Caroline Trulsson Handledare: Shirin Ahlbäck Öberg
1
Sammanfattning
Vad det innebär att vara svensk yrkesofficer i det militära har förändrats radikalt under de
senaste decennierna. Förändringar i uppgift från den politiska makten har medfört nya
arbetsuppgifter, en ny organisation och ökat deltagande i internationella insatser. Detta har
medfört en utveckling av vilka uppgifter som en militär bör kunna hantera, med hjälp av vilka
medel samt vilka karaktärsdrag som främjar framgång i arbetet. I samband med denna
utveckling talas det om begreppet professionell autonomi, det handlingsutrymme politikerna
ger officerarna att utföra sina uppgifter. I denna uppsats undersöks svenska officerares
upplevda professionella autonomi i deras arbete under det svenska bidraget till
Afghanistaninsatsen. Undersökningen utförs med stöd i två operationaliserade idealtyper
utvecklade från teorier av Julia Evetts, som beskriver den organisatoriska spänning som den
svenska officerskåren lyder under; å ena sidan en externt styrd professionalism där de
professionella normerna bestäms av den politiska makten, och å andra sidan en internt styrd
professionalism där de professionella själva styr över och formulerar de professionella
normerna. Resultatet av undersökningen talar på organisatorisk nivå till fördel för den externt
styrda professionalismen men på en individnivå visar resultatet att officerarna själva styr över
de professionella normerna. Vad som även är avgörande är den förmåga de använder givet det
handlingsutrymme de blivit tilldelade.
svenskt bidrag till Afghanistaninsatsen
Tack till de officerare som ställt upp med personliga och viktiga berättelser från sin tid i
Afghanistan. Jag vill också tacka min handledare Shirin Ahlbäck Öberg för alla intressanta
diskussioner, Peter Tillberg, Lotta Tillberg, Karl Ydèn samt Gunnar Myrberg
2
Förkortningar
FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut
ISAF International Security Assistance Force
MOT Military Observation Teams
PRT Provincial Reconstruction Team
ROE Rules of engagement
RSM Resolut Support Mission
TOA Transfer of Authorithy
3
1.1 Syfte och frågeställning ............................................................................................... 7 1.2 Uppsatsens disposition ................................................................................................ 8
2. Teoretiskt ramverk ............................................................................................................. 8 2.1 Militär professionalism ................................................................................................ 8 2.2 Militär professionell autonomi .................................................................................. 11 2.3 Två olika typer av professionalism ............................................................................ 15 2.4 Operationalisering och analysverktyg ....................................................................... 18
3. Metod ............................................................................................................................... 21 3.1 Studiens design .......................................................................................................... 21
3.2 Material ...................................................................................................................... 23
3.3 Intervjumetodik ......................................................................................................... 24 3.4 Generaliserbarhet och slutsatser ................................................................................ 30
4. Empirisk bakgrund ........................................................................................................... 32 4.1 En förändrad svensk militär organisation .................................................................. 32
4.2 Styrning och uppgift i internationella insatser och mer specifikt ISAF .................... 34 4.3 Det svenska militära bidraget till ISAF-insatsen i Afghanistan ................................ 37
5. Intervjuresultat och analys av empiriskt material ............................................................ 39 5.1 Upplevd organisation av arbete ................................................................................. 40 5.2 Typ av beslutsfattande ............................................................................................... 42
5.3 Vikten av förtroende .................................................................................................. 46 5.4 Upplevt motiv för arbete ............................................................................................ 47
5.5 Sammanfattande och fördjupande diskussion ........................................................... 50 6. Avslutning ........................................................................................................................ 54
6.1 Möjliga fortsatta studier ............................................................................................. 55 7. Referenser ......................................................................................................................... 57
7.1 Litteratur .................................................................................................................... 57
7.2 Artiklar ....................................................................................................................... 58 7.3 Lagar och förordningar .............................................................................................. 58
7.4 Offentligt tryck .......................................................................................................... 58 7.5 Webbaserat material .................................................................................................. 59 7.6 Intervjuer ................................................................................................................... 60
7.7 Övriga informanter .................................................................................................... 60 Bilaga 1 Intervjuguide .............................................................................................................. 61
4
”Vi hade varit på ISAF’s högkvarter och skulle åka hem på kvällen. Belgarna
hade en filmkamera monterad på bilen, de lägger stor vikt vid fotografi. Men det
kanske inte är jättesmart när man är inne i sådana zoner. Vi kom fram till en
Check Point och bilen framför blir stoppad. Afghanerna vid Check Pointen påstod
att vi hade filmat, men de i bilen framför påstod att de inte hade det. Afghanerna
hade vapnen framme. Belgarna anropade mitt fordon och bad mig gå ut och tala
med dem eftersom jag kunde lite dari. Jag tog bara med mig min lätta pistol och
sa hej grabbar hur är läget med er. Och de sa men hur fan kan du vårt språk?
Sedan började vi prata och det visade sig att några av dem hade släkt i Sverige.
Vi kunde snacka så att vi förstod varandra sen. De sa att vi afghaner är inte
dumma i huvudet vi ser ju att det blinkar på kameran, belgarna erkände tillslut.
Jag stod och snackade med afghanerna om säkerhetsläget i Afghanistan och
sådär. Sen åkte vi iväg. Det kändes ju rätt bra.”1
Berättelse från Intervjuperson 3
5
Under de senaste decennierna har intensiva diskussioner förts kring professionernas roll i
samhället och i Sverige kanske framförallt deras roll inom den svenska förvaltningen. En
profession har klassiskt ansetts vara yrken så som läkare, lärare och jurister med en bestämd
jurisdiktion, en yrkesspecifik arbetsmarknad, lång utbildning som är kontrollerad av
professionen och ofta resulterar i en legitimation samt den expertis som professionen kräver,
korporatism samt en gemensam värdegrund eller yrkesetik. Diskussioner om vad
professionalism innebär, vad som krävs för att en yrkeskår ska räknas vara en profession och
vilka rättigheter och skyldigheter en profession har till sin auktoritet, har förändrats och skiftat
fokus under de senaste decennierna.
Julia Evetts skriver att officerskåren är intressant att studera ur ett professionalismperspektiv
då officersyrket genomgått omfattande utveckling och förändringar de senaste decennierna
och särskilt, menar Evetts, eftersom begreppet professionalism idag används i diskussioner
inom flertalet länder som ett nödvändigt och önskvärt sätt att modernisera yrket.2 Centralt i
dessa diskussioner är begreppet professionell autonomi som uttryck för det handlingsutrymme
officerarna har att utföra sina uppgifter. Möjligheten som de professionella har att använda sin
yrkesspecifika expertis och sitt omdöme i beslutsfattande är således inte självklar. När det
gäller den svenska militären har Försvarsmakten fått rätten till autonomi gällande uppgiften
att utöva våld för att hävda territoriell integritet och försvara nationens gränser och intressen.
Politikerna är således beroende av militärernas yrkeskunnande, professionalism samt
professionella omdöme.
militären som kräver en byråkrati med bestämd hierarki. Försvarsmakten måste således
underkasta sig den demokratiska styrningen och dess kontroll. Staten har ett intresse av att
hålla autonomin så begränsad som möjligt för att försäkra sig om att militären sköter sin
uppgift. Detta beroendeförhållande kräver lojalitet från båda håll; militären förväntar sig att ha
2 Evetts, J., “Explaining the Construction of Professionalism in the Military: History, Concepts and Theories”.
Revue francaise de sociologie, 2003/4 Volym 44, s. 760
6
ett visst utrymme att utöva sitt professionella omdöme om de sköter sin uppgift och
politikerna förväntar sig att militären sköter sin uppgift.
Man kan se det nu beskrivna förhållandet som en spänning mellan två olika ideal – en externt
styrd professionalism där de professionella normerna bestäms av den politiska makten, samt
en internt styrd professionalism där de professionella själva styr över och formulerar de
professionella normerna. Det kan även beskrivas som å ena sidan en byråkratisk organisation
med krav på kontroll och reglering och å andra sidan en praktisk professionell organisation
med utrymme för att vara autonoma och använda professionellt omdöme i yrkesutövningen.
Beroende på vilket av de tidigare nämnda två idealen politikerna väljer att lägga större vikt
vid kommer utrymmet för officerarnas professionella omdöme att se olika ut. Detta får
betydelse för officerarnas yrkesroll, för förståelsen av den men även för vilka uppgifter de ska
utföra och hur.
Spänningsförhållandet inom den militära organisationen har uppmärksammats av bland andra
Klas Borell som i sin avhandling Disciplinära strategier (1989) skriver om den militära
organisatoriska spänningen och samtidigt paradoxen mellan en stelbent hierarki och samtidigt
krav på professionell autonomi:
”Men med en yrkesutövning som uteslutande vilar på standardisering kan inte ett
professionellt anspråk framgångsrikt hävdas. En professionell måste framförallt behärska
osäkerheten och därmed företräda ett aktivitetsslag, otillgängligt för omedelbart utvärdering
av lekmän och byråkrater. Anledningen till att man överhuvudtaget talar om en militär
professionalism blir därmed ytterst officerskårens anspråk på att som en framtida krigsledare
kunna hantera det sammansatta och ovissa.”3
Fler officerare än någonsin har idag erfarenhet av strid och skarpa situationer i utlandstjänst.
Det finns däremot få studier som behandlar svenska officerares yrkeskunnande och autonomi
i yrkesutövningen. De studier som finns som handlar om svensk militär organisation
behandlar framförallt inrikes förhållanden.4 I denna uppsats undersöks därför svenska
officerares professionella autonomi och upplevda handlingsutrymme i olika situationer under
arbetet i en internationell militär insats, den svenska insatsen i Afghanistan.
3 Borell, K., Disciplinära strategier. Uppsala, 1989, s. 15 4 Se till exempel Abrahamsson, Bengt, Military Professionalization and Political Power, Sage Publications
Beverly Hills, London, 1971; Bolin, A, The Military Profession in Change – The Case of Sweden. Lund 2008,
Ydén, K. Kriget och karriärsystemet. Göteborg 2008
7
1.1 Syfte och frågeställning
Uppsatsen är av kvalitativt slag och är utformad som en deskriptiv och utforskande fallstudie.
Ambitionen i denna uppsats är att undersöka hur den professionella autonomin upplevs på en
individnivå och hur den tar sig uttryck i officerares yrkesutövning. På en individnivå förstås
den professionella autonomin som den uppsättning handlingar officerarna har att välja mellan
i en given situation. Detta handlingsutrymme benämns i denna uppsats som en diskretionär
befogenhet. För att undersöka detta krävs beskrivningar av vad de faktiskt gör, praktiken,
snarare än hur arbetet borde vara eller de mål och ambitioner som organisatoriskt formulerats
för arbetet (dessa berörs indirekt genom att sättas i förhållande till officerarnas beskrivningar).
Av intresse är hur officerarna motiverar och beskriver sitt handlande i olika situationer, varför
de fattar olika beslut och deras reflektioner kring vilka konsekvenser deras handlande fick.
Eftersom begreppen professionell autonomi och diskretionär befogenhet ofta diskuteras
tillsammans med och ofta ses som en del av teorier om professionalism kommer denna
uppsats att bygga på teorier kring detta. Två olika typer av professionalism, som används som
idealtyper, utvecklade av Julia Evetts operationaliseras till ett eget analysverktyg. Efter en
analys av det empiriska materialet blir det möjligt att se hur den professionella autonomin
varierar mellan de två idealen. De två typerna av professionalism representeras av den
spänning som beskrevs under föregående avsnitt, å ena sidan en externt styrd professionalism
där de professionella normerna bestäms av den politiska makten, och å andra sidan en internt
styrd professionalism där de professionella själva styr över och formulerar de professionella
normerna.
Analysverktyget appliceras på det empiriska materialet som utgörs av en fallstudie över det
svenska bidraget till ISAF-insatsen i Afghanistan som pågått från år 2002 och idag fortfarande
pågår. Svenska officerare som deltagit i insatsen har intervjuats om sina upplevelser från sitt
arbete i Afghanistan. Genom att studera och analysera officerarnas resonemang och
berättelser med stöd i en empirisk bakgrund av Försvarsmaktens organisatoriska förändringar
och afghanistaninsatsens kontext, besvaras en huvudfrågeställning och en underordnad
frågeställning. Frågeställningarna är följande:
insatser?
a) Hur stor diskretionär befogenhet upplever sig officerare ha i internationella insatser?
8
1.2 Uppsatsens disposition
I nästa kapitel redogörs för de teoretiska ramverk som denna uppsats bygger på, militär
professionalism definieras och de två idealtyper av professionalism som sedan
operationaliseras introduceras. Kapitlet slutar med en redogörelse för det analytiska verktyg
som används i uppsatsen. I kapitel 3 beskrivs uppsatsens metodologiska design och
förhållningssätt till det empiriska materialet diskuteras. Kapitel 4 är en del av det empiriska
materialet och innehåller beskrivningar av svensk militär organisation, hur internationella
insatser styrs samt en överblick över det svenska bidraget till ISAF-insatsen i Afghanistan.
Kapitel 5 analyserar det empiriska materialet bestående av kapitel 4 och intervjuresultaten
med hjälp av det teoretiska ramverket. Slutsatser och förslag till framtida studier presenteras i
kapitel 6.
Av intresse i denna uppsats är professionell autonomi och diskretionär befogenhet, det vill
säga det handlingsutrymme officerare upplever sig ha i en given situation. I detta kapitel
kommer centrala teorier som behandlar sätt att studera militär professionell autonomi att
beskrivas följt av en operationalisering till ett analysverktyg för analysen av uppsatsens
empiriska material. Först följer en beskrivning av vad militär professionalism innebär.
2.1 Militär professionalism
Den teoretiska diskussionen kring vad professionalism innebär, vad som krävs för att en
yrkeskår ska räknas vara en profession och vilka rättigheter och skyldigheter en profession har
till olika auktoriteter har förändrats och skiftat fokus under de senaste decennierna. På samma
vis har diskussioner om den militära professionen5 skiftat fokus och ibland inte pågått alls.
Julia Evetts skriver om hur professionalism har analyserats inom sociologin och särskilt hur
tillämpningen av analysen har sett ut under den utveckling och förändring som officersyrket
genomgått de senaste decennierna. Evetts menar att tillämpningen på just officersyrket är
5 Den militära professionen refererar i denna uppsats till yrkesgruppen officerskåren. Således avgränsas
värnpliktiga bort. I den litteratur som används i denna uppsats är det just officerskåren som studeras.
9
intressant då begreppet professionalism har använts i diskussioner inom flertalet länder som
ett nödvändigt och önskvärt sätt att modernisera yrket.6 Det har inte alltid varit självklart att
tala om militären som en profession, av olika anledningar under olika tider. Detta avsnitt ger
en bakgrund till varför det idag är intressant att tala om och undersöka militären och
officerskåren som en profession. Hur det idag är relevant att undersöka officerskåren
diskuteras vidare i avsnitt 2.3 vilket ger en fördjupning inför utvecklandet av studiens
analysverktyg.
Evetts identifierar olika typer av frågor som dominerat analysen om professioner och
professionalism. Dessa frågor är inte direkt knutna till en specifik tidsperiod utan har vid olika
tider varit olika dominerande i teoretiska diskussioner. Däremot kan man påstå att de första
frågorna som Evetts identifierar dominerade debatten fram till 1960-talet. Analyserna och
frågorna handlade då om själva begreppet professionalism. Först diskuterades det som ett
normativt värdesystem och systemets betydelse för stabilitet i sociala system. I dessa
diskussioner definierades inte militären som en profession och sociologer (där den militära
professionen framförallt undersökts, samt i tvärvetenskapliga studier med vetenskaper så som
statsvetenskap) som forskat om militären såg inte normativa värdesystem som en mekanism
för den yrkesmässiga kontrollen.7
Inom samma frågekluster men under 1950- och 1960-talen behandlades frågor om begreppet
professionalism som en specifik typ av yrke eller institution med särskild karaktäristik. Sedan
dess har forskare haft problem med och flitigt diskuterat försök att definiera urskiljande
karaktärsdrag och tydliggöra gränsen mellan en profession och andra typer av yrkesgrupper.8
Ofta nämnda karaktärsdrag är lång utbildning som är kontrollerad av professionen och ofta
resulterar i en legitimation och den expertis som professionen kräver, en bestämd jurisdiktion,
en yrkesspecifik arbetsmarknad, korporatism samt en gemensam värdegrund eller yrkesetik.
Evetts menar dock att det idag inte längre behöver ses nödvändigt att dra en tydlig gräns
mellan professioner och andra yrkesgrupper utan istället acceptera att de delar flera
6 Evetts, J. “Explaining the Construction of Professionalism in the Military: History, Concepts and Theories”, s.
760 7 Ibid, s. 759 8 Ibid, s. 762
10
karaktärsdrag.9 Därför lämnar denna studie den typen av diskussion (huruvida officerskåren
är, eller inte är en profession) därhän.
En efterföljande diskussion fördes under 1970-1980 talen och handlade om processen
professionalisering. Exempelvis hur olika yrkesgrupper lyckats professionaliseras och lyckats
”stänga arbetsmarknaden”, bli en auktoritet inom området och ha ensamrätt att utföra den
specifika uppgiften. Denna typ av diskussion och analys fördes inte gällande militära
professionen i större utsträckning.10 En anledning menar Evetts är att militären har sådan liten
kontroll över tillgång och efterfrågan av deras resurser. De uppgifter, den organisation och
antal anställda som militären har att förfoga över är politiskt kontrollerade. Detta går att
jämföra med till exempel läkare som det finns en relativt jämn och konstant efterfrågan av och
som därför inte är beroende av politiska beslut på samma sätt.11
Det sista frågeklustret som Evetts behandlar framträdde under 1990-talet och var en återgång
till att analysera professionalism som ett normativt värdesystem men med ett antal nya
inriktningar som är av särskilt intresse för professionalism gällande militären. Detta nya sätt
att närma sig professionalism handlar om professionalism som diskurs (discourse) för
förändringar inom yrket och kontrollen inom yrkesgrupper där diskursen appliceras och
används. Av intresse är hur man i analyser använder sig av begreppet professionalism, hur
man talar om begreppet och vilka mekanismer styr kontrollen av professionen.
Professionalism har nu blivit ett populärt, positivt och politiskt begrepp. För militären har
detta inneburit att begreppet används för att marknadsföra eftersträvansvärda förändringar
inom yrket och organisationen. I en svensk kontext har det handlat om att professionalisera
officerskåren.12 Analyser handlar om hur diskurserna ser ut på både organisatorisk- (makro)
samt individnivå (mikro).13 Avsnitt 2.3 kommer att behandla två sätt som Evetts presenterar
som möjliga att idag undersöka professionalism utifrån. Dessa används just i diskussioner om
9 Evetts, J. “Explaining the Construction of Professionalism in the Military: History, Concepts and Theories”, s.
763 10 Observera att detta inte handlar om den diskussion som idag förs gällande den svenska militärens
professionalisering. Användningen av begreppet professionalism idag diskuteras senare i avsnittet. 11 Evetts, J. “Explaining the Construction of Professionalism in the Military: History, Concepts and Theories”, s.
765 12 Se exempelvis tidigare nämnda avhandling av Anna Bolin. 13 Evetts, J. “Explaining the Construction of Professionalism in the Military: History, Concepts and Theories”, s.
766
11
professionalism som diskurs och utgör även grunden för det operationaliserade analysverktyg
som används i denna uppsats. Det är således att studera professionalism som diskurs som är
av intresse i denna uppsats.
Som nu diskuterats är det inte självklart att välja en definition av profession. I denna studie
följs en definition av profession som Julia Evetts formulerat i artikeln The Sociological
Analysis of Professionalism och anses inbegripa de centrala karaktärsdrag som syns i analyser
om professioner och som samtidigt inkluderar officersprofessionen:
”A shared professional identity is associated with a sense of common experiences,
understandings and expertise, shared ways of perceiving problems and their possible
solutions. This common identity is produced and reproduced through occupational and
professional socialization by means of shared and common educational backgrounds,
professional training and vocational experiences and by membership of professional
associations.”14
Autonomi används ofta som ett kriterium eller karaktärsdrag för en profession. Detta är inte
inbegripet i den valda definitionen av profession. Detta är ett aktivt val som diskuteras i nästa
avsnitt.
Inom statsvetenskap och sociologi utgår den moderna diskussionen angående vad den militära
professionen är - själva begreppet - och hur den förhåller sig till sin auktoritet - den civila
staten - från Samuel P. Huntingtons teoretiska ramverk som han utvecklar i The Soldier and
the State (1957)15. Huntingtons verk förändrade och moderniserade diskursen genom att flytta
den bort från en historisk inriktning av forskning till en mer generell socialvetenskaplig
teoribildning för att skapa ett nytt sätt att se på civil-militära relationer.16 Trots att
Huntingtons idéer inte längre anses moderna används de än idag som referenser och
utgångspunkter för diskussionen om civil-militära relationer och kanske framförallt militär
professionell autonomi.
14 Evetts, J. “The Sociological Analysis of Professionalism”, International Sociology, June 2003, Volym 18(2). s.
401 15 Huntington, Samuel P., The Soldier and the State. Harvard University Press (1957) 16 Huntingtons verk The Soldier and the State följdes av Morris Janowitz verk The Professional Soldier (1960).
Dessa två nämns ofta tillsammans som två utgångspunkter för den debatt som förts om hur civil-militära
relationer kan förstås.
12
Huntingtons tes är att det mest effektiva sättet för den civila makten att kontrollera och styra
militären är genom objektiv civil kontroll (objective civilian control) vilket fungerar om
militären professionaliseras. Militärens främsta uppgift är att försvara staten från yttre hot och
ska fungera som ett värdeneutralt apolitiskt instrument för politikerna. Politikerna formulerar
krav för att militären legitimt ska få erhålla denna våldsuppgift. Ju mindre samhället blandar
sig i med en detaljerad styrning desto mer professionellt kommer militären att kunna tjäna
samhället. Om militären tillåts erhålla en inomprofessionell kontroll och autonomi i
yrkesutövningen och därmed inte styras på en alltför detaljerad nivå, optimeras deras
möjligheter att utföra sin främsta uppgift, att skydda den nationella integriteten. Tillsammans
med autonomin säkerställs även att militären kan utveckla sin egen kompetens och
professionalism.17 Huntingtons idéer om de krav som ställs på officerskåren sammanställs i
tre utmärkande komponenter för att beskriva den militära professionen; expertis, etik och
sammanhållning/kåranda som även idag anses utgöra centrala karaktärsdrag för en
profession.18
Sofia Ledberg Knöchel ifrågasätter i sin avhandling Governing the Military (2014) att
undersöka militär professionalism genom att utgå från Huntingtons definition av
professionalism och profession med de tre komponenterna som hon menar är det sätt som
militärens organisation och relation till den politiska makten ofta blivit undersökt inom den
diskurs som Huntington startade.19 Ledberg Knöchel avhandling behandlar den kinesiska
militärens professionella autonomi i förhållande till staten och hon menar att om vi är
intresserade av att undersöka den civil-militära relationen kommer vi behöva undersöka annat
än de komponenter Huntington definierat. Expertis och sammanhållning är inte tillräckligt för
att förklara maktspelet mellan den civila makten och professioner eller förutsättningar för
politisk kontroll. Ledberg Knöchel menar att just autonomin är intressant att studera i den
civil-militära relationen då autonomin är en typ av makt och kan förväntas påverka maktspelet
mellan politikerna och militären och därmed även politikernas möjlighet att kontrollera
militären.20
17 Huntington, Samuel P., The Soldier and the State, s 83 – 85 18 Ibid. s. 8 19 Ledberg Knöchel, S. Governing the Military. Uppsala, 2014. s. 20 20 Ibid. s. 21
13
Inom civil-militära relationer fokuserar diskussionen framförallt på politikernas kontroll av
militären.21 Ledberg Knöchel menar att det idag förutsätts en förståelse av kontroll som
framförallt är intressant att studera gällande stater som drabbas av militärkupper eller
militäriska uppror mot politiska beslut. Det vill säga att kontroll handlar om att förhindra att
militären gör intrång på politikernas policyskapande. I stater med mer stabila civil-militära
relationer blir denna förståelse av kontroll mer tvivelaktig och det är istället mer intressant att
studera den politiska maktens styrning och intrång på det militära maktutövandet. Således att
istället studera i vilken utsträckning militären tillåts vara autonoma i yrkesutövningen.22
Ledberg Knöchel väljer i sin studie att använda begreppet professionell autonomi som ett
verktyg snarare än att försöka undersöka i vilken grad den kinesiska militären kan ses vara
autonom utifrån ett formaliserat kriterium på en numerisk skala. På detta vis söks en djupare
och mer nyanserad förståelse för den politiska kontrollen av militären. I den mån en viss grad
av autonomi är av intresse är det inom själva professionen snarare än i relationen till den
civila staten, för att förstå den underliggande logiken kring när autonomin är given och inte i
yrkesutövningen.23
Ledberg Knöchel menar att autonomi inte bör vara inkluderad i en definition av
professionalism och på det viset vara förutsatt, däremot är det ett väl valt ämne för analys för
att förstå civil-militära relationer. Autonomi ska ses som en konsekvens av professionens
status som begränsas av den politiska makten.24 Ledberg Knöchel väljer att studera
professionell autonomi till skillnad från institutionell autonomi vilket inom den
förvaltningspolitiska diskursen är mer vanligt förekommande.25 På detta sätt leds fokus mot
aktörer snarare än institutioner och strukturer. Att studera professionell autonomi inom den
militära organisationen som ett uttryck för makt istället för en komponent i definitionen av
profession blir även ett sätt att utmana vad militär professionalism innebär.26
21 Ledberg Knöchel, S. Governing the Military. S. 14 22 Ibid. s. 17 23 Ibid. s. 19 24 Ibid. s. 21 25 Ibid. s. 19 26 Ibid. 23-24
14
Denna uppsats kommer att utgå från Ledberg Knöchels definition av professionell autonomi
som följer:
”the right of the profession as a collective, and its members as individuals, to exercise
professional competence and judgement in the execution of its work and in decision-making
processes regarding matters of central importance to it.”27
Ledberg Knöchel undersöker den kinesiska militärens professionella autonomi genom att
studera deras utbildningssystem gällande organisering av arbete, kvalitetskontroll och
karriärvägar. Hon undersöker detta på individnivå med intervjuer samt på organisatorisk nivå
med hjälp av reglerande litteratur av både inlärning och pedagogik vill Ledberg Knöchel
uttala sig om den militära institutionen som helhet, på en organisatorisk nivå i förhållande till
den kinesiska statsmakten.28
Ambitionen i denna uppsats är inte att undersöka delar av den militära institutionen så som
utbildning eller karriärvägar utan att, genom ett individperspektiv, utgå från olika officerares
erfarenheter för att se hur militär autonomi uttrycks i beskrivningar av deras arbete. För denna
uppsats syfte behöver därför även den professionella autonomins innebörd på en individnivå
klargöras. Julia Evetts skriver i tidigare nämnda artikel att en aspekt vid studier av
professionalism som en ideologi utgörs av professionell autonomi i beslutsfattande och
handlingsutrymme (discretion) i arbetspraktiker (work practices).29 Den professionella
autonomin behandlar således en organisatorisk nivå och handlingsutrymmet behandlar
praktikerns nivå, en individnivå. Denna uppdelning klargör hur jag valt att undersöka
officerarnas arbete på en individnivå för att förstå deras professionella autonomi.
Hur detta handlingsutrymme kan förstås beskrivs av forskaren Anders Molander som i
artikeln Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete (2011) skriver att
”En beslutsfattare har skönsbefogenhet [skön är en gammaldags benämning av diskretionär
som i denna uppsats används, författarens anmärkning] när ’de effektiva gränserna’ för hans
makt ’tillåter honom att göra att göra ett val mellan möjliga alternativ för handling eller icke-
handling.”30
27 Ledberg Knöchel, S. Governing the Military. s. 20 28 Ibid. s. 22-23 29 Evetts, J. “The Sociological Analysis of Professionalism”, s. 406 30 Molander, A, “Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete”. Socialvetenskaplig tidskrift. Nr 4
2011. s. 321
Handlingsutrymmet som ger yrkesutövaren möjlighet att fatta beslut benämns av Molander
som den strukturella dimensionen av diskretionär vilket han kallar för diskretionär
befogenhet. Det handlingsutrymme beslutsfattaren har att göra en bedömning av lämpligt val
av handling i en given situation har delegerats av en auktoritet. Molander beskriver det vidare
som att
”En person som har skönsbefogenhet [diskretionär befogenhet författarens anmärkning] kan
hållas ansvarig och uppmanas att rättfärdiga sina bedömningar och beslut. Han har fått ett
förtroende att fatta vissa typer av beslut inom ramen för vissa restriktioner.”31
Definitionen av diskretionär befogenhet kommer att användas i denna uppsats analysverktyg
som är en utveckling av Julia Evetts idé om två olika typer av professionalism vilket kommer
att beskrivas närmare i nästa avsnitt.
2.3 Två olika typer av professionalism
Förutom att beskriva utvecklingen av hur professionalism har undersökts och analyserats
formulerar Julia Evetts två olika typer av professionalism som sätt att beskriva organisationer.
Hon menar att de kan hjälpa oss att förstå varför professionalism idag är ett sådant positivt
laddat begrepp.32 De två professionalismtyperna är begrepp som används när man talar om
professionalism som diskurs (discourse). Som tidigare nämnts handlar professionalism som
diskurs om hur man i analyser använder sig av begreppet, hur man talar om det och de
mekanismer som styr kontrollen av professionen.
Den första typen av professionalism kallar hon för organisatorisk professionalism
(organizational professionalism). Evetts menar att när man talar om professionalism som ett
sätt att utöva social kontroll på en systemnivå har en typ av myt kring begreppet använts
genom värdesättandet av aspekter så som exklusivt ägande av en expertis, autonomi och med
den det utrymme som yrkesutövaren har att välja mellan olika handlingsalternativ samt en
yrkesmässig kontroll av arbetet. I verkligheten däremot har den sociala kontrollen inneburit
att ersätta professionella värden med organisatoriska (organizational) värderingar så som
byråkratisk, hierarkisk och management (managerial)-kontroll, restriktioner i budget, legal-
31 Molander, A, “Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete”. Socialvetenskaplig tidskrift. Nr 4
2011. s. 322 32 Evetts, J. “The Sociological Analysis of Professionalism”, s. 410
16
byråkratiskt beslutsfattande, ansvarsskyldighet samt utökad politisk kontroll. Evetts menar att
denna typ av professionalism som är ”utifrån” eller ”ovanifrån” är ett effektivt sätt för en
auktoritet att använda begreppet som en mekanism för social kontroll på både mikro, meso
och makronivå.33
Professionen påtvingas således olika attribut och värderingar från auktoriteten (top down) och
begreppet används som ett ideologiskt instrument och en mekanism för att förändra och
utveckla en yrkesgrupp, ett sätt att få yrkesgruppen att bete sig på det sätt som auktoriteten
uppfattar är lämpligt och effektivt.34 Professionalism i detta fall innebär således inte att
professionen själv upplever sig vara en profession utifrån självvalda kriterier. Hon skriver
vidare att yrkeskåren ändå tar till sig denna typ av professionalism då den uppfattas vara det
sätt som yrkeskåren ska få en högre status;
”in other words, those who as workers act like ’professionals’, are selfcontrolled and self-
motivated to perform in ways the organization defines as appropriate. In return, those who
achieve the targets will be rewarded with career promotion and progress.”35
Den andra typen av professionalism kallar Evetts för yrkesprofessionalism (occupational
professionalism) och innebär att professionella värderingar utvecklas inom professionen
(bottom up) genom till exempel utbildning, erfarenheter och expertis. Den sociala kontrollen
finns hos praktikerna (de professionella) själva vilket innebär en informell kollegial kontroll.
Denna typ av självreglering sker genom en gemensam utbildning och träning, en gemensam
arbetskultur och yrkesidentitet, en stark socialiseringsprocess och en gemensam etik som styrs
av institut och föreningar inom professionen. Evetts menar att de normativa aspekterna av
professionalismen är som starkast när professionen är kontrollerad ”inifrån” och samtidigt
korrelerar med statens vilja och uppfattning att professionen agerar i enlighet med statens
främsta intressen.36
På mikronivå tar sig denna typ av professionalism uttryck i en gemensam eller delad
professionell identitet. Denna utgörs av delade och gemensamma erfarenheter, delade sätt att
närma sig och lösa problem samt förståelse och expertis. Den gemensamma identiteten skapas
33 Evetts, J. “The Sociological Analysis of Professionalism”, s, 405-406 34 Ibid. s, 409 35 Ibid. s, 407 36 Ibid. s, 408-409
17
träningen, yrkesmässiga erfarenheter samt deltagande och medlemskap i föreningar
tillhörande professionen där det finns en gemensam arbetskultur.37 På detta sätt menar Evetts
att
”the normative value system of professionalism in work, and how to behave, respond and
advise, is reproduced at the micro level in individual practitioners and in the work places in
which they work.”38
Schema 1. Ett ramverk för att jämföra organisatorisk professionalism och
yrkesprofessionalism
komplexa fall
kontroll
Evetts menar att den professionalism som man idag kan koppla till den militära
organisationen är den organisatoriska professionalismen. Den militära professionalismen
kontrolleras ”ovanifrån” av politiker och används av officerskåren i tron om att det ska ge
dem högre status. Evetts menar även att militär professionalism behöver undersökas vidare
och hon ser behov av att undersöka detta på åtminstone två olika nivåer; dels institutionell
nivå och dels individnivå. Gällande den institutionella nivån menar Evetts att det finns en rad
områden som är viktigt att undersöka så som organisatoriska upplägg, processer och policys
inom militära organisationer när det gäller karriärvägar, vikten av certifikat och träning samt
karriärvägar inom militärorganisation och olika specialiteter.39 Denna typ av studier är de som
37 Evetts, J. “The Sociological Analysis of Professionalism”. s, 400, 408 38 Ibid. s, 400 39 Evetts, J. “The Sociological Analysis of Professionalism”, s, 773
18
dominerat inom svenska studier av militär professionalism.40 Evetts menar även att det behövs
undersökningar om militär professionalism på en individnivå då den är tätt sammankopplad
med den institutionella nivån eftersom officerarna, individerna, agerar professionellt inom
militära institutioner och organisationer som har professionella strukturer och ramverk till
stöd för deras arbete. I denna uppsats är det individnivån som är av intresse. Utifrån dessa
resonemang utvecklas i nästa avsnitt analysverktyget för uppsatsen.
2.4 Operationalisering och analysverktyg
yrkesprofessionalism, kan användas som två idealtyper där den centrala karaktäristiken
presenterad i schema 1 i föregående avsnitt tillsammans representerar dem. Inom dessa två
olika ideal tillåts den professionella autonomin att variera på två sätt. För det första behandlar
en karaktäristik beslutsfattares handlingsutrymme och beskrivs i schemat för att ”de
professionella har handlingsutrymme i komplexa fall” och ”rationell-byråkratiska former för
beslutsfattande”. Den första beskrivningen tolkas som att officerarna upplever sig vara
autonoma medan den andra beskrivningen tolkas som att de inte gör det. För det andra förstås
professionell autonomi som en typ av makt och som därför kan förväntas påverka maktspelet
mellan politikerna och militären och därmed även politikernas möjlighet att kontrollera
militären. Om officerarna upplever sig styras av en yrkesprofessionalism förväntas maktspelet
tala till officerarnas fördel, om de däremot upplever sig styrda av politikerna ses maktspelet
vara till politikernas fördel. Detta förväntas ha möjlighet att variera mellan samtliga
karaktäristik som de två professionalismtyperna utgörs av.
Utifrån schema 1 operationaliseras den centrala karaktäristiken och idealtyperna till ett
analysverktyg som kommer att användas i analysen av denna uppsats. Varje rad i schemat
representeras i det operationaliserade analysverktyget av en kategori för att sortera det
empiriska materialet under. Varje kategori innehåller sedan respektive karaktäristik för de två
idealtyperna. Dessa kategorier fungerar som underrubriker i kapitel 5 där det empiriska
materialet sorteras och analyseras. Under kategorin upplevd organisation av arbete analyseras
huruvida officerarna upplever sig vara nära en kollegial eller hierarkisk organisation av sitt
40 Se exempelvis tidigare nämnda verk av Sofia Ledberg Knöchel, Karl Ydén samt Klas Borell.
19
arbete. När det gäller vilket handlingsutrymme officerarna upplever sig ha i yrkesutövningen
analyseras det genom typ av beslutsfattande. Nästa kategori benämns vikten av förtroende och
där är jag intresserad av ifall officerarna hänvisar till en standardisering av yrkespraktiker
eller om de snarare hänvisar till att yrkespraktiken bygger på förtroende. Slutligen analyseras
upplevt motiv för arbete för att undersöka vilken typ av auktoritet officerarna hänvisar till.
Antingen snarare en extern auktoritet med resultatstyrning eller så motiveras arbetet snarare
av professionella normer, en yrkesmässig kontroll. Efter dessa kategorier har diskuterats och
analyserats förs en sammanfattande och fördjupande diskussion.
Enligt Evetts skulle resultatet av uppsatsens undersökning visa att svenska officerare uppfattar
sig vara styrda och drivna av externt formulerade ideal och värderingar och därmed förstås
utifrån den organisatoriska professionalismen. Traditionellt så har den karaktäristik som
beskrivs i den organisatoriska professionalismen värdesatts av den svenska officerskåren så
som värdesättandet av hård drill, likformighet och att följa regler i en hierarkisk organisation.
Under den typen av organisation ställdes officerare förvisso inför osäkra och oväntade
situationer men inom ett smalare uppgiftsspektrum. Men officerarna som intervjuats för denna
uppsats agerar på flera sätt under en förändrad organisation och de ställs idag dagligen inför
att hantera det osäkra, oväntade och långt mer moraliskt komplicerade i internationella
insatser.
Evetts menar även att den militära organisationen och officersyrket har förändrats efter nya
säkerhetssituationer och med ett nytt omvärldsläge under 2000-talet till att man idag menar att
sättet att genomföra effektiva, skadeförebyggande operationer är genom tekniskt duktiga
autonoma, självreglerande professionella militärer som är kompetenta i att identifiera behov
och uppfattningar hos lokalbefolkningar i de länder som operationer genomförs.41 Denna
beskrivning anser jag även kan tolkas som att officerarna snarare borde uppfatta sig tillhöra en
yrkesprofessionalism. Med en förändrad omvärld och organisation kommer denna uppsats
undersöka vilken diskretionär befogenhet svenska officerare upplever sig ha och om de
upplever sig styrda av en externt formulerad professionalism så som Evetts hävdar.
41 Evetts, J. “Explaining the Construction of Professionalism in the Military: History, Concepts and Theories”, s,
759
20
Om officerarnas beskrivningar av situationerna och valet av handling stämmer mer överens
med yrkesprofessionalism visar detta att de har en stor diskretionär befogenhet och således
uppfattar sig vara autonoma i yrkesutövningen. Om deras beskrivningar stämmer överens med
den organisatoriska professionalismen har de en mindre diskretionär befogenhet, vilket
innebär att de inte uppfattar sig vara autonoma yrkesutövningen.
Det operationaliserade analysverktyget redovisas i följande schema:
Schema 2. Ett operationaliserat ramverk för att jämföra organisatorisk professionalism och
yrkesprofessionalism i beskrivningar av handlande i olika situationer
Yrkesprofessionalism (diskurs
konstruerad inom
hanteras eller varför en
hierarkisk ordning. Detta kan
innebära att officeren prioriterar
situation på liknande sätt och att
vad en överordnad tycker inte är
av lika stor vikt.
olika situationer har hanterats.
talar om hans överordnades
är rimligt att göra.
situationen motiveras av
erfarenheter, oavsett om regler
följdes eller ej. Officerens
regler.
officeren valde att handla. I
resonemangen är den formella
situation hanterades. Att en
regler följs.
Vikten av
ett förtroende för att han gör
lämpliga bedömningar av
från staten. Officeraren upplever
påtvingade mallar för vad denne
bör göra i varje situation.
Officeren upplever att det finns
ett rätt sätt att lösa situationer på.
Ofta hänvisas till regler. Val av
handling motiveras av att det är
så man bör göra när man hamnar
i en sådan situation eftersom det
är vad de lärt sig i utbildningen,
det är vad reglerna medger eller
det är så det förväntas att man
gör av organisationen.
handling med professionella
på lokal nivå. Detta spelar mer
roll än regler och förväntningar
på resultat. Det viktiga är att se
uppgiften som ett kall och förstå
hur den ska lösas på bästa sätt
utifrån professionella normer.
politisk/militärstrategisk nivå)
uppgift motiveras av att resultat
ska eftersträvas och formellt
ställda målbilder refereras till
löses på bästa sätt.
3. Metod
Kapitlet börjar med en beskrivning av uppsatsens design för att sedan beskriva det material
som uppsatsen baseras på. Detta följs av ett avsnitt om intervjumetodik som innehåller
beskrivningar av hur beslut fattades angående urval, intervjuteknik samt en källkritisk
diskussion. Slutligen diskuteras uppsatsens möjligheter att generalisera till andra kontexter
och dra slutsatser.
3.1 Studiens design
3.1.1 Idealtyper
Ambitionen i denna uppsats är att med stöd i två professionalismtyper utvecklade av Julia
Evetts, organisatorisk professionalism samt yrkesprofessionalism, undersöka och beskriva
vilken betydelse professionell autonomi samt diskretionär befogenhet får för svenska
officerares arbete i en internationell insats. Evetts två professionalismtyper valdes då hon är
en av få som beskriver den militära professionalismens utveckling och beskriver hur dessa
kan förstås genom de två professionalismtyperna. Avgörande var att Evetts är erkänd inom
diskursen för professionalism, militär professionalism samt professionell autonomi och att
hennes teorier refereras till i flertalet verk som tillhör den kanoniska läsningen inom
diskursen. I denna uppsats har centrala faktorer i Evetts professionalismtyper valts för att
formulera två idealtyper i ett analysschema. De två professionalismtyperna används som två
idealtyper som gör det möjligt att analysera mitt empiriska material. Utifrån detta har sedan
faktorerna operationaliserats för att formulera vad som eftersöks i det empiriska materialet.
22
ska inte förstås normativt utan istället analytiskt eller abstrakt.42 Idealtyper kan användas som
ett raster för att kategorisera olika företeelser i det empiriska materialet utifrån kategorier som
på förhand formulerats.43 Det är möjligt, som Bo Rothstein skriver i Politik som organisation
(2010), att idealtyper i verkligheten framträder i blandformer.44 Det är därför sannolikt att de
två idealtyperna kommer att gå att identifiera i det empiriska materialet i olika utsträckning. I
analyskapitlet kommer det därför att argumenteras för vilken av de två idealtyperna som
närmast beskriver verkligheten och ifall så behövs, vilken utveckling av idealtyperna som är
nödvändig för att förstå det officerarna berättar. De operationaliserade idealtyperna redogörs
för under 2.4.
3.1.2 Fallstudier och val av fall
Uppsatsen baseras på en fallstudie om ett fall; det svenska bidraget till ISAF-insatsen i
Afghanistan. Fallstudier är särskilt lämpliga då intresset är att undersöka om och i sådant fall
hur olika fenomen är relaterade, varför detta metodval ansågs lämpligt.45 Det svenska bidraget
till ISAF-insatsen i Afghanistan valdes flera anledningar. För det första är det ett intressant
fall att analysera angående militär professionalism med hänvisning till det Borell beskriver,
som nämndes i inledningen av denna uppsats; det är när officerare, som krigsledare, ställs
inför att samtidigt kunna hantera det sammansatta och ovissa som deras professionalism blir
tydlig. Detta kan exempelvis ställas mot arbetsuppgifter som budgetarbete vid ett förband,
långt från rollen som krigsledare. Arbetet i ISAF-insatsen utsatte de svenska officerarna för
flertalet stridskontakter (särskilt under året 2010-2012 som räknas som insatsens mest
blodiga46). För det andra är det svenska förbandsbidraget till afghanistaninsatsen ett av de
största som Försvarsmakten har bidragit med till en internationell insats. Insatsen har därför
påverkat Försvarsmaktens utveckling gällande exempelvis den operativa förmågan47. Detta
42 Nationalencyklopedin, idealtyp. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idealtyp (hämtad 2016-05-
18) 43 Bergström, G; Boréus, K. Textens mening och makt. Lund, 2005, s. 159f 44 Rothstein, B. Politik som organisation. Stockholm, 2010, s. 17 45 George, A; Bennett, A. Case Studies and Theory Development in the Social Sciences. Harvard. 2005, s.25 46 Se exempelvis Agrell, Wilhelm, Ett krig här och nu. Atlantis (2014) 47 Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter förutsatt tilldelade resurser.
23
kan i sin tur därför antas ha påverkat den militära professionen vilket är av intresse att
undersöka i denna uppsats.
Det är även en av de längsta internationella insatser som Försvarsmakten genomfört (från
2002 och fortfarande pågående). Detta är värdefullt på flera sätt. Eftersom förbandsinsatsen
pågått i över ett decennium innebär det att det idag finns flertalet analyser och studier utförda
kring insatsen. Det är även enklare att få tag på respondenter eftersom ett stort antal officerare
varit där. Den information och de resonemang som är av intresse från de intervjuade
officerarna är även närliggande i tid i jämförelse med andra förbandsinsatser, till exempel
förbandsinsatsen i Kosovo som avslutades 2013 eller förbandsinsatsen i Bosnien som
avslutades 2000. Vidare är det även ett intressant fall då insatsen pågått under en tid då svensk
militär organisation förändrats i grunden. Detta kommer att beskrivas närmare under kapitel 4.
Eftersom ambitionen i uppsatsen är att undersöka hur de operationaliserade kriterierna till de
två idealtyperna går att finna i det empiriska materialet valdes ett typiskt fall. Det är
användbart att studera kriterier i fall där det är troligt att kriterierna är uppenbara. Det är dock
viktigt att framtida studier studerar andra typer av fall till exempel andra militära
organisationer, andra internationella insatser eller nationell verksamhet för att undersöka i
vilken grad denna studies resultat är generaliserbara till andra kontexter.48 Detta diskuteras
ytterligare under kapitel 3.4.
3.2 Material
Materialen som utgör grunden för denna studie inhämtades dels genom 5 stycken semi-
strukturerade intervjuer med 4 svenska officerare (som kommer att redogöras för i avsnitt 3.3)
och dels genom litteraturstudier av litteratur om svensk militär organisation, styrning av
svenska bidrag i internationella insatser samt slutligen vad det svenska bidraget utgjordes av.
Jag har använt och analyserat primärkällor så som läroböcker, akademisk diskurs,
tidningsartiklar och riksdagsbeslut samt sekundärkällor så som andra akademiska studier
gällande närliggande frågor och områden använts. Detta resulterade i kapitel 4 där det finns
beskrivit förändringen av den svenska militära organisationen under se senaste 20 åren, hur en
internationell insats är styrd både nationellt och internationellt samt vad ett deltagande i en
48 George, A; Bennett, A. Case Studies and Theory Development in the Social Sciences. s. 25
24
en överblick över de uppgifter som bidraget.
I analysen av det empiriska materialet används därför både intervjuresultaten och den använda
litteraturen (som presenteras i kapitel 4) för att besvara frågeställningen. Under vissa
diskussioner i analyskapitlet passar intervjuerna bättre som stöd för analysen och i andra
kombinerades de båda.
Att använda både dessa materialtyper bedömdes nödvändigt för att kunna besvara
frågeställningen. Det var viktigt att förstå den kontext som officerarna agerade under eftersom
ambitionen är att utgå från ett individperspektiv och sedan förstå materialet på en
organisatorisk nivå. Kontexten var även viktig att ha som bakgrund då officerarnas arbetes
innehåll och handlingsutrymmet ges möjlighet att variera utifrån den kontext som de arbetade
inom. Det som beskrivs i den empiriska bakgrunden är även ett urval av sådant som har haft
betydelse för officerarnas arbete och således yrkets innehåll i Afghanistan. För att förstå vad
som var av betydelse krävdes en kombination av dessa två material.
3.3 Intervjumetodik
3.3.1 Urval
Försvarsmakten är en av de mer isolerade myndigheterna i den svenska förvaltningen vilket är
motiverat av de kvalificerat sekretessbelagda verksamheter som bedrivs. Detta medför att få
tillgång till respondenter, särskilt som arbetar eller arbetat i en pågående insats, är en
utmanande uppgift. Vilka officerare som deltagit i Afghanistaninsatsen är sekretessbelagd
information och det finns därför inga register att tillgå. Det är däremot tillåtet att officerarna
själva väljer att bidra med information och således berätta att de deltagit i insatsen. Eftersom
jag hade etablerad kontakt med Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS)49
utnyttjades deras nätverk med officerare som har deltagit i internationella insatser för att nå
lämpliga respondenter. För uppsatsens syfte finns det inte heller intresse av de enskilda
49 Centrum för Studier av Militär och Samhälle är ett forum för främjande och utbyte av forskning om militära
organisationer och civil-militära relationer. Peter Tillberg, Lotta Tillberg och Karl Ydén vid CSMS bidrog även
med ett stort stöd under hela processen för skrivandet av uppsatsen med litteraturhänvisningar och hjälp i att
förstå den militära kontexten.
25
individerna. Intresset finns i deras exempel och de situationer de befinner sig i samt hur de
hanterar dem.
Afghanistaninsatsen, vara tillgängliga för intervju utifrån sitt militära arbete, vara villiga att
ställa upp på intervju, kunna intervjuas under utsatt tid för uppsatskursen samt finnas med i
CSMS nätverk. Fyra officerare valde att ställa upp på intervju. I sammanhanget behöver inte
detta nödvändigtvis betraktas som få. Ett exempel är att hälften av respondenterna arbetade
vid så kallade Operational Mentoring and Liaison Teams (OMLT), som utgjordes av
mentorer som agerade stöd till uppbyggnaden av Afghanistans försvarsmakt genom att
coacha, handleda och vara lärare åt afghanska officerare.50 Det fanns enbart en eller två
mentorer till en afghan och grupperna innehöll som flest 20 officerare och soldater åt per
rotation à 6 månader, oftast färre. OMLT användes från och med 2007 till 2012 när det
omvandlades till Security Force Assistance.51 Flera officerare valde även att arbeta under mer
än en rotation.
Samtliga av officerarna hade haft tidigare kontakt med CSMS vid bland annat seminarier om
militär praktik och intervjuer om militärt ledarskap. Detta medförde även att officerarna var
vana vid att tala om sina erfarenheter på olika sätt och därmed var lämpliga att tala med om
sådant som kan uppfattas som känsligt. Däremot hade ingen av dem tidigare intervjuats
utifrån ett akademiskt, statsvetenskapligt perspektiv. CSMS identifierade ett antal lämpliga
och tillgängliga personer som kontaktades, där fyra personer utav dessa valde att ställa upp för
intervju. Det är således ett strategiskt urval. Värt att understryka är som tidigare nämnts att det
inte är ett stort urval att utgå från.
Representativiteten av resultaten blir problematiskt då ett strategiskt urval används.
Författaren måste själv bestämma sig för om detta säger något om en större population eller
inte.52 Däremot gör denna uppsats inget anspråk på total representativitet gällande den
svenska officerskåren. Istället ska de fyra officerarna ses som lämpliga representanter för att
illustrera officerare som verkar i insatsförsvarets organisation (i kontrast till den tidigare
50 http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2010/04/ny-chef-for-svenska-omlt-i-afghanistan/ (hämtad 16-05-17) 51 Agrell, Wilhelm, Ett krig här och nu. S, 311 52 Gerring, J. Social Science Methodology. Boston, 2011. s. 87
invasionsförsvarsorganisationen). Intresset finns i deras exempel och de situationer de
befinner sig i samt hur de hanterar dem, det är den individuella och personliga bilden som
söks. Intervjuresultaten används som illustrerande exempel för att beskriva variationer kring
upplevelser av den professionella autonomin. Antalet intervjuer var tillräckligt för att kunna
finna, beskriva och analysera sådana variationer.
Generellt kan det argumenteras för att officerarna är representativa för den typ av arbete som
beskrivs. Afghanistaninsatsen var inte en traditionell insats utifrån ett militärt perspektiv,
vilket kommer beskrivas i kapitel 4. Det är således inte fallet att icketraditionella uppgifter
skulle representeras av respondenterna. En stor del av det svenska bidraget utgjordes av
officerare som utförde icketraditionella uppgifter. Det var därför sannolikt att de respondenter
som skulle vara möjliga att få intervjua hade utfört sådana uppgifter. Respondenterna speglar
därför snarare insatsen än att jag har gjort aktiva val att välja människor som inte hade
traditionella uppgifter. Vidare finns det ett antal faktorer som påverkar vilken typ av
erfarenheter de har från sitt arbete. Huruvida deras förutsättningar påverkar hur de upplever
sin professionella autonomi är något som kommer undersökas i denna uppsats. Nedan följer
en uppräkning av de faktorer som kan vara av intresse för diskussionen av det empiriska
underlaget.
Samtliga hade tidigare varit på utlandsmission vilket medförde att de kunde jämföra
med tidigare operationer de deltagit i.
Ingen av officerarna var nya i yrket.
De var i Afghanistan på eget initiativ53.
Alla var verksamma inom armén vilket var den vapengren som majoriteten av den
svenska styrkan kom ifrån.54
De har olika militär grad samt kommer ifrån olika delar av armén och hade både i den
nationella organisationen och i Afghanistan olika uppgifter.
Samtliga hade varit i Afghanistan under åren 2010-2014 vilket innebär att de var
verksamma i insatsen innan ISAF-insatsen övergick till insatsen Resolute Support
Mission (RSM), vilket kommer beskrivas och diskuteras i kapitel 4.
53 De är samtliga anställda i Försvarsmakten sedan innan 2003. För anställda efter 2003 gäller ett obligatorium
för tjänstgöring i internationella insatser sedan år 2010. Se Lag (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid
internationella militära insatser. 54 Det fanns även litet bidrag från flygvapnet.
27
Officerarna var vidare där under de år då tätast kontakt med den afghanska militära
styrkan genomfördes, bland annat via förbanden OMLT, samt då Sverige samarbetade
med andra nationer i insatsområdet.
Det var även delvis under de år som det var mest stridigheter för det svenska förbandet
under insatsen.
Samtliga är män och i 35-50 årsåldern.
De hade genomfört värnplikt och utbildats i det som kallas för den gamla militära
organisationen med en till stor del annan organisation och uppgift. Detta beskrivs
närmare under kapitel 4.
Schema 3. Förteckning över respondenter.
Intervjuperson Fortsättningsstyrka Tid i Afghanistan55 Uppgift
Ip 1
Kapten vid
mentor XO. På
signalskola i Kabul.
28
3.3.2 Semi-strukturerad intervjuteknik
Intervjuteknik valdes för att samla in det empiriska materialet eftersom syftet var att komma
så nära upplevelserna som möjligt, få rika och detaljerade beskrivningar om officerarnas
uppfattningar. Uppsatsen har använt semi-strukturerad intervjuform vilket innebär att det
finns en uppsättning frågor som varje respondent får men följdfrågor anpassas efter
intervjusituationen.56 Vidare är frågorna öppna på det vis att de låter respondenten ge korta
eller långa svar. En konsekvens av att använda en semi-strukturerad form är att materialet
hade sett annorlunda ut om andra officerare med andra erfarenheter och åsikter hade
intervjuats. Men fördelen, vilket var avgörande för att kunna anpassa sig efter det officerarna
ville tala om, är att få nyanserade och personliga bilder av erfarenheterna med målande
beskrivningar och reflektioner. Intervjuformen blir på detta sätt inte ett hinder utan ett stöd i
att underlätta för att officerarna själva skulle kunna leda in intervjun på sådant som beskrev
dennes uppfattning om sin yrkesroll.
Ett problem vid användandet av semistrukturerad intervju är att respondenten kan utelämna
delar i berättelser och händelser som denne kanske känner är för känsligt att tala om, att det
har glömts bort eller som denne inte uppfattar som relevant. För att intervjun inte ska styras i
för hög grad av respondentens intressen är det därför viktigt att intervjuaren förbereder frågor
som visar respondenten vad undersökningens syfte är, för att underlätta att denne berättar
relevanta händelser.57
3.3.3 Intervjusituationen
Det empiriska materialet är en unik tillgång till personliga och känsliga berättelser från militär
praktik. Eftersom intervjuerna ledde in på hur officerarna hade valt att handla i ofta moraliskt
känsliga situationer och även behandlade hur de uppfattar sin yrkesroll, krävdes ett stort
56 Brounéus, K. “In-depth Interviewing: the Process, Skill and Ethics of Interviews in Peace Research”. I
Understanding Peace Research: Methods and Challenges, Redigerad av: Kristine Höglund and Magnus Öberg.
Abingdon. 2011, s.131 57 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB (1997) , s. 28
29
förtroende i intervjusituationen mellan respondent och intervjuare. Det var en fördel om
intervjun mer liknar ett samtal för att få respondenten att känna sig bekväm i situationen.58
Man kan tänka sig att mina förutsättningar utgjorde ytterligare risk att respondenten inte
skulle känna sig bekväm i situationen; kvinnlig student vid 25 års ålder intervjuar erfarna
manliga officerare vid 35-50 års ålder, speciellt när intervjuerna ofta behandlar känslosamma
minnen och de inte är vana att tala om sitt yrke med personer utanför den militära
verksamheten. Vid varje intervju beskrevs därför uppsatsens syfte och varför jag var
intresserad av ämnet noggrant, förtroendet var tvungen att byggas upp under intervjuns gång.
Intervjun började även med mer allmänna sakfrågor så som biologiska data och vid vilken tid
respondenten hade haft olika uppgifter och utlandstjänstgöring. Efter detta ställdes tematiska
frågor som fungerade som uppstartsfrågor där respondenten fick utrymme att börja berätta om
sina erfarenheter. Jag eftersträvade att ställa öppna frågor som inte styrde respondenten i stor
utsträckning och ställde sedan uppföljningsfrågor allt eftersom det blev aktuellt. Detta
underlättade förtroendet mellan respondenten och mig samt flytet i samtalet.59
Vidare har intervjuerna varit långa, samtliga höll på i cirka 2 timmar. Detta betydde att
officerarna kunde fördjupa resonemang och jag kunde ställa följdfrågor för att komma på
djupet. Detta gjorde det även möjligt att avgöra vad som faktiskt var viktigare än annat och
vilka exempel de lyfte fram som speciellt viktiga, för att gestalta vad de varit med om, i de
svar de gav. Det var även viktigt att vara en reflektiv lyssnare, att visa att det som sas
uppfattades, konfirmera med till exempel ansiktsuttryck, och uppmuntra den som blev
intervjuad att fortsätta berätta.60
Då intervjusituationen var så pass unik, att ofta känsliga situationer diskuterades samt att det
endast var fyra respondenter var det viktigt att förhålla sig kritisk till de berättelser och
situationer som beskrevs. Eftersom samtliga intervjuade har haft kontakt med CSMS och
deltagit i seminarier organiserade av dem har de för det första en vana att tala om deras
58 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena. Metodpraktikan.
Norstedts Juridik AB. 2011. s. 298 59 Ibid. s. 298-299 60 Brounéus, K. “In-depth Interviewing: the Process, Skill and Ethics of Interviews in Peace Research. s. 137
30
erfarenheter. CSMS har även talat med dem om deras erfarenheter från Afghanistaninsatsen
vilket gör att respondenterna redan berättat om flera av situationerna för dem och fått respons
på berättelserna. Detta kan ha påverkat hur de kommer ihåg situationer och även hur de i
efterhand förstår och reflekterar kring situationerna.
Det var därför viktigt att förhålla sig kritisk till det som berättades under intervjuerna och
försöka ställa följdfrågor som gjorde att jag kunde försöka tyda om de porträtterade sig själva
på ett mer fördelaktigt vis och undanhöll beskrivningar som skulle få dem att framstå till
exempel mindre kompetent eller modig. Förutom att respondenterna försökt framställa sig
själva på ett fördelaktigt sätt finns det även en risk att upprörande känslor gör att officerarna
missminner sig och kanske skulle berättat om upplevelserna på ett annat sätt direkt efter att de
inträffat. Respondenterna intervjuades om upplevelser som inträffat de senaste fem åren vilket
gör att risken för efterhands-konstruktioner är mindre än om uppsatsen studerat en annan
internationell insats.
Jag bedömer att huruvida officerarnas personlighet, egna intresse och tidigare erfarenheter
påverkar uppsatsens resultat inte är avgörande för uppsatsens trovärdighet, relevans eller
syfte. Som tidigare nämnts är det just deras egen uppfattning om situationerna utifrån deras
förutsättningar som är av intresse. Resonemangen och berättelserna används som illustrativa
exempel på hur officerare upplever sitt arbete och inte som mängd bevis på att olika
resonemang förekommer i en särskild utsträckning. På det sätt officerarnas förutsättningar och
upplevelser påverkar uppsatsens resultat kommer att diskuteras i kapitel 5 eftersom det är en
del av analysen av materialet.
Den källgranskning som varit relevant att utföra har varit att kontrollera att personerna var i
Afghanistan under den period som påstås samt vilka arbetsuppgifter de hade vilket
kontrollerades med hjälp av CSMS. Däremot kan man även tolka äkthet som att det de säger
är rimligt. Det viktiga i deras exempel är inte nödvändigtvis endast sanningshalten utan vad de
vill förmedla med just det exemplet. Det var därför viktigt att inte fastna i kontroll av detaljer
utan försöka förstå vad exemplet hade för betydelse.
3.4 Generaliserbarhet och slutsatser
Kvalitativa studier och framförallt fallstudier om ett fall medför att reliabiliteten är mer
svåruppfylld. Tolkningsutrymmet är stort och därför minskar chansen att en annan person
31
skulle komma fram till precis samma svar. Detta är dock inte ett problem i denna uppsats som
tidigare nämnts, då intervjuresultaten används som illustrativa exempel. En fördel med att
undersöka endast fall är att det blir möjligt att skapa en mer djupgående förståelse för
organisationens processer och hur de fungerar. Utifrån detta är det sedan möjligt att bygga
hypoteser för framtida forskning. Eftersom området av intresse för denna uppsats inte är
studerat gällande svensk militär organisation är i denna uppsats främst intresset att undersöka
frågeställningen utifrån ett aktörscentrerat perspektiv på individnivå. Reliabiliteten stärks
dessutom av att jag eftersträvade att ställa öppna frågor under intervjuerna och att inte leda
respondenterna för att bekräfta en tidigare uppfattning.61
Uppsatsens validitet ökades genom att intervjuresultaten och det operationaliserade
analysverktyget var rimlig utifrån den teoretiska bakgrunden. Som tidigare nämnts
kontrollerades även information från intervjuerna med CSMS. Genom att använda flera olika
typer av källor för att undersöka fallet Afghanistaninsatsen underlättas även undersökningens
validitet.
Den typ av uppgifter som respondenterna hade i Afghanistan representerar en liten del av det
svenska förbandsbidrag och var inte heller typiska uppgifter vid förbandet eller traditionella
officeruppgifter. Huruvida det är möjligt att dra slutsatser till andra kontexter är endast
möjligt att konstatera vid vidare studier inom detta område. Att respondenterna ger en bild av
hur officerare i internationella insatser upplever handlingsutrymmet att fatta beslut baserat på
professionellt omdöme ska dock inte underskattas. Deras berättelser diskuteras noggrant
utifrån resterande empiriskt material samt den teoretiska bakgrunden. Som tidigare nämndes i
detta kapitel görs inget anspråk på total representativitet gällande den svenska officerskåren
eller det svenska bidraget i Afghanistan. Intervjuresultaten används för att beskriva
variationer kring upplevelser av den professionella autonomi och antalet intervjuer var
tillräckligt för att kunna finna, beskriva och analysera sådana variationer.
Uppsatsen är både teoriprövande och har teoriutvecklande ambitioner eftersom två
professionalismtyper utvecklade av Evetts prövas som idealtyper utifrån den
operationaliserade versionen. Detta kan medföra att Evetts professionalismtyper behöver
61 Gerring, J. Social Science Methodology. s. 83-84
32
utvecklas och uppsatsen ska därför ses som en utgångspunkt för en teoretisk utveckling av hur
militär professionalism och särskilt militär professionell autonomi och diskretionär
befogenhet kan förstås och beskrivas i en svensk kontext, där uppsatsens resultat blir förslag
till en hypotes som kan prövas i framtida studier.
4. Empirisk bakgrund
Detta kapitel är en del av uppsatsens empiriska material och beskriver hur den svenska
militära organisationen förändrats under se senaste 20 åren, hur en internationell insats är
styrd både nationellt och internationellt samt vad ett deltagande i en internationell insats
innebär. Slutligen beskrivs det svenska bidraget till ISAF-insatsen samt en överblick över de
uppgifter som bidraget utförde som är relevant för att förstå intervjuresultaten. Som tidigare
beskrivits är denna kontext viktig att ha som bakgrund då officerarnas arbetes innehåll och
handlingsutrymmet ges möjlighet att variera utifrån den kontext som de arbetade inom. Denna
empiri tillsammans med intervjuresultaten analyseras sedan med hjälp av det
operationaliserade analysverktyget och resonemangen som förts i det teoretiska kapitlet.
4.1 En förändrad svensk militär organisation
Den militära professionen och dess roll i samhället skiljer sig från andra mer traditionella
professioner så som läkare och jurister på flera sätt. Officerare utövar de uppgifter
professionen är tänkt att utföra i skarpt läge mycket sporadiskt i jämförelse med läkare som
exempelvis genomför operationer dagligen. Vidare är de en del av samhället men samtidigt
skild från det då deras främsta uppgifter är att hävda den territoriella integriteten och säkra
Sverige och det svenska samhällets säkerhet, inte att interagera med Sveriges medborgare
eller utreda inrikes problem så som polisen gör. Det finns en tydlig skillnad mellan å ena
sidan det civila samhället med statsmakten och styrningen av militären och å andra sidan
utförarna, den militära makten. Det militära professionella ”kontraktet” med staten har även
varit under konstant omformulering och utveckling av statsmakten gällande vad den militära
uppgiften ska vara, hur den ska tolkas och hur militären därför ska organiseras, medan läkare
och juristers uppgift traditionellt varit mer given och konstant.
33
Under de senaste tjugo åren har den svenska försvarsmakten genomgått en rad organisatoriska
anpassningar och utvecklingar som förändrat den i grunden. Detta motiveras kanske
framförallt av ett omvärldsläge i förändring med nya globala konflikter och hot som har lett
till ett förnyat svenskt säkerhets- och försvarspolitiskt läge.62 Militärhistorikerna Fredrik
Eriksson och Gunnar Åselius beskriver i en introduktion till vittnesseminariet Förnyelse eller
förfall? (2012) vad dessa förändringar har betytt i fråga om Försvarsmaktens utbredning och
storlek;
”Av en organisation, som i slutet av 1980-talet fanns utbyggd över hela landet, kallade in i
stort sett alla män in till pliktutbildning, övade och krigsplacerade dem i förband som skulle
försvara Sverige och efter mobilisering skulle omfatta 850 000 man, återstår idag mindre än
en tiondel. Insatsorganisationen, hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna ska 2014 totalt
räkna omkring 70 000 man, och de flesta av dem är ännu inte rekryterade.”63
En av de två större organisatoriska förändringarna var avskaffandet av värnplikten år 2010
som förändrade både utbildningssystem och rekryteringsprinciper och innebar att den svenska
militären blev ett yrkesförsvar med anställda soldater. Den andra förändringen var en ny
uppgiftsinriktning då försvaret gick från att ha varit ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar år
2000. Detta skedde efter att statsmakten avskrivit invasionshotet och en ny uppgiftsinriktning
ansågs befogad.64 Redan år 1996 hade deltagande i internationella fredsfrämjande insatser
lyfts fram som en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och blev år 2000 än tydligare då det
nya insatsförsvaret minskar skillnaderna mellan nationella eller internationella insatser, fokus
är istället på insats snarare än att huvuduppgiften är nationellt försvar av Sveriges gränser vid
en eventuell invasion.65
Idag har Försvarsmakten således tilldelats en dubbel uppgift; hävda nationell territoriell
integritet och främja svensk säkerhet enskilt och tillsammans med andra, inom och utanför
Sveriges gränser.66 Sedan årsskiftet 2010/11 finns det inte längre någon särskild utlandsstyrka
vilket understryker att det inte gö