Tertialbokslut januari till april 2017 för hälso- och ... · För åtta av de elva indikatorer som används för uppföljning av målen för ... 1.5.2 Behovsanalys ... för primärvård

1 (3)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Handläggare: Gunilla De Geer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-31

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20

HSN 2017-0218

Tertialbokslut januari till april 2017 för hälso- och sjukvårdsnämnden

Ärendebeskrivning I detta ärende redovisas bokslut för hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden januari till och med april månad 2017 samt helårsprognos för 2017.

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2017-05-31 PM tertialbokslut januari till april 2017 och prognos för 2017 Bilaga 1, Rapport över tillgängligheten januari - april 2017 Bilaga 2, Patientsäkerhetsberättelse för Stockholms läns landsting 2016 Bilaga 3, Verksamhetstal Bilaga 4, Fördjupad analys av ekonomi och verksamhetstal per verksamhetsområde Bilaga 5, till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att godkänna bokslut per april 2017 samt helårsprognos för 2017.

Förvaltningens motivering till förslaget Periodens ackumulerade resultat till och med april 2017 visar ett överskott med 267 miljoner kronor. Det är 253 miljoner kronor bättre än resultatet per april 2016 som var ett överskott med 14 miljoner kronor. För 2017 prognostiseras ett resultat i nivå med budget, vilket innebär ett nollresultat. Resultatet för 2016 var -25 miljoner kronor.

Inom den totala prognosen finns både underskott och överskott. Underskott beräknas för primärvård, bland annat hemsjukvård, vårdval för rehabilitering smärta, vårdval primärvårdsrehabilitering samt vårdval barn och ungdomsmottagningar. Underskott beräknas också för ambulanssjukvård och sjukresor samt utlandsvård (så kallad EU-vård).

2 (3)

TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0218

Överskott beräknas för somatisk specialistvård bland annat privata specialistläkare, medicinsk service samt för förvaltningens gemensamma kostnader och anslag.

Prognosen förutsätter kostnadsreducerande åtgärder samt minskade kostnader för den egna förvaltningen med sammantaget cirka 390 miljoner kronor. Beslut om dessa åtgärder fattades i samband med Slutlig budget för 2017. Uppföljningen per april 2017 visar att åtgärderna i huvudsak får budgeterade effekter. Vissa åtgärder ger inte full effekt eller har försenats, men detta balanseras inom nämndens totala omsättning med andra kostnadsminskningar.

Antalet läkarbesök i öppenvården har minskat med 3,9 procent jämfört med april 2016 och antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 2,1 procent. Antalet övriga besök (exempel fysioterapi, arbetsterapi, logopedi, fotvård) har ökat med 2,3 procent.

För åtta av de elva indikatorer som används för uppföljning av målen för hälso- och sjukvården i Stockholms län finns mätvärden att redovisa per första tertialet 2017. För tre av dessa sju indikatorer pekar utfallet efter fyra månader mot att uppsatt målvärde kommer att nås under 2017. För fyra indikatorer bedöms det vara för tidigt att dra säkra slutsatser och måluppfyllelsen är därför osäker. Dock ses en positiv utveckling för flera av dessa indikatorer och resultaten är bättre än samma period föregående år.

För en indikator kan redan nu konstateras att målvärdet för 2017 inte kommer nås. Det är indikatorn ”Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar”, som avser mäta förflyttningen av besök som ej kräver akutsjukhusets resurser från sjukhusens akutmottagningar till en förstärkt närakutstruktur. Realistiskt sett kan reella förändringar väntas först när de första närakuterna inom ramen för den nya närakutstrukturen tas i anspråk.

Tillgängligheten till nybesök inom 30 dagar till specialistläkare har förbättrats i jämförelse med motsvarande period 2016. Under perioden januari till april 2017 var det 76 procent som fick vård inom gränsen för vårdgarantin jämfört med 67 procent under samma period 2016. Däremot har tillgängligheten till behandling sjunkit något, dock från en mycket hög nivå. Tillgängligheten till husläkare inom 5 dagar ligger i nivå med föregående år.

3 (3)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

HSN 2017-0218

Under perioden januari till april 2017 har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om att under 2017 införa vårdval inom specialiserad reumatologi i öppenvård. De utredningar som fortlöpte under 2016 avseende val av avtalsform för vårdområdena kirurgi, gastroenterologi och kardiologi avslutades i januari 2017 då hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om att dessa ska upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU. Att tillgängliggöra journalinformation till invånarna påbörjades under 2016 och har fortgått enligt plan under perioden. I nuläget är cirka 500 av länets sjukvårdsenheter anslutna till tjänsten. Även införande av webbtidbokning fortgår inom flera verksamheter. Under perioden har ett särskilt program för sjukhusen tagits fram. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Gunnel Forsberg Tf Avdelningschef

TERTIALBOKSLUT Januari - april 2017 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

■ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ■ 08-123 132 00 ■ Datum: 2017-05-31 ■ Diarienummer: 2017-0218 ■

Sida 1

Sida 2

Inledning

Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2017 omsluter cirka 58,4 miljarder kronor, varav 56,8 miljarder utgörs av landstingsbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 25 oktober 2016 beslut om budget för 2017. Under 2017 kommer tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län att läggas fram för godkännande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Peri-oden januari – april 2017 avrapporteras i detta tertialbokslut. Perioden januari – au-gusti 2017 kommer att återrapporteras i delårsbokslutet som läggs fram för godkän-nande i hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 september 2017. Årsredovisningen plane-ras att läggas fram för godkännande av hälso- och sjukvårdsnämnden i februari 2018. Tonvikten i tertialbokslutet ligger på återrapportering av ekonomiskt utfall, utfall av vårdprestationer samt väntetidsstatistik för rapporteringsperioden i de hälso- och sjuk-vårdsverksamheter som genom avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden förser Stock-holms län invånare med hälso- och sjukvård. Dessutom redovisas utfallet för årets första månader på de indikatorer som landstingsfullmäktige ålagt hälso- och sjukvårds-nämnden att mäta och rapportera till fullmäktige för att säkerställa måluppfyllelse av målet ”Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården”. En kortfattad återrapportering av annan pågående verksamhetsutveckling görs också i tertialbokslutet, men det är framförallt i delårsbokslut och årsredovisning som denna uppföljning görs. Till tertialbokslutet bifogas även Patientsäkerhetsberättelse för Stockholms läns landsting 2016 som en särskild bilaga.

Sida 3

Innehållsförteckning

Inledning .......................................................................................................................... 2 1 STYRNING .......................................................................................................... 7 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården ............................................................................. 7 1.1.1 Politisk organisation ........................................................................................................ 7 1.1.2 Tjänstemannaorganisation ............................................................................................ 7 1.2 Styrmodeller och styrdokument ................................................................................. 8 1.2.1 Beställarstyrning ............................................................................................................. 8 1.2.2 Framtidsplan för hälso- och sjukvården .......................................................................... 10 1.3 Mål och uppdrag ............................................................................................................. 12 1.3.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården 2017.................................................................. 13 1.3.2 Övriga mål som berör hälso- och sjukvårdsnämnden ..................................................... 14 1.4 Omvärld ............................................................................................................................ 15 1.5 Befolkningsutveckling och vårdbehov ..................................................................... 18 1.5.1 Befolkningstillväxt ......................................................................................................... 18 1.5.2 Behovsanalys .................................................................................................................. 19 2 VERKSAMHET ................................................................................................ 20 2.1 Vård i rätt tid .................................................................................................................... 20 2.1.1 Rätt vårdutbud .................................................................................................................. 20 2.1.1.1 Vård utanför akutsjukhus ................................................................................................................ 21 2.1.1.2 Vård på akutsjukhus ........................................................................................................................ 22 2.1.1.3 Akut omhändertagande ................................................................................................................... 23 2.1.2 Rätt vård till rätt patient .................................................................................................. 24 2.1.3 Rätt vänte- och ledtider .................................................................................................... 26 2.2 Säker vård ......................................................................................................................... 28 2.2.1 Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet .......................................... 28 2.2.2 Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt ...................................................................... 29 2.2.3 Tydligt ansvar för varje patient ........................................................................................ 30 2.3 Hög effektivitet ................................................................................................................. 33 2.3.1 Effektiva verktyg används inom vården .......................................................................... 33 2.3.2 Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder ....................................35 2.3.3 Effektiv användning av vårdens resurser ......................................................................... 37 2.4 Högt förtroende för vården .............................................................................................. 40 2.4.1 Patientfokuserat bemötande ............................................................................................ 40 2.4.2 Rättvisande bild av vårdens möjligheter .......................................................................... 41 3 MILJÖ .............................................................................................................. 43 4 SOCIALT ANSVARSTAGANDE ....................................................................... 44 4.1 Jämlikhet och jämställdhet .............................................................................................. 44

Sida 4

4.2 Nationella minoriteter och minoritetsspråk ................................................................... 44 4.3 Deltagande för personer med funktionsnedsättningar .................................................. 44 4.4 Uppförandekod för leverantörer ..................................................................................... 44 4.5 Barnkonventionen ............................................................................................................ 45 5 SÄKRA PROCESSER ........................................................................................ 46 5.1 Informationssäkerhet ....................................................................................................... 46 5.2 Katastrofmedicinsk beredskap ......................................................................................... 47 5.3 Säkerhet ............................................................................................................................ 48 6 VERKSAMHETENS EKONOMI ...................................................................... 49 6.1 Vårdkonsumtion ................................................................................................................ 51 6.2 Ekonomi .............................................................................................................................53 6.2.1 Resultatutveckling och prognos........................................................................................53 6.2.2 Resultat per verksamhetsgren ......................................................................................... 54 6.2.3 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård ............................................................................. 59 6.2.4 Avskrivningar och finansnetto ......................................................................................... 60 6.2.5 Investeringar ...................................................................................................................... 61 6.3 Analys och eventuella riskfaktorer .................................................................................. 62 6.4 Ledningens åtgärder ......................................................................................................... 63 6.5 Verksamhetsförändringar ................................................................................................ 64 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN ............................................. 66

Bilageförteckning

Bilaga 1 Rapport om tillgänglighet januari till april 2017

Bilaga 2 Patientsäkerhetsberättelse för Stockholms läns landsting 2016

Bilaga 3 Verksamhetstal

Bilaga 4 Fördjupad analys av ekonomi och verksamhetstal per verksamhetsom-råde

Bilaga 5 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbe-tande av koncernbokslut - Förvaltningsberättelse enligt mall

Sida 5

Sammanfattning Resultatet till och med april uppgår till +267 miljoner kronor. Det är 253 miljoner kro-nor bättre än resultatet per april 2016 som var + 14 miljoner kronor. Prognosen för helår 2017 beräknas till ett nollresultat, vilket också är det budgeterade resultatet. Re-sultatet för 2016 var -25 miljoner kronor.

Sammantaget visar bokslutet för det första tertialet ett bättre resultat än budgeterat och en relativt låg kostnadsökningstakt. Detta tillsammans med totalt sett minskande vård-konsumtion både för läkarbesök och slutenvårdstillfällen gör att den övergripande be-dömningen är att utsikterna är goda för att klara ett positivt ekonomiskt resultat för helåret 2017.

Inom den totala prognosen finns både underskott och överskott. Underskott beräknas för primärvård, bland annat hemsjukvård, vårdval för rehabilitering smärta, vårdval primärvårdsrehabilitering samt vårdval barn och ungdomsmottagningar. Underskott beräknas också för ambulanssjukvård och sjukresor samt utlandsvård (så kallad EU-vård). Överskott beräknas för somatisk specialistvård bland annat privata specialistlä-kare, medicinsk service samt för förvaltningens gemensamma kostnader och anslag.

Prognosen förutsätter kostnadsreducerande åtgärder inom vårdvalsområden, ytterli-gare kostnadsreducerande åtgärder samt minskade kostnader för den egna förvalt-ningen med sammantaget cirka 390 miljoner kronor. Beslut om dessa åtgärder fattades i samband med slutlig budget för 2017 och uppföljningen per april visar att åtgärderna i huvudsak får budgeterade effekter. Vissa åtgärder ger inte full effekt eller har försenats, detta balanseras dock inom nämndens totala omsättning med andra kostnadsminsk-ningar.

Antalet läkarbesök i öppenvården har minskat med 3,9 procent jämfört med april 2016 och antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 2,1 procent. Antalet övriga besök (exempel fysioterapi, arbetsterapi, logopedi, fotvård) har ökat med 2,3 procent.

För åtta av de elva indikatorer som används för uppföljning av målen för hälso- och sjukvården i Stockholms län finns mätvärden att redovisa per första tertialet 2017. För tre av dessa sju indikatorer pekar utfallet efter fyra månader mot att uppsatt målvärde kommer att nås under 2017. För fyra indikatorer bedöms det vara för tidigt att dra säkra slutsatser och måluppfyllelsen är därför osäker. Dock ses en positiv utveckling för flera av dessa indikatorer och resultaten är bättre än för motsvarande period föregå-ende år.

För en indikator kan redan nu konstateras att målvärdet för 2017 inte kommer nås. Det är indikatorn ”Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar”, som avser mäta förflyttningen av besök som ej kräver akutsjukhu-sets resurser från sjukhusens akutmottagningar till en förstärkt närakutstruktur. Real-istiskt sett kan reella förändringar väntas först när de första närakuterna inom ramen för den nya närakutstrukturen tas i anspråk.

Sida 6

Tillgängligheten till nybesök inom 30 dagar till specialistläkare har förbättrats i jämfö-relse med motsvarande period 2016. Under perioden januari till april 2017 var det 76 procent som fick vård inom gränsen för vårdgarantin jämfört med 67 procent under samma period 2016. Tillgängligheten till behandling inom 90 dagar har sjunkit margi-nellt och uppgår till 87 procent. Tillgängligheten till husläkare inom 5 dagar ligger i nivå med föregående år, 83 procent.

Under perioden januari till april 2017 har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om att under 2017 införa vårdval inom specialiserad reumatologi i öppenvård. De ut-redningar som fortlöpte under 2016 avseende val av avtalsform för vårdområdena ki-rurgi, gastroenterologi och kardiologi avslutades i januari 2017 då hälso- och sjukvårds-nämnden fattade beslut om att dessa ska upphandlas enligt Lagen om offentlig upp-handling, LOU.

Att tillgängliggöra journalinformation till invånarna påbörjades under 2016 och har fortgått enligt plan under perioden. I nuläget är cirka 500 av länets sjukvårdsenheter anslutna till tjänsten. Även införande av webbtidbokning fortgår inom flera verksam-heter. Under perioden har ett särskilt program för sjukhusen tagits fram.

Sida 7

1 STYRNING 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården

1.1.1 Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att Stockholms läns invåna-res behov av en god hälso- och sjukvård tillgodoses inom de ramar landstingsfullmäk-tige beslutar om. Nämnden fördelar de medel som avsätts för hälso- och sjukvård ge-nom att teckna avtal om hälso- och sjukvårdstjänster med både landstingsägda och ex-terna vårdgivare. Till stöd för Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att möta befolkningens behov finns sju programberedningar, som är uppdelade efter medicinska områden och pa-tientgrupper. De tre geografiskt avgränsade sjukvårdsstyrelserna Norr, Stockholm Ekerö samt Söder hanterar sjukvårdsfrågor inom sitt geografiska område, följer upp ut-ifrån ett medborgarperspektiv och bereder ärenden inför beslut i de lokala sjukvårdsut-skotten. Sjukvårdsstyrelserna samverkar också med kommunerna. De lokala sjukvårds-styrelsernas presidier bildar utskott under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Till dessa sjukvårdsutskott har nämnden delegerat beslutsrätt i vissa frågor, bland annat be-slut om godkännande att bedriva vård inom ramen för vissa vårdval samt lokala avtal inom utskottets geografiska område. Under Hälso- och sjukvårdsnämnden sorterar också utskottet för framtidens hälso- och sjukvård, som ansvarar för att sam-ordna, verkställa och följa upp beslut rörande Framtidens hälso- och sjukvård. Inga förändringar av den politiska organisationen har gjorts hittills under året. Nämn-den har haft fyra ordinarie sammanträden under perioden. Sjukvårdsstyrelser och ut-skotten har bedrivit sitt arbete enligt plan under de första månaderna 2017. Vid några tillfällen under våren har beredningssammanträden ställts in på grund av att inga ären-den funnits. Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje ansvarar för hälso- och sjukvård för Norrtälje kommuns invånare.

1.1.2 Tjänstemannaorganisation Hälso- och sjukvårdsförvaltningens opolitiska tjänstemän stöttar hälso- och sjukvårds-nämnden, programberedningarna och sjukvårdsstyrelserna. Tjänstemännen tar fram underlag till de politiska besluten och ser till att de omsätts i praktiken. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har cirka 680 medarbetare. I kapitel 7 beskrivs närmare hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna arbete under perioden.

Sida 8

1.2 Styrmodeller och styrdokument

1.2.1 Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (bestäl-larna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal er-sättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både lands-tingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vård-givare. Samverkan med landstingets ägarstyrning Landstingsdirektören har fått i uppdrag att införa en tydligare ägarstyrning i lands-tinget. Som ett led i detta arbete har en ägarfunktion inrättats. Ägarfunktionen är orga-nisatoriskt placerad inom Landstingsstyrelsens förvaltning. Hälso- och sjukvårdsnämn-den, som representerar beställarfunktionen inom hälso- och sjukvården, och landsting-ets ägarfunktion samverkar för att tillsammans uppnå gemensamma och långsiktiga mål. Ett exempel där parterna samverkar är kring de omställningsavtal som tecknas med akutsjukhusen för åren 2016 till 2019. Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar:

• Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval • Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar av privat utfö-

rare • Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi1 (LOF),

används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter • Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte om-

fattas av vårdval Avtal enligt LOV Vårdval är den benämning som används i dagligt tal för de avtal som tecknas inom hälso- och sjukvården med stöd av LOV. Inriktningen inom Stockholms läns landsting är fortsatt att vårdval ska utvecklas och införas där det är lämpligt samt funktionellt. Avtal som tecknas med stöd av LOV löper tills vidare med återkommande revideringar av uppdragsbeskrivningar samt ersättnings- och uppföljningsmodeller. Under perioden januari till april 2017 har tidigare beslutade revideringar trätt i kraft inom tretton vårdvalsområden. Det gäller till exempel inom husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, gynekologi med ett nytt tilläggsuppdrag för reproduktionsmedicin, förlossning, logopedi och klinisk neurofysiologi. Inom fem vårdvalsområden2 rörde det

1 Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) 2 Avancerad sjukvård i hemmet, rehabilitering vid långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och vid utmattningssyndrom, primärvårdsrehabilitering, specialiserad fysioterapi, specialiserad samt specialiserad öron-, näs- och halssjukvård

Sida 9

särskilda revideringar för att stärka och tydliggöra uppdragen och stabilisera kostnads-ökningarna inom avtalen.

Arbetet har fortsatt med utveckling av en effektiv förvaltning och uppföljning av de vårdval som finns inom 36 vårdområden. Ett arbete har också fortsatt med revidering av vårdval, till exempel inom hudsjukvård, neurologi, intensivträning för barn och ung-domar med rörelsenedsättning, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, specialist-tandvård för barn och ungdomar samt tandregleringsvård för barn och ungdomar.

- Utredning och utveckling av avtalsformerUtrednings- och utvecklingsarbetet kopplat till de förändringar som hälso- och sjuk-vårdssystemet i enlighet med Framtidsplanen behöver genomföra har fortskridit. Vårdvalen ska utvecklas och finnas där det är lämpligt. Vårdvalen är en del i strategin att renodla akutsjukhusens uppdrag och föra ut vård till vårdgivare inom den öppna specialistvården utanför akutsjukhusen.

Under perioden januari till april 2017 har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om att införa vårdval inom specialiserad reumatologi i öppenvård. Ett beslut om för-frågningsunderlag väntas fattas i maj 2017 och avtalen beräknas kunna träda i kraft i januari 2018. Tidplanen för att införa vårdval inom geriatrik har skjutits fram till tidig-ast 2020. Ett arbete med nyutveckling av vårdval inom klinisk fysiologi pågår.

De utredningar som fortlöpte under 2016 avseende val av avtalsform för vårdområdena kirurgi, gastroenterologi och kardiologi avslutades i januari 2017 då hälso- och sjuk-vårdsnämnden fattade beslut om att dessa ska upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU.

Arbetet med att utreda förutsättningarna för att integrera hela, eller delar av, befintliga vårdval eller andra uppdrag inom vårdval husläkarverksamhet har inletts. Syftet är att stärka husläkarverksamhetens helhetsansvar och därmed öka patienters inflytande över sin vård.

Avtal enligt LOU och direktavtal Upphandlingar enligt LOU genomförs inom områden där vårdval inte bedöms vara möjligt eller lämpligt. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 29 september 2015 om en upphandlingsplan för 2016 och 2017 vilken utgör ett styrande dokument för upphandlingsarbetet.

Under 2017 kommer flera upphandlingar av betydande omfattning genomföras, till ex-empel:

• Specialiserad beroendevård• Prehospital verksamhet (bland annat vägburen ambulans)• Klinisk laboratoriemedicin för verksamheter utanför akutsjukhusen• Radiologi för verksamheter utanför akutsjukhusen• Närakuter

Sida 10

När det gäller uppdragen specialiserad beroendevård och prehospital verksamhet pågår arbetet med framtagande av upphandlingsdokument. Tilldelningsbeslutet för uppdra-get om klinisk laboratoriemedicin för verksamheter utanför akutsjukhusen är överprö-vat och ingen dom har ännu kommit. Anbuden gällande uppdraget radiologi för verk-samheter utanför akutsjukhusen är utvärderat och ett tilldelningsbeslut planeras i HSN i maj. Utvärdering pågår av anbud avseende närakutsuppdraget. Under perioden januari till och med april 2017 har hälso- och sjukvårdsnämnden i en-lighet med upphandlingsplanen fattat flera beslut som rör upphandlingar enligt LOU, se nedanstående tabell:

Beslut Verksamhetsområde Månad för beslut

Tilldelningsbeslut som fattats av HSN hittills 2017

Psykosocial habilitering Januari Klinisk laboratoriemedicin Mars

Tilldelningsbeslut på delegation Utbildning inom katastrofmedi-cinsk beredskap

April

Beslut att upphandla enligt LOU har fattats av HSN (Besluten innebär att upphand-lingsdokument tas fram inför en kommande upphandling enligt LOU)

Kardiologi, gastroenterologi och kirurgi utanför akutsjukhus

Januari

Omskärelse av pojkar på icke medicinska grunder

Februari

Beslut om förfrågningsun-derlag/upphandlingsdokument har fattats av HSN under jan – april (Besluten innebär att anbudsin-bjudan och övriga handlingar annonserats och att anbudsti-den för upphandlingen börjat löpa)

Närakuter Januari Planerad specialiserad reumato-logisk rehabilitering

Februari

Geriatrisk öppen- och sluten vård

Mars

1.2.2 Framtidsplan för hälso- och sjukvården I juni 2011 fattade landstingsfullmäktige beslut om en Framtidsplan för hälso- och sjukvården, och därmed antogs ett övergripande långsiktigt strategidokument för ut-vecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Bakgrunden till framtagandet av planen är den utveckling som sker i Stockholms län, en av Europas kraftigast växande

Sida 11

regioner. Mot bakgrund av den ökande andelen äldre i befolkningen förväntas sjuk-vårdsbehovet öka i en snabbare takt än befolkningstillväxten. Samtidigt pågår en snabb medicinsk och medicinskteknisk utveckling som ger förutsättningar att lindra och bota allt fler sjukdomar. För att klara det framtida vårdbehovet genomförs omfattande inve-steringar i akutsjukhus och mindre sjukhus som samordnas i en strategisk 10-årig inve-steringsplan. De ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården kan inte förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård. Detta ställer stora krav på verksamhetsutveckling, effektiviseringar och införande av nya arbetssätt. Genom Framtidsplanen tar landstinget ett samlat grepp om utvecklingen av hälso- och sjukvården mot en mer patientcentrerad, effektiv och jämlik vård. Målbilden i Fram-tidsplanen omfattar begreppen hög tillgänglighet, god kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna arbete för genomförande av Framtidsplanen Ett arbete inom förvaltningsledningen påbörjades i slutet av 2016 och fortsatte in i bör-jan av 2017 med en revidering/uppdatering av förvaltningens systempåverkande fokus-områden för att förverkliga Framtidsplanen. Efter att under 2016 haft sju fokusområ-den innebar revideringen att två av dessa fokusområden samlades i ett nytt som även inkluderade akut omhändertagande och bildade ett sjätte fokusområde. De sex fokus-områden för 2017 är

• Patientvägledning - Stöd för patienter, invånare och vårdgivare för vård på rätt vårdnivå och plats.

• Strukturförändring - Vård som inte behöver akutsjukhusets resurser flyttas till närsjukhus, andra vårdgivare eller till vård i hemmet. Högspecialiserade vård koncentreras till NKS.

• Närsjukhusstruktur - Planering och konceptutveckling, byggnation och kapaci-tetsförstärkning, sammanhållen vård närmare patienten

• Förändringar barnsjukvård - Stöd att hitta rätt i ett förändrat vårdutbud, kapa-citets och utbudsförändringar.

• Nätverkssjukvården - Långsiktig och strategisk utveckling av nätverkssjukvår-den.

• Akut omhändertagande - Struktur för det akuta omhändertagandet med två nya vårdnivåer samt en prehospital vårdstruktur där transporter utgör en viktig del.

Statusrapporteringen för fokusområdena sker månadsvis och återrapporteras till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp (HSLG), till utskottet för Framti-dens hälsa- och sjukvård, SLL Styrning och strategi samt i HSFS rapportering av må-nadsboksluten till landstinget centralt som förvaltningen skickar till LSF. I april redovi-sade fem av sex områden att det finns avvikelser inom området men att det finns åtgär-der och åtgärdsplaner för att vara i fas. Ett område löper på helt enligt plan och det är fokusområde 2 Strukturförändring enligt Framtidsplanen.

Sida 12

1.3 Mål och uppdrag Landstingets målbild utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtids-plan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöprogram 2016-2021.

I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje ned-brutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verk-samheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. Mätning av de specifika målen för hälso- och sjukvården redovisas nedan under avsnitt 1.3.1. Mätning av de generella målen som hälso- och sjukvårdsnämnden berörs av redo-visas under 1.3.2.

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS MÅL En ekonomi i balans

Ett resultat i balans Självfinansiering av drift och ersättningsinvesteringar En hållbar investeringsutveckling

Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården

Vård i rätt tid

Säker vård

Hög effektivitet

Högt förtroende för vården

Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem

Attraktiva resor

Effektiva resor med låg miljö- och

hälsopåverkan

Tillgänglig och sammanhållen region

Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet

Barn och unga prioriteras

Konst och kultur i vården

Fördjupat samarbete kring kulturella

och kreativa näringar

Hållbar tillväxt och utveckling

En ledande tillväxtregion

Effektivt miljöarbete

Socialt ansvarstagande

Säkra processer

Tryggad kompetensförsörjning

Attraktiv arbetsgivare Förbättrad arbetsorganisation Systematisk kompetensplanering

Sida 13

1.3.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården 2017

En helårsprognos görs för respektive indikator utifrån utfallet för perioden januari till april 2017. Gult innebär att måluppfyllelsen är osäker, rött betyder att målet inte be-döms nås och grönt innebär att målet bedöms nås. En närmare analys av respektive in-dikator finns i det avsnitt som anges i kolumnen till höger i tabellen. Tre av indikatorerna mäts endast vid 1-2 tillfällen om året. Dessa är markerade med (*) i tabellen. För dessa indikatorer finns inga mätvärden att redovisa i tertialbokslutet och därför har dessa indikatorers helårsprognoser bedömts vara osäkra. Följaktligen finns heller ingen analys av indikatorn i något avsnitt i bokslutet.

FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Utfall jan-apr 2017

Mål 2017 Prognos

helår 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall helår 2016

Analys i av-snitt

Vård i rätt tid

Andel slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus 20,9 % ≥ 19 % 19,5 % 20,2 % 2.1.1

Andel akutbesök på närakuter av det totala antalet besök på närakuter och akutmottag-ningar

36,3 % ≥ 40 % 37 % 36,1 % 2.1.2

Uppfyllelsegrad vårdgarantin 81,1% ≥ 83 % 79,2 % * 2.1.3

Säker vård

Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) 337 ≤ 330 344 345 2.2.1

Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner (*) - ≤ 8,3 % - 9,7 % -

1-30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården för personer 65 år och äldre 14,7% ≤15,0 % 15,1% 15,1 % 2.2.3

Hög effektivitet

Antal avslutade ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster per 1000 invånare 22,8 % 19,5 - 17,5 2.3.1

Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete 71 % ≥ 70 % 66,4% 62,3% 2.3.2

Följsamhet till Kloka Listan 84 % 84 % - 2.3.3

Högt förtroende för vården

Andel av befolkningen som har ett stort förtroende för vården (*) - ≥ 65 % - 62 % -

Andel som anger att de skulle rekommendera sin husläkarmottagning till andra (*) - 82 % - -

Sida 14

1.3.2 Övriga mål som berör hälso- och sjukvårdsnämnden

Även för dessa indikatorer görs en helårsprognos av måluppfyllelsen utifrån utfallet för perioden januari till april 2017. Gult innebär att måluppfyllelsen är osäker, rött betyder att målet inte bedöms nås och grönt innebär att målet bedöms nås. En närmare analys av respektive indikator finns det avsnitt som anges i kolumnen till höger i tabellen.

Fyra av indikatorerna mäts endast vid 1 till 2 tillfällen om året. Dessa är markerade med (*) i tabellen. För dessa indikatorer finns inga mätvärden att redovisa i tertialboks-lutet och därför har dessa indikatorers helårsprognoser bedömts vara osäkra. Följaktli-gen finns heller ingen analys av indikatorn i något avsnitt i bokslutet.

I landstingsfullmäktiges budget för 2017 angavs att målet Säkra processer skulle mätas med en indikator kallad digitaliseringsgrad som skulle utvecklas under hösten 2016 av landstingsstyrelsens förvaltning. I hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2017 angavs därför denna indikator. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inväntar närmare in-formation om detta för att kunna påbörja mätning.

För indikatorerna Totalindex medarbetarenkät och Ledningsindex redovisas och ana-lyseras resultatet från medarbetarenkäten 2016 i avsnitt 7. Resultatet fanns inte till-gängligt för redovisning i årsredovisningen 20163.

3 Enligt den rutin som förvaltningen tillämpar för resultat som inte finns tillgängliga vid tiden för årsredo-visningen, redovisas resultatet istället vid det närmast följande av de tre större boksluten under kommande år då resultatet finns tillgängligt

Mål och indikator Utfall jan-apr

2017 Mål 2017

Prognos helår 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall helår 2016

Se av-snitt

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Effektivt miljöarbete - Andel ekologiska livsmedel (*) - 100%

Säkra processer Digitaliseringsgrad - - - -

Socialt ansvarstagande Andel av betydande leverantörer som har granskats avseende ett socialt ansvarsta-gande (*)

- 5% -

EN EKONOMI I BALANS Ett positivt resultat enligt balanskravet (Budgetavvikelse <0,5%)

1,9% 0,0% 0,4% 0,0% 6

TRYGGAD KOMPETENSFÖRSÖRJNING (gäller HSF) Totalindex medarbetarenkät (*) - 73 - 73 7

Ledningsindex (*) 72 - 72 7

Andel av medarbetarna i HSF som använder KOLL

- N/A - 7

Sida 15

1.4 Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som i varierande omfattning kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län på både kort och längre sikt. Uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar, Dir 2015:60 En kommission för jämlik hälsa. Tilläggsdirektiv 2017:17 Kommissionens huvudsakliga fokus har varit att belysa hälsoskillnader mellan olika so-cioekonomiska grupper i samhället. Till grund för uppdraget ligger regeringens mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Kommissionen har fått förlängd uppdragstid att verka för en fördjupad diskussion om allas engagemang och ansvar för att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna. I en rapport som publicerats i år ”Hur ojämlikt är Sverige? Sociala skillnader i dödsris-ker: Utvecklingen över tid och skillnader mellan åldersgrupper och regioner” undersöks hur ojämlikheten varierar mellan olika delar av landet. Analysen visar att den sociala ojämlikheten i dödsrisker har ökat bland kvinnor och unga män, men att storleken på ökningen är beroende av vilket mått på social status som används. Vad gäller geogra-fiska skillnader konstateras att den kommunala variationen i ojämlikhet i dödsrisker är stor, framför allt bland män, men att det samtidigt är svårt att se tydliga geografiska mönster. Generellt sett har också de regionala skillnaderna i dödlighet bland fattiga och lågutbildade minskat och det spelar alltså mindre roll var man bor idag än tidigare.

• Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 oktober 2017.

Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter, Regeringens proposition 2016/17:132 Trots att tobaksbruket minskar och utvecklingen därmed har gått åt rätt håll har rege-ringens mål inte uppnåtts. En utredare har därför fått i uppdrag att lämna förslag på re-glering för att begränsa tobaksrökning och rökning av tobaksrelaterade produkter på vissa allmänna platser. I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra bestämmelserna om elektroniska cigaretter i EU:s tobaksproduktdi-rektiv (2014/40/EU). I direktivet slås fast att en hög folkhälsoskyddsnivå bör tas i beaktande vid regleringen av e-cigaretter. E-cigaretter efterliknar och normaliserar rökning och kan därav utveck-las till en inkörsport till nikotinberoende och resultera i traditionell tobakskonsumtion, och är därför inte vilken konsumentprodukt som helst utan en produkt som är i behov av en särskild skyddsreglering.

• Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017

Sida 16

En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 och En samordnad alarme-ringstjänst” Dir 2015:113 I december 2011 tillsatte regeringen en utredning för att göra en översyn av samhällets alarmeringstjänst; det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambu-lans. Syftet med översynen var att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslogs en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam tek-nisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Flera remissinstanser, bland annat Stockholms läns landsting, ansåg att det behövdes kompletteringar till utredningen och i februari 2016 tillsatte regeringen en särskild ut-redare för att analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion ska kunna in-rättas för att samhällets alarmeringstjänst ska kunna samordnas på ett bättre sätt.

• Utredningen har fått förlängd utredningstid och uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2017

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Den särskilda utredaren som på regeringens uppdrag genomfört en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har pre-senterat sin utredning. Utredningen föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upp-hävs och ersätts av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Regeringen har överlämnat remissen till Lagrådet.

• Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 Ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården, Dir. 2015:127 En särskild utredare ska överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nat-ionella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet med uppdraget är att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män.

• Uppdraget har fått förlängd tid och ska redovisas senast den 1 juni 2017 Ansvar för försäkringsmedicinska utredningar, Dir. 2014:43; Ds 2016:41 I mars 2015 lämnades förslag till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. Syftet med ut-redningen var att tydliggöra ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och utfär-dandet av försäkringsmedicinska utlåtanden.

Sida 17

Utredningen har föreslagit en ny lag där landstingens ansvar för försäkringsmedicinska utredningar4 ska regleras.

• Promemorian med lagförslaget har varit på remiss hos bland annat landstingen fram tills februari 2017

Samordnad utveckling för god och nära vård, Dir.2017:24 I januari 2016 redovisades slutbetänkandet Effektiv vård av den nationelle samordna-ren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, SOU 2016:25. Utred-ningen hade som syfte att belysa viktiga effektivitetsproblem och utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården. Utredningens övergripande slutsats var att det finns en stor samlad effektiviseringspotential i hälso- och sjukvården. I utredningen fanns ett antal kritiska förändringsförslag. Till exempel föreslogs att fo-kus inom vården skiftas från sluten- till öppenvård. Öppenvården föreslås vara huvud-principen men där öppenvård inte är möjlig ska vården ges som sluten vård. Slutenvård kan ske på vårdinrättning, i patientens hem eller annan plats där kraven på god vård upprätthålls. Därmed förslås också en kraftigt förstärkt primärvård med ett nationellt utformat uppdrag. Regeringen har i mars 2017 gett en särskild utredare, Stockholms läns landstings tidi-gare chefläkare Anna Nergårdh, i uppdrag att stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Målsättningen är att på sikt förverkliga den strukturreform av hälso- och sjukvården som lades fram i betän-kandet Effektiv vård. Primärvården ska vara det naturliga förstahandsvalet för alla som söker vård, inte minst vid behov av regelbundna vårdkontakter och hög tillgänglighet och effektivitet.

• En första delredovisning sker den 9 juni 2017. Slutredovisningen av uppdraget är planerat till 2019

Handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025, 2017–2019 Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tidigare kommit överens om en vision för utvecklingen av e-hjälsotjänster - Vision e-hälsa 2015. Visionen lyder "Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möj-ligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktig-het i samhällslivet." I januari 2017 undertecknade parterna en överenskommelse om en handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025 för åren 2017 - 2019 44 Den försäkringsmedicinska utredningen är en fördjupad utredning med koppling till socialförsäkringens regler om bedömning av arbetsförmåga. 5 http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf

http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf

Sida 18

(S2017/00379/FS). Handlingsplanen pekar på tre insatsområden: regelverk, enhetli-gare begreppsanvändning och standarder. Ett nationellt forum för standardisering inom e-hälsa bildas. Staten och SKL bildar också en gemensam nationell styr- och sam-verkansorganisation med politiska högnivåråd, styrgrupp, ett nationellt råd med alla intressenter, en beredningsgrupp som består av tjänstemän samt ett samordnings-kansli som placeras på E-hälsomyndigheten. Nationell läkemedelslista, Ds 2016:44 Socialdepartementet har tagit fram ett lagförslag som innebär att nuvarande läkeme-delsförteckning och receptregister ersätts med en nationell läkemedelslista. Det nya re-gistret kommer att innehålla uppgifter som redan finns i nuvarande två register, men ska även innehålla ny information. Uppgifterna i det nya registret föreslås också få an-vändas till något fler ändamål och lagras under en längre tid än i befintliga register. Genom den nationella läkemedelslistan kommer läkare eller annan förskrivare, sjuk-sköterskor utan förskrivningsrätt samt farmaceuter i hälso- och sjukvården se alla läke-medel en patient fått förskrivet på recept. Därmed kommer det bland annat att bli en-klare att upptäcka och undvika felaktiga kombinationer av läkemedel, som riskerar att ge allvarliga bieffekter om de kombineras.

• Lagförslaget kommer att gå ut på remiss under första halvan av 2017

1.5 Befolkningsutveckling och vårdbehov

1.5.1 Befolkningstillväxt Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har om-kring 35 000 nya invånare tillkommit årligen. Mellan den 31 mars 2016 och den 31 mars 2017 var befolkningsökningen högre. Länets befolkning ökade under denna pe-riod med cirka 38 600 personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på 1,7 procent. En högre inflyttning från övriga Sverige har drivit på befolkningsökningen. 60 procent av befolkningsökningen under perioden utgjordes av flyttningsöverskott och 40 procent av födelseöverskott. Den 31 mars 2017 var cirka 2 278 000 personer mantalsskrivna i Stockholms län. Under det första kvartalet 2017 uppgick flyttningsnettot (inflyttade individer minus ut-flyttade individer) mot utlandet till drygt 4 400 personer. Den 1 maj 2017 hade länet drygt 14 400 inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, varav cirka 3 300 var ensamkommande barn och ungdomar. Flest boende i anläggningsboende hade Täby (202), Norrtälje (188) och Solna (138). Över 1 300 av de drygt 14 400 inskrivna hade utgånget uppehållstillstånd. Antalet födda uppgick till drygt 7 000 barn under det första kvartalet 2017, vilket är något färre än motsvarande period förra året. Antalet avlidna uppgick till nästan 4 400

Sida 19

personer. Det innebär ett lägre födelseöverskott jämfört med samma period föregående år. Befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån, SCB, pekar på en fortsatt befolk-ningsökning i Stockholms län med i genomsnitt 1,7 procent de kommande åren.

1.5.2 Behovsanalys Betydelsen av ordet behovsanalys har definierats på olika sätt. I den modell som tagits fram för det arbetet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. avses analyser av specifika behovsgrupper. Dessa kan vara specificerade per sjukdom, diagnos, åldersgrupper eller andra faktorer där ett faktiskt behov av djupare analyser identifierats. Modellen som tagits fram för det arbetet kommer i vissa delar att testas i ett pilotprojekt under 2017. Den behovsgrupp som valts är ”Äldre multisjuka”.

Sida 20

2 VERKSAMHET

2.1 Vård i rätt tid För att kunna hålla en hög tillgänglighet i hälso- och sjukvården krävs en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur och effektiv guidning som möjliggör för vårdgivarna att kunna möta befolkningens behov på rätt plats med korta väntetider till hälso- och sjuk-vård som följd.

2.1.1 Rätt vårdutbud Framtidsplanen innebär att vården utanför akutsjukhusen byggs ut, att akutsjukhusens roll förtydligas och att den högspecialiserade vården koncentreras till i första hand Ka-rolinska Universitetssjukhuset i Solna. Endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser ska utföras där. Del av den vård som idag utförs på akutsjuk-husen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. För att säkerställa att ut-vecklingen fullföljs följs indikatorn

• andel slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus (det vill säga slutenvård som ut-förs av andra vårdgivare än akutsjukhusen)

Indikatorn ger inte ensam besked om hela Framtidsplanen fullföljs, men kan ge en in-dikation om en av de ledande ambitioner i Framtidsplanen förverkligas.

Utfallet för det första tertialet 2017 visar en fortsatt ökning för andelen slutenvårdstill-fällen utanför akutsjukhus. Bedömningen är att målet kommer nås för året. Förändringen drivs av en minskning av vårdtillfällena på akutsjukhus med -2 900 vård-tillfällen och en samtidig ökning av vårdtillfällena utanför akutsjukhus med +700 vård-tillfällen. Det är framförallt geriatrisk vård som ökar hos vårdgivare utanför akutsjuk-hus. Minskningen på akutsjukhusen förklaras till del av överflyttning till geriatrik och även avancerad hemsjukvård (ASIH). En del av minskningen är hänförlig till poliklini-sering av vård och stängda slutenvårdsenheter vid akutmottagningar.

Utfall jan-apr 2017

Mål år 2017

Prognos år 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall år 2016

20,9 % ≥ 19% 19,5 % 20,2%

Sida 21

2.1.1.1 Vård utanför akutsjukhus Husläkarverksamhet och kvinnosjukvård I budget för 2017 avsattes 140 miljoner kronor för att stärka husläkarverksamhetens roll som bas i hälso- och sjukvården. Förändringar i ersättningsmodellen har därför in-förts från årsskiftet för att stimulera nya arbetssätt och omhändertagandet av vård-tunga patienter. En särskild ersättning utgår till de mottagningar som erbjuder webb-tidsbokning samt ett utökat antal e-hälsotjänster. I dagsläget är det 158 mottagningar av totalt 206 mottagningar som uppfyller de krav som ställs för att få del av denna sti-mulansersättning. I enlighet med överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting kring kvinnosjukvård och kvinnors hälsa har vissa besök flyttats ut från specialistmöd-ravården till barnmorskemottagningarna och obstetriska ultraljudsmottagningar. En spärr kommer att införas i journalsystemet Obstetrix under året, för att förhindra listning över förlossningsklinikens kapacitet. I avvaktan på uppdateringen skickar för-valtningen veckovis ut prognos för val av förlossningsklinik, till samtliga barnmorskor. Rehabilitering, habilitering och medicinsk eftervård utanför akutsjukhus Reviderade förfrågningsunderlag för vårdvalsområdena logopedi, primärvårdsrehabili-tering, specialiserad fysioterapi samt rehabilitering vid långvarig smärta och utmatt-ningssyndrom trädde kraft 1 januari 2017. För vårdvalet rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom har ersättningstak införts och sjukskrivningsansvaret har stärkts. Arbete pågår att ta ställning till om specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjuk-hus ska utökas under 2018. En eventuell utökning är en del i arbetet med att flytta ut vård från akutsjukhusen. Avtal om rehabilitering och behandling med integrativmedi-cinska inslag har upphört 31 mars. Vidarkliniken har tidigare haft uppdraget. Inom habiliteringen erbjuds barn 0 upp till 11 år med diagnosen autismspektrum-syndrom möjlighet att få individuella insatser. Under 2017 och 2018 utökas åldersgrup-pen etappvis upp till och med 18 år. Under det första tertialet 2017 har, som en första etapp, barn som fyllt 12 år inkluderats i målgruppen. Geriatrisk vård och Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) En upphandling av geriatrisk vård vid två mindre sjukhus i länet har påbörjats under perioden, med planerad driftstart i maj 2018. Som ett av flera underlag till den hem-sjukvårdsutredning som pågår, har en kartläggning av ASiH påbörjats med syfte att få fördjupad kunskap om målgruppernas behov. Psykiatrisk vård och beroendevård Den somatiska hälsan för människor med psykisk sjukdom ska förbättras genom ökat samarbete mellan somatisk och psykiatrisk vård. Arbete pågår med att se över ersätt-

Sida 22

ningsmodellerna inom psykiatrin så att de stödjer att konsultationer ges inom geria-trisk vård och primärvård.

Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus Arbetet med framtagande av avtal inom gastroenterologi, kardiologi, kirurgi och vård-val reumatologi är i en slutfas och avtalen beräknas vara i drift under våren 2018. Inom vårdval hudsjukvård samt vårdval öron-näsa-halssjukvård har remisskrav införts.

Två akademiska specialistcentra inom diabetes respektive neurologi är under framta-gande.

2.1.1.2 Vård på akutsjukhus

Under 2017 kommer arbetet med genomförande av beslutade omstruktureringar att fortsätta. Ett nära samarbete och dialog med företrädare för ägaren, akutsjukhusen och vårdgivare utanför akutsjukhusen kommer att krävas.

I enlighet med Framtidsplanen sker en utflytt av vård, i första hand av elektiv öppen-vård, till specialister utanför akutsjukhusen. Under det första kvartalet 2017 ökade be-söken inom de vårdval som avser somatisk specialistvård med cirka 10 000 besök då hänsyn tagits till de besök till privata specialister som minskat. De planerade läkarbesö-ken vid akutsjukhusen minskade med motsvarande volym. Det var dock endast cirka en tredjedel av den minskningen som motsvarades av ökningar av besöken inom motsva-rande vårdvalsområde. Resterande minskning på sjukhusen kan förklaras av ändrade arbetssätt och/eller minskad produktion.

Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i mars 2017 beslut om verksamhetsuppdrag och volymer avseende Karolinska Universitetssjukhuset i Solna respektive Huddinge från och med 2018. I beslutet ingår även frågor såsom allokering, lokaler och framtida ut-veckling mot högspecialiserat uppdrag.

Förlossningsvården Förlossningsvården är inne i ett intensivt planerings- och utbyggnadsarbete. Södersjuk-huset invigde nya lokaler för förlossningsverksamhet i januari 2017. För att utnyttja den sammanlagda kapaciteten på bästa sätt sker en nära samverkan mellan förloss-ningsverksamheterna i länet. Ledningen för Danderyds sjukhus är sammankallande till de regelbundna avstämningsmöten som äger rum. Den förlossningsplan som hälso- och sjukvårdsnämnden fick i uppdrag av landstingsfullmäktige att utarbeta, planeras att behandlas på hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2017.

Stockholms län tilldelats medel från Socialdepartementet för åren 2017 till och med 2019 som ska gå till förbättrad förlossningsvård och kvinnohälsa. Medlen för 2017 är fördelade och stora delar går till kompetensutveckling för att bland annat minska ande-len bristningar under förlossning.

Sida 23

Övrig vård på akutsjukhusen Under våren 2017 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen kartlagt vården av obstruktiv sömnapné i Stockholms läns landsting. Den kommer att ligga till grund för fortsatta in-satser för att skapa en mer samordnad vårdkedja för patienten.

2.1.1.3 Akut omhändertagande En god kvalitet och ett effektivt omhändertagande av personer med akuta behov av sjukvårdsinsatser är av grundläggande betydelse för hela sjukvårdssystemet. Översynen av organisationen av den akuta vården resulterade i ett ärende till hälso- och sjukvårds-nämnden i mars 2017 (HSN 2016-4792). Beslut fattades om en strukturering av vården utifrån fyra nivåer:

- Husläkarmottningarna och deras jourmottagningar - Närakuter - Akutsjukhusens akutmottagningar, exklusive Karolinska Universitetssjukhuset i

Solna - Karolinska Universitetssjukhuset i Solnas intensivakutmottagning

Ett arbete pågår med att realisera denna vårdstruktur i alla dess delar. Prehospital vård Den prehospitala verksamheten har förstärkts med tre permanenta sjuktransporter. För att stärka patientstyrningen har funktionen operativ koordinator hos SOS Alarm AB utvecklats. Idag finns två operativa koordinatorer i verksamheten och ytterligare två koordinatorer genomgår introduktionsutbildning. I februari installerades FRAPP6 i det sista ambulansfordonet och det tidigare journalsystemet CAK-net avvecklades i mars 2017. Husläkarmottagningar, närakuter, jourläkarbilar och psykiatrisk akutbil Hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut om plan för införande av en framtida närakutstrukur om totalt 12 närakuter. I ett första läge planeras nu för införande av 10 närakuter. Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, kommer att få i uppdrag att an-svara för driften av sju närakuter. Södertälje sjukhus AB kommer att ansvara för nära-kuten vid Södertälje. Upphandling av ytterligare två närakuter pågår enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Arbetet med att öka antalet besök i hemmet av jourläkarbilstjänsten fortsätter. En digi-tal beställningsportal har tagits fram för 1177Vårdguiden som sköter prioritering av jourläkarbilarnas ärenden. Arbete pågår med att förbereda dirigering av jourläkarbi-larna via prioriterings- och dirigeringstjänsten, som kommer att ta över dirigeringen av jourläkarbilarna från och med maj 2017. Den psykiatrisk akuta mobilenheten (PAM) är i permanent drift sedan januari 2017.

6 FRAPP är ambulanssjukvårdens nya digitala verksamhetsstöd

Sida 24

Geriatriska kliniker Genom fortsatt utökning av vårdplatser ökar möjligheten till direktinläggning vid be-hov av akut omhändertagande för äldre som inte behöver akutsjukhusens resurser. I april öppnade 10 nya geriatriska vårdplatser på Löwenströmska sjukhuset. Akutsjukhusen De akuta besöken på länets akutmottagningar har minskat med knappt fyra procent under årets första månader jämfört med motsvarande period 2016. Vid S:t Görans sjukhus och vid Södertälje sjukhus ökar antalet patienter, medan antalet akutsökande på övriga akutsjukhus har minskat. Slutenvården vid akutsjukhusen fortsätter att minska, totalt minskade antalet slutenvårdstillfällen med cirka tre procent under första kvartalet jämfört med samma period 2016 vilket motsvarar cirka 800 vårdtillfällen. Det förklaras av en minskad inläggningsfrekvens som en följd av en ansträngd vårdplatssi-tuation men till en del också som en effekt av ökad poliklinisering. I samband med flytten av akutmottagningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus till Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna minskade antalet akuta och elektiva vårdtill-fällen. Volymerna är i nivå med samma period 2016.

2.1.2 Rätt vård till rätt patient Genomförandet av Framtidsplanen innebär stora förändringar inom hälso- och sjuk-vården i Stockholms län. För att patienter och invånare ska kunna hitta och hänvisas till rätt vårdinstans behövs tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad information om vård-utbudet. Det är särskilt viktigt att guidningen till adekvat nivå inom den akuta vården sker. Därför följs indikatorn

• andel akutbesök på närakuter av det totala antalet besök på närakuter och akut-mottagningar

De akuta besöken har minskat totalt sett under det första tertialet. Söktrycket har varit lägre än föregående år på akutsjukhusens akutmottagningar, men även på närakuterna har besöken minskat. Sammantaget har de akuta besöken på närakuter inklusive lätta-kuten vid Huddinge sjukhus minskat med cirka 2 000 besök jämfört med samma pe-riod föregående år.

En förklaring till minskningen är att fyra närakuter som drevs av länets husläkarmot-tagningar avvecklades under 2016. Förändringen resulterade i en besöksökning vid närbelägna närakuter, men inte i den omfattning som motsvarade det totala antalet be-sök vid de mottagningar som avvecklades.

Utfall jan-apr 2017

Prognos år 2017

Mål år 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall år 2016

36,3 % ≥ 40 % 37 % 36,1 %

Sida 25

Ytterligare förklaringar är den minskning som ses vid närakuten för barn vid Astrid Lindgrens sjukhus. Denna minskning har samband med minskad triagering från barna-kuten efter flytten av verksamheten till Nya Karolinska sjukhuset. Därtill kommer nära-kutens försämrade tillgång till röntgenservice som begränsar förutsättningarna att om-händerta barn med misstänkta frakturer. Verksamheten vid lättakuten Huddinge base-ras i dag på triagering från sjukhusets akutmottagning. Under den inledande delen av året har denna minskat och resulterat i en besöksminskning på lättakuten.

Vårdutbudsinformation Arbetet med att beskriva vårdutbudet utifrån vårdavtalen har fortsatt under perioden och i takt med att utbudsinformationen säkerställts höjs successivt kvaliteten och funktionaliteten i söktjänster som Hitta och jämför vård och Vårdgivarguiden. En stor mängd vårdutbudsinformation finns i nuläget beskriven i den så kallade utbudstjäns-ten7 vilket bland annat har resulterat i att e-tjänsten Hitta och jämför vård numera hämtar sin information från utbudstjänsten. Det detaljerade vårdutbud som akutsjukhusen erbjuder behöver beskrivas mer konse-kvent. Ett arbete pågår tillsammans med akutsjukhusen där kopplingarna till tidigare beskrivningar av primärvård och specialistvård är viktiga för arbetet. Grunden till informationen i utbudstjänsten kommer från vårdavtalen, men för vissa användningsområden kan informationen behöva kompletteras eller struktureras på an-nat sätt för att fungera. Ett sådant exempel är e-tjänsten elektronisk remiss. Ett förbätt-ringsarbete har därför initierats för att på ett systematiskt och samordnat sätt ut-veckla de behov av särskild anpassning som har identifierats. Stockholms läns landsting deltar även i det arbete som görs för att harmonisera vårdut-budsinformationen nationellt och därmed göra det möjligt att hitta och jämföra vård över hela landet. Den gemensamma informationsmodellen GIMVO8 har färdigställts och förvaltas nu av E-hälsomyndigheten. En analys av vilka anpassningar till modellen som krävs av Stockholms läns landsting har genomförts och ett antal insatsområden har identifierats. Insatser behövs bland annat för att kunna hantera kommunalisering av hemsjukvården, Framtidens vårdinformationsmiljö9 (FVM) samt patientflöden vid nya Karolinska Universitetssjukhuset. Stöd för guidning Arbete pågår med att utveckla patientvägledningen vid akuta besvär både på kort och lång sikt. De åtgärder som identifierats och som utreds för genomförande på kort sikt är bland annat möjligheterna att tillföra bildkommunikation och utökade tidboknings-möjligheter i telefonrådgivningstjänsten. Även en förstudie för att undersöka effekten av förstärkt kompetens vid telefonrådgivning till barn har inletts.

7 Utbudstjänst SLL är Stockholms läns landstings system för vårdutbud och prognostiserade väntetider 8 Gemensam Informationsmodell, tidigare Natur - Nationellt Utförarregister 9 Tidigare 3 Regioner (3R)

Sida 26

En långsiktig handlingsplan för telefonrådgivningstjänsten är framtagen och förslag till hantering av framtida leverantörsupphandling av 1177Vårdguiden på telefon bereds i HSN i maj. Under januari lanserades tjänsten Symptomguiden på 1177Vårdguiden. Tjänsten ger Stockholms invånare möjlighet att bedöma om man kan tillämpa egenvård eller söka relevant vårdkontakt. Inledningsvis omfattas symptomen feber, halsont, hosta, snuva, urinvägs- och öronbesvär. Kommunikationsåtgärder Behovet av kommunikation under genomförandet av Framtidsplanen och driftsätt-ningsperioden för det nya sjukhuset i Solna är stort. Planering pågår av ett antal kom-munikationsinsatser som bland annat ska vägleda invånare och patienter rätt. Under 2017 kommer flera kommunikationsinsatser att genomföras för att vägleda invånare och patienter i den nya strukturen för akut omhändertagandet. Kommunikationsinsat-ser kring den nya närakutstrukturen, intensivakuten på Karolinska Universitetssjukhu-set i Solna samt övrig akut vård kommer att pågå under resten av året.

2.1.3 Rätt vänte- och ledtider Vårdgarantins efterlevnad Stockholms läns landsting har delvis skarpare krav än den nationella, lagstadgade vård-garantin. I Stockholm ska en patient som söker hjälp få kontakt med sin vårdcentral el-ler sjukvårdsrådgivningen samma dag. Om vårdpersonalen bedömer att patienten har behov att träffa en läkare ska en tid erbjudas inom fem dagar på vårdcentralen, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att beslut om remiss skickats samt tid för behand-ling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Dessa tre mätetal har vägts samman i ett mått som kallas Uppfyllelsegrad vårdgarantin, men utfallet kommer av praktiska skäl att redovisas var för sig i boksluten under 2017.

• Resultatet av vårmätningen 2017 för besök till husläkare inom 5 dagar var 83 procent vilket är i nivå med resultatet föregående år, när patientvald väntan har exkluderats. En systemanalys över husläkarverksamheten är påbörjad och ett syfte är att se hur den nya ersättningsmodellen för husläkarmottagningarna påverkar tillgängligheten till vård.

• Den övergripande tillgängligheten till nybesök inom 30 dagar till specialist-läkare har förbättrats i jämförelse med motsvarande period 2016. Under peri-oden januari till april 2017 var det 76 procent som fick vård inom gränsen för vårdgarantin jämfört med 67 procent under samma period 2016. Akutsjukhusen har generellt kortare väntetid till nybesök hos specialist än specialistmottag-ningarna utanför akutsjukhusen. Anledningen till detta kan vara att akutsjukhu-sen får en reducerad ersättning vid bristande tillgänglighet, samt att akutsjuk-husen, i enlighet med Framtidsplanen, aktivt styr öppenvård till vårdgivare ut-anför akutsjukhusen. Flera vårdgivare har fått komma in med handlingsplaner på grund av långa väntetider och detta har lett till förbättrade resultat.

Sida 27

• Tillgängligheten till behandling inom 90 dagar har försämrats något, från

en mycket hög nivå. Det finns en osäkerhet kring inrapporterade data för 2016, vilket medför att resultatet för 2016 kan ha varit för högt. Under de första fyra månaderna 2017 fick 87 procent tid till behandling inom vårdgarantitiden.

Autismcenter för små barn 0 till 4 år har ett fortsatt högt inflöde av remisser. Vårdga-rantin vad gäller första besöket hålls, men till vissa former av insatser finns väntetid på sex månader. Tillgängligheten till besök på barn- och ungdomsmedicinska mottag-ningar har förbättrats sedan vårdvalets införande, även om det fortfarande finns vissa mottagningar som har köer. Om föräldrar vänder sig till vårdgarantikansliet kan de dock alltid erbjudas tid på någon mottagning inom vårdgarantitiden. Patienter som åberopar vårdgarantin med hjälp av Vårdgarantikansliet Antalet vårdgarantisamtal till vårdgarantikansliet har minskat något i jämförelse med motsvarande period 2016, medan antalet vårdgarantiärenden har ökat. Det har skett en tydlig ökning av samtalen från patienter som väntar på behandling vid akutsjukhusen, framför allt från Karolinska Universitetssjukhuset. Många patienter som kontaktar vårdgarantikansliet har fått besked om att operationen är inställd och att de inte kan få besked om ny operationstid. De patienter som är svårast att hjälpa till en kortare väntetid återfinns inom ortopedi, främst knä-och höftplastik och axeloperat-ioner, plastikkirurgi och urologi. Antalet vårdgarantisamtal till vårdgarantikansliet har minskat i jämförelse med mot-svarande period 2016. Antalet samtal mellan januari till april 2017 var 2 441 jämfört med 2 837 för samma period förra året. Antal vårdgarantiärenden är ungefär lika många de första fyra månaderna 2017 jämfört med samma period 2016. Allt fler föräldrar till barn som väntar på operation på Astrid Lindgrens barnsjukhus vänder sig till vårdgarantikansliet. Det gäller främst operationer inom ortopedi, kirurgi och urologi. Samtalen gäller även ungdomar som väntar på operation för så kallade trattbröst på Karolinska universitetssjukhuset, Thoraxkliniken. En annan grupp som vänder sig till vårdgarantikansliet i viss omfattning är föräldrar till barn och ungdomar som väntar på en neuropsykiatrisk utredning. Övriga satsningar för förbättrad tillgänglighet Ytterligare tio standardiserade vårdförlopp har startat inom ramen för den nationella satsningen på cancervård. Handlingsplan för 2017 är inlämnad till socialdepartementet och Stockholms läns landsting har fått beviljat en första utbetalning av stimulansmedel för 2017 med 46 miljoner kronor. Arbetet med att införa automatiserad väntetidsmätning för länets husläkarmottag-ningar fortsätter under 2017. Den nya mätmetoden förväntas ge mer tillförlitliga data över väntetider. Allt fler vårdcentraler - för närvarande cirka 170 mottagningar - erbju-der patienterna möjlighet att boka tid via 1177Vårdguidens e-hälsotjänster.

Sida 28

2.2 Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säker-ställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. För att säkerställa säkra övergångar för patienterna eftersträvas en god samverkan mellan vårdgivare och kommunernas verk-samheter.

2.2.1 Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfa-renhet Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården baseras på rekommendationer som ut-arbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens. Läkemedel är en av vårdens vanligaste och viktigaste behandlingsmöjligheter och därmed ett viktigt om-råde för kunskapsstyrning. Förskrivning av antibiotika i enlighet med gällande riktlin-jer är angeläget eftersom överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensut-veckling hos bakterier. Som en indikation på en fungerande kunskapsstyrning följs in-dikatorn

• Antibiotikaförskrivning, mätt genom antalet uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare

Antalet uthämtade antibiotikarecept fortsätter att minska. I april 2017 noterades 337 uthämtade recept per 1000 invånare, vilket är den lägsta nivån hittills. Under 2016 sågs en kraftigt ökad antibiotikaförskrivning till små barn, men den trenden har nu brutits. Förskrivningen till barn var 6 procent lägre under första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Målet för 2017 är 330 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare och det bedöms som osäkert om målet för 2017 kommer nås. För att nå målnivån för 2017 är det viktigt med fortsatta insatser riktade till förskrivare. Seminarier med återkoppling av diagnos-kopplade data, nya webbutbildningar och fokus på förbättrad kommunikation om klok antibiotikaförskrivning är prioriterade områden under 2017. Förskrivningen i Stockholms län har sjunkit flera år i rad men förskrivningen är fortsatt hög och det är långt kvar till det nationella patientsäkerhetsmålet om 250 uthämtade recept per 1000 invånare.

Utfall jan-apr 2017

Mål år 2017

Prognos 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall år 2016

337 ≤ 330 344 345

Sida 29

Sakkunnigstöd, forskning och utveckling Flera aktiviteter mellan Stockholms Medicinska Råd (SMR) och Stockholms Läns Läke-medelskommitté (SLK) har initierats efter en utredning 2016 för att tydliggöra sakkun-nigas arbete med kunskapsstöd och -styrning. En av aktiviteterna är ett samarbete mel-lan SMR och SLK som syftar till att öka samordningen av läkemedelsrekommendat-ioner och vårdprogram. Inom Program 4D 10 har fokus varit implementering, förvaltning och vidareutveckling av 12 generaliserbara lösningar som syftar till att förbättra för patienterna, vården och forskningen. Arbetet inom de fyra diagnoserna har varit utgångspunkt för utvecklings-arbetet av patientprocesser i nätverkssjukvården i vilket fem pilotgrupper nu har på-börjats. Vårdprogram och policydokument Ett regionalt vårdprogram för tvångssyndrom (OCD) har färdigställts. Implemente-ring av vårdprogrammet för bröstkomplikationer i samband med amning har påbör-jats. I februari godkändes ett reviderat vårdprogram för prostatacancer. Flera andra vårdprogram är i slutfasen. Kvalitetsuppföljning och utvärdering Möjligheten att få ut data från kvalitetsregistren har utvecklats och för sju cancerdia-gnoser redovisas data publikt genom "Vården i siffror". Besluts-och kunskapsstöd När det gäller besluts- och kunskapsstöd inom läkemedelsområdet finns nu ett stöd för farmakologisk riskbedömning, Janusmed riskprofil, tillgängligt. Dessutom pågår en ut-veckling av webbplatserna för Janusinfo, VISS och Psykiatristöd för att förbättra till-gängligheten. Kunskapscentrum Kunskapscentrum om våld i nära relationer har genomfört en provomgång av en webb-utbildning där cirka 500 personer deltagit. För att utreda behovet av ett kunskapscentrum för patienter med sällsynta sjukdomar pågår en kartläggning och omvärldsanalys av både verksamheter och aktiviteter såväl regionalt som nationellt och internationellt.

2.2.2 Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt En hög patientsäkerhet i samband med vård och behandling är en viktig del av arbetet med säker vård. Patientsäkerhet är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting.

10 Ett samverkanskprojekt mellan Karolinska institutet och Stockholms läns landsting kring de 4 vanlig-aste diagnoserna - artriter, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt.

Sida 30

Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten sam-tidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Utgångspunkten är att inga patienter ska drabbas av vårdskador. En typ av relativt vanlig vårdskada är att patien-ten drabbas av en vårdrelaterad infektion. Därför följs indikatorn

• förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner Mätningar av förekomsten av vårdrelaterade infektioner hos inneliggande patienter sker två gånger om året. Resultatet av vårens mätning kommer att redovisas i delårs-bokslutet. En vårdrelaterad infektion medför ofta en förlängd sjukdomsperiod, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) bedrivs inom ramen för Handlingsprogram - för att minska vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården, som sträcker sig till och med 2017. Planen är att handlingsprogrammets giltighetstid ska förlängas ytterli-gare fem år med nya mål för prevalensen fram till och med 2021. Resultatet från mät-ningen inom slutenvården under april 2017 kommer att redovisas i delårsbokslutet. Patientsäkerhetskommittén Patientsäkerhetskommittén har inför 2017 beslutat om fem fokusområden; vårdskade- och riskområden, samverkan, kultur, patientsäkerhet vid psykisk ohälsa samt arbets-miljö. Utöver dessa områden finns ett bevakningsområde kring diagnostiska missar. Övriga insatser Patientsäkerhetsarbetet behöver ständigt utvecklas och det är viktigt att lära av misstag som medför vårdskador men också att lära sig av framgångsfaktorer. I Stockholms läns landsting har därför Functionell Resonans Analysis Method (FRAM) börjat användas. Metoden är särskilt lämplig vid granskning av komplexa sociotekniska system och den tydliggör samband mellan systemets olika funktioner. Under 2017 kommer spridning av tankesättet och av metodiken att fortsätta. Språkförbistringar innebär en hög risk för att missförstånd ska ske inom vården, och därmed uppstår en patientsäkerhetsrisk. En upphandling pågår av tolkförmedlingar för att förbättra tillgången och kvalitén av tolk i talade språk. Den kampanj som ska öka di-stanstolkning har försenats då tolkportalen ännu inte är i full drift. Ett samarbete har påbörjats med andra myndigheter för att tillförsäkra kvalitet på tolkar och för att ut-veckla en standard vid kvalitetsuppföljning.

2.2.3 Tydligt ansvar för varje patient En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre över 65 år kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mel-lan slutenvården och hemmet. Därför följs indikatorn

• 1-30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården för personer 65 år och äldre

Sida 31

Indikatorn mäter hur stor andel av de äldre som återinlagts inom 30 dagar efter ut-skrivning från landstingsfinansierad slutenvård, och är ett av de nyckeltal som följdes inom ramen för den avslutade Överenskommelsen om en sammanhållen vård och om-sorg om de mest sjuka äldre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. Resultatet för perioden är bättre än motsvarande period föregående år och den positiva trenden som setts sedan 2015 fortsätter hålla i sig. Frågan är i fokus på ett annat sätt än tidigare. Till exempel kan länets husläkarmottagningar kvartalsvis ta del av statistik på Vårdgivarguiden över sina listade patienters återinläggningsfrekvens. Fler geriatriska vårdplatser kan också vara en del av förklaringen till förbättringarna. Det är ännu tidigt på året och det är svårt att bedöma om målnivån kommer nås. Under 2017 kommer uppföljning och synliggörande av resultaten för vårdgivarna att fortsätta. På längre sikt kan resultaten påverkas av det gemensamma arbete som har startats upp med Kommunförbundet Stockholms län (KSL) kring det nya lagförslaget Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. En regional överenskommelse ska tas fram. Inriktningen för överenskommelsen är att ett gemensamt utvecklingsarbete ska genomföras i länet för att förändra arbetsprocesser vid utskrivning och mottagande. Fokus för ansvar för vårdplanering flyttas från slutenvård till öppenvård. Riktlinjer och rutiner för utskrivning och mottagande ska formas för länet. Det arbete som pågår inom ramen för Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA), ett standar-diserat förstärkt arbetssätt i utskrivningsprocessen, mottagandeprocessen och den upp-sökande vårdinsatsen kommer att vara en grund för dessa rutiner. Samverkan med kommunerna Revidering av vägledningsdokument och blanketter om SIP11 tillsammans med KSL12 är klart och dokumenten har publicerats på VGG13. Implementering av arbetssätt inom ra-men för Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA), har fortsatt under första kvartalet 2017. Arbete har startat tillsammans med KSL att ta fram regional över-enskommelse utifrån lagförslaget Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Förbättrade vårdprocesser inom cancervården Cancerplan 2016 till 2019 syftar till att minska insjuknandet i cancer, förbättra vård och bemötande samt öka jämlikheten inom cancervården. En digital vårdplan har tes-tats inom 4D14 och utvärderingen var överlag positiv. Patientsäkerheten har stärkts ge-

11 Samordnad individuell plan 12 Kommunförbundet i Stockholms län 13 Vårdgivarguiden 14 4D – fyra diagnoser- några av våra vanligaste sjukdomar; artriter, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärt-svikt.

Utfall jan-apr 2017

Mål år 2017

Prognos 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall år 2016

14,7% ≤15,0% 15,1% 15,1%

Sida 32

nom implementering av en modell för aktiv överlämning som leds av samordnade kon-taktsjuksköterskor. Funktionen har utvärderats och beslut har fattats att utvidga arbe-tet till att omfatta 16 patientprocesser med utgångspunkt från cancerdiagnoser. Beslut har fattats i Hälso-och sjukvårdsnämnden om ny organisation kring strålbe-handling samt ytterligare ett diagnostiskt centrum (DC) beläget på Danderyds sjukhus. Rehabilitering Aktiviteterna fortsätter inom den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess för personer med långvarig smärta och psykisk ohälsa. Införandet av rehabiliteringskoordinatorer15 via primär-vårdsrehabilitering pågår successivt på husläkarmottagningar samt inom specialistvår-den, framförallt inom ortopedi och psykiatri. Barn Behovet av antalet platser i språkförskoleverksamhet för barn med grav språkstörning fortsätter att öka. Stockholms läns landsting väntas under 2017 finansiera logoped-tjänster i elva kommuner och två stadsdelar för totalt 106 barn med grav språkstörning. I och med det ökande antalet ärenden som handläggs på länets tre barnahus planeras en utökning av lokalerna. Dessutom pågår en diskussion på Barnahus Norrort om en hopslagning med Barnahus Södra Roslagen. En hopslagning skulle innebära att mer re-surser från landstinget behöver tillföras då landstinget i dagsläget inte har något avtal med Barnahus Södra Roslagen.

15 Rehabiliteringskoordinatorn verkar för tidig kontakt inom vården och möjliggör tidigt samarbete runt individen med andra aktörer så som arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommu-nen. Rehabiliteringskoordinatorn är också kontaktperson eller coach till patienter med risk för sjukskriv-ning och för de som är sjukskrivna.

Sida 33

2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjuk-vården en framskjuten plats. Ett stort och genomgripande utvecklingsarbete krävs inom många områden. Några av dessa områden har redan berörts. Genom ett strukturerat arbete för att öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården kan både stora kvalitets- och effektivitets-vinster för patienter såväl som för hälso- och sjukvården göras, se vidare avsnitt 2.2.1. Effektiviteten kan också förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv. Den utbyggnad av hälso- och sjukvården och den ut-skiftning av vård från akutsjukhusen som genomförandet av Framtidsplanen innebär, kan möjliggöra såväl tillgänglighets- som effektivitetsvinster, se avsnitt 2.1.1. Nedan beskrivs ytterligare områden där föreslagna insatser kan skapa förutsättningar för ökad effektivitet i hälso- och sjukvården.

2.3.1 Effektiva verktyg används inom vården Hälso-och sjukvården ska präglas av väl fungerande arbetsflöden och vårdprocesser kring och tillsammans med patienten. Hälso- och sjukvårdens aktörers förmåga att kommunicera och utbyta information sinsemellan ska stärkas. Ett modernt arbetssätt som inkluderar e-tjänster i vården innebär att effektiviteten i vården kan höjas. Olika e-tjänster som stödjer vårdens processer och e-tjänster utvecklade för patienter är viktiga verktyg för att åstadkomma en ökad informationsdelning i hela vårdkedjan. För att sä-kerställa att utvecklingen av digitaliseringen av vården går i önskvärd riktning följs in-dikatorn

• Antal avslutade ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster per 1000 invånare

För att nå målet för året måste antalet avslutade ärenden i snitt ligga på 44 250 ären-den per månad. Under årets första fyra månader har antalet avslutade ärenden varit cirka 10 procent högre än målsättningen, cirka 51 000 ärenden per månad, med en viss variation mellan månaderna. Det är framförallt förnyande av recept och bokningsären-den som är de volymmässigt största tjänsterna som också har en viss naturlig variation i ärendeflödena. Mars månad var den månad med flest avslutade ärenden under peri-oden, och det kan relateras till influensatider. Eftersom indikatorn mäts för första gången under 2017 finns inga jämförande värden för 2016.

Utfall jan-apr 2017

Mål år 2017

Prognos 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall år 2016

22,8 19,5 - -

Sida 34

Nationell samverkan med andra landsting Många aktörer inom Stockholms läns landsting berörs av den nationella utvecklingen av e-tjänster. För att landstinget ska kunna uppnå full effekt av det nationella samar-betet kring e-hälsoarbetet inom Stockholms läns landsting pågår ett arbete för att sam-ordna olika intressenter och aktörer. Inom ramen för det nationella samarbetet pågår en större teknisk uppgradering av 1177Vårdguiden.

Ökad anslutningsgrad bland vårdgivarna för en ökad användning av e-tjänster Det finns idag en variation i anslutningsgraden av generella e-tjänster bland vårdgi-varna. För att skapa en god digital tillgänglighet som ger länets alla patienter en likvär-dig servicenivå har kraven för anslutning till de mest centrala e-tjänsterna skärpts. In-formationshanteringsbilagan som hanterar avtalskraven har under perioden reviderats och vid nyutveckling och revidering av avtal har krav ställts för att säkerställa införande av bland annat 1177Vårdguidens e-tjänster, möjligheten till videokommunikation, e-frikort, tolktjänster, sjukresor och sjukintyg med mera.

Ett förslag till principer för vårdgivares kostnadsansvar inom Stockholms läns lands-ting har tagits fram. Principerna utgör inriktningen för hur kommande finansierings-modell för nyutveckling och förvaltning av e-tjänster ska utformas.

Införande och utveckling av e-tjänster Att tillgängliggöra journalinformation till invånarna påbörjades under 2016 och har fortgått enligt plan under perioden. I nuläget är cirka 500 enheter anslutna till tjänsten. Enheterna omfattar vårdcentraler, specialistmottagningar, barnhälsovård, barn- och ungdomsmottagningar samt Ersta sjukhus, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, S:t Er-iks sjukhus och Södertälje sjukhus.

Plan för införande av webbtidbokning fortgår inom flera verksamheter. Under perioden har ett särskilt program för sjukhusen tagits fram. Införande av videomöte via 1177Vårdguiden och Stöd- och behandlingsplattformen är under implementering.

Införandet av elektroniskt informationsutbyte mellan hälso- och sjukvården och För-säkringskassan har fortsatt enligt plan. Syftet är att effektivisera hanteringen och öka kvaliteten på läkarintyg. I nuläget är cirka 65 procent av verksamheterna anslutna till tjänsten.

Elektroniskt högkostnadskort är infört och nästan alla vårdgivare är anslutna till tjäns-ten.

I arbetet med att breddinföra tolkportalen har ett mindre antal vårdgivare samt avdel-ningar på Södersjukhuset introducerats till tolkportalen under detta tertial.

Sida 35

2.3.2 Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Tidiga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser förbättrar hälsan samtidigt som landstingets resurser används effektivare. Primärvården har en nyckelroll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Därför följs indikatorn

• andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande ar-bete16

Antalet mottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete ökade un-der januari till april 2017 jämfört med samma period föregående år. Fler och fler huslä-karmottagningar arbetar med kvalificerat rådgivande/rådgivande samtal och fler di-striktssköterskor/sjuksköterskor har genomgått utbildning och kan därmed erbjuda dessa samtal. Trots den positiva utvecklingen under våren görs bedömningen att det är osäkert om målet kommer att nås på helår. Det beror på att antalet rådgivande samtal minskar un-der sommarperioden, eftersom verksamheterna under semesterperioder framförallt fo-kuserar på nödvändiga behandlingar och mer akuta insatser. Husläkarmottagningarnas andel av kvalificerat rådgivande/rådgivande samtal följs år-ligen upp och diskuteras med respektive vårdgivare. De mottagningar som identifierats med låga värden följs upp med tätare frekvens. Övrigt hälsofrämjande arbete inom primärvården Ersättning för rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor kommer även att in-föras för primärvårdsrehabilitering. Det pågår ett arbete med att utveckla incitament för teamsamverkan i avtalen med bland annat husläkarmottagningarna, primvårdsrehabiliteringen och öppenvårdspsyki-atrin. Ett projekt finansierat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med sjuksköterske-ledda hjärtmottagningar i primärvården har avslutats och utvärdering är påbörjad. En kartläggning av sekundärprevention för hjärtpatienter inom Stockholms län med för-slag till förbättringar har publicerats på Vårdgivarguiden i februari 2017.

16 Indikatorn mäter andelen av länets husläkarmottagningar där minst 3 procent av sköterske-besöken på mottagningen utgörs av rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor. Dessa husläkarmottagningar anses bedriva ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete.

Utfall jan-apr 2017

Mål år 2017

Prognos 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall år 2016

71 % ≥ 70 % 69,4 % 62 %

Sida 36

Övergripande folkhälsoarbete Landstingsfullmäktige antog i februari Folkhälsopolicy 2017 - 2021 för Stockholms läns landsting, vilken utgör grunden för preventivt och hälsofrämjande arbete inom landstinget. Lansering av policyn och utveckling av implementeringsstöd till förvalt-ningar och bolag har startat. Levnadsvanor, övervikt och fetma, psykisk hälsa samt sexuell hälsa Implementering av Regionalt vårdprogram för övervikt och fetma och Handlingspro-gram övervikt och fetma 2016-2020 (HPÖ) har fortsatt och en webbkurs för gravida med fetma har utvecklats. Implementering av (FaR)17 har fortsatt, bland annat med ut-veckling av webbplatsen FaRledare.se och en digital e-FYSS18. För att nå det av landstingsfullmäktige beslutade målet med färre än 5 procent rökare i befolkningen år 2025 pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan för landsting-ets insatser mot dagligrökning. Arbetet med att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar hos unga har fortsatt i projektet YAM19. Implementering och utvärdering pågår vid högsta-dieskolor i Stockholms län. Under våren 2017 har kunskapsspridning till olika nätverk och landsting genomförts i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Folkhälsomyndigheten. Kultur och hälsa Nyetablerade Kompetenscentrum för Kultur och hälsa har påbörjat sitt arbete och flera projekt som initierades under 2016 är nu i full gång. Barn och unga Ett reviderat förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi trädde i kraft 1 januari 2017. Det ska säkra tillgången till insatser för patienter med omfattande behov. Kriterierna för förskrivning av kontinuerlig glukosmätare utökades i januari 2017 till att omfatta alla barn till och med 17 år, med typ 1 diabetes. Hälsa för nyanlända Satsningar rörande hiv, sexuellt överförda infektioner (STI) och sexuell hälsa för att nå nyanlända migranter, särskilt ensamkommande ungdomar och män som har sex med män, fortsätter. Arbete med att ta fram en plan för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättig-heter (SRHR) pågår. Syftet är att planen ska vara styrande för det långsiktiga arbetet inom SRHR- området och utgöra grunden för prioriteringar från 2018 och framåt.

17 Fysisk aktivitet på recept 18 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 19 Youth Aware of Mental Health

Sida 37

Enligt beslut i Hälso-och sjukvårdsnämnden den 21 mars kommer arbetet med kost-nadsfria kondomer till riskutsatta grupper finansieras med landstingsmedel inför näst-kommande år. Vaccinationer och smittspridning Arbetet kring en nationell upphandling av vacciner till det allmänna barnvaccinations-programmet fortsätter. Uppföljning av rotavaccination sker i Stockholms läns lands-ting. Plan finns skriven som inväntar beslut om hur kompletteringsvaccination hepatit B samt tuberkulosvaccinet BCG20 av asylsökande och nyanlända barn och ungdomar skall ske. Ett avtalsförslag om så kallad remitterad smittspårning är under utarbetande. Tandvård Den årliga uppföljningen av tandhälsan för barn och ungdomar visar bland annat att andelen 3-åringar med karies fortfarande är liten och ligger på oförändrad nivå jämfört med 2015. Data från 2016 visar på en förbättring i länets tandhälsa hos länets 19-åringar. Samtidigt kan en tendens till försämrad tandhälsa noteras för 7-åringar.

2.3.3 Effektiv användning av vårdens resurser En säker och kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning är en viktig del av ett högkvalita-tivt hälso- och sjukvårdssystem. För att stötta vårdgivarna att uppnå en klok läkeme-delsförskrivning finns beslutsstödet Kloka Listan21. Som ett mått på om vårdens resur-ser används effektivt mäts följsamheten till Kloka Listan.

• Följsamhet till Kloka Listan

Följsamheten till Kloka Listan avser läkemedel utköpta på recept. Varje år kommer en ny version av Kloka listan ut som kan innebära vissa förändringar i rekommenderade läkemedel. Följsamheten till Kloka listan för receptförskrivna läkemedel är fortsatt hög tack vare väl implementerade rekommendationer. Indikatorn kommer att under hösten förändras till att enbart omfatta så kallade basläkemedel, det vill säga läkemedel som huvudsak insättes av primärvården. För perioden januari till april 2017 är utfallet för alla läkemedel 84 procent. Föränd-ringen jämfört med föregående period är marginell och utsikterna till måluppfyllelse för helår är goda.

20 BCG- ett tuberkulosvaccin som är en förkortning av Bacille Calmette-Guérin 21 Årliga uppdaterade rekommendationer om förskrivning grundande på vetenskaplig dokumentation av-seende effekt och säkerhet, farmaceutisk ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och miljöaspekter

Utfall jan-apr 2017

Mål år 2017

Prognos 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall år 2016

84 % 84 % - %

Sida 38

Effektiv hantering av läkemedel och medicinsk service Planerade åtgärder för att effektivisera hanteringen av läkemedel och medicinsk service under 2017 inkluderar bland annat att i möjligaste mån decentralisera kostnadsansva-ret för läkemedel, att skapa ett prioriteringsråd för mycket dyra läkemedel samt ta fram en regional läkemedelsstrategi som syftar till att skapa landstingsgemensamma förhåll-ningssätt i läkemedelsfrågor. Inom vårdval öron-näsa-halssjukvård har kostnadsansvaret för medicinsk service an-passats till den modell som finns inom vårdval husläkarverksamhet. Prognosen för 2017 efter första tertialet visar en kostnadsökning om 3,8 procent för lä-kemedel i alla vårdformer, inklusive egenavgifter. Under första tertialet har kostnads-ansvaret för läkemedel preciserats i samtliga nya vårdavtal. Förvaltningen har vidare deltagit i ett nationellt samarbete för ordnat införande av nya läkemedel, samt gett stöd till vårdgivare vid införande av nya biosimilarer. Ordinarie avtalsuppföljning och fördjupad uppföljning Framtidsplanens genomförande följs upp på systemnivå samt på avtalsnivå. Den må-natliga uppföljningen kompletteras vid behov med fördjupade uppföljningar (tidigare kallade revisioner). Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sedan början av 2017 arbetat med 23 fördjupade uppföljningar, varav nio har påbörjats under året. Under de första fyra månaderna har ett antal fördjupade uppföljningar genomförts inom somatisk specialistvård. Bland annat har en gynekologimottagning, en hudmot-tagning och ett upphandlat avtal inom kardiologi granskats. Det beräknade kravet på återbetalning från berörda vårdgivare är cirka 10 till 11 miljoner kronor. Ersättningsmodeller Ett arbete har påbörjats för att ta fram övergripande principer när det gäller kostnads-ansvar vid utformning av ersättningsmodeller. Kostnadsansvaret kan avse till exempel medicinsk service, hjälpmedel och läkemedel. Utgångspunkten är att decentralisera kostnadsansvaret till vårdverksamheterna i möjligaste mån, eftersom det är i den di-rekta verksamheten som kostnaden påverkas. Vårdgivaren som är insatt i kunskapsut-vecklingen är den som kan välja mellan tillgängliga alternativa lösningar och på så sätt påverka kostnaden. Enhetliga kostnadsansvarslösningar i ersättningsmodellerna för-väntas också minska riskerna för övervältring av kostnader mellan olika vårdgivare. Ett decentraliserat kostnadsansvar ger förutsättningar för effektivisering och incitament för vårdgivaren att välja det mest fördelaktiga evidensbaserade undersöknings- eller behandlingsalternativet. Ett arbete med att beskriva hur ersättningsmodeller bör utformas i avtal har påbörjats. Ersättningsmodellen består av ett antal principer för hur ersättning ska utbetalas samt vilket kostnadsansvar som ingår. Utveckling av styrformer för ökad effektivitet

Sida 39

Försöksverksamheter som prövar nya beskrivningssystem, nya ersättningsmodeller och nya arbetssätt pågår inom flera vårdområden, till exempel vid en reumatologisk enhet för akademisk specialistsjukvård. I sitt budgetbeslut för 2017 uppdrog landstingsfullmäktige åt hälso- och sjukvårds-nämnden att se över regelverken för befintliga och tillkommande vårdval för att säker-ställa att regelverken säkrar en hållbar kostnadsutveckling och vård efter behov. Som ett led i detta infördes från årsskiftet en ny konstruktion i avtalen för Avancerad sjuk-vård i hemmet, ASiH, i syfte att öka patientgenomflödet och tillgängligheten. Effek-terna kommer att följas under året och rapporteras från och med delårsbokslutet. Det pågår en utveckling för att ta fram rapporter för vårdgivare att själva följa och bevaka sina resultat via uppföljningsportalen.

Sida 40

2.4 Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård, vilket kan leda till direkta effekter både på befolkningens hälsotillstånd och på hur effektivt vårdresurserna används. En låg tilltro till någon del av hälso- och sjuk-vårdssystemet kan leda till icke optimala sökmönster, vilket i sin tur ger upphov till in-effektiviteter som till exempel onödiga väntetider i vården.

Förtroendet för hälso-och sjukvården följs upp både ur ett patient- och invånarperspek-tiv.

2.4.1 Patientfokuserat bemötande Patientenkäter mäter patienters erfarenheter inom olika områden av hälso- och sjuk-vården. Av särskild vikt är att människor känner ett stort förtroende för den nära hälso- och sjukvården, där de i första hand förväntas söka vård. En låg tilltro till primärvården kan leda till att människor väljer att vända sig till andra delar av hälso- och sjukvården, även för basala vårdbehov. Därför följs indikatorn

• andel som skulle rekommendera sin husläkarmottagning till andra

Mätning sker under våren 2017 och resultatet kommer att redovisas i delårsbokslutet.

Undersökning av vad patienter anser är viktigt i mötet med vårdcentralen Internationella jämförelser pekar mot att vården i Sverige har en förbättringspotential för att nå en högre grad av patientcentrering, det vill säga att verka för att patientper-spektivet inkluderas i såväl besluts- som i vårdprocesser. Det kan leda till förbätt-rade behandlingsresultat, en ökning av patientens kontroll över sin situation och ett ökat förtroende för hälso- och sjukvården.

Under det första tertialet 2017 publicerade hälso-och sjukvårdsförvaltningen rapporten Vad är viktigt för patienterna i mötet med vårdcentralen. Totalt intervjuades 58 per-soner, 23 män och 35 kvinnor i åldern 20 till 97 år. Ett särskilt fokus var att fånga pati-enter som vanligtvis inte kommer till tals i patientenkäter, såsom hemlösa, hemsjuk-vårdspatienter och patienter i behov av tolk.

En viktig slutsats i rapporten är att patienterna upplever att det finns svårigheter att komma i kontakt med vårdcentralen och boka en tid. Många har olika strategier för att lösa svårigheterna som att ringa speciella tider eller att överdriva sina symtom. Majori-teten av patienterna uttrycker en önskan om flexibla sätt att nå vårdcentralen. För hemlösa består svårigheter att nå vården av ekonomiska hinder, erfarenheter av dåligt bemötande och uppfattningen att man inte är värd att få vård. En annan viktig slutsats är att ett gott bemötande är viktigt för patienterna. Många patienter delar en önskan om att bli sedda som individer och inte bli reducerade till sin sjukdom, sina symtom, en

Sida 41

ålderskategori, sin sociala status eller sin etnicitet. Rapporten är ett kunskapsunderlag för att vidareutveckla och följa upp vården utifrån ett patientperspektiv. Patientenkäter Under första tertialet 2017 genomfördes undersökningar för att mäta patienters upple-velse av och tillfredsställelse med vården via patientenkäter inom primär hörselrehabi-litering, dövtolk samt standardiserade vårdförlopp inom cancer. Förtroende för 1177Vårdguiden Sjukvårdsrådgivningen är en viktig ingång till hälso- och sjukvården för befolkningen. Ett högt förtroende för 1177Vårdguiden på telefon manifesteras genom hög följsamhet till råden som ges. Detta mäts månadsvis genom uppföljande telefonenkäter till perso-ner som vänt sig till 1177Vårdguiden på telefon för sjukvårdsrådgivning. Följsamheten till råden som ges är relativt konstant under årets första tre månader. I snitt har 93 pro-cent helt eller delvis följt de råd som angivits.

2.4.2 Rättvisande bild av vårdens möjligheter

Det är viktigt att befolkningens förväntningar på hälso- och sjukvården stämmer över-ens med hälso- och sjukvårdens uppdrag och faktiska möjligheter. Felaktiga förvänt-ningar kan i sig medföra negativa upplevelser av hälso- och sjukvården och i förläng-ningen leda till ett försämrat förtroende för landstinget. För att följa befolkningens för-troende för hälso- och sjukvården följs indikatorn

• andel av befolkningen som har ett stort förtroende för vården

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell mätning där samtliga landsting deltar. Under 2017 kommer mätningen liksom tidigare att genomföras i två omgångar, en på våren och en på hösten. Resultatet av vårens mätning kommer att återredovisas i del-årsbokslutet.

Kommunikation om patienters rättigheter och valmöjligheter Stockholms läns landsting ska på ett tydligt och tillgängligt sätt informera om innehål-let i landstingets vårdutbud samt patientens rättigheter och valmöjligheter. Bland an-nat innebär det satsningar på kommunikation kring framtidens hälso- och sjukvård, Nya Karolinska Solna, Framtidens vårdinformationsmiljö22 (FVM) men också lö-pande kommunikation om bland annat politiska beslut och vårdutbudet.

Under de första månaderna 2017 har särskilda kommunikationsinsatser genomförts kring bland annat ny närakutstruktur, ny struktur för akut omhändertagande och invig-ningen av ny behandlingsbyggnad på Södertälje sjukhus. Insatser har också gjorts för att kommunicera ärendena på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträden till olika

22 Tidigare programmet för 3 Regioner (3R)

Sida 42

målgrupper som vårdgivare och invånare. 3923 nyheter om hälso- och sjukvård har publicerats på sll.se.

23 Fram till och med 24/4 2017

Sida 43

3 MILJÖ Inom alla landstingsfinansierade verksamheter följs sedan flera år verksamheternas anpassning till landstingets miljökrav genom mätning av

• andel ekologiska livsmedel Ambitionen är att landstingets verksamheter, stora som små, ska använda ekologiska produkter i så hög utsträckning som möjligt. I hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut redovisas andelen ekologiska livsmedel på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Här avses kaffe, te, drickchoklad, mjölk och frukt som köps in till personalen. Indikatorn mäts två gånger om året och resultatet efter det första halvåret kommer redovisas i delårsbokslu-tet. Under början av 2017 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen bidragit med data till Landstingsstyrelsens förvaltnings övergripande miljöredovisning samt varit delaktiga i framtagandet av tillämpningsanvisningarna till Miljöprogram 2017 - 2021. Förvalt-ningen har även medverkat i projektet med att ta fram den nya programperiodens mil-jömålsunderlag gällande läkemedels miljöpåverkan. Det har tagits fram en rapport, Prioritering av läkemedel med miljörisk inom SLL, som ska fungera som stöd till olika verksamheter i deras arbete för att minska läkemedels miljöpåverkan.

Antalet besökare på websajten Janusinfo har ökat per månad 2017 jämfört med tidi-gare år. Uppdatering har skett av både miljödatabasen på Janusinfo och en webbutbild-ning om läkemedels miljöpåverkan på Lärtorget. En helt ny webbutbildning anpassad till det nya miljöprogrammet beräknas vara klar i juni 2017.

I delårsbokslutet kommer vårdgivarnas resultat när det gäller miljöarbetet 2016 att re-dovisas.

Sida 44

4 SOCIALT ANSVARSTAGANDE 4.1 Jämlikhet och jämställdhet Ett intensivt arbete har pågått kring införandet av det nya årliga jämställdhetspriset inom vården i landstinget. Från mitten av februari till slutet på april finns möjlighet till nominering av pristagare på flera av landstingets olika informationskanaler. Vårdgivare stärks genom att fortsatt ges möjlighet att delta i den landstingsdrivna utbildningen i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor.

4.2 Nationella minoriteter och minoritetsspråk

-

4.3 Deltagande för personer med funktions-nedsättningar Stockholms läns landstings nya Policy för delaktighet för personer med funktionsned-sättning är nu klar. Policyn ska kommuniceras både inom och utom förvaltningen, och utgör stöd för vilka krav som ställs på olika aktörer. Policyn kommer att kompletteras med en tillämpningsanvisning under hösten 2017. Anvisningen är ett stöd till de som omfattas av policyn med tydliga krav på vad som ska åstadkommas. Implementering pågår till en början inom förvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvalt-ningen har, med erfarenhet från en mindre försöksstudie, beslutat att alla chefer och medarbetare ska erbjudas en insiktsutbildning med inriktning mot tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Utbildningen kommer att ges löpande med sex ut-bildningstillfällen per år. Utbildningen kommer att erbjudas via landstingets utbild-ningsplattform Lärtorget med start hösten 2017.

4.4 Uppförandekod för leverantörer Varje år upphandlar landstinget produkter och tjänster för miljardbelopp. Landstingets ansvar för socialt ansvarstagande omfattar även att ställa krav på leverantörerna, både inom och utom rikets gränser, att uppvisa ett högt socialt ansvarstagande. En ny indi-kator har introducerats från 2017:

• andel av betydande leverantörer som har granskats avseende ett socialt ansvars-tagande

Sida 45

Hälso- och sjukvårdsnämnden bedöms ha cirka 20 betydande vårdleverantörer. Under hösten 2017 planeras en av dessa leverantörer att granskas. Granskningen kommer ge-nomföras av extern expertis som upphandlas centralt. Resultatet återrapporteras när det finns tillgängligt. Från och med 2016 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen inkluderat krav i enlighet med uppförandekoden24 för leverantörer i upphandlingar av vårdtjänster i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU).

4.5 Barnkonventionen Alla landstingsfinansierade verksamheter i Stockholms län ska arbeta med att stärka barns rättigheter i enlighet med FNs barnkonvention. Hälso- och sjukvårdsförvaltning-ens nätverksgrupp för barn och unga har under 2017 haft barnkonventionen som en återkommande punkt på dagordningen. Gruppen har under våren bland annat arbetat med förslag på kunskapslyft, barnkonsekvensanalyser och uppföljningsparametrar för vårdverksamheter. Nätverksgruppen fungerar också som referensgrupp för Stockholms läns landstings ar-bete med Sveriges Kommuners och landstings överenskommelse Stöd till riktade insat-ser inom området psykisk hälsa 2016. Utgångspunkten är att stärka barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Ett av de projekt som tilldelats medel berör barn som närstående i akuta situationer. Projektet heter Barn som anhörig, vid akuta transpor-ter och ambulansinsatser, kartläggning och behovsanalys. Det är viktigt att barns rättigheter beaktas inom alla delar av vården. Därför har det i uppdragsbeskrivningen för närakuterna skrivits in att "Vårdgivaren ska också till alla delar av sitt uppdrag verka för att uppfylla kraven i FNs konvention om barnets rättig-heter. Som ett redskap i detta arbete hänvisas till den handlingsplan som är fastställd av Stockholms läns landsting, se Vårdgivarguiden - Barnkonventionen."

24 Uppförandekoden bygger på International Labour Organizations (ILO) åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt tillverkningsländernas nationella lagstiftning om arbetar-skydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt

Sida 46

5 SÄKRA PROCESSER Varje nämnd och styrelse är, enligt Säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting, yt-terst ansvarig för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och ska anta egna föreskrif-ter för säkerhet i enlighet med riktlinjer för intern kontroll. Förvaltningschef ansvarar för riskhanterings- och säkerhetsfrågor inom sitt ansvars-/verksamhetsområde.

5.1 Informationssäkerhet Målet för Stockholms läns landstings informationssäkerhetsarbete är att skydda in-formationen inom verksamheten. Under 2017 fortsätter arbetet med att höja informat-ionssäkerheten inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det framtagna handlingspro-grammet för Stockholms läns landstings informationssäkerhet som sträcker sig till 2020 ligger till grund för hälso- och sjukvårdsförvaltningen handlingsplaner och de ak-tiviteter som genomförs under 2017.

En kartläggning av hälso- och sjukvårdsförvaltningens samtliga IT-komponenter (IT-system/tjänster) genomfördes under våren 2016. Det arbete som påbörjades under 2016 fortsätter under 2017 där alla informationstillgångar ska klassificeras (tilldelas ett skyddsvärde). Hittills är cirka 60 procent av alla informationstillgångar klassificerade, det vill säga tilldelade ett skyddsvärde.

Informationstillgångar ska även genomgå en granskning i webbverktyget Compliance-portalen, som identifierar brister som ska vara grunden för eventuella åtgärdsplaner. För 30 av de klassificerade informationstillgångarna har en granskning genomförts av följsamheten.

I Compliance-portalen har även en nulägesanalys av följsamheten till riktlinjerna på hela förvaltningen genomförts. De brister som identifierats är bland annat behov av en tydligare rutin för tilldelning och borttag av åtkomster till informationstillgångar för anställda, bättre introduktion av nyanställda vad gäller hanteringen av informationen på förvaltningen och förbättrad hantering av hot mot informationssäkerheten. En del förbättringar har redan genomförts. Resten kommer att ligga till grund för nästa hand-lingsplan för informationssäkerhet.

Vidare ska införandet av ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) fortsätta. In-förandet av LIS medför att arbetsprocesser och krav gällande informationssäkerhet tydliggörs till all verksamhet. All verksamhet ska skyndsamt integrera informationssä-kerhetsmålen i respektive verksamhetsplan för planering och uppföljning. Införandet i ordinarie planering och uppföljningsprocess innebär att verksamheten kan ta eget in-formationssäkerhetsansvar för informationstillgångarna. Hittills har två av förvaltning-ens avdelningar genomfört en nulägesanalys av följsamheten till LIS.

Sida 47

För att höja kunskapsnivån ska alla anställda ha genomgått eller tagit del av e-utbild-ningen i informationssäkerhet, DISA. Andelen anställda i hälso- och sjukvårdsförvalt-ningen som genomgått utbildningen följs under 2017. Uppföljning i början av året vi-sade att cirka 60 procent av medarbetarna hade genomgått e-utbildningen. En ny ut-bildning kommer att introduceras efter sommaren. I samband med detta kommer för-nyade krav på att samtliga medarbetare att ta del av utbildningen att skickas ut till re-spektive avdelningschef. Informationsförvaltning I 2016 års budget fattade landstingsfullmäktige beslut om att landstingets olika verk-samheter, under perioden 2016 till 2018, ska införa Verksamhetsbaserad informat-ionsredovisning, VIR, som ett led i arbetet med säkra processer för informationshante-ring. Projektet följer den handlingsplan som upprättats. Samtliga ledningsgrupper har tagit del av informationen om VIR. Under 2017 fortsätter kartläggning och identifiering av de allmänna handlingar som uppstår i förvaltningens arbetsprocesser. Av totalt 50 enheter har 38 enheter utbildats i VIR och 22 enheter har kartlagt sin information i sina arbetsprocesser.

5.2 Katastrofmedicinsk beredskap Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ansvaret för den katastrofmedicinska bered-skapen i Stockholms län. Uppdraget innebär att arbeta utifrån den lagstiftning som gäl-ler i perspektiven före, under och efter en allvarlig händelse. Med en allvarlig händelse menas en händelse som är så omfattande och/eller svår att den behöver ledas på ett särskilt sätt. I katastrofmedicinska termer så innefattar det stor olycka, katastrof, extra-ordinär händelse eller krig. Hot om att dessa kommer inträffa kan också leda till att särskild sjukvårdsledning behövs. Under de första månaderna har arbetet löpt enligt plan. Revideringen av den regionala katastrofmedicinska beredskapsplanen är dock försenad. En allvarlig händelse som prövat systemet är terrorattentatet den 7 april på Drottning-gatan i Stockholm. Omgående bedömdes händelsen som allvarlig och särskild sjuk-vårdsledning på regional nivå25 gick upp i katastrofläge för att sedan gå ner i förstärk-ningsläge och stabsläge. De fysiskt skadade i händelsen var relativt få relaterat till de psykologiskt drabbade, vilket lett till en stor krisstödsinsats. Tillsammans med Stock-holms stad upprättades ett gemensamt krisstödscentrum och en särskild krisstödstele-fonlinje öppnades. Det planverk som fanns på plats har fungerat väl, och en utvärde-ring är påbörjad. Händelsen kommer att medföra en större budgetavvikelse för verk-samheten under 2017.

25 Ledning på regional nivå innebär ledning och samordning av landstingets samlade resurser och samverkan med andra myndigheter, organisationer och sjukvårdshuvudmän.

Sida 48

5.3 Säkerhet Med säkerhet avses de åtgärder som minskar risken för att oönskade händelser ska in-träffa och därigenom stödjer organisationen så att verksamhetsmålen kan uppnås. Må-let för säkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är att skydda alla till-gångar, inklusive att värna om intressenternas förtroende. Skyddet ska därmed avse så-väl materiella som immateriella värden. I säkerhetsarbetet prioriteras skydd av liv, hälsa och den personliga integriteten. Förvaltningens lokala beredskapsfunktion har utrustat och utbildas i Räddningstjäns-tens RAKEL-apparatur och ingår i de tal-kanaler som sjukhus, övriga förvaltningar och bolag använder för kommunikation. Därmed finns nu ett etablerat samband mellan sä-kerhetsavdelningar och utvalda funktioner inom Stockholms län landsting. Förvaltningens lokala beredskapsfunktion har även deltagit i framtagandet av underlag för upphandling av bevakningstjänster av hälso- och sjukvårdsförvaltningens fastig-heter samt underlag för upphandling av brandskyddsprodukter. Vidare har bered-skapsfunktionen godkänts av Säkerhetspolisen för att vid behov utföra säkerhetspröv-ningar till känsliga positioner inom förvaltningen. En säkerhetsskyddschef har tillsatts i förvaltningen med uppdrag att särskilt beakta och förebygga till exempel att uppgifter som omfattas av sekretess inte röjs, ändras eller förstörs. Incidenter och särskilda händelser 2017 Förvaltningens lokala beredskapsfunktion har funnits med som stöd före, under och ef-ter, vid tre möten med vårdgivare där det funnits en hotbild mot medarbetare på för-valtningen samt hanterat sex andra händelser där hot- och riskbilden höjts och berört förvaltningen. Under terrorattacken i Stockholm i början av april 2017 ingick förvaltningens bered-skapsfunktion i den krisledningsgrupp som tillsattes.

Sida 49

6 VERKSAMHETENS EKONOMI Sammanfattning

• Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med april 2017 uppgår till 267 miljoner kronor. Resultatet per 30 april 2016 var 14 miljoner kronor.

• För 2017 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2016 var ett underskott på -25 miljoner kronor.

• Kostnadsutvecklingstakten ligger på 3,7 procent, jämfört med 3,4 procent vid samma tidpunkt föregående år. Prognosen är i nivå med budget, 4,4 procent.

• Kostnadsreducerande åtgärder för 2017 är budgeterade till 392 miljoner kronor. Prognostiserat utfall uppgår till 346 miljoner kronor.

• Kostnaderna för externt26 köpt hälso- och sjukvård har ökat med 161 miljoner kro-nor eller 2,7 procent jämfört med samma period 2016.

• Jämfört med motsvarande period 2016 har det totala antalet läkarbesök i öppen-vården minskat med 3,9 procent. Prognosen för 2017 är 4,4 procent lägre än bud-get.

• Jämfört med motsvarande period 2016 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård minskat med 2,1 procent. Prognosen för 2017 är 4,2 procent lägre än budget.

26 Avser all vård som ej drivs av Stockholms läns landsting

Resultaträkning Mkr

AC Utfall 1704

AC Budget

1704

Avvik AC-BU

AC Utfall1604

Föränd%

Progn2017

Budget2017

Avvik PR-BU

Bokslut2016

Intäkter 19 931 19 915 16 18 969 5,1% 59 743 59 744 -1 57 210

Kostnader -19 664 -20 037 374 -18 955 3,7% -59 743 -59 744 1 -57 235

Resultat 267 -122 390 14 0 0 0 -25

Sida 50

Resultatutveckling

Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med april visar ett överskott på 267 miljoner kronor. Det är 390 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Jämfört med samma period föregående år visar resultatet en förbättring på 253 miljo-ner kronor. Prognosen uppgår till noll kronor det vill säga ett resultat enligt budget. Kostnadsutveckling

Kostnadsutvecklingen till och med april 2017 ligger på 3,7 procent i jämförelse med samma period 2016. För perioden ligger kostnadsutvecklingen under budget. Progno-sen för 2017 är i nivå med budget.

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

600

700

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017

Nuvarande prognos Fg mån prognos

3,4%4,3%

5,4%4,8%

6,1%5,7%

4,9%4,8% 4,6%

10,8%

5,3%

6,3%

3,7% 4,4% 4,4%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612 1701 1702 1703 1704 PR2017

BU2017

Kostnadsutveckling per månad Prognos Budget

Sida 51

6.1 Vårdkonsumtion

HSN vård Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU PR/BU Bokslut

Antal besök / vårdtillfällen 1704 1604 % 2017 2017 Antal % 2016

Läkarbesök totalt 2 574 356 2 679 596 -3,9% 7 723 170 8 081 144 -357 974 -4,4% 7 573 681

Övriga besök totalt 3 550 943 3 471 046 2,3% 10 435 489 10 060 084 375 405 3,7% 10 022 578

Vårdtillfällen totalt 103 484 105 702 -2,1% 313 894 327 744 -13 850 -4,2% 308 249

Primärvård

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 1 393 577 1 459 742 -4,5% 3 943 000 4 227 090 -284 090 -6,7% 4 103 127

Övriga besök,exkl fysioterapi 2 062 175 1 954 699 5,5% 6 229 500 5 847 245 382 255 6,5% 5 825 115

Sjukgymnast -/- fysioterapeutbesök 731 069 736 628 -0,8% 2 050 000 2 030 000 20 000 1,0% 2 019 228

Somatisk specialistvård

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 1 029 022 1 068 953 -3,7% 3 330 570 3 399 554 -68 984 -2,0% 3 036 329

Övriga besök 326 196 341 278 -4,4% 826 489 818 339 8 150 1,0% 922 100

Vårdtillfällen 80 167 83 205 -3,7% 245 894 256 724 -10 830 -4,2% 239 715

Psykatri

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 146 771 145 778 0,7% 432 600 437 500 -4 900 -1,1% 419 698

Övriga besök 427 427 434 366 -1,6% 1 318 500 1 353 500 -35 000 -2,6% 1 244 784

Vårdtillfällen 10 235 10 222 0,1% 30 880 32 820 -1 940 -5,9% 30 999

Äldresjukvård

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 4 986 5 123 -2,7% 17 000 17 000 0 0,0% 14 527

Övriga besök 4 076 4 075 0,0% 11 000 11 000 0 0,0% 11 351

Vårdtillfällen 13 082 12 275 6,6% 37 120 38 200 -1 080 -2,8% 37 535

Sida 52

• Se vidare bilaga 4 Fördjupad analys av ekonomi och verksamhetsutfall per vårdom-råde.


• Jämfört med motsvarande period 2016 har det totala antalet läkarbesök i öppen-vården minskat med 3,7 procent. Prognosen för 2017 är 2,0 procent lägre än bud-get.


Primärvård

• Antalet läkarbesök inom primärvård visar en minskning med 4,5 procent och pro-gnosen ligger 3,9 procent under budget. Antalet läkarbesök inom husläkarverksam-heten visar en minskning med 5,8 procent. Prognosen för 2017 ligger 8,7 procent lägre än budget.

Psykiatri

• Totalt ligger antal läkarbesök på samma nivå som 2016 och för helår 2017 progno-sticeras besöken uppgå till samma nivå som 2016.

• Antal vårdtillfällen ligger i nivå med utfallet 2016. Prognosen för 2017 för antal vårdtillfällen ligger på samma nivå som för helåret 2016, vilket är något lägre än budget 2017.

-4,5%

-3,7%

-3,7%

0,7%

0,1%

6,6%

-0,8%

-3,9%

9,7%

2,6%

3,1%

-0,4%

-1,1%

1,5%1,5%

Läkarbesök inom primärvårdFörändr. 17/16

Bokslut/prognosLäkarbesök inom akutsomatik

Förändr. 17/16Bokslut/prognos

Vårdtillfällen inom akutsomatikFörändr. 17/16

Bokslut/prognosLäkarbesök inom psykiatri


Vårdtillfällen inom psykiatriFörändr. 17/16

Bokslut/prognos

Vårdtillfällen inom geriatrikFörändr. 17/16

Bokslut/prognosFysioterapeut besök

Förändr. 17/16Bokslut/prognosBokslut/prognos

Konsumtion av vård jan-april 2017 jämfört med samma period 2016.

Bokslut 2016 jämfört med prognos 2017

Sida 53

Äldresjukvård

• Antal vårdtillfällen har ökat med 6,6 procent mot 2016. Prognosen för 2017 är att antalet vårdtillfällen beräknas ligga på 2016 års nivå, vilket är något lägre än bud-get 2017.

• Antal besök ligger 2,7 procent under samma period föregående år. Prognosen för helt år förväntas nå upp till budget, vilket är något högre än utfallet år 2016.

6.2 Ekonomi

6.2.1 Resultatutveckling och prognos

ResultaträkningMkr

Utfall1704

Budget 1704

AvvikAC-BU

Utfall1604

Föränd%

Progn2017

Budget2017

Avvik PR-BU

Boksl2016

Statsbidrag 6% momskompensation 506 475 31 490 3,2% 1 424 1 423 1 1 481

Landstingsbidrag 18 939 18 939 0 17 895 5,8% 56 816 56 816 0 53 684

Övriga intäkter 477 490 -13 579 -17,7% 1 470 1 469 1 1 955

Omställningsbidrag 10 12 -2 5 100,0% 36 36 0 91

Verksamhetens intäkter 19 931 19 915 16 18 969 5,1% 59 746 59 744 2 57 211

Bemanningskostnader -184 -196 12 -179 2,6% -587 -587 0 -511

Köpt Hälso- och sjukvård -16 519 -16 666 148 -16 190 2,0% -49 880 -49 641 -239 -48 308

Övriga kostnader -2 949 -3 159 211 -2 580 14,3% -9 228 -9 466 238 -8 319Verksamhetens kostnader före omställningskostnader -19 651 -20 021 370 -18 949 3,7% -59 696 -59 694 -2 -57 138

Omställningskostnader -10 -12 2 -5 100,0% -36 -36 0 -91

Verksamhetens kostnader -19 661 -20 033 372 -18 954 3,7% -59 732 -59 730 -2 -57 229

Avskrivningar -3 -5 2 -2 100,0% -14 -14 0 -6

Nettokostnad 268 -122 390 14 0 0 0 -25

Finansnetto 0 0 0

Resultat 267 -122 390 14 0 0 0 -25 Resultatet för april visar ett överskott med 267 miljoner kronor. Resultatet är en för-bättring mot motsvarande period föregående år med 253 miljoner kronor. Överskott uppvisas för somatisk specialistvård, läkemedel, psykiatri geriatrik samt övrig vård. Underskott uppvisas för primärvård och tandvård. Periodens intäktsutfall är 19 931 miljoner kronor att jämföra med den periodiserade budgeten 19 915 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 5 procent jämfört med mot-svarande period föregående år och förklaras av ökat landstingsbidrag och 6 procent momskompensation i form av statsbidrag. Den minskning av övriga intäkter jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat av asylbidrag 52 miljoner kronor och rehabiliteringsgarantin 24 miljoner kronor. Jämförelsestörande poster för övriga intäkter är att intäkter för läkemedel för barn och fria glasögon för barn 39 mil-joner kronor ingår i landstingsbidraget från och med 2017.

Sida 54

Periodens kostnadsutfall är -19 661 miljoner kronor att jämföra med den periodiserade budgeten -20 033 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 3,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Bemanningskostnaderna avseende anställd personal visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 12 miljoner kronor, som bland annat förklaras av vakanser. Köpt hälso-och sjukvård visar ett överskott med 148 miljoner kronor jämfört med peri-odiserad budget. Detta förklaras bland annat av lägre kostnader än väntat för medi-cinsk service, privata specialister på nationella taxan och förlossningsvård. Köpt hälso-och sjukvård har ökat med 2 procent jämfört med motsvarande period före-gående år. Det förklaras bland annat av ökade kostnader för husläkarverksamhet, hem-sjukvård, utlandsvård, BUMM samt vårdval smärta. Övriga kostnader visar ett överskott om 210 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget, vilket bland annat förklaras av lägre kostnader än väntat för läkemedel och IT-kostnader. Övriga kostnader har ökat med 14 procent jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras främst av hyreskompensation för kostnader för strategiska fastighetsinvesteringar till sjukhusen med 385 miljoner kronor. Omställningskostna-derna till S:t Görans sjukhus uppgår till 10 miljoner kronor.

6.2.2 Resultat per verksamhetsgren


• Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med april 2017 uppgår till 187 miljoner kronor. Som jämförelse kan nämnas att resultatet per 30 april 2016 var 60 miljoner kronor.

• För 2017 prognostiseras ett ekonomiskt resultat på 94 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet 2016 var 39 miljoner kronor.

Resultat per VO Mkr

Utfall1704

Utfall1604

Prognos2017

Budget2017

Avvik PR-BU

Bokslut2016

Somatisk specialistvård 187 60 94 0 94 39

Primärvård -6 -136 -143 0 -143 -143

Psykiatri 22 36 0 0 0 101

Geriatrik 9 -20 0 0 0 -105

Tandvård -8 -16 0 0 0 -8

Övrig sjukvård inkl egen verksamhet 7 90 99 0 99 146

Läkemedel 56 0 -50 0 -50 -55Resultat 267 14 0 0 0 -25

Sida 55

• Utfallet för omställningsavtalen för akutsjukhusen visar ett överskott med 6 miljo-ner kronor mot periodiserad budget. Prognosen för omställningsavtalen akutsjuk-hus är ett överskott på 57 miljoner kronor. 15 miljoner av dessa avser lägre ersätt-ning till Karolinska Universitetssjukhuset samt Södersjukhuset för att de bedömer att de inte klarar kvalitetskraven i avtalet. 28 miljoner kronor avser reducerad er-sättning för bristande tillgänglighet på akutsjukhusen. Karolinska Universitetssjuk-huset bär 20 miljoner kronor av dessa. 14 miljoner kronor avser förlossningsverk-samheten vid Södertälje sjukhus.

• Vårdval förlossning vid akutsjukhusen visar ett överskott med 32 miljoner kronor mot periodiserad budget. Förlossningarna i länet har minskat med 3,0 procent jämfört med förra året.

• Tilläggsavtal akutsjukhus visar ett överskott med 14 miljoner kronor mot periodise-rad budget. Prognosen visar dock ett underskott på 28 miljoner kronor. Karolinska Universitetssjukhuset har fått ett utökat tilläggsuppdrag inom urologi på 24 miljo-ner kronor och Södersjukhuset har fått ett utökat uppdrag inom fotkirurgi på 9 mil-joner kronor. Prognosen för intravitriala läkemedel visar ett överskott om 5 miljo-ner kronor.

• S:t Görans sjukhus visar ett underskott för perioden med 4 miljoner kronor mot pe-riodiserad budget. Det avser främst ett utökat uppdrag inom onkologi- och urolog-verksamheterna samt ersättning för fler akuta patienter. Prognosen beräknas till ett underskott med 22 miljoner kronor.

• Privata enheter exklusive privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal visar ett överskott med 77 miljoner kronor för perioden. 49 miljoner kronor avser vårdval. Utflytt av vård från akutsjukhusen har inte skett i samma omfattning som planerat.

• Privata specialister på nationella taxan visar ett överskott på 26 miljoner kronor mot periodiserad budget. De största avvikelserna är inom urologi, plastikkirurgi, allmänkirurgi och gynekologi jämfört med samma period 2016. Prognosen beräk-nas till ett överskott med 45 miljoner kronor.

• Medicinsk service visar ett överskott på 32 miljoner kronor mot periodiserad bud-get. Prognosen beräknas till ett överskott på 50 miljoner kronor.

• Utfallet för utlandsvården visar ett underskott med 27 miljoner kronor mot perio-diserad budget. Orsaken är ökade kostnader för hyperhidros, som uppgår till cirka 33 miljoner kronor. Det omfattar planerad vård utomlands, framförallt i Danmark, och landstinget får ersätta vårdgivaren för hela vårdkostnaden, inte bara vad vår-den skulle ha kostat i hemlandstinget. Prognosen beräknas till ett underskott på 50 miljoner kronor mot årsbudget.

Primärvård

• Primärvårdens ackumulerade resultat för första tertialet 2017 visar ett underskott på 6 miljoner kronor vilket är 1 miljon sämre än ackumulerad budget. Motsvarande resultat för 2016 var ett underskott på 136 miljoner kronor.

Sida 56

• Det ekonomiska resultatet för 2017 prognosticeras till ett underskott på 143 miljo-ner kronor. För 2016 var resultatet ett underskott på 143 miljoner kronor.

• Orsaken till det prognostiserade underskottet är de under året succesivt ökande kostnaderna dels för nya vårdgivare och produktionsökningar inom flera vårdvals-områden och ökade kostnader inom hemsjukvården och utbyggnad av nya näraku-ter.

• Husläkarverksamheten visar ett överskott på 16 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor sämre än periodiserad budget. Helårsprognosen är i nivå med budget. Inom denna prognos beräknas ett underskott för medicinsk service med 20 miljoner kro-nor, vilket balanseras med lägre kostnader för besöksersättningar.

• Hemsjukvården visar ett underskott på 24 miljoner kronor för perioden. Det är ett underskott på 22 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen för 2017 är ett underskott med 50 miljoner kronor. Underskottet förklaras av besöksökningar med anledning av att allt fler kommuner inför stopp för att ta emot delegationer. Kostnaderna i hemsjukvård består framförallt av besöksersättningar.

• Psykosocial verksamhet visar ett överskott på 5 miljoner kronor för perioden och ett överskott mot periodiserad budget på 8 miljoner kronor. Prognosen visar ett överskott på 25 miljoner kronor. Budgeten inom psykisk ohälsa är anpassad till den mycket kraftiga årliga volymökning på runt 20 procent som varit tidigare. Besöks-utvecklingen 2017 förväntas ligga runt 5 procent.

• Närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus visar ett överskott på 6 miljoner kronor för perioden, vilket är 3 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Den nya närakut som planerades att starta den första april har ännu inte öppnat.

• BVC visar ett överskott på 4 miljoner kronor till och med perioden. Antalet besök har minskat på grund av att antalet förlossningar är lägre än 2016. Mottagningarna har även haft svårigheter att rekrytera personal. Prognosen för helåret beräknas till ett överskott på 23 miljoner kronor.

• BUMM visar ett underskott med 11 miljoner kronor för perioden. Det är 17 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Kostnaderna för BUMM har ökat med 16,3 procent jämfört med samma period förra året. Volymerna har ökat med 15,4 pro-cent. Prognosen visar ett underskott på 55 miljoner kronor.

• Primärvårdsrehab exklusive privata fysioterapeuter visar för perioden ett under-skott på 21 miljoner kronor, vilket är ett överskott på 9 miljoner kronor mot perio-diserad budget. Underskottet är resultatet av dels en för låg budget och dels av ökade kostnader för fler resurskrävande patienter. Prognosen visar ett underskott med 50 miljoner.

• Vårdval rehabilitering för långvarig smärta visar ett underskott med 14 miljoner kronor för perioden. Kostnaderna ökade kraftigt i slutet på föregående år då verk-samheterna var i full drift. Den höga vårdkonsumtionen förväntas fortsätta under 2017. Från april har ytterligare en ny vårdgivare startat vilket medför en beräknad kostnadsökning på 14 miljoner kronor. Den totala prognosen beräknas till ett un-derskott på 50 miljoner kronor.

Sida 57

Psykiatri

• Psykiatrins ackumulerade resultat för första tertialet 2017 uppgår till 22 miljoner kronor. Motsvarande resultat för 2016 var 36 miljoner kronor. Inom stora delar av psykiatrin ligger dockavtalen fortfarande med år 2016 års priser vilket gör att över-skottet kommer minska när detta regleras.

• Det ekonomiska resultatet för 2017 prognostiseras i nivå med budget. För 2016 var resultatet ett överskott på 101 miljoner kronor.

• Resultatet för april avseende allmänpsykiatri visar ett överskott på 40 miljoner kro-nor vilket är 46 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Avtal med de fem landstingsdrivna klinikerna har ännu inte slutits. För de landstingsdrivna vårdgi-varna ligger kostnadsutfallet för perioden på 2016 års priser. Prognosen beräknas till ett överskott med 50 miljoner kronor.

• BUP visar ett överskott för perioden med 7 miljoner kronor jämfört med periodise-rad budget. Avtalet med SLSO är inte klart och bokförda kostnader är därför enligt 2016 års nivå. När avtalen är klara kommer överskottet att minska. Prognos ligger på budget.

• Ätstörningsvården visar ett underskott på 1 miljon kronor. Underskottet förklaras av utökade beställningar inom öppenvården för att möta ökade behov och skapa förutsättningar att åtgärda kösituationen. Avtal med SLSO inom ätstörningsvård är under förhandling och förväntas rymmas inom budgetramen 2017. Prognosen lig-ger på budget.

• Riksavtal/Utomlänsvård - verksamheten är underbudgeterad på grund av kraftiga kostnadsökningar under 2016. Platserna inom Rättspsykiatri Stockholm är fullbe-lagda och placeringarna vid Karsudden överstiger avtalets 60 platser. Allt fler döms till rättspsykiatrisk vård och situationen ser i stort sett lika ut i övriga landet. Flest patienter är placerade i Sundsvall. Äldresjukvård

• Äldresjukvårdens ackumulerade resultat för första tertialet 2017 visar ett överskott på 9 miljoner kronor vilket är 2 miljoner lägre än periodiserad budget. Motsva-rande resultat för 2016 var ett underskott på 20 miljoner kronor.

• Det ekonomiska resultatet för 2017 prognosticeras till nollresultat. För 2016 var re-sultatet ett underskott på 105 miljoner kronor.

• Specialiserad palliativ vård visar underskott med 8 miljoner kronor och ett under-skott mot periodiserad budget på 1 miljon kronor. Orsaken till detta är två nytill-komna enheter som har en högre beläggning än vad som beräknades i budgeten. Årsresultatet prognosticeras till ett underskott på 20 miljoner kronor.

• ASiH visar ett positivt resultat på 13 miljoner kronor för perioden och ett överskott på 3 mkr mot periodiserad budget. Orsaken till detta är att antal inskrivna patien-ter per dag har planat ut mer än vad som har budgeterats. Vissa vårdgivare har fått ett minskat antal remisser. Resultatet prognostiseras till ett överskott på 20 miljoner kronor.

Sida 58

Tandvård

• Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med april 2017 visar ett underskott med 8 miljoner kronor. Utfallet mot periodiserad budget visar ett över-skott på 1 miljon kronor.

• För 2017 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i enlighet med budget.

• Tandvård för barn och ungdomar visar ett överskott med 1 miljon kronor. På årsba-sis bedöms vården produceras enligt budget.

• Tandvård för vuxna visar ett underskott med 5 miljoner kronor. På årsbasis be-döms vården produceras enligt budget.

Övrig sjukvård och övrig verksamhet

• Det totala resultatet för hjälpmedelsområdet visar ett överskott med 18,8 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett överskott på 22 miljoner kronor. Verksam-heten prognostiserar ett underskott på 15 miljoner kronor. Hjälpmedelscentrals-verksamhet prognosticerar ett underskott med 30 miljoner kronor. Ökade kostna-der för kontinuerliga/flash-glukosmätare tillkommer från och med 1 juni.

• Verksamhet kopplad till sjukskrivningsmiljarden visar ett överskott med 12 miljo-ner kronor. Budgeten för 2017 har stärkts genom överföring av statsbidrag. Beställ-ningarna från försäkringskassan av fördjupade medicinska utredningar (FMU) är mycket ojämnt fördelade under året. Under senare delen av året förväntas kostna-derna stiga. Under 2017 är detta en försöksverksamhet för landstingen, men under 2018 övergår ansvaret genom en lagändring till landstingen. Kostnaden förväntas öka väsentligt på sikt. Övriga åtgärder för att uppfylla årets villkor i överenskom-melsen om rehabilitering och sjukskrivning är framförallt kompetensutveckling i försäkringsmedicin och rehabiliteringskoordinatorer. För verksamheten prognosti-seras ett överskott på 13 miljoner kronor.

• Habiliteringen visar ett underskott på 4 miljoner för perioden. Prognosen är i enlig-het med budget.

• Resultatet för individuella vårdärenden visar ett överskott med 9 miljoner kronor. Helårsprognosen visar ett överskott med 6 miljoner kronor mot årsbudget.

• Specialiserad rehabilitering visar ett överskott för perioden på 5 miljoner kronor. De största avvikelserna redovisas inom vårdvalen för Specialiserad rehabilitering med cirka 2 miljoner kronor och för rehabilitering för cancerdrabbade patienter med cirka 3 miljoner kronor.

• Resultatet för vårdgarantiärenden visar ett överskott om 4 miljoner kronor. Pro-gnosen pekar på ett överskott för 2017 med 6 miljoner kronor.

• Prehospital vård och sjukresor visar ett underskott med 1 miljon kronor. Kostnads-utfallet för Prehospital vård är cirka 5 miljoner kronor lägre än periodiserad bud-get. Helårsprognosen visar ett underskott med 50 miljoner kronor mot budget.

Ambulanssjukvården redovisar ett överskott för perioden med 5 miljoner kronor. Huvudsaklig orsak till överskottet är att avtal och periodbudget inte stämmer över-ens i början av året varför det i bokfört resultat redovisas ett överskott jämfört med

Sida 59

periodiserad budget för dessa avtal. Även FRAPP uppvisar ett överskott i perioden beroende på att stor del av kostnaderna kommer något längre fram under året. Pro-gnosen pekar på ett underskott på 15 miljoner kronor.

Sjukresor redovisar ett underskott på 6 miljoner kronor för perioden. Detta då kostnaderna för resor med specialtaxi, som är en dyrare form av sjukresa, ökat jäm-fört med motsvarande period föregående år. För sjukresa med vanlig taxi har både antal och kostnader minskat jämfört med samma period 2016.Prognosen för sjuk-resor pekar på ett underskott med cirka 35 miljoner kronor.

• Läkemedelskostnaderna har hittills ökat med 1,0 procent. För helt år prognostise-ras en kostnadsökning på 3,7 procent jämfört med bokslut 2016 i enlighet med lä-kemedelssakkunnigas prognos för läkemedelsutvecklingen, vilket innebär ett un-derskott med 50 miljoner kronor. Prognosen förutsätter effekter av beslutade be-sparingsåtgärder inom läkemedelsområdet med 40 miljoner kronor.

6.2.3 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård

Totalt har kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård ökat med 161 miljoner kro-nor eller 2,7 procent jämfört med samma period 2016. Somatisk specialistvårds kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård har ökat med 43 miljoner kronor eller 2,3 procent jämfört med samma period 2016. Kostnadsök-ningen beror på högre totalersättning 2017 inom huvudavtalet till Capio S:t Görans sjukhus. Samtidigt har kostnaderna minskat till följd av att BB Sophia stängde i maj 2016. Psykiatrins kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård har ökat med 28 miljoner kronor eller 5,9 procent jämfört med samma period 2016. Inga nya privata avtal har tillkommit, ökningen beror huvudsakligen på att antalet patienter som erhåller rätts-psykiatrisk vård i andra landsting har ökat kraftigt till följd av platsbrist i Stockholm. Primärvårdens kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård har ökat med 76 miljoner kronor eller 3,4 procent jämfört med samma period 2016. Kostnaderna för externt köpt vård inom Vårdval Barn -och ungdomsmedicinska mottagningar har ökat betydligt jämfört med föregående år på grund av att antalet vårdgivare ökar samt att befintliga mottagningar expanderar (21,8 mkr kostnadsökning 2017 jämfört med 2016). Även

Externt köpt hälso- och sjukvård Mkr

Utfall1704

Utfall1604

Förändr%

Prognos2017

Budget2017

Avvik PR-BU

Bokslut2016

Somatisk specialistvård 1 912 1 869 2,3% 5 764 5 791 -27 5 520

Primärvård 2 313 2 237 3,4% 6 988 6 829 159 6 608

Psykiatri 504 476 5,9% 1 547 1 547 0 1 448

Geriatrik 632 570 10,9% 1 847 1 837 10 1 763

Tandvård 162 146 11,0% 505 505 0 434

Övrig sjukvård 639 705 -9,4% 2 018 2 007 11 2 105

Summa 6 163 6 002 2,7% 18 669 18 516 153 17 879

Sida 60

kostnaderna inom vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuk-lighet och för utmattningssyndrom ökar stadigt. Äldresjukvårdens kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård har ökat med 62 mil-joner kronor eller 10,9 procent jämfört med samma period 2016. Ökningen är en följd av utökningar/nya vårdplatser. Tandvårdens kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård har ökat med 16 miljoner kronor eller 11,0 procent jämfört med samma period 2016. För Praktikertjänst är ök-ningen cirka 7,0 procent. Kostnadsökningen avser främst specialisttandvård för barn och ungdomar. Karolinska Institutet, odontologiska institutionen minskar med 7,1 pro-cent, vilket främst kan hänföras till uppdraget specialistutbildning. För övriga privata vårdgivare och övriga landsting ökar kostnaden med cirka 16,0 procent, vilket främst kan hänföras till den landstingsfinansierade vuxentandvården. För Övrig vård har kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård minskat med 66 miljoner kronor eller 9,4 procent jämfört med samma period 2016. Minskningen avser främst hjälpmedelskostnader. Vårdkonsumtionen inom öppenvård har minskat med 6,9 procent för landstingsdriven vård medan den externt köpta vården har ökat med 0,1 procent. Inom slutenvården har den landstingsdrivna vården minskat med 2,8 procent medan den externt köpta vården har ökat med 4,4 procent. Den landstingsexterna vårdens andel av vårdkonsumtionen har således ökat för såväl sluten vård som för öppen vård. Prognosen visar en ökning främst inom BUMM, rehabilitering långvarig smärta, vux-enpsykiatri, rättspsykiatri samt geriatrik.

6.2.4 Avskrivningar och finansnetto Utfallet för avskrivningar visar ett överskott 1,7 miljoner kronor jämfört med periodise-rad budget som främst är hänförligt till förseningar mot plan vad gäller införande av FRAPP (framtida IT-plattform för prehospital vård).

Sida 61

6.2.5 Investeringar

Utfallet för investeringar, reinvesteringar och kompletteringar av inventarier för för-valtningen uppgår till 5,2 miljoner kronor vilket främst avser FRAPP. Förklaring till av-vikelsen för FRAPP jämfört med budgeten är förseningar mot plan vad gäller införande av FRAPP.

Investeringar Mkr

Årets utgift 1704

Prognos 2017

Budget 2017

Avvik PR-BU

Upparb grad (%)

Ack total utgift 17XX

Budget total utgift

U

FRAPP 5 14 4 10

Inventarier /It 0,2 4 5 -1 Katastrofmed beredskap utrustning 1 1 0Totalt investeringar 5,2 19 10 9 0 0 0

Sida 62

6.3 Analys och eventuella riskfaktorer Sammantaget visar bokslutet för det första tertialet ett bättre resultat än budgeterat och en relativt låg kostnadsökningstakt. Detta tillsammans med totalt sett minskande vård-konsumtion både för läkarbesök och slutenvårdstillfällen gör att den övergripande be-dömningen är att utsikterna är goda för att klara ett positivt resultat för helåret 2017. Detta till trots finns ett antal riskfaktorer där kostnaderna kan komma att öka utöver budget vilka kommenteras nedan. Somatisk specialistvård

- S:t Görans akutsjukhus har rätt till 4,0 procents produktion över avtalad målvo-lym med en ersättning på 40,0 procent av DRG-poängpriset. Detta innebär en ekonomisk risk om cirka 27 miljoner kronor.

- För utlandsvården (EU-vård) finns en risk för fortsatta kraftiga kostnadsök-ningar med överskridande av budgeten som följd.

Primärvård

- När en kommun eller stadsdel tar beslut om delegationsstopp ökar antalet be-sök i hemsjukvård och därmed även landstingets kostnader för verksamheten. Om fler kommuner inför delegationsstopp kan kostnaderna inom basal hem-sjukvård öka mer än prognostiserat.

- Kostnaderna för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar BUMM kommer sannolikt att öka ytterligare under 2017, då allt fler mottagningar har tecknat vårdvalsavtal samt befintliga mottagningar har utökat sina verksamheter.

- Risk för ökande kostnader för vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom.

Tandvård

- Det har skett en stor ökning av antalet nya remisser för specialisttandvård till barn och ungdomar under årets första fyra månader jämfört med motsvarande period föregående år. Om utvecklingen följer den som gällde 2016 kommer kostnaderna öka under senare delen av 2017 när vården utförts och fakturerats.

Övrigt - Från och med den 1 juni 2017 kommer ansvaret för inhalationsutrustning och

infusionspumpar för läkemedel att gå över från Tandvårds- och läkemedelsför-månen till landstinget. Detta medför en kostnadsökning.

- Kostnaden för sjukresor är svårbedömd. Antal resor ser ut att fortsätta öka, framförallt för specialtaxi som också är en dyrare form av sjukresa. Dessa resor utgör en knapp tredjedel av totalt antal resor.

- Stor risk att kostnader för vårdvalen inom specialrehabilitering överstiger bud-geten. Vårdvalens avtalskaraktär har inga takvolymer inbyggda därför bedöms enheten att risken för volymökningar är stor.

- Avtalet med SLSO avseende rehabilitering för cancerpatienter ligger på årsbasis på 25 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen garanterar SLSO 15

Sida 63

miljoner kronor i ersättning för innevarande år oavsett produktion. Med den produktionstakt SLSO uppnår nu bedöms en ekonomisk besparingsmöjlighet om cirka 10 miljoner kronor.

6.4 Ledningens åtgärder I Slutlig budget för 2017 ingick åtgärder med kostnadsreduceringar inom vårdvalsom-råden med 145 miljoner kronor som hade beslutats i Hälso- och sjukvårdsnämnden i september 2016. I samband med budgetbeslutet i oktober 2016 fattades beslut om yt-terligare kostnadsreducerande åtgärder med 194 miljoner kronor. I budget 2017 har också ytterligare åtgärder motsvarande 53 miljoner kronor avseende minskade kostna-der för den egna förvaltningen preciserats i förhållande till budget 2016. Uppföljningen per april visar att åtgärderna i huvudsak får budgeterade effekter. Vissa åtgärder ger inte full effekt eller har försenats, detta balanseras dock inom nämndens totala omsättning med andra kostnadsminskningar.

Sida 64

6.5 Verksamhetsförändringar Primärvård

• Antalet husläkarmottagningar var i april totalt 207. En ny mottagning, Skärhol-menhälsan, har öppnat under perioden. 27 mottagningar har tilläggsuppdraget Barn och unga med psykisk ohälsa och 2 har tilläggsavtalet Multimodal rehabilite-ring (MMR1).

• Antalet mottagningar för medicinsk fotsjukvård var 135. Under året har 5 nya mot-tagningar tillkommit och 4 har stängt.

• Den 31 januari stängde länets 3 hälsomottagningar. Beslutet fattades av fullmäktige före jul som en del av budgetbesparingarna inför 2017. I förhållande till kostna-derna hade verksamheterna låga patientvolymer. Bedömningen var att motsva-rande insatser kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt.

• Inom BUMM vårdval har tre nya mottagningar öppnat under 2017. Fridhems BUMM på Kungsholmen, Stockholms kids BUMM på Östermalm samt Sabbats-bergs BUMM på Norrmalm. Stureplans BUMM drevs tidigare av en privat vårdgi-vare. Nu drivs verksamheten av Stockholms läns landsting.

• Inom vårdvalet BVC stängdes BVC Axelsberg och BVC Gröndal, som drevs av en privat vårdgivare fram till 31 mars. Den 1 april öppnades mottagningarna igen i SLSOs regi. BVC Sköndal har stängt i början på året.

• Den 1 mars blev Sodexo ny leverantör av rehabilitering vid Syncentralenen.

• Under året har en ny logopedmottagning godkänts att starta och en har godkänts för förtida upphörande. En ny mottagning för primärvårdsrehabilitering har god-känts att starta. Inom specialiserad fysioterapi har 12 nya fysioterapeuter startat verksamhet. Totalt finns 102 logopedmottagningar och 72 primärvårdsrehabilite-ringsmottagningar i länet. Inom vårdval specialiserad fysioterapi finns det totalt 274 fysioterapeuter.

• Inom Vårdval för rehabilitering vid långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom har en mottagning tillkommit. Totalt finns 9 mottag-ningar i länet.

Geriatrik

• Sedan föregående år har utökningar av vårdplatser skett vid Kungsholmsgeriatri-ken (42 vårdplatser), Dalengeriatriken (14) och Handengeriatriken (12).

• Vid Löwetgeriatriken öppnas från april 2017 10 nya vårdplatser samt från oktober ytterligare 14 nya vårdplatser. Sammantaget utökas antalet vårdplatser vid Löwet-geriatriken från 34 till 58 under året. Helårseffekten av 24 nya vårdplatser beräk-nas till omkring 875 vårdtillfällen. Delårseffekten under 2017 beräknas ge en utök-ning med 370 vårdtillfällen.

• Danderydsgeriatriken har stängt 25 vårdplatser från mitten av april och disponibla platser har minskat från 109 till 84. Antalet vårdtillfällen beräknas minska med

Sida 65

knappt 700 vårdtillfällen till följd av stängningen som beräknas vara året ut. Orsa-ken till stängningen är problem att rekrytera personal eftersom Danderydsgeriatri-ken står inför en flytt till Sollentuna sjukhus. Personal har sökt sig till andra klini-ker inom Danderyds sjukhus för att inte behöva flytta. Till viss del kommer sanno-likt Jakobsbergs-geriatriken att kunna utöka sin produktion för att täcka upp på norrsidan.

Specialistvård

Följande verksamheter har avvecklats:

• Gynekologmottagning Karin Etzler • City Kvinnohälsa Stockholm AB byter namn till ALB Läkargruppen Viktoria och

får nya lokaler vid Medborgarplatsen • Hudmottagningen Aleris specialistvård Handen • GynStockholm Stuvsta

Följande verksamheter har startat:

• Strandklinikens Gyncenter Danderyd

Sida 66

7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS-FÖRVALTNINGEN Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekry-tera, behålla och utveckla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar i de medarbetarundersökningar som årligen genomförs i landstinget. På övergripande nivå följs Totalindex medarbetarenkät 27 och Ledningsindex28. Eftersom resultatet av 2016 års medarbetarenkät inte var tillgängligt för redovisning i årsredovisningen 2016 redo-visas resultatet i detta tertialbokslutet.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som arbetsgivare Medarbetarenkäten för 2016 genomfördes under november 2016 och resultatet presen-terades i mitten av februari i år. Då landstinget har en ny leverantör för genomförandet av medarbetarenkäter är årets enkät inte jämförbar med tidigare års mätningar. Målet för 2017 sätts därför till nivån på utfallet för 2016. Målet för 2017 blir alltså att minst uppnå samma nivå som 2016. Inom förvaltningen pågår ett arbete, baserat på resultatet från höstens medarbetaren-kät. Avdelningar och enheter arbetar aktivt med att utveckla och stärka de områden som i enkäten visade på behov av förbättring men också de områden med goda resultat där syftet är att arbeta för att bibehålla det goda resultatet. På övergripande nivå har beslut tagits att ledningen ska arbeta bland annat med aktiviteter som ska leda till att utveckla ambassadörsskapet. HR-avdelningen har tagit fram mallar för kompetensplaner som är tänkt ska användas av förvaltningens chefer på varje organisatorisk nivå som ett analysunderlag för att pla-nera den framtida kompetensförsörjningen på varje enhet och avdelning. Planen ska användas som ett komplement till KOLL.

27 Medarbetarenkäten är förvaltningens främsta verktyg för att undersöka arbetsmiljön. Den ger ett underlag som kan och ska användas för att systematiskt arbeta med att utveckla verksamhet och arbetsmiljö. 28 Sammanvägt index. Sammanfattar ett antal frågor som är baserat på den nya AFSen och vår personalpolicy som handlar om ledarskap

Utfall helår 2016

Mål 2017

Totalindex medbetarenkät 73 73

Ledningsindex 72 72

Sida 67

För att effektivisera arbetet med arbetsmiljöfrågor har det tagits fram ett digitalt verk-tyg som ska användas vid förvaltningens arbete med att genomföra och dokumentera skyddsronderna. I övrigt har en ny omgång med ledarskapsutbildning har påbörjats under april. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisation och interna arbete Genomförande av Framtidsplanen Under våren har en revidering av fokusområdena för att implementera Framtidens Hälso- och sjukvård skett och ett nytt fokusområde för akut omhändertagande har till-kommit. Se vidare avsnitt 1.2.2. Utveckling av organisationen Uppföljning pågår av de riskanalyser som genomfördes inför omorganisationen. Internkontroll Funktionen för internkontroll på hälso- och sjukvårdsförvaltningen sammanställer för ledningens räkning en intern kontrollplan utifrån en genomförd kartläggning av risker och riskvärdering inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsområde. Funktionen följer även upp om tidigare beslutade åtgärder genomförs. Integrationen mellan verksamhetsplanering och riskhantering har genomförts. Avtalsuppföljning Under första tertialet har förvaltningen utvecklat sitt interna arbete genom att ta fram ett förslag till en förvaltningsgemensam form och struktur för rapporter gällande upp-följning av vårdavtal på både vårdgivarnivå och på vårdområdesnivå. Ett förlag till för-valtningsgemensam avvikelsehanteringsrutin vid brister i följsamhet och till tecknande av avtal har också tagits fram. Dessutom har 32 patientsäkerhetsberättelser för slumpvis utvalda vårdgivare har granskats som en del av den årliga vårdavtalsuppföljningsprocessen.

Bilaga 1

Rapport om Tillgänglighet januari – april 2017

■ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ■ 08-123 13 200 ■ Datum: 2017-05-17 ■ Diarienummer: XX


Stockholms läns landsting

Maj 2017

Sida 2

Innehållsförteckning 1. Introduktion ....................................................................................................... 3 2. Uppföljning av tidsrelaterad tillgänglighet – vårdgarantin ................................5 2.1 Kontakt med husläkarmottagning samma dag .................................................................. 5 2.2 Läkarbesök på husläkarmottagning inom 5 dagar ............................................................ 7 2.3 Besök hos specialistläkare inom 30 dagar (mottagningsbesök) ..................................... 10 2.4 Uppföljning av behandling/åtgärd inom 90 dagar .......................................................... 16 3. Patienternas och befolkningens upplevelse av tillgänglighet ........................... 18 3.1 Patienternas syn på en tillgänglig vård ............................................................................ 18 3.2 Resultat från patientenkäten specialiserad sjukhusvård ................................................ 18 3.3 Resultat från Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 ..................................................... 22 4. Uppföljning av tillgänglighet utöver vårdgarantin .......................................... 26 4.1 Tillgängligheten till vården via digitala tjänster ............................................................. 26 4.2 Vårdplatstillgång inom geriatriken ................................................................................. 29 4.3 Tillgänglighet inom ASiH och Specialiserad palliativ slutenvård................................... 31 4.4 Tillgängliga vårdplatser akutsjukhus ...............................................................................35

Sida 3

1. Introduktion

Disposition I denna bilaga rapporteras först hur Stockholms läns landsting uppfyller den tidsrelaterade tillgängligheten – det vill säga uppfyllnadsgraden av vårdgarantin på aggregerad nivå. Därutöver redovisas några specifika vårdområdens vänteti-der. Därefter redovisas patienternas och befolkningens uppfattningar om till-gänglighet inom Stockholms läns landsting. Slutligen redovisas en uppföljning av annan tillgänglighet än den tidsrelaterade. Tillgänglighet inom e-hälsoområ-det, geriatrik, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), specialiserad palliativ vård och vårdplatser på akutsjukhus. I möjligaste mån jämförs Stockholms läns landstings resultat mot andra landsting/regioner i Sverige.

Vårdgarantin Vårdgarantin är sedan 2010 reglerad i Hälso- och sjukvårdslagen (2010:349) med en tillhörande förordning om vilka tidsgränser som ska gälla. Stockholms läns landsting (SLL) har beslutat om snävare gränser än den nationella vårdga-rantin. Inom Stockholms län gäller tidsgränserna 0-5-30-90 för vårdgarantin. Dessa förklaras nedan:

• 0 står för kontakt med husläkarmottagning eller med 1177 Vårdguiden på telefon samma dag som hjälp sökes. Husläkarmottagningarna har skarpare avtalskrav, se beskrivning kapitel 2.1.

• 5 står för läkarbesök på husläkarmottagningen inom 5 kalenderdagar. Nationellt gäller 7 dagar om man bedöms ha behov av att träffa läkare.

• 30 står för besök hos specialistläkare från det att en remiss är beslutad av husläkaren, eller efter egenanmälan. I rapporten används begreppet mottagningsbesök. Nationellt gäller 90 dagar.

• 90 står för inledd behandling inom 90 dagar om det finns behov av op-eration/annan behandling efter beslut om behandling. Samma tids-gränser gäller nationellt.

Vårdgivares inrapportering av väntetider, patientenkät och befolkningsundersökning Detta är det första bokslut som även belyser patienters och befolkningens upple-velse av väntetider och tillgänglighet till vård i andra områden än för husläkar-mottagningarna. Väntetidsmätningarna är vårdgivarnas redovisning över vänte-

Sida 4

tider. Vårdgivarnas rapportering av väntetider är ett sätt att redovisa tillgänglig-het. I rapporten Varierande väntan på vård1 framgår det att patienters upplevda tillgänglighet ofta är sämre än vad de nationella väntetidsmätningarna visar. Vad detta beror på fördjupas inte här. Bedömningen är att det är viktigt att för-stärka analyser kring väntetider utifrån hur patienter – och befolkningen – upp-fattar tillgänglighet till vård. Resultat från Nationell Patientenkät och Hälso- och sjukvårdsbarometern är från 2016 då det ännu inte finns nyare resultat och eftersom det är första gången detta redovisas i en bokslutsbilaga. Det framgår under respektive avsnitt om resultaten är äldre än från 2017.

Aktuella frågor inom tillgänglighetsområdet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) kommer att utarbeta en tillgänglig-hetsplan som årligen beslutas av Hälso- och sjukvårdsdirektören. Planen kom-mer sätta fokus på att det behövs en långsiktighet i frågor som rör tillgänglighet. Visionen är att patienterna ska ha en god tillgänglighet till vården utifrån fler perspektiv. HSF har under 2015 och 2016 gjort flera utredningar kring hur pati-enter upplever och uppfattar tillgänglighetsbegreppet2. Utredningarna visar att patienterna uppfattar begreppet tillgänglighet bredare än väntetider till läkarbe-sök och i utvecklingen av en tillgänglighetsplan kommer patienternas syn att be-aktas. Även e-hälsotjänsternas roll i utvecklingen av vården kommer att belysas. Som grund för planen ligger en strategi för tillgänglighet som kommer att pre-senteras i Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) hösten 2017. Ytterligare tio standardiserade vårdförlopp har startat inom ramen för den nat-ionella satsningen på cancervård. Handlingsplan för 2017 är inlämnad till soci-aldepartementet och Stockholms läns landsting har fått beviljat en första utbe-talning av stimulansmedel för 2017 med 46 miljoner kronor.

1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2015:5 2 Utvärderingsplan FHS – Hälso- och sjukvårdens tillgänglighet – delprojektrapport, dnr HSN 1511-1272 och Vad är viktigt för patienterna i mötet med vårdcentralen? Intervjuundersökning med patienter, dnr HSN 2017:0478

Sida 5

2. Uppföljning av tidsrelaterad till-gänglighet – vårdgarantin

2.1 Kontakt med husläkarmottagning samma dag

I SLL:s avtal med husläkarverksamheterna är kraven på telefontillgänglighet högre än det nationella kravet att komma i kontakt samma dag (gula staplar i diagrammet nedan). För mottagningar med direktsvar utan köfunktion är ett samtal godkänt om det besvaras inom 1,5 minut och vid direktsvar med kö-funktion inom 10 minuter. Verksamheter med återuppringningssystem ska ha återkommit till patienten inom 90 minuter. Målnivån för husläkarna i SLL är 85 procent godkända kontrollsamtal (gröna staplar i diagrammet nedan) per år en-ligt de skarpare kraven på godkända samtal som används i SLL.

Resultaten från telefontillgänglighetsmätningen av husläkarmottagningarna för åren 2014 till 2017 visar en stabil andel godkända samtal. Resultaten kan inte jämföras med andra landsting eftersom SLL dels har en egen mätmetod och mä-ter kontinuerligt under året dels har ett högre krav på husläkarmottagningarnas telefontillgänglighet än resten av landet. Andel kontrollsamtal respektive år som ger kontakt samma dag (gröna staplar) och kontakt inom 90 minuter (gula staplar) januari till april re-spektive år

Källa: TELEFONVAL 2014 - 2017 januari till april Mottagningarnas telefontillgänglighet mäts genom att ett antal kontrollsamtal rings manuellt till respektive mottagning på i förväg slumpmässigt fastställda

Sida 6

tidpunkter. Majoriteten av husläkarmottagningarna har ett automatiskt telefo-nisystem där patientens personnummer efterfrågas för att underlätta handlägg-ningen av samtalet. Kontrollsamtalen rings alltid utan hänvisning till ett per-sonnummer, vilket innebär att mottagningarna kan identifiera samtal som san-nolikt kan vara från mätningen genom att personnummer saknas. Patienter kan välja att inte ange sitt personnummer, det är inte känt hur vanligt det är att pati-enter avstår från att ange sitt personnummer. Mätmetoden har förändrats över tid vilket innebär att jämförelser mellan år måste göras med ett mått av försiktighet. Förändringarna kan kort sammanfat-tas:

• För åren 2014 till 2016 ringdes 130 kontrollsamtal till varje husläkarmot-tagning. Från och med 2017 utökas antalet samtal till 180 per år.

• På grund av upphandling byttes leverantör av mätningen den 1 maj 2015. Därmed övergick mätningen från att vara manuell till att i större ut-sträckning vara automatiserad, dock rings fortfarande utgående samtal från mätningen till mottagningarna manuellt.

Husläkarnas telefontillgänglighet är en del i den första mätpunkten i vårdgaran-tin, det vill säga att komma i kontakt med husläkarmottagning eller med 1177 Vårdguiden på telefon samma dag som hjälp sökes. 1177 Vårdguiden tar emot samtal inom 3 minuter, och därför kan denna mätpunkt anses vara uppfylld till 100 procent. Se även kapitel 4.1.

Patienternas uppfattning om kontaktmöjligheterna med sin vårdcentral Patienternas uppfattningar om kontaktmöjligheterna mäts med Nationell Pati-entenkät som genomförs i november varje år. De senaste resultaten finns i års-bokslutet för 2016. Nya resultat kommer att presenteras i årsbokslutet för 2017.

Sida 7

2.2 Läkarbesök på husläkarmottagning inom 5 dagar

Enligt den nationella vårdgarantin har patienten rätt till ett läkarbesök på vård-central inom 7 dagar från första kontakt, om ett läkarbesök bedömts vara medi-cinskt motiverat. I SLL är kravet skarpare än i den nationella vårdgarantin och patienten har rätt till ett besök inom 5 dagar från första kontakt, om det är me-dicinskt motiverat med ett läkarbesök. Det finns inget målvärde eller avtalskrav för hur stor andel av besöken som ska ske inom gällande tidsgränser.

Vårdgivarnas rapportering av väntetider till besök visar att det för en majoritet av mottagningarna fungerar bra, det vill säga att man i stor utsträckning klarar att uppfylla vårdgarantin. Men spridningen mellan vårdcentralerna är stor och det finns också ett antal vårdcentraler där det inte fungerar lika bra.

Resultaten kan inte jämföras med andra landsting eftersom SLL har skarpare krav på väntetid till besök än den nationella vårdgarantin.

Vårdgivarnas rapportering av faktiska väntetider Dessa resultat måste tolkas med försiktighet eftersom mätningen endast ge-nomförs under två tvåveckorsperioder årligen och det finns ett bortfall, det vill säga husläkarmottagningar som inte rapporterar. Dessutom är själva mätmeto-den under utveckling. De allra flesta rapporterar manuellt och cirka en tredjedel har i dagsläget övergått till den automatiserade mätningen. Mätningen admini-streras av SKL.

Väntetiden är det antal dagar som patienten har väntat på besöket. Enligt in-struktionerna från SKL ska endast väntetiden registreras i mätningen om pati-enten bedömts vara i behov av ett första besök för ett nytt hälsoproblem eller för en kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Återbesök ska alltså inte rapporteras. Om patienten själv valt att vänta längre än vårdgarantin anger kodas besöket med patientvald väntan (PVV).

Diagrammet nedan visar andel av besöken som rapporterats ske inom 5 dagar, det vill säga enligt vårdgarantin inom SLL, under de senaste mätperioderna. Några av besöken har kodats med patientvald väntan (PVV). För att visa hur detta påverkar, redovisas resultaten dels med PVV kodade besök exkluderade dels med PVV kodade besök inkluderade.

Sida 8

Andel besök inom 5 dagar enligt vårdgarantin i SLL. Besök med patient-vald väntan exkluderade (gula staplar) och samtliga besök med PVV inklu-derade (gröna staplar)

Källa: SKL vår- och höstmätning för åren 2015 och 2016 samt vårmätning 2017

Majoriteten av de besök som rapporteras i väntetidsmätningen sker dag 0, det vill säga samma dag som patienten tar första kontakt med vården. Dock finns en spridning mellan mottagningarna vad gäller väntetid till besök.

Befolkningens uppfattningar om väntetider till besök på vårdcentral Befolkningens uppfattningar hämtas från Hälso- och sjukvårdsbarometern3, som är en årligt återkommande undersökning på nationell nivå av medborgar-nas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården. De senaste resultaten finns i årsbokslutet för 2016. Nya resultat kommer att presenteras i årsbokslutet för 2017.

Patienterna uppfattningar om väntetider till besök på vård-central Patienternas uppfattningar om väntetider till besök mäts med Nationell Patien-tenkäten som genomförs i november varje år. De senaste resultaten finns i års-bokslutet för 2016. Nya resultat kommer att presenteras i årsbokslutet för 2017.

3 Tidigare Vårdbarometern

Sida 9

Vårdcentraler som erbjuder drop-in tider En inventering över hur många vårdcentraler som erbjuder så kallade drop-in tider genomfördes under våren 2017. Av länets 207 vårdcentraler erbjuder 89 (43 procent) i dag drop-in-tider till läkare och/eller sjuksköterska. Det innebär att patienter under vissa timmar på dagen kan besöka vårdcentralen utan att först boka tid. Tiderna varierar mycket mellan de olika vårdcentralerna från nå-gon timme på morgonen till hela dagen. Drop-in-tider till läkare erbjuds av 75 (36 procent) vårdcentraler i länet. Drygt hälften av länets vårdcentraler har inte drop-in-tider. Flertalet av dessa erbjuder i stället akuta bokningsbara tider, vil-ket innebär att man ringer på morgonen och får en bokad tid samma dag.

Vårdcentraler som erbjuder webbtidbokning Webbtidbok (tidsbokning på internet) via 1177 Vårdguidens e-tjänster erbjuds av 170 vårdcentraler (82 procent). Vårdcentralerna väljer själva vilka tidstyper och hur många tider som ska erbjudas utifrån patienternas och verksamhetens behov och möjligheter. Av länets vårdcentraler är det 37 som inte erbjuder webbtidbok via 1177 Vårdguidens e-tjänster. En utvärderingsinsats är planerad.

Systemuppföljning av husläkarmottagningarna En systemanalys över husläkarverksamheten är påbörjad och ett syfte är att se hur den nya ersättningsmodellen för husläkarmottagningarna påverkar tillgäng-ligheten till vård. Under 2016 gjordes nästan 3,3 miljoner fysiska läkarbesök på vårdcentralerna, vilket är en nedgång med 6 procent mot föregående år. Sjuk-sköterskebesöken ökade under 2016 med ca 10 procent till drygt 0,9 miljoner. På många vårdcentraler har nya arbetssätt börjat etableras, som exempelvis att sjuksköterskor tar ett större patientansvar för patienter med kroniska sjukdo-mar och att arbetsuppgifter delegeras från läkare.

Sida 10

2.3 Besök hos specialistläkare inom 30 da-gar (mottagningsbesök)

Uppföljning av besök hos specialistläkare inom 30 dagar (mottagningsbesök) på övergripande nivå I Stockholms läns landsting är vårdgarantigränsen för besök hos specialistläkare 30 dagar från det att en remiss är beslutad av husläkaren eller att man lämnat in en egenanmälan/egenremiss. Nationellt gäller 90 dagar. Uppföljningen av vårdgarantin för mottagningsbesök omfattar vårdområden inom somatisk specialistvård, vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Nedan redovisas det sammanlagda resultatet för uppföljning av väntande till mottagningsbesök4 enligt det vårdutbud som har angetts av Sveriges Kommu-ner och Landsting (SKL).

Specialiserad vård Vårdgaranti – mottagningsbesök januari – april 2017 76 %

Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti inom 30 dagar för samtliga mottagningar under januari - april 2017 är 76 procent, vil-ket är nio procentenheter högre än samma period föregående år.

4 Uppföljningen av vårdgarantin beräknas i enlighet med SKL:s direktiv antal väntande under vårdgaran-tins gräns dividerat med totalt antal väntande. De som inte omfattas av vårdgarantin är patienter med pati-entvald väntan och medicinskt orsakad väntan. Dessa ingår därmed inte i denna uppföljning.

Sida 11

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLL:s 30 dagar och den nationella vårdgarantin 90 dagar. Totala andelen väntande under 31 dagar varierar. Områden med bäst resultat när det gäller väntande under 31 dagar är allmän internmedicin (96 procent), allmän psykiatri (94 procent) samt barn- och ungdomspsykiatri (93 procent). Störst antal väntande under 31 dagar finns inom kvinnosjukvård och ortopedi. Antalet väntande över 90 dagar är högst inom barn- och ungdomsmedicin, kar-diologi och ögonsjukvård. Den nationella vårdgarantin för första besök till specialistmottagning är 90 da-gar. SKL publicerar månatligen landstingens väntetider på webbsidan vanteti-der.se. Resultaten måste dock tolkas med viss försiktighet eftersom rapporte-ringen från landstingen kan vara något ojämn. Senast tillgängliga resultat av den mätningen (mars 2017) visar dock att SLL ligger högre än rikets genom-snittliga värde, 94 procent i mars månad mot rikets 81 procent5.

5 1Uppgifter hämtade från vantetider.se, SKL:s webbsida

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec2017/30 74 79 79 722016/30 64 70 68 71 71 72 52 67 76 75 76 712017/90 94 94 94 942016/90 91 91 91 92 93 96 93 92 93 96 95 94

40

50

60

70

80

90

100

Ande

l %Andel väntande till mottagning 30 resp 90 dagar

Sida 12

Uppföljning av besök hos specialistläkare inom 30 dagar (mottagningsbesök) inom specifika områden Somatisk specialistvård Med somatisk specialistvård menas specialistvård förutom barn- och vuxen-psykiatri. Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning.

Vårdgaranti – somatisk specialistvård Vårdgaranti – mottagningsbesök januari – april 2017 75 %

Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti för mottagning inom den somatiska specialistvården är 75 procent. Motsvarande resultat för samma period föregående år var 67 procent.

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns 30 dagar. Jämförelser mellan akutsjukhusen och vårdgivare utanför sjukhusen visar att akutsjukhusen har bättre resultat sett till andelen väntande till mottagning un-der 31 dagar. Det genomsnittliga resultatet för akutsjukhusen är 80 procent. Motsvarande resultat för vårdgivare utanför akutsjukhusen är 72 procent. På lä-nets akutsjukhus väntar flest antal patienter över 30 dagar till mottagningsbe-sök inom ortopedi, allmän kirurgi och kvinnosjukvård.

Totala andelen väntande under 31 dagar för mottagningsbesök på akutsjukhu-sen varierar. Områden med lägst resultat när det gäller väntande under 31 dagar är barn- och ungdomsmedicin, plastikkirurgi, neurokirurgi och lungmedicin.

Resultatet för såväl mottagningsbesök som behandlingsbesök (se nedan kapitel 2.4 för resultat) inom den somatiska specialistvården kan bero på akutsjukhu-

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec2017 73 78 78 702016 62 68 66 70 70 71 51 66 75 74 74 69

40

50

60

70

80

90

100

Ande

l %

Somatik mottagning

Sida 13

sens reducerade ersättning vid bristande tillgänglighet samt omstyrning av pati-enter från akutsjukhusen till vårdgivare utanför akutsjukhusen, vilket sker i en-lighet med Framtidsplanen. Arbete att säkerställa utbudet av specialiserad vård utanför akutsjukhusen pågår.

Vuxenpsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Vuxenpsykiatri Vårdgaranti - mottagningsbesök januari – april 2017 94 %

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti (≤30 dagar). Den avtalade nivån är att 85 procent av patienterna ska få vård inom 30 dagar. Under januari – april 2017 har 94 procent av de väntande i genomsnitt väntat i högst 30 dagar vilket är en förbättring i förhållande till motsvarande period fö-regående år.

Barn- och ungdomspsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning.

Barn- och ungdomspsykiatri Vårdgaranti - mottagningsbesök januari – april 2017 93 %


40

50

60

70

80

90

100

Ande

l %

Vuxenpsykiatri mottagning

Sida 14

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLL:s vårdgaranti (≤30 dagar).

Tillgängligheten till första besök är hög inom barn- och ungdomspsykiatrin. 93 procent av de väntande har i genomsnitt väntat i högst 30 dagar. Resultatet är tre procentenheter lägre jämfört med samma period 2016. Resultatet har san-nolikt påverkats av att det varit högre personalrörlighet och vakanser bland psy-kologer än normalt. Anledningen är att det råder stor konkurrens om psykolo-ger med barnerfarenhet från andra verksamheter som till exempel första linjen inom sjukvården och skolor/elevhälsa. Barn- och ungdomspsykiatrin uppnår ändå målnivån på 90 procent.

Uppföljning har visat på ett ökat remissinflöde till BUP:s DBT-team (dialektisk beteendeterapi) och OCD-mottagning (mottagning för tvångssyndrom). Vänteti-derna har ökat framför allt till DBT-teamet som arbetar med barn/ungdomar som skadar sig själva. Analys av väntetidsökningen visar att den i huvudsak be-ror på att antalet tonåringar ökar starkt i befolkningen och kommer att fortsätta öka kommande år. Mellan åren 2016 till 2017 är prognosen en ökning på 5,2 procent i länet för åldersgruppen 13 till och med 17 år.

Mot den bakgrunden sker en förstärkning i avtal för 2017 för båda dessa verk-samheter från den 1 september. Målsättningen är att successivt minska vänteti-derna till cirka 3 månader igen till DBT-teamet och att förebygga att köer upp-står till OCD-mottagningen. Under väntetiden till DBT-behandling respektive OCD-mottagningen har patienten /familjen fortsatt kontakt med den lokala BUP-mottagningen.

Barn och unga med psykisk ohälsa Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat vid respektive mätning. Måttet ”faktisk väntetid” (antalet väntetider som avslutats under aktuell period) är ett


40

50

60

70

80

90

100

Ande

l %BUP mottagning

Sida 15

annat sätt att mäta väntetider och används för att mäta väntetider kopplade till den särskilda nationella satsningen för barn och unga med psykisk ohälsa. Till skillnad från den nationella vårdgarantin ingår även utredningar.

Tidigare år fick landstingen del av statliga stimulansmedlen för psykisk hälsa om man uppnådde vissa prestationsmått, bland annat detta väntetidsmått. De statliga stimulansmedlen för psykisk ohälsa har numera ett bredare fokus och kopplingen till vissa prestationsmått har tagits bort. Väntetidsmätningen fort-sätter ändå på samma sätt som tidigare och rapporteras till SKL.

Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Mottagningsbesök januari – april 2017 90 % Åtgärd januari – april 2017 85 %

Källa: SKLs databas Signe: Särskild satsning barn och unga I besök till mottagning ingår enbart barn- och ungdomspsykiatri. Målet är att 90 procent av de som besöker till BUP-mottagning under perioden ska ha vän-tat högst 30 dagar innan besöket. Målet har uppnåtts under perioden.

I uppföljningsindikatorn ”Åtgärd” ingår väntetider till dels fördjupad utredning dels till behandling. Generellt är väntetiderna längre för att påbörja utredning och kortare för att påbörja behandling. Indikatorn åtgärd är en sammanslagning av de två delarna.

I uppföljningen av åtgärd ingår i SLL även barn- och ungdomsmedicinska mot-tagningar (BUMM) vad gäller utredningar av ADHD, habilitering vad gäller be-handling för personer under 18 år vid autismcentrum samt specialiserad ätstör-ningsvård vad gäller behandling för personer under 18 år.

De olika verksamheter som ingår i mätningen av åtgärd uppnår sammantaget målnivån på 80 procent.

Sida 16

2.4 Uppföljning av behandling/åtgärd inom 90 dagar

Vårdgarantigränsen för behandling/åtgärd är 90 dagar både nationellt och inom Stockholms läns landsting. Vid uppföljning av vårdgarantin för behandling följs ett urval av behandlingar inom den somatiska specialistvården indelade efter specialitet. Inom barn- och vuxen-psykiatri följs ingen behandling.

Specialiserad vård Vårdgaranti - behandling januari – april 2017 87 %

Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti inom 90 dagar för behandlingar under januari - april är 87 procent, vilket är två pro-centenheter lägre än motsvarande period föregående år.

Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLL:s och den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Resultatet för januari till mars 2016 visar något för höga värden och resultatet för juni till augusti och november till december visar något för låga värden. Detta beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar på grund av systemuppdatering hos vissa stora vårdgivare och förändringar hos andra större vårdgivare6. Även för denna mätning ligger SLL bättre till än rikets genomsnittliga värde för mars månad, 87 procent mot 76 procent för riket7. Även här finns viss osäkerhet i rapporteringen enligt SKL.

6 Vårdgivarna har inte möjlighet att rätta till detta i efterhand. 7 1Uppgifter hämtade från vantetider.se, SKL:s webbsida


40

50

60

70

80

90

100

Ande

l %

Vårdgaranti behandling

Sida 17

Jämförelser mellan akutsjukhusen och vårdgivare utanför sjukhusen visar att vårdgivare utanför akutsjukhusen har bättre resultat sett till andelen väntande till behandling under 91 dagar. Totala andelen väntande under 91 dagar för be-handling hos vårdgivare utanför akutsjukhusen varierar. Områden som i lägst utsträckning når upp till vårdgarantins gräns när det gäller väntande under 91 dagar är kärlkirurgi, ryggkirurgi och urologi. Inom de tre nämnda områdena har avtal med nya vårdgivare skrivits vilket förväntas bidra till en ökad tillgänglighet framöver.

Sida 18

3. Patienternas och befolkningensupplevelse av tillgänglighet

3.1 Patienternas syn på en tillgänglig vård Under 2016 har HSF drivit ett projekt där patienter på vårdcentraler har inter-vjuats i syfte att få bättre kunskap om hur deras behov av vård ser ut med bland annat fokus på tillgänglighet. Ett särskilt fokus har lagts på patienter som är un-derrepresenterade eller inte tillfrågas i Nationell Patientenkät såsom till exem-pel patienter i behov av tolk, patienter som fått psykosociala insatser, hemsjuk-vårdspatienter och patienter som är hemlösa. Detta projekt har haft nära kopp-ling till SKL:s projekt som syftar till att bättre belysa patientupplevd tillgänglig-het inom primärvården och resultatet har använts i SKL:s slutrapport. Under 2017 kommer HSF att fortsätta sprida resultaten från rapporten såväl internt som till vårdgivare som deltog i projektet.

3.2 Resultat från patientenkäten speciali-serad sjukhusvård

Årligen utförs flera patientenkäter inom olika vårdområden inom Stockholms läns landsting. Ett flertal av mätningarna är nationella och tillhör Nationell Pa-tientenkät. 2016 utfördes Nationell Patientenkät inom den somatiska öppna specialistvården8. Denna mätning utförs vartannat år. Akutmottagningarna in-går inte. Enkäten skickades ut till ca 275 ooo personer i Sverige. Svarsfrekven-sen var ca 47 procent nationellt. I Stockholm skickades ca 46 000 enkäter ut och ca 19 000 besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på cirka 42 pro-cent.

Ett flertal frågor belyser tillgänglighetsaspekter och nedan redovisas resultatet på två frågor – om man anser att man har fått vård i rimlig tid och om ens behov av vård har blivit uppfyllt. Andelen positiva svar är en sammanslagning av svarsalternativ 4 och 5 på en femgradig skala. Totalt har 19 olika vårdgivare från Stockholms läns landsting fått sina resultat redovisade. I Sverige har 126 vårdgi-vare deltagit.

8 I mätningen ingår alla stora sjukhus i Stockholms läns landsting, samt ett antal vårdgivare utanför sjuk-husen som inte ingår i andra mätningar som Stockholm utför.

Sida 19

Vård i rimlig tid I kapitlen ovan har vårdgivarnas inrapportering av väntetider belysts. Vårdgi-varna rapporterar in data utifrån vårdgarantins mätpunkter. Det finns frågor i Nationell Patientenkät som belyser olika frågor av tillgänglighet men ingen fråga som är direkt kopplad till vårdgarantin. I enkäten ställs frågan Fick du be-söka mottagningen/enheten inom rimlig tid? och nedan beskrivs Stockholms resultat på frågan.

Källa: patientenkat.se, Specialiserad sjukhusvård öppenvård 2016 Resultatet från Stockholm skiljer sig mycket lite från resultatet i riket som hel-het. Det länet i Sverige med bäst resultat hade 90 procent positiva svar och det länet med lägst resultat i Sverige hade 81 procent positiva svar.

86 % 87 %

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Riket Stockholm

Fick du besöka mottagningen/enheten inom rimlig tid? Andel positiva svar.

Sida 20

Källa: patientenkat.se, Specialiserad sjukhusvård öppenvård 2016 Ovan är en uppdelning mellan vårdgivare på akutsjukhusen9 och utanför akut-sjukhusen i SLL. Det är relativt små skillnader mellan hur patienterna på akut-sjukhusen svarar i förhållande till de som varit patienter utanför sjukhusen. De utanför akutsjukhusen uppger i något lägre utsträckning att de anser att de fått besöka mottagningen i rimlig tid. Generellt instämmer den stora merparten av patienterna att de anser att de fått besöka mottagningen i rimlig tid. Det finns en viss spridning i materialet. Den vårdgivaren med bäst resultat hade 95 pro-cent positiva svar medan den med lägst resultat hade 57 procent positiva svar. De flesta enheterna har dock ett resultat som överstiger 80 procent.

Aktuellt behov av vård uppfyllt Utifrån ett tillgänglighetsperspektiv är målet med en tillgänglig vård att patien-terna får sitt behov av vård uppfyllt. Svaret på frågan belyses nedan.

9 Akutsjukhusen inkluderar Ersta Sjukhus och TioHundra Norrtälje sjukhus.

89%84%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Akutsjukhus Vårdgivare utanför sjukhusen* En vårdgivare hade ett betydligt lägre värde än resterande vårdgivare, vilket

även påverkar genomsnittet. Om det värdet räknas bort är snittet för vårdgivare utanför sjukhusen 87 %.

Fick du besöka mottagningen/enheten inom rimlig tid? Andel positiva svar.

*

Sida 21

Källa: patientenkat.se, Specialiserad sjukhusvård öppenvård 2016

Det landstinget med högst resultat hade 90 procent positiva svar medan det landstinget med lägst resultat på frågan hade 82 procent positiva svar. Stock-holms resultat är närmast identiskt med rikets resultat.

Källa: patientenkat.se, Specialiserad sjukhusvård öppenvård 2016

85% 86%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Stockholm Riket

Anser du att ditt aktuella behov av vård har blivit tillgodosett? Andel positiva svar.

87% 84%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Akutsjukhus Utanför akutsjukhus

* En vårdgivare hade ett betydligt lägre värde än resterande vårdgivare, vilketäven påverkar snittet. Om det värdet räknas bort är snittet för vårdgivare utanför

sjukhusen 87 %.

Anser du att ditt aktuella behov av vård har blivit tillgodosett? Andel positiva svar.

*

Sida 22

Ovan är en uppdelning mellan vårdgivare på akutsjukhusen10 och utanför akut-sjukhusen i SLL. Det är relativt små skillnader mellan hur patienterna på akut-sjukhusen svarar i förhållande till de som varit patienter utanför sjukhusen. De utanför akutsjukhusen uppger i något lägre utsträckning att de anser att de fått sitt aktuella behov av vård tillgodosett. Generellt instämmer den stora merpar-ten av patienterna att de anser att behovet blivit tillgodosett. Den vårdgivaren med högst resultat hade 95 procent positiva svar medan den med lägst resultat hade 64 procent positiva svar.

3.3 Resultat från Hälso- och sjukvårdsbaro-metern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern (tidigare kallad Vårdbarometern) utförs två gånger årligen och undersöker befolkningens uppfattningar om hälso- och sjuk-vård. Totalt tillfrågas cirka 7 800 personer inom Stockholms län och cirka 41 500 i hela Sverige kring uppfattningar om hälso- och sjukvården. Undersök-ningen har genomförts med en mixad datainsamlingsmetod där svar samlas in både via en digital webbenkät och via telefonintervjuer. Respondenterna får även svara på huruvida de själva besökt vården antingen som patienter eller som anhöriga eller både och11. Det finns en viss underrepresentation av vissa grupper i undersökningen. Äldre personer svarar i högre utsträckning än yngre. Tidigare undersökningar har vi-sat att äldre generellt sett är nöjdare med hälso- och sjukvården än yngre perso-ner, vilket också kan bidra till att resultatet är något mer positivt än i verklig-heten. De som själva har besökt vården som patienter är även nöjdare än de som inte har varit patienter. I undersökningen ställs flera frågor som berör tillgänglighet till vården. En fråga är övergripande och två mer specifika som rör väntetider till vården. SLL:s re-sultat i förhållande till riket redovisas. Det finns inte några resultat för 2017 ännu och eftersom det är första gången detta resultat redovisas i bokslutsbila-gan kring tillgänglighet redovisas resultat för 2016.

10 Akutsjukhusen inkluderar Ersta Sjukhus och TioHundra Norrtälje sjukhus. 11 Under 2016 svarade 4559 personer att de hade varit patienter, 1562 hade inte varit patienter. 632 perso-ner hade besökt vården som anhörig/närstående och 1028 hade varit besökt vården både som patient och anhörig/närstående. 56 personer visste inte.

Sida 23

Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver I undersökningen får respondenterna svara på frågan huruvida de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver.

Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016. Samtliga respondenter. Leverantören CMA:s webbportal, https://manager.dapresy.com/manager/login.aspx. På grund av avrundning blir inte totalen 100 procent. Befolkningen i Stockholm uppger i något högre utsträckning att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver i jämförelse med riket. Med 95 pro-cents säkerhet är Stockholms högre värde på instämmer helt/delvis högre än rikssnittet. Det finns en spridning mellan länen.12 Samtidigt finns det stora skill-nader mellan olika grupper av respondenter. I Hälso- och sjukvårdsbarometern får respondenten uppge ett urval av bakgrundsvariabler13. Nedan följer resulta-tet på frågan beroende på hur respondenten upplever sin självuppskattade hälsa.

12 I länet med högst resultat uppgav 89 procent av respondenterna att de instämmer helt/delvis på påstå-endet och i det län med lägst resultat uppgav 78 procent av respondenterna motsvarande. Se även www.vardbarometern.nu. 13 Frågorna är födelseland (Sverige/Övriga Norden/Övriga Europa/Övriga världen), bedömning av eget hälsotillstånd samt högst slutförda utbildning/examen.

87%

7% 7%

84%

7% 8%0%

10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Instämmer helt/delvis Varken eller Tar helt/delvis avstånd

Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver.

Stockholms läns landsting Riket

https://manager.dapresy.com/manager/login.aspx

Sida 24

Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016. Samtliga respondenter. Leverantören CMA:s webbportal, https://manager.dapresy.com/manager/login.aspx. På grund av avrundning blir inte totalen 100 procent. Det övergripande resultatet för SLL visade att flest respondenter uppgav att de hade tillgång till den vård de behövde. Det nedbrutna resultatet utifrån bak-grundsvariabeln självuppskattad hälsa visar dock stora skillnader mellan grup-per. Andelen positivt inställda är betydligt högre bland de som uppskattar sin självuppskattade hälsa som mycket bra (86 procent) i jämförelse med de som uppger mycket dålig självuppskattad hälsa (56 procent).

Väntetider till besök på hälso-/vårdcentral En fråga i undersökningen rör väntetider till besök på en hälso-/vårdcentral.

Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016. Samtliga respondenter. Leverantören CMA:s webbportal, https://manager.dapresy.com/manager/login.aspx.

86%

5% 4% 5%

56%

6%

36%

2%0%

10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

andelenpositiva

(instämmerhelt/delvis)

varken eller andelennegativa (tar

delvisavstånd/tar

helt avstånd)

vet ej

Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver.

mycket bra självuppskattadhälsa

bra självuppskattad hälsa

någorlunda självuppskattadhälsa

dålig självuppskattad hälsa

mycket dålig självuppskattadhälsa

65%

15%20%

65%

14%21%

0%

20%

40%

60%

80%

100%


I min region/mitt landsting är väntetider till besök på hälso-/vårdcentraler rimliga




Sida 25

Resultatet för Stockholm är identiskt med riket och 65 procent av responden-terna uppger att de helt eller delvis anser att besöken till hälso-/vårdcentraler är rimliga14. I förhållande till den mer övergripande frågan om tillgång till vård är således färre nöjda med väntetiden till hälso-/vårdcentral. I såväl SLL som i ri-ket uppger en av fem patienter att de tar helt/delvis avstånd i påståendet att väntetiderna till hälso-/vårdcentral är rimliga.

Väntetider till besök och behandling på sjukhus En fråga i undersökningen berör uppfattning om väntetid till besök och behand-ling på sjukhus.

Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016. Samtliga respondenter. Leverantören CMA:s webbportal, https://manager.dapresy.com/manager/login.aspx. Med 95 procent säkerhet är Stockholms högre värde på instämmer helt/delvis högre än rikssnittet och lägre på tar helt/delvis avstånd. Endast cirka hälften av respondenterna anser att det är en rimlig väntetid till besök och behandling på sjukhus, ett lägre resultat än väntetider till hälso-/vårdcentral. Det finns en vari-ation mellan länen15.

14 Det län med högst resultat uppgav 78 procent att de instämde helt/delvis. I det län med lägst resultat svarade 57 procent motsvarande. 15 Det län med högst resultat uppgav 67 procent att de instämde helt/delvis. I det län med lägst resultat svarade 43 procent motsvarande.

55%

19%26%

51%

19%30%

0%

20%

40%

60%

80%

100%


I min region/mitt landsting är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga



Sida 26

4. Uppföljning av tillgänglighet ut-över vårdgarantin

Som redan nämnts är tillgänglighet ett brett begrepp och när patienter själva beskriver vad tillgänglighet handlar om är det inte enbart väntetider som bely-ses. Tillgänglighet kan även bestå i tillgång till e-hälsotjänster som underlättar kontakten med hälso- och sjukvården, och i vissa fall ersätter fysiska besök till vården. Det kan även handla om tillgång till vårdplatser på akutsjukhusen och inom geriatriken. Nedan beskrivs ett urval av aspekter som har relevans för olika patientgruppers tillgång till vården.

4.1 Tillgängligheten till vården via digitala tjänster

Traditionellt har tillgängligheten till hälso- och sjukvården följts upp genom rapportering av väntetider enligt vårdgarantins tidsgränser inom SLL. Använd-ning av digitala tjänster för kontakter med vården har påbörjats sedan länge utan att dessa följts upp som en del av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. En målsättning i Framtidens hälso- och sjukvård är att ’den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård’ och i det sammanhanget är det vik-tigt att belysa utvecklingen av e-hälsotjänster som ett medel att göra vården mer tillgänglig. Digitala kanaler såsom webbsidan 1177.se, 1177 Vårdguidens e-tjänsterna samt 1177 sjukvårdsrådgivning på telefon är viktiga verktyg som stödjer invåna-ren/patienten att på ett enkelt sätt ta kontakt med vården16. Visionen är att dessa tjänster ska utgöra första kontakten för flera medborgare och patienter för att öka tillgängligheten och effektiviteten jämfört med de fysiska kontakterna. Därmed är uppföljning av tillgängligheten via digitala tjänster minst lika viktiga att följa som väntetider till vården17.

16 1177.se 17 FHS utvärdering, Delprojektrapport - Hälso- och sjukvårdens tillgänglighet

Sida 27

Tillgängligheten via 1177 Vårdguidens e-tjänster Procentuell andel av befolkningen (SLL) som har ett invånarkonto, 1177 Vårdguidens e-tjänster, år 2013–2016

Antal invånare i länet som innehar ett konto på 1177 Vårdguiden ökar stadigt ge-nom åren och var mot slutet av 2016 drygt 895 000 personer vilket motsvarar drygt 40 procent av invånarna år 2016. SLL:s siffor har stadigt legat över riksge-nomsnittet under perioden 2013–2016. 1177 vårdguidens e-tjänster antal inloggningar per månad och år - SLL

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

2013 2014 2015 2016

SLL

Riket

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000


2016

2015

2014

Sida 28

Antal inloggningar på tjänsterna har också ökat åren 2014–2016. Ökningen kan till stora delar förklaras av ett ökat antal konton.

Tillgängligheten via 1177 Vårdguiden telefoni - sjukvårds-rådgivningen Antal samtal och medelsvarstider till 1177 sjukvårdsrådgivningen 2015 och 2016 i Stockholm:

1177 sjukvårdsrådgivningen 2015 2016 Medelsvarstid (min) 3,26 3,65 Inkommande samtal 1 385 125 1 502 844 Besvarade samtal 1 223 641 1 317 104 Ej besvarad % 11,7 12,4

Antal inkommande och besvarade samtal ökade 2015 till 2016. Medelsvarsti-derna har hållit sig nära målnivån (3 min) och cirka 11–12 procent av de som ringer in lägger på innan 1177 Vårdguiden telefoni svarar.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har följt upp telefonkontakterna till 1177 Vårdguiden telefoni. Under 2016 ringde cirka 500 000 invånare från länet nära 1 miljon samtal till 1177 sjukvårdsrådgivningen; i snitt ringde en person 2 samtal och 60 procent av individerna var kvinnor. Vuxna stod totalt för 60 procent av samtalen och 34 procent gällde barn (0–17 år) eller deras vårdnadshavare. 6 procent av samtliga samtal rörde feber på barn, vilket var den vanligaste kon-taktorsaken. Näst vanligast var telefonsamtal som rörde läkemedelsfrågor (5 procent), följt av ”övrig administration” (5 procent), buksmärta vuxen (4 pro-cent) och halsont (3 procent).

Av alla samtal som ringdes till 1177 under 2016 hade 73 procent en vårdkontakt inom 14 dagar. Den allra vanligaste vårdkontakten var ett nybesök (54 procent av vårdkontakterna), följt av mottagningsbesök och hembesök. Av de som ringde 1177 och sedan hade en fysisk vårdkontakt skedde vårdkon-takten i 66 procent av fallen under det första dygnet. Av dem som fick en vård-kontakt första dygnet efter telefonsamtalet, skedde ungefär hälften av dem un-der de första tre timmarna.

Tillgängligheten via 1177 Vårdguiden på webben

1177 Vårdguiden på webben Utfall 2016 Sessioner per invånare och år i snitt Cirka 15 Sessioner Cirka 31 miljoner Sessioner på regionaliserade sidor Cirka 21 miljoner

Sida 29

Sessioner på hitta och jämför vård Cirka 3,7 miljoner Mobiltrafik % Inklusive surfplattor 1177.se 75 % Besvarade frågor i frågetjänsten Cirka 1 700

1177 Vårdguiden på webben fortsätter att vara den främsta kanalen för Stock-holms invånare att söka information om hälso- och sjukvård. Under 2016 har över 31 miljoner sökningar skapats varav 75 procent av dessa kom från mobila telefoner eller surfplattor. Därmed har varje invånare i snitt använt webben 14,5 gånger. Tjänsten hitta och jämför vård har fått drygt 3,6 miljoner sökningar.

4.2 Vårdplatstillgång inom geriatriken Antalet fastställda geriatrikvårdplatser18 uppgick den 30 april till 1 010 platser (exklusive Norrtälje som har 24 geriatriska vårdplatser). I början av april utökades Löwetgeriatriken med tio nya vårdplatser. Utökning av vård-platser sker i enlighet med Framtidens Hälso-och sjukvård (FHS) och utflytt-ning i samarbete med NKS (Nya Karolinska Sjukhuset). Antalet rapporterade disponibla vårdplatser19 varierar över tid och är ögon-blicksbilder.20 Som lägst har rapporterats 954 vårdplatser vid enskilt rapporte-ringstillfälle och som mest 997 vårdplatser under perioden. Främsta orsaken till temporärt stängda vårdplatser har av de geriatriska klinikerna uppgivits vara rekryteringsproblem. Det är framförallt Huddingegeriatriken och Danderyds- geriatriken som har färre disponibla vårdplatser. Neddragning av vårdplatser har även skett i västerort på grund av att det temporärt har saknats remisser. Enligt vårdgivarnas inrapporterade data i Beläggningsportalen21 framkommer att tillgången till geriatriska vårdplatser fortsatt varit mycket god. Som mest har 48 lediga vårdplatser rapporterats vid ett och samma tillfälle. Vid elva tillfällen under perioden har lediga vårdplatser saknats, varav vid sex tillfällen i januari. I nedanstående diagram framkommer att när lediga platser saknas är antalet väntande godkända remisser högt. Nedanstående diagram visar även att det är

18 Med fastställda vårdplatser avses det totala antalet budgeterade vårdplatser vid kliniken. 19 Med disponibla vårdplatser avses beläggningsbara vårdplatser. 20 Vårdgivarna rapporterar disponibla vårdplatser i BelPort tre gånger per dygn vardagar och två gånger per dygn under helger. 21 Vårdgivarna rapporterar tillgänglighet via BelPort tre gånger per dygn vardagar och två gånger per dygn under helger. Data som rapporteras är disponibla vårdplatser, lediga vårdplatser samt väntande god-kända geriatrikpatienter. Inrapporterade data är ögonblicksbilder.

Sida 30

främst under januari månad som uppvisar störst problem i tillgängligheten till lediga geriatriska vårdplatser. Liknande trend sågs under början av 2016.

Intag till geriatrisk klinik Tabellen nedan redovisar varifrån patienterna kommer till geriatriken. Resulta-tet för perioden visar att direktintaget har förändrats.22 Andelen patienter som fått en direktinskrivning från hemmet har ökat med två procentenheter jämfört med helår 2016. Samtidigt har andelen patienter som skrivits in via akutmottag-ning minskat med sju procentenheter. Andelen patienter som skrivits in från akutsjukhusens vårdavdelningar har ökat med fem procentenheter.

För att stimulera till direktintag till geriatriken så utbetalas en extra ersättning. Det finns två typer av direktintag. Den första typen är från hemmet, det vill säga när patienten remitteras från en öppenvårdsmottagning, närakut, jourläkarbil, ASIH eller särskilt boende för äldre (SÄBO). Den andra typen är direktintag från akutmottagning på akutsjukhus. Insatsen har dessvärre inte påverkat ut-vecklingen i önskvärd riktning att öka direktintagen, se nedanstående tabell.

22 Källa: Uppföljningsportalen

-20

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2017

-01-

0120

17-0

1-04

2017

-01-

0720

17-0

1-10

2017

-01-

1320

17-0

1-16

2017

-01-

1920

17-0

1-22

2017

-01-

2520

17-0

1-28

2017

-01-

3120

17-0

2-03

2017

-02-

0620

17-0

2-09

2017

-02-

1220

17-0

2-15

2017

-02-

1820

17-0

2-21

2017

-02-

2420

17-0

2-27

2017

-03-

0220

17-0

3-05

2017

-03-

0820

17-0

3-11

2017

-03-

1420

17-0

3-17

2017

-03-

2020

17-0

3-23

2017

-03-

2620

17-0

3-29

2017

-04-

0120

17-0

4-04

2017

-04-

0720

17-0

4-10

2017

-04-

1320

17-0

4-16

2017

-04-

1920

17-0

4-22

2017

-04-

2520

17-0

4-28

Ögonblicksbild av antal lediga vårdplatser och godkända väntande remisser

Lediga platser Antal väntande godkända remisser

Sida 31

Andel direktintag till geriatrisk klinik.

Diskrepansen mellan utfall och målnivåer är således fortsatt stor. Detta trots att åtgärder har genomförts över tid för att öka direktintaget. Tillgången till labora-torium och röntgen dygnet runt är en förutsättning för att de geriatriska verk-samheterna ska kunna öka andelen direktintag.

4.3 Tillgänglighet inom ASiH och Speciali-serad palliativ slutenvård

För att följa tillgängligheten är ett vanligt mått att följa antalet lediga platser. Då ASiH är vård i hemmet finns det inga definierade platser. För att följa tillgäng-ligheten följs istället utvecklingen av antalet inskrivna per dag och också hur många patienter som totalt får tillgång till ASiH. Ökar antalet för dessa mått är det fler patienter som fått tillgång till ASiH vilket skulle kunna indikera en god tillgänglighet. Dessa mått visar inte om det finns patienter som har behov av ASiH men inte fått det. Ett ytterligare sätt att följa tillgängligheten är att se hur många som skrivs in per dag.

Sedan vårdval ASiH startade i januari 2013 har antalet inskrivna patienter per dag stadigt ökat. Från att ha legat på drygt 1 300 patienter per dag har det ökat till 2 100. Om Södertälje sjukhus och Norrtälje sjukhus ASiH-enheter också räk-nas med uppgår antalet inskrivna patienter per dag till 2 500.

Från hemmetFrån

akutmottagningTotalt

direktintag

Från akutsjukhusens vårdavdelningar TOTALT INTAG

% % % % %TERTIAL 2017 16 29 45 55 100HELÅR 2016 14 36 50 50 100HELÅR 2015 15 36 51 49 100HELÅR 2014 14 36 50 50 100MÅLNIVÅER 45 20 65 35 100

Sida 32

Antal unika patienter som fått tillgång till ASiH har ökat

2013 fick totalt 4 326 patienter ASiH-insatser under året. 2014 var siffran 4 807 patienter, 2015 5 329 patienter och 2016 6 080 patienter. Antal nyinskrivna patienter per dag i ASiH.

0

500

1000

1500

2000

2500

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Genomsnittligt antal inskrivna per dag ASiH 2013-2017

2013 2014 2015 2016 2017

0

10

20

30

40

50

60

januari januari februari februari mars april april maj

Antal nyinskrivna per dag from januari 2017

Sida 33

Hittills under 2017 har patienter skrivits in under alla dagar. Det är färre som skrivs in på helger än vardagar. Det kan tolkas som att tillgängligheten är sämre på helgdagar men även som att en stor del av patienterna har kunnat planeras in då ASiH är en remissinstans. Rapportering av tillgänglighet i BelPort

Källa: BelPort I BelPort rapporterar varje vårdgivare hur snart man har möjlighet att skriva in en patient i ASiH inom respektive ASiH-område. Samtliga vårdgivare har ruti-ner för att uppdatera tillgängligheten i BelPort enligt rapporteringsrutinerna och uppdateringen ska ske oavsett om det är en vardag eller en röd dag. Rapporteringsalternativen är; idag (0 på skalan på lodräta axeln), om 1, 2, 3 4 eller 5 eller flera dagar. Ovanstående diagram visar den genomsnittliga registre-ringen av detta för samtliga vårdgivare inom ASiH i hela länet.

Specialiserad palliativ slutenvård Vårdvalet Specialiserad palliativ slutenvård är ett länsuppdrag. Vårdgivarna tar emot remisser/patienter från hela länet. Tillgängligheten i form av lediga plat-ser rapporteras via BelPort för varje vårdgivare. Inrapportering sker varje dag.

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

januari januari februari februari mars april april maj juni

Genomsnittliga tillgängligheten per dag ASiH i Belport from jan 2017

Sida 34

Källa: BelPort

Tillgängligheten av lediga platser fortsätter att vara god. Det har funnits lediga platser under hela året.

0

5

10

15

20

25

30

35

januari januari februari februari mars april april maj juni

Lediga platser SPSV 2017

Sida 35

4.4 Tillgängliga vårdplatser akutsjukhus Sista onsdagen i månaden rapporterar akutsjukhusen samt Ersta in sina vård-platser till HSF. Under våren 2017 har ett arbete pågått för att kvalitetssäkra in-rapporteringen av vårdplatser och göra den mer jämförbar över tid. Arbetet fortsätter nu för att minska det administrativa arbetet med rapportering hos vårdgivarna. Begreppen disponibel vårdplats och fastställd vårdplats används i enlighet med Socialstyrelsens definitioner (se nedan).

Fastställda vårdplatser Administrativ benämning som används i budget- och planeringssammanhang. Planerad vårdplats som inte alltid hålls öppen p.g.a. bemanningssvårigheter el-ler planerade ledigheter under semestertider etc. Beslutad av huvudman, d.v.s. vårdgivaren.

I tabellen nedan redovisas fastställda vårdplatser rapporterade i april 2017. An-talet fastställda vårdplatser ligger på samma nivå som i april 2016.

DS SÖS K C S:t Göran STS NTS Ersta Totalt

Fastställda vårdplatser

523 708 1543 334 184 107 77 3 476

DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: Capio S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus

Disponibla vårdplatser Disponibel vårdplats är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, ut-rustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Dis-ponibla vårdplatser kan variera efter behov (till exempel skilja på vardag och helg), efter möjlighet att bemanna, till följd av ombyggnation eller till följd av tillämpade hygienriktlinjer23.

23 Exempelvis vid smittutbrott som vinterkräksjuka

Sida 36

Antalet disponibla vårdplatser har varit något lägre i början av 2017 än 2016. I april månad 2017 rapporterades 97 vårdplatser färre än 2016, vilket motsvarar en minskning av antalet disponibla vårdplatser med ca 3 procent. Detta ska betraktas i sammanhanget att ca 50 fler geriatriska vårdplatser är öppna och 200 fler personer inskrivna i ASIH april 2017 jämfört med 2016. Per-soner som annars hade behövt en vårdplats på akutsjukhus.

DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus

Karolinska och Södersjukhuset har något färre vårdplatser öppna nu jämfört med samma period 2016. För övriga sjukhus ligger vårdplatsantalet stabilt utan-för de förväntade säsongsvariationerna under sommar och jul/nyår.

1000

1500

2000

2500

3000

3500

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Disponibla vårdplatser

2016

2017

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

apr-

16

maj

-16

jun-

16

jul-1

6

aug-

16

sep-

16

okt-

16

nov-

16

dec-

16

jan-

17

feb-

17

mar

-17

apr-

17

Disponibla vårdplatser

K

SÖS

DS

St:G

STS

NTS

Ersta

VERSION 170308 | 1

Patientsäkerhetsberättelse Stockholms läns landsting 2016

VERSION 170308 | 2

Innehåll

Vem gör vad inom patientsäkerheten i Stockholms läns landsting? ........ 4

Stockholms läns landstings patientsäkerhetsberättelse 2016 ................. 5 Vårdgivarna upprättar egna patientsäkerhetsberättelser ...................................... 5

Nollvision för vårdskador ....................................................................... 6 Prioriterade områden som förebygger vårdskador ................................................ 6 Landstingets patientsäkerhetsutbildning ...............................................................6 Fakta och interaktiva övningar i e-utbildningen ........................................ 6 Chefsutbildning fördjupar kunskaper ......................................................... 7 Nätverksseminarier inom patientsäkerhet ............................................................. 7 Nätverk trycksår .......................................................................................... 7 Nätverk för risk- och händelseanalys ......................................................... 7 Kulturnätverk ...............................................................................................8 Nätverk för markörbaserad journalgranskning ........................................8 Två miniseminarier för husläkarmottagningar .........................................8

Vårdrelaterade infektioner – VRI ........................................................... 9 Punktprevalensmätning av VRI .............................................................................9 Målet uppnåddes inte 2016 ...........................................................................9 Arbetet måste fortsätta inom handlingsprogrammet ................................. 9 Punktprevalensmätning av BHK .......................................................................... 10 Följsamheten till BHK behöver förbättras ................................................ 10 Expertfunktionen vårdhygien förebygger vårdrelaterade infektioner och smittspridning .....................................................11 Strama arbetar för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens .................................................................................12 Smittskydd arbetar för att förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar .....................................................................................12

Trycksår, undernäring och fall ..............................................................14 Trycksårsförebyggande arbete .............................................................................. 14 Undernäring ökar andra risker ..............................................................................15 Fallförebyggande arbete ........................................................................................15

Läkemedel .............................................................................................16 Läkemedelsgenomgångar ......................................................................................16 Kunskaps- och beslutsstöd inom läkemedelsområdet ..........................................16 Fortbildning om läkemedel ....................................................................................17

VERSION 170308 | 3

Samverkan .............................................................................................18 Överbeläggningar och utlokalisering ................................................................... 18 SVEA ......................................................................................................................19

Patientmedverkan ................................................................................ 20 Patientdelaktighet i arbetet på regionalt cancercentrum.....................................20 Aktiv överlämning stärker sammanhållen vård .......................................20 Överrapportering ökar delaktigheten .......................................................20 Kvalitetsregistercentrum utvecklar partnerskap med patienten .........................20 Samarbete med patientorganisationer ..................................................................21

Att främja en gynnsam patientsäkerhetskultur .................................... 22 Lokal analys och lokalt gemensamt ansvar ..........................................................22

Verktyg och metoder i patientsäkerhetens tjänst .................................. 23 Händelsevis är ett verktyg för ständiga förbättringar .........................................23 Publika frågor för uppföljning...................................................................24 Förbättrade rutiner gällande strålningsrelaterade och medicintekniska vårdavvikelser .........................................................24 Nationell patientöversikt – NPÖ – ger åtkomst till information .........................24 Nationellt IT-stöd för händelseanalyser – Nitha – delar lärande i ökande grad .................................................................................. 25 Markörbaserad journalgranskning är ett verktyg att hitta vårdskador .............. 25 Infektionsverktyget är tänkt att förebygga VRI ...................................................26 Patientenkäter är viktiga verktyg i avtalsuppföljningen ......................................26 Målrelaterad ersättning i syfte att stödja systematiskt kvalitetsarbete ............... 27 Enheten vårdgivarstöd tar fram vårdprogram ..................................................... 27 Funktionell resonans analysmetod – FRAM ....................................................... 27

Vad händer 2017 och framåt? ................................................................ 28 Utveckla, inte bara förvalta ..................................................................................28 Sprida och dela erfarenheter ................................................................................28 Enkäter och nätverk gynnar säkerhetsklimatet ...................................................28 Nollvisionen gäller ................................................................................................28

Mer om patientsäkerhet ........................................................................ 30

VERSION 170308 | 4

Vem gör vad inom patientsäkerheten i Stockholms läns landsting?Det är vårdgivarna som bedriver det konkreta arbetet med att förebygga och minska vårdskador. De ska se till att alla patienter får en god och säker vård. I det ingår bland annat att vårdgivarna ska känna till gällande regelverk och riktlinjer samt fortlöpande följa upp, utvärdera och förbättra kvalitet och patientsäkerhet i den egna verksamheten. Vårdgivarna ska sammanfatta sitt systematiska patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse varje år.

Inom landstinget finns Patientsäkerhetskommittén, en särskild kommitté vars funktion är att strategiskt planera patientsä-kerhetsarbete i länet. Patientsäkerhetskommittén består av representanter från olika vårdgivare samt tjänstemän från hälso- och sjukvårdsförvaltningen och leds av hälso- och sjuk-vårdsförvaltningens chefläkare.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samordnar, utvecklar och följer upp patientsäkerhetsarbete inom den landstingsfinansie-rade vården dels genom avtalen med vårdgivarna, dels genom expertfunktioner inom olika områden och avdelningar inom förvaltningen. Medicinsk stab har en samordnande roll för patientsäkerhetsarbetet och samordnar både interna nätverk på förvaltningen och externa nätverk för vårdgivare.

VERSION 170308 | 5

Stockholms läns landstings patientsäkerhetsberättelse 2016Syftet med Stockholms läns landstings patientsäkerhetberättelse är att ge en bild av det arbete som har gjorts inom patientsäkerhetsområdet utifrån ett landstingsövergripande perspektiv. Den beskriver landstingets åtgärder på huvudmannanivå för att stödja och samordna arbetet hos vårdgivarna. Det vill säga hur det landstingsövergripande arbetet har bedrivits, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts.

I berättelsen redogör vi i första hand för det arbete som har skett inom ramen för hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag. Underlaget till berättelsen är framtaget i hälso- och sjuk-vårdsförvaltningens patientsäkerhetsnätverk som har representanter från förvaltningens alla avdelningar. Berättelsen är inriktad på de fokusområden som landstingets patientsäkerhets-kommitté beslutade om för 2016, men gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den inleds dock med redogörelser av patientsäkerhetsutbildningarna och de nätverksseminarier som anordna-des under 2016.

Utöver krav i regelverk såsom patientsäkerhetslagen (2010:659) har staten genom en särskild överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2011–20141 främjat patient-säkerhetsarbetet hos vårdgivarna och i detta arbete deltog Stockholms läns landsting aktivt. Hälso och sjukvårdsförvaltningen har sedan fortsatt att stödja arbetet hos vårdgivarna inom överenskommelsens prioriterade områden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samordnar punktprevalensmätningar för vårdrelaterade infektioner (VRI), basala hygienrutiner och kläd-regler (BHK) och trycksår, där de deltagande vårdgivarna matar in sina resultat i databaser som förvaltas av SKL. Resultat från dessa mätningar redovisas i denna berättelse på landstingsöver-gripande nivå. Vidare ger vi exempel på arbete för ökad patientdelaktighet och för att stärka en gynnsam patientsäkerhetskultur. Vi redogör också för det aktuella läget för metoder och verk-tyg som i dag används i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. En summering av behoven av fortsatt arbete avslutar berättelsen.

Vårdgivarna upprättar egna patientsäkerhetsberättelserVårdgivarnas egenkontroll var i fokus i patientsäkerhetsöverenskommelsen med SKL i en samordnande roll. Arbetet inom överenskommelsen har bidragit till en ökad systematik i vård-givarnas patientsäkerhetsarbete. Denna systematik är viktigt och fortgår hos landstingets vård-givare som enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) årligen ska upprätta en patientsäkerhetsbe-rättelse i syfte att hålla ett bättre grepp om sitt patientsäkerhetsarbete. I berättelsen ska vård-givarna redogöra för vad som har gjorts och vilka resultat de har uppnått under det föregående året. Patientsäkerhetsberättelsen i sig kan ses som ett verktyg för att främja hög patientsäkerhet i vårdgivarnas verksamheter.

För en närmare beskrivning av respektive vårdgivares patientsäkerhetsarbete 2016 hänvisar vi till de lokala patientsäkerhetsberättelserna som ofta finns på vårdgivarnas webbplatser. Berättelserna ska finnas tillgängliga senast den 1 mars för det föregående året.

1 Också kallad ”Patientsäkerhetsmiljarden”.

VERSION 170308 | 6

Nollvision för vårdskadorStockholms läns landsting har en politiskt beslutad nollvision för vårdskador 2. Det innebär att inga patienter ska drabbas av undvikbara skador i vården. Ett verktyg för att uppnå visionen är de avtal som Stockholms läns landsting som huvudman för hälso- och sjukvården tecknar med vårdgivare. I avtalen slås det fast att vårdgivarna, offentliga som privata och oavsett inriktning och omfattning i verksamheten, ska fullfölja sina skyldigheter enligt gällande lagar, föreskrif-ter, regionala och nationella överenskommelser och riktlinjer etc. I avtalen ställer vi krav på att vårdgivarna ska bedriva sin verksamhet i enlighet med patientsäkerhetslagen och att de har ett ledningssystem (SOSFS 2011:9) för sin verksamhet.

Ett annat viktigt verktyg för att uppnå nollvisionen är att Stockholms läns landsting stödjer vårdgivarna genom att öka kunskapen på patientsäkerhetsområdet. Det gör vi bland annat genom handlingsprogram och riktlinjer samt genom att arrangera utbildningar, patientsäker-hetsdagar och nätverksseminarier.

Prioriterade områden som förebygger vårdskadorPatientsäkerhet innebär att skydda patienter mot vårdskador, men även att arbeta för att mins-ka antalet undvikbara skador i vården. Detta sker bäst genom förebyggande arbete och för att nå dit lyfter landstingets patientsäkerhetskommitté varje år fram några prioriterade områden där vårdgivare planerar aktiviteter. För 2016 har dessa varit

• vårdrelaterade infektioner (VRI)• fallprevention• läkemedel• samverkan och• patientsäkerhet vid psykisk sjukdom.

Olika aktiviteter inom fokusområdena sker hos vårdgivarna och beskrivs i deras patientsäker-hetsberättelser.

Landstingets patientsäkerhetsutbildningStockholms läns landsting anordnar både grundläggande utbildningar i patientsäkerhet och utbildningar för den som vill fördjupa sig ytterligare. Flera av utbildningarna finns att ta del av på Lärtorget3. Där finns både utbildningar som är öppna för alla och sådana som kräver ett tjänsteavtal med Lärtorget och en inloggning med e-tjänstekort.

Landstingets särskilda satsning på utbildning i patientsäkerhet har fortsatt under 2016. Utbildningen består av två delar – en e-utbildning och en chefsutbildning. Utbildningarna kompletterar varandra, men är samtidigt fristående.

Fakta och interaktiva övningar i e-utbildningen E-utbildningen i patientsäkerhet handlar om vad varje medarbetare i Stockholms läns

2 Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetslagen 2010:659.3 Lärtorget är Stockholms läns landstings portal för kompetensutveckling.

VERSION 170308 | 7

landsting kan göra för att bidra till säkrare vård. Fakta blandas med interaktiva övningar. Utbildningen ger grundläggande kunskaper i bland annat

• aktuellt regelverk• risk- och vårdskadeområden• kulturens och kommunikationens betydelse för att minska risker och skador• metoder och verktyg i patientsäkerhetsarbetet.

Till slutet av 2016 hade nästan 13 400 visningar gjorts av e-utbildningen och ca 4 200 medarbetare hade fått ett diplom för genomförd utbildning på Lärtorget.

Chefsutbildning fördjupar kunskaper Landstinget erbjuder också en chefsutbildning i patientsäkerhet och förbättringskunskap. Utbildningen startade 2014 och är utvecklad på uppdrag av Patientsäkerhetskommittén i sam-arbete med Helseplan såsom även e-utbildningen. Chefsutbildningen sker i seminarieform och fördjupar kursdeltagarens kunskaper i patientsäkerhet och ger konkreta verktyg för hur man leder ett förbättringsarbete för en ökad patientsäkerhet. Den lärarledda chefsutbildningen är ett komplement med fördjupning till e-utbildningen och ger även en bra grund för den som har en nystartad verksamhet.

Från utbildningsstarten våren 2014 har tolv kursomgångar avslutats. 330 deltagare har blivit antagna till utbildningen varav 249 har blivit godkända. För att bli godkänd krävs förutom genomgången utbildning en inlämnad projektplan för förbättringsarbete.

Nätverksseminarier inom patientsäkerhetHälso- och sjukvårdsförvaltningen anordnade flera nätverksseminarier inom patientsäkerhet under 2016. Ett syfte med nätverksseminarierna har varit att stödja vårdgivarna i att vidta för-bättringsåtgärder till exempel efter genomförda mätningar. Här kan det finnas stora fördelar med att samla representanter från olika vårdgivare för att sprida efterenheter och lärdomar av förbättringsarbete. En annan anledning att anordna ett nätverksseminarium kan vara att det handlar om de prioriterade fokusområden som Patientsäkerhetskommittén har lyft fram.

Under 2016 anordnade Medicinsk stab seminarier inom följande nätverk för vårdgivare: Nät-verk trycksår, Nätverk för risk- och händelseanalys, Kulturnätverk, Nätverk för markörbaserad journalgranskning samt två seminarier för målgruppen husläkarmottagningar.

Nätverk trycksår Vid trycksårsseminariet låg fokus på hur vi kan bli bättre på att förebygga och behandla tryck-sår. På seminariet diskuterades möjliga vägar framåt utifrån våra egna och andras resultat av punktprevalensmätningar och de framgångsfaktorer för att förebygga trycksår som SKL tagit fram. Seminariet anordnades i samarbete mellan patientsäkerhetsfunktionen på Medicinsk stab och Capio Geriatrik Dalen AB. Deltagarna fick möjlighet att inspireras av erfarenheter från Blekingesjukhuset, där sjukhuset lyckats minska antalet trycksår genom ett strukturerat före-byggande arbete. Även kvalitetsregistret RiksSår presenterade sitt arbete.

Nätverk för risk- och händelseanalys Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anordnade ett nätverksmöte tillsammans med vårdgivarna för att diskutera möjligheter och hinder för arbetet med risk- och händelseanalyser som har sin utgångspunkt i den nationella handboken i risk- och händelseanalys. Deltagarna beskrev att

VERSION 170308 | 8

den reviderade upplagan av handboken (2015) ger bättre stöd i arbetet än tidigare versioner. En presentation av lokalt genomförd riskanalys visade att genom en strukturerad riskbedömning kan relevanta åtgärder både på kort och längre sikt identifieras. Att skatta riskernas allvarlig-hetsgrad och sannolikhet upplevdes fortfarande som ett svårt steg när riskanalys genomförs. I diskussionen lyftes frågan hur man kan bibehålla kvalitet på analyser under tidspress. Vidare diskuterades kvalitetsgranskning av två händelseanalyser. Den regionala förvaltaren av IT- stödet för händelseanalyser, Nitha, informerade om sin roll och tydliggjorde vad vårdgivarna kan få hjälp och stöd med regionalt.

Kulturnätverk Forskning har visat på ett samband mellan arbetsmiljö och säkerhetskultur4. Därför är det angeläget att integrera frågor om arbetsmiljö och patientsäkerhet. Detta i sin tur förutsätter ett nära samarbete mellan HR- och patientsäkerhetsspecialister på alla nivåer. I september anordnades ett möte för chefer och ledare från båda dessa områden. Seminariet ”Hållbar arbetsmiljö för säker vård - inspireras och stärk din organisation” anordnades i samarbete mellan Medicinsk stab och SLL Personal och utbildning. Diskussion varvades med korta presentationer av förbättringsprojekt från Arbetsmiljölyftet. Sambandet mellan hållbar arbets-miljö och säker vård tydliggjordes. Särskilt fokus lades på ledarskapets betydelse för att fånga upp och sprida goda erfarenheter. Vikten av att fortsätta att hitta vägar för ett ökat samarbete och idéspridning blev slutsatsen vid en avslutande paneldiskussion.

Nätverk för markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning (MJG) är en etablerad metod för att hitta skador och vårdskador. Journalgranskningen genomförs av metodutbildade granskningsteam. Ett nät-verksseminarium anordnades för att ge deltagarna möjlighet att diskutera metod och resultat. SKL medverkade vid seminariet och lyfte frågorna:

• Vad vet vi om skador och vårdskador?• Ger journalgranskningarna ökad patientsäkerhet?

Resultat från SKL:s nationella mätning av skador och vårdskador under perioden 2013-15, där drygt 52 000 journalgranskningar ingår, presenterades. SKL underströk vikten av systematisk granskning i syfte att veta om vi närmar eller avlägsnar oss från våra mål eller visioner gällande vårdskador.

Två miniseminarier för husläkarmottagningar Mycket av det patientsäkerhetsarbete som skett under de senaste femton åren har haft fokus och utgått från slutenvårdskontexten på våra sjukhus. I syfte att uppmärksamma patientsäker-hetsfrågorna inom primärvården anordnades två välbesökta seminarier för målgruppen hus-läkarmottagningar. Vid det första seminariet lyftes frågan om försenade, felaktiga och missade diagnoser, ett område som de senaste åren rönt ett ökat intresse. Även det vinnande bidraget från landstingets patientsäkerhetsdagar 2015 ”Införande av snabbanalys PK/INR på vårdcen-tralen” presenterades. Det andra seminariet handlade om kvalitetsarbete på husläkarmottag-ningar. Exempel på förbättringsarbeten presenterades. Diskussionen handlade om hur man kan arbeta med kvalitetsarbete på ett strukturerat sätt och i mer generiska termer.

4 Rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för fortsatt arbete med patientsäkerhetskultur, 2016-05-11

VERSION 170308 | 9

Vårdrelaterade infektioner – VRIVårdrelaterade infektioner (VRI) medför inte bara förlängda sjukdomsperioder, ökad antibio-tikaförbrukning och ett ökat lidande för patienterna utan också höga kostnader för samhället. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården som sträcker sig fram till och med 2017. Flera av hälso- och sjukvårdsförvaltningens avdelningar bidrar till arbetet utifrån sina samordnings- och expertfunktioner.

Punktprevalensmätning av VRIEtt sätt att övervaka förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) inom slutenvården är genom punktprevalensmätningar5. Två sådana gjordes under 2016. Under vecka 12 och 13 deltog Stockholms läns landsting i en nationell mätning och under vecka 42 och 43 gjordes en regional mätning.

Målet uppnåddes inte 2016 Målet för 2016 var en prevalens under 9,0 procent inom den somatiska slutenvården. Samman-slaget för de båda punktprevalensmätningarna 2016 var utfallet 9,7 procent och därmed nåddes inte målet. Målvärdet är satt för den somatiska slutenvården, som har en högre prevalens av vårdrelaterade infektioner än helheten. Om den psykiatriska slutenvården inkluderas var preva-lensen 8,8 procent. VRI-prevalensen är högre för män (9,9 procent) än för kvinnor (7,9 procent).

Arbetet måste fortsätta inom handlingsprogrammet Det är viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet enligt handlingsprogrammets åtta insats- områden för att minska vårdrelaterade infektioner. Åtgärder behöver vidtas för att stärka vård-givarnas tvärprofessionella arbete med VRI-prevention. Patientsäkerhetskommittén har visat på vikten av fortsatta förbättringar genom att besluta om regionala mätningar på hösten trots att någon nationell mätning inte samordnas och genomförs.

En revidering av handlingsprogrammet har genomförts under 2016 med utgångspunkt i ana-lys av vårdgivarnas arbete. I det fortsatta arbetet med att identifiera framgångsfaktorer för att minska andelen vårdrelaterade infektioner är det viktigt att analysera riskfaktorer som är kopp-lade till diagnosgrupper hos enskilda vårdgivare. VRI är fortsatt ett prioriterat fokusområde och hos flertalet vårdgivare pågår ett intensivt arbete för att både förebygga och minska antalet vårdrelaterade infektioner. Om det kan man läsa vidare i respektive vårdgivares patientsäker-hetsberättelse.

4 Punktprevalens anger den andel individer i en population som har ett givet tillstånd vid en viss tidpunkt.

VERSION 170308 | 10

Figur 1. Fördelning av VRI avseende olika diagnosgrupper Stockholms läns landsting 20166

Punktprevalensmätning av BHKBasala hygienrutiner och klädregler (BHK) ska tillämpas av all hälso- och sjukvårdspersonal vid undersökning, vård och behandling eller vid annan direktkontakt med patienter. Detta ska ske oberoende av vårdform och kännedom om en känd smitta eller inte. En ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler bidrar till att minska vårdrelaterade infektioner genom att förhindra smittöverföring och -spridning.

Följsamheten till BHK behöver förbättras Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mättes vid två tillfällen inom både sluten- och öppenvård under 2016. Under vecka 13 och 14 deltog Stockholms läns landsting i en nationell mätning och under vecka 42 och 43 gjordes en regional mätning. Metoden grundar sig på obser-vationsstudier av personal. Antal observerade var vid de respektive mätningarna drygt 3800.

Vid punktprevalensmätningen som genomfördes under hösten uppmättes en följsamhet till basala hygienrutiner på 68 procent jämfört med 70 procent under våren 2016. Rikssnittet var vid den nationella mätningen 79 procent.

Ett moment som vårdgivare i Stockholms läns landsting arbetat aktivt med är att förbättra följsamheten till korrekt desinfektion av händer före handskanvändning vilket är den kategori inom basala hygienrutiner som har lägst följsamhet. Rikssnittet var vid vårens nationella mätning 86 procent och Stockholms läns landsting hade 79 procent. Resultatet vid höstens regionala mätning visade 78 procent inom landstinget.

Korrekt följsamhet till klädregler var i Stockholms läns landsting vid den nationella

6 VT=vår, HT=höst

VERSION 170308 | 11

vårmätningen 93 procent, jämfört med rikssnittet på 94 procent. Vid höstens regionala mät-ning i Stockholm var resultatet 90 procent.

Följsamheten avseende BHK vid höstens mätning är något högre inom öppenvård jämfört med slutenvård, 92 respektive 89 procent.

Följsamheten till BHK behöver förbättras. Resultaten visar alltså att fortsatta insatser krävs för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler i Stockholms läns landsting.

Figur 2. Följsamhet till basala hygienrutiner och korrekta klädregler 2015-2016, Stockholms läns landsting

Expertfunktionen Vårdhygien förebygger vårdrelaterade infektioner och smittspridningVårdhygien Stockholm är en expertfunktion som bistår vårdverksamheter i länet i att förebyg-ga och minska vårdrelaterade infektioner och smittspridning hos patienter och vårdpersonal. Rådgivning, undervisning och kvalitetssäkring är de huvudsakliga arbetssätten för att nå ut till vården. Vårdhygien bevakar nya fall av MRSA och ESBLcarba och tar kontakt med vårdgivare för rådgivning enligt landstingets handlingsprogram. Rådgivning sker också i samband med ny- och ombyggnationer. Vårdhygien anordnar kurser riktade till olika yrkeskategorier. Även utbildning på plats hos vårdgivare erbjuds, ofta i anslutning till en konstaterad smittspridning eller annan uppkommen vårdhygienisk frågeställning. Hygienronder är en aktivitet som syftar till att hos vårdgivare identifiera förbättringsområden avseende ”god hygienisk standard” enligt 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Vårdhygien står bakom e-utbildningen ”Basala hygienrutiner” som haft över 80 000 besökare under 2016 (över 320 000 besökare sedan starten). Den finns även i en engelsk version, ”Standard Precautions”. Vårdhygiens sidor på Vårdgivarguiden är öppna och välbesökta.

Vårdhygien medverkar i expertgrupper vid central upphandling av medicintekniska produkter i SLL. I samarbete med beställarenheter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkar Vårdhygien vid platsbesök hos nya vårdgivare inför driftstart av verksamheter samt vid upp-

VERSION 170308 | 12

följning av befintliga verksamheter. Checklistor för vårdhygieniska krav har tagits fram inför vårdupphandlingar och vårdval. Kunskapen om vårdhygieniska frågor har breddats genom internutbildning inom förvaltningen.

Strama arbetar för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens Resistensutvecklingen hos bakterier ökar fortfarande oroväckande. Onödig förskrivning av antibiotika är en bidragande orsak till detta. Invånarna i Stockholms län får mest antibiotika per person i hela landet. I en omvärld där antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare är det av stor vikt att antibiotika som slår ut kroppens skyddande normalflora av bakterier inte används i onödan. Antibiotika kan också hos den enskilda individen orsaka biverkningar som allergiska reaktioner, diarréer och svampinfektioner. Detta måste beaktas ur ett patientsäker-hetsperspektiv.

Samverkan mot antibiotikaresistens (Strama) arbetar för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Särskilda satsningar under 2016 för att minska onödig för-skrivning av antibiotika i länet gjordes bland annat genom fler seminarier för både öppen- och slutenvård samt två nya webbutbildningar riktade till vårdpersonal. Att nå studenter under utbildning är viktigt och Strama Stockholm undervisar både på läkar- och sjuksköterskeutbild-ningarna i länet.

För att förbättra återkopplingen av förskrivna antibiotika sammanställde Strama Stockholm under 2016 diagnoskopplade förskrivningsdata från 155 husläkarmottagningar i länet. Detta tydliggör lokala förbättringsområden och glädjande nog har förskrivningen förbättrats över tid.

Smittskydd arbetar för att förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar Smittskydd Stockholm är en myndighet som arbetar för att förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar till och mellan människor. Smittskyddsläkaren har ett övergripande ansvar för övervakning, smittspårning, utbrottshantering samt information och utbildning.

Övervakning sker av alla smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga och därför anmäls i det elektroniska systemet Sminet. De infektioner som övervakas för att förebygga smittsprid-ning inom vården är framför allt de som orsakas av bakterier med särskilt besvärlig antibiotika-resistens, till exempel Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), vankomycinresisten-ta enterokocker (VRE) och ESBL-bärande tarmbakterier, till exempel E. coli (ESBL=extended spectrum betalactamases). En variant av höggradig ESBL-resistens hos tarmbakterier, så kallad ESBLcarba, har ökat på senare år och övervakas särskilt intensivt för att undvika risk för sprid-ning i vården. Även andra smittsamma agens kan innebära patientsäkerhetsrisker, till exempel legionellabakterier, tuberkulos och calicivirus.

I samband med vård av patienter med resistenta bakterier görs ofta smittspårningsinsatser i vården enligt rutiner som är fastställda i de handlingsprogram som tas fram vid Central hygienkommitté.

Utbrott med smittspridning till flera medpatienter (och i vissa fall personal) kan förekomma

VERSION 170308 | 13

och föranleder intensiva åtgärder från vårdens representanter i samarbete mellan Vårdhygien och Smittskydd. Även de mikrobiologiska laboratorierna deltar i detta arbete.

Smittskydd Stockholm har också omfattande utbildningsaktiviteter riktade till bland annat vårdpersonal angående bakgrund och hantering av smittsamma sjukdomar, inte minst avseen-de rutiner för att minska riskerna för smittspridning och därmed öka patientsäkerheten. Vidare rekommenderas vårdgivare att erbjuda influensavaccination till personal som arbetar med patientgrupper som riskerar att bli svårt sjuka av en influensasmitta.

Även beställaravdelningarna är involverade via sina avtal med akutsjukhusen där ett antal in-dikatorer på säker vård följs. En av indikatorerna är andelen riskpatienter där odling av MRSA, VRE och ESBL tagits enligt gällande vårdprogram. En punktprevalensmätning görs två gånger per år och för MRSA-odlingar finns sedan 2012 minimi- och målvärden för resultatet (80 pro-cent respektive 90 procent). För odling av VRE och ESBL är kravet att redovisa resultat.

VERSION 170308 | 14

Trycksår, undernäring och fallBrister inom områdena trycksår, undernäring och fall är ett stort patientsäkerhetsproblem. Därför tillkom den så kallade TUFF-satsningen i Stockholms läns landsting redan under 2009–2012. TUFF (trycksår, undernäring, fallförebyggande) har resulterat i stödmaterial och en per-sonal- och utbildningsdel som finns att ta del av via Vårdgivarguiden.

Trycksårsförebyggande arbeteTrycksår, undernäring och fall har en koppling till varandra. När någon av dessa skador uppstår är det lätt hänt att även de övriga två skadorna inträffar. Skadorna kan och ska förebyggas för att spara patienten onödigt lidande. Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller under-liggande vävnad, orsakad av tryck eller tryck i kombination med skjuv7.

Målet är att inga trycksår ska uppkomma under patientens vårdtid. Ett delmål är att genom fortsatt aktivt trycksårsförebyggande arbete successivt reducera trycksårsfrekvensen. Personer med risk för trycksår ska ha minst en adekvat dokumenterad åtgärd. Personer som kommer in till en vårdinrättning med ett trycksår ska snabbt få en adekvat behandling som utvärderas fortlöpande under vårdtiden.

För trycksår finns en indikator om andelen riskbedömda för trycksår i akutsjukhusavtalen. Sjukhusen redovisar resultat av två punktprevalensmätningar och målnivån är att 70 procent ska vara riskbedömda för trycksår inom 24 timmar efter inskrivning.

Prevalensen av trycksår mättes vid två tillfällen under 2016. Under vecka 10 deltog landstinget i en nationell mätning och under vecka 40 gjordes en regional mätning. Antalet registrerade patienter är relativt konstant, men inkluderade vårdgivare/enheter har varierat något.

Vid vårens nationella mätning var andelen patienter med trycksår 13 procent i Stockholms läns landsting och rikssnittet var 13 procent. Vid höstens regionala mätning var andelen patienter med trycksår den samma som vid våren mätning dvs. 13 procent. Även om andelen trycksår har legat ganska konstant under åren 2015-2016 har antalet trycksår ökat.

De allvarligaste trycksåren lokaliseras till 48 procent vid ryggslut/sacrum och till 21 procent till hälar. Detta mönster kan ses även vid tidigare mätningar. I Stockholms läns landsting har 88 procent av riskpatienterna förebyggande eller behandlande madrass vilket är bättre än riks- genomsnittet. En ökning kan noteras avseende andelen patienter som har en risk- respektive hudbedömning inom 24 timmar efter inskrivningen på avdelningen (patienter inlagda minst 24 timmar) och i höstens mätning uppmättes 84 respektive 85 procent.

7 Skjuv uppstår när olika vävnadslager förskjuts i förhållande tillvarandra, exempelvis när en persons huvudända höjs och personen glider ned i sängen.

VERSION 170308 | 15

Figur 3. Antal och andel trycksår fördelat på kategori, höstmätning 2016 Stockholms läns landsting

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen stödjer det trycksårsförebyggande arbetet genom att anordna nätverksmöten för erfarenhetsutbyte.

Undernäring ökar andra riskerDålig näringsstatus kan leda till en ökad risk för trycksår och ökad dödlighet. Det är viktigt att med näringsrik mat i tillräcklig mängd så att kroppen hålls frisk och muskelstyrka. Under- näring (malnutrition) kan förekomma vid både låg och hög vikt. I avtal med akutsjukhusen följs andelen som blivit nutritionsbedömda enligt vårdprogram. Syftet är att mäta och identifiera patienter med undernäring. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är BMI8, vikt- förändring och ätsvårigheter. I de fall då patienten inte själv kan tillfrågas, kan en anhörig tillfrågas. Sjukhusen redovisar resultat av två punktprevalensmätningar och målnivån är att 70 procent ska vara nutritionsbedömda inom 24 timmar efter inskrivning.

Fallförebyggande arbeteSocialstyrelsen anordnade en nationell kampanj ”Balansera mera – tips och råd för att förhin-dra fallolyckor i vardagen” första veckan i oktober 2016. I kampanjkatalogen fanns tips, idéer och råd för de som ville delta genom att skapa egna evenemang och aktiviteter. Även vårdgivare i Stockholm arrangerade olika aktiviteter under kampanjveckan.

8 BMI (Body Mass Index)

6039

240

6,1 %

9,4 %

46,9 %

37,6 %

Kategori 1Kategori 2Kategori 3Kategori 4

300

VERSION 170308 | 16

LäkemedelRätt läkemedel i rätt mängd och vid rätt tidpunkt är en förutsättning för att en behandling med läkemedel ska vara säker för patienten. En av flera möjliga aktiviteter för att göra läkemedels- behandlingen mer säker är att tillämpa läkemedelsgenomgångar. Det behövs också kunskap för att kunna verka för en säker läkemedelsanvändning. Ett sätt för vårdgivarna att få ökad kunskap är att använda sig av olika kunskapsstöd.

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar är ett sätt att förhindra läkemedelsfel vid vårdens övergångar. En-ligt riktlinjerna9 ska en enkel läkemedelsgenomgång10 erbjudas alla patienter som är 75 år eller äldre vid besök hos läkare i öppen vård, vid inskrivning i slutenvård, vid inflyttning i särskilt boende för äldre och vid påbörjad hemsjukvård. En fördjupad läkemedelsgenomgång11 ska er-bjudas alla patienter efter påbörjad hemsjukvård eller inflyttning i särskilt boende, alla 75 år och äldre med dosdispenserade läkemedel eller med tre eller fler kroniska diagnoser, samt i situationer där läkemedelsrelaterade problem kvarstår efter en enkel läkemedelsgenomgång.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ställer tydliga krav i vårdavtalen beträffande läkemedels-genomgångar. Det finns också riktlinjer för hur de ska genomföras. Till exempel följs andelen vårdtillfällen i sluten vård där patienten har fått en enkel läkemedelsgenomgång i avtal med akutsjukhusen.

På tre vårdcentraler i länet har genomförts ett pilotprojekt med apotekarstöd vid fördjupad läke- medelsgenomgång. Patienterna har upplevt att detta har bidragit till ökad kunskap och trygg-het om deras mediciner. Personalens uppfattning är att apotekarstödet gett förbättrad kvalitet i äldres läkemedelsbehandling. Dessutom har stödet underlättat för genomförandet av läke- medelsgenomgångar och ökat deras kunskap. Apotekaren har även bidragit till övergripande verksamhetsstöd för säkrare läkemedelsanvändning såsom stöd till äldremottagningar, kom-munsamverkan, statistikunderlag, utbildning i ordinationsverktyget Pascal för dospatienter, ökad kunskap om t.ex. läkemedel i sond och alternativa formuleringar vid sväljproblem.

Kunskaps- och beslutsstöd inom läkemedelsområdetHälso- och sjukvårdsförvaltningen producerar och förvaltar ett antal kunskapsstöd kring läkemedel:

• Sfinx om läkemedelsinteraktioner (som under 2016 fått ett nytt mer användarvänligt utseende på webben)• Läkemedel och amning • Läkemedel och fosterpåverkan• Kön, genus och läkemedel• NjuRen om läkemedel och njurfunktion.

9 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting 2013.10 En enkel läkemedelsgenomgång syftar till att kartlägga en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel, kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker.11 En fördjupad läkemedelsgenomgång är en systematisk bedömning och omprövning av varje ordinerat läkemedel utifrån patientens hälsotillstånd och behov i syfte att uppnå en ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling.

VERSION 170308 | 17

Därutöver producerar och förvaltar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett beslutsstöd Janus-fönster som ger möjlighet att få tillgång till kunskapsstöd kring läkemedel integrerat i journal-systemet och direkt kopplat till den aktuella patienten.

Kunskapsstöden ska stödja vid läkemedelsordinationer och minska risken för läkemedelsrelate-rade problem, risker eller skador. Under 2016 har ett arbete pågått med att utveckla ytterligare ett kunskaps- och beslutsstöd som kompletterar Sfinx, nämligen ett beslutsstöd för farmakolo-gisk riskbedömning vid samtidig användning av flera läkemedel (Pharao).

Användningen av kunskaps- och beslutsstöden har under året ökat både via webben och som integrerade i journalsystemen. Sedan 2016 finns Sfinx om läkemedelsinteraktioner tillgänglig även via eHälsomyndigheten i apotekens system. Att samma underlag kan användas för kon-troll av läkemedlen både inom vården och på apoteken ökar patientsäkerheten. Utvärderingar har visat att användarna ser en stor nytta med kunskapsstöden vid läkemedelsgenomgångar. Kunskaps- och beslutsstöden stödjer således vårdgivare i deras patientsäkerhetsarbete att före-bygga läkemedelsrelaterade vårdskador.

Fortbildning om läkemedelUnder året har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arrangerat drygt 900 olika kunskapsinrik-tade fortbildningsaktiviteter för vårdgivare i länet med totalt cirka 20 000 deltagare. Bland de områden som har behandlats under utbildningarna finns nyheter på Kloka Listan, diabetes, astma/KOL och nya orala antikoagulantia.

Ett stort fokus vid de utbildande besöken i vården har legat på

• analys av förskrivningsstatistik• genomgång av riktlinjer för behandling av astma och KOL• läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre.

I Webbloteket, som innehåller korta webbaserade utbildningar och inspelade föreläsningar färdig- ställdes under 2016 41 nya produktioner, som visats drygt 6500 gånger. Förutom dessa ingår i webbloteket också en mer omfattande e-utbildning som lär ut hur man genomför läkemedels- genomgångar anpassad till olika vårdformer. Fram till och med december 2016 hade 2900 inloggningar skett.

VERSION 170308 | 18

SamverkanSamverkan och samarbete är av central betydelse i patientsäkerhetsarbetet. Det är viktigt att vårdgivarna har rutiner som klargör ansvarsfördelning och samarbete vid planering av vården för enskilda patienter liksom för samverkan i vårdprocesserna inom och mellan olika enheter, nivåer och vårdgivare. Det är självklart också viktigt att samverka med patienten. Läs mer om detta i avsnittet om patientmedverkan nedan, s. 20.

Överbeläggningar och utlokaliseringEtt bättre samarbete kring utskrivningsklara patienter leder inte bara till tillgång till vård- platser utan även till ökad patientsäkerhet.

Det finns flera orsaker till överbeläggningar12 och utlokalisering av patienter13. Överbelägg-ningar och utlokaliseringar är beroende av händelser i hela vårdkedjan. Stängda vårdplatser och svårigheter att slussa patienter vidare till andra vårdgivare, till exempel geriatriska kliniker eller kommunen, tillhör de vanligaste orsakerna till överbeläggningar och utlokalisering. Det finns studier som pekar på att det kan vara bättre för en patient vårdas på en överbeläggnings-plats än att vara utlokaliserad på en vårdenhet som saknar den specifika medicinska kompeten-sen. En nationell studie om vårdskador14 visade att vårdskador förekommer dubbelt så ofta hos utlokaliserade patienter. SKL som står bakom rapporten menar att kraftfulla åtgärder behövs för att komma åt orsakerna för utlokalisering och för att minimera riskerna med förfarandet.

Vårdgivarna rapporterar regelbundet resultat från verksamheternas mätningar av överbelägg-ningar och utlokaliserade patienter till en nationell databas som SKL förvaltar. Vid den senaste mätningen avseende somatisk sluten vård i november hade Stockholms läns landsting 2,5 över-beläggningar per 100 disponibla vårdplatser och 1,4 utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser, vilket är bättre än rikets medelvärden: 3,7 överbeläggningar respektive 1,6 utloka-liseringar.

Det pågår ett utvecklingsarbete för att minska överbeläggningar och utlokaliseringar. En ny kvalitetsindikator med syfte att kvalitetssäkra mätningen och rapporteringen infördes under 2016.

12 Överbeläggning är en händelse då en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på ”disponibel vårdplats”, dvs. en slutenvårdsplats med rätt fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. 13 En utlokaliserad patient definieras som en patient som är inskriven och vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten.14 Skador i vården på nationell samt region- och landstingsnivå, SKL december 2016

VERSION 170308 | 19

Figur 4. Antal överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser under 2015- 2016.

Figur 5. Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser under 2015- 2016.

SVEA Arbetet med Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) är ett strategiskt läns- övergripande samarbete mellan vårdgivare och beställare för att skapa en mer sammanhållen vård. Ett projekt som påbörjades 2014 har nu övergått till implementering inom akutsjukhus, geriatriska kliniker och inom primärvård.

Det övergripande målet är att skapa bättre förutsättningar för att patienter att känna sig trygga i övergången mellan olika vårdgivare och uppleva bättre kontinuitet och koordination i vården. Arbetssätt har utvecklats inom tre områden; förstärkt utskrivning, förstärkt mottagning och uppsökande vårdinsats. Förstärkt utskrivning är en standardiserad utskrivningsprocess för att tidigt upptäcka och möta behov hos patienter med risk för oplanerad återinskrivning. Förstärkt mottagande innebär ett standardiserat arbetssätt för att säkerställa informationsöverföringen och uppföljningen i primärvård efter ett slutenvårdstillfälle. Uppsökande vårdinsats är ett ar-betsätt för att tidigt upptäcka och bemöta patienter med utökat behov av vårdkontakt.

VERSION 170308 | 20

PatientmedverkanDen traditionella synen på patienten som passiv mottagare av hälso- och sjukvård har i dag ersatts med en syn där patienten är en resurs i sin egen vård och vården i stort. Som en konse-kvens av detta ska patienten också involveras i arbetet för att minska risken för vårdskador. I patientsäkerhetslagen (2010:659) ställs krav på att vårdgivare ska ge patienterna och deras an-höriga möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Ett ytterligare steg för att stärka patientens ställning var införandet av patientlagen (2014:659).

Patientdelaktighet i arbetet på Regionalt cancercentrumRegionalt cancercentrum RCC Stockholm Gotland erbjuder kunskapsstöd som underlättar för patienter i cancervården. Att patienter och deras närstående blir mera delaktiga i sin vård och behandling är viktigt för att öka patientsäkerheten. En delaktig och välinformerad patient kan också bidra i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet, så att risker och tillbud minimeras. Samtidigt kan personalen genom att kommunicera med patienten och informera om vård och behandling stödja patienten i att se möjliga risker och förhindra att skador inträffar.

Aktiv överlämning stärker sammanhållen vård En typisk situation där en vårdskada kan inträffa är i överlämningen mellan olika skift, enheter eller vårdgivare. Brister i kommunikation och informationsutbyte kan medföra patientsäker-hetsrisker. Inom cancervården har modellen ”Aktiv överlämning” utvecklats. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patient och närstående ska alla överlämningar vara ”aktiva”. Den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans och har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att kontakt tagits med patienten. Metoden har implementerats successivt inom cancervården under 2015 och 2016. Utvärdering planeras under 2017.

Överrapportering ökar delaktigheten Vidare har överrapportering mellan skiften inom slutenvården inne på patientrummen visat sig öka delaktigheten för patienter och närstående samt ge ökad kunskap till vårdpersonalen vilket ökar säkerheten15. Under 2016 har en modell för överrapportering mellan skiften inom sluten-vård implementerats vid flera verksamheter. Modellen kallas person-centrerad rapport och sker inne på patientsalen med patient och närstående delaktiga. Modellen har utvärderats och två vetenskapliga arbeten är inskickade för publicering. Preliminära resultat visar på nytta för både patienter och medarbetare.

Kvalitetsregistercentrum utvecklar partnerskap med patientenPatientsamverkan i utveckling av hälso-och sjukvården blir allt mer en självklarhet på olika nivåer. Det är glädjande att vi ser fler och fler exempel på hur denna samverkan leder till både bättre hälsa och kvalitet men även att det kan minska kostnader för samhället och risker för pa-tienten . Kvalitetsregistercentrum QRC Stockholm arbetar med systematisk utveckling av part-nerskap med patienter. Patientsamverkan är ett prioriterat område och QRC vill göra det lättare för patienter och professionen att bli partner i vårdmöte, vårddesign, klinisk förbättring, regis-terutveckling och forskning. Bland annat tillhandahåller QRC en verktygslåda som innehåller

15 Under 2016 publiceras en studie där den preliminära analysen visar att modellen signifikant förbättrar informationsutbytet mellan patient och personal inom cancervården i Stockholm.

VERSION 170308 | 21

verktyg och stöd i metoder för att ta med patientperspektivet i kvalitets- och patientsäkerhets-arbete. Verktygen har olika svårighetsgrad, från de enkla som kan användas direkt utan större förberedelse eller kostnad till de som kräver lite mer resurser och tid.

http://qrcstockholm.se/patientsamverkan/

Samarbete med patientorganisationerEtt samverkansråd för patientsäkerhet bestående av representanter från olika patientorganisa-tioner träffas regelbundet för informationsutbyte. Patientorganisationerna har under 2016 bidragit med värdefulla synpunkter och aktivt medverkat bland annat vid påbörjad planering av landstingets patientsäkerhetsdagar 2017. På samverkansråden diskuteras och förankras aktuella patientsäkerhetsfrågor.

VERSION 170308 | 22

Att främja en gynnsam patientsäkerhetskulturPatientsäkerhetskulturen är en del av organisationens kultur. Ett uttryck för kulturen i en vård-verksamhet är ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Dessa attityder och förhållningssätt återspeglar säkerhetsklimatet i en verksamhet. Ett sätt att få en bild av medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten är att mäta patientsäkerhetskulturen med hjälp av en enkätundersökning. Syftet är att bidra till att verksamheten utvecklar sin patientsäkerhet.

Lokal analys och lokalt gemensamt ansvarEnkätutfallet visar på förbättringsområden och styrkor, men ger inga svar på varför resultatet ser ut som det gör. Det måste diskuteras och analyseras lokalt i verksamheten för att leda till lämpliga åtgärder. Förutsättningar för att arbeta vidare med förbättringsarbete skapas när chefer och medarbetare tar ett gemensamt ansvar för en dialog om utfallet av enkäten.

I Stockholms läns landsting genomför vårdgivare mätningar av patientsäkerhetskulturen enligt rekommendationerna i den nationella handboken. Landstinget samordnar inte gemensamma mätningar av patientsäkerhetskulturen för alla vårdgivare. Vårdgivarna beslutar och avropar istället en lämplig tidpunkt för en mätning utifrån det förbättringsarbete de har bedrivit sedan föregående mätning. Mer om det lokala arbetet finns att ta del av i respektive vårdgivares patientsäkerhetsberättelse.

VERSION 170308 | 23

Verktyg och metoder i patientsäkerhetens tjänstI kapitlet redogör vi för det aktuella läget för ett antal av de metoder och verktyg som i dag an-vänds i det systematiska patientsäkerhetsarbetet hos vårdgivarna i Stockholms läns landsting. Flera verktyg och metoder började användas på bred front under den nationella patientsäker-hetssatsningen (2011–2014) där de ingick i kraven.

Händelsevis är ett verktyg för ständiga förbättringarSedan 2007 är Webbtjänsten HändelseVis Stockholms läns landstings gemensamma IT-stöd för risk- och avvikelserapportering. Syftet är att öka säkerheten för både patienter och med-arbetare. HändelseVis ger även möjlighet att skicka och handlägga avvikelserapporter mellan förvaltningar och bolag, vilket ses som ett bra sätt att kommunicera kring händelser som drab-bat patienter, men där flera vårdgivare har varit involverade. Både antalet rapporterade avvikelser och fördelningen av risker, tillbud och negativa händelser har de senaste åren varit i stort sett oförändrad. Att rapportera redan när en risk uppmärksammas är ett beteende som fortsatt uppmuntras hos vårdgivare.

I HändelseVis har totalt 41 119 vårdavvikelser rapporterats under 2016. Av de ärenden som handlagts har 36,8 procent klassificerats som risker, 35,6 procent som tillbud och 27,6 procent som negativa händelser.

Figur 6. Risker, tillbud och negativa händelser 2016

Orsaken till de negativa händelserna är framförallt att rutiner eller riktlinjer inte har följts, därefter brister i information/kommunikation. Klassificering av vårdavvikelser beskriver vad som riskerat att hända alternativt redan har hänt. Även under 2016 noteras att de till stor del rör områdena Behandling/Omvårdnad, Dokumentation/ Informations-överföring och Läkemedel.

VERSION 170308 | 24

Figur 7 Klassificering av vårdavvikelser 2016

Publika frågor för uppföljning Under 2016 har fortsatt utveckling av statistikverktygen genomförts. Ett exempel är en ny funktion, Publika frågor, för gemensamma statistikfrågor. Under året har publika frågor publ-icerats gällande fokusområden för patientsäkerhet såsom vårdrelaterade infektioner, fallskador, läkemedel, patientsäkerhet vid psykisk ohälsa och samverkan. Frågorna kan användas för upp-följning av avvikelserapporteringen inom den egna verksamheten över tid.

Förbättrade rutiner gällande strålningsrelaterade och medicintekniska vårdavvikelser Förbättrad rutin gällande strålningsrelaterade vårdavvikelser har efter pilottest fastställts under hösten. Målet har varit att tydliggöra och förbättra arbetsflödet gällande avvikelser av betydelse ur strålsäkerhetssynpunkt när en händelse eller en risk för felaktig exponering för joniserande strålning av patient, allmänhet eller personal inträffat.

En ny rutin har implementerats i vårdavvikelseprocessen som innebär att medicintekniska avdelningarna automatiskt får ett e-postmeddelande så snart en rapportör angett att medicin- teknisk produkt är involverat i händelsen.

Nationell patientöversikt – NPÖ – ger åtkomst till informationNationell patientöversikt (NPÖ) är ett webbaserat verktyg för sammanhållen journalföring som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinforma-tion som registrerats hos landsting, kommuner och privata vårdgivare i hela landet.

Under 2016 har en ny nationell plattform och ny version av NPÖ tagits i drift av Inera. För att säkerställa både vårdpersonalens fortsatta åtkomst till NPÖ och landstingets vårdgivares för-måga att tillgängliggöra sin information för andra vårdgivare fortgår etablering av support och förvaltning av tjänsten.

Antalet anslutna vårdgivare och användandet av NPÖ har under året fortsatt att öka, från någ-ra hundra slagningar i NPÖ till över 4 000. Under 2016 har det varit stort fokus på att få igång användandet av NPÖ inom kommunal hälso- och sjukvård, där man identifierat stor nytta av att kunna ta del av information som tillgängliggörs av landstingets vårdgivare.

Risk Tillbud Negativ A händelseZ

Behandling/omvårdnad 3040 2841 2388

Dokumentation/ informationsöverföring 3633 2980 1260

Läkemedel 1513 1892 1133

Patientolycksfall 154 1222 2165

Tillgänglighet 1326 864 653

Utredning/bedömning/diagnos 837 891 646

IT/teknik/MT 1030 723 298

VERSION 170308 | 25

Nationellt IT-stöd för händelseanalyser – Nitha – delar lärande i ökande gradNationellt IT-stöd för händelseanalyser, Nitha, stödjer händelseanalysarbetet och gör analys- resultat tillgängliga för lärande. Nithas standardiserade och kvalitetssäkrade arbetsmetod följer den nationella metodhandboken för riskanalys och händelseanalys och ökar möjligheterna att fånga systemberoende orsaker och att ge stöd till analysteamet.

Det är betydelsefullt att många vårdgivare är anslutna. Användningen av Nithas kunskapsbank kan då i ökad grad bidra till att utveckla säkerheten i vården genom att underlätta kunskaps-spridningen om möjliga bakomliggande orsaker till händelser och föreslagna förebyggande åtgärder. Detta kan sammantaget utgöra ett underlag för lärandet och ge ett viktigt bidrag till vårdgivarnas proaktiva patientsäkerhetsarbete. Målet är att öka antalet Nitha-anslutna vård- givare, öka Nitha-användningen vid händelseanalyser och att öka antalet överförda analyser till kunskapsbanken. Sedan slutet av 2014 finns det en regional förvaltare av Nitha i Stockholms läns landsting med uppdrag att vara behjälplig med införande och support och genom detta öka användningen av systemet.

Totalt finns det 327 händelseanalyser från Stockholms läns landsting i Nitha och en ökning med 49 procent kan noteras under 2016 jämfört med tidigare år. Även antalet överförda händelse-analyser till kunskapsbanken från Stockholms läns landsting har stigit kraftigt under året från 12 till 49. Användandet av Nitha har alltså ökat under 2016 och arbetet planeras att fortsätta 2017.

Markörbaserad journalgranskning är ett verktyg att hitta vårdskadorMarkörbaserad journalgranskning (MJG) är en etablerad metod för att hitta skador16 och vårdskador17 hos patienter som är relaterade till den vård som getts. I metoden ingår att utifrån resultaten analysera, initiera och sätta in förbättringsåtgärder så att vårdskadorna inte upprepas.

Metoden är införd sedan 2012 i hela landet på alla akutsjukhus för somatisk vård av vuxna. Metoden är också utvecklad och introducerad för barnsjukvård och psykiatrisk vård.

I Stockholms läns landsting var 13 procent av granskade vårdtillfällen förenade med en eller flera skador under perioden november 2015–oktober 2016. Sju procent av dessa vårdtillfällen var förenade med en eller flera vårdskador. Sammantaget förekom 54 olika vårdskador. De vanligaste vårdskadorna var vårdrelaterade infektioner, blåsöverfyllnad, trycksår, kirurgiska skador och läkemedelsrelaterade skador. För kvinnor bedömdes 51 procent av skadorna som undvikbara och för män 57 procent. Flest förekommande vårdskador inträffade i åldersgruppen 65 – 74 år. Vid vårdtillfällen med vårdskador ökar generellt vårdtillfällets längd. I åldersgrup-perna 50-64 år och 65-74 år ökade antalet vårddagar med 4 respektive 5 vårddagar och för åldersgruppen 75-84 år ökade vårdtiden med 11 vårddagar. Över tid har ett antal olika förbätt-ringsarbeten påbörjats utifrån analys av resultaten i markörbaserad journalgranskning. I vissa fall har dessa arbeten även hunnit utvärderas.

På nationell nivå var andelen skador 12 procent, varav åtta procent var förenade med en eller flera vårdskador under motsvarande tidperiod. Inrapporteringen av resultaten för andra halv-

16 Både undvikbara och icke-undvikbara skador17 Undvikbara skador

VERSION 170308 | 26

året 2016 inte är fullständig, utan beräknas klar i databasen först den 15 april 2017 . Detta gäller nationellt och för resultaten i Stockholms läns landsting.

Infektionsverktyget är tänkt att förebygga VRIVårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är stora utmaningar för vården. Infektions-verktyget är ett uppföljningsverktyg med syfte att förebygga vårdrelaterade infektioner. Verk-tyget syftar också till att uppnå en mer rationell antibiotikaanvändning och att minska antibio-tikaresistensen. Detta uppnås genom att data från verktyget används lokalt i det systematiska förbättringsarbetet.

I Stockholms läns landsting pausades infektionsverktyget i juli 2015 för de fyra vårdgivare som infört verktyget. Anledningen till detta var att allvarligare fel identifierats vid överföringen av data mellan TakeCare och Infektionsverktygets databas. Under 2016 har utveckling, rättningar och tester genomförts och ett godkänt resultat har uppnåtts. Under 2017 kommer ett nytt ställ-ningstagande till återanslutning av TakeCares användare att ske.

Patientenkäter är viktiga verktyg i avtalsuppföljningenVarje år genomför hälso- och sjukvårdsförvaltningen egeninitierade undersökningar av hur patienterna upplever vården. Ett av flera syften med undersökningarna är att utveckla och för-bättra vården utifrån ett patientperspektiv. Deltagande i vissa nationella patientenkäter var ett grundkrav i patientsäkerhetsöverenskommelsen.

I första hand ansvarar vårdgivarna själva för att resultaten används för utveckling och förbätt-ring i patientvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen använder resultaten främst för att följa upp avtalen.

Sedan 2009 deltar Stockholms läns landsting i Nationell Patientenkät18. Genom patientenkäter-na får patienter möjlighet att betygsätta sina erfarenheter av bland annat delaktighet och invol-vering, respekt och bemötande, tillgänglighet, information och kunskap och helhetsintryck. De som får patientenkäten utgör ett slumpmässigt urval ur Stockholms läns VAL-databaser. Under 2016 genomfördes undersökningar inom följande områden:

• Specialiserad rehabilitering• Akutsjukvård• Höft- och knäprotesoperationer• Kataraktoperationer• Specialiserad sjukhusvård öppen- och slutenvård• Primärvården• Habilitering• Standardiserade vårdförlopp19

18 Nationellt gemensamma mätningar har genomförts vartannat år inom Primärvård, Somatisk öppen- och slutenvård, Akutmottagningar, Psykiatrisk öppen- och slutenvård, Barnsjukvård öppen- och slutenvård samt Barn- och ungdomspsykiatri. De landsting/regioner som så har önskat har kunnat genomföra så kallade mellanårsmätningar eller extramätningar inom dessa områden eller inom andra områden. 19 Standardiserade vårdförlopp införs inom cancervården för att förbättra tillgängligheten, korta väntetiderna och öka patienternas delaktighet. Under 2016 genomfördes Nationell patientenkät inom huvud- och hals- cancer, matstrups- och magsäckscancer, prostatacancer, cancer i urinblåsa och urinvägar samt akut myeloisk leukemi (AML).

VERSION 170308 | 27

Dessa resultat kommer att redovisas till Hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med boksluten 2016 samt 2017.

Målrelaterad ersättning i syfte att stödja systematiskt kvalitetsarbete Inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård infördes 2016 målrelaterad ersätt-ning för att under året genomföra och redovisa ett medicinskt kvalitetsarbete. Syftet är att stödja ett systematiskt kvalitetsarbete hos husläkarmottagningarna baserat på mätbara indikatorer.

Vårdgivaren väljer själv vilket område som ska prioriteras och underlag för kvalitetsarbete kan vara:• VAL-databasen (Nationell primärvårdskvalitet)• Diabetes (NDR)• HypertonirapportInförandet av den målrelaterade ersättningen kommer att utvärderas 2017.

Enheten vårdgivarstöd tar fram vårdprogram Kunskapsstöd i form av regionala vård- och handlingsprogram samt rapporter till vårdgivare och beställare är viktiga verktyg för att patienter ska få en säker och evidensbaserad vård på lika villkor. Alla vårdprogram och rapporter granskas och godkänns av Stockholms medicinska råd (SMR) och av Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd.

Inom Health Technology Assessment (HTA)-verksamheten genomförs systematiska värdering-ar av evidensläget för nya eller ifrågasatta teknologier och metoder. Granskningen kan handla om effekter av behandlingar och metoder, etiska och organisatoriska aspekter eller kostnadsef-fektivitet, men kan också leda till en säkrare vård för patienterna.

I arbetet med kunskapsstöd involveras patienter och patientorganisationer på olika sätt. Ibland sker detta redan vid planeringen innan projektarbetet startas. I regel fungerar patientorganisa-tioner som remissinstans vid godkännande av vårdprogram.

Funktionell Resonans Analysmetod – FRAM Säkerhet har länge definierats som ett tillstånd där antalet negativa resultat är så få som möj-ligt – ”Safety-I”. Patientsäkerhetsarbetet i Sverige har de senaste åren påbörjat en resa från att se till att ”så få saker som möjligt går fel” till att också se till att ”så många saker som möjligt går rätt”. Detta perspektiv kallas ”Safety-II” och avser systemets förmåga att anpassa sig och lyckas under varierande förhållanden. Människor ses som en resurs som behövs för systemets flexibilitet och robusthet. En metod som har sitt ursprung i ”Safety-II” är FRAM (Funktionell Resonans Analysmetod).

FRAM används för analys av komplexa sociotekniska system och kan vara ett värdefullt kom-plement till utredningar med traditionella metoder inom hälso- och sjukvården. Metoden kan med fördel användas i sin helhet för att analysera svåröverskådliga områden, men är också användbar vid mindre frågeställningar. Stockholms läns landsting har därför utbildat ett antal personer i metoden. Metoden används i olika sammanhang, exempelvis för att initiera diskus-sioner på nätverksmöten. Stockholms läns landsting anordnar kurser i metodiken tillsammans med Region Jönköping och Västra Götalandsregionen.

VERSION 170308 | 28

Vad händer 2017 och framåt?Hälso- och sjukvårdsförvaltningen främjar vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete genom sin avtals- och kunskapsstyrning samt genom olika samordnande och stödjande aktiviteter. Det operativa patientsäkerhetsarbetet sker hos vårdgivarna.

Utveckla, inte bara förvaltaFör hälso- och sjukvårdsförvaltningen är det viktigt att fortsätta att stödja vårdgivarnas sys-tematiska patientsäkerhetsarbete ur ett huvudmannaperspektiv. Det finns idag en grund som lades i och med den statliga patientsäkerhetsöverenskommelsen men det är viktigt att inte bara förvalta utan även utveckla arbetet för att öka lärandet. Lärandet av egna och andras po-sitiva och negativa erfarenheter är väsentligt för att vi ska kunna förebygga risker och minska vårdskador. Det är också viktigt att lyfta fram och stärka patientens roll i det fortsatta arbetet.

Sprida och dela erfarenheterEtt viktigt forum för erfarenhetsutbyte är landstingets Patientsäkerhetsdag, en populär och välbesökt mötesplats. Patientsäkerhetsdagen är också ett av Stockholms läns landstings största arrangemang för personalen inom hälso- och sjukvården. Syftet med dagen är att öka kunska-pen och dela erfarenheter om hur vårdskador kan minimeras och att inspirera till förbättringar i vården. För sjunde gången anordnars Patientsäkerhetsdagen den 22 och 23 november 2017 – två dagar med samma program. När hela sjukvårdskartan nu ritas om i och med genomför-andet av Framtidsplanen ställs extra höga krav på patientsäkerhet. Temat för dagen är därför: Tryggt och säkert – framtidens hälso- och sjukvård.

Enkäter och nätverk gynnar säkerhetsklimatetEn gynnsam patientsäkerhetskultur sägs vara ett fundament för att skapa långsiktighet och systematik i förbättringar inom patientsäkerhetsområdet. Enkätundersökningar ska följas av analys och dialog på lokal nivå hos vårdgivarna. Resultaten ska leda till åtgärder som sedan följs upp. Det finns alla skäl att fortsätta med enkäter, men också att tillhandahålla andra me-toder för att skapa förståelse för komplexiteten inom området. I detta syfte är det av central betydelse att förvaltningen fortsätter med nätverksaktiviteter för att stimulera diskussion kring styrkor och svagheter för att skapa förutsättningar för förbättringar av säkerhetsklimatet.

Nollvisionen gällerInom Stockholms läns landsting fortsätter Patientsäkerhetskommittén det strategiska arbetet med att forma en gemensam och långsiktig satsning på patientsäkerhet. För 2017 fortsätter arbetet mot Stockholms läns landstings nollvision för vårdskador utifrån en breddning av fokusområden enligt nedan:• vårdskadeområden (VRI, fall, trycksår, läkemedel, undernäring, munhälsa)• patientsäkerhet vid psykisk ohälsa• patientsäkerhetskultur och arbetsmiljö• samverkan samt • ett bevaknings- och utvecklingsområde missade diagnoser.

VERSION 170308 | 29

För att uppnå VRI-målet 8,3 procent inom somatisk vård 2017 krävs fortsatta åtgärder inom landstingets Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjuk-vården. Patientsäkerhet vid psykisk sjukdom är ett fokusområde där arbete pågår i patient- säkerhetskommittén sedan 2015 för att hitta lämpliga satsningar. Vidare krävs aktiviteter och uthållighet även inom de andra riskområdena såsom fall, trycksår, undernäring etc. Kopplingen mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö är väl känd. Ökade gemensamma aktiviteter planeras för att skapa resultat som ökar säkerheten i både vård- och arbetsmiljön. Genomförandet av Framtidsplanen lyfter vikten av särskild uppmärksamhet i samverkan vid vårdens övergångar för att säkerställa god och säker vård när vårdkartan ritas om i den utsträckning som nu sker.

Tidigare har många aktiviteter och utvecklingen av metoder och verktyg skett inom den slutna somatiska specialistsjukvården på sjukhusen. Fortsatta aktiviteter behövs särskilt för att stödja, stärka och utveckla patientsäkerhetsarbetet inom primärvården och psykiatrin samt i samarbe-te med länets kommuner.

VERSION 170308 | 30

Mer om patientsäkerhet Vårdgivarguiden: www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/Patientsakerhet/http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/Vardhygien/

TUFF:http://www.vardgivarguiden.se/behandlingsstod/patientsakerhet/verktyg/

Punktprevalensmätningar VRI, BHK och trycksår, statistik överbeläggningar/utlokalisering samt rapporter baserade på markörbaserad journalgranskning:www.skl.se

IVO:s tillsynsrapport:www.ivo.se

Patientnämndens årsrapport: www.patientnamndenstockholm.se/

Socialstyrelsens lägesrapport:www.socialstyrelsen.se

Patientförsäkringen – Skadestatistik:http://lof.se/patientsakerhet/anmalda-skador-per-landstingregion/

Hälso- och sjukvårdsförvaltningenBox 6909, 102 39 StockholmTel: 08-123 132 00 vx

Stockholms läns landstingHälso- och sjukvårdsförvaltningen

2017-05-31 Bilaga 31(7)

Verksamhetstal periodens utfall och prognos

HSN vård Antal besök/vårdtillfällen

Utfall1704

Utfall1604

Förändr%

Prognos2017

Budget2017

AvvikPR-BU

Bokslut 2016

Läkarbesök totalt 2 574 356 2 679 596 -3,9% 7 723 170 8 081 144 -357 974 7 573 681

Övriga besök totalt 3 550 943 3 471 046 2,3% 10 435 489 10 060 084 375 405 10 022 578

Vårdtillfällen totalt 103 484 105 702 -2,1% 313 894 327 744 -13 850 308 249

Primärvård

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 1 393 577 1 459 742 -4,5% 3 943 000 4 227 090 -284 090 4 103 127

Övriga besök,exkl fysioterapi 2 062 175 1 954 699 5,5% 6 229 500 5 847 245 382 255 5 825 115

Sjukgymnast -/- fysioterapeutbesök 731 069 736 628 -0,8% 2 050 000 2 030 000 20 000 2 019 228



Övriga besök 326 196 341 278 -4,4% 826 489 818 339 8 150 922 100

Vårdtillfällen 80 167 83 205 -3,7% 245 894 256 724 -10 830 239 715

Psykatri

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 146 771 145 778 0,7% 432 600 437 500 -4 900 419 698

Övriga besök 427 427 434 366 -1,6% 1 318 500 1 353 500 -35 000 1 244 784

Vårdtillfällen 10 235 10 222 0,1% 30 880 32 820 -1 940 30 999

Äldresjukvård

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 4 986 5 123 -2,7% 17 000 17 000 0 14 527

Övriga besök 4 076 4 075 0,0% 11 000 11 000 0 11 351

Vårdtillfällen 13 082 12 275 6,6% 37 120 38 200 -1 080 37 535


2017-05-31 Bilaga 32(7)

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU BokslutPrimärvård 1704 1604 17./16. 2017 2017 Antal 2016Sammanfattning

Totalt antal läkarbesök 1 393 577 1 459 742 -4,5% 3 943 000 4 227 090 -284 090 4 103 127varav antal husläkarbesök 1 074 229 1 139 791 -5,8% 3 035 000 3 325 590 -290 590 3 221 876varav övriga läkarbesök* 278 708 279 814 -0,4% 803 000 796 500 6 500 771 046varav läkarbesök privata specialister på na 40 640 40 137 1,3% 105 000 105 000 0 110 205Antal telefonkontakter läkare * 59 615 326 461 -81,7% 153 350 907 119 -753 769 979 977Antal telefonkontakter privata specialister, 11 027 13 000 -15,2% 40 000 40 000 0 32 986Totalt antal övriga besök 2 793 244 2 691 327 3,8% 8 279 500 7 877 245 402 255 7 844 343varav övr besök basal hemsjukvård 814 947 720 172 13,2% 2 595 000 2 266 000 329 000 2 279 801varav övr besök exkl nat taxan exkl sjukgym 1 247 228 1 234 527 1,0% 3 634 500 3 581 245 53 255 3 545 314varav besök nat taxan sjukgymn / fysiotera 731 069 736 628 -0,8% 2 050 000 2 030 000 20 000 2 019 228

Antal besök på Riksavtal som avser primä 23 381 22 816 2,5% 106 785 106 785 0 112 855*exkl privata specialister på nationella läkarvårdstaxan

HusläkarverksamhetLäkarbesök (exkl tel) 1 074 229 1 139 791 -5,8% 3 035 000 3 325 590 -290 590 3 221 876Telefonkontakter 39 735 304 330 -86,9% 100 000 839 119 -739 119 921 011Övriga besök, dsk etc 351 075 332 906 5,5% 1 065 000 1 001 745 63 255 1 008 080Psykosociala insatser 103 730 99 151 4,6% 305 000 330 000 -25 000 291 610Jourläkarverksamhet / NärakuterLäkarbesök (exkl tel) 107 122 113 008 -5,2% 335 000 335 000 0 312 512Telefonkontakter 281 712 -60,5% 850 2 000 -1 150 1 733Övriga besök 1 359 1 446 -6,0% 4 500 4 500 0 4 261Basal hemsjukvårdLäkarbesök (exkl tel) 27 831 26 346 5,6% 83 000 76 500 6 500 79 168Telefonkontakter 601 5 052 -88,1% 1 500 15 000 -13 500 14 179Övriga besök 814 947 720 172 13,2% 2 595 000 2 266 000 329 000 2 279 801MVCLäkarbesök (exkl tel) 18 339 17 458 5,0% 55 000 55 000 0 51 603Telefonkontakter 0Övriga besök 169 560 166 543 1,8% 490 000 490 000 0 481 572BVCLäkarbesök (exkl tel) 31 450 32 688 -3,8% 100 000 100 000 0 94 896Telefonkontakter 0Övriga besök 185 329 197 555 -6,2% 585 000 585 000 0 566 259BummLäkarbesök (exkl tel) 52 973 45 084 17,5% 166 000 166 000 0Telefonkontakter 12 968 10 736 20,8% 41 000 41 000 0Övriga besök 12 070 11 776 2,5% 40 000 40 000 0Övrig verksamhet inom primärvården 0Övriga Läkarbesök (exkl tel) ex gyn,barn,sä 40 993 45 230 -9,4% 64 000 64 000 0 232 867Telefonkontakter 6 030 5 631 7,1% 10 000 10 000 0 43 054Övriga besök ( logopeder,fotvård) 268 844 272 288 -1,3% 710 000 710 000 0 770 630PrimärvårdsrehabiliteringSjukgymnast -/- fysioterapeutbesök 322 475 301 773 6,9% 900 000 880 000 20 000 831 394Övriga besök,t ex Arbetsterapeut,Dietist 155 261 152 862 1,6% 435 000 420 000 15 000 422 902Riksavtal / utomlänsvårdbesök 23 381 22 816 2,5% 106 785 106 785 0 112 855Privata specialister läkare och sjukgymnasterLäkarbesök exkl tel) 40 640 40 137 1,3% 105 000 105 000 0 110 205Telefonkontakter 11 027 13 000 -15,2% 40 000 40 000 0 32 986Sjukgymnast-/-Fysioterapeutbesök verksamma såväl på nat taxan samt vårdval fysioterapi 408 594 434 855 -6,0% 1 150 000 1 150 000 0 1 187 834


2017-05-31 Bilaga 33(7)

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU BokslutÄldresjukvård 1704 1604 17./16. 2017 2017 Antal 2016Sammanfattning (inkluderar ej ASiH)

Antal vårdtillfällen, sluten vård 13 082 12 275 6,6% 37 120 38 200 -1 080 37 535Antal vårddagar, sluten vård 133 220 128 631 3,6% 381 328 390 900 -9 572 385 060Medelvårdtid, dagar 10,2 10,5 -3,0% 10,3 11,20 -1 10,3Antal läkarbesök 4 986 5 123 -2,7% 17 000 17 000 0 14 527Antal telefonkontakter läkare 2 836 3 029 -6,4% 8 000 8 000 0 8 286Antal övriga besök 4 076 4 075 0,0% 11 000 11 000 0 11 351Antal telefonkontakter övriga besök 668 865 -22,8% 2 000 2 000 0 2 283GeriatrikAntal vårdtillfällen, sluten vård 11 697 11 080 5,6% 33 120 34500 -1 380 33907Vårddagar 108 701 106 884 1,7% 311 328 324300 -12 972 319156Medelvårdtid, dagar 9,3 9,6 -3,7% 9,4 9,4 0 9,4Antal läkarbesök 7 822 8 152 -4,0% 25 000 25000 0 22813Antal övriga besök 4 744 4 940 -4,0% 13 000 13000 0 13634Specialiserad palliativ slutenvårdVårdtillfällen 1 385 1 195 15,9% 4 000 3700 300 3628Vårddagar 24 519 21 747 12,7% 70 000 66600 3 400 65904Medelvårdtid, dagar 17,7 18,2 -2,7% 17,5 18,0 18,2


2017-05-31 Bilaga 34(7)

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU BokslutPsykiatri 1704 1604 17./16. 2017 2017 Antal 2016

SammanfattningAntal vårdtillfällen, sluten vård 10 235 10 222 0,1% 30 880 32 820 -1 940 30 999Antal vårddagar, sluten vård 95 892 105 013 -8,7% 320 000 320 000 0 302 814Medelvårdtid, dagar 9,4 10,3 -9,0% 10,4 9,8 0,6 9,8Totalt antal läkarbesök 146 771 145 778 0,7% 432 600 437 500 -4 900 419 698Antal läkarbesök,exkl spec läkare på nat ta 126 617 125 160 1,2% 382 400 387 300 -4 900 361 623Antal telefonkontakter exkl spec läkare nat 23 616 24 415 -3,3% 65 000 70 000 -5 000 69 223Antal övriga besök exkl nat taxan 427 427 434 366 -1,6% 1 318 500 1 353 500 -35 000 1 244 784Antal telefonkontakter övriga besök 67 091 65 918 1,8% 190 000 190 000 0 197 663Antal läkarbesök privata specialister, på na 20 154 20 618 -2,3% 50 200 50 200 0 58 075Antal telefonkontakter privata specialister, 2 575 2 600 -1,0% 7 000 7 000 0 7 405Riksavtal, vårdtillfällen 129 170 -24,1% 500 500 0 560Riksavtal , besök 2 765 2 512 10,1% 11 700 11 700 0 9 946

0Basåtagande / allmän psykiatriVårdtillfällen 5 413 5 164 4,8% 16 400 16 400 0 15 993Läkarbesök 106 890 104 044 2,7% 322 400 322 400 0 302 075Övriga besök 290 114 285 556 1,6% 913 500 913 500 0 830 187

0BeroendevårdVårdtillfällen 4 514 4 778 -5,5% 13 500 15 500 -2 000 14 138Läkarbesök 23 712 24 611 -3,7% 68 000 73 000 -5 000 70 285Övriga besök 118 576 121 015 -2,0% 350 000 364 000 -14 000 354 514

Barn och ungdomspsykiatri, BUPVårdtillfällen 198 197 0,5% 580 620 -40 571Läkarbesök 18 427 18 464 -0,2% 51 000 55 000 -4 000 51 509Övriga besök 74 715 73 949 1,0% 202 000 212 000 -10 000 203 154

ÄtstörningsvårdVårdtillfällen 110 83 32,5% 400 300 100 297Läkarbesök 2 070 1 699 21,8% 6 000 4 600 1 400 5 110Övriga besök 15 554 15 294 1,7% 43 000 43 000 0 42 022

0Riksavtal / utomlänsvårdVårdtillfällen 129 170 -24,1% 0 500 -500 560besök 2 765 2 512 10,1% 11 700 11 700 0 9 946

0Privata specialist läkare på nationella taxanVårdtillfällen 0 0 0 0 0 0Läkarbesök 22 729 23 218 -2,1% 57 200 57 200 0 65 480


2017-05-31 Bilaga 35(7)

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU BokslutHabilitering 1704 1604 17./16. 2017 2017 Antal 2016

Övriga besök 58 111 53 800 8,0% 162 000 159 000 3 000 146 725Antal telefonkontakter mm övriga besök 11 852 12 494 -5,1% 27 000 27 000 0 32 854

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) 1704 1604 17./16. 2017 2017 Antal 2016

Antal vårddygn 0 242 666 -100,0% 0 800 000 -800 000 759 217Antal individer 0 2 020 -100,0% 0 7 000 -7 000 6 360Antal läkarbesök 11 996 11 186 7,2% 36 000 36 000 0 35 095Antal övriga besök 155 960 147 801 5,5% 474 000 474 000 0 435 781

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut

Somatisk specialistvård 1704 1604 17./16. 2017 2017 Antal 2016

Öppenvård, läkareLäkarbesök, totalt 1 029 022 1 068 953 -3,7% 3 330 570 3 399 554 -68 984 3 036 329varav läkarbesök,exkl privata spec 905 156 919 194 -1,5% 2 989 818 3 028 009 -38 191 2 650 550varav läkarbesök privata specialister* 123 866 149 759 -17,3% 340 752 371 546 -30 794 385 779Telefonkontakter läkare exkl privata spec 92 334 94 243 -2,0% 305 002 323 041 -18 039 288 907Antal telefonkontakter privata specialister 30 668 34 353 -10,7% 84 364 90 116 -5 752 94 223Öppenvård ej läkareAntal övriga besök 326 196 341 278 -4,4% 826 489 818 339 8 150 922 100Antal telefonkontakter övriga besök 42 663 44 816 -4,8% 108 094 117 440 -9 346 133 560SlutenvårdAntal vårdtillfällen, sluten vård 80 167 83 205 -3,7% 245 894 256 724 -10 830 239 715Antal vårddagar, sluten vård 278 428 293 317 -5,1% 840 000 878 600 -38 600 817 209Medelvårdtid, dagar 3,47 3,60 -3,5% 3,40 3,42 0 3,40RiksavtalVårdtillfällen 1 123 1 290 -12,9% 5 958 5 958 0 6 040Besök 30 269 11 107 172,5% 46 336 46 336 0 57 492

* verksamma på nationella läkarvårdstaxan


2017-05-31 Bilaga 36(7)

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU BokslutSomatisk specialistvård 1704 1604 17./16. 2017 2017 Antal 2016Norrtälje Vårdtillfällen 225 186 21,0% 740 740 0 793Läkarbesök inkl telefonkontakter 1 466 1 319 11,1% 4 478 4 478 0 5 345Övriga besök 336 324 3,7% 1 109 1 109 0 1 070

Danderyds sjukhusVårdtillfällen 14 694 14 359 2,3% 48 542 49 542 -1 000 42 863Läkarbesök inkl telefonkontakter 64 275 73 913 -13,0% 305 449 307 449 -2 000 206 511Övriga besök 44 121 49 226 -10,4% 110 280 110 280 0 127 939

Karolinska UniversitetsjukhusetVårdtillfällen 28 152 30 265 -7,0% 82 721 86 721 -4 000 85 471Läkarbesök inkl telefonkontakter 275 362 303 854 -9,4% 945 676 973 676 -28 000 889 672Övriga besök 142 230 165 432 -14,0% 338 254 349 254 -11 000 464 303

SödersjukhusetVårdtillfällen 17 748 18 322 -3,1% 55 741 59 741 -4 000 53 498Läkarbesök inkl telefonkontakter 97 731 98 711 -1,0% 350 000 378 273 -28 273 284 488Övriga besök 52 240 45 257 15,4% 150 000 135 685 14 315 135 354

Capio S:t Görans sjukhusVårdtillfällen 11 103 10 708 3,7% 32 908 31 908 1 000 31 720Läkarbesök inkl telefonkontakter 47 001 43 713 7,5% 126 805 126 805 0 130 245Övriga besök 19 279 17 091 12,8% 50 344 50 344 0 49 865

S:t Eriks ögonsjukhusVårdtillfällen 461 465 -0,9% 1 450 1 450 0 1 369Läkarbesök inkl telefonkontakter 31 789 33 704 -5,7% 143 227 143 227 0 96 421Övriga besök 20 797 20 272 2,6% 54 241 54 241 0 55 989

Södertälje sjukhusVårdtillfällen 3 579 3 391 5,5% 11 500 12 130 -630 10 387Läkarbesök inkl telefonkontakter 23 310 25 844 -9,8% 75 000 80 483 -5 483 71 332Övriga besök 9 508 9 304 2,2% 28 869 28 869 0 27 933

Ersta sjukhusVårdtillfällen 976 1 059 -7,8% 2 792 2 792 0 2 973Läkarbesök inkl telefonkontakter 12 785 13 784 -7,2% 39 185 39 185 0 38 342Övriga besök 6 321 6 232 1,4% 16 486 16 486 0 18 148

Mindre enheterVårdtillfällen 3 229 4 450 -27,4% 9 500 11 700 -2 200 10 641Läkarbesök inkl telefonkontakter 438 150 418 595 4,7% 1 305 000 1 297 473 7 527 1 217 101Övriga besök 71 670 72 956 -1,8% 185 000 189 512 -4 512 175 059

Privat spec läkare Vårdtillfällen 0Läkarbesök inkl telefonkontakter 154 534 173 263 -10,8% 425 116 461 662 -36 546 480 002Övriga besök 0

Riksavtal / utomlänsvårdVårdtillfällen 1 123 1 290 -12,9% 5 958 5 958 0 6 040Besök 30 269 11 107 172,5% 46 336 46 336 0 57 492


2017-05-31 Bilaga 37(7)

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget Sort BokslutTandvård 1704 1604 17./16. 2017 2017 2016

Andelen barn och ungdomar som besöker * * 0% 94 94 % enh 94Kötider inom pedodonti (spec barntandvår 2 2 2 2 mån 2Andelen kariesfria 3-åringar * * 0,0% 96 96 % 96Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områ * * 0,0% 90 90 % 91Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor * * 0,0% 68 68 % 70Antal nya remisser inom specialisttandvård 5 102 4700 8,6% 13 500 13 500 st 13899Antal starter tandreglering 1 957 2248 -12,9% 6 000 6 000 st 5964

Antal erbjudna munhälsobedömningar 20 721 19 556 6,0% 24 800 24 800 st 25191 Antalet utförda munhälsobedömningar 6 766 7 340 -7,8% 15 600 15 600 st 14607Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvå 17 445 16 581 5,2% 24 500 24 500 st 24983 Antalet vuxna som erhållit tandvård som e 3 143 2 778 13,1% 7 200 7 200 st 7382sjukdomsbehandling (LIS)Patienter med långvarig sjukdom eller funk 1 874 1 426 31,4% 3 200 3 200 st 2494

* Dessa uppgifter kan endast lämnas vid årsbokslutet

Bilaga 4

Fördjupad analys av ekonomi och verksamhet per verksamhetsområde

2017-05-22 Bilaga 4 1 (53)

Innehåll 1. Somatisk specialistvård ....................................................................2 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik .................................................................. 2 Ekonomiskt utfall somatisk specialistvård ................................................................ 24 2. Primärvård .................................................................................... 29 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik ................................................................ 29 Ekonomiskt utfall primärvård .................................................................................... 32 3. Psykiatri .......................................................................................... 37 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik ................................................................ 37 Ekonomiskt utfall psykiatri ......................................................................................... 38 4. Äldresjukvård ................................................................................. 41 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik ................................................................ 41 Ekonomiskt utfall äldrevård ....................................................................................... 42 5. Övrig sjukvård och övrig verksamhet............................................ 44 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik ................................................................ 44 Ekonomiskt utfall övrig verksamhet .......................................................................... 46 6. Tandvård ....................................................................................... 50 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik ................................................................ 50 Ekonomiskt utfall tandvård ........................................................................................ 52 7. Läkemedel ...................................................................................... 53

2017-05-22 Bilaga 4 2 (53)

1. Somatisk specialistvård

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom den somatiska specialistvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april 2017 jämfört med samma period 2016 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut 2016.

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU PR/BU Bokslut

Somatisk specialistvård 1704 1604 % 2017 2017 Antal % 2016

Öppenvård, läkare

Läkarbesök, totalt 1 029 022 1 068 953 -3,7% 3 330 570 3 399 554 -68 984 -2,0% 3 036 329

varav läkarbesök,exkl privata spec 905 156 919 194 -1,5% 2 989 818 3 028 009 -38 191 -1,3% 2 650 550

varav läkarbesök privata specialister* 123 866 149 759 -17,3% 340 752 371 546 -30 794 -8,3% 385 779

Telefonkontakter läkare exkl privata spec 92 334 94 243 -2,0% 305 002 323 041 -18 039 -5,6% 288 907

Antal telefonkontakter privata specialister 30 668 34 353 -10,7% 84 364 90 116 -5 752 -6,4% 94 223

Öppenvård ej läkare

Antal övriga besök 326 196 341 278 -4,4% 826 489 818 339 8 150 1,0% 922 100

Antal telefonkontakter övriga besök 42 663 44 816 -4,8% 108 094 117 440 -9 346 -8,0% 133 560

Slutenvård

Antal vårdtillfällen, sluten vård 80 167 83 205 -3,7% 245 894 256 724 -10 830 -4,2% 239 715

Antal vårddagar, sluten vård 278 428 293 317 -5,1% 840 000 878 600 -38 600 -4,4% 817 209

Medelvårdtid, dagar 3,47 3,60 -3,5% 3,40 3,42 0 -0,7% 3,40

Riksavtal

Vårdtillfällen 1 123 1 290 -12,9% 5 958 5 958 0 0,0% 6 040

Besök 30 269 11 107 172,5% 46 336 46 336 0 0,0% 57 492


2017-05-22 Bilaga 4 3 (53)


Somatisk specialistvård 1704 1604 % 2017 2017 Antal % 2016

Norrtälje

Vårdtillfällen 225 186 21,0% 740 740 0 0,1% 793

Läkarbesök inkl telefonkontakter 1 466 1 319 11,1% 4 478 4 478 0 0,0% 5 345

Övriga besök 336 324 3,7% 1 109 1 109 0 0,0% 1 070

Danderyds sjukhus

Vårdtillfällen 14 694 14 359 2,3% 48 542 49 542 -1 000 -2,0% 42 863

Läkarbesök inkl telefonkontakter 64 275 73 913 -13,0% 305 449 307 449 -2 000 -0,7% 206 511

Övriga besök 44 121 49 226 -10,4% 110 280 110 280 0 0,0% 127 939

Karolinska Universitetsjukhuset

Vårdtillfällen 28 152 30 265 -7,0% 82 721 86 721 -4 000 -4,6% 85 471


Övriga besök 142 230 165 432 -14,0% 338 254 349 254 -11 000 -3,1% 464 303

Södersjukhuset

Vårdtillfällen 17 748 18 322 -3,1% 55 741 59 741 -4 000 -6,7% 53 498


Övriga besök 52 240 45 257 15,4% 150 000 135 685 14 315 10,6% 135 354

Capio S:t Görans sjukhus

Vårdtillfällen 11 103 10 708 3,7% 32 908 31 908 1 000 3,1% 31 720

Läkarbesök inkl telefonkontakter 47 001 43 713 7,5% 126 805 126 805 0 0,0% 130 245

Övriga besök 19 279 17 091 12,8% 50 344 50 344 0 0,0% 49 865

S:t Eriks ögonsjukhus

Vårdtillfällen 461 465 -0,9% 1 450 1 450 0 0,0% 1 369

Läkarbesök inkl telefonkontakter 31 789 33 704 -5,7% 143 227 143 227 0 0,0% 96 421

Övriga besök 20 797 20 272 2,6% 54 241 54 241 0 0,0% 55 989

Södertälje sjukhus

Vårdtillfällen 3 579 3 391 5,5% 11 500 12 130 -630 -5,2% 10 387


Övriga besök 9 508 9 304 2,2% 28 869 28 869 0 0,0% 27 933

Ersta sjukhus

Vårdtillfällen 976 1 059 -7,8% 2 792 2 792 0 0,0% 2 973

Läkarbesök inkl telefonkontakter 12 785 13 784 -7,2% 39 185 39 185 0 0,0% 38 342

Övriga besök 6 321 6 232 1,4% 16 486 16 486 0 0,0% 18 148

Mindre enheter

Vårdtillfällen 3 229 4 450 -27,4% 9 500 11 700 -2 200 -18,8% 10 641

Läkarbesök inkl telefonkontakter 438 150 418 595 4,7% 1 305 000 1 297 473 7 527 0,6% 1 217 101

Övriga besök 71 670 72 956 -1,8% 185 000 189 512 -4 512 -2,4% 175 059

Privat spec läkare


Riksavtal / utomlänsvård

Vårdtillfällen 1 123 1 290 -12,9% 5 958 5 958 0 0,0% 6 040

Besök 30 269 11 107 172,5% 46 336 46 336 0 0,0% 57 492

2017-05-22 Bilaga 4 4 (53)

Antalet vårdtillfällen vid akutsjukhusen har minskat med cirka 2 procent jämfört med motsvarande period 2016. Utanför akutsjukhusen har antalet vårdtillfällen minskat med cirka 28 procent. Minskningen av antal vårdtillfällen hos vårdgivare utanför akutsjukhusen är främst kopplat till vårdval förlossning och neonatalvård. BB Sophia upphörde med sin verksamhet i maj 2016. Det har samtidigt skett en ökning av antal vårdtillfällen i vårdval förlossning på akutsjukhusen. Läkarbesöken vid akutsjukhusen har minskat med cirka 7 procent jämfört med motsvarande period 2016. Antal läkarbesök totalt utanför akutsjukhusen är 1,7 procent lägre än föregående år. Läkarbesöken hos privata specialister på nationella taxan har minskat med cirka 17 procent medan läkarbesöken hos övriga vårdgivare utanför akutsjukhusen har ökat med 3,3 procent.

Vårdkonsumtion på akutsjukhusen 2017 Förändringar per avtalsform Nedan redovisas förändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, exklusive Norrtäljes befolkning. Redovisningen avseende omställningsavtalen motsvarar de volymer som tidigare ingick i huvudavtalen. För Södertälje sjukhus redovisas förlossningsvård på raden för vårdval även om de har förlossningsvården inom omställningsavtalet. Volymer för särskilda avtalen inom omställningsavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. Här ingår besök genomförda på S:t Eriks ögonsjukhus. I övrigt ingår inte S:t Erik ögonsjukhus vårdvolymer i tabellen. Volymer hänförliga till vårdgarantin ingår inte. I redovisningen nedan anges slutenvårdsvolymer för vårdval förlossning totalt samt vad av detta som avser förlossningar. Anledningen till uppdelningen är att vårdval förlossning även omfattar viss slutenvård som inte är förlossningar, till exempel hotande missfall och havandeskapsförgiftning. Vårdvalet omfattar också öppenvård. På akutsjukhusen registreras, icke produktsatta höft- och knäledsplastikvårdtillfällen, initialt som vård utförd inom omställnings-/huvudavtalen. När produktsättning skett klassificeras vårdtillfällena som tillhörande omställnings-/huvudavtal (mer komplicerad) eller vårdval (mindre komplicerade). Detta innebär att utfallet för Vårdval höft- och knäledsplastiker 2017 jämfört med 2016 kan vara orättvisande lågt för 2017 beroende på eftersläpning i registrering, vilket i så fall också påverkar omställningsavtalet. Nedanstående redovisningar avser januari till april 2017. Jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Då avtalade volymer för 2017 ännu inte är fastställda för akutsjukhusen redovisas inte prognos i förhållande till avtal i detta bokslut.

2017-05-22 Bilaga 4 5 (53)

Alla akutsjukhus

(exkl S:t Eriks ögonsjukhus)

Utfall

2017-04

Utfall 2016-04

Förändring

Slutenvård Antal %

Omställningsavtal/huvudavtal

66 034 68 560 -2 526 -3,7%

Vårdval förlossning* 8 412 7 587 825 10,9% - varav förlossningar 7 735 6 915 820 11,9%

Vårdval höft- och knä 354 478 -124 -25,9%

Summa sluten vård 74 800 76 625 -1 825 -2,4% *Avser även Södertälje sjukhus, där vårdval förlossning ingår i omställningsavtalet.

Alla akutsjukhus

(exkl S:t Eriks ögonsjukhus)

Utfall 2017-04

Utfall 2014-04

Förändring

Öppenvård Antal %

Omställningsavtal/huvudavtal 757 298 794 427 -37 129 -4,7%

Vårdval förlossning* 31 893 31 610 283 0,9%

Vårdval höft- och knä 846 1 317 -471 -35,8%

Intravitreala läkemedel 10 013 10 149 -136 -1,3%

Summa öppen vård 800 050 837 503 -37 453 -4,5% *Avser även Södertälje sjukhus, där vårdval förlossning ingår i omställningsavtalet. Slutenvård Omställnings-/huvudavtal Slutenvården har minskat med 3,7 procent (-2 526 vårdtillfällen) jämfört med samma period 2016. Vid slutenvården har vårdkontakterna vid Capio S:t Göran, Södertälje och Danderyds sjukhus ökat. Öppenvård Huvudavtal Besöken i öppenvården har minskat med 4,7 procent (-37 129 besök) jämfört med samma period 2016. Vid Södersjukhuset och Capio S:t Görans sjukhus har öppenvårdsbesöken ökat jämfört med samma period 2016. Vårdval Vårdval förlossning Inom förlossningsvården har antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen ökat med 10,9 procent (825 vårdtillfällen) jämfört med samma period 2016. Förlossningarna har ökat med 11,9 procent (820 förlossningar). Södra BBs förlossningsverksamhet vid Södersjukhuset avvecklades i april 2016. Den privata förlossningsvårdgivaren BB Sophia avvecklade sin verksamhet i maj 2016. Förändringarna har påverkat förlossningsvården vid de övriga klinikerna i länet.

2017-05-22 Bilaga 4 6 (53)

Besöken inom vårdval förlossning på akutsjukhusen har ökat med 0,9 procent (283 besök) i förhållande till samma period 2016. Vårdval höft- och knäledsoperationer Behandlingarna inom vårdval höft och knä minskar med 25,9 procent (124 vårdtillfällen). Observera dock att icke produktsatta höft- och knäledsplastikvårdtillfällen, som tidigare nämnts, initialt registreras som vård utförda inom omställning-/huvudavtalen vid akutsjukhusen. Inom vårdval höft- och knäledsplastiker har öppenvården minskat med 35,8 procent (-471 besök) i förhållande till samma period 2016. Intravitreala läkemedel Besöken för behandling med intravitreala läkemedel inklusive S:t Eriks ögonsjukhus minskat med 1,3 procent (-136 besök) i förhållande till samma period 2016. Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration.

Redovisning av vårdproduktion för 2017 för privata vårdgivare, exklusive S:t Görans sjukhus

Privata vårdgivare inkl Ersta,

BB Sthlm och BB Sophia

Utfall per

2017-04

Utfall per

2016-04

Förändring

Slutenvård/vårdtillfällen Antal Procent

Huvudavtal och tilläggsavtal 883 1 376 -493 -35,8%

Vårdval 3 117 4 202 -1 085 -26%

Summa sluten vård 4 000 5 578 -1 578 -28,3%

Öppenvård/besök

Huvudavtal och tilläggsavtal 39 002 46 232 -7 230 -15,6%

Vårdval 494 098 469 713 24 385 5,19% Privata specialister 159 409 188 537 -29 128 -15,4%

Summa öppen vård 692 509 704 482 -11 973 -1,7% Sluten vård Totalt har volymerna för slutenvården minskat med -28,3 procent (-1 578 vårdtillfällen) jämfört med april 2016. Det är framför allt inom vårdval förlossning som en stor minskning har skett. Antalet slutenvårdstillfällen inom huvudavtal och tilläggsavtal har minskat med 35,8 procent (-493 vårdtillfällen). Det är antalet vårdtillfällen på Ersta sjukhus som har minskat samt att neonatalvården på BB Sophia upphörde under våren 2016. Inom vårdval förlossning har minskningen varit 48 procent (-1 231 vårdtillfällen) och antal förlossningar har minskat med cirka 48 procent (-1

2017-05-22 Bilaga 4 7 (53)

146 förlossningar). BB Stockholm har ökat sin produktion med cirka 5 procent (59 vårdtillfällen) jämfört med 2016. Orsaken till ökningen av vårdtillfällen är att BB Sophia stängde sin verksamhet i maj 2016. Inom vårdval höft- och knäprotesoperationer har det skett en ökning med 141 vårdtillfällen hos de privata vårdgivarna. Samtidigt har det skett en minskning på akutsjukhusen med 124 vårdtillfällen. I vårdval ryggkirurgi har en ny vårdgivare tillkommit och ökningen är 7 procent (42 vårdtillfällen). Öppen vård Totalt har volymerna för den öppna vården minskat med 1,7 procent (11 973 besök) jämfört med samma period 2016. Den öppna vården, exklusive de privata specialister som är verksamma på nationella taxan och de med vårdavtal, har 2017 ökat med 3,3 procent (17 155 besök) jämfört med april 2016. Huvudavtal och tilläggsavtal tillsammans motsvarar en minskning om cirka 16 procent. Den vård som utförts inom upphandlade avtal 2016 sker nu till största delen inom vårdvalen. De besök som numera utförs inom ramen för vårdvalsavtal utfördes tidigare hos privata specialister verksamma på nationella taxan, privata vårdgivare med huvudavtal och tilläggsavtal och vid akutsjukhusen. Besök inom Vårdval Allergologi har ökat med 5 % (353 besök) jämfört med april 2016, ökningen avser framför allt läkarbesök krävande och Läkarbesök mycket krävande samt ASIT/hyposensibilisering. Öppenvården för privata vårdgivare inom vårdval förlossning har minskat med cirka 48 procent (-2 773 besök) jämfört med 2016. Detta beror främst på att verksamheten vid BB Sophia upphörde våren 2016. Antalet besök hos BB Stockholm har minskat med cirka 15 procent (-721 besök) jämfört med motsvarande period 2016, som kan bero på utflytt av besök till primärvården. Besöksökningen inom vårdval gynekologi är cirka 11 procent (11 622 besök). Antal besök hos privata specialister inom gynekologi har minskat med 21 procent (-4 915 besök) jämfört med motsvarande period 2016. För 2017 gäller ett nytt förfrågningsunderlag inom vårdvalet, och det har gjorts några förändringar jämfört med regelboken 2016. Det har tillkommit ett helt nytt uppdrag, assisterad befruktning, som omfattar insemination och IVF, som tidigare var upphandlat. Det har genomförts cirka 2 000 besök. Medicinska aborter utförs från 2017 inom basåtagandet, för att bland annat öka tillgängligheten, medan kirurgiska aborter kvarstår inom åtagandet för kirurgi. Det har utförts cirka 200 fler medicinska aborter och 14 fler kirurgiska aborter jämfört med 2016.

2017-05-22 Bilaga 4 8 (53)

Utredning av cellförändringar vid cervix-screening görs från 2017 inom vårdvalet. Det har tidigare utförts inom vårdvalet och vid akutsjukhusen. Det har skett en ökning med cirka 1 000 besök jämfört med 2016. Åtagandet uroterapi inom vårdval gynekologi har ökat med cirka 48 procent, eller 1 000 besök, jämfört med 2016. Det är framförallt inkontinensutredningar som har ökat. Inom vårdval hud har det skett en ökning av besöken jämfört med april 2016 med cirka 1,8 procent (2 007 besök). Remisstvång har införts sen årsskiftet, men det nya kravet har inte fått full effekt ännu. Besök till de privata specialisterna inom hud har minskat med 6 procent (-430 besök). Inom vårdval neurologi har antalet öppenvårdskontakter ökat med cirka 15 procent (1 221 besök) jämfört med april 2016. Besöksökningen gäller både läkarbesök och sjuksköterskebesök (ny- och återbesök samt telefonrådgivning). Samtidigt har det skett en minskning av besöken hos de privata specialisterna på nationella taxan med 17 procent (847 besök). Antal vårdkontakter inom vårdval ortopedi och handkirurgi har ökat med cirka 5 procent (2 424 besök) jämfört med samma period 2016. Det är besök inom ortopedi och fotkirurgi som har ökat, medan besök gällande tilläggsuppdrag handkirurgi är lägre än 2016. Nya tillkommande vårdgivare står för cirka 1 000 besök och tilläggsuppdraget frakturkontroller för ytterligare cirka 1000 besök av ökningen. Besöken hos privata specialister på nationella taxan har minskat med 19 procent (3 107 besök). Inom vårdval ögon har det skett en ökning av besöken jämfört med april 2016, 8 787 besök (cirka 8 %). Ökningen är framför allt hänförlig till Besök läkare, Besök läkare resurskrävande samt kataraktoperationer. Vårdval ÖNH har en besöksökning på cirka 1 procent (440 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Remisstvång är infört sedan årsskiftet, men har ännu inte fullt ut slagit igenom. Besök till de privata specialisterna inom öronkirurgi har samtidigt minskat med 11 procent (-1 837 besök). Den vård som bedrivs inom ramen för vårdvalsavtal och som motsvarar cirka 93 procent av den öppna vården som utförs av privata vårdgivare (exklusive privata specialister på nationella taxan) har ökat med 5 procent (24 385 besök). Besök hos privata specialister har minskat med cirka 15 procent jämfört med motsvarande period 2016. De specialiteter där vårdval har införts, har minskat med cirka 17 procent, se nedanstående tabell.

2017-05-22 Bilaga 4 9 (53)

Besök hos privata specialister Utfall per

2017-04 Utfall per

2016-04 Förändring

Specialitet Antal Procent

Allergologi 2 507 2 706 -199 -7%

Gynekologi 18 620 23 535 -4 915 -21%

Hud- och könssjukvård 6 741 7 171 -430 -6%

Neurologi 4 026 4 873 -847 -17%

Ortopedi och handkirurgi 13 068 16 175 -3 107 -19%

Urologi 14 394 18 403 -4 009 -22%

Ögonkirurgi 4 655 5 519 -864 -16%

Öronkirurgi 14 944 16 781 -1 837 -11%

Totalt 78 955 95 163 -16 208 -17%

Övriga specialiteter 80 454 93 374 -12 920 -14%

Summa 159 409 188 537 -29 128 -15%

Redovisning per sjukhus

- Danderyds sjukhus Utfall

per 2017-04

Utfall per

2016-04

Förändring

Sluten vård Antal %

Huvudavtal/omställningsavtal 12 361 12 116 245 2,0% Vårdval förlossning 2 225 2 107 118 5,6% -varav förlossningar 2 004 1 932 72 3,7% Vårdval höft- och knä 62 78 -16 -20,5% Summa sluten vård 14 648 14 301 347 2,4% Öppen vård Huvudavtal/omställningsavtal 100 295 105 995 -5 700 -5,4% Vårdval förlossning 8 053 8 580 -527 -6,1% Vårdval höft- och knä 161 266 -105 -39,5% Summa öppen vård 108 509 114 841 -6 332 -5,5%

Slutenvård Omställnings-/huvudavtal Slutenvården har ökat med 2 procent (245 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst verksamheten kardiologi som har ökade antal vårdtillfällen, både akuta och planerade, och det beror främst på ändrad registrering. Patienten skrivs in på hjärtakutmottagning inom slutenvården för utredning istället för, som tidigare, registrerats i

2017-05-22 Bilaga 4 10 (53)

öppenvården. Det innebär att vård som tidigare registrerats som öppenvård övergått till att registreras som slutenvård. Akuta vårdtillfällen Akut sluten vård har ökat med cirka 2 procent (279 vårdtillfällen) jämfört med 2016. Inom klinikerna internmedicin, njurmedicin, urologi och gynekologi har det skett en minskning av akuta vårdtillfällen jämfört med 2016. Infektion och kardiologi har fler akuta vårdtillfällen jämfört med 2016. Danderyds sjukhus har för 2017 fått ett utökat uppdrag inom de två verksamheterna, och det avser utflytt av vård från Karolinska Universitetssjukhuset. Elektiva vårdtillfällen Elektiv sluten vård har minskat med cirka 2 procent (-34 vårdtillfällen) jämfört med 2016. Det har skett en minskning av elektiva vårdtillfällen inom alla verksamheter, förutom för kardiologi, som har ökat. Öppen vård Omställnings-/huvudavtal Öppenvården har minskat med 5,4 procent (-5 700 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Akuta besök Akut öppen vård har minskat med cirka 3 procent (-767 besök) jämfört med 2016. Färre akuta besök har skett inom verksamheterna internmedicin, kirurgi och gynekologi, medan fler akuta besök har utförts inom urologi. Elektiva besök Elektiv öppen vård har minskat med cirka 6 procent (-4 933 besök) jämfört med 2016. De största minskningarna har skett inom hud, kardiologi, urologi och gynekologi. Vårdval Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2016 ökat med 5,6 procent (118 vårdtillfällen). Förlossningarna har ökat med 3,7 procent (72 förlossningar), som kan förklaras av en vårdgivare mindre 2017 jämfört med 2016(BB Sophia). Öppenvården har minskat med 6,1 procent (-527 besök) jämfört med motsvarande period 2016. De akuta besöken har ökat med cirka 6 procent (186 besök) jämfört med 2016, och de elektiva besöken har minskat med cirka 12 procent (-669 besök) jämfört med samma period 2016. De minskade antalen av planerade besök inom förlossningsverksamheten är ett steg att hänvisa patienter till Mödra-, eller barnavårdscentraler. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har minskat med 20,5 procent (-16 operationer) i jämförelse med 2016. Antalet besök minskade med 39,5 procent (-105 besök) jämfört med samma period 2016. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna för behandling och nybesök har minskat vid jämförelse mellan april 2016 och april 2017 vid Danderyds sjukhus. För behandling finns flest väntande inom ortopedi och urologi. För nybesök finns flest väntande inom kvinnosjukvård.

2017-05-22 Bilaga 4 11 (53)

Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr

Danderyds sjukhus 2017-04 2016-04 %

Antal väntande över 90 dagar till behandling 43 75 -43

Antal väntande över 30 dagar till nybesök 96 104 -8

- Karolinska Universitetssjukhuset

Utfall per 2017-04

Utfall per 2016-04

Förändring

Sluten vård Antal %

Huvudavtal/omställningsavtal

24 854 27 315 -2 461 -9,0%

Vårdval förlossning 2 848 2 480 368 14,8% - varav förlossningar 2 529 2 256 273 12,1% Vårdval höft- och knä 68 76 -8 -10,5% Summa sluten vård 27 770 29 871 -2 101 -7,0% Öppen vård

Huvudavtal/omställningsavtal

423 824 463 517 -39 693 -8,6%

Vårdval förlossning 11 095 11 336 -241 -2,1% Vårdval höft- och knä 17 72 -55 -76,4% Summa öppen vård 434 936 474 925 -39 989 -8,4%

Sluten vård Omställnings-/huvudavtal Antalet slutenvårdstillfällen har minskat med 9,0 procent (-2 461 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Akuta vårdtillfällen Antalet akuta slutenvårdstillfällen har minskat med 10,6 procent (-1 076 vårdtillfällen) vid Karolinska Solna jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst klinikerna onkologi, kardiologi och lungmedicin som har ett minskat antal akuta vårdtillfällen. Antalet akuta slutenvårdstillfällen har minskat med 1,0 procent (-79 vårdtillfällen) vid Karolinska Huddinge jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst klinikerna mag- och tarm, hematologi och lungmedicin som har ett minskat antal akuta vårdtillfällen. Elektiva vårdtillfällen Antalet elektiva slutenvårdstillfällen har minskat med 15,9 procent (-920 vårdtillfällen) Vid Karolinska Solna jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst klinikerna onkologi, kardiologi och lungmedicin som har ett minskat antal elektiva vårdtillfällen. Antalet elektiva slutenvårdstillfällen har minskat med 12,5 procent (-386 vårdtillfällen) Vid Karolinska Huddinge jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst klinikerna ÖNH, kardiologi och gynekologi som har ett minskat antal elektiva vårdtillfällen.

2017-05-22 Bilaga 4 12 (53)

Öppen vård Omställnings-/huvudavtal Öppenvården har minskat med 8,6 procent (-39 693 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Akuta besök Antalet akuta besök har minskat med 9,9 procent (-3 956 besök) vid Karolinska Solna jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst akutmottagningsklinikerna och klinikerna onkologi och plastikkirurgi som har ett minskat antal akuta besök. Antalet akuta besök har minskat med 0,3 procent (-71 besök) vid Karolinska Huddinge jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst akutmottagningsklinikerna och klinikerna anestesi och transplantation som har ett minskat antal akuta besök. Elektiva besök Antalet elektiva besök har minskat med 10,1 procent (-25 019 besök) vid Karolinska Solna jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst kliniken allmän onkologi som har ett minskat antal elektiva besök, motsvarande ökning finns på SÖS och CStG som ett resultat av ett utökat uppdrag på dessa akutsjukhus. Antalet elektiva besök har minskat med 7,1 procent (-10 647 besök) vid Karolinska Huddinge jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst klinikerna njur- och dialys, reumatologi och gynekologi som har ett minskat antal elektiva besök. Vårdval Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har ökat med 14,8 procent (368 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Förlossningar har ökat med 12,1 procent (273 vårdtillfällen) jämfört med 2016.

Vårdval förlossningar Förändr

Karolinska Universitetssjukhuset 2017-04 2016-04 %

Solna 1 091 971 12,4

Huddinge 1 438

1 285 11,9 Antalet öppenvårdsbesök har minskat med cirka 2,1 procent (-241 besök) än 2016. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har minskat med cirka 10,5 procent (-8 operationer). Antalet besök minskade med cirka 76,4 procent (-55 besök) jämfört med 2016. Centrala väntetidsregistret (CVR)

2017-05-22 Bilaga 4 13 (53)

Antal väntande utöver vårdgarantigränsen till behandling och nybesök har ökat vid jämförelse mellan april 2016 och april 2017. För behandling finns flest väntande inom ortopedi och ryggkirurgi.


Karolinska Universitetssjukhuset 2017-04 2016-04 %

Antal väntande över 90 dagar till behandling 1 292 1 117 16

Antal väntande över 30 dagar till nybesök 882 716 23

- Södersjukhuset

Utfall per 2017-04

Utfall per 2016-04

Förändring

Slutenvård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal 14 931 15 717 -786 -5,0% Vårdval förlossning 2 698 2 495 203 8,1% -varav förlossningar 2 596 2 259 337 14,9% Vårdval höft- och knä 71 110 -39 -35,5% Summa sluten vård 17 700 18 322 -622 -3,4% Öppenvård - Huvudavtal/omställningsavtal 136 609 131 235 5 374 4,1% Vårdval förlossning 10 608 9 978 630 6,3% Vårdval höft- och knä 72 273 -201 -73,6% Intravitreala läkemedel 2 652 2 784 -132 -4,7% Summa öppen vård 149 941 144 270 5 671 3,9%

Sluten vård Omställnings-/huvudavtal Antalet slutenvårdstillfällen har minskat med 5 procent (-786 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Antalet akuta slutenvårdstillfällen har minskat med cirka 5,7 procent (-763 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst klinikerna allmän internmedicin, kardiologi samt ortopedi som har ett minskat antal akuta vårdtillfällen. Akuta vårdtillfällen Inom akut slutenvård har Södersjukhuset inte haft några vårdtillfällen på akutmottagningskliniken under första tertialet 2017. Under första delen av 2016 hade Södersjukhuset en observationsmodul på akutmottagningen, den togs bort och det finns inga planer på att öppna upp den igen för tillfället. Elektiva vårdtillfällen Antalet elektiva slutenvårdstillfällen har minskat med 1 procent (-23 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst klinikerna barnmedicin, kirurgi och gynekologi som har ett minskat antal elektiva vårdtillfällen.

2017-05-22 Bilaga 4 14 (53)

Trots minskningen inom slutenvård kan man se en ökning av antalet vårdtillfällen för onkologkliniken då Södersjukhuset har fått ett utökat uppdrag 2016 som kom igång senare under hösten 2016. Öppenvård Omställnings-/huvudavtal Antalet öppenvårdsbesök har ökat med 4,1 procent (5 374 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Merparten av klinikerna minskar sina öppenvårdsbesök både inom akut och elektiv öppenvård, men totalt blir det en ökning jämfört med motsvarande period 2016. Ökningen beror på att Södersjukhuset har fått ett utökat uppdrag inom onkologiverksamheten. Onkologin som bedrevs på Södersjukhuset var under Karolinskas regi men från och med oktober 2016 har Södersjukhuset tagit över den vården i egen regi. Akuta besök Antalet akuta besök har minskat med 4 procent (-1 637 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Det är främst akutmottagningskliniken och gynekologikliniken som har ett minskat antal akuta besök. Elektiva besök Inom elektiv öppenvård är det främst klinikerna allmän internmedicin, hud, ortopedi, gynekologi, förlossningen och ögonkliniken som har minskat antal elektiva besök. Trots minskningen inom vissa kliniker inom öppenvården kan man se en ökning av antalet elektiva öppenvårdsbesök med 7,8 procent (7 011 besök). Intravitreala läkemedel Besöken för behandling med intravitreala läkemedel har minskat med 4,7 procent (-132 besök) jämfört med 2016. Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. Vårdval Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2016 ökat med 8,1 procent (203 vårdtillfällen). Förlossningarna har ökat med 14,9 procent (337 förlossningar). Öppenvården har ökat med 6,3 procent eller 630 besök. De akuta besöken ökade med 11 procent (361 besök) och de elektiva besöken ökade med 4 procent (269 besök) jämfört med samma period 2016. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer minskade med 35,5 procent (39 operationer). Antalet besök minskade med 73,6 procent (-201 besök) jämfört med samma period 2016. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna till behandling har ökat med ca 44 procent vid jämförelse mellan april 2016 och april 2017. För behandling finns flest väntande inom urologi.

2017-05-22 Bilaga 4 15 (53)

Antal väntande utöver vårdgarantigränserna till nybesök har ökat med ca 81 procent vid jämförelse mellan april 2016 och april 2017. För nybesök finns flest väntande inom allmän kirurgi, ortopedi och kvinnosjukvård

Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Södersjukhuset 2017-04 2016-04 % Antal väntande över 90 dagar till behandling

56 39 44

Antal väntande över 30 dagar till nybesök 103 57 81

- Södertälje sjukhusUtfall per

2017-04 Utfall per


Slutenvård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal 2 877 2 833 44 1,6% Vårdval förlossning 641 505 136 26,9% -varav förlossningar 606 468 138 29,5% Vårdval höft- och knä 61 55 6 10,9% Summa sluten vård 3 579 3 393 186 5,5%

Öppenvård

Huvudavtal/omställningsavtal 30 326 33 019 -2 693 -8,2%Vårdval förlossning 2 137 1 716 421 24,5% Vårdval höft- och knä 356 328 28 8,5% Summa öppen vård 32 819 35 063 -2 244 -6,4%

Slutenvård Omställnings-/huvudavtal Antalet slutenvårdstillfällen har ökat med 1,6 procent (44 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Den största ökningen har skett inom ortopedi, både akut och elektiv vård. Antal vårdtillfällen inom elektiv gynekologi har minskat något.

Öppenvård Omställnings-/huvudavtal Antalet öppenvårdsbesök har minskat med 8,2 procent (-2 693 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Det är inom den elektiva vården som antalet besök har minskat. Den största minskningen är inom ÖNH (-1 881 besök), där verksamheten upphörde i maj 2016. Även gynekologibesöken har minskat (-959 besök). Den akuta öppenvården har ökat, framför allt akut kirurgi.

Vårdval Vårdval förlossning

2017-05-22 Bilaga 4 16 (53)

Den totala slutenvården inom vårdval förlossning, som inkluderar både förlossningar och annan slutenvård inom vårdvalet, har i jämförelse med 2016 ökat med 26,9 procent (136 vårdtillfällen). Förlossningarna har ökat med 29,5 procent (138 förlossningar). Södertälje sjukhus fick ett utökat förlossningsuppdrag april 2016. Öppenvården har ökat med 24,5 procent (421 besök) jämfört med 2016. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har ökat med 10,9 procent (6 vårdtillfällen) jämfört med 2016. Antalet besök har ökat med cirka 8,5 procent eller (28 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna för behandling har minskat vid jämförelse mellan april 2016 och april 2017 vid Södertälje sjukhus. Antal väntande utöver vårdgarantigränserna för nybesök har ökat vid jämförelse mellan april 2016 och april 2017 vid Södertälje sjukhus. För nybesök finns flest väntande inom kvinnosjukvård.

Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Södertälje sjukhus 2017-04 2016-04 % Antal väntande över 90 dagar till behandling 1 8 -88

Antal väntande över 30 dagar till nybesök 18 11 64 - Capio S:t Görans sjukhus

Utfall per 2017-04

Utfall per 2016-04

Förändring

Slutenvård Antal % Huvudavtal 11 011 10 579 432 4,1%


Summa slutenvård 11 103 10 738 365 3,4% Öppenvård -

Huvudavtal 66 244 60 661 5 583 9,2%


Summa öppenvård 66 484 61 039 5 445 8,9% Slutenvård Omställnings-/huvudavtal Slutenvården har ökat med cirka 4,1 procent (432 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Ökningen är hänförd till både den akuta och den elektiva vården. Akuta vårdtillfällen

2017-05-22 Bilaga 4 17 (53)

Antalet akuta slutenvårdstillfällen har ökat med 3,7 procent (334vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Det är en ökning på alla kliniker förutom neurologikliniken som minskar med 5 procent (-66 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Elektiva vårdtillfällen Antalet elektiva slutenvårdstillfällen har ökat med 5,1 procent (98 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Det är en ökning på alla kliniker förutom kirurgkliniken som har minskat med 14 procent (-111 vårdtillfällen). Öppen vård Omställnings-/huvudavtal Öppenvården har ökat med cirka 9 procent (5 583 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Ökningen inom öppenvården är hänförlig till både akuta och elektiva besök. Akuta besök Antalet akuta besök har ökat med 6,9 procent (1 364 besök) jämfört med motsvarande period 2016. I och med en ökad beställning var ett ökat antal akuta besök väntat jämfört mot samma period föregående år. Elektiva besök Antalet elektiva besök har ökat med 9,1 procent (4 219 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Inom elektiv vård har kirurgi kliniken ökat med 29 procent (3 562 besök) jämfört med föregående år samma period. Under 2016 öppnade sjukhuset sin onkologi verksamhet men kom inte i full drift förrän i slutet av året 2016. Det förklarar en del av orsaken till volymökning som kirurgi kliniken har haft. Inom den elektiva öppenvården finns även en ökning som beror på ett utökat uppdrag 2017 inom urologi. Vårdval Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har minskat med 42,1 procent (-67 operationer) jämfört med samma period föregående år. Antalet besök har minskat med cirka 36,5 procent (-138 besök) jämfört med 2016. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna för behandling har ökat vid jämförelse mellan april 2016 och samma period 2017. För nybesök finns flest väntande inom ortopedi och ryggkirurgi.


Capio S:t Görans sjukhus 2017-04 2016-04 % Antal väntande över 90 dagar till behandling 89 15 493 Antal väntande över 30 dagar till nybesök 9 37 -76

2017-05-22 Bilaga 4 18 (53)

- S:t Eriks ögonsjukhus Utfall per

2017-04 Utfall per


Sluten vård Antal % Huvudavtal 461 465 -4 -0,9% Summa sluten vård 461 465 -4 -0,9% Öppen vård Huvudavtal 52 587 54 628 -2 041 -3,7% Intravitreala läkemedel

7 361 7 365 -4 -0,1%

Summa öppenvård 59 948 61 993 -2 045 -3,3% Slutenvård Omställnings-/huvudavtal Slutenvården har minskat med 0,9 procent (-4 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2016. Öppen vård Omställnings-/huvudavtal Öppenvården har minskat med 3,7 procent (-2 041 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Intravitreala läkemedel Besök för behandling med Intravitreala läkemedel har minskat med 0,1 procent (-4 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantins gränser har minskat vid jämförelse mellan april 2016 och april 2017.


S:t Eriks Ögonsjukhus 2017-04 2016-04 % Antal väntande över 90 dagar till behandling 15 122 -88

Antal väntande över 30 dagar till nybesök 9 205 -96

2017-05-22 Bilaga 4 19 (53)

- Privata vårdgivare, exklusive Capio S:t Görans sjukhus

Privata vårdgivare inkl Ersta, BB Sthlm och BB Sophia

Utfall per 2017-04

Utfall per 2016-04

Förändring

Sluten vård/vårdtillfällen Antal Procent Huvudavtal och tilläggsavtal 883 1 376 -493 -35,8% Vårdval förlossning 1 336 2 567 -1 231 -48,0% - varav förlossningar 1 231 2 377 -1 146 -48,2% Vårdval gynekologi 199 183 16 8,7% Vårdval höft- och knä 793 652 141 21,6% Vårdval ortopedi 148 201 -53 -26,4% Vårdval ryggkirurgi 641 599 42 7,0% Summa sluten vård 4 000 5 578 -1 578 -28,3% Öppen vård/besök

Huvudavtal och tilläggsavtal 39 002 46 232 -7 230 -15,6% Vårdval allergologi 6 997 6 644 353 5,3% Vårdval förlossning 4 016 7 844 -3 828 -48,8% Vårdval gynekologi 119 775 108 153 11 622 10,7% Vårdval hud 114 480 112 473 2 007 1,8% Vårdval höft- och knä 3 149 2 523 626 24,8% Vårdval neurologi 9 360 8 139 1 221 15,0% Vårdval ortopedi och handkirurgi 53 534 51 110 2 424 4,7% Vårdval ryggkirurgi 5 322 5 285 37 0,7% Vårdval ögon 117 358 108 571 8 787 8,1% Vårdval ÖNH 59 411 58 971 440 0,7% Vårdval Urologi 696 0 696 0,0% Summa öppen vård 533 100 515 945 17 155 3,3%

Privata specialister 159 409 188 537 -29 128 -15,4% Summa öppen vård inklusive privata specialister 692 509 704 482 -11 973 -1,7%

Sluten vård Totalt har volymerna för slutenvården minskat med -28,3 procent (-1 578 vårdtillfällen) jämfört med april 2016. Det är framför allt inom vårdval förlossning som en stor minskning har skett. Antalet slutenvårdstillfällen inom huvudavtal och tilläggsavtal har minskat med 35,8 procent (-493 vårdtillfällen). Det är antalet vårdtillfällen på Ersta sjukhus som har minskat samt att neonatalvården på BB Sophia upphörde under våren 2016. Inom vårdval förlossning har minskningen varit 48 procent (-1 231 vårdtillfällen) och antal förlossningar har minskat med cirka 48 procent (-1

2017-05-22 Bilaga 4 20 (53)

146 förlossningar). BB Stockholm har ökat sin produktion med cirka 5 procent (59 vårdtillfällen) jämfört med 2016. Orsaken till ökningen av vårdtillfällen är att BB Sophia stängde sin verksamhet i maj 2016. Inom vårdval höft- och knäprotesoperationer har det skett en ökning med 141 vårdtillfällen hos de privata vårdgivarna. Samtidigt har det skett en minskning på akutsjukhusen med 124 vårdtillfällen. I vårdval ryggkirurgi har en ny vårdgivare tillkommit och ökningen är 7 procent (42 vårdtillfällen). Öppen vård Totalt har volymerna för den öppna vården minskat med 1,7 procent (11 973 besök) jämfört med samma period 2016. Den öppna vården, exklusive de privata specialister som är verksamma på nationella taxan och de med vårdavtal, har 2017 ökat med 3,3 procent (17 155 besök) jämfört med april 2016. Huvudavtal och tilläggsavtal tillsammans motsvarar en minskning om cirka 16 procent. Den vård som utförts inom upphandlade avtal 2016 sker nu till största delen inom vårdvalen. De besök som numera utförs inom ramen för vårdvalsavtal utfördes tidigare hos privata specialister verksamma på nationella taxan, privata vårdgivare med huvudavtal och tilläggsavtal och vid akutsjukhusen. Besök inom Vårdval Allergologi har ökat med 5 % (353 besök) jämfört med april 2016, ökningen avser framför allt läkarbesök krävande och Läkarbesök mycket krävande samt ASIT/hyposensibilisering. Öppenvården för privata vårdgivare inom vårdval förlossning har minskat med cirka 48 procent (-2 773 besök) jämfört med 2016. Detta beror främst på att verksamheten vid BB Sophia upphörde våren 2016. Antalet besök hos BB Stockholm har minskat med cirka 15 procent (-721 besök) jämfört med motsvarande period 2016, som kan bero på utflytt av besök till primärvården. Besöksökningen inom vårdval gynekologi är cirka 11 procent (11 622 besök). Antal besök hos privata specialister inom gynekologi har minskat med 21 procent (-4 915 besök) jämfört med motsvarande period 2016. För 2017 gäller ett nytt förfrågningsunderlag inom vårdvalet, och det har gjorts några förändringar jämfört med regelboken 2016. Det har tillkommit ett helt nytt uppdrag, assisterad befruktning, som omfattar insemination och IVF, som tidigare var upphandlat. Det har genomförts cirka 2 000 besök. Medicinska aborter utförs från 2017 inom basåtagandet, för att bland annat öka tillgängligheten, medan kirurgiska aborter kvarstår inom åtagandet för kirurgi. Det har utförts cirka 200 fler medicinska aborter och 14 fler kirurgiska aborter jämfört med 2016. Utredning av cellförändringar vid cervix-screening görs från 2017 inom vårdvalet. Det har tidigare utförts inom vårdvalet och vid akutsjukhusen. Det har skett en ökning med cirka 1 000 besök jämfört med 2016. Åtagandet uroterapi inom vårdval gynekologi har ökat med cirka 48

2017-05-22 Bilaga 4 21 (53)

procent, eller 1 000 besök, jämfört med 2016. Det är framförallt inkontinensutredningar som har ökat. Inom vårdval hud har det skett en ökning av besöken jämfört med april 2016 med cirka 1,8 procent (2 007 besök). Remisstvång har införts sen årsskiftet, men det nya kravet har inte fått full effekt ännu. Besök till de privata specialisterna inom hud har minskat med 6 procent (-430 besök). Inom vårdval neurologi har antalet öppenvårdskontakter ökat med cirka 15 procent (1 221 besök) jämfört med april 2016. Besöksökningen gäller både läkarbesök och sjuksköterskebesök (ny- och återbesök samt telefonrådgivning). Samtidigt har det skett en minskning av besöken hos de privata specialisterna på nationella taxan med 17 procent (847 besök). Antal vårdkontakter inom vårdval ortopedi och handkirurgi har ökat med cirka 5 procent (2 424 besök) jämfört med samma period 2016. Det är besök inom ortopedi och fotkirurgi som har ökat, medan besök gällande tilläggsuppdrag handkirurgi är lägre än 2016. Nya tillkommande vårdgivare står för cirka 1 000 besök och tilläggsuppdraget frakturkontroller för ytterligare cirka 1000 besök av ökningen. Besöken hos privata specialister på nationella taxan har minskat med 19 procent (3 107 besök). Inom vårdval ögon har det skett en ökning av besöken jämfört med april 2016, 8 787 besök (cirka 8 %). Ökningen är framför allt hänförlig till Besök läkare, Besök läkare resurskrävande samt kataraktoperationer. Vårdval ÖNH har en besöksökning på cirka 1 procent (440 besök) jämfört med motsvarande period 2016. Remisstvång är infört sedan årsskiftet, men har ännu inte fullt ut slagit igenom. Besök till de privata specialisterna inom öronkirurgi har samtidigt minskat med 11 procent (-1 837 besök). Den vård som bedrivs inom ramen för vårdvalsavtal och som motsvarar cirka 93 procent av den öppna vården som utförs av privata vårdgivare (exklusive privata specialister på nationella taxan) har ökat med 5 procent (24 385 besök). Besök hos privata specialister har minskat med cirka 15 procent jämfört med motsvarande period 2016. De specialiteter där vårdval har införts, har minskat med cirka 17 procent, se nedanstående tabell.

2017-05-22 Bilaga 4 22 (53)

Privata specialister/besök Utfall per 2017-04

Utfall per 2016-04 Förändring

Specialitet Antal Procent

Allergologi 2 507 2 706 -199 -7% Gynekologi 18 620 23 535 -4 915 -21% Hud- och könssjukvård 6 741 7 171 -430 -6% Neurologi 4 026 4 873 -847 -17% Ortopedi/handkirurgi 13 068 16 175 -3 107 -19% Urologi 14 394 18 403 -4 009 -22% Ögonkirurgi 4 655 5 519 -864 -16% Öronkirurgi 14 944 16 781 -1 837 -11% Totalt 78 955 95 163 -16 208 -17% Övriga specialiteter 80 454 93 374 -12 920 -14% Summa 159 409 188 537 -29 128 -15%

Totalt , exkl Tiohundra AB

Totalt alla vårdgivare (exkl Tiohundra AB)

Utfall per 2017-04

Utfall per 2016-04

Förändring

Sluten vård/vårdtillfällen

Antal %

Huvudavtal och tilläggsavtal 67 378 70 401 -3 023 -4,3% Vårdval förlossning 9 748 10 154 -406 -4,0% -varav förlossningar 8 966 9 292 -326 -3,5% Vårdval gynekologi 199 183 16 8,7% Vårdval höft- och knä 1 147 1 130 17 1,5% Vårdval ortopedi 148 201 -53 -26,4% Vårdval ryggkirurgi 641 599 42 7,0% Summa sluten vård 79 261 82 668 -3 407 -4,1% Öppen vård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal 848 887 895 287 -46 400 -5,2% Vårdval allergologi 6 997 6 644 353 5,3% Vårdval förlossning 35 909 39 454 -3 545 -9,0% Vårdval gynekologi 119 775 108 153 11 622 10,7% Vårdval hud 114 480 112 473 2 007 1,8% Vårdval höft & knä 3 995 3 840 155 4,0% Vårdval neurologi 9 360 8 139 1 221 15,0% Vårdval ortopedi 53 534 51 110 2 424 4,7% Vårdval ryggkirurgi 5 322 5 285 37 0,7% Vårdval ögon 117 358 108 571 8 787 8,1% Vårdval ÖNH 59 411 58 971 440 0,7% Vårdval Urologi 696 0 696 0,0% Intravitreala läkemedel 10 013 10 149 -136 -1,3% Summa öppen vård 1 385 737 1 408 076 -22 339 -1,6%

2017-05-22 Bilaga 4 23 (53)

Privata specialister 159 409 188 537 -29 128 -15,4% Summa öppen vård inkl privata specialister 1 545 146 1 596 613 -51 467 -3,2%

Verksamhetsförändringar I tabellen nedan anges verksamhetsförändringar för de områden inom somatisk specialistvård där avtal tecknas inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV.

Vårdval privata enheter

Antal mottagningar per den 31/12 2016

Antal nystartade mottagningar jan-april 2017

Antal mottagningar som upphört jan-april 2017

Totalt antal mottagningar per 30 april 2017

Allergologi 4 0 0 4 Gynekologi 49 2 1 50 Hud 25 0 0 25 Neurologi 4 0 0 4

Ortopedi 25 1 0 26

Ryggkirurgi 4 0 0 4

Ögon (inkl katarakter)

32 0 0 32

Öron, näs- och halssjukvård

29 0 0 29

Höft- och knäproteser

3 1 0 4

Förlossning 1 0 0 1

Urologi 1 0 0 1

2017-05-22 Bilaga 4 24 (53)

Ekonomiskt utfall somatisk specialistvård Resultatet för april visar ett överskott med 209 miljoner kronor. Helårsprognosen visar ett överskott med 110 miljoner kronor mot årsbudget. Resultatet fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom somatisk specialistvård:

Verksamhetsområde exkl moms 6%, mkr

AC Utfall Resultat 1704

Helårsprognos 2017

Avv i % av kostnadsbudget

Kostnadsutveckling 1704/1604 %

Intäkter 4 9,2%

Kostnader

Omställningsavtal 6 57 0,3% 7,7%

Vårdval förlossning akutsjukhus 32 40 4,2% 7,0%

Tilläggsavtal akutsjukhusen 14 -28 -13,8% -25,4%

Capio S:t Görans sjukhus -4 -22 -1,3% 5,2%

Större och mindre enheter 77 17 0,7% -3,2%

Privata specialister 26 45 10,4% -15,0%

Medicinsk service 32 50 12,0% -25,2%

Riksavtal 18 0,0% 9,3%

Utlandsvård -27 -50 -47,9% 127,9%

Läkemedel 59 0,0% -1,2%

Övrigt -28 1 -0,3% -26,9%

Resultat 209 110 0,4% 4,6%

Nedan kommenteras de största avvikelserna mot periodiserad budget och prognosen för helår. Intäkter Kostnadsutfallet visar ett överskott med 4 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsakerna beror på för låg budget inom Vårdgivarstöd, 1 miljon kronor, samt erhållna intäkter avseende garantioperationer för vårdval höft- och knä och ryggkirurgi, cirka 3 miljoner kronor. Prognosen beräknas hamna på budget. Somatisk akutsjukvård Omställningsavtal akutsjukhusen Kostnadsutfallet visar ett överskott med 6 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är budgeterade kostnader för Södertälje sjukhus, avseende bland annat ambulanshänvisning från Huddinge till Södertälje, som ännu ej fakturerats. Prognosen för omställningsavtalen totalt beräknas till ett överskott på 57 miljoner kronor mot årsbudget, som förklaras nedan. Tilläggsuppdraget för förlossningsverksamheten vid Södertälje sjukhus prognostiseras ge ett överskott på 14 miljoner kronor inom omställningsavtalet. Uppdraget ersätts med särskilda medel för utveckling

2017-05-22 Bilaga 4 25 (53)

av integrerad kvinnosjukvård (statsbidrag för ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa). Kvalitet och miljö I prognosen för omställningsavtalen ingår ett överskott på cirka 15 miljoner kronor på grund av att Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset bedömer att de inte klarar kvalitetskraven i avtalet. Reducerad ersättning Vid bristande tillgänglighet på akutsjukhusen utgår reducerad ersättning. Prognosen för helåret beräknas till cirka 28 miljoner kronor.

Vårdgivare Vite Mkr

Danderyd 2 Karolinska 20 Södersjukhuset 2 Södertälje 0 S:t Eriks 4 Summa 28

Vårdval förlossning vid akutsjukhus Kostnadsutfallet visar ett överskott med 32 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken till avvikelse är att budgeten är för hög, och totalt har antal förlossningar i länet minskat med 3 procent, 271 förlossningar, jämfört med samma period 2016. Prognosen visar på ett överskott på 40 miljoner kronor. Tilläggsavtal akutsjukhus Kostnadsutfallet visar ett överskott med 14 miljoner kronor mot periodiserad budget som beror på att kostnaden för intravitriala läkemedel är lägre än periodiserad budget. Behandling behöver inte ges lika frekvent som tidigare, så kostnaden för läkemedlet har sjunkit. Prognosen beräknas till ett underskott på 28 miljoner kronor mot årsbudget. Detta beror på att Karolinska Universitetssjukhuset har fått ett utökat tilläggsuppdrag inom urologi om 24 miljoner kronor och Södersjukhuset har fått ett utökat uppdrag inom fotkirurgi om 9 miljoner kronor. Prognosen för intravitriala läkemedel visar ett överskott om 5 miljoner kronor. Capio S:t Görans sjukhus Kostnadsutfallet visar ett underskott med 4 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsakerna beror på ett utökat uppdrag inom onkologi- och urologiverksamheterna samt ett anslag för högre volymer av akuta patienter. Prognosen beräknas till ett underskott på 22 miljoner kronor mot årsbudget som omfattar 35 miljoner kronor i högre ersättning för att avtalet med Capio S:t Görans sjukhus slöts på en högre kostnadsnivå än budgeterat, 12

2017-05-22 Bilaga 4 26 (53)

miljoner kronor i överskott inom vårdval höft och knä, 3 miljoner kronor i överskott i bristande tillgänglighet, och 2 miljoner kronor i underskott för tilläggsavtalet 4D Hjärtsvikt. Privata enheter exklusive privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal Kostnadsutfallet visar ett överskott med 77 miljoner kronor mot periodiserad budget, varav 49 miljoner kronor avser vårdval. Orsakerna till överskottet är bland annat att utflytt av vård från akutsjukhusen ännu inte skett i samma omfattning som budgeterat. Andra orsaker till överskottet är eftersläpning av registrering inom vårdval gynekologi samt lägre produktion och för stark budget inom vårdval förlossning. Även vårdval ortopedi har en stark budget, men viss utflyttning av vård från akutsjukhusen förväntas ske senare under året. Vårdval hud har ett underskott i ackumulerat utfall på 9 miljoner kronor. Produktionen ökar jämfört med 2016 trots att remisstvång har införts från och med 2017. Tre vårdgivare har inte accepterat det nya avtalet och remisstvånget gäller då inte dem. Remisstvånget har heller ännu inte fått fullt utslag för övriga vårdgivare, då det har varit en övergångsperiod med besök som bokats 2016 utan remiss, men som utförts under 2017. Eftersom vi tror på en inbromsande effekt under året är vår prognos ett underskott på 10 miljoner kronor vid årets slut. Vårdval Ögon har ett underskott på 8 miljoner kronor som kan förklaras av en produktionsökning av bland annat läkarbesök, resurskrävande läkarbesök samt en ökning av kataraktoperationer jämfört med 2016. Prognosen visar ett underskott om cirka 15 miljoner kronor. Överskottet för vårdval urologi beror på att endast en vårdgivare har varit verksam hittills under 2017. Vården har bedrivits inom akutsjukhus och hos privata specialister verksamma på nationella taxan eller med avtal. I maj beräknas ytterligare åtta vårdgivare starta inom vårdvalet. Underskottet för vårdval höft- och knäprotesoperationer beror bland annat på att ytterligare en vårdgivare tillkommit under 2017, Capio Artro Clinic AB, och att vårdvalsoperationer nu till större del görs här i stället för på Capio S:t Görans sjukhus. Prognosen för vårdvalen beräknas till ett underskott på 3 miljoner kronor mot årsbudget.

Vårdval Resultat, Mkr Prognos, Mkr Förlossning 22 10 Allergologi 0 0 Gynekologi 10 0 Hud -9 -10 Neurologi 3 0

2017-05-22 Bilaga 4 27 (53)

ÖNH -1 -3 Ögon -8 -15 Ortopedi och handkirurgi 13 10 Ryggkirurgi 1 0 Urologi 28 20 Höft- och knä -9 -15 Summa 49 -3

Privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal Kostnadsutfallet visar ett överskott med 26 miljoner kronor mot periodiserad budget. De största avvikelserna är inom urologi, plastikkirurgi, allmänkirurgi och gynekologi jämfört med samma period 2016. Merparten av vårdgivarna är verksamma under andra avtalsformer 2017. Prognosen beräknas till ett överskott på 45 miljoner kronor mot årsbudget. Medicinsk service Kostnadsutfallet visar ett överskott med 32 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken till detta är eftersläpning av kostnader samt en stark årsbudget. Prognosen beräknas till ett överskott på 50 miljoner kronor mot årsbudget. Riksavtal Utfallet visar ett överskott med 18 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är eftersläpning av kostnader. Prognosen beräknas hamna på årsbudget. Utlandsvård Utfallet för utlandsvården visar ett underskott med 27 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är ökade kostnader för hyperhidros, som uppgår till cirka 33 miljoner kronor. Det är betydande eftersläpning av utbetalning av ersättning som härrörs från tidigare år. Det omfattar planerad vård utomlands, framförallt i Danmark, och landstinget får ersätta vårdgivaren för hela vårdkostnaden, inte bara vad vården skulle ha kostat i hemlandstinget. Prognosen beräknas till ett underskott på 50 miljoner kronor mot årsbudget. Övriga verksamheter Egen verksamhet Kostnadsutfallet visar ett överskott med 0,5 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen beräknas hamna på årsbudget. Vårdval höft och knä vid akutsjukhus Utfallet visar ett överskott med 1 miljon kronor mot periodiserad budget. Prognosen beräknas hamna på årsbudget. Vårdgivarstöd

2017-05-22 Bilaga 4 28 (53)

Kostnadsutfallet visar ett överskott med 4 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är eftersläpning av kostnader. Prognosen beräknas till ett överskott på 1 miljon kronor mot årsbudget. Läkemedel Utfallet visar ett överskott med 59 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är eftersläpning av kostnader. Prognosen beräknas hamna på årsbudget. Övrigt Kostnadsutfallet visar ett underskott med 34 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsakerna är lägre intäkter än budgeterat. Prognosen beräknas till ett överskott på 1 miljon kronor mot årsbudget.

2017-05-22 Bilaga 4 29 (53)

2. Primärvård

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom primärvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april 2017 jämfört med samma period 2016 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2017 och bokslut 2016.


Primärvård 1704 1604 % 2017 2017 Antal % 2016

Sammanfattning

Totalt antal läkarbesök 1 393 577 1 459 742 -4,5% 3 943 000 4 227 090 -284 090 -6,7% 4 103 127

varav antal husläkarbesök 1 074 229 1 139 791 -5,8% 3 035 000 3 325 590 -290 590 -8,7% 3 221 876

varav övriga läkarbesök* 278 708 279 814 -0,4% 803 000 796 500 6 500 0,8% 771 046

varav läkarbesök privata specialister på nat taxan 40 640 40 137 1,3% 105 000 105 000 0 0,0% 110 205

Antal telefonkontakter läkare * 59 615 326 461 -81,7% 153 350 907 119 -753 769 -83,1% 979 977

Antal telefonkontakter privata specialister, nat taxan 11 027 13 000 -15,2% 40 000 40 000 0 0,0% 32 986

Totalt antal övriga besök 2 793 244 2 691 327 3,8% 8 279 500 7 877 245 402 255 5,1% 7 844 343

varav övr besök basal hemsjukvård 814 947 720 172 13,2% 2 595 000 2 266 000 329 000 14,5% 2 279 801

varav övr besök exkl nat taxan exkl sjukgymn / fysioterpeut 1 247 228 1 234 527 1,0% 3 634 500 3 581 245 53 255 1,5% 3 545 314

varav besök nat taxan sjukgymn / fysioterapeut 731 069 736 628 -0,8% 2 050 000 2 030 000 20 000 1,0% 2 019 228

Antal besök på Riksavtal som avser primärvård 23 381 22 816 2,5% 106 785 106 785 0 0,0% 112 855

*exkl privata specialister på nationella läkarvårdstaxan

Det totala antalet läkarbesök inom primärvården har minskat med 4,5 procent jämfört med 2016. Det avser främst husläkarbesöken, som utgör nästan 80 procent av läkarbesöken i primärvården, och som har minskat med 5,8 procent. Den största förklaringen är troligen den nya ersättningsmodellen 2016 för husläkarverksamhet inklusive basal hemsjukvård och att alternativa vårdformer har börjat få genomslag för personer med lättare sjukdomstillstånd. Det skulle innebära att husläkarmottagningarna i enlighet med pågående strukturförändringar har omhändertagit en högre andel vårdtunga patienter som kräver längre besök och mer omfattande utredningar.

2017-05-22 Bilaga 4 30 (53)


Primärvård 1704 1604 % 2017 2017 Antal % 2016

Husläkarverksamhet

Läkarbesök (exkl tel) 1 074 229 1 139 791 -5,8% 3 035 000 3 325 590 -290 590 -8,7% 3 221 876

Telefonkontakter 39 735 304 330 -86,9% 100 000 839 119 -739 119 -88,1% 921 011

Övriga besök, dsk etc 351 075 332 906 5,5% 1 065 000 1 001 745 63 255 6,3% 1 008 080

Psykosociala insatser 103 730 99 151 4,6% 305 000 330 000 -25 000 -7,6% 291 610

Jourläkarverksamhet / Närakuter

Läkarbesök (exkl tel) 107 122 113 008 -5,2% 335 000 335 000 0 0,0% 312 512

Telefonkontakter 281 712 -60,5% 850 2 000 -1 150 -57,5% 1 733

Övriga besök 1 359 1 446 -6,0% 4 500 4 500 0 0,0% 4 261

Basal hemsjukvård

Läkarbesök (exkl tel) 27 831 26 346 5,6% 83 000 76 500 6 500 8,5% 79 168

Telefonkontakter 601 5 052 -88,1% 1 500 15 000 -13 500 -90,0% 14 179

Övriga besök 814 947 720 172 13,2% 2 595 000 2 266 000 329 000 14,5% 2 279 801

MVC

Läkarbesök (exkl tel) 18 339 17 458 5,0% 55 000 55 000 0 0,0% 51 603

Telefonkontakter 0

Övriga besök 169 560 166 543 1,8% 490 000 490 000 0 0,0% 481 572

BVC

Läkarbesök (exkl tel) 31 450 32 688 -3,8% 100 000 100 000 0 0,0% 94 896

Telefonkontakter 0

Övriga besök 185 329 197 555 -6,2% 585 000 585 000 0 0,0% 566 259

Bumm

Läkarbesök (exkl tel) 52 973 45 084 17,5% 166 000 166 000 0

Telefonkontakter 12 968 10 736 20,8% 41 000 41 000 0

Övriga besök 12 070 11 776 2,5% 40 000 40 000 0

Övrig verksamhet inom primärvården 0

Övriga Läkarbesök (exkl tel) ex gyn,barn,säbo 40 993 45 230 -9,4% 64 000 64 000 0 0,0% 232 867

Telefonkontakter 6 030 5 631 7,1% 10 000 10 000 0 0,0% 43 054

Övriga besök ( logopeder,fotvård) 268 844 272 288 -1,3% 710 000 710 000 0 0,0% 770 630

Primärvårdsrehabilitering

Sjukgymnast -/- fysioterapeutbesök 322 475 301 773 6,9% 900 000 880 000 20 000 2,3% 831 394

Övriga besök,t ex Arbetsterapeut,Dietist 155 261 152 862 1,6% 435 000 420 000 15 000 3,6% 422 902


besök 23 381 22 816 2,5% 106 785 106 785 0 0,0% 112 855

Privata specialister läkare och sjukgymnaster

Läkarbesök exkl tel) 40 640 40 137 1,3% 105 000 105 000 0 0,0% 110 205

Telefonkontakter 11 027 13 000 -15,2% 40 000 40 000 0 0,0% 32 986

Sjukgymnast-/-Fysioterapeutbesök verksamma såväl på nat taxan samt vårdval fysioterapi 408 594 434 855 -6,0% 1 150 000 1 150 000 0 0,0% 1 187 834

Husläkarverksamhet

2017-05-22 Bilaga 4 31 (53)

Antalet läkarbesök har minskat med 5,8 procent jämfört med samma period 2016. Samtidigt har besöken hos sjuksköterskor och undersköterskor ökat med 5,5 procent. Det innebär att den förändring av besöksutvecklingen som startade 2016 fortsätter. Prognosen för antalet läkarbesök är 3 035 000 mot budgeterade 3 325 590 och för övriga besök 1 065 000 mot budgeterade 1 001 745. Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter och helger Antalet besök av sjuksköterskor och undersköterskor i hemsjukvård har ökat med 13,2 procent jämfört med första tertialen 2016. Prognosen för 2017 är 2 595 000 besök att jämföra med budgeterade 2 266 000. Besöksökningen beror på att allt fler kommuner inför stopp för att ta emot delegationer. Psykosocial verksamhet Under flera år har besöksutvecklingen i psykosocial verksamhet varit upp emot 20 procent, men under 2016 var ökningen 4,2 procent. Besöksutvecklingen 2017 förväntas ligga runt 5 procent. Prognosen för antal besök har därför sänkts från budgeterade 330 000 till 305 000. Närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus Under det första tertialet var antalet läkarbesök på närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus 5,2 procent färre än under motsvarande period 2016. Antalet besök förväntas bli detsamma som budgeterat, 335 000, i och med att nya närakuter startar under 2017. Närakuten vid Karolinska sjukhuset i Solna startar den första juni. Den förväntas under 2017 ta emot 16 000 besök. Driftstarten vid Rosenlunds sjukhus har blivit fördröjd. Därför inrättas från den första juni en läkarmottagning i intilliggande lokaler vid Södersjukhuset som förväntas ta emot 10 000 besök under året. Bvc Läkarbesöken har minskat med 3,8 procent jämfört med samma period 2016. Övriga besök har minskat med 6,2 procent. En anledning till minskningen antas vara svårigheter att rekrytera personal. Bumm Läkarbesöken har ökat 17,5 procent och övriga besök har ökat med 2,5 procent mellan 2016 och 2017. Telefonbesöken har ökat med 20,8 procent. Ökningen beror på att fler mottagningar har öppnat under 2017. En annan förklaring är att många befintliga mottagningar har ökat sina volymer jämfört med samma period föregående år i takt med att de kommit igång med sin verksamhet. Besök fysioterapeuter ARV och vårdval specialiserad fysioterapi Det totala antalet besök för fysioterapeuter inom ARV samt vårdval specialiserad fysioterapi har minskat med 6 procent jämför med samma period 2016. Besöken för fysioterapeuter ARV har minskat med 11 procent. Besöken inom specialiserad fysioterapi har ökat med 3,7 procent. Fler fysioterapeuter har uppnått kompetens för att söka avtal inom vårdval

2017-05-22 Bilaga 4 32 (53)

specialiserad fysioterapi, vilket har medfört ett ökat antal nya vårdgivare. Prognosen för 2017 beräknas ligga i nivå med budget, 1 150 000 besök. Besök vårdval primärvårdsrehabilitering Det totala antalet besök har ökat med 5,1 procent. Antalet besök hos fysioterapeuter har ökat med 6,9 procent. Övriga besök har ökat med 1,6 procent jämfört med föregående år. Prognosen beräknas ligga i nivå med budget, 1 335 000 besök. Besök vårdval Rehabilitering långvarig smärta Antal besök har ökat med 15 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på att verksamheterna nu har kommit i full drift och att det är fler verksamma leverantörer än 2016. För 2017 prognostiseras 230 000 besök. Besök vårdval logopedi Antalet besök har minskat med 7,7 procent. Minskningen beror i huvudsak på förtydligande av uppdraget i det reviderade förfrågningsunderlaget 2017 och de framtagna riktlinjerna för vårdvalet. För 2017 prognostiseras 154 000 besök. Besök vårdval primär hörselrehabilitering Antal besök på mottagningar inom vårdval primär hörselrehabilitering har ökat med 27 procent till 60 700 besök. Ökningen beror på förbättrade registreringsrutiner, främst gällande besök som inte genererar intäkter. För 2017 prognostiseras 185 000 besök.

Ekonomiskt utfall primärvård Resultatet för april visar ett underskott med 6 miljoner vilket är 1 miljon kronor sämre än periodiserad budget. Helårsprognosen visar ett underskott på 143 miljoner kronor mot årsbudget. Resultatet fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom primärvård:

2017-05-22 Bilaga 4 33 (53)

Nedan kommenteras de största resultatavvikelserna för perioden och för helår. Husläkarverksamhet Resultatet för april är ett överskott på 16 miljoner kronor vilket är 1 miljon kronor sämre än periodiserad budget. Helårsprognosen är ett nollresultat. Utfallet för besöksersättning det första tertialet är 11 miljoner lägre än budgeterat. Helårsprognosen för besöksersättning är ett överskott på 20 miljoner kronor jämfört med budget. Trenden från 2016 att antalet läkarbesök minskar och sjuksköterskebesöken ökar fortsätter. Under 2016 var detta en förväntad utveckling med anledning av den nya ersättningsmodellen som förväntades stimulera till färre och längre läkarbesök för dem som behöver det samt en förskjutning mot fler sjuksköterskebesök när det är rätt vårdnivå. En analys kommer att göras av varför samma trend fortsätter under 2017. Kostnaden för listningsersättningar är 5 miljoner kronor lägre än budgeterat. Antalet listade förväntas öka successivt under året. Prognosen är därför att årskostnaden kommer att överensstämma med budget. Kostnaden för medicinsk service överskrider budget med 18 miljoner kronor. Helårsprognosen för medicinsk service är ett underskott på 20 miljoner kronor. Utredningskostnaderna för husläkarna ökar i och med att det sker en planerad överföring av patienter från akutsjukhusen. Till detta kommer att husläkarna färdigutreder patienterna i större utsträckning än tidigare innan de remitteras till specialistläkare. Under en följd av år har antalet undersökningar ökat särskilt mycket inom specialiteterna endoskopi, datortomografi samt MR-undersökningar. Budgeten för 2017 är uppräknad 10 procent jämfört med utfallet 2016.


AC Utfall Resultat1704

Helårsprognos2017


Kostnadsutveckling 1704/1604

%

Husläkarverksamhet 17 0 0,0% 3,0%

hemsjukvård -25 -50 7,3% 13,2%

Psykosociala insatser 5 25 -10,4% 3,5%

Jour/Närakut verksamhet 6 -5 2,0% 3,3%

MVC -1 4 0,0% -1,4%

BVC 4 23 0,0% -8,0%

BUMM -11 -55 14,5% 16,3%

Privata sepc läkare inkl barnläkare ARV -1 5 -4,3% -9,4%

Privata fysioterapeuter 5 0 0,0% -9,3%

Primärvårdsrehab exkl privata sjukgymnaster -21 -50 7,1% 1,8%

Vårdval smärta -14 -50 -23,7% 12,6%

Läkarinsatser i SÄBO 1 0 0,0% 0,0%

Logopedi 3 7 -4,2% -6,2%

Riksavtal/Utomlänsavtal 5 -5 3,3% -10,4%

Asyl 7 0 0,0% -41,4%

Övrig verksamhet 14 8 -1,1% -5,5%

Resultat -6 -143 1,4% 1,5%

2017-05-22 Bilaga 4 34 (53)

Hemsjukvård Resultatet till och med perioden visar ett underskott på 22 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen för 2017 är ett underskott med 50 miljoner kronor. Underskottet för hemsjukvård förklaras av besöksökningar med anledning av att allt fler kommuner inför stopp för att ta emot delegationer. Kostnaderna i hemsjukvård består framförallt av besöksersättningar. Det är för närvarande tretton kommuner som har officiellt stopp för att ta emot delegationer. Vid delegationsstopp sker kraftiga besöksökningar, framför allt kvällar, nätter, helger. Huvuddelen av de besök som överförs till landstinget avser överlämnande av läkemedel. Tyresö införde delegationsstopp från 1 januari 2017. I Täby kommun och i Kungsholmens stadsdel har beslut tagits att inte bevilja hemtjänsten tid för att utföra delegerade arbetsuppgifter, vilket i praktiken innebär stopp för delegationer. Huddinge har beslutat att sluta ta emot delegationer från 1 juni 2017.

Psykosocial verksamhet Resultatet för april är ett överskott på 8 miljoner kronor mot periodiserad budget. Helårsprognosen är ett överskott med 25 miljoner kronor. Psykisk ohälsa är en av de större diagnosgrupperna. I takt med att husläkarmottagningarna blivit bättre på att diagnostisera och uppmärksamma denna patientgrupp har besöken ökat. Budgeten är lagd med hänsyn till den mycket kraftiga volymökning på runt 20 procent som varit tidigare. Besöksutvecklingen 2017 förväntas ligga runt 5 procent. Trendbrottet kan tyda på att verksamheten, som varit under uppbyggnad, närmar sig den nivå som motsvarar efterfrågan för dessa insatser.

Närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus Resultatet för april är ett överskott på 3 miljoner kronor mot periodiserad budget. Helårsprognosen är ett underskott med 5 miljoner kronor. Överskottet till och med april beror på att det i budgeten antogs att driftstart av ny närakut skulle ske i april och på att röntgenservice inte tillhandahålls under hela öppethållandet av närakuten för barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Närakuten vid Karolinska sjukhuset samt en läkarmottagning i intilliggande lokaler vid Södersjukhuset startar den första juni.

Allmänläkare enligt nationella taxan Besökskostnaden för allmänläkare enligt nationella taxan varit högre varje månad jämfört med föregående år under det första tertialet. Baserat på detta prognostiseras ett underskott med 5 miljoner kronor. Prognosen är gjord med hänsyn till att kostnadsökningen jämfört med föregående år är 6 procent. Detta kan vara ett trendbrott eftersom besökskostnaden under en lång följd av år har minskat kraftigt. Kostnaderna för barnläkare på nationella taxan visar ett överskott då en privatläkare gått över till vårdval BUMM. Prognosen för helåret för alla privatpraktiserande läkare inom primärvården beräknas till ett överskott på 5 miljoner kronor.

BUMM

2017-05-22 Bilaga 4 35 (53)

Resultatet visar ett underskott på 11 miljoner kronor vilket är 17 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Fler mottagningar har tecknat vårdvalsavtal och befintliga mottagningar utökat sin verksamhet vilket inte ryms inom avsatta budgetmedel. Vårdvalsmottagningarna har rörlig ersättning och det finns inga takkonstruktioner i avtalen. Kostnaderna inom BUMM har ökat med 16,3 procent jämfört med föregående år medan volymerna har ökat med 15,4 procent. De neuropsykiatriska utredningarna ökar inom BUMM, dock ser utredningarna ut att minska inom psykiatrin för målgruppen 0-17 år. Helårsprognosen för BUMM exklusive tilläggsuppdraget psykisk ohälsa beräknas till ett underskott på 55 miljoner kronor. Helårsprognosen för privata specialistläkare beräknas till ett positivt resultat om 10 miljoner kronor bland annat med anledning av att en privat specialistläkare gått in i BUMM vårdval, dessa poster bör räknas gemensamt. BVC Resultatet visar på ett överskott på 4 miljoner kronor till och med perioden. Antalet besök har minskat på grund av att antalet förlossningar är lägre än 2016. Mottagningarna har även haft svårigheter att rekrytera personal. Prognosen för helåret beräknas till ett överskott på 23 miljoner kronor. Primärvårdsrehabilitering inklusive övrig rehabilitering Resultatet visar ett underskott på 21 miljon kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än budget. Budgeten för 2017 höjdes endast marginellt. För att förstärka förutsättningar för insatser till vårdtunga och resurskrävande patienter infördes tilläggsersättningar för vissa grupper vid revidering av ersättningarna 2017. Antalet omfattande utredningar förväntas fortsätta att öka. Andel unika individer inom uppdraget har ökat med 4 procent men kostnaden per patient har sjunkit med 5 procent. Underskottet är resultatet av dels en för låg budget och dels av ökade kostnader för fler resurskrävande patienter. Prognosen beräknas till underskott med 50 miljoner. Privata fysioterapeuter (LOF och VV fysioterapi) Resultatet totalt är ett överskott 5 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett överskott på 26 miljoner kronor. Vårdval specialiserad fysioterapi visar ett överskott mot periodiserad budget med 14 miljoner kronor. Resultatet för LOF fysioterapeuter visar ett överskott med 11 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget. Den totala prognosen beräknas till ett nollresultat. Vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom Resultatet är ett underskott på 14 miljoner kronor, även mot periodiserad budget. Kostnaderna ökade kraftigt i slutet på föregående år då verksamheterna var i full drift. Den höga produktionen förväntas fortsätta under 2017. Från april har ytterligare en ny vårdgivare startat vilket medför en beräknad kostnadsökning på 14 miljoner kronor. Den totala prognosen beräknas till ett underskott på 50 miljoner kronor. Vårdval logopedi

2017-05-22 Bilaga 4 36 (53)

Verksamheten visar ett överskott med 2 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor högre än budget. För 2017 prognostiseras ett överskott med 7 miljoner kronor. Vårdval primär hörselrehabilitering Verksamheten visar ett underskott med 0,6 miljoner kronor vilket är 0,5 miljoner kronor lägre än budget. Budgeten för 2017 var lägre än utfallet 2016. För 2017 prognostiseras ett underskott med 5 miljoner kronor. Övrigt I rubriken övrigt ingår bland annat ungdomsmottagningarna, vårdval vaccination, STI, Barnahus, våld i nära relationer samt tilläggsavtalet psykisk ohälsa. För övriga verksamheter under övrigt, ligger kostnaderna totalt lägre än periodiserad budget. Ett överskott prognostiseras bland annat för ungdomsmottagningar och vårdval vaccination på sammanlagt 17 miljoner kronor.

2017-05-22 Bilaga 4 37 (53)

3. Psykiatri

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom psykiatrins verksamhetsområden under perioden januari till och med april 2017 jämfört med samma period 2016 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2017 och bokslut 2016.


Psykiatri 1704 1604 % 2017 2017 Antal % 2016

Sammanfattning

Antal vårdtillfällen, sluten vård 10 235 10 222 0,1% 30 880 32 820 -1 940 -5,9% 30 999

Antal vårddagar, sluten vård 95 892 105 013 -8,7% 320 000 320 000 0 0,0% 302 814

Medelvårdtid, dagar 9,4 10,3 -9,0% 10,4 9,8 0,6 6,3% 9,8

Totalt antal läkarbesök 146 771 145 778 0,7% 432 600 437 500 -4 900 -1,1% 419 698

Antal läkarbesök,exkl spec läkare på nat taxan 126 617 125 160 1,2% 382 400 387 300 -4 900 -1,3% 361 623

Antal telefonkontakter exkl spec läkare nat taxan 23 616 24 415 -3,3% 65 000 70 000 -5 000 -7,1% 69 223

Antal övriga besök exkl nat taxan 427 427 434 366 -1,6% 1 318 500 1 353 500 -35 000 -2,6% 1 244 784

Antal telefonkontakter övriga besök 67 091 65 918 1,8% 190 000 190 000 0 0,0% 197 663

Antal läkarbesök privata specialister, på nat taxan 20 154 20 618 -2,3% 50 200 50 200 0 0,0% 58 075

Antal telefonkontakter privata specialister, på nat taxan 2 575 2 600 -1,0% 7 000 7 000 0 0,0% 7 405

Riksavtal, vårdtillfällen 129 170 -24,1% 500 500 0 0,0% 560

Riksavtal , besök 2 765 2 512 10,1% 11 700 11 700 0 0,0% 9 946

basåtagande / allmän psykiatri

Vårdtillfällen 5 413 5 164 4,8% 16 400 16 400 0 0,0% 15 993

Läkarbesök 106 890 104 044 2,7% 322 400 322 400 0 0,0% 302 075

Övriga besök 290 114 285 556 1,6% 913 500 913 500 0 0,0% 830 187

beroendevård

Vårdtillfällen 4 514 4 778 -5,5% 13 500 15 500 -2 000 -12,9% 14 138

Läkarbesök 23 712 24 611 -3,7% 68 000 73 000 -5 000 -6,8% 70 285

Övriga besök 118 576 121 015 -2,0% 350 000 364 000 -14 000 -3,8% 354 514

barn och ungdomspsykiatri, BUP

Vårdtillfällen 198 197 0,5% 580 620 -40 -6,5% 571

Läkarbesök 18 427 18 464 -0,2% 51 000 55 000 -4 000 -7,3% 51 509

Övriga besök 74 715 73 949 1,0% 202 000 212 000 -10 000 -4,7% 203 154

Ätstörningsvård

Vårdtillfällen 110 83 32,5% 400 300 100 33,3% 297

Läkarbesök 2 070 1 699 21,8% 6 000 4 600 1 400 30,4% 5 110

2017-05-22 Bilaga 4 38 (53)

Övriga besök 15 554 15 294 1,7% 43 000 43 000 0 0,0% 42 022


Vårdtillfällen 129 170 -24,1% 0 500 -500 -100,0% 560

besök 2 765 2 512 10,1% 11 700 11 700 0 0,0% 9 946

Privata specialist läkare på nationella taxan

Läkarbesök 22 729 23 218 -2,1% 57 200 57 200 0 0,0% 65 480

Antalet läkarbesök totalt för psykiatrin ligger något över föregående års utfall till och med perioden medan övriga besök ligger något lägre. Allmän psykiatri Besöksutvecklingen visar på en ökad produktion både för de landstingsdrivna och de privata vårdgivarna. Inom de landstingsdrivna klinikerna har en större omorganisation genomförts vilket påverkade produktionen 2016. Antalet utförda neuropsykiatriska utredningar prognostiseras till en överproduktion hos privata vårdgivarna. Totalt för 2017 har avtal slutits om beställningar på 3665 neuropsykiatriska utredningar varav 1100 är utförda till och med perioden. Inom slutenvården ökar antalet vårdtillfällen med 4,8 procent, från 5 164 till 5 413. Beroendevård Inom beroendevården har antalet vårdtillfällen sjunkit från föregående år och prognosen ligger ungefär på samma nivå som 2016 vilket är lägre än budgeterat belopp. BUP Inga stora avvikelser mot föregående år. Ätstörningsvård Inom ätstörningsvården har vårdtillfällena ökat med 32,5 procent och läkarbesöken har ökat med 21,8 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror till största del på att man nu lyckats tillsätta vakanta tjänster.

Ekonomiskt utfall psykiatri Resultatet visar ett överskott med 22 miljoner kronor vilket också är 22 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Helårsprognosen för psykiatri beräknas till ett nollresultat. Resultatet fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom psykiatri:

2017-05-22 Bilaga 4 39 (53)

Nedan kommenteras de största resultatavvikelserna för perioden och för helår. Allmänpsykiatri Resultatet för april visar ett överskott på 40 miljoner kronor vilket är 46 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Avtal med de fem landstingsdrivna klinikerna har ännu inte slutits. För de landstingsdrivna vårdgivarna ligger kostnadsutfall jan-apr i 2016 års priser. Prognosen beräknas till ett överskott med 50 miljoner kronor. Capio Hjärnhälsan och Praktikertjänst Järva har minskat produktion med 10 miljoner kronor respektive 4 miljoner kronor mot föregående år. Capio har tagit över driften från Praktikertjänst av mottagning för depression och ångest med ett bättre geografiskt läge och en stabilare personalsituation. Produktionen har ökat motsvarande 3 miljoner kronor. Även WeMinds mottagning för depression och ångest har ökat produktionen med 2 miljoner kronor. Beroendevård Resultatet följer budget. BUP Det bokförda ackumulerade resultatet för april är sju miljoner bättre än budget. Avtalet med SLSO är inte klart och bokförda kostnader är enligt 2016 års nivå. När avtalen är klara kommer överskottet att minska. I avtalen kommer det att ligga en satsning på Dialektisk beteendeterapi (DBT), Tvångssyndrom / Obsessive compulsive disorder (OCD) och Behandlingsforskningsenhet. Ätstörningsvård Resultatet för april visar ett underskott på 1 miljoner kronor. Underskottet förklaras av utökade beställningar inom öppenvården för att möta ökade behov och skapa förutsättningar att åtgärda kösituationen. Avtal med SLSO inom ätstörningsvård är under förhandling men det förväntas rymmas inom budgetramen 2017. Rättspsykiatrivård



Helårsprognos2017



%

Basåtagande/ Allmän psyk 41 50 -16,0% 1,1%

BUP 8 0 0,0% 1,0%

Beroendevård 1 0 0,0% 2,5%

Rättspsyk 2 0 0,0% 3,8%

Ätstörningsvård -1 0 0,0% 6,1%

Tortyrskadevård 1 0 0,0% -3,8%

Privata spec läkare -3 0 0,0% 1,0%

Riksavtal/Utomlänsavtal -20 -50 -55,3% 32,5%

Asyl -4 0 0,0% 2,2%

Övrig verksamhet -4 0 0,0% -23,7%

Resultat 22 0 0,0% 2,1%

2017-05-22 Bilaga 4 40 (53)

Inom den rättspsykiatriska vården (RPV) har fler svårutredda patienter med komplicerad sjukdomsbild tagits omhand än tidigare. Det har tagit mer resurser och kostnaden har ökat med 7 miljoner kronor. Inom RPV finns 186 vårdplatser fördelat på 13 vårdavdelningar, och två öppenvårdsenheter. Inom RPV har under de senaste åren noterats en ökning av antal domstolsöverlämnade patienter, ökningen har de senaste 6-9 månaderna varit tydlig och tycks inte längre enbart vara en fluktuation. Samtidigt har kliniken en ökande mängd öppenvårdspatienter, inom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), men i öppenvårdsform och dessa patienter behöver till och från slutenvård på grund av försämring av sitt psykiatriska tillstånd. Detta sammantaget ger en besvärlig platssituation och RPV har i flera omgångar de senaste åren fått en ökad beställning och därför utökat platsantalet. Detta har kunnat göras inom befintliga lokaler men kräver anpassningar och ombyggnad vilket pågår för närvarande och tillhör det som hänt under årets första månader. Möjligheten till att öka platsantalet inom befintliga lokaler är nu uttömt. Den rättspsykiatriska kliniken köper rättspsykiatrisk vård externt. Sedan lång tid finns ett avtal med Sörmlands läns landsting om vård på Karsudden men kliniken köper också vård vid andra rättspsykiatriska regionkliniker i landet (tex Sundsvall, Växjö). Detta är ett absolut måste annars klarar inte kliniken att ta hand om den ökande mängden patienter.

2017-05-22 Bilaga 4 41 (53)

4. Äldresjukvård

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan visar vårdkonsumtionen inom vården för äldre under perioden januari till och med april 2017 jämfört med samma period 2016 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2017 och bokslut 2016.


Äldresjukvård 1704 1604 % 2017 2017 Antal % 2016

Sammanfattning (inkluderar ej ASiH)


Antal vårddagar, sluten vård 133 220 128 631 3,6% 381 328 390 900 -9 572 -2,4% 385 060

Medelvårdtid, dagar 10,2 10,5 -3,0% 10,3 11,20 -1 -8,4% 10,3

Antal läkarbesök 4 986 5 123 -2,7% 17 000 17 000 0 0,0% 14 527

Antal telefonkontakter läkare 2 836 3 029 -6,4% 8 000 8 000 0 0,0% 8 286

Antal övriga besök 4 076 4 075 0,0% 11 000 11 000 0 0,0% 11 351

Antal telefonkontakter övriga besök 668 865 -22,8% 2 000 2 000 0 0,0% 2 283

Geriatrik


Vårddagar 108 701 106 884 1,7% 311 328 324 300 -12 972 -4,0% 319 156

Medelvårdtid, dagar 9,3 9,6 -3,7% 9,4 9 0 0,0% 9

Antal läkarbesök 7 822 8 152 -4,0% 25 000 25 000 0 0,0% 22 813

Antal övriga besök 4 744 4 940 -4,0% 13 000 13 000 0 0,0% 13 634

Specialiserad palliativ slutenvård

Vårdtillfällen 1 385 1 195 15,9% 4 000 3 700 300 8,1% 3 628

Vårddagar 24 519 21 747 12,7% 70 000 66 600 3 400 5,1% 65 904

Medelvårdtid, dagar 17,7 18,2 -2,7% 17,5 18 -2,8% 18

Geriatrik Jämfört med motsvarande period 2016 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökat med 5,6 procent. Prognosen för 2017 är 4 procent lägre än budget. Trots att ytterligare 24 vårdplatser öppnas under året med 10 från april och 14 från september beräknas ett nettounderskott avseende vårdtillfällen uppstå för 9helåret. Orsaken är bland annat att 25 vårdplatser vid Danderydsgeriatriken tvingats stänga under april beroende på personalbrist. Även sommarstängningar kommer behöva göras på grund av den svåra rekryteringssituationen för sjuksköterskor. Jämfört med motsvarande period 2016 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 4 procent. Minskningen avser främst Södertäljegeriatriken som trots detta ser ut att uppnå målvolymen för öppenvårdsbesök. Prognosen för 2017 förväntas motsvara budget.

2017-05-22 Bilaga 4 42 (53)

Specialiserad palliativ slutenvård Antal vårdtillfällen beräknas ligga på 4 000 vårdtillfällen för hela 2017. Antal dygn beräknas bli 70 000. Antal dygn ökar i samma takt som kostnaderna. Två nya enheter tillkom under 2016.


Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) 1704 1604 % 2017 2017 Antal % 2016

Antal läkarbesök 11 996 11 186 7,2% 36 000 36 000 0 0,0% 35 095

Antal övriga besök 155 960 147 801 5,5% 474 000 474 000 0 0,0% 435 781

ASiH Läkarbesöken ökar med 7 procent jämfört med motsvarande period 2016. Prognosen är i nivå med budget.

Ekonomiskt utfall äldrevård Resultatet för april visar ett överskott med 9 miljoner vilket är 2 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Helårsprognosen visar ett nollresultat mot årsbudget. Resultatet fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom äldresjukvård:

Nedan kommenteras de största resultatavvikelserna för perioden och för helår. Geriatrik Geriatriken visar ett överskott på 2 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken till detta är bland annat att i budget inkluderas medel för verksamhet som startar senare under året. Produktionen avseende vårdtillfällen beräknas bli något lägre än budgeterat trots att 24 nya vårdplatser vid Löwetgeriatriken öppnas under året. Detta beror på att Danderydsgeriatriken tvingats stänga ned 25 av 109 vårdplatser på grund av personalbrist. (se verksamhetsförändringar). Insatser pågår för att täcka upp med hyrpersonal vid kliniker som har kapacitet att producera mer än avtalat. Med Nackageriatriken har ett sommaravtal tecknats för 8 vårdplatser vilket beräknas ge 50 vårdtillfällen



Helårsprognos2017



%

Geriatrik 2 0 0,0% 4,5%

Specialiserad pall iativ vård -8 -20 6,5% 15,4%

SAH/ASIH 13 20 -2,1% 5,4%

Övrig verksamhet 1 0 0,0% 94,5%

Resultat 9 0 0,0% 5,5%

2017-05-22 Bilaga 4 43 (53)

ytterligare under sommaren. Eventuellt tillkommer ytterligare sommaravtal beroende på personalsituationen. Avtalen inom geriatriken innehåller en takkonstruktion som reglerar överproduktion och glidning mot dyrare vårdtillfällen. Produktionen varierar mellan klinikerna då vissa producerar över avtalad nivå och vissa når inte upp till avtal. Prognosen väntas totalt sett rymmas inom budgetramen. ASiH ASiH visar ett positivt resultat på 13 miljoner kronor för perioden och ett överskott på 3 mkr mot periodiserad budget. Orsaken till detta är att antal inskrivna patienter per dag har planat ut mer än vad som har budgeterats. Vissa vårdgivare har fått ett minskat antal remisser. Det prognosticerade resultatet prognostiserat till ett överskott på 20 miljoner kronor. SPSV SPSV visar ett negativt resultat på 8 miljoner kronor och ett underskott mot periodiserad budget på 1 miljon kronor. Orsaken till detta är två nytillkomna enheter som har en högre beläggning än vad som beräknades i budgeten. Resultatet prognosticeras till ett underskott på 20 miljoner kronor.

2017-05-22 Bilaga 4 44 (53)

5. Övrig sjukvård och övrig verksamhet

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Hjälpmedelscentralsverksamhet Till och med perioden har vid hjälpmedelscentralsverksamheten skett en ökning av förskrivningen som beror på att hörselhjälpmedel samt diabetes hjälpmedel i form av insulinpumpar och kontinuerliga glukosmätare har tillförts hjälpmedelscentralverksamheterna. Habilitering

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall

Förändr. Prognos Budget PR/BU PR/BU Bokslut

Habilitering 1704 1604 % 2017 2017 Antal 2016

Övriga besök 58 111 53 800 8,0% 162 000 159 000 3 000 1,9% 146 725

Antal telefonkontakter mm övriga besök 11 852 12 494 -5,1% 27 000 27 000 0 0% 32 854

Besöken inom habiliteringen exklusive indirekta kontakter har ökat med 4,6 procent jämfört med samma period 2016. Om jämförelsen görs inklusive indirekta kontakter har besöken ökat med 2,4 procent till 66 919 besök inom habiliteringen till och med april 2017. Prognosen för 2017 beräknas till 162 000 besök och 27 000 indirekta kontakter. Prehospital vård

Typ av resurs, antal uppdrag

Utfall 2017-04

Utfall 2016-04

Förändring 2017/2016 Antal %

Vägburen ambulans * *

Ambulanshelikopter** 345 378 -33 -9%

Liggande persontransport 12 100 11 900 200 2%

Transport av avlidna 1 870 1 773 97 5%

Sjukresor 318 000 330 000 -12 000 -4% *Med anledning av övergången till FRAPP har vi i dagsläget inte kvalitetssäkrade uppgifter över antalet utförda uppdrag för den vägburna ambulanssjukvården varför dessa ej redovisas här.

2017-05-22 Bilaga 4 45 (53)

**Aprils siffror för ambulanshelikoptertjänsten är inte klara ännu. Antalet i tabellen avser perioden januari—mars för respektive år. Antalet sjukresor har minskat med 12 000 resor eller motsvarande 4 procent jämfört med motsvarande period 2016. Förändringen utgörs i sin helhet av en minskning av resor med vanlig taxi medan antalet resor med specialtaxi ligger på samma nivå som föregående år. Vårdgarantier

Vårdgarantier, antal

2017-04

2016-04

Förändring 2017/2016

Antal %

Vårdgarantisamtal 2441 2837 -396 -14%

Vårdgarantiärenden 805 808 -3 -0,4% Antalet samtal till Vårdgarantikansliet och antalet vårdgarantiärende har minskat med 0,4 procent jämfört med samma period 2016. Av periodens alla vårdgarantisamtal blev 33 procent ett vårdgarantiärende, vilket är ökning med cirka 5 procentenheter. Specialiserad rehabilitering inklusive klimatvård

Specialiserad rehabilitering, antal vårdtillfällen

2017-04

2016-04

Förändring 2017/2016 Antal %

Vårdval planerad specialiserad rehabilitering, neurologi, onkologi, lymfödem

287 303 -16 -5,2%

Vårdval specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus, neurologi

322 299 23 7,7%

Vårdval specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus, kirurgi

1077 974 103 10,6%

Astma/KOL 43 45 -2 -4,4 %

Klimatvård 98 142 -44 -31 %

Integrativ medicin 100* 124 -24

-19,3

% *) Avtalet upphörde 201703

Vårdvalet planerad specialiserad rehabilitering infördes 2010. Allt sedan starten 2010 har konsumtion av vården stadigt ökat. Vårdkonsumtionen har i snitt ökat med cirka 7 procent varje år, vilket innebär ett sjuttiotal fler

2017-05-22 Bilaga 4 46 (53)

vårdtillfällen per år fram till 2015. Under 2016 inträffade dock ett trendbrott där vi såg att vårdkonsumtionen minskade jämfört med föregående år och att denna trend håller i sig. Orsakerna till periodens minskning är av en mer restriktiv remissbedömning när det gäller slutenvård till förmån för dagvård. Vårdvalen för den kirurgiska respektive den neurologiska rehabiliteringen efter akutsjukhus infördes den 1 januari 2016. Vårdvalens avtalskaraktär har inga takvolymer inbyggda varför det i praktiken kan ske en konstant vårdkonsumtionsökning från år till år. Utöver vårdvalens avtalskaraktär bör man även lägga in aspekten att båda vårdvalen blivit kända av patienter och remittenter vilket sannolikt också leder till ökad vårdkonsumtion. Den redovisade nedgången för avtalet Astma/KOL sett till vårdtillfällen är en minskning med 4,4 procent jämfört med samma period föregående år. Tillbakagången beror främst på att rehabiliteringsperioderna ej är likartade från år till år och kan därmed avvika vissa perioder. Sett på årsbasis kommer ungefär lika många vårdtillfällen att utföras. Vad gäller slutenvårdsrehabilitering utomlands, så kallad klimatvård, har vårdkonsumtionen minskat med 44 vårdtillfällen jämfört med samma period 2016. Orsaken till nedgången är av samma karaktär som avtalet för Astma/KOL. Avtalet med Vidarkliniken avseende rehabilitering med integrativa inslag ser ut att minska med cirka 19 procent eller sett till vårdtillfällen med 24 stycken jämfört med samma period 2016. Denna jämförelse är dock missvisande eftersom avtalet med Vidarkliniken upphört mars 2017. Det är med andra ord endast 3 månaders utfall att jämföra med föregående års 4 månader.

Ekonomiskt utfall övrig verksamhet

Verksamhetsområde exkl moms 6% mkr


Helårsprognos2017



%

Specialiserad rehabilitering 5 0

Vårdgarantier 4 6

Ambulanssjukvård 5 -15 2,0% 5,2%

Sjukresor -6 -35 14,0% 0,0%

Hjälpmedel 19 -15 0,8% 0,2%

Habilitering -4 0 0,0% 7,6%

Språktolk 4 0 0,0% 6,8%

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 7 0

Övrigt -26 158 0,0%

Resultat 7 99

2017-05-22 Bilaga 4 47 (53)

Nedan kommenteras de största resultatavvikelserna för perioden och för helår. Individuella vårdärenden Resultatet för april visar ett överskott med 9 miljoner kronor. Helårsprognosen visar ett överskott med 6 miljoner kronor mot årsbudget. Spec rehab inkl klimatvård Specialiserade rehabilitering inklusive klimatvård visar ett överskott om cirka 5 miljoner kronor. De största avvikelserna redovisas inom vårdvalen för Specialiserad rehabilitering med cirka 2 miljoner kronor och för rehabilitering för cancerdrabbade patienter med cirka 3 miljoner kronor. Vårdgaranti Vårdgaranti visar ett överskott om 4 miljoner kronor. att vara vårdgarantikostnader. Prognosen för vårdgaranti pekar på ett överskott med ca 35 miljoner kronor. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvården redovisar ett överskott för perioden med 5 miljoner kronor. Huvudsaklig orsak till överskottet är att avtal och periodbudget inte stämmer överens i början av året varför det i bokfört resultat redovisas ett överskott jämfört med periodiserad budget för dessa avtal. Även FRAPP uppvisar ett överskott i perioden beroende på att stor del av kostnaderna kommer något längre fram under året. Prognosen pekar på ett underskott på 15 miljoner kronor. Sjukresor Sjukresor redovisar ett underskott på 6 miljoner kronor för perioden. Detta då kostnaderna för resor med specialtaxi, som är en dyrare form av sjukresa, ökat jämfört med motsvarande period föregående år. För sjukresa med vanlig taxi har både antal och kostnader minskat jämfört med samma period 2016.Prognosen för sjukresor pekar på ett underskott med ca 35 miljoner kronor.

Förändring

antal jfr 2016

Förändring kostnad jfr

2016 jan april jan april

Sjukresa vanlig taxi -5% -4% Sjukresa specialtaxi 0% 8% Båda reseformerna sammantaget -4% 0%

Hjälpmedelsverksamhet Det totala resultatet för hjälpmedelsområdet visar ett överskott med 18,8 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett överskott på 22 miljoner kronor. Verksamheten prognostiserar ett underskott på 15 miljoner kronor.

2017-05-22 Bilaga 4 48 (53)

- Hjälpmedelscentralsverksamhet Verksamheternas underskott på 4,2 miljoner kronor vilket är 6 miljoner kronor högre än periodiserat budget. Prognosen beräknas till ett underskott på 30 miljoner kronor, bland annat tillkommer ökade kostnader för kontinuerliga/flash glukosmätare från och med 1 juni. -Övriga Hjälpmedel Här ingår fritt val av hjälpmedel, synhjälpmedel, kosmetiska proteser, samt glasögonbidrag. Resultatet visar ett överskott på 5,3 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor högre än budget. För verksamheten prognostiseras ett nollresultat. -Ortopedtekniska hjälpmedel Verksamheternas överskott är 10 miljoner kronor vilket är 2 miljoner över periodiserad budget. Volymerna är oförändrade jämfört med 2016. Verksamheten prognostiserar ett överskott på 15 miljoner kronor. Habilitering Resultatet visar ett underskott på 7 miljoner kronor vilket är enligt budget. Prognosen beräknas till nollresultat. Sjukskrivningsmiljarden Verksamheten visar ett överskott med 12 miljoner kronor. Enheten har fått ökade intäkter med 7 miljoner kronor till och med april, detta är de medel för Försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och central administration som tidigare gick till LSF, men som från och med 2017 går till HSF. Då beställningarna från försäkringskassan av fördjupade medicinska utredningar (FMU) är mycket ojämna påverkas även produktionen, som förväntas öka under året. Detta är en försöksverksamhet för landstingen, men under 2018 övergår ansvaret genom en lagändring till landstingen, varför kostnaden förväntas öka väsentligt på sikt. Övriga åtgärder för att uppfylla årets villkor i överenskommelsen om rehabilitering och sjukskrivning är framförallt kompetensutveckling i försäkringsmedicin och rehabiliteringskoordinatorer. För verksamheten prognostiseras ett överskott på 13 miljoner kronor. Asylsjukvård och personer utan tillstånd Asyl Asylsjukvården kostar 90 miljoner kronor vilket är 52 lägre än samma period år 2016. Anledning till den lägre kostnaden beror på att antalet asylsökande har minskat inom länet. Denna typ av vård är svår att beräkna både avseende intäkter och kostnader eftersom ersättningen baseras på dels en schablonersättning och dels olika typer av återsökningar av vårdkostnader. Verksamhet visar ett underskott på 3 miljoner kronor mot budget men årsprognos ligger i nivå med budget. Personer utan tillstånd

2017-05-22 Bilaga 4 49 (53)

De första fyra månaderna av 2017 uppgår kostnaden för personer utan tillstånd till 33 miljoner kronor jämfört med 24,6 miljoner kronor under samma period 2016. Kostnadsökningen beror på:

• Många asylsökande har fått avslag på sin ansökan men är kvar i länet utan tillstånd.

• EU tiggare som söker vård utan att ha legitimation eller handling.

Verksamhet visar ett underskott på -11 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott på 15 miljoner kronor.

2017-05-22 Bilaga 4 50 (53)

6. Tandvård

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan redovisar vårdkonsumtion och annan verksamhetsstatistik inom tandvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april 2017.

Verksamhetstal under perioden och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget Bokslut

Tandvård 1704 1604 % 2017 2017 2016

Andelen barn och ungdomar som besöker tandvården * * 0% 94 94 % enh 94

Kötider inom pedodonti (spec barntandvård), månad 2 2 2 2 mån 2

Andelen kariesfria 3-åringar * * 0,0% 96 96 % 96

Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden * * 0,0% 90 90 % 91

Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor * * 0,0% 68 68 % 70

Antal nya remisser inom specialisttandvården 5 102 4700 8,6% 13 500 13 500 st 13899

Antal starter tandreglering 1 957 2248 -12,9% 6 000 6 000 st 5964

Antal erbjudna munhälsobedömningar 20 721 19 556 6,0% 24 800 24 800 st 25191

Antalet utförda munhälsobedömningar 6 766 7 340 -7,8% 15 600 15 600 st 14607

Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård 17 445 16 581 5,2% 24 500 24 500 st 24983

Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en 3 143 2 778 13,1% 7 200 7 200 st 7382

sjukdomsbehandling (LIS)

Patienter med långvarig sjukdom eller funktions hinder 1 874 1 426 31,4% 3 200 3 200 st 2494

Barntandvård Allmäntandvård Samtliga barn 0-19 år kan för allmäntandvård välja bland cirka 850 mottagningar. Barn 3-19 år erbjuds undersökning minst vartannat år. Specialisttandvård (exklusive tandreglering) Sedan den 1 mars 2010 har vårdval införts för all specialisttandvård för barn och ungdomar. Antalet nya remisser har ökat med 8,6 procent jämfört med 2016. Väntetiderna till specialisttandvård är inom avtalets gränser, maximalt två månader. Tandreglering År 2000 infördes vårdval inom tandregleringen. Idag finns ett drygt 30-tal godkända vårdgivare att välja mellan. Antalet startade

2017-05-22 Bilaga 4 51 (53)

tandregleringsbehandlingar är knappt 13 procent färre jämfört med 2016. Detta på grund av förseningar i den s.k. urvalsupphandlingen, där delar av denna verksamhet inte kom igång förrän den 1 mars. 25 procent av urvalen är utförda, cirka 8 procentenheter färre än vanligtvis vid denna tidpunkt. På årsbasis beräknas tandregleringsvården till budgeterad nivå, såväl vad avser antalet urval som startade behandlingar. Vuxentandvård Uppsökande verksamhet Inom ramen för det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Antalet berättigade till uppsökande verksamhet är för närvarande 26 800. Utfallet för första tertialet i år visar att 77 procent av samtliga berättigade har nåtts av ett erbjudande, vilket innebär en ökning med 4 procent jämfört med samma period föregående år. Av de erbjudna har 96 procent tackat ja till uppsökande verksamhet. Av de som har tackat ja har 34 procent fått sin munhälsobedömning utförd. Till och med april har 6 766 personer fått munhälsobedömning utförd, vilket innebär en minskning med 7,8 procent jämfört med samma period föregående år. Nödvändig tandvård Antalet behandlade individer inom ramen för nödvändig tandvård per april ökade med 5,2 procent jämfört med 2016. De vanligaste behandlingarna för dessa patienter är undersökning, profylax, lagningar och tandborttagningar. Utfallet visar att den nödvändiga tandvården når de berättigade i hög utsträckning. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antalet behandlade som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med 13,1 procent jämfört med föregående år. Ökningen av antalet behandlade återfinns huvudsakligen inom två patientkategorier, ” allvarlig sömnapné” och ”infektionssanering”. Tandvård för personer med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning, F-tandvård Denna form av tandvård bedöms vid full utbyggnad omfatta cirka 12 000 personer i länet. För att få del av stödet krävs läkarintyg som fastställer diagnos samt grad av funktionsnedsättning. Så kallat F-kort utfärdas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen till dessa patienter när läkarintyg insänts. Fram till och med den 30 april har 3 605 personer beviljats detta stöd. Antalet behandlade individer per april har ökat med 31,4 procent jämfört med föregående år.

2017-05-22 Bilaga 4 52 (53)

Ekonomiskt utfall tandvård

Resultatet för april visar ett underskott med 4 miljoner kronor. Utfallet mot periodiserad budget visar ett överskott med 1 miljon kronor. Helårsprognosen visar ett nollresultat. Resultatet fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom tandvård:

Nedan kommenteras de största resultatavvikelserna för perioden och för helår.

Tandvård Resultatet för april visar ett underskott med 4 miljoner kronor. Utfallet mot periodiserad budget visar ett överskott med 1 miljon kronor. Helårsprognosen visar ett nollresultat. Avvikelserna fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom tandvård:

Tandvård för barn och ungdomar Resultatet visar ett överskott med 1 miljon kronor. Sedan den 1 mars ersätts interceptiv vård (vård som syftar till att förhindra en ogynnsam bettutveckling) enligt en särskild ordning. Ersättningen ingick tidigare i kapiteringen för allmän barn- och ungdomstandvård. Den interceptiva tandvården ersätts nu med en kapitering efter behovsprövning. Faktureringen av den interceptiva vården har ännu inte kommit igång i den omfattning som budgeterats för. På årsbasis bedöms vården produceras enligt årsbudget.

Tandvård för vuxna Resultat visar ett underskott med 5 miljoner kronor. Orsaken till underskottet beror främst på en ökning inom nödvändig tandvård. Den vård som ökat mest är undersökningar och behandlingsåtgärder utförda av tandhygienist. Detta indikerar att det är vårdbehov som upptäckts i samband med den uppsökande verksamheten.

Verksamhetsområde exkl moms 6% mkr

Avv AC Utfall Resultat

1704

Avv Prognos Resultat

2017


Kostnadsutveckling 1704/1604 %

Tandvård för barn och ungdomar 1 0 0,0% 11,0%

Tandvård för vuxna -5 0 0,0% 10,0%

Resultat -4 0 0,0% 10%

2017-05-22 Bilaga 4 53 (53)

7. Läkemedel

mkr Utfall per

apr 2017

Utfall jmf per

apr 2016 mkr %

Prognos helår 2017

Budget helår 2017

Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2017

mkr %

Intäkter 1 862 73 4,1 5 586 5 365 0 0

Kostnader -1 806 -17 -1,0 -5 636 -5 365 -50 -0,9

Resultat 56 56 -50 0 -50

Läkemedel uppvisar ett överskott med 56 miljoner kronor för perioden januari till och med april 2017. Kostnaderna har ökat med 1,0 procent mot samma period föregående år. För helt år prognostiseras en kostnadsökning på 3,7 procent jämfört med bokslut 2016 i enlighet med läkemedelssakkunnigas prognos för läkemedelsutvecklingen vilket innebär ett underskott med 50 miljoner kronor. Det beräknade underskottet utgör 0,9 procent i förhållande till årsbudgeten. Prognosen förutsätter effekter av beslutade besparingsåtgärder inom läkemedelsområdet med 40 miljoner kronor.

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer


TERTIALRAPPORT April 2017

2 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning .............................................................................. 4

2. Styrning ........................................................................................... 6 2.1 Efterlevnad av styrande dokument ................................................. 6 2.1.1 Landstingets finanspolicy ............................................................... 6

3. Mål .................................................................................................... 7 3.1 Ekonomi i balans .............................................................................. 7 3.2 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården ........ 7 3.3 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål ........................... 7 3.3.1 Hälso- och sjukvård – HSN .............................................................. 7

4. Verksamhet ..................................................................................... 9 4.1 Konsumtion vård – HSN ................................................................. 9 4.1.1 Somatisk specialistvård .................................................................. 10 4.1.2 Primärvård ..................................................................................... 11 4.1.3 Psykiatri .......................................................................................... 12 4.1.4 Geriatrik ......................................................................................... 13 4.1.5 Tandvård ........................................................................................ 14 4.1.6 Antal väntande (CVR) .................................................................... 14 4.2 Verksamhetsförändringar .............................................................. 14 4.3 Omställningar inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård ... 16 4.3.1 Utveckling helårsarbeten ............................................................... 17 4.4 Sjukfrånvaro ................................................................................... 17

5. Ekonomi ......................................................................................... 18 5.1 Resultatutveckling och prognos ..................................................... 18 5.1.1 Resultat per verksamhetsgren – HSN ............................................ 19 5.1.2 Bemanningskostnader ................................................................... 25 5.1.3 Avvikelser – periodens utfall ......................................................... 26 5.1.4 Avvikelser – prognostiserat resultat ............................................. 26 5.1.5 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård ........................................... 26 5.1.6 Övriga kostnader ........................................................................... 28 5.1.7 Avskrivningar och finansnetto ...................................................... 29 5.2 Investeringar ................................................................................. 29 5.3 Analys och eventuella riskfaktorer ................................................ 29

3 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

6. Ledningens åtgärder ...................................................................... 31

7. Nämnd-/styrelsebehandling .......................................................... 31

4 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

1. Sammanfattning


• För 2017 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2016 var ett -25 miljoner kronor.

• Jämfört med motsvarande period 2016 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 3,9 procent. Prognosen för 2017 är 4,4 procent lägre än budget.


• Kostnadsutvecklingstakten ligger på 3,7 procent att jämföra mot 3,4 procent vid samma tidpunkt föregående år. Prognosen är i nivå som budget, 4,4 procent.

• Kostnadsreducerande åtgärder för 2017 är budgeterade till 392 miljoner kronor. Prognostiserat utfall 346 miljoner kronor.

• Kostnaderna för externt köp hälso- och sjukvård har ökat med 161 miljoner kronor eller 2,7 procent jämfört med samma period 2016.

HSN vård Utfall Utfall Förändr Prognos Budget PR/BU Bokslut

Antal besök / vårdtillfällen 1704 1604 % 2017 2017 % 2016

Läkarbesök totalt 2 574 356 2 679 596 -3,9% 7 723 170 8 081 144 -4,4% 7 573 681

Övriga besök totalt 3 550 943 3 471 046 2,3% 10 435 489 10 060 084 3,7% 10 022 578

Vårdtillfällen totalt 103 484 105 702 -2,1% 313 894 327 744 -4,2% 308 249

Resultaträkning Mkr

AC Utfall 1704

AC Budget

1704

Avvik AC-BU

AC Utfall1604

Föränd%

Progn2017

Budget2017

Avvik PR-BU

Bokslut2016

Intäkter 19 931 19 915 16 18 969 5,1% 59 743 59 744 -1 57 210

Kostnader -19 664 -20 037 374 -18 955 3,7% -59 743 -59 744 1 -57 235

Resultat 267 -122 390 14 0 0 0 -25

5 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Resultatutveckling

Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med april visar ett överskott på 267 miljoner kronor. Det är 390 miljoner kronor bättre än budget för perioden. I jämförelse mot samma period föregående år visar resultatet en förbättring på 253 miljoner kronor. Prognosen visar ett resultat enligt budget. Kostnadsutveckling

Kostnadsutvecklingen ligger på 3,7 procent och är en jämförelse under perioden januari till och med april 2017 mot samma period 2016. För perioden ligger den under budget och prognos för 2017. Verksamhetsområdena Somatisk specialistvård och Geriatrik visar en högre kostnadsutvecklingstakt än 2016.

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

600

700


Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017

Nuvarande prognos Fg mån prognos

3,4%4,3%

5,4%4,8%

6,1%5,7%

4,9%4,8% 4,6%

10,8%

5,3%

6,3%

3,7% 4,4% 4,4%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612 1701 1702 1703 1704 PR2017

BU2017

Kostnadsutveckling per månad Prognos Budget

6 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

2. Styrning

2.1 Efterlevnad av styrande dokument

2.1.1 Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs.

7 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

3. Mål Mål och indikatorer redovisas i sin helhet bilaga PM tertialbokslut (arbetsmaterial).

3.1 Ekonomi i balans Målet bedöms uppfyllas.

3.2 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården

Se bilaga Rapport tillgänglighet.

3.3 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål

3.3.1 Hälso- och sjukvård – HSN Uppföljning av väntetider inom den specialiserade vården april 2017

Vårdgarantin

Uppföljningen av vårdgarantin beräknas i enlighet med SKL:s direktiv enligt formeln:

antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande De som inte omfattas av vårdgarantin är patienter med patientvald väntan (PVV) och medicinskt orsakad väntan (MOV)1. Dessa ingår därmed inte i uppföljningen av vårdgarantin. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patienter få komma på bedömning av eventuell insats till den specialiserade vården (s.k. mottagningsbesök) inom 90 dagar från det att remiss skickats och därefter få behandling inom maximalt 90 dagar. SLL har striktare krav på mottagningsbesök då patienten har rätt till besök inom 30 dagar.

1 Vårdgarantin gäller exempelvis inte heller inom följande områden: återbesök, medicinsk service, utredningar och undersökningar, hjälpmedelsförsörjning (utprovning av hörapparater ingår dock).

Mål och indikator Utfall jan-apr

2017 Mål 2017

Prognos helår 2017

Utfall jan-apr 2016

Utfall helår 2016

EN EKONOMI I BALANS

Ett positivt resultat enligt balanskravet

(Budgetavvikelse <0,5%) 1,9% 0 0 0,4% 0,0%

8 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Mottagningsbesök

Nedan visas resultaten för hur SLL uppfyllt kraven på mottagningsbesök under 2016 och till och med april 2017.

inom 30 dagar för SLL:s garanti inom 90 dagar för den nationella garantin

Måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti för mottagningsbesök inom 30 dagar för april 2017 uppgår till 72 procent, vilket ligger en procentenhet högre än april föregående år.

Behandling

Nedan följer resultaten för hur SLL uppfyller kraven på väntetider för behandling under 2016 och till och med april 2017.


405060708090

100

Ande

l %

Andel väntande till mottagning 30 resp 90 dagar


40

50

60

70

80

90

100

Ande

l %


9 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Måluppfyllelsen på krav om behandling inom 90 dagar för april 2017 uppgår till 86 procent, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med samma månad föregående år.

Resultatet för april – april 2016 visar något för höga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar pga systemuppdatering hos en större vårdgivare. Resultatet för juni – augusti visar något för låga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar pga systemuppdatering hos en annan större vårdgivare.

4. Verksamhet

4.1 Konsumtion vård – HSN Tabellen visar en sammanfattning av konsumerad vård från januari till och med april 2017 jämfört med samma period 2016. Den visar också prognos 2017 jämfört med bokslut 2016. Läkarbesök inom primärvård och somatisk specialistvård visar en minskning jämfört med 2016. Läkarbesök inom psykiatri visar en ökning. Vårdtillfällen inom somatisk specialistvård visar en minskning jämfört med 2016. Den största skillnaden mellan bokslut 2016 och prognos 2017 visar läkarbesök inom somatisk specialistvård och vårdtillfällen geriatrik.

-4,5%

-3,7%

-3,7%

0,7%

0,1%

6,6%

-0,8%

-3,9%

9,7%

2,6%

3,1%

-0,4%

-1,1%

1,5%1,5%

Läkarbesök inom primärvårdFörändr. 17/16

Bokslut/prognosLäkarbesök inom akutsomatik


Vårdtillfällen inom akutsomatikFörändr. 17/16

Bokslut/prognosLäkarbesök inom psykiatri


Vårdtillfällen inom psykiatriFörändr. 17/16

Bokslut/prognos

Vårdtillfällen inom geriatrikFörändr. 17/16

Bokslut/prognosFysioterapeut besök

Förändr. 17/16Bokslut/prognosBokslut/prognos

Konsumtion av vård jan-april 2017 jämfört med samma period 2016.Bokslut 2016 jämfört med prognos 2017

10 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

4.1.1 Somatisk specialistvård Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut

Somatisk specialistvård 1704 1604 % 2017 2017 % 2016

Öppenvård, läkare

Läkarbesök, totalt 1 029 022 1 068 953 -3,7% 3 330 570 3 399 554 -2,0% 3 036 329

varav läkarbesök,exkl privata spec 905 156 919 194 -1,5% 2 989 818 3 028 009 -1,3% 2 650 550

varav läkarbesök privata specialister* 123 866 149 759 -17,3% 340 752 371 546 -8,3% 385 779

Telefonkontakter läkare exkl privata spec 92 334 94 243 -2,0% 305 002 323 041 -5,6% 288 907

Antal telefonkontakter privata specialister 30 668 34 353 -10,7% 84 364 90 116 -6,4% 94 223

Öppenvård ej läkare

Antal övriga besök 326 196 341 278 -4,4% 826 489 818 339 1,0% 922 100

Antal telefonkontakter övriga besök 42 663 44 816 -4,8% 108 094 117 440 -8,0% 133 560

Slutenvård

Antal vårdtillfällen, sluten vård 80 167 83 205 -3,7% 245 894 256 724 -4,2% 239 715

Antal vårddagar, sluten vård 278 428 293 317 -5,1% 840 000 878 600 -4,4% 817 209

Antal individer sluten vård 0 65 101 -100,0% 0 186 000 -100,0% 163 779

Medelvårdtid, dagar 3,47 3,60 -3,5% 3,40 3,42 -0,7% 3,40

Riksavtal

Vårdtillfällen 1 123 1 290 -12,9% 5 958 5 958 0,0% 6 040

Besök 30 269 11 107 172,5% 46 336 46 336 0,0% 57 492


HSN vård Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Antal besök / vårdtillfällen 1704 1604 % 2017 2017 Antal 2016

Läkarbesök totalt 2 574 356 2 679 596 -3,9% 7 723 170 8 081 144 -357 974 7 573 681

Övriga besök totalt 3 550 943 3 471 046 2,3% 10 435 489 10 060 084 375 405 10 022 578

Vårdtillfällen totalt 103 484 105 702 -2,1% 313 894 327 744 -13 850 308 249

Primärvård


Övriga besök,exkl fysioterapi 2 062 175 1 954 699 5,5% 6 229 500 5 847 245 382 255 5 825 115

Sjukgymnast -/- fysioterapeutbesök 731 069 736 628 -0,8% 2 050 000 2 030 000 20 000 2 019 228



Övriga besök 326 196 341 278 -4,4% 826 489 818 339 8 150 922 100

Vårdtillfällen 80 167 83 205 -3,7% 245 894 256 724 -10 830 239 715

Psykatri

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 146 771 145 778 0,7% 432 600 437 500 -4 900 419 698

Övriga besök 427 427 434 366 -1,6% 1 318 500 1 353 500 -35 000 1 244 784

Vårdtillfällen 10 235 10 222 0,1% 30 880 32 820 -1 940 30 999

Äldresjukvård

Läkarbesök inkl spec läk nat taxan 4 986 5 123 -2,7% 17 000 17 000 0 14 527

Övriga besök 4 076 4 075 0,0% 11 000 11 000 0 11 351

Vårdtillfällen 13 082 12 275 6,6% 37 120 38 200 -1 080 37 535

11 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

• Jämfört med motsvarande period 2016 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 3,7 procent. Prognosen för 2017 är 2,0 procent lägre än budget.


4.1.2 Primärvård


Primärvård 1704 1604 % 2017 2017 % 2016

Sammanfattning

Totalt antal läkarbesök 1 393 577 1 459 742 -4,5% 3 943 000 4 227 090 -6,7% 4 103 127

varav antal husläkarbesök 1 074 229 1 139 791 -5,8% 3 035 000 3 325 590 -8,7% 3 221 876

varav övriga läkarbesök* 278 708 279 814 -0,4% 803 000 796 500 0,8% 771 046

varav läkarbesök privata specialister på nat taxan 40 640 40 137 1,3% 105 000 105 000 0,0% 110 205

Antal telefonkontakter läkare * 59 615 326 461 -81,7% 153 350 907 119 -83,1% 979 977

Antal telefonkontakter privata specialister, nat taxan 11 027 13 000 -15,2% 40 000 40 000 0,0% 32 986

Totalt antal övriga besök 2 793 244 2 691 327 3,8% 8 279 500 7 877 245 5,1% 7 844 343

varav övr besök basal hemsjukvård 814 947 720 172 13,2% 2 595 000 2 266 000 14,5% 2 279 801

varav övr besök exkl nat taxan exkl sjukgymn / fysioterpeut 1 247 228 1 234 527 1,0% 3 634 500 3 581 245 1,5% 3 545 314

varav besök nat taxan sjukgymn / fysioterapeut 731 069 736 628 -0,8% 2 050 000 2 030 000 1,0% 2 019 228

Antal besök på Riksavtal som avser primärvård 23 381 22 816 2,5% 106 785 106 785 0,0% 112 855

*exkl privata specialister på nationella läkarvårdstaxan

• Utfallet för antalet läkarbesök inom husläkarverksamheten visar en minskning med 5,8 procent och prognosen ligger 8,7 procent lägre än budget.

12 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

4.1.3 Psykiatri

• Totalt ligger antalet besök på samma nivå som 2016 och antalet 2017 prognosticeras till samma nivå som helårsutfallet för 2016.

• Antal vårdtillfällen ligger på samma nivå som 2016. Prognosen för 2017 för antal vårdtillfällen ligger på samma nivå som för helåret 2016, vilket är något lägre än budget 2017.


Psykiatri 1704 1604 % 2017 2017 % 2016

Sammanfattning

Antal vårdtillfällen, sluten vård 10 235 10 222 0,1% 30 880 32 820 -5,9% 30 999

Antal vårddagar, sluten vård 95 892 105 013 -8,7% 320 000 320 000 0,0% 302 814

Antal individer sluten vård 0 5 756 -100,0% 13 500 13 500 0,0% 13 229

Medelvårdtid, dagar 9,4 10,3 -9,0% 10,4 9,8 6,3% 9,8

Totalt antal läkarbesök 146 771 145 778 0,7% 432 600 437 500 -1,1% 419 698

Antal läkarbesök,exkl spec läkare på nat taxan 126 617 125 160 1,2% 382 400 387 300 -1,3% 361 623

Antal telefonkontakter exkl spec läkare nat taxan 23 616 24 415 -3,3% 65 000 70 000 -7,1% 69 223

Antal övriga besök exkl nat taxan 427 427 434 366 -1,6% 1 318 500 1 353 500 -2,6% 1 244 784

Antal telefonkontakter övriga besök 67 091 65 918 1,8% 190 000 190 000 0,0% 197 663

Antal läkarbesök privata specialister, på nat taxan 20 154 20 618 -2,3% 50 200 50 200 0,0% 58 075

Antal telefonkontakter privata specialister, på nat taxan 2 575 2 600 -1,0% 7 000 7 000 0,0% 7 405

Riksavtal, vårdtillfällen 129 170 -24,1% 500 500 0,0% 560

Riksavtal , besök 2 765 2 512 10,1% 11 700 11 700 0,0% 9 946

13 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

4.1.4 Geriatrik


Äldresjukvård 1704 1604 % 2017 2017 % 2016

Sammanfattning (inkluderar ej ASiH)

Antal vårdtillfällen, sluten vård 13 082 12 275 6,6% 37 120 38 200 -2,8% 37 535

Antal vårddagar, sluten vård 133 220 128 631 3,6% 381 328 390 900 -2,4% 385 060

Antal individer sluten vård 0 9 765 -100,0% 0 28 200 -100,0% 24 787

Medelvårdtid, dagar 10,2 10,5 -3,0% 10,3 11,20 -8,4% 10,3

Antal läkarbesök 4 986 5 123 -2,7% 17 000 17 000 0,0% 14 527

Antal telefonkontakter läkare 2 836 3 029 -6,4% 8 000 8 000 0,0% 8 286

Antal övriga besök 4 076 4 075 0,0% 11 000 11 000 0,0% 11 351

Antal telefonkontakter övriga besök 668 865 -22,8% 2 000 2 000 0,0% 2 283

Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall

Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut

Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) 1704 1604

% 2017 2017 % 2016

Antal läkarbesök 11 996 11 186 7,2% 36 000 36 000 0,0% 35 095

Antal övriga besök 155 960 147 801 5,5% 474 000 474 000 0,0% 435 781

• Antal vårdtillfällen har ökat med 6,6 procent mot 2016. Prognosen för 2017 är att antal vårdtillfällen beräknas ligga på 2016 års nivå, vilket är något lägre än budget 2017.

• Antal besök ligger 2,7 procent under samma period föregående år. Prognosen för helt år förväntas nå upp till budget, vilket är något högre än utfallet år 2016.

14 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

4.1.5 Tandvård

Verksamhetstal under perioden och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Budget Prognos Avvikelse

Tandvård 2017.-04 2016.-04 % 2017 2017 BU/PR %

Andelen barn och ungdomar som besöker tandvården * * 0% 94 94 % enh 0,0%

Kötider inom pedodonti (spec barntandvård), månad 2 2 2 2 mån 0,0%

Andelen kariesfria 3-åringar * * 0,0% 96 96 % 0,0%

Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden * * 0,0% 90 90 % 0,0%

Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor * * 0,0% 68 68 % 0,0%

Antal nya remisser inom specialisttandvården 5 102 4700 8,6% 13 500 13 500 st 0,0%

Antal starter tandreglering 1 957 2248 -12,9% 6 000 6 000 st 0,0%

Antal erbjudna munhälsobedömningar 20 721 19 556 6,0% 24 800 24 800 st 0,0%

Antalet utförda munhälsobedömningar 6 766 7 340 -7,8% 15 600 15 600 st 0,0%

Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård 17 445 16 581 5,2% 24 500 24 500 st 0,0%

Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en 3 143 2 778 13,1% 7 200 7 200 st 0,0%

sjukdomsbehandling (LIS)

Patienter med långvarig sjukdom eller funktions hinder 1 874 1 426 31,4% 3 200 3 200 st 0,0%

* Dessa uppgifter kan endast lämnas vid årsbokslutet

4.1.6 Antal väntande (CVR)

Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har ökat vid jämförelse mellan april 2016 och april 2017 för behandling. För behandling finns flest väntande inom ortopedi och plastikkirurgi. För nybesök finns flest väntande inom neurologi och lungmedicin.

4.2 Verksamhetsförändringar Primärvård

• Antalet husläkarmottagningar var i april totalt 207. En ny mottagning, Skärholmenhälsan, har öppnat under perioden. Det var 27 mottagningar som hade tilläggsuppdraget Barn och unga med

Antal väntande (CVR) Ack utf Ack utf Förändr

Alla akutsjukhus 2017-04 2016-04 %

Antal väntande över 90 dagar till behandling 1 496 1 376 9

Antal väntande över 30 dagar till nybesök 1 117 1 130 -1

15 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

psykisk ohälsa och 2 som hade tilläggsavtalet Multimodal rehabilitering (MMR1).

• Antalet mottagningar för medicinsk fotsjukvård var 135. Under året

har 5 nya mottagningar tillkommit och 4 har stängt.

• Den 31 januari stängde länets 3 hälsomottagningar. Beslutet fattades av fullmäktige före jul som en del av budgetbesparingarna inför 2017. I förhållande till kostnaderna hade verksamheterna låga patientvolymer. Bedömningen var att motsvarande insatser kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt.

• Inom BUMM vårdval har tre nya mottagningar öppnat under 2017.

Fridhems BUMM på Kungsholmen, Stockholms kids BUMM på Östermalm samt Sabbatsbergs BUMM på Norrmalm. Stureplans BUMM har gått från privat till offentlig verksamhet. Inga nya ansökningar har kommit in hittills.

• Inom vårdvalet BVC stängdes BVC Axelsberg och BVC Gröndal, som

drevs av en privat vårdgivare fram till 31 mars. Den 1 april öppnades mottagningarna igen i SLSO regi. BVC Sköndal har stängt i början på året.

• Den 1 mars blev Sodexo ny leverantör av rehabilitering vid

Syncentralenen

• Under året har en ny logopedmottagning godkänts att starta och en har godkänts för förtida upphörande. En ny mottagning för primärvårdsrehabilitering godkänts att starta. Inom specialiserad fysioterapi har 12 nya fysioterapeuter startat. Totalt finns 102 logopedmottagningar och 72 primärvårdsrehabiliteringsmottagningar i länet. Inom vårdval specialiserad fysioterapi finns det totalt 274 fysioterapeuter.

• Inom Vårdval för rehabilitering vid långvarig smärta med eller utan

samsjuklighet och för utmattningssyndrom har en mottagning tillkommit. Totalt finns 9 mottagningar i länet.

Geriatrik

• Sedan föregående år har utökningar av vårdplatser skett vid Kungsholmsgeriatriken (42 vårdplatser), Dalengeriatriken (14) och Handengeriatriken (12).

• Vid Löwetgeriatriken öppnas från april 2017 10 nya vårdplatser samt från oktober ytterligare 14 nya vårdplatser. Sammantaget

16 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

utökas antalet vårdplatser vid Löwetgeriatriken från 34 till 58 under året. Helårseffekten av 24 nya vårdplatser beräknas till omkring 875 vårdtillfällen. Delårseffekten 2017 beräknas ge en utökning med 370 vårdtillfällen.

• Danderydsgeriatriken har stängt 25 vårdplatser från mitten av april och disponibla platser har minskat från 109 till 84. Antalet vårdtillfällen beräknas minska med knappt 700 vårdtillfällen till följd av stängningen som beräknas vara året ut. Orsaken till stängningen är problem att rekrytera personal eftersom Danderydsgeriatriken står inför en flytt till Sollentuna. Personal har sökt sig till andra kliniker inom Danderyds sjukhus för att inte behöva flytta. Till viss del kommer sannolikt Jakobsbergsgeriatriken att kunna utöka sin produktion för att täcka upp på norrsidan.

Specialistvård Följande verksamheter har avvecklats

- Gynekologmottagning Karin Etzler - City Kvinnohälsa Stockholm AB byter namn till ALB Läkargruppen

Viktoria och får nya lokaler vid Medborgarplatsen - Hudmottagningen Aleris specialistvård Handen - GynStockholm Stuvsta

Följande verksamheter har startat

- Strandklinikens Gyncenter Danderyd

4.3 Omställningar inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård

Ett arbete inom förvaltningsledningen påbörjades i slutet av 2016 och fortsatte in i början av 2017 med en revidering/uppdatering av förvaltningens systempåverkande fokusområden för att förverkliga Framtidsplanen. Efter att under 2016 haft sju fokusområden innebar revideringen att två av dessa fokusområden samlades i ett nytt som även inkluderade akut omhändertagande och bildade ett sjätte fokusområde. De sex fokusområden för 2017 är 1. Patientvägledning 2. Strukturförändring enligt Framtidsplanen 3. Närsjukhusstruktur 4. Förändring inom barnsjukvård 5. Nätverkssjukvård - långsiktigt och strategiskt 6. Akut omhändertagande

17 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Statusrapporteringen för fokusområdena sker månadsvis och återrapporteras till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp (HSLG), till utskottet för Framtidens hälsa- och sjukvård, SLL Styrning och strategi samt i HSFS rapportering av månadsboksluten till landstinget centralt som förvaltningen skickar till LSF. I april redovisade fem av sex områden att det finns avvikelser inom området men att det finns åtgärder och åtgärdsplaner för att vara i fas. Ett område löper på helt enligt plan och det är fokusområde 2 Strukturförändring enligt Framtidsplanen. Uppföljning återfinns i bilaga.

4.3.1 Utveckling helårsarbeten

Antalet helårsarbetare har ökat bland annat på grund av växling från köp av konsulttjänster.

4.4 Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron inom förvaltningen har minskat jämfört med motsvarande period föregående år.

Personalvolym/helårsarbeten Antal

Utfall 1704

Budget 1704

Avvik AC-BU 1704

Utfall 1604

Föränd %

Progn 2017

Budget 2017

Avvik PR-BU

Bo 20

Helårsarbeten avtalad tid 695 675 20 688 1,0 % 685 675 10

Totalt förändring 0 0 0 0

Sjukfrånvaromått Utfall1704

Utfall1604

Föränd%-enh

Progn2017

Budget2017

Avvik%-enh

Procentuell sjukfrånvaro 4,2 4,6 -40,0% * 0,0%

* Prognostiseras ej

18 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

5. Ekonomi

5.1 Resultatutveckling och prognos

Resultatet för april visar ett överskott med 267 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring mot motsvarande period föregående år med 253 miljoner kronor. Överskott uppvisas för somatisk specialistvård, läkemedel, psykiatri geriatrik samt övrig vård. Underskott uppvisas för primärvård och tandvård. Periodens intäktsutfall är 19 931 miljoner kronor att jämföra med den periodiserade budgeten 19 915 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras av ökat landstingsbidrag och 6 % statsbidrag. Minskade övriga intäkter jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat av asylbidrag 52 miljoner kronor och rehabiliteringsgarantin 24 miljoner kronor. Jämförelsestörande poster för övriga intäkter är att intäkter för läkemedel för barn och fria glasögon för barn 39 miljoner kronor ingår i landstingsbidraget från och med 2017. Periodens kostnadsutfall är -19 661 miljoner kronor att jämföra med den periodiserade budgeten -20 033 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 3,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

ResultaträkningMkr

Utfall1704

Budget 1704

AvvikAC-BU

Utfall1604

Föränd%

Progn2017

Budget2017

Avvik PR-BU

Boksl2016

Statsbidrag 506 475 31 490 3,2% 1 424 1 423 1 1 481

Landstingsbidrag 18 939 18 939 0 17 895 5,8% 56 816 56 816 0 53 684

Övriga intäkter 477 490 -13 579 -17,7% 1 470 1 469 1 1 955

Omställningsbidrag 10 12 -2 5 100,0% 36 36 0 91

Verksamhetens intäkter 19 931 19 915 16 18 969 5,1% 59 746 59 744 2 57 211

Bemanningskostnader -184 -196 12 -179 2,6% -587 -587 0 -511

Köpt Hälso- och sjukvård -16 519 -16 666 148 -16 190 2,0% -49 880 -49 641 -239 -48 308

Övriga kostnader -2 949 -3 159 211 -2 580 14,3% -9 228 -9 466 238 -8 319Verksamhetens kostnader före omställningskostnader -19 651 -20 021 370 -18 949 3,7% -59 696 -59 694 -2 -57 138

Omställningskostnader -10 -12 2 -5 100,0% -36 -36 0 -91

Verksamhetens kostnader -19 661 -20 033 372 -18 954 3,7% -59 732 -59 730 -2 -57 229

Avskrivningar -3 -5 2 -2 100,0% -14 -14 0 -6

Nettokostnad 268 -122 390 14 0 0 0 -25

Finansnetto 0 0 0

Resultat 267 -122 390 14 0 0 0 -25

19 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 12 miljoner kronor som bland annat förklaras av vakanser. Köpt hälso-och sjukvård visar ett överskott med 148 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget förklaras bland annat av medicinsk service, privata specialister på nationella taxan och förlossningsvård. Köpt hälso-och sjukvård har ökat med 2 procent jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras bland annat av husläkarverksamhet, hemsjukvård, utlandsvård, BUMM samt vårdval smärta. Övriga kostnader visar ett överskott 210 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget och förklaras bland annat av läkemedel, IT-kostnader och ofördelade budgetreserver. Övriga kostnader har ökat med 14 procent jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras främst av kostnader för strategiska fastighetsinvesteringar till sjukhusen 385 miljoner kronor. Omställningskostnaderna till Capio S:t Görans sjukhus uppgår till 10 miljoner kronor.

5.1.1 Resultat per verksamhetsgren – HSN



• För 2017 prognostiseras ett ekonomiskt resultat på 94 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet 2016 var 39 miljoner kronor.

• Utfallet för omställningsavtal akutsjukhus visar ett överskott med 6 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen för omställningsavtalen akutsjukhus beräknas till ett överskott på 57 miljoner kronor. 15 miljoner av dessa avser lägre ersättning till Karolinska Universitetssjukhuset samt Södersjukhuset för att de

Resultat per VO Mkr

Utfall1704

Utfall1604

Prognos2017

Budget2017

Avvik PR-BU

Bokslut2016

Somatisk specialistvård 187 60 94 0 94 39

Primärvård -6 -136 -143 0 -143 -143

Psykiatri 22 36 0 0 0 101

Geriatrik 9 -20 0 0 0 -105

Tandvård -8 -16 0 0 0 -8

Övrig sjukvård inkl egen verksamhet 69 90 99 0 99 146

Läkemedel -6 0 -50 0 -50 -55Resultat 267 14 0 0 0 -25

20 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

bedömer att de inte klarar kvalitetskraven i avtalet. 28 mkr avser reducerad ersättning för bristande tillgänglighet på akutsjukhusen. Karolinska sjukhuset bär 20 miljoner kronor av dessa. 14 mkr avser förlossningsverksamheten vid Södertälje sjukhus.

• Vårdval förlossning vid akutsjukhusen visar ett överskott med 32 miljoner kronor mot periodiserad budget. Förlossningarna i länet har minskat med 3,0 procent jämfört med förra året.

• Tilläggsavtal akutsjukhus visar ett överskott med 14 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen visar ett underskott på 28 miljoner kronor. Karolinska Universitetssjukhuset har fått ett utökat tilläggsuppdrag inom urologi på 24 miljoner kronor och Södersjukhuset har fått ett utökat uppdrag inom fotkirurgi på 9 miljoner kronor. Prognosen för intravitriala läkemedel visar ett överskott om 5 miljoner kronor.

• Capio S:t Görans sjukhus visar ett underskott för perioden med 4 miljoner kronor mot periodiserad budget. Det avser främst ett utökat uppdrag inom onkologi- och urologverksamheterna samt ersättning för fler akuta patienter. Prognosen beräknas till ett underskott med 22 miljoner kronor.

• Privata enheter exklusive privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal visar ett överskott med 77 miljoner kronor för perioden. 49 miljoner kronor avser vårdval. Utflytt av vård från akutsjukhusen har inte skett i samma omfattning som planerat.

• Privata specialister på nationella taxan visar ett överskott på 26 miljoner kronor mot periodiserad budget. De största avvikelserna är inom urologi, plastikkirurgi, allmänkirurgi och gynekologi jämfört med samma period 2016. Prognos beräknas till ett överskott med 45 miljoner kronor.

• Medicinsk service visar ett överskott på 32 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett överskott på 50 miljoner kronor.

• Utfallet för utlandsvården visar ett underskott med 27 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är ökade kostnader för hyperhidros, som uppgår till cirka 33 miljoner kronor. Det omfattar planerad vård utomlands, framförallt i Danmark, och landstinget får ersätta vårdgivaren för hela vårdkostnaden, inte bara vad vården skulle ha kostat i hemlandstinget. Prognosen beräknas till ett underskott på 50 miljoner kronor mot årsbudget.

21 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Primärvård

• Primärvårdens ackumulerade resultat för första tertialet 2017 visar ett underskott på 6 miljoner kronor vilket är 1 miljon sämre än ackumulerad budget. Motsvarande resultat för 2016 var ett underskott på 136 miljoner kronor.

• Det ekonomiska resultatet för 2017 prognosticeras till ett underskott på 143 miljoner kronor. För 2016 var resultatet ett underskott på 143 miljoner kronor.

• Orsaken till det prognostiserade underskottet är de under året succesivt ökande kostnaderna dels för nya vårdgivare och produktionsökningar inom flera vårdvalsområden och ökade kostnader inom hemsjukvården och utbyggnad av nya närakuter.

• Husläkarverksamheten visar ett överskott på 16 miljoner kronor vilket är 1 miljon kronor sämre än periodiserad budget. Helårsprognosen är ett i nivå med budget. Inom denna prognos beräknas ett underskott för medicinsk service med 20 miljoner kronor, vilket balanseras med lägre kostnader för besöksersättningar.

• Hemsjukvården visar ett underskott på 24 miljoner kronor för perioden. Det är ett underskott på 22 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen för 2017 är ett underskott med 50 miljoner kronor. Underskottet förklaras av besöksökningar med anledning av att allt fler kommuner inför stopp för att ta emot delegationer. Kostnaderna i hemsjukvård består framförallt av besöksersättningar.

• Psykosocial verksamhet visar ett överskott på 5 miljoner kronor för perioden och ett överskott mot periodiserad budget på 8 miljoner kronor. Prognosen visar ett överskott på 25 miljoner kronor. Budgeten inom psykisk ohälsa är lagd med hänsyn till den mycket kraftiga volymökning på runt 20 procent som varit tidigare. Besöksutvecklingen 2017 förväntas ligga runt 5 procent.

• Närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus visar ett överskott på 6 miljoner kronor för perioden vilket är 3 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Plan på driftsstart av en ny närakut med start i april har inte genomförts.

• BVC visar ett överskott på 4 miljoner kronor till och med perioden. Antalet besök har minskat på grund av att antalet förlossningar är lägre än 2016. Mottagningarna har även haft svårigheter att rekrytera personal. Prognosen för helåret beräknas till ett överskott på 23 miljoner kronor.

• BUMM visar ett underskott med 11 miljoner kronor för perioden. Det är 17 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Kostnaderna för

22 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

BUMM har ökat med 16,3 procent jämfört med samma period förra året. Volymerna har ökat med 15,4 procent. Prognosen visar ett underskott på 55 miljoner kronor.

• Primärvårdsrehab exklusive privata sjukgymnaster visar för perioden ett underskott på endast 21 miljoner kronor, vilket är ett överskott på 9 miljoner kronor mot periodiserad budget. Underskottet är resultatet av dels en för låg budget och dels av ökade kostnader för fler resurskrävande patienter. Prognosen beräknas till underskott med 50 miljoner.

• Vårdval rehabilitering för långvarig smärta visar ett underskott med 14 miljoner kronor för perioden. Kostnaderna ökade kraftigt i slutet på föregående år då verksamheterna var i full drift. Den höga produktionen förväntas fortsätta under 2017. Från april har ytterligare en ny vårdgivare startat vilket medför en beräknad kostnadsökning på 14 miljoner kronor. Den totala prognosen beräknas till ett underskott på 50 miljoner kronor.

Psykiatri

• Psykiatrins ackumulerade resultat för första tertialet 2017 uppgår till 22 miljoner kronor. Motsvarande resultat för 2016 var 36 miljoner kronor.

• Det ekonomiska resultatet för 2017 prognostiseras i nivå med budget. För 2016 var resultatet ett överskott på 101 miljoner kronor.

• Inom stora delar av psykiatrin ligger avtalen fortfarande med år 2016 års priser vilket gör att överskottet kommer minska när detta är regleras.

• Resultatet för april avseende allmänpsykiatri visar ett överskott på 40 miljoner kronor vilket är 46 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Avtal med de fem landstingsdrivna klinikerna har ännu inte slutits. För de landstingsdrivna vårdgivarna ligger kostnadsutfall jan-apr i 2016 års priser. Prognosen beräknas till ett överskott med 50 miljoner kronor.

• BUP visar ett överskott för perioden med 7 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget. Avtalet med SLSO är inte klart och bokförda kostnader är enligt 2016 års nivå. När avtalen är klara kommer överskottet att minska. Prognos som budget.

• Ätstörningsvården visar ett underskott på 1 miljon kronor. Underskottet förklaras av utökade beställningar inom öppenvården för att möta ökade behov och skapa förutsättningar att åtgärda kösituationen. Avtal med SLSO inom ätstörningsvård är under förhandling men det förväntas rymmas inom budgetramen 2017. Prognos som budget.

23 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

• Riksavtal/Utomlänsvård Verksamheten är underbudgeterad på grund av kraftiga kostnadsökningar under 2016. Platserna inom Rättspsykiatri Stockholm är fullbelagda och placeringarna vid Karsudden överstiger avtalets 60 platser. Allt fler döms till rättspsykiatrisk vård och situationen ser i stort sett lika ut i övriga landet. Flest patienter är placerade i Sundsvall Geriatrik

• Äldresjukvårdens ackumulerade resultat för första tertialet 2017 visar ett överskott på 9 miljoner kronor vilket är 2 miljoner lägre än ackumulerad budget. Motsvarande resultat för 2016 var ett underskott på 20 miljoner kronor.

• Det ekonomiska resultatet för 2017 prognosticeras till nollresultat. För 2016 var resultatet ett underskott på 105 miljoner kronor.

• Specialiserad palliativ vård visar ett negativt resultat på 8 miljoner kronor och ett underskott mot periodiserad budget på 1 miljon kronor. Orsaken till detta är två nytillkomna enheter som har en högre beläggning än vad som beräknades i budgeten. Resultatet prognosticeras till ett underskott på 20 miljoner kronor.

• ASiH visar ett positivt resultat på 13 miljoner kronor för perioden och ett överskott på 3 mkr mot periodiserad budget. Orsaken till detta är att antal inskrivna patienter per dag har planat ut mer än vad som har budgeterats. Vissa vårdgivare har fått ett minskat antal remisser. Resultatet prognostiseras till ett överskott på 20 miljoner kronor.

Tandvård

• Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med april 2017 visar ett underskott med 8 miljoner kronor. Utfallet mot periodiserad budget visar ett överskott på 1 miljon kronor.

• För 2017 prognostiseras ett ekonomiskt resultat som budget.

• Tandvård för barn och ungdomar visar ett överskott med 1 miljon kronor. På årsbasis bedöms vården produceras enligt årsbudget.

• Tandvård för vuxna visar ett underskott med 5 miljoner kronor. På årsbasis bedöms vården produceras enligt årsbudget.

Övrig sjukvård och övrig verksamhet

• Det totala resultatet för hjälpmedelsområdet visar ett överskott med

18,8 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett överskott på 22 miljoner kronor. Verksamheten prognostiserar ett underskott på 15 miljoner kronor. Hjälpmedelscentralsverksamhet prognosticerar ett

24 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

underskott med 30 miljoner kronor. Ökade kostnader för kontinuerliga/flash glukosmätare tillkommer från och med 1 juni.

• Sjukskrivningsmiljarden visar ett överskott med 12 miljoner kronor.

Enheten har fått ökade intäkter med 7 miljoner kronor till och med april, detta är de medel för Försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och central administration som tidigare gick till LSF, men som från och med 2017 går till HSF. Då beställningarna från försäkringskassan av fördjupade medicinska utredningar (FMU) är mycket ojämna påverkas även produktionen, som förväntas öka under året. Detta är en försöksverksamhet för landstingen, men under 2018 övergår ansvaret genom en lagändring till landstingen, varför kostnaden förväntas öka väsentligt på sikt. Övriga åtgärder för att uppfylla årets villkor i överenskommelsen om rehabilitering och sjukskrivning är framförallt kompetensutveckling i försäkringsmedicin och rehabiliteringskoordinatorer. För verksamheten prognostiseras ett överskott på 13 miljoner kronor.

• Habiliteringen visar ett underskott på 4 miljoner för perioden.

Prognosen är i enlighet med budget.

• Resultatet för individuella vårdärenden visar ett överskott med 9 miljoner kronor. Helårsprognosen visar ett överskott med 6 miljoner kronor mot årsbudget.

• Specialiserade rehabilitering inklusive klimatvård visar ett överskott för

perioden på 5 miljoner kronor. De största avvikelserna redovisas inom vårdvalen för Specialiserad rehabilitering med cirka 2 miljoner kronor och för rehabilitering för cancerdrabbade patienter med cirka 3 miljoner kronor.

• Vårdgaranti visar ett överskott om 4 miljoner kronor. Prognosen för

vårdgaranti pekar på ett överskott med 6 miljoner kronor.

• Prehospital vård visar ett underskott med 1 miljon kronor. Kostnadsutfallet för Perhospital vård är cirka 5 miljoner kronor lägre än periodiserad budget. Helårsprognosen visar ett underskott med 50 miljoner kronor mot årsbudget.

• Ambulanssjukvården redovisar ett överskott för perioden med 5

miljoner kronor. Huvudsaklig orsak till överskottet är att avtal och periodbudget inte stämmer överens i början av året varför det i bokfört resultat redovisas ett överskott jämfört med periodiserad budget för dessa avtal. Även FRAPP uppvisar ett överskott i perioden beroende på

25 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

att stor del av kostnaderna kommer något längre fram under året. Prognosen pekar på ett underskott på 15 miljoner kronor.

• Sjukresor redovisar ett underskott på 6 miljoner kronor för perioden.

Detta då kostnaderna för resor med specialtaxi, som är en dyrare form av sjukresa, ökat jämfört med motsvarande period föregående år. För sjukresa med vanlig taxi har både antal och kostnader minskat jämfört med samma period 2016.Prognosen för sjukresor pekar på ett underskott med ca 35 miljoner kronor.

• Läkemedelskostnaderna har hittills ökat med 1,0 procent. För helt år

prognostiseras en kostnadsökning på 3,7 procent jämfört med bokslut 2016 i enlighet med läkemedelssakkunnigas prognos för läkemedelsutvecklingen vilket innebär ett underskott med 50 miljoner kronor. Prognosen förutsätter effekter av beslutade besparingsåtgärder inom läkemedelsområdet med 40 miljoner kronor.

5.1.2 Bemanningskostnader

Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 12 miljoner kronor som förklaras bland annat av vakanser. Personalkostnaderna har ökat jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras bland annat av ökad kostnad för PO-pålägg och av växling från köp av konsulttjänster. Kostnader för inhyrd administrativ personal hänförs till bland annat eHälsa strategisk IT invånartjänster.

BemanningskostnaderMkr

Utfall1704

Budget 1704

AvvikAC-BU

Utfall1604

Föränd%

Progn2017

Budget2017

AvvikPR-BU

Boksl2016

Summa personalkostnader 184 196 -12 179 587 587 0 511 varav förändring sem- och löneskuld 8 8 7 14% 0 -1

varav lönekostnad 113 113 113 0% 385 385 344

varav sjuklönekostnad 2 2 0 5

Inhyrd personal 1 1 1 1 1 1 2 3

varav läkare 0 0

varav sjuksköterskor 0 0

varav övrig personal 1 1 1 1 0% 1 1 0 3

Summa bemanningskostnad 185 197 -6% 180 3% 588 588 0% 514

26 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

5.1.3 Avvikelser – periodens utfall

Se text under 5.1.1.

5.1.4 Avvikelser – prognostiserat resultat

Se text under 5.1.1.

5.1.5 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård

Totalt har kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård ökat med 161 miljoner kronor eller 2,7 procent jämfört med samma period 2016.

Verksamhet Mkr

Intäkt AvvikAC-BU 1704

Kostnad AvvikAC-BU 1704

Resultat AvvikAC-BU 1704

Somatisk specialistvård -1 245 244

Psykiatri 0 26 26

Primärvåd 23 -9 13

Geriatrik 5 -2 3

Tandvård 1 -3 -2

Övrig sjukvård inkl egen verksamhet -12 66 54

Läkemedel 52 52

Summa avvikelse 16 374 390

Verksamhet Mkr

IntäktAvvikPR-BU

KostnadAvvikPR-BU

ResultatAvvikPR-BU

Somatisk specialistvård -3 97 94

Primärvård 0 -143 -143

Psykiatri 0 0 0

Geriatrik 0 0 0

Tandvård 0 0 0

Övrig sjukvård inkl egen verksamhet 2 97 99

Läkemedel -50 -50

Summa avvikelse -1 1 0

Externt köpt hälso- och sjukvård Mkr

Utfall1704

Utfall1604

Förändr%

Prognos2017

Budget2017

Avvik PR-BU

Bokslut2016

Somatisk specialistvård 1 912 1 869 2,3% 5 764 5 791 -27 5 520

Primärvård 2 313 2 237 3,4% 6 988 6 829 159 6 608

Psykiatri 504 476 5,9% 1 547 1 547 0 1 448

Geriatrik 632 570 10,9% 1 847 1 837 10 1 763

Tandvård 162 146 11,0% 505 505 0 434

Övrig sjukvård 639 705 -9,4% 2 018 2 007 11 2 105

Summa 6 163 6 002 2,7% 18 669 18 516 153 17 879

27 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Somatisk specialistvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 43 miljoner kronor eller 2,3 procent jämfört med samma period 2016. Kostnadsökningen beror på högre totalersättning 2017 inom huvudavtalet till Capio S:t Görans sjukhus. Samtidigt har kostnaderna minskat till följd av att BB Sophia stängde i maj 2016. Psykiatri har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 28 miljoner kronor eller 5,9 procent jämfört med samma period 2016. Inga nya privata avtal har tillkommit, ökningen beror huvudsakligen på att antalet patienter som erhåller rättspsykiatrisk vård i andra landsting har ökat kraftigt till följd av platsbrist i Stockholm. Primärvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 76 miljoner kronor eller 3,4 procent jämfört med samma period 2016. Kostnaderna för externt köpt vård inom Vårdval Barn -och ungdomsmedicinska mottagningar har ökat betydligt jämfört med föregående år på grund av att antalet vårdgivare ökar samt att befintliga mottagningar expanderar (21,8 mkr kostnadsökning 2017 jämfört med 2016). Även kostnaderna inom vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom ökar stadigt. Geriatrik har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 62 miljoner kronor eller 10,9 procent jämfört med samma period 2016. Ökningen är en följd av utökningar/nya vårdplatser vid Kungsholmsgeriatriken (42 vårdplatser), Dalengeriatriken (14), Handengeriatriken (12). Under april har Löwetgeriatriken utökat med 10 ytterligare vårdplatser. Tandvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 16 miljoner kronor eller 11,0 procent jämfört med samma period 2016. För Praktikertjänst är ökningen cirka 7,0 procent. Kostnadsökningen avser främst specialisttandvård för barn och ungdomar. Karolinska Institutet, odontologiska institutionen minskar med 7,1 procent, vilket främst kan hänföras till uppdraget specialistutbildning. För övriga privata vårdgivare och övriga landsting ökar kostnaden med cirka 16,0 procent, vilket främst kan hänföras till den landstingsfinansierade vuxentandvården. För Övrig vård har kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård minskat 66 miljoner kronor eller 9,4 procent jämfört med samma period 2016. Minskningen avser främst hjälpmedelskostnader. Vårdkonsumtionen inom öppenvård har minskat med 6,9 procent för landstingsdriven vård medan den privata vården har ökat med 0,1 procent. Inom slutenvård har den landstingsdrivna vården minskat med 2,8 procent

28 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

medan den privata vården har ökat med 4,4 procent. Den landstingsexterna vårdens andel av vårdkonsumtionen har således ökat för såväl sluten vård som för öppen vård. Prognosen visar en ökning främst inom BUMM, rehabilitering långvarig smärta, vuxenpsykiatri, rättspsykiatri samt geriatrik.

5.1.6 Övriga kostnader IT tjänster (teknisk förvaltning, ej konsult) Innehåller bland annat IT kostnader för administrativa IT-system, EK-system, vårdersättningssystem, SLL-net, Webcare, VAL, GVR, THORD , nationell patientöversikt NPÖ , bild-och funktionstjänst , invånartjänster 1177 samt FRAPP. Utfallet uppgår till 83 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget på 128 miljoner kronor vilket beror på förseningar av IT-projekt inom bland annat invånartjänster 1177, bild- och funktionstjänst samt FRAPP. Konsultarvoden IT Utfallet för konsultkostnader IT innehåller bland annat kostnader inom invånartjänster 1177, vårdgivarguiden, vårdbeställaruppdraget och vårdersättningssystem, samt utveckling av beslutstödssystem. Minskade konsultkostnader IT jämfört med motsvarande period föregående år avser bland annat av invånartjänster 1177, e-frikort, beslutstödssystem, regional tjänsteplattform, nationell patientöversikt NPÖ samt GUTI gemensam utbudsinformation, vilka inte kommit igång planenligt. Konsultarvoden övriga Kostnader för konsultkostnader bland annat inom verksamheten invånartjänster 1177, patientenkäter/telefontillgänglighetsmätning samt intygstjänsten. Konsultkostnader är i nivå jämfört med motsvarande period föregående år. Diverse övriga tjänster Innehåller bland annat kostnader för folkhälsoverksamhet, projektet aktiv hälsostyrning, 4D-projektet, ersättning till SKL för Nationella kvalitetsregistret, köp av redovisnings-0ch HR-tjänster från Landstingsstyrelsens förvaltning. Innehåller även kostnader för Äldrecentrum, samverkan med kommuner och läkemedelskommitté/expertgrupper. Minskade kostnader jämfört med motsvarande period föregående år beror bland annat på AHS aktiv hälsostyrning.

29 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Övriga kostnader Ökade kostnader jämfört med motsvarande period föregående år beror främst på avtalade kostnader för hyreskompensation avseende strategiska fastighetsinvesteringar till sjukhusen med 384 miljoner kronor.

5.1.7 Avskrivningar och finansnetto Utfallet för avskrivningar visar ett överskott 1,7 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget som främst är hänförligt till förseningar mot plan vad gäller införande av FRAPP (framtida IT-plattform för prehospital vård).

5.2 Investeringar

Utfallet för investeringar, reinvesteringar och kompletteringar av inventarier för förvaltningen uppgår till 5,2 miljoner kronor vilket främst avser FRAPP (framtida IT-plattform för prehospital vård). Förklaring till avvikelsen för FRAPP jämfört med budgeten är förseningar mot plan vad gäller införande av FRAPP och periodiseringseffekt av registrering av investeringarna.

5.3 Analys och eventuella riskfaktorer Sammantaget visar bokslutet för det första tertialet ett bättre resultat än budgeterat och en relativt låg kostnadsökningstakt. Detta tillsammans med totalt sett minskande vårdkonsumtion både för läkarbesök och slutenvårdstillfällen gör att den övergripande bedömningen är att utsikterna är goda för att klara ett positivt resultat för helåret 2017. Detta till trots finns ett antal riskfaktorer där kostnaderna kan komma att öka utöver budget vilka kommenteras nedan. Somatisk specialistvård

- Capio St Görans akutsjukhus har rätt till 4,0 procents produktion över avtalad målvolym med en ersättning på 40,0 procent av DRG-poängpriset. Detta innebär en ekonomisk risk om cirka 27 miljoner kronor.

- För utlandsvården (EU-vård) finns en risk för fortsatta kraftiga kostnadsökningar med överskridande av budgeten som följd.

Investeringar Mkr

Årets utgift 1704

Prognos 2017

Budget 2017

Avvik PR-BU

Upparb grad (%)

Ack total utgift 17XX

Budget total utgift

U

FRAPP 5 14 4 10

Inventarier /It 0,2 4 5 -1 Katastrofmed beredskap utrustning 1 1 0 Totalt investeringar 5,2 19 10 9 0 0 0

30 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

Primärvård - När en kommun eller stadsdel tar beslut om delegationsstopp, eller

att inte bevilja hemtjänsten tid för att utföra delegerade arbetsuppgifter, ökar antalet besök i hemsjukvård och därmed även landstingets kostnader för verksamheten. Om fler kommuner inför delegationsstopp kan kostnaderna inom basal hemsjukvård öka mer än prognostiserat.

- Kostnaderna för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar BUMM kommer med sannolikhet att öka ytterligare under år 2017, då allt fler mottagningar har tecknat vårdvalsavtal samt befintliga mottagningar har utökat sina verksamheter.

- Risk för ökande kostnader för vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom.

Geriatrik

- Svårigheter att rekrytera personal jämfört med 2016. Insatser för att underlätta rekrytering kan vara kostnadshöjande.

Tandvård

- Det har skett en stor ökning av antalet nya remisser för specialisttandvård till barn och ungdomar under årets första fyra månader jämfört med motsvarande period föregående år. Om utvecklingen följer den som gällde 2016 kommer kostnaderna öka under senare delen av 2017 när vården utförts och fakturerats.

Övrigt - Från och med den 1 juni 2017 kommer ansvaret för

inhalationsutrustning och infusionspumpar för läkemedel att gå över från Tandvårds- och läkemedelsförmånen till landstinget. Detta medför en kostnadsökning.

- Kostnaden för sjukresor är svårbedömd. Antal resor ser ut att fortsätta öka, framförallt för specialtaxi som också är en dyrare form av sjukresa. Dessa resor utgör en knapp tredjedel av totalt antal resor.

- Stor risk att kostnader för vårdvalen inom specialrehabilitering överstiger budgeten. Vårdvalens avtalskaraktär har inga takvolymer inbyggda därför bedöms enheten att risken för volymökningar är stor.

- Avtalet med SLSO avseende rehabilitering för cancerpatienter ligger på årsbasis på 25 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen garanterar SLSO 15 miljoner kronor i ersättning för innevarande år oavsett produktion. Med den produktionstakt SLSO uppnår nu bedöms en ekonomisk besparingsmöjlighet om cirka 10 miljoner kronor.

31 (31)

TERTIALRAPPORT 2017

Diarienummer

6. Ledningens åtgärder I slutlig budget för 2017 ingick åtgärder med kostnadsreduceringar inom vårdvalsområden med 145 miljoner kronor enligt i beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i september 2016. Ytterligare kostnadsreducerande åtgärder med 194 miljoner kronor beslutades om i samband med budgetbeslutet i oktober 2016. I budget 2017 har också ytterligare åtgärder motsvarande 53 miljoner kronor avseende minskade kostnader för den egna förvaltningen preciserats i förhållande till budget 2016. Uppföljningen per april visar att åtgärderna i huvudsak får budgeterade effekter. Vissa åtgärder ger inte full effekt eller har försenats, detta balanseras dock inom nämndens totala omsättning med andra kostnadsminskningar.

7. Nämndbehandling Tertialrapporten per april månad kommer att behandlas i nämnden den 20 juni 2017.

1(1)

Bilaga C(fyll i färgade celler)

Förvaltning/Bolag: Hälso-och sjukvårdsförvaltningen

Investeringsutfall 2017

Period 2017-04-31

KommentarÅrets utgift Prognos Budget Avvikelse Upparbetnings- Ackumulerad Budgeterad Upparbetnings- Beräknad tidpunkt Förklaring till eventuell avvikelse2017-04-30 2017 2017 Prognos-Budget grad 2016 total utgift total utgift grad totalt för färdigställande

Mkr Bokfört-Budget(%) t o m 2017-XX-XX Ack. total-Budget (%) (år)

1 Specificerade objektStrategiska investeringarTrafikslag*Objekt 1Objekt 2etc

ErsättningsinvesteringarTrafikslag*Objekt 1Objekt 2etc

RationaliseringsinvesteringarTrafikslag*Objekt 1Objekt 2etc

2 Ospecificerade objekt totaltVarav strategiska investeringar FRAPP 5 14 4 10 Förseningar FRAPPVarav ersättningsinvesteringar 0,2 4 5 -1Varav katastromed beredskap 0 1 1 0

Summa strategiska investeringar

Summa ersättningsinvesteringar

Summa övriga investeringar

Summa investeringsutgifter totalt 5,2 19 10 9

*) Gäller endast Trafiknämndens rapportering, resterande verksamheter tar bort denna underrubrik. Med trafikslag avses tunnelbana, lokalbana, buss, pendeltåg, sjötrafik, färdtjänst ect.

Årets investeringsutgifter (mkr) Total utgift (mkr)

1(2)

Bilaga E2

Bilaga E2. Åtgärdsprogram

Förvaltning/Bolag: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Period apr-17

Nr Åtgärd Kommentar Utfall ackumulerat månad, mkr

Prognostiserad effekt 2017, mkr

Budgeterad effekt 2017, mkr

Budgeterad effekt 2018, mkr

1 Åtgärder inom vårdval Se spec i Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden 27 september 2016. Prognos per april en del av åtgärderna inom vårdval öron näsa hals och hud har blivit försenade och beräknas ge 21 mkr lägre effekt än budgeterat.

124 145 145

2 Övriga kostnadsreducerande åtgärder

Se spec i beslut slutlig budget 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden 25 oktober 2016. Prognos omkostnader för stängning Hälsocentraler, samt lägre effekt medicinska revisisoenr ger mindre kostnadsreducering än budgeterat

171 194 194

3 Effektivisering förvaltningen Inarbetat i slutlig budget 2016. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden 25 oktober 2016

51 53 53

2(2)

Summa 0 346 392 392

HSF Beslutsstöd - HAVET

1Annika Jerhamre (7r57), 2017-05-16 10:33 Jerhamre (7r57), 2017-05-16 10:33

Uppföljning av Fokusområden - PeriodOrg: HSF Period: 2017-04-01 - 2017-04-30

Fokusområde Status Kommentar

FO1-Patientvägledning

**Pågående aktiviteter enligt (PM) "Systempåverkande fokusområden i FHS "**

**Etablera ett Regelverk för Patientvägledning i SLL, som bygger på principerna för FHS, och som kan användas för att detaljutforma innehållet i de olika verktyg och kanaler idag som används vid patientvägledning**

*Status:* Arbete med att identifiera och säkerställa kortsiktiga behov av patientvägledning som aktualiseras genom principerna för Akut omhändertagande (FHS) pågår. En särskild projektorganisation skapas för att samordna arbetet med Akut Omhändertagande. Samverkan sker b l a mellan NSV, SSV och Ehit. Kortsiktiga åtgärder som identifierats är att bland andra att undersöka möjligheterna tillföra bildkommunkation samt utökade tidbokningsmöjligheter i telefonrådgivningstjänsten. En förstudie att utveckla en patientvägledningsapplikation kopplad till regionala 1177 kommer att starta tillsammans med SLSO.

**Säkerställa kommunikation och vägledning till invånare för att hitta rätt i den nya vårdstrukturen:**

*Status delleveranser:* Nära samverkan sker mellan HSF och LSF/SLL Kommunikation i detta arbete. SLL:s kommunikationsdirektör har sammankallat en särskild arbetsgrupp där HSF deltar. Ett kontinuerligt arbete pågår där kanaler och tjänster förbereds både för flyttinformation och för allmän patientvägledning under 2017.

**Säkerställa framtidens telefonrådgivning som stödjer patients väg i nätverkssjukvården (t ex genom möjlighet till webtidsbokning direkt via tjänsten):**

*Status delleveranser:* Handlingsplan är framtagen och genomförande av planen är påbörjad. Planen omfattar både framtida utveckling av tjänsten samt att undersöka möjligheterna till kortsiktiga lösningar för att hantera belastningstoppar. En förstudie för att undersöka effekten av förstärkt kompetens vid telefonrådgivning till barn har inletts. Dialog mellan utbudsförvaltningen, hitta och jämförtjänsten, vårdgivarstöd och avtalsgruppen pågår för att säkerställa genomförandet och uppnå önskade effekter. Förlängning av befintligt avtal med MedHelp beslutat i HSN. Förslag till hantering av framtida leverantörsupphandling av 1177Vårdguiden på telefon har beretts i FHS-utskottet för beslut i HSN den 16 maj.

**Implementera Cancerplan 2016-2019 samt projektet - Kortare väntetider i cancervården genom införandet av Standardiserade vårdförlopp:**

*Status delleveranser:* Avseende stöd till patienter via cancerrådgivningen pågår ett arbete i samverkan med Ung cancer, Barncancerfonden, PKC, primärvården samt prostataportalen. Förstudie för att skapa en webbaserad prostatacancerportal löper enligt plan. Utbyggnad av lärande centrum fortgår och lärande centrum finns på St Göran sjukhus och öppnar inom kort på Södersjukhuset. Under uppbyggnaden är lärandecentrum riktat för patienter med bröstcancer, men stort intresse från andra patientgrupper finns. Arbetet med att utveckla cancerrådgivningen till ett stöd för vårdpersonal fortgår enligt plan.

**Förbättra funktionaliteten och kvaliteten i tjänsten Hitta och jämför vård:**

*Status delleveranser:* I februari fick startsidan på 1177.se en delvis ny design i och med att sökfunktionen delades upp i två sökflikar: Sök fakta och Sök mottagning. Sökfunktionerna delades upp för att kunna vidareutveckla Sök mottagning. I samband med detta har källan för vårdutbudsinformation byts ut till SLL:s enhetliga utbudtjänst.



FO2-Strukturförändring enligt Framtidsplanen

Utveckling av vården på akutsjukhusen

Det finns en överenskommelse med Karolinska Universitetssjukhuset rörande utflytt av öppenvård från sjukhuset för hela perioden 2016-2019. I den finns det specificerat vilka patientgrupper och volymer som ska flytta ut för respektive år. HSN har den 21 mars beslutat enligt förslag "Karolinska Universitetssjukhuset Solna respektive Huddinges uppdrag, verksamhetsinnehåll och kapacitet, samt ny struktur för akut omhändertagande inom Stockholms läns landsting". HSN fattade därmed beslut om verksamhetsuppdrag och volymer för K Solna respektive K Huddinge 2018. Därutöver innehöll ärendet förslag till en ny struktur för akut omhändertagande inom SLL i samband med att Intensivakuten öppnar på K Solna 2018. I ärendet ingick även en specificering av uppdraget avseende psykiatrin på K Solna. Ärendet är planerat att tas upp i Landstingsstyrelsen nu i maj. Samverkan mellan HSF-LSF-K fortsätter vad gäller att ytterligare specificera utflyttspaket, periodisera dem och säkra att mottagare har kapacitet att ta emot det nya uppdraget.

Utflytt av öppenvård från K och övriga akutsjukhus är under genomförande. Slutenvård som ska flytta från K finns det mottagare för, t ex viss akut barnsjukvård till Södersjukhuset som fortsatt sker enligt plan. Eftervård neurokirurgi till Södersjukhuset är under uppbyggnad och ska våren 2017 vara i full drift. Danderyds sjukhus har inlett arbetet med att ta emot njurmedicinska patienter och patienter i behov av infektionssjukvård. Övrig utflytt av slutenvård från K och övriga akutsjukhus under 2016 sker i första hand till ASiH, palliativ vård och geriatrik, som del av vårdtillfällen.

Tidplanerna för framtagande av nya vårdval samt revideringar synkas med K:s och andra akutsjukhus utflyttsplaner för att tillgodose behovet av mottagare. Utflytten från akutsjukhusen till vårdvalsvårdgivare, i första hand öppenvård, sker successivt under hela avtalsperioden.

Framtidsplanens strukturförändringar och dess genomförande ska säkras via uppföljning av avtalen. Diskussion pågår mellan Utvecklingsavdelningen och Avdelningen för somatisk specialistvård hur detta ska säkras via uppföljning av avtalen. Uppföljning av omställningsavtalen år 2016 har visat en minskning av öppenvård från akutsjukhusen.

Utveckling av vården utanför akutsjukhusen

Specialistcentra avseende reumatologi och cancerrehabilitering är i drift. Uppföljning av cancerrehabiliteringsverksamheten har visat att de inte tagit emot den volym besök som var avsett i avtalet. Diskussion förs hur remitteringen kan öka av de patienter som tillhör de prioriterade grupperna och även övriga patientgrupper som ingår i uppdraget.

HSN har beslutat att två specialistcentra startar under hösten 2017 med inriktning på diabetes respektive neurologi. Arbete pågår med att ta fram avtal tillsammans med SLSO som kommer vara de som får uppdraget. Verksamheten kommer att vara förlagd till SLSO:s lokaler vid Torsplan. Parallellt sker revidering av vårdval neurologi så att uppdraget tydliggörs för specialistcentra respektive vårdval. Framtagande av FFU pågår. Beslut i HSN planerat till augusti 2017

De nya villkoren började gälla den 1 januari 2017 avseende Vårdval ÖNH. Arbete fortskrider med att bedöma nya ansökningar till vårdvalet samt skriva nya avtal med befintliga vårdgivare.

Vårdval Urologi som startade förra året, där har det inkommit ett antal anökningar till HSF. Då det i höstas var osäkert hur många vårdgivare som skulle ansöka tillförsäkrades kapacitet som behövs för länets invånare inom urologi med ett antal vårdgivare. Ett arbete med urologivårdens utveckling på längre sikt pågårFO3-Säkerställande av

närsjukhusstruktur

Fokusområde 3 genomgår just nu en revidering för att säkerställa vad som är görligt att hanteras inom fokusområdet. Ett förslag är framtaget. Förslaget har presenterats för Barbro Naroskyin som kommer att återkomma med respons.

Anna Ingmanson har fattat beslut om att anställa en person som kommer att arbeta med närsjukhusfrågan på heltid. Personen i fråga kommer att vara på plats efter sommaren.



FO4-Förändringar i barnsjukvården

Arbetet med närakutstrukturen för barn i full gång och ett arbete har inletts för att se till att 1177, närakuter och akutmottagningar ska kunna boka tider direkt på hlm. En verksamhetsövergång kommer att ske från närakuten barn K Solna till SLSO 2018-01-01-förhoppningsvis fortsätter verksamheten i samma lokaler. Nya närakuten- Haga (SLSO) invigs 2017-06-01 och tar initialt bara vuxna, men barn hänvisas som tidigare till Närakuten barn. Även gällande barnakuten Danderyd sker en verksamhetsövergång från Danderyd till SLSO 2018-02-01. Förhoppningsvis kommer detta att göra att barns akuta omhändertagande fortlöper smidigt. Avtal med SLSO tecknas nu. Gällande utredning av barnverksamheten på NKS efter 2018 startar inom kort en förfas med en workshop, i vilken verksamhetsföreträdare deltar.

FO5-Nätverkssjukvård



FO6-Akut omhändertagande

Rapportering fokusområde 6 - april 2017

Prehospital vård

Inga förändringar från föregående rapportering kring upphandlingen av prehospitala läkare och vägburen ambulans och liggande persontransporter. Breddinförande av FRAPP löper även det på enligt plan, i dagsläget har i princip alla enheter utrustats med FRAPP.

Implementeringen av beslut om stärkt huvudmannastyrning saktades ner av händelserna på Drottninggatan då funktionen strategisk koordinator ingick i stabsarbetet. Enhetschef och strategisk koordinator har tagit fram en plan för att driva på det.

Sommarplaneringen för 2017 leds av funktionerna strategisk och operativ koordinator vilket är ett steg i etableringen av funktionen strategisk koordinator.

Arbetsgruppen bestående av strategisk koordinator, operativ koordinator och chefsläkare för prehospital vård, har haft det första mötet kring att utforma information till den prehospitala vården om NKS och tänkta patientströmmar. Chefsläkaren förmedlar att det behövs struktur och en eventuell projektledare för att arbetet ska kunna drivas framåt. Funktionerna säkerställer att nödvändiga transportresurser finns på plats inför inflytt på NKS.

Uppföljning av att ambulanssjukvård ges till rätt person med rätt insats i rätt tid. Vid avtalsuppföljning följs vänte- och uppdragstider upp inom våra avtalsområden, uppföljningar görs senare under året. POD-tjänsten (tjänsten prioritering och dirigering av prehospitala enheter) levererar dock standardiserade rapporter varje månad som bl.a. används för att mäta tillgänglighet till ambulanssjukvården och för att beräkna framtida behov.

Frågan om insatser som bidrar till att direktintag från hemmet ökar till geriatrisk klinik togs upp som inledande kunskapsinhämtning vid årliga uppföljningsmötena som genomfördes under februari-mars.

Intensivakut och verksamhetsinnehåll

Inga nyheter. Beslut för Karolinskas verksamhetsinnehåll och volymer avseende 2018 togs i HSN i mars 2017 och går vidare till Landstingsstyrelsen i maj.

Upphandling av laboratoriemedicin och radiologi

Det är oklart när Förvaltningsrätten fattar beslut i målet om laboratoriemedicin som det begärdes överprövning av efter beslut i HSN i mars. Arbetet pågår med att ta fram avtal med KUL för de icke upphandlade delarna.

Närakuter

I enlighet med tidplanen genomförs upphandlingen av närakuterna vid Nacka sjukhus och Löwenströmska/Sollentuna sjukhus. Tilldelningsbeslutet kommer att behandlas i HSN i juni månad, verksamheterna startar den 1 januari 2018.













F

Uppföljning av väntetider inom den specialiserade

vården i april 2017

Uppföljning av väntetider inom den specialiserade vården april 2017

Vårdgarantin

Uppföljningen av vårdgarantin beräknas i enlighet med SKL:s direktiv enligt formeln:

antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande

De som inte omfattas av vårdgarantin är patienter med patientvald väntan (PVV) och medicinskt orsakad väntan (MOV)1. Dessa ingår därmed inte i uppföljningen av vårdgarantin. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patienter få komma på bedömning av eventuell insats till den specialiserade vården (s.k. mottagningsbesök) inom 90 dagar från det att remiss skickats och därefter få behandling inom maximalt 90 dagar. SLL har striktare krav på mottagningsbesök då patienten har rätt till besök inom 30 dagar.

Mottagningsbesök

Nedan visas resultaten för hur SLL uppfyllt kraven på mottagningsbesök under 2016 och till och med april 2017.

inom 30 dagar för SLL:s garanti inom 90 dagar för den nationella garantin

1 Vårdgarantin gäller exempelvis inte heller inom följande områden: återbesök, medicinsk service, utredningar och undersökningar, hjälpmedelsförsörjning (utprovning av hörapparater ingår dock).


40

50

60

70

80

90

100

Ande

l %

Andel väntande till mottagning 30 resp 90 dagar

Måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti för mottagningsbesök inom 30 dagar för april 2017 ligger en procentenhet högre än april föregående år.

Behandling

Nedan följer resultaten för hur SLL uppfyller kraven på väntetider för behandling under 2016 och till och med april 2017.

Måluppfyllelsen på krav om behandling inom 90 dagar för april 2017 har minskat med en procentenhet jämfört med samma månad föregående år.

Resultatet för april – april 2016 visar något för höga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar pga systemuppdatering hos en större vårdgivare. Resultatet för juni – augusti visar något för låga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar pga systemuppdatering hos en annan större vårdgivare.


40

50

60

70

80

90

100

Ande

l %


Documents

Tertialbokslut januari till april 2017 för hälso- och ... · För åtta av de elva indikatorer som används för uppföljning av målen för ... 1.5.2 Behovsanalys ... för primärvård