1

Steinbergs Utbildnings ABLäroMedia AB Örebro

Att leva som du vill

John M Steinberg

2

www.steinberg.seinfo@steinberg.se

© 1995, 2011, Steinbergs Utbildnings AB. Författaren tillåter fri kopiering med hänvisning till John Steinberg/www.steinberg.se. Teckningar: Agnetha Hjälm, ABC Design, Örebro.Sättning och tryck: Prinfo Welins Tryckeri, Örebro 2003.ISBN 91-970571-8-5 (Nytt ISBN 978-91-970571-8-9)

3

Innehåll 1. Kan du leva som du vill ......................................... 5

2. Att komma från HÄR till DÄR ................................. 9

3. Att ta reda på var man befinner sig just nu............15

4. Att erkänna det som varit ........................................22

5. Mål .............................................................................28

6. Fyra sätt att nå framgång (men endast ett är

garanterat säkert) ....................................................32

7. Tolv genvägar ...........................................................42

8. För stunden, eller för livet .......................................62

9. Hur man väljer självhjälpsmetoden ........................69

10. De vanligaste misstagen ..........................................77

11. Gör upp en seriös plan .............................................80

12. Vad gör de som lyckas? ...........................................85

13. Skaffa dig den hjälp som du behöver .....................90

14. Ditt eget framtidsscenario .......................................93

Tidigare utgivna böcker .............................................. 96

4

5

Kan du leva som du vill?Detta är en bok om att lyckas, om att nå framgång och om hur man kan få det man vill. Det låter både manligt och amerikanskt – och det är det, för jag som skriver är både man och amerikan. Men detta är Sverige och förhål landena något annorlunda. Om du vill bli rik, kan idéer na i den här boken hjälpa dig. Men även om din ambition är att leva i harmoni med naturen och dina närmas te vänner, kan den här boken hjälpa dig. Boken ska hjälpa dig att leva som du vill… och det är du som bestämmer vad du vill. Yttre framgång kan få dig stolt och nöjd men inte alltid lycklig och harmonisk. Men det finns ingen naturlig motsättning mellan att nå yttre framgång och att uppleva inre harmoni. Kan man få båda delarna? Det hoppas jag, för det är det som är andemeningen i den här boken.

6

Det vore lätt för mig som amerikan, bosatt i Sverige, att göra narr av svenskt ”lagom” – tänkande – och tro mig jag har en hel del roliga historier om det. Men lagom kan också vara ett mycket positivt ord. Att tro att man mår bättre av att springa två mil före frukost, äta arton morötter till lunch och meditera till Mozart tre timmar om dagen är exempel på en överdrift. Nej, lagom är ibland ganska bra. Det är ju… lagom. Men får man prata om att lyckas här i Sverige? Jante-lagen, som för övrigt uppfanns av en dansk, säger nej. Ändå vill de flesta av oss lyckas i livet, och vi önskar att det ska gå bra för Sverige, att Tre Kronor ska vinna VM och att vi ska vinna på tipset. Så visst får man lyckas i Sverige. Som amerikan vill jag dock påpeka vissa kulturella skillnader. Här i Sverige beror det t ex på HUR man lyckas. Att bli rik genom att vinna på tipset är det absolut bästa sättet. Då har man haft tur och det är bra. I USA är det också kul att vinna på lotteri, men det är ännu bätt re att lyckas tack vare hårt arbete och en smart idé. I Sverige tycker vi att det är kul att skära halsen av folk som sticker upp. I USA blir dessa personer verkliga hjältar. Men min avsikt här är inte att klaga på den svenska men taliteten, långt därifrån. Faktum är att den svenska mentaliteten ibland är klart friskare än den amerikans-ka, och en av anledningarna till att jag trivs så bra i detta vackra land är just att jag värderar t ex känslan av omsorg om andra, miljön och samhället. Ett samhälle där man bara ska tänka på sig själv i första hand är inte riktigt så friskt. Så låt oss prata om att lyckas och om att leva som man vill, sett utifrån ett ”lagom”, svenskt perspektiv. När jag använder begrepp som ”framgång” och att ”lyckas” i denna bok, menar jag att målet i livet kan vara både att

7

nå framgång (att nå yttre mål såsom att ha pengar eller komma långt i sin karriär) och att – samtidigt – känna sig lycklig (nöjd, stolt, glad osv). Och vips … kanske man har nått det ideala, svenska livet: LAGOM. Man har lagom mycket pengar för att känna sig trygg, lagom mycket tid för att kunna utveckla sina intressen, lagom stort ansvar för att inte känna sig alltför stressad på jobbet, lagom många nära vänner för att hinna med både sig själv och dem osv. Plötsligt känns det lite väl utslätat att säga att målet med denna bok är att hjälpa dig att leva ett LAGOM liv. Usch! Men jag hoppas att du förstår vad jag menar. Framgång utan lycka är inte mycket att ha. Kan man bli lycklig utan framgång? Tja. Kanske det. Det beror ju på vad man menar med framgång, men låt oss definiera framgång som det man uppnått om man lever det liv man helst vill leva. Det går att vara lycklig på många olika sätt. Men amerikanen (och mannen) i mig säger att yttre framgång påverkar åtminstone en del av våra möjligheter att känna oss nöjda och stolta. Och med yttre framgång menar jag t ex trygghet, goda relationer, balans och möjlighet att köpa det man vill ha utan att behöva tänka på vartenda öre/euro. Därför är ett av syftena med denna bok att ge dig in-sikter och metoder för hur du ska nå både yttre framgång OCH inre lycka. Boken hjälper dig att förstå hur du kan leva som du vill – och de flesta av oss mår bättre när vi upplever att vi kan påverka vår egen livssituation. Kan ALLA lyckas? Visst har vissa personer bättre förutsättningar än andra, t ex uppmuntrande föräldrar, gedigen utbildning och god hälsa. Men visst kan ALLA lyckas utifrån de förutsättningar de har. Som vi säger i USA:

8

”Om livet ger dig citroner, kan du välja mellan att vara sur och att sälja citrondricka.” Vad är det som gör att somliga väljer att sura medan andra hellre gör citrondricka? Tyvärr har jag inget magiskt svar på denna intressanta fråga. Men den här boken är tillägnad alla dem som hellre vill göra och sälja citrondricka än sitta hemma och sura.

I denna bok kommer du att lära dig mera om:• Vad det är alla ”hjälp dig själv”-böcker har gemen- samt.• Hur man väljer metoder för att hjälpa sig själv.• Det enda tillvägagångssätt som garanterat lyckas!• Hur du kan erkänna det som varit och äntligen börja sikta framåt.• Hur man gör upp en seriös plan för framtiden.• Hur de som lyckas brukar resonera och göra.• Hur man kan uppnå bättre balans mellan strävan efter yttre framgång och inre harmoni.

Filosofin bakom denna bok är att vi alla kan lyckas (nå våra ”yttre” mål och uppleva ”inre” tillfredsställelse) utifrån de förutsättningar vi har. Men tolka inte detta som att det bara handlar om en ”satsa på dig själv”-mentalitet. Den inre tillfredsställelsen ökar när man hjälper andra, gläds åt andras framgångar och ser att många andra i samhället mår bra. Vad är vitsen med att sitta i en lyxvilla på en bergstopp och se på medan hela världen rasar samman omkring en? Om man själv mår bra, kommer andra omkring en att må bra… och det är väl ett steg i rätt riktning, om det nu inte bara är ett positivare liv för sig själv man vill ha, utan en positivare värld.

9

Att komma från HÄR till DÄRVad är det alla böcker, band, videoprogram och kurser om att ”hjälpa sig själv” har gemensamt? Deras syfte är att hjälpa dig att komma från HÄR (ett nuvarande tillstånd) till DÄR (ett önskat tillstånd). HÄR är där du befinner dig just nu. Några exempel:

• Du känner dig ofta uppgiven och osäker och har svårt att fatta beslut.

• Du kommer hem från jobbet (eller från att ha sökt ett jobb) och är så stressad från dagens upplevelser att du är otrevlig mot familjen i flera timmar.

10

• Snart har du varit gift i 8 år (18 år, 28 år) och du undrar om det verkligen är meningen att ett äkten- skap ska kännas så konfliktfyllt, jobbigt och trist.

• Du har jättemånga fina idéer för hur rutinerna på jobbet skulle kunna förbättras, men chefen vill inte lyssna och dina medarbetare vill inte förstå.

• Du upptäcker att det börjar bli jobbigt att gå uppför trapporna till din lägenhet.

• Du vet att rökning inte är bra för din hälsa… men det värsta är att alla börjat betrakta dig som kriminell varje gång du tänder en cigarett. Du börjar undra om du också kanske kan sluta när så många andra har lyckats.

• Snart är källarförrådet sprängfyllt av stepmaskiner, trappmaskiner, lårmaskiner, juicemaskiner och bantningsböcker.

• Du har poesi inom dig. Det vet du. Men du undrar hur du någonsin ska komma att få tid att skriva ner dikterna på papper.

HÄR är alltså där du befinner dig just nu. DÄR är dit du vill komma – att gå ner i vikt, att känna dig mindre stressad, att ha råd att bo utomlands ett tag, att kunna måla tavlorna du har inom dig, att sluta röka, att bli nykär i din livspartner, att genomföra förbättringar på jobbet osv. Ett problem är den självhjälpsmentalitet som be-

11

traktar människan som om hon vore en bil. Bilar kan vi lämna in till verkstaden. Där kan vi byta tändstift, kolla avgasrening, slipa bromsklossar, ställa in ljusen och tvätta motorn. Om du skulle ta alla de här ”hjälp-dig-själv”-meto-derna på allvar, skulle du bara behöva lyssna på några band, gå på någon kurs och överlämna dig själv till en mentor så skulle allt ”fixa” sig. Men din kropp och din själ fungerar INTE som en bil. Är det hopplöst då? Måste man gå i terapi i fem år? Jo, ibland. Det beror lite på vad det är man vill ”fixa”. Men det finns gott om intressanta och spännande själv-hjälpsmetoder som kan hjälpa en en bra bit på vägen mot yttre framgång och inre tillfredsställelse. Ett syfte med den här boken är att sortera och förklara skillna-derna mellan de olika metoderna så att du lättare kan välja väg. Måste det vara besvärligt och jobbigt att lyckas? Nej. Det finns faktiskt genvägar. Jag ska förklara flera av dessa genvägar. Ska man uppför ett berg, kan man faktiskt ta liften. Men det beror på vad man vill åstadkomma. Alla berg har inte liftanordningar, och då får man ta ett steg i taget. Vad är det som du vill ändra på i ditt liv? Varför läser du t ex den här boken? Kom igen! Lyssna på hjärtat – vad vill du egentligen åstadkomma? Reklamfolk är naturligtvis duktiga på att analysera vad det är som vi människor längtar efter. Kärlek och sex. Hälsa. Pengar. Berömmelse. Se bara på veckotid-ningarnas framsidor eller förstasidorna på kvälls tid-ningarna. Schampotillverkarna vet att ett rent och snyggt hår symboliserar åtråvärdhet. Det ser fånigt ut att lägga upp sin reklam på det här sättet, men de vet vad de gör,

12

annars skulle de knappast satsa så mycket pengar på att koppla ihop ett nytt schampo med sex. Det finns tio olika områden som man kan säga sam-manfattar vad de flesta av oss vill uppnå i livet.

Utseende Hur vi ser ut, klär oss och fångar andras uppmärksamhet.Sex Den bild vi har av oss själva som attrak- tiva eller inte och vår uppfattning om huruvida vi är sexuellt tillfredsställda eller inte.Kärlek Vårt behov av att känna oss älskade och vårt behov av att dela med oss av vår kärlek till andra.Pengar Vi söker den trygghet som pengar på ban- ken ger och vill också ha friheten att kunna köpa det vi har lust till.Berömmelse Alla kanske inte längtar efter att bli kän- disar, men de flesta av oss gillar upp- märksamhet och vill bli bekräftade.Tid Tid handlar om balans och om att kunna hantera stress.Familj Fler och fler lever ensamma, men många längtar efter att uppnå familjelycka.Självkänsla Den handlar om att i grunden acceptera och tycka om sig själv och att känna att man kan påverka sin framtid.Hälsa Alla har vi bekymmer med vår hälsa – det må sedan handla om vikt, huvudvärk, kondition eller rygg.Erkännande Vårt behov av att känna sig omtyckt och accepterad av andra.

13

Så gott som alla självhjälpsmetoder lovar förbättringar inom ett eller flera av dessa områden. Vilka områden är mest bekymmersamma för dig? Vad är viktigast? En sak har jag lärt mig om självhjälp och det är att ju mer specifik man kan vara när man definierar sina bekymmer, önskemål och mål, desto större är chansen att man faktiskt kan hjälpa sig själv. Om man vet mer exakt vad det är man vill, blir det lättare att veta hur man ska gå till väga. Jag vill därför uppmuntra dig att göra en klassisk övning med Aktiva värderingar där du ska rangordna de olika områdena i listan ovan. Sätt en 1:a framför det område som är viktigast för dig i ditt liv just nu, en 2:a framför det som är näst viktigast osv. Jag hör dig ropa och protestera: “Men, John, ALLT är viktigt!“ Jo, jo. Det är det säkert. Jag ber dig bara prioritera det som är VIKTIGAST. Gör det nu! Tack.

____ Utseende ____ Sex____ Kärlek____ Pengar____ Berömmelse ____ Tid____ Familj____ Självkänsla____ Hälsa____ Erkännande

Blev du överraskad? Sex kanske hamnade långt ner på din lista? Pengar kanske längre ner än du hade förväntat dig? Kanske kärlek och erkännande är nästan samma sak? Jovisst. Nästan. Det mesta går in i varand ra. Det kanske

14

inte går att utvecklas inom alla områden samtidigt, men gör du framsteg inom ett område, får det ofta positiva effekter även på andra områden. Med egen utveckling (eller det som jag oftast i den här boken kallar för självhjälp) menas att man kommit längre inom ett eller flera av dessa tio områden. Kom ihåg att ALLA metoder i princip har detta som mål – att hjälpa dig att komma från HÄR till DÄR. Och det finns bokstavligt talat tusentals olika metoder för att hjälpa dig i denna din strävan. Vad är det som dessa metoder har gemensamt? Vilka metoder är bäst för just dig? Hur ska du välja? Det är det vi ska reda ut.

15

Att ta reda på var man befinner sig just nu

Vi säger att du ska ut i skogen för att orientera. En vän kör dig till ett skogsparti en bit ifrån där du bor, pekar ut en plats på kartan och säger att det är där ni ska träffas igen. Allt är gott och väl. Du är en god orienterare. Det är bara det att din vän glömde en sak – att visa dig var på kartan han lämnade av dig. Med andra ord, du vet vart du vill komma, men du har ingen aning om var du befinner dig. Då är det svårt att orientera sig, eller hur? Det blir jobbiga timmar innan du kommer underfund med var du är … och innan du kan komma dit du vill.

16

För att komma vidare i din utveckling måste du därför ta en stund och fundera på var du befinner dig i livet just nu. Jag förstår att du vill ändra eller utveckla någonting i ditt liv. Bra. Fint. Kul. Men, snälla, ge dig själv ett erkännande för var du befinner dig och var du kommer ifrån innan du går vi-dare. Allt i ditt liv är inte katastrof. Om du tänker efter är jag övertygad om att du hittar ganska mycket som du är eller varit nöjd och stolt över. Nu ska vi gå igenom de tio områdena som vi redan tittat på och som de flesta av oss grubblar över. Ge ett erkännande till det som fungerar just nu. Jag vet, några läsare kanske tycker att INGENTING fungerar just nu. Men här ska vi ändå leta efter ljusglimtarna. Det betyder inte att det är fel att tänka på det negativa i livet. Tvärtom, det är ibland till och med värdefullt och nödvändigt att göra det. Jag menar bara att vi här ska koncentrera oss på att hitta positiva utvägar. En början är att ge sig själv ett erkännande för den situation man just nu befinner sig i.Låt mig ge några exempel. Jag vill också uppmana dig att här eller på ett papper bredvid göra egna anteck-ningar.

Utseende Under vilken period i ditt liv var du mest nöjd med ditt utseende? (Observera att jag säger MEST nöjd. Några säger att de aldrig har varit nöjda. Låt oss därför nöja oss med mest nöjd, tack.) Kanske var det när du var tio år gammal, eller var det i tjugoårsåldern som du var mest tillfredsställd på denna punkt? Kanske nu? Vad är du mest nöjd med just nu? Jo, jo, kom igen. Kanske det är dina händer, dina ögon, din längd?

17

SexSkriv ner om du vågar eller njut annars bara av en un-derbar dagdröm där du tänker tillbaka på några av de mest njutbara, sensuella ögonblicken i ditt liv. Kanske några läsare säger att det är just DET som är problemet – man har aldrig haft sex, eller det som har varit har inneburit en stor besvikelse. Sex behöver inte likställas med en orgasm som registreras som en 8:a på Richter-skalan. Det är inte en jordbävning vi pratar om, därför kan detta ögonblick kanske bestå av en öm blick från någon, en omfamning eller en kyss. Bekräfta de sensuella ögonblicken du upplevt.

KärlekYtterligare ett tema för dagdrömmare. Gör en lista över de största kärlekarna i ditt liv. Välj tre eller fyra. Jaså, har du bara haft en? Toppen (men jag har svårt att tro dig). Tänk tillbaka på tiden då du gick i första klass, om du behöver det. Var det kanske så att du var dödsförälskad och att objektet för dina känslor inte ens visste om att du existerade? Visst har du varit jättekär flera gånger. Visst är det kul att kunna ge den känslan ett erkännande. Du har ett hjärta. Du kan känna. Vad var det hos dessa personer som fick dig att längta? Hur har du det nu? Om du är olycklig i din relation, kan det vara intressant och givande att tänka på den tid när du var kär i honom eller henne. Vad lockade dig då? När kommer detta fram nu?

PengarEn sak är säker vad gäller pengar, ju mer vi har, desto mer vill vi ha. Konstigt – inte ens de stormrika tycks vara nöjda. Det är ungefär som världens vackraste modeller

18

som ser sig själva i spegeln och bara hittar fel. Den som kan känna sig nöjd med sitt utseende, trots alla skön-hetsfläckar, blir lyckligare. Samma sak med pengar, eller hur? Det är absolut inte fel att önska sig högre inkomster, men här betyder ordet lagom ganska mycket. Pengar ger trygghet och stolthet, och för många människor finns det ett likhetstecken mellan att ha pengar och att lyckas i livet. Men vi vet att pengar inte är allt. Det kan vara roligt att göra en lista över fyra, fem av sina käraste ägodelar. Kanske är det ett hus, en stor investering, eller en liten trädgårdsplätt som ger en mest tillfredsställelse. Kanske är det örhängena man ärvt från moster Agda, servisen man hittade billigt på en auktion, uppslagsverket eller den nya datorn familjen investerat i. Det kan verkligen se olika ut från person till person. Poängen är att även om du kanske inte är förmögen, så har du ändå ägodelar och det finns pengar i ditt liv. Bekräfta detta. Kanske är du arbetslös, utförsäkrad och luspank. Jag skulle här kunna skriva ett långt avsnitt om min politiska inställning. Jag anser nämligen att det bevisligen finns tillräckligt med mat och pengar i världen för att alla skulle kunna leva ett hyggligt liv, men du ska slippa höra om mina politiska uppfattningar. Men vi lever trots allt i ett rikt land. Det finns pengar, men vi kan lära oss (och våra barn) mera om hur välstånd skapas och bevaras. Tro’t eller ej, men det är delvis syftet med denna bok!

BerömmelseDu kanske inte är en känd person i detta land, men inom släkten är du kanske känd som en bra historieberättare, dansare, kock eller som en god lyssnare. Berömmelse leder knappast till lycka, det vet vi alla. Jag har varit

19

med på TV några gånger, och låt mig då berätta att det oftast känns som att bli utnyttjad som ett “inslag“ – man får sina sju minuter eller ännu mindre, och sedan visas man bokstavligen ut. Poängen är bara att vi människor vill ha ett erkännande, och i mediaåldern med snart hundratals olika kabelkanaler känns det som om vi borde vara kändisar allihop. Om du skulle bli känd, vad vill du bli känd för? Det viktigaste är ändå att du är känd redan nu i din um-gängeskrets, på din arbetsplats, i grannskapet. Där är du ju redan berömd!

FamiljFamiljen som ett konfliktområde i vår moderna tid tycks bara öka. Vi har svårt att acceptera ett äktenskap som inte längre fungerar medan man förr i tiden sällan såg något annat alternativ än att hålla ut. Våra upplevelser av familjelivet är otroligt skiftande, från den som upplevt nästan bara kärlek och uppmuntran till den som upplevt

TidFör ett antal år sedan klagade de flesta över bristen på pengar. Nu är det bristen på tid man klagar över. Att antalet “time management“-böcker, almanackor och hälsohem bara ökar, tyder på att många människor känner stress och tidsbrist. Det vore säkert enkelt för dig att skriva en lista över saker som gör dig stressad, men, som sagt, nu koncentrerar vi oss på det som är positivt. Skriv därför istället några rader om när du känner dig som mest avspänd. Kanske är det när du går på bio, får massage, fnittrar ihop med kompisar eller tittar ut över havet. När befinner du dig i balans och harmoni med dig själv? Hur ser din idealdag ut?

20

nästan bara skräck och maktmissbruk. Knappast någon förälder är till 100 procent nöjd med sin roll och insats. Det här är verkligen ett område som skapar osäkerhet och dålig självkänsla hos många. Något som kanske hjälper är att tänka att ens föräld-rar och man själv (om man nu är förälder) alltid gör sitt bästa utifrån de förutsättningar man har. Dina föräldrar gjorde sitt bästa – vilket kanske inte var gott nog, men just då i deras situation kunde de inte bättre. Visst har du kanske mycket att gråta över. Varsågod, det kan be-hövas. Men plocka ut det positiva du ändå fick från dina föräldrar och andra släktingar. Och nu? Vad fungerar nu? Vad är mest positivt nu? Vi ska senare titta på vad som kan bli bättre.

HälsaHälsan är ett klassiskt ”HÄR-till-DÄR”-område och gäller t ex frågor om vikt, kondition, stresstålighet, mo-tionsvanor, matvanor m m, m m. Mediavärlden skapar lätt en känsla av otillfredsställelse inom oss. Vi borde vara ännu vackrare, starkare och duktigare på alla sätt. Ingen kan leva upp till alla de här idealen. Vissa försöker,

SjälvkänslaEtt positivt självvärde – kanske är det nyckeln till allt vi har pratat om. Om man är nöjd med sig själv faller det mesta på plats. Vad är du mest nöjd med i ditt liv just nu? Stolt över? Gör en så lång lista som möjligt, gärna med detaljer. För några kan det handla om saker som de uträttat i livet, kunskaper som de tillägnat sig eller en speciell förmåga de har. För andra kommer självvärdet mer inifrån, en känsla av att man gör så gott man kan och att det är gott nog.

21

andra ger helt enkelt upp. Börja med att bekräfta det som fungerar för dig just nu. Jag skulle t ex gärna gå ner 7–8 kilo, och jag motionerar regelbundet, försöker att informera mig lite mer om hälsoriktig mat, och det är i alla fall två saker som jag är nöjd med.

ErkännandeKänner du dig uppskattad och omtyckt av omvärlden? Visst vore livet enklare om det var så. Men är det så att du aktivt försöker ge andra uppmärksamhet och bekräf-telse, eller vill du bara ha allt detta själv? Den som ger får ofta en hel del tillbaka. Den som bara tänker på att få, får sällan det han eller hon vill ha. Tänk t ex på hur det brukar vara när du ska äta ute, handla, åka taxi eller sitter på en buss. Kommer du i re gel bra överens med personal, medresenärer och and ra som du ska samarbeta med, eller hamnar du ofta i kon flikter? Visst, det finns både bra och dåliga servitriser, men vad gör du för att se till att er korta stund tillsammans ska fungera på bästa möjliga sätt? Att ha en god social förmåga är ofta en fråga om balans. Det handlar om att kunna lyssna och kompromissa och se andras behov, inte bara sina egna. Då är det också lät-tare att själv bli accepterad. Alla kan inte alltid gilla allt man gör och säger, men om du själv accepterar andra, är det lättare för dem att acceptera dig. När funge rar det här som bäst för dig? Tänk t ex på något tillfälle då du kommit mycket bra överens med en servitris eller en butiksförsäljare. Vad var det hos dig och honom eller henne som gjorde att det hela blev så bra? Där ser du, trots bekymmer finns det stunder NU som faktiskt fungerar. Visst är det skönt att uppmärksamma detta?

22

Att erkänna det som varitÄr det överhuvudtaget möjligt att ”välja” sin framtid? Detta är sannerligen en fråga som debatterats flitigt av filosofer, biologer, beteendevetare och samhällsvetare. Arv eller miljö? Var det mesta i våra liv bestämt innan vi ens föddes? Hade Freud rätt när han påstod att de tidiga relatio-nerna till våra föräldrar har en avgörande betydelse för hur livet utvecklas? Hade Skinner rätt, han som trodde på stimulus–respons, dvs att vi motiveras av belöningar och bromsas av negativa responser? Eller hade Maslow och Rogers rätt, de som på 50-talet började undersöka friska människor och ville mena att vi människor kan och vill ta ansvar och initiativ?

23

Sanningen ligger som vanligt någonstans mitt emel-lan. Men filosofin bakom den här boken är att vi trots vårt arv och trots vår uppfostran kan påverka ganska mycket. Kanske inte allt, men ändå tillräckligt för att kunna forma våra liv mer efter vår egen vilja. Ändå måste vi bekräfta det vi har ärvt, den kultur vi kommer ifrån, den uppfostran vi har fått och våra tidiga relationer. Visst har allt detta påverkat oss. I vissa fall har dessa upplevelser varit så starka och styrande att det kan behövas en ganska djupgående terapi i någon form, för att vi ska få insikter och hjälp med att rensa upp och göra rent hus med det förflutna. Men oavsett om man vill avsätta tid och pengar till terapi eller inte, är det nyttigt att åtminstone erkänna det förflutnas betydelse. Här ska vi gå igenom vår lista på de tio betydelsefulla områdena i våra liv och under-söka olika exempel på vad vi kan och inte kan påverka och komma till tals med. Det blir då lättare att välja sin framtid.

UtseendeDet är mycket lätt att tycka att det här är ett område som man absolut inte kan påverka. Vi föds med stora öron, får finnar, har inte råd med de bästa kläderna m m. Nej, vissa grundelement kan man inte påverka – längd, storlek på sina fötter, vissa medicinska problem man eventuellt ärvt osv. Men tänk på allt det som man kan ändra på – vikt, kläder, frisyr, hållning, sättet att gå och utstrålning. Tja, vill man kosta på sig kan man även ändra på sin näsa och sina bröst och göra något åt sin flintskallighet. Jag är övertygad om att du känner människor som

24

använder sitt utseende som en ursäkt för att tycka synd om sig själva och kunna dra sig undan världen. Men det finns också andra som helt enkelt gör det bästa möjliga av situationen. Jag har flera vänner med svåra ”handikapp”. Av dem lär jag mig ständigt något. Vad jag önskar att jag visste hur de kan vara så positiva när så många andra med mycket färre handikapp och problem är så uppgivna! Det får jag undersöka i en annan bok. Men faktum kvarstår – de tar det som livet ger dem och gör det bästa möjliga av det.

SexNär det för några år sedan inte längre var tabu att tala om incest var det många förskräckliga historier som kröp fram. Om man har blivit utsatt för övergrepp som barn finns det ingen snabbverkande kur i positivt tänkande som kan hjälpa en. Vi måste respektera smärta, minnen och livets tragedier. Även om man försöker glömma det som hänt, dyker ofta dessa spöken från det förflutna upp och gör livet mera komplicerat. Respektera det förflutna. Se till att du får hjälp att prata dig igenom det. Men undvik att använda det förflutna som en ursäkt: ”Min far utnyttjade mig, därför kan jag aldrig ha en tillfredsställande sexuell relation med en man.” Underskatta inte din förmåga att växa. Resonera hellre så här: ”Jo, dessa hemska saker har ägt rum, och de har påverkat mig oerhört. Men den delen av mitt liv är nu passerad. Jag lär mig att sätta konstruktiva gränser, att formulera mina behov, att hävda mina rättigheter och att lita på andra.”

25

Jo, jag vet. Det är lättare sagt än gjort. Det är säkert en alltför enkel lösning. Men det jag säger är att det som har hänt inte helt och hållet behöver styra din framtid.

KärlekKanske kommer du ifrån en familj där alla älskade dig så mycket att de nästan kvävde dig i sin kärlek. Kanske kommer du ifrån en familj där alla visade dig respekt och gav dig uppmuntran och spelrum. Kanske kommer du ifrån en familj där egentligen ingen gav någon kärlek alls. Återigen, dessa upplevelser har säkert format många av dina attityder och påverkat dina relationer. Du kan inte ändra på det som hänt dig. Du kan inte heller ändra på de människor som påverkat dig. Det enda du kan göra är att erkänna det förflutna och bestämma dig för att ta kontroll över din framtid. Var nyfiken på vad du bär med dig från det förflutna och på hur det påverkar dina attityder och ditt beteende idag. Ge akt på vilka mönster du fört med dig in i din relation till din man/fru och till dina barn. Observera, lär och förstå att insikt i dessa saker kan hjälpa dig fatta bättre beslut framöver. (Börjar du nu förstå budskapet i detta kapitel?!?)

PengarÄven här spelar det förflutna stor roll (förvånad?). I mitt fall var det så att jag tidigt bestämde mig för att pengar betydde konflikt, besvikelser och problem. Jag kommer ifrån en familj som består av strävsamma småföretagare som inte alltid lyckats. Tidigt bestämde jag mig för att själv aldrig bli företagare. Nej, jag skulle bli socialarbetare och hjälpa de fattiga!

26

Nu sitter jag här … med mina släktingars erfarenhe-ter och med ett eget företag. Besvikelser behöver inte styra mig och mitt liv. Jag har utvecklat mitt eget för-hållningssätt till affärer och pengar, och jag är faktiskt ganska nöjd med hur jag hanterar min situation. Det har dock varit mycket nyttigt att få insikt i de attityder och beteenden som format min inställning till pengar. Hur är det med dig? Det här var några exempel från några känsliga om-råden. Budskapet är att det är viktigt att förstå hur det förflutna påverkat en, ens attityder och beteenden. Med en sådan här förståelse i bagaget är det lättare välja väg i framtiden. Här finns det plats för dig att göra dina egna anteck-ningar beträffande de sex återstående områdena som vi ofta grubblar över. Fundera på hur det förflutna påverkat dig inom dessa områden.

Berömmelse

Tid

27

Familj

Självkänsla

Hälsa

Erkännande

28

MålÄr man ute och orienterar, hittar man lättare om man vet var man befinner sig och varifrån man kommer. Tänk dig igen samma situation som tidigare. Men den här gången får du en fin karta och vet exakt var du befinner dig, men vännen som kört dig ut till skogspartiet lämnar dig med ett käckt ”Vi ses” utan att tala om var ni ska träffas. Med andra ord, du vet inte vart du ska ta vägen. Det har tjatats mycket på sistone om betydelsen av att ha mål och visioner. Och det med rätta. Det är lät-tare att lyckas i livet om man vet vad man vill uträtta! Jovisst, kan framgång ramla på dig (som vi ska berätta om i nästa kapitel), men de flesta som lyckas har vetat vad de ville.

29

Gå därför igenom vår ”tio-lista” igen och skriv ner några exempel på mål. Var så specifik som möjligt. Det är viktigt. ”Att ha mera pengar” är en önskan medan ”Att inom 12 månader ha uppnått att 30 procent av mina inkomster kommer från mina målningar” är ett mål. Det är helt okay att ha många mål. Visst jobbar vi på bred front med vår utveckling. Visst måste vi kanske senare sortera ut, värdera och prioritera vad vi ska koncentrera oss på. Men just nu är detta en övning i att komma i kontakt med vad man vill och i att formulera sig specifikt. Om du har svårt att vara så specifik, börja med några allmänna önskningar och försök sedan att bli mer konkret. Några exempel:

UtseendeÖnskan: Att se trevligare ut. Mål: Att innan månaden är slut samtala med två goda vänner som har kunskaper om klädsel och färgval och med deras hjälp köpa två nya vårklänningar.

SexÖnskan: Att ha det ännu bättre med min man/fru/sambo. Mål: Att tillsammans läsa en bok om sex och kunna ha ett samtal kring våra behov utan att bli upprörda och börja anklaga varandra.

KärlekÖnskan: Att återuppleva känslan vi hade de första sex månaderna av vårt liv tillsammans. Mål: Att två lördagkvällar i rad äta på vår favoritres-taurang och gå ut och dansa på vårt gamla ställe.

30

PengarÖnskan: Mera. Mål: Att inom sex år ha sparat tillräckligt mycket samt att ha tillräckligt god framförhållning för att i fortsättningen kunna hyra ett litet hus utomlands en månad nästa vår.

Berömmelse Önskan: Att fler ska veta vem jag är och vad jag gör. Mål: Att före höstens slut ha publicerat tre insändare i lokaltidningen om det (ett projekt, en idé, en förening m m) som jag är engagerad i, och att få en journalist att göra ett reportage.

TidÖnskan: Mera tid till mig själv. Mål: Att en kväll i veckan bortse från andras förvänt-ningar på mig och i stället delta i en studiecirkel kring det jag länge varit intresserad av men inte hunnit ta itu med.

FamiljÖnskan: Mindre bråk med barnen. Mål: Att avsätta minst en kvart, minst varannan kväll, för att lyssna – bara lyssna – (och absolut utan att fördöma eller komma med råd) på vad barnen har att berätta (var och en för sig).

SjälvkänslaÖnskan: Att sluta klandra mig själv för det som inte blir bra. Mål: Att börja skriva ”Min positiva dagbok” med minst en rad varje kväll om någonting jag gjort under dagen som varit bra.

31

HälsaÖnskan: Att minska stressen i mitt liv. Mål: Att minst tre gånger varje dag stanna upp, ta en paus och och vila i fem, tio minuter.

ErkännandeÖnskan: Att bli mer omtyckt. Mål: Att be tre personer som jag litar på att ge mig upp-riktig och ärlig ”feedback” på hur de uppfattar mig – och att be dem att inte lämna rummet förrän jag återhämtat mig och kan sammanfatta tre positiva lärdomar! Visst är det skillnad mellan att önska sig någonting och att ha ett mål! Nu är det din tur att tänka och skriva.

32

Fyra sätt att nå framgång (men endast ett är garanterat säkert)En snabb tillbakablick innan vi går vidare. Du är knap-past ensam i ditt sökande efter mening, lycka, kärlek, hälsa och pengar och efter att må bra. Syftet med alla självhjälpsmetoder är att hjälpa dig att komma från HÄR till DÄR. Ge dig själv ett erkännande för att du har kommit så här långt att du aktivt läser denna bok och söker metoder för att vidareutveckla dig själv. Ge ditt förflutna ett erkännande också. Var stolt. Var ledsen. Men använd dina insikter till att lära dig mer om vad det är du vill undvika och vad det är du vill åstadkomma i framtiden. Kan du dessutom skratta åt dig själv då och då, underlättar det mycket.

33

Detta kapitel presenterar fyra sätt att nå sina mål. Vi har redan påpekat betydelsen av att formulera mål som är specifika och konkreta. Mer om detta om en stund. Just nu ska vi sammanfatta fyra vanliga metoder för att nå framgång.

1. LOTTERIMETODENSpelar du på V75? Tippar du, ensam eller i grupp? Kö-per du penninglotter? Sätter du in kontaktannonser i tidningarna? Följer du ditt horoskop? Hela industrier är uppbyggda kring våra olika förhoppningar om att vinna stort via spel, lotteri, kontaktannonser m m, m m. Som jag nämnde i inledningskapitlet är detta att vinna på lotteri det enda riktigt legitima och accepterade sättet att bli rik på i Sverige. Detta är mycket märkligt, men tycks vara sant. Jag brukar föreslå att man skulle få en lottsedel om man lämnade in sin deklaration i tid. Den som vann skulle bli skattebefriad i tio år! Visst skulle det bli mera lustfyllt för alla att deklarera! En annan beteckning för det här populära sättet att bli rik, få träffa den rätta eller uppnå berömmelse är ”om bara”-metoden. ”Om jag bara hade flyttat till Hollywood som tonåring skulle jag säkert varit stjärna nu.” – ”Om jag bara haft de rätta kontakterna skulle min bok varit publicerad nu.” – ”Om jag bara hade valt häst nummer fem i sjunde loppet skulle jag ha kunnat vara skuldfri nu.” – ”Om jag bara hade haft mer stödjande föräldrar skulle allt varit bättre nu.” – ”Om jag bara hade börjat investera i aktier vid tjugo års ålder hade jag varit för-mögen nu.”

34

Jodå, många vinner på lotteri. Ungefär 1 av 6,5 mil-joner sålda lotter ger högvinst varje vecka. Kära nån, det finns så många sätt att vinna en bil i Sverige nu för tiden att det nästan är dumt att köpa en. (I USA ges det faktiskt ut nyhetsbrev där man lär ut diverse knep till sina prenumeranter för hur de ska vinna olika slags tävlingar med fina priser.) Du KAN stå i kioskkön och bli upptäckt av en modell- eller filmagent som tycker att just du har det ansikte man länge letat efter. Nyligen hörde jag om en man som skrivit en insändare i lokaltidningen. En förlagsredaktör från ett stort förlag i New York på semester läste insändaren, tog kontakt med mannen och inom ett år hade denne blivit en framgångsrik författare i New York. Jodå, sånt händer. Men chanserna är små, mycket små. Om bara … kan inträffa. Eller ska vi kalla detta för ”jag hoppas”-metoden? ”Jag hoppas han ringer och erbjuder mig jobb.” – ”Jag hoppas någon upptäcker min förmåga.” Varsågod, köp lotter. Det ger en extra spänning, och förutsatt att du inte bli beroende av det, är det en trevlig extrakrydda. Men om man använder lotterimetoden, ”om bara”-metoden eller ”jag hoppas”-metoden som enda metod för framgång, är inte ens chanser särskilt goda.

2. GULDRUSHENNär USA växte som nation kunde blotta ryktet om att det fanns silver, guld eller god åkermark längre västerut leda till att tusentals familjer kastade sig i sina vagnar och gav sig av västerut för att söka lycka och rikedom.

35

En del kom aldrig fram. Andra stannade på vägen. De som kom fram började gräva efter guld. Men det var de som sålde verktyg till guldgrävarna som blev rika … och det var bara några få som faktiskt fann guld (oftast de som börjat leta först). Otroligt många människor behandlar sina livskriser som om det fortfarande vore guldrush-tider. De får för sig att guldet finns någon annanstans. De skiljer sig. De flyttar. De köper en liten stuga där de äntligen ska få vara i fred så att de kan måla, skriva, fiska eller tänka. Och med nya skulder och nya åtaganden ska de sitta i sin stuga och försöka skapa, alltmedan barnen stilla undrar vad som egentligen hänt. Jo, jag överdriver … men bara till en del. Visst är det ibland livsnödvändigt att bryta upp. För många finns det ingen annan utväg, och det ska vi inte skoja om eller fördöma. Det är bara det att när man bryter upp så skapas genast nya utmaningar som man måste ta itu med. Mike Pegg, den engelska motivationskonsulten som tidigare bodde i Sverige (och som inspirerat mig till detta kapitel), berättar en liknelse om en bergsklättrare. En bergsklättrare har fyra kontaktpunkter med berget (två händer och två fötter). För att komma upp, lyfter han en hand eller en fot åt gången. Hur skulle det gå om klätt-raren tog bort alla fyra kontaktpunkterna samtidigt? Visst, man faller. Och som sagt ibland kan det vara nödvändigt att “hoppa av“, men det är mycket säkrare att klättra metodiskt, genom att lyfta en hand eller en fot åt gången. Tråkigare, visst, men en mycket säkrare väg till toppen. Packa ihop dina saker och ge dig i väg för att leta guld, om det är enda utvägen för dig. Men, snälla, tänk efter först om det inte finns andra sätt.

36

3. MÄSSMETODENI Sverige gillar man mässor, marknader och utställningar av olika slag. Varje liten stad har sin marknad och varje bransch i näringslivet sin mässa. Varje mässa och varje marknad är sprängfylld av olika bås, och i varje bås finns det prylar som ofta pratglada försäljare försöker locka oss att köpa. Det är kul och ofta ofarligt. Men jag och många med mig har en tendens att behandla livet som om det vore en stor mässa – det finns mycket som lockar och man prövar gärna på det mesta. Jag köper sällan lotter, och jag vill inte bryta upp. Men jag har många, många projekt på gång samtidigt. Absolut för många att radda upp här – 20 bokidéer, 25 affärsidéer, 30 kontakter att följa upp, 35 projekt, 40 – ja, du fattar vad jag menar. För att använda liknelsen med bergsklättraren kan vi säga att jag och många med mig försöker klättra uppför flera berg samtidigt. Vad är det för fel med det? Ingen-ting alls, om man gillar att klättra och att pröva på olika saker. Koppla denna metod till lotterimetoden och vips har vi ytterligare ett sätt att möta livet på – man hoppas att något av alla ens projekt ska slå in! Det beror naturligtvis på vad man vill med sitt liv och vad som är viktigt. Är det viktigt för en att nå toppen, kan det vara bra att klättra uppför bara ett berg. Det är väldigt svårt att nå toppen på flera berg (Michael Jordon var världsbäst på basket men hamnade trots allvarliga försök inte ens bland de tvåtusen bästa basebollspelarna i USA). Och det är helt enkelt svårt att bli bäst på tennis medan man tränar ishockey. Men, säger du, man kanske bara tycker att det är kul att spela tennis och ishockey och bryr sig inte alls om

37

att försöka bli bäst. Bra. Varsågod. Det är kanske till och med en bra inställning till livet. Frågan var dock om du ville nå toppen eller ej. Mäs-smetoden kan vara en utomordentlig metod om man rent allmänt vill trivas med livet, men den räcker inte alltid till som metod om det är prestera på topp man vill. Jo, jag vet, detta är ett manligt sätt att resonera … men jag varnade dig att detta sätt att tänka skulle kunna dyka upp då och då i boken. Jag försöker bara säga att ibland kan vi inte göra allt. Det kan vara svårt att välja. Men ibland är det nödvän-digt för ens utveckling även om man inte avser att vara först, vackrast och bäst.

4. EN SERIÖS PLANNu hör jag dig skrika: ”Vad trist! Är det DETTA som hela boken går ut på!?!? Det måste finnas en enklare, roligare väg till framgång!” Jaså, så det är det du vill ha – en snabbkur mot alla dina bekymmer och en genväg till framgång! Vänta lite, jag lovar att längre fram ge dig några tips på genvägar. Men nu är det frågan om bokens ”framgångsgaranti”. Garanti – det är ett starkt ord, men jag menar allvar. Om du gör upp en detaljerad plan över hur du ska uppnå ditt mål – och förutsatt att du sedan också följer denna plan – kommer du att lyckas. Garanterat. Jag försöker inte uppfinna helt nya metoder. Jag bara berättar vad som fungerar och vad som inte fungerar. Och jag är knappast den förste som kommit på denna idé.

38

Jag har lånat mycket från Zig Ziglar, som är en av USAs mest berömda motivationstalare. Zig är en mycket rolig historieberättare och jag kan inte mäta mig med honom på den punkten. Jag nöjer mig med att sammanfatta hans sju steg för hur man uppnår sina mål.

a) Definiera vad du vill uppnå – och skriv upp detVad är det du vill uppnå? Var konkret och specifik. Se detta som ett sätt att beskriva HÄR till DÄR. Några ex-empel: Du väger X men vill väga Y. Du har målning som hobby men skulle vilja att 30 procent av dina inkomster kom från dina tavlor. Du känner dig stressad men vill ha 30 minuter för dig själv i lugn och ro varje dag. Du vill pensionera dig vid 55 och vill planera din ekonomi på ett sådant sätt att detta kan förverkligas. Du vill kunna föra ett samtal med din tonårsdotter i mer än tio minuter utan att det blir bråk.

b) Sätt upp en tidpunkt för när du ska ha uppnått ditt målNå, när vill du ha nått fram? Sätt upp ett datum och en tid, annars blir det bara lösa fantasier. Du väger X men vill väga Y den 31 december. Före den 30 juni nästa år vill du att 30 procent av dina inkomster ska komma från dina tavlor. Till den 1 september ska du ha lärt dig att meditera och ha avtalat med din familj och dina arbets-kamrater om tider för din meditation. Till din 55-årsdag ska du ha tillräckligt stora inkomster för att kunna lämna ditt arbete och ändå behålla nuvarande standard. Före månadens slut ska du ha haft tre avspända samtal med din dotter där ni koncentrerar er på hennes drömmar inför framtiden.

39

c) Skriv upp hindren som du eventuellt måste över-vinnaVisst stöter du på problem och hinder på vägen till ditt mål. Om du t ex vill gå ner i vikt, utgör dina dåliga matvanor, familjens vanor och kanske tidigare miss-lyckanden ett hinder för att du ska kunna skaffa dig nya vanor. Om du vill kunna leva på dina målningar, måste du kanske först ta itu med skeptiska släktingar, hitta tid för att måla och för att övertala folk att ordna visningar av dina tavlor.

d) Ta reda på var du kan söka hjälp och vem som kan hjälpa digDet är svårt, och ofta omöjligt, att nå sitt mål helt på egen hand. Du ser i exemplen ovan att man ofta måste samarbeta för att lyckas – man behöver andras stöd och uppmuntran. Ofta behöver man få del av andras kun-skaper och erfarenheter. Det är svårt att gå ner i vikt om alla retar och frestar en. De andra behöver få veta hur viktigt det är för en, och man måste be om deras stöd. Ofta behöver man experthjälp, eller åtminstone kontakt med en organisation eller förening som delar med sig av sina kunskaper och som kan stödja en. Det är därför som det ofta hjälper att vända sig till en organisation som Viktväktarna. Kanske finns det en klubb för amatör-konstnärer i stan eller en moster som kan stödja dig? Du kanske har en väninna som också haft problem med att nå fram till sin dotter men som nu lyckats och som kan hjälpa dig? Snälla, tro inte att du kan fixa allt själv.

e) Gör upp en handlingsplanVisst är detta det viktigaste av allt, men en handlingsplan utan allt det andra jag beskrivit här kan inte fungera.

40

När du gör upp din handlingsplan, var så konkret som möjligt. Notera tider, platser och människor som du kan kontakta – hur och när. Var realistisk. Börja med små steg som du vet att du kan klara av. Dela upp ditt stora mål i mindre delmål.

När Zig Ziglar ville gå ner tjugo kilo på tio månader, visste han att det var två kilo per månad och ett halvt kilo per vecka. Med sin bredaste sydstatsdialekt säger Zig: ”Alla klarar det.” Jovisst, men du måste ändå ha en plan. Din plan måste också matcha din “tro“ på vad som är möjligt. Om jag t ex skulle skriva upp att mitt mål var att gå ner i vikt genom att bara äta keso, vet jag att jag skulle misslyckas. Varför? Därför att jag avskyr keso. Jag har en god vän som gick ner femton kilo genom att inte äta efter kl 15.00 varje dag. Det fungerade för honom, men skulle aldrig fungera för mig. Varför? Jag vet att jag inte skulle klara det. Det är inte realistiskt att tro att ens dotter som man haft svårt att nå skulle öppna sig första gången man bjöd ut henne på lunch. För det första kanske hon inte alls vill gå ut med en. För det andra kan det hända att det krävs mycket av tid och respekt innan hon börjar lita på en igen. Jaha, du vill pensionera dig vid 55? Bra. Hur har du planerat för detta – utan att räkna med att du ska vinna på Lotto? Har du någon investeringsplan eller sparplan? Är du tålmodig och envis, och vet du hur du ska få dina pengar att växa? Vem kan du lita på som kan hjälpa dig? Hur går det med konstnären? Gör upp din handlings-plan! Fler råd om detta kommer i slutet av boken.

41

f) Beskriv vad du behöver ta reda på för att nå ditt målDet är svårt att lyckas helt på egen hand och det är svårt att lyckas utan kunskap. Om du vill minska fetthalten i din mat behöver du veta mera om hur man läser inne-hållsförteckningen på matpaketen. Den är ofta förvir-rande. Jag undrar t ex varför antalet kalorier per portion är exakt detsamma för Special K – frukostflingor som marknadsförs som smalmat – som för sockerflingor – som marknadsförs som energimat för barn. Det gör mig förvirrad och irriterad. Därför behöver jag kunskap. Måla på du, men hur ska du utveckla din talang? Hur ska du sedan skaffa dig information om hur man bäst säljer sina tavlor? Hur går det med dina planer för din pensionering? Det finns hundratals, kanske tusentals olika alternativ som erbjuds av försäkringsbolag, banker och finansinstitut av olika slag. Hur kan du skaffa dig pålitlig information? Vem kan hjälpa dig att välja? Hur går det med din dotter? Vem kan ge råd? Vilken bok kan ge dig tips? Finns det någon studiecirkel?

g) Gör klart för dig vilka fördelarna ärFördelarna är kanske självklara, men skriv upp dem i alla fall. På vilket sätt kommer det som du vill uppnå att förgylla, förenkla eller förbättra ditt liv? Att göra detta klart för sig ökar ens motivation ännu mera.

Låter det fortfarande trist? Kanske. Men det är knap-past trist att förverkliga sina drömmar och mål. Fortsätt att bara fantisera om hur du klättrar uppför berget, om det är det du vill. Men varför inte skaffa sig en konkret och realistisk plan som man följer, ett steg i taget, sakta men säkert uppför berget?

42

Tolv genvägarNu kommer kapitlet som alla väntat på, eller hur? Givetvis tror jag stenhårt på fördelarna med en seriös, genomtänkt, detaljerad och nedskriven plan för för-ändring och utveckling, men det finns faktiskt en hel del genvägar som har både kortsiktiga och långsiktiga effekter. Ofta VET vi vad vi skulle kunna göra för att hjälpa oss själva, problemet är att vi inte fullföljer det hela och gör det vi vet måste göras. Här nedan följer tolv olika exempel på genvägar. Mitt råd är att du väljer en eller två som passar dig och din läggning och sedan prövar. Var envis, håll ut, gör som jag föreslår! Du kommer att överraska dig själv. Några av mina förslag kommer att låta löjliga, förenklade och

43

kanske rent av konstiga, men pröva – du har ingenting att förlora utan snarare mycket att vinna.

1. MORMORSMETODENDet finns en ny bok som på engelska heter How to want what you have, dvs ”Hur man önskar sig det man redan har”. Smaka på titeln ett tag. Hmmm … att önska sig det man redan har … Min mormor var en tystlåten men viljestark person. Allt blev inte riktigt som hon ville här i livet, men hon var nästan alltid nöjd. ”Count your blessings”, sa hon ofta. Hon menade ungefär att man ska ge akt på det man har. För mig, och jag antar även för många andra, är gräset ofta grönare på andra sidan ån. Vi ser inte bara ett berg att bestiga utan många berg som väntar på oss. Ibland klättrar vi uppför flera berg samtidigt. Ibland är vi på väg uppför ett berg, men halvvägs upp tänker vi att det nog egentligen var ett annat berg vi skulle ha bestigit! Det är lätt att förstå att om man tänker på det här sättet så blir man aldrig nöjd. En väg till utveckling är att utgå ifrån det man är nöjd med, det som fungerar för en, och att sedan fortsätta klättra, sakta men säkert, uppför det berg man befinner sig på. Mormor menade inte att man alltid, varenda se-kund, måste vara nöjd med allting. Det vore lite väl trist. Men möjligheten att känna större lycka, tillfredsställelse och ”framgång” ligger kanske där för dina fötter. ”Gräv där du står”, heter det. Upptäck möjligheterna vid den plats där du befinner dig. Mitt förslag är därför att du skriver ner vilka “nästa steg“ du kan ta utifrån den punkt där du befinner dig. Några exempel: att fördjupa relationen till dem du redan

44

litar på och vill vara tillsammans med, att spara 200 kro-nor mer i månaden i en fond du redan sparar i, att när du motionerar lägga till tio minuter varje gång på den aktivitet du trivs bäst med, att lägga ner fyra minuters extra omsorg på att förbereda ditt söndagsmorgonkaffe för att känna att det är lite lyxigare än vanligt, att stanna kvar någon minut till i skidspåret för att njuta av tyst-naden och utsikten. Pröva det. Min mormor skulle ha blivit glad… och jag tror att du blir gladare också.

2. EF-METODENEF står för Enkelt och Förnuftigt. Detta är en vidareut-veckling av mormorsmetoden. Fråga dig själv: ”Vilket är det absolut enklaste och förnuftigaste sättet att möta den här utmaningen?” Krångla inte till det. Fokusera på vad du kan göra enkelt och snabbt istället för att oroa dig för allt du inte kan göra. Låt oss titta ett ögonblick på de tio områdena där de flesta av oss vill utvecklas.

Utseende Vilket är det enklaste och förnuftigaste sättet för dig att förbättra ditt utseende? Du kanske inte har råd med plastikkirurgi – eller skulle kanske inte ens kunna tänka dig det! Du kanske inte har råd med dyra kläder. Men att klä sig med stolthet och värdighet är något som alla kan göra utifrån sina förutsättningar.

SexVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet för dig att få ett bättre sexliv? Om du tänker efter, är det inte att kommunicera med din partner om vad du gillar och vill

45

ha? Detta är uppenbarligen svårt att göra, eftersom så många inte gör det. Fråga försiktigt din partner vad han eller hon vill ha mera eller mindre av. Ett gott råd – gör det inte i sängen! Gör det när ni båda är avspända, men inte i sängkammaren. Ingenting dödar lusten så mycket som en massa frågor under förspelet!

KärlekVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet för dig att förbättra dina relationer till dina närmaste? Kommunika-tion är viktigt, men jag gillar orden omsorg och respekt. Hur visar du DAGLIGEN i de små, små handlingarna att du bryr dig om? Skriv ner några exempel på hur du kan visa omsorg, och pröva minst ett om dagen.

PengarVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet för dig att förbättra din ekonomi? Här finns det flera svar:a) Få ordning på din situation.b) Ha en sparplan – t ex 10–15 procent av dina inkomster ska sparas. Låtsas att du har 10–15 procent mindre att leva på varje månad.c) Upprätthåll en mentalitet av välstånd. Välstånd är ett sinnestillstånd. Många rika lever som om det var fattighuset nästa. Att ha mycket pengar är ingen garanti för lycka och välstånd. Lär dig att använda och glädjas åt de pengar du har, hur mycket eller lite det än är.

BerömmelseHur kan du på ett förnuftigt sätt handskas med ditt behov av uppmärksamhet? Två råd: dokumentera och dela med dig. Om berömmelse är viktigt för dig, doku-mentera det du gör – spara på tidningsartiklar, betyg,

46

rekommendationer från tidigare arbetsgivare, projekt du har deltagit i osv, osv. Var generös mot andra som lyckas. Sätt inte ditt ljus under skäppan – dela ut ditt visitkort, visa upp din broschyr, tala om vad du gör. Men glöm inte bort att också lyssna på andra.

SjälvkänslaVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet att lära sig att älska och uppskatta sig själv? Stolthet och självac-cepterande är nyckelorden. Om du upplevt mycket smärta i ditt liv, gratulera dig själv till att ha överlevt. Tänk på att du nu läser en bok om personlig utveckling – det säger mycket om ditt ärliga försök att växa vidare. Acceptera det du inte kan ändra på, och koncentrera dig på det som är viktigt.

TidVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet för dig att få mer balans i ditt liv? Koncentrera dig på det som är viktigast. Välj. Fokusera.

FamiljVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet att förbättra kommunikationen och respekten inom en familj? Mitt svar är klarhet och tydlighet. När klarhet och tydlig-het råder, är det lättare att samarbeta. Gränser, regler, normer, ansvarsområden osv blir lättare att förstå och efterleva. Givetvis är det här något som inte kan dikteras, utan något som måste komma fram genom diskussion. Men om all energi används uteslutande för att ta reda på vem som inte gick ut med soporna eller varför alla andra kan vara ute till ett på natten, blir det svårt att vara avspända tillsammans och uppskatta varandra. Klargör spelreglerna.

47

HälsaVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet för dig att förbättra din hälsa? När du står inför ett val (som man gör många, många gånger om dagen i fråga om vad man ska äta eller göra), fråga dig själv: “Vilket är det mest hälsosamma alternativet?“ Välj sedan det, men om du istället väljer något annat, ha inte skuldkänslor. Ett nytt tillfälle kommer att dyka upp rätt snart. Med uppmärksamheten riktad mot denna fråga kommer du att upptäcka att du allt oftare gör hälsosamma val.

ErkännandeVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet att bli mer omtyckt och accepterad av sin omgivning och att fungera bra socialt? Tänk på vad du kan göra för att få dem du pratar med att känna sig avspända och trygga. Gör bilförsäljaren “avslappnad“ tillsammans med dig. Genom att vara artig, vänlig och intresserad kommer du att upptäcka att han troligtvis är vänlig, informativ och sjyst tillbaka. Är du besviken på din dotters lärare? Gör då henne eller honom först trygg genom att berätta om din omsorg om dottern, och sedan kan du framlägga problemet. Detta är enkla råd för att dina relationer ska fungera bättre. Du kommer att upptäcka att ”världen” blir vänligare. Jag förstår dig helt och hållet om du inte tror att det kan vara fullt så här enkelt att möta utmaningarna i livet. Men jag tror nog att du håller med om att frågan ”Vilket är det absolut enklaste och förnuftigaste sättet att möta den här utmaningen?” faktiskt är en genväg till att lyckas.

48

3. GÖR DET DU ÄR BEREDD ATT GÖRAGör det som är enklast, javisst, men försäkra dig om att du bara gör ”det du är beredd att göra”. Vad menar jag med detta? Det finns mycket i livet man kan tycka att man borde göra eller skulle kunna göra. Du borde motionera mera, äta bättre, lyssna bättre osv osv. Alla har vi dessa inre röster som tjatar på oss om vad vi borde göra. Men vad är du egentligen beredd att göra (på engelska, willing to do)? En genväg till personlig utveckling är att börja med det man är beredd att göra. Några exempel: Du borde sluta röka – tja, du VILL sluta röka – men just nu känner du att du inte klarar det. Vad är du be-redd att göra? Kanske att minska antalet cigaretter per dag med 20 procent vore en bra start? Om din respons är ”Ja, det är jag faktiskt beredd att göra”, då har du förstått andemeningen. Du vill få en bättre relation till din tonårsdotter. Vad är du beredd att göra? Du är INTE beredd att sluta tjata helt och hållet och du är INTE beredd att flytta på fler gränser eller släppa på fler regler. Men du ÄR beredd att sluta komma med nedlåtande kommentarer varje gång hon kommer med en ny idé. Du vill få igenom en idé på jobbet och tycker att chefen är knäpp som vill ha papper och statistik på allt. Din idé är viktig. Chefen vill ha papper. Okay då, du sväljer din stolthet en stund, anpassar dig till chefens sätt att vara och ger chefen den statistik han eller hon vill ha. Det är det du är beredd att göra för att få gehör för din idé. Men du kanske inte är beredd att ge upp din idé eller att gå med på chefens andra förslag osv. Du vill få mer tid över till att jobba med dina målningar, dikter, tidningsartiklar eller liknande. Vad är du beredd

49

att göra? Vad kan du offra? Vem kan du ”träffa avtal” med så att du får mera tid? Vad är du INTE beredd att göra eller offra? När du kan se på dina livsval på det här sättet kommer du att få en mycket tydligare bild av vad som är möjligt för dig att börja med. Kanske är du inte beredd att just idag ändra på alla dina kostvanor – men smör och margarin är du kanske beredd att plocka bort? Börja så!

4. FÖREBILDSMETODENGenvägen till inlärning är, och har alltid varit, att se hur andra gör och sedan pröva själv. Så lär sig barn att prata, gå och sedan cykla. Det är en naturlig och oftast smärtfri metod för inlärning. Barn är snabba på att härma. Vi vuxna härmar också – hela modeindustrin och reklamindustrin är uppbyggd kring vår tendens att härma förebilder. Kanske snappar vi vuxna inte upp detaljer lika fort som barn gör, men visst tar vi också efter. En genväg till personlig utveckling är vad jag kallar förebildsmetoden. Idén är enkel. Försök att lista ut vad människor som klarat av det du vill klara av kan ha tänkt och gjort för att lyckas. Låna deras tankar och metoder! Gör om det på ditt sätt. En förebild kan vara någon du känner, en expert, eller till och med en fantasiperson. Syftet är att du ska ge dig själv känslan av att om de kan, kan du också.

– Om hon kan motionera tre gånger i veckan, kan jag också.– Om det paret har överlevt den krisen, kan vi det också.– Om hon har klarat sin bröstcancer, kan jag det också.

50

– Om han har lärt sig säga nej till mer och mer arbete och ansvar, kan jag det också.– Om hon har kunnat starta eget och klara sig på att sälja sina keramikvaser, kan jag göra likadant med mina vävnader.– Om Johanssons har kunnat spara ihop till en tidig pensionering, kan vi det också.

Förebildsmetoden har följande steg:a) Definiera så specifikt som möjligt vad det är som du vill förbättra.b) Välj ut en eller två personer som har lyckats göra ungefär det som du vill. Det kan vara experter eller påhittade fantasipersoner, men ju större samband de har med dig och din livssituation, desto lättare är det för dig att tänka dig in i deras värld. Kom ihåg mitt ”att sluta äta efter kl 15.00”-exempel. Det var något jag aldrig skulle ha klarat av, därför skulle jag heller aldrig ha valt min vän som hade lyckats banta genom att inte äta efter kl 15.00 som förebild. Jag skulle istället ha valt någon som gjort någonting som jag trodde mig om att kunna klara av.c) Definiera hur du tror att din förebild tänkte strax före och under sin förändringsprocess. Fråga honom eller henne, om du har möjlighet. Det är viktigt att veta vilka attityder och ”inre röster” som varit styrande.d) Definiera så specifikt som möjligt vad det var de fak-tiskt gjorde för att förändras och utvecklas och förbättra sin livssituation.e) Definiera vad som är möjligt för dig. Du kan inte härma exakt utan måste göra på ditt sätt. Låna det som passar dig och din situation.

51

Du vill förbättra ditt äktenskap. Du känner till Gunilla och Arnes kris. Det var nära att de gick ifrån varandra. Men de klarade krisen och tycks ha förnyat sina åtagan-den gentemot varandra. Hur tänkte de? Vad gjorde de? Vad kan ni som par låna från Gunilla och Arnes sätt att hjälpa sig själva? Genom att analysera och sedan låna från förebilder kan man få många goda idéer. Det bästa är att det ofta är realistiska och genomförbara idéer. Man har sett hur andra har tänkt och gjort. Det är bara att göra efter på sitt eget sätt!

5. BYT ROLLEREtt gammalt och beprövat sätt att få nya impulser och idéer till förändringar eller förbättringar är att fråga sig själv: “Vad skulle min förebild (någon som har lyckats) göra i den här situationen? Vad skulle den här personen känna, tänka, vilja och göra?“ Den här metoden är en av mina absoluta favoriter. Jag använder den ofta när jag fattar beslut i mitt före-tag. ”Vad skulle en riktig, professionell marknadsförare säga om den här idén?”eller ”Vad skulle ett proffs inom kundservice göra i den här situationen?” Men metoden kan naturligtvis med fördel användas ock så privat. ”Vad skulle en framgångsrik bantare väl ja?” – ”Barbro som är så bra på att säga nej, hur skulle hon for-mulera sig?” Du ser likheten med förebildsmeto den. Rollbyten som metod är särskilt bra att använda i relationer. Vill du uppleva mer sensualitet? Fråga dig själv vad du tror att din partner vill ha. För att förändra sitt beteende kan det löna sig att börja ändra på sitt perspektiv. ”Byt skor” ett tag och du kom-mer att upptäcka nya möjligheter.

52

6. SOM OMByta roller gillar jag som metod, men ”som om”-metoden är roligare. Det är så enkelt att till och med jag varit skeptisk! Det handlar om att bete sig som om det man vill redan var på gång. Vill du förbättra ditt äktenskap? Vad skulle du göra annorlunda idag om du levde som om du vore nykär? Jag berättade en gång om denna tanke för några vänner. En av dem kom tillbaka efter två veckor och sa: ”Min man frågade mig vad det var som pågick eftersom han tyckte att det började kännas som på den gamla goda tiden då vi var tillsammans i början.” Kom igen nu. Skriv ner dina idéer. Vad skulle du börja göra nu om du vore nykär? Vad skulle du göra om du levde som om du vore en mycket mer ordningsam person? Vad skulle du göra om du levde som om du hanterade stress på ett konstruktivt sätt? Vad skulle du göra om du levde som om du vore en klok finansman/kvinna? Vad skulle du göra om du levde som om du vore mindre blyg? Vad skulle du göra om du levde som om du vore expert på att hantera konflikter? Vad skulle du göra om du levde som om du vore professionell hälsorådgivare?

Håll med mig om att detta ändrar på perspektivet och ger nya möjligheter. Varsågod… lev som om det du vill redan var på gång.

7. INNERST INNENär vi är inne på ”låtsas som om”-avdelningen kan vi gå ett steg vidare. Hur skulle ditt liv förändras om du

53

låtsades som om du redan hade svar på alla utmaningar och problem!?! Flera psykoterapimodeller arbetar efter den principen. Avsikten är att hjälpa klienten att själv komma på lösningarna, för det är han eller hon som innerst inne vet bäst. Du kan få hjälp av en terapeut, en god vän, en mentor eller en kollega, men om du frågar dig själv vad du in-nerst inne tycker och vill, hittar du själv de flesta svaren. Hur hittar du in i ditt hjärta? Dessa frågor kan hjälpa:– Vad vill jag innerst inne?– Vad vet jag innerst inne att jag behöver göra?– Vad tycker jag, innerst inne, är viktigast just nu?

Hur hittar man till sitt inre? Det är lättare om man har tid och utrymme. När du väl hittar detta utrymme kan du t ex:• Skriva dagbok. De som gör det tycker att det både lättar på trycket och hjälper en att känna efter.• Meditera. Meditation hjälper många att koncentrera sig och fokusera. Informell meditation hjälper också. Sitt bekvämt. Njut av en dagdröm.• Lyssna på musik. Det är många som blir hjälpta av det. Det finns ett otroligt utbud av meditativ musik som bidrar till både avspänning och inspiration.• Tänka. Bestäm en tidpunkt varje dag – kanske på väg till jobbet, i duschen, vid frukostkaffet – då du ska ägna dig åt att tänka. Leta reda på ett speciellt ställe som är ”ditt” – en sjö, ett skogsparti. För de mindre romantiska finns det alltid en varm toalettstol.

Ta en stund nu för att göra några anteckningar. Innerst inne – Vad skulle kunna hjälpa dig att bli av med din hu-vudvärk?

54

Hur skulle du kunna hitta mer tid för din man/fru och barnen? Hur skulle du kunna utnyttja din kreativitet bättre? Hur skulle du kunna komma bättre till tals med din svärmor? Hur skulle du kunna komma en bit längre i din karriär? Hur skulle du kunna ta hand om dig själv bättre?

Innerst inne har du faktiskt svaren.

8. HÄR OCH NU När jag gick forskarutbildningen i Uppsala började jag intressera mig för några av de terapiformer som höll på att växa fram just då, t ex gestaltterapi, transaktionsanalys och encountergrupper. Många av dessa metoder poäng-terar betydelsen av att vara i kontakt med sina ”här och nu”-känslor. Vi började ofta sessionerna med att fråga deltagarna vad de kände ”här och nu”. Då var det en teknik. Det var först senare som jag förstod att det var ett förhållningssätt, en livsfilosofi (jag ska strax förklara). Jag minns en grupp som jag arbetade med på det här sättet. Första veckan gick fint. Vecka två började jag på samma sätt: ”Kom i kontakt med dina ”här och nu”-känslor.” En ung kvinna räckte upp handen, ”Hallå – det där gjorde vi förra veckan. (Snälla, jag hoppas du uppskattar humorn i detta.) ”Här och nu”-tänkandet är en filosofi. Först och främst är det ett erkännande av att det vi känner är viktigt. Det påminner oss om betydelsen av att vara medveten om sina känslor och att kunna förmedla sina önskningar, behov och tankar till andra. Om man vill förbättra en kärleks-relation, är det viktigt att vara i kontakt med det man

55

gillar, uppskattar, ogillar, behöver och önskar sig samt med det som gör en besviken, osäker och missnöjd. Om man kan förmedla detta till sin partner, är chansen större att man förstår varandra. Kvinnor förväntar sig ofta av sina män att de ska kunna läsa deras tankar. ”Du borde förstå.” Men kvinnor är ofta mera i kontakt med sina känslor än vad män är och ofta bättre på att föra fram dem. Ha tålamod med din man och hjälp honom att lära sig att tala om vad han känner. En genväg till harmoni är att ta ”här och nu”-pauser. Att undersöka en blomma, sin hand, sin man/frus ansik te här och nu och i detalj, kan hjälpa en att komma i kon takt med det underbara, vidunderliga nuet som finns omkring en. (Jo, jo. Jag vet att det låter flummigt, men pröva!) En genväg till att hjälpa sig själv att lösa en inre konflikt är att fråga sig vad det är man känner här och nu. Man får värdefull information som hjälper en att ta nästa steg.

9. EXPERTMETODENOm kvinnor gillar ”här och nu”-tänkandet, så är det expertmetoden som män (jodå, många kvinnor också) gillar. ”Här och nu”-tänkandet baserar sig på känslor. Expertmetoden baserar sig mera på en rationell analys grundad på kunskap. Kombinera dessa två och du får en användbar blandning där du använder både höger och vänster hjärnhalva. Expertmetoden går ut på att man ställer den här ty-pen av frågor till sig själv: ”Vad skulle en riktig expert inom detta område göra?” (Du känner igen detta från förebildsmetoden.) – ”Vad behöver jag veta för att kunna möta denna utmaning?” – ”Var kan jag hämta den infor-mation jag behöver för att fatta mitt beslut?”

56

Vill du förbättra ditt utseende? Vad skulle en läkare säga, en färganalytiker, någon som jobbar i en butik som specialiserat sig på kläder för långa kvinnor? Vill du förbättra ditt sexliv? Vad skulle en sexguru säga? Var kan du läsa mera om ditt problem? Vill du göra bättre investeringar? Varifrån kan du få pålitlig hjälp? Vill du få mer uppmärksamhet? Vem känner du som känner andra som kan hjälpa dig? Vad skulle en PR-expert ge dig för råd? Vad skulle en ”time manager”-expert ge dig för råd beträffande balansen i ditt liv? Vi har varit inne på dessa tankar tidigare i boken. Utnyttja expertisen som finns omkring dig. Du kan inte veta allt du behöver veta.

10. HA DET KUL-METODENNummer tio i denna genomgång av genvägar är den roligaste av alla – ”ha det kul”-metoden. Du frågar dig själv helt enkelt: ”Vad kan jag göra i den här situationen för att ha roligt?” När man är deprimerad, arg, besviken, i konflikt, chockad, osäker eller förvirrad är det natur-ligtvis svårt att lägga det åt sidan för att fråga sig själv hur man kan ha kul! Men om man tänker tanken, hittar det lustiga i situationen och fantiserar kring en rolig lösning, så kan man faktiskt hjälpa sig själv att hitta konstruktiva möjligheter.

UtseendeVad gillar du att ha på dig?

SexVad är roligast att göra med din partner? Vad gör ni tillsammans som får er att slappna av och njuta av varandra?

57

KärlekVad älskar du att göra och hur kan du få din partner att respektera detta utan irritation? Jag älskar t ex amerikansk fotboll. Jag har hittat en firma i Schweiz som bandar matcher från mitt universitetslag i USA och skickar ut till sina prenumeranter. Vilken höjdare för en sportidiot! Min fru tycker förstås att 22 karlar som knäcker benen av varandra i jakten på en boll är ytterst löjliga. Förr uppstod det alltid en konflikt när ett dylikt videoband damp ner hemma hos oss. Men jag har förklarat hur stor betydelse det har för mig och hur mycket jag njuter av att titta (tja, inte när mitt Michigan förlorar, men ändå), och hon respekterar numera mitt behov av att slappna av och ha roligt under matcherna. I gengäld får hon titta på sin TV-teater. Vi lär oss att respektera att vi inte alltid kan gilla samma saker och att vi båda två har behov av att göra det vi, var och en för sig, älskar.

PengarVad vill du helst göra med de pengar som blir över? Hur kan du tjäna pengar på ett ännu trevligare sätt?!?

FamiljVad gillar ni som familj mest att göra tillsammans?

HälsaVilken motionsform gillar du bäst? Varför komplicera sitt liv? Varför tror man alltid att personlig utveckling är någonting svårt? Gör mera av det du gillar! Det är ett roligt sätt att må bra!

58

11. ANVÄND DINA INRE BILDEREn av de mest effektiva och populära metoderna för självhjälp är visualisering. Idrottstränare har upptäckt betydelsen av mental träning och visualisering för länge sedan. Varför lärare inte har upptäckt det än förstår jag inte, men det är ett ämne för ytterligare en bok. Grundtanken bakom visualisering är att våra hand-ling ar styrs av bilderna som vi har inom oss. De som sysslar mest med detta säger att hjärnan inte kan skilja på fantasi och verklighet. Det betyder att om jag för mitt inre öga ser mig själv utföra en viss prestation, tror min hjärna att jag redan utfört den. Då blir det lättare att utföra den i verkligheten. Ett klassiskt experiment är att låta en grupp människor t ex skjuta straffkast i basket. Några tränar på riktigt, utan visualisering. Andra tränar genom att endast för sitt inre se sig själva skjuta – de prövar inte på riktigt. En tredje grupp gör både och. De som både visualiserar och prövar på lyckas bäst, men det märkliga är att när man testar förmågan att sätta straffkasten i korgen, är det mycket liten skillnad mel-lan dem som enbart tänker sig bollen i korgen och dem som faktiskt prövar på. Våra inre bilder och föreställningar tycks vara mycket starka, och de styr mycket av det som händer oss i livet. Inre bilder kommer till oss på olika sätt. I drömmar när vi sover. Men naturligtvis också i dagdrömmar och fantasier i vaket tillstånd. Visualisering innebär att vi styr dessa dagdrömmar. Om det t ex handlar om ett problem med en chef eller en arbetskamrat, kan man i en visualisering ”planera” hur man ska gå in i rummet, vad man ska säga, hur man ska reagera på olika argument osv. Det säger sig självt att den här stunden då man förbereder sig mentalt hjälper en att sedan lyckas. Givetvis går det

59

inte alltid exakt enligt ”planerna”, men man har mycket bättre utgångspunkt. Se dig själv avstå från efterrätt och se dig själv smalare. En del till och med klipper ut en bild av en idealkropp ur en tidning, klistrar på ett foto av det egna ansiktet och fäster bilden på kylskåpet som en påminnelse och som en målsättning. Se dig själv ta dig tid att måla, skriva eller skulptera. Se dig själv lösa en konflikt med någon i familjen. Se dig själv göra det du vill göra. Njut av dessa dagdrömmar och fantasier. Gör det ofta. Du tränar hjärnan att tänka så som du vill, och detta kommer i sin tur att påverka dina handlingar.

12. SAMLA DIGJag avrundar detta kapitel om genvägar med att kort berätta om en metod jag håller på att lära mig mera om och som jag tycker är mycket, mycket spännande. Vi vet att kropp och sinne hör ihop. De flesta självhjälpsmeto-derna handlar om att man ska förändra sina ”mentala” fö reställningar, attityder och uppfattningar. ”Som om”-me toden, mormorsmetoden, förebildsmetoden, EF-me-toden osv har alla denna utgångspunkt. Det är gott och väl, och jag tror på dessa metoder. Dock borde man samtidigt förstå att vi inte får glömma bort kroppens roll i förändringsprocessen. Tänk, just nu, på en rolig upplevelse – sist du var ute och åt på någon trevlig restaurang i trevligt sällskap. Bra. Hur håller du huvudet? Vart tittar du? Tänk på motsatsen – en tråkig, obehaglig upplevelse. Vart tittar du nu? Hur håller du huvudet? Hur går det med din andning? När du tänker på någonting positivt, tittar du troligtvis upp, andas relativt snabbt och håller

60

huvudet uppe. Men när du tänker på någonting negativt blir det ofta motsatsen – huvudet faller, blicken faller och andningen blir långsammare. Med andra ord, våra tankar styr kroppens reaktioner. Och tvärtom. Om vi styr kroppen till en mer positiv hållning, påverkas våra tankar! Om du tittar uppåt och försöker tänka ut en lösning på ett problem på jobbet, lovar jag att du får fler positiva idéer än om du tittar neråt och försöker samma sak! Pröva! STR (Sammanhållning–Teknik–Resultat) är en metod under utveckling av Tim Finucane (en engelsman som bor i Sverige) och Pontus Pedersén. Tim och Pontus har tränat Ki-Aikido (en av de mjukare kampkonsterna där man inte tävlar) i över femton år. Denna träning har lärt dem betydelsen av hållning, andning och balans. Tim och Pontus har lånat några av Ki-Aikidos grundidéer och hittat på ett sätt att lära ut ”harmoni till kropp och sinne”. Visst ingår det också fysisk aktivitet och fysisk träning, men bara i så måtto att man får lära sig stå, gå, sitta och utföra vardagliga rörelser (sträck, lyft, böj osv) och samtidigt befinna sig i kroppslig balans. Man lär sig att ”ställa in sig på” och ”samla sig inför” en aktivitet. Det märkliga är att när kroppen är samlad och inställd är det lättare att få positiva tankar! Ställ dig på så sätt att du tror att du står lugnt och stabilt. Låt gärna någon kamrat ställa sig bredvid dig och med ett jämnt och lätt tryck ovanför bröstkorgen testa om du står stabilt. De flesta kommer ur balans och faller en bit framlänges eller baklänges. Denna gång ska du stå stilla, blunda, gå upp på tå samtidigt som du fokuserar din uppmärksamhet på ”balanspunkten”, en punkt några centimeter under

61

naveln. Tänk dig en lodrät linje från ögonen som passerar balans-punkten ner mot jordens mitt. Det är kroppens centrala punkt, och utifrån denna punkt är det lättare hålla balansen. Gå sakta ner så att du står på hela foten (utan att luta dig baklänges eller framlänges). Gör om detta 2–3 gånger. Det tar bara några sekunder. Be sedan din kamrat att ”testa” din balans igen. Visst har den blivit bättre, eller hur? Jo, jo. Det låter konstigt så här i skrift. Men på mycket kort stund har du lyckats samla din kraft och försätta dig i balans samt ökat chanserna för att i harmoni och balans fortsätta med det du ska göra. Detta är endast ett litet smakprov på STRs grundtanke. Fungerar genvägar? Förmodli-gen inte om du tar genvägen bara en gång och tror att du med det ska nå fram till guldskatten. Jag hoppas att du inser att alla genvägar jag beskrivit innehåller en bit av san-ningen om hur man kan hjälpa sig själv att få det man vill. Pröva och testa, javisst, men välj sedan ut en metod som du sedan också håller dig till under en längre period.

62

För stunden, eller för livet?Hur många gånger har du inte kommit hem entusiastisk från en kurs och sagt till dig själv att denna kurs kom-mer att förändra ditt liv! Hur många gånger har du inte läst en bok (som denna) som talar om nya metoder för självhjälp och sagt att du ska minsann följa råden i boken och hjälpa dig själv! Hur många gånger har du inte lovat dig själv att i morgon ska du börja göra det du vet att du ”måste” göra för att lyckas! Det händer rätt ofta, eller hur? Det finns flera gåtor i självhjälpsprocessen.

• Varför ser en del människor så ljust på livet trots otro- liga problem, hinder eller dåliga förutsättningar me-

63

dan andra som har det relativt väl förspänt känner hjälplöshet och uppgivenhet inför livets ut ma ningar? • Vad är det som gör att vissa människor faktiskt tar tag i en utmaning, följer sina planer och lyckas nå sina mål medan andra bara pratar om det?

• Hur bryter man en vana? Hur kan man ändra attity- der OCH beteenden på lång sikt? Många har t ex lyckats gå ner tio kilo relativt smärtfritt för att sedan återgå till sin övervikt inom något år eller två. Vad är det som gör att en del lyckas bara på kort sikt medan andra lyckas på lång sikt?

Tyvärr kan inte jag ge fullständiga svar på dessa intres-santa och viktiga frågor, men vissa saker kan jag fram-föra. En del menar att beteendeförändringar är lätta att åstadkomma med hjälp av belöningar och bestraff ningar. Det må vara sant i vissa fall, men det står i motsats till den grundsyn jag för fram i den här boken. Många är överens om att för att en långsiktig förändring ska kunna ske, är det tre saker som behöver påverkas:

a) TrossystemetVi styrs till stor del av våra tankar och vår tro om vad som är möjligt. En metod som inte påverkar våra tankar och vår tro lyckas sällan. Vi kan t ex äta pulverdricka för att gå ner i vikt, men har vi inte ändrat vårt tänkesätt vad gäller mat, självkontroll osv, kommer det inte att lyckas på lång sikt. Vi kan välja en metod för att investera pengar som gör att vi får mera pengar, men har vi fortfarande inställnngen att vi är fattiga, kommer vi ändå inte att få någon glädje av pengarna.

64

b) Kroppens tillståndSe på en rökare sekunderna innan han eller hon börjar leta efter en cigarett. Vad du ser är troligtvis ansikts gri ma ser, snabbare andning, nervösa ryckningar, spända muskler osv. Se på en tyngdlyftare sekunderna innan han eller hon ska lyfta sin maxtyngd. Du ser hur muskler na spänns, andningen blir häftigare, blicken blir stirran de osv. Kroppen ”ställer in sig” inför en aktivitet. Många själv hjälpsmetoder vill påverka våra tankar. De mer framgångsrika metoderna lär oss att kropp och sinne hör ihop. Om vi förändrar kroppens tillstånd, kan vi lättare änd ra våra tankar – och tvärtom. Få långsiktiga förändringar kommer till stånd om inte kroppen påverkats.

c) MetodikDet är alltid lättare att förändras och utvecklas om man har en metod att gå efter. De flesta fungerande själv-hjälps metoder visar på hur man kan gå steg för steg för att lyckas. Om du följer dessa råd har du större chans att påverka ditt beteende på lång sikt. De flesta ger upp alldeles för snabbt.

När vi kombinerar dessa tre faktorer – påverkar våra tankar, förändrar vår fysionomi och ser till att vi har en metod att följa – kan vi åstadkomma underverk! Det låter bra, men hur gör man?

Några råd om hur man kan förändra sitt trossystem1. Påminn dig om vad andra har gjort för att lyckas. Fö-rebildsmetoden är särskilt bra på denna punkt. Hur har de förändrat sina attityder? Vad säger deras inre röster? Vilken inställning har hjälpt dem att lyckas?

65

2. Bryt ner din utmaning i mindre, mera realistiska och hanterbara delar. ”Jag ska lära mig spela dragspel före jul!” – ”Jag ska gå ner femton kilo till midsommar!” – ”Jag ska förnya mitt äktenskap under helgen!” Med sådana mål är det dömt att misslyckas. Låna ett dragspel, låna en instruktionsbok, låt någon visa dig hur man kommer igång, ta tre lektioner, lär dig två låtar till jul. Det kan du, eller hur? Det är realistiskt och hanterbart. När du sedan kan två låtar, kommer du att tro på att du kan lära dig ännu mera. Gå ner ett halvt kilo på två veckor. Visst kan du det. Är det inte bättre att gå ner ett kvarts kilo per vecka i tjugo veckor än att gå ner tio kilo på fem veckor?

3. Erkänn din utgångspunkt. Det var detta vi pratade om i början av boken. Din uppfostran och ditt förflutna är en del av den. Kämpa inte emot. Bekräfta det som hänt dig och ge ett erkännande till din verklighet. Din grundläggande benstruktur och kroppsform är det inte mycket att göra åt, därför måste dina mål anpassas en del till verkligheten. När du kommit till tals med det förflutna kan du lugnare möta framtiden.

4. Använd affirmationer och visualiseringar. Skapa, gång på gång, positiva bilder av vad som kommer att hända. Detta påverkar ditt ”trossystem” i allra högsta grad.

5. Påminn dig om tidigare framgångar. Du har ju lyckats ändra på en vana tidigare. Hur gjorde du då? Vad kan du använda dig av den här gången? Vad har du lärt dig?

6. Respektera tidsfaktorn. Har du gått igenom en kris i ditt liv – en skilsmässa, ett barn eller en make som har

66

gått bort, bröstcancer, konkurs – vet du att det tar det tid för såren att läka. Jobba på med din utveckling, men respektera tidsfaktorn.

Några råd om hur man kan förändra kroppens till-stånd1. Lär dig att i detalj känna igen ditt ”här och nu”-till-stånd. Vad händer t ex sekunderna innan du tar den extra tårtbiten, cigaretten eller fäller den där sarkastiska kommentaren du egentligen inte vill komma med? Denna uppmärksamhet och ökade medvetenhet kommer att hjälpa dig avsevärt.

2. Observera mönster i ditt beteende. När du kommer till en punkt där du kan säga till dig själv “Oj, nu gjorde jag det igen“, är det bra för då har du börjat känna igen ett mönster. Det är naturligtvis lättare att få kontroll över eller stopp på det man känner till än det man inte känner till.

3. Verbalisera det som händer. Säg till dig själv eller säg högt: ”Nu känner jag stressen krypa uppför ryggen. Nu andas jag fortare. Nu skakar jag en aning.” Det kanske inte låter klokt, men det är mycket klokt som ett led i din strävan att ändra på ditt beteende.

4. Gör någonting annat. Följ EF-metoden – gör det som är enklast. När du känner att du hamnar i ett tillstånd som kan leda till ett beteende du inte gillar, gör VAD SOM HELST, bara det är något annat än det du just höll på med, så att du bryter ditt kroppsliga och mentala tillstånd.

67

Om du står, sitt ner. Om du sitter, stå upp och sträck på dig. Om du andas snabbt, ta några djupa andetag istäl let. Om du går fort, börja gå långsamt. Om du upptäcker att du höjer rösten, sänk den. Om du är på väg att tända cigaretten, gör VAD SOM HELST, bara det är något annat än det du just håller på med – gå omkring, öppna ett fönster, sätt på musik, ring en kompis, läs en serietidning, gör tio armhävningar, ring svärmor för att få ett recept, klappa katten, kamma håret, ät ett äpple, prata med dina växter, undersök häftappa-raten. Jodå, gör vad som helst, bara det är något annat än det du just håller på med. Varför? Därför att du genom att bryta ditt tillstånd ger dig själv ”andrum”. Du får en chans att agera an-norlunda. Det är lättare att bryta sitt mönster då. Det blir lättare att hitta en mer positiv lösning.

Några råd om hur man kan bryta en vanaMånga beteendevetare menar att det tar 21 dagar att bryta en vana och etablera nya rutiner. Snälla, ge dig själv åtminstone dessa 21 dagar för att pröva ett nytt mönster. Några andra råd:

1. Allt på en gång, eller gradvis? Här går åsikterna isär. En del menar att man ska bryta allt på en gång, t ex förändra alla sina matvanor på en gång. En sådan här chocklösning tvingar en att radikalt ändra livsstil, och många menar att en sådan lösning ofta är nödvändig. Andra, förstås, säger tvärtom. Börja med det du vet att du klarar och ändra på dina vanor stegvis. Välj den metod som passar dig bäst och som du tror mest på. Men om detta att ändra på en vana med ett steg i taget inte tycks fungera, pröva motsatsen!

68

2. Ska jag berätta för andra eller ska jag behålla det för mig själv? Man brukar säga att om det handlar om att ge upp något, så är det bra att berätta för omvärlden – t ex att man tänker sluta äta sötsaker, vara sarkastisk, handla på kredit osv. Men om ens mål istället handlar om att nå framgång, som att bli företagets bästa försäljare, att själv bli chef osv, kan det vara bra att hålla tyst – eller att en dast berätta för sina närmaste vänner. I det första fallet kan man få andras stöd, i det andra fallet kan man väcka avundsjuka.

3. Erkänn att du behöver stöd. Be om specifik hjälp. Om du försöker sluta röka, ändra på dina matvanor osv, be om omgivningens hjälp och stöd. Som vi har nämnt tidi ga re i boken är det svårt att nå bergstoppen helt på egen hand.

4. Håll reda på det som händer. Du vill kanske inte skriva dagbok, men om man skriver ner det som händer på ett papper, är det lättare att få grepp om situationen. Vet du hur mycket du äter under en dag? Skriv upp det. Att få ett mönster bekräftat påverkar ens handlingar.

5. Välj. Det är svårt att bryta fem vanor samtidigt. Om du ska börja banta, börja gymnastisera, börja läsa franska, börja ett nytt projekt på jobbet, börja ta itu med relatio-nerna hemma, börja planera en ny karriär – samtidigt – är du inne på mässmetoden jag beskrev tidigare. Det kan vara svårt att välja, men det är enklare att bryta en vana åt gången.

Håll ut. Var envis. Visst går det att bryta vanor. Många har lyckats. Det kan du också.

69

Hur man väljer självhjälpsmetod

Det finns tusentals gurus, kurser, böcker, band och ap-parater av olika slag som lovar personlig utveckling. Hur ska du kunna välja vad som passar dig och fungerar för dig? För det första är det viktigt att du bestämmer dig för vad du är ute efter. Låt oss rita upp en skala. Högst upp placerar vi sådant som kräver djupgående personlig-hetsförändringar, längst ner sådant som kräver mindre djupgående och mer kortsiktiga, men kanske ändå viktiga, förändringar. Några exempel:

70

Jag drar till med golfexemplet bara för att illustrera ytterligheterna mellan seriösa psykologiska tillstånd och mer vardagliga bekymmer. Men att sänka sitt handikapp i golf kan för en del vara ett mycket viktigt mål som inte är att förakta om man nu uppriktigt tycker att livet skulle kännas roligare om man vore duktigare på golf. Jag vill bara poängtera att det finns olika typer av be-kymmer. Å ena sidan kan vi säga att de mer djupgående bekymren (högst upp på skalan) kräver de mest djup-gående lösningarna. Men å andra sidan kan bekymmer med utseende eller äktenskapsproblem OCKSÅ bero på orsaker som kräver mer djupgående engagemang. Behovet av att sänka sitt handikapp KAN bero på oupp-klarade relationer med pappa och en prestationsångest. Men det kan också bero på att man älskar golf och helt enkelt vill spela bättre, punkt slut.

Psykiska sjukdomarDepressionerSexuella störningarBenägenhet att hamna i konflikterFobierRelationer till föräldrarnaÄktenskapsproblemEnsamhetOtillfredsställelseBehov av berömStressÖvervikt och hälsoproblemArbetslöshet eller “karriärproblem“Problem med pengarBekymmer med utseendetAtt sänka sitt handikapp i golf

71

Låt oss därför undvika att göra bedömningar. Den lösning du väljer ska dock stå någorlunda i relation till problemets karaktär och dina personliga mål. Så på samma sätt som det finns olika grader av be-kymmer finns det också olika grader av lösningar. Till exempel:

Psykoanalys eller psykodynamisk terapiPsykodramaFrigörande andningKroppsterapi, konstterapi m mBeteendeterapi, hypnos m mSamtalsterapiRådgivningHandledning, mentorskapUndervisning, instruktionKropp–sinnes-träning typ STRGenvägar typ ”som om”-, förebildsmetoden osvVisualisering, meditation m mAktiva värderingar (att rationellt välja och planera)Grupp- eller individuell träning typ Viktväktarna, ryggträningLyckopiller, apparater, nikotinplåster m mRäkna till tio

Medge att det är en viss skillnad mellan att efter sju års psykoanalys ha lärt sig hantera konflikter och att kunna räkna till tio varje gång man blir arg (för att ge sig själv tid att hitta en konstruktiv respons). Det är skillnad

72

mellan att lära sig frigörande andning och att tillämpa visualisering. Några metoder bygger på “själsrening“, andra på rationell planering. Det är naturligtvis helt omöjligt att ”ordinera” rätt me-tod via en bok. Det borde vara så enkelt som att ju längre tid man lägger ner på förändring, desto mer djupgående blir den. Att t ex gå i terapi kan ge insikt och förståelse och medföra beteendeförändringar av den allra viktigaste sorten. Det tar tid, ibland kostar det mycket pengar… och ibland möter man fel sorts terapeut eller en dålig terapeut så att resultatet uteblir. Ibland kan en tvåtimmars långfilm eller en upplyftan-de och klok bok eller föredragshållare förändra ens liv dramatiskt på nästan ingen tid alls. Man vet ju aldrig. Men det du ska veta är att du ska tänka efter innan du väljer metod. Vad ska du tänka på? Några exempel:

1. Vad har du för erfarenhet? Du känner dig själv bäst. Tror du att Viktväktarna kommer att hjälpa dig eller inte? Kommer du åt det du vill genom att köpa en time-manager-almanacka? Kommer er relation att förändras genom fem besök hos en familjerådgivare? Ibland är medicinering enda utvägen för att hjälpa en person att kunna hantera sin depression. För vissa är ett nikotin-plåster en utmärkt metod för att komma ifrån en rökvana. Ja, ibland räcker detta gott och väl.

Men många gånger upptäcker man att kortsiktiga lös-ningar bara blir kortsiktiga. Skriv gärna ner exempel på utmaningar tidigare i ditt liv och på hur du då försökte lösa dem. Vad fungerade och vad fungerade inte? Vad kan du lära dig inför framtiden?

73

2. Fokusera på det du kan förändra, inte på det du inte kan förändra. Dr Martin Seligman har skrivit en mycket bra bok med titeln Vad du kan förändra och vad du inte kan förändra (What you Can Change and What you Can’t Change). Han har tittat på resultaten av olika behandlingsformer och försökt bedöma vilka behandlingar som fungerar och inte fungerar för olika slags problem. Han konsta-terar att vissa saker har visat sig vara mycket svåra att förändra (t ex sexuell identitet) medan det för andra saker (t ex fobier) finns många metoder som fungerar som hjälpmedel. Han uppmuntrar en att koncentrera sig på det som går att förändra istället för att oroa sig för det man inte kan förändra. Man kan inte ändra på sin uppfostran, sina föräldrar eller medicinska problem man kanske har. Det man kan förändra är sin egen tolkning av hur detta måste påverka en i framtiden. Man KAN ju bestämma sig för att göra citrondricka, eller hur? Jag säger inte att det är lätt, men det börjar med ett beslut att bekräfta det som varit och sedan gå vidare.

3. Ta hänsyn till tidsfaktorn. Behöver du banta inför charterresan nästa månad eller vill du gå ner i vikt för att förbättra din hälsa under en lång tid framöver? Dina motiv kan spela roll för den metod du väljer och ditt tidsåtagande. Ju längre ditt åtagande varar och ju längre du kanske måste hålla på, desto mer långsiktiga blir dina resultat. Jo, jo, det finns fungerande genvägar, men generellt sett är det nog klokt att tänka på detta sätt.

4. Ensam eller tillsammans med andra? Blir du moti-verad av att känna grupptryck och gruppgemenskap? Bra – då kan Viktväktarna vara en perfekt lösning. Du

74

skulle kanske också gilla gruppterapi eller att gå med i en studiecirkel, jogginggrupp, diktskrivargrupp eller något liknande. Kanske föredrar du att läsa dig till själv-hjälp, skaffa en rådgivare eller experimentera själv. Varje lösning har sin charm. Välj det som passar dig.

5. Med huvudet eller hjärtat? En del självhjälpsmetoder bygger på rationella lösningar. Den metod jag avslutar boken med bygger på tanken att man kan skriva ner mål och planera hur man ska nå sitt mål. Jag gillar detta, och det är därför jag lovordar och föreslår detta tillvägagångssätt. Men för många är denna ”papper och penna”-metod en dålig lösning, de föredrar istället en ”emotionell rengöring” eller en andlig lösning. En del finner att Gud och Jesus hjälper dem. Andra li- tar på sin intuition eller på den visdom som en indisk guru förmedlar. Några finner att detta att få skrika ut sin ilska är det som fungerar. Som sagt, vägen till att må bra kan se olika ut. Det jag vill att du ska göra är att välja me- tod efter din personlighet. Om du sedan upptäcker att ditt vanliga sätt inte fungerar, pröva gärna något helt annat. Jag vill bara att du ska veta att lösningarna kan se väldigt olika ut.

6. Behöver du bevis eller litar du på din intuition? En del människor vill ha statistiska belägg för allt de ger sig in på. Några litar helt och hållet på en spådam i Kivik eller en ögonfärganalytiker, öronsnibbanalytiker eller en psykoanalytiker! Andra läser horoskop som om de vore sanna. Åter andra litar på sin intuition.

75

Eftersom jag är skolad beteendevetare vore det tjänste-fel att inte uppmana dig att ta reda på fakta innan du kör igång med en ny metod. Ta Viktväktarna som ett exempel. Fungerar det? Deras reklam och broschyrer ger exempel på människor som lyckats gå ner i vikt på kort tid. Du har säkert någon i din vänkrets som lyckats. Men det finns mycket lite dokumentation över hur det ser ut efter en tre–fem år. Hur stor är sannolikheten att människor behåller sin idealvikt efter tre år? Det är synd att så få terapeuter, metodförespråkare m m inte dokumenterar sina resultat på ett mer trovärdigt sätt. Skaffa fakta.

7. Samla information på ett sätt som passar dig. Jag läser mycket. Jag gillar att gå på kurser då och då. En kompis till mig lyssnar ofta på band. En annan hoppar på alla möjliga distanskurser. Många har ett helt förråd fyllt med hälsokosttabletter, stepmaskiner och affirmationskort. Vi kan vara överens om att kunskap ger möjlighet att fatta bättre beslut. Vi kan också vara överens om att man kan skaffa denna kunskap på olika sätt. Återigen är mitt råd: Ta reda på vilka metoder som passar dig bäst.

8. Välj en metod som passar in i ditt livsmönster. Du kanske inte måste ändra på alla dina vanor radikalt för att utvecklas. Kanske meditation eller visualisering el-ler STRs 13 grundövningar skulle passa dig, eftersom du kan avsätta de minuter som krävs under en normal arbetsdag. Kanske denna typ av återkommande träning inte alls passar dig. Välj en metod som passar dig och som du lätt kan tillämpa utan att behöva ändra på alltför många av dina dagliga rutiner.

76

9. Välj en metod som passar ditt trossystem. Till slut är mitt råd till dig: Välj en metod du tror på. Om du tror på att en frigörande kropps- eller andningsterapi kan hjälpa dig, ska du givetvis pröva det. Om du tror att det räcker med mormorsmetoden, så håll dig till den. Det är svårt att lyckas om man ger sig på en metod som man innerst inne inte tror på. Låt oss sammanfatta några tankar kring hur man väljer en självhjälpsmetod. Vi gör det genom att ställa några frågor:

– Vad vill jag egentligen åstadkomma med min ut-veck- ling?– Om jag måste välja ett område att satsa på, vad prio- riterar jag?– Vad är möjligt för mig att förändra, vad är omöj-ligt?– Är jag beredd att arbeta på lång sikt?– Vilket sätt lär jag mig helst saker och ting på – ge-nom kurser, böcker, band, rådgivning?– Föredrar jag att utvecklas ensam eller tillsammans med andra?– Vem kan uppmuntra, handleda och stödja mig?– Har jag tillräckligt många fakta och tillräckligt mycket information för att fatta ett beslut?– Har jag analyserat mina erfarenheter så att jag kan bygga på det som tidigare har fungerat?– Är denna metod lätt att integrera med min vardag?– Tror jag på att denna metod kommer att fungera?

Lycka till. Och kom ihåg… håll ut. Det kan ta tid.

77

De vanligaste misstagenYtterligare ett sätt att tänka som kan öppna möjligheter är tvärtommetoden. Istället för att se dina möjligheter i livet – skissera upp alla tråkiga saker som kan hända dig! Skriv upp alla möjliga orsaker till att du kommer att misslyckas. Kommer du ihåg Murphys lag? – Det som kan gå fel, går säkert fel. Bevisa för Murphy att han hade rätt. Det kan vara befriande att tänka negativt ett tag. För-utom att man får sig ett gott skratt kommer man att inse att “så hemskt blir det nog inte, så det finns faktiskt en hel del jag kan göra för att påverka min situation”. När du läser i den här boken om positiva metoder för hur man får det man vill, kan det vara befriande för dig att också tillåta dig att tänka att du ska motarbeta alla mina råd. Om du verkligen vill misslyckas, varsågod, gör följande:

78

1. Skaffa stora, ambitiösa, omöjliga mål som du måste ha uppnått före söndag. Då kan du stå där och skrika: ”Mål. Jag har massor av mål. Jag skulle springa två mil utan att ha tränat de senaste åtta åren, förnya mitt äk-tenskap och göra ett klipp på aktiemarknaden den här veckan. Men ingenting av detta har hänt. Det där med att sätta upp mål fungerar inte.”

2. Gör vad alla andra tycker och säger åt dig utan att tän ka efter själv. Tro på allt i veckopressen. Köp hud-krä merna som de gör reklam för på TV. Hoppa på den senaste trenden. Strunta i dina värderingar, plocka fram kre ditkortet och köp, köp, köp. Det är väl en bra genväg, eller hur? – Kreditkortsmetoden. När folk frågar hur det går för dig, svarar du att du redan har tagit det första steget – du har köpt någonting.

3. Be aldrig om hjälp. Skaffa inte fakta. Fråga inte experter. Lita inte på någon annans erfarenhet. Du ska på egen hand försöka uppfinna hjulet, bestiga Himalaya på egen hand. Dela inte med dig av dina tankar till and ra. Snälla nån, kanske någon skulle ge dig stöd och upp muntran och det vill du väl inte?

4. Skyll på andra. Det är viktigt och inte särskilt svårt heller. Börja med dina föräldrar. Allt är deras fel. Döda eller levande spelar ingen roll, det är deras fel. Sedan kan du skylla på din dagisfröken, körledare, fotbollsträ na re eller din moster Agda. Skyll på en orättvis Gud. Skyll på ödet. Skyll på vädret, samhället, regeringen, pos ten, bankdirektören. Trösta dig med det faktum att det alltid finns någon eller något att skylla på.

5. Akta dig för långsiktiga åtaganden. Om det fortfarande efter arton timmar inte fungerar, så kommer det självklart aldrig att fungera, eller hur? Om du tvivlar mer än en sekund – byt metod.

79

6. Gör allt på en gång. Överge allt. Ta ut skilsmässa, ta ett nytt lån och börja ett nytt liv den här veckan. Hoppa av från allt och börja om helt från början.7. Gör ingenting. Vänta. Om ingenting händer får du be-kräftelse på att det inte var meningen att ditt liv skulle bli bättre. Bli expert på att hoppas, men gör ingenting själv.

Snälla, det är helt OK att tänka negativt ibland. Det är ett bra sätt att få perspektiv på livet, kunna skratta åt sig själv och sin situation. När du har tänkt negativt ett tag, då kan du vända på steken och börja se möjligheterna. Tillåt dig också att misslyckas. Ingen lär sig gå utan att ramla, eller hur? Det finns en berömd historia om Thomas Watson, han som byggde upp IBM. En ny chef fick tio miljoner dollar för att genomföra ett projekt som han misslyckades helt med. Han blev inkallad till Watson. ”Nu får jag väl sparken”, sa han till Watson. ”Sparken!” utropade IBM-chefen. ”Inte när jag just har investerat tio miljoner dollar i din utbildning.” Det här är en bra historia om en framgångsrik före-tagsledare. Använd detta tänkesätt på dig själv. Ta risker. Lär av dina misstag. Ytterligare ett mycket nyttigt sätt att tänka är att förstå att allt som händer omkring en innehåller information man kan ha nytta av. Om du misslyckas kan du säga till dig själv, antingen ”Vilken idiot jag är! Nu har jag klantat till det igen!” eller ”Intressant. Vad kan jag lära mig av detta? Kanske borde jag planera bättre, eller skaffa mera hjälp … nästa gång.” När du misslyckas får du informa-tion. Använd den för att lyckas bättre nästa gång. Att ta ansvar är också ett steg. Det finns mycket och många att skylla på, men vad kan du göra? Vad har du kontroll över? En sak är säker, du lär dig av dina misstag.

80

Gör upp en seriös planSläng inte boken bara för att du nu får denna tråkiga uppmaning. Visst tror jag på de tolv olika genvägarna som jag skisserade upp tidigare i boken. Men nu är det dags för dig att göra upp en seriös plan, en som du kan följa under en lång period framöver för att försäkra dig om att du kommer att få det du vill. Som flera gånger tidigare i boken vill jag nu uppmana dig att göra anteckningar på ett separat papper. Själva skrivandet har en klargörande effekt som är mycket nyttig. De följande tio stegen ingår i en seriös plan – att användas om du menar allvar. Dessa steg kan användas oavsett vad du vill uppnå, från rikedom till inre harmoni (eller både och). De sammanfattar de viktigaste tankarna i

81

den här boken och får med de flesta goda råd som brukar finnas med i de viktigaste självhjälpsböckerna. Då börjar vi …

1. Välj ut ett område med högsta prioritetEn del menar att man bara kan ha ett mål åt gången. Andra menar att det är omöjligt – man jobbar på flera plan samtidigt. Det är nog svårt att ha bara ett mål i li-vet. Låt oss därför säga att du ska välja det som är allra viktigast för dig just nu. Observera att det lika gärna kan vara ”förbättra mitt äktenskap” som ”sänka mitt golfhandikapp”. Tanken är densamma. Mitt val och mitt åtagande gäller följande:

2. Förstå varför det är viktigtTa tid på dig för denna uppgift. Lyssna på ditt hjärta. Skriv ner varför just det här målet är så viktigt. Kanske upptäcker du att det är någonting annat du egentligen är ute efter. Du kanske säger att du vill gå ner i vikt men upptäcker att det egentligen handlar om att du vill lära dig att vara nöjd med dig själv. Det är ju ett mål som skiljer sig lite från det att gå ner några kilo och kräver därför förmodligen en lite annan lösning. Kanske du nu vill formulera om ditt val av område? Om så är fallet, vet du nu bättre varför detta område är viktigt för dig. Om vi tar vikt som ett exempel igen, kan du också här resonera att du vet att det egentligen handlar om din egen självkänsla, men att du just nu inte orkar ta itu med hela det komplexet utan bara vill börja med att gå ner fem kilo. Bra, du är medveten om vad du vill. Poängen är att man ska göra ett medvetet val.

82

3. Skaffa dig stöd och uppmuntranVem kan hjälpa dig? Vem kan lyssna på dig? Vem kan upp muntra dig? Gör en lista över de här personerna och organisationerna. Leta efter människor och organisationer som stödjer dig villkorslöst. Kom ihåg att det är näst intill omöjligt att lyckas helt på egen hand.

4. Offentliggör ditt åtagandeKom ihåg att vissa mål ska du behålla för dig själv och dina närmaste för att inte skapa avundsjuka. Men många mål mår bra av att offentliggöras. Du står för det du vill. Det blir mer ”officiellt”. Fler kommer att påminna dig och förhoppningsvis stödja dig. Det blir “ordentligare gjort“ när fler vet vad du vill.

5. Använd EF-metodenVilket är det enklaste och förnuftigaste sättet för dig att uppnå ditt mål? Titta igenom kapitlet om genvägar. Kan- ske ”som om”-metoden eller någon annan metod är att föredra. Poängen är att du börjar med att leta efter det enklaste sät-tet att lyckas. När du börjar se resultat och upp täcker att det inte var så svårt, höjs din motivation ytterligare. Vad skulle ”gurun” på bergstoppen säga var det enk laste och förnuftigaste sättet för dig att lösa ditt problem?

6. Skaffa all den information du behöverVad behöver du veta? Var kan du skaffa dig den informa-tionen? Vem kan hjälpa dig?

7. Var specifik i dina önskemålVilka är dina ”framgångskriterier”? Detta är ytterligare ett steg du bör ägna ordentligt med tid åt. Du kanske måste börja om från början! Varför? Därför att du kanske

83

upptäcker att det egentligen var någonting annat du var ute efter. Framgångskriterier är saker som måste hända för att du ska veta om du har lyckats eller ej. Lös gåtan genom att göra en lista på allt som redan börjat hända på din väg mot framgången. Några exempel: ”Jag har redan börjat ta det lugnare i mitt liv. Jag lär mig att prioritera och att inse att jag inte kan göra allt på en gång.” Eller… ”Jag har redan börjat lyssna mer på människor omkring mig, särskilt min dot ter. Jag har redan börjat stanna upp allt oftare och försö ka sätta mig in i hennes situation. Jag har redan slutat med att anklaga henne innan hon ens har pratat till punkt.” Detta förtydligar vad för slags beteende du är ute efter.

8. Var medveten om hindrenDefiniera hindren och var medveten om dem. Var speci fik när du skisserar upp allt motstånd du kommer att mö ta på vägen uppför berget. Men börja inte redan nu att oroa dig för hindren – nöj dig här med att upptäcka dem.

9. Gör upp en detaljerad handlingsplanDe flesta självhjälpsmetoder går ut på att man gör upp en ordentlig handlingsplan. Men utan stegen 1–8 har den na plan inte stor chans att lyckas. Kom ihåg att det är viktigt med specifika detaljer – ett telefonsamtal som måste ringas, ett brev som ska skrivas, en bok du ska läsa, en person du ska söka upp för att få råd, tid som du behöver för att öva dig osv. Skriv datum och tidpunkt bred vid varje punkt. Planera för tidiga framgångar. Därför är det bra att börja med det du vet att du kan och kommer att göra. Bryt ner din handlingsplan i konkreta delmål med enskilda handlingsplaner. Koncentrera dig på det som är relativt lätt att börja med.

84

Jag vill här poängtera betydelsen av att vara detaljerad när man gör upp sin plan. Endast då blir det en användbar checklista och inte bara en allmän önskan. Var beredd att göra om din lista då och då. Om du inte lyckas – lär av dina misstag. Ge dig inte. Du kommer att lyckas. En god, detaljerad plan hjälper dig.

10. Gör klart för dig vilka fördelarna ärVi började med att ställa frågan om varför du ville lyckas och vad du ville uppnå. Vi avslutar listan med en liknande uppmaning. Skriv ner alla fördelar som det du vill uppnå kan tänkas ha. Var konkret. Hur kommer detta att hjälpa dig att må bättre? Hur kommer detta att förbättra ditt liv? Dina motiv blir därmed klarare och din motivation starkare. Jag vill nu be dig formulera ett påstående där du beskriver vad du håller på med. Några exempel:– Jag spelar gitarr varannan dag i trettio minuter och lär mig en ny sång varje vecka.– Jag uppskattar nuet alltmer och tar mer tid varje dag till att uppskatta människor omkring mig.– Jag blir mindre och mindre deprimerad för varje dag genom det stöd och den uppmuntran jag får från vänner och professionella ”uppmuntrare” och ge- nom att jag skriver ner en positiv händelse för varje dag i min ”positiva dagbok”.– Jag närmar mig alltmer mitt mål att 30 procent av mina inkomster ska härröra från min vävning ge- nom att använda tre timmar varje onsdag kväll till att utveckla denna passion. Jag har bett min familj om stöd och tid och min granne, som är restaurangägare, om lov att ställa ut mina textila bilder nästa månad.

85

Vad gör de som lyckas?Varför lyckas vissa människor nå sina mål och få det de vill medan andra inte kommer dit de önskar? Vad gör de framgångsrika företagen och organisationerna och vad kan vi lära oss av dem? Vi kan faktiskt inhämta värdefulla insikter om per-sonlig utveckling genom att analysera de framgångsrika organisationernas göranden och låtanden. En samman-fattning: Dessa organisationer strävar efter kvalitet i allt de gör. Förr var kvalitet ett konkurrensmedel. Nu är det en livsnödvändighet. Den som inte bryr sig om kvalitet kom-mer inte ens att kunna agera på marknaden (som det så vackert heter). För din personliga utveckling innebär det

86

att du gör det du gör med omsorg. Din tid är be gränsad, därför är det betydelsefullt hur du använder den. Om du t ex väljer en kurs, en terapeut, en mentor eller en metod – gör det med eftertanke. Du investerar tid och pengar och har rätt att förvänta dig kvalitet. Framgångsrika företag överlever och utvecklas genom att sträva efter att vara innovativa. Världen förändras snabbt, och framgångsrika organisationer tänker långsiktigt. De ägnar mycket pengar och tid åt forskning. De fortsätter med det som fungerar, men lär sig av sina misstag, experimenterar och ser framåt. Gör du likadant? Kaos tycks breda ut sig och den s k kaosteorin är popu-lär i företagsvärlden. Denna teori, som finns inom fysiken, matematiken, hjärnforskningen och den ekonomiska forskningen, säger att vi inte kan planera för allt och veta exakt vad som ska hända i framtiden. Detta blir mer och mer sant i och med att alltfler människor via datorer har tillgång till mer och mer information. Jag tror naturligtvis att viss planering är viktig för framgång, annars skulle jag aldrig kunna skriva en bok som uppmanar läsaren att skaffa sig en seriös plan. Budskapet är dock att ha ett öppet sinne. Man vet ju aldrig vari- från en god idé kan komma. Dessutom måste man (säger jag med en stor suck) acceptera kaos som en naturlig del av livet (det gör ont i mig, en vän av ordning, att säga detta, men det är nog sant). Kundservice är inte bara en söt reklamfras för de fram-gångsrika organisationerna – det är en förutsättning för att överleva. Framtidsföretag utvecklar nya produkter tillsammans med sina kunder. De lyssnar och frågar. För dig innebär det att du lyssnar på din omgivning, ber kompisar om “feedback“ och är generös mot andra.

87

Alltfler företag fokuserar sin uppmärksamhet på en kärnverksamhet, det de är bäst på. I Sverige håller Volvo på att sälja ut dotterbolag som inte direkt har med bilar och lastbilar att göra. De är inte ensamma om det. Det är svårt att vara bäst på allt. Det är ofta bra att koncentrera sig på ett område där man redan har visat sig ha talang. Framgångsrika företag är medvetna om och trogna sina värderingar. De bryr sig om etik och moral. De vet varför de gör det de gör. Alla känner till organisationens mål, syften och grunder. Detta borde vara sant också för dig. Det är viktigt att du är medveten om dina grundläggande värderingar och att du låter dessa vägleda dig. De bästa företagen är handlingsbenägna. De snackar inte bara, utan de gör någonting, prövar någonting, experimenterar och tar risker. Kommittéer kan vara bra ibland, men den organisation som hellre jobbar med uppgiftsgrupper och handlingsgrupper och till-låter risktagning och misstag (och lär sig av detta) är en flexibel organisation som är handlingsberedd och som till slut hittar fram till de goda lösningarna. Är du handlingsbenägen? De framsynta företagen satsar mycket på fortbildning av sin personal. De vet att hjärnkraft blir allt viktigare i ett samhälle som vårt västerländska, där man nästan inte längre kan konkurrera om tillverkning av produkter. En välutbildad arbetskraft är en god försäkring för framti-den. Hur ofta “fortbildar“ du dig själv och investerar i din egen utveckling? De organisationer som vinner i längden är de som är ihärdiga. De siktar inte bara på kortsiktiga vinster utan på långsiktig utveckling. Reklammakare vet att det kan ta upp till 29 (!) gånger innan en annons får effekt. De

88

byter inte ut sina annonser bara för att de inte genast ger resultat. Envishet, tålmodighet och ihärdighet lönar sig ofta. Är du envis, tålmodig och ihärdig? Åtagande är också ett nyckelbegrepp. De organisatio-ner som lyckas bäst är de som åtar sig något och som vet att detta åtagande måste fullgöras. De vet att de spelar ett spel för att lyckas, och för att detta ska inträffa bestämmer de sig för att klättra uppför berget utan minsta tanke på att lägga av halvvägs upp om det råkar ta emot. När du har bestämt dig för att se till att du får det du vill i livet, se det som ett åtagande (på engelska, committment). Det hjälper dig att övervinna motstånd och hinder.

Smaka på dessa begrepp igen:KvalitetInnovationKaosKundserviceFokuseringVärderingarHandlingsbenägenhetFortbildningIhärdighetÅtagande

Ytterligare ett begrepp ska in på listan – tron på sig själv. Nej, jag menar inte att du ska vifta med ett magiskt trollspö och plötsligt genom positivt tänkande skaffa dig massor av självförtroende (även om det inte vore så dumt). Jag menar att självförtroende blir det naturliga resultatet av de metoder vi undersökt i den här boken. Om man vet vad man vill och har en plan för att nå dit, är det lättare att tro på att man kommer att lyckas.

89

Om man är fokuserad, trogen sina värderingar, hand-lingsbenägen, ihärdig och har ett åtagande, kan ju vem som helst se att ens chanser att nå dit man vill ökar dramatiskt. Denna vetskap ger en inre styrka. Man vet att man kan få det man vill i livet, att det kommer att hända. Du är redan igång. Fortsätt att tro på dig själv medan du följer din plan! Utifrån min egen erfarenhet vill jag här ge dig en tanke till som kanske kan hjälpa dig: Ihärdighet vinner i längden och vinner oftast över talang och begåvning. Misströsta inte om du inte är den mest intelligenta eller den mest talangfulla inom ditt område. Håll ut, var envis, var ihärdig. Detta råd är nog det viktigaste råd vi kan få när vi strävar mot målet att leva som vi vill.

90

Skaffa dig den hjälp du behöverJo, jo var ihärdig, men som så många gånger tidigare i den här boken vill jag också uppmana dig att skaffa den information och den hjälp du kan behöva. Hjälp och upplysningar kan komma i många olika former. Gör här en inventering:

Temat, dvs det jag vill uppnå:

1. Namn på vänner och bekanta med erfarenhet och kunskap som kan ge tips, information och idéer:

2. Namn på professionella hjälpare, t ex terapeuter, psy-kologer, tränare, lärare, dietister, läkare, bokhandlare, meditationsexperter osv som eventuellt kan hjälpa mig:

91

3. Namn på goda vänner som kanske inte kan ge mig information, men som skulle kunna stödja mig och ge mig emotionell uppbackning:

4. Exempel på föreningar, organisationer, institutioner, företag m m som skulle kunna hjälpa mig (t ex Län-karna, familjerådgivning, Viktväktarna, kyrkan, kvin-nohuset):

5. Exempel på tidningar, tidskrifter, nyhetsbrev, radio- eller TV-program som ibland ger tröst och ibland nyttig information:

6. Exempel på böcker som jag tidigare läst som har varit till stor hjälp:

7. Exempel på böcker som jag hört talas om men ännu inte läst där information finns som eventuellt kan hjälpa mig:

8. Exempel på filmer att hyra som speglar min situation och som kan ge inspiration:

9. Exempel på korta eller långa kurser jag deltagit i som har gett information och inspiration:

10. Exempel på kurser, föreläsningar m m som jag skulle kunna delta i för att utvecklas:

11. Exempel på längre utbildningar som skulle kunna ge mig mer professionell kompetens:

12. Exempel på platser jag kan besöka för att få inspi-ration, inre stryka och lust att gå vidare (dessa platser kanske inte ger dig ”ny” information, men de kan kan-

92

ske hjälpa dig att komma i kontakt med din egen inre visdom och påminna dig om vad du redan vet att du skulle kunna göra): Var och en måste förstås hitta sin egen väg, men jag har funnit att jag har stor hjälp av vänner, böcker, filmer och kurser. Jag inser att jag aldrig blir fullärd, och det gör livet till en ännu mer spännande resa.

93

Ditt eget framtidsscenarioNär vi nu närmar oss slutet på den här boken har jag ytterligare ett budskap att ge. Det handlar om personlig utveckling i relation till organisationsutveckling och samhällsutveckling. Du vill själv må bra, visst, men vi människor existerar inte i ett vakuum alldeles för oss själva. Det finns mycket av ondska, rädsla och ren dumhet i världen. Att tänka positivt är ju toppen, men att blunda för omvärlden är naivt. Denna bok har gett dig råd, upplysningar och för-hoppningsvis inspiration till att utveckla dig själv och hjälpa dig att få det du vill i livet. Men det sista jag vill göra är att uppmuntra till ren egoism. Om man får det man vill på andras bekostnad, så att andra mår dåligt el-

94

ler så att världen mår sämre, då är det inte mycket värt. Tja, du har kanske blivit rikare, vackrare eller mer känd, men vad har du för glädje av det om världen omkring dig går sönder? Jobba vidare med din egen utveckling, men se andras kamp. Du utvecklas bäst när andra omkring dig också börjar må bättre och när ni gör framsteg tillsammans. Därför är det viktigt att inte bara tänka på sin egen ut-veckling utan också på hur det går på ens arbetsplats, i föreningar där man är medlem, i politiska styrelser och i samhället och världen för övrigt. Vi är här tillsammans på jorden, och det är tillsammans vi kan bygga en bättre värld. Till slut en aktivitet – ett framtidsscenario som hjälper dig att befästa de tankar som den här boken väckt hos dig och att omsätta det du lärt dig och blivit påmind om i praktiken.

Läs först igenom instruktionerna, sedan föreslår jag att du gör övningen flera gånger denna vecka. Det tar bara någon minut.1. Leta upp en plats där du kan få vara ostörd någon minut.2. Sätt dig bekvämt och i balans och samla dig.3. Ta några djupa andetag. (Många tycker att det är bra att blunda under den här övningen.)4. Föreställ dig att du är på bio och ska se en film om dig själv.5. Du ser dig själv ”göra och få” det du vill. (Det är ett av de centrala teman du har jobbat med i den här bo-ken, kanske det du skrivit en ”seriös plan” om.) Här på bioduken i ditt inre ser du hur du lyckas få det du vill. Observera alla detaljer. Njut. Var glad och stolt. Du får

95

det du vill, och samtidigt mår andra omkring dig bra.6. Spola tillbaka filmen. Spela upp den igen.7. Spola tillbaka igen. Spela upp den igen.8. Efter tredje visningen, känn din inre glädje och styrka. Knyt näven i 2–3 sekunder. Gratulera dig själv.9. Knyt näven igen. Observera känslan av glädje och styrka som väller upp inom dig. 10. Knyt näven igen. Spela upp filmen igen. Knyt näven igen.

När du knyter näven i samband med denna positiva upplevelse är det som en sorts ”trigger” eller ”starter”. Den hjälper dig att komma i kontakt med känslan av stolthet och styrka och hjälper dig även att se filmen spelas upp inom dig. Skeptisk? Jo, visst, jag kan bara uppmana dig att pröva flera gånger. Syftet är att vi ska påminnas om att vi kan få det vi vill. Och detta, mina vänner, sammanfattar budskapet i denna bok. Man kan leva som man vill. Samtidigt vill jag uppmana dig att hjälpa andra till att få det de vill. Det finns absolut ingen motsättning mellan att hjälpa sig själv och att hjälpa andra. Tvärtom. Det är så vi bygger en ännu vackrare värld.

96

Böcker av John SteinbergLektonen är helig: När undervisningen står i centrum, 2011. Lärarförbundets förlagM-learning: Kunskapsbaserad marknadsföring och mobilt lärande. Eldsjälsförlaget/LäroMedia, 2010 Hitta styrkorna: Samtal som stärker medarbetarna. Liber, 2010Att vända en klass. Epago, 2010. (Medförfattare: Åsa Sourander)Prepare and Share: Knowledge management made simple. Steinberg Education, 2009.SOHLhistorier: Pedagogiska berättelser som lyfter. (Redaktör och medförfattare). LäroMedia, 2008.Upp till kamp för lärande. En ny riktning för en vilsen skoldebatt. LäroMedia, 2008 Professionella samtal – konsten att leda medarbetarsamtal. Gleerups 2008.Professionella samtal – konsten leda utvecklingssamtal. Gleerups 2008.Professionella samtal för förskolan. Gleerups, 2008.När surpuppan log. En bok om positiv kommunikation (med PG Wettsjö), Liber, 2008Skolans nya syfte. LäroMedia, 2007.Humanistiskt ledarskap lönar sig. Svenska Förlaget, 2006Pedagogdoktorns handbok. Brain Books, 2006Ledarskap i klassrummet - Internetkursen. Utbildningsradions förlag och Ekelunds Förlag, 2005. Kursbok för skolpedagoger om ledarskap i samarbete med UR. Mentorskap, coaching och co-coaching. Svenska Förlaget, 2004Världens bästa fröken: när modern pedagogik fungerar. Ekelunds Förlag, 2004.Humanistiskt Ledarskap: En praktisk handbok. Svenska Förlaget, 2002, Liber 2007Livets Mening i Örebro. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.Tips från Pedagogdoktorn. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.På kurs med Pedagogdoktorn. Steinbergs Utbildnings AB, 2000.Låt skolan dö – Länge leva lärandet. Ekelunds Förlag. 1998.

97

Det är bråttom—Skolan vi behöver NU. Max Martins Förlag/Ekelunds Förlag, 1996.21 idéer för en bättre skola. Max Martins Förlag/Ekelunds Förlag, 1996.Lista ut ditt liv. Max Martins Förlag/LäroMedia, 1996.Att leva som du vill. Max Martins Förlag/LäroMedia, 1995.Pappa Johns råd till förskolan och fritids. Seminarium, 1993. Vad vill du med dina studier – och ditt liv? Omskriven och utökad till: Dina studier och ditt liv. Ekelunds Förlag , 1992, 2002. Hur man handskas med besvärliga klasser. Ekelunds Förlag, 1993. Lyckas Lära - på AMU, Högskolan, Komvux, Kurs. Ekelunds Förlag, 1992.Hemtjänstens Stolthet. Konsult Förlaget, 1991. Instruktionsmetodik. Upab/Max Martins Förlag, 1991. Pedagogik i praktiken. Upab/Max Martins Förlag, 1990. 100%!?, SISU, RF och Max Martins Förlag, 1988, 1985. Positiv påverkan. Upab/Max Martins Förlag, 1987. Läxläsning, En handbok för föräldrar, lärare och elever. Klassens Inre Arbete. Ekelunds Förlag, 1984, 1994. Effektiv inlärning. Utbildningsförlaget, 1983. Numera Den Nya Inlärningen, Ekelunds Förlag, 1994. Lära Lättare: 12 lektioner i studieteknik. Ekelunds Förlag, 1984, 1993. Rörelsekommunikation (med Johan Borghäll), LiberUtbildningsförlaget, 1982. Meningsfull undervisning, Askild & Kärnekull, 1980. Sagor i gruppsamtal. LiberUtbildningsförlaget (med Nancy Hands), 1979. Aktiva värderingar. Ekelunds Förlag, 1978, 1994, 2003. Skolans vardag (red.). Askild & Kärnekull, 1977.Emotional growth in the classroom. Almqvist & Wiksell International, 1976. Doktorsavhandling i pedagogik som var en analys av olika metoder för att främja elevernas emotionella utveckling och sociala utveckling. Vem är jag?/Samtal i ring. Ekelunds Förlag, 1976, 1989.Gruppsamtal, affektiv utveckling i skolan, LiberUtbildningsförlaget, 1975, 1980.