Att möta personer med adhd i socialtjänsten · Att möta personer med adhd . 2 AT MÖTA ERSONE MED ADHD I SOCIALTJÄNSTEN ... Att se film gemensamt med kollegor och därefter diskutera

1ATT MÖTA PERSONER MED ADHD I SOCIALTJÄNSTENSOCIALSTYRELSEN

Ett inspirations- och diskussionsmaterial med utgångspunkt i fyra filmer om bemötande i socialtjänsten

Att möta personer med adhd

2 ATT MÖTA PERSONER MED ADHD I SOCIALTJÄNSTENSOCIALSTYRELSEN

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till [email protected]

Artikelnummer 2016-1-30

Foto Houdini

Personerna på bilderna har ingen koppling till innehållet


InledningAdhd är en diagnostisk benämning på tillstånd som karakteriseras av stora och varaktiga uppmärksamhetsproblem med eller utan samtidig impulsivitet och överaktivitet. Det påverkar hur en individ fungerar i vardagen i så hög grad att det medför en funktionsnedsättning. Personer med adhd kan behöva insatser från kommunens socialtjänst för att få vardagen att fungera.

Möten med myndigheter kan innebära särskilda svårigheter för personer med adhd. Genom att lära dig mer om adhd kan det bli lättare för dig som arbetar inom socialtjänsten att samarbeta med dessa personer.

Socialstyrelsen har tagit fram fyra filmer om bemötande för att ge en grund- läggande förståelse för hur det kan vara att ha adhd. Filmerna kan också väcka tankar och idéer om hur du i ditt arbete kan ge bästa möjliga stöd i mötet med personer som har adhd och till deras anhöriga. De ska ses som ett diskussionsunderlag snarare än att de ger färdiga lösningar.

Filmerna riktar sig till personal inom alla socialtjänstens verksamheter.

Filmerna innehåller• grundläggande fakta om adhd

• dramatiserade möten

• intervjuer med expert, personal inom socialtjänsten och personer som har egna erfarenheter av att leva med egen eller närståendes adhd

• diskussionsfrågor.

Vår förhoppning är att filmerna ska vara ett underlag till givande diskussioner på din arbetsplats. Vi hoppas dessutom att de tillsammans med övrigt material kan vara till hjälp för dig som i ditt dagliga arbete möter personer med adhd.

Detta stödmaterial är i första hand till för dig som ska planera, organisera och leda diskussionstillfällena. Det är tänkt att användas som utgångspunkt för diskusionen där filmerna ingår.

Filmerna, och det här materialet, är en del i ett samlat kunskapsstöd om adhd från flera myndigheter. Kunskapsstödet går att hitta på Kunskapsguiden.se – sök på adhd.


Innehåll och strukturDet här är ett stöd för diskussion och reflektion som är tänkt att användas tillsam-mans med filmerna vid interna möten eller introduktionsutbildningar.

Att se film gemensamt med kollegor och därefter diskutera och reflektera kring det man har sett, kan vara ett sätt att vidga och fördjupa sina kunskaper. Genom att reflektera tillsammans i grupp kan man bli medveten om hur man tänker och agerar och vilka konsekvenser det får för dem man möter i sitt arbete. Filmen ger möjlighet att uppleva det som ligger bortom det självupplevda.

Det första avsnittet i stödmaterialet handlar om hur du kan förbereda dig inför diskussionstillfället, vad du kan tänka på under diskussionen och hur du kan följa upp diskussionen. Därpå följer fyra avsnitt om respektive film. Avsnitten är uppbyggda på samma sätt. De innehåller en kort sammanfattning av respektive film med tillhörande diskussionsfrågor.

Om filmernaVarje film är ca 10–12 minuter lång. De är fristående från varandra och kan visas vid olika tillfällen.

Film 1 är en introduktion som ger övergripande kunskap om vad adhd är, om orsaker och om vad adhd kan innebära för den enskilda personen. Filmen tar även upp hur viktig samverkan är mellan olika verksamheter. I filmen möter du bland annat Annika Brar, habiliteringsläkare och specialist inom psykiatri, med lång erfarenhet av utredning och behandling av adhd. Du möter även Therese som berättar hur det är att leva med adhd.

Film 2 illustrerar de krav som ställs i kontakten med myndigheter och som innebär särskilda svårigheter för personer med adhd, exempelvis i samband med att man söker ekonomiskt bistånd, som att fylla i blanketter och passa tider.

Film 3 handlar bland annat om hur föräldraskapet kan påverkas av att ha ett barn med adhd, och vikten av kunskap hos socialtjänsten för att kunna ge föräldrarna och barnet stöd som överensstämmer med deras behov.

Film 4 handlar om de svårigheter en ung vuxen med adhd och samtidigt missbruk kan ha. Filmen tar även upp anhörigperspektivet.


Filmerna 2–4 består av två delar:

• Dramatiserade scener av olika möten med socialtjänsten• Intervjuer med expert, socialsekreterare och brukare som delar med sig av sina

tankar och erfarenheter. De dramatiserade scenerna inbjuder till diskussion och eftertanke snarare än att ge färdiga lösningar. De illustrerar problem och missförstånd som kan uppstå när personer med adhd möter socialtjänsten. Intervjuerna är tänkta att ge inspiration och tips på hur man kan underlätta och göra mötet bättre.

Här hittar du filmernaFilmerna finns på Kunskapsguiden.se. Sök på adhd.


Planera, leda och följa upp diskussionenFörberedelser för dig som är diskussionsledarePlanera en diskussionsträff per film. Avsätt cirka 30 minuter per diskussionsträff.

• Läs igenom Socialstyrelsens kunskapsstöd “Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd” Du hittar hänvisningar till lämpliga avsnitt i beskrivningen av upplägget för respektive film. Du kan ladda ner eller beställa kunskapsstödet här: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-42

• Du behöver ha tillgång till dator med internetuppkoppling och ljud, ta gärna med extra högtalare. Du behöver även projektor eller stor skärm.

• Anpassa möblemanget efter gruppens storlek. Om gruppen är stor kanske diskussionerna ska ske i mindre grupper. Lagom gruppstorlek är 3–6 personer.

• Se introduktionsfilmen om adhd (intervju med Annika Brar) och de tre drama-tiserade filmerna med intervjuer.

• Välj en av de dramatiserade filmerna som diskussionsunderlag.• Be gruppdeltagarna att titta på introduktionsfilmen.

Genomförande av diskussionstillfälleEtt upplägg för mötet kan se ut så här:

InledningBerätta varför ni har samlats och varför det är viktigt att prata om hur man bemöter personer med adhd. Introducera filmen ni ska se. Poängtera att drama-tiseringen i filmen endast illustrerar ett utsnitt ur ett möte. Syftet är att problema- tisera för att inbjuda till reflektion och diskussion.


Se filmen och gå igenom diskussionsfrågorSe första delen av filmen, det dramatiserade mötet, gemensamt. Pausa sedan för att tillsammans reflektera utifrån diskussionsfrågorna. Se därefter den andra delen av filmen, intervjuerna, gemensamt. Avsluta med diskussion. Diskussionsfrågor och tidsangivelser hittar du under avsnitten för respektive film nedan.

Information om uppföljningInformera om hur du kommer att följa upp träffen. Ska du jobba vidare med det här på något sätt? Hur kan ni i gruppen se till att diskussionerna hålls levande även i framtiden? Det är värdefullt för alla, och inte minst för nyanställda, att gruppdiskussionen inte blir en engångsföreteelse.

Tips för en engagerad diskussionEn bra diskussion bygger på att alla närvarande är aktiva och engagerade. Sträva därför efter att involvera så många deltagare som möjligt i diskussionen. Du kan underlätta detta på olika sätt.

Ett sätt är att inleda diskussionen i par eller mindre grupper under några minuter, för att sedan be några av grupperna att berätta för hela gruppen hur de har resonerat.

Vill du i stället inleda med en helgruppsdiskussion kan det vara lämpligt att först ge deltagarna en kort stund att fundera enskilt och kanske skriva ner sina tankar. På så sätt har alla fått möjlighet att tänka efter. Det bäddar för en diskussion där alla har något att säga. Du som diskussionsledare kan därefter be enskilda del-tagare att berätta hur de tänkt inför resten av gruppen.

För att eventuella grupp- eller pardiskussioner ska komma igång snabbt kan det vara lämpligt att diskussionsfrågorna är synliga för deltagarna. Varje filmsekvens avslutas med en bild där diskussionsfrågorna finns med. De kan även vara till-gängliga på ett blädderblock eller på en whiteboard.


Film 1. Introduktion om adhd (ca 11min)

Filmen ger en introduktion till vad adhd är och hur det är att leva med funktions- nedsättningen. Det är bra om gruppdeltagarna har sett filmen före diskussions- tillfället. Filmen ger bakgrundinformation inför träffen och är inte tänkt att använ-das som underlag för diskussion och reflektion i grupp.

I filmen ger Annika Brar, psykiater, habiliteringsläkare, svar på vanliga frågor om adhd som:

• Vad innebär adhd?• Vad orsakar adhd?• Skiljer det mellan könen?• Har adhd blivit vanligare?• Hur diagnosticeras adhd?• Vilket stöd och vilken behandling kan vara aktuell?

”Livet för en person med adhd blir mycket rörigare, mer kaotiskt och kräver mycket mer energi än för de flesta andra.”

Annika Brar, psykiater, habiliterings- läkare i Stockholms läns landsting

Du får höra Yvonne de Klonia, enhetschef, berätta om hur psykiatrin i Eskilstuna arbetar med samverkan.

I filmen träffar du även Therese, sjuksköterska, med egen adhd-diagnos som berät-tar om hur det är att leva med adhd och hur det var att få diagnosen i vuxen ålder.

Annika Brar Yvonne de Klonia Therese Holmkvist


Film 2. Första mötet med socialtjänsten (ca 10 min)

Syftet med filmen är att skapa förståelse för de svårigheter som personer med adhd kan ha med att uppfylla de krav som ofta ställs i kontakten med myndigheter.

Det finns mycket som du som jobbar inom socialtjänsten kan göra för att under-lätta mötet, till exempel anpassa mötesrummet, avgränsa tiden, ha ett flexibelt arbetssätt, erbjuda hjälp med att fylla i blanketter och skicka påminnelser om tid och plats.

Förslag på upplägg vid diskussionsträffFilmen består av två delar: ett dramatiserat möte och en intervjudel.

• Börja med att tillsammans se det dramatiserade mötet. • Pausa filmen, reflektera över vad ni har sett och diskutera frågorna nedan

(frågor i filmen). • Fortsätt med att titta på intervjudelen. • Avsluta med att diskutera frågorna som är kopplade till intervjuerna nedan.

Dramatisering: möte med handläggare på försörjningsstödDramatiseringen illustrerar det första mötet mellan Roger, som söker ekonomiskt bistånd, och socialsekreteraren Peter.


Att diskutera utifrån dramatiseringen• Vilka problem ser du i kommunikationen mellan socialsekreteraren

och brukaren i scenen?

• Känner du igen situationen?

• Vilka råd skulle du vilja ge socialsekreteraren för att underlätta nästa möte?

IntervjuerI intervjudelen får du möta personer som delar med sig av egna erfarenheter utifrån sina olika perspektiv på bemötande.

”Att ha med sig rätt saker när man kom-mer till socialtjänsten kan vara nästa oöverstigligt.”


”Att fylla i en blankett var för mig helt omöjligt”

Therese Holmkvist, sjuksköterska, egen adhd-diagnos

”Vi behöver vara med en bit in i samver-kan för att beskriva hur den här funktions- nedsättningen gestaltar sig för den här personen.”

Yvonne de Klonia, enhetschef Psykiatriska mottagningen i Eskilstuna


”Känn av läget. Vad är det för känsla den här människan kommer med.”

Thella Löfving, förälder, förskollärare, egen adhd-diagnos

”Jag läser av situationen, hur per-sonen mår just nu.”

Valida Fendic, socialsekreterare, försörjningsstödsenheten

i Enskede-Årsta-Vantör

”Det är ungdomen själv som bestämmer när mötet är slut.”

Jimmy Nejd, ungdomsbehandlare, socialtjänsten i Jönköping

Diskussionsfrågor intervjuer• Kan blanketter och rutiner i er verksamhet innebära problem

för personer med adhd?

• Hur kan ni underlätta mötet med personer med adhd?


Film 3. Att vara förälder till ett barn med adhd

Att vara förälder till ett barn med adhd innebär speciella utmaningar. Syftet med filmen är att skapa förståelse för de påfrestningar det kan innebära för en familj att ha ett barn med adhd. Den tar även upp vikten av att ha kunskap om adhd för att inte feltolka situationer.




Dramatisering: möte med föräldrar efter orosanmälanDramatiseringen illustrerar ett möte mellan Anna och Martin, föräldrar till Ebba 13 år, och socialsekreteraren Christina efter att skolan gjort en orosanmälan.


och föräldrarna i scenen?



(ca 12 min)


Intervjuer

”Föräldrar till barn med adhd är ganska slitna ibland”


”Jag brukar fråga föräldrarna vad de gjort som faktiskt funkar bra.”

Christina Jansson, familjebehandlare, socialtjänsten i Tyresö

”Den största utmaningen är att kämpa emot folks fördomar”


”Många av våra ungdomar har även föräldrar med adhd och de behöver också få påminnelse.”


”Ibland behöver socialtjänsten ge kompensatoriska insatser till familjen.”

Gunilla Nilsson, chef, Familjehems- gruppen Dygnsvård i Nacka


Diskussionsfrågor intervjuer• Hur kan ni underlätta och skapa förtroende i mötet med familjer?

• Hur samverkar ni med andra verksamheter?


Film 4. Att vara ung vuxen med adhd och missbruk (ca 12 min)

Personer med adhd kan ha svårigheter med motivation, att hålla tider och att få saker gjorda Har personen dessutom ett missbruk eller lider av annan psykisk ohälsa blir dessa svårigheter större. Syftet med filmen är att skapa förståelse för de svårigheter som en person med adhd med samtidigt missbruk kan ha.




Dramatisering: möte med ung vuxen som har missbruksproblematikI den dramatiserade delen av filmen får du träffa Anton, som har uppföljningsmöte med sin socialsekreterare Karin.



och den unge vuxne i scenen?



IntervjuernaI intervjudelen får du möta personer som delar med sig av egna erfarenheter utifrån sina olika perspektiv.

”Vi ska hjälpa till, men det är den unge vuxne som måste få utmaningar på en kravnivå som är möjlig att uppnå.”

Yvonne de Klonia, enhetschef Psykiatriska mottagningen i Eskilstuna

”Jag utgick ifrån att det skulle ställas krav på mig som inte jag kunde leva upp till.”

Therese Holmkvist, sjuksköterska, egen adhd-diagnos

”Utifrån att adhd är ett livslångt funktions- hinder så tror jag på en långsiktig plane-ring.”

Therése Karlsson, rehabkoordinator, Psykiatriska mottagningen i Eskilstuna


”Det som är motiverande ger energi till ungdomarna.”


”De allra flesta vuxna som har adhd har något annat också. Ungefär 80 % har minst en annan psykiatrisk diagnos.”


”Små, små mål, till exempel att klara av att laga mat.”


“Myndigheter har ett ganska stort ansvar att faktiskt hjälpa oss anhöriga att förstå.”

Sussanne Ljungberg, anhörig

Diskussionsfrågor intervjuer • Hur kan ni arbeta för att underlätta mötet med en person

med adhd och som också har annan problematik?

• Hur kan ni stödja personer med att hitta strategier för att uppnå sina egna mål?


Fler publikationer från Socialstyrelsen om adhd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd – ett kunskapsstöd, artikelnummer 2014-10-42

Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar, artikelnummer 2014-10-36

Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna, artikelnummer 2014-10-35

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna – stöd för beslut om behandling, artikelnummer 2014-10-41

Kort om adhd hos vuxna, artikelnummer 2014-10-28

Kort om adhd hos barn och ungdomar, artikelnummer 2014-10-29

Publikationerna kan laddas ner från kunskapsguiden.se eller socialstyrelsen.se.

De kan också beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, www.socialstyrelsen.se/publikationer

E-post: [email protected]

Documents

Att möta personer med adhd i socialtjänsten · Att möta personer med adhd . 2 AT MÖTA ERSONE MED ADHD I SOCIALTJÄNSTEN ... Att se film gemensamt med kollegor och därefter diskutera