Barn- och ungdomspsykiatri · 2017. 6. 9. · 3 (68) 1. Förord Den psykiska ohälsan är omfattande och påverkar hela samhället. De svårast sjuka och därmed mest utsatta tas

Barn- och ungdomspsykiatri

Kartläggning 2016

2 (68)

Innehåll

1. Förord .................................................................................3

2. Introduktion och definitioner ...................................................4

3. Verksamhetsbeskrivning .........................................................9

4. Nyckeltalsgrafer .................................................................32

5. Nyckeltal, länsnivå .............................................................55

6. Förteckning över inrapporterande enheter..............................67

3 (68)

1. Förord

Den psykiska ohälsan är omfattande och påverkar hela samhället. De svårast sjuka och därmed mest utsatta tas omhand inom specialistpsykiatrin. Precis som för all sjukvård är det viktigt att alla invånare erbjuds en jämlik psykiatrisk vård och att resurserna används optimalt. Det förutsätter ett ständigt pågående förbättringsarbete och grundläggande är då att det finns faktaunderlag att utgå ifrån för att kunna jämföra och följa utvecklingen.

Uppdrag Psykisk Hälsa inom Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 genomfört kartläggningar av psykiatrisk specialistvård omfattande vuxen-psykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin samt rättspsykiatrin. Kartläggningarna har bland annat omfattat landstingens resurser för öppenvård och heldygnsvård i form av vårdplatser, patientbesök, diagnosgrupper, personal samt kostnader, men också vård inom olika lagrum (HSL, LPT, LRV). Syftet med kartlägg-ningarna är att inspirera till kunskapsutbyte och att bli en del av landstingens analyser och förbättringsarbete inom psykiatrisk specialistvård.

För 2016 års kartläggning har vi anlitat Helseplan Nysam som har mångårig er-farenhet av kartläggningar för jämförelser inom svensk sjukvård. Kartläggningen speglar likheter och skillnader på landstings-/regionnivå men beskriver inte orsa-ker. Det är också möjligt att jämföra data på kliniknivå med landsting och riket antingen genom egna analyser eller genom uppdrag till Helseplan Nysam.

Vår förhoppning är att kartläggningen ska inspirera, irritera, ge nya insikter och komma till användning för analys och beslut på såväl landstingsnivå som förvaltnings- och kliniknivå.

Stockholm, maj 2017

Ing-Marie Wieselgren

ProjektchefUppdrag Psykisk HälsaSveriges Kommuner och Landsting

4 (68)

2. Introduktion och definitioner

2.1 IntroduktionAlla data som redovisas i denna rapport avser år 2016.

Ansvarig för inrapportering av data är verksamhetschefen / motsvarande.

Alla nyckeltal som är invånarrelaterade är korrigerade med en utomläns-patientfaktor. Det betyder till exempel att i graf redovisat antal årsarbetande per 100 000 invånare 0–17 år beräknas endast på den produktion som tilldelas de ”egna” patienterna. Ett fåtal andra grafer kan också vara korrigerade med utom-länspatientfaktorn. Till utomlänspatienter räknas också asylsökande.

Observera också att majoriteten av alla invånarrelaterade grafer beräknas per 100 000 invånare 0–17 år och att det i enskilda landsting kan vara ett lägre antal invånare i absoluta tal i den aktuella åldersbegräsningen.

I denna rapport ingår 31 barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter vars data har aggregerats och redovisas på landstingsnivå. Underlaget bygger på såväl landstingsdrivna som privata verksamheter. En förteckning över inrapporteran-de enheter finns under avsnitt 6.

2.2 DefinitionerDär det har varit möjligt används Socialstyrelsens termbank för nedanstående definitioner.

När ordet landsting används i blanketten avses såväl landsting som regioner.

En generell regel är att två olika slag av prestationer inte kan registreras på samma kalenderdygn om inte den ena insatsen är avslutad dessförinnan. Ett ex-empel är att ett besök inte kan registreras på patient som samtidigt är inskriven i heldygnsvård.

Begreppet patient avser en person som har haft minst ett besök eller vårdtillfälle under året och som har en egen BUP-journal. Begreppet individ avser en unik patient. Individen ska vara utskriven ur heldygnsvården.

Utomlänspatienter är patienter som har fått vård och som inte är skrivna i det inrapporterande landstinget. Länskod där patienten är mantalsskriven har an-vänts som underlag. Asylsökande räknas som utomlänspatienter.

LagrumLPT avser individer som vårdats enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) under någon del av vårdtillfället. LRV avser de individer som vårdats enligt la-gen om rättspsykiatrisk vård (LRV) enligt någon del av vårdtillfället. En individ kan endast fyllas i under ett lagrum. Om en individ under ett vårdförlopp vår-dats både frivilligt och inom LPT anges hen enbart under LPT. Om en individ vårdats enligt både LPT och LRV anges hen enbart under LRV.

BesökMed besök menas vårdkontakt inom öppenvård som är ett personligt möte mel-lan patient och vårdpersonal. Besök ska ha dokumenterats i journal. Inga tids-mässiga preciseringar av besökets längd ska tillämpas. Endast faktisk genomförda besök ska räknas, således ska uteblivna och återbud inte registreras. Observera att i de fall anhörig kommer utan patient räknas anhörig/anhöriga som ett besök. Besök har patient/anhörig som utgångspunkt oavsett antal vårdpersonal som deltar. Nedan ges ett antal exempel för att exemplifiera besöksregistreringen.

5 (68)

Vårdpersonal Patient/Anhöriga Antal besök

1 vårdpersonal 1 patient 1 besök

1 vårdpersonal 1 anhörig 1 besök

1 vårdpersonal 1 patient + 2 anhöriga 1 besök

1 vårdpersonal Flera anhöriga till samma patient 1 besök

2 vårdpersonal 1patient 1 besök

2 vårdpersonal 3 patienter/anhöriga till olika patienter 3 besök

1 vårdpersonal 2 patienter/anhöriga till olika patienter 2 besök

1 vårdpersonal 1 patient + 1 anhörig + 1 vårdgranne 1 besök

1 vårdpersonal 1 vårdgranne 0 besök

Observera att endast kontakter med patienter eller anhöriga registreras som besök. Kontakter med vårdgrannar eller samarbetspartners i övrigt, externt eller internt ska inte registreras. Konsultationsbesök på andra enheter registreras inte.

NybesökFör definition av nybesök används Socialstyrelsens definitioner: Nybesök: öppenvårdsbesök som inte har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande), vårdcentral eller motsvarande. Eventuell tidigare kontakt ska vara avslutad.

ÅterbesökFör definition av återbesök används Socialstyrelsens definitioner: Återbesök: öp-penvårdsbesök som har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfäl-le inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande), vårdcentral eller motsvarande.

FjärrkontaktEn fjärrkontakt är en kontakt som registreras som och ersätter ett öppenvårds-besök och som sker med hjälp av att teknikneutralt medium (videolänk, telefon, e-post med mera). Fjärrkontakter som rör överenskommelser om besök, återbudetc ingår ej. Fjärrkontakt räknas inte in under besök utan redovisas enskilt.

Uteblivet besökEtt uteblivet besök är när individen har uteblivit från sitt besök.

Huvuddiagnos För definition av huvuddiagnos används Socialstyrelsens definition: Huvuddi-agnos: det tillstånd som är den huvudsakliga anledningen till en vårdkontakt, fastställd vid vårdkontaktens slut. Det är huvuddiagnosen vid epikris som ska anges. Bidiagnoser anges inte.

VårdbegäranFör definition av vårdbegäran används Socialstyrelsens definition: Vårdbegäran: begäran om erhållande av hälso- och sjukvård. Vårdbegäran kan göras för egen eller annans räkning. Exempel: tidsbeställning, akut öppenvårdsbesök, remiss.

VårddagFör definition av vårddag används Socialstyrelsens definition: Vårddag: dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, det vill säga både inskrivningsdag och utskrivningsdag ska ingå. Hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar. (Observera skillnaden mel-lan begreppet vårddag och begreppet vårdtid uttryckt i dagar).

6 (68)

VårdtillfälleFör definition av vårdtillfälle används Socialstyrelsens definition: Vårdtillfälle: vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande). Utskrivning ska ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året.

Se ytterligare beskrivning och skiss under ”Kommentar heldygnsvården vårdtill-fällen”.

VårdtidMedelvårdtid och medianvårdtid ska beräknas på alla patienter som har skrivits ut vid kliniken under 2016, det vill säga vare sig de har vårdats sedan flera år tillbaka eller enbart under 2016. Ska anges i dagar. Ska beräknas på patientens totala vårdtid per vårdtillfälle. Vårdtid beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. När in- och utskrivning sker samma dag räknas vårdtiden som 0 dagar. Permissioner ska inkluderas i vårdtid. Vårdtillfälle som är pågående räknas inte.

VårdplatsFör definition av vårdplats används Socialstyrelsens definition: Fastställd vård-plats: vårdplats i sluten vård beslutad av huvudman. Ange det totala antalet fastställda vårdplatser vid årets slut.

Disponibel vårdplatsMed disponibel vårdplats menas fastställd vårdplats som är belagd eller kan be-läggas. Disponibla vårdplatser = Möjliga – ej beläggningsbara vårddagar divide-rad med 365. Exempel:

Så beräknas disponibla vårdplatserEn klinik med 60 fastställda vårdplatser har under året• haft 30 vårdplatser semesterstängda i 8 veckor = 1 680 vårddagar• reducerat för utbildning med 20 vårdplatser i 1 vecka = 140 vårddagar• hög vårdtyngd (intagningsstopp) av 5 vårdplatser i 10 dagar =

50 vårddagar

60 fastställda vårdplatser ger 21 900 möjliga vårddagar (60 x 365 = 21 900).

Antalet disponibla vårdplatser blir därmed 21 900 – 1 870/365 = 54,8 disponibla vårdplatser

Patienter över 18 årDet finns personer över 18 år som behandlas på BUP. Beroende på vilken omfattning denna verksamhet har kan man antingen ha både produktion och resurs kvar i BUP:s redovisning (normalt) eller så kan man flytta över både pre-station och resurs till vuxenpsykiatrins rapportering.

Att beräkna arbetade timmarPersonalresurserna ska anges i antal arbetade timmar, det vill säga det faktiska antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen. (En årsarbetare = 1 760 arbetade timmar.)

7 (68)

Antalet arbetade timmar beräknas enligt nedanstående:• placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller,• registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar),• aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan,• övertid och fyllnadstid• timanställd personal (timtid).

All frånvaro, både betald och obetald, ska inte inkluderas. Exempel på frånvaro-typer som ska räknas bort är:• semester• kompledighet• utbildning, se vidare nedan• övrig frånvaro med lön• sjukfrånvaro

Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för utbildningar. Interna fort-bildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, plane-ringsdagar etc är ej frånvarotid.

Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger till grund för uppräkning.

Så beräknas aktiv jour- och beredskapEn anställd gör• under jourtid en insats som faktiskt tar 15 minuter• minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 30

minuter• denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk

kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,0. I dettafall blir det 60 minuter ledighet eller ekonomisk kompensation.

Den aktiva tiden under jour- och beredskap blir enligt beräkningen ovan 30 minuter.

Om kliniken inte registrerar den aktiva tiden utan enbart ersätter jour- och beredskap enligt så kallad schablon är det schablonens aktiva tid som ska anges.

Timmar som inhyrd personal från så kallade bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid.

Tjänstgöring på annan enhet ska inte räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Kontakt måste tas med den en-het där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Tid som AT- och ST-läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Det-ta oavsett var dessa är budgeterade.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, till exempel för kommun eller andra landsting, ska detta inte räknas som arbetad tid på klini-ken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte.

Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet.

8 (68)

Observera att arbete med egna patienter alltid ska räknas som arbete på klini-ken oavsett var patienten befinner sig. Inom BUP är det vanligaste exemplet att en från öppenvården följer patienten i heldygnsvård som kanske ges på annan enhet/klinik. Om personal från BUP stadigvarande arbetar på till exempel barn-medicinkliniker är det avgörande för tidsregistrering var prestationen bokförs. Om prestationerna bokförs på BUP ska tidsresursen föras dit, annars tvärtom.

Att redovisa personalkostnaderDen totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkost-naderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst para-medicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personal-kostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1). Inom psykiatrin är en andel patienter ”långliggare”. Den traditionella definitio-nen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och ”patienter inneliggande både vid årets start och slut” (VTF-P3).

tidsregistrering var prestationen bokförs. Om prestationerna bokförs på BUP ska tidsresursen föras dit, annars tvärtom.

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avseslönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisassom personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuellpersonal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad,så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så skakostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1). Inom psykiatrin ären andel patienter "långliggare". Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och "patienterinneliggande både vid årets start och slut" (VTF-P3).

Ulrike Deppert 2017-5-10 13:24Kommentar [3]: Bertil, om du vill ha bilden iett annat format, så säg till! Den är gjort i ppt.

9 (68)

3. Verksamhetsbeskrivning

3.1 ProfildatatabellLän Invånare 0-17 år Öppenvårdsenhet Slutenvårdsenhet

Blekinge 31 708 Ja Ja

Dalarna 56 451 Ja Ja

Gävleborg 55 677 Ja Nej

Gotland 10 591 Ja Nej

Halland 68 508 Ja Ja

Jämtland 25 280 Ja Nej

Jönköping 75 472 Ja Det finns slutenvårdsenhet i landstinget

Kalmar 46 945 Ja Ja

Kronoberg 41 155 Ja Nej

Norrbotten 46 177 Ja Nej

Örebro 60 690 Ja Ja

Östergötland 92 690 Ja Nej

Skåne 278 773 Ja Ja

Sörmland 61 217 Ja Nej

Stockholm 495 734 Ja Det finns slutenvårdsenhet i landstinget

Uppsala 75 079 Ja Ja

Värmland 53 240 Ja Nej

Västerbotten 52 384 Ja Ja

Västernorrland 48 369 Ja Nej

Västmanland 54 776 Ja Ja

Västra Götaland 345 491 Ja Det finns slutenvårdsenhet i landstinget

10 (68)

LänHar BUP ansvar för första

linjens psykiatri?Har annan verksamhet ansvar för

första linjens psykiatri?

HAR BUP möjlighet att använda platser inom vuxenpsykiatri, barn- och ungdoms-

medicin eller beroendevården?

Blekinge Nej Ja, primärvården Ja, inom vuxenpsykiatrins olika avdelningar

Dalarna Nej Ja, primärvården Ja, inom vuxenpsykiatrin

Gävleborg Nej Ja, primärvården Ja

Gotland Ja Ja, utöver BUP har också BVC ansvar för första linjen för barn

0–5 år

Ja, inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin

Halland Nej Ja, närsjukvården Ja, på psykiatrisk intensivvårdsavdelning

Jämtland Ja Nej Ja, inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin

Jönköping Nej Ja, barn- och ungdomshälsan samt elevhälsan

Ja, på psykiatrisk intensivvårdsavdelning

Kalmar Nej Ja, inom barn- och undomsmedicin

Kronoberg Nej Ja, barn- och ungdomshälsan Ja, inom barn- och undomsmedicin

Norrbotten Nej Ja, primärvården Delvis inom barnmedicin

Örebro Nej Ja, primärvården Ja, inom vuxenpsykiatrin

Östergötland Nej Ja, primärvården tillsammans med kommunerna

Skåne Ja Nej Ja

Sörmland Nej Nej Ja, inom vuxenpsykiatrin

Stockholm Nej Ja, primärvården har möjlighet att teckna tilläggsavtal och erbjuda första linjens psykiatri i vårdval

Ja, på Maria Ungdom

Uppsala Nej Ja, primärvården, barnspecialist-mottagningen och samtalsmottag-

ningar/ungdomsmottagningar

Ja, på psykiatrisk akutvårdsavdelning

Värmland Nej Ja, organiserat under öppenvårds-psykiatrin

Ja, inom vuxenpsykiatrin

Västerbotten Nej Ja, hälsocentraler, ungdomsmottag-ningar och elevhälsa


Västernorrland Nej Ja, primärvården har uppdrag att erbjuda första linjens psykiatri i

vårdval


Västmanland Ja Nej Ja, inom vuxenpsykiatrin

Västra Götaland Nej Ja, primärvården, barnhälsovården och undomsmottagningar

Ja, till viss del inom vuxenpsykiatrin

11 (68)

3.2 Verksamhetsbeskrivning för varje landstingLandstingsprofilerna ger en samlad överblick kring utfallet för ett urval av nyckeltal. Grafen visar den procentuella avvikelsen utifrån medianen (det mit-tersta värdet) för respektive nyckeltal. Vid en negativ procentuell avvikelse så är landstingets värde lägre än medianen och vid en positiv procentuell avvikelse är landstingets värde högre än medianen.

Blekinge

OrganisationBUP i Blekinge bedriver öppenvård på tre orter och mellanvård på två orter. Heldygnsvården är lokaliserad i Karlskrona. Verksamhetens uppdrag är att be-driva specialistpsykiatri för barn och unga upp till 18 år men också att erbjuda insatser från mödra- och barnhälsovårdspsykologer. Upptagningsområdet inne-fattar cirka 29 000 barn i åldrarna 0–17 år. Inom BUP finns ett DBT-team och ett ätstörningsteam. BUP har även utrednings- och behandlingsuppdraget för ADHD och barnhabiliteringen avseende autismspektrumstörningar.

PersonalsituationVerksamheten har totalt 60 budgeterade tjänster där överläkar- och ST-tjänster är tillsatta. Det har varit svårt att rekrytera legitimerade psykologer. Under året har flera pensionsavgångar skett. Längre utbildningar i form av steg 1 och steg 2-utildningar, Marte Meo samt traumafokuserad KBT har erbjudits.

Större förändringar/händelser under åretUnder året har Första Linjen för barn och ungas hälsa i primärvårdens regi ut-vecklats i hela Blekinge. BUP har under året arbetet med att förtydliga uppdra-get. Både nybesök, besök av ensamkommande ungdomar och det totala antalet besök har fortsatt att öka under 2016, antalet vårddagar har å andra sidan inte ökat. Under 2017 kommer landstinget att börja planeringen för nya psykiatrilo-kaler i Karlskrona och Ronneby där BUP kommer att ingå.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenUnder 2017 kommer ett prioriterat arbete vara att fördjupa kvaliteten på barn-psykiatriska bedömningar samt jobba med en bra struktur vid nybesök. Verk-samheten förbereder sig för att gå med i kvalitetsregistret Q-bup.

Blekinge

-50% -25% 0% 25% 50%

ÖVERGRIPANDEAntal individer per 100 000 invånare 0-17 år

Antal flickor per 100 000 invånare 0-17 årAntal pojkar per 100 000 invånare 0-17 år

Antal årsarbetare totalt per 100 000 invånare 0-17 årAntal årsarbetande läkare per 100 000 invånare 0-17 år

Andel kostnader för personal i öppenvård

ÖPPENVÅRDAntal besök inkl dagsjukvård totalt per 100 000 invånare 0-17 år

Antal besök per helårsarbetande personal i öppenvårdenAndel nybesök av totalt antal besök

HELDYGNSVÅRDAntal vårdtillfällen totalt per 100 000 invånare 0-17 år

Andel vårdtillfällen enligt HSLAndel vårdtillfällen enligt LPTAndel vårdtillfällen enligt LRV

Antal fastställda vårdplatser per 100 000 invånare 0-17 årKostnad i kronor per vårddag i heldygnsvården

Medelvårdtid i dagar

-0,3%

1,6%

-3,5%

-4,6%

-39,1%

0,2%

-13,0%

0,3%

44%

10%

1,9%

-50,2%

?

-24,7%

20%

-36,3%

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivå% - avvikelse från medianvärde

Graf ID: 2960

12 (68)

Dalarna

OrganisationBUP utgör specialistnivå för att tillhanda hålla barn- och ungdomspsykia-trisk verksamhet för barn och ungdomar 0-17 år med allvarlig psykisk ohälsa. Jourverksamhet bedrivs dygnet runt på Falu lasarett. Öppenvård finns på fem ställen i länet och en slutenvård lokaliserad i Falun med fyra vårdplatser. Därtill finns länsgemensamma enheter, familjeterapienhet, DBT-team, nyanmälan och råd, ätstörningsenhet samt kunskapscentrum neuropsykiatri. BUP har ansvar för att utreda och behandla autism från och med sex år. Verksamheten erbjuder föräldrautbildning för ADHD och autism, andra gruppbehandlingar samt psy-koterapeutiska insatser. Familjeenheten, kunskapscentrum neuropsykiatri samt ätstörningsenheten kan betraktas som mellanvårdsfunktion.

PersonalsituationUnder 2016 hade BUP en ökad arbetsbelastning på grund av ökat inflöde med 21 procent i kombination med rekryteringssvårigheter. Periodvis under året har öppenvårdsmottagningar och heldygnsvård befunnit sig i allvarlig kris beroende på bemanningsbrist. Det finns ett stort antal vakanser och en svårighet i att re-krytera till alla yrkeskategorier, främst psykologer och läkare. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling då erfarna medarbetare slutat och gått i pension.

Större förändringar/händelser under åretEtt arbete har påbörjats under 2016 för att förbättra vårdflöden och tillgänglig-het. Utvecklingsarbeten pågår kring hantering av nyanmälningar, remisser, aku-ta insatser, köer och produktivitet. All personal har utbildats i MINI-KID som ytterligare en del i förbättrings- och utvecklingsarbetet. Dalarna arbetar vidare enligt plan med besparingar och BUP påverkas av detta genom sparbeting.

Framtidsplaner/UtvecklingsområdenFörhoppningar finns om samordningsvinster med vuxenpsykiatrin och Division psykiatri i framtiden där ätstörningsvård och heldygnsvård är viktiga delar. Ut-maningar framåt blir att utföra uppdraget med färre medarbetare och att införa nya arbetssätt. Arbetet med ett mer strukturerat vårdförlopp har påbörjats. Organisering och utbildning kring missbruksvård är under uppstart. Utbudet har förändrats men utbudspunkterna för öppenvård har bibehållits och fortsätt-ningsvis krävs ställningstagande till vårdkvalitet och tillgänglighet där.

Dalarna

-50% -25% 0% 25% 50%











-10,1%

-8,4%

-13,0%

16%

13%

-4,3%

1,0%

-6,9%

35%

25%

1,3%

-32,8%

?

5,9%

-10,3%

55%


Graf ID: 2960

13 (68)

Gotland

OrganisationBUP i Visby har hela Gotland som sitt upptagningsområde, varav cirka 10 500 av invånarna är under 18 år. Verksamheten bedömer, behandlar och utreder alla olika psykiatriska tillstånd. Vad gäller autismspektrumstörning ansvarar BUP för utredning, medan Habilitering ansvarar för råd och stöd. Mottagningen är organiserad i två tvärprofessionella team med breda uppdrag. Därutöver finns subspecialiserat ätstörningsteam, DBT-team, småbarnsteam, ett socialpsykia-triskt team, en mindre enhet för första linjen och en MiniMaria-mottagning. Insatser sker både individuellt och i grupp, psykopedagogiska föräldrautbild-ningar anordnas varje termin för flera olika tillstånd och åldrar.

PersonalsituationBUP har under de senaste åren haft ett ökat inflöde av patienter och har därmed en ökad arbetsbelastning. Under 2016 var samtliga tjänster tillsatta men flera medarbetare var föräldralediga eller hade tidsnedsättning. Alla yrkeskategorier är svårrekryterade, framförallt då det krävs vidareutbildning. Behov av kompetens-utveckling finns inom de flesta områdena.

Större förändringar/händelser under åretPatientinflödet ökar varje år, och även efterfrågan på akuta insatser. Det eko-nomiska läget inom regionen är tufft med sparbeting inom alla förvaltningar. BUP har begärt förstärkning i personalbudgeten dels utifrån det allmänt ökade inflödet till mottagningen men även för att kunna möta det allt större behovet av första linje-insatser.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenI samband med att vuxenpsykiatrins heldygnsvård renoveras skapas en egen BUP-enhet med två familjeplatser. En planering har tillsammans med vuxenpsy-kiatrin påbörjats för att öppna en åldersintegrerad dagvårdsenhet för patienter med ätstörningsproblematik. Diskussioner förs med socialtjänsten om att skapa ”en väg in” till en gemensam första linje-mottagning.

Gotland

-50% -25% 0% 25% 50%

ÖVERGRIPANDE

Antal individer per 100 000 invånare 0-17 år

Antal flickor per 100 000 invånare 0-17 år

Antal pojkar per 100 000 invånare 0-17 år

Antal årsarbetare totalt per 100 000 invånare 0-17 år

Antal årsarbetande läkare per 100 000 invånare 0-17 år


ÖPPENVÅRD

Antal besök inkl dagsjukvård totalt per 100 000 invånare 0-17 år

Antal besök per helårsarbetande personal i öppenvården

Andel nybesök av totalt antal besök

HELDYGNSVÅRD

Antal vårdtillfällen totalt per 100 000 invånare 0-17 år

73%

86%

61%

11%

30%

18%

53%

15%

19%

N/A


Graf ID: 2960

14 (68)

Gävleborg

OrganisationVerksamheten har i uppdrag att utreda AST för barn och unga över 6 år. Behandlingsansvaret för barn och unga 0–17 år, vilket innefattar cirka 55 000 personer i länet, ligger på barn-habiliteringen. Verksamheten har ingen mellan-vårdsform, men erbjuder insats från mobila team samt dagvård.

För ungdomar och föräldrar erbjuder verksamheten utbildning inom diagnos ADHD. Viss gruppbehandling erbjuds men är under utveckling tillsammans med habiliteringen.

PersonalsituationBUP har drygt 100 tjänster där åldersfördelningen är god. En ökad rörlighet på arbetsmarknaden är märkbar och verksamheten har ofta svårt att tillsätta vikari-at och tjänster för i princip samtliga yrkesgrupper, undantaget skötare.

Större förändringar/händelser under åretBUP är sedan januari 2016 ett verksamhetsområde tillsammans med Barn- och Vuxenhabiliteringen. Genom statliga stödpengar har en rad utvecklingsprojekt startats för tidiga insatser, nya behandlingsformer samt satsning till särskilt utsatta grupper (intellektuell funktionsnedsättning). BUP har ett fortsatt högt inflöde av remisser, också för utredning av NP-patienter. Ett gemensamt lokalt vårdprogram är framtaget tillsammans med VUP.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenLokalmässigt är flera avdelningar i behov av större lokaler för att ytterligare utveckla PPI och andra gruppinterventioner. Ekonomiskt är Region Gävleborg i ett ansträngt läge, men habilitering/BUP har ändå uppnått ett positivt resultat. Verksamheten siktar på att ha gemensamma lokaler och gemensamma team tillsammans med Barnhabiliteringen.

Under året kommer ett lokalt vårdprogram för barn och unga med AST att tas fram. Även implementering av vårdprogram för ADHD. Stora preventiva insat-ser och alternativ till läkemedel är under utveckling.

Gävleborg

-50% -25% 0% 25% 50%

ÖVERGRIPANDE







ÖPPENVÅRD




HELDYGNSVÅRD


34%

32%

34%

1,1%

55%

22%

7,9%

-8,7%

0%

N/A


Graf ID: 2960

15 (68)

Halland

OrganisationBarn- och ungdomspsykiatrin i Halland består av fyra mottagningar fördela-de över länet och en heldygnsvård lokaliserad i Halmstad. BUP-linjen är en centraliserad ”intake-enhet” som ansvarar för en första bedömning, via telefon-intervju, av alla inkommande remisser. Ätstörningsenheten tillhör BUP och är organiserad åldersövergripande (barn och vuxna) med mottagningar i två kommuner.

För att kunna hjälpa de som behöver mer vård än vad ordinarie mottagningar kan erbjuda bedriver BUP Halland också intensiv öppenvård i en länsövergri-pande enhet. Uppdraget innefattar också förebyggandet av eventuella inlägg-ningar samt att underlätta utskrivningar från heldygnsvården. I denna enhet ingår även OCD-team samt psykos-/bipolär-team.

PersonalsituationFör tillfället så har kliniken på det stora hela tillräckligt med personal. Fördel-ning mellan yrkeskategorier är dock ojämn utifrån de olika mottagningarna. Det är lätt att rekrytera psykologer samt socionomer i norra delen av länet, men svårt att hitta läkare. I söder är förhållandet det motsatta, en hel del läkare men otroligt ont om psykologer. Heldygnsvården har en bra blandning av sjukskö-terskor, pedagoger samt skötare.

Större förändringar/händelser under åretUnder hösten 2016 fastställdes en handläggningsöverenskommelse gällande barn och unga med psykisk ohälsa som reglerar behandlingsansvaret mellan närsjuk-vård och specialistnivå. Under november startades också ett länsövergripande behandlingsteam inom närsjukvården för att möta patientgruppens behov.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenUnder våren öppnas en central ADHD-enhet, dit kommer de patienter som faller ut på BCFPI inom ADHD-området. En strukturerad och formaliserad uppstart leder till snabbare och säkrare bedömningar, direkt i anslutning till denna bedömning inleds sedan eventuell behandling. Inga väntetider utan ett snabbt och smidigt flöde.

Halland

-50% -25% 0% 25% 50%











-0,2%

-6,8%

3,1%

0%

-18,7%

-7,5%

0%

5,6%

-24,5%

-4,5%

-17,0%

39%

?

-5,3%

19%

34%


Graf ID: 2960

16 (68)

Jämtland

OrganisationBUP Jämtland har ett upptagningsområde på 130 000 invånare, varav cirka 25 000 är barn och ungdomar upp till 18 år. Verksamheten erbjuder gruppbehand-lingar och föräldrautbildningar och har ett delat uppdrag gällande autismspek-trum. Här finns ingen mellanvård. Den genomsnittliga besökstiden varierar mellan 60 och 90 minuter.

PersonalsituationVerksamheten har sammanlagt 45 tjänster, varav en stor del är tillsatta. Genera-tionsväxling har lett till att många unga oerfarna rekryteras, vilka är i behov av utbildning. I dagsläget är rekryteringsläget okej.

Större förändringar/händelser under åretEn omorganisation har under året genomförts, vilket har resulterat i ett uppdrag och en utökning av verksamheten till 65 tjänster. Bland annat har slutenvård, mellanvård och utredning av autism tillkommit.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenOmorganisation och dess nya teamstruktur kräver en hel del rekryteringar vilket kommer att vara fokus under 2017. Samarbete med närliggande verksamheter likaså.

Jämtland

-50% -25% 0% 25% 50%

ÖVERGRIPANDE







ÖPPENVÅRD




HELDYGNSVÅRD


-16,2%

-3,1%

-27,5%

-5,2%

-43,0%

9,8%

13%

18%

-27,5%

N/A


Graf ID: 2960

17 (68)

Jönköping

OrganisationI Jönköping är BUP en separat klinik medan den i Värnamo och Eksjö utgör en del av den vuxenpsykiatriska kliniken. Upptagningsområdet har 352 735 invånare, varav 75 472 är under 18 år. Öppenvårdsmottagningar finns i alla tre länsdelarna och en slutenvårdsavdelning med fyra vårdplatser liksom en dag-vårdsenhet sex vårdplatser för ätstörningsproblematik finns på Länssjukhuset Ryhov Jönköping, båda dessa enheter har ett länsuppdrag.

Vid BUP utförs autismspektrumutredningar och gruppbehandling samt föräld-rautbildning ges.

Besökslängden för nybesök och utredningsmoment är 90 min, övriga 60 min.

PersonalsituationHögt inflöde och nya patientgrupper har lett till hög arbetsbelastning och flera sjukskrivningar. Det finns vakanser inom nästan samtliga yrkesgrupper, särskilt svårt gällande psykologer. Orsaken är både pensionsavgångar och att kompeten-ta, erfarna medarbetare har bytt tjänst, något som medför hög andel nyanställda med begränsad erfarenhet och kompetens.

Större förändringar/händelser under åretDet senaste året har det varit ett högt inflöde till planerad öppenvård, akut- och slutenvård kopplat till asyl- och flyktingproblematik. Öppenvården har i delar av länet organiserats om från sektoriserade team till subspecialiserade team. Under året har en översyn av hela länets psykiatri genomförts för att säkra en jämlik vård med hög kvalitet.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenUtredning pågår om länets BUP-verksamhet ska samordnas i en länsklinik. Arbete med översyn av länets psykiatri fortgår under 2017, i det arbetet ingår beslut om strategiska utvecklingsområden för hela psykiatrin. Inom sydöstra sjukvårdsregionen pågår arbete med standardiserat vårdförlopp inom neuropsy-kiatri. Delar av BUP-verksamheten arbetar med Deplyftet.

Jönköping

-50% -25% 0% 25% 50%











-33,9%

-34,8%

-34,4%

-40,2%

-21,7%

-11,4%

-20,0%

44%

3,5%

-2,2%

-25,6%

40%

?

-27,5%

38%

-21,2%


Graf ID: 2960

18 (68)

Kalmar

OrganisationUpptagningsområdet för BUP i Kalmar län är 43 500 barn och ungdomar i åldern 0–17 år. BUP innehåller öppenvård på fyra mottagningar i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Västervik samt en heldygnsvårdsavdelning belä-gen på länssjukhuset i Kalmar. Inom förvaltningsområdet BUP finns även en specialiserad basenhet riktad mot patienter med ätstörningar i samverkan med vuxenpsykiatrin.

BUP har nära samarbete med barnmedicin och vuxenpsykiatrin då dessa verk-samheter är BUP:s jourlinje. Verksamheten utreder neuropsykiatriska tillstånd, samt ger föräldrautbildning och gruppbehandling, dock ej rehabiliterandestöd. Det finns en stor variation i öppenvården, allt ifrån ett besök till flerårig kon-takt med veckovisa besök. Heldygnsvårdens genomsnittliga vårdtid motsvarar ungefär sex till sju dygn. Verksamheten bedrivs utifrån tillgängliga metoder, med framför allt SSL:s rutiner och riktlinjer som styrande och vägledande vid behandlings- och metodval.

PersonalsituationDet finns svårigheter att rekrytera psykologer och läkare till verksamheten. Totalt antal tjänster i hela förvaltningsområdet BUP och ätstörning är 160 och det är framförallt psykologtjänster som är vakanta inom BUP i norra länsdelen. Viss generationsväxling kommer ske, bland annat av fem psykoterapeuttjänster under det närmaste året.

Större förändringar/händelser under åretFör bättre resurstillvaratagande och för att skapa en länsstandard i det akuta bedömningsarbetet gjordes en intern organisationsförändring under 2016. Resurser från heldygnsvården överfördes till öppenvården. Viss ökad resurs har skapats för att möta ensamkommande flyktingars svårigheter.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenDet planeras för nya lokaler inom de närmsta fem åren och viss utökad digitali-sering med fler möjligheter till videobehandlingskonferenser inom länet för att slippa biltransporter. Väsentliga förändringar inom den digitaliserade journal-föringen kommer ske under 2017.

Kalmar

-50% -25% 0% 25% 50%











12%

25%

0%

28%

31%

-5,6%

26%

2,4%

-26,9%

54%

-31,5%

114%

?

1,7%

43%

-21,6%


Graf ID: 2960

19 (68)

Kronoberg

OrganisationKliniken bedriver specialistvård i Kronoberg som har ett upptagningsområde på cirka 190 000 invånare, varav cirka 41 000 är under 18 år. Verksamhetens uppdrag är att bedriva bedömning, utredning och psykiatrisk behandling för akuta och planerade insatser inom såväl öppen- som slutenvård. Verksamheten arbetar utifrån ett familjeorienterat perspektiv med insatser individuellt och i grupp samt terapeutiska och pedagogiska interventioner. Habiliterande insatser för autismspektrumstörningar och andra funktionsnedsättningar görs av barn- och ungdomshabiliteringen.

Verksamheten har ingen egen slutenvårdsavdelning utan strävar efter att arbeta preventivt genom mobila team och dylikt. Tillgång till vårdplatser på barn- och ungdomsmedicin har funnits för patienter som inte varit utagerande. En dagvårdsenhet för ätstörningsproblematik har skapats som mellanvårdsform tillsammans med vuxenpsykiatrin. Under 2016 har planering påbörjats för att öppna en egen enhet för utagerande patienter vilka tidigare har remitterats till Region Halland, enligt samarbetsavtal.

PersonalsituationTotalt antal tjänster på kliniken är 69,3 årsarbetare. Jämfört med andra specia-liteter är medelåldern lägre och kompetensnivån god. Rekrytering av spetskom-petens är problematisk. Vakanta tjänster finns inom sjuksköterske- men även inom läkargruppen, där krävs hyrpersonal för att täcka vakanser.

Större förändringar/händelser under åretUnder året har en omorganisation gjorts där ytterligare en mottagning har skapats och planering för en egen slutenvårdsenhet har påbörjats. Efterfrågan av BUP-klinikens insatser har ökat och en markant ökning av antal asylärenden har observerats under 2016.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenFör närvarande planeras en nybyggnation där samtliga barnverksamheter, det vill säga BUP, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomshabilitering-en ska samlokaliseras. Parallellt med detta har även ett närmande till vuxenpsy-kiatrin gjorts som främst avser de mest utagerande patienterna.

Kronoberg

-50% -25% 0% 25% 50%











-40,3%

-43,3%

-39,1%

-8,1%

-43,7%

14%

-4,9%

-16,9%

-15,4%

-79,7%

17%

N/A?

N/A324%

-58,6%


Graf ID: 2960

20 (68)

Norrbotten

Organisation Barnsjukvården i Norrbotten har ett samlat ansvar för barn- och ungdomsmedi-cin, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri med en gemensam länschef. Det finns fyra öppenvårdsmottagningar i länet, tre av dessa, Gällivare, Kalix och Piteå, är samorganiserade med barn- och ungdomshabilite-ring och barn- och ungdomsmedicin och har en gemensam verksamhetschef vid respektive ort. Det finns ingen mellanvård. Barn- och ungdomspsykiatrin Sun-derbyn innefattar öppenvård i Luleå/Boden, länsgemensam heldygnsavdelning med sex vårdplatser samt länsgemensam neuropsykiatrisk enhet för utredning av autism hos förskolebarn och neuropsykiatriska frågeställningar i Luleå/Boden-området.

Personalsituation Det är svårt att rekrytera och behålla psykologer samt att rekrytera barnpsyki-atriker till verksamheten.

Större förändringar/händelser under året Inflödet av framförallt ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Framtidsplaner/utvecklingsområden Utveckling sker genom deltagande i kvalitetsregistret Q-bup samt införandet av Brief Child Family Phone Interview (BCFPI) i länet. BUP deltar som kontroll-klinik i utvärderingen av Deplyftet. Medarbetare deltar under året i Deplyftets utbildning och kommer sedan att fungera som utbildare till övrig behand-lingspersonal vid BUP i Norrbotten. Implementering av depressionsriktlinjer planeras under året.

Norrbotten

-50% -25% 0% 25% 50%











-17,5%

-11,2%

-23,6%

-5,0%

-24,2%

-22,5%

-36,8%

-21,3%

56%

75%

-22,0%

-9,1%

?

85%

-29,7%

85%


Graf ID: 2960

21 (68)

Skåne

OrganisationUpptagningsområdet för BUP är 1 300 000 invånare, varav 300 000 är under 18 år. Verksamheten arbetar utifrån ett familjeorienterat perspektiv med utred-nings- och behandlingsinsatser individuellt och i grupp samt terapeutiska och pedagogiska interventioner.

BUP arbetar med öppenvård, mellanvård, specialteam, heldygnsvård samt första linjen-insatser. BUP har 22 vårdplatser inom akutavdelning heldygnsvård och arbetar preventivt genom bland annat mobila team. Inom öppenvården finns det mellanvård för patienter som har behov av insatser utöver öppenvårdsnivå.

PersonalsituationBUP har fått en ökad arbetsbelastning utifrån ökat inflöde i kombination med rekryteringssvårigheter, periodvis har öppenvårdsmottagningarna befunnit sig i en allvarlig situation utifrån bemanningssvårigheter och ökad efterfrågan på utredningar. Under året har verksamheten haft ett stort antal vakanser och svårt att rekrytera yrkeskategorier, främst psykologer, sjuksköterskor och läkare. Det finns ett behov av att arbeta med kompetensutveckling för nya medarbetare.

Större förändringar/händelser under åretInflödet av patienter ökar varje år och det syns en demografi där gruppen barn och unga växer. Organisationsförändringen som planerades 2015 genomför-des succesivt under 2016. Det ekonomiska läget är tufft inom Region Skåne samtidigt som BUP har genererat ett budgetöverskott. Verksamheten har behov av nya funktionella lokaler inom flera områden och det är ständigt brist på rum vilket påverkar möjligheten att ta emot studenter.

FramtidsplanerFör närvarande planeras nybyggnation i området Malmö och Lund. Verksam-heten arbetar med att utveckla och effektivisera vårdprocesserna för att kunna erbjuda likvärdig vård för invånarna i Skåne. Arbetet med att skapa en modell för brukarstyrda inläggningar har påbörjats och en stor satsning på e-hälsa har påbörjats med internetbehandling med mera. En kunskapsutveckling och fort-bildning för att kunna möta målgruppen nyanlända sker. EVI (rådgivning och triage-telefonen) för hela BUP kommer att flytta in i nya lokaler i april 2017.

Skåne

-50% -25% 0% 25% 50%











14%

11%

14%

5,5%

-36,2%

1,1%

7,2%

4,1%

75%

11%

-4,6%

54%

?

0%

-38,9%

57%


Graf ID: 2960

22 (68)

Stockholm

OrganisationBUP Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) är en av världens största organisationer för barn- och ungdomspsykiatri och erbjuder en sammanhål-len vårdkedja med öppenvård, mellanvård och heldygnsvård för alla aktuella diagnosområden. Under 2016 tog verksamheten emot dryg 21 500 barn och ungdomar. Öppenvården drivs i 3 av 16 geografiska områden av privata aktörer.

BUP erbjuder olika former av behandling så som rådgivande samtal, familjete-rapi, individuell terapi, olika gruppbehandlingar, farmakologisk behandling och behandlingsformer där beteendeträning ingår. Psykologerna bidrar även med konsultation till mödra- och barnhälsovården. Ett tiotal mottagningar som är specialiserade på olika typer av problematik och behandlingsformer, till exempel trauma, asylsökande, emotionell instabilitet och självskada.

PersonalsituationUnder de senaste åren har BUP haft en kraftigt ökad personalomsättning. Första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa, som initierats inom primär-vården, har rekryterat en stor andel av medarbetarna samtidigt som elevhälsan har gjort samma sak. Därför är många av psykologerna nya i yrket. Det finns en brist på specialistläkare och därför rekryteras fler ST-läkare.

Större förändringar/händelser under åretUnder året har ett omfattande arbete gjorts kring heldygnsvårdens organisation och innehåll. Brukarinflytandesamordnare – personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa – har anställts för att öka patienternas delaktighet i planeringen av sin egen vård och för att föra in ett patientperspektiv i verksamheten på alla nivåer. Ett nytt egenkontrollsystem för korrekt tillämpning i tvångsvården har etablerats under året.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenBåde inom BUP och i de vuxenpsykiatriska verksamheterna pågår starka och viktiga utvecklingsarbeten som behöver befrukta varandra och samordnas och ett omfattande utvecklingsprojekt runt vården för patienter mellan 13 och 25 år har just initierats.

23 (68)

Sörmland

OrganisationBUP har mottagning på tre platser i länet. Upptagningsområdet är 288 097 invånare, varav 61 217 är under 18 år. BUP har ingen egen heldygnsvård utan har istället överenskommelse med Linköping och Västerås.

Samtalsmottagningarna ska finnas i länets alla nio kommuner. Samtalsmottag-ningarna är organiserade under BUP.

Verksamheten är mitt i ett projekt som innefattar utveckling och införande av en strukturerad samverkan för utredning av barn och unga med neuropsykia-trisk problematik.

PersonalsituationDet finns ett antal vakanser och det är svårt att rekrytera främst psykologer och läkare. Ett ständigt arbete pågår vad avser kompetensutveckling av nya medar-betare utifrån att erfarna slutat, likaså är kompetensförsörjning och rekrytering viktiga områden för att få gamla medarbetare att stanna kvar och för att rekryte-ra nya medarbetare.

Större förändringar/händelser under åretVerksamheten arbetar med att skapa bättre strukturer inom organisationen. BUP har många patienter med olika svårigheter och komplexa behov, vilket gör det extra viktigt att olika behov identifieras. Under 2016 så har första linje-mot-tagningar startat för barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa.

BUP har delats upp i nio kunskapsområden med subspecialistdelar. Under året har ett stort arbete genomförts där medarbetare har delats upp inom de olika områdena, fått tid till fördjupning inom sina tillstånd och arrangerat föreläs-ningar för alla medarbetare inom landstinget.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenBUP står inför utveckling för att öka patientsäkerheten, göra vården mer jämlik och skapa bättre arbetsmiljö. Målet är att skapa en jämlik verksamhet med gemensamma rutiner. Under 2017 öppnar en länsövergripande intensiv enhet/mellanvårdsenhet som ska arbeta med de mest vårdintensiva patienterna anting-en i hemmavid, på annan plats eller på mottagningarna.

Sörmland

-50% -25% 0% 25% 50%

ÖVERGRIPANDE







ÖPPENVÅRD




HELDYGNSVÅRD


15%

18%

9,9%

-18,2%

-9,6%

18%

-14,2%

-12,6%

26%

N/A


Graf ID: 2960

24 (68)

Uppsala

OrganisationBUP Uppsala har en avdelning för heldygnsvård med 6 vårdplatser, vilken fung-erar som akutmottagning dygnet runt. Upptagningsområdet är hela Uppsala län med 370 000 invånare, antal barn 0–17 år är cirka 71 000. Därutöver finns ett samarbete med Uppsala kommuns gymnasieskola en mottagning för gymnasie-elever upp till och med 20 år.

BUP hade 2016 perifera mottagningar i Tierp/Östhammar och i Enköping. I Uppsala finns två stora mottagningar med generell mottagning för Uppsa-lapatienter och länsövergripande verksamhet för patienter som behöver stora vårdinsatser. BUP har ett par små behandlingsteam med intensiv hemsjukvård och familjebehandling för självskadande patienter och svåra neuropsykiatriska patienter. Det finns också en ätstörningsenhet med öppenvårdsverksamhet och möjlighet till dagvård i vissa fall.

PersonalsituationFör hela verksamhetsområdet psykiatri pågår arbete med en kompetensförsörj-ningsplan. Bland annat behöver BUP prioritera ST-försörjningen under 2017 och 2018. Psykologtjänsterna har sedan hösten 2016 börjat bli svåra att tillsätta. Vakansläget är stort bland psykiatrisjuksköterskor och grundutbildade sjuk-sköterskor. Inom dessa grupper har verksamheten en hög personalomsättning vad avser intern och extern rörlighet. Pensionsavgångarna är något större inom psykiatrisjuksköterskegruppen.

Större förändringar/händelser under åretBUP i Uppsala län hade vid ingången av 2016 mottagningar i Enköping och Tierp men på grund av svårigheter att rekrytera har mottagningarna stängt. Personalen är nu i stället placerad i Uppsala och åker ut med visst intervall. En omorganisation av öppenvården i Uppsala till två stora mottagningar har skett parallellt med inflyttningen av verksamheten från yttermottagningarna.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenEvakuering av BUP:s hela öppenvård påbörjas i januari 2017. Samlokalisering planeras senare av all öppenvårdspsykiatri upp till 25 år i nya lokaler. I övrigt sker en stor satsning på E-hälsa.

Uppsala

-50% -25% 0% 25% 50%











5,5%

6,0%

3,2%

-10,1%

-11,2%

-4,2%

15%

40%

38%

56%

17%

-18,4%

?

11%

-11,2%

-5,5%


Graf ID: 2960

25 (68)

Västmanland

OrganisationBUP Västmanland omfattar 10 kommuner. Verksamheten saknar mellanvård men utreder AST på alla öppenvårdsmottagningar och erbjuder gruppbehand-lingar och föräldrautbildningar. Ett grundbesök tar genomsnittligt 45 minuter, något längre i samband med utredning, gruppbehandling, familjebehandling och samverkansmöten med andra aktörer.

PersonalsituationVerksamheten har svårigheter med rekrytering, framförallt när det gäller läkare och sjuksköterskor, men också kuratorer med relevant vidareutbildning.

Större förändringar/händelser under åretUnder året genomförde en utredningsöversyn som resulterade i att AST-utred-ningar centraliserades.

Framtidsplaner/UtvecklingsområdenBUP Västmanland ingår i Deplyftet och ska strukturera depressionsbehandling. Det pågår ett arbete med digitalisering och utveckling av metoder för att öka tillgängligheten och delaktighet för patienter.

Västmanland

-50% -25% 0% 25% 50%











2,9%

-1,2%

4,1%

9,1%

58%

-2,9%

-17,4%

-20,3%

28%

0%

-29,6%

-5,1%

?

-23,4%

98%

-20,2%


Graf ID: 2960

26 (68)

Västra Götaland

OrganisationVästra Götaland har drygt 1,6 miljoner invånare, varav ca 340 000 är under 18 år. Barn- och ungdomspsykiatri bedrivs inom fem sjukhusområden: Kungälvs sjukhus, NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus. Totalt finns 29 öppenvårdsmottagningar i länet. Heldygnsvård bedrivs inom samtliga kliniker förutom Kungälv och totalt finns 25 vårdplatser. Det finns tre enheter med regionala uppdrag (könsdysfori, miss-bruk/beroende och ätstörningsmottagning).

BUP ska erbjuda god tvärprofessionell kompetens för utredning, differentialdi-agnostik och behandling av barn och ungdomar utifrån hens symtom, funk-tionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation.

Samverkan med andra aktörer är en nödvändig förutsättning för bästa möjliga vård och behandling för den unge. BUP samarbetar med barnomsorg, skola, socialtjänst, ungdomsmottagningar med flera.

PersonalutvecklingDet är svårt att ge en överblick över personalutvecklingen över tid på grund av förändrade upptagningsområden, sammanslagna mottagningar, konvertering av tjänster och organisationsförändringar. Rekrytering av kompetent personal och att tillsätta vakanta tjänster är svårt. Gemensamt för alla verksamheter är en medveten satsning på sjuksköterskor som mer än fördubblats sedan 2007.

Större förändringar/händelser under åretI januari 2017 fattade regionfullmäktige beslut om Regional utvecklingsplan för barn-och ungdomspsykiatrin 2017-2020. Detta innebär en viljeinriktning för barn- och ungdomspsykiatrin både kompetensmässigt och personalmässigt. Pa-rallellt har en process pågått för att stärka vårdcentralernas arbete i möten med barn och unga med psykisk ohälsa – stärkt första linje.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenStatistik över diagnossättningen inom Västra Götalandsregionen visar att BUP behöver bli bättre på att identifiera vanliga tillstånd som depression, ångest och tvång samt se över det faktum att förhållandevis många barn och ungdomar får en ADHD- och/eller AST-diagnos.

Västra Götaland

-50% -25% 0% 25% 50%











-30,4%

-29,0%

-32,6%

-5,5%

0%

-7,6%

-8,8%

4,7%

-31,3%

49%

3,6%

78%

?

73%

-40,9%

63%


Graf ID: 2960

27 (68)

Värmland

OrganisationBUP i Värmland har ansvar för hela det neuropsykiatriska spektret, vilket inkluderar det utredande och habiliterande uppdraget för autism. Upptag-ningsområdet omfattar cirka 280 000 invånare, varav cirka 53 000 är under 18 år. Verksamheten arbetar utifrån ett familjeorienterat perspektiv med insatser individuellt och i grupp samt terapeutiska och pedagogiska interventioner.

BUP har ingen slutenvårdsavdelning utan arbetar preventivt genom bland annat dagsjukvård, mobila team med hembesök och intensiva insatser. Inom den egna verksamheten kan två slutenvårdsplatser öppnas upp vid behov. Det finns också möjlighet att samutnyttja vuxenpsykiatrins lokaler vid särskilt utåtagerande patienter.

PersonalsituationBUP har en ökad arbetsbelastning utifrån ökat inflöde i kombination med rekryteringssvårigheter. Det stora inflödet av asylsökande och ensamkomman-de barn har också påverkat. Det finns ett antal vakanser och en svårighet att rekrytera främst psykologer och läkare. Kontinuerligt finns det stora behov av kompetensutveckling av nya medarbetare eftersom erfarna medarbetare har slutat. En kompetensförsörjningsplan är gjord under 2016.

Större förändringar/händelser under åretInflödet ökar varje år och bland annat gruppen med neuropsykiatrisk problema-tik tycks öka. Verksamheten försöker hela tiden anpassa vårdutbudet efter det ökade inflödet. Det ekonomiska läget är tufft inom regionen och landstinget genomför fortsatt en omställningsprocess. Verksamheten måste förhålla sig till anställningsstopp, utbildnings- och investeringsstopp med mera och det finns en ständig platsbrist vilket påverkar möjligheten att ta emot nyrekryterad perso-nal samt studenter.

Framtidsplaner/UtvecklingsområdenLandstinget genomför ett stort utvecklingsarbete inom området barn och unga. Vårdnivån undersöks samt var vården bedrivs bäst. Konkreta åtgärdsförslag finns och bland annat ska en första linjenivå etableras i hela länet, vilket skulle kunna påverka inflödet till BUP på ett positivt sätt.

Värmland

-50% -25% 0% 25% 50%











22%

18%

23%

-1,0%

-26,3%

-7,5%

-20,5%

-20,1%

33%

-82,9%

16%

110%

?

-38,2%

389%

82%


Graf ID: 2960

28 (68)

Västerbotten

OrganisationBUP:s upptagningsområde innefattar cirka 260 000 invånare. Verksamheten ger gruppbehandling och föräldrautbildning samt utreder autism men har inget rehabiliteringsstöd eller mellanvård. Ett nybesök utförs av en läkare och en behandlare under cirka 60 minuter. En autismutredning kräver fler resurser och tar omkring 90 minuter.

PersonalsituationKliniken har cirka 120 budgeterade helårstjänster. Det finns flertalet vakanta tjänster och en rådande brist gällande personer med specialistutbildning och erfarenhet av arbete inom psykiatrisk specialistnivå. Detta bidrar till svårighe-ter att rekrytera läkare, sjuksköterskor, psykologer samt kuratorer med lämplig kompetens. För att säkerställa en jämlik vård i hela länet behöver länskombine-rade arbetsuppgifter och anställningar utvecklas, det vill säga att arbete sker på flera orter men inom kliniken.

Större förändringar/händelser under åretÅr 2016 har genomsyrats av ett stort klinikgemensamt arbete med implemente-ring av en omfattande förändring av gemensam schemastruktur för öppenvård-smottagningarna och ett likvärdigt patientflöde. Strukturen innebär att mottag-ningarna i hela länet ska gå i takt och att det genomförs fyra patientbesök per dag och heltidsanställd.

Inom kliniken utarbetas standardiserade patientflöden och gemensamma ruti-ner. Det pågår även ett aktivt arbete med visualisering av patientflöden, rutiner för bedömning, utredning och behandling. I Systeam Cross, patientjournalen, har ett arbete genomförts med att upprätta klinikgemensamma kontaktorsaker, jämförbara väntelistor samt gemensam dokumentationsstruktur.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenGemensamma rutiner och arbetssätt inom alla områden har utarbetats och sammanställts inom länskliniken för att säkerställa jämlikhet i vård som bedrivs för nybesök, utredning och behandling. Rutiner för bedömning och behandling grundar sig i SKL:s kunskapssammanställning, riktlinjer till stöd för bedömning och behandling samt forskning och beprövade arbetssätt.

Västerbotten

-50% -25% 0% 25% 50%











-4,3%

-8,2%

-3,0%

8,0%

69%

-2,9%

-20,4%

-21,8%

-12,8%

51%

15%

-91,3%

?

27%

0,5%

0%


Graf ID: 2960

29 (68)

Västernorrland

OrganisationBUP Västernorrland upptagningsområde är de sju kommunerna med 48 369 barn i åldrarna 0-17 år. Verksamheten består av tre allmänmottagningar, Örn-sköldsvik, Sollefteå och Härnösand. Det finns en större mottagning uppdelad i tre mindre med huvuduppdragen bedömning, behandling respektive utredning. En dagvårdsverksamhet, med planerade ärenden, har personal i beredskap för heldygnsvård i samverkan med vuxenpsykiatrin och barnmedicin. BUP har ingen egen slutenvård.

PersonalsituationDet är svårt att rekrytera framförallt psykologer och läkare till verksamheten som har flera vakanser och därför har några PTP. Många av de nyanställda sak-nar BUP-erfarenhet. Köper stafettpsykolog sparsamt.

Större förändringar/händelser under åretVerksamheten har haft ett extremt inflöde och klarar därför inte vårdgarantin på 90 dagar. Prioritering sker utifrån uppdrag av medelsvår/svår psykisk ohälsa. Lätt/medelsvår psykisk ohälsa återremitteras därför till första linjen i enlighet med uppdraget. Överansträngd BUP-personal som inte kan ta emot patienter. Vårdgivarärende om eventuellt förändrad budgetram.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenI framtiden ligger fokus på att rekrytera och behålla personal. Verksamheten kompetensplanerar för att kunna tillgodose kraven. Det är mycket viktigt att klara specialistvård i BUP och tydliggöra första linjeansvaret. Det finns en påbörjad diskussion angående en asylenhet i samverkan med kommun och landsting för att klara det enorma inflödet. Samordning i BUP:s länsverksamhet för effektivisering pågår men tar tid.

Västernorrland

-50% -25% 0% 25% 50%











-6,7%

0%

-13,3%

18%

0,6%

17%

13%

-18,5%

-13,1%

-11,9%

-18,5%

0%

?

-100,0%

-75,5%

-44,2%


Graf ID: 2960

30 (68)

Örebro

OrganisationUpptagningsområdet för BUP Örebro består av regionen Örebro län och dess invånare. Verksamheten har en mellanvårdsfunktion som en enhet som jobbar med förstärkt öppenvård, med längre besök, hembesök och tätt samarbete med socialtjänsten och andra vårdgrannar. Verksamheten utreder och behandlar au-tismspektrumstörningar och håller gruppbehandlingar i form av depressionsbe-handlingsgrupper och DBT färdighetsträningsgrupper. De föräldrautbildningar som erbjuds är i första hand COPE, KOMET och Strategi. Rehabiliteringsstöd erbjuds främst de som ingår i gruppen unga vuxna 18–25 år. Ett normalbesök pågår vanligtvis cirka 60 minuter.

PersonalsituationKliniken har 178 tjänster, många i personalen är unga och relativt oerfarna, särskilt psykologerna. Det är svårt att rekrytera erfarna psykologer och persona-lomsättning är stor, därför finns ofta vakanta tjänster. De yrkesgrupper som är svårast att rekrytera är psykologer och läkare.

Större förändringar/händelser under åretInflödet ökar år från år och gruppen småbarn tenderar att öka mycket. Inga sto-ra omstruktureringar har skett under året. Det ekonomiska läget har varit och är tufft inom regionen. BUP måste förhålla sig till anställningsstopp, utbildnings- och investeringsstopp m.m. och undantag måste beviljas av regionledningen vid varje tillsättning, utbildning eller investering. Vad det gäller lokaler så råder ständig platsbrist vilket påverkar möjligheten att ta emot elever och praktikanter i den utsträckning som önskas.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenFlödet av neuropsykiatriska utredningar bör ses över för att bättre möta en ökad efterfrågan. Ett projekt har under 2017 initieras som ska jobba målinriktat och strukturerat med NP-utredningar. Satsning har gjorts för att implementera ett LEAN-tänk på kliniken och organisationen kommer att observeras för att kunna förenkla flöden. Det finns planer för att flytta BUP:s slutenvård närmare den övriga psykiatriska akutvården i syfte att få bättre och mer ändamålsenliga lokaler, samt samverkansvinster med vuxenpsykiatrin, framförallt när det gäller hot- och våldssituationer.

Örebro

-50% -25% 0% 25% 50%











40%

67%

16%

45%

48%

2,5%

37%

0%

-72,4%

92%

29%

-27,0%

?

59%

-24,3%

17%


Graf ID: 2960

31 (68)

Östergötland

OrganisationBUP Östergötlands uppdrag gäller 36 378 barn. Sedan juni 2016 finns en pri-vat aktör som tar 20 procent av dessa, vilket har minskat belastningen på klini-ken. Verksamheten utreder och behandlar autismspektrumstörning och erbjuder mellanvård. Kliniken arbetar med gruppbehandling, föräldrautbildning och habilitering. Ett nybesök på mottagningarna tar omkring 90 minuter medan ett återbesök vanligtvis 60 minuter. Gruppbehandlingar och föräldrautbildningar ges ofta under halv- eller heldagar.

PersonalsituationDe största utmaningarna gällande rekrytering av kompetenser handlar om att hitta kvalificerade psykologer. I övrigt ser bemanningsläget hyggligt ut. Viktiga strategier har utvecklats för att vara en attraktiv utbildningsklinik.

Större förändringar/händelser under åretEn stor förändring under året var ett nytt avtal där huvuddelen av ersättningen är rörlig, fokuserat på antal besök. Ingen parameter kring vårdtyngd finns i detta avtal och 20 procent av verksamheten har avvecklats utifrån privat konkurrens. Verksamheten är under utveckling för att klara det nya uppdraget. Personalen har ökat från ett 20-tal anställda till upp emot 60 personer under andra halvåret av 2016. Under en längre tid har man sett stora behov av utredningsinsatser vilket påverkar klinikens förmåga till behandlingsinsatser.

Framtidsplaner/utvecklingsområdenAktivt förändringsarbete pågår för att öka genomflödet av patienter på klini-ken och för att göra det möjligt att fokusera på svåra patientgrupper. Övriga framtidsplaner involverar utveckling av en familjepsykiatrisk mottagning då verksamhetens uppdrag innefattar både barn/ungdom och vuxenpsykiatri för att skapa en mottagning för hela familjen.

Östergötland

-50% -25% 0% 25% 50%

ÖVERGRIPANDE







ÖPPENVÅRD




HELDYGNSVÅRD


Andel vårdtillfällen enligt HSL

Andel vårdtillfällen enligt LPT

Andel vårdtillfällen enligt LRV

Antal fastställda vårdplatser per 100 000 invånare 0-17 år


22%

25%

17%

15%

50%

0,5%

21%

-0,0%

-4,8%

0,1%

0%

85%

?

-30,5%

-14,6%


Graf ID: 2960

32 (68)

4. Nyckeltalsgrafer4.1 Övergripande

Graf 273 visar antalet totala individer per 100 000 invånare i åldersgruppen 0-17 år.

Graf 2969 visar fördelningen av andelen flickor respektive andelen pojkar av det totala antalet individer.


Gotland

Öre

bro

Gävleborg

Värmla

nd

Öst

ergötla

nd

Sörmla

nd

Skåne

Kalmar

Uppsa

la

Västm

anland

Stock

holm

Halland

Blekin

ge

Västerb

otten

Västern

orrland

Dalarn

a

Jäm

tland

Norrbotte

n

Västra

Göta

land

Jönkö

ping

Kronoberg

- Media

n -0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåIndivider per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 273

Andel flickor av individer totalt Andel pojkar av individer totalt

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

BlekingeDalarnaGotland

GävleborgHalland

JämtlandJönköping

KalmarKronobergNorrbotten

SkåneStockholmSörmland

UppsalaVärmland

VästerbottenVästernorrland

VästmanlandVästra Götaland

ÖrebroÖstergötland

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåFördelning individer på kön

Graf ID: 2969

33 (68)

Andel flickor 0-6 år av flickor totalt Andel flickor 7-12 år av flickor totalt Andel flickor 13-17 år av flickor totalt

Andel flickor 18 år+ av flickor totalt

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


GävleborgHalland




UppsalaVärmland




Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåFördelning flickor per åldersgrupp

Graf ID: 3841

Antal flickor per 100 000 invånare 0-17 år Antal pojkar per 100 000 invånare 0-17 år

Gotland

Öre

bro

Gävleborg

Värmla

nd

Öst

ergötla

nd

Sörmla

nd

Skåne

Kalmar

Uppsa

la

Västm

anland

Halland

Blekin

ge

Stock

holm

Västerb

otten

Västern

orrland

Dalarn

a

Jäm

tland

Norrbotte

n

Västra

Göta

land

Jönkö

ping

Kronoberg

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåIndivider per kön per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3884

Graf 3884 visar antalet individer uppdelat på kön per 100 000 invånare i åldersgruppen 0-17 år.

Graf 3841 visar fördelningen av andelen flickor i respektive åldersgrupp av det totala antalet flickor.

34 (68)

Andel läkare Andel psykologer Andel kuratorer/socionomer Andel sjuksköterskor Andel arbetsterapeuter

Andel fysioterapeuter/sjukgymnaster Andel behandlingsassistenter/skötare Andel övriga behandlare

Andel pedagoger Andel verksamhetschef/enhetschef Andel sekreterare/kanslist Andel övriga

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


GävleborgHalland




UppsalaVärmland




Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåFördelning årsarbetande

Graf ID: 3843

Andel pojkar 0-6 år av pojkar totalt Andel pojkar 7-12 år av pojkar totalt Andel pojkar 13-17 år av pojkar totalt

Andel pojkar 18 år+ av pojkar totalt

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


GävleborgHalland




UppsalaVärmland




Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåFördelning pojkar per åldersgrupp

Graf ID: 3842

Graf 3842 visar fördelningen av andelen pojkar i respektive åldersgrupp av det totala antalet pojkar.

Graf 3843 visar fördelningen av antalet årsarbetande personal uppdelat på olika professioner.

35 (68)

Antal årsarbetande psykologer per 100 000 invånare 0-17 år

Öst

ergötla

nd

Västern

orrland

Stock

holm

Öre

bro

Skåne

Gotland

Västra

Göta

land

Västm

anland

Kalmar

Uppsa

la

Norrbotte

n

Västerb

otten

Gävleborg

Halland

Blekin

ge

Jäm

tland

Kronoberg

Dalarn

a

Sörmla

nd

Jönkö

ping

Värmla

nd

- Media

n -0

5

1 0

1 5

2 0

2 5

3 0

3 5

4 0

4 5

5 0

5 5

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåÅrsarbetande psykologer per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3845

Antal årsarbetande egna läkare per 100 000 invånare 0-17 år

Antal årsarbetande hyrläkare per 100 000 invånare 0-17 år

Västerb

otten

Västm

anland

Gävleborg

Öst

ergötla

nd

Öre

bro

Kalmar

Gotland

Dalarn

a

Stock

holm

Västern

orrland

Västra

Göta

land

Sörmla

nd

Uppsa

la

Halland

Jönkö

ping

Norrbotte

n

Värmla

nd

Skåne

Blekin

ge

Jäm

tland

Kronoberg

0

2,5

5

7,5

1 0

12,5

1 5

17,5

2 0

22,5

2 5

27,5

3 0

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåÅrsarbetande läkare per 100 000 inv 0-17 år fördelat på fast anställda resp inhyrda läkare

Graf ID: 3844

Graf 3844 visar antalet årsarbetande läkare per 100 000 invånare 0-17 år fördelat på fast anställda läkare och inhyrda läkare. Antalet årsarbetare beräknas som totalt antal timmar arbetade under året dividerat på 1 760 (uppskattat antal timmar för en heltidstjänst). Antalet årsarbetare är justerat för utomlänspatienter.

Graf 3845 visar antalet årsarbetande psykologer per 100 000 invånare 0-17 år. Antalet årsarbetare beräknas som totalt antal timmar arbeta-de under året dividerat på 1 760 (uppskattat antal timmar för en heltidstjänst). Antalet årsarbetare är justerat för utomlänspatienter.

36 (68)

Antal årsarbetande egna sjuksköterskor per 100 000 invånare 0-17 år

Antal årsarbetande hyrsjuksköterskor per 100 000 invånare 0-17 år

Öre

bro

Kalmar

Värmla

nd

Gotland

Dalarn

a

Halland

Västm

anland

Gävleborg

Uppsa

la

Västerb

otten

Norrbotte

n

Kronoberg

Västra

Göta

land

Skåne

Blekin

ge

Västern

orrland

Jäm

tland

Sörmla

nd

Öst

ergötla

nd

Jönkö

ping

Stock

holm0

5

1 0

1 5

2 0

2 5

3 0

3 5

4 0

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåÅrsarbetande sjuksköterskor per 100 000 inv 0-17 år fördelat på fast anställda resp inhyrda ssk

Graf ID: 3847

Antal årsarbetande kuratorer/socionomer per 100 000 invånare 0-17 år

Jäm

tland

Västern

orrland

Västerb

otten

Värmla

nd

Kalmar

Öst

ergötla

nd

Skåne

Dalarn

a

Öre

bro

Sörmla

nd

Kronoberg

Gävleborg

Gotland

Västm

anland

Västra

Göta

land

Norrbotte

n

Blekin

ge

Stock

holm

Jönkö

ping

Halland

Uppsa

la

- Media

n -0

5

1 0

1 5

2 0

2 5

3 0

3 5

4 0

4 5

5 0

5 5

6 0

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåÅrsarbetande kuratorer/socionomer per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3846

Graf 3846 visar antalet årsarbetande kuratorer och socionomer per 100 000 invånare 0-17 år. Antalet årsarbetare beräknas som totalt antal timmar arbetade under året dividerat på 1 760 (uppskattat antal timmar för en heltidstjänst). Antalet årsarbetare är justerat för utomläns-patienter.

Graf 3847 visar antalet årsarbetande sjuksköterskor per 100 000 invånare 0-17 år fördelat på fast anställda sjuksköterskor och inhyrda sjuksköterskor. Antalet årsarbetare beräknas som totalt antal timmar arbetade under året dividerat på 1 760 (uppskattat antal timmar för en heltidstjänst). Antalet årsarbetare är justerat för utomlänspatienter.

37 (68)

Antal årsarbetande arbetsterapeuter per 100 000 invånare 0-17 år

Dalarn

a

Öst

ergötla

nd

Kronoberg

Öre

bro

Västern

orrland

Halland

Gävleborg

Värmla

nd

Gotland

Stock

holm

Kalmar

Uppsa

la

Blekin

ge

Sörmla

nd

Västra

Göta

land

Skåne

Västerb

otten

Västm

anland

Jäm

tland

Jönkö

ping

Norrbotte

n

- Media

n -0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

5

5,5

6

6,5

7

7,5

8

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåÅrsarbetande arbetsterapeuter per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3849

Antal årsarbetande fysioterapeuter/sjukgymnaster per 100 000 invånare 0-17 år

Kalmar

Öst

ergötla

nd

Skåne

Västerb

otten

Kronoberg

Öre

bro

Uppsa

la

Värmla

nd

Västm

anland

Gävleborg

Halland

Västern

orrland

Västra

Göta

land

Dalarn

a

Blekin

ge

Gotland

Jäm

tland

Jönkö

ping

Norrbotte

n

Stock

holm

Sörmla

nd

- Media

n -0

0,25

0,5

0,75

1

1,25

1,5

1,75

2

2,25

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåÅrsarbetande fysioterapeuter/sjukgymnaster per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3848

Graf 3848 visar antalet årsarbetande fysioterapeuter och sjukgymnaster per 100 000 invånare 0-17 år. Antalet årsarbetare beräknas som totalt antal timmar arbetade under året dividerat på 1 760 (uppskattat antal timmar för en heltidstjänst). Antalet årsarbetare är justerat för utomlänspatienter.

Graf 3849 visar antalet årsarbetande arbetsterapeuter per 100 000 invånare 0-17 år. Antalet årsarbetare beräknas som totalt antal timmar arbetade under året dividerat på 1 760 (uppskattat antal timmar för en heltidstjänst). Antalet årsarbetare är justerat för utomlänspatienter.

38 (68)

Antal årsarbetande verksamhetschef/enhetschef per 100 000 invånare 0-17 år

Öre

bro

Gotland

Kalmar

Kronoberg

Blekin

ge

Västern

orrland

Västm

anland

Värmla

nd

Uppsa

la

Halland

Öst

ergötla

nd

Norrbotte

n

Skåne

Dalarn

a

Sörmla

nd

Stock

holm

Västerb

otten

Gävleborg

Västra

Göta

land

Jönkö

ping

Jäm

tland

- Media

n -0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1 0

1 1

1 2

1 3

1 4

1 5

1 6

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåÅrsarbetande enhetschefer och verksamhetschefer per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3851

Antal årsarbetande behandlingsassistenter/skötare per 100 000 invånare 0-17 år

Dalarn

a

Uppsa

la

Blekin

ge

Öre

bro

Kalmar

Skåne

Västra

Göta

land

Kronoberg

Halland

Norrbotte

n

Öst

ergötla

nd

Västern

orrland

Västerb

otten

Västm

anland

Värmla

nd

Jönkö

ping

Stock

holm

Gävleborg

Sörmla

nd

Jäm

tland

Gotland

- Media

n -0

5

1 0

1 5

2 0

2 5

3 0

3 5

4 0

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåÅrsarbetande behandlingsassistenter/skötare per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3850

Graf 3850 visar antalet årsarbetande behandlingsassistenter och skötare per 100 000 invånare 0-17 år. Antalet årsarbetare beräknas som totalt antal timmar arbetade under året dividerat på 1 760 (uppskattat antal timmar för en heltidstjänst). Antalet årsarbetare är justerat för utomlänspatienter.

Graf 3851 visar antalet årsarbetande enhetschefer och verksamhetschefer per 100 000 invånare 0-17 år. Antalet årsarbetare beräknas som totalt antal timmar arbetade under året dividerat på 1 760 (uppskattat antal timmar för en heltidstjänst). Antalet årsarbetare är justerat för utomlänspatienter.

39 (68)

Personalkostnad i kronor totalt per invånare 0-17 år

Öre

bro

Kalmar

Västern

orrland

Dalarn

a

Öst

ergötla

nd

Västerb

otten

Västm

anland

Gotland

Gävleborg

Halland

Kronoberg

Värmla

nd

Skåne

Norrbotte

n

Västra

Göta

land

Stock

holm

Uppsa

la

Jäm

tland

Blekin

ge

Sörmla

nd

Jönkö

ping

- Media

n -0

250

500

750

1 000

1 250

1 500

1 750

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåPersonalkostnader i kronor per invånare 0-17 år

Graf ID: 3853

Andel arbetade timmar i öppenvård Andel arbetade timmar i heldygnsvård

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


GävleborgHalland




UppsalaVärmland




Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåArbetade timmar i öppen- respektive heldygnsvård

Graf ID: 3852

Graf 3852 visar fördelningen av andelen arbetade timmar i öppenvården respektive heldygnsvården.

Graf 3853 visar de totala personalkostnaderna per invånare 0-17 år. Med personalkostnader avses lönerelaterade kostnader för all personal inklusive hyrpersonal, ST- och AT-läkare.

40 (68)

Andel kostnader för personal i öppenvård Andel kostnader för personal i heldygnsvård

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


GävleborgHalland




UppsalaVärmland




Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåFördelning kostnader i kronor för personal i öppenvård resp heldygnsvård

Graf ID: 3855

Köpt vård per invånare 0-17 år

0 5 0 100 150 200 250 300 350

VärmlandDalarna

KronobergSörmland

VästmanlandGävleborg

VästernorrlandÖrebroHalland

VästerbottenBlekinge

StockholmVästra Götaland

GotlandNorrbotten

SkåneÖstergötland

UppsalaJämtland

JönköpingKalmar

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåKostnad för köpt vård i kronor per invånare 0-17 år

Graf ID: 3854

Graf 3854 visar den totala kostnaden för köpt vård per invånare 0-17 år.

Graf 3855 visar fördelningen av andelen kostnader i kronor för personal i öppenvård respektive heldygnsvård.

41 (68)

Kostnad (personalkostnad och kostnad för köpt vård) per arbetad timme

Kronoberg

Värmla

nd

Dalarn

a

Gävleborg

Västm

anland

Västern

orrland

Halland

Västerb

otten

Sörmla

nd

Uppsa

la

Jönkö

ping

Västra

Göta

land

Norrbotte

n

Kalmar

Stock

holm

Öst

ergötla

nd

Jäm

tland

Gotland

Öre

bro

Skåne

Blekin

ge

- Media

n -0

5 0

100

150

200

250

300

350

400

450

500

550

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåKostnad i kronor per arbetad timme

Graf ID: 3857

Kostnad (personalkostnad och kostnad för köpt vård) per patient

Kronoberg

Dalarn

a

Västern

orrland

Västra

Göta

land

Västerb

otten

Västm

anland

Norrbotte

n

Kalmar

Halland

Värmla

nd

Stock

holm

Jäm

tland

Öre

bro

Öst

ergötla

nd

Jönkö

ping

Uppsa

la

Skåne

Gävleborg

Blekin

ge

Sörmla

nd

Gotland

- Media

n -0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåKostnad i kronor per patient

Graf ID: 3856

Graf 3856 visar kostnaden i kronor, beräknad på personalkostnader och kostnader för köpt vård, per patient. Med personalkostnader avses lönerelaterade kostnader för all personal inklusive hyrpersonal, ST- och AT-läkare.

Graf 3857 visar kostnaden i kronor, beräknad på personalkostnader och kostnader för köpt vård, per arbetad timme. Med personalkostna-der avses lönerelaterade kostnader för all personal inklusive hyrpersonal, ST- och AT-läkare.

42 (68)

Andel besök inkl dagsjukvård flickor av totalt antal besök Andel besök inkl dagsjukvård pojkar av totalt antal besök

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


GävleborgHalland




UppsalaVärmland




Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåBesök inkl dagsjukvård fördelat på kön i öppenvården

Graf ID: 3859

Antal individer i öppenvård per 100 000 invånare 0-17 år

Gotland

Gävleborg

Öst

ergötla

nd

Värmla

nd

Sörmla

nd

Skåne

Öre

bro

Uppsa

la

Västm

anland

Blekin

ge

Halland

Västerb

otten

Kalmar

Stock

holm

Västern

orrland

Dalarn

a

Norrbotte

n

Jäm

tland

Västra

Göta

land

Jönkö

ping

Kronoberg

- Media

n -0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåIndivider i öppenvård per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3858

4.2 Öppenvård

Graf 3858 visar antalet totala individer i öppenvården per 100 000 invånare i åldersgruppen 0-17 år.

Graf 3859 visar fördelningen av andelen besök inklusive dagsjukvård för flickor respektive pojkar. Med besök avses personliga möten mel-lan patient och vårdpersonal som dokumenterats i journal.

43 (68)


Jönkö

ping

Uppsa

la

Jäm

tland

Gotland

Stock

holm

Halland

Västra

Göta

land

Skåne

Kalmar

Blekin

ge

Öre

bro

Öst

ergötla

nd

Dalarn

a

Gävleborg

Sörmla

nd

Kronoberg

Västern

orrland

Värmla

nd

Västm

anland

Norrbotte

n

Västerb

otten

- Media

n -0

2 5

5 0

7 5

100

125

150

175

200

225

250

275

300

325

350

375

400

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåBesök i öppenvård per helårsarbetande personal

Graf ID: 3861

Antal besök inkl dagsjukvård flickor per 100 000 invånare 0-17 år

Antal besök inkl dagsjukvård pojkar per 100 000 invånare 0-17 år

Gotland

Öre

bro

Kalmar

Öst

ergötla

nd

Uppsa

la

Jäm

tland

Västern

orrland

Gävleborg

Skåne

Dalarn

a

Halland

Stock

holm

Kronoberg

Västra

Göta

land

Blekin

ge

Sörmla

nd

Västm

anland

Jönkö

ping

Västerb

otten

Värmla

nd

Norrbotte

n0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

60 000

65 000

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåBesök i öppenvård per kön per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3860

Graf 3860 visar antalet besök inklusive dagsjukvård för flickor respektive pojkar per invånare 0-17 år. Med besök avses personliga möten mellan patient och vårdpersonal som dokumenterats i journal.

Graf 3861 visar antalet besök per helårsarbetande personal i öppenvården. Med besök avses personliga möten mellan patient och vårdper-sonal som dokumenterats i journal.

44 (68)

Organiska, inkl symtomatiska, psykiska störningar

Psykiska- och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser

Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom Förstämningssyndrom

Neurotiska/stressrelaterade och somatoforma syndrom

Beteendestörningar med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer Personlighetsstörningar och beteendestörningar

Psykisk utvecklingsstörning Beteendestörningar med debut under barndom och ungdomstid

Störningar av psykisk utveckling Ospecificerad psykisk störning Alla T-koder

Alla Z-koder: Förhållanden el problem har betydelse för en persons hälsotillstånd

Alla R-koder: Symtom och sjukdomstecken finns men ej underlag för F-diagnos Diagnos saknas Övriga diagnoser

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%BlekingeDalarnaGotland

GävleborgHalland

JönköpingKalmar

KronobergNorrbotten


UppsalaVärmland




Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåAndel besök fördelat på diagnos i öppenvård

Graf ID: 3863

Jämtland saknar data.


Skåne

Norrbotte

n

Blekin

ge

Uppsa

la

Dalarn

a

Värmla

nd

Västm

anland

Sörmla

nd

Gotland

Jönkö

ping

Gävleborg

Öst

ergötla

nd

Stock

holm

Västerb

otten

Västern

orrland

Kronoberg

Halland

Kalmar

Jäm

tland

Västra

Göta

land

Öre

bro

- Media

n -0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

10%

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåNybesök av totalt antal besök i öppenvård

Graf ID: 3862

Graf 3862 visar andelen nybesök av totalt antal besök. Ett nybesök är ett öppenvårdsbesök som inte har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande), vårdcentral eller motsvarande. Even-tuell tidigare kontakt ska vara avslutad.

Graf 3863 visar diagnosfördelningen i öppenvården, det vill säga hur stor andel i procent av alla besök som patienter med en viss huvud-diagnos står för. Som underlag för diagnoskodningen har ICD-10 använts. För besök där patienten inte diagnossatts används kategorin ”diagnos saknas”.

45 (68)

Andel fjärrbesök av totalt antal besök

Sörmla

nd

Gotland

Dalarn

a

Norrbotte

n

Kalmar

Jäm

tland

Gävleborg

Jönkö

ping

Halland

Skåne

Värmla

nd

Blekin

ge

Öre

bro

Västra

Göta

land

Västm

anland

Öst

ergötla

nd

Uppsa

la

Stock

holm

Kronoberg

Västern

orrland

- Media

n -0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåFjärrbesök av totalt antal besök i öppenvård

Västerbotten saknar data.

Graf ID: 3865

Antal arbetade timmar i öv exkl chef och sekr per besök i öv

Västern

orrland

Västerb

otten

Kronoberg

Norrbotte

n

Västm

anland

Sörmla

nd

Värmla

nd

Gävleborg

Dalarn

a

Öst

ergötla

nd

Öre

bro

Skåne

Stock

holm

Jäm

tland

Blekin

ge

Halland

Kalmar

Gotland

Uppsa

la

Jönkö

ping

- Media

n -0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

5

5,5

6

6,5

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåArbetade timmar per besök i öppenvård

Västra Götaland saknar data.

Graf ID: 3864

Graf 3864 visar antal arbetade timmar totalt exklusive chef och sekreterare per besök i öppenvården. Med besök avses personliga möten mellan patient och vårdpersonal som dokumenterats i journal.

Graf 3865 visar andelen fjärrbesök av totalt antal besök. Ett fjärrbesök är en kontakt som registreras som och ersätter ett öppenvårdsbesök och som sker med hjälp av att teknikneutralt medium (videolänk, telefon, e-post med mera). Fjärrkontakter som rör överenskommelser om besök, återbud etc ingår ej.

46 (68)

Andel uteblivna besök av antal planerade besök

Stock

holm

Gävleborg

Västerb

otten

Jönkö

ping

Skåne

Dalarn

a

Västra

Göta

land

Värmla

nd

Norrbotte

n

Blekin

ge

Halland

Västm

anland

Kalmar

Gotland

Uppsa

la

Kronoberg

Sörmla

nd

Västern

orrland

- Media

n -0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

10%

11%

12%

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåUteblivna besök av totalt antal besök i öppenvård

Graf ID: 3866

Graf 3866 visar andelen uteblivna av totalt antal planerade besök. Ett uteblivet besök är när individen har uteblivit från sitt besök.

47 (68)

Antal vårdtillfällen flickor per 100 000 invånare 0-17 år Antal vårdtillfällen pojkar per 100 000 invånare 0-17 år

Öre

bro

Norrbotte

n

Uppsa

la

Kalmar

Västerb

otten

Västra

Göta

land

Dalarn

a

Skåne

Blekin

ge

Öst

ergötla

nd

Västm

anland

Jönkö

ping

Halland

Västern

orrland

Stock

holm

Kronoberg

Värmla

nd0

2 5

5 0

7 5

100

125

150

175

200

225

250

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåVårdtillfällen flickor resp pojkar per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3868

Landsting som inte redovisas i grafen saknar data.

Antal flickor i heldygnsvården per 100 000 invånare 0-17 år Antal pojkar i heldygnsvården per 100 000 invånare 0-17 år

Västra

Göta

land

Norrbotte

n

Öre

bro

Kalmar

Uppsa

la

Västerb

otten

Dalarn

a

Jönkö

ping

Blekin

ge

Skåne

Västern

orrland

Västm

anland

Halland

Stock

holm

Öst

ergötla

nd

Kronoberg

Värmla

nd0

2 5

5 0

7 5

100

125

150

175

200

225

250

275

300

325

350

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåFlickor resp pojkar i heldygnsvården per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3867


4.3 Heldygnsvård

Graf 3867 visar antal flickor respektive pojkar i heldygnsvården per 100 000 invånare 0-17 år.

Graf 3868 visar antal vårdtillfällen för flickor respektive pojkar i heldygnsvården per 100 000 invånare 0-17 år. Med vårdtillfälle avses en vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsva-rande). Utskrivning ska ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året.

48 (68)

Andel vårdtillfällen enligt HSL Andel vårdtillfällen enligt LPT Andel vårdtillfällen enligt LRV

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Blekinge

Dalarna

Halland

Jönköping

Kalmar

Kronoberg

Norrbotten

Skåne

Stockholm

Uppsala

Värmland

Västerbotten

Västernorrland

Västmanland

Västra Götaland

Örebro

Östergötland

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåFördelning vårdtillfällen per lagrum

Graf ID: 3870


Antal vårdtillfällen per helårsarbetande personal i heldygnsvården

Uppsa

la

Öre

bro

Öst

ergötla

nd

Västerb

otten

Jönkö

ping

Västra

Göta

land

Skåne

Norrbotte

n

Kalmar

Dalarn

a

Stock

holm

Västm

anland

Halland

Blekin

ge

Värmla

nd

Gotland

Gävleborg

Jäm

tland

Kronoberg

Sörmla

nd

- Media

n -0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

5

5,5

6

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåVårdtillfällen per helårsarbetande personal i heldygnsvården

Graf ID: 3869

Graf 3869 visar antal vårdtillfällen per helårsarbetande personal i heldygnsvården. Med vårdtillfälle avses en vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande). Utskrivning ska ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året.

Graf 3870 visar fördelningen av vårdtillfällen enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) respektive lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV).

49 (68)

Antal vårdtillfällen exkl utomlänspatienter Antal vårdtillfällen utomlänspatienter

Västra

Göta

land

Stock

holmSkå

ne

Uppsa

la

Norrbotte

n

Öre

bro

Jönkö

ping

Kalmar

Öst

ergötla

nd

Västm

anland

Västerb

otten

Halland

Dalarn

a

Västern

orrland

Blekin

ge

Kronoberg

Värmla

nd

Gotland

Gävleborg

Jäm

tland

Sörmla

nd0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåVårdtillfällen inkl utomlänspatienter

Graf ID: 3871

Graf 3871 visar antal vårdtillfällen fördelat på patienter skrivna i det egna landstinget och utomlänspatienter. Utomlänspatienter är patien-ter som har fått vård och som inte är skrivna i det inrapporterande landstinget. Asylsökande räknas som utomlänspatienter.

Graf 3872 visar antalet fastställda vårdplatser per 100 000 invånare 0-17 år. En fastställd vårdplats är en vårdplats i sluten vård beslutad av huvudman.

50 (68)

Antal vårddagar flickor per 100 000 invånare 0-17 år Antal vårddagar pojkar per 100 000 invånare 0-17 år

Norrbotte

n

Västra

Göta

land

Öre

bro

Dalarn

a

Skåne

Västerb

otten

Uppsa

la

Halland

Kalmar

Stock

holm

Öst

ergötla

nd

Västm

anland

Jönkö

ping

Blekin

ge

Västern

orrland

Värmla

nd

Kronoberg

0

250

500

750

1 000

1 250

1 500

1 750

2 000

2 250

2 500

2 750

3 000

3 250

3 500

3 750

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåVårddagar flickor resp pojkar per 100 000 invånare 0-17 år

Graf ID: 3874


Graf 3873 visar antalet disponibla vårdplatser per 100 000 invånare 0-17 år. Med disponibel vårdplats menas fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Antalet disponibla vårdplatser beräknas genom att omvandla antalet fastställda vårdplatser till beläggningsbara vårddagar, dra bort antalet ej beläggningsbara vårddagar och dividera med 365.

Graf 3874 visar antalet vårddagar för flickor respektive pojkar per 100 000 invånare 0-17 år. En vårddag är ett dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, det vill säga både inskrivningsdag och utskrivningsdag ska ingå. Hela permis-sionsdygn exkluderas från antalet vårddagar.

51 (68)

Antal vårddagar för missbruksdiagnoser (F10-F19) per 100 000 invånare 0-17 år

Kalmar

Västernorrl

and

ÖrebroSkå

ne

Jönkö

ping

Västra G

ötaland

Dalarna

Stockholm

Västmanland

Kronoberg

Uppsa

la

Västerbotte

n

Norrbotte

n

Blekinge

Halland

Värmland

Östergötla

nd

- Media

n -05

1 01 52 02 53 03 54 04 55 05 56 06 57 0

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåVårddagar för missbruksdiagnoser per 100 000 invånare 0-17 år


Graf ID: 3876

Organiska, inkl symtomatiska, psykiska störningar

Psykiska- och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser

Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom Förstämningssyndrom

Neurotiska/stressrelaterade och somatoforma syndrom

Beteendestörningar med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer Personlighetsstörningar och beteendestörningar

Psykisk utvecklingsstörning Störningar av psykisk utveckling

Beteendestörningar med debut under barndom och ungdomstid Ospecificerad psykisk störning Alla T-koder

Alla Z-koder: Förhållanden el problem har betydelse för en persons hälsotillstånd

Alla R-koder: Symtom och sjukdomstecken finns men ej underlag för F-diagnos Övriga diagnoser Diagnos saknas

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%BlekingeDalarnaHalland

JönköpingKalmar

KronobergNorrbotten

SkåneStockholm

UppsalaVärmland




Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåAndel vårddagar fördelat på diagnos i heldygnsvård

Graf ID: 3875


Graf 3875 visar diagnosfördelningen i heldygnsvården, det vill säga hur stor andel i procent av alla vårddagar som patienter med en viss huvuddiagnos står för. Som underlag för diagnoskodningen har ICD-10 använts. För vårddagar där patienten inte diagnossatts används kategorin ”diagnos saknas”.

Graf 3876 visar antalet vårddagar för huvuddiagnos för missbruk per 100 000 invånare 0-17 år. Som missbruksdiagnos har diagnoskoder-na F10-F19 som klassificerar psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser använts.

52 (68)

Kostnad i kronor per vårddag i heldygnsvården

Kronoberg

Västm

anland

Kalmar

Jönkö

ping

Blekin

ge

Halland

Västerb

otten

Stock

holm

Dalarn

a

Uppsa

la

Öre

bro

Norrbotte

n

Skåne

Västra

Göta

land

Gotland

Gävleborg

Jäm

tland

Sörmla

nd

- Media

n -0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåKostnad i kronor per vårddag i heldygnsvården

Värmland och Västernorrland kan ej redovisa data då heldygnsvård öppnas vid behov vilket påverkar resurser och produktion.

Graf ID: 3878

Personalkostnad i kronor per vårdtillfälle i heldygnsvården

Halland

Västm

anland

Dalarn

a

Norrbotte

n

Stock

holm

Öst

ergötla

nd

Kalmar

Jönkö

ping

Västerb

otten

Skåne

Västra

Göta

land

Uppsa

la

Öre

bro

Blekin

ge

Gotland

Gävleborg

Jäm

tland

Kronoberg

Sörmla

nd

- Media

n -0

25 000

50 000

75 000

100 000

125 000

150 000

175 000

200 000

225 000

250 000

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåPersonalkostnader i kronor per vårdtillfälle i heldygnsvården


Graf ID: 3877

Graf 3877 visar personalkostnaden i kronor per vårdtillfälle i heldygnsvården. Med personalkostnader avses lönerelaterade kostnader för all personal inklusive hyrpersonal, ST- och AT-läkare.

Graf 3878 visar kostnaden i kronor, beräknad på personalkostnader och kostnader för köpt vård, per vårddag. Med personalkostnader avses lönerelaterade kostnader för all personal inklusive hyrpersonal, ST- och AT-läkare.

53 (68)

Antal vårddagar per vårdtillfälle

Norrbotte

n

Värmla

nd

Västra

Göta

land

Skåne

Dalarn

a

Halland

Stock

holm

Öre

bro

Västerb

otten

Uppsa

la

Öst

ergötla

nd

Västm

anland

Jönkö

ping

Kalmar

Blekin

ge

Västern

orrland

Kronoberg

Gotland

Gävleborg

Jäm

tland

Sörmla

nd

- Media

n -0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

1 0

1 1

1 2

1 3

1 4

1 5

1 6

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåMedelvårdtid i heldygnvård

Graf ID: 3885

Antal arbetade timmar per vårddag i heldygnsvården

Blekin

ge

Västm

anland

Kalmar

Jönkö

ping

Halland

Öst

ergötla

nd

Stock

holm

Västerb

otten

Uppsa

la

Dalarn

a

Öre

bro

Skåne

Västra

Göta

land

Norrbotte

n

Gotland

Gävleborg

Jäm

tland

Kronoberg

Sörmla

nd

- Media

n -0

1 0

2 0

3 0

4 0

5 0

6 0

7 0

8 0

9 0

100

110

median

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåArbetade timmar per vårddag i heldygnsvården


Graf ID: 3879

Graf 3879 visar antalet arbetade timmar per vårddag i heldygnsvården. En vårddag är ett dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag, det vill säga både inskrivningsdag och utskrivningsdag ska ingå. Hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar.

Graf 3885 visar medelvårdtiden i dagar beräknat på antal vårddagar per vårdtillfälle.

54 (68)

Andel individer i heldygnsvården som har fått uppföljning sju dagar efter utskrivning

Värmland

Västmanland

Dalarna

Kronoberg

Blekinge

Skåne

*

Västern

orrland

Örebro

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Nyckeltal 2016 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivåPatienter i heldygnsvården som får uppföljning sju dagar efter utskrivning

Graf ID: 3882


* Skåne redovisar data för uppföljning efter 8 dagar.

Graf 3882 visar andelen individer i heldygnsvården som har fått uppföljning sju dagar efter utskrivning.

55 (68)

5.N

ycke

ltal,

läns

nivå

Del 1

Nyc

kelta

lBl

ekin

geDa

larn

aG

otla

ndG

ävle

borg

Hal

land

Jäm

tland

Jönk

öpin

g

ÖVE

RGRI

PAN

DE

Ant

al in

divi

der p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år5

519

4 97

69

584

7 42

95

526

4 64

03

660

And

el fl

icko

r av

indi

vide

r tot

alt

44 %

44 %

47 %

43 %

41 %

50 %

43 %

And

el p

ojka

r av

indi

vide

r tot

alt

56 %

56 %

53 %

57 %

59 %

50 %

57 %

Ant

al fl

icko

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

2 44

72

206

4 46

93

175

2 24

32

332

1 57

0

Ant

al p

ojka

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3 07

22

770

5 11

44

254

3 28

32

308

2 09

0

And

el fl

icko

r 0-6

år a

v fli

ckor

tota

lt5

%3

%4

%2

%2

%3

%2

%

And

el fl

icko

r 7-1

2 år

av

flick

or to

talt

29 %

24 %

24 %

26 %

28 %

23 %

22 %

And

el fl

icko

r 13-

17 å

r av

flick

or to

talt

53 %

61 %

59 %

53 %

61 %

63 %

74 %

And

el fl

icko

r 18

år+

av fl

icko

r tot

alt

13 %

12 %

12 %

19 %

9 %

11 %

2 %

And

el p

ojka

r 0-6

år a

v po

jkar

tota

lt7

%4

%6

%4

%4

%4

%5

%

And

el p

ojka

r 7-1

2 år

av

pojk

ar to

talt

41 %

39 %

36 %

42 %

41 %

39 %

38 %

And

el p

ojka

r 13-

17 å

r av

pojk

ar to

talt

46 %

50 %

50 %

46 %

48 %

50 %

56 %

And

el p

ojka

r 18

år+

av p

ojka

r tot

alt

6 %

7 %

8 %

8 %

7 %

6 %

1 %

And

el b

esök

inkl

dag

sjv a

v fli

ckor

i öv

58 %

54 %

60 %

54 %

48 %

60 %

48 %

Ant

al å

rsar

beta

re to

talt

per 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år16

019

318

516

916

715

910

0

Ant

al å

rsar

beta

re to

talt/

10 0

00 in

v16

1919

1717

1610

Ant

al å

rsar

beta

nde

egna

läka

re p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år10

1122

2613

612

Ant

al å

rsar

beta

nde

hyrlä

kare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

0,0

8,8

0,0

1,1

0,9

3,7

1,2

Ant

al å

rsar

beta

nde

läka

re p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år10

1922

2714

1013

Ant

al å

rsar

beta

nde

psyk

olog

er p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år30

2439

3130

2719

Ant

al å

rsar

beta

nde

kura

tore

r/so

cion

omer

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

2430

2627

1557

15

Ant

al å

rsar

beta

nde

sjuks

köte

rsko

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

2438

3833

3620

17

Ant

al å

rsar

beta

nde

fysio

tera

peut

er/s

jukg

ymna

ster p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år0,

00,

10,

00,

70,

60,

00,

0

Ant

al å

rsar

beta

nde

arbe

tster

apeu

ter p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år1,

47,

42,

83,

44,

00,

00,

0

Ant

al å

rsar

beta

nde

beha

ndlin

gsas

siste

nter

/skö

tare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3839

110

193

13

Ant

al å

rsar

beta

nde

peda

goge

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3,4

3,5

7,9

3,4

13,3

0,3

1,2

Ant

al å

rsar

beta

nde

övrig

a be

hand

lare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

0,0

1,3

0,0

2,8

1,2

18,3

0,0

Ant

al å

rsar

beta

nde

sekr

eter

are,

kan

slist

/10

000

inv

1,7

2,0

3,4

2,2

2,1

1,6

1,4

56 (68)

Nyc

kelta

lBl

ekin

geDa

larn

aG

otla

ndG

ävle

borg

Hal

land

Jäm

tland

Jönk

öpin

g

Ant

al å

rsar

beta

nde

verk

sam

hetsc

hef/

enhe

tsche

f per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

129

158

106

7

And

el å

rsar

beta

nde

läka

re7

%10

%12

%16

%8

%6

%13

%

And

el å

rsar

beta

nde

psyk

olog

er19

%12

%21

%18

%18

%17

%19

%

And

el å

rsar

beta

nde

kura

tore

r/so

cion

omer

15 %

15 %

14 %

16 %

9 %

36 %

15 %

And

el å

rsar

beta

nde

sjuks

köte

rsko

r15

%19

%21

%19

%21

%12

%17

%

And

el å

rsar

beta

nde

fysio

tera

peut

er/s

jukg

ymna

ster

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el å

rsar

beta

nde

arbe

tster

apeu

ter

1 %

4 %

2 %

2 %

2 %

0 %

0 %

And

el å

rsar

beta

nde

beha

ndlin

gsas

siste

nter

/skö

tare

24 %

20 %

0 %

6 %

11 %

2 %

13 %

And

el å

rsar

beta

nde

peda

goge

r2

%2

%4

%2

%8

%0

%1

%

And

el å

rsar

beta

nde

övrig

a be

hand

lare

0 %

1 %

0 %

2 %

1 %

12 %

0 %

And

el å

rsar

beta

nde

verk

sam

hetsc

hef/

enhe

tsche

f7

%5

%8

%5

%6

%4

%7

%

And

el å

rsar

beta

nde

sekr

eter

are/

kans

list

11 %

11 %

18 %

13 %

13 %

10 %

14 %

And

el å

rsar

beta

nde

övrig

a0

%1

%0

%2

%2

%0

%1

%

And

el a

rbet

ade

timm

ar i

held

ygns

vård

26 %

21 %

0 %

0 %

22 %

12 %

24 %

And

el a

rbet

ade

timm

ar i

öppe

nvår

d74

%79

%10

0 %

100

%78

%88

%76

%

Pers

onal

kostn

ad i

kron

or to

talt

per i

nvån

are

0-17

år

1 03

91

478

1 30

41

298

1 27

01

138

756

Köpt

vår

d pe

r inv

ånar

e 0-

17 å

r50

269

3911

282

2013

And

el k

ostn

ader

för p

erso

nal i

öpp

envå

rd80

%76

%94

%97

%74

%88

%71

%

And

el k

ostn

ader

för p

erso

nal i

hel

dygn

svår

d9

%18

%14

%20

%

Kostn

ad (p

erso

nalk

ostn

ad o

ch k

ostn

ad fö

r köp

t vår

d) p

er p

atie

nt18

819

33 3

5613

497

18 8

3923

914

21 9

1420

497

Kostn

ad (p

erso

nalk

ostn

ad o

ch k

ostn

ad fö

r köp

t vår

d) p

er a

rbet

ad ti

mm

e38

651

041

147

245

741

543

6

ÖPP

ENVÅ

RD

Ant

al in

divi

der i

öpp

envå

rd p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år5

541

4 86

89

584

6 95

65

497

4 11

83

490

And

el b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

flick

or a

v to

talt

anta

l bes

ök58

%54

%60

%54

%48

%60

%48

%

And

el b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

pojk

ar a

v to

talt

anta

l bes

ök42

%46

%40

%46

%52

%40

%52

%

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

flick

or p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år19

661

21 4

9235

834

22 9

2718

861

26 5

2515

052

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

pojk

ar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år14

356

18 0

3324

038

19 2

7020

259

17 8

0316

255

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

tota

lt pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

34 0

1739

525

59 8

7242

197

39 1

2044

328

31 3

07

Ant

al b

esök

per

hel

årsa

rbet

ande

per

sona

l i ö

ppen

vård

en26

624

730

524

328

131

338

3

Ant

al n

ybes

ök e

get l

t / 1

000

inv

2930

4123

1718

19

And

el n

ybes

ök a

v to

talt

anta

l bes

ök8

%7

%6

%5

%4

%4

%6

%

And

el b

esök

: Org

anisk

a, in

kl s

ymto

mat

iska,

psy

kisk

a stö

rnin

gar

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

57 (68)

Nyc

kelta

lBl

ekin

geDa

larn

aG

otla

ndG

ävle

borg

Hal

land

Jäm

tland

Jönk

öpin

g

And

el b

esök

: Psy

kisk

a- o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r ors

akad

e av

psy

koak

tiva

subs

tans

er0

%0

%0

%0

%0

%0

%

And

el b

esök

: Sch

izof

reni

, sch

izot

ypa

störn

inga

r och

van

före

ställn

ings

synd

rom

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el b

esök

: För

stäm

ning

ssyn

drom

9 %

12 %

7 %

14 %

15 %

5 %

And

el b

esök

: Neu

rotis

ka/s

tress

rela

tera

de o

ch s

omat

ofor

ma

synd

rom

23 %

15 %

17 %

13 %

9 %

19 %

And

el b

esök

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed fy

siolo

gisk

a ru

bbni

ngar

och

fysis

ka fa

ktor

er6

%9

%5

%13

%6

%8

%

And

el b

esök

: Per

sonl

ighe

tsstö

rnin

gar o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r0

%1

%0

%1

%0

%0

%

And

el b

esök

: Psy

kisk

utv

eckl

ings

störn

ing

0 %

0 %

0 %

1 %

0 %

0 %

And

el b

esök

: Stö

rnin

gar a

v ps

ykisk

utv

eckl

ing

2 %

6 %

7 %

4 %

11 %

7 %

And

el b

esök

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed d

ebut

und

er b

arnd

om o

ch u

ngdo

msti

d20

%32

%26

%42

%43

%27

%

And

el b

esök

: Osp

ecifi

cera

d ps

ykisk

stö

rnin

g0

%0

%0

%0

%0

%0

%

And

el b

esök

: Alla

T-k

oder

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el b

esök

: Alla

Z-k

oder

: För

hålla

nden

el p

robl

em h

ar b

etyd

else

för e

n pe

rson

s hä

lso-

tillst

ånd

30 %

24 %

13 %

12 %

6 %

5 %

And

el b

esök

: Alla

R-k

oder

: Sym

tom

och

sju

kdom

steck

en fi

nns

men

ej u

nder

lag

för F

-dia

g-no

s0

%0

%18

%1

%0

%14

%

And

el b

esök

: Övr

iga

diag

nose

r1

%1

%1

%0

%0

%0

%

And

el b

esök

: Dia

gnos

sak

nas

8 %

0 %

5 %

0 %

9 %

15 %

Ant

al a

rbet

ade

timm

ar i

öv e

xkl c

hef o

ch s

ekr p

er b

esök

i öv

4,6

5,4

4,0

5,7

4,4

4,7

3,1

And

el fj

ärrb

esök

av

tota

lt an

tal b

esök

12 %

32 %

43 %

23 %

18 %

25 %

18 %

And

el u

tebl

ivna

bes

ök a

v an

tal p

lane

rade

bes

ök6

%9

%2

%11

%5

%10

%

HEL

DYG

NSV

ÅRD

Ant

al fl

icko

r i h

eldy

gnsv

årde

n pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

5090

5065

Ant

al p

ojka

r i h

eldy

gnsv

årde

n pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

5954

4265

Ant

al v

årdt

illfä

llen

flick

or p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år75

111

7671

Ant

al v

årdt

illfä

llen

pojk

ar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år70

5449

58

Ant

al v

årdt

illfä

llen

tota

lt pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

145

165

00

126

012

9

Ant

al v

årdt

illfä

llen

per h

elår

sarb

etan

de p

erso

nal i

hel

dygn

svår

den

34

30

5

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t HSL

69 %

68 %

56 %

50 %

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t LPT

3 %

5 %

9 %

9 %

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t LRV

0 %

0 %

0 %

0 %

Ant

al v

årdt

illfä

llen

exkl

uto

mlä

nspa

tient

er46

930

086

097

Ant

al v

årdt

illfä

llen

utom

läns

patie

nter

1835

00

460

66

Ant

al fa

ststä

llda

vård

plat

ser p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år4,

56,

45,

74,

4

58 (68)

Nyc

kelta

lBl

ekin

geDa

larn

aG

otla

ndG

ävle

borg

Hal

land

Jäm

tland

Jönk

öpin

g

Ant

al d

ispon

ibla

vår

dpla

tser p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år4,

56,

44,

64,

4

Ant

al v

årdd

agar

flic

kor p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år46

91

677

1 14

254

1

Ant

al v

årdd

agar

poj

kar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år28

239

522

928

2

And

el V

DG

: Org

anisk

a, in

kl s

ymto

mat

iska,

psy

kisk

a stö

rnin

gar

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el V

DG

: Psy

kisk

a- o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r ors

akad

e av

psy

koak

tiva

subs

tans

er0

%1

%0

%2

%

And

el V

DG

: Sch

izof

reni

, sch

izot

ypa

störn

inga

r och

van

före

ställn

ings

synd

rom

2 %

5 %

14 %

3 %

And

el V

DG

: För

stäm

ning

ssyn

drom

25 %

20 %

32 %

25 %

And

el V

DG

: Neu

rotis

ka/s

tress

rela

tera

de o

ch s

omat

ofor

ma

synd

rom

27 %

19 %

6 %

17 %

And

el V

DG

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed fy

siolo

gisk

a ru

bbni

ngar

och

fysis

ka fa

ktor

er13

%25

%40

%8

%

And

el V

DG

: Per

sonl

ighe

tsstö

rnin

gar o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r0

%4

%0

%1

%

And

el V

DG

: Psy

kisk

utv

eckl

ings

störn

ing

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el V

DG

: Stö

rnin

gar a

v ps

ykisk

utv

eckl

ing

3 %

5 %

4 %

12 %

And

el V

DG

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed d

ebut

und

er b

arnd

om o

ch u

ngdo

msti

d4

%16

%3

%26

%

And

el V

DG

: Osp

ecifi

cera

d ps

ykisk

stö

rnin

g0

%0

%0

%0

%

And

el V

DG

: Alla

T-k

oder

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el V

DG

: Alla

Z-k

oder

: För

hålla

nden

el p

robl

em h

ar b

etyd

else

för e

n pe

rson

s hä

lsotil

l-stå

nd5

%4

%0

%5

%

And

el V

DG

: Alla

R-k

oder

: Sym

tom

och

sju

kdom

steck

en fi

nns

men

ej u

nder

lag

för F

-dia

g-no

s0

%1

%0

%2

%

And

el V

DG

: Övr

iga

diag

nose

r0

%2

%0

%0

%

And

el V

DG

: Dia

gnos

sak

nas

20 %

0 %

0 %

0 %

Ant

al v

årdd

agar

för m

issbr

uksd

iagn

oser

(F10

-F19

) per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

013

018

Pers

onal

kostn

ad i

kron

or p

er v

årdt

illfä

lle i

held

ygns

vård

en10

1 76

118

7 88

423

0 10

715

0 69

4

Kostn

ad i

kron

or p

er v

årdd

ag i

held

ygns

vård

en21

103

15 8

1421

075

24 3

31

Ant

al a

rbet

ade

timm

ar p

er v

årdd

ag i

held

ygns

vård

en10

736

4955

Ant

al v

årdd

agar

per

vår

dtill

fälle

513

116

And

el in

divi

der i

hel

dygn

svår

den

som

har

fått

uppf

öljn

ing

sju d

agar

efte

r utsk

rivni

ng60

%86

%

59 (68)

Del 2

Nyc

kelta

lKa

lmar

Kron

ober

gN

orrb

otte

nSk

åne

Stoc

khol

mSö

rmla

ndU

ppsa

la

ÖVE

RGRI

PAN

DE

Ant

al in

divi

der p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år6

186

3 30

54

572

6 30

35

538

6 35

15

841

And

el fl

icko

r av

indi

vide

r tot

alt

49 %

41 %

47 %

42 %

43 %

45 %

44 %

And

el p

ojka

r av

indi

vide

r tot

alt

51 %

59 %

53 %

58 %

56 %

55 %

56 %

Ant

al fl

icko

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3 00

11

364

2 13

92

677

2 40

12

852

2 55

2

Ant

al p

ojka

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3 18

51

940

2 43

33

626

3 09

33

499

3 28

8

And

el fl

icko

r 0-6

år a

v fli

ckor

tota

lt6

%5

%2

%7

%11

%2

%2

%

And

el fl

icko

r 7-1

2 år

av

flick

or to

talt

19 %

22 %

24 %

27 %

24 %

24 %

20 %

And

el fl

icko

r 13-

17 å

r av

flick

or to

talt

50 %

58 %

65 %

54 %

53 %

59 %

61 %

And

el fl

icko

r 18

år+

av fl

icko

r tot

alt

26 %

15 %

10 %

12 %

11 %

15 %

17 %

And

el p

ojka

r 0-6

år a

v po

jkar

tota

lt18

%6

%4

%9

%18

%5

%2

%

And

el p

ojka

r 7-1

2 år

av

pojk

ar to

talt

33 %

37 %

38 %

36 %

38 %

40 %

35 %

And

el p

ojka

r 13-

17 å

r av

pojk

ar to

talt

40 %

50 %

52 %

46 %

38 %

47 %

52 %

And

el p

ojka

r 18

år+

av p

ojka

r tot

alt

8 %

7 %

6 %

9 %

6 %

8 %

11 %

And

el b

esök

inkl

dag

sjv a

v fli

ckor

i öv

63 %

51 %

56 %

51 %

51 %

54 %

57 %

Ant

al å

rsar

beta

re to

talt

per 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år21

415

415

917

616

013

715

0

Ant

al å

rsar

beta

re to

talt/

10 0

00 in

v21

1516

1816

1415

Ant

al å

rsar

beta

nde

egna

läka

re p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år18

112

1116

1415

Ant

al å

rsar

beta

nde

hyrlä

kare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

5,0

8,5

1,5

0,0

2,3

1,7

0,3

Ant

al å

rsar

beta

nde

läka

re p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år23

1013

1118

1615

Ant

al å

rsar

beta

nde

psyk

olog

er p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år36

2633

4148

2235

Ant

al å

rsar

beta

nde

kura

tore

r/so

cion

omer

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3227

2530

2030

1

Ant

al å

rsar

beta

nde

sjuks

köte

rsko

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3929

2925

1619

32

Ant

al å

rsar

beta

nde

fysio

tera

peut

er/s

jukg

ymna

ster p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år2,

11,

30,

01,

90,

00,

01,

2

Ant

al å

rsar

beta

nde

arbe

tster

apeu

ter p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år2,

26,

10,

01,

02,

71,

31,

6

Ant

al å

rsar

beta

nde

beha

ndlin

gsas

siste

nter

/skö

tare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3120

1731

117

39

Ant

al å

rsar

beta

nde

peda

goge

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

1,2

2,1

7,1

2,5

0,6

0,6

1,2

Ant

al å

rsar

beta

nde

övrig

a be

hand

lare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

0,2

3,1

6,5

0,0

14,7

14,7

0,0

Ant

al å

rsar

beta

nde

sekr

eter

are,

kan

slist

/10

000

inv

3,0

1,5

1,9

1,9

2,1

1,3

0,3

Ant

al å

rsar

beta

nde

verk

sam

hetsc

hef/

enhe

tsche

f per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

1212

99

99

10

And

el å

rsar

beta

nde

läka

re11

%6

%8

%6

%11

%11

%10

%

60 (68)

Nyc

kelta

lKa

lmar

Kron

ober

gN

orrb

otte

nSk

åne

Stoc

khol

mSö

rmla

ndU

ppsa

la

And

el å

rsar

beta

nde

psyk

olog

er17

%17

%21

%23

%30

%16

%23

%

And

el å

rsar

beta

nde

kura

tore

r/so

cion

omer

15 %

18 %

16 %

17 %

12 %

22 %

1 %

And

el å

rsar

beta

nde

sjuks

köte

rsko

r18

%19

%18

%14

%10

%14

%21

%

And

el å

rsar

beta

nde

fysio

tera

peut

er/s

jukg

ymna

ster

1 %

1 %

0 %

1 %

0 %

0 %

1 %

And

el å

rsar

beta

nde

arbe

tster

apeu

ter

1 %

4 %

0 %

1 %

2 %

1 %

1 %

And

el å

rsar

beta

nde

beha

ndlin

gsas

siste

nter

/skö

tare

15 %

13 %

11 %

17 %

7 %

5 %

26 %

And

el å

rsar

beta

nde

peda

goge

r1

%1

%4

%1

%0

%0

%1

%

And

el å

rsar

beta

nde

övrig

a be

hand

lare

0 %

2 %

4 %

0 %

9 %

11 %

0 %

And

el å

rsar

beta

nde

verk

sam

hetsc

hef/

enhe

tsche

f6

%8

%6

%5

%5

%6

%6

%

And

el å

rsar

beta

nde

sekr

eter

are/

kans

list

14 %

10 %

12 %

11 %

13 %

10 %

2 %

And

el å

rsar

beta

nde

övrig

a3

%1

%0

%3

%0

%4

%1

%

And

el a

rbet

ade

timm

ar i

held

ygns

vård

22 %

0 %

30 %

17 %

19 %

0 %

23 %

And

el a

rbet

ade

timm

ar i

öppe

nvår

d78

%10

0 %

70 %

83 %

81 %

100

%77

%

Pers

onal

kostn

ad i

kron

or to

talt

per i

nvån

are

0-17

år

1 61

81

252

1 18

01

181

1 16

794

81

140

Köpt

vår

d pe

r inv

ånar

e 0-

17 å

r5

208

3731

4415

627

And

el k

ostn

ader

för p

erso

nal i

öpp

envå

rd75

%91

%62

%81

%80

%95

%76

%

And

el k

ostn

ader

för p

erso

nal i

hel

dygn

svår

d13

%0

%29

%13

%16

%17

%

Kostn

ad (p

erso

nalk

ostn

ad o

ch k

ostn

ad fö

r köp

t vår

d) p

er p

atie

nt24

514

40 7

7925

401

19 0

1122

369

16 7

2419

581

Kostn

ad (p

erso

nalk

ostn

ad o

ch k

ostn

ad fö

r köp

t vår

d) p

er a

rbet

ad ti

mm

e43

053

343

439

042

945

544

0

ÖPP

ENVÅ

RD

Ant

al in

divi

der i

öpp

envå

rd p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år5

125

3 27

84

394

6 30

15

104

6 35

15

811

And

el b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

flick

or a

v to

talt

anta

l bes

ök63

%51

%56

%51

%51

%54

%57

%

And

el b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

pojk

ar a

v to

talt

anta

l bes

ök37

%49

%44

%49

%48

%46

%43

%

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

flick

or p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år30

977

18 9

2113

921

21 4

3819

392

18 0

5125

749

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

pojk

ar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år18

306

18 2

9010

819

20 5

1218

329

15 5

1219

143

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

tota

lt pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

49 2

8337

211

24 7

4041

950

37 8

5233

563

44 8

91

Ant

al b

esök

per

hel

årsa

rbet

ande

per

sona

l i ö

ppen

vård

en27

222

120

927

628

123

237

2

Ant

al n

ybes

ök e

get l

t / 1

000

inv

2119

2241

1924

35

And

el n

ybes

ök a

v to

talt

anta

l bes

ök4

%5

%8

%9

%5

%7

%7

%

And

el b

esök

: Org

anisk

a, in

kl s

ymto

mat

iska,

psy

kisk

a stö

rnin

gar

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el b

esök

: Psy

kisk

a- o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r ors

akad

e av

psy

koak

tiva

subs

tans

er0

%0

%0

%1

%0

%0

%0

%

And

el b

esök

: Sch

izof

reni

, sch

izot

ypa

störn

inga

r och

van

före

ställn

ings

synd

rom

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

61 (68)

Nyc

kelta

lKa

lmar

Kron

ober

gN

orrb

otte

nSk

åne

Stoc

khol

mSö

rmla

ndU

ppsa

la

And

el b

esök

: För

stäm

ning

ssyn

drom

11 %

6 %

14 %

9 %

6 %

7 %

3 %

And

el b

esök

: Neu

rotis

ka/s

tress

rela

tera

de o

ch s

omat

ofor

ma

synd

rom

19 %

15 %

14 %

20 %

13 %

23 %

3 %

And

el b

esök

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed fy

siolo

gisk

a ru

bbni

ngar

och

fysis

ka fa

ktor

er24

%7

%2

%6

%2

%5

%0

%

And

el b

esök

: Per

sonl

ighe

tsstö

rnin

gar o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r1

%1

%0

%0

%0

%0

%0

%

And

el b

esök

: Psy

kisk

utv

eckl

ings

störn

ing

0 %

0 %

0 %

0 %

1 %

0 %

0 %

And

el b

esök

: Stö

rnin

gar a

v ps

ykisk

utv

eckl

ing

3 %

7 %

2 %

3 %

8 %

1 %

1 %

And

el b

esök

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed d

ebut

und

er b

arnd

om o

ch u

ngdo

msti

d21

%27

%14

%23

%16

%39

%8

%

And

el b

esök

: Osp

ecifi

cera

d ps

ykisk

stö

rnin

g0

%0

%0

%0

%0

%3

%0

%

And

el b

esök

: Alla

T-k

oder

0 %

1 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el b

esök

: Alla

Z-k

oder

: För

hålla

nden

el p

robl

em h

ar b

etyd

else

för e

n pe

rson

s hä

lso-

tillst

ånd

16 %

9 %

29 %

28 %

9 %

4 %

1 %

And

el b

esök

: Alla

R-k

oder

: Sym

tom

och

sju

kdom

steck

en fi

nns

men

ej u

nder

lag

för F

-dia

g-no

s1

%13

%7

%4

%1

%9

%1

%

And

el b

esök

: Övr

iga

diag

nose

r0

%2

%0

%1

%1

%7

%0

%

And

el b

esök

: Dia

gnos

sak

nas

3 %

11 %

16 %

4 %

89 %

0 %

82 %

Ant

al a

rbet

ade

timm

ar i

öv e

xkl c

hef o

ch s

ekr p

er b

esök

i öv

4,3

5,9

5,9

4,8

4,7

5,8

3,9

And

el fj

ärrb

esök

av

tota

lt an

tal b

esök

25 %

0 %

25 %

16 %

1 %

46 %

2 %

And

el u

tebl

ivna

bes

ök a

v an

tal p

lane

rade

bes

ök3

%1

%6

%9

%11

%0

%1

%

HEL

DYG

NSV

ÅRD

Ant

al fl

icko

r i h

eldy

gnsv

årde

n pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

111

1212

354

5496

Ant

al p

ojka

r i h

eldy

gnsv

årde

n pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

6012

119

5331

61

Ant

al v

årdt

illfä

llen

flick

or p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år14

513

113

7776

124

Ant

al v

årdt

illfä

llen

pojk

ar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år57

1311

769

3881

Ant

al v

årdt

illfä

llen

tota

lt pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

202

2723

014

611

80

205

Ant

al v

årdt

illfä

llen

per h

elår

sarb

etan

de p

erso

nal i

hel

dygn

svår

den

44

54

6

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t HSL

46 %

79 %

52 %

64 %

64 %

79 %

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t LPT

14 %

0 %

6 %

10 %

17 %

6 %

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t LRV

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

Ant

al v

årdt

illfä

llen

exkl

uto

mlä

nspa

tient

er95

1110

640

658

50

154

Ant

al v

årdt

illfä

llen

utom

läns

patie

nter

613

7513

914

20

29

Ant

al fa

ststä

llda

vård

plat

ser p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år6,

10,

011

,26,

06,

7

Ant

al d

ispon

ibla

vår

dpla

tser p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år6,

12,

04,

16,

06,

7

Ant

al v

årdd

agar

flic

kor p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år1

014

512

530

1 21

389

21

044

4,9

4,9

62 (68)

Nyc

kelta

lKa

lmar

Kron

ober

gN

orrb

otte

nSk

åne

Stoc

khol

mSö

rmla

ndU

ppsa

la

Ant

al v

årdd

agar

poj

kar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år27

539

922

643

288

532

And

el V

DG

: Org

anisk

a, in

kl s

ymto

mat

iska,

psy

kisk

a stö

rnin

gar

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el V

DG

: Psy

kisk

a- o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r ors

akad

e av

psy

koak

tiva

subs

tans

er5

%11

%0

%1

%1

%1

%

And

el V

DG

: Sch

izof

reni

, sch

izot

ypa

störn

inga

r och

van

före

ställn

ings

synd

rom

3 %

9 %

7 %

1 %

6 %

5 %

And

el V

DG

: För

stäm

ning

ssyn

drom

13 %

11 %

51 %

28 %

14 %

44 %

And

el V

DG

: Neu

rotis

ka/s

tress

rela

tera

de o

ch s

omat

ofor

ma

synd

rom

15 %

23 %

15 %

27 %

20 %

21 %

And

el V

DG

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed fy

siolo

gisk

a ru

bbni

ngar

och

fysis

ka fa

ktor

er11

%23

%3

%20

%2

%7

%

And

el V

DG

: Per

sonl

ighe

tsstö

rnin

gar o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r8

%0

%1

%1

%2

%0

%

And

el V

DG

: Psy

kisk

utv

eckl

ings

störn

ing

0 %

0 %

1 %

0 %

1 %

0 %

And

el V

DG

: Stö

rnin

gar a

v ps

ykisk

utv

eckl

ing

8 %

0 %

3 %

7 %

15 %

1 %

And

el V

DG

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed d

ebut

und

er b

arnd

om o

ch u

ngdo

msti

d20

%0

%3

%9

%12

%1

%

And

el V

DG

: Osp

ecifi

cera

d ps

ykisk

stö

rnin

g0

%0

%0

%0

%0

%0

%

And

el V

DG

: Alla

T-k

oder

0 %

0 %

3 %

1 %

0 %

0 %

And

el V

DG

: Alla

Z-k

oder

: För

hålla

nden

el p

robl

em h

ar b

etyd

else

för e

n pe

rson

s hä

lsotil

l-stå

nd15

%11

%3

%3

%6

%2

%

And

el V

DG

: Alla

R-k

oder

: Sym

tom

och

sju

kdom

steck

en fi

nns

men

ej u

nder

lag

för F

-dia

g-no

s1

%7

%2

%1

%0

%8

%

And

el V

DG

: Övr

iga

diag

nose

r1

%5

%0

%0

%1

%0

%

And

el V

DG

: Dia

gnos

sak

nas

1 %

0 %

8 %

1 %

10 %

12 %

Ant

al v

årdd

agar

för m

issbr

uksd

iagn

oser

(F10

-F19

) per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

6610

422

129

Pers

onal

kostn

ad i

kron

or p

er v

årdt

illfä

lle i

held

ygns

vård

en16

0 49

20

185

801

136

109

177

410

117

117

Kostn

ad i

kron

or p

er v

årdd

ag i

held

ygns

vård

en25

239

74 7

9712

399

10 7

7217

552

15 6

62

Ant

al a

rbet

ade

timm

ar p

er v

årdd

ag i

held

ygns

vård

en68

026

3046

41

Ant

al v

årdd

agar

per

vår

dtill

fälle

63

1513

108

And

el in

divi

der i

hel

dygn

svår

den

som

har

fått

uppf

öljn

ing

sju d

agar

efte

r utsk

rivni

ng64

%56

%0

%

63 (68)

Del 3

Nyc

kelta

lVä

rmla

ndVä

ster

botte

nVä

ster

-no

rrla

ndVä

stm

anla

ndVä

stra

G

ötal

and

Öre

bro

Öst

ergö

tland

ÖVE

RGRI

PAN

DE

Ant

al in

divi

der p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år6

764

5 29

95

169

5 69

63

854

7 73

16

731

And

el fl

icko

r av

indi

vide

r tot

alt

42 %

42 %

47 %

42 %

44 %

52 %

45 %

And

el p

ojka

r av

indi

vide

r tot

alt

58 %

58 %

53 %

58 %

56 %

48 %

55 %

Ant

al fl

icko

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

2 83

62

210

2 40

72

380

1 70

94

026

3 00

8

Ant

al p

ojka

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3 92

83

089

2 76

13

316

2 14

53

705

3 72

3

And

el fl

icko

r 0-6

år a

v fli

ckor

tota

lt4

%4

%2

%4

%3

%5

%3

%

And

el fl

icko

r 7-1

2 år

av

flick

or to

talt

26 %

23 %

24 %

24 %

22 %

14 %

22 %

And

el fl

icko

r 13-

17 å

r av

flick

or to

talt

56 %

69 %

60 %

68 %

60 %

34 %

59 %

And

el fl

icko

r 18

år+

av fl

icko

r tot

alt

13 %

5 %

14 %

4 %

14 %

47 %

16 %

And

el p

ojka

r 0-6

år a

v po

jkar

tota

lt8

%7

%2

%8

%5

%8

%7

%

And

el p

ojka

r 7-1

2 år

av

pojk

ar to

talt

39 %

38 %

39 %

40 %

39 %

31 %

38 %

And

el p

ojka

r 13-

17 å

r av

pojk

ar to

talt

39 %

53 %

51 %

48 %

50 %

36 %

47 %

And

el p

ojka

r 18

år+

av p

ojka

r tot

alt

14 %

2 %

8 %

3 %

6 %

26 %

8 %

And

el b

esök

inkl

dag

sjv a

v fli

ckor

i öv

54 %

58 %

51 %

53 %

56 %

67 %

57 %

Ant

al å

rsar

beta

re to

talt

per 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år16

618

119

718

315

824

219

3

Ant

al å

rsar

beta

re to

talt/

10 0

00 in

v17

1820

1816

2419

Ant

al å

rsar

beta

nde

egna

läka

re p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år11

2115

2215

2323

Ant

al å

rsar

beta

nde

hyrlä

kare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

1,6

7,8

2,6

5,3

1,8

1,9

3,2

Ant

al å

rsar

beta

nde

läka

re p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år13

2917

2717

2526

Ant

al å

rsar

beta

nde

psyk

olog

er p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år13

3250

3636

4752

Ant

al å

rsar

beta

nde

kura

tore

r/so

cion

omer

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3939

5126

2530

31

Ant

al å

rsar

beta

nde

sjuks

köte

rsko

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

3931

2333

2841

19

Ant

al å

rsar

beta

nde

fysio

tera

peut

er/s

jukg

ymna

ster p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år0,

91,

60,

60,

70,

51,

31,

9

Ant

al å

rsar

beta

nde

arbe

tster

apeu

ter p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år2,

91,

04,

00,

11,

24,

86,

9

Ant

al å

rsar

beta

nde

beha

ndlin

gsas

siste

nter

/skö

tare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

1415

1515

2232

16

Ant

al å

rsar

beta

nde

peda

goge

r per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

5,5

0,0

1,6

0,2

1,4

9,2

3,8

Ant

al å

rsar

beta

nde

övrig

a be

hand

lare

per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

0,9

0,7

1,4

6,1

1,5

11,1

9,3

Ant

al å

rsar

beta

nde

sekr

eter

are,

kan

slist

/10

000

inv

2,8

1,8

2,0

2,0

2,0

2,4

1,6

Ant

al å

rsar

beta

nde

verk

sam

hetsc

hef/

enhe

tsche

f per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

118

1211

815

9

64 (68)

Nyc

kelta

lVä

rmla

ndVä

ster

botte

nVä

ster

-no

rrla

ndVä

stm

anla

ndVä

stra

G

ötal

and

Öre

bro

Öst

ergö

tland

And

el å

rsar

beta

nde

läka

re8

%16

%9

%15

%11

%10

%13

%

And

el å

rsar

beta

nde

psyk

olog

er8

%18

%26

%20

%23

%20

%27

%

And

el å

rsar

beta

nde

kura

tore

r/so

cion

omer

23 %

22 %

26 %

14 %

16 %

12 %

16 %

And

el å

rsar

beta

nde

sjuks

köte

rsko

r23

%17

%12

%18

%18

%17

%10

%

And

el å

rsar

beta

nde

fysio

tera

peut

er/s

jukg

ymna

ster

1 %

1 %

0 %

0 %

0 %

1 %

1 %

And

el å

rsar

beta

nde

arbe

tster

apeu

ter

2 %

1 %

2 %

0 %

1 %

2 %

4 %

And

el å

rsar

beta

nde

beha

ndlin

gsas

siste

nter

/skö

tare

8 %

8 %

8 %

8 %

14 %

13 %

8 %

And

el å

rsar

beta

nde

peda

goge

r3

%0

%1

%0

%1

%4

%2

%

And

el å

rsar

beta

nde

övrig

a be

hand

lare

1 %

0 %

1 %

3 %

1 %

5 %

5 %

And

el å

rsar

beta

nde

verk

sam

hetsc

hef/

enhe

tsche

f7

%5

%6

%6

%5

%6

%5

%

And

el å

rsar

beta

nde

sekr

eter

are/

kans

list

17 %

10 %

10 %

11 %

12 %

10 %

9 %

And

el å

rsar

beta

nde

övrig

a0

%3

%0

%4

%0

%0

%

And

el a

rbet

ade

timm

ar i

held

ygns

vård

15 %

21 %

2 %

20 %

24 %

19 %

12 %

And

el a

rbet

ade

timm

ar i

öppe

nvår

d85

%79

%98

%80

%76

%81

%88

%

Pers

onal

kostn

ad i

kron

or to

talt

per i

nvån

are

0-17

år

1 20

01

372

1 50

61

370

1 17

31

647

1 38

2

Köpt

vår

d pe

r inv

ånar

e 0-

17 å

r34

281

110

143

4182

29

And

el k

ostn

ader

för p

erso

nal i

öpp

envå

rd74

%78

%94

%78

%74

%82

%80

%

And

el k

ostn

ader

för p

erso

nal i

hel

dygn

svår

d23

%15

%1

%10

%19

%16

%10

%

Kostn

ad (p

erso

nalk

ostn

ad o

ch k

ostn

ad fö

r köp

t vår

d) p

er p

atie

nt22

945

26 8

6330

231

25 5

5330

143

21 7

9620

605

Kostn

ad (p

erso

nalk

ostn

ad o

ch k

ostn

ad fö

r köp

t vår

d) p

er a

rbet

ad ti

mm

e52

445

646

446

943

540

541

5

ÖPP

ENVÅ

RD

Ant

al in

divi

der i

öpp

envå

rd p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år6

493

5 28

25

086

5 69

63

711

6 00

86

707

And

el b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

flick

or a

v to

talt

anta

l bes

ök54

%58

%51

%53

%56

%67

%57

%

And

el b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

pojk

ar a

v to

talt

anta

l bes

ök46

%42

%49

%47

%44

%33

%43

%

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

flick

or p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år16

704

17 9

5322

698

17 2

5519

911

35 6

7026

999

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

pojk

ar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år14

384

13 1

8021

380

15 0

6015

769

17 9

0420

427

Ant

al b

esök

inkl

dag

sjukv

ård

tota

lt pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

31 0

8831

134

44 0

7832

315

35 6

8053

574

47 4

26

Ant

al b

esök

per

hel

årsa

rbet

ande

per

sona

l i ö

ppen

vård

en21

220

821

621

227

826

626

6

Ant

al n

ybes

ök e

get l

t / 1

000

inv

2315

2223

148

26

And

el n

ybes

ök a

v to

talt

anta

l bes

ök7

%5

%5

%7

%4

%1

%5

%

And

el b

esök

: Org

anisk

a, in

kl s

ymto

mat

iska,

psy

kisk

a stö

rnin

gar

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el b

esök

: Psy

kisk

a- o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r ors

akad

e av

psy

koak

tiva

subs

tans

er0

%0

%0

%0

%0

%0

%0

%

65 (68)

Nyc

kelta

lVä

rmla

ndVä

ster

botte

nVä

ster

-no

rrla

ndVä

stm

anla

ndVä

stra

G

ötal

and

Öre

bro

Öst

ergö

tland

And

el b

esök

: Sch

izof

reni

, sch

izot

ypa

störn

inga

r och

van

före

ställn

ings

synd

rom

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

1 %

0 %

And

el b

esök

: För

stäm

ning

ssyn

drom

8 %

2 %

12 %

10 %

10 %

13 %

11 %

And

el b

esök

: Neu

rotis

ka/s

tress

rela

tera

de o

ch s

omat

ofor

ma

synd

rom

21 %

4 %

18 %

10 %

19 %

18 %

21 %

And

el b

esök

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed fy

siolo

gisk

a ru

bbni

ngar

och

fysis

ka fa

ktor

er1

%1

%5

%8

%10

%12

%8

%

And

el b

esök

: Per

sonl

ighe

tsstö

rnin

gar o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r0

%0

%0

%1

%1

%10

%0

%

And

el b

esök

: Psy

kisk

utv

eckl

ings

störn

ing

0 %

0 %

0 %

1 %

0 %

0 %

1 %

And

el b

esök

: Stö

rnin

gar a

v ps

ykisk

utv

eckl

ing

23 %

1 %

12 %

8 %

7 %

5 %

14 %

And

el b

esök

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed d

ebut

und

er b

arnd

om o

ch u

ngdo

msti

d24

%8

%28

%25

%19

%20

%32

%

And

el b

esök

: Osp

ecifi

cera

d ps

ykisk

stö

rnin

g0

%0

%0

%0

%0

%0

%1

%

And

el b

esök

: Alla

T-k

oder

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

And

el b

esök

: Alla

Z-k

oder

: För

hålla

nden

el p

robl

em h

ar b

etyd

else

för e

n pe

rson

s hä

lso-

tillst

ånd

5 %

1 %

19 %

3 %

13 %

5 %

9 %

And

el b

esök

: Alla

R-k

oder

: Sym

tom

och

sju

kdom

steck

en fi

nns

men

ej u

nder

lag

för

F-di

agno

s13

%1

%1

%21

%1

%15

%0

%

And

el b

esök

: Övr

iga

diag

nose

r0

%0

%0

%1

%1

%0

%0

%

And

el b

esök

: Dia

gnos

sak

nas

2 %

80 %

0 %

12 %

17 %

0 %

1 %

Ant

al a

rbet

ade

timm

ar i

öv e

xkl c

hef o

ch s

ekr p

er b

esök

i öv

5,7

6,3

6,4

5,9

5,2

5,3

And

el fj

ärrb

esök

av

tota

lt an

tal b

esök

12 %

0 %

4 %

7 %

8 %

3 %

And

el u

tebl

ivna

bes

ök a

v an

tal p

lane

rade

bes

ök7

%10

%0

%4

%8

%

HEL

DYG

NSV

ÅRD

Ant

al fl

icko

r i h

eldy

gnsv

årde

n pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

1198

6365

188

139

45

Ant

al p

ojka

r i h

eldy

gnsv

årde

n pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

757

3934

135

5732

Ant

al v

årdt

illfä

llen

flick

or p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år16

130

7490

128

183

89

Ant

al v

årdt

illfä

llen

pojk

ar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år7

6942

4167

6943

Ant

al v

årdt

illfä

llen

tota

lt pe

r 100

000

invå

nare

0-1

7 år

2319

911

613

119

625

213

2

Ant

al v

årdt

illfä

llen

per h

elår

sarb

etan

de p

erso

nal i

hel

dygn

svår

den

15

273

55

5

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t HSL

78 %

78 %

55 %

47 %

70 %

87 %

67 %

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t LPT

14 %

1 %

7 %

6 %

12 %

5 %

13 %

And

el v

årdt

illfä

llen

enlig

t LRV

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

0 %

Ant

al v

årdt

illfä

llen

exkl

uto

mlä

nspa

tient

er12

104

5672

676

153

122

Ant

al v

årdt

illfä

llen

utom

läns

patie

nter

129

3562

151

1431

Ant

al fa

ststä

llda

vård

plat

ser p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år3,

77,

70,

04,

610

,49,

64,

2

66 (68)

Nyc

kelta

lVä

rmla

ndVä

ster

botte

nVä

ster

-no

rrla

ndVä

stm

anla

ndVä

stra

G

ötal

and

Öre

bro

Öst

ergö

tland

Ant

al d

ispon

ibla

vår

dpla

tser p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år3,

77,

70,

04,

68,

69,

64,

0

Ant

al v

årdd

agar

flic

kor p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år26

71

275

280

641

2 02

61

933

613

Ant

al v

årdd

agar

poj

kar p

er 1

00 0

00 in

våna

re 0

-17

år65

338

245

212

571

465

300

And

el V

DG

: Org

anisk

a, in

kl s

ymto

mat

iska,

psy

kisk

a stö

rnin

gar

0 %

0 %

0 %

1 %

0 %

0 %

4 %

And

el V

DG

: Psy

kisk

a- o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r ors

akad

e av

psy

koak

tiva

subs

tans

er0

%0

%10

%1

%1

%2

%0

%

And

el V

DG

: Sch

izof

reni

, sch

izot

ypa

störn

inga

r och

van

före

ställn

ings

synd

rom

0 %

5 %

9 %

2 %

4 %

4 %

3 %

And

el V

DG

: För

stäm

ning

ssyn

drom

17 %

30 %

30 %

36 %

22 %

14 %

23 %

And

el V

DG

: Neu

rotis

ka/s

tress

rela

tera

de o

ch s

omat

ofor

ma

synd

rom

9 %

9 %

0 %

13 %

22 %

15 %

25 %

And

el V

DG

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed fy

siolo

gisk

a ru

bbni

ngar

och

fysis

ka fa

ktor

er71

%22

%19

%20

%27

%19

%13

%

And

el V

DG

: Per

sonl

ighe

tsstö

rnin

gar o

ch b

etee

ndes

törn

inga

r0

%0

%0

%1

%0

%18

%0

%

And

el V

DG

: Psy

kisk

utv

eckl

ings

störn

ing

0 %

0 %

0 %

0 %

1 %

0 %

1 %

And

el V

DG

: Stö

rnin

gar a

v ps

ykisk

utv

eckl

ing

0 %

10 %

2 %

7 %

6 %

15 %

21 %

And

el V

DG

: Bet

eend

estö

rnin

gar m

ed d

ebut

und

er b

arnd

om o

ch u

ngdo

msti

d0

%6

%2

%11

%5

%8

%8

%

And

el V

DG

: Osp

ecifi

cera

d ps

ykisk

stö

rnin

g0

%0

%4

%0

%0

%0

%0

%

And

el V

DG

: Alla

T-k

oder

0 %

0 %

2 %

0 %

0 %

0 %

1 %

And

el V

DG

: Alla

Z-k

oder

: För

hålla

nden

el p

robl

em h

ar b

etyd

else

för e

n pe

rson

s hä

lso-

tillst

ånd

2 %

2 %

2 %

4 %

1 %

2 %

1 %

And

el V

DG

: Alla

R-k

oder

: Sym

tom

och

sju

kdom

steck

en fi

nns

men

ej u

nder

lag

för F

-dia

g-no

s0

%2

%1

%2

%0

%3

%1

%

And

el V

DG

: Övr

iga

diag

nose

r0

%0

%12

%1

%0

%0

%0

%

And

el V

DG

: Dia

gnos

sak

nas

1 %

13 %

0 %

0 %

11 %

0 %

0 %

Ant

al v

årdd

agar

för m

issbr

uksd

iagn

oser

(F10

-F19

) per

100

000

invå

nare

0-1

7 år

05

5311

1546

0

Pers

onal

kostn

ad i

kron

or p

er v

årdt

illfä

lle i

held

ygns

vård

en1

271

500

136

139

16 4

0620

7 93

913

5 25

210

9 47

716

7 68

2

Kostn

ad i

kron

or p

er v

årdd

ag i

held

ygns

vård

en86

203

17 7

224

322

34 8

3710

426

13 3

54

Ant

al a

rbet

ade

timm

ar p

er v

årdd

ag i

held

ygns

vård

en14

143

1478

2834

49

Ant

al v

årdd

agar

per

vår

dtill

fälle

158

56

1310

7

And

el in

divi

der i

hel

dygn

svår

den

som

har

fått

uppf

öljn

ing

sju d

agar

efte

r utsk

rivni

ng10

0 %

55 %

100

%51

%

67 (68)

6. Förteckning över inrapporterande enheter

Landsting Inrapporterande enhet

Blekinge BUP

Dalarna BUP Dalarna

Gotland BUP

Gävleborg BUP

Halland BUP

Jämtland BUP

Jönköping BUP Jönköping

Jönköping Psykiatriska kliniken Eksjö (BUP)

Jönköping Psykiatriska kliniken Värnamo (BUP)

Kalmar Psykiatriförvaltningen BUP

Kronoberg BUP

Norrbotten BUP

Skåne Division Barn- & ungdomspsykiatri

Stockholm Barn- och Ungdomspsykiatri

Stockholm PRIMA Barn- och ungdomspsykiatri

Stockholm PRIMA Järva

Sörmland BUP Sörmland

Uppsala BUP

Värmland BUP

Västerbotten Barn- och ungdomspsykiatri

Västernorrland BUP

Västmanland BUP

Västra Götaland BUP Skaraborgs sjukhus

Västra Götaland BUP NU-sjukvården

Västra Götaland BUP SU

Västra Götaland BUP Södra Älvsborgs sjukhus

Västra Götaland BUP Kungälv m fl

Örebro Psykiatri för barn och unga vuxna

Östergötland Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Norrköping

Östergötland Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping

Östergötland Psykiatripartners Motala, Mjölby, Norrköping och Linköping

Documents

Barn- och ungdomspsykiatri · 2017. 6. 9. · 3 (68) 1. Förord Den psykiska ohälsan är omfattande och påverkar hela samhället. De svårast sjuka och därmed mest utsatta tas