SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

PEDAGOGISKA LÄRMILJÖER OCH

KREATIVA FORSKNINGSMILJÖER

– Samhällsvetenskapliga fakultetens framtida lokaler

Rapporten har skrivits av: Signe Borch, Christel Backman, Axel Carlsson, Malgorzata Erikson, Marita Fagerling, Maria Oskarson1, Anton Rundström

Inledning av Birger Simonson

   

1 Ann-Marie Ekengren ingick tidigare i arbetsgruppen. Maria Oskarson ersatte henne under höstterminen.

Innehållsförteckning  

Sammanfattning ............................................................................................................................................. 1  

Inledning ......................................................................................................................................................... 5  

Arbetsgruppens uppdrag och arbete .......................................................................................................... 6  

Arbetsgruppens utgångspunkter ................................................................................................................. 7  

Behov och visioner – vad saknar anställda och studenter? ..................................................................... 9  

Integrerade miljöer ..................................................................................................................................... 11  

Pedagogiska lärmiljöer ............................................................................................................................... 13  

Utgångsläge ............................................................................................................................................. 14  

Lärmiljöer ................................................................................................................................................ 15  

Active learning classroom och laborativa lärosalar ...................................................................... 16  

Informella lärmiljöer ......................................................................................................................... 22  

Diskussion och rekommendationer .................................................................................................... 30  

Kreativa forskningsmiljöer ........................................................................................................................ 32  

Utgångsläge ............................................................................................................................................. 32  

Kontorsmiljöer ....................................................................................................................................... 33  

Cellkontor ........................................................................................................................................... 33  

Öppna kontorslandskap ................................................................................................................... 34  

Flexkontor, aktivitetsbaserade kontor och kombikontor ........................................................... 35  

Diskussion och rekommendationer .................................................................................................... 36  

Rekommendationer för fortsatt arbete ................................................................................................... 37  

Referenser .................................................................................................................................................... 38  

Bilaga 1. Analysverktyg för skapande av visioner för lärmiljöer ......................................................... 40  

1

Sammanfattning  

Utifrån arbetsgruppens uppdrag har vi disponerat arbetet utifrån följande tre frågor:

• Vad för typ av lärmiljöer behöver Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner?

• Vad för typ av kontorsmiljöer behöver Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner?

• Ska kontors- och lärmiljöerna vara integrerade?

Vi har tagit utgångspunkt i Göteborgs universitets policy för pedagogisk utveckling, pedagogiska

idéprogram och Vision 2020, samt nationella rapporter och aktuell forskning kring lärmiljöer

samt vidare av studiebesök och inbjudna gäster. Universitetets policy för pedagogisk utveckling

sätter studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i centrum. Vi har sammanfattat våra

utgångspunkter så här:

• All yta ska designas utifrån att det är en lärmiljö

• Vi bygger en gemensam arbetsmiljö för studenter, lärare och forskare

• Lärmiljöerna är tillgängliga för alla

• Lärmiljöerna är flexibla och kan anpassas efter varierande behov

• Det finns en variation av lärmiljöer

• Studenterna känner sig välkomna och hemma i miljöerna

När vi i en internremiss frågade institutionerna efter behov och visioner och tog del av vad

studenterna ansåg om lärmiljöerna via en arbetsmiljöenkät framkom att institutionerna önskar sig

fler salar i varierade storlekar med en möblering och möbler som underlättar interaktivitet och

ommöblering. Utrustningen bör stödja den senaste kommunikationstekniken och bidra till en

varierad pedagogik. Behovet består av flexibla, stimulerande och tillgängliga lokaler samt

publikvänliga hörsalar, vilket bör gälla samtliga lokaler där undervisning bedrivs. Studenterna

påpekar att lokaler för undervisning måste planeras så att alla studenter med olika förutsättningar

får möjlighet att se, höra och delta. Studenterna upplever idag att många av problemen kring den

fysiska arbetsmiljön i nuvarande lokaler kretsar kring luft, ljud och ljus. Studenterna efterlyser

grundläggande möjligheter för användning av tekniska verktyg och hjälpmedel - exempelvis att

varje enskild plats har eluttag, vilket inte är fallet idag, samt att det finns tillgång till ståbord.

I vårt uppdrag har ingått att ta ställning till frågan om Samhällsvetenskapliga fakultetens lär- och

kontorsmiljöer bör separeras, dvs. förläggas till olika huskroppar, eller integreras, dvs. finnas i

2

samma hus. En av grundstenarna i Vision 2020 är att verksamheten ska bygga på kompletta

akademiska miljöer. Visionen har därför fått fungera som utgångspunkt för arbetsgruppens

ställningstagande till den övergripande organisationen av den fysiska miljön, tillsammans med de

utgångspunkter som redan angivits:

• Lokalerna bör betraktas som en gemensam arbetsplats för studenter och personal

• Alla miljöer där studenter vistas bör betraktas som lärmiljö

Utifrån dessa utgångspunkter föreslår vi att kontors- och lärmiljöer placeras på ett sådant sätt att

deras anknytning förstärks, helst inom ramen för samma hus.

När det gäller pedagogiska lärmiljöer pekar såväl forskningsläget som erfarenheter från andra

lärosäten på behov av formella ytor (undervisningssalar) som är anpassade för interaktivitet och

samarbete. Detta innebär undervisningssalar möblerade med grupparbetsplatser/bord, snarare än

klassisk ”biomöblering”. Vidare framhålls tillgång till många whiteboardtavlor eller andra

skrivytor (glas), många bildskärmar och IT-utrustning som tillåter samtidig användning av flera

skärmar. Samtidigt framhålls att denna typ av undervisningssalar även behöver kunna fungera

som föreläsningssalar av traditionell typ, alternativt kombineras med sådana salar, liksom med

seminarie-/grupprum och specialanpassade utrymmen så som för gestaltning, redaktionsarbete,

dataundervisning m.m. Avseende informella ytor pekar det aktuella forskningsläget liksom

erfarenheter på behov av variation i utformningen.

För studenter behövs utrymmen för såväl enskilt, koncentrerat arbete som samarbete med andra

studenter i större eller mindre grupper. Det behövs utrymmen med ergonomiskt utformade

arbetsplatser för datorarbete och/eller studiematerial liksom bekväma utrymmen för samtal och

diskussioner. Centralt för att dessa informella utrymmen ska fungera är väl utbyggt wifi,

strömkontakter, anpassat ljus samt gärna anteckningsytor (whiteboard/glas) och projektionsytor

eller skärmar att ansluta till. Det är också viktigt att beakta ljudnivåerna i dessa informella ytor.

Det behövs tysta utrymmen liksom utrymmen som tillåter samtidiga samtal utan att ljudnivån blir

störande eller skadlig. Den informella lärandemiljön bör vidare innehålla öppna ytor som

stimulerar och möjliggör spontana möten. De formella och informella ytorna av olika typer bör

vidare finnas i direkt anslutning till varandra för att möjliggöra flytande gränser mellan det ena

och det andra, liksom att en kombination av rum används inom ramen för samma

undervisningstillfälle. Utrymmen för sådan flexibilitet ökar möjligheten till olika lärstilar för olika

studenter, och ökar därmed tillgängligheten. Avseende IT/teknisk utrustning är det centralt att

inte låsa fast sig i ett system, då IT-utvecklingen inom detta område går mycket fort. Exempelvis

3

föreföll den IT-lösning Karolinska Institutet hade i det ”aktiva rummet” vara en senare

generation IT-lösning än den som just nu byggs i PIL:s lokaler. Men möjligheter att visa

presentationer på flera skärmar, inklusive en personlig skärm, liksom att tillsammans arbeta på

samma skärm förefaller ge många möjligheter till kollaborativt lärande.

När det gäller kreativa forskningsmiljöer är det gemensamt för de olika forskningsrapporterna att

de påpekar att man måste se på vilken funktion som den enskilde forskaren ska uppfylla i sitt

arbete, dvs. vad kontoret ska används för och vilken typ arbete som ska utföras. Sammantaget

pekar rapportens resultat mot ett behov av såväl enskilda tjänsterum för individuellt arbete som

olika typer av mötesrum. Tjänsterummen bör inte ha hela glasväggar utan bör kunna stängas från

insyn, och olika tjänstekategorier och inriktningar placeras blandat. Seminarierum bör vara både

mindre (2-6 personer) och större (20-30 personer), och därtill behövs mindre mötesrum som kan

bokas spontant liksom bekväma sittgrupper för mer informella samtal. Dessa rum kan gärna ha

viss transparens, för att bidra till en atmosfär av aktivitet. Lokalerna behöver bra ventilation,

skydd mot sol/kyla och dagsljus i alla rum.

Rekommendationer för ett nybygge:

• Lärsalar och grupprum bör vara flexibla, t.ex. är laborativa salar med flexibel möblering

att föredra framför ALC-salar med fast möblering och infrastruktur

• Arbetsplatser för anställd personal ska utformas utifrån cellkontor i kombination med

utrymmen för formella och informella möten och samarbeten

• Forskningsmiljöer och lärmiljöer kan med fördel integreras i t.ex. samma hus, men kan

finnas på olika våningsplan

• Det måste vara en genomtänkt salsplanering så att det inte blir ont om salar (eller att

utvecklingen anpassas så att den sker i samma takt som lärarna börjar använda de, i olika

grad, flexibla salarna)

• I vårt uppdrag har inte ingått att ta ställning till utemiljö, men vi vill poängtera att vid ett

nybygge måste det finnas en välkomnande och generös utemiljö som fungerar både som

lärmiljö och rekreationsyta

Rekommendationer för det befintliga campusområdet:

• Befintligt lokalutbud behöver anpassas så att det blir flexiblare för olika typer av

undervisningstillfällen

4

• Befintliga informella lärmiljöer behöver förbättras så att de nuvarande arbetsmiljöproblem

som uppmärksammats åtgärdas (Det saknas ergonomiska arbetsplatser, tysta arbetsplatser

och avskilda grupparbetsplatser.)

• Det finns få visioner och därför behövs ett visionsarbete för att utveckla (befintliga)

lärmiljöer (se t.ex. bilaga 1: analysverktyg till hjälp för att arbeta med visioner av

lärmiljöer)

5

Inledning

Föreliggande rapport är resultatet av ett uppdrag till en arbetsgrupp vid Samhällsvetenskapliga

fakulteten att utreda frågan om lämplig planering av lär- och arbetsmiljöer. Gruppen fick sitt

uppdrag i april 2015 och slutförde detta i december samma år. Arbetsgruppen tillsattes av flera

skäl. Antalet anställda vid fakulteten har stadigt ökat under hela 2000-talet, vilket aktualiserar

behovet av fler arbetsplatser. Studenterna vistas mer än tidigare i universitetsmiljön och behöver

därmed tillgång till fler studieplatser. Nya pedagogiska metoder reser också frågan om att se över

såväl de befintliga lärmiljöerna som hur vi vill ha det i tillkommande lokaler.

I ljuset av det ökande antalet anställda under de senaste femton åren kan vi förvänta oss att de

nuvarande byggnaderna snart inte kommer att räcka till för fakultetens behov. Antalet anställda

har årligen under de senaste åren ökat med ungefär tre procent, vilket innebär att tjugo ytterligare

personer måste beredas arbetsplatser varje år. Antalet studieplatser och grupprum har minskat

genom de ombyggnationer som ägt rum för att kunna öka antalet tjänsterum. Det är således

viktigt att planera för att skapa ändamålsenliga lär- och arbetsmiljöer i nya lokaler. Vi får för den

sakens skulle inte glömma att planera för hur de lokaler vi redan disponerar kan förbättras.

Särskilt handlar det om att överväga hur lärmiljöerna kan utvecklas för att bättre tillgodose olika

behov och därmed ge möjligheter till större flexibilitet än idag.

Sedan ett par år är fakulteten involverad i planeringen av nybyggnation på eller i omedelbar

anslutning till Medicinareberget i Linnéområdet. Jag har själv ingått i projektet Vision 2020

Medicinareberget, vilken förutom Samhällsvetenskapliga fakulteten också involverat Sahlgrenska

akademin och Naturvetenskapliga fakulteten. Projektet fortsätter sin planering under 2016 och

där kommer Samhällsvetenskapliga fakulteten fortsatt att delta i planeringen av nybyggnation.

Det finns också andra platser med närhet till Haga och Linné som kan vara aktuella för

fakultetens expansion. Oavsett i vilket område fakulteten kommer att etablera sig i framtiden

finns ett behov av att öka kunskapen om möjligheterna att få till stånd så effektiva och

ändamålsenliga lokaler som möjligt. Det gäller för såväl de lokaler som fakulteten redan

disponerar som för tillkommande lokaler. Föreliggande rapport innebär ett viktigt steg i den

riktningen. Ett stort tack till arbetsgruppen för dess ambitiösa och inspirerande arbete!

Birger Simonson

 

6

Arbetsgruppens  uppdrag  och  arbete  

Arbetsgruppen påbörjade sitt arbete den 1 april 2015. Uppdraget formulerades utifrån

planeringen av nya lokaler för Samhällsvetenskapliga fakulteten på Medicinareberget, och var:

att redan före sommaren 2015 ta fram alternativa underlag för överväganden om hur

lärmiljöerna i de nya fakultetsbyggnaderna kan utformas. Särskilt beaktas i detta tidiga

skede huruvida lärmiljöerna skall koncentreras eller blandas med övrig verksamhet

samt fördelar och nackdelar med kontorsmiljöer och cellkontor. Underlaget baseras

på en översikt av pedagogiska vinster med olika typer av lösningar som förekommer i

andra miljöer samt exempel på hur dessa stöds av pedagogisk forskning.

Utifrån uppdraget har vi disponerat arbetet utifrån följande tre frågor:

• Vad för typ av lärmiljöer behöver Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner?

• Vad för typ av kontorsmiljöer behöver Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner?

• Ska kontors- och lärmiljöerna vara integrerade?

I arbetsgruppens uppdrag har inte ingått att behandla hur den rumsliga utformningen främjar

kreativa forskningsmiljöer. Vi berör dock frågan i anslutning till avsnittet om kreativa

forskningsmiljöer.

Arbetsgruppen sattes samman av representanter från olika funktioner inom verksamheten:

forskare, undervisande personal, utbildningsansvarig på institution och administrativ personal.

Därtill har även två studeranderepresentanter ingått i gruppen (en doktorand och en från

grundutbildning).

Arbetet har skiftat fokus något under året. Som framgår av uppdragsbeskrivningen ovan var

arbetet inledningsvis inriktat på att snabbt söka svar på konkreta frågor. I samband med att

processen med projektet Vision 2020 Medicinareberget har slagit av på takten har arbetsgruppens

fokus kommit att i viss mån förskjutas i riktning mot mera övergripande frågor.

Under våren hölls ett flertal möten med olika parter i planeringen av Medicinareberget. Arbetet

inleddes med att gruppen träffade representanter för Akademiska hus och den arkitektfirma som

anlitats av Akademiska hus för framtagning av skisser i samband med planeringen av

Medicinareberget. Som en konsekvens av dessa möten påbörjades arbetet med att ta fram

underlag kring nuvarande lokalbestånd, nyttjandegrad med mera. Prognoser om framtida behov

7

av stora lärosalar samlades in från fakultetens institutioner och befintligt antal kontor och

undervisningssalar sammanställdes med hjälp av campusservice.

Gruppen deltog också i ett internat om samverkanshuset, som ingår i planerna för

Medicinareberget, tillsammans med projektledningsgruppen för arbetet med Medicinareberget

samt representanter för personal och studenter. Delar av gruppen deltog även i en workshop

anordnad av gruppens motsvarighet vid Sahlgrenska akademin, som handlade om lärmiljöer på

berget. Representanter från gruppen deltog också vid Samhällsvetenskapliga fakultetens

informationsträff kring Medicinareberget samt informerade lokalt vid flera av institutionerna.

Dessa tillfällen var värdefulla möjligheter för gruppen att samla in frågor och synpunkter från

personalen. Inte minst personalens inställning till frågan om kontorsmiljöernas utformning har

framkommit vid dessa tillfällen.

Under våren hade arbetsgruppen ett första möte med Tomas Grysell från enheten för pedagogisk

utveckling och interaktivt lärande (PIL) och genomförde studiebesök vid Uppsala universitets

laborativa lärsal, Lunds universitets nybygge LUX samt IT-universitetet i Köpenhamn och

Köpenhamns universitets humanistiska fakultet.

Under hösten skickades en remiss till utbildningsansvariga vid institutionerna där deras behov

och visioner efterfrågades och representanter för arbetsgruppen informerade om uppdraget vid

ett par institutioner. Vi har även tagit del av en arbetesmiljöenkät riktad till studenterna.

Arbetsgruppen genomförde studieresor till Karlstads universitet och till Karolinska Institutet i

Huddinge – där även Malmö Högskola och Umeå universitet beskrev sina

verksamhetsutvecklingsprocesser – samt var på studiebesök på institutionen för tillämpad IT vid

Göteborgs universitet. Vidare hölls ytterligare ett möte med Tomas Grysell och ett studiebesök i

PIL-enhetens ALC-sal samt ett möte med Ingvor Berndt och Anna Jälknäs från sektionen för

studentstöd rörande tillgänglighetsfrågorna.

Arbetsgruppens  utgångspunkter  

Vårt arbete har tagit utgångspunkt i Vision 2020, Göteborgs universitets policy för pedagogisk

utveckling (Göteborgs universitet 2015a) och pedagogiska idéprogram (Göteborgs universitet

2015b), samt nationella rapporter och aktuell forskning kring lärmiljöer. I detta avsnitt redogör vi

kortfattat för de delar av Göteborgs universitets policy och idéprogram som är relevanta för vårt

uppdrag och förklarar hur de påverkat våra ställningstaganden. I kommande avsnitt redogör vi

löpande för den forskning och de rapporter som ligger till grund för vår rapport.

8

Universitetets policy för pedagogisk utveckling sätter studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i

centrum. Studentcentrerad undervisning beskrivs i det pedagogiska idéprogrammet som

undervisning där ”mål, upplägg och utfall fokuserar på studenternas kunskapsbehov” (Göteborgs

universitet 2015b:3). En pedagogik som främjar studentaktivitet utgår från en förståelse av

lärande som en social process som sker i samspel studenter emellan och mellan lärare och

studenter. Det förekommer också att begreppet ”medskapande” eller ”medskapare” används för

att betona att studenterna aktivt deltar i kunskapsprocessen. För vår del innebär detta att den

fysiska lärmiljön vid universitetet måste vara studentcentrerad i sin utformning och stödja ett

studentaktivt arbetssätt.

En studentcentrerad fysisk lärmiljö innebär att miljöerna utformas för att stödja studenternas lärande

både under schemalagd tid och utanför, exempelvis genom att erbjuda goda studiemiljöer och

genom att uppmuntra till användning av universitetets lokaler. Lärmiljöerna är utformade för de

läraktiviteter som medverkar till att studenterna kan nå de aktuella kunskapsmålen, och är

anpassade för att kunna erbjuda en variation av undervisningsformer eftersom studenter lär på

olika sätt.

En fysisk miljö som möjliggör studentaktivitet är flexibel och kan anpassas efter olika former av

studentaktivitet såväl som till lärarfokuserad aktivitet, även vid ett och samma lärtillfälle. För att

det ska vara möjligt måste miljöerna vara utformade så att de enkelt kan ändras och användas av

de som brukar dem, exempelvis måste möblemang vara enkla att ändra och tekniska hjälpmedel

lätta att använda utan särskilda förkunskaper. I det pedagogiska idéprogrammet lyfts särskilt fram

att miljöer som främjar informella möten mellan studenter och mellan studenter och lärare bidrar

till att studenter känner större engagemang och ansvar för sitt eget lärande. Det innebär att

lärmiljöer inte begränsas till undervisningssalar och liknande utan att all yta där studenterna rör

sig är lärmiljöer. Det innebär också att studenter och lärare måste ha möjlighet att interagera med

varandra både i formella undervisningssituationer och informellt, och att det ska finnas lärmiljöer

som stimulerar både interaktion och enskilt lärande. Vi sammanfattar utgångspunkterna så här:

• All yta ska designas utifrån att det är en lärmiljö

• Vi bygger en gemensam arbetsmiljö för studenter, lärare och forskare

• Lärmiljöerna är tillgängliga för alla

• Lärmiljöerna är flexibla och kan anpassas efter varierande behov

• Det finns en variation av lärmiljöer

• Studenterna känner sig välkomna och hemma i miljöerna

9

Behov  och  visioner  –  vad  saknar  anställda  och  studenter?  

I detta avsnitt redovisas svaren från den internremiss med frågor, bland annat om vad som

saknas i befintliga lärmiljöer, som skickades ut under hösten 2015 och besvarades av

utbildningsansvariga vid sex av fakultetens sju institutioner. Vidare används svar från den

arbetsmiljöenkät som besvarades av 105 studenter vid institutionen för sociologi och

arbetsvetenskap våren 2015 och som framför allt berör lärmiljöerna i Campus Haga.

Avseende utformning av kontorsmiljöer har vi inhämtat synpunkter via personalmöten och

informella kontakter. Här framkommer en entydig bild av att öppna kontorslandskap inte är

önskvärda.

Institutionerna svarade på internremissen att det saknas riktigt stora föreläsningssalar (+180

platser), stora lektionssalar (80 platser) och medelstora seminarierum (25-30 platser). De större

salarna ska vara lätta att anpassa till mindre rum eller grupprum som kan användas flexibelt till

olika pedagogiska former och ändamål, till exempel seminarier och gruppdiskussioner. I

traditionella salar kan nya former av lärande komma till stånd med enkelt omflyttbara bord och

stolar. Efterfrågan på detta har inte enbart att göra med en brist på lokaler utan även med en

önskan om att kunna använda befintliga lokaler på ett mer flexibelt sätt som är anpassat till

nuvarande pedagogiska arbetssätt, vilket citatet nedan är ett exempel på:

Flexibla storlekar på vissa salar hade varit önskvärt, där man kan börja i helsal, men sedan dela

upp klassen i mindre grupper på ett smidigt sätt.

Det saknas även tillräckligt många datasalar och de som finns upplevs inte som ändamålsenliga

för exempelvis metodundervisning på grund av trängsel och inte anpassad placering av tekniken

(ex. projektorduk framför whiteboard). Datorer och annan teknisk utrustning efterfrågas också

för andra sammanhang så som kollektiva studentarbeten och för att lärare ska kunna

experimentera och prova ny teknik vilket framkommer i citatet nedan:

Idag saknar vi salar vid samhällsvetenskapliga fakulteten för pedagogisk teknisk experimentlusta.

Det finns inte några möjligheter för lärare att pröva ny teknik eftersom det saknas speciallokaler

och utrusning.

I efterfrågan på lokaler som stödjer användande av ny kommunikations- och informationsteknik

nämns att datorer och skärmar ska finnas lättillgängliga, att flera skrivtavlor bör komplettera

bildskärmarna på väggarna och att hörsalarna bör vara publikvänliga med högtalare och flera

10

skärmar liknande den utrustning som finns på en bra bio eller konsertsal. Att det finns hörslingor

och väl placerade skärmar i tillräcklig storlek och tillräckligt antal är också en fråga om

tillgänglighet vilket lyfts i citatet nedan:

Vi vill ytterligare lyfta fram tillgänglighetsfrågorna. Lokalerna måste vara utrustade med t ex

mikrofoner/högtalare/hörselslingor, inte ha trösklar etc.

Även studenterna påpekar i arbetsmiljöenkäten en del problem kring hörsalarna som används i

undervisning och påpekar att lokaler för undervisning måste planeras så att alla studenter med

olika förutsättningar får möjlighet att se, höra och delta.

Studenterna upplever idag att många av problemen kring den fysiska arbetsmiljön i nuvarande

lokaler kretsar kring luft, ljud och ljus. Framför allt verkar luftkvalitén och syrenivån i luften vara

ett återkommande problem, och många lokaler går inte att vädra ur då fönster inte går att öppna.

Dessa aspekter påverkar koncentrationsförmågan och det är därför viktigt att hitta fungerande

lösningar.

Vad gäller den tekniska utvecklingen så önskar institutionerna möjligheter till gruppskype,

interaktiva whiteboards (som redan finns i flertalet grupprum) och enklare verktyg för att

exempelvis filma/spela in sin egen föreläsning eller producera podradio. Det nämns också som

viktigt att all utrustning är fullständig, uppdaterad och underhållen. Studenterna efterlyser

grundläggande möjligheter för användning av tekniska verktyg och hjälpmedel - exempelvis att

varje enskild plats har eluttag, vilket inte är fallet idag.

Vidare saknas alternativa mötesplatser - studenternas behov av detta har ökat enligt en institution

- och en inredning som skapar en god atmosfär. Studenterna upplever att befintliga lokaler för

självstudier i Campus Haga har bristfällig luftkvalité, ljud och ljus. Framför allt är ljudnivån ett

problem. Studieplatserna är i många fall placerade i lokaler där stor genomströmning sker och

studenterna önskar därför fler avskilda studieplatser. Många studenter önskar fler enskilda

grupprum, samt ett enklare och bättre system för att boka dessa. Studenter upplever också att

många av dagens mer avskilda platser inte är bra designade ur ergonomisk synpunkt, då soffor

och “lounge-delar” inte är lämpade för att sitta och arbeta vid under längre stunder. Ett

återkommande önskemål bland studenterna är bord och arbetsplatser där studenter kan arbeta

stående. Biblioteket erbjuder idag många studieplatser för enskilda studier i tyst miljö, och ifall

framtida lokaler förläggs längre ifrån biblioteket bör fler lokaler på campus erbjudas för detta

ändamål.

11

Att lärmiljöerna behöver vara flexibla för att kunna anpassas till en förändrad praktik och en

förändrad pedagogik illustreras på ett tydligt sätt i detta citat ur JMG:s svar på remissen:

JMG har en del undervisningslokaler som trots att det byggdes relativt nyligen inte är

ändamålsenligt. Anledningen är att den journalistiska praktiken förändrats drastiskt under de

senaste åren. I dagsläget har JMG undervisningslokaler som är organiserade enligt principen

separata redaktioner, press, radio, tv. De ligger dessutom på olika våningsplan. Detta försvårar, för

att inte säga förhindrar, att bedriva undervisning med integrerade redaktioner och webpublicering,

det vill säga det som är praxis i journalistiken idag.

För att summera: Institutionerna har önskat sig fler salar i varierade storlekar med en möblering

och möbler som underlättar interaktivitet och ommöblering. Utrustningen bör stödja den senaste

kommunikationstekniken och bidra till en varierad pedagogik. Behovet består av flexibla,

stimulerande och tillgängliga lokaler samt publikvänliga hörsalar, vilket bör gälla samtliga lokaler

där undervisning bedrivs. Studenterna påtalar att lokaler för undervisning måste erbjuda alla

studenter med olika förutsättningar möjlighet att se, höra och delta. Studenterna upplever idag att

många av problemen kring den fysiska arbetsmiljön i nuvarande lokaler kretsar kring luft, ljud

och ljus. Studenterna efterlyser grundläggande möjligheter för användning av tekniska verktyg

och hjälpmedel - exempelvis att varje enskild plats har eluttag samt att det finns tillgång till

ståbord.

Integrerade  miljöer  

I vårt uppdrag har ingått att ta ställning till frågan om Samhällsvetenskapliga fakultetens lär- och

kontorsmiljöer bör separeras, dvs. förläggas till olika huskroppar, eller integreras, dvs. finnas i

samma hus. I detta avsnitt kommer vi att besvara denna övergripande fråga som en inledning till

de två följande avsnitten där vi redogör för vår syn på fakultetens framtida behov gällande lär-

och kontorsmiljöer.

En av grundstenarna i Göteborgs universitets Vision 2020 (Göteborgs universitet, u.å.) är att

verksamheten ska bygga på kompletta akademiska miljöer. Grunden för en sådan miljö sägs

vidare vara ”en växelverkan mellan forskning, utbildning och samverkan. Det innebär att all

utbildning – oavsett nivå – är forskningsanknuten, liksom all forskning är utbildningsanknuten”

(s. 8). Vi anser att fakulteten vid en eventuell nybyggnation, eller vid åtgärder i det befintliga

lokalbeståndet, måste ta hänsyn till den fysiska miljöns betydelse för kompletta akademiska

miljöer. Visionen har därför fått fungera som utgångspunkt för arbetsgruppens ställningstagande

12

till den övergripande organisationen av den fysiska miljön, tillsammans med de utgångspunkter

som redan angivits:

• Lokalerna bör betraktas som en gemensam arbetsplats för studenter och personal

• Alla miljöer där studenterna vistas bör betraktas som lärmiljö

Utifrån dessa utgångspunkter föreslår vi att kontors- och lärmiljöer bör placeras på ett sådant sätt

att deras anknytning förstärks, helst inom ramen för samma hus, för att inte motverka visionen

om kompletta akademiska miljöer.

De verksamheter som ingår i en komplett akademisk miljö kräver olika rumsliga funktioner,

vilket gör att en total integration inte är lämplig. Större föreläsningssalar och gemensamma ytor

kräver större takhöjd och lämpar sig i nedre våningsplan medan kontors- och möteslokaler passar

bättre i övre våningsplan. Idealiskt vore därför att förlägga institutionernas kontorsmiljöer och

fakultetens lärmiljöer på olika våningar inom samma hus. Detta skulle innebära att miljöerna till

viss del är separerade men inom ramen för samma hus där miljön kan utformas så att

anknytningen mellan miljöerna blir stark. Denna utformning valdes av Lunds universitet vid

bygget av LUX där undervisningslokalerna i sort sett är samlade på våning 1 och 2, och på de

andra våningsplanen finns institutionerna med sina kontorsrum samt med vissa grupprum och

några salar.

Om lokalerna organiseras kring ett centrum av gemensamma utrymmen, såsom caféer, stora

undervisningssalar och bibliotek, kommer fakultetens institutioner ha sina kontor med rumslig

anknytning till de lokaler där man bedriver sin huvudsakliga undervisning. Det betyder också att

studenterna erbjuds arbetsplatser i anslutning till de lokaler där de deltar i lärarledd undervisning.

En miljö där studenter och personal går gemensamma vägar mellan sina enskilda arbetsplatser

och allmänna utrymmen möjliggör spontana möten och bidrar till en öppen atmosfär. En sådan

placering bidrar till känslan av en gemensam arbetsplats. En gemensam miljö för studenter och

personal uppmuntrar i sin tur till beteenden som hänger samman med den aktiva studenten och

den studentcentrerade pedagogikens betoning av studenternas medskapande roll. Genom att

utforma lokaler för att möjliggöra spontana möten så minskas också fysiska och psykologiska

avstånd mellan forskning och undervisning. Utrymmen som entréer, publika ytor,

lunchrestaurang, bibliotek och mötesrum bör vara gemensamma för alla verksamma i byggnaden.

Lokalerna bör utformas utifrån tanken att alla personalkategorier såväl som studentgrupper har i

stort likvärdiga behov vad gäller möjligheten till avskilt och ostört arbete såväl som arbete i

grupp. För personalen tillgodoses dessa behov genom att erbjuda medarbetarna enskilda

13

kontorsrum och tillräcklig tillgång till mötes- och seminarierum. Eftersom studentgruppen är en

mycket större grupp och vistas i lärmiljön i begränsade perioder så innebär det en större

utmaning att tillgodose deras behov. De utmaningar som sammanhänger med studentgruppens

storlek och sammansättning måste också lösas på ett sätt som inte försämrar personalens

arbetsmiljö. Gruppens storlek riskerar att skapa en stökig och stressande miljö för både studenter

och personal. De lokaler som rymmer stora undervisningssalar måste kunna ta emot stora flöden

av människor, samtidigt som studenternas arbete till stor del utgörs av självstudier vilket ställer

stora krav på en genomtänkt organisering av den fysiska miljön. Av detta skäl är det nödvändigt

att betrakta alla utrymmen där studenterna vistas som lärmiljöer. De olika delarna av

universitetets gemensamma ytor bör utformas enligt tanken att de uppfyller olika funktioner i en

kedja av olika läraktiviteter, eller i ett nätverk av lärmiljöer (Radcliffe, Wilson, Powell, Tibbetts:

2008, s. 13). Nästa avsnitt kommer att ägnas åt en närmare beskrivning av detta.

Pedagogiska  lärmiljöer  

Att den rumsliga utformningen påverkar vilken pedagogik som används är idag väl bekräftat

(Jamieson et al 2000). Att stora föreläsningssalar med fast möblering inte främjar studenters

aktiva medverkan utan uppmuntrar till envägskommunikation är också väl känt sedan länge.

Lokalernas utformning kan med andra ord inte ses som skild från olika pedagogiska

förhållningssätt och lärstilar, och inte heller från tillgång till och användande av olika typer av IT-

lösningar. Inom forskningen används begreppet ”Pedagogy-Space-Technology (PST)

Framework” för att beskriva detta, dvs. att pedagogik hänger samman med rumslig utformning

och teknik. Radcliffe et al (2008) framhåller att även om de tre aspekterna är sammanlänkade så

bör pedagogiska förhållningssätt och överväganden vara överordnade och styrande för den

rumsliga utformningen och val av teknik. Inom PST framhålls även att mycket av studenternas

läraktiviteter försiggår utanför den formella, lärarledda undervisningen i bokade lokaler vilket

innebär att de informella (icke-bokningsbara) lärmiljöerna måste vara med i planeringen (Brooks

2012; King et al 2015; Radcliffe et al 2008).

I enlighet med Göteborgs universitets pedagogiska idéprogram ska universitetet sträva efter att

tillämpa en studentcentrerad pedagogik med studentens lärande i centrum. Detta innebär att vi

bör utforma och anpassa universitetets lokaler för att stödja denna strävan.

Samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningar har i mångt och mycket utvecklats mot allt mer av

studentcentrerat lärande under de senaste 20 åren (PUK-rapport 1, 2004), och en fortsatt

14

utveckling i denna riktning kan knappast ses som något främmande eller ”revolutionerande”.

Tvärtom finns det goda förutsättningar för att en anpassning av våra lokaler (nya eller gamla)

tillsammans med ett aktivt pedagogiskt inspirationsarbete kan leda till förverkligande av

universitetets pedagogiska idéprogram.

Utgångsläge  

Samhällsvetenskapliga fakulteten har ett stort utbildningsutbud med i dagsläget (läsåret 2015/16)

ca 5 200 helårsstudieplatser och 7 000 – 8 000 personer. I lokalerna vistas ett stort antal studenter

som inte täcks in i Samhällsvetenskapliga fakultetens uppdrag (främst lärarutbildningsstudenter).

Undervisningen är i huvudsak organiserad i fristående kurser och program på såväl grund-,

avancerad- som på forskarutbildningsnivå och domineras av undervisning förlagd till campus

även om nätbaserade kurser förekommer. Undervisningen är i dagsläget ganska varierad, och har

många inslag av studentcentrerat lärande. De allra flesta kurser präglas av en kombination av

föreläsningar i större grupper (generellt max 80-100 studenter, men upp till 400 studenter i de

största grupperna), seminariediskussioner i mindre grupper (ca 15-20 studenter), grupparbeten

och praktiska övningar och rollspel. Examination sker i flera former – skriftliga

inlämningsuppgifter individuellt eller i grupp, muntlig examination, hemtentor och salstentor. En

inte oväsentlig del av all undervisning sker i form av individuell eller gruppbaserad handledning

av examensarbeten och andra studentarbeten. Socialt arbete och psykologi har också inslag av

samtal i mindre grupper, och journalistik har undervisning i redaktionslokaler och studios.

Merparten av studenternas studietid består av självstudier och är inte lärarledd.

Under senare år har fakultetens lokaler liksom UB:s lokaler anpassats för studenters egenarbete,

vilket lett till att alltfler studenter ser universitetets lokaler som sin naturliga arbetsplats. Inte

minst kan man i Campus Haga se att den ombyggnad som skedde i slutet av 00-talet med fler och

bättre studentarbetsplatser och bättre anpassade ”informella” ytor inneburit en utveckling i denna

riktning. Detta stimulerar samarbete mellan studenter och förstärker sannolikt också identiteten

som student, vilket främjar lärandet. Vid ombyggnaden av Annedalsseminariet beaktades inte

detta i någon större utsträckning. Inför en nybyggnation bör fakulteten ta vara på den utveckling

som skett, och utforma lokalerna för att ytterligare stimulera pedagogisk utveckling och

studentcentrerade lärandemiljöer.

15

Lärmiljöer  

Lärandemiljöer inbegriper såväl formella undervisningslokaler som bokas för lärarledd

undervisning som informella lokaler som används för studenternas egenstudier, ensamma eller i

grupp. I nedanstående figur (figur 1) visas hur olika typer av aktiviteter som tillsammans utgör

lärmiljön använder olika typer av rum eller ytor. Den visar på behovet av olika typer av rum för

olika typer av aktiviteter – från det ostrukturerade, informella till de strukturerade, formella

(Radcliff et al 2008).

Figur  1.  Spektra  över  rum  för  lärande,  hämtat  från  Radcliffe  et  al  (2008:  13)  

 

Notera att utemiljön här nämns i ändan för ostrukturerade miljöer, men vi vill lyfta att utemiljön

även kan fungera som lärmiljöer så som ”walk and talk” som exempelvis används som

seminarieform. När Köpenhamns universitets humanistiska fakultet (KUA) byggdes användes

utemiljön också för att skapa platser av förtätning där många människor rör sig. KUA byggdes2

runt ett torg med grönska som är tänkt att användas som knytpunkt och för kulturella

evenemang. Utomhusmiljön är designad för att bidra till en akademisk atmosfär, identitet och

2 Hela KUA är ännu inte färdigbyggt men arkitektskisserna kan ses här: http://www.designboom.com/architecture/cobe-kua-university-square-copenhagen-denmark-07-14-2015/

16

kultur samtidigt som det finns en förhoppning om att utnyttja dessa områden för olika former av

events som attraherar folk utifrån, vilket givetvis passar bra för ett cityuniversitet.

I detta avsnitt går vi igenom de lärmiljöer som framför allt lyfts fram inom forskningen som

miljöer som stödjer och möjliggör en studentcentrerad och studentaktiv pedagogik.

Active  learning  classroom  och  laborativa  lärosalar  

När det gäller de formella ytorna, eller undervisningslokalerna, tar den mesta av senare års

utveckling och forskning avstamp i en förförståelse om att se undervisningsrummet som en arena

för samarbete, kreativitet, problemlösning och tillämpning snarare än faktainhämtning och

lärarledd undervisning (föreläsning). Centralt för denna typ av undervisningssalar är att de är

utformade för interaktivitet och flexibilitet, snarare än föreläsning.

Active learning classroom (ALC) är en lärmiljö som utvecklats i USA, framför allt vid universitetet i

Minnesota, och i Australien. I korthet går modellen ut på att frångå biosittningen i traditionella

aulor (200 studenter) och istället införa öar med runda bord som rymmer 6-8 studenter där varje

ö har tillgång till datorer, projektor/bildskärm på vägg och ibland interaktiva skrivtavlor.

En interaktiv skrivtavla är en skärm på väggen som har flera funktioner. Den kan fungera som en

vanlig skrivtavla och det som skrivs kan sparas digitalt innan det suddas ut vilket gör att det är

möjligt att ta fram anteckningarna senare eller dela dem i andra forum. Den kan fungera som en

stor bildskärm och den kan fungera som en stor surfplatta med olika appar som möjliggör för

användarna att tillsammans arbeta med dokument och bilder direkt på tavlan.

Läraren har en plats i mitten av rummet. Tanken är att det ska vara enkelt för läraren att växla

mellan föreläsande inslag och studentaktiva och interaktiva inslag. Skärmarna i rummet kan växla

mellan att användas av läraren eller studenterna. Vår erfarenhet från studiebesök och litteratur är

att begreppet Active learning classroom ofta reserveras för lokaler med runda, fasta bord med

tillhörande datorutrustning för studenterna.

17

Figur  2  Exempel  på  design  av  ALC-­‐rum  (Whiteside  &  Fitzgerald  2005)  

En experimentell studie från University of Minnesota visar att när två studentgrupper parallellt

läste en kurs med identiskt kursupplägg och samma lärare så presterade gruppen som

undervisades i en sal utformad för interaktion och flexibilitet (ALC-sal) bättre studieprestationer

(Brooks 2012).

Modellen för ALC-rum har mottagits mycket positivt av metodlärare vid fakulteten som ser stora

fördelar dels med möbleringen som ger enklare åtkomst när enskilda studenter behöver hjälp

jämfört med de bänkrader som finns i befintliga datasalar och som skapar trängsel och svårighet

att nå alla. Dels ser de fördelar med tillgång till flera skärmar och projektionsytor som möjliggör

att exempelvis på samma gång visa både en beskrivning av en process och dess praktiska

utförande med hjälp av programvara.

En ALC-sal behöver dock inte vara utrustad med datorer och annan teknisk utrustning.

Karolinska Institutet hade valt att bygga salar med runda bord, stolar på hjul och traditionella

whiteboardtavlor på väggarna (bild 1).

18

Bild  1.  Lärosal  Karolinska  Institutet  

 

Laborativ lärosal eller interaktiva lärosalar innefattar salar som på olika sätt, precis som ALC-salen,

inbjuder till att enkelt växla mellan studentaktiva och läraraktiva inslag och som oftast understöds

av teknik så som interaktiva skrivtavlor eller bildskärmar. Möbleringen är mer flexibel än i den

strikta ALC-salen och tillåter olika sammansättningar. Studier visar på att sådana miljöer leder till

ett förändrat pedagogiskt förhållningssätt och till bättre resultat i studentgruppen. Så visar

exempelvis en studie med 119 fallstudier från University of Warwick hur en experimentell

undervisningsyta med flexibel och varierande möblering och en rad olika IT-lösningar stimulerar

mer varierade undervisningsformer och ett studentcentrerat förhållningssätt (King et al, 2015).

Vid vårt studiebesök i Uppsala universitets laborativa lärosal i Blåsenhus framhöll pedagogerna

de interaktiva skrivtavlorna som en av de främsta vinningarna med lärmiljön. Deras erfarenheter

var att studenterna blev mer aktiva när de samarbetade framför en stor interaktiv skärm jämfört

med när de sitter framför en gemensam dator. Möbleringen i lärosalen bestod av bord och stolar

på hjul som möblerades i grupper eller i biosittning (bild 2). Salen hade fyra interaktiva skrivtavlor

(bild 3) och fyra projektordukar som alla kunde kopplas samman med bärbara datorer via

styrpaneler (bild 4).

19

Bild  2.  Möblering  i  laborativ  lärosal,  Blåsenhus,  Uppsala  universitet  

 

 

Bild  3.  Interaktiv  skrivtavla  i  laborativ  lärosal,  Blåsenshus,  Uppsala  universitet  

20

Bild  4.  Kontrollpanel  

 

Även Karlstads universitet har en laborativ lärsal. Denna är till skillnad från salen i Blåsenhus,

Uppsala universitet, placerad mitt i huset och saknar fönster. Också här är rummet möblerat med

bord och stolar på hjul. Läraren har ett litet ståbord för laptop och material. Till skillnad från

Uppsala som valt väggfasta interaktiva skrivtavlor, har Karlstad valt bildskärmar och vanliga

skrivtavlor på hjul (bild 5 och 6).

Bild  5.  Lärosal  för  flexibla  undervisningsformer  

21

Bild  6.  Flyttbar  utrustning  på  hjul  

 

Även de laborativa lärosalarna har bemötts positivt av undervisande personal vid fakulteten. Flera

har gett uttryck för att en sådan möblering och utrustning skulle möjliggöra för pedagogiska

upplägg, som lärarna vill använda, men som inte är möjliga i befintliga lokaler.

Karolinska Institutet har byggt en aktivitetsyta med inspiration från en parkmiljö. Här finns flera

olika arbetsmiljöer, varav några gjorts relativt avskilda genom runda soffor med höga ryggar

(bild 7), samt flera skärmar med möjlighet till simultan uppkoppling från flera datorer. Vid vårt

studiebesök pågick fortfarande de sista installationsarbetena och det fanns ännu ingen erfarenhet

av att undervisa i lokalen.

22

Bild  7.  Aktiv  lärmiljö  Karolinska  Institutet  

 

De erfarenheter från Umeå universitet som vi tog del av vid studiebesöket vid Karolinska

Institutet (anordnat av nätverket Rum för aktivt lärande) visar att det finns en risk med att bygga

lärosalar som antingen är traditionella salar med fast möblering vända mot läraren eller renodlade

ALC-salar, eftersom det då uppstår lokalbrist om tillgängliga lokaler inte överensstämmer med

lärarnas önskade pedagogiska upplägg. En flexibel interaktiv lärosal är då att föredra eftersom

läraren och studentgruppen kan anpassa lärosalen utifrån tillfällets behov.

Informella  lärmiljöer  

Vid våra olika studiebesök blev det tydligt att de informella, icke-bokningsbara, lärmiljöerna varit

viktiga i planeringen vid nybyggnationer. Exempelvis var den övergripande idén med bygget vid

Köpenhamns universitets humanistiska fakultet att det skulle skapa en närvarokultur där

studenterna var på campus och upplevde att det var deras primära arbetsplats istället för caféer

runt omkring i staden.

LUX vid Lunds universitet är byggt så att studenter och anställda ska upptäcka nya roliga krypin

och det ska inte med självklarhet gå att få en tydlig översikt över hela huset. Dock hade de skapat

bra översiktskartor som satt uppsatta här och var. Vid vårt studiebesök berättades att de har lagt

23

stor kraft på att bygga mysiga mötesplatser för studenterna och det satt fullt med studenter på de

ytor som gjorts iordning för grupparbeten etc.

Också på Karolinska Institutet och vid Karlstads universitet fanns tanken om att erbjuda

studenterna flera varierade lärmiljöer för olika typer av behov och studiesituationer. De allmänna

utrymmena i Karolinskas nya lärmiljö, som också innehöll individuella studieplatser, var relativt

trånga, vilket fastighetsansvarig menade var medvetet för att efterlikna ”stadens myller” (bild 8

och 9). Vid vårt studiebesök i november 2015 var miljön så pass ny att det inte gick att avgöra om

studenterna upplevde arbetsmiljöproblem på grund av ”myller” eller trängsel. Man hade också

eftersträvat en lärmiljö som till viss mån upphäver gränsen mellan formella och informella

lokaler, då alla typer av lokaler låg i direkt anslutning till varandra och var tänkta att vara

tillgängliga för studenter och lärare. Utformningen byggde också på att miljön skulle vara estetiskt

tilltalande och varje rum var individuellt inrett.

Bild  8.  Allmän  yta  med  individuella  studieplatser,  Karolinska  Institutet  

24

Bild  9.  Allmän  yta  med  individuella  studieplatser,  Karolinska  Institutet  

 

Lärmiljöerna behöver också innehålla platser för gemensamt lärande och för social samvaro.

Studenterna uppskattar lounge-liknande miljöer som passar bra för kortare gruppdiskussioner

och pauser, men arbetsmiljöundersökningen visar tydligt att det är viktigt att det också finns

ergonomiskt utformade miljöer för längre grupparbeten och att det finns en möjlighet att variera

arbetsställningen mellan sittande och stående. Bild 8 visar studieplatser där det går att välja mellan

att stå eller att sitta på en högre stol. Liknande miljöer finns idag i Campus Haga. Gemensamt för

båda dessa miljöer är att de är placerade i en korridor där det rör sig studenter och personal vilket

kan skapa kognitiv stress. I studenternas arbetsmiljöenkät framkom att ett vanligt

arbetsmiljöproblem är att studieplatser är placerade på platser där många människor rör sig.

Bild 10 och 11 visar en miljö från Köpenhamns universitets humanistiska fakultet respektive

Karolinska Institutet där utformningen på möblerna har valts för att utestänga störningar från de

som rör sig runtomkring. Likaså visar bild 12 en miljö från Karolinska där man genom möblernas

utformning och genom att vända sittmöblerna mot fönstret skapar en avskärmning. En liknande

miljö återfinns bland annat på samhällsvetenskapliga biblioteket vid GU.

25

Bild  10.  Informell  miljö  Köpenhamns  universitet  humanistiska  fakultet  

 

 

Bild  11.  Informell  miljö  Karolinska  Institutet  

26

Bild  12.  Informell  miljö  Karolinska  Institutet  

 

Värt att notera är de stora fönstren på både bild 11 och 12 vilka skapade en ljus atmosfär (jämför

de mörkare arbetsytor som återfinns i bild 8 och 9 där dagsljus saknas). Köpenhamns universitets

humanistiska fakultet hade också valt att ha fönster längs med hela fasaden för att öka

ljusinsläppet. Där användes grönska för att utestänga starkt solljus och värme under

sommarmånaderna. På vintern när behovet av ljusinsläpp ökar tappar grönskan sina blad och

släpper på så sätt in mer ljus (bild 13).

27

Bild  13.  Grönska  på  glasfasad  på  Köpenhamns  universitets  humanistiska  fakultet  

 

Vid Köpenhamns universitets humanistiska fakultet valde man att använda undervisningslokaler

som grupprum och byggde inte separata grupprum för studenterna. Studenterna kan se på

skärmar när de olika lokalerna inte är bokade och är fria att använda dem. IT-universitetet i

Köpenhamn och Karolinska Institutet har valt att bygga särskilda grupprum för studenter. På IT-

universitetet valde man att arbeta med principen om synlighet och placerade grupprum i glasade

boxar som hänger ut från väggarna i den stora entréhallen som förbinder universitetets olika delar

(bild 14) medan Karolinska ville skapa ”unika rum” med olika design i varje grupprum (bild 15,

16 och 17)

28

Bild  14.  Grupprum  IT-­‐universitetet  Köpenhamn  

 

Bild  15.  Grupprum  Karolinska  Institutet  

 

29

Bild  16.  Grupprum  Karolinska  Institutet  

 

Bild  17.  Grupprum  Karolinska  Institutet  

 

 

30

I grupprummen på Karolinska Institutet fanns tillgång till bildskärmar som studenterna kan

koppla upp sig mot samt skrivtavlor på väggarna.

Vid studiebesöket på Köpenhamns universitets humanistiska fakultet och vid IT-universitetet

påpekades att det inte enbart är studieplatser som är avgörande för att studenterna använder

lärmiljöerna. Den fysiska miljön och studenternas hälsa framhävs som viktiga att ha med i

planeringen av campus vilket lett till att de byggt gym och ger studenterna möjlighet att använda

campusmiljön dygnet runt. På IT-universitet finns kajaker och båtar att låna i kanalerna, det finns

myshörnor här och där, och det finns utrymme för studenterna att sätta sin egen prägel på

studiemiljön, vilket skapar en känsla av ägandeskap och är positivt för ämnesidentiteten.

Diskussion  och  rekommendationer  

För att kunna bedriva en mer studentcentrerad undervisning pekar såväl forskningsläget som

erfarenheter från andra lärosäten på behov av formella ytor (undervisningssalar) som är

anpassade för interaktivitet och samarbete. Detta innebär undervisningssalar möblerade med

grupparbetsplatser/bord, snarare än klassisk ”biomöblering”. Vidare framhålls tillgång till många

whiteboardtavlor eller andra skrivytor (glas), många bildskärmar och IT-utrustning som tillåter

samtidig användning av flera skärmar. Samtidigt framhålls att denna typ av undervisningssalar

även behöver kunna fungera som föreläsningssalar av traditionell typ, alternativt kombineras med

sådana salar, liksom med seminarie-/grupprum och specialanpassade utrymmen så som för

gestaltning, redaktionsarbete, dataundervisning m.m.

Avseende informella ytor pekar det aktuella forskningsläget liksom erfarenheter på behov av

variation i utformning. Som student behöver man utrymmen för såväl enskilt, koncentrerat

arbete som samarbete med andra studenter i större eller mindre grupper. Det behövs utrymmen

med ergonomiskt utformade arbetsplatser för att arbeta med sin dator och/eller studiematerial

likväl som mer bekväma utrymmen för samtal och diskussioner. Centralt för att dessa informella

utrymmen ska fungera är väl utbyggt wifi, strömkontakter, anpassat ljus samt gärna

anteckningsytor (whiteboard/glas) och projektionsytor eller skärmar att ansluta till. Det är också

viktigt att beakta ljudnivåerna i dessa informella ytor. Det behövs tysta utrymmen likväl som

utrymmen som tillåter samtidiga samtal utan att ljudnivån blir störande eller skadlig. Den

informella lärandemiljön bör vidare innehålla öppna ytor som stimulerar och möjliggör spontana

möten.

31

De formella och informella ytorna av olika typer bör vidare finnas i direkt anslutning till varandra

för att möjliggöra flytande gränser mellan det ena och det andra, liksom att en kombination av

rum används inom ramen för samma undervisningstillfälle. Utrymme för sådan flexibilitet ökar

möjligheten till olika lärstilar för olika studenter, och ökar därmed tillgängligheten.

Avseende IT/teknisk utrustning är det centralt att inte låsa fast sig i ett system, då IT-

utvecklingen inom detta område går mycket fort. Exempelvis föreföll den IT-lösning Karolinska

Institutet hade i det ”aktiva rummet” vara en senare generation IT-lösning än den som just nu

byggs i PIL:s lokaler. Men möjligheter att visa presentationer på flera skärmar, inklusive en

personlig skärm, liksom att tillsammans arbeta på samma skärm förefaller ge många möjligheter

till kollaborativt lärande.

Avslutningsvis vill vi lyfta fram de sju principer som Jamieson et al (2000) menar bör beaktas vid

utformning av lärmiljöer. Dessa sju principer återkommer i mycket av den senare forskningen

och kan sägas sammanfatta forskningsläget väl. De återspeglas också i de studiebesök gruppen

gjort som ett led i framtagandet av denna rapport.

Principle 1: Design space for multiple uses concurrently and consecutively: att inte specialdesigna

salar för endast en typ av undervisning eller verksamhet

Principle 2: Design to maximise the inherent flexibility within each space: att möjliggöra

ommöblering etc för olika ändamål

Principle 3: Design to make use of the vertical dimension in facilities: att utnyttja väggar som

exempelvis antecknings- och projektionsytor, men också att tänka på tak i termer av ljusinsläpp

eller ljudabsorbtion

Principle 4: Design to integrate previously discrete campus functions: att integrera undervisning,

IT-service, bibliotek, men även lärares tjänsterum

Principle 5: Design features and functions to maximise teacher and student control: att låta

studenter och lärare vara delaktiga i utformning och utveckling av lärandemiljön

Principle 6: Design to maximise alignment of different curricula activities: att inte hålla olika typer

av lärandeaktiviteter, formella och informella, åtskilda

Principle 7: Design to maximise student access to, and use and ownership of, the learning

environment: att erbjuda öppna utrymmen, tillgängliga alla tider

32

Kreativa  forskningsmiljöer  

En del av uppdraget för arbetsgruppen har varit att ta fram underlag för hur kontoren ska se ut

vid ett nybygge av lokaler. I detta avsnitt görs först en genomgång av hur det dagliga arbetet för

lektorer, undervisare, doktorander, forskare och administrativt personal ser ut. Därefter följer en

genomgång av den forskning som finns, arbetsmiljöstatistik, samt vilka former för arbete som en

arbetsplats inom samhällsvetenskapligt fakultet ska kunna gynna.

Utgångsläge  

Anställda inom samhällsvetenskapliga fakulteten utför många olika typer av arbete och funktioner

i sitt dagliga arbete.3 Med undantag för majoriteten av den administrativa personalen har de flesta

en viss procent undervisning i tjänsten (både doktorander, lektorer och professorer) vilket

innebär att det inte är meningsfullt att skilja på undervisande och forskande personal. Akademisk

verksamhet är såväl en individuell som en kollektiv verksamhet. Man arbetar individuellt med att

läsa, analysera och skriva. I rollen som lärare förbereder man undervisning, bedömer studenters

prestationer och har individuell handledning. Men akademisk verksamhet är också kollektiv.

Merparten av den samhällsvetenskapliga forskningen bedrivs i större eller mindre forskargrupper

och den presenteras och ventileras vid seminarier och forskningsgruppsmöten. Undervisning

planeras ofta i lärarlag och ämnesråd. Mycket av ledningsarbetet och det administrativa arbetet

sker genom möten så väl individuellt som i grupp. I detta stycke beskrivs kort hur de olika

delarna kan se ut och vilka krav det ställer på rum och miljö.

Administrativa uppgifter: administrativa uppgifter utförs av alla personalkategorier och framför allt

av den administrativa personalen som fungerar som stöd för övriga anställda och ser till att

institutionerna fungerar. De utgörs av studievägledare, studieadministratörer,

utbildningshandläggare, forskarutbildningsadministration, ekonomiadministration,

personalhandläggare, kommunikationshandläggare, prefekt m.m. De måste vara tillgängliga för

samtal och stöd i hantering av administrativa frågor. Arbetet sker bäst i enrum med nära till andra

kollegor i administrationen, såväl som på institutionen i allmänhet. Förutom individuella kontor

med möjlighet för möten finns också behov av förvaring och arkivering. Även övriga

personalkategorier utför administrativa uppgifter, ofta från den egna datorn.

3 I den akademiska miljön återfinns fler arbetsuppgifter och arbetsgrupper än de uppgifter/grupper (forskning, undervisning, administration) som vi har haft i uppgift att planera för och behandlar här, exempelvis vaktmästaruppgifter och städuppgifter. Dessa uppgifter är specialiserade och vid planering för ett nybygge är det mycket viktigt att utövare av dessa uppgifter deltar i planeringsarbetet.

33

Forskning: Forskare arbetar med empiriskt material som samlas in på olika sätt. Några läser in

material från olika databaser medan andra gör intervjuer, etnografiskt fältarbete, observationer i

den miljö som forskas i och liknande. Materialhantering och bearbetning sker oftast på

arbetsplatsen för att skydda känsligt material och säkerställa anonymitet av respondenter. Flera

arbetsuppgifter kräver möjlighet till koncentration och skydd från insyn.

Undervisning: Undervisning och läraktiviteter försiggår i flera olika miljöer och så väl digitalt som

på campus men förberedelser sker oftast på lärarens arbetsplats. Det handlar om att skriva kurs-

och undervisningsplaner utifrån vad som krävs för att leva upp till examensmålen, att läsa

litteratur och förbereda kursupplägget. Läraren behöver tillgång till såväl sina böcker som till

anteckningar och dator och behöver ofta möjlighet till koncentration.

Handledning: handledning sker i enrum mellan handledare och student, ibland mellan två

handledare och en student (doktorand) eller mellan två till tre studenter och en handledare. Ofta

händer att handledaren uppmanar studenten att läsa någonting och tar fram låneexemplar från

egen litteratursamling i bokhyllan.

Kontorsmiljöer  

Beskrivningarna av de olika kontorstyperna baseras på Arbetsmiljöverket (2015) och Bodin

Danielsson, Bodin, Wulff & Theorell (2015).

Cellkontor  

I ett cellkontor har varje medarbetare sin arbetsplats i ett eget rum och kan stänga om sig. Enligt

arbetsmiljöverket ger cellkontor större avskildhet vilket gynnar koncentrationen genom att

minimera störningar. Med cellkontor styr man själv när man vill prata med en kollega samtidigt

som andra sätt att kommunicera med varandra möjliggörs i form av seminarier, möten m.m.

Arbetsmiljöverket (2015) framhåller även följande nackdelar med cellkontor:

• Medarbetarna kommunicerar mindre med varandra och får sämre kontakt

• Informationsflödet försämras

• Det blir svårare att få överblick över lokalerna

• Flexibiliteten blir sämre om arbetsgrupper ändras

• Det skapar en känsla av instängdhet i små rum och i sämsta fall isolering

34

Dessa potentiella brister kan hanteras genom god tillgång på genomtänkta informella miljöer.

De nyare campusbyggen som arbetsgruppen har besökt har haft cellkontor. I några fall har dessa

haft glas/fönster in till rummet4, vilket upplevdes som mycket negativt av anställda som stängde

sina dörrar och täckte glaset med posters för att inte känna sig störda av folk som gick förbi

(bild 18).

Bild  18.  Kontor  med  täckt  glasvägg,  Köpenhamns  universitets  humanistiska  fakultet  

Glasväggar/dörrar har alltså motsatt effekt än vad som avsetts, vilket var att skapa ”synergi”,

synlighet, tillgänglighet och säkerhet. Det är viktigt att förstå att forskares synlighet hänger

samman med forskarens resultat: publikationer, föreläsningar, workshops, konferensdeltagande,

och samverkan – att forskaren förmedlar sina resultat till samhället – snarare än att forskaren ska

synas de facto. Det samma gäller läraren som behöver synas i undervisningssituationen men

måste ha lugn och ro för förberedelse.

Öppna  kontorslandskap  

I öppna kontorslandskap finns arbetsplatserna utplacerade i ett gemensamt rum och det saknas

möjlighet för den enskilda medarbetaren att stänga om sig. Genomgång av rapporter och

forskning kring öppna kontorslandskap pekar på en större flexibilitet med öppna

kontorslandskap vilket gör det lättare att kommunicera och att arbeta i grupper. Dock har man

4 KUA 2 i Köpenhamn, IT-universitetet Köpenhamn och Karlstads universitet

35

inte specificerat vilken form av kommunikation som avses och syftet med den. Kommunikation

mellan medarbetare i öppna kontorslandskap bidrar till störningar i form av ljud, men även att

andra rör sig runt i rummet kan verka störande och ge upphov till koncentrationssvårigheter och

stress. Kognitiv stress är störst bland dem som jobbar i öppna kontorslandskap (Bodin

Danielsson et al 2008; Bodin Danilesson 2014). Beroende på vilken funktion kontoret ska ha –

alltså vilken arbetsuppgift som ska utföras där - så kan öppna landskap fungera bra. Alla studier

som arbetsgruppen granskat har visat att öppna kontorslandskap inte är lämpliga för uppgifter

som kräver hög kognitionsförmåga och koncentration eftersom att det finns ökad kognitiv stress

och distraktionsaspekter i öppna kontorslandskap (Bodin Danielsson et al 2008, Bodin

Danilesson 2014, Sedigh et al 2014, Sedigh et al 2015). Det enda som talar för öppna

kontorslandskap är ett kortsiktigt ekonomisk ställningstagande: det kostar mindre att bygga och

underhålla. Samtidigt finns studier som visar att personer som arbetar i cellkontor i snitt har fem

sjukdagar per år medan personer i större kontorslandskap har 7-8 sjukdagar.5 I

kostnadsberäkningen behöver därför tillföras kostnader för hemarbetsplatser, sjukskrivningar,

och sämre forskningsresultat kvantitativt och kvalitativt vilket gör att det inte är självklart att

kontorslandskap på sikt är billigare för en akademisk miljö.

Flexkontor,  aktivitetsbaserade  kontor  och  kombikontor  

I flexkontor har man ingen fast arbetsplats. Det aktivitetsbaserade kontoret består av flera olika

typer av arbetsplatser och medarbetaren väljer arbetsplats utifrån det arbete som ska utföras.

Rapporter pekar på att det finns mindre stress i flexkontor, jämfört med öppna kontorslandskap,

men däremot fler konflikter än i kontorslandskap och cellkontorsmiljöer (Bodin Danielsson &

Bodin 2008; Bodin Danielsson, Bodin, Wulff & Theorell 2015)6. Flexkontoret skapar även ett

förvaringsbehov i medarbetarens privata hem och gör att många också jobbar mera hemifrån

(Bodin Danielsson 2014).

I kombikontor kombineras cellkontor och kontorslandskap genom att arbetsplatserna förläggs i

små enskilda rum som omger ett större gemensamt utrymme. Kontorstypen är framför allt tänkt

för miljöer där det mesta av arbetet genomförs i grupp och endast en mindre del görs på egen

hand. Den stora mängden gruppbaserat arbete framhålls som en trolig förklaring till att

5 http://www.arbejdsmiljoforskning.dk/da/nyheder/arkiv/2011/medarbejdere-i-storrumskontorer-har-markant-hoejere-sygefravaer 6 Det är framför allt kvinnor som rapporterar fler konflikter i aktivitets- och kombikontor jämfört med cellkontor och öppna kontorslandskap. Män rapporterar fler konflikter i kombikontor jämfört med cellkontor och kontorslandskap, men har samma nivå av konflikter i aktivitetskontor som i halvstora kontorslandskap.

36

kombikontor resulterar i fler konflikter på arbetsplatsen jämfört med kontorslandskap (Bodin

Danielsson, Bodin, Wulff & Theorell 2015). Det är också möjligt att konflikter skapas kring det

gemensamma utrymmet och störningsmoment som kan uppstå därifrån. Forskarna framhåller att

kvinnor är känsliga för extern stimuli i större utsträckning än män och därför drabbas hårdare av

denna typ av kontorsmiljö.

Diskussion  och  rekommendationer  

Gemensamt för de olika forskningsrapporterna är att de påpekar att man måste se på vilken

funktion som den enskilda ska uppfylla i sitt arbete, dvs. vad kontoret ska används för och vilken

typ arbete som ska utföras.

Det är typen av arbete och arbetets organisation som bör avgöra vilken typ av lokaler man väljer.

Att välja en öppen lösning bara för att spara yta blir ofta inte så bra. Ibland har man byggt om

cellkontor till öppna kontor för att rymma fler arbetsplatser på samma yta. En bra kontorsmiljö i

en traditionell öppen lösning med fasta platser tar dock ungefär lika stor plats som cellkontor.

Speciellt om lokalerna från början är anpassade för cellkontor är det oftast svårt att utnyttja ytan

effektivare genom att göra om till en öppen lösning. (Arbetsmiljöverket 2015)

Flexkontor och aktivitetsbaserade kontor är helt uteslutet som en arbetsplats inom akademin

eftersom medarbetarna i stor utsträckning är beroende av eget material som inte delas med andra.

Det som kombikontoret tillför till den akademiska miljön är gemensamma mötesplatser men då

samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner idag har mellan 40 - 150 medarbetare och dessa

inte arbetar i fasta projektgrupper framstår kombikontorets specifika arkitektur som olämplig

jämfört med andra möjligheter att skapa gemensamma platser för formellt och informellt

samarbete.

I Kunskapens människa. Om kroppen, kollektivet och kunskapspolitiken (2012) diskuterar sociologen

Stefan Svallfors betydelsen av rumslig utformning för kreativa forskningsmiljöer. Han menar att

”… organisera kunskapsproduktion handlar i mycket om att organisera mötesplatser” (s 62).

Argumentet är att just genom att träffas mer strukturerat i möten och seminarier och informellt i

fikarum och spontana möten i korridoren stimuleras kreativitet och god forskning. Han hänvisar

bland annat till de idéer som låg bakom en utformning av en ny byggnad vid Australian National

University (färdigbyggt 2007) där man medvetet utformade byggnaden för att skapa mötesplatser.

Man hade också eftersträvat att blanda olika tjänstekategoriers rum, medan sådant som post-rum

37

och institutionsbibliotek var placerade så att alla skulle ha anledning att regelbundet röra sig

genom lokalerna.

Sammantaget pekar detta mot ett behov av såväl enskilda tjänsterum för individuellt arbete, som

olika typer av mötesrum. Tjänsterummen bör inte ha hela glasväggar utan bör kunna stängas från

insyn, och olika tjänstekategorier och inriktningar placeras blandat. Seminarierum bör vara både

mindre (2-6 personer) och större (20-30 personer), och därtill behövs mindre mötesrum som kan

bokas spontant liksom bekväma sittgrupper för mer informella samtal. Dessa rum kan gärna ha

viss transparens, för att bidra till en atmosfär av aktivitet. Lokalerna behöver bra ventilation,

skydd mot sol/kyla och dagsljus i alla rum.

Rekommendationer  för  fortsatt  arbete  

Rekommendationer för ett nybygge:

• Lärsalar och grupprum bör vara flexibla, t.ex. är laborativa salar med flexibel möblering

att föredra framför ALC-salar med fast möblering och infrastruktur

• Arbetsplatser för anställd personal ska utformas utifrån cellkontor i kombination med

utrymmen för formella och informella möten och samarbeten

• Forskningsmiljöer och lärmiljöer kan med fördel integreras i t.ex. samma hus, men kan

finnas på olika våningsplan

• Det måste vara en genomtänkt salsplanering så att det inte blir ont om salar (eller att

utvecklingen anpassas så att den sker i samma takt som lärarna börjar använda, de i olika

grad, flexibla salarna)

• I vårt uppdrag har inte ingått att ta ställning till utemiljö, men vi vill poängtera att vid ett

nybygge måste det finnas en välkomnande och generös utemiljö som fungerar både som

lärmiljö och rekreationsyta

Rekommendationer för det befintliga campusområdet:

• Befintligt lokalutbud behöver anpassas så att det blir flexiblare för olika typer av

undervisningstillfällen

• Befintliga informella lärmiljöer behöver förbättras så att de nuvarande

arbetsmiljöproblem som uppmärksammats åtgärdas (Det saknas ergonomiska

arbetsplatser, tysta arbetsplatser och avskilda grupparbetsplatser.)

38

• Det finns få visioner och därför behövs ett visionsarbete för att utveckla (befintliga)

lärmiljöer (se t.ex. bilaga 1: analysverktyg till hjälp för att arbeta med visioner av

lärmiljöer)

Referenser  

Arbetjdsmiljöforskning.dk, Hämtad 2015-15-12 från:

http://www.arbejdsmiljoforskning.dk/da/nyheder/arkiv/2011/medarbejdere-i-

storrumskontorer-har-markant-hoejere-sygefravaer

Arbetsmiljöverket (2015) Olika typer av kontorslokaler. Hämtad 2015-15-12 från:

https://www.av.se/inomhusmiljo/lokaler-och-arbetsutrymme/lokalernas-storlek/olika-typer-av-

kontorslokaler/

Bodin Danielsson, C., & Bodin, L. (2008) Office type in relation to health, well-being, and job

satisfaction among employees. Environment and Behavior. 40(5), 636-668

Bodin Danielsson, C., Chungkham, H. S., Wulff, C., & Westerlund, H (2014) Office design’s

impact on sick leave rates. Ergonomics. 57 (2), 139-147

Bodin Danielsson, C., Bodin, L., Wulff, C. & Theorell, T. (2015) The relation between office type

and workplace conflict: A gender and noise perspective, Journal of Environmental Psychology. 42:

161–171

Brooks, C. D. (2012) Space and Consequences: The Impact of Different Formal Learning Spaces

on Instructor and Student Behavior. Journal of Learning Spaces. 1 (2)

Göteborgs universitet (u.å.) Vision 2020. Styrdokument

Göteborgs universitet (2015a) Göteborgs universitets policy för pedagogisk utveckling. Dnr V 2015/754

Göteborgs universitet (2015b) Pedagogiskt idéprogram vid Göteborgs universitet. Dnr V2015/353

Jamieson, P., Fisher, K., Gilding, T., Taylor, P. G. & Trevitt, A. C. F. (2000) Place and Space in

the Design of New Learning Environments. Higher Education Research & Development 19(2): 221-

236

39

King, E., Joy, M., Foss, J., Sinclair, J. & Sitthiworachart, J. (2015) Exploring the impact of a

flexible, technology-enhanced teaching space on pedagogy. Innovations in Education and Teaching

International. 52(5): 522-535

PUK-rapport 1 (2004) Pedagogiska utvecklingskommittén: uppdrag och verksamhet, Leila Billquist, Freddy

Castro & Maria Oskarsson, Göteborg: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Radcliffe, D., Hamilton Wilson, D., Powell, D. & Tibbetts, B. (2008) Designing Next Generation

Places of Learning: Collaboration at the Pedagogy-Space-Technology Nexus. ALTC Priority Project #627

The University of Queensland

Sedigh, A. (2015) Office type, perfomance and well-being. A study of how personality and work tasks interact

with contemporary office environments and ways of working. Stockholm: Stockholm University, Doctoral

Thesis in Psychology

Sedigh, A., Berntson, E., Bodin Danielsson, C., & Westerlund, H. (2014) Conectration

requirements modify the effect of office type on indicators of health and performance. Journal of

environmental psychology. 38: 167-174

Whiteside, A. & Fitzgerald, S. (2005) Designing Spaces for Active Learning, Implications 7(1)

Hämtad 2015-12-11 från: www.informedesign.org/_news/jan_v07r-pr.2.pdf

40

Bilaga  1.  Analysverktyg  för  skapande  av  visioner  för  lärmiljöer  

Det är viktigt att utgå ifrån undervisnings- och läraktiviteter (se tabell 17) vid planering av lärmiljöer,

för att de ska kunna möta studenternas behov av varierande undervisnings- och

examinationsformer. Pedagoger (universitetslärare) styrs, och inte sällan begränsas, av den relativt

likformiga utformningen av föreläsningssalar och seminarierum. För att stödja aktiviteter kan

salar och andra utrymmen (se tabell 2) utformas mer ändamålsenligt men även mer flexibelt.

Detsamma gäller resurser (se tabell 3) som bör tillhandahållas för undervisning och lärande.

Studenterna lär sig olika och utöver det har alltfler studenter behov av särskilda förutsättningar (se

tabell 48), som helst ska tas hänsyn till när man utformar en undervisning- och lärmiljö. Anpassar

vi förutsättningar till exempelvis studenter med koncentrationssvårigheter kan alla vinna på det.

Lärare och studenter bör tillsammans med ledningen på institutions- och fakultetsnivå involveras

på riktigt i planeringen av utformningen av framtida och omformningen av befintliga lärmiljöer.

Vår förhoppning är att tankesättet (att starta med undervisnings- och läraktiviteter) tillsammans

med innehållet i de fyra tabellerna kan stimulera till en konstruktiv och kreativ process som

dynamiskt utvecklar lärmiljöer på samhällsvetenskapliga fakulteten.

Tabell 1. Undervisnings- och läraktiviteter

Nyckelord Definition

Demonstration En praktisk prestation och förklaring av hur någonting fungerar

eller är konstruerat

Erfarenhet Inbegriper eller är baserad på erfarenhet eller observation

Experiment En teknik för att belysa orsakssamband

Föreläsning Föreläsning är en formell presentation av en akademiker (lektor),

vanligviss till ett större antal stunder. Möjligheter till diskussion är

relativt begränsad

7 Tabell 1, 2 och 3 fritt översatt från originaltexten och modifierad med fler nyckelord och exempel. Tabellerna kommer från artikel av Emma King, Mike Joy, Jonathan Foss, Jane Sinclair & Jirarat Sitthiworachart (2014) Exploring the impact of a flexible, technology-enhanced teaching space on pedagogy, Innovations in Education and Teaching International, 52(5): 522-535 8 Tabell 4 är utformad i syfte att lyfta upp tillgänglighet som viktig dimension i sammanhanget.

41

Konferens Ett formellt evenemang bestående av ett antal sessioner

(presentationer, aktiviteter och workshops) avsedda för utbyte av

information och diskussioner. Ofta koncentrerad på ett konkret

ämne

Kreativitet Användningen av fantasi och originella idéer, till exempel för

lösning av ett problem eller skapande av ett konstnärligt verk

Kritik En detaljerad analys och bedömning av någonting, till exempel av

forskningsresultat eller teori

Peer review Studenter utvärderar eller betygsätter varandras arbete

(kamratbedömning)

Performance En akt av iscensättning eller presentation av en pjäs, konsert eller en

annan form av underhållning

Reflektion Tänkande eller övervägande utifrån egna erfarenheter i syfte att lära

av dem

Revision (eller repetition) Omläsning av arbete i syfte att förbättra ens kunskaper om ett

ämne, typiskt vid förberedelse inför en examination

Rollspel En läraktivitet där studenter antar givna roller

Seminarium För att träna upp studenters analys- och argumentationsförmåga,

särskilt kring begrepp och teorier

Studenternas

presentationer

Studenter visar upp och förklarar innehåll i ett ämne till en publik

Studentledd aktivitet Studenter tar ledning i organisering av all eller delar av en session,

inklusive val och design av läraktiviteter

Teamundervisning Två eller fler lärare undervisar

Undersökning Systematisk utredning och studier av material och källor i syfte att

fastställa fakta och nå nya slutsatser

Utvärdering Fastställande av meriter, ett värde eller vikt av någonting eller

någon, genom att använda kriterier i förhållande till en uppsättning

av standarder

Workshop

Kan innehålla en kort introduktion där en lärare lanserar ett

specifikt problem för studenter. Detta följs av diskussioner och

aktiviteter i vilka studenter samarbetar med varandra i syfte att

undersöka, analysera och formulera en lösning på problemet.

42

Tabell 2. Utrymme

Nyckelord Definition

Utrymme för samarbete Utformad så att två eller fler personer kan arbeta tillsammans (inte

utrymmen för grupparbete)

Flexibelt utrymme Ett fysiskt utrymme som stödjer multipla lärmiljöer under en och

samma tillfälle/pass. Används efter varandra eller samtidigt

Formellt/fixerat utrymme Ett kontrollerat utrymme med ytan speciellt designad för

presentatörer och publiken. Formella presentationer och

föreläsningar

Delat utrymme Ett utrymme delat i två eller fler sektioner som kan skapas genom

flytbara barriärer (skärmar, vägar)

Virtuellt utrymme/miljö En miljö skapad av teknik som ofta är tillgänglig genom Internet

(GUL-plattformen)

Tabell 3. Resurser

Nyckelord Definition

Uppspelningsutrustning Apparater med modern teknik för att fånga ett ljud och/eller bild

Ljud-/bildmaterial Material som använder tecken/symbol eller ljud för att presentera

information (videos, inspelat ljud eller bilder).

Databaser En strukturerad uppsättning av data, särskild sådan som kan

bearbetas och användas på olika sätt

Utskrivna resurser Utskrivet material: böcker, tidskrifter, artiklar, arbetsmaterial och

annat referensmaterial

Interaktivt svarsystem Ett elektroniskt system (smarta telefoner och appar) som

möjliggör omedelbart svar till lärare och studenter om

studenternas svar, används ofta för att skapa interaktivitet mellan

presentatör (lärare) och åhörare (studenter). På PIL-metrometer

(små dosor delas ut till studenter, studenter trycker på knappar).

Lokala elektroniska

resurser

Information eller data som levereras lokalt (t ex på dataskärmar)

43

Flyttbar teknologi Teknologi som kan användas oberoende en särskild lokal (t ex

finns det plattor, telefoner mm som har många funktioner)

Specialist mjukvara Programvara till datorer som möter särskilda behov (visa film,

mindmapping, dataanalys)

Touchteknologi Tillåter interaktion med dator genom att röra vid skärmen (en

interaktiv whiteboard)

Virtuella världar En online-gemenskap som ofta tar en form av datorbaserad

simulerad miljö, genom vilken användare kan interagera med

varandra och objekten inom den

Web 2.0 verktyg Webbapplikationer som tillhandahåller interaktiv delning av

information, interoperabilitet, användarcentrerad design och

samarbete, till exempel bloggar, wikis, podcasting och sociala

bokmärken.

Webbaserade resurser Information, data eller applikationer som är tillgängliga genom en

webbläsare, över Internet eller ett intranät.

Tabell 4. Funktionsnedsättning

Nyckelord Definition

Synnedsättning Olika grader och former av …

Hörselnedsättning Olika grader och former av …

Rörelsenedsättning Olika grader och former av …

Dyslexi/Läs- och

skrivsvårigheter

Olika grader och former av …

Koncentrationssvårigheter Olika grader och former av …

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Box 700, 405 30 Göteborg Besöksadress: Övre Husargatan 36, Göteborg Tel (vxl): 031-786 00 00 www.samfak.gu.se