla under 2007-2014. Genom en korstabell, skapad i SPSS, testades
variabeln ”huvudkällans ursprung” med tidningsvariabeln.
Figur 10: Huvudkällans ursprung; nu
n= 203. Stapeldiagram som visar vilken huvudkälla som används i morgon- och kvällspress, i nu-
perioden.
Resultatet redogör för att det finns en viss skillnad de två tidningarna
sinsemellan. Huvudkällans ursprung är i de flesta fall, i båda tidningar,
rättsväsendet. Rättsväsendet används som huvudkälla i 27 % av Aftonbladets
artiklar och 36 % i Dagens Nyheters artiklar. Thomas Quick används som
huvudkälla i sju procent av Aftonbladets artiklar, medan Dagens Nyheter
använder honom som huvudkälla i en procent av artiklarna. Sjukvården
används som källa i tre procent av Aftonbladets artiklar, medan de användes
som huvudkälla i sex procent av Dagens Nyheters artiklar. Tabellen visar
även att det i 34 % av Aftonbladets artiklar och 35 % av Dagens Nyheters
artiklar inte framgår någon tydlig källhänvisning.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
Aftonbladet Dagens Nyheter
Huvudkällans ursprung 2007-2014
Rättsväsende
Sjukvård
Thomas Quick
Offrets familj
Annat ursprung
Otydlig källhänvisning
39
Figur 11: Huvudkällans ursprung; då
n= 205. Stapeldiagram som visar vilken huvudkälla som används i morgon- och kvällspress, i då-
perioden.
Tabellen ovan visar skillnader i kvälls- och morgonpressens användning av
huvudkälla under 1994-2001. Resultatet redogör för att det finns viss skillnad
mellan hur de olika tidningarna använder sina källor. Huvudkällans ursprung
är i de flesta fall, precis som föregående tabell, rättsväsendet. Rättsväsendet
används som källa i 54 % av Aftonbladets artiklar och 48 % av Dagens
Nyheters artiklar. Thomas Quick används som huvudkälla i en procent av
Aftonbladets artiklar och i fem procent av Dagens Nyheters artiklar. I Dagens
Nyheter använder man sjukvården som huvudkälla i 12 % av artiklarna,
medan Aftonbladet använder samma källa i fem procent av sina artiklar.
Tabellen visar dessutom att tio procent av Aftonbladets artiklar och nio
procent av Dagens Nyheters artiklar inte hade någon tydlig källhänvisning.
För att gräva djupare i hur källanvändningen såg ur skapades en korstabell
som testade variabeln ”antal källor” med tidningsvariabeln. Tabellen nedan
visas skillnader i kvälls- och morgonpressens användning av antal källor
under 2007-2014.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Aftonbladet Dagens Nyheter
Huvudkällans ursprung 1994 - 2001
Rättsväseende
Sjukvård
Thomas Quick
Offrets familj
Annat ursprung
Otydlig källhänvisning
40
Figur 12: Antal källor; nu
n= 203. Stapeldiagram som visar antal källor per artikel i nu-perioden.
Resultatet pekar mot att det finns skillnader mellan de olika tidningarna.
Aftonbladet använder i 48 % av sina artiklar endast av en källa, till skillnad
från Dagens Nyheter som använder sig av en källa i 33 % av artiklarna.
Aftonbladet använder sig av två källor i åtta procent av sina artiklar, medan
Dagens Nyheter använder sig av samma antal källor i 17 % av artiklarna.
Tabellen visar även att 38 % av Aftonbladets artiklar och 40 % av Dagens
Nyheters artiklar inte hade någon tydlig källhänvisning.
Figur 13: Antal källor; då
n= 205. Stapeldiagram som visar antal källor per artikel i då- perioden.
Tabellen ovan visar skillnader i kvälls- och morgonpressens användning av
antal källor under 1994-2001. Genom en korstabell, skapad i SPSS, testades
variabeln antal källor med tidningsvariabeln. Resultater pekar mot för att den
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Aftonbladet Dagens Nyheter
Antal källor 2007 - 2014
En källa
Två källor
Tre källor
Fler än tre källor
Otydlig
källhänvisning
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Aftonbladet Dagens Nyheter
Antal källor 1994 - 2001
En källa
Två källor
Tre källor
Fler än tre källor
Otydlig källhänvisning
41
finns stora skillnader mellan de olika tidningarna i denna aspekt. Aftonbladet
använder sig endast av en källa i 60 % av sina artiklar, medan Dagens
Nyheter använder sig av en källa i 43 % av artiklarna. Aftonbladet användet i
18 % av sina artiklar för två källor, till skillnad från Dagens Nyheter som
använder sig av samma antal källor i 40 % av artiklarna. Tabellen visar även
att i 17 % av Aftonbladets artiklar och nio procent av Dagens Nyheters
artiklar inte hade någon tydlig källhänvisning.
5.3.1 Analys av resultat
Ovanstående resultat kan, med Cars (1991) syn på sanningsenlighet och
källkritik i åtanke, tolkas på så sätt att journalistiken inte till fullo tagit sitt
ansvar för en objektiv nyhetsrapportering, då alla sidor av händelsen inte fått
lika utrymme.
För att återkoppla till Westerståhls syn på objektivitet, där han menar att en
journalist måste höra båda sidor för att få en balanserad presentation
(Strömbäck, 2009). Vårt resultat visar på att så inte är fallet då det är ett så
pass stort glapp mellan de olika huvudkällorna. Det syns tydligt att
rättsväsendet oftare får sin information publicerad än någon annan aktör.
Stapeldiagrammen (figur 10 och 11) visar dessutom att många av
Aftonbladets och Dagens Nyheters artiklar inte hade någon tydlig
källhänvisning. Ifall källa inte skrivs ut av journalisten kan inte allmänheten
vara källkritisk i samma utsträckning, vilket man, vid en försäljnings- och
vinstdrivande journalistik, är i behov av att vara.
Aftonbladet och Dagens Nyheter har i då-perioden i tio procent respektive
nio procent av sina artiklar otydliga källhänvisningar (se figur 10 och 11).
Detta innebär med andra ord att i cirka tio procent av sina artiklar, går det
inte att utläsa varifrån informationen kommer. Detta är ett ganska lågt
procenttal om man jämför med de 34 % respektive 35 % av artiklarna i nu-
perioden som saknar en tydlig källhänvisning. Så höga siffor skapar ett
problem då läsaren inte kan avgöra kvalitén på artiklarnas information och
om dessa är kontrollerade eller inte.
I en kommersiell journalistik är detta viktigt att kunna kontrollera
informationen då man inte alltid kan se artikelns grundliga avsikt. Källorna
har dessutom en viss makt att påverka artikelns form. Beroende på vilken
källa informationen kommer ifrån kan informationen, redan innan
journalisten formar den till en artikel, vara vinklad och gestaltad (Berkowitz,
2009). Siffrorna visar också på en journalistik som blivit sämre på
källhänvisning, och kanske också källkritik med åren då det är en väldigt stor
skillnad mellan nu- och då-perioden. Det visar starkt på att morgonpressen
42
inte är något bättre än kvällspressen på källhänvisning och källkritik, och att
den inte var det i då-perioden heller.
Rättsväsendet redovisas vara den mest använda huvudkällan kan tyckas vara
ett positivt resultat för journalistiken, då de anses vara en trovärdig källa.
Men det kan också tyda på att rättsväsendet har haft fler tillfällen att influera
nyhetsrapporteringen än de andra aktörerna. Detta kan i sin tur skapa en
fördelaktig situation för dem.
Rättsväsendet används oftare som huvudkälla i då-perioden än i nu-perioden.
En anledning till detta kan vara att medierna vill distansera sig från
rättsväsendet på grund av deras agerande under fallet Thomas Quick.
Medierna, som till stor del lutade sig mot den information som de fick av
rättsväsendet under då-perioden, vill under nu-perioden istället visa att de
inte influeras av rättsväsendet.
Som källa har man en viss inflytande makt på hur artikeln kommer att se ut,
speciellt ifall man är den enda källan som används i artikeln. Det är dessutom
vanligt att journalisten inte är källkritisk mot information som kommer ifrån
tjänstemän kopplade till en samhällsinstitution. Detta kan därför härleda till
att artikelns information är felaktig eller grovt vinklad (Berkowitz, 2009).
Jämför man dessutom den höga användningen med rättsväsendet som
huvudkälla med användningen av de andra ursprungen kan det tyda på en
obalanserad presentation av information i de båda tidningarna.
För att ytterligare problematisera källanvändningen i nyhetsjournalistiken
valde vi att skapa ytterligare två stapeldiagram. Anledningen till detta var för
att analysera hur antal källor ser ut i morgon- och kvällspress, samt hur dessa
skiljer sig mellan de två tidsperioderna (figur 12 och 13). Resultatet redogör
att Dagens Nyheter, som i fler fall har fler än en källa, skapar en mer
balanserad och objektiv presentation av sina nyheter. Trots detta är även
Dagens nyheters användning av en källa per artikel högre än 50 % i då-
perioden. Men de har dock en högre användning av två eller fler källor per
artikel än vad Aftonbladet har. Detta kan tyda på att morgonpressen
fortfarande innehar en större objektivitet och saklighet i sin källanvändning
än kvällspressen. Det finns inga tydliga skillnader mellan källanvändningen i
då- och nu- perioden, förutom en. I nu-perioden har båda tidningarna ett
större antal artiklar med otydliga källhänvisningar än i då-perioden. Detta
kan, som nämnts ovan, visa på att journalistiken blivit sämre på
källhänvisning och källkritik än i då-perioden.
43
5.4 Övergripande analys
Resultaten visar på en lägre attributanvändning än förväntat, vilket kan anses
vara ett positivt tecken för journalistiken. Dock ser man tydliga tecken på
överdramatisering och gestaltning, vilket visar på en kommersiell och
vinstdrivande journalistik. Kvälls- och morgonpressens arbetssätt liknar
varandra till större del än vad som var väntat och deras attributanvändning är
likartade. Attributanvändningen på Quick är som högst i då-perioden och
sjunker i nu-perioden. De två mest använda attributen var seriemördare och
massmördare. Positiva attribut användes inte, vilket pekar på en negativ
vinkling av nyhetsrapporteringen. Resultatet tyder på att medierna
reproducerat en verklighet där Thomas Quick är en serie- och massmördare
och i efterhand inte vill motsäga sig själva genom att applicera motsatta
attribut på samma individ. Vi vill dock förtydliga att det endast var 27 % av
totalurvalet som innehöll något attribut över huvud taget.
Aftonbladet och Dagens Nyheter visar på markanta skillnader i sin
nyhetsvärdering och det skiljer sig också mycket mellan ämnesinnehåll och
tidsperiod. Aftonbladet rapporterar ifrågasättande av Quicks skuld i större
utsträckning än dagens Nyheter, medan Dagens Nyheter valt att rapportera
mer om Quicks frikänning. Detta kan tyda på att morgonpressen försöker till
en större grad att rapportera om händelseförloppets gång stället för att
spekulera i skuldfrågan.
En annan stor skillnad på då- och nu-perioden är mediernas källanvändning.
De två tidningarnas källanvändning har blivit betydligt sämre i nu-perioden
än den var i då-perioden. I många fall i artiklarna 2007-2014 kunde
huvudkällan inte identifieras i artiklarna på grund av dåliga källhänvisningar.
Rättsväsendet används oftast som huvudkälla, och är i många fall den enda
källan som använts. Detta visar på en obalanserad presentation som pekar
mot en icke objektiv nyhetsrapportering, både från morgon- och
kvällspressen.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på en journalistik som gestaltar genom
attributanvändning och hårda vinklingar. Man kan också se tendenser på
morgon- och kvällspressens skillnader mellan nyhetsvärdering och vilka
ämnen de väljer att rapportera om.
44
6 SLUTSATS I detta kapitel kommer en slutsats av resultatet att göras. Efter detta kommer
tankar om framtida forskning att tas upp och avslutningsvis kommer en
kritisk granskning av studien att genomföras.
Hur gestaltas Thomas Quick i kvälls- och dagspress, efter att han erkänt
det första mordet, i relation till gestaltningen som skapas fram tills och
efter hans slutliga frikännande?
Gestaltningen av Thomas Quick skiljer sig mellan de olika tidsperioderna.
Det finns tydliga resultat av överdramatisering och vinkling i båda
tidningarna. Tydliga gestaltningsförsök kan man exempelvis se i den
dramatiska skillnaden i attributanvändningen 1994 jämfört med 2014.
Hur ser attributanvändningen ut i de två tidsperioderna?
I då-perioden använder sig nyhetsmedierna sig av attribut i en större räckvidd
än i nu-perioden. Positiva attribut är ej förekommande, vilket pekar mot en
negativ nyhetsrapportering som skapar en snedvriden bild av Thomas Quick.
Vilka skillnader finns det skillnader i kvälls- och dagspressens
gestaltningsmetoder?
Morgonpressens och kvällspressens nyhetsrapportering är inte så olika som
förväntat. Dagens Nyheter har i större räckvidd använts sig av attribut som
gestaltningsmetod (i nu-perioden) än kvällspressen. Detta är ett tydligt tecken
på att morgonpressen inte är den samhällstjänande tjänst de utges för att vara.
Journalistiken har i allmänhet blivit sämre på källanvändning och källkritik
om man jämför de olika perioderna med varandra.
6.1 Framtida forskning
Fallet Thomas Quick är ett mycket intressant forskningsområde som
dessutom kan vara till hjälp för att förstå mediernas påverkan på samhället i
stort. Det kommer alltid att vara ett aktuellt ämne då
mediegestaltningsmetoder alltid kommer existera. Allmänheten behöver vara
mer medvetna om mediernas potentiella påverkan för att kunna ifrågasätta
dess inflytande på åsikter och opinion. Denna studie behandlar endast
mediernas gestaltningsförsök genom text, men det hade i vidare forskning
varit en intressant infallsvinkel att analysera de bilder som tillhör artiklarna.
Vi har genom studiens gång sett tendenser till mörka bilder vid artiklar som
behandlar hans skuld medan de bilder som tillhör artiklar angående hans
framtid som frisläppt ofta är ljusa. Vi har även noterat att det perspektiv som
bilderna är tagna ur verkar skilja sig mellan de olika tidsperioderna. Detta kan
vara intressant att forska vidare på för att skapa en helhetsbild av hur
45
medierna arbetar med olika gestaltningsmetoder. Det kan förslagsvis
genomföras med hjälp av en kvantitativ metod och ett kodschema konstruerat
för att kunna analysera ett stort antal bilder. Det hade också varit intressant
med en studie liknande denna, men som involverade ett större antal tidningar.
Den kvantitativa metoden kan dock ses som ytlig och därför hade en framtida
studie kunnat använda sig av en kvalitativ metod som analyserar ett antal
utvalda artiklar på djupet, alternativt en kompletterande kvalitativ bildanalys.
Slutligen hade det varit intressant att flytta fokus från medierna till
mottagarna. Genom en enkätundersökning hade vi kunnat belysa ifall
medierna faktiskt har haft någon påverkan på den allmänheten. Hur beskriver
de Quick? Stämmer beskrivningen överens med hur medierna beskriver
Quick?
6.2 Kritiskt granskande
De brister i studien som vi noterat handlar bland annat om urvalet. Studien
grundar sig på fallet Thomas Quick, detta kan vara en brist i avseende för vår
resultatdel. I denna har vi dragit slutsatser om exempelvis morgon- och
kvällspress och deras likheter och skillnader. Ifall studien involverat ett urval
utanför fallet Quick hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Bristen är vi
medveten om, men har valt att bortse från då huvudfokus har varit att
undersöka gestaltningen av Thomas Quick och inte pressen i sig.
En annan implikation som vi lagt märke till i studien är valet av tidningar.
Det kan hävdas att resultaten skulle se annorlunda ut ifall valet av tidningen
hade varit ett annat. Det kan också hävdas att man inte kan dra slutsatser om
morgon- och kvällspressen och de tillhörande gestaltningsmetoder då studien
endast involverar en tidning av varje sort.
En annan punkt som kan ses som en brist i studien är att källorna som
används vid diskussionen om skillnader och likheter i kvälls- och dagspress
kan anses vara för gamla för att vara relevanta.
Vi kan även tycka att vi är lite väl kritiska mot journalistiken när vi
analyserar resultaten. Detta har vi försökt att nedtona i den mån det går.
En sista brist i studien är att dess diagram kan vara svåra att läsa då vissa
färger liknar varandra, och i svartvitt kommer de olika staplarna och
pajdiagrammens delar likna varandra än mer. Därför har vi lagt extra tid på
att skapa en tydlig förklaring och genomgång av diagrammen i studien.
46
47
7 IMPLIKATIONER FÖR SAMHÄLLE
OCH/ELLER ARBETE/YRKESLIV
Resultaten kan lära oss att morgon- och kvällspressen inte är så pass långt
ifrån varandra som man till en början trott. Morgonpressen använder sig
procentuellt av ungefär lika många attribut som kvällspressen. Den
verklighetsbild medierna skapar är inte alltid en representativ bild av den
faktiska verkligheten. Nyhetsmedierna gestaltar sina nyheter utifrån vad som
passar den mediebild de skapat. Det finns en tydlig tendens att vinkla nyheten
till det negativa och applicera attribut som skapar negativa associationer. Vi
får en negativ vinklad bild av verkligheten. Utifrån dessa resultat är det
viktigt att allmänheten lär sig att granska och ifrågasätta mediernas
gestaltningsmetoder och ställa oss kritiska till dessa.
Studien är avsedd att ge läsaren ökad kunskap och medvetenhet om
mediernas påverkansmakt och deras olika gestaltningsförmågor. Genom att
öka läsarens medvetenhet om dessa kan dennes resistans mot mediernas
påverkan, i alla fall den medvetna, att förstärkas. Studien avser också att öka
förståelsen för hur starka ord och attribut påverkar och hur dessa används i ett
nyhetsjournalistiskt perspektiv. Allmänheten är ständigt exponerade för
mediernas gestaltningar och behöver en inblick i hur dessa kan se ut, och hur
de påverkar. Vid en ökad kunskap om detta skulle läsaren i framtiden kunna
identifiera gestaltningsförsöken i nyheterna och medvetet vara kritisk till
dessa. På detta sätt kommer mottagaren av information inte att ta till sig
mediernas skapade mediebild av verkligheten utan att kritiskt granska och
ifrågasätta. Genom användningen av fallet Thomas Quick önskar studien att
skapa ett intresse för mediernas påverkan i ett kriminaljournalistiskt
perspektiv.
48
8 REFERENSER
Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt. Lund:
Studenlitteratur AB.
Berkowitz, D. A. (2009). Reporters and Their Sources. i K. Wahl-Jorgensen,
& T. Hanitzsch, The handbook of journalism studies (ss. 102-155).
New York: Routledge.
Boëthius, M.-P. (2001). Mediernas svarta bok. Borås: Ordfront.
Cars, T. (1991). Pressetiken i praktiken. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Cohen, S. (2011). Folk devils and moral panics: the creation of the Mods and
Rockers. Routledge: Routledge.
Dahlgren, P., Breitenstein, O., Wall, J., & Wickblom, K. (1992). Upptäck
massmedierna. Stockholm: Natur och kultur.
Ekström, M., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap.
Lund: Studentlitteratur AB.
Ekström, M., & Nohrstedt, S. A. (1996). Journalistikens etiska problem.
Stockholm: Rabén prisma.
Entman, R. M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured
paradigm. Journal of communication, 51-58.
Entman, R. M., Matthes, J., & Pellicano. (2009). Nature, Sources, and Effects
of News Framing. i K. Jorgensen-Wahl, & Hanitzsch, Handbook of
journalism studies (ss. 175-190). New York: Routhledge.
Findahl, O. (1998). Nyheter som information eller underhållning. i U.
Carlsson, Forskning om journalistik (ss. 83-94). Göteborg: Göteborgs
universitet.
Ghersetti, M. (2000). Sensationella berättelser: En studie av nyheter från
Angola 1987 och om prinsessan Diana 1997 i dagstidningar, radio
och TV. Göteborg: Göteborgs universitet.
Hadenius, S., & Weibull, L. (2003). Massmedier; en bok om press, radio och
TV. Falun: Albert Bonniers Förlag.
Hallahan, K. (1999). Seven Models of Framing: Implications for Public
Relations. Journal of public relations research, 205-242.
49
Holmgren, S., & Weibull, L. (2003). Ju mer vi är tillsammans : tjugosju
kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2003.
Göteborg: SOM-Institutet.
Holsti, O. R. (1969). Content analysis for the social sciences and humanities.
Addison-Wesley .
Hultén, B. (2000). Journalistikanalys: en introduktion. Lund:
Studentlitteratur.
Hvitfelt, H. (1989). Nyheterna och verkligheten. Kållered: Göteborgs
universitet.
Kieran, M. (1998). Objectivity, impartiality and good journalism. i M.
Kieran, Media Ethics (ss. 23-37). London: Routledge.
Levin, I. P., Gaeth, G. J., Schreiber, J., & Lauriola, M. (2002). A New Look
at Framing Effects: Distribution of Effect Sizes, Individual
Differences, and Independence of Types of Effects. Organizational
Behvior and Human Decision Processes, 411-429.
Levin, I. P., Schneider, S. L., & Gaeth, G. J. (1998). All Frames Are Not
Created Equal: A Typology and Critical Analysis of Framing Effects.
Organizational Behavor and human decision processes, 149-188.
Marsh, I., & Melville, G. (2014). Crime, justice and the media. New York:
Routledge.
Maxwell, J. A. (2005). Qualitative Research Design, An Interactive
Approach. California: Sage Publications, Inc.
Moriearty, P. L. (2010). Framing Justice: Media, Bias, and Legal
Decisionmaking. Maryland Law Review, 850-908.
Nerman, B. (1973). Massmedieretorik. Stockholm: Almqvist&Wiksell Förlag
AB.
Neuendorf, K. A. (2002). The Content Analysis Guidebook. California: Sage
Publications, Inc.
Nilsson, V. (2014). Mediegestaltningsteorin och dess effekter. Karlstad:
Karlstaduniversitet.
Nycop, C.-A. (1996). Sensation och moral. Falun: Natur och kultur.
O`Neill, D., & Harcup, T. (2009). News Values and Selectivity. i K. Wahl-
Jorgensen, & T. Hanitzsch, Handbook of journalism studies (ss. 161-
174). New York: Routledge.
50
Persson, L. G. (den 1 January 2014). Krönikor: leifgwpersson. Hämtat från
leifgwpersson: http://www.leifgwpersson.se/1jan14.html
Pollack, E. (2001). En studie i medier och brott. Stockholm: Stockholms
universitet.
Pollack, E. (2004). Medierade brott. i H. Blomberg, & L. T. Kroll Christian,
Sociala problem och social politik i massmedier (ss. 57-89). Lund:
Studentlitteratur.
Pålsson, R. (1991). Den tredje supermakten. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Sjf.se. (den 12 November 2014). Hämtat från Svenska journalist förbundet:
https://www.sjf.se
Smolej, M., & Kivivuori, J. (2006). The Relation Between Crime News and
Fear of Violence. Journal of Scandinavian Studies in Criminology
and Crime Prevention, 211-227.
Sotirovic, M. (2009). Affective and Cognitive Processes As Mediators of
Media Influences on Crime-Policy Preferences. Mass Communication
and Society, 311-329.
Strömbäck, J. (2009). Makt, medier och samhälle. Kristianstad: Kristianstad
Boktryckeri AB.
Thurén, T. (1986). Vinklad verklighet. Stockholm: Norstedts Tryckeri.
Ward, S. J. (2009). Journalism Ethics. i K. Wahl-Jorgensen, & T. Hanitzsch,
Handbook of journalism studies (ss. 295-309). New York: Routledge.
Östbye, H., Knapskog, K., Helland, K., & Larsen, L. O. (2003). Metodbok för
medievetenskap. Malmö: Liber AB.
51
9 BILAGOR
9.1 Kodschema
Variabel Variabelvärde Kod
Identifikation
1. Medium Aftonbladet
Dagens nyheter
1.1
1.2
2. Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 2
Ämnesinnehåll
3. Ämnesinnehåll Erkännande av brott
Tillbakatagande av
erkännanden
Åklagad för brott
Frikänning
Fällande dom
Ifrågasättande av skuld
Övrigt
Quicks brott
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
4. Händelseförlopp Skyldig
Ifrågasättande av skuld
Oskyldig
Oklart
4.1
4.2
4.3
4.4
5. Vilket mord behandlar artikeln Charles Zelmanovits
Marinus & Janni
Stegehuis
Yenon Levi
Therese Johannessen
Trine Jensen & Gry Storvik
Johan Asplund
Två eller flera av ovan
Inget specifikt fall
Övriga brott
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
5.9
52
6. Vart i rättsprocessen är detta
fallet?
Innan fällande dom
Efter fällande dom
Ej angivet
6.1
6.2
6.3
Aktörer
7. Gör Quick ett uttalande? Ja
Nej
7.1
7.2
8. Gör rättsväsendet ett uttalande? Ja
Nej
8.1
8.2
9. Gör sjukvården ett uttalande? Ja
Nej
9.1
9.2
10. Gör medierna ett uttalande? Ja
Nej
10.1
10.2
11. Vilka attribut beskriver
Rättsväsendet?
Inget
Okunnig och oseriös
11.1
11.2
12. Vilka attribut beskriver
Sjukvården?
Inget 12.1
Gestaltning av Quick
13. Tilltalsnamn Sture Bergwall
Thomas Quick
Sätermannen
Två eller fler
13.1
13.2
13.3
13.4
14. Attribut som beskriver Quick Seriemördare
Mördare
Psykiskt sjuk
Livsfarlig
Massmördare
Sadistisk pedofil
Svårt sjuk
Sexualmördare
Mordmisstänkte
Två eller fler
Inget
Morddömde
Pojkmördare
Galning
Monster
14.1
14.2
14.3
14.4
14.5
14.6
14.7
14.8
14.9
14.10
14.11
14.12
14.13
14.14
14.15
53
Mytoman
Narkotikaberoende
14.16
14.17
bbbb
Journalistens arbete
15. Antal källor En
Två
Tre
Fler än tre
Oklart
15.1
15.2
15.3
15.4
15.5
16. Huvudkällans ursprung Rättsväsendet
Sjukvård
Quick
Offrets familj
Annat ursprung
Oklart
16.1
16.2
16.3
16.4
16.5
16.6
54
9.2 Kodinstruktioner
1. Medium
Är artikeln tagen från Aftonbladet (1.1) eller Dagens Nyheter (1.2)?
2. Datum
Vilket datum är artikeln publicerad? Skrivs ÅÅÅÅ-MM-DD
3. Ämnesinnehåll
Vad handlar artikeln om? Erkännande av brott (3.1), tillbakatagande av
erkännande (3.2), åklagad för brott (3.3), frikänning (3.4), fällande dom (3.5),
ifrågasättande av skuld (3.6) övrigt (3.7) eller Quicks brott (3.8)? De är det
huvudsakliga temat som avgör vilket variabelvärde som skall kodas. Handlar
artikeln om två olika ämnen är de det ämne som redogörs mest utförligt och
utgör grunden i artikeln.
4. Händelseförlopp
Är Thomas Quick enligt artikeln skyldig (4.1), ifrågasätts hans skuld (4.2), är han
oskyldig (4.3) eller är det oklart (4.4)? Om det är något/någon som antingen
diskuterar, pekar på eller ifrågasätter om han är oskyldig eller skyldig ska detta
kodas som ”ifrågasättande av skuld (4.2)
5. Vilket mord behandlar artikeln?
Behandlar artikeln Charles Zelmanovits (5.1), Marinus och Janni Stegehuis (5.2),
Yenon Levi (5.3), Therese Johannesson (5.4), Trine Jensen och Gry Storvik
(5.5), Johan Asplund (5.6), två eller fler av ovan (5.7) inget specifikt fall (5.8)
eller övriga brott (5.9)? Variabelvärdet ”två eller fler av ovan” skall endast kodas
ifall det ej går att klargöra vem av de nämnda som utgör huvudfokus i artikeln.
6. Vart i rättsprocessen är detta fall?
Behandlas artikeln innan fällande dom (6.1), efter fällande dom (6.2) eller är det
ej angivet (6.3)? Kodningen ska utgå från rättsprocessen för det aktuella fallet
som enheten behandlar. Handlar artikeln om Johan Asplund resulterar det i att
kodningen ska göras utifrån vart i rättsprocessen Johan-fallet befinner sig vid
publiceringsdatum.
7. Gör Thomas Quick ett uttalande?
Får Thomas Quick komma till tals? Ja (7.1) eller nej (7.2)? Ett uttalande är när en
specifik person har sagt något. Om det finns ett talminus eller citattecken i
artikeln, samt att detta talminus eller citat hänvisas till en specifik person, är detta
ett uttalande.
55
8. Gör rättsväsendet ett uttalande?
Får rättsväsendet komma till tals? Ja (8.1) eller nej (8.2)? Ett uttalande är när en
specifik person har sagt något. Om det finns ett talminus eller citattecken i
artikeln, samt att detta talminus eller citat hänvisas till en specifik person, är det
ett uttalande.
9. Gör sjukvården ett uttalande?
Får sjukvården komma till tals? Ja (9.1) eller nej (8.2)? Ett uttalande är när en
specifik person har sagt något. Om det finns ett talminus eller citattecken i
artikeln, samt att detta talminus eller citat hänvisas till en specifik person, är det
ett uttalande.
10. Gör medierna ett uttalande?
Får medierna komma till tals? Ja (10.1) eller nej (10.2)? Ett uttalande är när en
specifik person har sagt något. Om det finns ett talminus eller citattecken i
artikeln, samt att detta talminus eller citat hänvisas till en specifik person, så är
det ett uttalande.
11. Vilka attribut beskriver rättsväsendet?
Vilka attribut applicerar medierna på gestaltningen av rättsväsendet? Inget (11.1)
eller okunnig och oseriös (11.2)? Denna variabel fylls på med värden längs med
studiens gång. Hittas ett attribut ska det läggas in som 11.3 etc.
12. Vilka attribut beskriver sjukvården?
Vilka attribut applicerar medierna på gestaltningen av sjukvården? Inget (12.1).
Denna variabel fylls på med värden längs med studiens gång. Hittas ett attribut
ska det läggas in som 12.2 etc.
13. Tilltalsnamn
Hur benämner man Thomas Quick i artikeln? Kallas han Sture Bergwall (13.1),
Thomas Quick (13.2), Sätermannen (13.3) eller två eller fler av ovan (13.4)?
14. Attribut som beskriver Thomas Quick?
Vilka attribut applicerar medierna på gestaltningen av Thomas Quick? Använder
de seriemördare (14.1), mördare (14.2), psykiskt sjuk (14.3), livsfarlig (14.4),
massmördare (14.5), sadistisk pedofil (14.6), svårt sjuk (14.7), sexualmördare
(14.8), mordmisstänkte (14.9), två eller fler (14.10), inget (14.11), morddömde
(14.12), pojkmördare (14.13), galning (14.14), monster (14.15) eller mytoman
(14.16)? Denna variabel fylls på med värden längs med studiens gång. Hittas ett
attribut ska det läggas in som 14.17 etc.
56
15. Antal källor
Hur många källor använder sig journalisten av? En (15.1), två (15.2) tre
(15.3),fler än tre (15.4) eller är det oklart (15.5)?
16. Huvudkällans ursprung
Vem är huvudkällan i artikeln? Rättsväsendet (16.1), sjukvården (16.2), Thomas
Quick (16.3), offrets familj (16.4), annat ursprung (16.5) eller är det oklart
(16.6)? Huvudkällan är den källa som artikeln stödjer sig på mest.
57