Beskrivning av verksamheten, arbetssätt, inne och utemiljö · 2017-10-18 · förskolan arbetar mycket med att skapa lärmiljöer som är utvecklande och inspirerande. Man kan se

Förskolan Antilopen 20170712

Kvalitetsrapport läsåret 2016/17

Förskola: Förskolan Antilopen Förskolechef: Maria Tobiasson

Beskrivning av verksamheten, arbetssätt, inne och

utemiljö

Förskolan Antilopen består av två hus som vi kallar Stora Antilopen och Lilla Antilopen.

I november 2017 fick förskolan en ny förskolechef, Maria Tobiasson.

Vi består av 8 avdelningar varav en startade i januari -17. En avdelning har flyttat till den sida

av byggnaden som även inhyser fritids och förskoleklass.

I april 2017 hade vi ca 140 barn inskrivna i vår verksamhet. Förskolan ligger i ett

socioekonomiskt variationsrikt område. Vi har 15 olika språk representerade i vår verksamhet,

flera pedagoger talar också flera språk. Till vårt område har vi fått ett socioekonomiskt bidrag.

Många barn har en låg vistelsetid vilket gör att detta bidrag behövs för att täcka förlusten i

inkomst för att kunna bemanna dagarna för övrigt.

Från Elevhälsan är special pedagog Kristina Nilsson knuten till oss.

Vi arbetar med så åldershomogena grupper som möjligt. Detta gör det enklare för

pedagogerna att anpassa miljön på avdelningen så att den är utvecklande och intressant för

barnen. Det blir lättare för pedagogerna att följa barnens utveckling och göra dem delaktiga i

vardagen. Barnen bär på olika erfarenheter och kunskaper som gör att de kan utveckla

varandra utifrån den proximala utvecklingszonen utan att skilja så mycket i ålder. Vid olika

tidpunkter på dagen och om barnen önskar finns möjligheter att vara tillsammans med barn i

olika åldrar.

Förskolan Antilopen får sedan januari 2017 all sin mat serverad från det vi kallar stora

Antilopen. Detta har blivit en förbättring då det tidigare var olika kök som levererade maten.

Kosten håller hög kvalité och förskolekockarna är medvetna om det lustfyllda i

matsituationen. Maten är vällagad och vackert framdukad!

Vi har en lokalvårdare som sköter alla lokalvård i huset och även den håller hög kvalité och

pedagogerna möts av stor förståelse för vikten av att samarbeta kring miljön där lokalvården

behöver möta förskolans behov.

När vi avslutade förra budgetåret så gjorde vi det med ett ganska stort minus – vid analysen

kring det kunde man se att det var mycket extra personal, höga vikariekostnader men också att

man inte riktigt gissat rätt i prognosen kring barnen och deras vistelsetid. En uppstramning när

det gällde personaltäthet har därför gjorts med hänsyn tagen till den vistelsetid som finns på

förskolan men där vi också tittar på att det ska finnas underlag för att ta in eller strukturera om


den personal som finns innan vikarier sätts in. Dessa åtgärder har gett resultat när vi tittar på

budgeten så här vid läsårets slut och halvtid i budgetåret. Vi har en budget i balans och där vi

ser vikten av att hushålla med de resurser vi har för att kunna investera i den personal vi

behöver men också i investering av material och inventarier.

När jag tog över rollen som förskolechef på Antilopen så började jag med att genomföra

medarbetarsamtal med samtliga anställda och ha barnkonferens med arbetslagen tillsammans

med specialpedagogen. Vid dessa fann jag några utvecklingsområden som vi har arbetat med

under våren (se bilaga 1):

Antilopen bildar en helhet – en förskola

Gemensam arbetsplan - sätta ut riktningen

Pedagogisk dokumentation - få fatt på analysen

Pedagogiska miljöer - utvecklas och samarbetar med synsättet som ska prägla förskolan

Antilopen

Arbetet med dessa mål har skett parallellt och integrerat i verksamheten och på så sätt byggt

mycket på pedagogernas delaktighet i sin egen och förskolans utveckling. En vidare analys av

detta arbetet finns i bilaga 1.

I januari 2017 gjordes vissa förändringar i verksamheten då avdelningen Impalan fick öppna i

förskolans lokaler. Åk 1 fick flytta till Antilopenskolans stora byggnad och avdelningen

Stjärnorna fick flytta in till fritids/förskoleklass lokaler. Denna förändring fanns det vissa

farhågor och orosmoment kring men har i nuläget bidragit till mycket positivt. Bland annat

har det medfört att samarbetet och samverkan mellan förskola – förskoleklass – fritids har

ökat. Man har fått en ökad förståelse för varandras uppdrag och arbetssätt. Men det gör också

att barnen som ska börja skolan redan är bekanta med en stor del av den personal de kommer

att möta i skolan samtidigt som de har redan känd personal nära. Nackdelen har dock varit att

denna avdelning hamnat lite för långt ifrån sin egen verksamhet vilket till viss del påverkat

det samarbetet. Vi försöker att hitta sätt att överbrygga detta i likhet med att vi vill skapa en

helhet av förskolan Antilopens alla avdelningar.

Det har genererat i ett helhetsperspektiv över skolformerna och ett gott samarbete mellan

skolledare och pedagoger i olika konstellationer. Detta samarbete vill vi förvalta och utveckla

även i fortsättningen.

Arbetssätt och projekt

Allt arbete i förskolan utgår ifrån de styrdokument och lagar som styr vår verksamhet.

- Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2016

- Skollagen

- FN´s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen

- Kommunala mål

- Lokal arbetsplan


Vi har under året arbetat med ett gemensamt ämne för projektet som är Språk. Valet av detta

ämne gjordes mycket med hänsyn till det Läslyft i vilket Klippans kommun ingått och som

kommer att fortsätta under det kommande läsåret.

Samtliga avdelningar har på olika sätt arbetat i projektet och haft olika ingångar. Projektet har

på flera avdelningar tagit olika vägar och pedagogerna har fått ta olika vägval efterhand som

tiden gått.

Några exempel på projekt som pågått är:

- Barnens ”börjor”

- Babblarna som utvecklades till ett projekt om trädgårdssnäckor

- Draken Berta som utvecklades till ett projekt om Café

- Sagoskatten - ett projekt med stort fokus på lärmiljöer och värdegrund

- Lärmiljö med språk

- Allemanråttan

- Draken Berta möter Snick och Snack

- Språk på många olika sätt

Vid olika forum så har vi fört dialoger kring projektens gång och något som också blir synligt

i kvalitetsredovisningarna är vilken skillnad det gör för arbetet med barnen hur man tänker

kring arbetet med projektet. De arbetslag som har lyckats samla sina mål inom projektets

ramar och målsättningar uttrycker en större tillfredsställelse med sitt arbete. De upplever

mindre stress i vardagen. De uttrycker också tydligare barnens delaktighet och uttrycker också

att de får mer tid att vara med barnen. Dessa arbetslag tycks också ha integrerat den

pedagogiska dokumentationen på ett annat sätt och ser det som ett värdefullt verktyg.

Å andra sidan så blir det tydligt att arbetslag som är helt nya för varandra och som inte riktigt

jobbat sig samman får det svårare att bygga projektet som en helhet vilket blir synligt i

kvalitetsredovisningarna och i andra forum. Projekt som spretar gör det svårare att följa

barnen i sitt förändrade kunnande och bygga på delaktighet hos barnen. Det ger mer stressade

pedagoger som inte känner sig fullt tillfredsställda med sitt arbete och detta kan i vissa fall

spegla sig i barngruppen.

Detta handlar inte om pedagogernas kompetens utan snarare om de förutsättningar och den

förberedelse de fått. När den 8e avdelningen öppnades upp i januari så fick pedagogerna ett av

förskolechefen planerat projekt för att skapa förutsättningar för att snabbt komma igång. Det

valda projektet ”Barnens börjor” föll väl ut och upplevs som intressant och spännande att se

de yngre barnens lärprocesser. På detta vis fick de förutsättningarna att inte få ett spretigt

projekt. Det som blir tydligt trots olika insatser i flera arbetslag är dock hur viktigt det är att

ha en samsyn, på avdelningen och i huset.

Under våren så har vi arbetat med att skapa denna gemensamma syn och den har nu blivit till

ett färdigt dokument som pedagogerna gett namnet ”Vägen till vår magiska förskola” (se

bilaga 2) Det är viktigt att skapa delaktighet i verksamheten – mellan alla som verkar i den,

barn som vuxna. Denna samsyn har pedagogerna enats kring och kommer att vara ett viktigt

levande dokument i vår verksamhet. Tillgängligt för alla i förskolan!


Det blir tydligt också när man tittar på kvalitetsredovisningarna att de avdelningarna som har

lyckats hålla strukturen tydlig, har en tydlig grundverksamhet och även ser sina projekt som

levande hela dagen mer uttrycker tillfredställelse kring måluppfyllelse.

Utvecklingsområden:

Ett projekt som innehåller ALLT – allt under ett ”paraply” – utnyttja delarna – ta det

med ro och inte forcera

Levande projekt – ”hela dagen” – minskar stressen och ökar meningsfullheten och

delaktigheten.

Barnens delaktighet i projektet/miljön

Utöka torgets möjligheter

Pedagogisk dokumentation – planering och reflektion

Medvetna dokumentationer – barns lärande

Mindre grupper /dela gruppen (möjligheten att kunna)

Innemiljö

Stora Antilopen har lokaler som känns fräscha och som fungerar väl som förskola. Det finns

ingen lokal som är lik den andra då man frångått den tanke man hade vid restaureringen efter

branden om avdelningslöst. Avdelningarna kan skilja sig åt i sin utformning och yta. Varje

avdelning har tillgång till 2 -3 rum per avdelning men det finns också möjlighet att utnyttja

torget. De yngsta barnen har två rum i anslutning till den inhägnade verandra man använder

som sovplats året runt. Som tidigare nämnts flyttade en avdelning till ett klassrum vilket

lösgjorde yta på torget/i restaurangen, denna har man försökt utveckla och utnyttja på ett

annat sätt men också flytta viss verksamhet till restaurangen under tider när man inte

använder denna. Detta är positivt då vissa lokaler är trängre än andra.

En lokal har problem med sin ljudnivå då det är högt i tak och väggarna når inte upp i tak då

det finns ljusinsläpp som inte kan täppas till. Detta har vi försökt att påverka med hjälp av

ljudabsorbenter men det når inte önskad effekt.

Det saknas möjlighet att mörklägga samt solskydd i nästan samtliga fönster, detta är något

som vi försöker finna medel för att kunna åtgärda då det är viktigt för arbetsmiljön. När det

gäller behovet av mörkläggning så är det något vi behöver kunna göra för att tillfullo kunna

utnyttja de digitala verktyg vi har såsom ljusbord och projektorer.

Avdelningarna som har de yngsta barnen har valt att äta sina måltider på sina avdelningar då

de upplever situationen som lugnare och att det blir trivsammare stunder där det finns

möjlighet att föra dialoger med barnen, äta lite tidigare eller som på en avdelning där man har

rutig duk på bordet, ”levande” ljus och svag musik eller naturljud i bakgrunden. Detta gör att

två avdelningar äter sin lunch i restaurangen och en avdelning äter tillsammans med

förskoleklass. Detta har påverkat måltiderna positivt då det blivit lugnare och trivsammare för

alla. Barnen som äter i restaurangerna och de äldre barnen på avdelningarna tar själva sin mat

ifrån en buffé och dukar också av.


Lilla Antilopen har sina lokaler i moduler på gården. Avdelningarna är även där fräscha och

fungerar väl till förskola. Den ena avdelningen inhyser också mottagningsköket. Lokalerna

skiljer sig lite åt mellan avdelningarna.

Lärmiljöerna

Pedagogerna sätter barnens trygghet, utveckling och behov i fokus. Genom observationer av

barnens intresse planerar de verksamheten vilket också speglar sig i lärmiljöerna.

Lärmiljöerna är föränderliga och speglar barnens intresse och erfarenheter. Den utvecklas

också så att den erbjuder utmaningar och inspirerar till lärande.

På flera avdelningar har man inom projektet arbetat med lärmiljöerna men nästan samtliga

hävdar att Läslyftet bidragit till att man tänkt annorlunda när man planerat sin lärmiljö.

Nycklar till utvecklingen har varit bland annat varit systematiskt kvalitetsarbete som

inkluderat observationer, filmning av verksamheten/miljöer, reflektion/analys som sedan lett

till utveckling av lärmiljö och verksamhet.

Det har skett en stor förändring av lärmiljöerna under våren. Insatser som gjorts har bl a varit

studiebesök på Frö och Freja i Vinslöv, kollegiala diskussioner med fokus på den pedagogiska

miljön, ökad medvetenhet om miljön som den tredje pedagogen. Samtliga avdelningar på

förskolan arbetar mycket med att skapa lärmiljöer som är utvecklande och inspirerande.

Man kan se att digitala verktyg, naturvetenskap och teknik och språk finns naturligt och

självklart i lärmiljöerna men kan fortsätta utvecklas.

Exempel på detta är:

- Projektor är numera ett vardagligt inslag i verksamheten.

- Bygg och konstruktionsytorna har utvecklats och har i många fall fått tillskott av annat

icke-färdigt material

- Teknik – dels vardagsteknik men också enkel programmering genom ”beebot”,

ljusbord, skapande av ”book creator” på Ipad.

- Spel och pussel

- Sagomiljöer

- Vattenrum

- akvarium

Pedagogerna vittnar om att man genom observationer följer barnen, fångar upp deras intresse,

bygger upp miljöer, ibland får man testa igen och ändra något. Men samtliga avdelningar

vittnar om hur de synliggjort hur mycket delaktighet de ser hos barnen och hur viktig miljön

är för barnens lärande. Man har också fått en ökad känsla för vilket material man väljer, att

bygga rum i rummen. Att skapa flera miljöer i ett rum möjliggör för barnen att dela sig i

mindre grupper spontant under dagen och på det viset finna lugn och ro när de behöver.

Tillgängligheten har ökat för barnen och det finns ett större urval av material att välja bland.

Av respekt för varandras lärmiljöer på avdelningarna och för att inte påverka verksamheten på


enskilda avdelningar i samband med öppning och stängning så har man på stora Antilopen

valt att ha den verksamheten på torget.

När vi gör val av material och inventarier så väljer vi inventarier som är i barnens höjd och

har köpt in hjälpmedel såsom rullpallar till vuxna för att kunna möta barnen i deras höjd utan

att pedagogens kropp ska ta skada.

Utvecklingsområde

Använda de 100 språken

Skapande – ateljeér

Fortsätta utveckla lärmiljöerna

Utemiljö

Både Stora och Lilla Antilopen har direkt tillgång till sin utemiljö. Avdelningen som finns i

fritids/förskoleklass lokaler får passera genom skolgården en liten bit för att komma till

förskolans gård men den avdelningen använder ofta skolans gård.

Flera pedagoger upplever utemiljön som torftig då de redskap man blivit lovad i samband

med restaurering uteblivit. Även underlaget är påtalat till Fastighetsavdelningen då det bildas

stora djupa vattenpölar på gården som kan vara en säkerhetsrisk för framförallt de yngsta

barnen men även för andra.

Man har en önskan om att kunna utveckla utemiljöerna mer, inte bara med lekredskap men

göra även utemiljön till en miljö som lockar till utforskande och lärande. Det råder dock

mycket förstörelse från oinbjudna besökare under kvällar och helger vilket leder till minskad

motivation från pedagogerna.

Utvecklingsområde

De utlovade redskapen – vad hände med dessa?

Skadegörelse – vad gör vi med den?

Markarbetet – en säkerhetsrisk – vad gör vi med den?

Notering; Idag (170712) så har Helen Amilon, Michel Tränefors, Anneli P Dahlberg samt jag

själv gjort en inventering av gården där vissa förändringar/förbättringar kommer att ske

snarast. Vi är också ombedda att göra en ny kartläggning med önskemål om hur vi vill

utforma vår gård – vilket över tid kan verkställas.


Kompetensutveckling/föreläsningar genomförda under

året: Läslyftet – 5 delar av 9 utförda under året

Föreläsning – ”Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan” 11/10-2016

Föreläsning - ”Låt din hjärna blomma” 9/1-2016

Kurs riktad till barnskötare: Pedagogisk dokumentation. 3 tillfällen/grupp

Föreläsning – ”Högläsning” 15/3-2017 - Mjölkdroppen

Interna Workshops – QR kod samt Book Creator

Studiebesök: Frö och Freja, Vinslöv

Föreläsning: Reggio Emilia, Helsingborg

Föreläsning: ”Lärande för hållbar utveckling” – Sanne Björklund (Helsingborg)

Handledarutbildning/samtalsledarutbildning – Läslyftet

Studiebesök vid andra förskolor i kommunen

Grupphandledning i arbetslag

Handledning av specialpedagog Kristina Nilsson

Kollegialt lärande – tillsammans med förskolechef och spec pedagog

SKA möten 3 gg/mån

Arbetslagsledare: utbildning med företaget ”tänk Om!” – höstterminen -17

Lärarkandidat från högskolan i Kristianstad

Måltidsglädje och matråd

Arbetsmiljöutbildning – skyddsombud samt förskolechef

Beskriv säkerhetsarbetet på förskolan, både inom- och

utomhus: - Brandskydd: Brandutbildning och information. Vi har övat att gå ut och samlas vid

våra respektive uppsamlingsplatser

- Tillbudsanmälningar rapporteras i KIA om olyckor och tillbud händer.

- Skyddsrond

- Egenkontroll

- Krispärm

- Den som först går ut på förmiddagen kontrollerar att alla grindar är stängda.

Kontrollerar så att allt är helt och att det inte finns farliga föremål på gården.

- Felanmälan görs när brister upptäcks.

- En avdelning har sin utgång i direkt anslutning till skolgården som inte är inhägnad,

den barngruppen går inte ut på gården förrän vuxen kan följa med. På gården försöker

vi fördela oss så att det finns vuxna över gården för att ha en god uppsikt.

- Dialoger med barnen om hur materialet ska användas så att vi inte skadas, skadar

varandra.

- På grund av inbrott så ändrade/skärpte vi våra stängningsrutiner.

Förskolans system och rutiner för kontinuerligt

kvalitetsarbete - Synliggöra barnets lärande/utveckling – uppmärksamma när barnet/barnen gör något

speciellt som de inte gjort förut (utveckling i vardagen)

- Kontinuerligt fylla i kvalitetsredovisningsrapporten

- Demokrati och delaktighet


- Uppföljning mål och utvecklingsområden

- Kontinuerligt reflektera, analysera, utvärdera och utveckla verksamheten.

- Reflektionsprotokoll

- Reflektionstid/planeringstid varje vecka.

- SKA grupper

- Pedagogiska dokumentationer

- Husmöten

- APT

- Trygghetsenkäter

Beskriv vilka system och rutiner ni har/använder i det systematiska kvalitetsarbetet:

SKA grupper – Forum för delaktighet och kollegialt lärande. Fokusgrupper: organisation,

projekt och utveckling. Träffas ca 1 gg/mån

Kollegialt lärande – Fokusfråga som behandlas i arbetslaget tillsammans med förskolechef

och specialpedagog. I år berörde vi ämnena projekt och lärmiljöer. Där arbetslagen fick

reflektera över fyra rubriker; vad de vill behålla, utveckla, avsluta och undvika. Alla

avdelningars resultat samlades sedan och blev till ett dokument i vilket de under

kompetensutvecklingsdagen fick välja ut de områden de ansåg som viktigast att arbeta med.

Ett mycket framgångsrikt sätt att belysa arbetet i det lilla arbetslaget som en möjlighet att göra

förskolans utveckling meningsfull och förankrad till var i utvecklingen förskolan befinner sig.

Kollegialt lärande sker dock i många forum och på olika sätt, ovanstående är ett av

förskolechef organiserat sätt att bedriva detta arbete.

Årshjul/Kalendarie – Tydlighet och väl förberett dokument som gör det enkelt för varje

medarbetare att se vad som är på gång. Lättare att planera och strukturera verksamheten.

Projektplan samt avstämning – Arbetslagen får presentera sitt kommande projekt för

förskolechef. Mål, syfte och metoder. Vid projektavstämningen som sker på Projektgruppen

inom SKA presenterar man var man befinner sig i projektet utifrån fokusfrågor. Under våren

var våra fokusfrågor: Barnens delaktighet i projektet samt Lärmiljöer

Kvalitetsrapport – Fylls löpande i över året. Denna behöver förändras och förbättras.

Avdelningarna sätter själva sina mål och det blir svårt att bedöma en måluppfyllelse. Inför

kommande läsår behöver vi utveckla kvalitetsrapporten och sätta upp gemensamma mål

(enligt SMART modellen) för att lättare få fatt på analysen. Pedagogernas kvalitetsarbete

behöver också förenklas.

STRATYS

Händelser under året:

- Öppet hus med skapande

- Musikteater på musikskolan, Klas Klättermus

- Gymnasiesärskolans musikal

- Bioteater Snick och snack 18/10 2016

- Besök på brandstationen

- Lucia – 5 åringarna gick Lucia för förskolan, föräldrarna samt äldreboendet Väpnaren.


- Julfest, Påskfest, Midsommarfest

- Teater – Mössens julafton – pedagoger spelade teater för barnen på julfesten.

- Förskolans dag – Antilopenloppet –

- Aktivitetsdag på Holmsgården, 4 åringar

- Besök på Skäralid – 5 åringarna

- Teater Pettson och Findus i Parken

- Studiebesök på Cafe Hjärtat – projektavslutning med föräldracafé - en avdelning

- Dropp in med powerpoint om verksamheten, Book creator

- Studiebesök på Tegelbruksskolan – någon avdelning

- Internationell familjefest (knytkalas)

- Föräldraråd

- Grupphandledning i arbetslag för att förbättra gruppdynamiken och öka

kommunikationen

Avdelningarna presenterar sina projekt

För att du som läsare av denna kvalitetsrapport ska få en känsla för hur vi på Antilopen

arbetar så väljer jag att lägga upp den del som rör projektet och måluppfyllelse enligt läroplan

och som pedagogerna själva skrivit.

Impalan 1-2år

Vi jobbar med barnens BÖRJOR som innebär att det tänkta materialet tas fram (t.ex vatten,

sand, färg eller lera. Pedagogerna följer nyfiket utvecklingen mellan materialet och barnen

genom att filma, ta kort, observera, reflektera o utvärdera.

Mål: Att introducera ett material för barnet och nyfiket följa deras utveckling i samspel

med materialet och kamraterna.

Beskriv hur läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap

och teknik, värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet:

Insatser

Vi har lagt bilder på golvet och satt upp bilder på väggarna som visar vad vi har gjort.

När barnen visar intresse för det vi dokumenterat pratar vi med barnen om det.

Vi samtalar mycket med barnen och sätter ord på vad de eller vi gör.

Sånger använder vi oss av dagligen.

Vi använder ordet matematik och räknar frukter, fingrar, bilar osv

Vi jämför stor-liten, mycket - lite, tung - lätt, hög låg

Vi sorterar klossar i färger

Vi räknar barnen

Vi tränar att vänta på sin tur

Barnen har möjligheter att undersöka vardagliga tekniska saker såsom burkar, flaskor,


kartonger, öppna och stänga dörrar, lådor, vattenkran och annat som finns runt omkring dem i

vardagen.

Vi blåser såpbubblor som flyger iväg och spricker eller blir itu petade av barnen.

Vi uppmärksammar barnen på det som sker i naturen och i vår närmiljö.( t.ex maskrosens

olika stadier, blommors olika utseende, doft, springvattnen i byn m.m)

Vi pratar om sol, regn, snö, is.

Vi försöker medvetet att bemöta flickor - och pojkar på samma sätt, tänka till när det gäller

färgval, uppmuntra alla barn att leka med alla saker och varandra.

Barnen tränar sig själva hela tiden både grov och finmotoriskt. Vi pedagoger försöker att

"sitta på händerna" för att barnen ska utvecklas individuellt så mycket som det går utan att vi

stoppar dem. Tex klättra på mjuka kuddar, klättra upp på stolar, sitta på lågt bord och bygga

lego. Hoppa, springa, klättra mm när vi är ute.

Hur stöds varje barn individuellt och i grupp:

Pedagoger är härvarande med barnen och hjälper och stödjer dem i leken. Vi ger dem redskap

att fungera i den sociala tillvaron och förstärker deras positiva beteende med såväl material

som kamrater.

Resultat/bedömning av måluppfyllelse

Vi upplever att detta arbetssätt gagnar både barn och pedagoger. Det ser vi genom att barnen

utvecklas och verkar tycka det är roligt och spännande. Vårdnadshavare bekräftar detta.

Analys av resultat:

Vi upplever att våra metoder har varit bra eftersom barnen har utvecklat sin förmåga att vänta

på sin tur, är mer koncentrerade, utvecklat ordförrådet och börjar ta kontakt med varandra

genom att gå fram och klappa på varandra.

Våra Börja projekt har visat sig vara framgångsrika, då vi på ett bra sätt får syn på barnens

olika nivåer och hur de utvecklas.

Åtgärder för utveckling/identifiering av

Pedagogerna reflekterar tillsammans. Pedagoger uppmärksammar när barnen tittar på

dokumentationer och är härvarande och pratar om vad bilden handlar om. Dokumentation i

dokumentationen. Vi fortsätter med våra " BÖRJOR".

Kotten 2-3år

AKTUELLT PROJEKT - Lärmiljö med språk

Mål: Vi vill få barnen delaktiga i utformandet av lärmiljön inomhus.



Eftersom vi under denna termin har haft LÄSLYFTET har fokus lagts mycket på språk och

kommunikation. Projektet har gått hand i hand med LÄSLYFTET.

Språk/kommunikation - sagor, sånger, ramsor, vardagskommunikation, bilder, samtal om

böcker.


"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och

begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor,

argumentera och kommunicera med andra."

Under våren har vi fokuserat på att göra matematik och naturvetenskap och teknik mer synlig

i vår lärmiljö. Matematiken synliggörs i morgonsamlingen med närvarokottarna samt i våra

lärmiljöer. Barnen pärlar olika mönster på pärlplattor. Vi har köpt in olika saker till

konstruktionslek bland annat hammare och spik med former, bilar man bygger själv med hjälp

av magneter mm.

Matematik - räkna barnen tillsammans, dela frukt, sortering av leksaker, lägesord.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin matematiska förmåga att föra och

följa resonemang."

Naturvetenskap och teknik - rulla olika föremål, vattenlek, årstider genom vårt träd,

skräpplockardag. Vi har under våren planterat "överraskningsfrö" och samtalat om vad ett

frö/människan behöver för att växa. Under våren har vi grävt ner en planta för att se vad

kompostering innebär.

Vi värnar om vår närmiljö och vad som finns i den samt följer årstidsförändringar.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika

kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra."

Värdegrund/jämställdhet - grundtrygghet, bejaka jaget och behålla sitt jag i gruppen.

Alla barn har fått vars en kotte med sitt foto på som vi använder vid förmiddagsaktiviteten,

där ett barn varje dag får sätta upp kottarna på rätt veckodag. Detta för att tydliggöra vem som

är på förskolan och inte under dagen samt hur många vi är och vilka vi saknar. Vi lär oss även

veckodagarna då. Alla barn blir sedda och benämns vid namn vid aktiviteten. Att visa hänsyn

i en grupp. Förhållningssätt till kompisar och pedagoger. Turtagning. Vi har börjat att

använda "värdegrundsmaterialet" nu under vårterminen.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i

grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för

gemensamma regler." - uppmuntra dem att säga vad de tycker tex. säga stopp när man inte

vill. Även att berömma och ta hjälp av varandra. Under decembermånad använde vi oss av en

värdegrundskalender (adventskalender).

Motorik - utelek, promenader, balans, rörelselek/kroppsdelar, lera, rita, motorikbana mm.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning."

Insatser: se ovan.

Hur stöds varje barn individuellt och i grupp: Vi har under läsåret filmat gruppen och genom filmerna sett att barnen behöver mer stöd i sin

lek. Utifrån detta har vi pedagoger varit mer närvarande i barnens olika aktiviteter. Vi har

genom detta utarbetat olika strategier för de enskilda barnen.

Resultat/bedömning av måluppfyllelse:


Att ha återkommande aktiviteter och en tydlig grundverksamhet har visat sig vara viktigt och

gett positiva resultat. Barnen lyfts när de kan känna sig delaktiga i beslut.

Rutiner och struktur är positivt i vardagen för både barn och pedagoger.

Trygghet bidrar till ett bättre självförtroende och att man vågar ta plats och kommunicera i

gruppen.

Vi anser att barnen vågar mer och har lärt sig våra rutiner. Barnen har börjat se vem är JAG i

den stora gruppen.

Vardagskommunikationen har bidragit till språkutveckling hos barnen.

Under hela läsåret har vi arbetat utifrån LÄSLYFTET. Alla delarna i Läslyftet har bidragit till

att vi arbetat med vårt projekt: LÄRMILJÖ MED SPRÅK dvs att göra barnen delaktiga i

utformandet av vår lärmiljö på olika sätt. Vi har tillsammans tex utvecklat vår bilmiljö med

hjälp av symboler/skyltar från närmiljön, vår läsmiljö, vår affär mm. Läslyftet och projektet

har gått hand i hand.

Analys av resultat:

Vår grundverksamhet är viktig och möjliggör allt framtida arbete med vårt uppdrag. Nu när

barnen är trygga vill vi gå djupare och få barnen ännu mer delaktiga i verksamhetens olika

delar. Vi har under läsåret haft en föränderlig lärmiljö och ändrat denna utifrån våra

observationer och reflektioner i arbetslaget. Vi upplever det som att barnen trivs och vill

komma till Kotten.

Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden: Barnen kommer till hösten

fortsätta att få vara delaktiga i utformandet av våra lärmiljöer på olika sätt. Medan det

gemensamma projektet i huset kommer vara hållbar utveckling.

Solen 1-3år

Vi har valt att ta en ny inriktning i vårt språkprojekt. Vi har frångått arbetet med "Babblarna"

för att istället utgå från snäckor. Idén då vi fick ta del av en annan förskolas tidigare arbete

med snäckor. Vi såg genast stora förmåner med att arbeta med snäckor som utgångspunkt. Vi

introducerade idén för barnen och genast väcktes ett intresse.

Mål:

- Barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera på olika sätt och utvecklar såväl ordförråd

som språkförståelse

- Barnens intresse, tankar och teorier skall vara utgångspunkt.

- Läslyftet: Vi vill se ett ökat och förändrat kunnande inom barns språkutveckling samt öka

kunskapen om språkutveckling hos pedagogerna.

- Tillsammans vill vi vuxna utveckla den pedagogiska dokumentationen som verktyg samt

lära känna projektbaserat lärande som arbetssätt.



Vi tror på ett arbetssätt där projekt och läroplan går hand i hand och hålls levande i

verksamheten för att skapa en helhet. Vi arbetar för att bemöta och ta till vara på de tillfällen

som skapas naturligt. Nedan beskrivs konkreta exempel.


Språk/kommunikation: Genom att hela tiden hålla dialoger tillsammans med barnen skapas

möjlighet till språkutveckling. Vi är lyhörda för de tankar och funderingar som uppstår (vad är

en snäcka/snigel/nyckelpiga?). För att utöka och utveckla såväl ordförråd som språkförståelse

nämner vi saker vid deras rätta namn. I arbetet med snäckorna ges barnen möjlighet att sätta

ord på sina tankar. När de dessutom förmedlar dessa till sina kamrater och pedagoger

utvecklas även ett "nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med

ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra".

Matematik: Vi räknar antalet snäckor tillsammans med barnen, sex snäckor. Enbart i denna

lilla del får vi in mycket matematik genom att bland annat räkna, lägga till och dra ifrån.

Dessutom ges barnen möjlighet att träna på lägesord och har själva upptäckt och anammat

begrepp som "uppochner". I vårt snäck-race mötte vi begrepp som först, andra, sist osv vilket

innefattar följande citat ur läroplanen för förskolan: "utvecklar sin förståelse för rum, form,

läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp

samt för mätning, tid och förändring".

Naturvetenskap och teknik: Naturvetenskap har varit en naturlig del av vårt projektarbete

med snäckorna. Vi har pratat om var snäckorna bor ute i det fria, vi har letat efter snäckor, vi

har letat information om vilken miljö vi skulle skapa till snäckorna för att de ska må bra.

Tillsammans samlade vi sand, fyllde på jord och sådde gräs. Vi följde sedan utveckling av

gräsfröna som sedan blev till gräs och barnen gavs möjlighet att "utveckla sin förståelse för

naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla

kemiska processer och fysikaliska fenomen". Vi har dagligen sprayat vatten till snäckorna för

att skapa det fuktiga klimat som de trivs i. Som avslutning av projektet inför sommaren letade

vi upp en plats där vi trodde snäckorna skulle kunna bo och släppte sedan ut dem i det fria.

Dialoger med barnen har utgjort en stor del av vårt projektarbete, vilket innefattar bland annat

målet i Lpfö98, rev 2016, "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att

urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap".

Värdegrund/jämställdhet: I vårt projektarbete har de flesta barn visat ett stort intresse för

snäckorna. En del barn har varit väldigt framåt och vill känna, hålla och undersöka på nära

håll, medan andra barn är lite mer försiktiga och vill undersöka på avstånd. Varje barn har fått

vara delaktig utefter sina förutsättningar och önskemål. Detta är ett självklart förhållningssätt

för oss pedagoger, som också stöds i läroplanen "Hänsyn ska tas till barnens olika

förutsättningar och behov.". Genom att vårda och sköta snäckorna tror vi att barnen getts

möjlighet att utveckla sina empatiska förmågor.

Motorik: Projektarbetet har innefattat en hel del motoriska övningar, främst finmotoriska.

Barnen har delat gurka, vilket kräver både rätt teknik och koordination. Andra motoriska

övningar som vi haft i projektet är; måla med pensel, klippa och spraya med vattenflaska.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande".

Insatser:

Vi har arbetat en del i helgrupp men också i mindre grupper. Tillsammans med barnen har vi

skapat en så naturlig miljö som möjligt i ett akvarium till snäckorna. Vi har samlat sand och

jord för att sedan så gräs. Vi har följt de processer som skett i akvariet, både när det gäller

gräs som grott och mat som förmultnat. Vi har, inom projektets gränser, gjort en rad olika

moment så som till exempel tittat på videoklipp, ritat/målat snäckor, skapat sommarlandskap

men främst haft dialoger med barnen. Tillsammans med barnen har vi pedagoger utforskat


snäck-världen, vi har bland annat haft snäckorna i handen, sett dem krypa över en bricka på

bordet, sett dem sitta uppochner i akvariet och sett hur de gräver ner sig i jorden/sanden.

Vi har arbetat utifrån barnens funderingar och önskemål, vi har varit medforskare och

projektet har varit levande hela tiden. Vi har valt denna metod eftersom vi varit nyfikna på

detta arbetssätt och tror att vi, med denna metod, kan skapa förutsättningarna för ett lustfyllt

och meningsfullt lärande för barnen.


Vi lägger stor vikt vid att se varje barn och deras enskilda behov. Vi är lyhörda och

uppmärksamma på icke-verbal kommunikation. Vi anpassar lärmiljöer efter enskilda barns

behov, utan att det för den sakens skull är på bekostnad av övriga barns behov. Det är ibland

en utmaning och det kräver kreativitet och "utanför boxen"- tänk.

Genom att ständigt reflektera och analysera kan vi synliggöra både det enskilda barnets behov

och gruppens behov. Därifrån kan vi sedan utveckla verksamheten.


- Barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera på olika sätt och utvecklar såväl ordförråd

som språkförståelse

Vi kan se ett ökat kunnande i barnens förmåga att kommunicera och även ett ökat ordförråd.

Dialogerna har blivit längre och meningarna mer nyanserade. Vi upplever också att barnen

ställer fler och fler frågor, inte bara när det gäller projektet utan generellt fler frågor.

- Barnens intresse, tankar och teorier skall vara utgångspunkt.

Detta mål har varit centralt i vårt projekt (men också i hela verksamheten). Vi har hela tiden

lyssnat av, observerat och varit uppmärksamma på vad barnen vill och behöver för att utforma

arbetet.

- Läslyftet: Vi vill se ett ökat och förändrat kunnande inom barns språkutveckling samt öka

kunskapen om språkutveckling hos pedagogerna.

Vi pedagoger har under läsåret fått ökade kunskaper gällande barns språkutveckling, delvis

genom läslyftet. Vi har använt olika metoder för att stimulera/utveckla språkutvecklingen.Till

exempel har vi haft högläsning, bildpromenad, dramatisering av sagor m.m.

- Tillsammans vill vi vuxna utveckla den pedagogiska dokumentationen som verktyg samt

lära känna projektbaserat lärande som arbetssätt.

Vi är två stycken i arbetslaget som gått en kurs under vårterminen i pedagogisk

dokumentation, vilket har gett oss mycket. Vi har utforskat, utmanat och utvecklat vårt

arbetssätt.

Analys av resultat:

Vi tror att barnens ordförråd och språkförståelse har stimulerats på grund av att vi använder

oss mycket av sång. Vi sjunger dagligen och använder sånger som barnen känner igen. Vi tror

på upprepning, vilket också speglar andra moment i verksamheten (så som veckodagarna,

rim/ramsor och sagor m.m.). Vi väljer sånger där vi kan integrera många ämnesområden från

läroplanen, som till exempel matematik, språk, motorik och värdegrund.

Barngruppen har i stort sett styrt vårt innehåll helt och hållet. Vi har utgått utifrån barnens

behov, tankar och önskningar. Vi har introducerat olika aktiviteter/moment och försökt ”så ett

frö”, visar barnen intresse så har vi följt upp och utvecklat. Är intresset inte så stort så har vi

försökt ändra så att det passar barngruppen, eller valt andra aktiviteter/moment. Vi tycker att

detta arbetssätt passar både vår barngrupp och oss pedagoger. Vi ser stora fördelar med att

arbeta så här, till exempel tror vi att det är en risk att missa barnens egna tankar och


upptäckter om verksamheten är för styrd. Vi är övertygade om att vi pedagoger sätter ramarna

för verksamheten men barnens inflytande styr innanför ramarna.

Läslyftet har varit en del i det övergripande projektet, språkutveckling, men inte direkt i

arbetet med snäckorna. Vi har arbetat mycket med sagan om de tre små grisarna. Barnen visar

ett stort intresse och vill hela tiden mer. Eftersom sagan har presenterats på flera olika sätt

(bildvisning, dramatisering och film) så tror vi att intresset för de tre små grisarna har växt.

Barnen har getts möjlighet att uppleva sagan på flera olika sätt, med flera olika sinnen.

Dessutom är sagan lite spännande, kanske rentav läskig, vilket väcker många känslor hos

barnen.

Vi pedagoger ser på projektbaserat lärande ur annan synvinkel. Från att ha haft projekt

specifika dagar och tider till att ha det levande under alla dagar och hela dagen. Det finns risk

att missa barnens inflytande genom att arbeta på det förstnämnda sättet. Vi känner en lättnad

som pedagoger att inte stressa med alltför många planerade/förberedda moment, utan istället

låtit projektet leda oss. Det kan vara så att något hänt med snäckorna, till exempel att de fått

bebisar, och plötsligt handlade förmiddagen om detta. Vi har dessutom kunnat fånga upp fler

barn då det inte är ett måste att barnet är närvarande under ”projekttiden” utan projektet lever

vidare även för de barn som kommer på eftermiddagen till exempel.

Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden:

Skriva ner tankar, reflektioner och analyser.

Vi har kontinuerligt under terminens gång både reflekterat och analyserat väldigt mycket. Vi

tror att det varit mer under denna termin än vad vi annars brukar. Detta beror på nytt arbetslag

och förändrad barngrupp där det finns barn med speciella behov. Vi har varit tvungna att

utmana våra tankar, förutfattade meningar och vårt arbetssätt. Däremot har vi inte

dokumenterat detta så som vi önskar, därför är det en åtgärd att utveckla framöver.

Månen 1-3år

AKTUELLT PROJEKT - Språk

Mål:

- Utveckla barnens språk i de vardagliga situationerna.

- Utveckla lek och lär miljöer som kan väcka barnens intresse samt utmana de vidare.

Vi har sett att våra barn använder många olika sätt att uttrycka sig språkligt på, kroppen, ljud,

ord, meningar m.m. De imiterar, härmar, ljudar och pratar, osv.

Genom att tagit del av läslyftet kan vi också se vikten av att lägga grunden för barns

språkutveckling tidigt. Då vi jobbar med barn 1-3 år samt många av dem har ett annat

modersmål så riktar vi fokus på barns språkutveckling och vi vill utmana barnens språkande i

de vardagliga aktiviteter de möter.

Vi vill även skapa lärmiljöer som kan inbjuda till lek men samtidigt utmana barnen vidare,

intressera dem och bidra med lärande och utveckling.

Genom att arbeta med barns språkutveckling kan många av läroplanens mål integreras och vi

kan få en röd tråd samt helhet i vårt arbete.




"Sprak och larande hanger oupplosligt samman liksom sprak och identitetsutveckling.

Forskolan ska lagga stor vikt vid att stimulera varje barns sprakutveckling och upp muntra

och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse for den skriftsprakliga varlden. Barn med

utlandsk bakgrund som utvecklar sitt modersmal far battre mojligheter

att lara sig svenska och aven utveckla kunskaper inom andra omraden."

Då vi valt barns språkutveckling som projekt har de olika delarna fallit in under varandra som

en röd tråd. I alla ämnen har barnen kunnat utveckla sitt språk på ett eller annat sätt. Tex inom

matematiken har barnen fått lära sig enkel räkning, läges ord m.m. Inom naturvetenskapen har

de lärt sig otroligt mycket nya begrepp och förståelse för dessa, tex Vatten finns i olika former

och de har fått utforska olika, de har fått lära sig olika djur som lever i vattnet. I värdegrunds

arbetet har barnen fått lära sig begrepp som att vara en snäll kamrat, säga förlåt, stopp osv.

Och jättemycket inom motorik då barnen älskar att röra sig, dansa, klättra, hoppa, krypa osv.

Insatser:

Vi har använt oss av konkret material som tex. Bildkort, plast djur, nallar. Upprepningar,

härmningar, barnen kroppsspråk, ljud, musik, sång, dans, rörelser, böcker, ipads med olika

appar som stärker språkutvecklingen. Dessa olika metoder valde vi för att barnen visat

intresse för dessa olika och tyckte det varit roligt.

I observation av barngrupp fick vi syn på vad barnen har lekt med och vilket material de

använt. Avdelningen var kal och väldigt oinspirerande under hösten 2016. Detta fick oss att

2017 ändra om på avdelningen och skapa olika lek och lärmiljöer. Efter vi ändrat om och gjort

material mer tillgänglig för barnen kunde vi se att de i större utsträckning använde sig av

lekmaterialet mer och rörde sig i de olika miljöerna mer lekfullt, mer utmanande.


Alla barn har fått stöd utifrån dennes egna kompetens och utveckling.


Målen uppfylldes då samtliga barn tillägnat sig flera nya begrepp, för många av dem har

språket lossnat och de pratar i meningar, ställer frågor samt svarar på frågor. Barn med annat

modersmål har även de lärt sig olika nya ord samt ökat sin förståelse för det svenska språket.

Vi hat blivit mer medvetna om språkets olika uttryck och bättre på att bekräfta och fånga upp

barnens olika språkande.

Målet med lärmiljöer uppfylldes då vi helt utgått ifrån barnens intressen och olika behov då vi

skapa de olika. Vi kan genom observationer, dokumentationer och reflektioner se att dessa lär

miljöer ger barnen rika möjligheter av lekfullhet och lärande. Samtliga lärmiljöer är levande

och ändras/uppdateras efterhand som vi märker att de inte används osv.

Analys av resultat:

Vi kan se att vårt val av att skapa lek och lärmiljöer bidragit med att barnen utvecklats mer på

många olika sätt. De har fått ge sina uttryck av lärande samt utveckling genom språket, bild,


sång, dans, bilder, bygg m.m. Lärandet och lärmiljöerna har grundat sig från barnens intressen

och olika behov vilket gett dem mer inflytande över sin vardag på förskolan. Vi kan se en stor

utveckling och ett stort lärande på alla barn i vår barngrupp sedan januari 2017.


Vi har lärt att barn har många olika språk och många olika sätt att uttrycka sig språkligt på.

Att språket är lätt att ha i fokus då det går att utveckla och stimulera i alla vardagliga

sammanhang barnen möter i förskolan.

Att lärmiljöer är inget vi bygger som sedan är färdigt och ska bara stå, lärmiljöer behöver

fortsätta utvecklas samt bygga på allt efter barnens behov och intressen ändras.

Vi behöver bli bättre på att synliggöra barnens språkande i den pedagogiska dokumentationen

samt att våga ändra och utveckla lärmiljöerna mer tillsammans med barnen.

Alla i arbetslaget ansvarar.

Nallarna 3-4år AKTUELLT PROJEKT

Sagoskatten utifrån LÄSLYFTET då vi har många barn med annat modersmål än svenska

Mål:

-Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord

berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

-tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att

förstå sin omvärld.



Värdegrund, vi läser Kompisböckerna som handlar om värdegrund. Hur man ska vara mot

varandra , hur man gör någon glad.

Matematik- detta får vi in i de flesta vardagliga situationer- samling-räkna frukt-räkna

kompisar- vid dukning och bäddningen är barnen delaktiga och får in matematik där.Barnen

har lärt sig att använda ordet matematik och vet att det är det man använder för att ta reda på

hur många barn vi är. Vi räknar barnen när vi ska samlas, hur många barn är inte här, vi

skapar många möjligheter för barnen att få använda matematik.

Naturvetenskap- utifrån barnens stora intressen för ROLLEK så har vi integrerat en

"Bokskog " där barnen har varit delaktiga att tex göra en grill- för barnen kom på att man kan

ju inte ha en ugn i skogen.vi utvecklar och stimulerar barnens språk här i bokskogen, tanken

är att på ett spännande , roligt och lärorikt sätt introducera böcker om naturen som skapar

dialog. Med ett konkret material fångar vi här barnens intresse mycket enklare och gör det

både roligare och enklare att förstå innehållet. Vi har satt in böcker om naturen i skogskojan

och då det blev mörkt kom vi på tillsammans med barnen att vi måste ha en ficklampa-

teknik- denna bokskog utvecklas nu under en process tillsammans med barnen. Vi har gjort

fågelmatshus av mjölkpaket och hängt utan för fönstren så vi kan se,där barnen kan vara

delaktiga i naturupplevelser och värnar om naturen och djuren. Vi har sått paprika frö. Där vi


visar processen från frö till planta. Vi har grävt ner fruktskal i jorden när vi var i skogen för

att se processen , förmultning .

Motorik- NALLEGYMPA och rörelse lekar som varit kopplade till värdegrundsböckerna.

När vi promenerar till skogen så pratar vi om trafiken- sång om att gå över gatan- pratar om

vår närmiljö, allt vi ser, träd, fågelbo, grodyngel. Vi pratar om allemansrätten, inte bryta

grenar och inte skräpa ner.

Vi använder tecken som stöd till språket , mjölk, vatten, sova, kissa, frukternas namn. Vi har

format LÄRMILJÖER där man kommunicerar och på så vis tränar språket.

Vi har i vårt språk/ sagoprojekt har använt oss av Tripp trapp träd( Utbildningsradion)

pedagogiska appar, barnen har här fått lära sig att samarbeta kring ipaden, de har börjat våga

att själv använda ipaden för att filma, rita, spela.

Insatser:

Värdegrund - Vi arbetar i projektet "Sagoskatten" med tio Kompisböckerna som är ett

Värdegrundsmaterial.

Vårt värdegrundsarbete har visat att de tagit till sig hur man är en bra kompis, dela med sig,

säga stop, vänta på sin tur.

Vi har gjort en sammanställning över TRAS och Mio på hela barngruppen och försökt arbeta

utifrån de områden de inte uppfyller helt.


Vi har barnkonferens där vi pratar om varje barn utifrån TRAS och Mio Vi använder oss av

TRAS & MIO lådor( vi själv gjort) i leken och har dem tillgängligt i verksamhet.

Många av barnen har börjat intressera sig av att skriva sina namn , så vi har gjort bokstäver på

mjölkkorkar så att barnen kan skriva sina namn och andra enklare ord. Vid dukning är barnen

med och här får vi in matematik, instruktioner, samspel , språk , kategorisering , sortering.


Genom att vi pedagoger varit medvetna om att vi har en grupp med 18 barn varav 11 har

annat modersmål än svenska , så har vi sett att barnet tagit till sig tecken som stöd , barnen har

fått större ordförråd, barnen har börjat berätta i längre meningar, barnen kan återberätta sagor

vi läst/ dramatiserat. Vi har använt oss av appen Book Creator när vi tillsammans utformat

deras utvecklingssamtal, barnen har varit delaktiga i detta då vi spelat in en del sångertex. På

detta sätt har vi fått tysta / blyga barn att våga prata.

Analys av resultat:

Vi ser skillnad på barngruppen då vi medvetet arbetat systematiskt med LÄRMILJÖER

utifrån barnens intressen, språket hos barnen har utvecklats då vi använt tecken som stöd. Vi

har medvetet arbetat med rutiner så att barnen har känt sig trygga med dagsrytmen. Vi har en

lugn start på morgonen med lugn musik, vi har tydliga LÄRMILJÖER, vi har plockat in

naturen genom att projicera upp på väggen film om skogen och dess naturljud, vi har byggt en

sagokoja i vår " bokskog", vi har genom utbildning lärt oss att visa barnen att läsning är en

skatt. Genom LÄSLYFTET har vi fått redskap för hur man introducerar en saga och

dramatiserar den. Vi får barnen att vara delaktiga och de inspireras av varandra och lär av

varandra.



Vi pedagoger har lärt oss att man ska göra samma sak på olika sätt då barnen lär sig på olika

sätt, tex sagorna i olika utföranden. Vi har lärt oss vikten av att filma barnen och se vilka

lärprocesser de är inne i och vilka intressen de har, vi har byggt upp lärmiljöerna utifrån detta

och utvecklat dessa efterhand. Vi ser att lärmiljöerna är som en tredje pedagog och barnen lär

sig under hela dagen.

Brusegruppen 3-4år AKTUELLT PROJEKT

Bruse utforskar omvärlden - med hjälp av sagor skapande och naturvetenskap.

Mål:

Ökad förståelse för omvärlden och andra människor.



Språk och värdegrund- sagoarbete (Alfons)läsa/ samtala under hösten. Har under våren

utvecklats i samband med Läslyftet, vi har arbetat med olika klassiska sagor både för språket

men också för samtal kring känslor och hur man är mot varandra. Drama, skriva namn och

bokstavslek, rim.

Matematik - spel, antalsuppfattning, pekräkning, siffror, jämföra.

Naturvetenskap - skogen, experiment med vatten/is, flyta/sjunka, ljus, tekniklådor.

Motorik - skogen, utelek, sånglekar, klippa, rita, pärla, lera.

Insatser:

Vi har delat i smågrupper 2 eller 4 för att alla ska få utrymme att komma till tals, hinna tänka

och prova. Arbetat med leklotteri/lekgrupper där barnen får träna på att samspela med olika

kamrater, inte bara den de själva väljer oftast och för att utmana dem att leka med andra saker.

Lekt regellekar med större grupp för att lära att följa gruppen, ” jag kan inte alltid få

bestämma själv”.


När vi delar upp barnen i små grupper hinner vi se och hjälpa varje barn. Vi lägger märke till

deras styrkor och svagheter och kan därför ge dem utmaningar/stöd utifrån deras olika behov.

Vi är medvetna om vilka barn som behöver lite extra stöd i lek med kamraterna och försöker

finnas där för att hjälpa i stunden.



Barnen har förmåga att samtala och berätta om hur man ska vara mot varandra, att vi är lika

värda, att vi ska vara rädda om naturen och våra saker, att de behöver ta ansvar för att hålla

ordning runt omkring sig.

Analys av resultat:

Även om vi hör att barnen kan berätta om hur man ska göra och vara så ser vi att många

fortfarande har svårt att omsätta det i praktiken. De ser inte sin egen roll i det som händer och

hur deras handlingar påverkar människor och saker omkring dem.


De behöver träna sig på att se sin egen roll och ta ansvar för sina handlingar.

Upptäckarna 4-5år Aktuellt projekt – Berta möter Snick och snack

Mål:

- Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå

rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler.

- utvecklar sin skapande förmåga i många olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse och

sång.

- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,

uttrycka tankar, ställa frågor och kommunicera med andra.

- Utveckla sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter.



Vi hade påbörjat ett projekt om Draken Berta, där barnen fick utföra olika experiment efter att

de mött henne i en saga. Barnen visade ett stort intresse för detta, därför ville vi sammanföra

Berta med Snick och Snack som är ett värdegrundsprojekt och ge barnen ett verktyg för hur

man är en bra kompis. Projektet växte och förändrades med barnens tankar och idéer. Barnen

tog med Berta i olika miljöer och visade henne hur det ser ut på olika platser.

Vi har även arbetat med Kompisböcker i vårt värdegrundsarbete - barnen kände igen sig i de

olika situationerna. I en av böckerna hade kanin ett mjukishjärta, isamråd med barnen fick

barnen som ville sy sin mjukisfigur - en del barn ville sy ett djur ifrån Snick omSnack.

I projektet skapade vi lärmiljöer med barnen där vi tog tillvara på barnens intresse för att

bygga och skapa - utveckla och ta tillvara på de hundra språken men även stärka barnens

talspråk.

Barnen återger varför Bitis är ledsen.

- han blir retad.

- alla får lov att vara olika, vi är ju olika.


Senare på dagen ser vi några barn leka i lärmiljön. Vi hör dem säga olika " repliker" roller.

När barnen sen får skapa figurerna av leran hör jag ett barn säga - stackars kanin som inte får

vara med o leka (trodde inte barnet hade uppfattat/förstått avsnittet ; hämtat ur

reflektionsprotokoll)

Sidoprojekt som barnen var nyfikna på var hur lever Rafferäv - detta ledde till att vi tog reda

på hur rävar lever.

Barnen tyckte att Berta skulle ha en vulkan detta ledde till att vi tillsammans med barnen

skapade ett dinosaurielandskap. Här har barnen haft många stunder med lek.

Vulkanen har sen återkommit i olika experiment. (se teknik ).

Vi har sett att i barnens arbete med att använda kreativt skapande har de kommunicerat med

varandra, undersökt. Vi pedagoger försöker använda frågor som är öppna till barnen. Vad

händer om du häller färgen så .......... prova. Hur förändrades det.

Vi har hört barnen relatera till händelser i Snick o Snack som - man ska få vara med, man kan

hjälpa varandra.

Även i läslyftet har barnen fått använda många sinnen som stöd för att lära och återuppleva

sagan tillsammans.

Vår önskan är att utveckla en större gemensam grund som barnen kan använda i sin rollek.

Matematik Naturvetenskap Teknik

Som i allt vi gör har matematiken även varit en naturlig del i vårt projekt. I skogen har vi

använt oss av mycket matematik, vi bygger, jämför och mäter längd på pinnar, benämner och

för in ord som längre, kortare, lika lång.

Vardags matematik, räkna barn, hel o h halv frukt, dukning,

Olika sällskapsspel där matematik kommer in i sitt sammanhang, antal, först, sist mittemellan,

mer mindre, fler, flest, färre ...........

Följa mönster med pärlor, upprepa, varannan.

Appar på IPad - där olika färdigheter övas på olika nivåer o intresse.

I barnens byggen - balans, högt, lågt.

Tyvärr fick vi inget fungerande nätverk på avdelning förrän i mars månad.

QR koder - sagor tillgängliga på olika språk.

Filmer o bilder tillgängliga för föräldrar o barn.

Naturvetenskap

Vi har haft olika experiment för att synliggöra Flyta sjunka. Hur vatten rinner, Vattnets olika

former vid snö, is, värme. Här kommer även matematiska begrepp in, volym. Undersökt vad

finns i snö - smuts,kryp.

Godis vad händer när det läggs i olika vätskor. Barnen var imponerade att godisråttan blev

mycket större i sirapen. Barnen ville veta mer och frågade varför godis växte olika i olika

vätskor.


Växters livscykel - här brände det till med barnens intresse, de introducerades med film om

växters liv, Vi hörde några barn säga - de dör om de inte får vatten. Längre fram blev fler barn

medvetna om att även solen var viktig. De har vävts in drama, sånger o film om detta.

Barnen har fått plantera olika växter o jämfört hur fröerna såg ut. De är små, stora, titta de är

svarta.

Vi följer vårt årstidsträd - barnen har undersökt förändringarna. Vi har hört barnen säga att

knoppen är klippig, den har blivit stor, den har växt .

Teknik - programmering av Bee. Olika uppgifter språk, matematik. Logiskt tänkande! Vad

händer om jag trycker så eller Hur ska jag ta Bee till en bestämd plats.

Hur får vi de olika byggena att bli hållfasta- barn lär barn.

Bygga med sugrör. Undersöka ljusbord

Fysikaliska fenomen

Tillsammans med Berta undersökte barnen vilka material stearinljus, spik, russin, äppelbitar

som sjönk i olika vätskor vatten, matolja eller sirap.

Någon annan gång jämförde vi deg med jäst och utan jäst i ljummet vattnet. Barnen fick se att

båda sjönk och sedan en deg flöt upp. De såg skillnad på degens volym. Barnens reflektioner

var att degen med jäst var jättekladdig och äcklig att ta på.

Reflektion efter filmat från experiment med snövulkan. ( bakpulver, diskmedel, vinäger, färg)

Barnen tror att det rinner färg på ena sidan av vulkan för att personalen har hällt mest färg i

muggen på den sidan.

Experiment som visar hur vatten/ färg rinner- Skrynkelkonst- skålar av papper

Barnens reflektioner var.

Färgen åker ner.

Oj det blev grönt. ( när blått o gult blandades)

Det rinner för det är brant

Personalens reflektion av filmsnutten på aktiviteten. Bra vi såg saker som vi inte hade lagt

märke till. Vilka barn som pratade eller var tysta. Vi tror att de som var tysta var fullt

koncentrerade på aktiviteten

Vattendropp lek - NTA

Tallriksgubben som rör sig.

Barnen blev förvånade att gubben rörde sig.

Barnen hade olika förslag på vad det var. Den simmar sa barnen när den rörde sig.

Den snurrar som mig......

Vattnet gör så att färgen lossnar.

Stjärnorna 4-5år AKTUELLT PROJEKT

Mål:


Vi ville på ett lustfyllt sätt väcka barnens intresse för naturvetenskap, där vi träffade Draken

Berta i sagoboken om Draklandet, boken handlade om Bertas upptåg, och vi fick möta olika

expriment på hennes resa. Vi vävde även in sånger, språklekar, rim och ramsor om Berta och

hennes vänner i berättelsen.

I början fångades barnen av dramatiseringen runt Berta, men det blev svårt att driva vidare

som projekt pga att vi upplevde ingen röd tråd i berättelsen med Berta.

Det hade krävts för mycket tid då det var lite svårt att väva in materialet som en röd tråd, till

ett sammanhang / projekt.

Vårtermin 2017: Avdelningen flyttade in i nya lokaler, i anslutning till Fritids, med flytten

upplevde vi att vi kunde vara mer närvarande/härvarande i barnens lek, och då upptäckte vi

intresset hos barnen för kassaapparat och gå och handla.

Dialogerna mellan barnen handlade om att gå och fika, och idéen till att bygga upp ett café

föddes.

Vi samtalade med barnen, vad är ett café, vad gör man när man fikar?

En del visste, andra var inte bekanta med ordet, hur tar vi reda på?

Studiebesök på café hjärtat gjordes, barnen fick dokumentera hur det ser ut på ett café, både

var man har kakorna, kaffekoppar och annat. Barnen förde dialoger och ställde frågor till

cafépersonalen.

Vi gick igenom bilderna i smågrupper, pratade om vad vi såg, hur ska vårt café se ut och vad

för kakor ska vi baka? Hur lägger man upp och serverar?

Barnen fick olika uppdrag i cafeprojektet.



Insatser:

Språk/kommunikation: I projektet utvecklar barnen sitt ordförråd samt sin förmåga att

uttrycka tankar, ställa frågor och kommunicera med varandra.

Matematik: I färdigställande av caféet arbetade barnen med olika matematiska begrepp

genom bl.a. form, antal, storlekar, måttenheter.

Värdegrund: Genom rolleken i caféet kan vi stimulera barnens samspel och hjälpa dem

bearbeta konflikter, samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandras

olikheter.

Motorik: i arbetet med Berta vävde vi in sånger rim och ramsor och lekar med rörelser. Vi

utevistelse har vi organiserade lekar där barnen har rörelse. Promenader där vi även pratar om

och tränar trafikvett. Finmotoriskt övningar vävs också in i verksamheten med skapande och i

eget val.

Naturvetenskap/teknik:

Vi ville på ett lustfyllt sätt väcka barnens intresse för naturvetenskap. I Sagoboken om Berta i

draklandet fick vi möta henne i olika upptåg och olika experiment. Det visade sig att barnen

var intresserade av färger och dess egenskaper och vi experimenterade på olika sätt med

färger. Under våren har barnen mött olika experiment efter vad vi hört/sett de har visat

nyfikenhet kring. Så som färg, luft, hologram, vatten. Vi har smått arbetat med att

programmera "Bee bot" med vissa barn.



Barnen delas upp i mindre grupper vid aktiviteter där de blir sedda och möjlighet till dialog

och samspel. Vi lyssnar av barnen och utvecklar lärmiljöerna efter deras behov.


Barnen tar egna val vid lek och samspelar med varandra. I cafeprojektet samspelar och

konverserar barnen med varandra.

Analys av resultat:

Värdegrundstankar syns hos barnen i deras cafelek, de visar hänsyn, hjälper varandra, väntar

på sin tur. Inspirerar varandra till fortsatt lek med våra språk och matematikmaterial.


Arbeta med barnen i smågrupper med olika projekt

Barn ska uppleva trygghet och trivsel -

likabehandlingsarbetet

Mål:

- Trygghet, gemenskap och lustfyllt lärande

- Alla ska tycka det är roligt på förskolan

- Erbjuda barnen aktiviteter som utmanar dem att våga samt utvecklas och som bidrar till en

trygg verksamhet

- Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig

- Vi vill bemöta, bekräfta och se alla barnens olikheter samt erbjuda dem en god omsorg och

trygghet i verksamheten

- Förskolan ska vara något att längta till, känna trygghet och delaktighet i verksamheten

- Att skapa en trygg miljö med rutiner, lärmiljöer och härvarande pedagoger

Hur har läroplanen genomsyrat likabehandlingsarbetet:

Alla kvalitetsredovisningar visar på att de har en tydlig tanke och koppling till läroplanen

utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Avdelningen Solen knyter samman det på detta vis:

”För oss är allas lika värde en självklarhet, vilket vi får stöd av i läroplanen där det står att ”förskolan ska sträva

efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning”. Vi

lägger stor vikt vid att se och bekräfta varje barn, varje dag. Vi ser till det enskilda barnets behov och försöker

tillgodose dessa i största möjliga utsträckning, vilket läroplanen också menar att förskolan ska. Med tanke på vår

barngrupp, där det finns barn med speciella behov, har vi ett stycke som kännetecknar vårt arbetssätt.

”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och

stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så

långt som möjligt” (Lpfö98, rev 2016).”


Insatser:

- Se varje barn varje dag, uppmärksamma de som är på förskolan men också nämna de som

inte är närvarande – alla barn ska känna sig betydelsefulla både som person och för

verksamheten.

- Föräldrakontakt som bygger på trygghet och tillit

- Tydlig grundverksamhet, alla barn vet vad som förväntas av dem så att de kan fokusera på

det roliga och lustfyllda lärandet.

- Gemensam barnsyn och tron på det kompetenta barnet.

- Värdegrundsmaterial ex kompisböcker, Snick och snack

- ”råd” där barnens röst får komma till tals (demokrati)

- Utveckla lärmiljöerna efter olika behov

- Förbättrat arbetssätt och bemötande.

- Vara en god förebild

- Positiv förstärkning – lågaffektivt bemötande

- Planering för att skapa mindre grupper för att ge barnen möjligheter att komma till tals. Det

gör det lättare att utgå ifrån barnets behov och inte bara gruppen.

- Göra barnen delaktiga i sin dag på förskolan och utformandet av sin lärmiljö.

- Gemensamma regler på avdelningen kända av och i vissa fall skapade av barnen

- Alla behöver inte göra allt.

- Vi strävar efter en verksamhet som är för alla barn där vi anpassar verksamheten samt vårt

arbetssätt efter varje enskilt barn men även gruppens behov.

Hur stöds varje barn individuellt och enskilt

- Utgår ifrån barnets behov av utveckling.

- Förhållningssättet hos pedagogen som uppmuntrar individen att våga, att klara att försöka

och bli bekräftad.

- Att vara en god förebild

- Medvetet förhållningssätt i barngruppen

- Tydlig grundverksamhet

- Skapa möjligheter för stunder under dagen då man kan befinna sig i sammanhang med

mindre grupp och en lärmiljö som skapar möjlighet att dela barngruppen spontant.

- Individuella lösningar ifall det gagnar barnet.

- Kända vikarier

Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning:

Samtliga avdelningar upplever att de uppfyllt sina mål. Någon avdelning känner att de

påverkats lite av olika omständigheter ex nyöppnad avdelning med många inskolningar som

följd, personalförändringar upplevs också ha påverkat detta arbetet. Man benämner oftast


barnsyn och en tydlig grundverksamhet som de vinnande nycklarna i arbetet med

likabehandling och värdegrund.

Föräldrakontakten, framförallt vid inskolningen benämns som extra viktig.

Flera avdelningar har gjort en iakttagelse att barnen har svårt för att omsätta värdegrunden i

praktiken. Man kan prata värdegrund genom de metoder man använder så som Snick och

Snack och Kompisböckerna men när det är på riktigt så kan de inte omsätta det i verkligheten.

Trygghetsenkäten som genomfördes under våren 2017 visade på Förskolan Antilopen samma

som i övriga kommunen att barnen inte upplever sig ha någonstans att ta vägen om de vill

vara i fred. Detta tog vi upp till diskussion och det har blivit till en medveten tanke när man

tittar på sin lärmiljö. Samtidigt som pedagogerna fick reflektera kring sitt eget bemötande. Är

det okej att vara ledsen ifred? Är det ok att vara själv ibland?

Analys av resultat:

Pedagogerna har hittat olika metoder för att arbeta med värdegrunden med barnen. Det

intressanta är att barnen inte kan omsätta värdegrunden i ”praktiken”. Det kan vara så att

pedagogernas förhållningssätt behöver bli ännu mera närvarande i leken och lärandet.

Att fortsätta vårt arbete med en gemensam samsyn som inte gör förändringar så påtagliga. Där

barnen kan känna trygghet med samtliga pedagoger då vårt förhållningssätt och bemötande är

likvärdigt oavsett vem du möter.

Vara medveten om hur en förändring i barngruppen alt personalgruppen skapar för ”kriser”

och ge det stöd som behövs vid dessa tillfällen.


Fortsätta med: grundverksamheten, aktiviteter som utmanar och utvecklar individen

självkänsla, utmanande aktiviteter och lärmiljöer. Skapa goda förtroendefulla

föräldrakontakter.

Vara medvetna om vad förändringar gör för barngruppen och arbetslaget och att det är viktigt

att göra dem utifrån ett trygghetsperspektiv.

Pedagogisk diskussion – förhållningssätt – vad är ok?

Införa/implementera samsynen – Vår Magiska förskola

Hur syns barnhälsoplanen i er verksamhet?

Mål:

- Vi arbetar för att alla barn ska få en bra miljö som främjar deras utveckling, lärande och

hälsa


- Verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd, så lång som möjligt, får den

hjälp och stöd de behöver, för att gynna deras utveckling och lärande.

- Lärmiljöer som gynnar barnens utveckling och stimulera till lärande

- Se de specifika behoven hos varje individ och ge alla en likvärdig möjlighet till utveckling

Beskriv hur läroplanen har genomsyrat barnhälsoarbetet:

”För oss är allas lika värde en självklarhet, vilket vi får stöd av i läroplanen där det står att ”förskolan ska sträva

efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning”. Vi

lägger stor vikt vid att se och bekräfta varje barn, varje dag. Vi ser till det enskilda barnets behov och försöker

tillgodose dessa i största möjliga utsträckning, vilket läroplanen också menar att förskolan ska. Med tanke på vår

barngrupp, där det finns barn med speciella behov, har vi ett stycke i läroplanen som kännetecknar vårt

arbetssätt. ”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer

stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de

utvecklas så långt som möjligt” (Lpfö98, rev 2016). ” (Avdelningen Solen)

"Forskolan ska vara ett stod for familjerna i deras ansvar for barnens fostran, utveckling och vaxande. Forskolans

uppgift innebar att i samarbete med foraldrarna verka for att varje barn far mojlighet att utvecklas efter sina

forutsattningar." (Avdelningen Månen)

"Personalens formaga att forsta och samspela med barnet och fa foraldrarnas fortroende ar viktig, sa att vistelsen

i forskolan blir ett positivt stod for barn med svarigheter. Alla barn ska fa erfara den tillfredsstallelse det ger att

gora framsteg, overvinna svarigheter och att fa uppleva sig vara en tillgang i gruppen." (Avdelningen Månen)

Insatser

- Nätverksmöte med habiliteringen

- Resurs i barngrupp

- Handledning av specialpedagog

- Studiebesök på annan förskola för att ta de av arbetet med barn med särskilda behov

- Barnkonferenser

- handlingsplaner

- Positiv förstärkning/förväntningar att utvecklas

- Lekgrupper

- Lärmiljöer som stimulerar och utvecklar. Tydliga med en tydlig introduktion till materialet.

- TAKK och Bildstöd

- Pedagogiska diskussioner kring barnsyn, kunskapssyn och lärandesyn. Veckans ord!

- Systematiskt kvalitetsarbete – pedagogisk dokumentation.

- Utvecklat föräldrakontakten

- Skapa förutsättningar för att arbeta med barnen i mindre grupper

- Pedagogernas förhållningssätt.


- Pedagoger som är aktiva och är goda förebilder


- Gemensam samsyn, värdegrund och tydlig grundverksamhet

- Systematiskt kvalitetsarbete

- Specialpedagog vid behov och kontinuerligt

- God föräldrakontakt

- Delaktighet i sin vardag på förskolan

- Intervju med barnen där vi tagit tillvara på deras svar

- Utvecklar lärmiljön att möta varje barns styrkor med hänsyn till individuella behov.

- Använda hela dagen till projektet - låta det leva hela dagen.

- För barnen kända vikarier


”Vi ser att barnen utvecklas, de kommunicerar, leker och tar för sig mer än förut. De som

varit blyga vågar mer, de som inte velat göra saker blir inspirerade och provar”

”Vi har ökat vårt kunnande om de behov våra barn har. Vi har lärt känna barnen och kan

därför tolka och stötta i större utsträckning än i början av läsåret!”

”Barnhälsoplanen för Förskola och pedagogisk omsorg har vi hängande synligt för

föräldrarna!”

”Lärmiljöer har skapats tillsammans med barnen utifrån observationer. De pedagogiska

diskussionerna har bidragit till att vi fått en gemensam grund att stå på vilket gynnat både det

enskilda barnets och gruppens behov”

”Barnen är aktiva i våra lärmiljöer, tar till stor det egna initiativ vi d eget val, inspireras av

lärmiljöerna och utvecklar sina färdigheter. Materialet är lätt tillgängligt för barnen, som

används både i lek och planerad aktivitet tillsammans med pedagogerna”

Analys av resultat

Samtliga uttrycker återigen vikten av en tydlig grundverksamhet och en medveten och

gemensam samsyn.

Under barnkonferenserna har vi visat arbetsgången för specialpedagogiskt stöd och vi har

tydliggjort vikten av att skapa en väldigt bred bas som bygger på det förebyggande arbetet.

Pedagogerna ser vikten av arbetssätt som möter lärmiljön. Att se barns styrkor och vara

nyfikna på vad vi kan göra för barnen som behöver ett särskilt stöd.

Någon avdelning påtalar vikten av att repetera, att låta lärandet ta tid. Detta är något som är

viktigt och som forskning också visar att det bästa är att få prova, prova igen, visa en kompis.

Återbesöka dokumentationen flera gånger.

Åtgärder för utveckling/identifiering av förbättringsområden


självkänsla, utmanande aktiviteter och lärmiljöer. Systematiskt kvalitetsarbete


Vara medvetna om vad förändringar gör för barngruppen och arbetslaget - skapa

förutsättningar att svetsa samman arbetslag i ett tidigt skede.


Se över våra rutiner för inskolning – pedagogiska diskussioner kring detta. Gemensamt

material.

Skapa/utveckla/behålla goda förtroendefulla föräldrakontakter

Ge barnen tid, tid att lyckas. Ge barnen möjligheter att få syn på sin egen utveckling och sitt

lärande.

Utbildning i TAKK/bildstöd

Tidigare insatser för de barn som behöver, fler specialpedagoger, så de hinner vara ute mer i

verksamheten, mindre barngrupper.

Tillgängliga lärmiljöer – arbeta med material från SPSM

Hur syns handlingsplanen för modersmålsstöd i er

verksamhet?

Mål:

- Vi arbetar för att alla barnen ska få ett rikt språk på svenska och i den mån vi kan på deras

eget språk.

- Integrera de modersmål som är representerade i barngruppen/verksamheten.

- Fortsätta göra språkobservationer utifrån TRAS. Göra det till ett levande dokument i vår

verksamhet

- Stimulera barnens språkutveckling och ta tillvara på barnens nyfikenhet och intresse för

skriftspråket.

- Skapa en inspirerande och tillåtande miljö som möjliggör utveckling, lek och lärande.

Beskriv hur läroplanen har genomsyrat arbetet:

”Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin

förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.” (Lpfö98/16)

”känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.

”Förskollärare ska ansvara för att arbete i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och

utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling.” (Lpfö98/16)

Vi arbetar för att barnens ska få ett nyanserat språk och ett rikt ordförråd och

begreppsförståelse.

Utvecklar sitt intresse för skriftspråk och symboler.


Insatser

- Dramatiseringar, sång/musik, sagor, rim och ramsor

- Sagor på hemspråk med hjälp av QR koder.

- Samtal och dialoger i vardagen

- Samtal/dialoger med vårdnadshavare om språkutvecklingen

- Pratar om att det finns olika språk och dela med oss av våra olika språk.

- Integrera modersmålen i vardagen (räkna på andra språk, veckodagarna uppsatta på de

olika modersmålen, lyssna på musik/sagor på andra språk)

- Närvarande pedagoger

- Använda oss av de 100 språken (Att möta verkligheten på så många olika sätt som möjligt)

- Observationer/Sammanställning TRAS på gruppnivå

- Vid språksvårigheter har vi om möjligt använt flerspråkig personal som tolk.

- Specialpedagog

- TAKK, ordbilder, bildstöd

- Läslyftet som metod och kunskapsutveckling

- Språkhyllor/aktivitetsmaterial

- Biblioteket

- Pedagogisk dokumentation

Hur stöds varje barn individuellt och enskilt?

- Varierade storlek på gruppen – träna sina förmågor både i stor och liten grupp.

- Pedagogens förhållningssätt: närvarande, gå i dialog med barnet, tolka barnets intentioner

och hjälpa dem att sätta ord på sammanhang

- Vi gör observationer och har kontakt med specialpedagog

- Möta barnen utifrån deras behov både individuellt och i grupp.

- Vi tar hjälp av tolk eller flerspråkig personal för att möta föräldern vid utvecklingssamtal.

Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning:

- Barnen hjälper varandra oavsett språkbakgrund att förtydliga det man inte förstår.

- Barnen lär ut ord på sitt hemspråk till kompisar och vuxna

- Använder material och språkutvecklande miljöer

- Pedagogerna ser en utveckling av språket hos barnen.

- Pedagogerna ser också att många är språksvaga

- Man upplever på ett sätt att målet är uppnått men att det måste få fortsätta leva naturligt i

verksamheten.


- Dela barnen i mindre grupper påverkar språkutvecklingen.

- Gott samarbete och dialoger med föräldrar skapar goda förutsättningar.

- Barnen förstår att de måste kommunicera på svenska för att alla ska förstå, anvädner dock

gärna modersmålet med barn som talar samma.

- Visar intresse för läs- och skriv.

Analys

De som upplever att deras mål är uppnått har oftare ett mål som är direkt kopplat till att skapa

goda förutsättningar för lärandet i förskolan. Detta kan vara att synliggöra de olika

modersmålen, arbeta med lärmiljön på ett sätt som främjar språkutveckling.

De som inte har upplevt att deras mål är uppnått syftar oftare till mål som är kopplade till

barnens språkkunskaper. Detta kan vara en sanning då sammanställningarna av TRAS visar

på mindre goda resultat. Detta kan i sig bero på vistelsetider som inte gagnar det enskilda

barnet som har ett behov av språkstöd.

De avdelningar som möjliggjort för delning i mindre grupper (planerat och spontant) ser en

större språkutveckling.

Åtgärder för utveckling/identifiering av förbättringsområden:

- Främjande arbete ex samsyn (Vår magiska förskola), lärmiljöer, goda föräldrakontakter.

- Se över vistelsetiden för de barn som har låga vistelsetider. (15tim/vecka kanske behöver

utökas för att möta barnens utveckling och lärande)

- Planera och organisera för mindre grupper i vardagen. Allas ansvar att skapa

förutsättningar för detta.)

- Främjande språkutvecklande arbete.

GRÖN FLAGG

Mål:

- Närmiljön - Utforska och utveckla vår förskolegård

- Livsstil och hälsa - Kamratskap på förskolan

- Allemansrätten och återanvända

Beskriv hur läroplanen genomsyrat Grön Flagg arbetet:


"Forskolan ska medverka till att barnen tillagnar sig ett varsamt forhallningssatt till natur och

miljo och forstar sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjalpa barnen att

forsta hur vardagsliv och arbete kan utformas sa att det bidrar till en battre miljo bade i nutid

och i framtid."

"Verksamheten ska ge utrymme for barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och

larande saval inom hus som utomhus. Utomhusvistelsen bor ge mojlighet till lek och andra

aktiviteter bade i planerad miljo och i naturmiljo."

" Visa respekt for individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat

i forskolan, dar samhorighet och ansvar kan utvecklas och dar barnen far mojlighet att visa

solidaritet, stimulera barnens samspel och hjalpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut

missforstand, kompromissa och respektera varandra."

Vi har valt att kontinuerligt arbeta med barngruppen och individen att vara en god kamrat

och uppmuntra barnen till bra samspel mellan varandra. Detta har också bidragit till att

barnen säger förlåt, hjälper varandra mer, försöker att samspela och leka tillsammans och de

visar på att de kan leka med alla. Vi har inte haft mycket konflikter alls mellan barnen.

Vi har också arbetat mycket med naturvetenskap och tekniker under våren, barnen har lärt sig

otroligt mycket om olika tekniker ute på våra promenader men även naturvetenskapliga

fenomen.

Demokrati och delaktighet – barnen har genom att vi utvecklat vår pedagogiska

dokumentation fått syn på barnens delaktighet och följt barnens utveckling i projektet. Barnen

har dessutom fått komma till tals genom att de fått ge sina åsikter och man har synliggjort

demokrati genom röstning i barngruppen.

Insatser:

- Tagit tillvara på miljön både inne och ute men också vår närmiljö. Som inbjuder till lek

men även lärande.

- Vi talar varje dag med barnen om hur vi goda kamrater, vi är härvarande pedagoger så att

vi kan stötta, hjälpa barnen vid konflikter eller att komma vidare i deras olika samspel. Vi

lägger en demokratisk grund som gäller alla på förskolan.

- Värdegrundsarbete och likabehandlingsarbetet har genomsyrat även arbetet med Grön

Flagg

- Pedagogens förhållningssätt och förmåga att skapa förutsättningar för att ge barnen

erfarenheter och utmaningar inom Grön Flagg. Vi uppmuntrar till en gemenskap där alla är

välkomna och lika mycket värda.

- Några barn har fått möta Allemansråttan, man har tillfört material i miljöerna som syftar till

återbruk. Till det café som skapades användes både gammalt och nytt material och man

fick material som var återbruk från second hand butiker i Klippan.

- Återvinningsmaterial i lärmiljöerna, i skapandet och i olika spel.

- Aktivitetslådor för utelek

- Allemansrätten på barnens nivå



- Empati och förmågan att uttrycka den. Plockar skräp, månar om djur och natur.

- Medvetenhet kring naturens värde för människan och relationer skapade mellan barnen och

natur/djur/närmiljö

- God kamratskap mellan barnen – sociala förmågor – trygg barngrupp

- De olika gårdarna har lite olika förutsättningar. Den lilla gården har utvecklats lite mer och

de upplever att de kunnat tillföra och utveckla den med nytt återvunnet material för att göra

den roligare och mer intressant. Lilla Antilopen: ”Vi kommer under hösten fortsätta att

utveckla utemiljö mer. Vi har fått en del material av föräldrar och även skaffat själva som vi

kan återanvänd och skapa lärmiljöer av ute. Stora Antilopen: ”Vår utegård är fortfarande

torftig, vi väntar fortfarande på en del saker som vi blivit lovade (Sedan ombyggnationen

2013). Då vi blivit av med våra övervakningskameror så känner vi att vi personal inte vill

lägga ner tid på att strta projekt med barnen ute då vi vet av erfarenhet att det blir förstört

eller stulet.”

- God måluppfyllelse

Analys av resultat:

Våra aktiviteter inom Grön flagg och hållbar utveckling har fungerat då barnen har tyckt det

varit intressant. Vi kan i större utsträckning arbeta med detta ämne så det faller mer naturligt i

verksamheten.


- Vi har lärt oss att barn är intresserade av naturen och att det är lätt att koppla in Grön flagg

samt hållbar utveckling när vi arbetar med natur i fokus. Att vi kan även använda oss av tex

återanvända material vi får eller har trä, färg, saker vi kan skapa av som göra gården

inspirerande. Även ta in material och återanvända i skapandet där inne, i byggandet osv.

- Få grön flagg att vara en del av vardagen och en röd tråd i verksamheten som mynnar ut i

hållbar utveckling

- Fortsätta utveckla gården och erbjuda fler lärmiljöer

- En fortgående process

- Förbättra utemiljön – den utlovade miljön kommer på plats samt utvecklas.

Hög närvaro i förskolan

Mål:

- Ha tät kontakt med föräldrar då barn varit frånvarande längre perioder


- Förskolan ska vara något att längta till, känna trygghet och delaktighet i verksamheten

- God handhygien för att minska smittspridning och därmed nå högre närvaro

- Att barnen kommer till förskolan på de tider föräldrarna/barnet har behov av. Barnet följer

sitt schema så långt det är möjligt.

- Poängtera vikten av hög närvaro i förskolan

- Öppen och god kommunikation med vårdnadshavare kring deras barn.

- Skicka sms till de barn som inte dyker upp på angiven tid – ger mer statistik över närvaro.

Beskriv hur läroplanen genomsyrat arbetet:

”Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa goda förutsättningar för att varje barn

ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett

nära och förtroendefullt samarbete med hemmet”

”Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och

lärorik för alla som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda

en trygg omsorg.”

Insatser

- Följer handlingsplanen för hög frånvaro i förskolan

- Skapa trivsel och trygghet så att barnen längtar till förskolan, visar omtanke. Visar på olika

sätt för barngruppen att det är viktigt ex visar att de som inte är där blir omnämnda och är

saknade.

- Om barnet har haft låg närvaro som inte varit till följd av sjukdomar så har samverkan skett

mellan hem och förskola för att påverka vistelsetiden på ett positivt sätt. I vissa fall har

detta resulterat i utökad tid.

- Nära samarbete med hemmet genom dialoger, SMS om vikten av närvaron. Bygga goda

relationer med vårdnadshavare.

- God handhygien för att minska smittspridning och därmed påverka sjukdomsutbrott.

Hur stöds varje barn individuellt och i grupp?

- Vi visar varje barn att det är betydelsefullt, att det har en plats och uppdrag i barngruppen.

- Vi skapar trivsel och trygghet så att barnen längtar till förskolan.

- Utökad vistelsetid där behov finns.

- Genom att kontakta barnets vårdnadshavare vid oanmäld frånvaro, uppmärksammar och

uppmuntrar vi att barnen kommer till förskolan



- Frånvaron har minskat markant bland barnen och även blivit kortare när de är borta

- Vårdnadshavare meddelar i utökad grad frånvaro/närvaro

- Personalen arbetar i högre grad efter handlingsplanen för hög frånvaro i förskolan

- Goda relationer mellan hem och förskola

- Utökad vistelsetid vid behov

- IST har försvårat hanteringen av barnens schema och vistelsetid. Både för vårdnadshavare

och personal.

- Egenkontroll av hygien kan ha påverkat sjukdomsspridningen

- Hög närvaro enligt sitt schema. Barnen följer sitt schema men kan trots det ha låg

vistelsetid.

- Sjukfrånvaron kan upplevas som väldigt hög emellanåt.

- Att vi har många språk kan ibland påverka möjligheten att göra sig förstådd, mellah hem

och förskola.

- Dialogerna mellan hem och förskola upplevs har gett goda resultat.

Analys av resultat

Då barnens vistelse har blivit mer kontinuerlig så har barnen fått det lättare att komma in i

barngruppen vilket påverkar verksamheten då det ger goda förutsättningar för att utveckla

lärandet vidare. Påverkar barnens sociala utveckling, språk och lärande positivt att

vistelsetiden har ökat.

Goda kontakter mellan hem och förskola är mycket viktigt för att ha en god närvaro i

förskolan. Vårdnadshavare kommunicerar mer med förskolan när det gäller frånvaron och

visar på olika sätt att de förstår betydelsen av kontinuerlig närvaro.


- Förbättra/utveckla kommunikationen mellan hem och förskola där språkförbistringar råder

(använda tolk/annan språkkunnig pedagog)

- Förbättra/förändra IST systemet så att det blir enklare för vårdnadshavare/pedagoger.

Bland annat saknar vi möjligheten att kunna se föräldrarnas schema.

- Fortsätta arbeta med samverkan mellan hem och förskola

- Fortsätta arbetet med Handlingsplanen för hög frånvaro i förskolan.

Utveckling av föräldraråd/föräldraforum


Mål:

- Instagram för vårdnadshavare

- God kommunikation mellan hem och förskola

- engagera föräldrarna i förskolans verksamhet

- informationsbord på öppet hus

- varje barn tillsammans med sin vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan

- påverka fler föräldrar att närvara och deltaga i föräldramöten samt i andra sammanhang där

de bjuds in

Beskriv hur läroplanen har genomsyrat arbetet:

Lpfö 98/16:

”Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en

tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer.”

”Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten

och utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen”

Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och

föräldrarnas möjligheter till inflytande.

Insatser:

Föräldrainformationskväll för berörda vårdnadshavare vid förändringar som planerats.

Informationsbord vid öppet hus

Föräldraråd

Göra vårdnadshavare delaktiga i aktuellt projekt

Internationell familjefest – knytkalas

Dropp in – med powerpoint om verksamheten

Få föräldrar delaktiga i gruppen och det enskilda barnets förmågor genom att presentera

barnets utveckling i Book Creator.

Instagram som forum för informationsspridning och visa verksamheten i bild.


- vi har informationskanaler såsom instagram och månadsbrev, oklart hur mycket av denna

information som når fram till vårdnadshavare

- till informationsmötena har det varit god uppslutning, kan bero på personliga inbjudningar

och att det rör deras eget barn specifikt.

- Informationsbord vid öppet hus på hösten genomfördes.

- Internationell familjefest – uppskattat med god uppslutning.

- Föräldrarådet under våren, genomfördes men endast två föräldrar deltog.

- Projektet har på olika sätt engagerat föräldrarna, de har visat intresse, ställt frågor, hjälpt

till på olika sätt. Skapat möjligheter att fortsätta dialogen med sina barn. Intressant projket

skapar förutsättningar för att skapa ringar på vattnet som sprids till hemmet och ofta

tillbaka till förskolan.


Analys av resultat

För att öka närvaron vid föräldraråd/forum så behöver personalen engagera sig lite mer. Bli

mer personlig. Tala med föräldrarna om vikten av att delta i de olika forumen. Inte bara lita

till instagram/månadsbrev/anslag. Vad innebär det att vara med i föräldrarådet? Föräldraråd

kan behöva ersättas av andra forum där vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i

verksamheten.

Man ser en skillnad i hur olika aktiviteter skapar olika närvaro. De aktiviteter som man varit

noga med att påminna om och beskrivit vikten av att just De skulle komma också lockade fler

deltagare.

Engagera genom att ta tillvara på intresset för projektet, nå vårdnadshavarna genom barnens

intresse och delaktighet. Bjuda in i verksamheten. Vara noga med att synliggöra vår

planeringar, reflektioner och utveckling för vårdnadshavare.


- Öka förståelsen/engagemanget för föräldraråd/forum bland pedagoger som inspirerar

hemmet att närvara.

- Öka närvaron vid samråd/föräldraråd (förslagsvis ha samråd som en del vid ex Öppet hus

och föräldramöte, påminna på olika sätt)

- Möjliggöra för bra forum för information.

Vilket ökat lärande har skett hos er pedagoger under året?

”Läslyftet har gett insikt och ett ökat lärande hur man kan "läsa" en saga tillsammans med

barnen. Kollegialt lärande där vi har diskuterat och gett varandra verktyg i det fortsatta

arbetet. ”

”Vi har också sett vinsten av att alla pedagoger får gå samma kurs (Läslyftet) om bara några

få går, så får det inte samma lyft i verksamheten.”

”Vi har fått många nya tankar och idéer utifrån LÄSLYFTET som vi har använt oss av i vårt

projekt. Det var positivt med tvärgrupper bland oss vuxna i läslyftsdiskussionerna. ”

”Vi har fått utbildning i LÄSLYFTET där vi genom kollegialt lärande fått verktyg för att

utveckla kvalitén i förskolans undervisning- stärka det kollegiala lärandet och bidra till en

förändrad undervisnings och fortbildningsstruktur.”

”Ökade kunskaper i pedagogisk dokumentation. Att genom reflektioner och utvärderingar kan

vi föra arbetet framåt samt nå en bättre kvalitet i verksamheten. ”

”För att få ett projekt att fungera behövs det en bra grundverksamhet och en tydlig struktur.

Vi har även lärt oss att våra pedagogiska diskussioner under reflektionstiden har gett mycket

bland annat när vi samtalat om olika nyckelord ur läroplanen. ”

”Vi har lärt oss att göra en pedagogisk inlärning på många olika sätt, barn lär sig på många

olika sätt”


”Vi har lärt oss att använda och skapa pedagogisk dokumentation.”

”Att lär- och lekmiljöer är rum i rum som kan inspirera och utveckla barnen genom lek.”

”Vi har lärt oss hur viktigt det är att barnen verkligen får gott om tid att utforska och prova

sina nyvunna färdigheter. Vi se att det lönar sig att göra samma sak många gånger för att alla

ska våga. Vi vuxna har ju gärna lite bråttom och vill gå vidare. Det är viktigare med kvalitén

på det som blir gjort än att man hinner med mycket. ”

”Härvarande pedagoger ger en lugn barngrupp som ökar trivseln för alla.”

”Ökade kunskaper med IKT verktyg.”

”Arbetslagets samsyn har stor betydelse för barnens trygghet på förskolan.Det är viktigt att

arbetslaget vågar säga sin mening och kan ta kritik ( positiv eller negativ)utan att ta illa upp.

Kritiken är till för att utveckla verksamheten och arbetsmoralen på ett bra sätt.”

”Vikten av bra kommunikation och bra samspel mellan pedagogerna speglar barngruppen.”

”Att alltid bemöta barn och föräldrar professionellt i alla sammanhang. ”

”Vi har lärt oss att föräldrakontakten är viktig samt att bemöta och skapa en god samverkan

mellan förskola-hem.”

Utvecklingsområde som framkommit i utvärderingen och

som ligger till grund för vidare arbete:

Projekt och arbetssätt:

Ett projekt som innehåller ALLT – allt under ett ”paraply” – utnyttja delarna – ta det

med ro och inte forcera

Levande projekt – ”hela dagen” – minskar stressen och ökar meningsfullheten och

delaktigheten.

Barnens delaktighet i projektet/miljön

Utöka torgets möjligheter

Pedagogisk dokumentation – planering och reflektion

Medvetna dokumentationer – barns lärande

Mindre grupper /dela gruppen (möjligheten att kunna)

Använda de 100 språken

Skapande – ateljeér

Fortsätta utveckla lärmiljöerna


Utemiljön:

Utveckla utemiljön (De utlovade redskapen – vad hände med dessa?)

Skadegörelse – vad gör vi med den?

Markarbetet – en säkerhetsrisk – vad gör vi med den?

Trygghet


självkänsla, utmanande aktiviteter och lärmiljöer. Skapa goda förtroendefulla


Vara medvetna om vad förändringar gör för barngruppen och arbetslaget och att det är

viktigt att göra dem utifrån ett trygghetsperspektiv.

Pedagogisk diskussion – förhållningssätt – vad är ok?


Elevhälsan


självkänsla, utmanande aktiviteter och lärmiljöer. Systematiskt kvalitetsarbete

Vara medvetna om vad förändringar gör för barngruppen och arbetslaget - skapa

förutsättningar att svetsa samman arbetslag i ett tidigt skede.


Se över våra rutiner för inskolning – pedagogiska diskussioner kring detta.

Gemensamt material.

Skapa/utveckla/behålla goda förtroendefulla föräldrakontakter

Ge barnen tid, tid att lyckas. Ge barnen möjligheter att få syn på sin egen utveckling

och sitt lärande.

Utbildning i TAKK/bildstöd

Tidigare insatser för de barn som behöver, fler specialpedagoger, så de hinner vara ute

mer i verksamheten, mindre barngrupper.

Tillgängliga lärmiljöer – arbeta med material från SPSM

Modersmålstöd:

Främjande arbete ex samsyn (Vår magiska förskola), lärmiljöer, goda


Se över vistelsetiden för de barn som har låga vistelsetider. (15tim/vecka kanske

behöver utökas för att möta barnens utveckling och lärande)

Planera och organisera för mindre grupper i vardagen. Allas ansvar att skapa

förutsättningar för detta.)


Främjande språkutvecklande arbete.

Grön Flagg

Vi har lärt oss att barn är intresserade av naturen och att det är lätt att koppla in Grön

flagg samt hållbar utveckling när vi arbetar med natur i fokus. Att vi kan även använda

oss av tex återanvända material vi får eller har trä, färg, saker vi kan skapa av som

göra gården inspirerande. Även ta in material och återanvända i skapandet där inne, i

byggandet osv.

Få grön flagg att vara en del av vardagen och en röd tråd i verksamheten som mynnar

ut i hållbar utveckling

Fortsätta utveckla gården och erbjuda fler lärmiljöer

En fortgående process

Förbättra utemiljön – den utlovade miljön kommer på plats samt utvecklas.

Föräldraråd/forum

Öka förståelsen/engagemanget för föräldraråd/forum bland pedagoger som inspirerar

hemmet att närvara.

Öka närvaron vid samråd/föräldraråd (förslagsvis ha samråd som en del vid ex Öppet

hus och föräldramöte, påminna på olika sätt)

Möjliggöra för bra forum för information.

Övriga reflektioner och utvecklingsområden: - Färre mål – använda SMART modellen

- Se över kvalitetsarbetet – få fatt på analysen

- Göra kvalitetsarbetet mer meningsfullt för pedagogen att utföra – få dem att se den direkta

nyttan i vardagen.

- Barn som börjar skolan med bristande språk är hög. Anledningarna till dessa varierar men

det kan finnas ett ökat behov hos en stor andel barn i område väst där 15h/v eller

vistelsetider baserade på låg arbetstid/studietid för föräldrarna påverkar barnets

språkutveckling negativt. Det kan finnas ett behov av att se över hur vi kan göra det möjligt

att bedöma behovet av utökad tid, kanske utöka tiden för barn till

arbetssökande/föräldralediga/SFI (eller annan utbildning för nya svenskar)

Kvalitetsarbetet leder till nya mål för läsåret 2017/18

- Införa/implementera samsynen – Vår Magiska förskola

- Förändra/förbättra det systematiska kvalitetsarbetet

- Projektets mål – gemensamt projekt och mål – lärmiljöer – naturvetenskap och teknik

Genom projekt: ”Hållbar utveckling – om värden och omvärlden"

- Prioriterade målen för Klippan


Bilaga 1

Mål våren 2017

Antilopen bildar en helhet – en förskola

Gemensam arbetsplan - sätta ut riktningen

Pedagogisk dokumentation - få fatt på analysen

Pedagogiska miljöer - utvecklas och samarbetar med synsättet som ska prägla förskolan Antilopen

Syfte:

Vi behöver fortsätta utveckla vår känsla av att vara en helhet, den är påbörjad och det är med stor

glädje vi kan kavla upp armarna och börja arbeta mot gemensamma mål. Det är när vi kan stå enade

och samtidigt ta tillvara på kompetens och tankar i arbetslagen som vi på riktigt kan skapa den där

dynamiken och utvecklingen av förskolan.

Till vår hjälp att utveckla förskolan är den pedagogiska dokumentationen en nyckelfaktor, det är med

den och i närvaro med barnen som vi får syn på hur förskolan kan utvecklas.

Pedagogiska miljön - den tredje pedagogen. Vad är en lustfylld miljö, hur väcker en miljö nyfikenhet

och lust att lära? Vad finns i en miljö som utvecklar lärandet? Att ha en god pedagogisk miljö det ser

vi nog alla som viktigt...men vad är det och hur gör vi?

Metod:

SKA –grupperna – Deras olika arbetsområden som strävar efter att utveckla förskolan Antilopen.

(arbetsområden/struktur finns beskrivna i annat dokument)

Husmöten/ Personalmöten

Kurs i Pedagogisk dokumentation för barnskötare tillsvidare/visstids.

Studiebesök Frö och Freja – all personal

Kollegialt lärande

Avdelningsplanering/reflektioner


Utvärdering:

Antilopen bildar en helhet – en förskola – Under våren har pedagogerna i olika forum och på olika

sätt arbetat fram den samsyn som vi till hösten sjösätter. Denna är gällande både som samsyn men

också som en gemensam arbetsplan. Den bidrar också till att skapa en helhet av Förskolan Antilopen.

Pedagogisk dokumentation - få fatt på analysen – vi har börjat med att skapa enhetliga

dokumentation som vi använder och få struktur på den dokumentation vi har. Under nästa läsår

kommer vi att arbeta med att dokumentera systematiskt på ett annat sätt i bland annat en

powerpoint mall för att synliggöra analysen. Vi kommer också att ha gemensamma mål för att lättare

kunna mäta måluppfyllelsen.

Pedagogiska miljöer - utvecklas och samarbetar med synsättet som ska prägla förskolan Antilopen –

Samtlig personal var delaktig vid studiebesöket på förskolan Frö och Freja. Det gav mycket inspiration

och var värdefullt att alla hade varit på samma besök.

SKA –grupperna – De har fallit väl ut och varit uppskattade. Pedagogerna uttrycker att det har varit

mycket nytt under våren men det har aldrig blivit övermäktigt. Min analys av detta är att de upplever

att de förändringar som varit under våren har de varit väldigt delaktiga i. Det är tankar och idéer som

de själva bär som driver arbetet med förskolans utveckling. Som förskolechef och pedagogisk ledare

har det varit ett mycket bra forum för mig att inhämta kunskap kring var de befinner sig i sina

projekt, utmaningar de har, hur är arbetsmiljön på förskolan. Dessa har också bidragit till att vi nu är

på väg mot ett enat Antilopen.

Husmöten/APT har använts i stor utsträckning till att reflektera och arbeta med den samsyn som nu

är färdigbearbetad. Den finns att läsa i ett annat dokument.

Kurs i pedagogisk dokumentation - på Antilopen förskolan fick alla barnskötare gå en utbildning i

pedagogisk dokumentation. Denna berörde både hur barnsyn och kunskapsyn förändrats över tid

men också reflektioner kring den egna rollen, pedagogisk mijö och verktyg i pedagogisk

dokumentation. Syftet var att öka barnskötarnas kunskap dels för individens egen del men också för

att kunna möta arbetslaget som helhet. Denna kurs gjordes även tillgänglig för ytterligare ett av våra

områden och kommer att fortsätta höstterminen -17.

Analys:

De mål jag satte upp för våren 2017 är genomförda. Några av dem har blivit implementerade och

med något mål fortsätter arbetet under kommande läsår.

SKA – grupperna kommer att utvecklas med lite undergrupper. Men kommer att fortsätta i den form

de är med fokus på det kollegiala lärandet och delaktighet i fokus.


Vår magiska förskola Bilaga 2

Antilopens förskola

Öppenhet – professionalitet - engagemang

Vi har ett FÖRHÅLLNINGSSÄTT:

• som är tillåtande och välkomnande. Vi lär av varandra och ger positiv feedback – här vågar man göra

fel.

• där alla barn är allas!

• där vi ser, tar tillvara och lyfter fram allas starka sidor.

• där vi vuxna är medupptäckare och inspiratörer.

• där vi kompletterar varandra

Vi har ett utforskande ARBETSSÄTT

• där vi använder oss av barnens intresse, fantasi och kreativitet.

• där pedagogerna ställer didaktiska frågor. Vad, hur och varför?

• där vi använder oss av pedagogisk dokumentation som verktyg för att få syn på barnens och

verksamhetens utveckling.

• där arbetssättet anpassas hela tiden för att fungera med de olika barnens behov.

• där vi arbetar med problemlösning såväl enskilt som i grupp.

• där pedagogerna är lyhörda, lyssnande, härvarande, uppmärksamma, aktiva och tillåtande.

• där delaktighet och inflytande är en viktig del.

• där vi arbetar i projekt med barnen.

• Där vi vill ta tillvara på alla möjligheter till att gå i dialog med barnen.

Vi har en LÄRMILJÖ som är:

• Inbjudande

• Tillgänglig

• Väcker barnens nyfikenhet och lust att utforska

• Föränderlig


• Utmanar de 100 språken.

Pedagogen möter barnens upptäckter och……

• Undervisar

• Utforskar

• Stimulerar

• Utmanar …………TILLSAMMANS MOT EN MAGISK FÖRSKOLA

Documents

Beskrivning av verksamheten, arbetssätt, inne och utemiljö · 2017-10-18 · förskolan arbetar mycket med att skapa lärmiljöer som är utvecklande och inspirerande. Man kan se