Bilder om SMG av allmän karaktärnatverken.se/media/5860/Workshop Att systematiskt använda kunskap. Ola Westin.pdfÖrebro Rapporten ”Behovsanalys för ... Dalarna Intranät hemsida

NFRUÖ Systematisk spridning och ..

Välkomna till:Välkomna till:

Att systematiskt använda kunskapom hälsoläget i styrning

och ledning

En workshop om behov vid Nätverkens konferens i Uppsala

den 6 februari 2008


Bakgrund

Ett projekt inom Nätverket för folkhälsorapportering i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (NFRUÖ)

”Systematisk spridning och användning av kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer”


Uppläggning

Inledning:– Ola WestinPresentation av projektets referensram och uppläggning:– Johanna AlfredssonRedovisning av 3 ex på spridning och användning:– Leif Nilsson, Hans Dahlman & Ulla Händel,

Monica PärusGruppdiskussion med redovisning (25 min)


Diskussionsfrågor

Är detta sätt att tänka av nytta för dig?

Hur skulle du konkret kunna använda dig av det?


Om projektet

Johanna Alfredsson Landstinget Gävleborg_________________________________


Projektets bakgrund

Tidigare projekt inom CDUST kring beskrivningar av hälsolägetLandstingen W och X kom med och Nätverket för folkhälsorapportering bildades– Systematisk spridning… blev ett delprojekt

och fortsättning av CDUST samarbetetFör 2006 finansiellt stöd från SKL samt FHI


Projektet i korthet

Hur sprider vi kunskapsunderlag om hälsoläget till olika målgrupper?

Vilket mottagande får våra rapporter?Kommer de till användning?

osv

”SPRIDNING”, ”ANVÄNDNING”, ”FÖRÄNDRING”


Syfte

Utgå från en teoretisk referensramTesta olika tillämpningar för spridning och användning av kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorerAnpassade till olika mottagare och målgrupper Framtagning och testning – utvärdering –sker i anslutning till redan pågående eller planerade aktiviteter inom respektive landsting


Projektgruppen

C: Kerstin Bünsow, Åsa Fichtel, Pia MiltonD: Åsa Ranung, Tomas Svensson, Monica PärusU: Hans Dahlman, Ulla Händel S: Anders AndrénT: Thomas Falk, Leif Nilsson, Örjan GarpenholtW: Suzanna Westberg X: Ola Westin (projektledare),

Johanna Alfredsson (projektsekreterare)


Tidsram projektet

Vår 2006 ─ juni 2008

Höst 2006: Författande av referensram, planering av olika tillämpningar

2007: Tillämpningarna genomförs och dokumenteras i respektive landsting

Första halvåret 2008: Avrapportering med färdig slutrapport


REFERENSRAM

TILLÄMPNINGAR

W X C D U S T

SLUTRAPPORT


Referensramen

Syfte:– ge bättre förutsättningar för arbetet med

att ta fram och utvärdera tillämpningarna

Innehåller litteraturgenomgång:– Public health surveillance– Kommunikationsforskning– Användning av forskningsresultat och

kunskapsbasering


Ur referensramen 1 (4):Steg för att kontrollera och rikta spridningen

– Fastställa budskapet– Definiera mottagare / målgrupp– Välja kanal– Forma budskapet– Sända / sprida budskapet– Utvärdera genomslaget

Goodman, R. A., Remington, P. L. & Howard, R. J. 2000: Communicating information for action within the public health system. I: Teutsch & Churchill (2000, 168-175)


Ur referensramen 2 (4): Användning som ”funktion”

Instrumentell forskning som instrumentPolitisk argument i ett politiskt sammanhangUpplysandeger nya idéer, ny förståelse etcInteraktivingår som en del i en kunskapsbakgrund

Weiss, C. 1987 i Nutley, S. Walter, I. & Davies, H. 2002: From knowing to doing: A framework for understanding the evidence-into-practice agenda.


Ur referensramen 3 (4): Fyra nyckelfaktorer bakom användning

InformationskällaInnehållet eller budskapetKanalFaktorer hos användaren

Nutley, S. Walter, I. & Davies, H. 2002: From knowing to doing: A framework for understanding the evidence-into-practice agenda. Research Unit for Research Utilisation Department of Management University of St Andrews St Katharine’s West


Ur referensramen 4 (4):Processer som bestämmer utfallet

Exponera

Uppmärksamma

Uppfatta vad

Instämma

Förstå hur

Handla i enlighet med

McGuire, W. J. 1984: Public Communication as a Strategy for Inducing Health-Promoting Behavioral Change. Preventive Medicine, 13, 299-319


LANDSTING INNEHÅLL INRIKTNING MÅLGRUPP FÖR TILLÄMPNINGEN

Örebro Rapporten ”Tonåringars psykiska hälsa”

Kommunikationsplan och utvärdering

Politiker och tjänstemän i landsting och kommun

Örebro Rapporten ”Behovsanalys för hälso- och sjukvård”

Utvärdering Landstingspolitiker

Västmanland Kunskapsunderlag om hälsa i kommunal verksamhetsplanering

Dialoginriktad framtagning och spridning

Beslutsfattare i 2 kommuner

Uppsala Livsstilsmagasin om ungdomars hälsa

Framtagning i samverkan med målgrupp samt utvärdering

Ungdomar

Gävleborg Kommunprofiler - ett epidemiologiskt underlag på internethemsida

Utvärdering Nyckelpersoner inom folkhälsoarbetet i länet

Värmland Rapporten ”Om värmlänningarna”

Utvärdering Politiker och tjänstemän i landstinget

Dalarna Intranät hemsida med folkhälsoinformation

Uppbyggnad Politiker och personal inom hälso- och sjukvården

Sörmland Skolprofiler – nyttan av folkhälsodata i skolan

Utvärdering Rektorer i länets skolor


Tillämpning 1

Leif Nilsson Örebro läns landsting_________________________________

Spridning och användning av rapporten ”Tonåringars psykiska hälsa” i Örebro län


Syfte: – studera spridningen och användningen av

rapporten 343 enkäter till:– landstingspolitiker, kommunpolitiker,

landstingstjänstemän och kommuntjänstemänSvarsfrekvens: 56 %Drygt ett halvår senare:– uppföljningsstudie genom gruppintervjuerFrågeområden för enkäten och gruppintervjuerna:– kännedom, läsfrekvens, relevans, språklig

utformning, användbarhet och praktiskt genomslag


Resultat

Stor kännedom om rapportenLäst rapporten översiktligt, men ej i detaljRapporten upplevdes relevantDen språkliga utformningen - lätt/lagom svårAnvändbar som beslutsunderlagSvårt att visa på beslut och handlingar


Slutsatser och lärdomar

Målgruppsanpassad informationUtökad dialog mellan utredare och användareInformationsagenter i organisationenKontextens betydelse för informations-spridningenOrganisationens syn på nya fakta som utvecklingskraft


Tillämpning 2

Hans Dahlman och Ulla Händel Landstinget Västmanland

_________________________________Dialoginriktat kommunikationsprojekt för att använda kunskapsunderlag om hälsa för verksamhetsplanering i två kommuner


Syfte:– Öka användningen av kunskapsunderlag om hälsoläget

vid planeringsprocessen i kommunal verksamhet

Uppläggning:– Försökskommun 1: Nämnd, förvaltning och

gymnasieskola– Försökskommun 2: Två nämnder och förvaltningar– Referenskommun: Tre nämnder och förvaltningar

– I dialogmöten med beslutsfattare utarbetades ett användarvänligt kunskapsunderlag om hälsoläget för användning i planeringsprocessen

– Dialogmötet har följts upp via intervjuer


Huvudresultat - Preliminära -

Förändrat nämndens Utbildningsplan:– Ny text om bla förebyggande insatser mot tobakFörändrat gymnasieskolans handlingsplaner för eleverna:– Diskussionsforum om hälsa för elevmentorerna,

temadag om ANT

Dialogen upplevs ha förbättrat både kunskapsnivån och attityden till hälsofrågorna

Ökat fokus på hälsofrågorna


Slutsatser...

Dialogmodellen tar tid att initiera och genomföra

Dialogmodellen ger alltid resultat

Det mänskliga mötet är överlägset som metod för att påverka

Dialogen utvecklar en bredare bas för det framtida samarbetet:– T ex metoder för insamling av uppgifter


...och lärdomar för framtiden

Individens personliga intresse och kunskap om hälsa är mycket viktigt för resultatet

Upprepade dialogmöten ger större hälsomedvetenhet och påverkanseffekt

Dialogen ger inte med automatik effekt på prioriteringar och planer. Behövs det ett strukturerat processverktyg?

Tydliga tolkningar av resultaten behövs som grund för prioriteringar och åtgärder


Tillämpning 3

Monica PärusLandstinget Sörmland

_________________________________Nyttan av folkhälsodata i skolan –Skolprofiler – en återkoppling till skolan från enkätundersökningen Liv & Hälsa ung i Sörmland


Skolprofil - ett exempel

Andel elever i årskurs 7 som trivs bra i skolan

–

0

20

40

60

80

100

Flickor Pojkar

%

Skolan kommun Södermanland

En eEn enkätundersökning till elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.


SyfteSyfte

Följa upp vilket genomslag Liv & Hälsa ung 2006 har haft i skolanFrågeställningar:

– Hur har skolprofilen spridits?– Hur har skolprofilen använts?– Har skolprofilen lett till åtgärder?Målgrupp:

– Rektorer i skolanGenomförande:

– Tfn-intervjuer enligt frågeformulärUrval: (62 skolor)

– 41 rektorer ringdes upp (14 kände ej till/ville ej delta)– 27 rektorer deltog i uppföljningen


Några resultat(27 intervjuer med rektorer)

23 har återkopplat/vidarebefordrat skolprofilen:– personal, elever, elevråd eller föräldrar

26 anser att de har användning och nytta av skolprofilen

25 säger att skolprofilen är ett bra sätt att presentera Liv & Hälsa ung resultat på skolnivå

4 uppger att skolprofilen har använts i undervisningen

22 anser att skolprofilen har lett till / eller kommer att leda till åtgärder:– temaveckor/hälsoveckor, informationsspridning och kvalitetsredovisning

De flesta tycker att skolprofilen är bra och att de har ”nytta” av den, men… det är liten reell användning ur ett ”åtgärdsperspektiv”


Några slutsatser

Skolan som system har ännu inte ”mognad” för att verkligen ha nytta av folkhälsodata i skolan

Rektorerna har inte tid/prioriterar inte att arbeta med resultaten från skolprofilen

Rektorerna vet inte vilka åtgärder de ska koppla till resultaten

Rektorerna behöver stöd och dialog för att utveckla arbetet


Diskussionsfrågor

Är detta sätt att tänka av nytta för dig?

Hur skulle du konkret kunna använda dig av det?

Documents

Bilder om SMG av allmän karaktärnatverken.se/media/5860/Workshop Att systematiskt använda kunskap. Ola Westin.pdfÖrebro Rapporten ”Behovsanalys för ... Dalarna Intranät hemsida