Attraktiv SkolaMötesplats Göteborg

Svenska Mässan - Burgårdens Utbildningscentrum

30 oktober - 1 november 2006

Betydelsen av reflektion

Lärare och ledning i förskola och skola betonar betydelsen av reflektion. Alltför ofta stannar diskussionen vid att vi samtalar om formerna för reflektion och alltför sällan fördjupar oss i att diskutera vad reflektion skall leda till. Vad innebär det att reflektera över sig själv som pedagog i sin yrkesprofession? Hur kan reflektion bidra till att främja barns och elevers lärande? Ann-Charlotte Mårdsjö, universitetslektor Göte-borgs universitet.

Bedömning mot mål- hur kan bedömning och betygsättning gestal-tas i skolans vardag?

Under temat kommer bilder från skolans vardag att presenteras, problematiseras och diskuteras. Utgångspunkten är dels ett pågående forsknings-projekt och dels erfarenheter från möten med pe-dagogoger i grundskolor i Göteborg. Det kommer att finnas tid för samtal mellan deltagarna under rubriken: Hur låter vi strävansmålens formule-ringar styra mot arbetssätt? Marianne Dovemark universitetsadjunkt vid In-stitutionen för pedagogik, Karin Wennbo, Örgryte samt Christer Larsson, Center för Skolutveckling Göteborg.

Den stora utmaningen - om att se olikhet som resurs i skolan

Aldrig tidigare har så många barn och ungdomar betecknats tillhöra det som man i dagligt tal kallar för handikappade. Samtidigt som allt fler katego-riseras och det blir allt vanligare med särskilda lösningar strävar man efter att skapa ”en skola för alla”. Denna kollision mellan teori och praktik ger anledning att analysera och diskutera frågor om synsättsförändringar över tid, normalitet och avvikelse i skolan och om, och i så fall hur, olikhet kan vara en tillgång istället för ett problem.Magnus Tideman, universitetslektor och docent i socialt arbete, Högskolan i Halmstad.

Genöverföringar i naturen Kunskapen om hur gener sprids på molekylär nivå i naturen och mellan arter ökar. Vilka effekter får det på och för individen? Vilka effekter får det på vår syn på evolutionen, blir det nätverk istället för träd? Forskare berättar om de senaste rönen kring geners rörlighet. Kan och får man göra genövefö-ringsexperiment i skolan? Målgrupp: Gymnasielä-rare och andra intresserade.Professorerna Malte Hermansson och Olle Olofs-son samt Britt-Marie Lidesten från Biologiskt Resurscentrum m.fl.

Informationskompetens- en demokratifråga?

Dagens och framtidens samhälle kräver att man använder IT och media för att hantera vardagen, ta sitt medborgaransvar och delta i demokratiska processer. Traditionella informationskällor som böcker och tidningar samsas med ett större medie-utbud via Internet, telefoni, TV och radio som idag dessutom kan kombineras och skräddarsys via RSS-strömmar och podteknik. Eleverna använder Internet och media i sin vardag, både som mot-tagare och aktiva kreatörer. De behöver lära sig att söka information och inta ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till informationens innehåll, avsikt och ursprung. Ovanstående ställer stora krav på skolan att ge barn och unga strategier och färdigheter att söka information och sedan analysera och kritiskt gran-ska densamma. Vidare bör skolans personal känna till de IT-miljöer där barn, unga och vuxna möts. Under detta tema möts forskning och konkreta skolexempel i en spännande blandning. Lars-Göran Börjesson, Ylva Bergstedt samt Stefan Osla, Center för Skolutveckling Göteborg m fl.

IUP - utvecklande möten

Utvecklingsprocesser i samtalet. Mål som är utvär-deringsbara och leder till utveckling. Kommunika-tion med barn/tonåring och förälder som är utveck-lingsbefrämjande. Ledarskap i samtalet kring IUP.

Förhållningssätt och bemötande för utveckling. Hur undviker vi upphalningar i kommunikationen och mötet. Tonvikten i föreläsningen läggs inte på blanketter och själva skrivandet utan snarare på mötet mellan pedagog och barn/tonåring och förälder.Lasse Lindsjö, leg psykolog som idag arbetar med kompetensutveckling och andra utvecklingsupp-drag.

Lyckliga gatan - sagor och lekar i förskoleklass

”Trafik är som att leka - lite svårt, lite lurigt och jättejätteroligt!” Flicka, 6 årGenom att arbeta med sagor och lekar kan vi nå de yngre barnens lust att lära sig om trafik. Vi använder oss av två material som vänder sig till 6-åringar. ”Trafikdjuren” är ett sagohäfte om tra-fiksäkerhet. Det handlar om trafikanter, hastighet, synlighet, cyklar och säkerhet. En lärarhand-ledning medföljer sagohäftet. Det andra häftet, ”Lyckliga gatan - 10 lekar kring trafik” med sin-nen och samarbete i fokus, beskriver hur du med lekens hjälp kan arbeta med ditt trafiktema. Under dagen presenterar dramapedagogen Erika Mark-lund de båda materialen i form av en lekfull work-shop. Du som deltar får sagohäftet ”Trafikdjuren” med lärarhandledning och lekhäftet ”Lyckliga gatan”. Erika Marklund, dramapedagog. Arrangör: Trafik för livet, Göteborgs Stad Trafik-kontoret

Mediernas enfaldiga typer

Män är starka och modiga. Kvinnor är svaga och vackra. Eller? Överallt omges vi av mediabilder men hur ofta reflekterar vi över dem? Hur omsät-ter barn och unga dessa schabloner? Vilka är de vanligaste stereotyperna av kvinnor och män? Det mediekritiska nätverket ”Allt är Möjligt” har tagit fram en handbok och lärarhandledning i medie-kritik. Tips på hur man i förskola och skola kan arbeta med diskussioner och praktiska övningar kring medier, stereotyper, könsroller och påver-kan. Sara Lindquist, föreläsare Allt är Möjligt .Arrangör: Film i Väst

Barns integritet - en rättighet på nåderI de svenska läroplanerna står att eleven ska möta respekt för sin person och i de nyligen antagna yrkesetiska principerna för lärare förbinder sig lärare att bemöta elever med respekt för deras person och integritet. Men vad betyder det att visa respekt för barns integritet? Finns det någon reell möjlighet för barn att tillskrivas en sådan rättighet i förskolan eller skolan? Vilka dilemman kan lärare ställas inför i relation till det pedagogiska uppdraget och barns rätt till integritet och vilken betydelse får frågor om makt i det här sammanhanget? Eva Johansson, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

måndag30 oktober Storföreläsning för alla

kl. 8.30-9.30

Temaföreläsningar kl. 10.15-14.15

Mod att mötas

De allra flesta barn är livs- och överlevnads-konstnärer. Med obändig kraft strävar de framåt i sin utveckling, nyfikna och förväntansfulla på det goda i livet. I den spontana leken formar och bearbetar de sina föreställningar om världen, redo att ta nya roller, de prövar känslor och utforskar nya världar och äventyr. Men vi vet att många barn tyvärr utsätts för besvikelser och påfrestningar som äventyrar deras fortsatta växande. Som vuxna anar vi ibland i mötet med ett barn en tyngd, rädsla eller kanske sorg som kan utgöra ett tillfälligt eller mer varaktigt hinder på barnets väg. I ett sådant möte kan vi utgöra en viktig skillnad genom att finnas till på ett närvarande och äkta sätt. Under seminariet kommer vi att tala om sådana möten och vad som hjälper oss som vuxna att samla det mod som krävs för att effektivast bistå barnet. Michael Lundgren, psykolog, författare och verksam på ungdomsmottagning, arbetar med utbildning och handledning. Kerstin Kristensen, pedagog, författare, verksam som kvinnofrids-konsult.

Likabehandlingslagen

Ny lag som främjar barns och elevers lika rättighe-ter - en möjlighet att utveckla värdegrundsarbete.Du får information om den nya lagen, ”Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling” (SFS 2006:67) och dess förarbeten samt hur den kan vara ett redskap för att utveckla värdegrundsarbetet i verksamheten. Jannicke Hansson, Center för Skolutveckling Göteborg .

Pedagogisk dokumentation och IUP i förskolan

Pedagogisk dokumentation gör det möjligt att följa en läroprocess över tid, vilket är en förutsättning för att kunna följa upp och utvärdera verksamheten och därmed vara ett redskap för att påverka läran-demiljön för såväl barn som pedagoger. Dokumen-tation handlar om att utveckla och om att utvecklas samt om att äga sitt lärande och sitt uppdrag. Hur kan IUP bli ett led i en sådan utveckling, ett ut-vecklingsredskap som barn och pedagoger ”äger” gemensamt?Ann-Charlotte Lindgren, universitetsadjunkt, Göteborgs universitet m fl.

Sinnesträningen i lärprocessen -teori och praktik i montessoripedagogiken

I Sverige har antalet montessoriskolor på senare år ökat kraftigt. Som en följd av den utbredning som montessoripedagogiken fått, växer också ett allt större behov av att få kunskap om vad montessori-undervisning verkligen är och den diskussion som omger Montessoris idéer är minst lika livlig, inten-siv och full av kontroverser idag, som den var när de publicerades första gången. Montessoripedago-giken innefattar många olika delar såsom praktiskt arbete, språk, matematik och kultur (geografi, biologi, botanik, zoologi, fysik, kemi, historia) samt sinnesträning. Föreläsningen grundar sig i forskning om sinnesträningen inom Montessoris pedagogik, och följs upp av en grupp förskollärare och lärare från en montessoriskola, som berättar hur dessa teorier visar sig i praktiken. Kerstin Signert, doktorand vid Göteborgs univer-sitet samt representanter från Montessoriskolan i Centrum, Göteborg.

Små barns matematik -erfarenheter från ett pilotprojekt

I ett 30-tal arbetslag i olika kommuner har lärare i förskolan under ett år fått möjlighet att utveckla sitt kunnande i och om matematik för barn i åldern 1– 5 år. Syftet har varit att utarbeta ett kompetens-utvecklingsprogram som fördjupar och vidgar det kunnande i och om matematik och didaktik, som förskolans lärare behöver för att kunna stimulera och utmana barns intresse för och lärande i ma-tematik enligt Lpfö 98. Under föreläsningen ges talrika exempel på hur barnböcker, vardagssitua-tioner och tema kan vara utgångspunkt för barns och vuxnas upplevelser, dokumentationer och reflektioner om matematik. Fokus i förskolans ma-tematikarbete riktas mot kreativitet och skapande aktiviteter där matematik kan komma till uttryck i t ex rörelse, musik, språk, lek och bild. Elisabet Doverborg, förskollärare, forskare och projektledare samt Lillemor Emanuelsson , låg-stadielärare och projektledare, båda vid Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.

Social kompetens i förskolan - att bygga broar mellan teori och praktik i förskolan

Föreläsningen kommer att handla om hur social kompetens upplevs i vardagen både hos barn och vuxna. Begrepp som ofta används i samband med social kompetens förklaras och sätts in i försko-lans vardag. Kari beskriver mycket träffsäkert en förskolepersonals vardag. Hon tar utgångspunkt i händelser från det dagliga arbetet och beskriver glädjeämnen och svårigheter på ett underhållande sätt. Med denna ansats resonerar Kari om kvalitet i arbetet. Hur förskolan på ett enkelt sätt återkopp-lar processkvalitet till föräldrar. Föreläsningen kommer även att ta upp hur man kan ”omvandla” handling till ord och hur man skapar processkvali-tet och hur man dokumenterar det. Kari Pape, förskollärare, föreståndare och peda-gogisk ledare inom förskolan. Arrangör: CEBUH, Centrum för Barns och Ungdomars Hälsa

Universeum som inspirerande och lärande miljö OBS! På Universeum Ibland kan klassrummet upplevas som begrän-sande när det gäller undervisning inom naturve-tenskap och teknik. Universeum har fantastiska möjligheter för lärare att ge både sig själv och sin klass fördjupning inom dessa områden. Med hjälp av kompetent personal och unika miljöer vill vi informera om och inspirera till att delta i våra lärarfortbildningar och skolprogram. Skol-programmet riktar sig till alla åldrar. En aktuell forskare kommer att hålla en föreläsning kopplat till någon av våra utställningar som är Vattnets väg genom Sverige, Akvariehallen med sina hajar, Regnskogen samt Hands-on-utställningar på experimentavdelningarna Explora och Kalejdo. Dessutom erbjuds möjlighet att med guider göra en rundvandring i huset. Forskare från Göteborgs universitet samt Univer-seums pedagoger. Arrangör: Universeum, som ligger i direkt anslut-ning till Svenska mässan

Ömma öron och Hesa halsar Rösten och hörseln är dina viktigaste arbets-redskap. Använder du dem rätt på jobbet? Med humor, musikalitet och lätta konkreta övningar

medvetandegör vi några av pedagogens vanlig-aste arbetsmiljöproblem. Om bullersanering, röst-vård, arbetsro och bra pedagogiska material. Andreas Lindahl, journalist, pedagog och altvioli-nist, Francis Shaughnessy, sångpedagog och sång-are med examen från Musikhögskolorna i Örebrooch Göteborg.

Alla har något viktigt att berätta! 15.00-16.20Hur kan alla känna sig delaktiga? Kommunikation, kroppens uttrycksförmåga och lekfullhet används för att stärka barnens förmåga till självkänsla, samarbete och språkutveckling. Delta i en rytmisk resa i form av en workshop där Pontus Edmar berättar och visar hur man kan arbeta med barn inom förskola och grundskola. Fokus ligger på berättelsen och rytmiken används som metod i samarbete med förskollärare och lärare i ämnen som svenska, engelska osv. Pontus Edmar, rytmikpedagog Bergsjöns kulturskola.

Att arbeta med webbquest som metod -Göteborgsresan och Luft att andas 15.20-16.20Metoden webbquest, utvecklad av Bernie Dodge och Tom March (San Diego State University), ut-gör ett bra stöd för dig som vill låta eleverna arbeta självständigt, problembaserat, och ämnesintegrerat med Internet som redskap. Kring ett ämnesområde skapar man en webbresurs - en webbquest - med en tydligt beskriven uppgift, handledningar och resurser till såväl lärare som elever. Eleverna lär sig att, utifrån tydligt satta mål, själva söka kun-skap på nätet inom de ramar som uppgiften och de givna resurslänkarna i webbquesten ger dem. Under seminariet får du lära dig mer om metoden webbquest samt ta del av spännande erfarenheter och exempel från skolor som testat metoden uti-från webbquestarna ” Göteborgsresan” och ”Luft att andas”. Målgrupp: Främst Grundskola år 5-9, Gymnasieskola. Seminariet är ett samarbete mel-lan Center för Skolutveckling Göteborg och Göteborg Stad Trafikkontoret. Ylva Bergstedt, Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla, Camilla Henriksson.

Barnboksfiguren flyttade in i klassrummet - vad hände då? 14.50-16.30Under flera år har Castor, Linnea, Findus och en rad andra barnboksfigurer i språkutvecklingspro-jektet ”Barnboksfiguren – en tillgång på olika plan” brevväxlat med eleverna i en F-3-klass. Figurerna och alla problem de behöver hjälp med utgör tillsammans med elevernas egna erfaren-heter, tankar och funderingar den röda tråden i undervisningen. Inriktningen på arbetet är ytterst beroende av vilka frågor som intresserar eleverna. I kommunikationen med barnboksfigurerna får eleverna möjlighet att möta skriftspråket i ett lustfyllt och meningsfullt sammanhang. Ulla Sundemo, lärare på Internationella Skolan i Gårdsten F-3 i Angered.

Seminarier måndag

Du är aldrig den jag tror att du är - om människosyn och goda möten 14.50-16.20Goda möten uppstår inte hur som helst. För att ett möte ska bli nytt - och därmed något mer än en repetition av tidigare möten - fordras öppenhet och närvaro. Tomas Sjödin är pappa till tre pojkar. Familjens äldste son avled i en fortskridande hjärnsjukdom, en sjukdom som tog funktion efter funktion ifrån honom. Den yngste sonen lider av samma sjukdom. När människors dagar tillsam-mans är räknade skärps blicken för det närmaste. Det till synes obetydliga kan plötsligt få avgörande värde. Möten blir viktiga, varje ögonblick en nåd. Kan man ta något av detta uppvärderande av de aldrig så korta mötena med sig in det vardagliga arbetet? Vad är det i så fall som möjliggör det? Tomas Sjödin, pastor och författare.

Förskolebarns gemensamma lekar - mening och innehåll15.10-16.10Vad gör egentligen barnen i sina lekar och vad betyder lekarna för barnen? Med utgångspunkt i att barn är sociala aktörer och att det är i gemen-skap med andra som mening skapas så kan leken beskrivas i innehållsliga termer som överlevnad och maktförhållanden. I lekens sociala dimension använder barnen lekens innehåll för att skaffa sig och behålla sin statusposition, både innehåll och rekvisita används för att skapa en social ordning i gruppen. Annica Löfdahl, PhD, Karlstad universi-tet.

Huvudräkning för alla - metod och material som leder eleven i dess lärande14.45-16.15Efter många års arbete med matematik på gymna-siets yrkesinriktade program har Bräckegymnasiet insett vikten av att eleverna har en grundläggande automatiserad kunskap i matematik för att de ska kunna utveckla sina kunskaper och använda dem utanför klassrummet. Därför har lärarna tagit fram ett undervisningspaket för eleverna som alla kom-mer att få prova att arbeta med. De kommer även att visa ett projekt som genomförts på skolan där eleverna fått arbeta hemma med materialet under eget ansvar. Målgrupp: lärare från år tre till nio på grundskolan och lärare på gymnasiets yrkesin-riktade program. Leif Maerker, matematiklärare, speciallärare och projektledare för KAM-projektet samt Carina Ylipää, specialpedagog, båda från Bräckegymnasiet.

Livschanser – utgångspunkt för din tid vid Vittras skolor! 15.20-16.20Vittras idé är att öka livschanserna under livets olika skeenden genom utbildning och lärande. En strävan efter och en önskan att barn och ungdomar ska få möjlighet att växa – bli självständiga indi-vider och reflekterande människor med kunskaper och färdigheter för livet. Arbetet bygger på varje enskild elevs möjligheter och behov där respekten för varandra och våra olikheter är en grundsten. Om ni är nyfikna på hur två erfarna pedagoger arbetar med sin idé inom Vittra så kom och lyssna på och samtala med föreläsarna. Anna Rosenqvist och Anna Rosengren, pedagoger vid Cederholmsskolan i Göteborg.

Naturvetenskap och teknik för alla

– om ett skolutvecklingsprogram 14.45-16.15 OBS! På UniverseumNaturvetenskap och teknik för alla - NTA - är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. NTA riktar sig till klasser från förskolan till år åtta. NTA drivs i ett samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Kungl. Ingenjörs-vetenskapsakademien (IVA) och kommuner och fristående skolor runt om i Sverige. Här berättas om hur man arbetat med programmet på skolor i Ale kommun. Mona Gidhagen, pedagog vid Universeum, Göteborg.

Några frågor? - om utvecklingssamtalets avslutning 14.50-16.20Ett utvecklingssamtal ”ska vara ett samtal mellan jämlika parter som lyssnar på varandras uppfatt-ningar och synpunkter” (Skolverket). Hur är det med den saken? I denna presentation fokuseras samtalets avslutning då elev och förälder ofta erbjuds tillfälle att lyfta egna frågor. Johan Hofvendahl, disputerade på sin avhandling, ”Riskabla samtal”, i mars 2006 vid Linköpings universitet.

Pedagogisk handledning - och kvalitet i förskolan14.45-16.25Genom kontinuerlig pedagogisk handledning med fokus på lärarens lärande och barns utveckling och lärande, kan läroplanen tolkas, analyseras, levan-degöras och omsättas i praktiken. Kristina Rön-neke och Elisabeth Bateman från Högsbo berättar hur de arbetar med systematisk kvalitetsutveckling i förskolan. De ger exempel och knyter samman utifrån förbättringsområdena från Kvalitetsdialo-gen för Göteborgs stad, Flerspråkig utveckling i förskolan, IUP, Skolverkets inspektion och Lpfö 98. Kristina Rönneke, verksamhetsutvecklare samt Elisabeth Bateman, förskollärare vid Tunnlands-gatans förskola, båda från Högsbo.

Skriv-och läsprocessen på dator15.20-16.20Marianne Udéhn och Cecilia Dys arbetar i en ål-dersblandad klass år 1-3 på Aspen Montessorisko-la i Lerum, och vill berätta om hur de arbetar med Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning på datorn. Några exempel är: Den första skriv- och lästräningen i år 1, samtal vid parskrivandet, hur barnen i år 2 och 3 själva skapar en skrivprocess med diskussioner och den röda tråden. De berättar också om barn som kämpat med sin motorik och som tappat lusten för skrivandet som nu gärna skriver när de får använda datorn som redskap. Med denna metod ser de barn som lär sig tala, skriva och läsa på ett för dem roligt och lockande sätt. Dessa erfarenheter vill gärna Marianne och Cecilia dela med sig till er av under detta tema. Marianne Udéhn, montessorigrundskollärare och Cecilia Dys, montessorilärare på Aspen Montessori, Lerum.

Språk genom musik 15.20-16.20Musik är ett språk som barn förstår. Med hjälp av musiken tränas motorik, social kommunikation och språk. Sång och musik skapar samvaro och gemenskap mellan pedagogen och barnet. Musi-ken förmedlar närhet och trygghet. Genom musik får barnet möjlighet att uttrycka sig och få utlopp

för sina känslor och upplevelser. Teresa Hedborg använder musiken som ett pedagogiskt hjälpmedel för att stimulera barns språkutveckling och skapa glädje och harmoni. Utgångspunkten är att barn kan uppleva med alla sinnen med hjälp av musik. Genom att varva teori och praktik ger Teresa Hed-borg dig flera förslag på redskap till att använda musiken som ett pedagogiskt hjälpmedel, men det viktigaste kanske är att du blir inspirerad. Teresa Hedborg, förskollärare i Hjällbo, Göteborg.

Språkutvecklingsanalys - att bedöma och stödja andraspråkselevers språkutveckling15.00-16.00För att kunna stödja elevernas språk- och kun-skapsutveckling på bästa sätt är det viktigt att använda lämpliga verktyg för att ta reda på var eleverna befinner sig i sin språkutveckling. Perfor-manceanalysen är ett sådant verktyg.Mio Karlernäs, lärare och utvecklingsledare på ISG Långmosseskolan.

Ungdomar och skuldfällan 14.50-15.50Alltför många ungdomar i dagens Sverige hamnar i en skuldfälla på grund av okunskap. De känner inte till de ekonomiska konsekvenserna av att ha en betalningsanmärkning, t.ex. att man inte får låna pengar, öppna telefonabonnemang, hyra lägenhet eller att man kanske inte ens får ett jobb. Kronofogdemyndigheten vill inte att ungdomar av okunnighet eller misstag ska få ekonomiska pro-blem och hamna i skuldfällor. Föreläsarna kom-mer med anledning av ovanstående att presentera ett alldeles nytt utbildningsmaterial för alla lärare som kan användas i undervisningen. Anna-Karin Regenberg, kommunikatör samt Ann Christine Svahn, kommunikatör, båda från Kronofogdemyn-digheten, Göteborg.

Utomhuspedagogik15.20-16.20Undervisning där man använder utomhuspedago-gik, lek och rörelse kan genomföras i alla ämnen i skolan och kännetecknas av tematiska arbetssätt där upplevelsen sätts i centrum. Du som pedagog måste ofta använda en del av din tid att under-trycka den kroppliga aktiviteten i flera inlärnings-situationer. Seminariet visar hur man med hjälp av lek, rörelse och utomhuspedagogik kan skapa ett alternativ där man kan utveckla lärandet med alla sinnen. Ann-Marie von Otter, universitetsadjunkt Göteborgs universitet.

Vad är det som pågår? - om nationella utvecklingsinsatser i matematik15.10-16.10Under de senaste åren har mycket hänt som påverkar matematikämnet i utbildningssyste-met. Matematikdelegationen har presenterat sitt betänkande som har remissbehandlats. Nationella och internationella utvärderingar har beskrivit ett matematikämne i kris. Löften om en större natio-nell kraftsamling för matematik har upprepats av regeringen. I väntan på denna pågår olika insatser. I föreläsningen ges en sammanfattande beskriv-ning av dessa insatser med fokus på kompetens-utveckling och mångfald. En längre beskrivning av innehållet i föreläsningen finns på NCM:s webbplats under ”Aktuellt - studier, satsningar, reformer”.Bengt Johansson, föreståndare för Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet.

För uppdaterad information, eventuella ändringar och utförligare beskrivningar gällande teman och seminarier se www.goteborg.se/skolutveckling

Center för Skolutveckling Göteborg (tidigare Skolutvecklingsenheten)

Center för Skolutveckling Göteborg är en gemensam resurs för förskolor och skolor i Göteborg. Enskilda pedagoger, arbetslag och skolor kan ta del av Center för Skolutvecklings utbud och själva medverka i dess verksamhet. Det kvalitativa förbättringsarbetet ska vila på vetenskaplig grund. Därför är också forskare och lärarutbildare betydelsefulla samarbetspartners.

Du kan ta del avinspirationsdagar, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, utvecklingsinsatser, forskarkontakter, bokut-givning och webbinformation. Aktuella utvecklingsområden 2006Forsknings- och utvecklingsmöjligheter för pedagoger, inkludering/exkludering, nycirkus, organi-sationsutveckling, IT, progression, styrdokument, hälsa och rörelse, skolledarutveckling, kvalitets-utveckling, matematik, betyg och bedömning, VFU, skriv- och läsutveckling.

Attraktiv Skola - Mötesplats GöteborgVästsveriges största årliga skolkonferens i Göteborg under vecka 44. Konferensen erbjuder besö-karna ett stort utbud av föreläsningar med över 100 teman och seminarier under tre dagar.

SkolledarkonferensParallellt med skolkonferensen Attraktiv Skola - Mötesplats Göteborg pågår en tvådagars kon-ferens för skolledare på Burgårdens Utbildningscentrum. Den riktar sig till rektorer och ledare inom de olika skolformerna. Ett separat programinnehåll gäller för dessa dagar. Anmälan sker via webbsidan, www.goteborg.se/skolutveckling.

Dans i skolan

Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och unga (NCFF) inleder med att berätta om sitt uppdrag med ”Dans i skola”, ett utvecklingsprojekt som genomförs i samarbete med Kulturrådet och Myndigheten för Skolutveck-ling. Några uppgifter för det nya samarbetet är att dokumentera och lyfta fram kommuner, skolor och högskolor som arbetar med dans i skolan, verka för kompetensutveckling i dans för olika lärar-grupper och stimulera metodutveckling, forskning och utvärdering. Därefter sker ett samtal om dans i skolan mellan Märta Pastorek, danspedagog och utbildad skolledare och Hugo Tham, dansare. Samtalet kretsar kring danspedagogikens nu och då (vad som förändrats och vilka fördomar som finns), om styrdokumenten och deras öppning kring estetiska läroprocesser, om skrivningar i läroplanerna m.m. Märta Pastorek, danspedagog samt Hugo Tham, dansare, båda från NCFF.

Erfarande och synvändor

Grundskolan tenderar att bli en treämnesskola där fokus är på svenska, matematik och engelska. Men kanske är SO-ämnena skolans viktigaste ämnen därför att de ska ge eleverna de kunskaper och de attityder som behövs för att befästa och fördjupa demokratin. Då behöver lärare, och blivande lä-rare, ha bra verktyg för att stimuleras att fördjupa skolans medborgarfostran. ”Erfarande” står för att lärandet innefattar att elevers erfarenheter står i centrum men också att undervisningen ska ge eleverna erfarenheter. ”Synvändor” står för att lärande också innefattar att möta det okända, att få nya perspektiv som utmanar och berör.Det är i skärningspunkten mellan elevernas och andras erfarenheter, mellan det kända och det okända samt mellan olika perspektiv, som vi lär. Presentationen ger exempel på tematiserad SO-undervisning och erfarenhetsbaserat lärande framförallt riktad mot äldre åldrar i grund- och gymnasieskola.Tore Almius, f d universitetsadjunkt, Bo Anders-son, prof. emeritus, Per-Olof Hansson, uni-

versitetsadjunkt, Elisabeth Hesslefors Arktoft, universitetslektor, Siv Karlström, adjunkt, Roland Severin, f d universitetslektor, Bengt Tedeborg, universitetsadjunkt och Vilgot Oscarsson, univer-sitetslektor. Alla är eller har varit lärarutbildare vid Göteborgs universitet.

Fler språk, fler möjligheter - språken som verktyg i lärandet Ett målmedvetet och långsiktigt arbete med barns och elevers språkutveckling är nyckeln till kunskapsutveckling och skolframgång. Bristande förmåga att läsa och skriva är en påfallande vanlig orsak till skolmisslyckanden och utanförskap. Framgångsrika satsningar på ett systematiskt arbete med att stödja elevers språkutveckling visar, att det är möjligt att hjälpa i stort sett alla elever att lära sig läsa och skriva och att utveckla dessa förmågor i relation till de nationella målen. Enligt läroplanen ska alla lärare ”samverka med andra lärare /.../ så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling” under hela skoltiden. Vilka grundläggande förhållningssätt och attityder till flerspråkighet finns på skolan? Hur kan skolans alla lärare arbeta och samverka för att på ett effektivt sätt främja flerspråkiga elevers läsutveckling i syfte att parallellt utveckla läsförmågan och tillägnandet av ämneskunskaper? Margareta Ljungqvist, Anna-Lena Olsson och Ka-rin Nyström från Myndigheten för Skolutveckling samt representanter från idéskolorna Central-skolan i Falköping och Internationella Skolan i Gårdsten Göteborg.

Föräldrar och skola – från inflytande till ömsesidigt förtroende

Relationen mellan föräldrar och skola har påtagligt förändrats under senare år. Föräldrars rätt att bestämma över de egna barnens utbildning har stärkts och föräldrar har dessutom getts ett större utrymme att utöva inflytande i skolan. När hem och skola kommit närmare varandra och föräldrar dragits in i skolan har det också medfört ökade förväntningar och krav på lärare att skapa goda relationer till föräldrar. Frågan är hur detta går till

och vad man menar med en god lärar- föräldra- relation. I föreläsningen presenteras, utifrån aktuell forskning, några olika förhållningssätt till för-äldrasamverkan, vilket kan fungera som redskap för att bättre förstå vad föräldrars delaktighet och inflytande kan innebära. Föreläsningen mynnar ut i ett ställningstagande för en relation till föräldrar som bygger på tillit och ömsesidigt förtroende.Lars Erikson, universitetslektor vid Örebro universitet.

Inspireras av Carl von Linné!

Carl von Linné fyller 300 år under 2007! Skolpro-jekt Linné, som är en särskild satsning på skolan inom ramen för det nationella jubileet, presenteras. Projektet vill ge inspiration och bidra med goda idéer till ett tvärvetenskapligt arbete där naturve-tenskap ingår i ett brett sammanhang. Hur kan dramatiseringar användas i skolan? NAVET, science center från Borås, presenterar möjligheterna med drama utifrån temat Carl von Linné och hållbar utveckling. De fortsätter sedan med att på olika sätt visa hur närmiljön runt skolan kan användas och utvecklas för att bli en viktig resurs i undervisningen. Målgrupp: grundskolan. Britt-Marie Lidesten, projektledare Skolprojekt Linné, Riitta Carlström, Erik Vikstrand och Anna Gunnarsson från NAVET, Science center i Borås.

IT - för samverkan, effektivitet och flexibilitet

Skolan är en arbetsplats där många människor möts. En mängd olika aktiviteter, möten och konferenser pågår samtidigt. Information om organisation, samordning, planering och dokumen-tation av vad som sker är en förutsättning för att arbetet ska fungera och mål uppnås. IT möjliggör möten oberoende av tid och rum vilket öppnar möjligheter för samverkan, flexibel undervisning och variationsrik organisation. IT kan utveckla och effektivisera administrativa rutiner och planering inom en skola vilket i sin tur kan skapa resurser för det lokala utvecklingsarbetet. Under temat får ni möta lärare och elever som tes-tat spännande former för samverkan och flexibel

tisdag31 oktober Storföreläsning för alla

kl. 8.30-9.30

Temaföreläsningar kl. 10.15-14.15

Undervisningsidéer genom tidernaPedagogisk och didaktisk forskning har länge poängterat lärande, vilket ibland fått till följd att undervisning har kommit i skymundan. Denna föreläsning kommer att ta upp några historiska såväl som dagsaktuella idéer om undervisning och beskriva dem.Silwa Claesson, universitetslektor, Göteborgs universitet.

görs en krånglig lagstiftning begriplig för alla. Alla skolverksamheter behandlas, från förskola till gymnasium. Staffan Olsson, Södertälje, författare, debattör och tidigare lärarutbildare i 20 år.

Skola 2021 – framtidens kunskap, skola och lärande?

Skola 2021 är namnet på ett projekt som genom-förs av Kairos Future AB i samarbete med Myn-digheten för Skolutveckling. Syftet är att kartlägga de drivkrafter och omvärldsförändringar som på-verkar och kommer att påverka arenan för lärande och skolutveckling i framtiden. Ett annat syfte är att i ett framtidsperspektiv belysa skolans roll i det framtida samhället och vad som kännetecknar en ”bra” skola i framtiden. Tidsperspektivet är 2021. Studien utgörs av en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultaten av studien kommer att offentliggö-ras någon gång under hösten 2006.Göran Krafft, seniorkonsult och strategisk rådgivare med 10 års konsulterfarenhet. Han är beteendevetare i grunden samt projektledare för Skola 2021.

Sluta räkna – börja se!

Att ha en god taluppfattning är grunden för all vidare matematik. Ur innehållet: matematik som språk – positionssystemet – förberedande algebra - tallinjen. Föreläsningen vänder sig till lärare i hela grundskolan och behandlar framför allt hur elever kan bygga upp en god känsla för tal.Ulla Öberg, tidigare universitetsadjunkt vid Mal-mö högskola med lång erfarenhet av lärarutbild-ning, fortbildning och utbildning av specialpeda-goger. Hon har också erfarenhet av att undervisa i matematik i alla skolår i grundskolan.

Stad i staden - en resa genom en stadsdelOBS! Starttid kl. 8.30-14.15

Under detta tema arbetar vi med ”Staden som klassrum” genom dramatisering av frågor kring trafik och förbindelser i en stadsdel. Tillsammans med arkitekterna och stadsvandringsguiderna Lisa Åhlström och Einar Hansson gör vi en dramati-serad och interaktiv stadsvandring (klä er varmt). Därefter får ni gruppvis med stöd av arkitekter, trafikplanerare och arkitektur- och trafikpedagoger, planera och testa egna upplägg på en vandring. Målgrupp: lärare år 7-9, gymnasium. OBS! Be-gränsat antal platser!Lisa Åhlström, arkitekt och stadsvandringsguide, Einar Hansson, arkitekt och stadsvandringsguide, Mie Svennberg, arkitekturkonsulent, Göteborgs Stad Kultur, Ulrika Lundquist, arkitekt, lärare, Gö-teborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Anna-Lena Lindström, trafikingenjör, Camilla Henriksson, trafikpedagog, Göteborgs Stad Trafikkontoret. Arrangör: Trafik för livet, Göteborgs Stad Trafik-kontoret

Teatersamtal med barn -hur man pratar om teaterupplevelser med barngrupper

Lärare och andra pedagoger tycker ibland att det är svårt att efterbearbeta en scenkonstupplevelse med barnen. Ofta pratar man om handlingen och ”vad tyckte du?”, men hur används teaterspråket? Vad betyder dramaturgi, scenerier, scenografi, pro-

undervisning. Vi får även se exempel på hur lärare effektiviserat sin administration och planering med hjälp av IT-stöd. Ylva Bergstedt, Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla, Center för Skolutveckling Göteborg m fl.

Känsloresan

En workshop där musik och känslor står i centrum. Workshopen inleds med en teoretisk bakgrund till Elisabet Löfbergs och Tommie Haglunds arbetssätt. Deltagarna får prova grundstenarna som metoden bygger på: musiklyssning, rörelse och bildskapande samt måla eller dramatisera sagor till musik. Föreläsarna utgår från fantasi och kreativitet som livsviktiga ingredienser för barns utveckling och för det livslånga lärandet. En nyckel till fantasin är musiken. Barnen lotsas in i den klassiska musiken med hjälp av berättelser som stimulerar fantasin och inlevelseförmågan. Metoden vänder sig i första hand till lärare som arbetar med barn 5-9 år men lärare som undervisar andra åldersgrupper är också välkomna. OBS! Begränsat antal platser.Tommie Haglund, tonsättare och Elisabet Löfberg, pianopedagog.Arrangör: Musik i Väst

Mobbning i skolan- grundläggande fakta och ett effektivt åtgärds-program

Ett vetenskapligt utvärderat åtgärdsprogram mot mobbning presenteras och forskningsresultat från stora mobbningsundersökningar i Norge redovisas. Åtgärdsprogrammet används framgångsrikt i flera länder och här presenterar stadsdelen Högsbo sina erfarenheter av implementeringen/organiseringen av åtgärdsprogrammet på fyra skolor. Temat kom-mer också att innehålla en översikt över vad inter-nationell forskning säger om mobbning och våld i skolan, och de faktorer som påverkar uppkomst och utveckling av sådana problem. Dan Olweus, professor i psykologi vid universitet i Bergen, Norge, som har forskat om mobbning och våld bland barn och ungdomar i mer än 30 år samt Göran Englund, lärare i Högsbo, Göteborg.

Mångkultur & Interkulturell pedagogik

Vems verklighet förmedlas i skolan och på muse-er? Tillämpar vi interkulturell pedagogik? Behöver vi resa ut i världen för att förstå världen? Vi känner igen begrepp som globalisering, internationali-sering, etnicitet och identitet i debatten, men hur ser det ut i verkligheten? I praktiken? Seminariet inkluderar såväl teori som praktisk tillämpning. Konst och Kulturutveckling, Västra Götalandsre-gionen, ger under Mångkulturåret en seminariese-rie som riktar sig till lärare, pedagoger, kom-munikatörer och andra som arbetar med grupper och mötet med konst. Här ges ett smakprov som inkluderar såväl teori som praktisk tillämpning (workshop). Caroline Ljungberg, forskare i pedagogik Lunds universitet, Terese Raymond, CIU, Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte, samt Cecilia Pars-berg, konstnär, som arbetat med konstprojektet Tapeten i Rinkeby.Arrangör: Konst och Kulturutveckling, Västra Götalandsregionen

Mänskliga rättigheter?- det tar vi efter jullovet!

Mänskliga rättigheter är såväl en juridisk, moralisk som politisk fråga med allt större vikt.Varför har vi de rättigheter vi har, efterlevs de och vems ansvar är det? Rättigheter ses ofta som en angelägenhet för andra, långt borta. Men hur ser respekten för mänskliga rättigheter ut i Sverige idag? Kunskap i och om rättigheter är en viktig del av skolans uppdrag. Vad betyder det för lärare och elever?Lennart Engström,Göteborgs Stad Levande historia, Elisabeth Abiri och Anna Brodin från Centrum för studiet av de mänskliga rättigheterna vid Göteborgs universitet.

Om att förstå vår värld

Det är av avgörande betydelse att vi har en insikts-full uppfattning om hur samhället fungerar och förändras, såväl historiskt som i vår samtid. En förståelse av komplexa sammanhang är ett viktigt redskap för att kunna hantera våra liv i en förän-derlig värld. Frågan är på vilka sätt vi kan stimu-lera och stödja ungdomars förståelse av världen? Programmet omfattar en simuleringsworkshop, övningar i produktions- och arbetsorganisation i Minifabriken, samt föreläsning, diskussion och praktiska tips. Målgrupp: år 7-9 samt gymnasie-skolan. Henrik Olsson, historiker, Jerry Alrup, teknisk pedagog vid Innovatum Kunskapens Hus. Arrangör: Innovatum Kunskapens Hus

Retorik i skolan- lika viktigt som att lära sig skriva?

Fjärilar i magen? Hjärtklappning? Tunghäfta? Lugn, det finns bra och enkla knep att ta till för att lära eleverna våga tala inför publik! Att kunna hålla anföranden och göra presentationer är en kunskap som borde höra till de grundläggande färdigheterna i dagens kommunikationssamhälle, en praktisk kunskap som eleverna har nytta och glädje av genom hela sin utbildning, i både yrkes- och privatliv. Föreläsningen ger praktiska exempel på hur man kan arbeta med retorik i skolan. Dessutom gör vi några retorikövningar tillsammans. Älvdalsskolan i Älvdalens kommun arbetar mycket framgångs-rikt med retorik och har också fått nationella priser för detta. När man arbetar med retorik, arbetar man också för demokrati och dess värdegrunder. ”Retorik som Röda Tråden” ger eleverna värdefull kunskap för livet! Karin Beronius, adjunkt i språk och lärare i reto-rik, egen företagare.

Sekretess och anmälningsplikt-i förskola och skola

Förskolan och skolan har ett stort ansvar att samverka med och ge stöd till barn, elever och deras nära anhöriga. Då kan även olika myndighe-ter behöva kontaktas, t.ex. andra förskolor/skolor, socialtjänst, sjukvård och polis. Här blir frågan om sekretessgränser och om dokumentationskrav vik-tiga. Frågor ställs ofta om exempelvis vad man kan säga till annan personal, vad kan lämnas till andra myndigheter utanför den egna verksamheten, vad är en allmän handling, vilka brott kan polisanmä-las och hur fungerar anmälningsplikten till social-tjänsten. I kombination med konkreta fallexempel med anknytning till förskolan och skolans vardag,

scenium, smink, mask och kostym? Blir föreställ-ningen annorlunda om kostymerna är vita istället för svarta, och vem bestämmer hur det ska vara? Kom och se teater tillsammans med oss och prata om föreställningen med en professionell dramaturg från Riksteaterns Unga Riks, Joakim Stenshäll. Vi ser Älvsborgsteaterns nyskrivna föreställning för 6-9-åringar, ”Jorden är min filt!” av Sofia Fredén och har livliga samtal efteråt. Lärarhandleding ingår. Representanter från Backa teater, Göteborg. Arrangör: Backa teater, Riksteatern Västra Götaland, Västsvenska Teater och Dans

Utomhusmatematik - lära in matematik ute

Att regelbundet förlägga en del av matematikun-dervisningen utomhus innebär att kunna förverk-liga många delar av läroplanens mål som inte låter sig göras lika lätt inomhus. Det gäller inte minst i arbetet med att praktiskt och konkret bekanta sig med geometrin, eller för att få insikt om hur matematiken kan ha gestaltat sig för t.ex. sten-åldersmänniskorna. Utomhus, vare sig det är på skolgården, i skogen eller i en park, finns många möjligheter att också upptäcka matematikens es-tetiska värden liksom att förstå, kommunicera och lösa konkreta problem i meningsfulla samman-hang. Föreläsningen ger konkreta och praktiska tips om hur man kan gå tillväga för att förverkliga utematematiken. Det ges också utrymme för att själv få pröva några ”uteövningar”. Marie Ståhl, 1-7 lärare och arkitekt med flera års erfarenhet av utomhuspedagogik.

Vad tar vattnet med sig på sin väg?

Vattnet är ständigt i rörelse och vattnet på jorden går runt i ett evigt kretslopp. Vatten tar i sitt flöde med sig många ämnen ur luft och mark på sin väg mot havet. Hur påverkar dessa ämnen vattnets egenskaper och organismerna som lever i detta vatten? Forskare från institutionerna för kemi och zoologi diskuterar. Förslag på illustrerande labo-rationer följs av analyser av temat ur ett didaktiskt perspektiv. Målgrupp: Lärare på gymnasiet och andra intresserade. Lennart Sjölin , professor, Jan Stenson och Christer Gruvberg, forskarstuderande, Göteborgs universitet.

Vägledande samspel – ICDP, International Child Development Programmes

Vägledande Samspel är ett hälsofrämjande program anpassat för barn i olika åldrar och inom verksamhetsområden som förskola, skola, barnhäl-sovård och socialtjänst. Det syftar till att stimulera och utveckla ett positivt samspel i vardagsarbetet mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mel-lan vuxna utifrån barnperspektivet. Programmet bygger på forskningsresultat rörande faktorer som skapar en utvecklingsfrämjande uppväxtmiljö och programmet påverkar både lärande och arbetsmiljö i positiv riktning. Genom detta förhållningssätt hävdas den moderna barnsynen, barnperspekti-vet och FN:s barnkonvention. Lilian Berggren, psykolog i Örebro kommun, lärare och forskare på Örebro universitet. Har under många år arbetat med kompetensutveckling i Sverige. Medarrangör: Centrum för Barns och Ungdo-mars Hälsa i Göteborg (CEBUH)

Dansa en saga- danslek/improvisation utifrån en saga14.40-16.20Under seminariet kommer deltagarna få ta del av följande moment: berättarövningar, danslek, dramatisering, övningar för ökad kropps- och rumsmedvetenhet, enkla andningsövningar, tillits-övningar, iscensättning av eget tema där rörelsen berättar, blir dans. I ceremonier och ritualer har människan alltid uttryckt sig genom dansen, det vill säga det ickeverbala, gränsöverskridande språket, som ger den fysiska bilden form. Sagoge-staltning är en uttrycksform som kan förena just berättande och dans. Hugo Tham, dansare med mångårig pedagogisk erfarenhet.Arrangör: Västra Götalandsregionen, Konst- och Kulturutveckling/Danskonsulenterna

Det är på frågan det hänger!14.40-16.20I matematikundervisningen är det viktigt att ställa frågor så att det sker ett lärande och inte bara en kontroll. Bra frågor har inte bara, eller ens, ett rätt svar utan ska sätta igång en process så att lärande sker. Ulla Öberg, tidigare universitetsadjunkt vid Malmö högskola med lång erfarenhet av lärarutbildning, fortbildning och utbildning av specialpedagoger.

Drakbergsskolan - hur man kan arrangera arenor för både barns och vuxnas lärande?15.00-16.00Drakbergsskolan är en friskola med kooperativ arbetsform och undervisningen och synen på barn grundar sig på den franske pedagogen Célestin Freinets tankar. Det innebär att skolan i sitt arbete med eleverna strävar efter att de ska känna lust att lära, och att de två grundpelarna är elevmedver-kan och att skolan är en levande del i samhället. Förhållningssättet präglas av att man som pedagog är lyhörd mot elever och aktuella händelser och låter detta påverka innehållet i skolans arbete. Seminariet visar hur kan man organisera arbetet så att lärande möten sker för både barn och vuxna samt tid för planering och reflektion skapas. Inger Nyqvist, rektor, Raija Törnroos, lärare m fl.

Fysikaliska leksaker 14.40-16.20Detta seminarium erbjuder en ”experimentverk-stad” i mini-format där det finns möjlighet för besökaren att själv få pröva på att experimentera och förstå den pedagogiska principen med fysika-liska leksaker. Per-Olof Nilsson som är professor i materialfysik på Chalmers har under åren funnit att vetenskaplig kommunikation är mycket underut-vecklad. För att förbättra situationen har han sedan 8 år bedrivit en permanent experimentverkstad med 260 experiment för åldrarna mellan 6 - 99 år. Verksamheten har fått pris och utmärkelser både i Sverige och utomlands. Per-Olof Nilsson avslutar med en show med avancerade och häftiga demonstrationer. Per-Olof Nilsson, professor i materialfysik på Chalmers tekniska högskola.

Gott skolklimat- hur får man det?14.50-15.50Hur får man elever, personal och föräldrar att tillsammans arbeta för att utveckla trygghet, själv-förtroende och ansvarstagande? Här berättar tre lärare, från tre olika skolor i Göteborg om sitt ar-bete med det socialt och emotionellt lärande ämnet Livskunskap, sett utifrån olika infallsvinklar och förankringsmetoder. Vidare berättar man om hur man aktivt arbetat med metoder för att öka sam-verkan och delaktighet vad gäller elever, föräldrar, stadsdelen i övrigt samt föreningsverksamheten. Linda Svensson, lärare Glöstorpsskolan, Annika Regfeldt, lärare Tynneredsskolan samt Patrik Swärd, lärare Hovåsskolan.

Hot och Våld - vad gör man?15.10-16.10Eva Eriksson Soleimani, rektor i Bergsjön har själv mordhotats och misshandlats under arbetstid. Varför polisanmälde hon inte? Varför gjorde hon inte arbetsskadeanmälan? Efter att ha arbetat med Hot- och Våldsplanen i Bergsjön finns en helt ny kunskap hos henne och nu berättar hon om hur man kan agera. Skoljuridik och vanliga lagar mot brott lyfts fram på ett tydligt sätt genom att exem-pel från vardagen tas. En föreläsning för rektorer i förskola och skola, pedagoger, skyddsombud m fl. Eva Eriksson Soleimani, rektor på Backegårdssko-lan, Bergsjön i Göteborg.

Hörselhälsa - forskare och praktiker samverkar vid design av undervisning14.50-16.30Lärare och forskare samarbetar i ett projekt där man utifrån aktuell forskning designar en under-visning om ljud, hörsel och hälsa i grundskolans senare år. Flera olika skolämnen är inblandade så-som biologi, fysik, kemi, teknik och musik. Syftet är att öka elevernas lärande inom området och att elevernas ansvarstagande för sin egen och andras hörselhälsa ska öka. Undervisningen designas med hjälp av elevernas förkunskaper och genomsyras av formativ utvärdering. Lärarna berättar om sina erfarenheter av projektet och hur dessa kan bidra till att utveckla undervisningen inom andra områ-den. Eva West, universitetsadjunkt och doktorand IPD, Göteborgs universitet, Lise-Lotte Stig, Mun-kegärdeskolan, Susanne Westin och Ulrika Hanse, Thorildskolan samt Cristine Lysell, Ytterbyskolan, Kungälv.

Kulturell tid och individuella ryt-mer - elevers balansakter mellan tvetydiga kulturella uppmaningar i skolan 14.50 -16.30 Utgår från gymnasieelevers beskrivningar av sko-lans tid, den kulturellt skapade och förutbestämda tiden som ”styr” elevers handlingar i skolan. Men även av tiden i skolan, deras individuella upplevel-ser och erfarenheter av skoltidens villkor. Dessa olika dimensioner av tid samspelar och existerar samtidigt i elevers vardagliga liv. Deras förståelse av skolans aktuella erbjudanden om eget ansvar och mer självständigt arbete har sin grund i hur de, eller deras ”tidssjälv”, lyckas balansera mellan dem. Jutta Balldin, Stockholms universitet, disputerade i februari (2006) med avhandlingen ”Kulturell tid och individuella rytmer. Gymnasieelever om tidens pedagogiska villkor.”

Seminarier tisdag

Kunskap om räknestrategier- om en utrednings- och analysmetod för att fånga studerandes räknestrategier på basnivå 14.40-16.20Analysen riktar sig främst till dem som har stora svårigheter, men ger också en överblick över hur klassen tänker matematik på basnivå. Syftet är att snabbt finna åtgärder för elever med olika inlär-ningshinder och/eller specifika matematiksvårig-heter, att kunna hjälpa dem att utveckla sina egna strategier. På köpet får läraren också en möjlighet att höja studienivån för samtliga”långsamma”. Det handlar om det strategiska tänkandet i matematik hos studerande med låg tilltro till sitt lärande/sin förmåga i matematik och om möjliga vägar att bryta den negativa självbilden. Jan Nankler, speciallärare, Vingagymnasiet, Göteborg, med tjugo års erfarenhet som komvux-/grundvuxlärare.

Lokalt godkänd?14.50-16.30Vårt målstyrda betygssystem ställer stora krav på skolor att själva utforma lokala mål och fylla dessa med innehåll. 1996 och 2005 samlade Jörgen Tholin in lokala arbetsplaner och betygskriterier i engelska, kemi och idrott och hälsa för år åtta från hundra ”högstadieskolor”. Vad har skett under dessa åren? Hur beskriver lärarna sina ämnen och vilka delar som är viktiga? Jörgen Tholin utgår från sin forskning för att diskutera och problemati-sera generellt runt vårt betygssystem. Jörgen Tholin, vicerektor Högskolan i Borås, grundskollärare och betygsforskare.

Lärandeprojekt för skolutveckling-vad kan vi lära av det?14.50-16.20Många skolenheter bedriver skolutveckling i någon form. Att skapa en mera bestående föränd-ring i skolorganisationen kan vara en mödosam process. Under seminariet redovisas metoderfaren-heter från ett pågående förändrings- och utveck-lingsprojekt. Projektet handlar om samverkan mellan skolpraktiker och forskare, med fokus på att engagera skolans personal i deras skolvardag. Brunnsboskolan i Göteborg (F-9), startade 2005 tillsammans med Göteborgs universitet ett föränd-ringsarbete med syfte att utveckla arbetsorganisa-tionen. Målet för förändringsarbetet är dels att öka engagemanget hos eleverna för skolarbetet och dels att öka arbetstillfredsställelsen hos persona-len. Förändrings- och utvecklingsarbetet utforma-des som en aktionsstudie. Därigenom engageras skolans personal i att aktivt delta i förändrings- och utvecklingsarbetet, och man lär av projekterfa-renheter under studiens gång. Lennart Jansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet samt representanter från Brunnsbosko-lan i Göteborg.

Mänskliga rättigheter- pedagogiska verktyg 14.45-16.20Filmen är en av flera viktiga hörnstenar i yttrande-friheten. Inom ramen för projekt ”Angeläget” har olika pedagogiska verktyg inom film tagits fram för hur man kan arbeta med mänskliga rättigheter i skolan. Fokus ligger på unga människors vardag och den verklighet som de kan relatera till. Både traditionella och mer nydanande metoder presen-teras. Martin Rydéhn, projektledare ”Angeläget” –en film om mänskliga rättigheter.

Projekt Fågelholk 15.15-15.55 I Projekt ”Fågelholk” skulle alla elever i klassen bygga varsin fågelholk. Mycket tid, möda och matematik lades ner på planeringsstadiet. Hur stor skall en fågelholk vara? Vilket material ska man ha? Fungerar en tvåvåningsholk? Många matematiska moment krävdes för att få till en bra ritning innan det var dags att börja såga till bitarna. Holkarna kom upp någon gång i mitten av april. Tre elever knäckte idén med att installera en kamera i en av holkarna och efter lite letande på nätet hittades en lämplig kamera som både klarade väder och mörkerförhållandet. Johan Unossons målsättning är att hitta matematik och naturve-tenskap som på något sätt berör eleverna gärna integrerat med andra ämnen som teknik och slöjd. Johan Unosson, ma- no- och tekniklärare, Furu-lunds skola i Partille, mottagare av Nämnarens stipendium 2006.

ROSE-projektet - the voice of the learners15.00-16.20“More smiles on our faces! Transformation, not correction! Not only to know, men också to un-derstand!”. Så avslutade Anders Jidesjö en av sina presentationer kring Rose-projektet (the Relevance Of Science Education), som är ett internationellt projekt om ungdomars attityder till naturvetenskap och teknik. Projektet har genomförts i mer än 40 länder i samtliga världsdelar. Det som svenska ungdomar i 15-årsåldern har gemensamt med andra är att de efterfrågar relevans och sam-manhang i undervisningen. Om detta brister blir det till hinder för både intresse och lärande. Ett fungerande utbildningssystem med kunniga lärare är nyckelfaktorer i dagens samhälle och för den utveckling som sker. Hur kan vi hitta nya sätt att kommunicera ett naturvetenskapligt och tekniskt innehåll, så det är mer i fas med dagens ungdoms-kultur? Anders Jidesjö, doktorand Linköpings universitet.

Skyddsnätet - en elev - en lärare15.00-16.30Skyddsnätet är en samverkansorganisation inom Vingagymnasiet i Göteborg som vänder sig till ”unga utanför”. Samverkan sker mellan skola (In-dividuella Programmet), socialtjänst samt eleven och hans/hennes familj med syfte att stödja eleven till att hitta sin plats i samhället.Bibbi-Lou Speiser, chefspsykolog, specialpe-dagoger från Skyddsnätet samt representanter från socialtjänsten.

Smart or bored?15.00-16.20Smarta tavlor, aktiva tavlor, tavlor som kan samlas under benämningen interaktiva skrivtavlor skruvas allt oftare upp i klassrum och skolmiljöer runt om i landet. Den smarta tavlan skapar interaktivitet, olika medier nås på ett enkelt sätt. Eleverna sprud-lar av idéer, lärarens uppgift blir att samla ihop och utveckla tankar och lärande – den handledande lä-raren! Eller kan det vara så att de smarta tavlorna konserverar ett förmedlingspedagogiskt arbetssätt där läraren blir mer knuten till tavlan och eleverna till sina platser? I ett sådant klassrum blir eleverna snarare uttråkade – bored – än smarta. Detta se-minarium belyser både möjligheter och fallgropar med de nu så populära interaktiva skrivtavlorna.Ylva Bergstedt, Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla, Center för Skolutveckling Göteborg.

Språkutveckling och brobygge- ett läsfrämjande projekt i Biskopsgården15.00-15.40Landamäreskolan, en skola med många nationa-liteter, har under flera år arbetat med att förbättra barns och ungdomars läsutveckling. Sedan våren 2006 pågår ett tvåårigt projekt ”Vår svenska kulturskatt i ett mångkulturellt perspektiv”. Många elever på skolan känner dåligt till svenska barn- och ungdomsförfattare, men tillsammans har elev-erna stor kunskap om andra kulturers sagotraditio-ner. Därför arbetar skolan idag med läsutveckling genom att fokusera på svenska författare och sagor ur ett mångkulturellt perspektiv. I detta semina-rium presenteras flera av de metoder man arbetar med. Med detta arbete hoppas man nå ökad läslust hos eleverna, ökad kunskap om svensk kultur och svenska författare och att elevernas självförtroende stärks. Janet Feldthausen, lärare, Kerstin Kloo, lärare, Louise Widengren, lärare och bibliotekarie samt Sally Jonsson Lilja, rektor på Landamäreskolan i Göteborg.

Till mänsklighetens försvar - iakttagelser av krigsbrott, tribunaler och försoning15.00-16.00Att ställa folkmördare och krigsförbrytare till svars är en av vår tids viktigaste frågor. Men metoderna är inte självklara. Gång på gång har världens ledare lovat att aldrig mer tillåta grymma övergrepp på humanitär rätt, ändå fortsätter dessa brott att begås. Journalisterna Görrel Espelund och Andreas Karlsson har i tio års tid rapporterat från konflikter runt om i världen och deras rättsliga och humanitära efterspel. I detta seminarium berättar de om en reportagebok som de skrivit tillsam-mans som går på djupet med dessa frågor och som förmedlar kunskaper som vi behöver för att förstå sambandet mellan svåra begrepp som skuld och sanning, rättvisa och försoning. Deltagarna får var sitt ex av boken genom organisationen Levande Historias försorg. Görrel Espelund, journalist samt Andreas Karlson, journalist.

Tvåspråkig matteundervisning14.50-16.20På Internationella Skolan Gårdsten i Göteborg är det viktigt att man får möjlighet att utveckla de kunskaper man har med sig när man kommer till skolan som nyanländ. Detta medför bland annatatt skolan lägger stor vikt vid elevernas moders-mål. Skolan har genom att förändra sin organisa-tion, möjlighet att ge de elever som talar de större språken på skolan undervisning på både svenska och modersmål redan från det att de kommer till skolan. Föreläsningen kommer att handla både om organisationen och hur det rent praktiskt kan gå till när allt fungerar som det ska. Lena Bilén, lärare och Ritva Ailomaa, rektor och utvecklingsledare vid Internationella Skolan i Gårdsten i Göteborg.

UtställningenMed på utställningen finns både kommersiella utställare och goda exempel från förskola/skola/gymnasieskola. Den är öppen dagligen mellan 8.00-17.00, med undantag för måndag då det är öppet till 18.00.

Mässutställare och Goda skolexempelCEBUH, Konsument Göteborg, Kulturinstitutioner samt kulturkonsulenter från Västra Götalandsregionen, Lärar-förbundet, Lärarnas Riksförbund, Specialpedagogiska institutet, Trafikkontoret, Borås Högskola, Fridaskolan, Stadskansliet Göteborg, GR Utbildning, Introduktionssko-lan Bergsjön, Fronter, Bioresurs, Klassmorfar, Center för Skolutveckling Göteborg, Apple, Den globala skolan, NCM, Myndigheten för Skolutveckling, Göteborgs universitet, Kronofogdemyndigheten m.fl.

För uppdaterad information, eventuella ändringar och utförligare beskrivningar gällande teman och seminarier se www.goteborg.se/skolutveckling

Vad är en mångkulturell skola?15.10-16.10Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Vad betyder det för skolan? Hur hanterar vi uppslut-ningen bakom en värdegrund med respekten för elevernas kulturella mångfald? Vilka skillnader accepteras i ett mångkulturellt Sverige? Vad förstår vi med ordet kultur? Det finns tendenser att bara skillnader som tillför det etablerade samhället bejakas – gärna falafel och bhangra-musik, men inte lika gärna slöjor och arrangerade giftermål. Var går gränserna för kulturell tolerans - eller hur ska vi förstå och hantera de motsättningar som som uppstår i det mångkulturella Sverige och dess skolor? Seminariet försöker ge redskap att skilja mångkulturell svensk demokrati från svensk kul-tur. Vad menar vi egentligen med mångkultur? Klas Grinell, fil dr i idéhistoria, Göteborgs uni-versitet.

Vi och Dom - främlingsfientlighet, rasism och synen på den andre14.40-16.20En föreläsning där vi tittar på den bild vi får från film, TV och även nyheter – av människor och händelser i vår värld. Vad betyder geografisk och kulturell närhet för vår syn på andra människor? Hur fördomsfulla är bilderna i populärkulturen jämfört med TV-nyheterna? Johan Holmberg och Mikael Kowalski, Filmpedagogerna Folkets Bio. Arrangör: Film i Väst

Den meningsfulla språkväven- om textsamtalets möjligheter att utveckla barns läsförståelse

Om berättande, gemensam läsning, litteratursamtal och reflekterande skrivning för barn i åldrarna 6-12 år. Föreläsningen kommer att ge didaktiska exempel på hur gemensamt läsande, samtalande och skrivande i olika genrer utvecklar barns läsför-ståelse. Boken, ”Den meningsfulla språkväven”, vars innehåll ligger till grund för föreläsningen har fått mycket goda omdömen i pedagogisk press och av Bibliotekstjänst. Rigmor Lindö, universitetslektor Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Den nya gymnasieskolan

Hur kommer den nya gymnasieskolan att se ut när eleverna börjar i augusti 2007? Vad innebär förändringarna? Hur går Skolverket vidare? Skolverket presenterar huvuddragen i revideringen av gymnasieskolan, Gy 07. Grundtanken i den nya gymnasieskolan är helhet och sammanhang. Vägen dit går genom 11 steg, där några av stegen är ämnesbetyg och större kurser, gymnasiearbetets nya roll och att en gymnasieexamen införs. Även samverkan mellan kärnämnen och karaktärsäm-nen betonas starkare än tidigare. I föreläsningen redovisas också principen för hur nya ämnen och kurser är konstruerade så att ett system med ämnesbetyg kan ersätta de nuvarande kursbetygen. Föreläsningen ger dig det du behöver veta för att vara uppdaterad på utvecklingen i gymnasiesko-lan. Det kommer även att finnas möjlighet att ställa frågor. Kerstin Stråhle, universitetsadjunkt, Göteborgs universitet, Peter Bohman, undervisningsråd, Skolverket.

En levande IUP i vardagen

Från och med januari 2006 ska alla elever i grund-skolan ha en individuell framåtsyftande utveck-lingsplan (IUP). Här förklaras hur man kan se IUP som en del av det pedagogiska vardagsarbetet. Projekt Framåtanda bygger på tre elevaktiva

verktyg, t.ex. kontakt- och utvecklingsboken som är elevens ”ryggrad” i skolarbetet. Här dokumen-teras elevens lärande och här sköts kommunika-tionen mellan skola och hem. Målportfolion som dokumenterar processen till måluppfyllelsen i ämneskunskaperna. Dialogboken som är en social reflektionsbok mellan elev och pedagog. IUP:n grundar sig på dessa verktyg. Den pedagogiska modell som här visas skapar en tydlig kommunikation mellan pedagog, elev och förälder. Meningen är att eleven ska vara aktiv i sitt lärande, föräldern ska vara informerad om lärandeprocessen och pedagogen ska känna ett ökat stöd i sin yrkesroll. Målgrupp: All personal inom grundskola/särskola. Carina Jerlov och Marie Bredman är förändrings-ledare i projekt Framåtanda, Kungälvs kommun. De är båda 4-9 so/sv-pedagoger och har 10 års erfarenhet av arbete i både kommunal och privat verksamhet.

En skola för alla-likvärdighet, delaktighet, gemenskap och lärande

Skolsystemet och utbildningen spelar en strategisk roll för att nå denna ambition. Tolkningarna av ”en skola för alla” är många och förutsättningarna skiljer sig åt . Men genom att alla är ansvariga från förvaltningschef och rektor till den enskilda lära-ren handlar det om att arbeta utifrån kunskaper, organisation, resurser och individer. Vilka synsätt, förhållningssätt och arbetssätt behöver vi för att anta utmaningen om likvärdig utbildning? Inkludering är ett begrepp som kommit att stå som ett svar på frågorna ovan. Men vad menar vi med begreppet och hur hänger det ihop med del-aktighet? Hur vet vi när detta har uppnåtts? Är det upplevelse av detta hos den enskilde eller är det när man organisatoriskt löst det? Hur man ser på frågan har betydelse för de olika yrkesroller som finns inom verksamheten. Vad blir specialpedago-gens uppgift och roll i en skola för alla? Hur kan de olika verktyg och arbetsformer som skolan har (ex utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, elevhälsan, resursteamet) bli samverkande krafter? Tone Engen, Specialpedagogiska Institutet.

Föräldrasamverkan

Samverkan mellan föräldrar och personal är ett komplicerat och mångfacetterat samspel. Det är viktigare att göra sig medveten om betingelserna för samverkan än att få tips om hur man rent konkret ska ”göra”. Föreläsningen handlar om betingelserna; att vara förälder, kunskaper, attity-der, krav, förväntningar. Som en röd tråd genom föreläsningen löper vikten av kommunikation och samspel. Att möta varandra som människor och i detta möte konstruera ett fungerande och givande samarbete. Föreläsningen tar upp kommunikation, olika kontaktformer, utvecklingssamtal och IUP.Lisbeth Flising, universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Göteborg under ytan-mänskliga rättigheter med mångfald, genus, könsidentitet och sexuell läggning i fokus

En workshop med utgångspunkt i hur mänskliga rättigheter måste vara en del av den kommunala vardagen och hur ett brett anti-diskrimineringsar-bete är en förutsättning för att arrangera organisa-tioner för mångfald. Workshopen innehåller föreläsning, värderingsöv-ningar, film- och textmaterial som problematiserar våra föreställningar om könsroller och inställning-ar och attityder som omger sexuell läggning. Delar av materialet är specifikt riktat till skolan som arbetsplats framtaget inom ramen för Equalprojek-tet ”Under Ytan” där Göteborgs Stad deltar som pilotkommun.Agneta Starfelt, Anna Jacobson, Lars Lilled och Seroj Ghazarian, Göteborgs Stad Stadskansliet

Hälsoäventyr- på vilket sätt kan hälsa stimulera lärandet?

Med hälsoäventyrspedagogik får elever och lärare en möjlighet att utforska sambandet mellan lärande och hälsa. Tillsammans med kunskapslad-dade hälsopedagoger och lustfylld rekvisita bjuds du på metoder som skapar inspiration och nyfiken-het. Du får smakprov från olika program som rör livsstil, mat, rörelse och relationer. Hälsoäventyret

onsdag1 november Storföreläsning för alla

kl. 8.30-9.30

Temaföreläsningar kl. 10.15-14.15

Kvarteret Sverige i den globala byn - hur inspirerar skolan till ett lustfyllt engagemang för rättvisa och hållbar utveckling?

Stefan Edman, författare och före detta lärare i bland annat ekologi samt miljörådgivare till regeringen.

Oasen Vara är en del av det regionala folkhälsoar-betet i Västra Götalandsregionen och fungerar som metodutvecklingsenhet med inriktning på barn och unga. På Hälsoäventyret är den kreativa processen ständigt i rörelse. Hälsopedagogerna ifrågasätter och utmanar, vänder och vrider på idéer och ser möjliga vägar att nå ut med hälsobudskap till barn och unga. I Göteborg finns flera hälsoäventyr; Ti-gern, Älgen, Björnen. Dessutom har skolpersonal utbildats i hälsoäventyrspedagogik. Elisabeth Stigson från Hälsoäventyret Oasen Vara, samt hälsopedagoger från Göteborg.

IT- lärande och framtiden

Människan har under alla tider använt verktyg till hjälp för sitt lärande. Ett kollektivt minne har byggts upp och tagits tillvara, såväl i bonde- samhället som efter den industruella revolutionen. Utvecklingen i vårt samhälle sker i en rasande takt. Befintlig teknik förfinas och nya innovatio-ner dyker upp. IT erbjuder en stor variation av uttrycksformer och arbetssätt. Med hjälp av IT besöker elever platser och deltar i skeenden i fan-tasin eller i en simulerad verklighet. Experiment som tidigare varit svåra att genomföra utförs nu med enkelhet. Besöket på savannen känns verkligt, atomens uppbyggnad blir synlig, man kan befinna sig i orkanens öga och leva andra människors liv. För barn och unga blir allt detta en naturlig del av livet och för skolans del är det viktigt att ständigt reflektera kring hur användningen av IT i olika former kan bidra till ett ökat lärande. Ett tema fyllt av inspiration, konkreta exempel och kittlande framtidstankar om IT och lärande. Ylva Bergstedt, Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla, Center för Skolutveckling Göteborg m. fl.

I konfliktens centrum - om vi inte vill gå förbi…

Konflikter i klassrummet, stökigt i korridoren? Mobilerna på? Hur får man elever att ”lyda”? Hur agerar man när klassens ”kung” tar över? En ungdomsgrupp spelar upp en typisk konfliktsi-tuation från skolan tillsammans med föreläsarna. Utifrån den kommer föreläsarna att problematisera och teoretisera vad den kan handla om. Vi bjuder dessutom in publiken att kommentera och föreslå lösningar. Ungdomarna spelar upp en ny variant. Föreläsare såväl som publik kommenterar och problematiserar. På detta sätt tänkte vi gå in i kon-fliktens centrum och sätta fokus på såväl praktik som teori.Bengt Edström, universitetslektor, Ilse Hakvoort, universitetslektor, Kerstin Wendt-Larsson, uni-versitetsadjunkt, Arja Kostiainen universitetsad-junkt, Agneta Plengier-Gaal, universitetsadjunkt, Birgitta Friberg, universitetsadjunkt,Anna-Karin Schuller, universitetslektor, Gunilla Granath, bitr. forskare, Göteborgs universitet.

Kollegahandledning - ger professionell utveckling

Kollegahandledning är en metod med vars hjälp kollegor på samma arbetsplats eller inom samma profession handleder varandra kring egna problem och frågeställningar inom yrket. Professor Per Lauvås är upphovsman till metoden. Kollegahand-ledning är starkt strukturerad för att få en naturlig progression i samtalet – strukturen gör att man på ett nästan automatiskt sätt närmar sig frågeställ-ningen/problemets kärna och undviker att hamna i ett alltför ytligt och vardagligt samtal. Dessutom gör strukturen ”de talföra mer tänkande” och de ”tystlåtna mer pratsamma”. Strukturen har alltså

en demokratiserande inverkan. Man sysslar alltid med autentiska problem för att handledningen ska bli av stort värde för den konkreta yrkesutöv-ningen. Vidare är det alltid en i gruppen som äger problemet, detta för att undvika att hamna i en allmän diskussion. Kvaliteten ökar om man tränar sig i att ställa frågor som fokuserar och öppnar upp. Medtag gärna något problem eller någon frå-geställning som du har i din verksamhet och som du kan tänka dig att lyfta vid en av dessa övningar. Föreläsningen innehåller teori kring metoden och ”pröva på”- övningar. Dick Aurell, Rektorsutbildningen, Göteborgs universitet.

Ledarskap för pedagoger – hur EQ kan ge arbetsro i klassrummet/barn-gruppen

Självkännedom: Ju mer jag vet om mig själv, desto större chans har jag att handla sakligt och förnuftigt. Empati: Utifrån kunskap om mig själv, se och förstå barnens och kollegornas perspek-tiv. Ansvar: Förståelse av värdet av utvecklad förmåga till ansvar. Kommunikation: Identifiera och utveckla min egen kommunikationsförmåga. Konflikthantering: Det finns inget korrekt sätt att göra det felaktiga på.Sofia Norberg, civilingenjör och författare till boken Makt, känslor och ledarskap i klassrummet.

Länge Leve Livet - föreläsning, filmvisning och mini-workshop

4 000 gymnasieelever i Göteborg har redan sett filmen ”Länge Leve Livet”. I denna föreläsning får ni se filmen Länge Leve Livet, som handlar om rattonykterhetens konsekvenser. Vi informerar om drogförebyggande arbete och i en miniworkshop får ni ta del av den lärarhandledning som tagits fram för arbete med elever kring filmen. Såväl film som lärarhandledning har fått mycket goda betyg i den utvärdering som gjorts. ”Heltäckande och mycket aktuell information”.”Det bästa var kombinationen med film och övningar.” Lärarhandledning är framtagen inom Trafik för livet Göteborgs Stad Trafikkontorets program för skolan i ett samarbete med Kunskapskällar´n och drogsamordnare i Göteborg.Erika Marklund, projektledare Länge leve livet i Göteborg och dramapedagog, Camilla Hen-riksson, trafikpedagog och programansvarig Trafik för livet, Ove Lundgren, projektledare Kunskapskällar´n, Ulla Kungur, drogsamordnare. Arrangör:Trafik för livet, Göteborgs Stad Trafikkontoret

Lärande för hållbar utveckling - i praktiken!

Konkreta exempel på hur man kan arbeta med lärande för hållbar utveckling i skolan på ett såväl idémässigt som ytterst konkret plan. Vi varvar idé, teori och praktik på ett underhål-lande sätt.Thomas Krigsman, föreståndare för Centrum för lärande i hållbar utveckling i Stockholm, Lärar-högskolan och Skolverket. Dessutom representan-ter från skolor i Göteborg.Arrangör: Arbetsgruppen Världen i Skolan – Skolan i Världen, som består av representanter från: Centrum för studiet av mänskliga rättigheter och Institutionen för Statsvetenskap, Göteborgs universitet, Göteborgs Stad Utbildning, GR Utbildning, Lärarförbundet, Center för Skolut-veckling Göteborg, Den Globala Skolan/Sida och Global Forum

Lärandemiljö och pedagogisk analys - LP-modellen

I LP-modellen tar lärarna utgångspunkt i sina egna utmaningar i skolvardagen och genom att an-vända bestämda arbetsprinciper hittar de fram till och genomför förändringar i egen undervisning. Modellen kan användas på både lärandeproble-matik och beteendeproblem i skolan. Avsikten är att skapa en lärandemiljö som ger goda förutsätt-ningar för socialt och ämnesmässigt lärande hos alla elever. Efter att ha utprovats på 14 skolor är nu 120 norska skolor igång med modellen och forskningsresultat visar att genom att använda modellen så har man fått bättre ämnesmässiga resultat i norska, matematik, engelska, naturämnen och miljöämnen, ökad social kompetens, reduktion av bråk och oro i undervisningen, färre konflikter och en klar nedgång i mobbning. Föreläsningen kommer att presentera principerna för att använda modellen i skolan. Dr. Thomas Nordahl, forskare vid Högskolan i Hedmark, Norge. Har tidigare arbetat som lärare och de 10 senaste åren som skolforskare. Han har skrivit en rad böcker och artiklar om pedagogik och specialpedagogik.

Matematik och nyfikenhet- experiment och argumentation

Gäller det att 3 = 0? Hur tar man reda på om något gäller i matematik? Hur gör eleven och hur gör forskaren? Vilken roll har experimentet och vilken roll har den matematiska argumentationen? I vilken utsträckning kan matematik lämna utrymme för upptäckarglädje? Hur ger vi den nyfikne lust att botanisera i matematiken och självförtroende i, och glädje av, att argumentera matematiskt? Brukar du stöta på elever som behöver extra stimulans utöver det som kurslitteraturen och den gemensamma undervisningen erbjuder och vad gör du då? Chalmers och Göteborgs universitet har initierat en grupp som arbetar med att samman-ställa material som vänder sig till gymnasieelever i denna kategori. Gruppen, som består av både gymnasielärare och högskolelärare, börjar med att berätta om materialet de tagit fram och om hur du kan använda det. Sedan följer en diskussion där du får vara med och påverka innehåll och utformning-en av kommande material, så att det skall komma till användning i många klassrum. Samuel Bengmark, universitetslektor vid Chalmers och Göteborgs universitet, Eva Fulöp, lärare på Hulebäckgymnasiet, Calle Flognman, lärare på Fässbergsgymnasiet och NCM, Bernhard Behrens, universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.

Matematikverkstad

I en matematikverkstad får elever möta olika aspekter av matematikämnet och de kan lära med hjälp av fler sinnen än vad som är möjligt om lektionerna enbart består av arbete med siffror och symboler i en lärobok. En väl fungerande matema-tikverkstad underlättar också för lärare att planera och genomföra en omväxlande undervisning som leder till att fler elever får ett fördjupat och vidgat kunnande i matematik. Föreläsningen som utgår från boken ”Matematikverkstad”, tar upp praktiska frågor kring organisation, lokal, inredning, ma-terial och aktiviteter. Arbete i en matematikverk-stad behöver struktur. Det ges därför förslag på system för att ordna allt material, exempel på planeringsunderlag för lektioner samt hur elever kan dokumentera och utvärdera sitt eget lärande,

allt kopplat till grundskolans styrdokument samt nationella diagnoser och prov.Elisabeth Rystedt och Lena Trygg är båda anställda vid Nationellt Centrum för Matematikut-bildning, NCM och har under senare år medverkat i ett flertal kompetensutvecklingssatsningar där lärare byggt matematikverkstäder på sina egna skolor.

Naturvetenskap och teknik - ÄR roligt och engagerande!

Science centers visar vägen. Spännande upplevel-ser i tre workshops ger svar på följande frågor:Hur kan besök på ett science center underlätta för lärare att få mer engagerade elever och varierad undervisning? Vad är det för speciellt med ett sci-ence centers sätt att arbeta? Vilka science centers finns i Västsverige och vad kännetecknar dessa? Workshop 1: NAVET, engagerar, dramatiserar och utmanar! Du kommer att möta kommissarie Inga och hjälpa henne i krimlabbet samt diskutera FAIR TRADE med NAVETs bananer. Workshop 2: Molekylverkstan. Många prylar som underlättar vår vardag är tillverkade av polymera material. Ett sådant material är gummi, vars jättemolekyler ger upphov till många spännande egenskaper.Station 1: Designa gummiband. Med flytande la-tex, färg och fantasi kan du designa superelastiska gummiband.Station 2: Experimentera med gummi. Varför känns ett utdraget gummiband varmt? Blir ett gummiband längre eller kortare om man värmer det? Hur kan man dra en strumpsticka genom en ballong utan att det smäller? Genom experiment kan deltagarna själva upptäcka några av gummits hemligheter.Workshop 3: Universeum Nätverket för Science center i Väst. Balthazar i Skövde, Dalenium i Stenstorp, Innovatum Kunskapens Hus i Trollhättan, Molekylverkstan i Stenungsund, NAVET i Borås och Universeum i Göteborg.

Nationella resurscentra i na-turvetenskap - en resurs för dig som är lärare!

Konkret, praktisk och kreativ NO-undervisning för dig som arbetar i grundskolan. Här får du ta del av en mängd idéer som utgår från barnens/elevernas nyfikenhet och lust att lära. Här presenteras några försök som utvecklar och sätter igång tankar hos både lärare och elever och visar på en vardagsnära undervisning med enkel utrustning i biologi, fysik och kemi. Efter en gemensam genomgång med information om hur du som lärare kan utnyttja nationella resurscentra för inspiration, kompetens-utveckling (kurser, konferenser) och som resurs vid arbete med NO i skolan, ges tillfälle att ta del av hands-onmaterial samt olika aktiviteter som planeras av resurscentra.Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik vid Uppsala universitet, Nationellt resurscentrum för fysik vid Lunds universitet, Kemilärarnas resurscentrum vid Stockholms universitet, tre nationella resurscentra som alla arbetar med inspiration till undervisningen i skolan.

Slöjdlek – ett aktivt sätt för unga att lära känna sitt kulturarv!

Slöjdlek är en verkstad/utställning där spel, lekar, slöjd, sägner och traditioner förpackats i en kreativ

och lockande form. Slöjdlek blåser liv i vår kultur-historia, ger de unga en tråd tillbaka och inte minst ro att lyssna och slöjda. Leken är universell och därför tror vi att Slöjdlek fungerar lika bra för alla, oavsett var eller av vem man är född.Vi ger en liten tuva av vår tradition att stå på och därifrån kan man leta likheter och olikheter ur sina egna minnen. Slöjdlek ger: tvärkulturell upple-velse, ämnesövergripande innehåll, viktig länk till hembygden, koppling till natur och miljö, språklig stimulans, fysisk aktivitet.Lena Yalinkilic, hemslöjdskonsulent i Västra Göta-land arbetar bl a med fortbildning för pedagoger. Dessutom ytterligare två hemslöjdskonsulenter.Arrangör: Hemslöjd Västra Götaland

Sokratiska samtal som metod

Det sokratiska samtalet är snarare ett förhållnings-sätt hos deltagarna än ett arbetssätt. Föreläsningen ger individen ett mer utvecklat tänkande, bättre social kompetens och ökat självförtroende som tänkande och lärande individ, färdigheter i logik, argumentation samt ett eget etiskt förhållningssätt. Barn och vuxna deltagare ges under samtalet rätt att delta som fullvärdiga medlemmar i ett utveck-lande samtal och lärandet bör därför kunna ge ett kommunikativt mönster där den gemensamma dialogen är bas för lärandet. Här ges ett smakprov på fördjupningskursen som inkluderar såväl teori som praktisk tillämpning (workshop). Att lära sig använda det sokratiska samtalet som ett professio-nellt verktyg är kursens mål.Ann Pihlgren, rektor för Freinetskolan Mimer i Norrtälje samt forskare inom pedagogik vid Hög-skolan för lärarutbildning i Stockholm.Arrangör: Konst och Kulturutveckling, Västra Götalandsregionen och Nordiska Akvarellmuseet

Spännande berättelser - tillsammans med barn

Har du tänkt på att en berättelse kan liknas vid en hinderbana? Huvudkaraktären är löparen som vill ta sig från start till mål och arbetar sig förbi hinder på vägen. Publiken väntar andlöst - hur ska det gå? Vi välkomnar dig till en praktisk dag med många lekfulla övningar att använda i förskola och skola, en verktygslåda från filmdramaturgin. Veronica Grönte, grundskollärare och läromedels-författare, Jönköpings kommun. Carina Dahlin, förskollärare och IT-pedagog, Mariebo förskola, Jönköpings kommun.Arrangör: Film i Väst och Regionbibliotek Västra Götaland

Seminarier onsdag

And I like to speak English too14.40-16.20Hur kan man bedöma elevers muntliga språkfär-dighet i engelska i år 5? Vilka bedömningsfaktorer kan användas? Under seminariet diskuteras den muntliga delen av ämnesprovet i engelska i år 5 (Äp 5) och vad elever tycker om att tala engelska och att ha muntliga prov. Seminariet kommer att ta utgångspunkt i dvd:n, ”... and I like to speak Eng-lish too”, som Skolverket skickade ut till landets skolor i januari 2006.Cecilia Nihlén, universitetsadjunkt, Dorte Velling Pedersen, biträdande forskare, båda vid Göte-borgs universitet.

Filmskapande i särskolan 14.50-16.10Film i Sörmland besökte våren 2003 Katrineholm med ett projekt som ledde till att pedagoger från särskolan fick upp ögonen för film. Under de år som gått har särskolans lärare arbetat med att integrera film i den dagliga verksamheten. Film-skapandet ger barnen en möjlighet att se saker och angripa problem ur andra perspektiv. Föreläsaren kommer att berätta om det praktiska arbetet med eleverna, delge sina erfarenheter och inspirera till filmskapande. Hon har tidigare arbetat på Näver-torpsskolan där en eftermiddag i veckan ägnas åt filmundervisning med elever i skolår 9 och 10.Agneta Winkler, lärare i estetiska ämnen på sär-skolan Ängen i Katrineholm.Arrangör: Film i Väst

Framgångsalternativ14.50-16.20Framgångsalternativ (FGA), handlar dels om ett förhållningssätt från lärarens sida men också om de metoder som ett sådant förhållningssätt leder till. Som ett resultat av det projekt som Myndig-heten för Skolutveckling startade och kallade för Framgångsalternativ har skolan börjat utveckla ett arbetssätt i framför allt Livskunskapen. Det innebär bl a hur lärare kan arbeta med att hjälpa eleverna att utveckla sina kompetenser efter hur eleven själv vill. Det handlar också om vad elev-erna önskar att skolan ska förändra för att kunna hålla igång denna utveckling. Föreläsarna kommer att berätta en del om hur de arbetade med projektet och hur de har gått vidare på basis av de resultat som de fick fram.Lena Bilén, lärare i ma/no och Terje Adkins, lärare i bild, båda på Internationella Skolan i Gårdsten, Göteborg.

Fysikaliska leksaker 14.40-16.20Detta seminarium erbjuder en ”experimentverk-stad” i mini-format där det finns möjlighet för besökaren att själv få pröva på att experimentera och förstå den pedagogiska principen med fysika-liska leksaker. Per-Olof Nilsson som är professor i materialfysik på Chalmers har under åren funnit att vetenskaplig kommunikation är mycket underut-vecklad. För att förbättra situationen har han sedan 8 år bedrivit en permanent experimentverkstad med 260 experiment för åldrarna mellan 6 - 99 år. Verksamheten har fått pris och utmärkelser både i Sverige och utomlands. Föreläsaren avslutar med en show med avancerade och häftiga demonstra-tioner.Per-Olof Nilsson, professor i materialfysik på Chalmers tekniska högskola.

Förebyggande arbete på gymnasiet - hur arbetar man med detta när många fors-kare säger att det är för sent att göra något? 15.00-16.00Ett pilotprojekt startade 2004 på Burgårdens Utbildningscentrum, med syfte att kunna påverka ungdomars attityder till droger. En styrgrupp med representanter för elever, lärare, elevhälsan, skolledning och skolvärdar bildades. Efter en kartläggning av skolans förebyggande arbete valde styrgruppen ut fyra hörnstenar att arbeta med: utveckla arbetet att nå elevernas föräldrar, utveckla föreningslivet i och på skolan, implementera någon form av samtalsbaserad undervisningsme-tod samt utveckla samarbetet mellan skolhälsan och den pedagogiska verksamheten. Elisabeth Karlsson, kurator och Agneta Ehnebom, lärare på Burgårdens Utbildningscentrum berättar tillsam-

mans med Nicklas Kartengren från IOGT om hur man har arbetet med detta projekt där skolan, föräldrarna och föreningslivet är involverade och hur man kan övervinna hindren.Elisabeth Karlsson, kurator, Agneta Ehnebom, lärare i livsmedels- hygien-, närings- och livskun-skap samt Nicklas Kartengren, IOGT.

Glittrande ögon och glödande kinder14.50-16.10”Ögat säger till hjärnan och hjärnan tänker och säger till händerna att fånga en fjäril” 4-åring i Reggio Emilia. Varje samtal med barn är ett äventyr och man slu-tar aldrig att förvånas över hur kloka barn är. Om vi verkligen börjar lyssna på barnen med intresse som inte är låtsat, får vi ett fantastiskt material. Att se bilder tillsammans och tala om dem ger upphov till nya tankar. Barn är kunniga, nyfikna med lust att lära. Vi måste bemöta barnen med samma nyfikenhet. Seminariet kommer att handla om hur man samtalar om bilder, hur berättelser växer fram ur bilden och hur lyckliga barnen blir när de upptäcker glädjen till det egna arbetet.Britten Löfqvist, konstkonsulent i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Stad Kultur

Göteborgs Praktiska Gymnasium - modellskola 200615.15-15.55Arbetsplatsförlagd utbildning är skolans koncept. Det man inte lär sig ute - lär vi ut inne.Seminariet visar en annorlunda gymnasieutbild-ning med förankring i arbetslivet. Under de tre åren varvas teori med praktik på företag. Eleverna utbildas på en arbetsplats några dagar i veckan där en handledare tillsammans med en karaktärsäm-neslärare följer elevernas arbete och framsteg.Jan Ekander, rektor vid Göteborgs Praktiska Gymnasium.

Kulturell friluftsdag15.10-16.10Dan Viktor och Markus Ahlberg kombinerar musik och svenska språket på ett sätt som uppmuntrar till eget skapande. Med visor, låtar och dikter stimuleras läs- och skrivlusten och du får med dig inspiration och idéer till nya arbetssätt och tips på hur du kan uppmuntra elevernas kreativitet. I skolorna arbetar de med en föreställning/workshop som framför allt riktar sig till högstadieungdomar. Elever och lärare bjuds in till en interaktiv konsert som påminner mycket om teatersport. De tar fram texter genom att göra textlekar med publiken som lockar fram spontanitet och kreativitet. Sedan sorterar publiken och musikerna tillsammans text-materialet och väljer musikstilar. Avslutningsvis väver Dan och Markus ihop låten och sjunger och spelar tillsammans med publiken. Obs! Begränsat antal platser.Dan Viktor, ordkonstnär och gitarrist, Markus Ahlberg, keyboard, tuba och trombon - Mångsters Orkester.Arrangör: Musik i Väst

Kvalitetsarbete i praktiken14.50-16.05En skolas kvalitet måste bedömas utifrån många olika faktorer som: ledning, organisation, delak-tighet, kommunikation, arbetssätt, arbetsklimat, samarbete m m. Förbättringsarbete innehåller både ”synligt” och ”osynligt” arbete.Barbro Heimler, rektor, Berit Kappers-Petters-son, förskollärare, Marie Nordfält-Pryde, lärare

och Birgitta Åberg, specialpedagog, samtliga från Gunnestorpsskolan i Göteborg.

Lärande för hållbar utveckling- metoder för det dagliga arbetet14.40-16.00Seminariet innehåller metoder, metodtips och övningar kring hur man kan arbeta med lärande för hållbar utveckling. Målgrupp: Alla som arbetar i förskola och skola. Anna Mogren, Den globala skolan och Karl Alfredsson, GR Utbildning.Arrangör: Arbetsgruppen Världen i Skolan – Skolan i Världen, som består av representanter från Centrum för studiet av mänskliga rättigheter och Institutionen för Statsvetenskap, Göteborgs universitet, Göteborgs Stad Utbildning, GR Utbildning, Lärarförbundet, Center för Skolut-veckling Göteborg, Den Globala Skolan/Sida och Global Forum

Multimedia - i modersmålsundervisningen15.20-16.20Digitala sagor, enkla animerade berättelser, kors-ord och lektioner i geografi och historia är bara några av alla de saker man kan göra tillsammans med sina elever i modersmålsundervisningen. Un-der seminariet visar modersmålslärare från Språk-enheten Biskopsgården exempel på hur man med hjälp av IT kan göra modersmålsundervisningen mer effektiv och attraktiv för eleven. Lärare från Språkenheten Biskopsgården, Ylva Bergstedt, Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla, Center för Skolutveckling Göteborg.

Mångkulturella möten i dans14.40-16.20När det fysiska uttrycket blir ett gemensamt språk oavsett kulturell bakgrund och geografisk hemvist.En seminarieworkshop med erfarenheter kring projektet ”Möten i Göteborg” samt sång- och danslekar från Sverige och världen. Maria Rudbo, danskonsulent i Göteborg samt Gunilla Sellersjö och Gunnel Sjögren, kulturpe-dagoger. Arrangör: Göteborgs Stad Kultur

Njudungsgymnasiet- en idéskola för yrkesutbildning15.00-16.00Skolan driver tillsammans med yrkesrådet ett po-sitivt ämnesövergripande utvecklingsarbete inom industriprogrammet som tar sin utgångspunkt i ett verklighetsbaserat lärande. Lärarna samarbetar för att integrera kärn- och karaktärsämnen och därmed skapas förutsättningar för att ge eleverna en gedi-gen utbildning som efter avslutade studier kan leda till arbete och vidare studier.Tord du Rietz, rektor på IP, Ewa Blom, program-rektor samt lärare från Njudungsgymnasiet.

Passioner i gymnasieskolan-och problembaserat lärande (PBL)15.10-15.55Från och med hösten 2005 har eleverna på Ang-eredsgymnasiet haft möjlighet att samtidigt som man går sin utbildning kunna välja en ”passion” utifrån sitt intresseområde, t ex fotboll, ridning, boxning, fitness, mode & design, och juridik. Samtliga elever på skolan arbetar dessutom utifrån projektbaserat lärande, man låter eleverna få arbetsuppgifter i längre sammanhängande projekt, där olika kurser/ämnen ingår. Man utgår från elevens egna frågor och funderingar för att öka

elevernas engagemang, initiativ och delaktighet. För att eleverna ska få den kunskap som kurs-planen föreskriver får de inför varje projekt en studieguide över vad de ska lära sig, betygskrite-rier, hur kunskaperna ska prövas och referenslistor över böcker, etc.Ulf Dahlqvist, rektor, Leif-Göran Klittermark, projektledare Nystart Angeredsgymnasiet.

Resursbank NO för skolår 1-914.50-16.30I detta seminarium presenterar fyra föreläsare sitt arbete med att skapa en bedömningsresurs/resurs-bank för de naturvetenskapliga ämnena som ska vara användbar från skolår 1 med en klar progres-sion i innehållet till skolår 9. Uppdraget från Skol-verket är att först starta med de senare skolåren och sedan fylla på med de tidigare skolåren. Hur kan man utforma denna resursbank tillsammans med lärare och elever i grundskolan och hur kan den bli en tillgång för lärare och elever i det dagliga skolarbetet med naturvetenskapliga ämnen är frågeställningar som gruppen utgår från. De pre-senterar sina erfarenheter med arbetet så här långt samt förslag på innehåll och användningsområden i resursbanken.Björn Andersson, professor emeritus, Frank Bach, universitetslektor samt Jan Landström, universi-tetsadjunkt, Göteborgs universitet.

Skolan mitt i byn - ett ”vinna - vinna” koncept15.00-15.50Vad händer i skolan och närsamhället när skolan öppnas på kvällar och helger? Internationella Skolan i Gårdsten har sedan några år öppnat sina dörrar för föräldrar och föreningsliv sju dagar i veckan. Föreningarna erbjuder aktiviteter som idrott och läxläsning för barn och unga och skolan blir en naturlig träffpunkt i stadsdelen. När boende och föreningar erbjuds lokaler för sina aktiviteter ökar också delaktigheten och engagemanget i skolan.Wathik Shawki, ordförande i Internationella Föreningsrådet i Gårdsten, Eva Eckerbrant, rektor Internationella Skolan i Gårdsten, Göteborg.

Samverkan Stenungsund14.45-16.15 Hur kan man hitta former som gör det möjligt att förbättra förutsättningarna för elevers lärande i växelspelet teori - praktik? I Stenungsund bedrivs ett annorlunda och engagerat arbete med att skapa närmare relationer mellan företag och skola i syfte att utveckla lärprocessen för eleven. Vid seminariet kommer vi att presentera olika metoder och former för hur det nära samarbetet mellan de lokala företagen och skolan kan skapas och utvecklas. Företrädare för de företag som ingår i utvecklingsarbetet, bl.a. Lars-Erik Wikström Perstorp/Oxo samt skolledning och lärare från Nösnäsgymnasiet.

Skolregler i elevers ögon-om värdepedagogiken i grundskolan 14.40-16.20Skolregler utgör en del av värdegrundsarbetet. Inom ramen för en fältstudie på två skolor har 139 yngre elever intervjuats i grupper på två till fyra elever om bl a regler på skolan. Analysen ger en bild av att eleverna tycker att de flesta reglerna på skolan är bra och anger olika skäl för detta. Sam-tidigt uttrycks också kritik mot eller frågetecken inför vissa regler. Om eleverna inte tror på förkla-

ringen till varför en regel finns eller inte uppfattar förklaringen som resonabel så tycks de heller inte tillskriva själva regeln något större värde.Robert Thornberg, Linköpings universitet, dokto-rerade våren 2006 med avhandlingen ” Skolans regler är inte så begripliga”.

Stresshantering och mental träning 15.00-16.00Elever har idag stor press på sig. Ungdomarna ska, förutom att klara skolan, ha en givande fritid och gärna ägna sig åt sport eller något kreativt. De ska vara lyckade. Och ofta ska man säga ja, för att få uppskattning.På Schillerska gymnasiet i Göteborg erbjuds elever i år 2 och 3 en kurs i stresshantering som ger ungdomarna styrka att sätta gränser för sig själva, så att de ibland vågar säga nej. Eleverna får bl a lära sig olika avslappningstekniker, göra en individuell stressprofil och gå igenom vilka positiva effekter skratt har för hjärnan. Som en röd tråd genom kursen går den inre mentala träningen som kallas IMT. Det handlar mycket om träning för att förbättra självförtroendet där tankens kraft lyfts fram. Föreläsaren kommer även att berätta om Friskvårdsforum som erbjuder förebyggande friskvård för all personal inom den kommunala gymnasieskolan.Lena Berg, lärare i idrott och hälsa på Schillerska gymnasiet i Göteborg.

Toleransarbetet på Ytterbyskolan-ett demokratiskt arbetssätt14.50-15.30På Ytterbyskolan förekommer ingen åsiktsregist-rering. Alla elever har rätt att tänka fritt och ha vilka åsikter de vill. Eleverna får dock inte utsätta andra för kränkande behandling genom ord och handling. Om en elev kränker en annan person på skolan bedömer vi att risk föreligger att eleven inte når ett av målen i samhällskunskap. För att utveckla elevers tänkande måste man tillämpa det mest grundläggande som finns i demokratin, näm-ligen det öppna och fria samtalet. Vi arbetar aktivt och framgångsrikt med dialoger med våra elever. Vi visar också de elever som har blivit kränkta el-ler känner sig hotade att demokratin givetvis även är till för deras skull. På seminariet presenterar vi fler förslag på hur vi arbetar för ökad tolerans.Ann-Charlotte Brandberg och Margareta Ny-ström, rektorer på Ytterbyskolan i Kungälv.

Utomhuspedagogik14.40-16.20Undervisning där man använder utomhuspedago-gik, lek och rörelse kan genomföras i alla ämnen i skolan och kännetecknas av tematiska arbetssätt där upplevelsen sätts i centrum. Du som pedagog måste ofta använda en del av din tid att under-trycka den kroppliga aktiviteten i flera inlärnings-situationer. Seminariet visar hur man med hjälp av lek, rörelse och utomhuspedagogik kan skapa ett alternativ där man kan utveckla lärandet med alla sinnen.Ann-Marie von Otter, universitetsadjunkt Göte-borgs universitet.

Övergången gymnasiet-högskolan - två olika matematikkulturer?14.50-15.50De senaste åren har övergångsproblemen mellan gymnasieskola och högskola uppmärksammats, särskilt vad gäller matematikämnet. I denna före-läsning diskuteras olika orsaker till problemen och resultat från några angelägna rapporter redovisas.

Dessutom presenteras några av de pågående ut-vecklingsarbeten som förekommer för att komma till rätta med problemen. Under föreläsningen diskuteras även de nya kursplanerna i matematik för gymnasieskolan 2007, och hur man försökt underlätta övergången till högskolestudier med hjälp av nya skrivningar i kursplanerna. Båda föreläsarna har varit anställda som experter för att utforma de nya kursplanerna i matematik för gymnasieskolan 2007.Anette Jahnke, NCM, Hvitfeldtska gymnasiet, ledamot i Matematikersamfundet samt Lars Mou-witz, NCM som har lång erfarenhet som gymnasie-lärare i matematik.

För femte året i rad anordnar Göteborgs Stad Västsveriges största skolkonferens för lärare, skolledare, fritidspedagoger, förskollärare, barnskötare, lärarutbildare, forskare, lärarstude-rande och andra med intresse för utbildning, från förskola till gymnasieskola. Arrangemanget sker i samverkan med universitet och högskolor, kulturinstitutioner i Västra Götalandsregio-nen, samt verksamma ledare och pedagoger som delar med sig av sina erfarenheter.

Erfarenhetsutbyte - ny kunskapSkolkonferensens syfte är dels att presentera en bredd av aktuell forskning och lyckade praktiska exempel men också att sprida kunskap och väcka inspiration, ge tillfälle till dialog och möjlighet att skapa nätverk. Mötesplatsen erbjuder temaföreläsningar, seminarier och en utställning där företag, organisationer, kom-muner, skolor och forskare delar med sig av kunskap och erfarenheter. Under tre dagar genomförs nära 60 olika temaföreläsningar som djupdyker inom sina speciella ämnesområden. Eftermiddagarna erbjuder ytterligare förkovring via alla de seminarier som ni har att tillgå.

Datum: 30 oktober - 1 november 2006

Plats: Svenska Mässan & Burgårdens UtbildningscentrumTid: 08.00-17.00, måndag öppet till 18.00

Pris: per deltagare 300 kr/dag för anställda i Göteborg Övriga: 375 kr/dagAlla priser är exklusive moms. I priset ingår storföreläsning, temaföreläsning, seminarier och kaffe. An-mälan är bindande och pengar betalas inte tillbaka för outnyttjad biljett. Biljetten kan dock överlåtas till annan vid förhinder.

AnmälanAnmälan görs via www.goteborg.se/skolutveckling. Här finns mer utförlig information om programmet, mässutställare, anmälan, lunchalternativ m m. Gruppanmälan kan med fördel göras. Här kan du också prenumerera på information om konferensen, och få hjälp med boende under konferensdagarna. Anmälan kan göras under perioden 14 augusti - 2 oktober.

LunchLunch kan förbeställas till Svenska Mässan och Burgården.

Programupplägg måndag - onsdag

Kl. 08.30-09.30 Storföreläsning i Kongresshallen

Kl. 10.15-14.15 Parallella teman, avbrott för lunch

Kl. 14.40-16.30 Parallella seminarier, olika långa, exakta tider anges för varje seminarium

Måndag 30 oktober kl. 16.30-18.00Mottagning på Svenska Mässan för måndagens deltagare. Bokas vid anmälan.

Frågor om programmete-post: gunilla.carlsson@stadshuset.goteborg.se, telefon: 031-612397e-post: anne-katrine.kall.hedberg@stadshuset.goteborg.se, telefon: 031-612734

Center för Skolutveckling Göteborg404 82 Göteborgwww.goteborg.se/skolutveckling

30 oktober - 1 november 2006Attraktiv Skola - Mötesplats Göteborg