1

Att göra genus

genom att dricka alkohol

Gunnel HensingProfessor i socialmedicin vid Sahlgrenska akademin

Det förebyggande perspektivet………

Hur mycket dricker vi i Sverige? Alkoholförsäljning, liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre,

1960-2003

Källa: Statens folkhälsoinstitut. Figur 9:19

0

1

2

3

4

1960 65 70 75 80 85 90 95 00 2005

Liter

Sprit Vin Öl

0

2

4

6

8

10

12

14

1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 2006Skattad

konsumtion

Liter Kvinnor Män

Självskattad alkoholkonsumtion i liter ren (100 %) alkohol per invånare.Kvinnor och män, perioden 1990–2006. För år 2006 anges skattad konsumtion.

2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Självskattad Uppräknad Självskattad Uppräknad

Liter

16–29 år 30–49 år 50–64 år 65+ år

Kvinnor Män

Självskattad och uppräknad självskattad alkoholkonsumtion i liter ren (100 %) alkohol per invånare.Kvinnor och män i olika åldersgrupper 16 år och äldre, år 2006.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

1990 92 94 96 98 00 02 04 2006

Liter

Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9

Flickor årskurs 2 Pojkar årskurs 2

GrundskolaGymnasiet

Hur mycket dricker vi i Sverige?

� Totalkonsumtion� 9,7 liter ren alkohol per

person

� Självrapporterad, skattad konsumtion� 13,6 liter per man� 6,1 liter per kvinna

� 9,5 burkar starköl/vecka och man

� 4 burkar starköl/vecka och kvinna

Unga män dricker mest

� Åldersgruppen 20-24 år � MÄN

� 20,3 liter ren alkohol� 14 burkar starköl/vecka

� KVINNOR� 8,8 liter ren alkohol� 2 flaskor vin/vecka

Varför genusperspektiv?

� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar

� Hälsokonsekvenser

Varför genusperspektiv?

� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar

� Hälsokonsekvenser för män

� Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus

3

Varför genusperspektiv i

alkoholforskningen?

� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar

� Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus

� Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den generella kunskapsutvecklingen

Varför genusperspektiv i

alkoholforskningen?

� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar

� Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus

� Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den generella kunskapsutvecklingen

� Mannen som norm för behandling, rehabilitering och prevention?

Riskkonsumtion

� Individuellt� Hög risk

� Intensivkonsumtion� Kvinnor: Mer än 25 glas/vecka /Systembolaget� Män: Mer än 35 glas/vecka /Systembolaget

� Låg risk� 7 g alkohol/dygn (1 flaska lättöl)/CAN� Kvinnor: 0-9 glas/vecka/Systembolaget� Män: 0-14 glas/vecka/ Systembolaget

Dricker sig berusade 2-3 gånger varje månad, 2004

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.

Figur 9:22

0

5

10

15

20

25

30

35

16–29 år 30–44 år 45–64 år 65–84 år 16–84 år

Liter Kvinnor Män

Andel (procent) personer med riskabla alkoholvanor.Kvinnor och män i olika åldersgrupper 16 till 84 år, år 2007.

Riskkonsumtion av alkohol i förhållande till inkomst

och socioekonomisk grupp

0 5 10 15 20 25 30

Arb låg ink

M+h tjm lågink

Arb hög ink

M+h tjm högink

KvinnorMän

4

Alkoholens konsekvenser

Dryckesmönster

Skadliga effekter

Kronisk sjukdom

Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003

Alkoholens konsekvenser

Dryckesmönster

Skadliga effekter

Beroende

Kronisk sjukdomAkuta sociala

problemKroniska

sociala problem

Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003

Alkoholens konsekvenser

Dryckesmönster

Skadliga effekter

FörgiftningBeroende

Kronisk sjukdom SkadorAkuta sociala

problemKroniska sociala

problem

Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003

Tre diagnosgrupper

� Alkohol är den avgörande riskfaktorn� 13 diagnoser t.ex. alkoholförgiftning, alkoholbetingad

leversjukdom

� Långvarig, hög alkoholkonsumtion bidragande orsak till kronisk sjukdom och visade biologiska mekanismer

� Akuta konsekvenser� Olyckor, självmord, våld

� Vanligen intensivkonsumtion dvs samband med dryckesmönster

DALY

� Väger samman olika mått på sjukdom� Förekomst� Varaktighet

� Grad av funktionsnedsättning� Dödlighet� Ålder vid dödsfall

� Sammanfattar ”samhällsbördan”� Förlorad tid pga funktionsnedsättning till följd av

sjukdom� Förtida dödlighet

Alkoholrelaterade DALYGlobalt

� 4 % av DALY alkoholrelateradeår 2000; 6,5% män – 1,3% kvinnor

� Femte plats� Undernäring 9,5%� Oskyddat sex 6,3%

� Högt blodtryck 4,4%� Rökning 4,1%

� Övervikt, fysisk inaktivitet, kolesterol

5

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Män Kvinnor

Eur AEur BEur C

Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003

Alkoholens bidrag i sjukdomsbördan(DALY)

- Skador 40%

Global alkoholrelaterad dödlighet

� 1,8 miljoner dödsfall år 2000� 3,2% av alla

� 5,6% män – 0,6% kvinnor

Dödsfall med alkoholdiagnos, inklusive som bidragande

orsak,15-74 år, 1970-2002

Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 9:26

Psykiskt nedsatt hälsa bland alkoholdrickare med respektive utan

riskkonsumtion 18-84 år, 2004

Källa: Nationella folkhälsoenkäten , Statens folkhälsoinstitut.

Figur 9:25

Sammanfattningsvis

� Män dricker mer än kvinnor� De negativa hälsoeffekterna av alkohol för

folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män� Sjukdomsbörda, skador, dödlighet

6

Biologiska skillnader?

� Farmakokinetik� Högre blodalkoholkoncentration hos kvinnor vid samma

mängd alkohol� Kroppens vattenvolym och vikt

� Skillnader i metabolism vid starka alkohollösningar (10 eller 40%)� Kvinnor lägre metabolism i magslemhinnan

� Toxicitet� Alkoholcardiomyopati, leversjukdom, hjärnskador

utvecklas snabbare bland kvinnor� Ärftlighet

� Större betydelse bland män� Farmakodynamik

� Få studier av msk men ev högre stressreduktion bland kvinnor

� Ref. Söderpalm i Socialmedicinskt tidskrift 2003 nr 4

Biologiska skillnader….

� ….kvinnor är möjligen mer sårbara

� ….snabbare beroendeutveckling och/eller utveckling av alkoholrelaterade sjukdomar hos kvinnor

Sammanfattningsvis

� Män dricker mer än kvinnor� De negativa hälsoeffekterna av alkohol för

folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män� Sjukdomsbörda, skador, dödlighet

� Biologiskt ökade risker för kvinnor vid samma alkoholmängd beroende på � vikt och vattenvolym� lägre ämnesomsättning i magslemhinnan

Varför dricker män mer än kvinnor?Biologisk konstitution

Beteende, livsstilMiljö, livsvillkor

Helhetsperspektiv på sjukdom och hälsoproblem

7

Biologisk förklaring?

� Könshormoner

� Genetisk/biologisk orsak till att män tar risker?

� Andra?

Beteende och livsstil

� Socialiseras till den kulturellt accepterade och förväntade beteendet bland män

� Starkt grupptryck� Göra genus, göra maskulinitet

Miljö och livsvillkor

� Arbetsplatser och arbetsuppgifter� Alkoholkultur på arbetsplatser� Resor, arbeta utomlands

� Förändrad social kontroll

� Tillgång till alkohol

� Ekonomiska resurser� Råd med alkohol

Varför genusperspektiv?

� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar

� Hälsokonsekvenser för män

� Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus

Vad är genus?

� Kön� Det biologiska

könet� Sorterar

� Genus� Det socialt och

kulturellt skapade ”könet”

� Formar

Definition av genus

� ”…det sätt på vilket den reproduktiva arenan strukturerar alla nivåer av social organisering såsom identitet, symboliska ritualer och institutioner och institutionell praktik.”

� Connell, 1995

8

Göra genus

� En uppsättning socialt konstrueraderelationer som produceras och reproduceras genom människors agerande

� Kvinnor och män är aktörer� Genus är inte medfött utan formas genom

föreställningar, möten, förhandlingar och beteenden i det sociala livet

� Courtenay J. Soc Sci Med 2000; 50: 1358-1401

Individuell nivå :Identitet

RationalitetBeteende

Sociala strukturer :Könsuppdelning

av aktiviteter och avbetalt och obetalt arbete

Symbolisk nivå :Föreställningar om

kvinnligt och manligt.

Biologisktkön

Social praktik

Maskulinitet Maskulinitet ur olika perspektiv

� Psykologi� Gendusidentitet

� En uppsättning ganska stabila egenskaper

� Knutna till en individ

� Normerande

� Sociologi� Genus som diskurs och

praktik

� Föränderlig

� Knuten till en viss kultur, tid osv.

� Del av en maktordning

Maskulinitet

� ”…på samma gång� en plats i en genusordning, � social praktik genom vilken kvinnor och män tar

den platsen i besittning och � Effekterna av sådan social praktik på levda

(kroppsligt baserade) erfarenheter, personlighet och kultur”

� Connell 1995, p71 and Schippers 2007, p86

Maskulinitet har tre beståndsdelar (Schippers, 2007)

� En social lokalisering� Kvinnor och män kan röra sig in och ut ur denna

lokalisering genom social praktik (göranden)

� En uppsättning ”göranden” och karaktäristika vilka uppfattas som maskulina

� Tolkning, symbolisk nivå

� Vittgående kulturella och sociala effekter� varierar med ”förkroppsligandet”

9

Göra maskulinitet

� Tydliga gränser mot femininitet och kvinnor� Hälsosam livsstil associeras med femininitet och

med kvinnor� Undvik sådana om du vill vara en riktig man

Gör man genus när man dricker alkohol?

Living conditions

Notions on femininity andmasculinity

SexGenderidentity

Social practice-rationality-emotions-behaviour-negotiations-relations

Life style- alcohol- drugs- risk behaviour

GENDER

The gender structure Reference: Narkotikan i Sverige, Ed S Andreasson, Chapter: Bruk av narkotika – är det maskulint. Könsskillnader och

konstruktion av genus i narkotikabruk, by G Hensing, page 128, 2008:23, Public Health Insitute (www.fhi.se)

Health careseeking

Women or men as the norm? Alkoholens genus 2009?

Alkohol-konsumtion

Kvinna Man

Nykter

Dricker

Alkoholens genus 2000

Alkohol-konsumtion

Kvinnlig roll Manlig roll

Nykter SvagSjälvuppoffrande,hängiven, traditionell

StarkSjälvkontroll och karriärmedveten

Dricker StarkOberoende, säker, självtillit

SvagRyggradslös, kraftlös, impotent

Alkoholens genus 1900

Alkohol-konsumtion

Kvinnlig roll Manlig roll

Nykter StarkRen, ärbar och feminin

SvagImpotent och kraftlös

Dricker SvagLössläppt och liderlig

StarkRobust och manlig

10

Kvinnlig matris 1900

Alkohol-konsumtion

Privat kontext Offentlig kontext

Nykter Själv-uppoffrande

Rebellisk

Dricker Uppgiven Över-skridande

� Varför dricker kvinnor i Göteborg alkohol?� WAG-projektet

Alkoholen medför Sant för det mesta (%) Sant ibland (%) Inte alls sant (%)

Mindre blyg

Hjälper mig att somna

Mindre sexuellt hämmad

Muntrar upp mig

Starkare och kontroll

Avslappnad

Lättare säga ifrån

Skärpt

Lindrar smärta/obehag

Sex mer njutbart

Roligare

Lättare få vänner

Bättre idéer

Arbetar bättre

Alkoholen medför Sant för det mesta (%) Sant ibland (%) Inte alls sant (%)

Mindre blyg 34 42 24

Hjälper mig att somna 10 22 68

Mindre sexuellt hämmad 13 43 44

Muntrar upp mig 14 39 46

Starkare och kontroll 7 28 65

Avslappnad 44 45 11

Lättare säga ifrån 10 30 60

Skärpt 1 9 90

Lindrar smärta/obehag 7 16 77

Sex mer njutbart 2 23 75

Roligare 21 59 20

Lättare få vänner 3 21 75

Bättre idéer 4 29 67

Arbetar bättre 1 4 95

Kvinnlig konsumtion

� Minskad social kontroll� Särskilt sexualitet

� Minskad egenkontroll� Modig, spontan och skojig� Sårbar och utsatt

� Hotar den sociala ordningen� Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll

� Självmedicinering

� Genusidentitet och alkohol?

11

MF-skalan

� Omvårdande ns� Lågt på självhävdande OR 1.63� Lågt på ledarskap OR 1.90� Högt på emotionalitet OR 2.19� Lågt på emotionalitet OR 0.43

MF-skalan

kontroll för ålder, personlighet, psykisk

sjukdom, utbildningsnivå

� Omvårdande ns� Lågt på självhävdande ns� Lågt på ledarskap OR 1.98� Högt på emotionalitet ns� Lågt på emotionalitet ns

Positivt samband mellan hälsa och

� förmågan att � sätta gränser om sitt jag, � hävda sin självständighet, � påverka/leda andra, få igenom sin vilja

� ta plats och vara synlig

Kvinnors dubbla kontroll

� Begränsa den egna konsumtionen� Biologiska risker� Sociala konsekvenser� Självbild

� Begränsa mannens konsumtion

Kvinnor med problem har

svagt socialt stöd

� Ca 10% av alla män med alkoholproblem lever med en kvinna som också har problem

� Ca 50% av alla kvinnor med alkoholproblem lever med en man som också har problem

12

Manlig konsumtion

� Undgå andras kontroll� Kriminalitet OK om berusad

� Ansvarsfrihet

� Utjämna sociala skillnader� SEI, ålder, familjehierarkier

� Få socialt stöd� Prata av sig

� Skapa sociala band� Gemensamma erfarenheter

� Initiationsrit/manlighetstest

Kvinnlig konsumtion

� Minskad social kontroll� Särskilt sexualitet

� Minskad egenkontroll� Modig, spontan och skojig� Sårbar och utsatt

� Hotar den sociala ordningen� Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll

� Självmedicinering

Maskulinitet skapas genom

� Kontroll� Fysisk och psykisk

� Självständighet� Aggressivitet och fysisk dominans� Ändlöst sexuellt intresse� Föreställningar om att man är osårbar

� Solskyddskräm� Bilbälten� Gå till doktorn (Courtenay, 2000)

Hypermaskulinitet

� ett sätt att kompensera för social underordning;

� skapas genom avståndstagande från den i kulturen accepterade och normgivande maskuliniteten;

� innehåller stereotypa, maskulina beteenden som idealiseras;

� avgränsas än tydligare mot femininitet;� avgränsas mot positiva hälsobeteenden.

Att söka vård för alkoholproblem……

Jakobsson et al, 2008

33-årig man

� ”Det här med att söka hjälp….jag har alltid känt inom mig att jag ska klara allt på egen hand……det har jag alltid känt…//….och det sa en massa av mina vänner också….för de vet att jag oftast klarar det mesta på egen hand om du förstår hur jag menar…..?”

13

Män Kvinnor

� Tilltro till sin egen förmåga

� Ser framåt� Alkoholens betydelse

� Oro för förlusten

� Skam och genans� (att ha tappat

kontrollen?)

� Press från någon nära� Inser och vill dela

problemet� Alkoholens betydelse

� Oro för identitet

� Skam och skuld� Kvinnlighet och

alkoholproblem

Jakobsson et al, 2008

Horisontellsegregering

Föreställningar om femininitetoch maskulinitet

Biolo-giskt kön

Genusidentitet

Social praktik-rationalitet-emotionalitet-beteende-förhandlingar-relationer

-Alkoholkonsumtion-Alkoholproblem

GENUS

Genusstrukturen

Sökavård

Män som norm?

Kvinnor som norm?

Sammanfattning� Män dricker mer än kvinnor� De negativa hälsoeffekterna av alkohol för

folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män

� Biologiskt ökade risker för kvinnor vid samma alkoholmängd

� Alkohol är en del av konstruktionen av genus� Alkohol är en genussymbol� Genus praktiseras på olika nivåer också inom

vården

Lästips� Om könens uppkomst

� Thomas Lacquer

� Könsperspektiv på missbruk� Tom Leissner och Ulla Carin Hedin

� Med genusperspektiv i alkoholforskningen� Socialmedicinskt tidskrift, nr 4 2003

� Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv� Hammarström och Hensing, 2008, www.fhi.se

� Narkotikan i Sverige. Metoder för förebyggande arbete� Kapitel 6, Hensing, 2008� FHI, 2008, www.fhi.se

Tack för uppmärksamheten!