Bilaga 1 - regionvastmanland.se€¦ · oppositionen för nämnden för samhällsbyggnad med ansvar för kollektivtrafik vid Region Örebro Län. PROTOKOLL 28 KTM 2016-11-21 t o m

PROTOKOLL 25

KTM

2016-11-21 t o m sid 32

Organ Kollektivtrafiknämnden

Plats Kollektivtrafikmyndigheten, Ängsgärdsgatan 12, Västerås

Tidpunkt Måndagen den 21 november 2016

Ledamöter Tommy Levinsson (S), Ordförande Annika Duàn (S) Karin Thorborg (V) Andreas Porswald (MP), 1:e vice ordförande Johan Widén (M) Jenny Landernäs (M), 2:e vice ordförande Torsten Källberg (L), ersätter Bengt-Åke Nilsson (L)

Ersättare Shpetim Pirraku (S) Ulrika Spårebo (S) Niklas Strand (V) Gunnar Björnstad (M) Joakim Widell (KD)

Övriga Maria Linder, förvaltningschef Mohammad Sabet, chef planering och utveckling Malin Valsås, controller Marie Christensson, marknadschef Margareta Berg, utredare Karin Widén, Tekniska kontoret Västerås stad §68 Torbjörn Winberg, AB Västerås Lokaltrafik §69 Mikael Källberg, AB Västerås Lokaltrafik §69 Andreas Engstedt, mötessekreterare Christina Ersson, kanslisekreterare

§ 60 Fastställande av föredragningslista

Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Nytt ärende, Övertagande av verksamhet, läggs in som ny punkt 12 på

föredragningslistan.2. Föredragningslistan fastställs med ovan gjorda ändringar.

§ 61 Föregående protokoll

Protokollet från sammanträdet 2016-09-26 har justerats i föreskriven ordning.

§ 62 Justering

Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Karin Thorborg utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll.

Bilaga 1

PROTOKOLL 26 KTM

2016-11-21 t o m sid 32

§ 63 Nästa sammanträde

Kollektivtrafiknämnden beslutar

1. Nästa sammanträde ska äga rum måndagen den 6 februari 2017 kl 09.00.

§ 64 Anmälningsärenden

Minnesanteckningar från kollektivtrafikberedningen 2016-11-14.

Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Informationen noteras

§ 65 Muntlig information

Aktuella trafikfrågor I solcellsprojektet är två hållplatser klara och testas för närvarande. Förhoppning om driftstart i december.

Upphandling av hållplatsunderhåll förväntas vara klar i augusti 2017, fem leverantörer kommer lämna anbud.

Lansering av lightversion av BRA-S väntas i mitten av januari.

Förvaltningen för samtal med TiB om möjliga utbudsökningar inför 2018 och med SJ om möjligheten att öka kapaciteten på UVEN genom andra fordonstyper i peak-tid. Även vissa busslinjer har förstärkts. Extra bussar har satts in på linje 511, 514 och 569 under peak-tid. De extra bussarna står standby under klockan 07.30 - 08.30 där trafikledningen från bussbolaget tillsammans med busschaufförerna bestämmer om och när bussarna ska gå.

En utvärdering av skolskjutsplaneringen för Fagersta och Norberg ska initieras.

Aktuella tågfrågor Den av MÄLAB upphandlade trafiken på UVEN, Svealandsbanan, Sörmlandspilen samt Nyköpingsbanan träder ikraft den 11 december.

Gällande Svealandsbanan är strategin att samtliga avgångar körs med loktåg och att tågen stannar på samtliga stationer, inga direkttåg. Timmestrafik införs hela dagen på sträckan Stockholm- Eskilstuna och totalt tillkommer tre-fyra nya avgångar i vardera riktningen vardagar. Positiv nyhet är att det på Svealandsbanan från och med 11 december under vardagarna blir två nya morgonavgångar till Arlanda och två nya kvällsavgångar från Arlanda. Detta ger resenärer från Arboga och Kungsör möjlighet att via tåg ta sig till Arlanda och Uppsala utan byte. Tågen på sträckan Arboga-Kungsör- Eskilstuna ersätts med i huvudsak genomgående trafik i Eskilstuna, vilket innebär fler direkta förbindelser från Arboga och Kungsör mot Stockholm. Ny framtagen reklamfilm om de nya avgångarna visas för nämnden.

Gällande UVEN kommer trafiken mellan Eskilstuna och Västerås att förtätas från och med 11 december. Bra att kommunicera ut detta till högskolan och dess studenter.

En ny morgonavgång relationen Linköping – Eskilstuna kommer startas. Därmed ges även möjlighet för resenärer från Sala att ta sig till Linköping med en ny kvällsavgång Sala – Linköping.

PROTOKOLL 27 KTM

2016-11-21 t o m sid 32

Resandet mellan Sala – Västerås under morgontimmarna är stort. Fulla tåg gör att förvaltningen tillsammans med MÄLAB undersöker möjligheten till att sätta in större tåg på denna sträcka.

Gällande Tåg i Bergslagen (TiB) tar SJ över driften från och med 11 december. Inga större förändringar för resenärerna förväntas. En ny avgång Ludvika – Stockholm blir möjlig på morgonen samt sen kväll med dubbeldäckare. Nytt i avtalet är att periodkortens omfattning även ska gälla för resa till närmaste stopp i angränsande län. Det blir då möjligt att använda ett periodkort som delbetalning om resenären vid något tillfälle önskar förlänga sin resa.

Aktuella marknadsfrågor 28 % av försäljningen är ombordförsäljning vilket tar stor tid för förarna att hantera vilket i sin tur påverkar restiderna. För att minska ombordförsäljningen och öka resenärernas självbetjäning kommer två kampanjer att lanseras. Kampanjen ”Bara ett app-tryck bort” startar i januari.

Rekrytering av ny kommunikatör pågår då tidigare kommunikatör slutar i december månad.

Lördag innan lucia, den 10 december, kommer det att vara fri kollektivtrafik i hela länet. Kampanjarbete för detta samt framtagande av ljudlogga pågår.

Då förvaltningen har fått det regionövergripande ansvaret för kundservice av det nya biljettsystemet Movingo pågår arbetet med implementering av detta samt att bygga upp en plattform för att på bästa sätt vara beredda för uppgiften och support till de andra länen.

Företagsförsäljning Rekrytering av företagsförsäljare pågår vars främsta uppgift blir att få företag att låta sina anställda som reser använda ett företagskonto för direkt fakturering av resan. Testresenärskampanjer för detta resande kommer göras.

Genomförande av årliga resevaneundersökningen planeras.

Reklamförsäljning Förvaltningen har i samarbete med bussbolaget diskuterat möjligheter till fler reklamplatser på bussarna. Nya reklamplatser på förortstrafikens fordon kommer kunna erbjudas.

Projektet med att få infotainment på bussarna är försenat. Förhoppningen är att det ska vara igång till sommaren.

Utökat samarbete med Netbus där resenärerna nu kan köpa till VL-biljetter.

Örebroutredningen Ordförande Tommy Levinsson informerar om Örebroutredningen (samverkan kring bolaget AB Västerås Lokaltrafik). Tommy Levinsson, Tomas Högström (M), Peter Liss VD för AB Västerås Lokaltrafik och Arne Friedl VD för Axelssons buss har träffat oppositionen för nämnden för samhällsbyggnad med ansvar för kollektivtrafik vid Region Örebro Län.

PROTOKOLL 28 KTM

2016-11-21 t o m sid 32

§ 66 Förvaltningsplan inklusive budget 2017KTM160134

Kollektivtrafikförvaltningen har tagit fram Förvaltningsplan 2017-2019.

För utökning av kollektivtrafiken från 2017 har 15 miljoner kronor reserverats i anslaget till styrelsens förfogande. Kollektivtrafiknämnden begär hos landstingsstyrelsen att få ianspråkta reserverade medel i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande om 15 miljoner kronor för utökning av kollektivtrafiken.

Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Kollektivtrafiknämnden begär hos landstingsstyrelsen att få ianspråkta

reserverade medel i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande om 15 miljonerkronor för utökning av kollektivtrafiken.

2. Förvaltningsplan och budget 2017 för kollektivtrafikförvaltningen godkänns.3. Kollektivtrafiknämndens ordförande får i uppdrag att teckna förvaltningsplan

med förvaltningschefen för kollektivtrafikförvaltningen.

Protokollsanteckning Bil Jenny Landernäs (M), Johan Widén (M), Torsten Källberg (L) samt Joakim Widell (Kd)

lämnar protokollsanteckning enligt bilaga.

§ 67 Ekonomi- och verksamhetsrapportKTM160135

Då Maria Linder lämnar tjänsten som förvaltningschef från 1 december har Mohammad Sabet utsetts till tillförordnad förvaltningschef. Rekrytering av ny förvaltningschef har inletts.

Tjänstemannaorganisationen förändras från och med 1 mars 2017. Beställningscentralen ska organisatoriskt in under Trafikförsörjning samt att kundcenter delas upp i två delar där kundserviceverksamheten (s.k. back office) blir kvar under Kommunikation medan kundcenters försäljningsverksamhet (s.k. front office) flyttas in under Försäljning. Förvaltningen står också redo för övertagandet av myndighetsutövning gällande färdtjänst som från och med 1 april 2017 väntas övergå från Västerås stad och Sala kommun till kollektivtrafikförvaltningen, Landstinget Västmanland. Befintlig personal väntas övergå till förvaltningen i Västerås.

Rekrytering av ny verksamhetschef för Verksamhetsstöd, enhetschef för Beställningscentralen, systemtekniker för IT, Företagsförsäljare till Försäljning samt kommunikatör till Kommunikation pågår.

Förvaltningens resultat januari-oktober månad är 18,1 mkr (14,1 mkr bättre än budgeterat) med ett prognostiserat resultat för helår på ca 9,2 mkr (5,2 mkr bättre än budget). Det positiva resultatet beror främst på högre biljettintäkter än samma period föregående år, ökad försäljning av skolkort, stor försäljning av färdbevis till asylhälsan samt statsbidrag.

Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Informationen noteras.

PROTOKOLL 29 KTM

2016-11-21 t o m sid 32

§ 68 Framtidens kollektivtrafik i Västerås

Med anledning av tidigare nämndinitiativ har Karin Widén från Tekniska kontoret givits uppdrag att ta fram en förstudie till framtida spårvagnstrafik i Västerås.

Karin Widén informerar att Kommunstyrelsen utifrån nämndinitiativet gett projektet ytterligare tilläggsuppdrag att gälla framtidens kollektivtrafik i stort vilket också resulterat i en rapport om depåfrågan. Omvärldsanalys av kollektivtrafik har gjorts i flera europeiska städer med liknade storlek som Västerås. En slutversion av utredningen gällande framtidens kollektivtrafik beräknas vara klar under första eller andra kvartalet 2017.


§ 69 Nya flextrafikfordon till Västerås

Mikael Källberg och Torbjörn Winberg från AB Västerås Lokaltrafik presenterar alternativ till nya flextrafikfordon till Västerås samt informerar om de kravspecifikationer gällande flextrafikfordon som Västerås stad har.

Efterföljande diskussion i nämnden om de kravspecifikationer som finns och den dialog som finns mellan Västerås stad, kollektivtrafikförvaltningen och bussbolaget. Bussbolaget tar med sig nämndens synpunkter till kommande diskussion med Västerås stad.


§ 70 Nytt regelverk för kompletteringstrafikenKTM150138

Sammanfattning Kollektivtrafikförvaltningen har tagit fram ett förslag till nytt regelverk för kompletteringstrafiken i länet.

Förslaget togs fram som en del i en utredning över trafiken där vissa brister i regelverket upptäcktes. Det nedan presenterade förslaget har varit ute på remiss i länets kommuner, vilkas svar har beaktats i framskrivandet av regelverket.

Nytt regelverk föreslås träda i kraft först 1 augusti 2017.

Beskrivning av ärendet Kompletteringstrafik är ett kollektiv resandealternativ för de som bor utanför upptagningsområdet för den linjelagda allmänna kollektivtrafiken. Det är kollektivtrafiknämnden som beslutar om regelverket men då regelverket innehåller förslag till nya taxor hänskjuts beslutet till landstingsfullmäktige. Regelverket gäller över länets samtliga kommuner. Varje kommun finansierar själva de kompletteringstrafikresor som sker i kommunen.

Under utredning av kompletteringstrafiken uppdagades vissa brister i så väl förvaltningens arbete med kompletteringstrafiken, som att själva reglementet var otydligt och komplicerat. Likaså hade inte reglementet varit beslutsärende hos

PROTOKOLL 30 KTM

2016-11-21 t o m sid 32

nämnden sedan Kollektivtrafikmyndigheten bildades 1/1 2012. I den rapport utredningen ledde fram till togs ett förslag till nytt regelverk fram, vilket gick ut på remiss till samtliga av länets kommuner. Därefter reviderades förslaget efter beaktande av de kommunala yttranden som inkommit.

Nya regelverket innebär bland annat förtydliganden av hur och vilka som kan bli berättigade kompletteringstrafik samt över hur resor och betalning sker.

Invånarperspektiv Nya regelverket innebär framförallt förbättringar för länets invånare då regelverket tydliggör hur kompletteringstrafiken fungerar. Avståndet för berättigande är detsamma i nya som i gamla förslaget, men resor tillåts nu göras på ett mer flexibelt och kundvänligt sätt.

Kompletteringstrafiken blir kontantfri och kommer kräva ansökan, vilka vissa kan uppleva som en försämring. Samtidigt höjs kostnaden per resa och övergår till att nu vara en enhetstaxa för hela länet.

Verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser samt finansiering Kompletteringstrafiken är en relativt sett dyr trafiklösning för länets kommuner då resenärerna befinner sig i respektive kommuns ytterområden. Ett ökat resande med kompletteringstrafiken skulle därmed ge relativt sett stora kostnadsökningar. Därför har nya, mer kundvänliga regelverket, balanserat förbättrade resmöjligheterna med ett ökat pris per resa. Nya regelverket antas därför inte leda till kostnadsökningar för kommunerna då ökade trafikutgifter kompenseras med ökade trafikintäkter. Kollektivtrafikförvaltningens administrativa kostnader förväntas inte heller öka. Mer sannolikt är att de administrativa processerna förbättras och snabbas upp då nya regelverket innebär förenklade rutiner för handläggning och planering av trafiken.

Miljökonsekvenser Nya regelverket antas varken leda till ökat eller minskat resandet med kompletteringstrafiken, och inte heller leda till överflyttning till mindre miljövänliga transporter.

Uppföljning Det är kollektivtrafikförvaltningens uppgift att administrera och planera kompletteringstrafiken åt kommunerna, vilka alltså finansierar trafiken. Uppföljningen sker dels genom landstingets ordinarie processer samt i den årligt framtagna trafikrambudgeten.

Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Kollektivtrafiknämnden föreslår landstingsfullmäktige att godkänna nytt

regelverk för kompletteringstrafiken att gälla från och med 2017-08-01.

PROTOKOLL 31 KTM

2016-11-21 t o m sid 32

§ 71 Övertagande av myndighetsutövning för färdtjänstKTM160136

Sammanfattning Rekommendation till kommunerna att besluta om att från och med 2017-04-01 överföra ansvaret för myndighetsutövning för färdtjänst till Kollektivtrafikmyndigheten Landstinget Västmanland samt att teckna tilläggsavtal till befintligt uppdragsavtal mellan landsting och kommun.

Beskrivning av ärendet

Bakgrund Kollektivtrafikförvaltningen ansvarar för planering och genomförandet av färdtjänstresor inom Västerås, Sala, Hallstahammar och Surahammar.

För att effektivisera processer, korta ledtider samt hantera synergieffekter tas ett omtag kring en tidigare utredd fråga där myndighetsutövning för färdtjänst föreslogs överflyttas från Västerås stad till dåvarande Västmanlands Lokaltrafik men som på grund av då gällande lagstiftning fick avbrytas. För närvarande kvarstår ansvaret hos Västerås stad.

Ett projekt har nu initierats för att utreda, planera samt genomföra överflyttning och samordning av myndighetsutövning för färdtjänst från tekniska kontoret i Västerås stad samt Sala kommun till Kollektivtrafikmyndigheten. Genomförandet planeras till 2017-04-01.

Syfte Syftet med projektet är att samla kompetensen kring myndighetsutövningen kopplat till färdtjänst hos en huvudman (Kollektivtrafikmyndigheten Landstinget Västmanland). Genom detta kan verksamheten effektiviseras, sårbarheten minska och rättssäkerheten kan öka genom att länets invånare bedöms på liknande sätt utifrån gällande lagstiftning och reglementen/riktlinjer.

Invånarperspektiv Rättssäkerheten ökas för länets invånare, genom att bedömning sker på mer likartat sätt.

Verksamhetsmässiga/ekonomiska konsekvenser och finansiering Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms verksamhetsövergången av Västerås stads och Sala kommuns färdtjänsthandläggare initialt vara kostnadsneutral i jämförelse med om verksamheten fortsatt skulle bedrivits av respektive stad/kommun. På sikt förväntas kostnadsbesparingar vara möjliga genom effektiviseringar.

Kostnaden för färdtjänsthandläggningen har i budget 2017 beräknats till 1 620 tkr för Västerås stads del och 450 tkr för Sala kommuns del. Utifrån de fakta som föreligger bedöms kostnadsökningen inför kommande år bli främst i form av löneöversyn.

Kostnaden för den särskilda kollektivtrafik som utförs av Landstinget Västmanlands Kollektivtrafikförvaltning regleras i Avtal om Landstinget Västmanlands övertagande av verksamhet från Västmanlands samtrafikförbund.

PROTOKOLL 32 KTM

2016-11-21 t o m sid 32

Förslagsvis hanteras kostnaden för färdtjänsthandläggarverksamheten på samma sätt som övriga kostnader i den särskilda kollektivtrafik som utförs av Landstinget Västmanlands Kollektivtrafikförvaltning.

Kostnaderna för särskild kollektivtrafik delas in i trafikkostnader och drift/administrationskostnader. Kostnaden för färdtjänsthandläggarverksamheten klassificeras som drift/administrationskostnad. Kostnaderna Drift/administrationskostnader hanteras i §5B i Avtal om Landstinget Västmanlands övertagande av verksamhet från Västmanlands samtrafikförbund.

Miljökonsekvenser Ärendet beräknas inte medföra några miljökonsekvenser

Uppföljning Uppföljningen av ekonomi och verksamhet i enlighet med upparbetade rutiner på Kollektivtrafikförvaltningen. Berörda kommunerna i särskilda kollektivtrafiken får månadsrapporter och rapportering till kollektivtrafiknämnden sker på varje nämndsammanträde.

Kollektivtrafiknämnden föreslår landstingsfullmäktige besluta 1. Landstingsfullmäktige rekommenderar kommunerna att besluta om att från och

med 2017-04-01 överföra myndighetsutövning för färdtjänst tillKollektivtrafikmyndigheten, Landstinget Västmanland.

2. Landstingsfullmäktige uppdrar åt kollektivtrafiknämnden att teckna tilläggsavtaltill befintligt uppdragsavtal med berörda kommuner.

§ 72 Reviderat regelverk för sjukresor

Med anledning av att sjukreselinjerna lagts ner finns behov av att revidera regelverket för sjukresor.

Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Uppdra åt förvaltningen att ta fram förslag på reviderat regelverk för sjukresor.

§ 73 Övriga frågor

I samband med mötets avslutande tackar ordförande Tommy Levinsson nämnden för det gångna året samt önskar förvaltningschef Maria Linder lycka till med det nya uppdraget som regional utvecklingsdirektör. Vice ordförande Andreas Porswald tackar å nämndens vägnar ordförande Tommy Levinsson för året som gått.

Vid protokollet

Andreas Engstedt, mötessekreterare Justerat 2016-12-05

Tommy Levinsson Karin Thorborg Ordförande Justerare

Att justeringen tillkännagivits på landstingets anslagstavla 2016-12-05 intygas:

Protokollsanteckning

Alliansen i Landstinget Västmanland har arbetat fram ett förslag till landstingsplan varvid förutsättningarna för Kollektivtrafiknämnden sett annorlunda ut om den antagits av fullmäktige. Överlag är också den antagna landstingsplanen för generell och öppen för tolkningar.

Vi anser att denna förvaltningsplan inte bara bygger på fel landstingsplan, vi tycker även att den är för oprecis och ofullständig. Vi ser inte den röda linjen mellan landstingsplanen, planeringsförutsättningarna och vidare till verksamhetsplaner. Det är olyckligt och gör att styrprocessen blir otydlig. Exempel på områden som vi skulle vilja se mer av i förvaltningsplanen är digital utveckling och e-tjänster samt miljömål.

Alliansen i landstinget Västmanland Jenny Landernäs, M Johan Widén, M Torsten Källberg, L Joakim Widell, Kd

PROTOKOLL 24

PN

2016-12-05 t o m sid 27

Organ Patientnämnden

Plats Silvergruvan, Landstingshuset, Västerås

Tidpunkt Måndagen den 5 december 2016

Ledamöter Anna Maria Romlid (V), Ordförande Rigmor Åkesson (S), 1:e vice ordförande Susanne Henning Aihonen (M), 2:e vice ordförande Gabrielle Thies (L) Kaarina Waardahl (MP) Agneta Lambert Meuller (MP), Arboga, ersätter Solveig Nilsson (S) adjungerad från Västerås

Ersättare Silvana Enelo-Jansson (M) Ann-Christine Björkman (S) Bahareh Wolde (MP)

Övriga Ann-Marie Fahlgren, sakkunnig tandläkare Anne-Marie Blomqvist-Kangro, kanslichef Charlotta Tonge, handläggare Eva Ericsson, handläggare Lotta Rajahalme, mötessekreterare


Patientnämndens beslut

1. Föredragningslistan fastställs.


Patientnämndens protokoll från sammanträdet 2016-10-10 anmäls justerat.

§ 97 Justering


1. Gabriella Thies utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll.



1. Nästa sammanträde ska äga rum måndagen den 13 februari 2016 kl 13.00.

§ 99 Muntlig information

Patientnämndens kansli berättar om året som gått, verksamhetsplan 2017 tas upp vid nämndens sammanträde i februari.

Reumatologkliniken informerar om Min vårdplan


1. Informationen noteras.

Bilaga 2

PROTOKOLL 25

PN

2016-12-05 t o m sid 27

§ 100 Anmälan av stödpersonärenden

Antalet stödpersoner är 31 och antalet pågående uppdrag 32.


1. Anmälan noteras.

§ 101 Anmälan av delegationsbeslut BILAGA 1 OCH 2

Protokoll över beslut enligt delegation.


1. Anmälan av delegationsbeslut noteras.

§ 102 Sökord 2017

Under 2016 har följande ord varit prioriterade sökord

Psykiatri

hyrläkare/stafettläkare

kvinnoklinik

omvårdnad

Parallellregistrering med IVOs sökord kommer att ske i patientnämnderna nationellt under 2017. Nämnden föreslås 2017 behålla samma sökord som 2016.

Förslag till beslut

1. Sökorden fastställs enligt förslag.

§ 103 Patientärende Vårdavdelning, Västmanlands sjukhus Köping

PK 160109

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för anhöriga som upplevt brister i kommunikation, bemötande och administration.


1. Ärendet överlämnas till verksamhetschef för Västmanlands sjukhus Köping föratt understryka brister i rutiner.

§ 104 Patientärende, Sala Väsby familjeläkarmottagning, Primärvård, psykiatri ochhabiliteringsverksamhet

PK160136

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt att vården inte lyssnat.


1. Ärendet överlämnas till enhetschefen för Sala Väsby familjeläkarmottagning föratt understryka vikten av att lyssna på patienten.

PROTOKOLL 26

PN

2016-12-05 t o m sid 27

§ 105 Patientärende, Kirurgkliniken, Operationskliniken, Västmanlands sjukhus Västerås

PK 160142

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt brister i kommunikation.


1. Ärendet överlämnas till verksamhetscheferna för de berörda klinikerna för attunderstryka vikten av att lyssna på patienten.

§ 106 Patientärende, Ortopedkliniken Västmanlands sjukhus Västerås, Sjukvårdens larmcentral,kollektivtrafikförvaltningen

PK160198

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt ett dåligt bemötande.


1. Ärendet överlämnas till berörda verksamhetschefer för att understryka viktenav ett gott bemötande samt, för kännedom till patientsäkerhetsteamet.

§ 107 Patientärende, Kirurgkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås och Kolsvafamiljeläkarmottagning, primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet

PK 160307

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplever sig dåligt bemött när ärendet övergått från barn till vuxenenhet.


1. Ärendet överlämnas till de berörda verksamhetscheferna för att understrykabrister i samverkan och ansvar vid överlämning av patient.

§ 108 Patientärende, Akutkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås

PK 160271

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt dåligt bemötande och iakttagit brister i hygienrutiner.


1. Ärendet överlämnas till verksamhetschefen för akutkliniken för att understrykabristande hygienrutiner och vikten av ett gott bemötande samt, för kännedomtill enheten för vårdhygien.

§ 109 Patientärende Kvinnokliniken, Västmanlands sjukhus Västerås

PK 160357

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som fått förvirrande information.


1. Ärendet överlämnas till verksamhetschefen för kvinnokliniken för att påpekavikten av att vara tydlig i kommunikationen till patienten.

PROTOKOLL 27

PN

2016-12-05 t o m sid 27

§ 110 Patientärende Vuxenpsykiatrin, primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet

PK 160358

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt sig kränkt på grund av personalens prat.


1. Ärendet överlämnas till verksamhetschefen för vuxenpsykiatrin för attunderstryka vikten av ett gott bemötande.

§ 111 Patientärende, Akutkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås

PK 160368

Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som frusit och upplevt sig illa bemött.


1. Ärendet överlämnas till verksamhetschefen för akutkliniken för att understrykavikten av ett gott bemötande.


Nämnden tar del av en patientberättelse.

Ordförande önskar nämnden en god jul. Vice ordförande önskar ordförande och personalen det samma.

Vid protokollet

Lotta Rajahalme, mötessekreterare

Justerat 2016-12-26

Anna Maria Romlid Gabriella Thies Ordförande Justerare

Att justeringen tillkännagivits på landstingets anslagstavla

2017-01-05 intygas:

PROTOKOLL 12

BRU

2016-12-14 t o m sid 15

Organ Beredning för regional utveckling

Plats Sammanträdesrum Mälaren, Landstingshuset, Västerås

Tidpunkt Onsdagen den 14 december 2016

Ledamöter Andreas Porswald (MP), Ordförande, tom § 49 Denise Norström (S) Tommy Levinsson (S) tom § 48 Malin Gabrielsson (KD) from § 49, ersätter Tommy Levinsson (S) from § 49 Lena Johansson (S) Olof Walldén (S) Karin Thorborg (V), 1:e vice ordförande Magnus Ekblad (C), ersätter Sverre Linton (M) Gunnar Björnstad (M) Ulrika Spårebo (S), ersätter Fredrik Larsson (M) Bengt-Åke Nilsson (L) Christer Lenell (SD)

Övriga Maria Linder, Regional utvecklingsdirektör Ulrika Åberg, Regional utvecklingsstrateg Andreas Engstedt, Mötessekreterare Helene Lindgren, Folkbildningsrådet Annika Lind, Länsbildningsförbundet Anders Westin, Länsbildningsförbundet Tomas Aronsson, Västerås folkhögskola Margareta Wikstrand, Tärna folkhögskola


Beredning för Regional utveckling beslutar 1. Den preliminära föredragningslistan fastställs.


Beredning för regional utvecklings protokoll från sammanträdet 2016-11-08 har justerats i föreskriven ordning.

§ 45 Justering

Beredning för Regional utveckling beslutar 1. Denise Norström utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll.


Beredning för Regional utveckling beslutar 1. Nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 7 februari 2017 klockan 08.30.

Bilaga 3

PROTOKOLL 13 BRU

2016-12-14 t o m sid 15

§ 47 Folkbildningsrådet

Helene Lindgren från Folkbildningsrådet informerar.

Folkbildningsrådet är en ideell förening med myndighetsuppdrag som har tre medlemsorganisationer: Studieförbund i samverkan, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) samt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Folkbildningsrådets uppgift är att vara länken mellan staten och folkbildningens organisationer. Folkbildningsrådet fördelar, på uppdrag av riksdag och regering, statsbidrag till landets folkhögskolor och studieförbund. Rådet följer upp och utvärderar folkbildningens och studieförbundens verksamhet samt rapporterar årligen till regeringen.

Det finns idag tio studieförbund, med 160 lokalavdelningar, som samarbetar med 380 andra organisationer och föreningar.

Folkbildningsanslaget 2016 är 3,6 miljarder kronor, fördelat på 1,8 miljarder kronor till studieförbunden och 1,8 miljarder kronor till landets 154 folkhögskolor. Statsbidraget till folkbildningen för år 2017 är 3,856 miljarder kronor.

§ 48 Länsbildningsförbundet

Annika Lind och Anders Westin från Länsbildningsförbundet informerar.

Västmanlands länsbildningsförbund är en intresseorganisation för studieförbund och folkhögskolor. Länsbildningsförbundets uppdrag är att fördela bidrag till studieförbunden samt genomföra analyser, granskningar och ge helhetsbilder av folkbildningen till regionen. Förbundet ska även utbilda och bilda aktörerna inom folkbildning, offentlig och privat sektor samt övriga civilsamhället.

Civilsamhället och folkbildningen möjliggör och förverkligar demokratiska processer. Civilsamhället sysselsätter många på hel-, deltid och arvodesmässig grund. Cirka 190 000 personer har sin huvudsakliga sysselsättning inom civilsamhället. Årliga ideella insatser inom civilsamhället motsvarar cirka 600 000 heltidstjänster. Civilsamhället och folkbildningen med studieförbunden har haft och har fortsatt stor betydelse för de nyanlända som kommit och kommer till Sverige framförallt inom språkutbildning, informationsspridning men även inom företagande.

Annika och Anders redogör även för den statliga utredningen om stöd för civilsamhället, även kallad Paletten.

§ 49 Västerås folkhögskola

Tomas Aronsson, skolchef Västerås folkhögskola, informerar.

Västerås folkhögskola har verksamhet i Västerås, Köping och Norberg med 1000 deltagare på helårsbasis och 750 deltagare dagligen. Skolan bedriver allmänna kurser, kulturkurser och ledarskapsutbildningar. Skolan har också en omfattande invandrar- och etableringsverksamhet med etableringskurser, etableringsprojekt, studiemotiverande folkhögskolekurser och SFI-utbildning. Verksamheterna finansieras genom stats- och landstingsbidrag, kommunala uppdrag, SFI-uppdrag från kommunerna, andra projekt och samhällsuppdrag samt insatser av arbetsförmedlingen.

PROTOKOLL 14 BRU

2016-12-14 t o m sid 15

§ 50 Tärna folkhögskola

Margareta Wistrand, rektor Tärna folkhögskola, informerar.

Skolan bedriver allmänna kurser, långa och korta kurser samt uppdragsutbildningar. De långa kurserna är allmän kurs, hälsovägledarutbildning, It-pedagogutbildning samt filmarbetareutbildning. Korta kurserna erbjuds inom profilerna friskvård, It och film. Tärna bedriver även extra insatser med studiemotiverande folkhögskolekurs och etableringskurser.

Tärna erbjuder också möjlighet att läsa in högskoleförberedande kurser och yrkesförberedande kurser. Skolan har även tre eftergymnasiala inriktningar.

Tärna är folkhögskola med internat vilket möjliggör för externa aktörer att boka konferenser på anläggningen.

Diskussion med Sala kommun pågår om att ett antal nyanlända ungdomar kan tas in på allmän kurs och då även bo på internatet.

§ 51 Tärnas nya strategi

Karin Thorborg föredrar Tärnas nya strategi 2016-2019. Tärnautskottet har beslutat om ny strategi för Tärna folkhögskola. Strategin antogs under våren och ämnar ge en inriktning för framtida kurser och ge skolan en roll i den regionala utvecklingen.

De tre strategiska målen som funnits tidigare; Tärna folkhögskola som mötesplats, Tärna folkhögskola som förändrare samt Tärna folkhögskola som aktör i samhället, har den nya strategin byggt vidare på.

Tärna som mötesplats: Skolan är en viktig utbildnings- och konferensresurs, där internatet spelar en stor roll. Skolans filial i Sala öppnar upp för att nå nya grupper av deltagare.

Tärna som förändrare: Skolan har i sin roll som utbildare mål att fånga upp och möjliggöra för deltagarna att kunna söka högre utbildning men även bilda i de övriga ämnen som erbjuds.

Tärna som samhällsaktör: Skolan har god samverkan med externa aktörer. Förhoppning och önskan om att Tärna bli mer synlig och stärkt i landstingsorganisationen. Tärna ämnar stärka sin roll som utvecklingsaktör i samhället genom att få mer plats i regionala utvecklingsplanen, genom fortsatta etableringskurser och ytterligare insatser för integration. Tärna ämnar även stärka utbildningsutbudet gentemot hälso-och sjukvården för att i viss mån möta behovet av personal till landstinget.


Efterföljande diskussion i beredningen om landstingets, folkbildningens och civilsamhällets pågående och framtida utmaningar samt vikten av civilsamhället och folkbildningen för samhällsutvecklingen. Några av de stora utmaningarna är hur aktörerna tillsammans på en strategisk nivå kan bidra till att öka kunskapsnivån i länet samt hur aktörerna tillsammans kan skapa kompetensförsörjande insatser.

PROTOKOLL 15 BRU

2016-12-14 t o m sid 15

I samband med att ordförande Andreas Porswald avviker från mötet tackar han beredningen för året som gått samt önskar alla en god jul och ett gott nytt år.

Vid protokollet

Andreas Engstedt, mötessekreterare

Justerat 2016-12-21

Andreas Porswald Karin Thorborg Ordförande Ordförande §50-52

Denise Norström Justerare

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

Bilaga 7

Bilaga 8

Bilaga 9

Bilaga 10

Bilaga 11

Bilaga 12

Bilaga 13

Följande revidering av finanspolicyn föreslås:

3. KAPITALFÖRVALTNINGDetta avsnitt beskriver hur regionen ska agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande om att säkerställa framtida pensionsutbetalningar, dvs. den övergripande målsättningen. Bestämmelserna fungerar även som en vägledning för förvaltningen av donationsmedel, som Regionstyrelsen ansvarar för.

FÖRDELNING AV TILLGÅNGSSLAG Kapitalförvaltningen ska i huvudsak ske via externa förvaltare och företrädesvis via investeringsfonder. Följande övergripande fördelning mellan tillgångsslagen ska gälla:

TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING, % Min Normal Max

Svenska aktier 5 15 25 (20) Utländska aktier 10 35 (20) 40 (30) Aktier, totalt 15 50 (35) 65 (50) Nominella räntebärande värdepapper Reala räntebärande värdepapper* Räntebärande värdepapper, totalt 25 (40) 40 (55) 70 Alternativa investeringar 0 10 20 Kassa 0 0 10 Tabell 1 – strategisk tillgångsallokering

Innehav i ett enskilt företag får maximalt utgöra 5 procent av regionens aktieportfölj. Den branschmässiga spridningen skall vara bred. För den utländska aktieförvaltningen skall även en bred geografisk spridning av innehaven finnas. Rådande sammansättning av världsmarknadsindex fungerar som vägledning vid portföljens sammansättning.

- - -

Gulmarkerad text visar vilka gränser som ändrats i tillgångsfördelningen. Tidigare fanns gränser även för nominella och reala räntebärande värdepapper, dessa har tagits bort.

Bilaga 14a

POLICY 1 (6)

Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva

7720-2

Finansförvaltning

Utfärdad av: Fredrik Holst Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

Godkänd av:

SYFTE Av Kommunallagen (8 kap. § 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ska meddela föreskrifter om medelsförvalt-ningen och särskilda föreskrifter om förvaltning av medel avsatta för pensions-förpliktelser.

Som komplement till finanspolicyn lämnas mer detaljerade riktlinjer från regionstyrelsen.

PRINCIPER Regionens finansförvaltning är i huvudsak uppdelad i tre områden:

• Kortsiktig/medellång likviditetsförvaltning

• Långsiktig kapitalförvaltning (pensionsmedel och donationsmedel)

• Skuldförvaltning

MÅLSÄTTNING Den övergripande målsättningen med finansförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för regionen. Regionen har härutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser.

Inriktningen är att normalt avsätta medel motsvarande pensionsskuldens förändring oavsett eventuellt investerings/finansieringsbehov, och med strategin att särskilja kapitalförvaltning från skuldförvaltning.

Avkastningsmål likviditetsförvaltning Regionens likvida medel ska förvaltas på ett sådant sätt att en god betalnings-beredskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Med god avkastning avses en avkastning som överstiger affärsbankernas inlåningsräntor.

Avkastningsmål kapitalförvaltning Givet regionens åtagande att säkerställa framtida pensionsutbetalningar är avkastningsmålet 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Detta avkastningsmål skall ses långsiktigt och omprövas vid behov för att säkerställa att det överensstämmer med regionens långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar.

Målsättning skuldförvaltning Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt.

Bilaga 14 b

POLICY 2 (6)


7720-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

ANSVAR OCH BEFOGENHETER Regionfullmäktige (RF):

• ansvarar för att förvaltningen sker i enlighet med Kommunallagen 8 kap. 2 §.

• fastställer och beslutar om förändringar i finanspolicyn.

• beslutar om uttag (inklusive beslut att inte återinvestera avkastning) urkapitalförvaltningsportföljen.

• fastställer årligen i samband med fastställande av regionens budget limit förnyupplåning och total ram för upplåning.

• beslutar om ingående av borgen samt eventuell borgensavgift.

Regionstyrelsen (RS):

• säkerställer, utvärderar och kontrollerar att finansförvaltningen sker enligtfinanspolicyn.

• ansvarar för regionens finansiella förvaltning och fastställer i arbetsordning,delegationsordning samt attestinstruktion (förteckning), rutin för internkontroll, fördelning av ansvar, beslutanderätt och befogenheter mellanRegionstyrelsen och tjänstemannaförvaltningen utöver det som anges idenna policy.

• ansvarar för utfärdande av riktlinjer inom ramen för denna finanspolicy.

• beslutar om överföringar till kapitalförvaltningsportföljen.

• har ett övergripande ansvar för donationsmedelsförvaltningen.

• beslutar om upplåning inom av RF beslutade ramar.

• godkänner upprättande av publika låneprogram.

• beslutar om nivå och villkor för krediter och kan även besluta om justering avbolags krediter under löpande år.

• rapporterar finansförvaltningens status och utveckling i delårs- ochårsrapportering till RF.

• ansvarar för att policyn ses över årligen och uppdateras vid behov.

SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING Finanspolicyn omfattar även regionens helägda bolag. Regionen ska tillämpa en sammanhållen finansförvaltning. Detta innebär att verksamheter och helägda bolag ska knytas till regionens koncernkontosystem. Majoritetsägda bolag kan knytas till koncernkontosystemet.

POLICY 3 (6)


7720-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

För bolag finns möjlighet till kredit kopplad till koncernkontot. Om bolag lånar externt ska detta ske med borgen från regionen.

RAPPORTERING Rapportering och uppföljning av finansförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Rapporteringen ska minst innehålla finansförvaltningens resultat, relevanta riskmått samt exponeringar.

Rapportering till regionfullmäktige sker i delårsrapporter och i årsredovisningen. Rapportering till regionstyrelsen sker regelbundet under året.

Samtliga inblandade har att snarast rapportera avvikelser från finanspolicyn, eller andra händelser som inte är att betrakta som normala, till överordnad/uppdragsgivare.

MOTPARTER OCH FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Köp och försäljningar av värdepapper och valutor, extern förvaltning samt förvaring av regionens tillgångar skall ske via motparter som har erforderliga tillstånd från Finansinspektionen. Utländska institutioner skall ha tillstånd motsvarande Finansinspektionens.

TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG OCH TRANSAKTIONER Räntebärande värdepapper samt likvida medel är tillåtna inom samtliga portföljer. Aktier och alternativa investeringar är endast tillåtna inom kapitalförvaltnings-portföljen och donationsmedelsförvaltningen. Vid placering i investeringsfonder (fonder som förvaltar aktier och andra värdepapper) ska fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämma med bestämmelserna i denna policy.

Derivatinstrument kan användas för att minska risken i portföljen genom att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Derivat-instrument får även förekomma inom tillgångsslaget alternativa investeringar, då inom ramen för en förvaltningsstrategi hos externa förvaltare.

Värdepapperslån och belåning av tillgångar är endast tillåtet inom ramen för förvalt-ningsstrategi hos extern förvaltare inom tillgångsslaget alternativa placeringar.

RISKHANTERING Risker ska i möjligaste mån begränsas genom att regionen använder sig av principerna om matchning respektive diversifiering. Matchning innebär att placeringsinriktningen ska anpassas i tid efter de åtaganden som gjorts om utbetalningar. Diversifiering innebär att riskerna sprids genom att värdepappersportföljen innehåller ett flertal tillgångsslag, låntagare och löptider.

Ingen valutarisk ska förekomma inom den räntebärande delen av kapitalförvaltningsportföljen, ej heller inom likviditets- och skuldförvaltningen.

POLICY 4 (6)


7720-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

Ränteplaceringar skall ske i värdepapper med låg kredit/förlustrisk (s.k. ”investment grade” på ratingskalan). Vidare ska en tillfredsställande diversifiering finnas avseende låntagare och löptider.

ETIK/ANSVARSFULLA INVESTERINGAR Regionen strävar efter att vara en ansvarsfull investerare, vilket bland annat innebär att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar.

Ambitionen ska vara att investering inte tillåts i företag som uppenbart bryter mot kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. De konven-tioner som främst avses är;

• Konventioner om de mänskliga rättigheterna

• Barnkonventionen

• ILO-konventionerna

• Internationella miljökonventioner.

Regionen ska undvika placeringar i företag/företagsgrupper där en del av omsätt-ningen kommer från produktion av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi eller vapen.

De etiska kriterierna tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare.

Om det kommer till regionens kännedom att ett företag bryter mot tillämpliga lagar eller inte på ett för regionen godtagbart sätt följer internationella konventioner ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras. Baserat på tillgänglig information ska en helhetsbedömning göras av investeringens lämplighet, varvid bl.a. beaktas olika åtgärder företaget har vidtagit för att rätta till missförhållandena och företagets agerande i etiska och miljömässiga frågor i övrigt.

Uppföljning av hur etikreglerna efterföljs ingår i den årliga uppföljningen av förvaltningen.

LIKVIDITETSFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur regionen ska agera för att säkerställa att fullgod betal-ningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen.

LIKVIDITETSPLANERING Likviditetsplaneringen ska upprättas så detaljerat att en god betalningsberedskap och likviditetshantering säkerställs.

Regionen ska ha tillgång till tillräckliga kreditlöften så att finansieringsrisken kan minimeras.

POLICY 5 (6)


7720-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING Löptider på placeringarna ska anpassas efter likviditetsflödet i upprättade prognoser, möjligheter att snabbt avveckla placeringar i marknaden samt förväntningar om ränteutvecklingen.

Likviditetsrisken ska begränsas genom likviditetsplanering och genom att i första hand använda placeringsformer/värdepapper som omsätts i tillräcklig omfattning och därmed vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Bankinlåning som är bunden för en viss tidsperiod får inte överstiga 1 år. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken.

KAPITALFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur regionen ska agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande om att säkerställa framtida pensionsutbetalningar, dvs. den övergripande målsättningen. Bestämmelserna fungerar även som en vägledning för förvaltningen av donationsmedel, som regionstyrelsen ansvarar för.

FÖRDELNING AV TILLGÅNGSSLAG Kapitalförvaltningen ska i huvudsak ske via externa förvaltare och företrädesvis via investeringsfonder. Följande övergripande fördelning mellan tillgångsslagen ska gälla:


Svenska aktier 5 15 25 Utländska aktier 10 35 40 Aktier, totalt 15 50 65 Nominella räntebärande värdepapper Reala räntebärande värdepapper* Räntebärande värdepapper, totalt 25 40 70 Alternativa investeringar 0 10 20 Kassa 0 0 10 Tabell 1 – strategisk tillgångsallokering

Innehav i ett enskilt företag får maximalt utgöra 5 procent av regionens aktieportfölj. Den branschmässiga spridningen skall vara bred. För den utländska aktieförvaltningen skall även en bred geografisk spridning av innehaven finnas. Rådande sammansättning av världsmarknadsindex fungerar som vägledning vid portföljens sammansättning.

SKULDFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur regionens upplåning ska ske.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UPPLÅNING Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. Upplåning ska ske till betryggande säkerhet

POLICY 6 (6)


7720-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

och upplåning i spekulativt syfte är inte tillåtet. Med spekulation avses transaktioner där utfallet av affären är osäkert, exempelvis att finansiera en långfristig placering med kortfristig upplåning. Dock får upplåning för placering ske om ränteläget bedöms som gynnsamt och ett framtida lånebehov finns.

Finns behov av extern finansiering vid stora projekt eller investeringar ska huvuddelen av den planerade upplåningen säkras med lånelöften från presumtiva långivare. Kreditlöftena ska även säkerställa att det kortsiktiga likviditetsbehovet är uppfyllt.

Total upplåning får ej överstiga den budgeterade upplåningen annat än vid tillfällig likviditetsbrist under kortare perioder, maximalt upp till ett år.

Vid upplåningsbehov ska lånestocken differentieras vad gäller löptider och räntebindningstider i syfte att begränsa risken för omsättning av lån vid ett ofördelaktigt ränteläge.

INTERN REFERENS Riktlinje för finansförvaltningen, antagen av regionstyrelsen 2017-xx-xx §xxx (Dnr LTV17xxxx).

Riktlinje för finansförvaltningen Region Västmanland

Bilaga 14 c

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 SYFTE ........................................................................................... 4 2 BESKRIVNING/INLEDNING ................................................................. 4 2.2 ÖVERGRIPANDE MÅL ................................................................... 4 2.2.1 Avkastningsmål likviditetsförvaltning .......................................... 4 2.2.2 Avkastningsmål kapitalförvaltning .............................................. 4 2.2.3 Målsättning skuldförvaltning ...................................................... 4 2.2.4 Avkastningsmål donationsförvaltning .......................................... 5 2.3 GILTIGHET OCH UPPDATERING ..................................................... 5 2.4 ANSVAR OCH BEFOGENHETER ...................................................... 5 2.5 RAPPORTERING........................................................................... 6 2.6 KONTROLL OCH GRANSKNING ...................................................... 6 2.7 AVVIKELSEHANTERING ................................................................ 6 2.8 SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING ......................................... 6 3. FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................... 7 3.1 LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR ......................................................... 7 3.2 MOTPARTER ............................................................................... 7 3.3 FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER ...................................................... 7 3.4 FÖRVALTARE .............................................................................. 7 3.5 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG .......................................................... 7 3.6 TILLÅTNA VÄRDEPAPPER OCH INSTRUMENT ................................... 8 3.6.1 Räntebärande värdepapper ........................................................ 8 3.6.2 Aktier ...................................................................................... 8 3.6.3 Investeringsfonder.................................................................... 8 3.6.4 Strukturerade instrument .......................................................... 8 3.6.5 Derivatinstrument .................................................................... 8 3.7 RISK .......................................................................................... 9 3.7.1 Valutarisk ................................................................................ 9 3.7.2 Kreditrisk ................................................................................ 9 3.7.3 Ränterisk ............................................................................... 10 3.7.4 Finansierings- och refinansieringsrisk ........................................ 10 3.7.5 Motpartsrisk ........................................................................... 10 3.7.6 Likviditetsrisk ......................................................................... 10 3.8 ÖVRIGT .................................................................................... 10 3.9 ETIK ........................................................................................ 10 4. LIKVIDITETSFÖRVALTNING ............................................................................................. 12 4.1 LIKVIDITETSPLANERING ............................................................ 12 4.2 PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING ..................................................... 12 4.3 RAPPORTERING LIKVIDITETSFÖRVALTNING ................................. 12 5. KAPITALFÖRVALTNING ................................................................................................... 13 5.1 TILLGÅNGSALLOKERING OCH LIMITER ........................................ 13 5.2 AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING ...................................... 13 5.3 RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING ..................................... 13 5.3.1 Duration ................................................................................ 13 5.3.2 Tillfällig omklassificering av strukturerade instrument ................. 14 5.4 ALTERNATIVA PORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING .......................... 14

3

5.5 LIKVIDA MEDEL (KASSA) ........................................................... 14 5.6 FÖRVALTNINGSSTRUKTUR ......................................................... 14 5.7 REBALANSERING ....................................................................... 14 5.8 UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING ............................................ 14 5.8.1 Val av jämförelseindex ............................................................ 15 6. SKULDFÖRVALTNING ....................................................................................................... 16 6.1 UPPLÅNING - ALLMÄNT .............................................................. 16 6.2 KREDIT- OCH RÄNTEFÖRFALL ..................................................... 16 6.2.1 Kreditförfall ........................................................................... 16 6.2.2 Ränteförfall ............................................................................ 16 6.3 LEASING .................................................................................. 16 6.4 RAPPORTERING......................................................................... 16 7. VALUTAHANTERING ......................................................................................................... 18 7.1 ALLMÄNT .................................................................................. 18 7.2 KURSSÄKRING, LIMITER ............................................................ 18 7.3 SÄKRING AV VALUTARISK .......................................................... 18

BILAGA 1: ORDLISTA/DEFINITIONER - I riktlinjen återfinns understrukna ord – dessa finns definierade i ordlistan. BILAGA 2: RATING

Kursiv blå text är text från policyn, beslutad av fullmäktige. Denna har vävts in i riktlinjen för att inblandade ska få en helhetsbild av regelverket.

4

1 SYFTE Tillsammans med finanspolicyn beskriver detta dokument hur regionen ska agera i sin samlade finansförvaltning. Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande. 2 BESKRIVNING/INLEDNING 2.1 Bakgrund Av Kommunallagen (8 kap. § 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ska meddela föreskrifter om medelsförvaltningen och särskilda föreskrifter om förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Regionens finanspolicy beslutas av Regionfullmäktige. Som komplement till finanspolicyn lämnas mer detaljerade riktlinjer från Regionstyrelsen. Policyn har vävts in i riktlinjen (kursiv stil) för att underlätta för inblandade parter att få en samlad bild av regelverket. Regionens finansförvaltning är i huvudsak uppdelad i tre områden:

• Kortsiktig/medellång likviditetsförvaltning • Långsiktig kapitalförvaltning, inklusive förvaltning av donationsmedel1 • Skuldförvaltning, inklusive leasing och valutahantering

2.2 ÖVERGRIPANDE MÅL Den övergripande målsättningen med finansförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för regionen. Regionen har härutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser. Inriktningen är att normalt avsätta medel motsvarande pensionsskuldens förändring oavsett eventuellt investerings/finansieringsbehov, och med strategin att särskilja kapitalförvaltning från skuldförvaltning. 2.2.1 Avkastningsmål likviditetsförvaltning Regionens likvida medel ska förvaltas på ett sådant sätt att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Med god avkastning avses en avkastning som överstiger affärsbankernas inlåningsräntor. 2.2.2 Avkastningsmål kapitalförvaltning Givet regionens åtagande att säkerställa framtida pensionsutbetalningar är avkastningsmålet 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Detta avkastningsmål skall ses långsiktigt och omprövas vid behov för att säkerställa att det överensstämmer med regionens långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar. 2.2.3 Målsättning skuldförvaltning Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. 1 Hur en stiftelses medel får placeras bestäms av villkoren i respektive stiftelses förordnande/föreskrifter. Denna riktlinje reglerar förvaltningen av stiftelser där villkor för förvaltningen inte finns uttryckta i förordnandet/föreskrifterna.

5

2.2.4 Avkastningsmål donationsförvaltning För förvaltningen av donationsmedel är den övergripande målsättningen att uppnå en avkastning som möjliggör en årlig utdelning i enlighet med respektive stiftelses ändamål, samtidigt som stiftelsernas kapital inflationssäkras.

2.3 GILTIGHET OCH UPPDATERING Denna riktlinje gäller från och med det datum då regionens finanspolicy är antagen i regionfullmäktige.

Riktlinjen ska löpande hållas uppdaterad med hänsyn till förändringar i finanspolicyn, aktuella förhållanden inom regionen samt till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Riktlinjen ska omprövas minst årligen och uppdateras vid behov. Fastställande och ändringar i riktlinjen beslutas av regionstyrelsen. Efter fastställande ska riktlinjen distribueras till berörda parter.

2.4 ANSVAR OCH BEFOGENHETER Ansvaret för finansverksamheten inom regionen fördelas mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen, regiondirektör, ekonomidirektör och finanschef/finansfunktionen.

Regionfullmäktige (RF): • ansvarar för att förvaltningen sker i enlighet med Kommunallagen 8 kap. 2 §.• fastställer och beslutar om förändringar i finanspolicyn.• beslutar om uttag (inklusive beslut att inte återinvestera avkastning) ur

kapitalförvaltningsportföljen.• fastställer årligen i samband med fastställande av regionens budget limit för nyupplåning och

total ram för upplåning.• beslutar om ingående av borgen samt eventuell borgensavgift.

Regionstyrelsen (RS): • säkerställer, utvärderar och kontrollerar att finansförvaltningen sker enligt finanspolicyn.• ansvarar för regionens finansiella förvaltning och fastställer i arbetsordning,

delegationsordning samt attestinstruktion (förteckning), rutin för intern kontroll, fördelning avansvar, beslutanderätt och befogenheter mellan Regionstyrelsen ochtjänstemannaförvaltningen utöver det som anges i denna policy.

• ansvarar för utfärdande av riktlinjer inom ramen för denna finanspolicy.• beslutar om överföringar till kapitalförvaltningsportföljen.• har ett övergripande ansvar för donationsmedelsförvaltningen.• beslutar om upplåning inom av RF beslutade ramar.• godkänner upprättande av publika låneprogram• beslutar om nivå och villkor för krediter och kan även besluta om justering av bolags krediter

under löpande år.• rapporterar finansförvaltningens status och utveckling i delårs- och årsrapportering till RF.• ansvarar för att policyn ses över årligen och uppdateras vid behov.• fattar beslut om åtgärd om räntebärande värdepapper nedgraderas under tillåten ratingnivå.

Regiondirektören: • har det övergripande ansvaret för tjänstemannaförvaltningen under Regionstyrelsen.

Ekonomidirektören: • har ansvar att tillse att regionen har en väl fungerande finansfunktion, att minst årligen och vid

behov ompröva denna riktlinje och vid behov föreslå lämpliga förändringar.• har ansvar att tillse att kontrollfunktion finns avseende finansförvaltningen.• har ansvar för samverkan med andra landsting/regioner.

Finanschef/finansfunktion: • har ansvar för det löpande arbetet i finansfunktionen och det operativa ansvaret för att

finansförvaltningen sker i enlighet med fastställd finanspolicy, delegationsordning m.m.• svarar för planering, uppföljning och rapportering samt utför i den löpande finansiella

förvaltningen operativa åtgärder för att genomföra beslutade transaktioner. Besluten skadokumenteras och anmälas till RS.

• är kravställare på andra funktioner, projekt och processer som påverkar de finansiella flödena.Helägda bolag och verksamheter

6

• ansvarar för att den egna finansiella verksamheten hanteras inom ramen för finanspolicyn ochdenna riktlinje.

Kontrollfunktion: • sköter den dagliga granskningen, uppföljningen och avstämningen och rapporterar eventuella

avvikelser enligt fastställda rutiner.

2.5 RAPPORTERING Rapportering och uppföljning av finansförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Rapporteringen ska minst innehålla finansförvaltningens resultat, relevanta riskmått samt exponeringar. Vad som ska rapporteras framgår av respektive kapitel.


Samtliga inblandade har att snarast rapportera avvikelser från finanspolicyn, eller andra händelser som inte är att betrakta som normala, till överordnad/uppdragsgivare.

Externa förvaltare ska fortlöpande förse regionen med avräkningsnotor avseende genomförda transaktioner samt minst månadsvis rapportera utfallet av förvaltningen.

2.6 KONTROLL OCH GRANSKNING Med kontroll avses kontroller av att det finns erforderliga system och rutiner för: • instruktioner• rapportering och uppföljning• ansvarsfördelning i organisationen• inventering av tillgångar• redovisning.

Varje internt affärsavslut dokumenteras i ett affärsbeslut som upprättas av den som genomför affären. Grunden för god kontroll uppnås genom en uppdelning mellan den som gör affärsavslut och den som är mottagare av och kontrollerar avräkningsnotor från affärsmotparter. Utsedda ersättare för ordinarie personal ska finnas.

2.7 AVVIKELSEHANTERING Tydliga rutiner för avvikelsehantering ska finnas. Om fastställda regler/gränser policy/riktlinjer överskrids ska Regionstyrelsen informeras om detta och besluta om eventuella åtgärder.

2.8 SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING Finanspolicyn omfattar även regionens helägda bolag. Regionen ska tillämpa en sammanhållen finansförvaltning. Detta innebär att verksamheter och helägda bolag ska knytas till regionens koncernkontosystem. Majoritetsägda bolag kan knytas till koncernkontosystemet.

För bolag finns möjlighet till kredit kopplad till koncernkontot. Om bolag lånar externt ska detta ske med borgen från regionen.

7

3. FÖRUTSÄTTNINGARDetta kapitel beskriver generellt vilka förutsättningar och begränsningar som reglerar kapital-förvaltningen och i tillämpliga delar likviditetsförvaltningen och skuldförvaltningen. Utöver vad som beskrivs i detta kapitel regleras förvaltningen av riktlinjer i kapitlen 3-5.

3.1 LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR Regionens kapital måste förvaltas i enlighet med kapitel 8, 2§ Kommunallagen, ”Kommunerna och landstingen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.”

Övriga lagar som styr förvaltningen är främst lag om värdepappersmarknaden, lag om investeringsfonder och stiftelselagen.

3.2 MOTPARTER Köp och försäljningar av värdepapper och valutor ska göras via etablerade finansiella institutioner. Godkända motparter är:

a) svensk bank, värdepappersinstitut eller annat finansiellt institut som har Finansinspektionenstillstånd att bedriva handel med finansiella instrument eller valutor

b) utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt a) och som står undertillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.

Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, exempelvis vid nyemissioner.

Kontrakt avseende OTC-derivat får endast ingås med motpart som har en långfristig rating om minst A (+/flat/-) enligt Standard & Poor’s eller A (1/2/3) enligt Moody’s. För ytterligare beskrivning av rating – se bilaga 2.

3.3 FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Regionens tillgångar ska förvaras hos: a) svensk bank eller institut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för

förvaring eller hosb) utländsk bank eller institut som har tillstånd liknande det som anges i punkt a) och som står under

tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.

3.4 FÖRVALTARE Förvaltare kan vara intern (finansfunktionen) och/eller extern. Kapitalförvaltningen ska i huvudsak ske via externa förvaltare och företrädesvis via investeringsfonder.

Med extern förvaltare avses juridisk person som enligt regionens direktiv förvaltar regionens kapital. Förvaltaren ska ha Finansinspektionens tillstånd att förvalta annans finansiella instrument eller motsvarande tillstånd från utländsk tillsynsmyndighet eller annat behörigt organ. Uppdraget att förvalta regionens eller stiftelsernas kapital ska grundas på skriftligt avtal som innehåller för uppdraget tillämpliga delar av finanspolicyn och denna riktlinje. Därutöver får placering ske i investeringsfonder som uppfyller kraven i punkt 2.6.3 nedan.

3.5 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG Räntebärande värdepapper samt likvida medel är tillåtna inom samtliga portföljer. Aktier och alternativa investeringar är endast tillåtna inom kapitalförvaltningsportföljen och i donationsmedelsförvaltningen.

Syftet med en investering i alternativa tillgångar får endast vara att minska den totala portföljrisken.

Tillåtna alternativa investeringar är: fastigheter, infrastruktur, företagskrediter i annan valuta än SEK, hedgefonder, strukturerade instrument, private equity, råvaror och valutor.

8

3.6 TILLÅTNA VÄRDEPAPPER OCH INSTRUMENT

3.6.1 Räntebärande värdepapper Regionens ränteportfölj ska placeras i enlighet med Tabell 1 i avsnitt 3.7.2 Kreditrisk, samt 5.3 ränteportföljens sammansättning. Direktägande av räntebärande värdepapper är tillåtet.

3.6.2 Aktier Medel får placeras i aktier och aktierelaterade instrument, såsom exempelvis konvertibla skuldebrev, teckningsrätter och inlösenrätter, som är eller inom ett år från emissionen avses bli: a) upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES,b) eller föremål för regelbunden handel vid någon annan marknad som är reglerad och öppen för

allmänheten.

Direkt ägande är endast tillåtet avseende svenska aktier aktier i länder ingående i MSCI World (utvecklade länder).

3.6.3 Investeringsfonder Vid placering i investeringsfonder ska fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämma med bestämmelserna i finanspolicyn. Investeringsfonden ska stå under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EES-land.

3.6.4 Strukturerade instrument Som alternativ till direkt investering i enskilda värdepapper eller investeringsfonder kan investering göras i s.k. strukturerade instrument. Vid köp av strukturerade instrument, såsom Indexcertifikat, aktieindexobligationer eller liknande, ska emittenten ha låg kreditrisk, se Tabell 1 i avsnitt 3.7.2 Kreditrisk. Investering i aktieindexobligationer inom kapitalförvaltningsportföljen och donationsmedelsförvaltningen får maximalt ske till 10 % överkurs. För att kreditrisknivån ska gälla utesluts SPVs som emittenter. Vid placering i strukturerade instrument/fonder ska portföljens limiter om tillgångsslagens andelar beaktas enligt avsnitt 4.1 tillgångsallokering och limiter. Exempelvis anses en aktieindexobligation tillhöra aktieportföljen. Möjlighet finns att tillfälligt omklassificera strukturerade instrument till annat tillgångsslag, se vidare avsnitt 5.3.2.

3.6.5 Derivatinstrument Derivatinstrument kan användas för att minska risken i portföljen genom att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Derivatinstrument får även förekomma inom tillgångsslaget alternativa investeringar, då inom ramen för en förvaltningsstrategi hos externa förvaltare.

Med derivatinstrument avses alla typer av swappar, terminer och optioner. Godkända derivatinstrument är:

• Valutaterminer• Ränteterminer och future rate agreements (FRA)• Caps och floors (räntetak och räntegolv)• Ränte- och valutaswappar• Ränteoptioner• Kombinationer av ovanstående

Positioner i derivatinstrumenten får inte vara av sådan art, att gällande limiter efter köp, försäljning, lösen eller motsvarande under- eller överskrids. Underliggande tillgång ska vid varje tillfälle vara större än säkringens omfattning.

Vid användandet av derivatinstrument ska extern part anlitas som har erforderliga system, resurser, erfarenhet och kunskap att hantera denna typ av instrument.

Vid investering i fond gäller fondens bestämmelser för derivathantering. Utgångspunkten ska dock vara att de i allt väsentligt överensstämmer med de regler kring derivatinstrument som finns i finanspolicyn och denna riktlinje. Vid anlitande av extern förvaltare för så kallat diskretionärt mandat gäller samma begränsningar som vid fondinvestering.

9

För att valutasäkra tillgångar får valutaderivat användas enligt vad som anges under 7. VALUTAHANTERING.

3.7 RISK Placeringar innebär som regel ett risktagande. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera risker. Genom att regionen bedriver en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Om finansförvaltningen är effektiv erhålls en ökad förväntad avkastning genom en höjd risknivå, och en lägre risk erhålls på bekostnad av en lägre förväntad avkastning.

Regionens finansförvaltning ska präglas av ett lågt risktagande.

Risker ska i möjligaste mån begränsas genom att regionen använder sig av principerna om matchning respektive diversifiering. Matchning innebär att placeringsinriktningen ska anpassas i tid efter de åtaganden som gjorts om utbetalningar. Diversifiering innebär att riskerna sprids genom att värdepappersportföljen innehåller ett flertal tillgångsslag, låntagare och löptider.

För att minska riskerna i finansförvaltningen gäller begränsningarna i detta kapitel. Respektive portföljs risk regleras härutöver praktiskt genom begränsningar i kapitlen 3-5.

3.7.1 Valutarisk Ingen valutarisk ska förekomma inom den räntebärande delen av kapitalförvaltningsportföljen, ej heller inom likviditets- och skuldförvaltningen. Det vill säga finansiella transaktioner i utländsk valuta inom dessa portföljer/delportföljer terminssäkras eller swappas till svenska kronor.

I kapitalförvaltningsportföljen kommer valutarisk framförallt att finnas inom den utländska aktiedelen samt eventuellt inom tillgångsslaget alternativa placeringar. Valutasäkring mot SEK får göras för att minska valutarisken. Den totala valutarisken ska inte överstiga 25 % av totalportföljens marknadsvärde.

För hantering av övrig valutarisk, se bestämmelser i kapitel 7.

3.7.2 Kreditrisk Kreditrisk är risken för förluster på garantier och lån, det vill säga risken att låntagaren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet till långivaren. Ränteplaceringar skall ske i värdepapper med låg kredit/förlustrisk (s.k. ”investment grade” på ratingskalan - kreditbetyg AAA till BBB-, för beskrivning av rating – se bilaga 2). Vidare ska en tillfredsställande diversifiering finnas avseende låntagare och löptider. För att minska risken att låntagaren inte fullgör sina betalningsförpliktelser ska nedanstående begränsningar gälla vid placering i räntebärande värdepapper samt strukturerade instrument. Tabellerna visar lägsta godkända rating. Procentsatserna i tabellen avser andel av totala räntebärande placeringar (inkl. strukturerade instrument och eventuella räntebärande värdepapper/kreditrisk inom den alternativa portföljen).

Emittent- Emittent / värdepapper Andel per emittentkategori, % Max andel per Max löptid (år)

kategori min max emittent, % 1) För enskilt vp

1 Av europeiska stater emitterade eller garanterade värdepapper med rating AAA 20 0 100 50 2) 20 3)

2 Av svenska kommuner och landsting/regioner emitterade eller garanterade värdepapper 0 50 10 20

3 Kommuninvest 0 50 50 20

Övriga värdepapper med lägsta rating 4)

4 Lägst AAA-/Aaa . 0 80 25 15

5 Lägst AA-/Aa3 0 50 10 15

6 Lägst A-/A3 0 15 5 10

7 Lägst BBB-/Baa3 0 5 2 5

8 Likvida väldiversifierade företagsobligationsfonder i SEK med lägst genomsnittligt kreditbetyg BBB+

0 305) 50 - -

10

9 Likvida väldiversifierade korträntefonder i SEK med lägst genomsnittligt kreditbetyg A- 6) 0 305) 100 - -

1) Andel av totala räntebärande placeringar2) 100 % för svenska staten3) Obegränsat för svenska staten4) Rating enligt Standard & Poor´s eller Moody´s. Värdepappret ska vara åsatt lägst angiven rating av minst ett av dessa

företag. Motsvarande kreditrating utfärdad av annan aktör, så kallad skuggrating godkänns för börsnoterade företag,bolag ägda av svenska staten, kommuner eller landsting/regioner.

5) Vid större andelar än 30 % måste en löpande bedömning av fondens underliggande innehav göras, för att säkerställaatt de följer begränsningarna i tabell 1 – emittentkategori 1-7 - och därmed ger en låg total risk.

6) Den genomsnittliga återstående räntebindningstiden och den genomsnittliga återstående löptiden (spreaddurationen)får vara högst ett år.

Tabell 1 – Rating enligt Standard & Poor´s alternativt Moody´s.

I finansförvaltningen ingår att bevaka de olika innehavens rating och eventuell förändring av denna.

3.7.3 Ränterisk I normalfallet, och framförallt inom likviditets- och skuldförvaltningen, väljs löptid på placeringarna/lånen så att värdepapprets/lånets löptid överensstämmer med placeringshorisonten/lånebehovet men i vissa fall kan förväntningarna om den framtida ränteutvecklingen vara sådana att annan löptid väljs.

Ränterisker hanteras genom begränsningarna angivna i kapitlen 3-5.

3.7.4 Finansierings- och refinansieringsrisk Regionen ska se till att ha tillgång till tillräckliga kreditlöften så att finansieringsrisken kan minimeras.

Refinansieringsrisken i portföljen är större om betydande belopp ska placeras om vid ett enda tillfälle i jämförelse med om mindre lånebelopp förfaller över en längre tidsperiod, låneportföljens förfallotider ska därför spridas jämnt över tiden.

3.7.5 Motpartsrisk Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. För att begränsa denna risk gäller regler enligt avsnitt 3.2-3.4.

3.7.6 Likviditetsrisk Denna risk begränsas genom likviditetsplanering och genom att placeringsformer/värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas i första hand används. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken.

Regionens betalningsberedskap (inklusive befintliga kreditramar och kreditlöften) ska vid varje tillfälle uppgå till minst två veckor. I klartext innebär detta att regionen ska ha likvida medel eller tillgång till outnyttjad avtalad checkräkningskredit och lånelöften som gör att man klarar av att göra sina utbetalningar två veckor framåt i tiden om inga nya medel tillförs.

För att begränsa likviditetsrisken i kapitalförvaltningen ska investeringar ske enligt 3.5 tillåtna tillgångsslag och 3.6 tillåtna värdepapper och instrument.

3.8 ÖVRIGT Värdepapperslån och belåning av tillgångar är endast tillåtet inom ramen för förvaltningsstrategi hos extern förvaltare inom tillgångsslaget alternativa placeringar.

3.9 ETIK Regionen strävar efter att vara en ansvarsfull investerare, vilket bland annat innebär att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar.

Ambitionen ska vara att investering inte tillåts i företag som uppenbart bryter mot kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. De konventioner som främst avses är;

• Konventioner om de mänskliga rättigheterna• Barnkonventionen

11

• ILO-konventionerna• Internationella miljökonventioner.

Regionen ska undvika placeringar i företag/företagsgrupper där en del av omsättningen kommer från produktion av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi eller vapen. De etiska kriterierna tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare.

Om det kommer till regionens kännedom att ett företag bryter mot tillämpliga lagar eller inte på ett för regionen godtagbart sätt följer internationella konventioner ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras. Baserat på tillgänglig information ska en helhetsbedömning göras av investeringens lämplighet, varvid bl.a. beaktas olika åtgärder företaget har vidtagit för att rätta till missförhållandena och företagets agerande i etiska och miljömässiga frågor i övrigt.

Uppföljning av hur etikreglerna efterföljs ingår i den årliga uppföljningen av förvaltningen.

12

4. LIKVIDITETSFÖRVALTNINGRegionens betalningsberedskap är beroende av tillgången på likvida medel, dvs. sådana tillgångar som snabbt kan nyttjas för utbetalningar. Syftet med att hålla en likviditetsförvaltning är således att alltid tillse att sådana tillgångar finns tillgängliga. Detta kapitel beskriver hur regionen ska agera i sin likviditetsförvaltning för att säkerställa att fullgod betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen.

4.1 LIKVIDITETSPLANERING Regionens likviditetsplanering ska ligga till grund för bedömningen av betalningsberedskapen på kort respektive lång sikt samt utgöra underlag för beslut om placering av likvida medel, överföringar till och från kapitalförvaltningsportföljen och behov av upplåning.

Likviditetsplaneringen ska upprättas så detaljerat att en god betalningsberedskap och likviditetshantering säkerställs.

Den långsiktiga likviditetsplaneringen ska uppdateras varje år och omfatta samma tidsperiod som flerårsplaner.

4.2 PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING Löptider på placeringarna ska anpassas efter likviditetsflödet i upprättade prognoser, möjligheter att snabbt avveckla placeringar i marknaden samt förväntningar om ränteutvecklingen. Likviditetsrisken ska begränsas genom likviditetsplanering och genom att i första hand använda placeringsformer/värdepapper som omsätts i tillräcklig omfattning och därmed vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Bankinlåning som är bunden för en viss tidsperiod får inte överstiga 1 år. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken.

Placeringar får ske genom bankinlåning, i räntebärande värdepapper, strukturerade instrument med 100 % kapitalgaranti samt ränte- och obligationsfonder. För samtliga placeringar gäller att placering är tillåtet i enlighet med vad som anges i avsnitt 3.7.2 Kreditrisk. Placering i derivatinstrument, aktier och alternativa tillgångar är inte tillåtet vid förvaltning av regionens likviditet.

4.3 RAPPORTERING LIKVIDITETSFÖRVALTNING Rapportering och uppföljning av likviditetsförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Detta innebär att rapportering minst ska innefatta:

• redogörelse över regionens finansiella ställning• avkastning kontra fastställt mål• information om fördelning av placeringar på olika placeringsalternativ• vilka typer av värdepapper och emittenter som placerats i• emittenternas rating• portföljens genomsnittliga duration (löptid till förfallodatum).

13

5. KAPITALFÖRVALTNINGDetta avsnitt beskriver hur regionen ska agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande om att säkerställa framtida pensionsutbetalningar, dvs. den övergripande målsättningen. Bestämmelserna fungerar även som en vägledning för förvaltningen av donationsmedel, som Regionstyrelsen ansvarar för.

En portfölj är en samling värdepapper med olika egenskaper vad gäller avkastning och risk. En effektivt sammansatt portfölj skapar lägre risk än de enskilda tillgångarna var för sig. Nedan redogörs bland annat för hur portföljerna ska vara sammansatta.

5.1 TILLGÅNGSALLOKERING OCH LIMITER Tillgångsallokeringen uttrycks som en normalportfölj vilken speglar regionens strategi i förvaltningen. Detta motsvarar den portföljsammansättning som bedöms krävas för att den förväntade avkastningen ska motsvara avkastningsmålet, real genomsnittlig avkastning om tre procent per år över rullande femårsperioder. Övergripande fördelning mellan tillgångsslagen fastslås i policyn och framgår av tabellen nedan.

Tillgångsallokeringen ska baseras på tillgångarnas marknadsvärden. Avvikelser från normal-fördelningen kommer från tid till annan att förekomma på grund av att de olika tillgångarnas marknadsvärde förändras, eller för att ett aktivt beslut tagits. Regler för detta framgår av avsnittet 5.7 rebalansering längre fram i detta dokument.

Limiterna för tillgångsslagen anger hur stor del av portföljens totala marknadsvärde som maximalt får/minimalt måste utgöras av respektive tillgångsslag.


Svenska aktier 5 15 25 Utländska aktier 10 35 40 Aktier, totalt 15 50 65 Nominella räntebärande värdepapper Reala räntebärande värdepapper* Räntebärande värdepapper, totalt 25 40 70 Alternativa investeringar 0 10 20 Kassa** 0 0 10 Tabell 2 – strategisk tillgångsallokering (enligt finanspolicyn) * I donationsmedelsförvaltningen ersätts reala räntebärande värdepapper av 3/4 nominella räntebärandevärdepapper (dvs. totalt 50 %) och ¼ svenska aktier(dvs. totalt 20 %).**Medel för att tillgodose donationsstiftelsernas behov av att betala leverantörsskulder eller geutdelning är undantaget den strategiska tillgångsallokeringen.

5.2 AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Innehav i ett enskilt företag får maximalt utgöra 5 procent av regionens aktieportfölj. Den branschmässiga spridningen skall vara bred. För den utländska aktieförvaltningen skall även en bred geografisk spridning av innehaven finnas. Rådande sammansättning av världsmarknadsindex fungerar som vägledning vid portföljens sammansättning.

5.3 RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Ingen valutarisk får förekomma i ränteportföljen. Eventuella räntebärande värdepapper noterade i annan valuta ska valutasäkras till SEK.

Den räntebärande portföljen ska kan utgöras av såväl nominella som reala räntebärande värdepapper (undantaget donationsmedelsförvaltningen, se kommentar under tabell 2 ovan).

5.3.1 Duration Den genomsnittliga durationen i den nominella respektive reala delen av ränteportföljen ska motsvara durationen för respektive ränteportföljs jämförelseindex +/- 3,0 år.

14

5.3.2 Tillfällig omklassificering av strukturerade instrument I det fall att ett strukturerade instrumentet i praktiken endast består av en obligation, kan avsteg från klassificering enligt tillgångsslag tillåtas. Sådant fall kan vara då marknadsutvecklingen för underliggande tillgång minskat i värde så att det strukturerade instrumentet i praktiken endast består av en obligation. Detta avsteg får endast göras förutsatt att återklassificering till korrekt tillgångsslag sker vid återhämtning av underliggande tillgång.

5.4 ALTERNATIVA PORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Genom att investera i alternativa investeringar med förväntad låg korrelation till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras. Investeringarna ska i allt väsentligt leva upp till bestämmelserna i denna policy. Innan eventuell investering i alternativa placeringar görs, krävs en noggrann gransknings- och urvalsprocess. Denna process ska dokumenteras skriftligt och användas som beslutsunderlag. Andelen private equity begränsas till maximalt 5 % av totalportföljen.

5.5 LIKVIDA MEDEL (KASSA) Totalportföljen ska normalt vara fullinvesterad. I samband med större flöden inom portföljen kan dock viss likviditet förekomma.

5.6 FÖRVALTNINGSSTRUKTUR Portföljen ska förvaltas utifrån regionens uppställda mål samtidigt som en kostnadseffektiv lösning eftersträvas. Portföljen ska även utformas så att risker som inte förväntas ge bidrag till avkastningen ej förekommer.

Aktiva förvaltare får anlitas i syfte att uppnå bättre riskjusterad avkastning än jämförelseindex.

Strategisk allokering mellan tillgångsslagen ska ej överlåtas till förvaltare.

5.7 REBALANSERING Rebalansering innebär att en delportföljs andel av den totala portföljen förändras i riktning mot den långsiktigt valda normalpositionen för detta tillgångsslag (normalvikt), se tabell 2.

Rebalanseringen kan innebära att delportföljens andel återgår till den långsiktigt valda normalpositionen eller att man minskar avvikelsen mellan nuvarande andel och normalpositionens andel.

Enskild förvaltare kan ha ett taktiskt allokeringsmandat för delar av portföljen, men finansfunktionen har allokeringsansvaret för totalportföljen och ska kontinuerligt bevaka så att de ingående tillgångsslagen inte under- eller överskrider uppsatta limiter. Totalportföljens allokering ska normalt skötas passivt. Det innebär att omviktning ska ske när en limit för något tillgångsslag över- eller underskrids (se tabell 2). Portföljen kan, men måste inte, rebalanseras till normalvikter.

I de fall min eller max limiter (se tabell 2) avviker mer än 5 %-enheter från normallimiter kan, men måste inte, rebalansering ske.

Rebalansering av jämförelseindex sker vid varje årsskifte. Portföljen kan, men måste inte, rebalanseras vid samma tidpunkt.

5.8 UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING Nivån på avkastningen bedöms i det långa strategiska perspektivet mot avkastningsmålet. I det kortsiktiga operativa perspektivet är relevanta jämförelseindex som korrekt speglar respektive delmarknad viktigare. Uppnådd avkastning måste också ställas i relation till tagen risk, för att kunna bedöma hur effektiv förvaltningen har varit.

Förvaltare ansvarar för att rapport om placeringarnas fördelning och resultat sänds till regionen så snart som möjligt efter varje månadsskifte. Finansfunktionen ansvarar för att rapport om totalportföljens fördelning och utveckling sammanställs. Rapporteringen ska minst innehålla en förteckning över innehav, tillgångsfördelning, marknadsvärde, anskaffningsvärde, avkastning och prestation relativt index och målsättning, relevanta riskmått, duration, eventuell omklassificering av strukturerade instrument och eventuella avvikelser från finanspolicyn. Redovisning av

15

kapitalförvaltningens resultat till Regionfullmäktige ska minst ske i samband med årsredovisningen och i samband med den ordinarie delårsrapportering. I samband med årsredovisningen ska också efterlevnaden av finanspolicyn rapporteras till Regionfullmäktige.

Finansfunktionen rapporterar det finansiella utfallet avseende stiftelseförvaltningen till Regionstyrelsen i samband med presentation av årsredovisningen. Rapportering ska också ske om avvikelser från finanspolicyn inträffat.

5.8.1 Val av jämförelseindex Förvaltningens effektivitet är en bedömning av förvaltarnas prestationer jämfört med tillgångsslagets genomsnittliga avkastning, ett så kallat jämförelseindex. Jämförelseindex beräknas exklusive transaktionskostnader.

Primärt ska breda, välkända jämförelseindex från etablerade indexleverantörer användas vid jämförelse av portföljens utveckling. De jämförelseindex som används vid utvärdering av förvaltningen ska i rimlig omfattning täcka de marknader de representerar.

De jämförelseindex som används för aktieportföljen ska i samtliga fall beräknas inklusive återinvesteringar av utdelningar, såvida inte Regionfullmäktige tagit beslut om att inte återinvestera avkastningen. I de fall då delar av aktieportföljen är kapitalgaranterad kan om så önskas en kompletterande riskjämförelse utföras, då aktieportföljen kommer vara av lägre risk än valt jämförelseindex. Vid val av jämförelseindex för ränteportföljen ska hänsyn tas till att en del av portföljen ska kan utgöras av reala värdepapper.

För utvärdering av alternativa placeringar ska huvudregeln vara att jämförelseindex i rimlig grad ska motsvara underliggande tillgång. I de fall då ett sådant jämförelseindex inte är relevant ska jämförelseindex utgöras av exempelvis riskfri ränta.

16

6. SKULDFÖRVALTNINGDetta avsnitt beskriver hur regionens upplåning ska ske.

6.1 UPPLÅNING - ALLMÄNT Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. Upplåning ska ske till betryggande säkerhet och upplåning i spekulativt syfte är inte tillåtet. Med spekulation avses transaktioner där utfallet av affären är osäkert, exempelvis att finansiera en långfristig placering med kortfristig upplåning. Dock får upplåning för placering ske om ränteläget bedöms som gynnsamt och ett framtida lånebehov finns.

Finns behov av extern finansiering vid stora projekt eller investeringar ska huvuddelen av den planerade upplåningen säkras med lånelöften från presumtiva långivare. Kreditlöftena ska även säkerställa att det kortsiktiga likviditetsbehovet är uppfyllt.

Total upplåning får ej överstiga den budgeterade upplåningen annat än vid tillfällig likviditetsbrist under kortare perioder, maximalt upp till ett år.

Derivatinstrument/säkringsinstrument får användas för att ändra valutaexponering eller räntebindningstiden inom angivna gränser. Exempel på detta är byte av fast ränta mot rörlig ränta genom att ingå ett swapavtal. Vid utnyttjande av derivatinstrument gäller 3.2 motparter. Se avsnitt 3.6.5 för tillåtna derivatinstrument.

Som en del i ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tiden.

6.2 KREDIT- OCH RÄNTEFÖRFALL Vid upplåningsbehov ska lånestocken differentieras vad gäller löptider och räntebindningstider i syfte att begränsa risken för omsättning av lån vid ett ofördelaktigt ränteläge.

6.2.1 Kreditförfall För att begränsa refinansieringsrisken ska förfallen på låneavtalen spridas ut jämnt över åren. Andelen lån som förfaller till omförhandling under en 12 månaders period begränsas till 30 % av den totala upplåningen. Om framtida likvid situation är gynnsam och behov av upplåning inte längre förväntas föreligga är en större andel låneförfall under en 12 månaders period tillåten. Detta gäller även om låneportföljen är begränsad i volym och understiger 500 miljoner kronor.

Ingen maximal kreditförfallotid per kredit finns. Kreditförfallotiden är beroende av finansieringsändamålet och behovet.

6.2.2 Ränteförfall Målsättningen är att skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid ska vara som kapitalbindningen, med en tillåten avvikelse inom intervallet -2 år till + 1 år. Den större avvikelsen nedåt motiveras av möjligheten att utnyttja rörliga räntor, som över tid tenderar att vara lägre än bundna. Avvikelsen styrs av regionens ekonomiska situation och aktuell tro om ränteutvecklingen.

6.3 LEASING Med leasing avses alla avtal om hyra av lös egendom. I ett leasingavtal finns två parter, leasegivaren som finansierar egendomen, och leasetagaren som hyr egendomen. I ett leasingavtal ska det finnas ett rimligt restvärde på egendomen vid avtalstidens slut.

Generellt gäller att stor restriktivitet ska råda beträffande leasing inom regionen eftersom finansiering i de flesta fall kan erhållas förmånligare på annat sätt.

6.4 RAPPORTERING

Rapportering avseende skuldförvaltningens utfall sker i samma form och med samma intervall som för likviditetsförvaltningen. Rapporten ska innehålla uppgifter om skuldportföljens:

17

• sammansättning avseende volym och räntebas.• Förändring av sammansättning enligt ovan sedan föregående rapport.• genomsnittlig räntesats• genomsnittlig räntesats i relation till relevant jämförelseindex eller räntesats.• genomsnittliga kredit- och räntebindningstid.• Omfattningen av derivat.

18

7. VALUTAHANTERING

7.1 ALLMÄNT Vid transaktioner där betalning ska ske i annan valuta än svenska kronor uppstår en valutarisk. Valutarisken uppstår alltså dels som ett resultat av kommersiella och finansiella in- och utbetalningar som görs i annan valuta än svenska kronor (flödesexponering) men den uppstår även i och med att lån eller placeringar görs i annan valuta än svenska kronor (balansexponering).

Till exponering i valuta hör även de kurssäkringstransaktioner som finansfunktionen aktiverat för att eliminera valutaexponeringen.

Följande poster ingår i flödesexponering: 1. amorteringar2. räntebetalningar och ränteintäkter3. övriga in- utbetalningar i annan valuta än svenska kronor.

7.2 KURSSÄKRING, LIMITER Transaktioner inom regionen i annan valuta än svenska kronor ska kurssäkras av finansfunktionen enligt denna policy.

I samband med att exponering blir känd för, eller kan förutses av, den som ansvarar för transaktionen ska finansfunktionen meddelas enligt följande;

1. Enskilt inköp/försäljning som beloppsmässigt överskrider motsvarande 1 000 000 kr2. Ackumulerat årsflöde som överskrider motsvarande 1 000 000 kr

7.3 SÄKRING AV VALUTARISK För att eliminera valutarisker i underliggande transaktion får följande användas:

Köp/sälj till avistakurs Sker då aktuellt belopp underskrider gränserna enligt 7.2 KURSSÄKRING, LIMITER.

Valutatermin Köp och försäljning av valutaterminer i motsvarande valuta som exponering föreligger i. Löptiden på terminen ska matchas mot löptiden på tillgången, skulden eller den framtida transaktionen.

Valutaswap För valutaswappar gäller samma regler som för valutaterminer Valutalån/placering Förutom de regler som är uppställda i denna policy beträffande limiter,

risker, etc. så gäller att valutalån endast får upptas i kurssäkringssyfte och då med en maximal löptid på sex månader.

Sammantaget innebär detta att affärsmässig handel med valutor (avista eller termin) i syfte att enbart försöka förbättra finansnettot är otillåten.

19

ORDLISTA BILAGA 1 (ORDEN ÅTERFINNS UNDERSTRUKNA I RIKTLINJEN)

Alternativa investeringar - är tillgångar som normalt uppvisar låg korrelation med tillgångsslagen aktier och räntebärande värdepapper. Genom att investera i alternativa placeringar med en låg korrelation till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, råvaror, hedgefonder och private equity.

Aktieindexobligation - Obligation som löper utan ränta. Avkastningen bestäms istället av utvecklingen på ett i förväg fastställt index, exempelvis avseende en eller flera aktiemarknader.

Betalningsberedskap – Uttrycks i antal dagar. Beräknas som likvida medel, inklusive outnyttjad avtalad checkräkningskredit och lånelöften, i förhållande till genomsnittlig driftskostnad per dag (= summa utbetalningar per dag räknat som ett genomsnitt de senaste 12 månaderna). Ett mått på hur länge befintliga medel räcker om inga nya medel tillförs.

Blankning - Försäljning av värdepapper som säljaren inte själv äger utan har lånat. Avsikten är att kursen på det lånade värdepappret ska sjunka i värde. Då kan säljaren köpa tillbaka det lånade värdepappret till en lägre kurs och därmed göra en vinst. Blankning är normalt sett förknippat med hög risk.

Derivatinstrument - Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet på ett underliggande värdepapper, t ex statsskuldsväxlar eller aktier. Exempel på derivatinstrument är optioner och terminer.

Diskretionär förvaltning - Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt.

Duration - Kan beskrivas som en obligations vägda genomsnittliga återstående löptid. Måttet beskriver obligationens räntekänslighet, dvs. hur mycket priset på obligationen ändras när räntenivån ändras med en procentenhet. Durationen bestäms av obligationens och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Durationen för en s.k. nollkupongare är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid.

Finansieringsrisk - innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade kostnader.

Emittent - Utgivare av finansiella instrument.

Exponering - Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p.g.a. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper.

Hedgefonder - Samlingsnamn på fonder som syftar till att ge en stabil avkastning oavsett utvecklingen på den underliggande marknaden (absolut avkastning). Detta kan ske genom användning av olika strategier och olika typer av finansiella instrument. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga investeringsfonder.

Index - Mått på en marknads eller delmarknads värde. Benämns även benchmark/jämförelseindex och används som jämförelseobjekt för en portföljs avkastning och utveckling. Benchmark kan vara något specifikt marknadsindex eller kombinationer av index.

Indexcertifikat – börsnoterat värdepapper som är kopplat till ett index. Certifikatets värde styrs av hur index utvecklas. Indexcertifikat saknar kapitalgaranti och innebär en kreditrisk gentemot emittenten.

Inlösenrätter – värdepapper som berättigar till inlösen av aktier i ett företag till bestämd kurs.

Investeringsfond - Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet. En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen. Inom EU finns ett särskilt direktiv som gäller fondverksamhet. Det gör att fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken.

Kapitalbindning – den sammanvägda genomsnittliga återstående löptiden på en låneportfölj.

Konvertibla skuldebrev – av aktiebolag utgivet skuldebrev. Ägaren kan välja att under vissa villkor byta skuldebrevet till aktier i det utgivande bolaget eller få beloppet återbetalt på slutförfallodagen.

Korrelation – samvariation.

Likvida medel - medel på depåkonto, bankräkning (tillgodohavanden på bank) och dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper.

Likviditet - Kortsiktig betalningsförmåga, det vill säga förmåga att i tid fullgöra sina betalningsförpliktelser. Beräknas som omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder och uttrycks i procent. Även benämning för kassamedel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad.

20

Likviditetsrisk - risken att tillgångarna eller kreditramar inte kan omsättas utan kraftig värdeminskning eller i tid för att möta betalningsåtaganden.

Limit - Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument.

Löptid - Den tid som återstår till ett värdepappers förfall.

Marknadsvärde - Värdet av en tillgång (eller portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå.

Obligation - Skuldebrev med löptid över ett år.

Option - Avtal som ger innehavaren rätten - men inte skyldigheten att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss tillgång till ett förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperiod. Utfärdaren av optionen har skyldighet att sälja (köpoption) eller köpa (säljoption) tillgången.

OTC-derivat – kontrakt som är skräddarsydda efter kundens önskemål och omfattar vanligtvis instrument och löptider som inte erbjuds på någon börs. Eftersom kontrakten är skräddarsydda och ej clearas via någon clearingorganisation är likviditeten låg.

Placeringshorisont - Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade.

Private Equity - Private equity är ett samlingsnamn för aktieplaceringar i onoterade (ej börsnoterade) företag som kan befinna sig i olika utvecklingsstadier.

Portfölj - En förmögenhet som är placerad i olika tillgångar.

Rating - Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Se även bilaga 2.

Ratingkategorier - Se bilaga 2.

Reala räntebärande värdepapper - Med reala räntebärande värdepapper avses obligationer där man, som investerare är garanterad en viss avkastning utöver inflationsutvecklingen.

Refinansieringsrisk - innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till fördelaktiga villkor placera om stora volymer lån.

Riskfri ränta - Den högsta räntan som kan erhållas genom att investera i riskfria tillgångar, räntebärande värdepapper utgivna av staten.

Ränteswap - Avtal om byte av räntebetalningar från fast till rörlig räntesats och vice versa. Används i syfte att ändra durationen i portföljen på ett kostnadseffektivt sätt.

Ränterisk - Är risken att värdet på räntebärande tillgångar och skulder förändras på ett ofördelaktigt sätt när marknadsräntan ändras.

Special Purpose Vehicle (SPV) - Ett bolag konstruerat specifikt för en finansiell lösning, ex. att ge ut en obligation.

Strukturerade instrument - Instrument konstruerade att följa utvecklingen för en underliggande tillgång, till exempel en aktie, index, råvara, valuta eller dylikt.

Swap - Ett avtal om byte av villkor, exempelvis rörlig ränta mot fast ränta, valuta 1 mot valuta 2 osv.

Teckningsoption - Skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning.

Teckningsrätt – rätt att teckna aktie i samband med nyemission.

Termin - Ömsesidigt förpliktigande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin.

Valutarisk - Valutarisk innebär att en förändring av den svenska kronans kurs gentemot andra valutor påverkar finansnettot negativt. Risken uppstår främst vid placering eller upptagande av lån i utländsk valuta.

21

RATING BILAGA 2

En rating är en bedömning av sannolikheten att den kreditriskvärderade skulden kommer att återbetalas inom utsatt tid. Ratingen är avsedd att ge investerare information om låntagares kreditvärdighet. Ur emittentens (låntagarens) perspektiv är rating intressant då de blir bedömda på enhetliga grunder samt för att en bra rating ofta medför en lägre lånekostnad. I Sverige utförs rating främst av Nordisk Rating AB. Internationellt är Moody´s och Standard & Poor de största ratinginstituten.

Ratinginstituten Standard & Poor´s (S & P´s) och Moody´s Investors Service Inc (Moody´s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande:

Rating, S & P

Rating, Moody´s

Exempel på emittent (dec 2016) Tolkning

Investment grade AAA Aaa Svenska staten,

Kommuninvest Bästa kvalitet. Extremt stark betalningsförmåga

AA (+/flat/-) Aa (1/2/3) Handelsbanken, SEB, Nordea, Swedbank

Hög kvalitet. Mycket stark betalningsförmåga

A (+/flat/-) A (1/2/3) Stark betalningsförmåga. Viss känslighet för negativa händelser.

BBB (+/flat/-) Baa (1/2/3) Adekvat betalningsförmåga

Spekulativ kreditvärdighet BB (+/flat/-) Ba (1/2/3) Större ovisshet eller exponering mot

ogynnsamma ekonomiska omständigheter B (+/flat/-) B (1/2/3) Stor sårbarhet men kan i dagsläget möta

betalningskrav CCC (+/flat/-) Caa Kan ej möta åtaganden eller faran för detta

är överhängande CC Ca Med stor sannolikhet betalningsinställelse

C C Lägsta kreditbetyget. Konkursansökan har inlämnats.

D D Konkurs

Ratinginstituten Standard & Poor´s (S & P´s) och Moody´s Investors Service Inc (Moody´s) klassificering av kortfristig upplåning kan illustreras enligt följande:

Rating, S & P

Rating, Moody´s Exempel på emittent Tolkning

A-1+ P-1 Svenska staten, Kommuninvest, Handelsbanken, Nordea, Swedbank

Högst kreditvärdighet

A-1 P-1 SEB A-2 P-2A-3 P-3B Not prime CD Lägst kreditvärdighet

Standard & Poor´s har även en nordisk ratingskala, där högst kreditvärdighet benämns K-1.

RIKTLINJE 1 (27)

Gäller fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva

7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

Bilaga 14 d

RIKTLINJE 3 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

INNEHÅLL

1 SYFTE ......................................................................................................... 5 2 BESKRIVNING/INLEDNING .......................................................................... 5 2.1 BAKGRUND ..........................................................................................................5 2.2 ÖVERGRIPANDE MÅL ..........................................................................................5 2.2.1 Avkastningsmål likviditetsförvaltning .................................................................6 2.2.2 Avkastningsmål kapitalförvaltning ......................................................................6 2.2.3 Målsättning skuldförvaltning ..............................................................................6 2.2.4 Avkastningsmål donationsförvaltning .................................................................6 2.3 GILTIGHET OCH UPPDATERING ...........................................................................6 2.4 ANSVAR OCH BEFOGENHETER ............................................................................6 2.5 RAPPORTERING ...................................................................................................7 2.6 KONTROLL OCH GRANSKNING ............................................................................8 2.7 AVVIKELSEHANTERING ........................................................................................8 2.8 SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING ............................................................8 3 FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................... 9 3.1 LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR ...............................................................................9 3.2 MOTPARTER ........................................................................................................9 3.3 FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER ...........................................................................9 3.4 FÖRVALTARE .......................................................................................................9 3.5 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG ............................................................................... 10 3.6 TILLÅTNA VÄRDEPAPPER OCH INSTRUMENT ................................................... 10 3.6.1 Räntebärande värdepapper ............................................................................. 10 3.6.2 Aktier ................................................................................................................ 10 3.6.3 Investeringsfonder ........................................................................................... 10 3.6.4 Strukturerade instrument ................................................................................ 10 3.6.5 Derivatinstrument ............................................................................................ 11 3.7 RISK ................................................................................................................... 11 3.7.1 Valutarisk .......................................................................................................... 12 3.7.2 Kreditrisk .......................................................................................................... 12 3.7.3 Ränterisk........................................................................................................... 13 3.7.4 Finansierings- och refinansieringsrisk .............................................................. 13 3.7.5 Motpartsrisk ..................................................................................................... 13 3.7.6 Likviditetsrisk .................................................................................................... 13 3.8 ÖVRIGT ............................................................................................................. 13 3.9 ETIK ................................................................................................................... 14 4 LIKVIDITETSFÖRVALTNING ............................................................... 15 4.1 LIKVIDITETSPLANERING .................................................................................... 15

RIKTLINJE 4 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

4.2 PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING ......................................................................... 15 4.3 RAPPORTERING LIKVIDITETSFÖRVALTNING ..................................................... 15 5 KAPITALFÖRVALTNING ...................................................................... 16 5.1 TILLGÅNGSALLOKERING OCH LIMITER ............................................................. 16 5.2 AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING ........................................................ 16 5.3 RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING ....................................................... 17 5.3.1 Duration ........................................................................................................... 17 5.3.2 Tillfällig omklassificering av strukturerade instrument .................................... 17 5.4 ALTERNATIVA PORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING .......................................... 17 5.5 LIKVIDA MEDEL (KASSA) ................................................................................... 17 5.6 FÖRVALTNINGSSTRUKTUR ............................................................................... 17 5.7 REBALANSERING............................................................................................... 17 5.8 UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING ............................................................... 18 5.8.1 Val av jämförelseindex ..................................................................................... 18 6 SKULDFÖRVALTNING ......................................................................... 20 6.1 UPPLÅNING - ALLMÄNT ................................................................................... 20 6.2 KREDIT- OCH RÄNTEFÖRFALL ........................................................................... 20 6.2.1 Kreditförfall ...................................................................................................... 20 6.2.2 Ränteförfall ....................................................................................................... 20 6.3 LEASING ............................................................................................................ 21 6.4 RAPPORTERING ................................................................................................ 21 7 VALUTAHANTERING ................................................................................. 22 7.1 ALLMÄNT .......................................................................................................... 22 7.2 KURSSÄKRING, LIMITER .................................................................................... 22 7.3 SÄKRING AV VALUTARISK ................................................................................. 22 8 REFERENSER ............................................................................................. 27

BILAGA 1 – Ordlista/definitioner. I denna riktlinje återfinns understrukna ord. Dessa finns definierade i bilaga 1.

BILAGA 2 – Förklaring/beskrivning av rating.

Kursiv text är text från policyn, beslutad av fullmäktige. Denna har vävts in i riktlinjen för att inblandade ska få en helhetsbild av regelverket.

1 SYFTE Tillsammans med finanspolicyn beskriver detta dokument hur regionen ska agera i sin samlade finansförvaltning.

Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande.

2 BESKRIVNING/INLEDNING

2.1 BAKGRUND Av Kommunallagen (8 kap. § 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ska meddela föreskrifter om medelsförvaltningen och särskilda föreskrifter om förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser.

Regionens finanspolicy är antagen av regionfullmäktige 2017-xx-xx. Som komplement till finanspolicyn lämnas mer detaljerade riktlinjer från regionstyrelsen. Policyn har vävts in i riktlinjen (kursiv stil) för att underlätta för inblandade parter att få en samlad bild av regelverket.

Regionens finansförvaltning är i huvudsak uppdelad i tre områden: • Kortsiktig/medellång likviditetsförvaltning• Långsiktig kapitalförvaltning, inklusive förvaltning av donationsmedel1• Skuldförvaltning, inklusive leasing och valutahantering

2.2 ÖVERGRIPANDE MÅL Den övergripande målsättningen med finansförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för regionen. Regionen har härutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser.

Inriktningen är att normalt avsätta medel motsvarande pensionsskuldens förändring oavsett eventuellt investerings/finansieringsbehov, och med strategin att särskilja kapitalförvaltning från skuldförvaltning.

1 Hur en stiftelses medel får placeras bestäms av villkoren i respektive stiftelses förordnande/föreskrifter. Denna riktlinje reglerar förvaltningen av stiftelser där villkor för förvaltningen inte finns uttryckta i förordnandet/föreskrifterna.

RIKTLINJE 6 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

2.2.1 Avkastningsmål likviditetsförvaltning Regionens likvida medel ska förvaltas på ett sådant sätt att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Med god avkastning avses en avkastning som överstiger affärsbankernas inlåningsräntor.

2.2.2 Avkastningsmål kapitalförvaltning Givet regionens åtagande att säkerställa framtida pensionsutbetalningar är avkastningsmålet 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Detta avkastningsmål skall ses långsiktigt och omprövas vid behov för att säkerställa att det överensstämmer med regionens långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar.

2.2.3 Målsättning skuldförvaltning Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt.

2.2.4 Avkastningsmål donationsförvaltning För förvaltningen av donationsmedel är den övergripande målsättningen att uppnå en avkastning som möjliggör en årlig utdelning i enlighet med respektive stiftelses ändamål, samtidigt som stiftelsernas kapital inflationssäkras.

2.3 GILTIGHET OCH UPPDATERING Denna riktlinje gäller från och med det datum då regionens finanspolicy är antagen i regionfullmäktige. Riktlinjen ska löpande hållas uppdaterad med hänsyn till förändringar i finanspolicyn, aktuella förhållanden inom regionen samt till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Riktlinjen ska omprövas minst årligen och uppdateras vid behov. Fastställande och ändringar i riktlinjen beslutas av regionstyrelsen. Efter fastställande ska riktlinjen distribueras till berörda parter.

2.4 ANSVAR OCH BEFOGENHETER Ansvaret för finansverksamheten inom regionen fördelas mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen, regiondirektör, ekonomidirektör och finanschef/finansfunktionen. Regionfullmäktige (RF):

• ansvarar för att förvaltningen sker i enlighet med Kommunallagen 8 kap. 2 §. • fastställer och beslutar om förändringar i finanspolicyn. • beslutar om uttag (inklusive beslut att inte återinvestera avkastning) ur

kapitalförvaltningsportföljen. • fastställer årligen i samband med fastställande av regionens budget limit för

nyupplåning och total ram för upplåning. • beslutar om ingående av borgen samt eventuell borgensavgift.

Regionstyrelsen (RS):

• säkerställer, utvärderar och kontrollerar att finansförvaltningen sker enligt finanspolicyn.

RIKTLINJE 7 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

• ansvarar för regionens finansiella förvaltning och fastställer i arbetsordning,delegationsordning samt attestinstruktion (förteckning), rutin för intern kontroll,fördelning av ansvar, beslutanderätt och befogenheter mellan regionstyrelsenoch tjänstemannaförvaltningen utöver det som anges i denna policy.

• ansvarar för utfärdande av riktlinjer inom ramen för denna finanspolicy.• beslutar om överföringar till kapitalförvaltningsportföljen.• har ett övergripande ansvar för donationsmedelsförvaltningen.• beslutar om upplåning inom av RF beslutade ramar.• godkänner upprättande av publika låneprogram• beslutar om nivå och villkor för krediter och kan även besluta om justering av

bolags krediter under löpande år.• rapporterar finansförvaltningens status och utveckling i delårs- och

årsrapportering till RF.• ansvarar för att policyn ses över årligen och uppdateras vid behov.• fattar beslut om åtgärd om räntebärande värdepapper nedgraderas under

tillåten ratingnivå.

Regiondirektören: • har det övergripande ansvaret för tjänstemannaförvaltningen under

regionstyrelsen.Ekonomidirektören:

• har ansvar att tillse att regionen har en väl fungerande finansfunktion, attminst årligen och vid behov ompröva denna riktlinje och vid behov föreslålämpliga förändringar.

• har ansvar att tillse att kontrollfunktion finns avseende finansförvaltningen.• har ansvar för samverkan med andra landsting/regioner.

Finanschef (finansfunktionen): • har ansvar för det löpande arbetet i finansfunktionen och det operativa

ansvaret för att finansförvaltningen sker i enlighet med fastställd finanspolicy,delegationsordning m.m.

• svarar för planering, uppföljning och rapportering samt utför i den löpandefinansiella förvaltningen operativa åtgärder för att genomföra beslutadetransaktioner. Besluten ska dokumenteras och anmälas till RS.

• är kravställare på andra funktioner, projekt och processer som påverkar definansiella flödena.

Helägda bolag och verksamheter • ansvarar för att den egna finansiella verksamheten hanteras inom ramen för

finanspolicyn och denna riktlinje.Kontrollfunktion:

• sköter den dagliga granskningen, uppföljningen och avstämningen ochrapporterar eventuella avvikelser enligt fastställda rutiner.

2.5 RAPPORTERING Rapportering och uppföljning av finansförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Rapporteringen ska minst innehålla finansförvaltningens resultat, relevanta riskmått samt exponeringar. Vad som ska rapporteras framgår av respektive kapitel.


RIKTLINJE 8 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

Samtliga inblandade har att snarast rapportera avvikelser från finanspolicyn, eller andra händelser som inte är att betrakta som normala, till överordnad/uppdragsgivare. Externa förvaltare ska fortlöpande förse regionen med avräkningsnotor avseende genomförda transaktioner samt minst månadsvis rapportera utfallet av förvaltningen.

2.6 KONTROLL OCH GRANSKNING Med kontroll avses kontroller av att det finns erforderliga system och rutiner för: • instruktioner • rapportering och uppföljning • ansvarsfördelning i organisationen • inventering av tillgångar • redovisning. Varje internt affärsavslut dokumenteras i ett affärsbeslut som upprättas av den som genomför affären. Grunden för god kontroll uppnås genom en uppdelning mellan den som gör affärsavslut och den som är mottagare av och kontrollerar avräkningsnotor från affärsmotparter. Utsedda ersättare för ordinarie personal ska finnas.

2.7 AVVIKELSEHANTERING Tydliga rutiner för avvikelsehantering ska finnas. Om fastställda regler/gränser policy/riktlinjer överskrids ska regionstyrelsen informeras om detta och besluta om eventuella åtgärder.

2.8 SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING Finanspolicyn omfattar även regionens helägda bolag. Regionen ska tillämpa en sammanhållen finansförvaltning. Detta innebär att verksamheter och helägda bolag ska knytas till regionens koncernkontosystem. Majoritetsägda bolag kan knytas till koncernkontosystemet. För bolag finns möjlighet till kredit kopplad till koncernkontot. Om bolag lånar externt ska detta ske med borgen från regionen.

RIKTLINJE 9 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

3 FÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel beskriver generellt vilka förutsättningar och begränsningar som reglerar kapitalförvaltningen och i tillämpliga delar likviditetsförvaltningen och skuldförvaltningen. Utöver vad som beskrivs i detta kapitel regleras förvaltningen av riktlinjer i kapitlen 4-6.

3.1 LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR Regionens kapital måste förvaltas i enlighet med kapitel 8, 2§ Kommunallagen, ”Kommunerna och landstingen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.” Övriga lagar som styr förvaltningen är främst lag om värdepappersmarknaden, lag om investeringsfonder och stiftelselagen.

3.2 MOTPARTER Köp och försäljningar av värdepapper och valutor ska göras via etablerade finansiella institutioner. Godkända motparter är:

a) svensk bank, värdepappersinstitut eller annat finansiellt institut som har Finansinspektionens tillstånd att bedriva handel med finansiella instrument eller valutor

b) utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt a) och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.

Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, exempelvis vid nyemissioner. Kontrakt avseende OTC-derivat får endast ingås med motpart som har en långfristig rating om minst A (+/flat/-) enligt Standard & Poor’s eller A (1/2/3) enligt Moody’s. För ytterligare beskrivning av rating, se bilaga 2.

3.3 FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Regionens tillgångar ska förvaras hos: a) svensk bank eller institut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot

värdepapper för förvaring eller hos b) utländsk bank eller institut som har tillstånd liknande det som anges i punkt a) och

som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.

3.4 FÖRVALTARE Förvaltare kan vara intern (finansfunktionen) och/eller extern. Kapitalförvaltningen ska i huvudsak ske via externa förvaltare och företrädesvis via investeringsfonder.

RIKTLINJE 10 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

Med extern förvaltare avses juridisk person som enligt regionens direktiv förvaltar regionens kapital. Förvaltaren ska ha Finansinspektionens tillstånd att förvalta annans finansiella instrument eller motsvarande tillstånd från utländsk tillsynsmyndighet eller annat behörigt organ. Uppdraget att förvalta regionens eller stiftelsernas kapital ska grundas på skriftligt avtal som innehåller för uppdraget tillämpliga delar av finanspolicyn och denna riktlinje. Därutöver får placering ske i investeringsfonder som uppfyller kraven i punkt 3.6.3 nedan.

3.5 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG Räntebärande värdepapper samt likvida medel är tillåtna inom samtliga portföljer. Aktier och alternativa investeringar är endast tillåtna inom kapitalförvaltningsportföljen och i donationsmedelsförvaltningen.

Syftet med en investering i alternativa tillgångar får endast vara att minska den totala portföljrisken.

3.6 TILLÅTNA VÄRDEPAPPER OCH INSTRUMENT

3.6.1 Räntebärande värdepapper Regionens ränteportfölj ska placeras i enlighet med Tabell 1 i avsnitt 3.7.2 Kreditrisk, samt 5.3 ränteportföljens sammansättning. Direktägande av räntebärande värdepapper är tillåtet.

3.6.2 Aktier Medel får placeras i aktier och aktierelaterade instrument, såsom exempelvis konvertibla skuldebrev, teckningsrätter och inlösenrätter, som är eller inom ett år från emissionen avses bli:

a. upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarandemarknad utanför EES,

b. eller föremål för regelbunden handel vid någon annan marknad som ärreglerad och öppen för allmänheten.

Direkt ägande är endast tillåtet avseende aktier i länder ingående i MSCI World (utvecklade länder).

3.6.3 Investeringsfonder Vid placering i investeringsfonder ska fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämma med bestämmelserna i finanspolicyn. Investeringsfonden ska stå under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EES-land.

3.6.4 Strukturerade instrument Som alternativ till direkt investering i enskilda värdepapper eller investeringsfonder kan investering göras i s.k. strukturerade instrument. Vid köp av strukturerade instrument, såsom Indexcertifikat, aktieindexobligationer eller liknande, ska emittenten ha låg kreditrisk, se Tabell 1 i avsnitt 3.7.2. Investering i aktieindexobligationer inom kapitalförvaltningsportföljen och donationsmedelsförvaltningen får maximalt ske till 10 % överkurs. För att kreditrisknivån ska gälla utesluts SPVs som emittenter. Vid placering i strukturerade instrument/fonder ska portföljens limiter om tillgångsslagens andelar beaktas enligt avsnitt 4.1 tillgångsallokering och limiter. Exempelvis anses en aktieindexobligation tillhöra aktieportföljen. Möjlighet finns att tillfälligt omklassificera strukturerade instrument till annat tillgångsslag, se vidare avsnitt 6.3.2.

RIKTLINJE 11 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

3.6.5 Derivatinstrument Derivatinstrument kan användas för att minska risken i portföljen genom att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Derivatinstrument får även förekomma inom tillgångsslaget alternativa investeringar, då inom ramen för en förvaltningsstrategi hos externa förvaltare. Med derivatinstrument avses alla typer av swappar, terminer och optioner. Godkända derivatinstrument är:

• Valutaterminer • Ränteterminer och future rate agreements (FRA) • Caps och floors (räntetak och räntegolv) • Ränte- och valutaswappar • Ränteoptioner • Kombinationer av ovanstående

Positioner i derivatinstrumenten får inte vara av sådan art, att gällande limiter efter köp, försäljning, lösen eller motsvarande under- eller överskrids. Underliggande tillgång ska vid varje tillfälle vara större än säkringens omfattning. Vid användandet av derivatinstrument ska extern part anlitas som har erforderliga system, resurser, erfarenhet och kunskap att hantera denna typ av instrument. Vid investering i fond gäller fondens bestämmelser för derivathantering. Utgångspunkten ska dock vara att de i allt väsentligt överensstämmer med de regler kring derivatinstrument som finns i finanspolicyn och denna riktlinje. Vid anlitande av extern förvaltare för så kallat diskretionärt mandat gäller samma begränsningar som vid fondinvestering. För att valutasäkra tillgångar får valutaderivat användas enligt vad som anges i kapitel 7. valutahantering.

3.7 RISK Placeringar innebär som regel ett risktagande. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera risker. Genom att regionen bedriver en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Om finansförvaltningen är effektiv erhålls en ökad förväntad avkastning genom en höjd risknivå, och en lägre risk erhålls på bekostnad av en lägre förväntad avkastning. Regionens finansförvaltning ska präglas av ett lågt risktagande. Risker ska i möjligaste mån begränsas genom att regionens använder sig av principerna om matchning respektive diversifiering. Matchning innebär att placeringsinriktningen ska anpassas i tid efter de åtaganden som gjorts om utbetalningar. Diversifiering innebär att riskerna sprids genom att värdepappersportföljen innehåller ett flertal tillgångsslag, låntagare och löptider.

RIKTLINJE 12 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

För att minska riskerna i finansförvaltningen gäller begränsningarna i detta kapitel. Respektive portföljs risk regleras härutöver praktiskt genom begränsningar i kapitlen 4-6.

3.7.1 Valutarisk Ingen valutarisk ska förekomma inom den räntebärande delen av kapitalförvaltnings-portföljen, ej heller inom likviditets- och skuldförvaltningen. Det vill säga finansiella transaktioner i utländsk valuta inom dessa portföljer/delportföljer terminssäkras eller swappas till svenska kronor. I kapitalförvaltningsportföljen kommer valutarisk framförallt att finnas inom den utländska aktiedelen samt eventuellt inom tillgångsslaget alternativa placeringar. Valutasäkring mot SEK får göras för att minska valutarisken. Den totala valutarisken ska inte överstiga 25 % av totalportföljens marknadsvärde. För hantering av övrig valutarisk, se bestämmelser i kapitel 7.

3.7.2 Kreditrisk Kreditrisk är risken för förluster på garantier och lån, det vill säga risken att låntagaren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet till långivaren. Ränteplaceringar skall ske i värdepapper med låg kredit/förlustrisk (s.k. ”investment grade” på ratingskalan - kreditbetyg AAA till BBB-, för beskrivning av rating – se bilaga 2). Vidare ska en tillfredsställande diversifiering finnas avseende låntagare och löptider. För att minska risken att låntagaren inte fullgör sina betalningsförpliktelser ska nedanstående begränsningar gälla vid placering i räntebärande värdepapper samt strukturerade instrument. Tabellerna visar lägsta godkända rating. Procentsatserna i tabellen avser andel av totala räntebärande placeringar (inkl. strukturerade instrument och eventuella räntebärande värdepapper/kreditrisk inom den alternativa portföljen).

Andel per emittentkategori, % Emittent-kategori

Emittent / värdepapper min max Max andel per emittent, % 1)

Max löptid (år) för enskilt vp

1 Av europeiska stater emitterade eller garanterade värdepapper med rating AAA 0 100 50 2) 20 3)

2 Av svenska kommuner och landsting/regioner emitterade eller garanterade värdepapper

0 50 10 20

3 Kommuninvest 0 50 50 20

Övriga värdepapper med lägsta rating 4)

4 Lägst AAA-/Aaa 0 80 25 15

5 Lägst AA-/Aa3 0 50 10 15

6 Lägst A-/A3 0 15 5 10

7 Lägst BBB-/Baa3 0 5 2 5

8 Likvida väldiversifierade företagsobligationsfonder i SEK med lägst genomsnittligt kreditbetyg BBB+

0 50 - -

9 Likvida väldiversifierade korträntefonder i SEK med lägst genomsnittligt kreditbetyg A- 6)

0 100 - -

1) Andel av totala räntebärande placeringar 2) 100 % för svenska staten

RIKTLINJE 13 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

3) Obegränsat för svenska staten4) Rating enligt Standard & Poor´s eller Moody´s. Värdepappret ska vara åsatt lägst angiven rating

av minst ett av dessa företag. Motsvarande kreditrating utfärdad av annan aktör, så kalladskuggrating godkänns för börsnoterade företag, bolag ägda av svenska staten, kommuner ellerlandsting/regioner.

5) Den genomsnittliga återstående räntebindningstiden och den genomsnittliga återstående löptiden(spreaddurationen) får vara högst ett år.

Tabell 1 – Rating enligt Standard & Poor´s alternativt Moody´s.

I finansförvaltningen ingår att bevaka de olika innehavens rating och eventuell förändring av denna.

3.7.3 Ränterisk I normalfallet, och framförallt inom likviditets- och skuldförvaltningen, väljs löptid på placeringarna/lånen så att värdepapprets/lånets löptid överensstämmer med placeringshorisonten/lånebehovet men i vissa fall kan förväntningarna om den framtida ränteutvecklingen vara sådana att annan löptid väljs.

Ränterisker hanteras genom begränsningarna angivna i kapitlen 4-6.

3.7.4 Finansierings- och refinansieringsrisk Regionen ska se till att ha tillgång till tillräckliga kreditlöften så att finansieringsrisken kan minimeras.

Refinansieringsrisken i portföljen är större om betydande belopp ska placeras om vid ett enda tillfälle i jämförelse med om mindre lånebelopp förfaller över en längre tidsperiod, låneportföljens förfallotider ska därför spridas jämnt över tiden.

3.7.5 Motpartsrisk Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. För att begränsa denna risk gäller regler enligt avsnitt 3.2-3.4.

3.7.6 Likviditetsrisk Denna risk begränsas genom likviditetsplanering och genom att placeringsformer/värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas i första hand används. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken.

Regionens betalningsberedskap (inklusive befintliga kreditramar och kreditlöften) ska vid varje tillfälle uppgå till minst två veckor. I klartext innebär detta att regionen ska ha likvida medel eller tillgång till outnyttjad avtalad checkräkningskredit och lånelöften som gör att man klarar av att göra sina utbetalningar två veckor framåt i tiden om inga nya medel tillförs.

För att begränsa likviditetsrisken i kapitalförvaltningen ska investeringar ske enligt 3.5 tillåtna tillgångsslag och 3.6 tillåtna värdepapper och instrument.

3.8 ÖVRIGT Värdepapperslån och belåning av tillgångar är endast tillåtet inom ramen för förvaltningsstrategi hos extern förvaltare inom tillgångsslaget alternativa placeringar.

RIKTLINJE 14 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

3.9 ETIK Regionen strävar efter att vara en ansvarsfull investerare, vilket bland annat innebär att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar. Ambitionen ska vara att investering inte tillåts i företag som uppenbart bryter mot kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. De konventioner som främst avses är;

• Konventioner om de mänskliga rättigheterna • Barnkonventionen • ILO-konventionerna • Internationella miljökonventioner.

Regionen ska undvika placeringar i företag/företagsgrupper där en del av omsättningen kommer från produktion av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi eller vapen. De etiska kriterierna tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare. Om det kommer till regionens kännedom att ett företag bryter mot tillämpliga lagar eller inte på ett för regionen godtagbart sätt följer internationella konventioner ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras. Baserat på tillgänglig information ska en helhetsbedömning göras av investeringens lämplighet, varvid bl.a. beaktas olika åtgärder företaget har vidtagit för att rätta till missförhållandena och företagets agerande i etiska och miljömässiga frågor i övrigt. Uppföljning av hur etikreglerna efterföljs ingår i den årliga uppföljningen av förvaltningen.

RIKTLINJE 15 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

4 LIKVIDITETSFÖRVALTNING

Regionens betalningsberedskap är beroende av tillgången på likvida medel, dvs. sådana tillgångar som snabbt kan nyttjas för utbetalningar. Syftet med att hålla en likviditetsförvaltning är således att alltid tillse att sådana tillgångar finns tillgängliga. Detta kapitel beskriver hur regionen ska agera i sin likviditetsförvaltning för att säkerställa att fullgod betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen.

4.1 LIKVIDITETSPLANERING Regionens likviditetsplanering ska ligga till grund för bedömningen av betalningsberedskapen på kort respektive lång sikt samt utgöra underlag för beslut om placering av likvida medel, överföringar till och från kapitalförvaltningsportföljen och behov av upplåning.

Likviditetsplaneringen ska upprättas så detaljerat att en god betalningsberedskap och likviditetshantering säkerställs.

Den långsiktiga likviditetsplaneringen ska uppdateras varje år och omfatta samma tidsperiod som flerårsplaner.

4.2 PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING Löptider på placeringarna ska anpassas efter likviditetsflödet i upprättade prognoser, möjligheter att snabbt avveckla placeringar i marknaden samt förväntningar om ränteutvecklingen. Likviditetsrisken ska begränsas genom likviditetsplanering och genom att i första hand använda placeringsformer/värdepapper som omsätts i tillräcklig omfattning och därmed vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Bankinlåning som är bunden för en viss tidsperiod får inte överstiga 1 år. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken.

Placeringar får ske genom bankinlåning, i räntebärande värdepapper, strukturerade instrument med 100 % kapitalgaranti samt ränte- och obligationsfonder. För samtliga placeringar gäller att placering är tillåtet i enlighet med vad som anges i avsnitt 3.7.2 Kreditrisk. Placering i derivatinstrument, aktier och alternativa tillgångar är inte tillåtet vid förvaltning av regionens likviditet.

4.3 RAPPORTERING LIKVIDITETSFÖRVALTNING Rapportering och uppföljning av likviditetsförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Detta innebär att rapportering minst ska innefatta:

• redogörelse över regionens finansiella ställning• avkastning kontra fastställt mål• information om fördelning av placeringar på olika placeringsalternativ• vilka typer av värdepapper och emittenter som placerats i• emittenternas rating• portföljens genomsnittliga duration (löptid till förfallodatum).

RIKTLINJE 16 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

5 KAPITALFÖRVALTNING

Detta avsnitt beskriver hur regionen ska agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande om att säkerställa framtida pensionsutbetalningar, dvs. den övergripande målsättningen. Bestämmelserna fungerar även som en vägledning för förvaltningen av donationsmedel, som regionstyrelsen ansvarar för.

En portfölj är en samling värdepapper med olika egenskaper vad gäller avkastning och risk. En effektivt sammansatt portfölj skapar lägre risk än de enskilda tillgångarna var för sig. Nedan redogörs bland annat för hur portföljerna ska vara sammansatta.

5.1 TILLGÅNGSALLOKERING OCH LIMITER Tillgångsallokeringen uttrycks som en normalportfölj vilken speglar regionens strategi i förvaltningen. Detta motsvarar den portföljsammansättning som bedöms krävas för att den förväntade avkastningen ska motsvara avkastningsmålet, real genomsnittlig avkastning om tre procent per år över rullande femårsperioder. Övergripande fördelning mellan tillgångsslagen fastslås i policyn och framgår av tabellen nedan.

Tillgångsallokeringen ska baseras på tillgångarnas marknadsvärden. Avvikelser från normalfördelningen kommer från tid till annan att förekomma på grund av att de olika tillgångarnas marknadsvärde förändras, eller för att ett aktivt beslut tagits. Regler för detta framgår av avsnittet 5.7 Rebalansering längre fram i detta dokument.

Limiterna för tillgångsslagen anger hur stor del av portföljens totala marknadsvärde som maximalt får/minimalt måste utgöras av respektive tillgångsslag.


Svenska aktier 5 15 25 Utländska aktier 10 35 40 Aktier, totalt 15 50 65 Nominella räntebärande värdepapper Reala räntebärande värdepapper* Räntebärande värdepapper, totalt 25 40 70 Alternativa investeringar 0 10 20 Kassa* 0 0 10 Tabell 2 – strategisk tillgångsallokering (enligt finanspolicyn) *Medel för att tillgodose donationsstiftelsernas behov av att betala leverantörsskuldereller ge utdelning är undantaget den strategiska tillgångsallokeringen.

5.2 AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Innehav i ett enskilt företag får maximalt utgöra 5 procent av regionens aktieportfölj. Den branschmässiga spridningen skall vara bred. För den utländska aktieförvaltningen skall även en bred geografisk spridning av innehaven finnas. Rådande sammansättning av världsmarknadsindex fungerar som vägledning vid portföljens sammansättning.

RIKTLINJE 17 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

5.3 RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Ingen valutarisk får förekomma i ränteportföljen. Eventuella räntebärande värdepapper noterade i annan valuta ska valutasäkras till SEK.

Den räntebärande portföljen kan utgöras av såväl nominella som reala räntebärande värdepapper.

5.3.1 Duration Den genomsnittliga durationen i den nominella respektive reala delen av ränteportföljen ska motsvara durationen för respektive ränteportföljs jämförelseindex +/- 3,0 år.

5.3.2 Tillfällig omklassificering av strukturerade instrument I det fall att ett strukturerade instrumentet i praktiken endast består av en obligation, kan avsteg från klassificering enligt tillgångsslag tillåtas. Sådant fall kan vara då marknadsutvecklingen för underliggande tillgång minskat i värde så att det strukturerade instrumentet i praktiken endast består av en obligation. Detta avsteg får endast göras förutsatt att återklassificering till korrekt tillgångsslag sker vid återhämtning av underliggande tillgång.

5.4 ALTERNATIVA PORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Genom att investera i alternativa investeringar med förväntad låg korrelation till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras. Investeringarna ska i allt väsentligt leva upp till bestämmelserna i denna policy. Innan eventuell investering i alternativa placeringar görs, krävs en noggrann gransknings- och urvalsprocess. Denna process ska dokumenteras skriftligt och användas som beslutsunderlag. Andelen private equity begränsas till maximalt 5 % av totalportföljen.

5.5 LIKVIDA MEDEL (KASSA) Totalportföljen ska normalt vara fullinvesterad. I samband med större flöden inom portföljen kan dock viss likviditet förekomma.

5.6 FÖRVALTNINGSSTRUKTUR Portföljen ska förvaltas utifrån regionens uppställda mål samtidigt som en kostnadseffektiv lösning eftersträvas. Portföljen ska även utformas så att risker som inte förväntas ge bidrag till avkastningen ej förekommer.

Aktiva förvaltare får anlitas i syfte att uppnå bättre riskjusterad avkastning än jämförelseindex.

Strategisk allokering mellan tillgångsslagen ska ej överlåtas till förvaltare.

5.7 REBALANSERING Rebalansering innebär att en delportföljs andel av den totala portföljen förändras i riktning mot den långsiktigt valda normalpositionen för detta tillgångsslag (normalvikt), se tabell 2.

RIKTLINJE 18 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

Rebalanseringen kan innebära att delportföljens andel återgår till den långsiktigt valda normalpositionen eller att man minskar avvikelsen mellan nuvarande andel och normalpositionens andel.

Enskild förvaltare kan ha ett taktiskt allokeringsmandat för delar av portföljen, men finansfunktionen har allokeringsansvaret för totalportföljen och ska kontinuerligt bevaka så att de ingående tillgångsslagen inte under- eller överskrider uppsatta limiter. Totalportföljens allokering ska normalt skötas passivt. Det innebär att omviktning ska ske när en limit för något tillgångsslag över- eller underskrids (se tabell 2). Portföljen kan, men måste inte, rebalanseras till normalvikter.

I de fall min eller max limiter (se tabell 2) avviker mer än 5 %-enheter från normallimiter kan, men måste inte, rebalansering ske.

Rebalansering av jämförelseindex sker vid varje årsskifte. Portföljen kan, men måste inte, rebalanseras vid samma tidpunkt.

5.8 UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING Nivån på avkastningen bedöms i det långa strategiska perspektivet mot avkastningsmålet. I det kortsiktiga operativa perspektivet är relevanta jämförelseindex som korrekt speglar respektive delmarknad viktigare. Uppnådd avkastning måste också ställas i relation till tagen risk, för att kunna bedöma hur effektiv förvaltningen har varit.

Förvaltare ansvarar för att rapport om placeringarnas fördelning och resultat sänds till regionen så snart som möjligt efter varje månadsskifte. Finansfunktionen ansvarar för att rapport om totalportföljens fördelning och utveckling sammanställs. Rapporteringen ska minst innehålla en förteckning över innehav, tillgångsfördelning, marknadsvärde, anskaffningsvärde, avkastning och prestation relativt index och målsättning, relevanta riskmått, duration, eventuell omklassificering av strukturerade instrument och eventuella avvikelser från finanspolicyn. Redovisning av kapitalförvaltningens resultat till regionfullmäktige ska minst ske i samband med årsredovisningen och i samband med den ordinarie delårsrapportering. I samband med årsredovisningen ska också efterlevnaden av finanspolicyn rapporteras till regionfullmäktige.

Finansfunktionen rapporterar det finansiella utfallet avseende stiftelseförvaltningen till regionstyrelsen i samband med presentation av årsredovisningen. Rapportering ska också ske om avvikelser från finanspolicyn inträffat.

5.8.1 Val av jämförelseindex Förvaltningens effektivitet är en bedömning av förvaltarnas prestationer jämfört med tillgångsslagets genomsnittliga avkastning, ett så kallat jämförelseindex. Jämförelseindex beräknas exklusive transaktionskostnader.

Primärt ska breda, välkända jämförelseindex från etablerade indexleverantörer användas vid jämförelse av portföljens utveckling. De jämförelseindex som används vid utvärdering av förvaltningen ska i rimlig omfattning täcka de marknader de representerar.

RIKTLINJE 19 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

De jämförelseindex som används för aktieportföljen ska i samtliga fall beräknas inklusive återinvesteringar av utdelningar, såvida inte regionfullmäktige tagit beslut om att inte återinvestera avkastningen. I de fall då delar av aktieportföljen är kapitalgaranterad kan om så önskas en kompletterande riskjämförelse utföras, då aktieportföljen kommer vara av lägre risk än valt jämförelseindex. Vid val av jämförelseindex för ränteportföljen ska hänsyn tas till att en del av portföljen kan utgöras av reala värdepapper.

För utvärdering av alternativa placeringar ska huvudregeln vara att jämförelseindex i rimlig grad ska motsvara underliggande tillgång. I de fall då ett sådant jämförelseindex inte är relevant ska jämförelseindex utgöras av exempelvis riskfri ränta.

RIKTLINJE 20 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

6 SKULDFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur regionens upplåning ska ske.

6.1 UPPLÅNING - ALLMÄNT Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. Upplåning ska ske till betryggande säkerhet och upplåning i spekulativt syfte är inte tillåtet. Med spekulation avses transaktioner där utfallet av affären är osäkert, exempelvis att finansiera en långfristig placering med kortfristig upplåning. Dock får upplåning för placering ske om ränteläget bedöms som gynnsamt och ett framtida lånebehov finns. Finns behov av extern finansiering vid stora projekt eller investeringar ska huvuddelen av den planerade upplåningen säkras med lånelöften från presumtiva långivare. Kreditlöftena ska även säkerställa att det kortsiktiga likviditetsbehovet är uppfyllt. Total upplåning får ej överstiga den budgeterade upplåningen annat än vid tillfällig likviditetsbrist under kortare perioder, maximalt upp till ett år. Derivatinstrument/säkringsinstrument får användas för att ändra valutaexponering eller räntebindningstiden inom angivna gränser. Exempel på detta är byte av fast ränta mot rörlig ränta genom att ingå ett swapavtal. Vid utnyttjande av derivatinstrument gäller 2.2 motparter. Se avsnitt 3.6.5 för tillåtna derivatinstrument. Som en del i ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tiden.

6.2 KREDIT- OCH RÄNTEFÖRFALL Vid upplåningsbehov ska lånestocken differentieras vad gäller löptider och räntebindningstider i syfte att begränsa risken för omsättning av lån vid ett ofördelaktigt ränteläge.

6.2.1 Kreditförfall För att begränsa refinansieringsrisken ska förfallen på låneavtalen spridas ut jämnt över åren. Andelen lån som förfaller till omförhandling under en 12 månaders period begränsas till 30 % av den totala upplåningen. Om framtida likvid situation är gynnsam och behov av upplåning inte längre förväntas föreligga är en större andel låneförfall under en 12 månaders period tillåten. Detta gäller även om låneportföljen är begränsad i volym och understiger 500 miljoner kronor. Ingen maximal kreditförfallotid per kredit finns. Kreditförfallotiden är beroende av finansieringsändamålet och behovet.

6.2.2 Ränteförfall Målsättningen är att skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid ska vara som kapitalbindningen, med en tillåten avvikelse inom intervallet -2 år till + 1 år. Den större

RIKTLINJE 21 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

avvikelsen nedåt motiveras av möjligheten att utnyttja rörliga räntor, som över tid tenderar att vara lägre än bundna. Avvikelsen styrs av regionens ekonomiska situation och aktuell tro om ränteutvecklingen.

6.3 LEASING Med leasing avses alla avtal om hyra av lös egendom. I ett leasingavtal finns två parter, leasegivaren som finansierar egendomen, och leasetagaren som hyr egendomen. I ett leasingavtal ska det finnas ett rimligt restvärde på egendomen vid avtalstidens slut.

Generellt gäller att stor restriktivitet ska råda beträffande leasing inom regionen eftersom finansiering i de flesta fall kan erhållas förmånligare på annat sätt.

6.4 RAPPORTERING Rapportering avseende skuldförvaltningens utfall sker i samma form och med samma intervall som för likviditetsförvaltningen. Rapporten ska innehålla uppgifter om skuldportföljens:

• sammansättning avseende volym och räntebas.• Förändring av sammansättning enligt ovan sedan föregående rapport.• genomsnittlig räntesats• genomsnittlig räntesats i relation till relevant jämförelseindex eller räntesats.• genomsnittliga kredit- och räntebindningstid.• Omfattningen av derivat.

RIKTLINJE 22 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

7 VALUTAHANTERING

7.1 ALLMÄNT Vid transaktioner där betalning ska ske i annan valuta än svenska kronor uppstår en valutarisk. Valutarisken uppstår alltså dels som ett resultat av kommersiella och finansiella in- och utbetalningar som görs i annan valuta än svenska kronor (flödesexponering) men den uppstår även i och med att lån eller placeringar görs i annan valuta än svenska kronor (balansexponering).

Till exponering i valuta hör även de kurssäkringstransaktioner som finansfunktionen aktiverat för att eliminera valutaexponeringen.

Följande poster ingår i flödesexponering: 1. amorteringar2. räntebetalningar och ränteintäkter3. övriga in- utbetalningar i annan valuta än svenska kronor.

7.2 KURSSÄKRING, LIMITER Transaktioner inom regionen i annan valuta än svenska kronor ska kurssäkras av finansfunktionen enligt denna policy.

I samband med att exponering blir känd för, eller kan förutses av, den som ansvarar för transaktionen ska finansfunktionen meddelas enligt följande;

1. Enskilt inköp/försäljning som beloppsmässigt överskrider motsvarande 1 000000 kr

2. Ackumulerat årsflöde som överskrider motsvarande 1 000 000 kr

7.3 SÄKRING AV VALUTARISK För att eliminera valutarisker i underliggande transaktion får följande användas:

Köp/sälj till avistakurs Sker då aktuellt belopp underskrider gränserna enligt 7.2 Kurssäkring, limiter.

Valutatermin Köp och försäljning av valutaterminer i motsvarande valuta som exponering föreligger i. Löptiden på terminen ska matchas mot löptiden på tillgången, skulden eller den framtida transaktionen.

Valutaswap För valutaswappar gäller samma regler som för valutaterminer

Valutalån/placering Förutom de regler som är uppställda i denna policy beträffande limiter, risker, etc. så gäller att valutalån endast får upptas i kurssäkringssyfte och då med en maximal löptid på sex månader.

Sammantaget innebär detta att affärsmässig handel med valutor (avista eller termin) i syfte att enbart försöka förbättra finansnettot är otillåten.

RIKTLINJE 23 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

ORDLISTA BILAGA 1

(ORDEN ÅTERFINNS UNDERSTRUKNA I RIKTLINJEN)

Alternativa investeringar - är tillgångar som normalt uppvisar låg korrelation med tillgångsslagen aktier och räntebärande värdepapper. Genom att investera i alternativa placeringar med en låg korrelation till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, råvaror, hedgefonder och private equity.

Aktieindexobligation - Obligation som löper utan ränta. Avkastningen bestäms istället av utvecklingen på ett i förväg fastställt index, exempelvis avseende en eller flera aktiemarknader.

Betalningsberedskap – Uttrycks i antal dagar. Beräknas som likvida medel, inklusive outnyttjad avtalad checkräkningskredit och lånelöften, i förhållande till genomsnittlig driftskostnad per dag (= summa utbetalningar per dag räknat som ett genomsnitt de senaste 12 månaderna). Ett mått på hur länge befintliga medel räcker om inga nya medel tillförs.

Blankning - Försäljning av värdepapper som säljaren inte själv äger utan har lånat. Avsikten är att kursen på det lånade värdepappret ska sjunka i värde. Då kan säljaren köpa tillbaka det lånade värdepappret till en lägre kurs och därmed göra en vinst. Blankning är normalt sett förknippat med hög risk.

Derivatinstrument - Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet på ett underliggande värde-papper, t ex statsskuldsväxlar eller aktier. Exempel på derivatinstrument är optioner och terminer.

Diskretionär förvaltning - Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt.

Duration - Kan beskrivas som en obligations vägda genomsnittliga återstående löptid. Måttet beskriver obligationens räntekänslighet, dvs. hur mycket priset på obligationen ändras när räntenivån ändras med en procentenhet. Durationen bestäms av obligationens och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Durationen för en s.k. nollkupongare är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid.

Finansieringsrisk - innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade kostnader.

Emittent - Utgivare av finansiella instrument.

Exponering - Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p.g.a. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper.

Hedgefonder - Samlingsnamn på fonder som syftar till att ge en stabil avkastning oavsett utvecklingen på den underliggande marknaden (absolut avkastning). Detta kan ske genom användning av olika strategier och olika typer av finansiella instrument. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga investeringsfonder.

Index - Mått på en marknads eller delmarknads värde. Benämns även benchmark/jämförelseindex och används som jämförelseobjekt för en portföljs avkastning och utveckling. Benchmark kan vara något specifikt marknadsindex eller kombinationer av index.

Indexcertifikat – börsnoterat värdepapper som är kopplat till ett index. Certifikatets värde styrs av hur index utvecklas. Indexcertifikat saknar kapitalgaranti och innebär en kreditrisk gentemot emittenten.

Inlösenrätter – värdepapper som berättigar till inlösen av aktier i ett företag till bestämd kurs.

Investeringsfond - Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet. En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen. Inom EU finns ett särskilt direktiv som gäller fondverksamhet. Det gör att

RIKTLINJE 24 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken.

Kapitalbindning – den sammanvägda genomsnittliga återstående löptiden på en låneportfölj.

Konvertibla skuldebrev – av aktiebolag utgivet skuldebrev. Ägaren kan välja att under vissa villkor byta skuldebrevet till aktier i det utgivande bolaget eller få beloppet återbetalt på slutförfallodagen.

Korrelation – samvariation.

Likvida medel - medel på depåkonto, bankräkning (tillgodohavanden på bank) och dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper.

Likviditet - Kortsiktig betalningsförmåga, det vill säga förmåga att i tid fullgöra sina betalningsförpliktelser. Beräknas som omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder och uttrycks i procent. Även benämning för kassamedel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad.

Likviditetsrisk - risken att tillgångarna eller kreditramar inte kan omsättas utan kraftig värdeminskning eller i tid för att möta betalningsåtaganden.

Limit - Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument.

Löptid - Den tid som återstår till ett värdepappers förfall.

Marknadsvärde - Värdet av en tillgång (eller portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå.

Obligation - Skuldebrev med löptid över ett år.

Option - Avtal som ger innehavaren rätten - men inte skyldigheten att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss tillgång till ett förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperiod. Utfärdaren av optionen har skyldighet att sälja (köpoption) eller köpa (säljoption) tillgången.

OTC-derivat – kontrakt som är skräddarsydda efter kundens önskemål och omfattar vanligtvis instrument och löptider som inte erbjuds på någon börs. Eftersom kontrakten är skräddarsydda och ej clearas via någon clearingorganisation är likviditeten låg.

Placeringshorisont - Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade.

Private Equity - Private equity är ett samlingsnamn för aktieplaceringar i onoterade (ej börsnoterade) företag som kan befinna sig i olika utvecklingsstadier.

Portfölj - En förmögenhet som är placerad i olika tillgångar.

Rating - Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Se även bilaga 2.

Ratingkategorier - Se bilaga 2.

Reala räntebärande värdepapper - Med reala räntebärande värdepapper avses obligationer där man, som investerare är garanterad en viss avkastning utöver inflationsutvecklingen.

Refinansieringsrisk - innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till fördelaktiga villkor placera om stora volymer lån.

Riskfri ränta - Den högsta räntan som kan erhållas genom att investera i riskfria tillgångar, räntebärande värdepapper utgivna av staten.

Ränteswap - Avtal om byte av räntebetalningar från fast till rörlig räntesats och vice versa. Används i syfte att ändra durationen i portföljen på ett kostnadseffektivt sätt.

RIKTLINJE 25 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

Ränterisk - Är risken att värdet på räntebärande tillgångar och skulder förändras på ett ofördelaktigt sätt när marknadsräntan ändras.

Special Purpose Vehicle (SPV) - Ett bolag konstruerat specifikt för en finansiell lösning, ex. att ge ut en obligation.

Strukturerade instrument - Instrument konstruerade att följa utvecklingen för en underliggande tillgång, till exempel en aktie, index, råvara, valuta eller dylikt.

Swap - Ett avtal om byte av villkor, exempelvis rörlig ränta mot fast ränta, valuta 1 mot valuta 2 osv.

Teckningsoption - Skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning.

Teckningsrätt – rätt att teckna aktie i samband med nyemission.

Termin - Ömsesidigt förpliktigande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin.

Valutarisk - Valutarisk innebär att en förändring av den svenska kronans kurs gentemot andra valutor påverkar finansnettot negativt. Risken uppstår främst vid placering eller upptagande av lån i utländsk valuta.

RIKTLINJE 26 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

RATING BILAGA 2

En rating är en bedömning av sannolikheten att den kreditriskvärderade skulden kommer att återbetalas inom utsatt tid. Ratingen är avsedd att ge investerare information om låntagares kreditvärdighet. Ur emittentens (låntagarens) perspektiv är rating intressant då de blir bedömda på enhetliga grunder samt för att en bra rating ofta medför en lägre lånekostnad. I Sverige utförs rating främst av Nordisk Rating AB. Internationellt är Moody´s och Standard & Poor de största ratinginstituten.

Ratinginstituten Standard & Poor´s (S & P´s) och Moody´s Investors Service Inc (Moody´s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande:

Rating, S & P

Rating, Moody´s

Exempel på emittent (december 2016) Tolkning

Investment grade AAA Aaa Svenska staten,

Kommuninvest Bästa kvalitet. Extremt stark betalningsförmåga

AA (+/flat/-) Aa (1/2/3) Handelsbanken, SEB, Nordea, Swedbank

Hög kvalitet. Mycket stark betalningsförmåga

A (+/flat/-) A (1/2/3) Stark betalningsförmåga. Viss känslighet för negativa händelser.

BBB (+/flat/-) Baa (1/2/3) Adekvat betalningsförmåga

Spekulativ kreditvärdighet BB (+/flat/-) Ba (1/2/3) Större ovisshet eller exponering mot

ogynnsamma ekonomiska omständigheter B (+/flat/-) B (1/2/3) Stor sårbarhet men kan i dagsläget möta

betalningskrav CCC (+/flat/-) Caa Kan ej möta åtaganden eller faran för detta

är överhängande CC Ca Med stor sannolikhet betalningsinställelse

C C Lägsta kreditbetyget. Konkursansökan har inlämnats.

D D Konkurs

Ratinginstituten Standard & Poor´s (S & P´s) och Moody´s Investors Service Inc (Moody´s) klassificering av kortfristig upplåning kan illustreras enligt följande:

Rating, S & P

Rating, Moody´s Exempel på emittent Tolkning

A-1+ P-1 Svenska staten, Kommuninvest, Handelsbanken, Nordea, Swedbank

Högst kreditvärdighet

A-1 P-1 SEB A-2 P-2A-3 P-3B Not prime CD Lägst kreditvärdighet

Standard & Poor´s har även en nordisk ratingskala, där högst kreditvärdighet benämns K-1.

RIKTLINJE 27 (27)


7724-2

Finansförvaltning


Godkänd av:

8 REFERENSER Finanspolicy, antagen av regionfullmäktige 2017-xx-xx §xxx (Dnr LTV17xxxx).

Denna riktlinje är fastställd av regionstyrelsen 2017-xx-xx, §xxx (dnr LTV17xxxx).

FINAL version 2017-02-05

AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL

mellan

SÄLJARNA

(såsom definierat nedan),

och

SKL Företag AB

rörande

INERA AB

Bilaga 15a


1. BAKGRUND ...................................................................................................................................... 1

2. DEFINITIONER OCH TOLKNING ........................................................................................................ 1

3. Överlåtelse och Tillträde ................................................................................................................. 2

4. Köpeskilling OCH TILLÄGGSKÖPESKILLING ...................................................................................... 3

5. Perioden mellan Avtalsdagen och Tillträdesdagen ......................................................................... 3

6. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA ......................................................................................... 3

7. TILLTRÄDE ........................................................................................................................................ 4

8. Köparens garantier .......................................................................................................................... 4

9. Säljarnas garantier ........................................................................................................................... 5

10. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR .......................................................................................... 5

11. särskilt åtagande av säljarna ........................................................................................................... 5

12. ÖVRIGT ............................................................................................................................................ 6

BILAGOR

Bilaga A: Säljarna

Bilaga B: Årsredovisningen

Bilaga C Belopp med vilka respektive Säljare förbinder sig att köpa tjänster under viss

tid

OBS Årsredovisning för 2016 (Bilaga B) från Inera AB är ännu ej klar. Årsredovisning för 2015 bifogas detta dokument.

Detta aktieöverlåtelseavtal (med samtliga Bilagor härtill, detta "Avtal") har denna dag ("Avtalsdagen")

ingåtts av och mellan:

A) de Landsting och Regioner som upptas i Bilaga A (envar en "Säljare" och gemensamt

"Säljarna");

B) SKL Företag AB, organisationsnummer 556117-7535 ("Köparen").

Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som

"Parterna".

1. BAKGRUND

1.1 Säljarna äger samtliga 3,150 st utstående aktier i Inera AB, organisationsnummer 556559-4320

("Bolaget").

1.2 Säljarna äger aktierna med den fördelning dem emellan som anges i Bilaga A.

1.3 Köparen önskar förvärva 145 st aktier från vardera av Säljarna, tillhopa 3,045 st aktier,

("Aktierna") från Säljarna och Säljarna önskar överlåta Aktierna till Köparen.

1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal.

2. DEFINITIONER OCH TOLKNING

Nedanstående termer som används i detta Avtal skall ha följande innebörd:

"Aktierna" skall ha den innebörd som anges i Punkten 1.3;

"Avtal" skall ha den innebörd som anges i inledningen;

"Avtalsdagen" skall ha den innebörd som anges i inledningen;

"Belastning" skall avse varje form av pantsättning, inteckning, registrering,

deposition, förköps-, hembuds- eller återtagandeförbehåll, annan

säkerhetsrätt eller annan inskränkning av dispositionsrätten;

"Bokslutsdagen" skall avse den 31 december 2016;

"Bolaget" skall ha den innebörd som anges i Punkten 1.1;

"Garantier" skall ha den innebörd som anges i Punkten 9.2;

"Garanterat Köpbelopp" Skall ha den innebörd som anges i Punkten 11.1;

"Krav" skall avse ett krav från Köparen mot någon eller samtliga Säljare

under detta Avtal;

"Köparen" skall ha den innebörd som anges i inledningen;

2

"Köpeskillingen" skall ha den innebörd som anges i Punkten 4.1;

" Mellanskillnads-

ersättning"

Skall ha den innebörd som anges i Punkten 11.1;

"Säljarna" skall ha den innebörd som anges i inledningen;

"Part" / "Parterna" skall ha den innebörd som anges i inledningen;

"Skada" skall avse varje form av direkt skada, kostnad eller förlust men inte

omfatta någon form av indirekt skada;

"Säljarnas Garantier" skall avse de i Punkten 9 angivna garantierna;

"Tillträdesdagen" skall ha den innebörd som anges i Punkten 3.1;

"Tillträdet" skall ha den innebörd som anges i Punkten 3.1;

"Transaktionen" skall avse överlåtelsen av Aktierna enligt detta Avtal;

"Värdeöverföring" skall betyda värdeöverföringar enligt 17 kap 1 aktiebolagslagen

(2005:551), såsom t.ex. vinstutdelning och utdelning av tillgångar,

förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet med

återbetalning till aktieägarna samt annan affärshändelse mellan å

ena sidan Bolaget och å andra sidan annat bolag eller person som

medför att Bolagets förmögenhet minskar (innefattande att

Bolaget avstår från tillgång eller rättighet eller ger andra

ekonomiska fördelar av något slag till tredje part annat än inom

ramen för Rörelsens normala drift) och som inte har rent

affärsmässig karaktär för Bolaget samt avtal eller åtagande att

göra något av det föregående; samt

"Årsredovisningen" skall avse Bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2016,

Bilaga B.

3. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE

3.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") skall ske den 16 mars 2017

("Tillträdesdagen").

3.2 På Tillträdesdagen skall Säljarna överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från

respektive Säljare det antal Aktier som anges i Bilaga A mot att Köparen erlägger

Köpeskillingen. Parterna skall därutöver vidta de i Punkten 5. upptagna åtgärderna.

3.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla Belastningar, med

undantag för Belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning. Säljarna frånfaller ovillkorat

och oåterkalleligt rätten att kräva återbetalning av något aktieägartillskott eller annat

3

kapitaltillskott som Säljarna gjort till Bolaget före Tillträdesdagen. Säljarnas åtagande enligt

denna Punkt 3.3 skall inte vara föremål för någon av de ansvarsbegränsningar som följer av

Punkten 10 eller annars av detta Avtal.

4. KÖPESKILLING OCH TILLÄGGSKÖPESKILLING

4.1 Köpeskilling

4.1 Köpeskillingen för Aktierna skall uppgå till 8,500 kronor per aktie vilket innebär att vardera

Säljare erhåller 1,232,500 kronor att köpeskillingen tillhopa uppgår till 25,882,500 kronor

("Köpeskillingen").

5. PERIODEN MELLAN AVTALSDAGEN OCH TILLTRÄDESDAGEN

5.1 Säljarna förbinder sig att tillse, såvitt avser perioden mellan Avtalsdagen och Tillträdesdagen,

att, där Köparen inte i förväg lämnat sitt skriftliga godkännande, följande iakttages:

(a) att Bolaget inte beslutar om eller genomför några Värdeöverföringar;

(b) att Bolaget inte ändrar bolagsordningen eller redovisningsprinciper samt inte beslutar

om att emittera aktier, konvertibla skuldebrev, utställa teckningsoptioner med rätt till

nyteckning av aktier eller vinstandelsbevis, inlösa eller återköpa aktier eller vidta andra

dispositioner som direkt eller indirekt påverkar eller kan komma att påverka Bolagets

aktiekapital;

(c) att Bolaget – med undantag för sedvanliga leverantörskrediter och utnyttjande av per

Avtalsdagen befintliga checkkrediter – inte upptar lån eller annan kredit eller ställer

säkerhet för egen eller annans förbindelse; samt

(d) att Bolaget i övrigt fortsätter att bedriva sin verksamhet i enlighet med de principer

som tidigare tillämpats.

5.2 Om Säljarna efter Avtalsdagen får kännedom om att något åtagande enligt Avtalet eller någon

av Säljarnas Garantier var fel då den gjordes eller lämnades, eller att en händelse inträffar som

gör att sådant åtagande eller garanti inte längre är korrekt, ska Säljarna omedelbart underrätta

Köparen härom. Ett meddelande enligt denna Punkt 5.2 befriar inte Säljarna från ansvar för

Säljarnas Garantier eller andra åtaganden enligt Avtalet utan tjänar endast som information

till Köparen.

6. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA

6.1 Köparens skyldighet att tillträda Aktierna enligt Avtalet är beroende av att följande

förutsättningar är uppfyllda senast vid Tillträdet:

(a) att det inte föreligger någon väsentlig avvikelse från Säljarnas Garantier;

4

(b) att det inte föreligger någon väsentlig avvikelse från Säljarnas åtaganden i Punkten 5.1;

och

(c) att det mellan Avtalsdagen och Tillträdet inte inträffat någon händelse, hänförlig till

Bolaget, som i väsentlig mån negativt påverkat, eller enligt Köparens skäliga

bedömning kan komma att i väsentlig mån negativt påverka Bolagets verksamhet, eller

Bolagets förutsättningar för att bedriva sin rörelse.

6.2 Om Avtalet frånträds enligt denna Punkt 6 ska ingen Part äga rätt till kompensation eller

ersättning från annan Part, med undantag för att Part med de begränsningar som anges i

Avtalet alltid ska äga rätt till full ersättning för sin skada om Avtalet frånträtts på grund av

annan Parts avtalsbrott. Om Avtalet frånträds enligt denna Punkt 6 ska hela Avtalet anses vara

förfallet förutom denna Punkt 6.2 samt Punkten 10.

7. TILLTRÄDE

7.1 Tillträdet skall äga rum på Köparens kontor på Hornsgatan 20 i Stockholm med start kl 09.00

på Tillträdesdagen. Respektive Part skall vid Tillträdet vidta följande handlingar:

(a) Säljarna skall överlämna kopia av aktieboken för Bolaget utvisande att Säljarna per

Tillträdesdagen äger Aktierna och Aktierna nu registrerats i Köparens namn;

(b) Köparen skall erlägga Köpeskillingen till av respektive av Säljare anvisat konto;

(c) Säljarna skall tillse att nuvarande styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisor i

Bolaget utan anspråk på arvoden frånträder sina uppdrag samt att avgående revisor

avger redogörelse och yttrande enligt 9 kap. 23 och 23 a §§ aktiebolagslagen;

(d) tillse att Bolagets nuvarande firmatecknare utställer och överlämnar fullmakt för av

Köparen angivna personer att företräda Bolaget intill dess nya firmatecknare blivit

registrerade;

(e) extra bolagsstämma skall hållas i Bolaget, vid vilken Köparen skall utse ny styrelse och

revisor och Köparen skall anmäla de nya funktionärerna till Bolagsverket för

registrering;

7.2 Köparen förbinder sig att vid kommande årsstämma i Bolaget tillse att de nuvarande

styrelseledamöterna i Bolaget beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av Bolagets

angelägenheter till och med Tillträdesdagen, allt under förutsättning att Bolagets revisor

tillstyrker sådan ansvarsfrihet.

8. KÖPARENS GARANTIER

Köparen lämnar följande garantier till Säljarna vilka, där inte annat anges, lämnas per

Avtalsdagen och per Tillträdesdagen:

(a) Köparen är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med

5

gällande svensk lagstiftning;

(b) Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet.

9. SÄLJARNAS GARANTIER

9.1 Säljarna lämnar gemensamt följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka, där inte

annat anges, lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen:

(a) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med

gällande svensk lagstiftning;

(b) Aktierna är fullt betalda, utgör samtliga i Bolaget utestående Aktier och i Bolaget finns

det inte några utestående teckningsoptioner, konvertibler, teckningsrätter eller andra

instrument vilka kan berättiga till nyteckning av ytterligare aktier i Bolaget samt att

respektive Säljares aktier inte är föremål för någon Belastning;

(c) såvitt avser tiden mellan Bokslutsdagen och Avtalsdagen har Bolagets verksamhet

bedrivits i beaktande av de åtaganden som upptas i Punkten 5.1 och ingen handling

har vidtagits som hade utgjort ett brott mot dessa åtaganden om den vidtagits efter

Avtalsdagen;

(d) Bolaget innehar samtliga bolagshandlingar, registreringshandlingar, bolagsstämmo-

och styrelseprotokoll och räkenskapshandlingar för Bolagets verksamheter och övriga

handlingar som är nödvändiga för att bedriva Bolagets verksamhet, dessa handlingar

är uppdaterade, fullständiga, korrekta och förvarade på lämpligt sätt;

(e) Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och sedan

tidigare konsekvent tillämpade principer och ger en rättvisande bild av Bolagets

tillgångar och skulder, finansiella ställning och resultat per utgången av det

räkenskapsår som Årsredovisningen avser;

10. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR

10.1 Säljarnas ansvar enligt detta Avtal skall vara individuellt och inte solidariskt.

10.2 Vid brott mot någon av Säljarnas Garantier eller vid annat brott av Säljarna mot detta Avtal har

Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen

lidit på grund av brottet.

11. SÄRSKILT ÅTAGANDE AV SÄLJARNA

11.1 Envar av Säljarna förbinder att under en tid till och med det tredje räkenskapsåret efter

Tillträdesdagen köpa tjänster av Bolaget intill de belopp som för respektive Säljare anges i

Bilaga C ("Garanterat Köpbelopp") Till den del Säljare under ett visst räkenskapsår inte köpt

tjänster intill Garanterat Köpbelopp skall sådan Säljare ersätta Bolaget med skillnaden mellan

6

Garanterat Köpbelopp och det belopp som Säljare faktiskt köpt tjänster för under det

räkenskapsår som avses ("Mellanskillnadsersättning"). Säljare är skyldig att till Bolaget erlägga

Mellanskillnadsersättning 30 dagar efter anfordran.

12. ÖVRIGT

12.1 Överlåtelse

Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller

skapa någon Belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta

Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Parternas skriftliga medgivande.

12.2 Kostnader

Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, skall alla kostnader och

utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta

Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader

avseende Transaktionen skall bäras av Bolaget.

12.3 Fullständig reglering

Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och

detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och

överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör.

12.4 Ändringar

Ändringar av och tillägg till detta Avtal skall endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen

och vederbörligen undertecknats av Parterna.

12.5 Meddelanden

12.5.1 Meddelanden som enligt detta avtal ska lämnas skriftligen skall sändas med rekommenderat

brev eller e-post till respektive Parts officiella adress.

12.5.2 Meddelandet ska anses vara motpart till handa:

12.5.3 Tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev,

12.5.4 Den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post.

7

12.6 Hembud

Med avseende på överlåtelsen av Aktier enligt detta Avtal frånfaller varje Säljare härmed

oåterkalleligen rätten att påkalla hembud eller förköp av Aktier med stöd av någon

bestämmelse i Bolagets bolagsordning eller eljest.

_____________________

Detta Avtal har upprättats och undertecknats i 22 likalydande exemplar av vilka vardera Säljare och Köparen tagit var sitt ett exemplar.

Säljarnas firmateckning på separata

signatursidor

DATUM:

SKL FÖRETAG AB

Underskrift

Namnförtydligande

OBS. Efter denna sida följer i originaldokumentet sida 8-30 med plats förrespektive parts underskrifter. Dessa sidor har tagits bort i denna version för att underlätta läsbarheten av dokumentet.

Bilaga A

Aktieägare / Säljare avs Inera AB 556559-4230; fördelning köpeskilling

fördelning köpeskilling

Org.nr. Namn Antal Säljes Belopp/st Totalt i kronor

232100-0016 Stockholms läns landsting 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0024 Landstinget i Uppsala län 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0032 Landstinget Sörmland 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0040 Landstinget Östergötland 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0057 Region Jönköpings län 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0065 Region Kronoberg 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0073 Landstinget i Kalmar län 150 st 145 8 500 1 232 500

212000-0803 Gotlands kommun 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0081 Landstinget Blekinge 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0255 Region Skåne 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0115 Region Halland 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0131 Västra Götalandsregionen 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0156 Landstinget i Värmland 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0164 Region Örebro län 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0172 Landstinget Västmanland 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0180 Landstinget Dalarna 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0198 Region Gävleborg 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0206 Landstinget Västernorrland 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0214 Region Jämtland Härjedalen 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0222 Västerbottens läns landsting 150 st 145 8 500 1 232 500

232100-0230 Norrbottens läns landsting 150 st 145 8 500 1 232 500

3.150 st 3 045 178 500 25 882 500

SCB från

31 dec 2015Landsting Snitt

2 231 439 st 22,7% Stockholms läns landsting 90 970 tkr354 164 st 3,6% Landstinget i Uppsala län 14 438 tkr283 712 st 2,9% Landstinget Sörmland 11 566 tkr445 661 st 4,5% Region Östergötland 18 168 tkr347 837 st 3,5% Region Jönköpings län 14 180 tkr191 369 st 1,9% Region Kronoberg 7 802 tkr237 679 st 2,4% Landstinget i Kalmar län 9 690 tkr57 391 st 0,6% Region Gotland 2 340 tkr

156 253 st 1,6% Landstinget Blekinge 6 370 tkr1 303 627 st 13,2% Region Skåne 53 145 tkr

314 784 st 3,2% Region Halland 12 833 tkr1 648 682 st 16,7% Västra Götalandsregionen 67 212 tkr

275 904 st 2,8% Landstinget i Värmland 11 248 tkr291 012 st 3,0% Region Örebro län 11 864 tkr264 276 st 2,7% Landstinget Västmanland 10 774 tkr281 028 st 2,9% Landstinget Dalarna 11 457 tkr281 815 st 2,9% Region Gävleborg 11 489 tkr243 897 st 2,5% Landstinget Västernorrland 9 943 tkr127 376 st 1,3% Region Jämtland Härjedalen 5 193 tkr263 378 st 2,7% Västerbottens läns landsting 10 737 tkr249 733 st 2,5% Norrbottens läns landsting 10 181 tkr

9 851 017 st 100% Summa 401 600 tkr

Bilaga 1.3 Belopp med vilka respektive

landsting/regioner förbinder sig att köpa tjänster

under viss tid

Bilaga C, bilaga 1.3 till Överlåtelseavtal

Bilaga C


AKTIEÄGARAVTAL

avseende

INERA AB

Bilaga 15 b



Avsnitt Sida

1. PARTER ............................................................................................................................................ 1

2. BAKGRUND ...................................................................................................................................... 1

3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget ....................................................................................... 1

4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING ............................................................................................ 2

5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ...................................................................................... 2

6. ÄGARRÅD ......................................................................................................................................... 2

7. BOLAGETS STYRELSE ........................................................................................................................ 3

8. STYRELSENS ARBETSFORMER .......................................................................................................... 3

9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR ............................................................................................................ 3

10. REVISOR ........................................................................................................................................... 4

11. VALBEREDNING ............................................................................................................................... 4

12. aktiebrev .......................................................................................................................................... 4

13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET ......................................................................... 4

14. FÖRKÖP ........................................................................................................................................... 4

15. MEDDELANDEN ............................................................................................................................... 5

16. HANDLINGSOFFENTLIGHET ............................................................................................................. 5

17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING ...................................................................................................... 5

18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET .............................................................................................................. 5

19. AVTALSTID ....................................................................................................................................... 6

20. ÖVRIGT ............................................................................................................................................ 6

1

1. PARTER

1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som

enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet;

1.2 SKL Företag AB (556117-7535), (nedan benämnt "SKL Företag")

1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga A.

Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan

gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall

"Tillträdande Part".

2. BAKGRUND

2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i

Inera AB, org. nr. 556559--4230, nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett

antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget varefter de i Bilaga A

angivna Parterna äger fem aktier vardera.

2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget

och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i

bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde.

Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen.

2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier.

3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET

3.1 Bolaget kommer efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget att

majoritetsägas av SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i

förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner,

Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga

beslut.

3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det

beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning,

övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett

sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget

motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak

utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning.

3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från

tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat.

3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden.

2

3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c § kommunallagen agera

affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade.

4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING

4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov,

genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet

eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större

omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal.

4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda

vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga B.

4.3 SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti

gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras

att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något

åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering.

5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET

5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som

anges i detta Avtal.

5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val

som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal.

5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att

verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd

respektive bolagsstämma.

6. ÄGARRÅD

6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid

ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om

6.1.1 fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande

räkenskapsår;

6.1.2 övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden;

6.1.3 val av ledamöter till valberedningen; samt

6.1.4 annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

3

6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid

Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i

kallelse till Ägarråd.

6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att

kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär.

6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna

ske på distans.

6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla.

6.5.1 Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre

veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska

ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt 6.1.1.

6.6 Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget,

dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat

med ett (1).

6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda

rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de

Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner

som är företrädda vid Ägarrådet.

7. BOLAGETS STYRELSE

7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive

ordföranden. Suppleanter ska ej utses.

7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner,

landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga

delägande kommuner, landsting och regioner.

8. STYRELSENS ARBETSFORMER

8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av

styrelsen.

9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

4

10. REVISOR

10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två

lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av

styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller

regioner.

11. VALBEREDNING

11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd.

11.2 Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse,

styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen

ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och

förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i

övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på

kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner.

12. AKTIEBREV

12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas.

13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET

13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner,

landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL

Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till

detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande.

13.2 Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska

undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag.

14. FÖRKÖP

14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget

till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda

erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen

för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde.

14.2 SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande

Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet

och inte endast delvis.

14.3 Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta

i sin helhet anses förkastat.

5

14.4 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen

för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen.

Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande

Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna,

vederbörligen endosserade, till SKL Företag.

14.5 Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som

anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till

tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för

köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare

förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från

utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen

förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar

enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill

av övriga Parter.

15. MEDDELANDEN

15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev

eller e-post till respektive Parts officiella adress.

15.2 Meddelandet ska anses vara motpart till handa:

15.2.1 tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev,

15.2.2 den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post.

16. HANDLINGSOFFENTLIGHET

16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och

bolagsordning.

17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING

Punkterna 3-4 , 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av

fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna.

18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET

18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt

medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter

eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

6

19. AVTALSTID

19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte

längre är aktieägare i Bolaget.

20. ÖVRIGT

20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

uttömmande alla frågor som Avtalet berör.

________________

Detta Avtal har upprättats i 22 likalydande exemplar, varav Parterna erhållit var sitt.

Firmateckning för parter enligt Bilaga A

på separata signatursidor

DATUM:

SKL FÖRETAG AB

Underskrift

Namnförtydligande

OBS. Efter denna sida följer i originaldokumentet sida 7-29 med plats för respektive parts underskrifter. Dessa sidor har tagits bort i denna version för att underlätta läsbarheten av dokumentet.

Bilaga A

Parter till aktieägaravtal avseende Inera AB 556559-4230

(exkl SKL Företag AB)

Org.nr. Namn

232100-0016 Stockholms läns landsting

232100-0024 Landstinget i Uppsala län

232100-0032 Landstinget Sörmland

232100-0040 Landstinget Östergötland

232100-0057 Region Jönköpings län

232100-0065 Region Kronoberg

232100-0073 Landstinget i Kalmar län

212000-0803 Region Gotland

232100-0081 Landstinget Blekinge

232100-0255 Region Skåne

232100-0115 Region Halland

232100-0131 Västra Götalandsregionen

232100-0156 Landstinget i Värmland

232100-0164 Region Örebro län

232100-0172 Landstinget Västmanland

232100-0180 Landstinget Dalarna

232100-0198 Region Gävleborg

232100-0206 Landstinget Västernorrland

232100-0214 Region Jämtland Härjedalen

232100-0222 Västerbottens läns landsting

232100-0230 Norrbottens läns landsting

Bilaga B

Sid 1/3

BOLAGSORDNING

1. BOLAGETS FIRMA

Bolagets firma är Inera AB.

2. SÄTE

Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm.

3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET

Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar.

Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 §§ kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c §kommunallagen agera affärsmässigt.

Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare.

4. BOLAGETS SYFTE

Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet.

I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet.

5. AKTIEKAPITALET

Aktiekapitalet ska utgöra lägst 3.000.000 och högst 12.000.000 kronor.

Bilaga B

Sid 2/3

6. ANTAL AKTIER

Antal aktier ska vara lägst 3.000 och högst 12.000 stycken.

7. STYRELSE

Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter.

8. REVISORER

Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare.

9. LEKMANNAREVISORER

Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare.

10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA

Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman.

11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA)

På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman2) upprättande och godkännande av röstlängd3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad5) godkännande av förslag till dagordning för stämman6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen7) beslut

a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen,b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den

fastställda balansräkningen,c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör,

8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antaletrevisorer, lekmannarevisorer och ersättare,

9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer,

lekmannarevisorer och ersättare11) val av styrelseordförande

Bilaga B

Sid 3/3

12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen ellerbolagsordningen

12. BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS

Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman.

1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för denärmaste tre räkenskapsåren

2) Fastställande av rambudget för verksamheten3) Ram för upptagande av krediter4) Köp och försäljning av fast egendom5) Bildande av bolag6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant7) Ställande av säkerhet8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för

bolaget

13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR

Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår.

14. OFFENTLIGHET

Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.

____________

BILAGA 42016-09-15 1(3)

SKL Företag AB Postadress: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: 08-452 70 00, Fax: 08-452 72 25 www.sklab.skl.se, Epost: [email protected], Postgiro: 67 33 01-8, Bankgiro: 251-7381, Org nr: 556117-7535

Lena Dahl

Ägardirektiv för Inera AB Ägare SKL Företag AB äger 97 % av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting/regioner. Intentionen är att samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner och landsting/regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 % av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern.

Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar.

Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden.

Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga.

Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande regioner, landsting och kommuner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning.

Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning.

RF Bilaga 15 c

2 (4)

Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 §§ kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c § kommunallagenagera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt varasjälvfinansierade.

Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare.

Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet.

Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé:

En fråga om demokrati.

SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service.

Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion.

Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden.

Det är en fråga om demokrati.

SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.

Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv till dotterbolag: SKL:s

3 (4)

alkoholpolicy samt SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader.

Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag.

Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år.

Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 %.

Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning.

Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa.

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter.

Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation.

Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas.

Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda.

Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget.

Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen.

Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd.

Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd.

4 (4)

Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan.

Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd.

Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande:

Lönsamhetsmål - nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter.

Nettomarginalen ska under perioden 2017-2019 uppgå till minst 3 %.

Kapitalstrukturmål - soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen.

Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 %.

Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

Bilaga 16

Bilaga 17

Bilaga 18

Bilaga 19

Bilaga 20

Bilaga 21

Bilaga 22

Bilaga 23

Bilaga 24

INTERPELLATIONSSVAR 1 (1)

Datum

Förtroendevalda 2017-02-13

Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E-post

Region Västmanland Regionhuset 721 89 Västerås

Regionhuset ing 4, Västmanlands sjukhus Västerås

021-17 30 00 232100-0172 [email protected] VAT nr Webbadress

021-17 45 09 SE232100017201 www.regionvastmanland.se

SVAR PÅ INTERPELLATION - LTV 161849-1 TYDLIGARE INFORMATION OM ”EGEN VÅRDBEGÄRAN” PÅ LANDSTINGETS HEMSIDA

Helena Hagberg (L) har i en interpellation ställt frågan om hur informationen om hur man söker egen vårdbegäran kan förbättras.

I samband med införandet av Egen vårdbegäran gick det ut information i olika kanaler men det drevs ingen kampanj då man ansåg att det kunde finnas risk för feltolkningar. Egen vårdbegäran ökar tillgängligheten och ger våra invånare en möjlighet att få hjälp på rätt vårdnivå men det är specialistvården som bedömer vad som är rätt vårdnivå. Egen vårdbegäran innebär inte att invånarna själva har möjlighet att bestämma om det är specialistvård eller primärvård de ska gå till. Specialistvården och primärvården arbetar enligt samverkansdokument vilka beskriver ansvarsfördelningen. På så sätt kan resurserna användas optimalt.

Man kan göra egen vårdbegäran på tre olika sätt: - Via telefon- Via blankett- Via inloggat läge i 1177:s e-tjänster (där 39% av länsinvånarna har ett konto)

Vad gäller information om egen vårdbegäran så ska det naturligtvis finnas tydlig och lättillgänglig information för våra invånare. Sjukvårdsinformation har under tid flyttats från ltv.se till 1177.se. På 1177.se finns omfattande information om egen vårdbegäran som lades ut i samband med införandet. Sedan denna interpellation lämnades in har informationen förbättrats och gjorts tydligare i och med att den nya externwebben skapats. På den nya webben, regionvastmanland.se, hittar man information via länk från förstasidan ”regler och rättigheter”. När man trycker på den kommer man till www.1177.se/Vastmanland/Regler-och-rattigheter/. Man blir även informerad om att man kan vända sig till Kontaktcenter om man vill ha hjälp t.ex lotsa invånare som vill göra egen vårdbegäran. Information om egen vårdbegäran finns också i ”Snabbguiden”, ett tryckt material som skickats hem till alla invånare i länet.

Därmed anser jag interpellationen vara besvarad.

Karin Torborg

Bilaga 24 a

Bilaga 25

Bilaga 26

Bilaga 27

Bilaga 28

Bilaga 29

Bilaga 30

Bilaga 31

Documents

Bilaga 1 - regionvastmanland.se€¦ · oppositionen för nämnden för samhällsbyggnad med ansvar för kollektivtrafik vid Region Örebro Län. PROTOKOLL 28 KTM 2016-11-21 t o m