BailainBailain nummer 1

Hemma hos Fredrik Sallmén

Kåre hade bäst betyg

Magnus Haglund laddar om

Dreamhack - från nördevent till världens största LAN

Bailains testpatrull

2

Bailain nummer 1

Redaktionen. Övre raden från vänster: Veronika Nilsson, Jessica Burman, Lisette Bäcklund Krans, Moa Lorentzon. Mellersta raden från vänster: Emelie Eriksson, Alexandra Haapasaari, Amanda Samuelsson, Carolina Bruseman, Ann Stjernhager, Izabella Larsson. Nedre raden från vänster: Lisa Sköld, Magdalena Andersson, Anna Karlsson, Amanda Nero. Saknas på bilden gör Caroline Björklund, Sofia Svenningsson, Max Moritz, Patric Caspersson, Catrin Kulpakko och Kikki Hedstrand.

Bailainc/o Ljud & BildskolanLundbygatan 450630 Borås

E-post: bailain@lbs.se

Telefon:033-23 53 00

Ansvarig utgivare: Mattias DenkertKontakt: mattias.denkert@lbs.se

Chefredaktör: Anna Karlsson

Nyhetschef: Carolina Bruseman

Sportchef: Amanda Nero

Nöjeschef: Amanda Samuelsson

Nattchef: Lisette Bäcklund Krans

Annonsera

Annonsansvarig Mattias Denkertmattias.denkert@lbs.se073-180 69 64

Bailain produceras av elever på Ljud & Bildskolan i Borås.

Kontaktuppgifter

3

InnehållHan hade bäst betyg......................................sida 4-5

Bärbara datorer på gång ...............................sida 6-7

Besök på Storseglet.......................................sida 8-9

Dags att bekämpa rasismen..........................sida 10

Stort stjärtlappstest........................................sida 11

ICA populärt på skolan...................................sida 12

Jonas pluggar på Nya Zeeland......................sida 13

Så tycker andra om LBS................................sida 14

Skolans glade vaktmästare ...........................sida 15

Hemma hos … Fredrik Sallmén.....................sida 16-17

Subkulturer: hetare än någonsin....................sida 18-19

Besök på Uppdrag Granskning......................sida 20-21

Så startade LBS Borås...................................sida 22-23

Bailain möter Magnus Haglund......................sida 24

Helena och Andreas satsar på idrott..............sida 25

I huvudet på en personlig tränare..................sida 26

Så går det i LBS-trofén...................................sida 27

Vad är Hagströms hink?.................................sida 28

Flipperspelet på väg bort ...............................sida 29

Dream Hack, världens största LAN................sida 30-31

Olson Wallin provocerar igen.........................sida 32-33

Utbytesstudenter gillar Sverige......................sida 34-35

Idolbilden........................................................sida 36

Redaktören har ordetSka jag vara ärlig så trodde jag aldrig att vi skulle bli klara. Det här är vår första tidning, vår första chans att känna på hur det är att vara journalister på riktigt och även vår chans att visa att vi visst kan vad vi gör – och det bra också! Efter långa resor till in-tervjuer, sena kvällar på redaktionen och idétorka lite då och då så står vi ändå här idag med slutresultatet – Bailain nummer 1, och jag kan inte bli annat än imponerad av mina medarbetare. För i min hand finns en tidning med en otrolig bredd i innehållet: vad sägs om ett reportage om den smått läskiga läraren Fredrik Sallméns hem, vinterns stora stjärtlappstest och en exklusiv intervju med allas vår Vaktis. Inte illa, om jag får säga det själv. Jag tror att vi alla har lärt oss att journalistiskt arbete kräver nyfikenhet, mod och stort engagemang för att man ska klara deadline. Om inte annat krävs en himla massa samarbete och en belöning att sträva mot. Chokladtårtan smakade extra gott efter att ha färdigproducerat 36 sidor intressant läsning. Tack till alla som har gjort detta möjligt och se fram emot nästa nummer, om möjligt ännu bättre än originalet.

//Anna

Nyheter

4

Bailain nummer 1

Kåre Andersson, lärare i matema-tik och fysik tog studenten från naturvetenskaplig linje 1992 på Finnvedens gymnasieskola i Värnamo. När Kåre tog studenten gällde det gamla betygsystemet där betygsskalan var mellan 1-5 där 5 representerar MVG. Han hade endast fyror och femmor som betyg tack vare timmar av egen studier i hemmet. Trots det slutade han be om läxhjälp av sina föräldrar redan i mel-lanstadiet. Men det var inte bara i hemmet Kåre engagerade sig i skolarbetet. – Jag försökte hålla mig aktiv på lektionerna och visa mig duk-tig, säger Kåre. Motivationen till att få höga be-tyg har alltid kommit inifrån, men målet, det han ville använda sina betyg till, kom redan i nian i form av en broschyr från Chalmers. Hemstaden Värnamo höll honom inte kvar och efter gymnasiet flyttade Kåre till Göteborg för att börja leva studentliv och läsa teknisk fysik. Chalmers erbjöd inte bara studier utan även en rad sociala aktiviteter som passade Kåre perfekt. – Det fanns så många ak-tiviteter och man fann vänner direkt,säger Kåre. Därför vill Kåre betona att det är viktig med motivation och bra betyg men att det är viktigare att ha en rolig tid under gymnasiet. Motivationen ska komma inifrån och få dig närmare ditt mål men du ska inte offra dina vänner för det. – Du har egentligen bara användning för dina betyg när du söker in till högskola eller uni-versitet, sen spelar det ingen roll. Haka inte upp er på betygen.

Kåre Andersson har bäst slutbetyg från gymnasiet av lärarna på LBS Borås med 4,8 i snitt. Det visar en undersökning som Bailain har gjort.

Kåres betyg är bäst

Kåre var engegerad i skolarbetet under gym-nasiet och gick ut med 4,8 i snitt.

Magdalena Andersson

FOTO: Magdalena Andersson

Ljud och bild-skolan Borås lärare om sin gymnasietid:

5

Lars gick en annan vägLars Malmros, musik-lärare på Ljud och Bild-skolan, tog aldrig stu-denten från gymnasiet. Istället satsade han på musiken och läste upp sina betyg på Komvux. Lars påbörjade en utbildning för att bli elektriker på St. Moseson i Göteborg men hoppade av för att arbeta och läsa en kurs i reklam innan han började på humanistisk linje på Schillerska gymnasiet. Där träffade han Daniel Gilbert och började spela i bandet Planet Caravan. Lars prioriterade musik-en över skolan och samtidigt som

han hoppade av skolan började han sin karriär med bandet Broder Daniel.

– Jag var inte mogen för gym-nasiet , jag ville göra andra saker och pröva mina vingar säger Lars. Han valde att läsa upp gymnasi-et och ett flertal andra kurser på Komvux och sedan på universitet.

Lars tycker att avhoppet från gymnasiet var något positivt för honom men han råder in-gen annan att göra samma sak: – Det var andra tider då, säger han.

Alla betygsdokument är offentliga handlingar vilket innebär att vem som helst har rätt att få tillgång till dem. Är du nyfiken på att få reda på vad din klass-föreståndare hade för något betyg i bild? Eller vad din samhällslärare hade för snittbetyg? Bailainredak-tionen ger dig en guide till att få tag på informationen.

1. Först behöver du få reda på allmän information om din lärare. När är hon/han född? Vilken skola gick hon/han på? När tog hon/han student-en? Och vilken skola/linje gick din lärare på? Den här informationen hittar du lätt på internet. Mellannamn och födelsedatum hittar du på någon av hemsidorna ratisit.se, birthday.se eller hitta.se. Facebook är perfekt när du behöver snoka. Många användare lägger ut sina utbildningar i sin profil. När du har all denna information kommer nästa steg. 2. Du har din information? Bra! Nu är det dags att ringa till Skatteverket. De hjälper dig att få tag på lärarens personnummer. På skatteverket.se finns det information om allt roligt du kan få reda på tack vare folkbok-föringen. Här är numret dit: 0771-567 567 3. Nu har du din lärares personnummer samt fullständiga namn. Du vet vilken skola och linje hon/han har gått på och vet när hon/han tog studenten. På eniro.se, hitta.se eller på lärarens hemkommuns hemsida finns alla telefonnummer till gymnasieskolorna i kommunen. När du ringer ska du be om att få tala med den som ansvarar för arkiven. Rab-bla upp all information du har och be skolan mejla eller posta lärarens slutbetyg till dig. Om personen på skolan inte vill ge ut informationen till dig eller frågar vad du ska ha den till, förklara att det är allmän informa-tion som du och alla andra har rätt att ta del av. OBS! du behöver inte berätta vad du heter eller vad du ska ha informationen till. 4. Din lärares betyg kommer till din brevlåda (förhoppningsvis fort, en del skolor tog mycket lång tid på sig) och du kan må gott över att du har använt dig av och lärt dig om Sveriges offentlighetsprincip.

Så här gjorde vi

“Många tyckte att jag var konstig och mörk redan då...jag hade rock ett tag och blev kallad för varulv.

Fredrik Sallmén“Den värsta tiden i mitt liv.

Marcus Persson“Jag vann Trivial Pursuit-turnerin-gen! Den varade en hel natt.

Anders Eidborn

Lars Malmros läste upp gymnasiet på Komvux och studerade på Uni-versitet.

Magdalena Andersson

FOTO: Magdalena Andersson

“Jag spelade i ett punkband under gymnasiet.

Emma Andersson

Nyheter

6

Bailain nummer 1

Inga datorer till hösten

Bärbara datorer kan komma att blir aktuellt här på Ljud & Bildskolan i Borås. Om vi ska skaffa det är ett beslut som ligger på rektorn om inget annat sägs från LBS-ledningen.

Förändringen innebär en stor kost-nad för skolorna, då man måste ha någon slags lösning på materialmap-par och en förbättring av det trådlö-sa nätverket som ska klara av trafik från 300 elevdatorer som mest. När vi pratade med Magnus An-dersson, som är IT-ansvarig här på skolan, så framgick det att om skolan ska införskaffa datorer så kommer ett trådlöst fungerande nätverk att kosta skolan cirka 180 000 kronor.

– Materialmapparna kommer man att utveckla på sikt efter det om det blir aktuellt, säger Magnus Andersson.

Endast att köpa in datorerna kommer kosta runt fem miljoner kronor, då varje dator kostar 17 500 kronor. I slutändan så kommer skolan i sådana fall att hamna på en slutkostnad på ungefär två miljoner kronor.

På en del skolor här i Borås där bärbara datorer införskaffats så har man gjort som så att endast de som börjar ettan tilldelas en, men så är inte fallet här.

– Om skolan tar beslutet att köpa in bärbara datorer så kom-mer alla elever att tilldelas en, säger rektor Fredrik Sandin, och fortsätter:

– Men det mest troliga är att det kommer dröja ett tag till innan vi kommer igång med det, då vi vill att systemet ska utvecklas mer istället för att onödiga problem ska uppstå.

Av de 13 Ljud och Bildskolorna som finns idag håller just nu tre stycken på att testa laptops. Det är Skövde, Helsingborg och Varberg

som testar och utveckla det nya systemet. modellen som det rör sig om just nu är EliteBook 8540p som är från HP.

Fredrik Sandin berättar att det som varit det största prob-lemet har varit programmen som musikeleverna behöver och även nätverket, både generellt och trådlöst.

Att programvaran Pro Tools inte fungerat som den ska bekräftas av både Varbergs rektor Jennie Kohn och IT-chefen Royne Berglund. Men man har nu haft aktivt samar-bete med musiklärare för att kom-ma fram till en lösning.

– Men att ett program får problem eller inte fungerar opti-malt under vissa omständigheter är inget ovanligt utan något som tillhör vår vardag. Vi har över 50 program som ska fungera på den hårdvaran vi köper, säger Royne Berglund.

Det är hittills okänt när och om LBS kommer att införskaffa bär-

bara datorer här i Borås. Men om det görs så kommer de stationära som idag finns på skolan att skickas tillbaka och samma treårskontrakt med HP som tidigare kommer att gälla.

Om eleverna kommer att kun-na köpa loss datorn vid avslutad skolgång är inget som diskuterats, men det finns stor chans att man kommer kunna göra det till det aktuella marknadspriset.

Och än så länge är elever och lärare nöjda med resultatet där dom testar datorerna, trots att det är lite dyrare med laptops.

– Jag som rektor tror att det här systemet är framtiden. En dator är ett viktigt arbetsverktyg i alla yrken idag och genom att låta våra elever jobba mycket digitalt stöd-jer vi deras resa mot framtiden, säger Jennie Kohn.

Magnus Andersson är skolans datorsnille.

Kikki Hedstrand

FOTO: Kikki Hedstrand

7

Nona Kiseleva, MPB09B

1. Aa, varför inte? Det förenklar ju skolarbetet.

2. En Mac.

Oskar Björnsson, MUB09

1. Det skulle vara roligt att ha på fritiden, men annars så är det inte nödvändigt. Det finns ju nästan alltid tillgängliga i skolan.

2. En Mac i sådana fall för vi håller på mycket med media.

Isabella Luusua, MUPB08

1. Ja, det skulle vara en bra idé. Det blir enklare och man slipperanteckningsblock.

2. En Mac

Mattias Johansson, SPB09

1. Ja! Det är bra för utbild-ningen

2. Inte en Mac i alla fall, en PC hade vart nice.

1. Skulle ni vilja ha laptops i skolan?2. Vilken sorts dator i såfall?

Joshua Chittem, MPB09B

1. Ja, det skulle vara enklare. Man håller koll på sakerna lättare och slipper anteckningsblock.

2. En Acer.

Gabriel Westin, SUB10A

1. Ja, det vore bra om vi skulle få laptops. Man kom-mer kunna jobba bättre i skolan men även hemma.

2. Det spelar ingen roll, bara den funkar.

Joel Nyström, MPB09A

1. Ja, det skulle förenkla skolarbetet, alla skulle ha varsin datorn och då skulle det alltid finnas datorer.

2. Det spelar inte så stor roll.

Sebastian Lundqvist, SPB09 1. Ja, för vi använder datorer väldigt mycket i skolan. Det blir smidigare.

2. Helst en PC.

Redigerad och färdigställd av Lisa Sköld, Ann Stjernhager och Amanda Samuelsson

Reportage

8

Bailain nummer 1

De duktiga kock-arna på Storseglet i Alingsås tillagar skolmat för sex skolor och två dagis varje dag. – Vi ser det som någonting kul och tillmötesgående, säger Lotta Jöns-son, kökspersonal.

Vi möts av trevlig personal och blir visade in i det stora köket Storseglet där det tillagas 1300 portioner mat per dag.

Hjälper varandraDet är sammanlagt fyra persoer som har hand om kökssysslorna, varav två stycken är utbildade kockar från restaurangskolor.

Resten av personalen har hand om disk, städning, förberedelser med mera, men alla kan allas up-pgifter. Förutom de fyra har de två stycken chaufförer som har hand om matleveranserna till de sex skolorna, inklusive Ljud & Bild-

skolan i Borås, och två dagisen som Storseglet lagar mat till.

Långa dagarEn normal arbetsdag för person-alen börjar 06.00 och slutar 16.00. Kockarna börjar med maten vid halv sju och på eftermiddagen för-bereder de för nästa dag. Däremellan sysslar kökspersonalen med att ta hand om köket, så som diska och städa. Alla bär riktiga kockkläder, det vill säga kockskjorta, arbets-skor och förkläde, och tycker hy-gienen är väldigt viktig.

I köket använder man sig av många stora maskiner för att til-

laga maten och arbetsytan är fri att röra sig i.

– Nästan all mat tillagas från grunden, förutom köttbullar, biff och panerad fisk som är halv-fabrikat, säger Johan Andersson, kock.

Varje måltid kostar mellan 20-25 kronor och köket har en mat-sedel som de följer som i nuläget sträcker sig över ett halvår men ska kortas ner till sex veckor.

Personalen säger att Storseglet för det mesta har nöjda kunder, men de har även fått höra en del klagomål.

– Vi lagar mat till personer från två års ålder upp till 19 år och

måste anpassa oss till alla åldrar, därmed är det svårt att göra alla hundra procent nöjda. Vi kan till exempel inte krydda maten jät-temycket för då äter inte de små barnen, utan de äldre får helt en-kelt krydda själva efter behov, säger Sofia Järås, kökspersonal.

De gillar friheten och allt folk de träffar genom sitt jobb. Trots att de har låga löner trivs de starkt med sitt jobb, vilket märks då de vunnit pris för bästa köksteam år 2010.

Skolmat hela vägen från Alingsås

I slutet av september i år fick LBS en ny mattant som trivs väldigt bra med sitt nya jobb. Vi intervjuade Ann-Louise Berg.

Vad tycker du om maten?-Jag har inte smakat på den själv, jag äter bara på kvällarna.Trivs du med ditt jobb?-Ja, jag trivs jättebra. Jag jobbade

som kontorist först men tröttnade på papprerna och ville jobba med något mer socialt.

Det glada gänget som vunnit pris för bästa köksteam

Text: Sofia Svenningson

Foto: Catrin Kulpakko

9

Skolmat hela vägen från Alingsås

Namn: Tina HipsiVad tycker du om maten?Den är dålig, man blir inte mätt. Äter du i skolan varje dag?Nej. Har du någon favoritmat i skolan?Nej, köttbullarna är väl helt okej.

Namn: Max LarssonVad tycker du om maten?Helt okej! Äter du i skolan varje dag?Ja. Har du någon favoritmat i skolan?Nej.

I köket hade de full koll på att få maten klar.

Namn: Kim HerzbergVad tycker du om maten?Sådär, ibland bra och dålig. Äter du i skolan varje dag?Oftast. Har du någon favoritmat i skolan?Nej.

Namn: Jonathan LundkvistVad tycker du om maten?Ätbar. Äter du i skolan varje dag?Nej, oftast. Har du någon favoritmat i skolan?Panerad fisk.

Vad tycker du om skolmaten?

Redigerad och färdigställd av Catrin Kulpakko

Nyheter

10

Bailain nummer 1

Debatt med politiker från kommunfullmäktige, ut-delning av antirasistiska kakor på stan, öppna diskussionskvällar med teman: allt för att krossa ungdomars fördomar. Ambitionerna i den nystartade lokalgruppen för Ungdom Mot Rasism i Borås är många och höga.Valresultatet den 19 september 2010 skapade frustration bland en del ungdomar. De tyckte att det var dags att börja motarbeta främlingsfientligheten och det aktivt. Tre inspirerade tjejer från Ljud & Bildskolan bildade därför en lokalgrupp för Ungdom Mot Rasism i Borås. Ungdom Mot Rasism är en rikstäckande organi-sation där kärnan i arbetet mot

rasism är bildandet av lokalgrup-per. I dessa kan ungdomar samlas och arbeta för tolerans i sin egen stad. Organisationen är partipoli-tiskt och religiöst obunden och vill bekämpa rasismen och öka toleransen i samhället. Carolina Bruseman är ordförande och en av initiativtagarna för lokalgruppen i Borås och säger att hon tycker att det är viktigt att bekämpa den lokala rasismen.

Har många idéer – Intresset för högerextrema

grupper har ökat bland ungdomar på senaste tiden och jag tycker att det är viktigt att visa att det finns en grupp som vill motarbeta den sortens rasism på lokal nivå. Vi vill ha en aktiv lokalgrupp som har roligt ihop och tillsammans kan sprida det antirasistiska bud-skapet.

Idéer på hur man ska sprida det antirasistiska budskapet är inte något som saknas i lokalgruppen.

Svårt att hinna medVid varje möte kommer de

tillsammans på nya saker de vill genomföra, samtidigt känner de att tid och pengar är någonting som talar emot dem.

– De flesta saker vi vill genom-föra kräver noggrann planering och en budget som håller. Dessu-tom kan det vara svårt att hinna med allt när man har skolan vid sidan om, säger Carolina, som samtidigt lovar att de aldrig kom-mer att ge upp kampen mot rasis-men.

– Den dagen rasism inte är en del av vårt samhälle kommer världen att vara lite rättvisare för alla, men tills den dagen kommer vi att fortsätta kämpa.

Med vilja att förändra

På första demonstrationen var vi nästan 700. Slagord ekade och plakat-en var många, ”enade i mångfald” var skrivet på ett stort stycke tyg. Och det var inte bara här i Borås som människor samlades för att till-sammans visa sitt missnöje, vi var så otroligt många fler. I Stockholm hade tusentals människor samlats, i Malmö och Göteborg likaså. När jag den kvällen såg bilder från alla demonstrationer på Aktuellt så log jag och sa till mig själv; att om fyra år – då har rasismen ingen chans.

Det här var den 20 september 2010, dagen efter att Sverigedemokra-terna valts in i Sveriges riksdag. Då var vi många som var förbannade, många som kände att vi tillsammans ville skapa den största antirasis-tiska folkrörelse Sverige någonsin har skådat. Men veckorna gick, rasis-men och främlingsfientlighet blev i media ett hetare ämne än någonsin men trots det verkade intresset sina. Den fjärde oktober öppnade riksda-gen dörrarna och jag stod återigen på Stora torget här i Borås. Den här gången var vi knappa 200 personer där. Nästa gång jag stod på Stora torget i Borås var den nionde november – och denna gång var vi ett trettiotal där. Vi var där för att minnas Kristall-natten, för att tillsammans försäkra oss om att någonting liknande aldrig skulle komma att hända igen. När jag då såg mig omkring på torget och betraktade den lilla skara människor som tagit sig dit började jag fun-dera på varför vi inte var fler. För mig själv skyllde jag på att det var mitt i en arbetsvecka, skyllde på att det inte var världens bästa väder, skyllde

på att det inte var så många människor där för att den första snön precis hade fallit. Men innerst inne visste jag redan då den bakomliggande orsaken. Folk hade tröttnat, folk hade accepterat faktum och gått vidare. Gränserna hade redan börjat flyttas. Och det är nu jag börjar komma fram till min egentliga poäng. Poängen som handlar om att gränserna inte kan tillåtas att flyttas, poängen som handlar om att engagemangen inte kan tillåtas att dö ut bara för att tiden går. För tiden kommer fortsätta att gå, och det är nästan fyra år kvar fram till nästa riksdagsval. Och nu tänker jag såhär – att om engage-manget ute i samhället fortsätter att sjunka i den här takten så tja, då ser framtiden inte sådär jätteljus ut.

Engagemang behövs, resonemang behövs, antirasistiska evenemang behövs. Den antirasistiska rörelse som så många gånger på den första demonstrationen omnämndes måste fortsätta att byggas. Vi kan inte ge upp eller ge efter, vi kan inte säga att det är okej nu. För det är det inte. Och visst kan fyra år verka olidligt länge, men jag, jag försöker vända på det. Fyra år har vi på oss att bygga den största antirasistiska rörelse som Sverige någonsin har skådat, och när de här fyra åren kommer till ända vill jag vara en av dem som stolt tittar tillbaka. En av dem som med ett brett leende kan konstatera att vi lyckades.

Med vilja att förändra

Slagorden som tystnade

Carolina Bruseman

Krönika

Anna Karlsson

2010 startade Ungdom mot rasism i Borås. FOTO: Izabella Larsson

11

Redigerad och färdigställd av Sofia Svenningsson & Ann Stjernhager

Från vänster: Ann Stjernhager, Amanda Samuelsson, Amanda Nero FOTO: Essa Burman

Vinterns bästa stjärtlapparNu är vintern här och det är dags för barnen att kasta sig ut i pulkaback-en. Bailains testpatrull har valt att testa fyra olika stjärtlappar.

När snön kom till Borås som ett brev på posten så var det mycket att tänka på. Tjocka jackor tas upp från källaren, vinterskorna med dubbar och mössor och vantar ska vara på. För barnen är det inte så mycket mer att göra än att bara kasta

sig ut i snön och bara ha kul. Så den ultimata julklappen till små barn är ju förstås någon form av en pulka, eller i alla fall en mil-dare form av pulka – Nämligen en stjärtlapp!

Testpatrullen var väldigt förvän-

tansfulla, och man kunde riktigt se glimten i ögonen på dem. De blev barn på nytt, helt enkelt. Detta är definitivt något som testpatrullen ska göra fler gånger medan snön finns kvar!

Ann Stjernhager

+ Gled bäst Helt okej design Bra kvalité

- Den hade inget nega tivt. Den var helt enkelt per fekt!

+ Rolig, passar små barn Häftig design

- Klumpig Långsam Stel Obekväm Dyr

+ Helt okej

- Trots den stor likheten med den svarta så var den mycket långsammare

+ Prisvärd Greppvänligt handtag - Obekvämt handtag Obekväm sits

Svart EKO 19 :- Valross BR 49 :- Grå ÖoB 15 :- Blå Sportex 19 :-

Nyheter

12

Bailain nummer 1

När Ljud & Bildskolan i Borås bytte lokaler år 2002 gjorde de ett val som kom att förändra elevernas hälsa – både till det goda och onda.Klockan är 12.00 och det är rast för en del elever på Ljud & Bild-skolan i Borås. I entrén droppar den ena efter den andra eleven in som har varit nere på en rök-paus eller kanske allra vanligast – gjort sitt dagliga besök på ICA Supermarket, före detta Kvan-tum. Godisarna i fickan och colan i handen skvallrar om någonting som för syntes verkar ha blivit en livstil för de flesta av ungdomarna på skolan.

Killar spenderar mestI en nyligen utförd undersökn-

ing säger sig de flesta elever han-dla på ICA Supermarket ungefär tre gånger i veckan. Detta varierar dock beroende på personens kön. 13 killar deltog i undersökningen varav åtta svarade att de handlar på ICA varje dag, en del hela två till tre gånger per dag. Det är även killarna som uppskattar att de läg-ger ner mest pengar per vecka på ICA Supermarkets varor. Me-delvärdet på hur mycket pengar

i veckan som killar spenderar på ICA är 110 kronor, till skillnad mot tjejernas medelvärde som lig-ger på 32 kronor.

Energidryck populärtProdukterna som konsumeras av Ljud & Bildskolans elever varierar också en del beroende på elevens kön. Tjejerna verkar vara mest förtjusta i kakor, frallor och choklad medan killarnas ständiga favoriter är och förblir colan och energidrycken. Lovisa Ulveström jobbar på ICA Supermarket på frukt & grönt-avdelningen. Hon säger att hon brukar känna igen Ljud & Bildskolans elever och att hon märker av när de har rast.

– Man kan inte urskilja dem

på en viss klädsel men man förstår att de är LBS-elever eftersom de kommer i gäng och köper ungefär samma produkter varje gång.

Till frukt & grönt-avdelningen kommer eleverna inte så ofta, menar Lovisa.

– Men jag brukar se dem stå borta vid bröden, där de inte säl-lan väljer vitlöksbröd. Annars är nog dricka det som handlas mest av Ljud & Bildskolans elever.

Gifflar gottLuwig Tegelmark går spelutveck-

lingsprogrammet tredje året och brukar handla på ICA Supermar-ket cirka två gånger i veckan. Denna gången har han handlat gifflar med motiveringen att det är gott. Ludwig tror inte att hans livstil skulle vara hälsosammare om ICA inte fanns under skolan.

– Om ICA inte fanns skulle jag bara gå till Överskottsbolaget istället, säger han.

ICA – ett Mecka för LBS-elever

Anna Karlsson

FOTO: Lisa SköldFoto: Lisa SköldEleverna på LBS besöker dagligen ICA

Hur ofta handlar du på ICA och vad brukar du köpa?

Johan Niesing – Minst en gång om dagen. – Kakor, Gainomax med blåbärssmak.

Josefin Stormwall – Nästan varje dag. – Oftast Pucko och frallor.

Jesper Jensen – Ett par gånger om dagen. – Cola och cash-ewnötter.

Rebecka Käller– Någon gång i veckan. – Frallor.

Lovisa Ulverström.

13

Redigerad och färdigställd av Izabella Larsson

Tog sikte mot drömmen – i Nya Zeeland

Utbildningen på Southeast Film & Television School började i au-gusti och det har nu gått ett halvår sedan Jonas Ivarsson flyttade till Auckland i Nya Zeeland för att studera foto. Trots skolans namn finns det en nystartad fotoutbildning som håller god kvalité enligt Jonas.

– Lärarna är väldigt kunniga och utbildningen är anpassad så att man ska kunna arbeta med foto efteråt.

Att arbeta med foto är just vad Jonas själv vill och även är säker på att han kommer att göra. Han vill börja med att bli assistent åt någon fotograf för att få erfaren-het för att senare kunna starta sin egen fotostudio. Drömmen är att bli produktfotograf och utbildnin-gen i Nya Zeeland är ett steg på vägen.

– Jag visste att jag ville vi-dareutbilda mig inom fotografi men kände att det inte fanns några tillräckligt bra fotoutbildningar i Sverige. Att åka utomlands var därför självklart men att det blev just Nya Zeeland i slutändan var en slump.

Nytta av LBSFör Jonas del passade fotout-bildningen på skolan perfekt. Ett brinnande intresse för foto fanns redan och även en vilja att åka utomlands. Fotoinriktningen han gick på Ljud & Bildskolan har han fått nytta av i den nuvarande utbildningen.

– Jag lärde mig grunderna och hur jag kan använda kameran i gymnasiet. Det har gjort att jag har en stor fördel i den utbildning jag går nu.

Skolan Jonas går på har etablerad kontakt med olika svenska gym-nasium och det går därför många

svenska studenter på skolan. Ljud & Bildskolan har sedan tidigare en kontaktperson som informerar och hjälper eleverna med ansökningar till flera universitet i Nya Zeeland. De utbildningar som dessa univer-sitet erbjuder passar särskilt Ljud & Bildskolans elever då de blir som vidareutbildning på de prak-tiska kunskaper som eleverna redan besitter efter att ha gått ut gymnasiet.

Utbildningarna på de olika sko-lorna i Nya Zeeland ligger på ett eller två år och efter att ha slut-fört utbildningen får man motta ett diploma som ger behörighet att arbeta med assistentjobb över hela världen eller vidareutbilda sig ytterligare. Utbildningarna som finns att söka är: foto, film och TV-produktion, grafisk design, spelutveckling, arkitektur, musik-produktion, skådespel, musikal, journalistik och animation.

Saknar svensk matJonas trivs bra i Auckland och tycker framför allt att det varma klimatet är det bästa. Språket är det inga problem med menar Jo-nas, man lär sig snabbt när man använder det varje dag. Det finns många likheter mellan Nya Zee-land och Sverige tycker han.

– Många av lagarna är desamma och maten är också liknande, men känslan av att vara i ett annat land består.

När han får frågan vad han sak-nar mest med Sverige svarar han direkt:

– Pizza! De som är här är bara konstiga, små och väldigt dyra.

Anna Karlsson

Jonas Ivarsson gick ut Ljud & Bildskolan sommaren 2010. Smeknamnet ”Fotojonas” skvallrar om hans talang. Det var denna talang som tog Jonas från varda-gen i Sverige till studentlivet i Nya Zeeland.

Jonas lever livet i Nya Zeeland.

Huvudstad: WellingtonValuta: Nyzeeländsk dollarStadsskick: MonarkiYta: 268 704 km2Folkmängd: 3,4 miljoner inv.Språk: EngelskaReligion: Islam & Kristendom

Nationaldag: 6 Februari Lite extra kul att veta: Filmerna om Sagan om ringen och om Harry Potter är inspelade på Nya Zeeland.

Lite nyttig fakta om Nya Zeeland

Foto: Privat

Reportage

14

Bailain nummer 1

Vad anser du om Ljud & Bildskolan i Borås?

Peter Johansson, 18 år Viskastrand

– De verkar ha det jävligt soft.

Zandra Lotvonen, 18 år Bäckäng

– Jag vet inte så mycket om den men man får ett dåligt intryck av den. – Man pratar dåligt om den. Jag kan dock inte ge något konkret exempel.

Per Redin, 21 år ljustekniker Bäckäng

– Det finns bra utbildningar och man får göra saker på LBS som man exempelvis inte får göra på estetiska programmet på Bäckäng, vilket är bra.

Sebastian Andersson, 18 år Viskastrand

– Alla verkar känna varandra, vilket är bra.

Elever på Ljud & Bildskolan visar upp sin finaste sida. FOTO: Ann Stjernhager

Negativ syn på LBSDet finns många tankar kring Ljud & Bildskolan. Positiva, så väl som negativa. I alla fall om man frågar elever på övriga gymnasieskolor i Borås.

– Man får ett dåligt intryck av den, säger Zandra Lotvonen på Bäckängskolan.Varför vissa har ett negativt intryck av skolan och var fördomarna kom-mer ifrån vet de inte. De bara finns där.

– Man har fördomar om LBS, men även andra skolor, säger Rijalda Alagic på Bäckäng som menar på att vissa skolor bara får en negativ stämpel.

Den mest återkommande åsikten är att Ljud & Bildskolan verkar vara oseriös. Att man får göra lite som man vill.

Att LBS elever skulle vara de-struktiva och asociala är även det en fördom som förekommer. Men likt de flesta fördomar behöver det inte ligga någon sanning det.

– Jag hade fördomar om LBS-elever, men när jag lärde känna folk där och hörde dem prata om skolan så fick jag en annan bild, säger Erika Adolfsson på Bäckäng.

Positiva åsikterAlla åsikter är dock inte negativa,

det finns mycket positiva tankar om friskolan.

Att det är en liten skola med en-gagerade lärare placeras på plus-sidan.

– Det verkar vara en go skola där alla känner varandra, säger Sebastian Andersson på Viska-strand.

Förutom dem som anser att ut-bildningen är oseriös, utan ett strikt läroplansupplägg, tycker många att utbildningarna på skolan verkar vara mycket givande.

Det verkar finnas bra ut-bildningar och på exempelvis musikproduktionslinjen har man tillgång till vissa saker som man

inte har tillgång till på estetiska programmet på Bäckäng, säger Per Redin, 21, som är ljustekniker på Bäckäng och själv har gått estetiska programmet där.

Ser en förändringFredrik Svalander, som är medie-lärare på LBS, är medveten om fördomarna, men anser att det har blivit bättre.

Han menar på att anledningen till att skolan fick den negativa stämpeln berodde på omotiverade elever.

– När man öppnar en ny skola har man två vägar att gå, antingen försöker man fylla alla platser

och accepterar alla, eller så höjer man intagningspoängen och får därmed en sämre ekonomi, säger Fredrik.

Han ser dock en klar skillnad på motivationen nu jämfört med för några år sedan.

Även elever på skolan anser att ryktet börjar bli bättre och stämplarna håller på att suddas ut.

– LBS är en underbar skola där alla hjälper varandra. Hela skolan är som en enda stor klass, säger Nicolas Valdes-Sosa, som går tredje året på skolan.

Patric Caspersson

TEXT OCH FOTO: Patric Caspersson

Vaktis i fokus

.. matematik-lärare som fick barn i juli och nu är mammaledig.

Vad sysslar du med nu för tiden? Jag är bara hemma tillsammans med Jason hela tiden. Vi brukar gå på babysim och föräldraträffar och till öppna förskolan tillsammans. Det är jätteskönt att bara kunna vara ledig och ta hand om Jason.

På tal om Jason, hur mår han?Han mår bra, även om han inte är jätteförtjust i kylan. Han sover utomhus i vanliga fall, men jag drar mig gärna för att ställa ut honom i barnvagnen nu på vin-tern. Annars kan jag säga att han är väldigt stor, som en halvårsbebis, trots att han bara är fyra månader. Han börjar kunna halvsitta och har nyss lärt sig att rulla.

Hur är det att vara mamma?Det är en väldigt stor omställning! Tidigare var allting väldigt okom-plicerat när man till exempel skulle åka iväg någonstans. Nu måste man få med sig barnvagnen och får inte glömma att ta med sig olika saker som kan komma att

behövas. Minsta lilla sak blir till ett stort projekt.

När kommer du och hälsar på i skolan?Jag kommer på vårterminen. Egentligen hade jag tänkt att komma mycket tidigare, jag sak-nar ju er allihop, men jag har in-gen bil och Jason gillar inte att åka buss, så det har aldrig blivit av helt enkelt. Det är så mycket annat hela tiden.

Till sist: när börjar du arbeta på LBS igen?Jag kommer tillbaka till nästa läsår. Tills dess ska jag bara njuta av tiden jag har tillsammans med Jason.

Många elever har ställt sig frågande till vad han gör på dagarna egentli-gen efter att de hört snarkningar ifrån hans kontor.Men vad gör vaktmäs-taren på LBS Borås Jan-Åke Axelsson egentli-gen?Jan-Åke håller på med att duka undan efter dagens skollunch när jag kommer, på glatt humör som vanligt säger han att han självklart har tid för en intervju och visar mig till ett bord.

Flera elever har undrat hur han sover på natten då han jämt sover inne på sitt kontor, när han får frågan brister han ut i skratt och svarar sedan att han faktiskt sover dåligt på natten. Varför han sover dåligt på natten förklarar han med att han har fem barnbarn.

- Men jag trivs väldigt bra här som vaktmästare på LBS, det är ett väldigt omväxlande arbete, fast man får ju också träffa alla elever också.

Innan han kom till LBS har Jan-Åke förstås också haft andra jobb.

- Jag har jobbat som byggnadsmålare i tjugosju år,

sen så har jag varit vaktmästare på

Fristad folkhögskola i fyra år.Enligt mig så är LBS mycket

bättre än kommunala skolor, jag känner att man får en mycket bät-tre kontakt med elever och lärare här än vad man får på en kommu-nal skola.

Ingen mer matSedan i våras har Jan-Åke även haft hand om matserveringen på skolan, något han sedan någon månad tillbaka inte längre gör. Men han påstår att han har trivts där nere, därför att det har varit kul att möta elever i andra situ-ationer än skolarbete

15

TEXT/FOTO: MAX MORITZ

Snabbfakta

Namn: Jan-Åke Axels-son.

Ålder: 56 år.

Bor: Fristad.

Familj: Fru, två barn och fem barnbarn.

Jan-Åke på sin arbetsplats.

Anna Karlsson

Hallå därSofia Andersson ...

FOTO: Henny Ekman

“Jag sprider rykten om mig själv för att få läsare”Trots att den bara har funnits i ett år är Zandra Dahls blogg en av Borås mest lästa.En förklaring kan vara de många utmanande bilderna.– Många som är inne läser nog inte ens texten, säger Zandra.Zandra starta-de sin blogg, Zandras.nu, när hon var i Norrland för ett år se-dan och hade mycket tid över. Hennes kompis hade just startat en och uppmanade Zandra att göra det samma. Redan de tre första veckorna hade hon omkring 100 läsare och idag lig-ger hennes blogg på sjätte plats över mest lästa bloggar i Borås fast oftast brukar hon ligga på topp tre på listan. En vanlig dag har hon ungefär 1350 läsare.

– Det stör mig inte att skriva om mitt privatliv för så många läsare. Jag är väldigt öppen som person och tycker det är viktigt att andra är det med, säger Zandra.

För att ligga kvar på topplistan använder hon sig av vissa knep. Zandra har till exempel spridit ett rykte om att hon har opererat brösten för att hon ville ha fler läsare.

– Det tog ett par dagar in-nan folk fattade att jag skämtade. säger Zandra. Jag skulle aldrig operera mig för att få fler läsare, om jag skulle göra det så hade det varit för min egen skull.

Zandra tycker om att provocera och diskutera på hennes blogg om allt möjligt. Men hon har slutat bry sig om vad andra tycker om henne.

– Bara för att jag har sagt eller gjort någonting så uppmanar jag inte andra att göra samma sak.

Lisa Sköld

Zandra Dahl

Redigerad och färdigställd av Max Moritz

FOTO: Max Moritz

Reportage

16

Bailain nummer 1

Hemma hos SallménTrots sitt hårda yttre och bittra attityd är den fruktade läraren Fredrik Sallmén en riktigt trevlig och snäll kille som bjuder på blåbärspaj när Bailain gör ett besök hos filmfantasten.

När vi kommer upp i trappupp-gången öppnar Fredrik glatt dörren och välkomnar oss in i sin en och en halva på Tullen där han bor ensam.

– Det vore ju trevligt med en familj, men annars får jag väl adoptera ett barn, säger han med glimten i ögat.

Hans största intresse är film, och det märks redan när man kommer in i hallen hos honom. Det står figurer i från alla möjli-ga filmer som The Exorcist, Star Wars, Nightmare Before Christ-mas och många fler. Överallt i lä-genheten finns det saker som har en koppling till filmer. På väggen inne i vardagsrummet hänger det två ljussablar ifrån Star Wars. Han har väldigt mycket saker och my-cket är riktigt häftigt. I en hylla står en kopia av en Thermal Deto-nator, som är en slags granat ifrån Star Wars, som det bara finns 1000 exemplar av i världen, det är även den sak han är mest stolt över och tycker mest om i sitt hem.

Det är mycket som är unikt i den lilla lägenheten.

Många autograferHan visar alla autografer som han samlat på sig under åren. Han har autografer av Leatherface från fil-men Motorsågsmassakern, Darth Vader och de flesta i från Star Wars. Autograferna har han sam-lat ihop genom att gå på SciFi-mässan som äger rum årligen i

Stockholm, Malmö och Göteborg dit det kommer ett flertal gäster från storfilmer.

Sallmén är ju egentligen riktigt snäll, detta kommer fram när han bjuder på jättegod blåbärspaj som han bakat själv eftersom han tyck-er det är roligt att baka och gör det väldigt ofta. Bären plockar han själv under sommaren. Medan vi fikar pratar vi lite om var han har fått sitt filmintresse i från.

– Det började redan när jag var liten då min styvfar hade mycket film, berättar Fredrik.

Han tycker att en bra film är en film som är välgjord och det är viktigt att den är passande för sinnesstunden. Självklart måste filmen också vara underhållande.

HjälpsamFredrik jobbar som engelska– och psykologilärare. Redan i högs-tadiet hade han funderingar över att bli lärare eftersom han gillar att sprida kunskap och hjälpa folk. Ett annat skäl till att han blev lärare var för att han gillar att arbeta med ungdomar. Egentligen skulle han bli bildlärare, men ångrade sig eftersom det är svårt att vägleda i bild.

– Det är svårt att säga till någon att måla finare, då känns det lät-tare att förklara för eleven så som man kan göra inom engelska, säger han.

Övre bilden: En glad Fredrik som fikar på sin hemmagjorda blåbärspaj. Nedre t.v. Från Quentin Tarantinos film Reservoir Dogs. Nedre t.h. En del av Fredriks Star Wars-samling.

17

Redigerad och färdigställd av Amanda Samuelsson

En thermal detonator från Star Wars, favoriten i samlingen. Bilen från Tillbaka Till Framtiden.

En del av den stora samlingen.

Foto Amanda Nero

Text Amanda Samuelsson

Vem vill du att vi ska besöka i nästa nummer?Maila ditt förslag till bailain@lbs.se. Ange rubriken “Hemma hos”.

Reportage

18

Bailain nummer 1

Från en stil till en annanAldrig har livstil varit så viktigt som nu, och aldrig har det funnits så många subkulturer att välja bland. Idag byter många unga stil allt som oftast – ett fenomen som för några veckor sedan även drabbade Ljud & bildskolans lärare. Här har vi låtit porträttera några av de just nu hetaste subkulturerna.

Nödvändiga accessoarer: Smink, mobil och ljusgråa mjukisbyxor.Typiska citat: ”Asså ja ba’ da”Fritidsintressen: Festa, bilddagboken, ta egobilder.

FjortisNödvändiga accessoarer: Kajal, bandana och plektrum-halsband.Typiska citat: ”Yeeeeeeeaaah, rock mother-fucker!!!”Fritidsintressen: Spela i band, skolka och (k)röka.

Hårdrockare

Alla bilder är montage.

19

BratNödvändiga accessoarer: Tajt skjorta, scarfer och dyra solglasögon.Typiska citat: ”Pappa betalar”Fritidsintressen: Festa, vaska och spela tennis.

SkejtareNödvändiga accessoarer: Skejtboard, keps och häng.Typiska citat: ”Coolt, men vänta tills du ser mitt trick!”Fritidsintressen:Skejta, lyssna på hiphop och köpa för stora kläder.

HippieNödvändiga accessoarer: Peacehalsband, pannband, långt hår.Typiska citat: ”Make love, not war”Fritidsintressen: Gå på demonstrationer, röka på och bo i husvagn.

… och de här här inte lika populära längreSwingpjatt – Vidbrättad hatt, långt nackhår och överdimen-sionerad kavaj. Var populärt på 1940-talet.Juppies – Jättestora mobiltele-foner och kavaj med axelvaddar. Var populärt på 1980-talet.Nynazister – Stora svarta kängor, bomberjacka och rakad skalle. Var populärt på tidigt 1990-tal. Byfåne - Jagad blick, urtvättade kläder, fett hår och en doft av ladugård. Var populär mellan 1200-talet och 1800-talet.

FotoLisa

Sköld

TextCarolina

Bruseman

Redigerad och färdigställd av Lisa Sköld

Reportage

20

Bailain nummer 1

Med uppdrag att granskaMed 24 reportrar, tre månaders grundlig research och förtroende från svenska folket ska-par TV-programmet Upp-drag Granskning förän-dring i samhället. Bailain har besökt redaktionen i Göteborg för att granska granskarna. På andra våningen i SVT-Huset i Göteborg sitter Pelle Westman vid sitt skrivbord och jobbar. Vid samtliga skrivbord på Uppdrag Gransknings kontorslandskap lig-ger de mängder av brev, alla fyllda med nyhetstips. Klockan är elva och telefonerna har precis slutat ringa, den dagliga telefontiden är nu avslutad. Uppdrag Granskning får årligen in omkring 10 000 – 15 000 tips om saker som bör grans-kas, men alla används inte.

– Vi får in otroligt mycket ny-hetstips, även om det bara är 45 stycken per år som blir till färdiga program. Vi räknar med att det är ett nyhetstips av 20 som går att använda.

Förtroende viktigtUppdrag Granskning sänds på SVT1, en public-servicekanal, och är ett samhällsprogram som har som uppgift att blottlägga missförhållanden och utkräva ans-var. Eftersom Uppdrag Granskning vill ge medborgarna de verktyg de behöver för att själva kunna ta ställning i olika samhällsfrågor i samhället är det viktigt att pro-grammet har förtroende av tittarna.

– Det är väldigt viktigt att vi har belägg för det vi sänder, an-nars skulle ingen titta på pro-grammet och vi skulle mista vårt sändningstillstånd, säger Pelle Westman som också menar på att samhällsgranskande program som Uppdrag Granskning är viktiga och måste inge förtroende.

– Vi är väldigt noggranna i vår research och vi skulle aldrig sända något som vi inte har fullständiga bevis för. Varje program tar cirka tre månader att göra, det bevisar att vi lägger ner mycket tid för att saker ska bli rätt.

Relation med de granskadePelle Westman är reporter på pro-grammet och har jobbat på SVT i över 20 år. Han tycker att jobbet är roligt och givande, men ibland även svårt.

– Ibland vet man att programmet som man skapar kommer få stora konsekvenser i de inblandades liv,

men viljan att berätta sanningen är ändå alltid större, säger Pelle.

Han påpekar att han nästan alltid har en bra relation med de som blir granskade och att i vissa fall brukar kontakta dem efteråt för att se till att de inte lidit för stora skador.

Som reporter på Uppdrag Gran-skning är det inte alltid lätt att göra ett urval av alla nyhetstips.

En del som känns bra och som de påbörjar research för måste slo-pas efter ett tag för att de inte kan belägga det de vill bevisa.

Viktig principEtt viktigt verktyg för att få fram dokument av olika slag är offent-lighetsprincipen och Pelle menar

Pelle Westman har jobbat sex år som reporter på Uppdrag Granskning. w

21

Redigerad och färdigställd av Anna Karlsson

Uppdrag Gransknings arbete uppmärksammas ofta i övriga medier. Här en bild på tidningsväggen i SVT-huset i Göteborg.

att utan den skulle ett program som Uppdrag Granskning vara näst intill omöjligt att producera. De har mycket användning av of-fentlighetsprincipen när de ska få ut information om inkomst, faktu-ror, bilregistrering och så vidare.

– Att ta fram uppgifter med hjälp med av offentlighetsprincipen är bland det första vi gör för att få fram grundläggande fakta.

Stort intresseNågra av de mest uppmärksam-made programmen som Uppdrag Granskning har sänt är bland an-nat mutskandalen i Göteborg, våldtäkterna i Bjästa samt skan-dalen inom socialtjänsten i Marks kommun. Samtliga har skapat stort intresse bland medier och har skapat diskussioner i samhäl-

lets forum. En del har till och med lyckats åstadkomma förändring.

– Ett exempel på detta är opin-ionsvändningen som skedde efter det att vi uppmärksammat sannin-gen bakom våldtäkterna i Bjästa. Detta visar på hur mycket påver-kan vi här på Uppdrag Granskning har och det vittnar även om det stora ansvar som det innebär att arbeta som granskande reporter.

Från nyhetstips till sändning1. Ett nyhetstips väljs ut 2.De två första veckorna ägnas åt att göra en grundlig research för att se om det finns tillräckligt med material för att kunna bygga ett pro-gram.3. Programidén får okej av projektledaren4.Idéspåna på vad man vill ha med och på hur programmet ska se ut5. Göra en ännu grundligare research för att få fram all fakta så att man kan belägga sina påståenden6. Filma alla intervjuer och miljöer till programmen, detta tar ungefär omkring två veckor7.Textar alla intervjuer och skriver ner ord för ord vad alla säger8. Sammanställer allt som ska hända i programmet till ett manus9. Går igenom manuset ord för ord för att kolla att allt stämmer10. Börjar redigera, redigering tar cirka två veckor11. Redigering måste vara klar fredagen innan sändning12. Programmet sänds på onsdag kväll klockan 20.00

“Viljan att berätta sanningengår alltid först

Pelle Westman

Många nyhetstips kommer fortfarande in i brevform.

FOTOLisa Sköld

TEXT Anna Karlsson

TEXT CarolinaBruseman

Reportage

22

Bailain nummer 1

År 2000 öppnades Ljud och Bildskolan (LBS) i Borås. Grundaren, Gunnar Jägsell hade en tanke om hur en skola skulle se ut – därmed bildades LBS i Borås.Jag hade en vision, säger Gunnar Jägsell som är grundaren av Ljud & Bildskolan i Borås kommun.Gunnar är en entreprenör men arbetade ett tag som medielärare på Viskastrandgymnasiet i Borås.

Han säger att det inte kändes rätt då han själv tycker att som lärare i en skola ska man lära känna sina elever, då alla är unika och man ska kunna ge dem den utbildning som de behöver. Men på Viska-strand var det enligt Gunnar för många elever.

Över en lunchEfter att jag och min goda vän Robert Bengtsson pratat över en lunch sa jag upp mig från mitt jobb för att bearbeta en tanke som

jag hade haft under en period, säger Gunnar.

Robert Bengtsson är grunda-ren av den allra första Ljud och Bildskolan, som funnits i Varberg sedan 1991. Gunnars tanke var nu att starta en Ljud och Bildskola i Borås.

Skolan startades år 2000 och hade sina lokaler ovanför Myrorna som ligger i Knalleland. För att få elever intresserade av att just välja den här friskolan berättade Gun-nar för elever och deras föräldrar

att han visste att man någon gång skulle kunna se på tv i mobiltele-fonen. Han ville förklara för elev-erna att tekniken skulle bli mycket viktig för framtiden, och att man på LBS skulle få arbeta med teknik i olika former.

LBS hade ett medieprogram och det allra första året gick det 25 stycken elever på skolan, de fick arbeta i en dator/teknik miljö med varierat medieinnehåll och självklart de obligatoriska ämnena.

– Jag hade en idé med lärar-

Så startade Ljud & bildskolan i Borås

Ljud & Bildskolans designade entré i Borås.

23

Redigerad och färdigställd av Moa Lorentzson

Så startade Ljud & bildskolan i Borås

na, att de skulle vara unga och redan kunniga inom datorer och teknik, berättar Gunnar. Han ansåg att det skulle vara svårare att lärare ut teknik till äldre än att utbilda de yngre till lärare. Gunnar tyckte även att de yngre lärarna var mer pedagogiska, då de skulle anses mer som vänner än bara lärare, han ansåg att elev-erna troligen skulle lyssna mer på en ”kompis”.

– Jag ville att det skulle finnas en anda på skolan, att det skulle

vara roligt att lära sig, men att det ändå skulle representera det verkliga arbetslivet, säger Gunnar Jägsell.

Därför ville han att skolan inte skulle ha en skolmiljö utan att det skulle vara en arbetsplats, han ville skapa en verklighet för eleverna.

De elever som går första året på LBS har en ledig dag i veckan. Så har det varit ända sedan starten.

– Min tanke med den lediga da-gen var att människor runt åldern 16 har mycket för sig, om det då finns

en ledig dag per vecka så borde de hinna med skolan och de andra viktiga sakerna, säger Gunnar.

– Jag hade en vision om att skapa en anda – en verklighet för eleverna på Ljud och bildskolan i Borås.

LokalernaNär LBS flyttade från lokalen ovan-för Myrorna till de nuvarande loka-lerna 2002, så var det första man gjorde att fixa i ordning lokalerna. – Jag ville ha fräscha designade loka-

ler där eleverna skulle trivas bättre. När Gunnar hade kommit på den här idén spred det sig till de andra LBS-skolorna också, där lärare och elever hjälpte till att designa loka-lerna så att de blev mer trivsamma.

Anne Hörnberg är en av de lärare som har job-bat allra längst på Ljud & Bildskolan i Borås. Hon förklarar att LBS då inte ser ut som det gör idag.Anne Hörnberg har jobbat på LBS sedan år 2004. Hon säger att under de sju år hon har jobbat här på skolan så har den växt och blivit betydligt större, både genom lärare och lokaler.

Eftersom skolan har expan-derat som den har gjort fick man dessutom utveckla inriktningarna på skolan, och så blir eleverna fler och fler i varje årskurs. Då det började fanns en klass som det var 25 elever i.

– När jag började arbeta här

fanns det en linje som kallades strömmande media, säger Anne, och förklarar att det är media i olika former.

Med åren har inriktningar lagts till och utvecklats, till exempel event och journalistik. På senare år, sedan 2008, finns nu linjen musikproduktion.

FörbättringarLokalerna på LBS har utvecklats dramatiskt under dessa sju år. Anne säger att man har förbättrat skolan genom att ordna fler arbetsrum och grupprum. Man designade salarna dels för att få en bättre skolmiljö och dels för utseendets skull, säger hon.

Moa Lorentzson

“Mycket nytt”

FOTO: Michaela Wintsten

Moa Lorentzson

Gunnar Jägsell grundaren av LBS FOTO: Privat

Sport

24

Bailain nummer 1

Elfsborg hamnade på en fjärdeplats i allsvenskan i år. Många fans och spelare var besvikna för att de inte var med i kampen om guldet. Men Magnus Haglund, tränare för Elfsborg, tar nya tag inför nästa säsong.Magnus Haglund är besviken för att hans lag inte var med i kam-pen om guldet. Han är dock inte missnöjd med en fjärdeplacering i tabellen.

– Jag tycker det är okej med en fjärdeplacering, men självklart hade jag helst velat vara med i guldkampen. Men med för många mål i skillnad och ett försvarsspel som inte höll hela vägen lyckades vi inte, säger Magnus.

Nästa säsong vill han bättra på anfallet för att skapa fler avslut på mål, men även bygga upp för-

svarsspelet. I år släppte Elfsborg in 12-15 mål för mycket, menar Haglund.

Stora förhoppningarMagnus Haglund har stora förhoppningar på en bättre placer-ing nästa år och kanske ett guld.

Det är klart att Teddy Lucic ska lämna laget. Men när en dörr stängs, öppnas fem nya.Fem juniorer, Oscar Hiljemark, Kalle och Anton Vede, Anton Lantz och Rickard Yarsuvat tar plats i A-lagstruppen från och med nästa år.

Fjolårets skyttekung Denni Avdic har placerats i flera klubbar, men som det ser ut nu ska han vara kvar i laget.

– Men mycket kan hända i des-sa affärer, efter årsskiftet så kan vad som helst ske, säger Magnus.

– Självklart vill jag ha kvar Avdic i laget, men vi vill inte stå

i vägen för hans framgång. Det är vad jag kan avslöja tills vidare, om det är några andra spelare som ska spela vidare från Elfsborg vill jag inte gå ut med ännu.

Stannar tills vidareSjälv har Magnus Haglund inga planer på att lämna Elfsborg. Han har fått erbjudanden som tränare utomlands, men som han har tackat nej till. Just nu vill han bara fokusera på sitt lag.

När man är pappa till en dotter på tre år, och ett till barn på väg, är det mycket att stå i. Att kombinera familjeliv och ett arbete där det ingår mycket resande är inte lätt.

– Självklart önskar jag att jag hade mer tid med min dotter och hennes mamma. Jag sätter alltid familjen i första hand.

Om erbjudandet kommer om ett jobb som tränare utomlands så skulle han inte tacka ja utan

rådgivning från sin sambo. Efter sju år som tränare i Elfs-

borg ser han fram emot ett åttonde år. När han väl lämnar Elfsborg hoppas han att han gör det med flaggan i topp.

Haglund blickar framåt

Magnus Haglund har stora förhoppningar på nästa fotbollssäsong. Med en beslutsam blick ger han sig inte för en han har pokalen i sina händer.FOTO: Emelie Enochsson

Amanda Nero

Namn: Per Magnus HaglundBor: BoråsÅlder: 37Familj: Sambo, Dottern Ella 3 år och ett barn på väg.

Fakta Magnus Haglund

25

Redigerad och färdigställd av Amanda Nero

Isshower, piruetter och dubbelhopp. Det är vard-ag för Helena Naumanen som har hållit på med konståkning i över tio år. Två dagar i veckan byter Helena ut skor mot skrid-skor och på isen trivs hon alldeles utmärkt.

- Det allra roligaste med konstå-kning är att lära sig nya hopp och vara med på isshowerna, säger hon. Att det blev just konståkning som Helena valde att börja med berodde på att en av hennes bästa

kompisar redan åkte- Vi brukade leka skridskoskola, och jag tyckte det var så roligt att jag bestämde mig för att testa på riktigt och sedan dess har jag varit fast, berättar Helena med ett skratt.

TävlingarTävlat har Helena gjort ett flertal gånger under de tio år som hon tränat konståkning och en vinst har hon fått med sig hem. – Jag vann en tävling för två eller tre år sedan. Det är roligt att täv-la, även fast det oftast är väldigt nervöst. Man är helt ensam på

isen och alla tittar på en, säger Helena.

Vill bli tränareTrots att Helena tycker att både isshowerna och tävlingarna är roliga så är det varken inom det ena eller det andra som hon ser sig själv i framtiden.– Målet jag har med konståkning är att så småningom kunna börja jobba som konståkning-stränare, avslutar hon.

Helena trivs på hal is

Carolina Bruseman

Helena Naumanen på isen och visar upp sina konster. Denna övning kallas Bielman. FOTO: Carolina Bruseman

Andreas ”Andy” Johans-sons stora intresse är snowboard. Hans intresse är så stort att han i fjol hade tankar på att hoppa av skolan för att satsa full-hjärtat på en karriär med sin bräda.När Andreas var liten tog hans pappa med honom ut i snön för att åka snowboard och det är mycket tack vare sin pappa som han idag har snowboard som sitt största sportintresse. Till en början gick det segt, berättar han.

– Jag tyckte att det var svårt först, men det var jättekul när man väl fattade hur man skulle göra, säger Andreas.

Nu går han sitt andra år på Ljud och bildskolan i Borås med inrikt-ningen video och så ofta han kan tar han sig ut i backen för att åka. De trix som är som han tycker bäst om är ”Nosegrab” och ”360”. När man gör en nosegrab tar man tag fram på brädan samtidigt som man hoppar och en 360 genomför man genom att hoppa och snurra 360º, alltså ett helt varv.

Ofta i backenAndreas försöker åka snowboard så ofta han kan, och åker till skid-backen i Ulricehamn nästan varje helg under vinterhalvåret. Han tävlar inte, utan åker helt enkelt för att det är skoj. En av de roli-gaste gångerna som Andy minns på snowboardbrädan var i april 2010 då han var i Norge.

– Det låg ett tjockt lager puder-snö på marken och det var riktigt kul att åka då! säger Andreas med ett leende.

I framtiden kan Andreas även tänka sig att tävla inom sporten, men först måste han få upp självförtroendet lite till.

– Jag vill lära mig mer och bli bättre, först då kommer jag våga mig på att delta i en tävling.

Emelie ErikssonAmanda Nero

Snowboard som livsstil

Olika övningar inom konståkning Axel är ett hopp i konståkning som hoppas framifrån och är det enda hoppet som man gör det. Man roterar ett halvt varv mer i luften än man uttrycker i axelhoppet, t ex är en dubbelaxel lika med 2½ varv.

En piruett kallas det när man på skridskor snurrar runt på isen. Det finns flera olika typer av piruetter men den vanli-gaste och enklaste är ståpiru-ett (tuppen) när man står på ett ben och snurrar. Sen finns det olika hopp-piruetter som ex. Hopp-i-ligg och Hopp-i-sitt.

Biellmannpiruetten är en piruett inom konståkning där åkaren snurrar på en fot, medan den andra lyfts över huvudet bakom den och hålls med båda händerna. Den kräver smidighet och snurr-förmåga och utförs främst av kvinnor

Sport

26

Bailain nummer 1

Träning blir allt mer populärt och det ger en chans för de personliga tränarna att träda fram, Johanna Gustavsson är en utav dem. – Träning gör mig lyck-lig, säger hon.Det finns många olika forum där man kan läsa att träning är bra för kroppen men det finns även fler saker som är viktiga för att få en fungerande kropp, såsom till ex-empel mat. Det är viktigt att sköta sin kropp eftersom att det är den som får oss att fungera och orka varje dag. Om man inte tränar så kan det leda till bland annat över-vikt, vilket då kan leda till stress och en mindre livslust. När vår

kropp mår bra så mår även vi bra, därför är det viktigt att hålla sig till de goda vanorna. Johanna på Svenssons Hälsocenter har alltid varit intresserad av träning och att ta hand om sig själv. Kicken jag får av att orka och att pröva något nytt och att kunna vara stolt över det jag presterat är en underbar känsla, säger Jo-hanna. Hon är en tjej som alltid gil-lat träning och drömmen om att kunna fortsätta utveckla sig själv och andra människor har gjort att hon börjat jobba som personlig tränare. Känslan efter ett träningstill-fälle är underbar och att se-dan pass efter pass kunna orka mer håller motivationen uppe.

Som PT (personlig tränare) är job-bet att kunna hjälpa andra att up-pnå maximal effekt av att kunna använda sin kropp, men även att kunna balansera kost och träning om det behövs.

När insåg du att det var detta du ville jobba med?Jag har alltid velat jobba med människor och tränat mycket själv, men kände fyra år efter gymnasiet, när jag testat på lite olika jobb att jag inte bara ville träna på egen hand utan dela med mig av det jag brinner för.

En sund livsstilDet är många människor som

väljer att ta hand om sin kropp och de människorna som väljer det bygger upp sin kropp och sig själva till det bättre. Det finns dock en risk med att träna efter-som man måste finna en balans mellan träning och livet, det är många som har svårt att hitta den balansen och då kan det bli så att man istället får skador, man ska belasta kroppen lagom mycket och det är viktigt att veta vad man håller på med. Det är därför bra att det finns människor som Johanna som kan hjälpa med träning och att hitta en sund livsstil.

En livsstil med balans

Hälsa kan för många betyda olika saker, för mig betyder det att hitta en livsstil som man trivs bra med utan att överdriva träning eller räkna kalorier i mat, Fram tills man hittar den balansen kan det dock hända att man blir förvirrad över sig själv då det faktiskt tar tid att finna en inre ro i sig själv.

Jag tycker att det är viktigt att ta hand mig själv eftersom att jag vet att jag mår bättre när jag gör det. Är man inte aktiv i sin kropp och i sig själv så kommer man märka att presentationsförmågan försämras, humöret sviktar och man blir mer stressad. Dessa oli-ka faktorer kan leda till att psyket

sakta blir sämre. Jag vågar även påstå att om man inte håller sig själv i trim att självförtroendet kommer sjunka rejält, anlednin-gen till det är för att jag själv varit där. Genom en sund livsstil kommer vi att trivas med oss själva, detta finns det bevis för då överviktiga

personer trivs sämre med sin till-varo. Därför tycker jag att det är viktigt att hitta en balans mellan träning och mat, så länge man kan balansera det så klarar man det mesta i livet.

Hälsa för livetKrönika

Gyminstruktören Johanna Gustavsson på Svenssons Hälsocenter, demostrerar hur maskinen fungerar.FOTO: Caroline Björklund

Caroline Björklund

Caroline Björklund

27

Redigerad och färdigställd av Caroline Björklund, Izabella Larsson, Patric Caspersson & Carolina Bruseman

Brännboll1.MPB08A2.SPB09/APB093.APB08/SPB08

Julfrågesporten1.MPB08A2.MPB08B/MUB082. MPB10A/MPB10B

OS1. SUB10/APB101. MPB10A/MPB10B3. MPB09A/MPB09B3. APB08/SPB08Stadsparkskampen1. MPB08B/MUB081. MPB10A/MPB10B3. MPB09C/MUB09

Sommar-OS och Stads-parkskampen är två av grenarna som eleverna på LBS har tävlat i under hösten. Nu är första halvlek avklarad, och de som än så länge ligger i serieledning är klasserna MPB10A och B.

– Vi har folk i klassen som är bra på lite olika saker, och tillsam-mans är vi bra på allt!

Så förklarar Tim Edgren sin klass framgångar i jakten på LBS-

trofén. Och klasskompisen Han-nes Mörk håller med.

– Vad som är dyker upp nästa år så kommer vi fixa det också, säger han.

Regerande mästareSedan två år tillbaka står LBS-

trofén inne på Marcus Perssons kontor, klassföreståndare för APB08 – klassen som tillsam-mans med SPB08 de senaste två åren tagit hem segern i tävlingen.

– Klart det är tråkigt om jag tvingas lämna ifrån mig pokalen,

men jag tror fortfarande stenhårt på att de lyckas vända tillbaka till segertrenden, säger Marcus Pers-son.

Och Marcus är inte den enda som tror att den nuvarande ställ-ningen kommer komma att förän-dras.

– Klart vi kommer igen, vi kommer vinna i år också! säger Robin Hellberg från APB08. Han påpekar också att det är ett halvår kvar, och att de regerande mäs-tarna fortfarande har en chans att ta ikapp ettornas ledning.

Tävlingen Hur tävlingen kommer sluta

är det ingen som vet än, för hela nästa termin återstår innan någonting är säkert. LBS-trofén är en tävling mellan klasserna på Ljud&Bildskolan i Borås som nu är inne på sitt fjärde år. Under läsåret tävlar klasserna mot varan-dra i olika grenar, alltifrån brän-nboll till frågesport.

Totalställningen 1. MPB10A/MPB10B 592. MPB08A 462. MPB08B/MUB08 464. SUB10/APB10 445. SPB09/APB09 416. APB08/SPB08 377. MPB09A/MPB09B 308. MUB10/SUB10B 25 9. MPB09C/MUB09 22

Glada elever i klass MPB10A/B tror att de kommer lyckas hålla kvar förstaplatsen – även efter jul.

Carolina Bruseman

Topp tre i alla grenarna

FOTO: Carolina Bruseman

FOTO: Lisa Sköld

MPB10 leder i halvtid

Kultur & nöjeBailain nummer 1

28

Kampen om hinken

För nio år sedan dog poeten Lars Hagström i cancer. Han efterlämnade inte bara poesi och böcker utan grundade även Sveriges största lagtävling i poesi – Hagströms Hink.

Lars Hagström är en av dem som startade Borås Poetry slam 1998 och har efter det medverkat i många tävlingar. Med en fröjde-full stil, både som poet och MC, fångade han publikens hjärta.

Strax innan han gick bort 2001 hade han berättat att han ville star-ta en lagtävling. Detta hann Lars

aldrig sätta i verket så samma höst startade Borås Poetry Slam upp tävlingen som en hyllning till honom. Tävlingen fick namnet Hagströms Hink, då vandrings-pokalen är en hink som det sägs att Lars själv ägde.

Den poet som har vunnit flest gånger heter Matiss Silins och

han har gjort det hela sex gånger. Han hävdar att det är för att han har medvetet tänkt ihop laget så att alla har fungerat tillsammans.

– Det viktigaste är ju att man ska komplettera varandra, säger han.

Essa Burman

Poetry slam: En tävling i estradpoesiEstradpoesi: ScenpoesiMC: Master Of Ceremony/ Värd för kvällenTeampiece: Två eller fler poeter som framför en dikt tillsammans.

Årets vinnande lag, Orden i Midsomer som består av Moa Persdotter, Jessica Burman och Michaela Åberg.

Det vinnande laget i årets upplaga av Hagströms Hink blev laget Orden i Midsomer som består utav Jessica Burman, 18, Michaela Åberg, 16 och Moa Persdotter, 18. Tjejerna har länge sysslat med poesi och poetry slam. De tycker att det är ett bra sätt att beskriva sina känslor

och att sedan framföra det på scen är kul för att alla lyssnar. Alla tre har tidigare varit med i tävlingen men aldrig tidigare vunnit. Laget hade bra sammanhållning och deras teampiece fick toppbetyg. Teampiece är när man läser en dikt tillsammans som ett lag. De-ras dikter handlade bland annat om vardagliga saker, om kärlek och om livet som tonåring.– Jag tror att vi vann för att vi har

så bra samarbete och vår vänskap utanför scenen, säger Jessica Bur-man.

Priset var 3000 kronor, som delas ut av Borås Tidning, och så klart pokalen Hagströms hink.

De övriga tävlande lagen var Alfahonorna och Defibrillator-erna.

Amanda Samuelsson

Orden i Midsomer vann Hagströms HinkAllt om Poetry Slam

FOTO: Amanda Samuelsson

29

På Ljud & Bildskolan i Borås finns det ett flip-perspel kallat Who dun-nit. Spelet är på utgång för att byta till ett World Cup Soccer flipperspel.Det var i början av terminen som Magnus Andersson tog med sig ett flipperspel till skolan. Efter-som man kan fälla ner den övre delen på flippret och man kan plocka av benen så gick flippret in i hissen.

– Det var Lars tjat som fick mig att ta hit det, säger Magnus, med ett skämtsamt leende.

Sedan berättar han att det var mer på grund av platsbrist än Lars Malmros bedjande ögon.

Det som intresserar Magnus

Andersson är inte att spela på flip-perspelet, utan att pilla med det. Kanske inte är så konstigt med tanke på att han är bland annat skolans tekniker.

Reaktionen ifrån lärare blev be-tydligt större än hos elever. Detta kan bero på att man inte får spela på det förrän efter klockan fyra. Denna regel sattes upp för att tiden inte skulle glömmas bort när man stod där och spelade.

Flipperspelet är roande för både lärare och elever eftersom vissa som spelar på flippret verkligen går in för det.

– Jag försöker bara att trycka på knapparna och hoppas på att den inte trillar ner, när det kommer till att sikta så förstår jag inte, säger Fredrik Svalander.

Man nu ska spelet snart bytas ut. Det ska gå ifrån Who dun-nit? till ett World Cup Soccer-flipper. Det nya spelet är baserat på världsmästerskapet i fotboll år 1994. Detta byte har blandade känslor för elever och lärare, men det är övervägande positivt.

– Jag tycker att det kan vara bra med omväxling, säger Marcus Persson, lärare på skolan.

En annan lärare som uppskat-tar flipperspelet är Mattias Denk-ert. Han tycker om Who dunnit på grund av att det handlar om att man ska lösa olika mysterium. Men samtidigt håller han fotboll kärt.

– Det ska bli roligt, säger han kort.

Alexandra Haapasari

... Fredrik Sallmen. Som just nu har rekordet på flipper-spelet som står på skolan.

Hur mycket är rekordet på?10,2 miljarder

När slog du det?Tidigare i år, för ungefär två månader sedan.

Hur känns det?Det känns bra att veta att man är bättre än alla andra eftersom det sticker så otroligt i ögonen på en del. Egentligen så bryr jag mig inte längre, men trots det så gillar jag att påpeka det allt som oftast.

Tror du att någon någonsin kommer slå det?Nej, verkligen inte. Absolut inte, inte en chans.

I så fall, vem skulle det kunna vara?Det kommer inte bli någon. Men det skulle nästan vara kul om Hanna gjorde det – eftersom hon aldrig har spelat. Annars så tror jag att det skulle kunna vara Lars eller Simon, men som sagt – ingen kommer slå det.

Flipperspelet snart historia

Magnus Andersson fixar med det omtalade spelet

Carolina Bruseman

Foto: Lisette Bäcklund Krans

Hallå där ...

FOTO: Izabella Larsson

Redigerad och färdigställd av Essa Burman, Izabella Larsson, Patric Caspersson & Carolina Bruseman

FOTO: Henny Ekman

Kultur & nöje

30

Bailain nummer 1

Så här kan det se ut på andra dagen på DreamHack. På bilden: Joakim Borg. FOTO: Max Moritz

DreamHack utökar sitt världsrekord som världens största lan till 12757 unika datorer upp-kopplade till nätverket.Festivalen har datorspe-landet i fokus och i år firar de också tioårsjubileum på samarbetet med Elmia i Jönköping.Det är den största festivalen i världen som lägger fokus kring datorspelandet, men det betyder självklart inte att man inte kan åka till DreamHack bara för att man inte spelar datorspel.

Festivalen bjuder på ett stort och varierande utbud av artister, i år så var det bland annat spelnin-gar av både Den Svenska Björn-

stammen och Slagsmålsklubben, som gör electro- respektive bit-pop.

FestivalandaMen något som kan förvåna väldigt många är nog troligen hur social festivalen verkligen är - folk sitter inte enbart bakom datorn,spelar och dricker cola.Tvärtom är folk väldigt öppna och har verkligen inget emot att prata med andra, det är den där stäm-ningen som man bara kan hitta på festivaler, då alla människor är där för att få en gemensam up-plevelse utav av det de verkligen älskar att göra.

Tyvärr så tillkommer också de problem som en festival tar med sig, stölder är inget ovanligt och

försäljning av olagliga preparat verkar ha blivit vanligare.

Om man ser till den illegala fildelningen som pågår under evenemanget så skulle man med största sannolikhet också kunna konstatera att DreamHack är bland världens största festivaler för kriminella.

Stora tävlingarTurneringar i några utav de stör-sta spelen i världen äger rum på DreamHack och finalerna spelas inuti Dreamarena som ligger inuti Hammarsköldssal, är en gigantisk biograf som rymmer upp till 1100 personer och kan visa upp final-erna på sin bioduk utav storleken 12m x 6.75m.

Själva stommen för festiva-len ligger hos alla eldsjälar som ställer upp på och jobbar helt grat-is för att kunna få hela festivalen att fungera, funktionärerna höll precis som på tidigare festivaler även i år en väldigt hög standard och man behövde verkligen inte känna sig tvingad till att fråga om hjälp med något.

Man kan fråga sig själv om det någonsin föll Martin Öjes och Kenny Eklund i åtanke att det de startade 1994 i Malung skulle växa till att bli världens största lan.

Max Moritz

Ett kulturkalas

31

Tagen under invigningen på DreamHack.

KrönikaFOTO: Alexandra Haapasaari

Redigerad och färdigställd av Alexandra Haapasaari

När jag berättar att jag ska åka till DreamHack som en del av crew, då får jag höra många olika kommentarer. Det kommer fram vad folk i min omgivning tror att DreamHack är. Nämligen ett litet ställe där det sitter några il-laluktande nördar och leker med sina datorer 24 timmar om dygnet. De tycker även att jag inte passar in där, eftersom jag inte alls är in-tresserad utav varken datorer eller spel. Men men dessa påståenden stämmer inte helt.

Under Digitalfestivalen finns det många som luktar illa och en del sitter mycket vid sina datorer. Men det är så mycket mer än det. För många är det en plats där man får chansen att möta folk med samma intressen. I Elmias stora lokaler finns även plats för olika artister, spelturneringar av olika slag, föreläsningar och mycket mer.

DreamHack hyr en hall som ka-llas Expo. Där har olika företag

chansen att komma in till den fan-tastiska festivalandan. Som före-tag får man hyra en monter där man kan ställa upp det man vill att de som besöker ska få ett intresse utav. Det delas ut mycket gratis saker, men montrarna kan även sälja grejer. Det finns allt ifrån testa olika nya spel, till att välja gymnasium.

För mig är denna festival ett friv-illigt arbete. Jag har under mina tre besök på DreamHack jobbat

minst åtta timmar per dygn och jag trivs där hur bra som helt. Jag får vara mig själv samtidigt som jag är till nytta. De som är med i den frivilliga gratisarbetskraften kallas crew. Det är vi som både bygger upp hela evenemanget och även river ner det sen igen.

DreamHack, bara ett ställe för nördar?

Alexandra Haapasaari

Kultur & nöje

32

Bailain nummer 1

Jerusalem - en utställning som väcker känslorElisabeth Olson Wallin gör det igen. Med en foto-utställning där hon fo-tograferat homosexuella män och kvinnor framför heliga platser i Jerusalem tänjer hon på gränserna för vad som är okej att göra i konstens namn. – Idéen till projektet har vuxit fram under en lång tid, men det var först när jag läste en bok av Karen Armstrong som jag verk-ligen tog beslutet att genomföra fotograferingarna, säger Elisabeth Olson Wallin.

Hennes bilder har verkligen väckt både tankar och känslor hos många grupper i samhället, och även fast Elisabeth Ohlson Wallin är väl medveten om att trampat på

många känsliga tår tar hon lätt på kritiken.

– Jag ser inte på kritiken jag får som något problem och fram-förallt så tycker jag om samtalen och debatterna som uppstår till följd av mina fotografier, säger hon.

Och i grund och botten är jag glad över att ha fått mitt projekt utställt, eftersom det inte var en självklarhet från början, fortsätter hon sedan.

Museet tvekade Redan innan Ohlson Wallin åkte ner till Jerusalem för att fo-tografera bilder till utställningen hade hon blivit lovad utställn-ingsplats på Världskulturmuseet i Göteborg. Men väl hemma med bilderna i hand möttes fotografen

av en annan ton – nu hade museet backat efter att ha lyssnat in kritik från religiösa grupper i samhället.

– Mitt huvudbudskap med Je-rusalem var att visa på likheterna i de tre världsreligionerna när det kommer till texter ur de heliga skrifterna som handlar om både kvinnor och HBT-personer, berät-tar fotografen. Hon berättar också om museets argument och säger att de då inte ville ställa ut ut-ställningen i rädsla för att kränka religiösa samfund och människor.

Stort säkerhetspådragMen Världskulturmuseet än-

drade sig, och idag hänger utställ-ningen Jerusalem där trots allt. Men inte riktigt under samma premisser som andra utställnin-gar. Det är ett stort antal antal

vakter som patrullerar både i och utanför utställningslokalen, och bara för att få komma in på själva museet krävs det att besökarna går igenom metalldetektorer. De här säkerhetsåtgärderna är vidtagna med hänsyn till eventuella hot som museet kan utsättas för i sam-band med utställningen, men trots all uppståndelse kring hennes ut-ställning är Elisabeth Olson Wal-lin nöjd.

– Det viktigaste för mig är att skapa ett samtal om vad det egentligen är som står i de heliga skrifter och om vad de gör med oss mod-erna människor idag, säger hon.

Kyssen. FOTO: Elisabeth Olson Wallin

Carolina Bruseman

33

Redigerad och färdigställd av Carolina BrusemanRecensioner

Fotoutställningen Jerusalem vi-sas just nu på Värlskulturmuseet i Göteborg och fotograf Elisabeth Olson Wallin har lyckats skapa ett verk som berör många. Kontras-ten mellan bildernas helhet och det dystra budskapet bildar en konst mycket värd att beskåda.

Bilderna som hänger på väggen känns omskakande och förun-dransvärda, vilket är själva syftet med dem. Budskapen bilderna ger skapar chockerade känslor och hos en del även ilska. Säk-erheten kring Elisabeth Olson Wallins utställning Jerusalem har troligen aldrig skådats tidigare på ett svenskt konstmuseum. Det är

helt uppenbart att Olson Wallin har skapat något som kan väcka väldigt starka känslor. Det är också starka känslor som jag kän-ner när jag granskar bilderna. Ut-ställningen Jerusalem handlar om hur religionerna islam och kris-tendom ser på hbt-personer och om hur dessa blir behandlade och sedda på med bas i Jerusalem. Vid bilderna står det skrivet ett stycke ur dessa religioners heliga skrifter som talar mot personerna som blir porträtterade på bilderna. Kop-plingen mellan en världsreligions skrivna ”lagar” och personerna som kommer i kläm på grund av dem får mig att häpna och tänka över hur religion kan spela en så

stor roll för ofantligt många män-niskor. Jag är otroligt fascinerad av den kontakt som Olson Wallin har lyckats skapa med personerna på bilderna. Alla porträtterade personer föreställer inget annat än sig själva och just vetskapen om att detta är personens verklighet lämnar ett otroligt starkt intryck. Jag beundrar personernas mod – en del riskerade sina liv under fo-tograferingen - men jag beundrar främst Elisabeth Olson Wallin själv, som vågade och hade viljan att berätta en sorglig historia, om människor vars existens så ofta förnekas.

Anna Karlsson

Ett upprörande mästerverk

Dödskyssen. FOTO: Elisabeth Olson Wallin

Ett upprörande mästerverk

Harry Potter och Dödsrelikerna

Det är mörka tider i den magiska världen och Voldermort växer sig starkare för var dag som går. Dödsätarna finns överallt och ingen går säker längre. Framför allt inte Harry Potter. Tillsam-mans med Ron och Hermione har han hoppat av Hogwarts och istället gett sig av för att söka Voldemorts horrokruxer – en jakt som både är lång och farlig.Magiska och fantasifulla miljöer skildras på ett näst intill verk-lighetstroget sätt i Harry Potter och Dödsrelikerna, och med hjälp av små detaljer har regissören, David Yates, skickligt knutit ihop säcken. Att det här är en film som helt klart är värd att se råder det ingen tvekan om – och trots att den är den sjunde i ordningen av alla Harry Potter filmer så känns handlingen fräschare än någon-sin. Helt klart ett måste för alla som sett de tidigare filmerna!

Carolina Bruseman

Cornelis

Filmen handlar om Cornelis Vreeswijks liv som trubadur. Han har haft både medgångar och motgångar i sin karriär och har tidvis suttit i fängelse. Cornelis, som hade tankar om att bli en författare, blev istället en av Sveriges största trubadurer. Hans-Erik Dyvik Husby som också är känd som Hank von Helvetet spelade Cornelis i filmen och var väldigt lik originalet. Det är vissa stunder i filmen som är lite långtråkiga men det finns även en del fartfyllda scener. Men att ha fått in hela Cornelis artistliv som han levde till fullo på en timme och 40 minuter är inte illa.

Lisa Sköld

Film

Reportage

34

Bailain nummer 1

Från ett annat perspektivFör fyra utländska ung-domar är det svenska vardagslivet mer än bara läxor och evigt pend-lande. För dem är Sverige ett äventyr med Marabou-choklad, rådjur i staden och tråkiga klädfärger. Baris, Megan, Camilla och Annie kom till Sverige i augusti 2010 för att påbörja deras 11 månaders långa utbyte. Nu stundar vintern och studenterna har snart bott i Sverige i ett halvår. Bailain träf-fade studenterna för att tala om Sverige och deras vardagsliv i detta kalla land.

Baris Sen, Turkiet.Sverige var inte ett självklart val för Baris eftersom han inte hade många valmöjligheter men visste att han inte ville åka till USA.

– Jag hade hört mycket om hur tonåringar lever i Sverige och tänkte att jag ville pröva på det livet i ett år.

Han tycker att det bästa med Sverige är hur välorganiserat allt är, men framhäver att han själv har lite svårt att komma i tid och att passa in i all planering. Det an-dra bästa med Sverige är fredagar

och lördagar, då Baris brukar gå ut med sina kompisar.

– Det verkar alltid fin-nas en anledning till att gå ut och fira någonting i Sverige, det är alltid en bra stämning. Hälsning från Baris: Peace out fellows :D Megan Strand-Jordan, USA

Megan hade liksom Baris inte mån-ga valmöjligheter när hon skulle välja vilket land hon skulle åka till,men eftersom hennes förfäder immigrerade till USA från Sverige för 120 år sedan blev valet lätt.

Megan tycker att den svenska vintern är ganska mild. I Chicago där hon bor brukar det komma massor av snö, fast inte lika tidigt som i Sverige. Det hon gillar mest med Sverige är hur lite religion spelar in i samhället och det hon tycker sämst om är hur tråkiga färger svenskarna klär sig i.

– Folk klär sig mest i grått, svart och vitt. Det känns tråkigt eftersom det är grått utomhus det mesta av tiden.

Megans favoritord på svenska är ”älskling”, då hennes värd-mamma ofta säger det till alla i familjen och hon tycker det låter kärleksfullt. Det ordet hon gillar

minst är ”bajs” eftersom hennes värdbror säger det hela tiden.Hälsning från Megan: Wearing a giant American flag shirt isn’t cool, it just reminds me of the red-necks in America and I am pretty sure your I.Q. is much higher.

Camilla Chiari, ItalienCamilla valde Sverige av två anledningar: den första var naturen och den andra var hennes nyfiken-het på människor i Norden.

– Alla här är så självständiga och öppna och naturen är så fin. När jag skulle gå hem härom dagen såg jag ett rådjur. Mitt i staden! Det var helt fantastiskt, säger Camilla.

Det Camilla saknar mest från Italien är utan tvekan maten, främst Espresso, Marocchino, pasta och pizza, men även den obligatoriska tuppluren efter sko-lan. Annars är just skolan någon-ting som Camilla finner mycket intressant i Sverige.

– Eleverna har mer respekt för lärarna här i Sverige. Även om vi har många regler för hur man ska bete sig mot lärare i Italien så har vi ingen ”öppen relation” med dem på samma sätt som man har här i Sverige. Det bästa med svenska skolan är ändå att det inte är några lektioner på lördagar.

Camilla tycker att svensk jul verkar rolig och ser fram emot att få baka julgodis och kakor med sina svenska kompisar.Hälsning från Camilla: Swedish, be more interested in politics! (& the bohemian style is fabulous!)

Annie Weaver, USA – Min mamma ville att jag skulle åka till ett fransktalande land, eftersom jag redan talar hyfsat bra franska, men som min mors dotter var jag tvungen att motsätta mig hennes vilja. Eftersom jag älskar

vinter och inte visste någonting om Sverige, så begav jag mig hit, till ett land som ligger lite mer ”under radarn”.

Annie säger att det nästan inte finns någonting som hon inte gil-lar med Sverige, men att det finns

vissa saker som hon stör sig på:– Ibland är en del tjejer väldigt

irriterande, som till exempel när de kommer till skolan i shorts när det är -15 grader ute och sedan klagar på att det är kallt.

Annie tycker att det bästa med Sverige utan tvekan är Marabou choklad, som hon tycker är super-gott. Sedan gillar hon det faktum att svenska killar bryr sig mycket mer om hur de ser ut i jämförelse med deras amerikanska dito. Hennes enda mål med sitt år i Sverige är att kunna prata flytande svenska när hon åker hem till USA igen och ha roligt.Hälsning från Annie: Swedish youth, stop bleaching your hair. Let’s keep it classy, now :)

TEXT OCH FOTO: Anna Karlsson

35

Redigerad och färdigställd av Veronika Nilsson & Anna Karlsson

Camilla från Italien gillar Sverige - och att baka pepparkakor.

Idolbilden

Vilken lärare vill du se som idol i nästa nummer? Maila till bailain@lbs.se Ange rubrik: Idolporträtt

FOTO: Lisa Sköld