ATT LEDA I FRAMTIDENS VÄLFÄRD - Socialchefsdagarna...ATT LEDA I FRAMTIDENS VÄLFÄRD är ett tema valt med eftertanke och efter livliga diskussioner. Till slut föll valet på ovanståen-de

1

ATT LEDA

I FRAMTIDENS VÄLFÄRD

JÖNKÖPING 3–5 oktober

PROGRAM OCH INFORMATION

2

I backspegeln ................................................ s 22–23

Välkommen till Jönköping ....................... s 24–25

Resa och logi ................................................ s 26–27

Praktisk information .......................................... s 28

Sponsorer och samarbetspartners ............... s 31

Program .................................................................... s 5

Föreläsarpresentationer ............................... s 6–12

Mötesplatsen ......................................................... s 13

Seminarier ......................................................... s 14–19

Utställare ......................................................... s 20–21

ATT LEDA I FRAMTIDENS VÄLFÄRD är ett

tema valt med eftertanke och efter livliga

diskussioner. Till slut föll valet på ovanståen-

de formulering, där prepositionen ”i” har en

särskild innebörd. Med det lilla ordet vill vi

understryka att vi lever och leder i en alltmer

raplex (snabb och komplex) värld.

En värld där vi som ledare både behöver lära av historien, ha örat mot rälsen och göra återkommande omvärldsanaly-ser. Givetvis behöver vi även ha blicken riktad framåt och helst kunna titta både runt hörn och in i framtiden.

Då, nu, sedan, inåt och utåt. Det blev i:et som bäst beskrev detta 360-gradersperspektiv.

Deltagarna vid 2017 års konfe-rens visade oss tydligt att inte-

gration är en viktig framtidsfråga. Stefan Fölster från Reforminstitutet talar på temat i Den inkluderande staden. Andra höjdpunkter tror vi blir äventyraren Renata Chlumskas föredrag om ledarskapets utmaningar och SVT:s utrikeskom-mentator Erika Bjerströms omvärldsperspektiv. Vi stannar självfallet upp vid riksdagsvalet och låter statsvetaren Jenny Madestam ge oss sin analys av det nya politiska landskapet och hur det kan påverka framtidens välfärd.

Lägg därtill ett ännu större utbud av seminarier än tidigare, och vi är övertygade om att du på Socialchefsdagarna 2018 kan få både omvärldsspaning, reflektion och återkommande möjligheter till kollegiala och lärande samtal.

Jag önskar dig varmt välkommen till Jönköping!

Lars Liljedahl

Ordförande FSS

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

Tack till våra sponsorer och samarbetspartners

TIETO SWEDEN HEALTHCARE & WELFARE • JP INFONET • PWC • TUNSTALL • CGI

GR – GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (samarbetspartner för programinnehåll och konferensadministration)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ETT ORD BETYDER SÅ MYCKET

SVERIGES SOCIALCHEFER

FÖR

EN

ING

EN

3

Jönköping. För många en plats associerad

med Vättern, kyrkor, tändstickor och HV71.

Men också en välmående, växande och väl-

komnande regionstad. Varmt välkommen hit,

till årets socialchefsdagar, årets viktigaste

socialpolitiska möte.

jönköping växer i en rasande takt. Med snart 140 000 invånare är vi landets nionde största arbetsmarknadsregion. Här finns ett brett, välmående näringsliv med en stark entre-prenörsanda och innovativa lärosäten i form av Jönköping Universitys fyra fackhögskolor. Vi har bra skolor för våra yngsta och en god äldreomsorg av våra äldsta. Här finns också ett sällsynt starkt civilsamhälle i form av en rik flora av föreningar, samfund och organisationer som erbjuder gemen- skap genom hela livet.

Som du ser finns det mycket för oss att vara stolta över. Men vi har också utmaningar. En växande befolkning ställer krav på kommunen. I debatten har mycket handlat om viktiga frågor som bostäder och verksamhetslokaler. Men för att kunna fortsätta att leverera välfärd av hög kvalitet står vi också inför stora utmaningar som kompe-

tensförsörjning, integra-tion och digitalisering, för att nämna några. Jag hoppas att dagarna i Jönköping blir ett bra tillfälle för att fortsätta socialtjänstens viktiga framtidsdiskussioner.

Återigen, varmt välkom-men till Jönköping och Socialchefsdagarna 2018!

Andreas Sturesson (KD)

Ansvarigt kommunalråd, välfärdsfrågor Jönköpings kommun

VÄLKOMMEN TILL JÖNKÖPING!

När deltagarna

lämnade förra årets

socialchefsdagar fick de

med sig varsin tändsticksask,

med uppmaningen att hålla

ljuset levande under det

kommande året.

FO

TO

: K

ER

ST

IN Ö

HM

AN

FO

TO

: A

NN

A H

ÅL

LA

MS

4

5

PROGRAM

TISDAG 2 OKTOBER

19.30 ”Kvällen före” Värdarna CGI och Tunstall bjuder på buffé och mingel för dig som kom-mer tidigt till Jönköping

ONSDAG 3 OKTOBER

8.30 Registrering och mingel med morgonfika

9.30 Inledning Från madrigal till musikal, Södra Vätterbygdens Folkhögskolas kör under ledning av Ove Gotting. Därefter välkomst-hälsning av Andreas Sturesson, kommunal-råd Jönköping och öppningsanförande av Lars Liljedahl, ordförande FSS.

10.15 Ledarskapets utmaningar

Renata Chlumska, äventyrare

11.00–11.30 PAUS

11.30 Framtidens socialtjänst

Margareta Winberg, särskild utredare

12.10 Den inkluderande staden Stefan Fölster, forskare och debattör, chef för Reform- institutet

12.50–14.15 LUNCH

14.15 Seminarieblock 1 (nr 1–7)

15.15–15.45 PAUS


17.00 Årsmöte FSS

17.15–18.00 Guidad visning på Tändsticksmuseet

(obs begränsat antal platser)

19.30 FESTMIDDAG Värd: Jönköpings kommun i samarbete med JP Infonet. Underhållning av Jönköpings storband.

TORSDAG 4 OKTOBER

9.00 Plats på scen för kultur En scen för alla

9.30 FSS om välfärdsutvecklingen

10.05 Valet 2018 – blev det som vi hade tänkt oss och vad händer nu? Jenny Madestam, fil. dr i statsvetenskap

10.50–11.20 PAUS

11.20 Tillitens betydelse i samhället

Ruben Östlund, filmregissör

12.10–14.00 LUNCH


15.00–15.30 PAUS


17.00–17.45 Guidad visning på Tändsticksmuseet

(obs begränsat antal platser)

19.30 FESTMIDDAG Värd: FSS i samarbete med PwC. Underhållning med show.

FREDAG 5 OKTOBER

9.00 Öppen programpunkt Välkommen att skicka in tips till [email protected]!

9.40 USA vänder världen ryggen – demokratier

stagnerar Erika Bjerström, utrikeskommen-tator på SVT

10.30–11.00 PAUS

11.00 Våran sort – samtal och sånger om socialt

utanförskap Joel Alme, musiker, i samtal med Peter Molin, socialarbetare

12.00 Avslutning Vi ses nästa år i …

I pauserna har du möjlighet att besöka utställardelen och knyta nya kontakter. Läs mer om utställarna på sidan 20.

Läs mer om seminarierna

på sidan 14–19

Vid tidpunkten för programmets tryckning var det bekräftat och korrekt på samtliga punkter. Vi reserverar oss för ändringar eller inställda programpunkter som arrangören inte råder över. Aktuell information finns på socialchefsdagarna.se.

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

Moderator: Åke Strandberg

6

FÖRELÄSARPRESENTATIONER

En av de stora socialpolitiska frågorna är integration,

det stod klart när publiken på förra årets konferens

röstade. Därför har vi bjudit in Stefan Fölster

från Reforminstitutet för att prata om den

inkluderande staden. Vi låter också statsvetaren

Jenny Madestam göra en valanalys – vad betyder

valresultatet för Sveriges välfärd? Andra föreläsare

är äventyraren Renata Chlumska, särskilda utreda-

ren Margareta Winberg, SVT:s utrikeskommentator

Erika Bjerström och många fler.

Anmälan

och aktuell

information

på socialchefs-

dagarna.se

Stefan Fölster

FO

TO

: S

TE

FA

N F

ÖL

ST

ER DEN INKLUDERANDE STADEN

Går Sverige med öppna ögon in i en framtid med mycket stora sociala kostnader för de förortsområ-den som präglas av utanförskap? Yngre barn i dessa områden utvecklas i snitt väsentligt sämre, enligt ny internationell forskning. I de områden som i dag präg-las av utanförskap pågår ständigt projekt för att främja integration. Ändå räcker det inte. Vad göra?

Medveten stadsplanering kan bryta utanförskapet, menar Stefan Fölster, som är författare till böckerna Den Inkluderande Staden (utgiven av Byggvesta, Hyres-gästföreningen och Riksbyggen) och The Public Wealth of Cities (Brookings). Han är chef för Reforminstitutet, forskare och debattör bakom många analyser av väl-färdssystemen och dess utvecklingsmöjligheter.

http://www.reforminstitutet.se/http://www.inkluderande-staden.se

Onsdag kl. 12.10 �

”På Socialchefs-

dagarna får man

tid att reflektera

över sin egen

verksamhet.”

7

LEDARSKAPETS UTMANINGAR

– Alla människor har drömmar men alla lyckas inte alltid. Varför? Vi kan inte påverka alla faktorer runt omkring oss men betydligt fler än vi tror. Om vi lägger energin på sådant vi faktiskt kan förändra och tar personligt ansvar så kan vi komma väldigt långt. Det säger Renata Chlumska, äventyra-re. Hon var första svenska kvinna som besteg Mount Everest och har en mängd andra erfarenheter, bland annat har hon tagit sig runt USA på 439 dagar, till största delen med kajak.

– Vare sig det gäller bergsklättring eller annan idrott, karriä- ren eller fritiden och inte minst inom företagsvärlden så är verktygen för att uppnå målen snarlika, säger Renata. Vikten av motiverade medarbetare, kommunikation, öppenhet, att kunna hantera förändringar, möten med det oväntade och att

ha magnetiska mål är bara några av komponenterna till att kunna förverkliga sina idéer.

Renata ser äventyren som större än själva expeditionerna. En viktig del av utmaningen är allt kringarbete. Innan gäller det att planera, finansiera, träna, skaffa rätt utrustning och att sätta ihop rätt lag med medarbetare. Efteråt handlar det om att utvärdera, dokumentera och att använda erfarenheterna för att inspirera andra.

www.renata.nu


Renata Chlumska

FO

TO

: R

EN

AT

A.N

UBLEV DET SOM VI HADE TÄNKT OSS OCH VAD

HÄNDER NU?

När vi träffas på Socialchefsdagarna 2018 kommer det att vara en knapp månad efter att svenska folket gick till valurnorna. Vi kommer att veta hur valresultatet blev och vad statsråden heter. Hur kan vi förstå utfallet? Vem eller vilka vann och vilka förlorade? Vad säger valresultatet om den tid vi lever i?

Jenny Madestam är fil. dr i statsvetenskap. Hon är verksam som lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola och knuten till Expressen som kommentator.

Torsdag kl. 10.05 �

Jenny Madestam

FO

TO

: A

NN

A H

AR

TV

IG

8

TILLITENS BETYDELSE I SAMHÄLLET

En av Sveriges mest framgångsrika regissörer heter Ruben Östlund. Han kan också titulera sig manusförfattare, klippare och professor i filmisk gestaltning vid Akademi Valand, Göteborgs universitet.

Med sin senaste film The Square har han uppnått stora fram-gångar världen över. Bland annat vann filmen Palme d’Or (Guldpalmen) vid filmfestivalen i Cannes 2017 och var nomi- nerad till en Oscar i kategorin ”Bästa icke engelskspråkiga film”. Tidigare har han rönt stora framgångar med filmer som De ofrivilliga, Play, och Turist.

På Socialchefsdagarna 2018 pratar Ruben Östlund om till-litens betydelse i samhället – om beteende, tendenser och människan som flockdjur.


Ruben Östlund

FO

TO

: T

OB

IAS

HE

NR

IKS

SO

N

Margareta Winberg

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

FRAMTIDENS SOCIALTJÄNST

Margareta Winberg, särskild utredare om arbetet med över-synen av socialtjänstlagen.

https://framtidens-socialtjanst.se/


VÄLFÄRDSUTVECKLINGEN

Var med och bestäm inriktning på Föreningen Sveriges socialchefers påverkansarbete under det kommande året! FSS berättar kort om vilken effekt det gångna årets arbete har gett inom de strategiska områdena som årsmötet beslutat om, och om den fråga som publiken på förra årets socialchefsdagar röstade fram som viktigast, nämligen integration. Är det fortfarande den viktigaste socialpolitiska frågan? Ta chansen och rösta!

http://www.socialchefer.se


Rösta fram

viktigaste

socialpolitiska

frågan!

9

ÖPPEN

PROGRAMPUNKT

Föreläsare meddelas senare. Lämna gärna tips på [email protected]! Märk mailet ”Scd2018 öppen programpunkt”.

Fredag kl. 9.00 �

USA VÄNDER VÄRLDEN RYGGEN OCH

DEMOKRATIER STAGNERAR

Inom EU är det numera bara elva länder som räknas som fullfjädrade demokratier. Den liberala världsordning vi tagit för given pressas tillbaka. Populister skördar framgångar hos människor som förlorat på globaliseringen.

Erika Bjerström, utrikeskommentator på SVT, kommer till Socialchefsdagarna 2018 och ger en global omvärldsanalys om vår tids stora konflikt, globalismen mot nationalismen.

Fredag kl. 9.40 �

Erika Bjerström

FO

TO

: K

RIS

TIA

N P

OH

L

VÅRAN SORT – SAMTAL OCH SÅNGER

OM SOCIALT UTANFÖRSKAP I ETT

BARNPERSPEKTIV

Joel Alme är musiker och låtskrivare. Hans livssyn och låt-skapande har präglats av hans uppväxtmiljö som innehöll mycket missbruk och sociala problem runt omkring. Joels skiva Flyktligan, där han behandlar sin uppväxt och bak-

Joel Alme

FO

TO

: A

NN

A L

ED

IN W

IRÉ

N

grund, är ett originellt och fint exempel på det sociala arbe-tets grund i ett barnperspektiv.

På Socialchefsdagarna 2018 samtalar Joel med Peter Molin, erfaren socialarbetare i Göteborg om bakgrunden till och framväxten av Flyktligan. Han framför också några av låtarna live.

Fredag kl. 11.00 �

10

Ingmar Skoog

Henrik Eriksson

FO

TO

: U

LR

IKA

ER

NS

TR

ÖM

Elaine Eksvärd Lotta Ekstedt Veronica Magnusson

FO

TO

: J

OH

AN

LA

RS

SO

N

FO

TO

: L

AS

SE

NIL

SS

ON

FO

TO

: J

IMM

Y E

RIK

SS

ON

FO

TO

: J

OH

AN

WIN

GB

OR

G

Ett axplock av seminarier

CHEFSDUELLEN – DILEMMAN I SOCIAL VERKSAMHET

En socialsekreterare inleder en relation med en klient. Sonen till en kvinna med hemtjänst anklagar en namngiven under-sköterska för att fuska med städningen. Hur ska man som chef agera i dessa svåra situationer?

I Chefsduellen låter vi fyra chefer argumentera för sina bästa lösningar. Retorikproffset Elaine Eksvärd leder duellerna,

och du som åskådare är domare. Vilken chef tycker du löser utmaningarna bäst? Medverkar gör också Lotta Ekstedt, moderator och chefredaktör för Chefen i Fokus och Veronica Magnusson, Visions förbundsordförande.

Seminarium 2, block 1, onsdag kl. 14.15–15.15 �

SVERIGES BÄSTA VERKSAMHETER

Hur får man hög kvalitet i svensk välfärd? Vad kännetecknar egentligen Sveriges bästa offentliga verksamheter? Och vad gör de annorlunda i jämförelse med andra verksamheter i offentliga sektorn? Presentationen bygger på arton års forsk-ning, i vilken Sveriges bästa verksamheter har avkodats.

Ett antal principer och arbetssätt har visat sig ligga bakom framgång och en verksamhet med hög kvalitet, oavsett väl-färdsområde. Presentationen belyser vad du som chef kan göra för att din verksamhet ska nå bättre resultat och en högre kvalitet. Henrik Eriksson, tekn. dr, docent, Chalmers Tekniska Högskola.

Seminarium 10, block 2, onsdag k. 15.45–16.45 �

NU FLYTTAR PUNKARNA IN PÅ

ÄLDREBOENDET

På det här seminariet får du höra hur åldrandet har förändrats under de senaste fyra decennier-na. H70-studierna i Göteborg visar att da-gens äldre är mer vitala intellektuellt och fysiskt och mer aktiva än tidi-gare generationer. När det gäller äldres behov är det lika viktigt att se till vilken generation man tillhör som till den ålder man råkar befinna sig i för tillfället.

Ingmar Skoog, professor, föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) vid Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

Seminarium 14, block 2, onsdag kl. 15.45–16.45 �

Alla seminarier beskrivs på sidan 14–19

PÅ SPANING EFTER ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Under Socialchefsdagarna 2014 i Göteborg fick landets socialchefer säga vilken som var den viktigaste sociala frågan. Två saker framkom: ”minska segregationen” och ”bostäder åt alla”. På Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fördes en diskussion om att dessa två frågor inte är något som Sveriges socialtjänster själva kan lösa. Ett samarbete över verksamhetsgränser bedöm-des som nödvändigt. De två chefsnätverken på GR, socialchefsnätverket och samhällsbyggnads-chefsnätverket, bestämde sig för att börja arbeta tillsammans för att fokusera på sociala hållbar-hetsfrågor. Seminariet kommer att handla om hur socialchefer och samhällsbyggnadschefer i GR tillsammans arbetar för att göra sociala hållbar-

11

EBP-RESAN. DÅ, NU OCH FRAMÅT

Sedan början av 2000-talet har evidensbaserad praktik (EBP) haft en framträdande plats för utvecklingen av socialtjänsten.Detta har bland annat lett till krav från staten om en mer samordnad statlig kunskapsstyrning i syfte att stödja huvud-männens utveckling för att åstadkomma en evidensbaserad praktik. Under perioden 2010–2016 har det också träffats överenskommelser mellan regeringen och SKL om stöd till utvecklingen av EBP.

I det här seminariet diskuteras inledningsvis ett forsknings-projekt som studerat överenskommelsen om EBP och de regionala utvecklingsledarna för området social barn- och ungdomsvård. Vi diskuterar överenskommelser som styrform för att implementera EBP i social barn- och ungdomsvård. Vem eller vilka nådde vi? Hur blir det när EBP ska omsättas i praktiken? Om ett töjbart begrepp som kan användas olika beroende på sammanhang och syfte.

Seminariet kommer också att belysa hur lokal, regional och nationell nivå ser på kunskapsutvecklingen inom socialtjäns-ten under de senaste tio åren ur ett mer övergripande per-spektiv. Samt hur regionala samverkans- och stödstrukturer

(RSS), SKL, och Socialstyrelsen nu och framåt tillsammans vill stärka detta arbete för lokal nytta.

Anna Lilja Qvarlander, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting, moderator

Harald Gegner, doktorand Malmö universitet och utvecklingsledare i Lunds kommun

Sofia Lager Millton, teamchef, regional utvecklingsledare barn och unga, Region Jönköpings län

Kjerstin Bergman, samordnare barn och unga, Sveriges Kom-muner och Landsting

Carina Helgesson-Björk, socialchef Gislaved

Anneli Jäderland, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting

Camilla Wiberg, utredare Socialstyrelsen

Nicolina Fransson, forsknings- och utvecklingsstrateg, Kommunförbundet Skåne.

Seminarium 24, block 4, torsdag kl. 15.30–16.30 �

Camilla Blomqvist

FO

TO

: O

SK

AR

LU

RÉ

N

Kristina Lindfors

FO

TO

: H

AN

NA

FR

EIJ

Sofia Lager Millton

FO

TO

: L

ISA

AN

DE

RS

SO

N

Anneli Jäderland

FO

TO

: S

KL

Harald Gegner

FO

TO

: P

RIV

AT

hetsfrågor konkreta och möjliga i den egna kommunen och regionalt. Ett samarbete mellan socialtjänst och samhälls-byggnad är en förutsättning för att bygga ett samhälle där plats finns för alla, men hur kan det utformas? Följande tre frågeställningar kommer att diskuteras under seminariet:

• Hur kan social hållbarhet definieras utifrån ett kommunalt perspektiv?

• Vad gör vi redan idag som är goda exempel på hur vi arbetar med sociala hållbarhetsfrågor?

• Vad kan vi göra tillsammans för att ytterligare utveckla metoder för socialt hållbarhetsarbete?

Camilla Blomqvist, socialchef Stenungsunds kommun

Kristina Lindfors, samhällsbyggnadschef, Stenungsunds kommun

Medverkar gör också projektledare för det regionala Vinnova-projektet Social innovation i samhällsplanering, Göteborgs- regionens kommunalförbund, GR.


Viktoria Skoog

FO

TO

: P

ER

HE

LA

ND

ER

HUR KAN SOCIALTJÄNSTEN ANVÄNDA EN FORSKARE PÅ BÄSTA SÄTT?

Viktoria Skoog kommer under seminariet att berätta om sitt arbete på en forskningsenhet som ägs av socialtjänsten. Hon kommer bland annat att prata om sin forskning gällande barn i samhällsvård, Västernorrlandsmodellen som ett sätt för socialtjänsten att ta del av barns röster som brukare samt om hur forskningscirklar kan användas som metod för att öka socialsekreterares kompetens gällande barnsamtal.

Viktoria Skoog, socionom och fil. dr i socialt arbete, Kommunförbundet, FoU Västernorrland.


12

MÖTESPLATSENMusiker på en socialpolitisk scen – varför då?

Socialchefsdagarna är inte den knastertorra

konferensen där fakta och statistik staplas

på varandra, även om vi gärna levererar så-

dant. Vi tror på ett recept där allt blandas:

Tunga socialpolitiska frågor, inspirerande

visioner, kultur, konkreta exempel, omvärlds-

spaning och inte minst tid för möten.

– det är inte utan viss stolthet som vi i FSS styrelse kan konstatera att programgruppen skapat ett program som innehåller hela bredden av social-tjänsten samtidigt som du får möjlighet till fördjupning och reflektion, säger FSS ordförande Lars Liljedahl.

– Jag hoppas och tror att Social-chefsdagarna i Jönköping kommer att ge dig som besökare, talare eller utställare goda möjligheter till de tre ord som vi vill ska kän- neteckna dagarna: Nytta, nätverk och nöje!

de senaste åren har Socialchefsdagarna samlat mellan 600 och drygt 800 deltagare, de allra flesta är beslutsfattare från socialtjänster i hela Sverige. Tillsammans med alla represen-tanter för årets ca 70 utställare, som du kan besöka i pauser-na, blir vi närmare tusen personer.

i år ger vi plats för två kulturinslag på morgonscenen, en daglig verksamhet som arbetar med scenkonst och en kör. En scen för alla grundades år 2013 och är nu inne på sitt 6:e år. Från och med 1 januari 2017 blev En scen för alla en egen daglig verksamhet inom Jönkö-pings kommun och är en del av Kreativ Arena.

Vätterbygdens Folkhögskolas kör ger programmet Från madrigal till musikal. Kören leds av en av skolans lärare, Ove Gotting. Södra Vätterbygdens musiklinje består av 44 elever som under ett eller två år läser musik vid skolan. Musiklinjen arbetar brett med allt från klassisk musik till pop och jazz. Utbildningen kan ses som förberedande för högre högskole-studier inom området musik.

Lars Liljedahl

Södra Vätterbygdens Folkhögskolas kör

FO

TO

: A

ND

ER

S G

LA

NS

13

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

FO

TO

: S

VE

RK

ER

BE

RG

GR

EN

14

SEMINARIER I år har vi fler eftermiddagsseminarier än vanligt, sju i varje block. Välj ETT seminarium ur varje block när du anmäler dig via länken på socialchefsdagarna.se. Om det skulle vara fullbokat kontaktar vi dig angående alternativt val – du behö-ver alltså inte göra något andrahandsval när du anmäler dig.

ONSDAG 3 OKTOBER

SEMINARIEBLOCK 1, KL. 14.15–15.15

1. Juridiska förändringar som påverkar socialtjänstens

ekonomi 2018–2019

Vad kostar aktuella lagändringar och praxis socialtjäns-ten? Möt JP Infonets juridiska rådgivare i en genomgång av vad du som ledare inom socialtjänsten behöver veta och förhålla dig till just nu. I det här seminariet väljer vi ut och berättar om de mest aktuella lagändringarna och rättsfallen med potentiellt stor ekonomisk påverkan för socialtjänsten och hur de berör er verksamhet.Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare Finn Kronsporre, juridisk rådgivare inom LSS, SoL, LVMEmmelie Pettersén Uggla, juridisk rådgivare inom förvalt-ningsrätt, LVU, SoLLotta Rapacioli, juridisk rådgivare inom LSS, Lex SarahKlara Rolfart, juridisk rådgivare inom ekonomiskt bistånd, SoL, LVUAlla från JP Infonet.

2. Chefsduellen – dilemman i social verksamhet

En socialsekreterare inleder en relation med en klient. Sonen till en kvinna med hemtjänst anklagar en namn-given undersköterska för att fuska med städningen. Hur ska man som chef agera i dessa svåra situationer? I Chefs-duellen låter vi fyra chefer argumentera för sina bästa lösningar. Retorikproffset Elaine Eksvärd leder duellerna, och du som åskådare är domare. Vilken chef tycker du löser utmaningarna bäst?Medverkar gör bland andra:Lotta Ekstedt, moderator och chefredaktör för Chefen i FokusElaine Eksvärd, retorikexpert och tävlingsledareVeronica Magnusson, Visions förbundsordförande.

3. DIALOGEN

Framtidens utmaningar kommer ställa stora krav på kommunernas förmåga och kompetens att genomföra förändring och förbättringar av verksamheter. Som kon-trast till detta pekar svensk forskning på att offentliga organisationer brister i det långsiktiga utvecklingsarbetet och att s k projektdriven utveckling inte leder till genom-gripande effekter i verksamheten. Ofta saknas en grund-läggande strategi för hur utvecklingsarbete ska samordnas och organiseras. Hösten 2012 antog Socialnämnden i Jönköpings kommun en utvecklingsstrategi för en

sammanhållen, innovativ, långsiktig och hållbar social-tjänst. Arbetet med att omsätta strategin skulle sträcka sig över en period av sex år. Strategin kallas DIALOGEN och syftar till att över tid genomföra systematiska förbätt-ringsarbeten med utgångspunkt i ett medborgarperspek-tiv. Den fokuserar på att utveckla processer och arbetssätt som alternativ till omfattande organisatoriska förändring-ar. Socialtjänsten har med stöd av följeforskning publice-rat två böcker med fokus på uppnådda resultat och nyttan för medborgaren. Under hösten 2018 publiceras en tredje bok som beskriver fördelarna med att över tid bedriva ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete. Under seminariet presenteras erfarenheter och framgångsfakto-rer av sex års arbete med DIALOGEN. Stefan Österström, biträdande socialdirektör Jönköpings kommun.

4. Kommunutredningen

Under de närmaste decennierna ställs kommunerna inför en rad utmaningar, bland annat till följd av den demo-grafiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstak-ten. För att kommunerna på lång sikt ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter. En parlamentariskt sammansatt kommitté har därför fått i uppdrag att utar-beta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar.Sverker Lindblad, huvudsekreterare i Kommunutredning-en, Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhälls-utvecklingen.

5. Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Projektet är ett pågående och långsiktigt arbete för att implementera ett återhämtningsinriktat förhållningssätt i Jönköpings län. Huvudsyftet är att hela tiden ha personers kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa i centrum. Våra uppdragsgivare är alla 13 kommuner i länet, i samverkan med Region Jönköpings län. Ett återhämtningsinriktat förhållningssätt innebär att se varandra som resurser, bygga upp en allians och inge individen hopp, stödja in-dividens egen förmåga att komma vidare i livet, kunna ta eget ansvar och känna sig delaktig.

På vårt seminariepass ger vi kort information om återhämtning och berättar om den egna upplevelsen av återhämtningsresan. Vi berättar om peerutbildningens grund, information och erfarenheter; vad co-production är; och hur vi hittar ett medskapande för att stödja imple-mentering.

Vårt team består i dag av fyra personer där vi har med båda perspektiven professionell och egen upplevd erfa-renhet och alltid i samverkan med peers, personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.Mia Nordlund, Malin Forslund, Arpad Andersson och Sara Thil, alla FoU-ledare i Jönköpings län.

15

6. Samverkan vid utskrivning från sjukhus

Hur ska vi få till den nära vården? Vård och omsorg om sköra äldre står inför stora utmaningar de kommande åren. Tillgången till personal kommer inte att öka i sam-ma takt som människor blir äldre och lever längre. Vi måste hitta nya arbetssätt. Inom sjukvården pågår ett om-ställningsarbete från sluten vård till vård i öppna former, ofta i den enskildes hem. Sverige fick 2018 en ny lagstift-ning kring samverkan vid utskrivning från sjukhus. Hur har det gått? Har individens resa genom vården blivit smidigare? Hur har kommunerna klarat omställningen och får de äldre en fast vårdkontakt och en samordnad individuell plan när det behövs? Detta seminarium kom-mer att handla om hur kommunerna kommer att vara en del av ”Nära vård” samt erfarenheter från de första nio månaderna med den nya lagen. Framgångsfaktorer och hinder kommer att diskuteras.Maj Rom, handläggare, Greger Bengtsson, handläggare och Emma Spak, samordnare för nära vård, alla från Sveriges Kommuner och landsting.

7. Agenda för integration: Från mottagandet av

asylsökande till efter avslag eller bosättning och

etablering

De senaste åren har präglats av upp- och nedgångar i mottagandet, nya regelverk, omstöpta samverkansformer mellan aktörer och ändrade ekonomiska förutsättningar. Kommunerna och socialtjänsten påverkas av alla delar och därmed också de snabba förändringarna. Det gäller mottagandet av asylsökande vuxna och familjer i anlägg-ningsboende eller eget boende, ensamkommande barn och unga, de som får avslag, anvisade och självbosatta nyanlända, kvotflyktingar och anhöriga. Erfarenheterna och lösningarna är olika över landet. Vid seminariet pre-senteras och diskuteras aktuella frågor, utmaningar, goda exempel och möjliga framtidsscenarier. Leif Klingensjö, sektionschef avdelningen för utbildning och arbetsmarknadBjörn Andersson och Karin Perols, utredare avdelningen för utbildning och arbetsmarknadOve Ledin, handläggare avdelningen för vård och omsorgAlla från Sveriges Kommuner och Landsting.


8. Kan den digitala medarbetaren möjliggöra en lyckad

integration?

Det offentliga Sverige står inför stora utmaningar de kommande åren, såväl ekonomiskt som resurs- och kvalitetsmässigt.

2015 kom över 165 000 flyktingar till Sverige. Mer-parten av dessa har nu varit igenom sin asylprocess och ansvaret för integration och etablering har övergått till Arbetsförmedling och kommun. 2018 och framåt har flertalet passerat den statliga etableringen. Statistiken visar att cirka 70 procent av dem som kommer ut från etableringsreformen inte kan försörja sig själva. Detta

kommer resultera i ett stort ekonomiskt och resurskrävande tryck på Sveriges kommuner.

Parallellt med det-ta befinner sig många av Sveriges kommuner i traditionsbunden kontext där medborgarens perspektiv inte är prio ett. Det finns dock exempel på kommuner som med ett strukturerat och målmedvetet förhållningssätt har lyckats. Genom ett proaktivt arbetsmarknadsarbete och en öppenhet för att ta till sig den digitala utvecklingen har dessa kommuner genomgått en digital transformation med goda resultat för både medborgaren och den kommunala ekonomin.

PwC har erfarenheter av såväl digital transformation som förändringsledning för att bryta mönster i en tra-ditionsbunden sektor och delar under seminariet med sig av erfarenheter för att lyckas med den utmaning som Sveriges kommuner står inför.Ola Johnsson och Cecilia Lejon, rådgivare PwC.

9. LSS-utredningens analyser och förslag

LSS-utredningen har nyligen lämnat sitt betänkande till regeringen och utredningens huvudsekreterare, Anders Viklund, kommer att redogöra för utredningens viktigaste slutsatser och förslag.Anders Viklund, huvudsekreterare.

10. Sveriges bästa verksamheter

Hur får man hög kvalitet i svensk välfärd? Vad känne-tecknar egentligen Sveriges bästa offentliga verksamheter? Och vad gör de annorlunda i jämförelse med andra verk-samheter i offentliga sektorn? Presentationen bygger på arton års forskning, i vilken Sveriges bästa verksamheter har avkodats. Ett antal principer och arbetssätt har visat sig ligga bakom framgång och en verksamhet med hög kvalitet, oavsett välfärdsområde. Presentationen belyser vad du som chef kan göra för att din verksamhet ska nå bättre resultat och en högre kvalitet.Henrik Eriksson, tekn. dr, docent, Chalmers Tekniska Högskola.

11. Skola, vård, omsorg – och den psykiska ohälsan

Psykisk ohälsa är det största folkhälsoproblemet för barn och unga under deras uppväxt, och det vanligaste ämnet när ett barn kontaktar Bris. Sverige har misslyckats med att främja en god psykisk hälsa bland barn i allmänhet och att förebygga psykisk ohälsa hos utsatta grupper av barn. Ett resultat är att utvecklingen, vad gäller barns må-ende, är avsevärt sämre än i våra nordiska grannländer. Hur kunde det bli så här? Och hur hänger det här ihop med välfärdens grundstenar; skolan, vården och omsor-gen? Seminariet ger en analys av hur välfärdssamhället fungerar och vad som behöver göras för ett samhälle som bättre främjar en god psykisk hälsa bland barn och unga. Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

På webben hittar du också länkar till mer

information från vissa seminarie- beskrivningar.

16

12. Att växla utanförskap mot egenförsörjning inom

bristyrken

Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt mycket stark. Men samtidigt som både offentliga och privata arbets- givare har svårt att rekrytera den kompetens som behövs finns en stor grupp människor som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Att strategiskt använda det arbets-marknadspolitiska verktyget extratjänster kan få fler i jobb och samtidigt avlasta verksamheter där det råder underbemanning. Extratjänsterna kan också motivera fler att utbilda sig till yrken inom skola, vård och omsorg. De kommuner som lyckas bäst har ofta en långsiktig strategi kring rekrytering och en nära samverkan med Arbetsför-medlingen. På seminariet belyser vi läget på arbetsmark-naden och hur kommunen och Arbetsförmedlingen kan samverka mer inom rekrytering, vuxenutbildning och integration av nyanlända. Maria Mindhammar, överdirektör och ställföreträdande generaldirektör Arbetsförmedlingen.

13. Människohandel för sexuella ändamål i Sverige

– en lägesrapport

Den gränsöverskridande människohandeln för sexuella ändamål är en mycket lukrativ kriminell verksamhet runtom i världen. Handeln med människor är ett ljus-skyggt fenomen och det kan ibland vara svårt att få grepp

om hur pass omfattande problematiken är. Detta föredrag syftar till att svara på frågor som: Hur ser prostitutions-situationen ut i Sverige idag? Vilka är de kvinnor som hamnar i människohandlarnas klor? Vilka är de människo- handlare och sexköpare som utnyttjar dessa kvinnor?

Simon Häggström är specialiserad på prostitution och människohandel för sexuella ändamål och har även skrivit böckerna Skuggans lag och Nattstad. Han skulle ha hållit sitt seminarium redan på förra årets socialchefsdagar, men fick tyvärr ställa in på grund av sjukdom. Därför är vi glada att kunna välkomna Simon igen!Simon Häggström, kriminalinspektör vid Nationella operativa avdelningens (NOA) människohandelsgrupp, Polismyndigheten.

14. Nu flyttar punkarna in på äldreboendet

På det här seminariet får du höra hur åldrandet har för-ändrats under de senaste fyra decennierna. H70-studier-na i Göteborg visar att dagens äldre är mer vitala intellek-tuellt och fysiskt och mer aktiva än tidigare generationer. När det gäller äldres behov är det lika viktigt att se till vilken generation man tillhör som till den ålder man råkar befinna sig i för tillfället. Ingmar Skoog, professor, föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) vid Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

TORSDAG 4 OKTOBER


15. Nätdroger och nätdroghandel

Handeln med droger på nätet fortsätter alltjämt både med narkotikaklassade och ännu ej klassade substanser. År 2016 gick fentanyl om heroin som dödligaste drog i Sverige. De flesta av dem som dog av fentanyl dog av oklassade varianter av fentanyl, även kallat nya psykoaktiva substan-ser, eller i dagligt tal nätdroger. Föreläsningen kommer att gå igenom vad som säljs just nu på nätet, hur man köper och vem som köper/säljer. Under föreläsningen kommer man även gå igenom hur polisen jobbar mot nätdroger och nätdroghandel. Niklas Lindroth är narkotikapolis med flerårig erfarenhet av gatulangning och arbete mot nätdroghandel. Han är sakkunnig som polis i rättegångar gällande elektronisk droghandel samt nya psykoaktiva substanser och har utbildat försvaret, kriminalvården, domstolsverket, polisen, ekobrottsmyndigheten samt regelbundet på polisutbildningen om narkotika och poli-sens arbete mot narkotika. Niklas Lindroth fick Svenska Carnegieinstitutets pris som årets narkotikapolis år 2014.Niklas Lindroth, narkotikasamordnare, Polisen Alingsås.

16. Brister i övergångarna mellan vård och omsorg

Resultatet för patienter och brukare är kvittot på hur vården och omsorgen fungerar. Vård- och omsorgsgivare samverkar i stor utsträckning över verksamhets- och hu-vudmannagränser. Ändå ser IVO i tillsynen att patienter och brukare upplever stora brister i vårdens övergångar.

Patienter och brukare hamnar i vad organisationsforska-ren Mats Tyrstrup vid Handelshögskolan i Stockholm har kallat ”de organisatoriska mellanrummen”. Hur kan orga-nisationsforskningen bidra till lösningen vad gäller brister i övergångarna mellan vård och omsorg?

IVO har bjudit in Mats Tyrstrup för att berätta om sin forskning och om hur möjligheterna till innovation och förnyelse ofta finns just i gränslandet mellan två eller flera organisationer. Mats Tyrstrup tar även upp ledarskapets roll för att överbrygga de organisatoriska mellanrummen. Genom ett utvecklat gränsöverskridande samarbete kan vi bidra till att vård- och omsorgskedjan håller samman för varje person.Mats Tyrstrup, organisationsforskare, Handelshögskolan i StockholmGunilla Hult Backlund, IVO:s generaldirektör och Karl Gudmundsson, socialdirektör i Jönköpings kommun, reflekterar över Mats Tyrstrups tankar och förslagModerator: Anders Kandelin, IVO.

17. På spaning efter ett socialt hållbart samhälle

Under Socialchefsdagarna 2014 i Göteborg fick landets socialchefer säga vilken som var den viktigaste sociala frågan. Två saker framkom: ”minska segregationen” och ”bostäder åt alla”. På Göteborgsregionens kommunalför-bund (GR) fördes en diskussion om att dessa två frågor inte är något som Sveriges socialtjänster själva kan lösa.

Seminariet kommer att handla om hur socialchefer och samhällsbyggnadschefer i GR tillsammans arbetar för

”Det bästa med dagarna är helheten.

Spännvidden imponerar.”

att göra sociala hållbarhetsfrågor konkreta och möjliga i den egna kommunen och regionalt. Ett samarbete mellan socialtjänst och samhällsbyggnad är en förutsättning för att bygga ett samhälle där plats finns för alla, men hur kan det utformas? Följande tre frågeställningar kommer att diskuteras under seminariet: • Hur kan social hållbarhet definieras utifrån ett

kommunalt perspektiv? • Vad gör vi redan idag som är goda exempel på hur vi

arbetar med sociala hållbarhetsfrågor?• Vad kan vi göra tillsammans för att ytterligare utveckla

metoder för socialt hållbarhetsarbete?Camilla Blomqvist, socialchef Stenungsunds kommunKristina Lindfors, samhällsbyggnadschef, Stenungsunds kommunMedverkar gör också projektledare för det regionala Vinnovaprojektet Social innovation i samhällsplanering, Göteborgsregionens kommunalförbund, GR.

18. Mer tid för barn och unga genom förenklad

dokumentation

En för stor del av socialsekreterares arbetstid går åt till administration och dokumentation. Osäkerhet kring vad som ska dokumenteras gör att socialtjänsten tenderar att dokumentera för mycket och fel saker. Tiden det tar att dokumentera påverkas även av att den tekniska utveck-lingen är eftersatt i den sociala barnavården. SKL har under 2017 och 2018 drivit ett förbättringsarbete kring detta med stöd av Socialdepartementet. Under presen-tationen kommer ni få ta del av de deltagande kommu-nernas synpunkter om sin egen dokumentation och hur den kan förbättras och effektiviseras, samt resultatet av användandet av den tekniska lösningen taligenkänning vid dokumentering.Kjerstin Bergman, samordnare barn och unga i den sociala barnavården, och Marta Nannskog, sakkunnig, båda från Sveriges Kommuner och LandstingBirgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt arbete, Karlstads universitet.

19. Välfärdsteknologi för framtidens omsorg

Artificiell intelligens – den nya superkraften

Välfärdsteknologi för framtidens omsorgIdag är många IoT-plattformar (Internet of Things) redan här. Maskininlärning, artificiell intelligens och blockked-jor är en realitet. Kristoffer Axelsson och Johan Lenander från Tunstall berättar om hur den teknologiska utveck-lingen fortsätter i en allt snabbare takt. De kommer prata om de nya trenderna på marknaden och visa hur vi tror att de nya lösningarna och tjänsterna kommer se ut i en omvärld där vård och omsorg konvergerar och där indivi-dens behov står i centrum.Kristoffer Axelsson, CEO Tunstall, och Johan Lenander, Sales Director Tunstall, har båda lång erfarenhet inom välfärdsteknologi och trygghet. På ett enkelt vis åskådliggör de framtiden.

Artificiell intelligens – den nya superkraftenPå samma sätt som vi fick övernaturlig muskelkraft under industrialiseringen utlovar artificiell intelligens (AI) att ge oss mentala superkrafter. AI finns redan och skapar stor nytta i samhället och i våra vardagliga liv utan att vi tän-ker på det. Tittar vi runt hörnet utlovas ibland fantasieg-gande underverk som att bota åldrandet och lösa alla värl-dens problem. Vad ska man tro, vad är sanning och vad är ren fantasi? En sak är säker: AI ger konkreta värden här och nu som inte varit möjligt genom ren mänsklig tanke- kraft och det används allt oftare för att utföra uppgifter som vi aldrig har trott skulle kunna utföras på annat sätt än av människor. Det innebär också att vi behöver funde-ra på de etiska, moraliska och legala frågor som dyker upp när AI tar beslut som tidigare togs av människor. Conny Svensson visar oss vad AI är idag men också vad det kan innebära i morgon och hur detta kan vara en av de största förändringarna mänskligheten stått inför.Conny Svensson, ansvarig för AI och digital transforma-tion på CGI, är en inspirerande och kreativ funderare med 20 års erfarenhet av IT-branschen. Hans filosofi är att tek-nik är kul och skapar nya möjligheter, men människor är ännu roligare och viktigare!

20. The Job Shadow Day. Get involved, get working,

get inclusive!

The Job Shadow Day on Ireland is a nationwide initiative, which takes place each April. It brings people with disa-bilities and local employers together for one day to high-light the valuable contribution people with disabilities can, and do, make at work. Participants explore the world of work for a day by shadowing someone in the workpla-ce. During the years participants have been shadowing lots of different workplaces, from the local bakery, to the minister of social protection.

The JSD is arranged by The Irish Association of Sup-ported Employment (IASE), which is a voluntary orga-nisation, set-up in 1994, to promote the development of supported employment in Ireland. At this seminar you will be given a presentation of the work with Job Shadow Day and how it can be a part in involving local employers to develop the possibilities for people with disabilities to get involved, get working, get inclusive.Desmond Balmer BA MA, Coordinator Day Services, St John of God Community Services, Liffey Region

21. En avgörande fråga: Hur mår din ekonomi?

Känslan av skuld och skam gör att många inte vill prata om sin ekonomiska situation. Ekonomisk utsatt-het och skuldproblem leder dessutom ofta till ohälsa och en känsla av hopplöshet. Genom att fler yrkesgrup-per som möter personer som har eller riskerar att få problem med skulder ställer frågan ”hur mår din ekonomi?”

18

och även kan hantera svaren, ökar möjligheten att nå ut med stöd i ett tidigt skede – innan skuldsättningen och ohälsan blivit för stor. Konkreta tips, metoder och verktyg kommer att presenteras. Det finns ett behov av regelförändringar som ska leda till ett stärkt konsumentskydd och en mer ansvarsfull kredit-givning med syfte att minska risken att konsumentkredi-

ter leder till överskuldsättning. Vad innebär till exempel de nya reglerna för högkostnadskrediter? Vilka slutsatser har Finansinspektionen dragit från kartläggningen om konsumtionskrediter bland konsumtionskreditinstitut?

Maria Lindstedt, projektledare för regeringsuppdraget kring fördjupad samverkan mot överskuldsättning på Kon-sumentverket och Jonas Skärström, Finansinspektionen.


22. Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering

på arbetsmarknaden

Nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden är en av de större samhällsutmaningar som de nordiska länderna står inför. Många unga familjer har kommit som asylsökande till de nordiska länderna och så många som 200 000 barn kom under åren 2011–2016. Det tar längre tid för kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden och ibland ökar den psykiska ohälsan hos kvinnor efter några år i hemmet. Nordiska erfarenheter visar att tidigt uppsö-kande insatser med brobryggare som pratar samma språk kan skynda på integrationen. Under detta seminarium ger vi exempel på framgångsrika metoder och insatser från flera nordiska länder.

Lilia Lahmar och Mats Mikiver berättar om Linköping kommuns arbete med förebyggande tidiga insatser och hur familjestödjare med Brobyggarfunktioner arbetar på familjecentraler och förskolor/skolor med utrikesfödda familjer.Lilia Lahmar och Mats Mikiver, Linköpings kommunAnna Gärdegård och Kristin Marklund, projektledare vid Nordens VälfärdscentrumTwitter: @IntegrationNR

23. Hur kan socialtjänsten använda en forskare på bästa

sätt?

Viktoria Skoog kommer under seminariet att berätta om sitt arbete på en forskningsenhet som ägs av socialtjäns-ten. Hon kommer bland annat att prata om sin forskning gällande barn i samhällsvård, Västernorrlandsmodellen som ett sätt för socialtjänsten att ta del av barns röster som brukare samt om hur forskningscirklar kan användas som metod för att öka socialsekreterares kompetens gäl-lande barnsamtal.Viktoria Skoog, socionom och fil. dr i socialt arbete, Kommunförbundet, FoU Västernorrland.

24. EBP-resan. Då, nu och framåt

Sedan början av 2000-talet har evidensbaserad praktik (EBP) haft en framträdande plats för utvecklingen av socialtjänsten.

Detta har bland annat lett till krav från staten om en mer samordnad statlig kunskapsstyrning i syfte att stödja huvudmännens utveckling för att åstadkomma en evidensbaserad praktik. Under perioden 2010–2016 har det också träffats överenskommelser mellan regeringen och SKL om stöd till utvecklingen av EBP.

I det här seminariet diskuteras inledningsvis ett forsk-ningsprojekt som studerat överenskommelsen om EBP och de regionala utvecklingsledarna för området social barn- och ungdomsvård. Vi diskuterar överenskommelser som styrform för att implementera EBP i social barn- och ungdomsvård. Vem eller vilka nådde vi? Hur blir det när EBP ska omsättas i praktiken? Om ett töjbart begrepp som kan användas olika beroende på sammanhang och syfte.

Seminariet kommer också att belysa hur lokal, regio-nal och nationell nivå ser på kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten under de senaste tio åren ur ett mer över-gripande perspektiv. Samt hur regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS), SKL, och Socialstyrelsen nu och framåt tillsammans vill stärka detta arbete för lokal nytta.Anna Lilja Qvarlander, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting, moderatorHarald Gegner, doktorand Malmö universitet och utveck-lingsledare i Lunds kommunSofia Lager Millton, teamchef, regional utvecklingsledare barn och unga, Region Jönköpings länKjerstin Bergman, samordnare barn och unga, Sveriges Kommuner och LandstingCarina Helgesson-Björk, socialchef Gislaved Anneli Jäderland, handläggare Sveriges Kommuner och LandstingCamilla Wiberg, utredare SocialstyrelsenNicolina Fransson, forsknings- och utvecklingsstrateg, Kommunförbundet Skåne.

25. Vem är ansvarig när välfärdsteknologin inte

fungerar?

För att klara framtidens utmaning om vård och stöd till äldre måste vi i stor utsträckning nyttja det vi kallar väl-färdsteknologi, som kan vara digitala lås, kameror, sensorer och GPS-larm.

Tekniken är bra och nödvändig för att klara framtidens utmaningar. Använd på rätt sätt bidrar den till bättre ser-vice, större trygghet och ökad självständighet och frihet i vardagen. För att få maximalt värde av tekniken krävs att den är väl integrerad i verksamheten. Självklart kommer vi medborgare förvänta oss att den teknik vi redan har tillgång till i form av mobiltelefoner eller andra digitala och/eller integrerade lösningar i våra hem också ska kunna kopplas upp mot välfärdstjänster inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten. Det här innebär att det är många aktörer inblandade: kommunen, brukaren

19

Vid tidpunkten för programmets tryckning var det bekräftat och korrekt på samtliga punk-ter. Vi reserverar oss för ändringar eller inställda programpunkter som arrangören inte råder över. Aktuell information finns på socialchefsdagarna.se.

Vi erbjuder planering samt tid- och insatsregistrering för Hemtjänsten, Personlig assistans och Särskilt Boende.

själv, leverantörer av enheter, förskrivare av hjälpmedel, leverantörer av verksamhetssystem och många fler. Det är en kedja av aktörer där alla behövs. Men vad händer om kedjan bryts? Vem är ansvarig? Roland Granlund, nordisk chef för Omsorg på TietoJonas Hampus, sektionschef Omvårdnadsförvaltningen, Falu kommun Representanter från SKL, Datainspektionen (blivande Inte-gritetsskyddsmyndigheten), Socialstyrelsen och Myndighe-ten för delaktighet samt branschföreträdare.

26. Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn

och unga

Systematisk uppföljning är ett viktigt utvecklingsområde inom den sociala barn- och ungdomsvården och fortfa-rande saknas kunskap om tillgången till insatser och om insatsernas kvalitet. För att förbättra förutsättningarna för uppföljning presenterar vi ett förslag till en gemensam nationell struktur, som tar sin huvudsakliga utgångspunkt i vad barn och unga tycker är viktiga områden, men som även beaktar verksamheternas behov av information för förbättrings- och utvecklingsarbete. Vi presenterar också en studie om förutsättningar för att mäta omotiverade skillnader inom social barn- och ungdomsvård, och resul-tat när det gäller flickors och pojkars tillgång till insatser på lika villkor. Studien är den första i sitt slag och fokuse-rar på utfallet av risk-, behov- och mottaglighetprinciperna enligt reviderade BBIC. Vi avslutar med att presentera förslag på hur uppföljningen kan stärkas – både för att förbättra vården utifrån vad som är viktigt för barnen och för att säkerställa att den ges på lika villkor. Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalysBirgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt arbete, Karlstads universitet. Twitter: @vardanalys, @KAU

27. Tjänstedesign som verktyg för att skapa nya vägar

till innovation i socialtjänsten

Socialtjänsten i Sverige står för inför stora utmaningar, såsom effekter av en förändrad befolkningsstruktur, svårigheter med kompetensförsörjning och nya krav från medborgarna. Det finns ett stort behov av innovationer som kan möta framtidens utmaningar. Seminariet hand-lar om ett samarbetsprojekt som syftar till att utveckla nya metoder och pröva nya verktyg för att få till stånd innovationsprocesser inom socialtjänsten, genom att ta bort hinder och främja innovation i en samskapande pro-cess mellan en kommun och en myndighet. Under våren 2018 startade projektet ”Tjänstedesign som verktyg för att samskapa nya vägar till innovation i socialtjänsten” som är ett samarbetsprojekt mellan Uppsala kommun och Socialstyrelsen. Seminariet kommer delge lärdomar och erfarenheter från projektet och vad vi planerar att göra under återstoden av projektet. Anna Löfgren Wilteus, utredare med inriktning på innova-tion vid Socialstyrelsen.

28. Hur vi möter de kommande finansiella utmaningarna?

Antalet barn och gamla ökar i snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen de närmaste 20 åren. Hur kan vi möta invånarnas växande behov av välfärds-tjänster, trots den utmaning som kommer av brist på både på pengar och kompetens framöver?Annika Wallenskog, chefsekonom, och Roger Molin, analytiker, båda från Sveriges Kommuner och Landsting

20

MÖT SOCIALCHEFSDAGARNAS UTSTÄLLARENär vi träffas i höst på Elmia kommer du att möta många företag

och organisationer som är verksamma i direkt anslutning till socialtjänsten.

Passa på att ställa frågor till någon av myndigheterna som finns på plats,

träffa leverantörer och ideella organisationer för att diskutera produkter,

tjänster eller metoder, och utnyttja specialerbjudanden som du bara kan

få på en mässa.

UTSTÄLLARE I ALFABETISK ORDNING

Akademikerförbundet SSR A21Alfa kommun & Landsting B14Anonyma Alkoholister ........A30Appva ..................................... B21ASSA ........................................A8BonCulina.............................. B11BPSD-registret ...................... B17Camanio Care ......................... C6Caremore Vård och Behandling .............................. C4CareOn ...................................C12CGI ............A12–13 och A16–17Cognati Kompetens ..............C16Contribe AB ............................ B2Dafgårds ................................... C9Doro Care ..............................C20Edukey .....................C21 vänsterEn bra plats ..............................A6Ensolution .............................C13Föreningen Sveriges socialchefer ............................A25

GoesArt .........................C8 högerHumana ...................................A2Hypergene ............................... C2Hälsohögskolan i Jönköping A1ICA Banken ........................... B13Infosoc Rättsdata ..................C11Inspektionen för vård och omsorg, IVO ..........................C17IntraPhone ............................. B16Jotib .......................................... B9Journal Digital ....................... B10JP Infonet ................... A5 och A9Jönköpings kommun ............A24Karnov Group ........................ C5Komlitt Förlag ............C21 högerKommunal utveckling, Region Jönköpings län .........A28Konsumentverket ...................A4Lunnagårds Sjukhem ............. C1Offentlig Måltid ....................A10Offentlig Säkerhet .................C10

Phoniro ........................... A26–27Placeringsinfo.se ...................A11Positivum Vård & Behandling ........................... B15Prodiagnostics ...........C15 högerPublic Partners ..................... B20 Pulsen Omsorg .....................A31PwC ................................. A22–23Qurelia .......................C3 vänsterRiksförbundet frivilliga samhällsarbetare .....................A3Rättsmedicinal- verket ........................C15 vänsterSanaqua Innovation ............... B4Sekoia .....................................C19Senior Life ............................... B3Sensec personlig säkerhet .........................C3 högerSKL Kommentus ...................A19SKL, Sveriges Kommuner och Landsting ........................A18

Skyddsvärnet .........................A20Socialstyrelsen ................ A14–15SSIL – För vård och omsorg ...................................A29Statens beredning för medicinskoch social utvärdering, SBU .................... B5Statens Institutionsstyrelse C18Stiftelsen Dalahem ............... B18 Studentlitteratur ......................A7Sverigehälsan .............C8 vänsterSwedlock .................................. B7Teambo Konsult ...................... B1Telenta ...................................... B6Tieto Sweden Healthcare and Welfare ..................... A26–27Time Care (Allocate) ............C14Tjeders Industri .................... B12Tunstall .....A12–13 och A16–17Vectura Fastigheter .............. B19 Vision ....................................... C7

UTSTÄLLARE I MONTERORDNING

A1 Hälsohögskolan i Jönköping

A2 HumanaA3 Riksförbundet frivilliga

samhällsarbetareA4 KonsumentverketA5 och A9 JP InfonetA6 En bra platsA7 StudentlitteraturA8 ASSAA10 Offentlig MåltidA11 Placeringsinfo.se

A12–13, A16–17 CGIA12–13, A16–17 TunstallA14–15 SocialstyrelsenA18 SKL, Sveriges

Kommuner och Landsting

A19 SKL KommentusA20 SkyddsvärnetA21 Akademikerförbundet

SSRA22–23 PwCA24 Jönköpings kommun

A25 Föreningen Sveriges socialchefer

A26–27 PhoniroA26–27 Tieto Sweden

Healthcare and WelfareA28 Kommunal utveckling,

Region Jönköpings länA29 SSIL – För vård och

omsorgA30 Anonyma AlkoholisterA31 Pulsen OmsorgB1 Teambo Konsult

B2 Contribe ABB3 Senior LifeB4 Sanaqua InnovationB5 Statens beredning för

medicinsk och social utvärdering, SBU

B6 TelentaB7 SwedlockB9 JotibB10 Journal DigitalB11 BonCulinaB12 Tjeders Industri

21

0 10 20

A22 A23 A25

A2 A3 A4 A5

A6 A7 A8 A9

A10 A11 A12 A13

A14 A15 A16 A17

A18 A19 A20 A21

A1

A26 A27A28

A24A24

402 platser

528 platser

BP

BP

BP

BP

TT

TT

TT T

T

T

T

T

T

T

T

T

T

T

TT

T

TTT

T

T

T

T TT

T

TTT

T

T

T T T T T T

T

T

TT

TT

T

TT

T

T

T

T

TT

T

TTT

T

TTTTTTTT

TT

TTT T

TTTT

T

T

T

TTT T

TT

T TT

T T T

T

T

T

T

TT

T

T T T T T T

T

T T

TT

T

TT

TTTTT

T

T

TT

T

NGBP

NG

BP

BP NG

BP

NG

BP

NG

NG

BP

BP

NG

BP

NG

BP NG

BP

BP

NG

NG

NG

BP

BP

BP

BPNG

BP

NG

BP NG NG

BP

NG

NG

NG

NG

NG

BP

NG

BP

BP

BP

NG

NG

NG

NG

NG NG NG NG

BP

BP

BP

BP

NG

NG

NGNG

NG

NG

BP BPBP

BP

BP

BP

NG

NG

NG

NG

NG NG

NG

NG

NG NGNG NG NG NG

NG

NG

NG

NG

Hiss

Hiss

BP

NG HissBP NG

NG NG NGNGBP

NG

NG

BP

NG NGNG

BPBP

BP BP

NG

BP

BP

WCWC

NG

NG

NG

BP

BP

NG

BP

NGNG

NG

NG

BP

BP

BP

NG

BP

NG

Brandport

NG

NG

NG

NG

NGNG NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NGNG

NG

NGNG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

BP

NG

NG

NG

NG

NGNG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NGNG

Socialchefsdagarna NG NÖDUTGÅNG / EMERGENCY EXITBP BRANDPOST / FIREPOINT

PELARE / PILLAR A

02-05 okt 2018 Entré BLobby Nord Övre KongressEntré

D

Elmia E CSkala: 1:400

”Vi är här för

att höra hur vi kan

hjälpa våra kunder att

leverera bättre service

ut till klienterna i

kommunen.”

B13 ICA BankenB14 Alfa kommun &

LandstingB15 Positivum Vård &

Behandling B16 IntraPhoneB17 BPSD-registretB18 Stiftelsen DalahemB19 Vectura FastigheterB20 Public Partners B21 Appva

C1 Lunnagårds SjukhemC2 HypergeneC3 höger Sensec personlig

säkerhetC3 vänster QureliaC4 Caremore Vård och

BehandlingC5 Karnov Group C6 Camanio CareC7 VisionC8 höger GoesArt

C8 vänster SverigehälsanC9 DafgårdsC10 Offentlig SäkerhetC11 Infosoc RättsdataC12 CareOnC13 EnsolutionC14 Time Care (Allocate)C15 höger Prodiagnostics C15 vänster Rättsmedicinal-

verketC16 Cognati Kompetens

C17 Inspektionen för vård och omsorg, IVO

C18 Statens Institutionsstyrelse

C19 SekoiaC20 Doro CareC21 höger Komlitt FörlagC21 vänster Edukey

0 10 20

C1 B1 B2 B3 A29 C2

C3.1 C4

C7 C8.1

C11 C12

C15.1

C19

B4

B6

B9

B11 C16 B12

C13 B10 C14

C6

C10

B5

B7

C5

C9

C17 C18

C20 A30 A31 B13 C21.1

B14

B16

B15

B17

B18

B21

C21.2

C3.2

C8.2

C15.2

402 platser

528 platser

B19

B20

BP

BP

BP

BP

TT

TT

TT T

T

T

T

T

T

T

T

T

T

T

TT

T

TTT

T

T

T

T T

T

T

TTT

T

T

T T T T T T

T

T

TT

TT

T

TT

T

T

T

T

TT

T

TTT

T

TTTTTTTT

TT

TTT T

TTTT

T

T

T

TTT T

TT

T TT

T T T

T

T

T

T

TT

T

T T T T T T

T

T T

TT

T

TT

TTTTT

T

T

TT

T

NGBP

NG

BP

BP NG

BP

NG

BP

NG

NG

BP

BP

NG

BP

NG

BP NG

BP

BP

NG

NG

NG

BP

BP

BP

BPNG

BP

NG

BP NG NG

BP

NG

NG

NG

NG

NG

BP

NG

BP

BP

BP

NG

NG

NG

NG

NG NG NG NG

BP

BP

BP

BP

NG

NG

NGNG

NG

NG

BP BPBP

BP

BP

BP

NG

NG

NG

NG

NG NG

NG

NG

NG NGNG NG NG NG

NG

NG

NG

NG

Hiss

Hiss

BP

NG HissBP NG

NG NG NGNGBP

NG

NG

BP

NG NGNG

BPBP

BP BP

NG

BP

BP

WCWC

NG

NG

NG

BP

BP

NG

BP

NGNG

NG

NG

BP

BP

BP

NG

BP

NG

Brandport

NG

NG

NG

NG

NGNG NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NGNG

NG

NGNG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

BP

NG

NG

NG

NG

NGNG

NG

NG

NG

NG

NG

NG

NGNG

Socialchefsdagarna NG NÖDUTGÅNG / EMERGENCY EXITBP BRANDPOST / FIREPOINT

PELARE / PILLAR A

02-05 okt 2018 Mässgatan Entré BKongress

EntréD

Elmia E CSkala: 1:200

MÄSSGATAN

LOBBY NORD

22

På förra årets socialchefsdagar pratade FSS avgående

ordförande Kalle Gudmundsson om de tre signalorden som

genomsyrade temat Välfärd först: Tålamod – för att man

behöver arbeta långsiktigt innan man ser effekt.

Taktik – för att man behöver ta hänsyn till

oförutsedda händelser. Tillsammans –

för att socialtjänsten inte är ensamma

på välfärdsarenan. Inte heller på

arenan Socialchefsdagarna är social-

tjänsten ensamma. Bland talarna

fanns nämligen både historiker,

fotbollscoach och EU-parlamenta-

riker. På socialchefsdagarna.se hittar

du all dokumentation från 2017 års

socialchefsdagar.

t Dick Harrison, historiepro-fessor vid Lunds universitet pratar som en kulspruta och blandar sin skånska med tyska och franska. På 40 minuter täckte han in 13 000 års utveckling av Sverige, med allt som vi definierar som ursvenskt. Han har på regeringens uppdrag gått igenom alla flyk-tingströmmar till Sverige i historisk tid.

– Uteslutande sett har de haft positiv påver-kan på vårt land, utveckling och kultur.

Det som skaver hos Dick Harrison är att så många i Sverige idag uttalar sig om invand-ringen som något jobbigt, hotfullt och skad-ligt.

– Det visar att man har noll medvetande om tidigare erfarenheter. Men det har aldrig varit negativt långsiktigt med migration. �

Dick Harrisson

q Efter att ha varit fotbollsspelare i 13 år i England, valde Graham Potter som

trettioåring att sluta och läste i stället en master i ledarskapsteori. När Graham kom till Östersunds fotbollsklubb 2011 låg den i division två. Han startade om från grunden med att bygga upp en ny identitet. Han ville bort från den traditionella fotbollskulturen där man ofta skyller på varandra och där misslyckanden skapar rädsla i gruppen.

– Jag ser snarare misslyckanden som en chans att lära sig, och att bli bättre.

Graham Potter har tagit till okonventionella metoder och genomfört projekt med spe-larna även utanför planen, med teater, sång, dans och konst.

– Allt detta har gjort vårt lag sammansvet-sat, fullt av energi och empati.

Och de som från början misstrodde meto-derna har fått bevittna en framgångssaga. �

SOCIALCHEFSDAGARNA I BACKSPEGELN

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

”Något som jag bär med mig varje gång jag

lämnar dessa dagar är hur viktig socialtjänsten är i sin

konstruktion och hur många goda arbetstagare det finns

runtom i landet, som varje dag möter sina utmaningar

med bravur.” Socialchef

Graham Potter Graham Potter och representanter från FSS

Laura Hartman

23

p Prästen som på något förunderligt sätt har blivit utlånad i demokratins tjänst. Så presenterade sig EU-parlamentarikern

Cecilia Wikström för publiken och berättade om att hon arbetade med revisionen av Dublinförordningen. Inte

det lättaste när vissa länder vägrar ta emot flyktingar.

Hon menar att luft och vatten inte känner några nationsgränser. Och hade man fördelat flyktingarna rättvist över varje europeiskt land, hade det handlat om att ta emot 20 personer, för en ort med 10 000

invånare.

– Hade det varit oöverstigligt? Nej, men problemet är att vi inte har delat ansvaret rättvist. Därför tänker jag

vara stenhård i förhandlingarna. De länder som säger nej, de tar också emot mer EU-stöd än andra, och det vill jag sätta

stopp för, sa Cecilia och fick spontana applåder. �

t Det riktiga värdet för människor skapas i mötet, säger Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen. För offentlig sektor handlar det oftast om det fysiska mötet mellan människan som verksamheten finns till för, och medarbetaren som hjälper, botar och räddar liv. Men blir mötet alltid så bra som det hade kunnat bli? Nej, ofta blir vi tvingade att lägga tid på fel saker som i längden inte fyller det övergripande målet. Det ska Tillitsdelegationen ändra på.

Kontroll är viktigt, men allra helst ska den fungera som ett stöd för utveckling. Därför behöver vi skapa forum för lärande, där var och en i verksamheten kan arbeta utifrån forskning, följa resultaten och bygga ny kunskap i det dagliga arbetet.

– Från min tid inom forskningen bär jag med mig vikten av kvalitetssäkring och det kollegiala ansvaret och stödet. Har man robusta rutiner runt sig står man inte ensam om det händer något. Det är så vi utvecklar vårt kunnande och vågar ta oss an de rik-tigt svåra samhällsfrågorna. �

pUngas inkludering och delaktighet är en viktig förutsättning för social hållbar-het. Lena Nyberg är generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsam-hällesfrågor. På sitt seminarium berättade hon om hur man skapar bra villkor för unga som leder till social hållbarhet och om vad MUCF kan bidra med i socialtjänstens arbete, bland annat genom ungidag.se, enkätverktyget LUPP, fokusrapporter och attityd- och värderingsstudier. �

q Människohandel är ett växande problem, visar alla rapporter. Trots det finns inte ett enda åtal gällande barn i Sverige under åren 2012–2015. Endrit Mujaj, utvecklingsledare på länssty-relsen i Stockholm berättade om hur kommuner kan bli bättre på att upptäcka människohandel.

Kompetensen och erfarenheten i landet skiftar. Hos Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel (NMT) kan yrkesverksamma få tips om utbildning, utbyta erfarenheter och metoder. Sju regionkoordinatorer med bak-grund i socialtjänsten stöttar yrkesverksamma i människohandelsärenden och bidrar till att kombinera det rättsvårdande med det sociala perspektivet. Koordinatorerna ger stöd i direk-ta ärenden och kommer på besök vid behov. Det finns också en manual med fem tydliga steg att följa vid misstanke om människohan-del. �

SOCIALCHEFSDAGARNA I BACKSPEGELN

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

FO

TO

: F

RO

ZE

NT

IME

”Vi inte har råd att inte jobba före-byggande. Vi måste hitta nya arbetssätt för tidiga insatser!”

Panelsamtal, seminarium 19

FO

TO

: L

INA

ÖH

MA

N

På kanalen Socialchefsdagarna

på YouTube finns intervjuer och

andra klipp.

”Den omställning som Laura Hartman

pratar om är jätteviktig. Att låta proffsen jobba och inte ha en sådan detaljstyr-

ning som vi har haft.” Socialnämndsordförande

FO

TO

: L

INA

ÖH

MA

N

Endrit Mujaj

Lena Nyberg

Cecilia Wikström

24

Jönköping är en av Sveriges 10 störs-

ta kommuner, med över 137 000

invånare. Här finns residensstaden

Jönköping, men även många andra

besöksmål såsom Huskvarna, Gränna

och Visingsö. Vare sig du vill avnju-

ta en dag på stranden, ta en sväng

på stan eller vandra i vacker natur är

Jönköping den perfekta platsen.

Upplevelser

Upplev stadens spännande historia om tändstickor och grev-skap, njut av vacker natur och smaka på en uppsjö av god mat. Här hittar du några tips på vad som erbjuds i Jönköping med omnejd.

Tändsticksmuseet

Följ med på en spännande färd från träd till färdig tänd-sticka i världens enda tändsticksmuseum. Du får lära dig kring historien om både människorna som arbetade på plat-sen och maskinerna som byggde upp tändsticksindustrin

och utvecklade den till ett världsföretag. Under besöket har du möjlighet att ta del av en film som ger dig en inblick i tändstickshistorien.

Vi erbjuder FSS deltagare bokade visningar på onsdagen och torsdagen, med bussresa från Elmia till Tändsticksmuseet (obs begränsat antal platser). Visningen bokas i samband med att du anmäler dig till konferensen. Om platserna har tagit slut är du välkommen att boka en egen visning direkt hos Tändsticksmuseet.

Gränna

Ta ett besök i denna fantastiska idyll med historiska forn-lämningar, vackra vandringsleder och populära sötsaker. För naturälskare är omgivningen ett paradis som lockar till

VÄLKOMMEN TILL JÖNKÖPING!

FO

TO

: A

PP

EL

IN M

ED

IA P

RO

DU

CT

ION

S

Jönköping är en av Sveriges tio största

kommuner, med över 137 000 invånare. Här

finns residensstaden Jönköping, men även

många andra besöksmål såsom Huskvarna,

Gränna och Visingsö. Vare sig du vill avnjuta

en dag på stranden, ta en sväng på stan eller

vandra i vacker natur är Jönköping den

perfekta platsen.

FO

TO

: J

OH

AN

NA

HA

LL

BÄ

CK

FO

TO

: J

OH

AN

NA

HA

LL

BÄ

CK

25 25

härliga vandringar med otroliga vyer över både Vättern och ön Visingsö. Slottsruiner och borgar i trakten vittnar om den forna stormaktstiden. Letar du efter en gripande historia att gräva ner dig i är den berömda Andréexpeditionen ett måste! Utställningen hittar du på Grenna Museum. Självklart finns det flera mysiga polkagriskokerier som du kan kika in i un-der ditt besök.

Natur

Jönköping bjuder in till härliga vandrings- och cykelleder, vyer och naturfyllda upplevelser. Här kan du vandra genom trolsk natur och uppleva alla magiska platser som en gång inspirerat den kände konstnären John Bauer. I Stadspar-ken hittar du både vacker natur och en otrolig utsikt över staden. Där finns dessutom en lekplats, djur-hagar och ett café. Med gångavstånd från centrum hittar du den kilometerlånga Vätterstranden, en vacker sandstrand med långt promenadstråk.

Evenemang

Jönköping är en självklar plats för evenemang och har lång erfarenhet att stå värd för många möten, mässor och evenemang. Jönköping är välkänt inom e-sport då den digitala festivalen DreamHack arrangeras sommar och höst på Elmia med 50 000 deltagare per gång. Under 2018 arrangeras bland annat SM i orientering, IRON-MAN 70.3 Jönköping, Marathon, och Elmia Scandinavian Horse Show. Flera tusentals tävlande, delegater, funktionärer, ledare och besökare kommer till Jönköping för storslagna tävlingsdagar.

FO

TO

: A

PP

EL

IN M

ED

IA P

RO

DU

CT

ION

S

Mer inspiration

hittar du på jkpg.com

FO

TO

: D

ES

TIN

AT

ION

JÖ

NK

ÖP

ING

FO

TO

: A

PP

EL

IN M

ED

IA P

RO

DU

CT

ION

SF

OT

O:

AP

PE

LIN

ME

DIA

PR

OD

UC

TIO

NS

FO

TO

: J

OH

AN

NA

HA

LL

BÄ

CK

FO

TO

: J

OH

AN

NA

HA

LL

BÄ

CK

FO

TO

: J

OH

AN

NA

HA

LL

BÄ

CK

26

RESA OCH LOGIDet finns många sätt att ta sig till Jön-

köping – tåg, buss, bil eller med flygplan.

Här kan du läsa mer om vilka möjligheter

du har för att ta dig till staden.

Tåg

Du hittar ett flertal förbindelser dagligen från Stockholm, Göteborg och Malmö till Jönköping. Stockholm Centralstation 3,5 timmarGöteborg Centralstation 2 timmarMalmö Centralstation 3 timmar

Regionaltågen har avgångar nästan varje timme mot Nässjö och Skövde. Du kan boka din resa genom SJ, Västtågen eller Krösatågen.

Buss och bil

Sveriges tre största städer binds samman med ett motorvägsnät där Jönköping ligger som ett nav i mitten. 85 procent av Sveriges befolkning når Jönköping inom 3,5 timmar med buss eller bil. Jönköping är en viktig knutpunkt för fjärrbussar i söd-ra Sverige. Bussar som tar sig till Jönköping är Swebus, Bus4you, Flixbus och Svenska buss.

Jönköping Airport

Jönköpings flygplats heter Jönköping Airport. Det tar ungefär 15 minuter att ta sig till centrum med bil från flyg-platsen. Förbindelser till Arlanda går fem gånger om dagen, till Karlstad respektive Frankfurt två gånger om dagen.

Transport inom Jönköping

Lokaltrafiken körs av Jönköpings länstrafik (JLT). Jönköping har en väl utvecklad lokaltrafik, med avgångar var tionde minut från Resecentrum till Elmia. Transporter mellan kon-gresshall och de utvalda hotellen tar inte mer än ca tio minu-ter vilket hotell du än bor på. Du hittar aktuella avgångar på jlt.se samt på deras app JLT.

Specialerbjudande från JLT om fria lokalresor

för Socialchefsdagarnas deltagare

Alla som anmäler sig till konferensen får möjlighet att lämna sitt mobilnummer för att strax före Socialchefsdagarna 2018 bli kontaktade av JLT via SMS. Genom att ladda ner JLT:s app och registrera ett företagskonto kommer du att kunna åka gratis på bussarna inom lokal zon (röd zon Jönköping/Huskvarna) den 3–5 oktober. Mer information kommer efter sommaren!

Logi

Boende bokar du själv på något av följande hotell, där vi har reserverat rum för Socialchefsdagarnas deltagare och utstäl-

lare. Rummen är reserverade till 24 augusti, om inget annat anges nedan.

Det är inte alla hotell som kan erbjuda fakturabetalning. För fakturering gäller generellt att skriftligt underlag med korrekt fakturaadress, organisationsnummer, fakturakod och referens ska lämnas till hotellet minst en vecka före incheckning.Administrativ avgift kan tillkomma.

Bokningskod måste anges! JKP18 för alla hotell utom Scan-dic Elmia, Scandic Portalen och Elite Stora Hotellet som har egna bokningskoder.

1 Best Western Plus Hotel John Bauer

Södra Strandgatan 15 Från 1 445 kr, kort- och fakturabetalning. Boka på [email protected] eller 036-34 90 00.

2 City hotel Familjen Ericsson Västra Storgatan 25A Från 1 195 kr, kort- och fakturabetalning. Boka på [email protected] eller 036-719 20 80.

3 Choice Comfort Hotel Jönköping Klostergatan 28 Från 1 395 kr, endast kortbetalning. Boka på [email protected] eller 036-100 800 tonval 2.

4 Elite Stora Hotellet Hotellplan 3 Från 1 300 kr, kort- eller fakturabetalning. Använd länken som du hittar på socialchefsdagarna.se/

27

resa-och-logi/forbokade-hotell/ för bokning och mer information. Vid telefonbokning 036-10 00 00 måste du ange bokningskod 4062986. Rummen reserverade till 2 september.

5 First Hotel Ryhovsgatan 3–5 (i M2 Center) Från 1 345 kr, kort- och fakturabetalning. Boka på [email protected] eller 036-18 36 00.

6 Good Morning Hotels Strömsnäsgatan 3 Från 899 kr, endast kort- och kontantbetalning. Boka på [email protected] eller 036-34 18 90.

7 Grand Hotel Hovrättstorget Från 1 200 kr, kort- och fakturabetalning. Boka på [email protected] eller 036-14 00 00.

8 Huskvarna Stadshotell Erik Dahlbergsgatan 20, Huskvarna Från 1 195 kr, kortbetalning samt fakturabetalning om det är en större bokning. Boka på [email protected] eller 036-13 05 07.

9 Jönköping Hotell & Konferens Centralvägen 31 Från 1 120 kr, kort- och fakturabetalning. Boka på [email protected] eller 036-17 18 00.

10 Profilhotels Hotel Savoy Brunnsgatan 13–15 Från 900 kr, kort- och fakturabetalning. Boka på [email protected] eller 036-17 32 90.

11 RC Hotel Mässvägen 6 Från 1 380 kr, endast kortbetalning. Boka på [email protected] eller rchotel.se.

12 Scandic Elmia Elmiavägen 8 Från 1 530 kr, endast kortbetalning. Boka på www.scandichotels.se/elmia, [email protected] eller 036-585 46 00. Bokningskod BSOC021018. Rummen reserverade till 1 juni.

13 Scandic Portalen Barnarpsgatan 6 Från 1 330 kr, endast kortbetalning. Boka på www.scandichotels.se/portalen, [email protected] eller 036-585 42 00. Bokningskod BSOC021018. Rummen reserverade till 1 juni.

14 Vox Hotel Lantmätargränd 2 Från 1 045 kr, endast kortbetalning. Boka på [email protected] eller 036-770 00 00.

ILL

US

TR

AT

ION

: J

ÖN

KÖ

PIN

GS

KO

MM

UN

, K

AR

TA

VD

EL

NIN

GE

N

Elmia

Kongress

& Konsert-

hus

Simply Different Foodservice

Ett helt nytt banbrytande system för måltidsservice!

Fullt utbud av husmanskost,timbalkost, soppor,specialkost ochenergitillskott.

Erbjuder ävenkrögarrätter ochrätter med sydligainfluenser.

Besök oss i monter

B11

J Jönköpings Resecentrum

T Tändsticksområdet

S Kulturhuset Spira

E Elmia Kongress & Konserthus

JU Jönköping University

28

Tid

Onsdag 3 oktober kl. 8.30: Registrering, fika och mingel (programmet börjar kl. 9.30). Avslutning fredag 5 oktober ca 12.15.

Konferenslokal

Elmia Kongress & Konserthus, Elmiavägen 15, 554 54 Jönköping, elmia.se

Anmälan

Anmäl dig på socialchefsdagarna.se senast fredag 24 augusti. Vid an-mälan får du ett mail med bekräf-telse och med en länk som du kan gå in och göra ändringar på fram till sista anmälningsdag. Här hittar du också din entrébiljett: en QR-kod som är laddad med alla dina personliga val.

Anmälan är bindande men platsen kan överlåtas till annan person, kontakta Susanne Ericsson (se här till höger). Vid återbud utan överlåtelse efter sista anmälningsdag måste vi tyvärr debitera hela konferensavgiften.

Du godkänner i och med din anmälan att GR noterar dig i sitt kursadministrativa program enligt person- uppgiftslagen (fr.o.m. 25 maj enligt dataskyddsförord- ningen GDPR, mer information ges vid anmälan).

Konferensavgift

Avgiften är 5 900 kr per person (5 200 kr för dig som är medlem i FSS). I detta ingår hela dagsprogrammet inklusive förtäring och alla kvällsarrangemang.

Du som väljer att komma två konferensdagar betalar 4 900 kr (4 200 kr för FSS-medlem), då ingår dagsprogram för två dagar inklusive förtäring, Kvällen före och en festmiddag.

Konferensavgiften betalas mot faktura som sänds från Göteborgsregionens kommunalförbund efter avslutad konferens. Moms 25 procent tillkommer.

Förtäring

Lunchservering onsdag och torsdag samt fika alla tre dagar.

Utställning

På Socialchefsdagarna kommer du att kunna möta orga-nisationer och företag som arbetar i direkt anslutning till socialtjänsten, se sidan 20.

Kvällsarrangemang

På onsdag och torsdag kväll bjuder vi på festmiddag med trerättersmeny och alkoholfri dryck (vin/öl kan köpas på

plats) samt musik/underhållning. Båda festmiddagarna hålls på Elmia.

Du som kommer till Jönköping redan tisdag 2 oktober är välkommen till Kvällen före som CGI och Tunstall arrangerar i Kulturhuset Spira.

Notera att föranmälan krävs för alla kvällsarrangemang. Du behöver inga

separata biljetter, de laddas på din entrebiljett.

Kontakt deltagaranmälan

Susanne Ericsson, 031-335 51 31, [email protected]

Kontakt utställare

och övergripande

konferensadministration

Staffan Nyqvist, 031-335 53 10, [email protected]

Presskontakt

Kerstin Öhman, 070-55 44 621, [email protected]

PRAKTISK INFORMATION

ANMÄL DIG på

socialchefsdagarna.se

senast fredag

24 augusti.

�

Dekal 200 Ø mm.qxp:Dekal 200 Ø mm.qxp 2015-04-27 10.31 Sida 1

Anonyma Alkoholister

AA-medlemmar berättar om sina erfarenheter, beskriver vad AA är och hur vi kan hjälpa till.

Välkommen till monter A30 på Mässgatan

www.aa.se • [email protected]

Våra produkter och tjänster utgår från vår vision och filosofi om ett oberoende, tryggt, självständigt eget boende och äldres önskan om att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt.

Doro Care är ledande inom mobila och digitala trygghetslösningar. Vi erbjuder kommuner en komplett kvalitetssäkrad digital larmkedja innefattande digitala- och mobila trygghetslarm, fjärrtillsyn och larmmottagning i Malmö och Kalix.

Smarta lösningar ger en trygg omsorg

Välkommen att kontakta Doro Care. Läs mer på doro.com/care

Ensolution utvecklar analyserna för kommunala verksamheters framtida behovVåra tjänster ringar tydligt in vilka områden som behöver utvecklas för att nå verksamhetens mål. Många kontaktar oss inför stora utmaningar där det fi nns risker som man vill förebygga. Vår ambition är att hjälpa våra kunder att ha ett mer proaktivt arbetssätt.

I år fokuserar vi extra mycket på utveckling av våra analyser och tjänster. All utveckling utgår från våra kunders behov och i samverkan med dem. Exempel på områden med spännande utveckling: Kommunal Hälso- och sjukvård, missbruksvård för vuxna samt insatser inom LSS-verksamheten.

Exempel på frågor som Ensolution vill ge svar på:Hur vet vi om vi har en rätt dimensionerad organisation för hälso- och sjukvårdsverksamheten? Hur mäter vi eff ekter och resultat av insatser till vuxna missbrukare? Hur vet vi att vi fördelar resurser utifrån brukarnas behov inom LSS-verksamheten?

Monter

Välkommen!C13

Tel 08-640 70 00 • [email protected] • www.ensolution.se

FO

TO

: A

PP

EL

IN M

ED

IA P

RO

DU

CT

ION

S

FO

TO

: J

OH

AN

NA

HA

LL

BÄ

CK

FO

TO

: A

PP

EL

IN M

ED

IA P

RO

DU

CT

ION

S

FO

TO

: IZ

AK

AY

A M

OS

HI

FO

TO

: A

PP

EL

IN M

ED

IA P

RO

DU

CT

ION

S

FO

TO

: A

PP

EL

IN M

ED

IA P

RO

DU

CT

ION

S

Socialchefsdagarna

2018 i Jönköping

den 3-5 oktober

”Det bästa är

att vi får träffas,

bilda nätverk och

prata med

kollegor.”

FO

TO

: IZ

AK

AY

A M

OS

HI

FO

TO

: Ö

ST

ER

SU

ND

S K

OM

MU

N

göteborgsregionens kommunalförbund är samarbetspartner för programinnehåll och konferensadministration.

jönköpings kommun är årets värdstad.

SPONSORER OCH SAMARBETS- PARTNERS

Tack till våra sponsorer och

samarbetspartners!

Att genomföra Socialchefsdagarna

med samma kvalitet och omfattning

skulle inte vara möjligt utan våra

sponsorer och samarbetspartners.

FO

TO

: A

PP

EL

IN M

ED

IA P

RO

DU

CT

ION

S

Chefsduellen– dilemman i social verksamhet

En socialsekreterare inleder en relation med en klient. Sonen till en kvinna med hemtjänst anklagar en namngiven under- sköterska för att fuska med städningen.

Hur ska man som chef agera i dessa svåra situationer? I Chefsduellen låter vi fyra chefer argumentera för sina bästa lösningar. Retorikproffset Elaine Eksvärd leder duellerna, och du som åskådare är domare. Vilken chef tycker du löser utmaningarna bäst?

visionchef.se

Onsdag, 3 oktober, 14:15–15:15

Returadress:FSS c/o Anders Fredriksson Stiltjevägen 19 132 31 Saltsjö-Boo

Socialchefsdagarna, som arrangeras av Föreningen Sveriges

socialchefer, är Sveriges största årliga socialpolitiska konfe-

rens. Vi vänder oss till beslutsfattare inom socialtjänsten och

närliggande områden. Socialchefsdagarna är den självklara

mötesplatsen för dig som är ledare, politiker eller på annat

sätt verksam på det sociala området.

Varje år har vi en ny värdstad. Den 3 till 5 oktober 2018

arrangerar FSS konferensen i samarbete med Jönköpings

kommun på Elmia Kongress & Konserthus med temat Att

leda i framtidens välfärd.

Föreningen Sveriges socialchefer är en oberoende socialpolitisk

förening som verkar för utveckling och nyskapande inom den

svenska välfärden. Medlemmarna är ledare inom socialtjänsten

och närliggande verksamheter.

Socialchefsdagarna 2018 i JönköpingVi lever och leder i en alltmer raplex värld, en värld där vi som ledare behöver lära av historien, ha örat mot rälsen och göra återkommande omvärldsanalyser. Givetvis behöver vi även ha blicken riktad framåt. Temat för Socialchefsdagarna 2018 är Att leda i fram-tidens välfärd. En viktig framtidsfråga är integration – det och mycket mer hittar du i programmet. Som alltid

är det vår ambition att Socialchefsdagarna ska vara den självklara och eftertraktade mötesplatsen dit såväl besökare, talare som utställare åker med höga förvänt-ningar – förväntningar som också infrias.

Jag önskar dig varmt välkommen till Jönköping den 3 till 5 oktober!

Lars Liljedahl, ordförande FSS

SVERIGES SOCIALCHEFER

FÖR

EN

ING

EN

Pro

du

kti

on

: Im

mix

. Fo

rmg

ivn

ing

: O

dett

e L

ag

er

Desi

gn

. Try

ckn

ing

: G

öte

bo

rgst

ryckeri

et,

20

18

Tack till våra sponsorer och samarbetspartners

TIETO SWEDEN HEALTHCARE & WELFARE • JP INFONET • PWC • TUNSTALL • CGI

GR – GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (samarbetspartner för programinnehåll och konferensadministration)

Documents

ATT LEDA I FRAMTIDENS VÄLFÄRD - Socialchefsdagarna...ATT LEDA I FRAMTIDENS VÄLFÄRD är ett tema valt med eftertanke och efter livliga diskussioner. Till slut föll valet på ovanståen-de