AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap

Att vara ny inom yrkesprofessionen – nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

En beskrivande litteraturstudie

Simon Strömner & Karl Truedsson

2018

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad

Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad

Handledare: Heidi Hagerman Examinator: Magnus Lindberg

Sammanfattning

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionens största svagheter globalt sett var den brist som

fanns gällande sjuksköterskor och patientsäkerhet. Arbetsmiljön var påfrestande och

många nyutexaminerade sjuksköterskor valde att byta yrke. Sjuksköterskestudenter

förväntades prestera direkt, men erfarna sjuksköterskor såg brister hos de

nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilket gjorde att de behövde stöd.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att

vara nya inom yrkesprofessionen under det första yrkesverksamma året, samt att

beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.

Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar som

var av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna inkluderades genom

sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.

Huvudresultat: Resultatet visade att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde

en kunskapsbrist och var oförberedda på vad den nya yrkesrollen innebar. Ett bra stöd,

en väl utformad introduktion och en god arbetsmiljö upplevdes vara betydelsefullt för

de nyutexaminerade sjuksköterskorna. När dessa faktorer inte tillgodosågs upplevdes

övergången från student till sjuksköterska mer påfrestande, men däremot växte många

in i sjuksköterskerollen med tiden. De inkluderade artiklarna var globalt utspridda och

samtliga presenterade deltagarantalet. Majoriteten av artiklarnas deltagare var kvinnor

och uppgav deras ålder.

Slutsats: Den första tiden som yrkesverksam var för många nyutexaminerade

sjuksköterskor svår och påfrestande med brist på kunskap och erfarenhet. En öppen

atmosfär med en bra introduktion och stöttande kollegor var viktigt för att underlätta

den första tiden i yrket. Genom att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

av att vara ny i yrkesprofessionen, kan chefer och vårdpersonal förhindra dessa brister

och göra förbättringar.

Nyckelord: nyutexaminerade sjuksköterskor, upplevelser, yrkesprofession, övergång

Abstract

Background: The nursing professions´ biggest weaknesses worldwide was lack of

nurses and patient safety. The working environment was stressful and new graduate

nurses tended to quit their job. Nurse students were expected to perform directly, but

experienced nurses saw shortcomings among new graduated nurses and that they

needed support.

Aim: The aim of the present study was to describe the nurses´ experience of being new

in their profession during first year of practice and describe the included articles study

group.

Method: A descriptive literature study based on 12 scientific articles that were of

qualitative, quantitative and mixed approach. The articles were included through the

databases Cinahl and PubMed.

Main results: The result showed that new graduate nurses experienced a lack of

knowledge and were unprepared for what the new profession meant. Good support,

well-designed introduction and good working environment were significant for the

newly graduated nurses. When these factors were not satisfied, they felt that the

transition from student to nurse became more stressful, but the role as a new nurse was

something they gradually developed over time. The majority of the articles participants

were women and reported the age.

Conclusion: The first time in the profession were for many new graduate nurses

difficult and stressed with lack of knowledge and experience. Good environment with

good introduction and supportive colleagues were important to facilitate the first time.

By enrolling newly graduated nurses experiences of being new in the profession, can

healthcare professionals and managers prevent these shortcomings and make

improvements.

Keywords: experiences, new graduate nurses, profession, transition

Innehåll1 Introduktion ............................................................................................................... 1

1.1 Sjuksköterskan som profession ............................................................................ 1 1.2 Introduktion för sjuksköterskor ........................................................................... 2 1.3 Från novis till expert ........................................................................................... 3 1.4 Problemformulering ............................................................................................ 3 1.5 Syfte och frågeställning ....................................................................................... 4

2 Metod ........................................................................................................................ 4 2.1 Design................................................................................................................. 4 2.2 Sökstrategi .......................................................................................................... 4 2.3 Urvalskriterier ..................................................................................................... 6 2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar ......................................................... 7 2.5 Dataanalys .......................................................................................................... 8 2.6 Forskningsetiska överväganden ........................................................................... 9

3. Resultat ..................................................................................................................... 9 3.1 Att vara förberedd för den nya sjuksköterskerollen ............................................ 10 3.2 Upplevelser av arbetsplatsintroduktion .............................................................. 11 3.3 Upplevelser av handledare och arbetskollegor ................................................... 12 3.4 Upplevelser av arbetsmiljön .............................................................................. 13 3.5 Att växa in i sin sjuksköterskeroll ...................................................................... 14 3.6 Metodologisk aspekt ......................................................................................... 15

3.6.1 Antal deltagare ........................................................................................... 15 3.6.2 Kön ............................................................................................................ 16 3.6.3 Ålder .......................................................................................................... 16 3.6.4 Geografisk utbredning ................................................................................ 16

4 Diskussion ............................................................................................................... 17 4.1 Huvudresultat .................................................................................................... 17 4.2 Resultatdiskussion ............................................................................................. 17

4.2.1 Att vara förberedd för den nya sjuksköterskerollen ..................................... 17 4.2.2 Upplevelser av arbetsplatsintroduktion ....................................................... 19 4.2.3 Upplevelser av handledare och arbetskollegor ............................................ 19 4.2.4 Upplevelser av arbetsmiljö ......................................................................... 20 4.2.5 Att växa in i sin sjuksköterskeroll ............................................................... 21

4.3 Metodologisk diskussion ................................................................................... 22 4.3.1 Antal deltagare ........................................................................................... 22 4.3.2 Kön och ålder ............................................................................................. 23 4.3.3 Geografisk utbredning ................................................................................ 23

4.4 Metoddiskussion ............................................................................................... 23 4.5 Kliniska implikationer för omvårdnad ............................................................... 25 4.6 Förslag till fortsatt forskning ............................................................................. 25 4.7 Slutsats ............................................................................................................. 26

5 Referenser................................................................................................................ 27 Bilaga 1 – tabell 2 Bilaga 2 – tabell 3 Bilaga 3 – tabell 4

1

1 Introduktion I Sverige ökar medellivslängden för varje år, vilket den har gjort konstant de senaste

250 åren (Socialstyrelsen 2017a). Till följd utav en åldrande befolkning med ett större

vårdbehov, ökar även efterfrågan av legitimerade sjuksköterskor och enligt

Socialstyrelsen (2017b) är efterfrågan större än utbudet. Globalt sett är bristen på

sjuksköterskor det största hotet mot sjuksköterskeprofessionen (ICN 2005). Cirka 4000

sjuksköterskor examineras varje år i Sverige (Kahlroth & Gribbe 2017) men var femte

sjuksköterska visar tendenser till att lämna professionen under de första fem

yrkesverksamma åren (Rudman, Gustavsson & Hultell 2014).

1.1 Sjuksköterskan som profession För att bli sjuksköterska idag krävs det generellt en treårig akademisk utbildning på

högskola/universitet, vilket leder till en yrkesexamen som legitimerad sjuksköterska

(Vårdförbundet 2017b). Inom yrket finns lagar och förordningar som den legitimerade

sjuksköterskan styrs av och som de måste förhålla sig till inom arbetet. Att vara

sjuksköterska ställer ett konstant krav på individen. Yrkesprofessionen kännetecknas av

ett etiskt förhållningssätt och utgår ifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Förutom att

hantera ett vetenskapligt förhållningssätt, ska sjuksköterskan även ha ett mångkulturellt

kunnande, ha förmågan att utföra ett självständigt arbete och ha ett professionellt ansvar

(Svensk sjuksköterskeförening 2017). I omvårdnadsprocessen ska sjuksköterskan lindra

lidande, förebygga sjukdom, samt främja och återställa hälsa (ICN 2012). Yrkesmiljön

är bred, vilket gör att arbetsuppgifterna är varierande (Vårdförbundet 2017b).

Arbetsmiljön i vården är på många håll påfrestande på grund utav en på vårdpersonal.

Det är därför nödvändigt att även sjuksköterskors hälsa beaktas så att de får arbeta i en

miljö som istället främjar deras välbefinnande (Nowrouzi, Lightfoot, Carter, Larivière,

Rukholm, Schinke & Belanger-Gardner 2015). I en studie av Perry, Gallagher, Duffield,

Sibbritt, Bichel-Findlay & Nicholls (2016) undersöks varför sjuksköterskor lämnar

yrket efter några års yrkeslivserfarenhet. Resultatet visade på att de yngre

sjuksköterskor som valde att sluta kände stor arbetsbelastning, låg jobbtillfredsställelse

och upplevde en försämrad hälsa. På grund utav en åldrande befolkning med ett ökat

vårdbehov (Socialstyrelsen 2017b), samt att en stor andel legitimerade sjuksköterskor

tenderar att lämna yrket (Perry et al. 2016), leder detta till ett ökat behov av

sjuksköterskor i vården (Socialstyrelsen 2017b). Antal sjuksköterskor per capita i

2

världen varierar stort mellan regioner, länder och världsdelar. I nordiska länder återfinns

cirka tusen sjuksköterskor per 100 000 invånare i jämförelse med länder i Centralafrika

där samma antal invånare täcks av mindre än tio sjuksköterskor (ICN 2005). Bristen på

sjuksköterskor ses globalt som den största svagheten för sjuksköterskeprofessionen.

Detta resulterar i en hög arbetsbelastning och en bristande patientsäkerhet och resulterar

i en försämrad kvalitet på den omvårdnad som ges till patienterna (Manzano-Garcia &

Ayalo-Calvo 2014).

1.2 Introduktion för sjuksköterskor

När en individ går från att vara student till att bli färdig sjuksköterska sker en övergång

mellan två stabila tidsperioder, detta kallas för transition. Under denna övergång

upplever individen djupa förändringar då ny kompetens och nya relationer börjar

utvecklas (Meleis 2010). Det ska därför finnas möjlighet att få en introduktion av

arbetsuppgifter tillsammans med en handledare med en betryggande erfarenhet, innan

de nyutexaminerade sjuksköterskorna genomför dessa arbetsuppgifter självmant

(Vårdförbundet 2017a). Den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska handlar

både om en utveckling av sig själv som person men också som sjuksköterska inom

professionen. Övergångsperioden handlar om att lära, förutse, ifrågasätta, återupptäcka,

utforska och prestera (Duchscher 2008). Sjuksköterskestudenter förväntar sig att de ska

kunna jobba självständigt när de tagit sin examen och kunna ta svåra beslut i sin nya

yrkesroll (Thrysoe, Hounsgaard & Bonderup Dohn 2011). Erfarna sjuksköterskor ser

dock brister hos nyutexaminerade sjuksköterskor när det kommer till grundläggande

praktiska kunskaper, vilka kan vara avgörande för en bra övergång från student till

sjuksköterska (Freeling & Parker 2015). Var femte sjuksköterska tenderar att lämna

sjuksköterskeprofessionen (Perry et al. 2016; Rudman, Gustavsson & Hultell 2014) och

det är därför av vikt att fånga upp dessa individer och ge dem stöd (Rudman,

Gustavsson & Hultell 2014). Sjuksköterskestudenter förklarar att det är en sak att lära

sig teoretisk kunskap inför en examination, men att ta in, förstå och applicera den i

praktiken upplevs svårare (Traynor, Gallagher, Martin & Smyth 2010). Därför menar

Hegney, Eley och Francis (2013) att mer praktiskt arbete behövs under utbildningen för

att kunna förbereda sjuksköterskestudenterna på ett bättre sätt för den kommande

yrkesrollen.

3

1.3 Från novis till expert

Patricia Benner är den omvårdnadsteoretiker vars forskning kommer att fungera som

teoretisk referensram i föreliggande litteraturstudie. Detta för att hennes teori ”från

novis till expert” (1993) belyser utvecklingsstegen för en sjuksköterska. Benners

utvecklingsstege belyser fem kompetensnivåer som en sjuksköterska går igenom; novis,

avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert. I den första nivån beskrivs

sjuksköterskan som novis. Här saknas erfarenhet och sjuksköterskan vägleds istället av

regler och riktlinjer. Reglerna gör novisen begränsad eftersom den inte kan avgöra vad

som är relevant eller inte i en given situation. I den andra nivån ses sjuksköterskan som

avancerad nybörjare och här börjar sjuksköterskan använda sin kompetens och avklara

komplicerade situationer på egen hand. Den tredje nivån omfattar den fas

sjuksköterskan går igenom när sjuksköterskan arbetat på samma arbetsplats i minst två

år. När långsiktiga mål uppfylls utvecklas därmed kompetensen. Den fjärde nivån

bygger på att sjuksköterskan tar beslut efter en allt mer omfattande erfarenhet och saker

börjar ses i en helhetsbild. I Benners femte och sista nivå är sjuksköterskan expert tack

vare sin oerhörda erfarenhet och lösningar till krävande situationer kommer naturligt

och snabbt. En nyutexaminerad sjuksköterska skulle enligt teorin kunna klassas som en

avancerad nybörjare, om de teoretiska kunskaperna kan användas i praktiken (Benner

1993).

1.4 Problemformulering En åldrande befolkning kräver att många sjuksköterskor examineras för att kunna möta

ett ökande vårdbehov. Globalt är det idag en avsaknad av sjuksköterskor, vilket är ett

allvarligt problem för sjuksköterskeprofessionen. Bristen på vårdpersonal ger en

påfrestande arbetsmiljö för de som arbetar inom vården. Eftersom yrket medför mycket

ansvar, är kunskapskrävande och har en stor belastning blir steget stort när övergången

från student till legitimerad sjuksköterska ska tas. Studier visar att många

nyutexaminerade sjuksköterskor väljer att avsluta sitt yrke inom de första fem åren. Det

finns tidigare forskning om ämnet men det finns få litteraturstudier de senaste åren som

beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom sin profession. Det är därför

av vikt att belysa deras upplevelser. Om en förståelse skapas över hur nyutexaminerade

sjuksköterskor upplever sin första tid som yrkesverksamma kan eventuella brister

påvisas, motverkas och förbättras, både inom vården men även inom

utbildningsprogrammen.

4

1.5 Syfte och frågeställning

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara nya

inom yrkesprofessionen under det första yrkesverksamma året, samt att beskriva de

inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.

– Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av att vara nya inom yrkesprofessionen under det första yrkesverksamma året?

– Hur beskrivs undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna?

2 Metod 2.1 Design

I föreliggande litteraturstudie användes en beskrivande design, vilket är gynnsamt när

tidigare publicerad forskning ska granskas och kritiskt sammanfattas (Polit & Beck

2016).

2.2 Sökstrategi

Artiklarna söktes fram i två databaser; Cinahl (Cumulative Index to Nursing & Allied

Health Literature) och Medline (Medical Literature On-Line) via Pubmed. Databaserna

användes dels för att Polit och Beck (2016) betraktar dessa som relevanta att använda

för sjuksköterskor inom ämnet omvårdnad men även för att få ett brett och adekvat

sökregister. För att kunna få en passande översättning av sökorden söktes de i

Karolinska institutets Svenska MeSH-databas. PubMeds Medical Subject Headings

(MeSH-termer) och Cinahl Heading (MH) motsvarar samma sak och har i uppgift att

specificera sökningen av den valda termen. Samma sökord och kombinationer valdes i

båda databaserna för att få en liknande sökning (Polit & Beck 2016). Artiklar med

IMRAD-struktur söktes, vilket betyder att artiklarna är uppdelade i fyra delar;

introduktion, metod, resultat och diskussion. Detta för att Polit och Beck (2016) menar

att strukturen IMRAD är ett format som säkerställer att det är en tidskriftsartikel som

granskats.

En bredare sökning gjordes först enskilt på varje sökord, som ansågs relevanta för

studiens syfte, för att sedan kombinera sökorden tillsammans (Polit & Beck 2016). I

Cinahl användes New Graduate Nurses, Novice Nurses och Job Satisfaction som Cinahl

5

Headings. För att minska antalet sökträffar lades den booleska termen AND till för att

kombinera flera ord i fritext; experience, first year experience, attitude, qualitative och

newly graduated nurses. Den booleska termen och ord i fritext gör att sökresultaten blir

mer specifika och begränsade (Polit & Beck 2016). Exempelvis baserades en sökning på

sökordet New graduate nurses (MH) som gav ett stort antal träffar. Detta sökord

kombinerades med Experience och sedan med Qualitative vilket resulterade i ett mindre

antal träffar, men som var mer relevanta för föreliggande litteraturstudies syfte, se tabell

1.

I PubMed användes Job Satisfaction som MeSH-term och söktes tillsammans med

newly graduated nurses. Utöver den sökningen användes samma sökord som i Cinahl.

För att komplettera och begränsa sökregistret kombinerades ord i fritext; new graduate

nurses, novice nurses, experience, first year experience, attitude och qualitative med

booleska termen AND (Polit & Beck 2016). De begränsningar, limits, som användes i

båda databaserna var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, finnas tillgängliga

gratis via Högskolan i Gävle, inte vara äldre än 10 år gamla, 2008-2018 och skulle vara

vetenskapligt granskade (Peer-reviewed). Dessa begränsningar används för att få mer

specificerade, aktuella och tillförlitliga artiklar att basera föreliggande litteraturstudie på

(Polit & Beck 2016), se tabell 1.

Tabell 1. Resultat av databassökningar

Databas Begränsningar

(limits) och sökdatum Söktermer Antal

träffar Möjliga

artiklar Inkluderade

artiklar

Cinahl Linked Full Text, 10

år, engelska, peer

reviewed, 2018-01-17

(MH "New Graduate

Nurses") AND first year

experience

58 1 1

Cinahl Linked Full Text, 10

år, engelska, peer

reviewed, 2018-01-17

(MH “New Graduate

Nurses”) AND

experience AND

qualitative

109 3 1

Cinahl Linked Full Text, 10

år, engelska, peer

reviewed, 2018-01-17

(MH "Novice Nurses")

AND attitude 61 2 1

6

Cinahl Linked Full Text, 10

år, engelska, peer

reviewed, 2018-01-17

“newly graduated

nurses” AND experience 43 4 1

Cinahl Linked Full Text, 10

år, engelska, peer

reviewed, 2018-01-17

"newly graduated

nurses" AND ((MH "Job Satisfaction")

13 1 0

Medline

via

PubMed

Full text Gävle, 10 år,

engelska, 2018-01-17 "new graduate nurses"

AND first year

experience

22 3 2

Medline

via

PubMed

Full text Gävle, 10 år,

engelska, 2018-01-17 “new graduate nurses”

AND experience AND

qualitative

24 1 0

Medline

via

PubMed

Full text Gävle, 10 år,

engelska, 2018-01-17 "novice nurses" AND

attitude 28 2 1

Medline

via

PubMed

Full text Gävle, 10 år,

engelska, 2018-01-17 "newly graduated nurses

" AND experience 32 5 1

Medline

via

PubMed

Full text Gävle, 10 år,

engelska, 2018-01-17 "newly graduated

nurses" AND (("Job

Satisfaction"[MeSH

Terms])

19 5 2

Manuell

sökning Linked Full Text, 10

år, engelska, peer

reviewed, 2018-01-17

Relevans för

inklusionskriterier, syfte

och frågeställning

2

Totalt

409 27 12

MH = Cinahl Headings

MeSH Terms = Medical Subject Headings

2.3 Urvalskriterier

Inklusions- och exklusionskriterier användes för att specificera urvalet (Polit & Beck

2016) och för att artiklarna skulle vara relevanta till arbetets syfte och frågeställning. De

inklusionskriterier som tillämpades var att artiklarna skulle vara empiriska primärkällor

7

med IMRAD-struktur. Detta för att Polit och Beck (2016) menar att artiklarna blir

tillförlitliga, samt för att det skulle kunna beskriva de nyutexaminerade

sjuksköterskornas egna upplevelser. Andra kriterier som tillämpades var att

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser skulle belysas i artiklarna och att de

skulle varit yrkesverksamma i maximalt ett år. Detta för att författarna ansåg att det var

deras åsikter och att det var den tidsramen som var mest relevant när nyutexaminerade

sjuksköterskor skulle beskriva sin första tid som yrkesverksam. De artiklar som

exkluderas var litteraturstudier, dubbletter och de artiklar som ej nådde

inklusionskriterierna.

2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar För att få en uppfattning om artiklarna var användbara och besvarade litteraturstudiens

syfte, lästes de 409 artiklarnas titlar och/eller abstract igenom. Detta resulterade i att 27

möjliga artiklar inkluderades som väsentliga för litteraturstudiens syfte och

frågeställningar, resterande 382 artiklar exkluderas. Sedan lästes artiklarnas metod och

resultat noggrant och kritiskt för att verkligen bekräfta att den föreliggande

litteraturstudiens syfte och frågeställningar besvarats. Efter den fördjupade

granskningen exkluderades 17 artiklar, varav sex artiklar exkluderades eftersom

författarna ansåg att artiklarnas resultat inte var relevant för arbetets syfte. Ytterligare

sex artiklar exkluderades av anledningen att sjuksköterskorna i artiklarna hade mer än

ett års erfarenhet. Fyra artiklar exkluderades på grund ut av att de inte beskrev

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och en artikel exkluderades för att den

inte uppfyllde kraven för en IMRAD-struktur. Totalt tio artiklar återstod, åtta med en

kvalitativ ansats, en artikel med en mixad ansats (Halpin, Terry & Curzio 2017) och en

artikel med en kvantitativ ansats (Blomberg et al. 2016). Utöver dem valdes ytterligare

två kvalitativa artiklar ut via manuell sökning genom andra artiklars referenslista, se

urvalsprocessen i figur 1. De återstående 12 artiklarna utgjorde grunden i föreliggande

litteraturstudie.

8

Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen

2.5 Dataanalys

De utvalda artiklarna skrevs först ut och numrerades för att på ett lättare sätt kunna

bearbeta dem. För att kunna skapa en egen förståelse för artiklarna lästes artiklarna

enskilt igenom flera gånger. Väsentliga delar noterades och ströks under i artiklarnas

resultat som var kopplat till litteraturstudiens syfte och frågeställning. För att få fram en

samstämmig bild av artiklarna diskuterades sedan innehållet mellan författarna efter

dem hade bearbetats självständigt som enligt Polit & Beck (2016) höjer trovärdigheten.

Genom att ha jämfört de väsentliga delarna i artiklarna framkom därefter likheter och

skillnader som sedan kunde urskiljas. Genom en diskussion av artiklarnas resultat

uppkom fem temaområden, olika teman gav olika färgkoder. De olika teman och dess

färgkoder diskuterades till konsensus uppnåtts. En färg baserades på om upplevelsen var

positiv eller negativ och sedan en specifik färg som var kopplad till de teman som

uppkommit. Polit & Beck (2016) menar att läsarna bör bryta ner materialet i segment,

granska dem noggrant och jämföra likheter samt skillnader med annat material för att

verkligen förstå den insamlade datans betydelse. De teman som uppstod gav en tydlig

bild av vad som var relevant i materialet och vilken kunskap som hittats i respektive

Totalt 409 artiklars titlar och/eller

abstract lästes igenom - via PubMed och

Cinahl

382 artiklar exkluderades då de ej svarade på

syftet och frågeställningen

27 artiklar återstod och lästes noggrant igenom

17 artiklar exkluderades: - 6 artiklar exkluderades pga irrelevant resultat i

förhållande till den föreliggande studiens syfte- 6 artiklar exkluderades pga att sjuksköterskorna

hade mer än ett års erfarenhet- 4 artiklar exkluderades pga att det ej var

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser- 1 artikel exkluderades pga ej uppfyllde kraven för

en IMRAD-struktur

10 artiklar svarade på den föreliggande studiens syfte och inklusionskriterier

2 artiklar inkluderades genom manuell sökning av

andra artiklars referenser

Totalt 12 artiklar användes i föreliggande

litteraturstudie

9

artikel, se Bilaga 1 (tabell 2). Dessa teman presenteras i figur 2 och blev resultatets

rubriker i föreliggande litteraturstudie. På liknande sätt blev även den metodologiska

aspekten, undersökningsgruppen, i varje artikel framtagen. De 12 artiklarnas metod

granskades efter likheter och skillnader med fokus på antal deltagare, kön, ålder och

geografisk utbredning, vilka presenteras i resultatet som rubriker under den

metodologiska aspekten. Genom en sammanställning i tabeller skapades en helhetssyn

av artiklarna. En metodologisk sammanställning av artiklarnas författare,

publiceringssår, land, titel, design, ansats, undersökningsgrupp, datainsamlingsmetod

och dataanalysmetod presenteras i Bilaga 2 (tabell 3). En sammanställning gjordes även

av artiklarnas resultatöversikt där deras författare, syfte och resultat urskiljdes, se Bilaga

3 (tabell 4).

2.6 Forskningsetiska överväganden

Examensarbetet följde de etiska riktlinjer som fanns och därav blev plagiering och

falsifiering helt utesluten, vilket innebär att författarna ej har kopierat eller förfalskat

resultatet i de inkluderade artiklarna. De artiklar som inkluderades blev bearbetade på

ett objektivt sätt och utlämnade värderingar och uppfattningar från författarna. Med

detta tankesätt redogjordes även resultatet, vilket författarna ansåg var betydelsefullt för

att läsaren skulle få sin egen uppfattning kring ämnet. Det är något som överensstämmer

med Polit & Beck (2016) som anser att det är viktigt att utesluta författarnas värderingar

och att författarna inte ska exkludera artiklar på grund ut av att de inte anses vara

intressanta.

3. Resultat Följande resultat baseras på 12 vetenskapliga artiklar som skulle beskriva

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara nya inom yrkesprofessionen

under det första yrkesverksamma året. Artiklarna kommer att redovisas under

rubrikerna; att vara förberedd för den nya sjuksköterskerollen, upplevelser av

arbetsplatsintroduktion, upplevelser av handledare och arbetskollegor, upplevelser av

arbetsmiljö och att växa in i sin sjuksköterskeroll. I slutet av resultatet kommer den

metodologiska frågeställningen gällande de vetenskapliga artiklarnas

undersökningsgrupp att presenteras.

10

Figur 2. Rubrikerna i resultatet

3.1 Att vara förberedd för den nya sjuksköterskerollen

Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en brist på kunskap och var

oförberedda för den nya rollen som sjuksköterska (Hu, Zhang, Shen, Wu & Malmedal

2017; Halpin, Terry & Curzio 2017; Kelly & Ahern 2008; Shrestha & Joshi 2014; Spiva

et al. 2013; Walton, Lindsay, Hales & Rook 2018; Wangensteen, Johansson &

Nordström 2008). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde en stor

kunskapslucka mellan teori och praktik, med brist på praktiska färdigheter (Hu et al.

2017; Spiva et al. 2013; Walton et al. 2018; Wangersteen, Johansson & Nordström

2008). Detta gjorde det svårare att utföra arbetsuppgifter och skapade ett försämrat

självförtroende hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Hu et al. 2017). Att kunna ta

svåra beslut och hantera ansvaret som sjuksköterska var inte de nyutexaminerade

sjuksköterskorna förberedda på (Halpin, Terry & Curzio 2017; Kelly & Ahern 2008;

Shrestha & Joshi 2014). De nyutexaminerade sjuksköterskorna var inte väl förberedda

för det riktiga arbetet och på grund av olika krav från patienter och deras anhöriga

upplevdes första tiden som stressig. Detta gjorde även att många kände sig otillräckliga

Nyutexaminerade sjuksköterskors

upplevelser

Att vara förberedd för den nya

sjuksköterskerollen

Upplevelser av arbetsplatsintro

duktion

Upplevelser av handledare och arbetskollegor

Upplevelser av arbetsmiljö

Att växa in i sin sjuksköterskeroll

11

och tvivlade på sig själva, samt att de hade svårt att veta när de skulle fråga andra om

hjälp (Shrestha & Joshi 2014, Walton et al. 2018). Enligt Halpin, Terry och Curzio

(2017); Kelly och Ahern (2008) upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att

oförberedelse på yrkets ansvar var en stor stressfaktor. Andra aspekter som brist på

erfarenhet rörande rutiner samt hur nya produkter och föremål fungerade upplevdes

också stressande för många nyutexaminerade sjuksköterskor. I studien av Wangensteen,

Johansson & Nordström (2008) framkom även att en del nyutexaminerade

sjuksköterskor, trots att de hade haft praktik på samma avdelning tidigare, kände att den

nya rollen som sjuksköterska var utmanande med stort ansvar. Eftersom en del

nyutexaminerade sjuksköterskor kände en ovana gällande patienter, arbetskollegor och

rutiner (Wangensteen, Johansson & Nordström 2008), var en god

arbetsplatsintroduktion ett hjälpmedel för att få kunskap om vad som är viktigt att kunna

på avdelningen (Zinsmeister & Schafer 2009).

3.2 Upplevelser av arbetsplatsintroduktion En introduktion på arbetsplatsen upplevdes som betydelsefull för nyutexaminerade

sjuksköterskor (Chandler 2012; Hu et al. 2017; Spiva et al. 2013; Wangensteen,

Johansson & Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009), men det var något som

inte alla nyutexaminerade sjuksköterskor tillgodosågs med (Chandler 2012; Hu et al.

2017; Kelly & Ahern 2008; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). De

nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att en positiv introduktion baserades på

kunniga och förstående handledare, där de svarade på frågor, var uppmuntrande och gav

feedback (Spiva et al. 2013). Att få feedback och en sammanhängande introduktion

ansågs vara avgörande för de nyutexaminerade sjuksköterskornas utveckling (Spiva et

al. 2013; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). Det upplevdes även betydande

för de nyutexaminerade sjuksköterskorna att individanpassa introduktionen eftersom

kunskapen och inlärningsförmågan varierade från person till person (Zinsmeister &

Schafer 2009).

En brist på uppföljning och kontinuitet av introduktionen var dock ett återkommande

problem (Chandler 2012; Hu et al. 2017). En kort arbetsplatsintroduktion gjorde att de

nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde sig övergivna och oförberedda inför

kommande arbetsuppgifter (Chandler 2012; Kelly & Ahern 2008). De nyutexaminerade

sjuksköterskorna menade att det inte var längden på ett introduktionsprogram som var

12

av vikt utan att innehållet och att introduktionen fullföljdes. Det framkom att en del

nyutexaminerade sjuksköterskor under introduktionen var lovade en handledare och

vägledning tillsammans med andra sjuksköterskor men att ingenting blev av

(Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). Tidspress och stor arbetsbelastning

upplevdes vara faktorer som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas

introduktion och ledde till olika handledare, otydliga instruktioner och försämrat lärande

(Hu et al. 2017). I studien av Spiva et al. (2013) uttryckte de nyutexaminerade

sjuksköterskorna ett behov av en handledare även efter introduktionen, som alltid kunde

finnas till hands när frågor och funderingar uppkom.

3.3 Upplevelser av handledare och arbetskollegor Handledare och arbetskollegor upplevdes både hjälpa men också stjälpa de

nyutexaminerade sjuksköterskornas första tid som yrkesverksam (Chandler 2012;

Halpin, Terry & Curzio 2017; Spiva et al. 2013; Wangensteen, Johansson & Nordström

2008). En trygghet för de nyutexaminerade sjuksköterskorna var att arbetskollegorna

tog hand om dem, uppmuntrade dem till att ställa frågor och gav dem konstruktiv kritik

(Chandler 2012; Shrestha & Joshi 2014; Spiva et al. 2013). De nyutexaminerade

sjuksköterskorna upplevde att handledning och stöd från arbetskollegor underlättade för

dem i deras nya yrkesroll som legitimerad sjuksköterska (Chandler 2012; Halpin, Terry

& Curzio 2017; Malouf & West 2011; Shrestha & Joshi 2014; Spiva et al. 2013;

Wangensteen, Johansson & Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009). Många

nyutexaminerade sjuksköterskor hade positiva upplevelser av sina handledare, där dem

sågs som kunniga, erfarna och hjälpsamma (Spiva et al. 2013). Att handledaren var

informativ och hade förmågan att lära ut, på ett icke dömande sätt upplevdes öka

självförtroendet (Spiva et al. 2013; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008) och

självständigheten hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Spiva et al. 2013). Enligt

en del nyutexaminerade sjuksköterskor förbättrades deras kunskap och färdighet av sig

självt om handledarna tillsammans med dem hade skapat ett personligt och säkert

förhållningssätt (Chandler 2012). Handledning i grupp minskade upplevelsen av stress

hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Blomberg et al. 2016) och när de

nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde ödmjukhet och konsekvent stöd från

arbetskollegorna reducerades både deras stress och rädsla (Halpin, Terry & Curzio

2017).

13

En del nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att handledarna rättade dem på ett

oprofessionellt sätt och en del upplevde att de aldrig fick någon uppmärksamhet eller

respons på deras arbete (Spiva et al. 2013; Wangensteen, Johansson & Nordström

2008). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att andra nyutexaminerade

sjuksköterskor var mer tillmötesgående och hjälpsamma jämfört med deras handledare

eller andra rutinerade arbetskollegor. Detta upplevdes som en negativ aspekt eftersom

att de nya sjuksköterskorna inte kunde tillföra den kunskap som ansågs vara nödvändig

(Kelly & Ahern 2008). På vissa arbetsplatser upplevde de nyutexaminerade

sjuksköterskorna en atmosfär med konkurrens snarare än samarbetsvilja. Detta gjorde

att de inte kände sig välkomna av arbetskollegorna (Chandler 2012), vilket ökade

upplevelsen av stress hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Halpin, Terry &

Curzio 2017). Ibland vågade de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte besvära sina

handledare och arbetskollegor genom att ställa frågor på grund av rädslan av att framstå

som outbildad eller dum (Leong & Crossman 2016; Malouf & West 2011; Spiva et al.

2013). En del nyutexaminerade sjuksköterskor undvek denna rädsla genom att skriva

ner svåra ord på ett papper och kollade istället upp svaren på fritiden (Malouf & West

2011). Denna rädsla upplevdes bidra till en försämrad arbetsmiljö och försvårade de

nyutexaminerade sjuksköterskors dagliga arbete (Leong och Crossman 2016; Malouf &

West 2011; Spiva et al. 2013).

3.4 Upplevelser av arbetsmiljön

En välkomnande och öppen atmosfär på arbetsplatsen upplevdes främja och förenkla

den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska (Shrestha & Joshi 2014; Spiva et al.

2013; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009). Det

framkom dock även negativa upplevelser av arbetsmiljön (Blomberg et al. 2016;

Chandler 2012; Halpin, Terry & Curzio 2017; Hu et al. 2017; Kelly & Ahern 2008). En

bra och stödjande arbetsmiljö gjorde att de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände sig

mer välkomna på arbetsplatsen. Detta arbetsklimat ökade självförtroendet och gjorde att

de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände sig mer bekväma med att ställa frågor

(Zinsmeister & Schafer 2009; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). En

arbetsplats som var mindre och hade lugnare arbetstempo uppskattades av de

nyutexaminerade sjuksköterskorna och det fanns även tid till att få hjälp även av andra

avdelningar vid frågor (Spiva et al. 2013). En presentation med avdelningens

organisation med allt ifrån dess rutiner och regler till vart all material fanns, var till stor

14

hjälp för många nyutexaminerade sjuksköterskor. Detta underlättade processen att vara

ny och att komma in i rollen som sjuksköterska på arbetsplatsen (Shrestha & Joshi

2014).

En del nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde dock att deras arbetsvillkor den första

tiden som yrkesverksam var oacceptabla och att de inte var nöjda med sin

arbetssituation (Hu et al 2017; Kelly & Ahern 2008). En arbetsmiljö med en stor

arbetsbelastning var ett vanligt problem bland nyutexaminerade sjuksköterskor, vilket

orsakade stress och sömnproblem. Brist på personal på arbetsplatsen, där det var svårt

att rekrytera personal, upplevdes vara den vanligaste orsaken till en svårhanterlig

arbetsmiljö (Halpin, Terry & Curzio 2017). Den stora arbetsbördan och den snabba

arbetstakten gjorde att en del nyutexaminerade sjuksköterskor inte tog några raster för

att kunna hinna med alla sina uppgifter innan arbetspasset var slut (Halpin, Terry &

Curzio 2017; Hu et al. 2017). En arbetsmiljö med bristande resurser och stöd och med

en förväntan på att de nyutexaminerade sjuksköterskorna skulle prestera direkt,

upplevdes negativt och resulterade i att de bytte arbetsplats (Chandler 2012). En del

nyutexaminerade sjuksköterskor förväntades också att visa respekt och lyda de mer

rutinerade sjuksköterskorna och läkarna. Detta skapade en stress och rädsla bland de

nyutexaminerade sjuksköterskorna och ledde till känslan av att ha en låg arbetsstatus

(Hu et al. 2017). Oavsett om de nyutexaminerade sjuksköterskorna började jobbade på

sjukhus eller i hemsjukvård, var stress ett vanligt problem relaterat till arbetsmiljö och

arbetsbelastning (Blomberg et al. 2016). Tidsplanering och prioritering av

arbetsuppgifter var dock något som många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde

att de växte in i och lärde sig med tiden (Spiva et al. 2013).

3.5 Att växa in i sin sjuksköterskeroll

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de var oförberedda den första tiden

som yrkesverksam, inför allt ansvar som sjuksköterskeyrket medförde (Kelly & Ahern

2008; Shrestha & Joshi 2014; Spiva et al. 2013; Wangensteen, Johansson & Nordström

2008). Med tiden upplevde dock nyutexaminerade sjuksköterskor att de kunde växa in i

sin roll som legitimerad sjuksköterska (Chandler 2012; Spiva et al. 2013; Walton et al.

2018; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009). De

förklarade att den första tiden var påfrestande (Zinsmeister & Schafer 2009) och kaotisk

(Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). En stor arbetsbelastning upplevdes

15

många gånger svårhanterligt och stressande för de nyutexaminerade sjuksköterskorna,

men de uppgav ändå att dessa situationer var betydelsefulla och gav dem mer erfarenhet

(Walton et al. 2018). De upplevde att deras utbildning gav teoretisk kunskap men att det

inte var förrän de började arbeta praktiskt, som nyutexaminerad sjuksköterska, som de

kunde förstå och sätta denna kunskap i ett sammanhang (Chandler 2012). De

nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde även att deras självförtroende, förmåga och

kliniska blick var otillräckliga (Shrestha & Joshi 2014; Spiva et al. 2013). Med tiden

upplevde de dock att dessa känslor underlättade när de fick in rutiner gällande

prioritering och planering av det dagliga arbetet (Spiva et al. 2013; Wangensteen,

Johansson & Nordström 2008). Genom att repetera arbetsmomenten upprepade gånger

upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de med tiden blev skickligare och

fick mer erfarenhet (Chandler 2012; Spiva et al. 2013). Efter att ha jobbat i ett år

upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att den första tiden var betydelsefull

med mycket lärdom på kort tid och att klara av svåra situationer upplevdes avgörande

för utvecklingen av dem själva (Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). De

nyutexaminerade sjuksköterskorna kunde förstå värdet av sitt yrke och kände sig

stoltare och tryggare efter ett år, när de vuxit in i sin nya roll som legitimerad

sjuksköterska (Zinsmeister & Schafer 2009).

3.6 Metodologisk aspekt

I föreliggande litteraturstudie har en beskrivning gjorts av de inkluderade artiklarnas

undersökningsgrupp och presenteras i löpande text med rubrikerna; antal deltagare,

kön, ålder och geografisk utbredning. En utförlig beskrivning av den metodologiska

aspekten kan ses i Bilaga 2 (tabell 3).

3.6.1 Antal deltagare Totalt antal deltagare i samtliga artiklar var 612 personer. Mest antal deltagare

presenterades i studien med mixad ansats av Halpin, Terry & Curzio (2017) som hade

288 deltagare i sin kvantitativa del och 14 deltagare i sin kvalitativa del. Lägst antal

deltagare, 6 stycken, presenterades i studien av Shrestha & Joshi (2014). I den

kvantitativa studien presenterades totalt 113 deltagare (Blomberg et al. 2016). I de nio

övriga kvalitativa artiklarna varierade deltagarantalet mellan 9 och 52 personer

(Chandler 2012; Kelly & Ahern 2008; Hu et al. 2017; Leong & Crossman 2016; Malouf

16

& West 2011; Spiva et al. 2013; Walton et al. 2018; Wangensteen, Johansson &

Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009).

3.6.2 Kön

I samtliga artiklar var majoriteten kvinnor. I fem artiklar beskrevs antalet män och

kvinnor i siffror, 1-2 män samt 8-24 kvinnor (Kelly & Ahern 2008; Leong & Crossman

2016; Malouf & West 2011; Spiva et al. 2013; Wangensteen, Johansson & Nordström

2008). Tre av artiklarna angav deltagarnas könsfördelning i procent, 20% män samt

80% kvinnor presenterades i studien av Hu et al. (2017) medan två artiklar (Blomberg et

al. 2016; Halpin, Terry & Curzio 2017) hade 10% män och 90% kvinnor i respektive

undersökningsgrupp. Endast kvinnor representerades som deltagare i två artiklar

(Shrestha & Joshi 2014; Walton et al. 2018) och i två artiklar framgick inte

könsfördelningen hos deltagarna (Chandler 2012; Zinsmeister & Schafer 2009).

3.6.3 Ålder

Tio artiklar beskrev åldern på sina deltagare (Blomberg et al. 2016; Halpin, Terry &

Curzio 2017; Hu et al 2017; Kelly & Ahern 2008; Leong & Crossman 2016; Shrestha &

Joshi 2014; Spiva et al. 2013; Walton et al. 2018; Wangensteen, Johansson &

Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009). Två artiklar presenterade både ett

åldersspann, 21-51 år och medelålder, 26-30 år på sina deltagare (Blomberg et al. 2016;

Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). Fem av artiklarna presenterade bara ett

åldersspann, 19-54 år hos deltagarna (Kelly & Ahern 2008; Leong & Crossman 2016;

Shrestha & Joshi 2014; Walton et al. 2018; Zinsmeister & Schafer 2009). Tre artiklar

uppgav enbart medelålder på sina deltagare, 20-32 år (Halpin, Terry & Curzio 2017; Hu

et al. 2017; Spiva et al. 2013). Två artiklar nämnde inte deltagarnas ålder i sina studier

(Chandler 2012; Malouf & West 2011).

3.6.4 Geografisk utbredning

Den geografiska utbredningen på artiklarnas undersökningsgrupper varierade. Tre

artiklar var från Nordamerika, USA (Chandler 2012; Spiva et al. 2013; Zinsmeister &

Schafer 2009). Tre artiklar var från Oceanien; två från Australien (Malouf & West

2011; Kelly & Ahern 2008) och en från Nya Zeeland (Walton et al. 2018). Tre artiklar

17

var från Asien; en från Nepal (Shrestha & Joshi 2014), en från Singapore (Leong &

Crossman 2016) och en annan från Kina (Hu et al. 2017). Resterande tre artiklar var

från Europa; en från Norge (Wangensteen, Johansson & Nordström 2008), en från

England (Halpin, Terry & Curzio 2017) och en från Sverige (Blomberg et al. 2016).

4 Diskussion 4.1 Huvudresultat Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara nya

inom yrkesprofessionen under det första yrkesverksamma året. Resultatet visade att

många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin kunskap som otillräcklig och var

oförberedda inför den nyblivna rollen som sjuksköterska. För att de nyutexaminerade

sjuksköterskorna enklare skulle kunna komma in i arbetet upplevdes det vara

grundläggande med en väl utformad introduktion. En bra introduktion var dock inte

självklart för alla nyutexaminerade sjuksköterskor och även stödet från handledare och

kollegor varierade, vilket påverkade självförtroendet och självkänslan hos de

nyutexaminerade sjuksköterskorna. På arbetsplatser där atmosfären var välkomnande

och stödjande, gynnades och underlättades den första tiden för de nyutexaminerade

sjuksköterskorna. En del nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde dock oacceptabla

arbetsvillkor och en hög arbetsbelastning vilket gav mer ansvar och ökad stress. Att

vara oförberedd på ansvaret och den påfrestning som yrkesprofessionen innebar, var

dock något som många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig växa in i med

tiden. I föreliggande litteraturstudie gjordes även en beskrivning av de 12 inkluderade

artiklarnas undersökningsgrupper. Totalt presenterades 612 deltagare där majoriteten

var kvinnor. Tio av tolv artiklar redogjorde åldern på deltagarna. Tre studier gjordes i

Europa och resterande i Asien, Nordamerika och Oceanien.

4.2 Resultatdiskussion

4.2.1 Att vara förberedd för den nya sjuksköterskerollen

I föreliggande litteraturstudie framkom det att vid övergången från student till

sjuksköterska upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna en brist på praktiska

kunskaper (Hu et al. 2017; Spiva et al. 2013; Walton et al. 2018; Wangersteen,

Johansson & Nordström 2008). Erfarna sjuksköterskor menar att grundläggande

praktiska kunskaper underlättar övergången och ser en brist på det hos nyutexaminerade

18

sjuksköterskor. De menar att en faktor till denna brist på färdigheter kan vara ett

inadekvat utbildningsprogram för de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Freeling &

Parker 2015). Sjuksköterskestudenter menar att det är svårt att kunna använda de

teoretiska kunskaperna från utbildningen rent praktiskt (Traynor et al. 2010). I

föreliggande studiens resultat upplevde nyutexaminerade sjuksköterskor att det var svårt

att utföra de teoretiska kunskaperna praktiskt. Bristen på kunskap och erfarenhet

upplevdes försvåra det dagliga arbetet och var en bidragande faktor till ett försämrat

självförtroende (Hu et al. 2017). Benner (1993) förklarar att en sjuksköterska som är

novis saknar erfarenhet och har svårt att sätta saker i ett sammanhang medan den erfarna

sjuksköterskan snabbt kan identifiera problem genom att se situationer i sin helhet.

I föreliggande litteraturstudie upplevde nyutexaminerade sjuksköterskor att de inte var

förberedd på allt ansvar som den nya sjuksköterskerollen innebar (Halpin, Terry &

Curzio 2017; Kelly & Ahern 2008; Shrestha & Joshi 2014; Walton et al. 2018;

Wangersteen, Johansson & Nordström 2008). Det upplevdes stressande med de krav

som ställdes (Shrestha & Joshi 2014, Walton et al. 2018), med en bristande erfarenhet

(Halpin, Terry & Curzio 2017; Kelly & Ahern 2008) och med en ovana gällande

patienter, arbetskollegor och rutiner (Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). Att

vara legitimerad sjuksköterska innebär ett stort ansvar med krav som att bland annat ha

ett vetenskapligt förhållningssätt och ett mångkulturellt kunnande (Svensk

sjuksköterskeförening 2017). Nyutexaminerade sjuksköterskor är begränsade som

noviser där brist på erfarenhet gör att de istället förhåller sig till regler och riktlinjer

(Benner 1993). För att förbereda de nyutexaminerade sjuksköterskorna och ge dem mer

erfarenhet anser Hegney, Eley och Francis (2013) att det krävs mer praktik under

sjuksköterskornas utbildning. De poängterar även vikten av att under praktiken få mer

stöd och att ha en bestämd läroplan tillsammans med sin handledare. Författarna till

denna litteraturstudie anser att det är viktigt att inte ställa för stora krav på de

nyutexaminerade sjuksköterskorna, utan acceptera och tillåta dem vara nybörjare. Detta

styrks av Vårdförbundet (2017a) som menar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna

behöver tid på sig och få stöd av sina kollegor genom att tillgodoses med en väl

utformad introduktion.

19

4.2.2 Upplevelser av arbetsplatsintroduktion

Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde i föreliggande studie att en introduktion på

arbetsplatsen var betydande för att de skulle kunna etablera sig på arbetsplatsen

(Chandler 2012; Hu et al. 2017; Spiva et al. 2013; Wangensteen, Johansson &

Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009). Övergången från student till

sjuksköterska är en period då individen genomgår stora förändringar där kompetens och

sociala relationer behöver utvecklas på nytt (Meleis 2010). Likaså nämner Duscher

(2008) att övergången handlar om utveckling och att den nyutexaminerade

sjuksköterskan först ska se och lära, för att sedan ges tid till att självmant prestera.

Benner (1993) menar att inlärning fungerar som bäst när den nyutexaminerade

sjuksköterskan först får lösa kliniska situationer själv och inte förrän de blir svarslösa,

ska den mer erfarna sjuksköterskan komplettera med information och förståelse.

Brist på kontinuitet av arbetsplatsintroduktionen var däremot ett upprepande problem

som uppdagades av de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Chandler 2016; Hu et al.

2017). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att en stor arbetsbelastning och

tidspress kunde vara en bidragande orsak till en dålig introduktion (Hu et al. 2017).

Globalt är det här ett stort problem för sjuksköterskeprofessionen, då brist på personal

även försämrar den vård som ges till patienterna (Manzano-Garcia & Ayalo-Calvo

2014). Eftersom att det finns ett behov av sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2017b) och

eftersom var femte sjuksköterska har en tendens till att lämna yrket (Perry et al. 2016;

Rudman, Gustavsson & Hultell 2014) är det av betydelse att de nyutexaminerade

sjuksköterskorna blir omhändertagna och får rätt stöd redan i början av deras

yrkesverksamma karriär (Rudman, Gustavsson & Hultell 2014). Att ha tillgång till ett

bra introduktionsprogram minskar de nyutexaminerade sjuksköterskornas benägenhet

av att vilja lämna yrket (Ishihara, Ishibashi, Takahashi & Nakashima 2014).

4.2.3 Upplevelser av handledare och arbetskollegor

Resultatet visade på att handledning och support av kollegor upplevdes främja

nyutexaminerade sjuksköterskors första tid som yrkesverksam (Chandler 2012; Halpin,

Terry & Curzio 2017; Malouf & West 2011; Shrestha & Joshi 2014; Spiva et al. 2013;

Wangensteen, Johansson & Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009). Ett positivt

handledarskap minskade stress och rädsla (Halpin, Terry & Curzio 2017), ökade

självförtroendet (Wangensteen, Johansson & Nordström 2008) och självständigheten

20

hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Spiva et al. 2013). I litteraturstudien av

Pasilo, Elo & Kääriäinen (2017) nämner de att en bra handledare ska vara en förebild

för de nyutexaminerade sjuksköterskorna, där de skapar en stöttande miljö som

uppmuntrar till att tänka och arbeta självständigt. Liknande resultat redovisas i Ishihara,

Ishibashi, Takahashi & Nakashimas (2014) studie där en stöttande miljö för

nyutexaminerade sjuksköterskor uppnåddes när erfarna kollegor gav support och fanns

tillgänglig vid funderingar. Benner (1993) menar att en novis sjuksköterska behöver

handledning och stöd i början av sitt yrke för att träna sina färdigheter, få erfarenhet och

kunna utvecklas till nästa kompetensnivå.

I den föreliggande litteraturstudiens resultat upplevde en del nyutexaminerade

sjuksköterskor ett bristande stöd från handledare och kollegor (Leong & Crossman

2016; Malouf & West 2011; Spiva et al. 2013) och en del blev bemött på ett

oprofessionellt sätt, utan uppmärksamhet och feedback (Spiva et al. 2013;

Wangensteen, Johansson & Nordström 2008). Pasilo, Elo & Kääriäinen (2017) belyser

att vissa personer inte är passande för att agera handledare åt nyutexaminerade

sjuksköterskor, på grund av inkonsekvent lärande, brist på kunskap eller att de inte ens

är närvarande. I studien av Ebrahimi, Hassankhani, Negarandeh, Azizi & Gillespie

(2016) menar erfarna sjuksköterskor att det kan vara svårt att handleda nyutexaminerade

sjuksköterskor. De menar att en bristande support kan bero på att de nyutexaminerade

sjuksköterskorna saknar intresse, inte visar uppskattning eller undviker frågor. I

föreliggande studies resultat framkom det att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde

en rädsla över att ställa frågor till sina handledare och kollegor för att inte framstå som

outbildad (Leong & Crossman 2016; Malouf & West 2011; Spiva et al. 2013). Att

handledaren är en person som de kan prata om allt med och som det kan ha fortsatt stöd

med efter introduktionen anser nyutexaminerade sjuksköterskor är positivt i

litteraturstudien av Pasilo, Elo & Kääriäinen (2017). En del erfarna sjuksköterskor

beskriver att brist på personal, stort ansvar och stor arbetsbelastning påverkar dem och

gör att de är för utmattade för att ta hand om och handleda de nyutexaminerade

sjuksköterskorna (Ebrahimi 2016).

4.2.4 Upplevelser av arbetsmiljö De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att för att få en bra start var det

grundläggande med en välkomnade och stöttande arbetsmiljö (Shrestha & Joshi 2014;

21

Spiva et al. 2013; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer

2009). Detta överensstämmer med studien av Nowrouzi et al. (2015) som belyser att

nyutexaminerade sjuksköterskors hälsa bör uppmärksammas och därför är det viktigt

med en arbetsmiljö som ökar deras välbefinnande. Författarna till föreliggande

litteraturstudie anser att det är betydelsefullt med en god arbetsmiljö och att

arbetsuppgifterna bör anpassas efter individens förmåga. Detta belyser även Ulfvarson

& Bergqvist (2014) och menar att en individanpassning av arbetsuppgifter bör utformas

utifrån den enskilda sjuksköterskans kompetens, skicklighet och erfarenhet.

Resultatet i denna studie beskrev även negativa upplevelser av arbetsmiljön med bland

annat en stor arbetsbelastning (Blomberg et al. 2016; Chandler 2012; Halpin, Terry &

Curzio 2017; Hu et al. 2017; Kelly & Ahern 2008). I studien av Perry et al. (2016)

framgår det att en hög arbetsbelastning och en låg arbetstillfredsställelse påverkar de

nyutexaminerade sjuksköterskorna negativt vilket leder till att många lämnar yrket.

Även i Nowrouzi, Giddens, Gohar, Schoenenberger, Bautista & Casoles (2016) studie

har ett dåligt arbetsklimat med en stor arbetsbelastning en stark koppling till att

nyutexaminerade sjuksköterskor tenderar att lämna sin yrkesprofession. Benner (1993)

förklarar att noviser och avancerade nybörjare har fullt fokus med att förhålla sig till

regler och riktlinjer att de har svårt att se situationer i sin helhet. Hon menar att en

lugnare arbetsmiljö med en lagom arbetsbelastning främjar inlärningsförmågan hos de

nyutexaminerade sjuksköterskorna.

4.2.5 Att växa in i sin sjuksköterskeroll Trots en tuff start för de nyutexaminerade sjuksköterskorna framkom det i resultatet att

de växte in i sin sjuksköterskeroll med tiden (Chandler 2012; Spiva et al. 2013; Walton

et al. 2018; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009).

Att få titeln legitimerad sjuksköterska innebär inte att den nyutexaminerade

sjuksköterskan automatiskt kan agera professionellt. Utan genom att lösa problem och

situationer utvecklas gradvis en professionell självständighet (Berti, Braga, Godoy,

Spiri & Bocchi 2008). Detta överenstämmer med Al Awaisi, Cooke, Pryjmachuk (2015)

som hävdar att nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom tre faser innan de växer in i

sin sjuksköterskeroll. I första fasen uppfattas de nyutexaminerade sjuksköterskorna som

praktikanter där de arbetar under övervakning av sina handledare utan ansvar för

patientvård. I den andra fasen är de fortfarande under övervakning av handledaren men

22

med mer ansvar, innan de i sista fasen börjar arbeta fullt ut som oberoende

sjuksköterskor med fullt patientansvar. Benner (1993) skriver i sin teori att när den

nyutexaminerade sjuksköterskan har blivit avancerad nybörjare kan hon då använda sin

kompetens och klara av mer komplexa kliniska situationer på egen hand. Hon menar att

erfarenhet uppstår när den nyutexaminerade sjuksköterskan utmanas i nya situationer

och antingen får förbättra eller förkasta sina förutfattade tankar och meningar (Benner

1993). I studien av Gobet och Chassey (2008) diskuteras Benners omvårdnadsteori, där

de belyser att varje individ är specifik och har olika benägenhet av att använda intuitiv

förståelse. De menar att sjuksköterskor inte följer en viss tidsram gällande utveckling av

kompetensnivåer, utan utvecklingen sker individuellt (Gobet & Chassey 2008). I

föreliggande litteraturstudie kunde de nyutexaminerade sjuksköterskorna efter ett år

reflektera och förstå värdet och stoltheten över sitt yrke (Zinsmeister & Schafer 2009).

Detta bekräftas av Nilsson Kajermo, Johansson och Wallin (2014) som menar att det

krävs tid till reflektioner och diskussioner av olika erfarenheter. Konsekvensen är annars

att utvecklingen tar längre tid för de nyutexaminerade sjuksköterskorna.

4.3 Metodologisk diskussion

Att redovisa undersökningsgruppen är av betydelse för att öka trovärdigheten och

pålitligheten i artiklarna. Genom att studera undersökningsgruppen skapas en inblick i

artiklarnas deltagare. Finns en stor variation bland deltagarna i inkluderade artiklar kan

detta bidra till en ökad överbarhet, om de studerade individerna är passande för studiens

syfte (Polit & Beck 2016).

4.3.1 Antal deltagare

Samtliga artiklar i föreliggande litteraturstudie redovisade antalet deltagare i sina studier

(Blomberg et al. 2016; Chandler 2012; Halpin, Terry & Curzio 2017; Hu et al. 2017;

Kelly & Ahern 2008; Leong & Crossman 2016; Malouf & West 2011; Shrestha & Joshi

2014; Spiva et al. 2013;Walton et al. 2018; Wangensteen, Johansson & Nordström

2008; Zinsmeister & Schafer 2009). Detta styrker trovärdigheten och betraktas vara en

viktig faktor för att en studie skall vara pålitlig (Polit & Beck 2016).

23

4.3.2 Kön och ålder

Av de samtliga artiklarna var det en artikel (Chandler 2012) som varken nämnde

könsfördelning eller ålder på sina deltagare. Två artiklar utelämnade uppgifter om

antingen kön eller ålder på sina deltagare (Malouf & West 2011; Zinsmeister & Schafer

2009). Polit och Beck (2016) menar att många kvalitativa studier inte redovisar

fullständig information om deltagarna i deras studier. Detta medför att läsaren har

svårare att applicera resultatet i forskningen till andra grupper. Resterande nio artiklar

redovisade både kön och ålder på sina deltagare i studierna, vilket enligt Polit och Beck

(2016) styrker trovärdigheten och är betydelsefullt för att läsaren ska kunna bedöma och

dra egna slutsatser om överförbarheten i framkommen kunskap. I samtliga artiklar i

föreliggande litteraturstudie var majoriteten kvinnor (Blomberg et al. 2016; Chandler

2012; Halpin, Terry & Curzio 2017; Hu et al. 2017; Kelly & Ahern 2008; Leong &

Crossman 2016; Malouf & West 2011; Shrestha & Joshi 2014; Spiva et al. 2013;Walton

et al. 2018; Wangensteen, Johansson & Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009).

Polit och Beck (2016) menar att män och kvinnors upplevelser och erfarenhet skiljer sig

åt. Att majoriteten av deltagarna var kvinnor kan därför ses som en svaghet, eftersom

resultatet kan bli mindre överförbart på alla nyutexaminerade sjuksköterskor.

4.3.3 Geografisk utbredning

I föreliggande litteraturstudie uppgav alla de inkluderade artiklarna i vilket land de hade

utfört studien (Blomberg et al. 2016; Chandler 2012; Halpin, Terry & Curzio 2017; Hu

et al. 2017; Kelly & Ahern 2008; Leong & Crossman 2016; Malouf & West 2011;

Shrestha & Joshi 2014; Spiva et al. 2013;Walton et al. 2018; Wangensteen, Johansson

& Nordström 2008; Zinsmeister & Schafer 2009). Att redogöra vilket land författarna

utfört studien i är också grundläggande för att höja tillförlitligheten i studiens resultat

(Polit & Beck 2016). De inkluderade artiklarna var från Europa, Asien, Oceanien och

Nordamerika, vilket ses som en fördel. Litteraturstudien blir då mer global och

överförbar världen över, jämfört med om de inkluderade artiklarna endast varit från

författarnas moderland.

4.4 Metoddiskussion

Att använda sig av en beskrivande design i en litteraturstudie anses fördelaktigt när

redan befintlig forskning ska granskas, sammanfattas och sammanställas genom andra

24

personers upplevelser (Polit & Beck 2016). För att få fram relevanta artiklar som

svarade på föreliggande litteraturstudies syfte, utfördes sökningen i två databaser;

Cinahl och Pubmed. Detta är en styrka eftersom Polit och Beck (2016) anser att dessa

två databaser är högst adekvata för ämnet omvårdnad och att de kompletterar varandra.

Att utföra sökningar i båda databaserna gör sökningen bredare med större chans att hitta

relevanta artiklar, jämfört med att endast använda en databas. I sökningen användes

även MESH-termer och Cinahl Headings kombinerat med fritext-sökord. Att kombinera

med ord i fritext styrker artiklarnas relevans och gör sökningen mer komplett eftersom

det finns väsentliga ord som inte är MESH-termer eller Cinahl Headings (Polit & Beck

2016). Den booleska termen OR inkluderades inte i sökningen, detta kan ses som en

svaghet då termen används för att söka synonymer i båda databaserna och ger därför en

bredare sökning (Polit & Beck 2016). Den booleska termen OR användes inte av

anledningen att författarna ansåg att tillräckligt många relevanta artiklar hittades genom

den booleska termen AND.

De inkluderade artiklarna ses som en styrka av anledningen att deras ansatser var

kvalitativa, kvantitativa och mixade. Undersökningsgrupperna blev därmed större och

gav därför ett mer överförbart och nyanserat resultat (Polit & Beck 2016).

De inkluderade artiklarna följde alla en IMRAD-struktur, vilket är en styrka och ett

bevis på att de är vetenskapliga tidskriftsartiklar (Polit & Beck 2016). Artiklarna som

inkluderades var endast skrivna på engelska och det kan ses som en svaghet av

anledningen att författarnas modersmål är svenska. Enligt Polit och Beck (2016) är det

en fördel att författarna har samma modersmål som artiklarnas språk för att utesluta

misstolkningar. För att undvika misstolkningar diskuterade författarna resultatet i

artiklarna samt använde uppslagsverk för översättning. Två artiklar innehöll inte endast

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrkesprofessionen,

utan hade även med mer rutinerade sjuksköterskors upplevelser (Leong & Crossman

2016; Shrestha & Joshi 2014). Det kan vara en svaghet eftersom syftet i föreliggande

litteraturstudie endast fokuserar på nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser.

Författarna valde dock att inkludera artiklarna då det gick att urskilja vem som sa vad i

artiklarnas resultat. Samtliga artiklar i denna studie var max 10 år gamla, vilket kan

enligt Polit och Beck (2016) vara en nackdel eftersom annan tidigare forskning då kan

missas. Detta är dock också en fördel när nyare litteraturstudier ska skapas eftersom

forskningen då blir mer intressant och aktuell.

25

Författarna använde färgkoder i analysprocessen och kunde därför enklare strukturera

och bearbeta artiklarnas resultat, vilket är rekommenderade riktlinjer enligt Polit och

Beck (2016). Detta underlättade även processen att kunna diskutera likheter och

skillnader av resultatet. Artiklarnas resultat diskuterades även mellan de två författarna

efter att de hade granskats självständigt, vilket höjer trovärdigheten (Polit & Beck

2016). Föreliggande litteraturstudie följde de etiska riktlinjer som fanns vilket är en

styrka eftersom studie blir mer objektiv, utan författarnas egna värderingar (Polit &

Beck 2016).

4.5 Kliniska implikationer för omvårdnad Nyutexaminerade sjuksköterskor var oförberedda och upplevde en tuff start som

yrkesverksam, men med rätt stöd och en bra arbetsmiljö underlättade arbetet. Genom att

ta hänsyn till hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden, kan

vårdpersonal bemöta dessa upplevelser och stödja dem under deras första tid. En

arbetsplatsintroduktion upplevdes vara betydelsefullt för övergången från student till

sjuksköterska. En ökad medvetenhet om vikten av en introduktion skulle kunna

förbättra vårdorganisationen, genom att chefer skapar de förutsättningar som behövs för

en väl utformad introduktion. En sådan introduktion skulle kunna baseras på att den är

individanpassad, har kontinuitet, utförs av samma handledare, samt att det ges tid till

diskussion. Det är betydelsefullt att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors åsikter av

att vara ny inom yrkesprofessionen, för med rätt förutsättningar, visar resultatet i

föreliggande studie att sjuksköterskorna växer in i sin roll med tiden. Om brister

motverkas, kan förbättringar ske, både inom vården men också inom

utbildningsprogrammen.

4.6 Förslag till fortsatt forskning Forskning av nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom

yrkesprofessionen är idag generellt utspritt över hela världen. Forskning om svenska

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser kring ämnet är dock begränsat. Likaså

forskning om vilka faktorer som skapar en bra start med en fungerande övergång när

studenter ska bli sjuksköterskor. Det är viktigt att inte bara belysa de brister som de

nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever utan även de faktorer som gör att den första

tiden som yrkesverksam fungerar. Vidare forskning behövs därför inom svensk sjukvård

26

med fokus på att ta fram ett introduktionsprogram som kan skapa en bra övergång när

studenter ska bli nyutexaminerade sjuksköterskor. Forskning genom

interventionsstudier vore passande då eventuella förbättringar skulle kunna urskiljas

mellan olika grupper. Det vore även önskvärt med studier av både kvalitativ och

kvantitativ ansats för att få ett mer övergripande och överförbart resultat. En fungerande

övergång skulle förhoppningsvis minska sjuksköterskebristen genom att behålla fler

nyutexaminerade sjuksköterskor inom yrkesprofessionen. Genom att öka tryggheten och

trivseln med en bra arbetsplatsintroduktion skulle det förhoppningsvis skapa goda

förutsättningar för att ge en bättre vård till patienterna.

4.7 Slutsats Det första året som yrkesverksam upplevdes tufft för de nyutexaminerade

sjuksköterskorna med begränsad kunskap, förberedelse och mycket ansvar. För att de

skulle kunna lindra denna tuffa start och växa in i yrkesprofessionen, var det avgörande

med en bra arbetsplatsintroduktion samt ett positivt omhändertagande av handledare

och kollegor. Genom en ökad förståelse av deras upplevelser, skulle det kunna leda till

förbättringar för kommande studenter och sjuksköterskor, samt även förhoppningsvis

också förbättra arbetsmiljön och därmed också vården till patienterna.

27

5 Referenser

Referenser markerat med en “*” är inkluderade artiklar i resultatet

Al Awaisi, H., Cooke., H. & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly

graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case

study. International Journal of Nursing Studies, 52(11), ss. 1723-1734.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009

Benner, P. (1993). Från novis till expert - mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet.

Lund: Studentlitteratur.

Bert, HW., Braga, EM., Godoy, I., Spiri, WC. & Bocchi, SCM. (2008). Movement

undertaken by newly graduated nurses towards the strengthening of their professional

autonomy and towards patient autonomy. SciELO, 16(2), ss. 184-191.

http://dx.doi.org/10.1590/S0104-11692008000200003

*Blomberg, K., Isaksson, A-K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Engström, A.,

Ohlsson, U., Johansson, A. & Gustafsson, M. (2016). Work stress among newly

graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal of

Nursing Management, 24(1), ss. 80-87. doi: 10.1111/jonm.12274

*Chandler, G. (2012). Succeeding in the first year of practice. Journal For Nurses in

Staff Developement, 28(3), ss. 103-107. DOI: 10.1097/NND.0b013e31825514ee

Duchscher, J. (2008). A Process of Becoming: The Stages of New Nursing Graduate

Professional Role Transition. The Journal of Continuing in Nursing, 39(10), ss. 441-

450.

Ebrahimi, H., Hassankhani, H., Negarandeh, R., Azizi, A. & Gillespie, M. (2016).

Barriers to support for new graduated nurses in clinical settings: A qualitative study.

Nurse Education Today, 37, ss. 184-188. DOI: 10.1016/j.nedt.2015.11.008

Freeling, M. & Parker, S. (2015). Exploring experienced nurses' attitudes, views and

28

expectations of new graduate nurses: A critical review. Nurse Education Today, 35(2),

ss. 42-49. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2014.11.011

Gobet, F. & Chassy, P. (2008). Towards an alternative to Benner´s theory of expert

intuiton in nursing: a discussion paper. International Journal of Nursing Studies, 45(1),

ss. 129-139. DOI: 10.1016/j.ijnurstu.2007.01.005

*Halpin, Y., Terry, L. & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation

of newly qualified nurses workplace stressors and stress experiences during transition.

Journal of Advanced Nursing. 73(11), ss. 2577-2586. DOI: 10.1111/jan.13344

Hegney, D., Eley, R. & Francis, K. (2013). Queensland nursing staffs´perceptions of the

preparation for practice of registered and enrolled nurses. Nurse Education Today,

33(10), ss. 1148-1152. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2012.11.023

*Hu, Y., Zhang, Y., Shen, N., Wu, J., Wu, J. & Malmedal, W. (2016). Stressors of

newly graduated nurses in Shanghai paediatric hospital: a qualitative study. Journal of

Nursing Management, 25(3), ss. 184-193. doi: 10.1111/jonm.12454

ICN - International Council of Nurses. (2005). Summary - The global shortage of

registered nurses. Geneve: International Council of Nurses.

http://www.icn.ch/images/stories/documents/publications/GNRI/Global_Shortage_of_R

egistered_Nurses_Executive_summary.pdf

ICN - International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses.

Geneve: International Council of Nurses.

http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf

Ishihara, I., Ishibashi, Y., Takahashi, K. & Nakashima, M. (2014). Effect of

organizational factors and work environments on newly graduated nurses’ intention to

leave. Japan Journal of Nursing Science, 11(3), ss. 200-210.

http://dx.doi.org/10.1111/jjns.12021

29

Kahlroth, M. & Gribbe, J. (2017). Universitet och högskolor - Årsrapport 2017.

Stockholm: Universitetkanslerämbetet.

http://uka.se/download/18.667441fa15af4fb7b21126b3/1497612948871/arsrapport-

2017.pdf

*Kelly, J. & Ahern, K. (2008). Preparing nurses for practice: A phenomenological study

of the new graduate in Australia. Journal of Clinical Nursing. 18(6), ss. 910-918. DOI:

10.1111/j.1365-2702.2008.02308.x

*Leong, Y. & Crossman, J. (2016). Tough love or bullying? New nurse transitional

experiences. Journal of Clinical Nursing. 25(9-10), ss. 1356–1366. DOI:

10.1111/jocn.13225

*Malouf, N. & West, S. (2011). Fitting in: A pervasive new graduate nurse need. Nurse

Education Today, 31(5), ss. 488-493. doi:10.1016/j.nedt.2010.10.002

Manzano-Garcia, G. & Ayalo-Calvo, JC. (2014). An overview of nursing in Europe: a

SWOT analysis. Nursing Inquiry, 21(4), ss. 358-367. DOI: 10.1111/nin.12069

Meleis, A.F. (2010). Transitions theory. Middle-range and situation specific theories in

nursing research and practice. New York: Springer Publishing Company.

Nilsson Kajermo, K., Johansson, E. & Wallin, L. (2014). Kunskapsbaserad omvårdnad -

från kunskap till säker och effektiv vård. Ehrenberg, A. & Wallin, L.( red),

Omvårdnadens grunder - Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 297-

325.

Nowrouzi, B., Giddens, E., Gohar, B., Schoenenberger, S., Bautista, M. & Casole, J.

(2016). The quality of work life of registered nurses in Canada and the United States: a

comprehensive literature review. International Journal of Occupational and

Environmental Health, 22(4), ss. 341–358. DOI: 10.1080/10773525.2016.1241920

Nowrouzi, B., Lightfoot, N., Carter, L., Larivière, M., Rukholm, E., Schinke, R. &

Belanger-Gardner, D. (2015). Work ability and work-related stress: A cross-sectional

30

study of obstetrical nurses in urban northeastern Ontario. Work: A Journal of

Prevention, Assessment & Rehabilitation, 52(1), ss. 115-122. DOI: 10.3233/WOR-

141976

Pasila, K., Elo, S. & Kääriäinen, M. (2017). Newly graduated nurses´ orientation

experiences: A systematic review of qualitative studies. International Journal of

Nursing Studies, 71(3), ss. 17-27. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.02.021

Perry, L., Gallagher, R., Duffield, C., Sibbritt, D., Bichel-Findlay J. & Nicholls, R.

(2016). Does nurses´ health affect their intention to remain in their current position?

Journal of Nursing Management, 24(8), ss. 1088-1097. DOI: 10.1111/jonm.12412

Polit, D. & Beck, C. (2016). Nursing Research Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Rudman, A., Gustavsson, P. & Hultell, D. (2014). A prospective study of nurses’

intentions to leave the profession during their first five years of practice in Sweden.

International Journal of Nursing Studies, 51(4), ss. 612-624.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.09.012

*Shrestha, S. & Joshi, S. (2014). Lived Experiences of the Staff Nurses during First Six

months of their Employment in a University Hospital, Kavre. Journal of Nepal Health

Research Council. 12(28), ss. 182-186.

* Spiva, L., Hart, P., Pruner, L., Johnson, D., Martin, K., Brakovich, B., McVay, F. &

Mendoza, S. (2013). Hearing the Voices of Newly Licensed RNs: The Transition to

Practice. The American journal of Nursing. 113(11), ss. 24-32. doi:

10.1097/01.NAJ.0000437108.76232.20.

Socialstyrelsen. (2017a). Vård och omsorg om äldre - Lägesrapport 2017. Stockholm:

Socialstyrelsen.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20469/2017-2-2.pdf

Socialstyrelsen. (2017b). Nationella planeringsstödet 2017 - Tillgång och efterfrågan

31

på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Stockholm:

Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20504/2017-2-21.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Thrysoe, L., Hounsgaard, L., Bonderup Dohn, N. & Wagner, L. (2011). Expectations of

becoming a nurse and experiences on being a nurse. Nordic journal of Nursing

Research, 31(3), ss. 15–19.

https://doi.org/10.1177/010740831103100304

Traynor, M., Gallagher, A., Martin, L. & Smyth, S. (2010). From novice to expert:

using simulators to enhance practical skill. British Journal of Nursing, 19(22), ss. 1422-

1426.

Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2015). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I

Edberg, A-K. & Wijk, H (red), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund:

Studentlitteratur AB, ss. 729-754.

Vårdförbundet (2017a). När du är ny på jobbet. Stockholm: Vårdförbundet.

https://www.vardforbundet.se/sidor-for/student/redo-for-framtiden/ny-pa-jobbet

Vårdförbundet (2017b). Sjuksköterska 360 grader. Stockholm: Vårdförbundet.

https://www.vardforbundet.se/siteassets/f.4.a.4-sjukskoterska-360-fs-jan17.pdf

*Walton, J., Lindsay, N., Hales, C. & Rook, H. (2018). Glimpses into the transition

world: New graduate nurses’ written reflections. Nurse Education Today, 1(60), ss.

62.66. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.09.022

32

*Wangensteen, S., Johansson, IS. & Nordström, G. (2008). The first year as a graduate

nurse - an experience of growth and development. Journal of clinical nursing, 17(14),

ss. 1877- 1885. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02229.x.

*Zinsmeister, L. & Schafer, D. (2009). The Exploration of the Lived Experience of the

Graduate Nurse Making the Transition to Registered Nurse During the First Year of

Practice. Journal for Nurses Staff Development, 25(1), ss. 28-34. doi:

10.1097/NND.0b013e318194b58c.

33

Bilaga 1

Tabell 2. Presentation av de teman som besvarades i de inkluderade artiklarna

Artiklar Att vara förberedd för den nya sjuksköterskerollen

Upplevelser av arbetsplatsintroduktion

Upplevelser av handledare och arbetskollegor

Upplevelser av arbetsmiljö

Att växa in i sin sjuksköterskeroll

1. Blomberg et al. (2016)

x x

2. Chandler (2012)

x x x x x

3. Halpin, Terry & Curzio (2017)

x

x x

4. Hu et al. (2017)

x x

x x

5. Kelly & Ahern (2008)

x x x

x

6. Leong & Crossman (2016)

x

7. Malouf & West (2011)

x x

8. Shrestha & Joshi (2014)

x

x x x

9. Spiva et al. (2013)

x x x x x

10. Walton et al. (2018)

x

x

x

11. Wangensteen, Johansson & Nordström (2008)

x x x x x

12. Zinsmeister & Schafer (2009)

x x x x

34

Bilaga 2 Tabell 3. Presentation av de inkluderade artiklarnas metodologiska aspekt; författare, publiceringssår, studieland, titel, design, ansats, undersökningsgrupp, datainsamlings- och analysmetod.

Författare, publ.år, land

Titel Design och ansats

Undersökningsgrupp

Datainsamlingsmetod

Dataanalysmetod

1. Blomberg, K., Isaksson, A-K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Engström, A., Ohlsson, U., Johansson, A. & Gustafsson, M. (2016). Sverige.

Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision

Tvärsnittsstudie med en komparativ design. Kvantitativ ansats.

113 nyutexaminerade sjuksköterskor. 90% var kvinnor och 10% var män. 21-51 år. Medelålder på 26 år.

Hemskickade enkäter.

Beskrivande statistik. Icke parametriska test, Kruskal-Wallis test Mann-Whitney och Spearman rank correlation.

2. Chandler, G. (2012). USA.

Succeeding in the first year of practice

Deskriptiv design. Kvalitativ ansats.

36 nyutexaminerade sjuksköterskor. Ålder och kön uppges ej.

Semistrukturerade intervjuer.

Innehållsanalys.

3. Halpin, Y., Terry, L. & Curzio, J. (2017). England.

A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses workplace stressors and stress experiences during transition

Beskrivande mixad metoddesign. Kvantitativ och kvalitativ ansats.

Fas 1: 288 st nyutexaminerade sjuksköterskor. Fas 2: 107 st. Fas 3: 86 st. Fas 4: 14 st. 90% var kvinnor och 10% var män. Medelålder på 32 år.

Fas 1-3: enkäter. Fas 4: semistrukturerade intervjuer.

Fas 1-3: Beskrivande statistik, ANOVA-test. Fas 4: Tematisk analys.

4. Hu, Y., Zhang, Y., Shen, N., Wu, J., Wu, J. & Malmedal, W. (2017). Kina.

Stressor of newly graduated nurses in Shanghai pediatric hospital: a qualitative study

Deskriptiv design. Kvalitativ ansats.

Fas 1: 52 st nyutexaminerade sjuksköterskor. Fas 2: 25 st. 80% var kvinnor och 20% män. Medelålder på 22 år.

Fas 1: observation. Fas 2: semistrukturerade intervjuer och djupintervjuer.

Grounded Theory.

35

5. Kelly, J. & Ahern, K. (2008). Australien.

Preparing nurses for practice: A phenomenological study of the new graduate in Australia

Fenomenologisk design. Kvalitativ ansats

13 sjuksköterskestudenter. 11 kvinnor och 2 män. 20-50 år.

Semistrukturerade intervjuer.

Fenomenologisk Analys i enlighet med Husserl.

6. Leong, Y. & Crossman, J. (2016). Singapore.

Tough love or bullying? New nurse transitional experiences

Grounded theory design. Kvalitativ ansats.

26 nyutexaminerade sjuksköterskor. 24 kvinnor och 2 män. 19-30 år.

Semistrukturerade intervjuer

Grounded Theory.

7. Malouf, N. & West, S. (2011). Australien.

Fitting in: A pervasive new graduate nurse need

Deskriptiv design. Kvalitativ ansats.

9 nyutexaminerade sjuksköterskor. 8 kvinnor och 1 man. Ålder anges ej.

Djupintervjuer

Grounded Theory.

8. Shrestha, S. & Joshi, S. (2014). Nepal.

Lived Experiences of the Staff Nurses during First Six months of their Employment in a University Hospital, Kavre

Fenomenologisk design. Kvalitativ ansats.

6 nyutexaminerade sjuksköterskor. Endast kvinnor. 20-21 år.

Djupintervjuer

Fenomenologisk analys i enlighet med Collaizzi (1978).

9. Spiva, L., Hart, P., Pruner, L., Johnson, D., Martin, K., Brakovich, B., McVay, F. & Mendoza, S. (2013). USA.

Hearing the Voices of Newly Licensed RNs: The Transition to Practice

Deskriptiv design. Kvalitativ ansats.

21 nyutexaminerade sjuksköterskor. 20 kvinnor och en man. Medelålder på 29 år.

Inspelade Ostrukturerade intervjuer.

Grounded Theory.

10. Walton, J., Lindsay, N., Hales, C. & Rook, H. (2018).

Glimpses into the transition world: New graduate nurses’

Deskriptiv design. Kvalitativ ansats.

27 nyutexaminerade sjuksköterskor. Endast kvinnor. 20-54 år.

Nedskrivna berättelser i dagboksform.

Tematisk analys

36

Nya Zeeland.

written reflections

11. Wangensteen, S., Johansson, IS. & Nordström, G. (2008). Norge.

The first year as a graduate nurse - an experience of growth and development

Deskriptiv design. Kvalitativ ansats.

12 nyutexaminerade sjuksköterskor. 10 kvinnor och 2 män. 23-44 år. Medelålder på 30 år.

Semistrukturerade intervjuer.

Innehållsanalys

12. Zinsmeister, L. & Schafer, D. (2009). USA.

The Exploration of the Lived Experience of the Graduate Nurse Making the Transition to Registered Nurse During the First Year of Practice

Fenomenologisk design. Kvalitativ ansats.

9 nyutexaminerade sjuksköterskor. Kön framgår ej. 22-38 år.

Semistrukturerade intervjuer.

Fenomenologiskanalys.

37

Bilaga 3 Tabell 4. Presentation av de inkluderade artiklarnas författare, syfte och resultat

Författare Syfte Resultat

1. Blomberg, K., Isaksson, A-K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Engström, A., Ohlsson, U., Johansson, A. & Gustafsson, M.

Att utreda yrkesrelaterad stress bland nyutexaminerade sjuksköterskor i relation till arbetsplats och klinisk grupphandledning.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde stress på framförallt kirurgiska vårdavdelningar samt visade på vikten av grupphandledning.

2. Chandler, G. Att fånga nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av vad som gör att de lyckas i övergången från student till sjuksköterska.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att få stöd ifrån sina arbetskollegor och att kunskap och kompetens kommer med tiden.

3. Halpin, Y., Terry, L. & Curzio, J.

Att utreda hur övergången är för nyutexaminerade sjuksköterskor genom en beskrvning av deras stressupplevelser under de första 12 månaderna som yrkesverksam.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde arbetsplatsen stressig med stor arbetsbelastning och ansvaret som kommer med yrkesrollen. Vikten av rätt stöd från arbetskollegor betonades

4. Hu, Y., Zhang, Y., Shen, N., Wu, J., Wu, J. & Malmedal, W.

Att identifiera och analysera stressfaktorer hos nyutexaminerade sjuksköterskor inom pediatrisk vård.

Resultatet visade att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde allt från att ha låg arbetsstatus till att de har för lite kompetens när de tagit steget från student till pediatriksjuksköterska.

5. Kelly, J. & Ahern, K.

Att undersöka förväntningarna av sista års-sjuksköterskestudenter innan de börjar jobba och sedan deras erfarenheter efter de första 6 månaderna som nyutexaminerad sjuksköterska.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det var tufft att vara ny, bland annat uppstod oklarheter om vad yrket verkligen innebar och att de inte var tillräckligt förberedda.

6. Leong, Y. & Crossman, J.

Att få insikt i nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och förväntningar av övergångsperioden under deras första år som yrkesverksam sjuksköterska.

De nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att första tiden var jobbig, då det ingick mycket utskällningar som skapade oro och ångest.

7. Malouf, N. & West, S.

Att få insikt i hur nyutexaminerade sjuksköterskors upplever övergången till yrkesverksam inom akutsjukvården.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna tog upp vikten av att passa in i arbetsgruppen, där det bland annat var viktigt med en god arbetsmiljö som uppmuntrade till frågor.

38

8. Shrestha, S. & Joshi, S.

Att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin övergångsperiod till yrkesverksam.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde en stressig första tid som yrkesverksam. De poängterade även vikten av en välkomnande attityd som exempelvis konstruktiv feedback.

9. Spiva, L., Hart, P., Pruner, L., Johnson, D., Martin, K., Brakovich, B., McVay, F. & Mendoza, S.

Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenhet av introduktionen till yrket och hur man förbättrar den.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna kände ett stort glapp kunskapsmässig när de skulle gå från student till sjuksköterska. Med förstående handledare underlättade denna process och sjuksköterskorna kunde med tiden förstå och lära sig den nya yrkesrollen.

10. Walton, J., Lindsay, N., Hales, C. & Rook, H.

Att identifiera utmaningar och erfarenheter vid övergången till yrkesverksam via nedskrivna dagböcker av nyutexaminerade sjuksköterskor.

Resultat påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskors upplevde den första tiden stressande med brist på professionellt förhållningssätt och erfarenhet. Via reflektion och stöd av arbetskollegor kunde de lättare lära sig och hantera stressen.

11. Wangensteen, S., Johansson, IS. & Nordström, G.

Att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever deras första år som sjuksköterska.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde en tuff start men blev allt eftersom mer och mer självsäker i sin sjuksköterskeroll.

12. Zinsmeister, L. & Schafer, D

Att få insikt i övergångsperioden från student till nyutexaminerad sjuksköterska.

Resultat visade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och betydelsen av en positiv arbetsmiljö, bra handledare och en grundlig introduktion. Detta för att göra övergångsperioden till yrkesverksam sjuksköterska så bra som möjligt.

1