Bilaga om Millenniemålen

A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S

MillenniemålenD I S T R I B U E R A S M E D S V E N S K A D A G B L A D E T D E N 1 0 D E C E M B E R 2 0 1 2

Millenniemålen har en stor bety-delse för utformningen av Sveriges bistånds arbete. Läs intervju med Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

sidan 15

New Deal kallas FN:s initiativ för att sätta upp mål för länder med sär-skilt svåra förhållanden för freds- och statsbyggande. Läs om exemplet Liberia.

sidan 14

Koreografen Cristina Caprioli har startat ett spännande projekt kring koreografi, mänskliga rättig heter och våld.

sidan 18

Hur används målen i biståndsarbetet? New Deal – utmaningar i Liberia Weaving Politics

8 mätbara målMillenniemålen handlar om att göra livet bättre för världens fattiga. Läs om inriktning, status och praktiska exempel. Sidorna 5-12

FN:s millenniemål – tillsammans mot 2015

F O T O : W F P / M A R C U S P R I O R

2

FN-förbundet driver tre långsiktiga kampanjer: Skolmat blir kunskap, Flicka och Röj en mina. Kampanjerna syftar till att informera om – och skapa resurser till livsviktig FN-verksamhet i fält. Kampanjerna bidrar också till att stärka FN:s millenniemål.

Genom kampanjen Skolmat blir kunskap får FN:s livsmedelsprogram (WFP) hjälp att förse barn i fattiga länder med gratis skolmat. Skolmaten gör att fler barn kommer till skolan. FN-förbundets in samlade medel går till skolmatsprojekt i Etiopien, Kongo, Nicaragua, Kambodja och Afghanistan. Läs mer under www.fn.se/skolmat

Kampanjen Flicka bidrar till att stärka flickors rättigheter och möjligheter i Etiopien och Kongo. FN-förbundet samar-betar med FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Kongos FN-förbund för att förhindra barnäktenskap och könsstympning och att flickor och unga kvinnor ska få bättre möj-ligheter att gå i skolan och råda över sina egna liv. Läs mer under www.fn.se/flicka

Röj en mina är ett samarbete mellan FN-förbundet och CMAC (Cambodian mine action centre). Insamlade medel används till att röja minor i Kambodja och till rehabilitering av överlevande. Människor som lever i mindrabbade områden får också utbildning om hur man ska hantera att leva i minors närhet. Läs mer under www.fn.se/rojenmina


InnehållOp-Ed Johan Norberg: Uppdatera kartorna 3

Debatt: Kämpa för kvinnors rättigheter 4

Millenniemålen1 Utrota fattigdom och hunger 5

2 Uppnå grundutbildning för alla 6

3 Öka jämställdheten och kvinnors makt 7

4 Minska barnadödligheten 8

5 Förbättra mödrahälsan 9

6 Stoppa spridningen av AIDS mm 10

7 Hållbar utveckling 11

8 Globalt partnerskap 12

Liberia – ett land med stora utmaningar 14

Millenniemålen styr biståndet 15

Tillgänglighetsarbete 17

Politisk koreografi 18

Veteraner 19

Millenniemålen är en tematidning distribuerad

med Svenska Dagbladet den 10 december 2012

OmslagsfotoEn flicka i en förskola

i Demokratiska Republiken Kongo.

Foto: WFP/Marcus Prior

Tidningen produceras pro bono av Manderley Media för Svenska FN-förbundet

Produktion och projektledningPer Axel NordfeldtManderley MediaBastugatan 24 B

118 25 Stockholm08-428 83 20

[email protected]

För frågor om innehållet kontaktaBerith Granath

Svenska FN-förbundet08-462 25 40

[email protected]

FormgivningBjörnekull Design0709-99 62 67

[email protected]

TryckV-TAB

Ett Svanenmärkt tryckeri

FN:s milleniemål för en bättre värld FN:s arbete med milleniemålen har bi dragit till att göra världen bättre för miljontals människor i Afrika, Asien och Latinamerika. Fattigdomen och barnadödligheten har minskat. Allt fler människor har tillgång till rent vatten, skydd mot malaria och bromsmediciner mot hiv. Mer än 200 miljoner invånare i slumområden har fått bättre bostäder och tillgång till vatten och sanitet. I dag börjar fler barn än någonsin grundskolan.

Men det finns också länder där inte ett enda av milleniemålen kommer att nås. I t ex Liberia lider befolkningen efter den

väpnade konflikten i landet. För att hjälpa Liberia och andra länder med särskilt svåra förhållanden har freds och statsbyggande mål satts upp inom initiativet ”New Deal” – läs mer om det i artikeln på sidan 14.

Du kan bidra till att millenniemålen uppfylls. Genom vår kampanj ”Skolmat blir kunskap” kan du stödja FN:s skolmatsprogram. Gratis skolmat gör att fler barn kommer till skolan i fattiga länder. Genom kampanjen ”Flicka” kan du stödja FN:s befolkningsfond UNFPA:s arbete för flickors rättigheter och möjligheter. I den här bilagan kan du läsa mer om dessa kampanjer.

FN:s medlemsländer har ställt sig bakom FN:s millenniemål. Världens regeringar har därigenom gett världens invånare ett löfte som måste uppfyllas. Millenniemålen mäts i statistik och siffror. Men vi får aldrig glömma bort att de syftar till att ge människor möjlighet att ta sig ur fattigdom och nöd. Med tre år kvar till 2015 måste vi öka takten för att millenniemålen ska nås. Finanskrisen får inte leda till att den positiva utveckling som pågår bromsas in. Vi måste i stället anstränga oss ännu mer. Du kan vara med i arbetet för en bättre värld – läs bilagan, stöd våra kampanjer och bli medlem i FNförbundet!

Aleksander Gabelic Linda Nordin Ordförande Svenska FN-förbundet Generalsekreterare Svenska FN-förbundet

A n n o n sD e n n a t e m a t i D n i n g ä r u t g i v e n a v F n - F Ö r B u n D e t i s a m a r B e t e m e D m a n D e r l e y m e D i a A n n o n s

MillenniemålenD I S T R I B U E R A S M E D S V E N S K A D A G B L A D E T D E N 1 0 D E C E M B E R 2 0 1 2

Millenniemålen har en stor bety-delse för utformningen av Sveriges bistånds arbete. Läs intervju med Sidas generaldirektör

Charlotte Petri Gornitzka.sidan 15

New Deal kallas FN:s initiativ för att sätta upp mål för länder med sär-skilt svåra förhållanden för freds- och statsbyggande. Läs om exemplet Liberia.sidan 14

Koreografen Cristina Caprioli har startat ett spännande projekt kring koreografi, mänskliga rättig heter och våld.sidan 18

Hur används målen i biståndsarbetet? New Deal – utmaningar i Liberia Weaving Politics

8 mätbara målMillenniemålen handlar om att göra livet bättre för världens fattiga. Läs om inriktning, status och praktiska exempel. Sidorna 5-12

FN:s millenniemål – tillsammans mot 2015

F o t o : W F P / M a r c u s P r i o r

Svenska FN-förbundet verkar i kraft av sina medlemmar och givare för ett bättre och starkare FN. FN-förbundet bedriver påverkansarbete exempelvis om mil-lenniemålen och deltar i debatten om FN:s reformering och framtid. Vi stödjer FN:s fältarbete. Det handlar till exempel om att stödja minröjning, om gratis skolmat i fattiga länder och om flickors rättigheter. Vi granskar Sveriges agerande i FN liksom Sveriges efterlevnad av FN:s olika konventioner och beslut.

FN-förbundet arrangerar seminarier, studieresor, utbildningar och FN-rollspel. Vi producerar skolmaterial, kampanjmaterial och FN-rapporter med syfte att informera och påverka. Vi når ut genom www.fn.se, medverkan i sociala medier och med-lemstidningen Världshorisont.

FN-förbundet engagerar och utbildar skolor och ungdomar. Gymnasieskolor kan ansöka om att bli så kallade certifierade FN-skolor.

FN-förbundet samarbetar med FN-förbund i flera andra länder, bland annat i Armenien, DR Kongo, Georgien, Sydafrika och Tanzania. Vi samverkar med WFUNA, FN-förbundens världs-federation.

FN-förbundet har flera tusen individuella medlemmar som är organiserade i över 110 lokala FN-föreningar. Vi är även en paraplyorganisation med över 90 anslutna riksorganisationer.

Läs mer på www.fn.se

http://www.fn.se/skolmat

http://www.fn.se/flicka

http://www.fn.se/rojenmina

http://www.fn.se

http://www.fn.se

På många platser i världen offrar människor i snitt 6 timmar per dag för att få hem färskvatten. Ett tungt arbete som oftast utförs av kvinnor och fl ickor – på bekostnad av skola, försörjning och vila. Xylem Watermark är vårt initiativ för att lösa världens vattenfrågor både på kort och lång sikt. Tillsammans med biståndsorganisationer arbetar vi med teknisk och fi nansiell nödhjälp – samt med permanenta lösningar för säker tillgång till färskvatten.

Läs mer på xylemwatermark.com

xyleminc.com/se

Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har Xylem resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar

för vattenförsörjning, avlopp, cirkulation och rening. Våra produkter heter Flygt,

Lowara, Sanitaire, Godwin och Vogel.

O P - E D

A N N O N S A N N O N S

Uppdatera kartornaMen vänta, gjorde de verkligen det?

Om vi tittar på fakta om vad som har hänt efter 1990 ser vi att andelen demokratier har ökat med nästan en femtedel och antalet döda i krig har halverats. Läskunnigheten har ökat och barnadödligheten minskat. Medellivslängden i det vi fortfarande kallar uländer är i dag högre än den var i Sverige 1940.

Men svenskarna har missat denna fantastiska utveckling. För en tid sedan lät jag Demoskop göra en opinionsundersökning där svenskar ombads gissa hur världen utvecklas. 3 av 4 svenskar trodde att undernäringen och den extrema fattig domen hade ökat i världens låg och medel inkomstländer sedan 1980.

I själva verket har undernäringen minskat från 28 till 15 procent och den extrema fattigdomen har minskat från 41 till 25 procent – med ungefär 650 miljoner människor, trots att världens befolkning under samma tid har ökat med mer än 2 miljarder människor. Det märkliga var att högutbildade hade mindre koll på hur världen utvecklats än andra, vilket väcker frågor om hur uppdaterade våra massmedier och läroböcker är.

Bara om vi trodde att vi skulle få en värld befriad från problem och orättvisor har vi rätt att vara besvikna över utvecklingen efter 1990. Det som hände därefter var att vi fick nya problem att oroa oss över och hantera, nya krig och nya miljöproblem. Vår mycket mänskliga oro är en viktig drivkraft, eftersom det är vad som får oss att ta itu med de nya problemen.

Men vi får inte låta den förblinda oss för de framsteg som har gjorts, för då riskerar vi att drabbas av uppgivenhet.

På sätt och vis är det en kopernikansk revolution – det har avslöjats att vi inte är universums mitt, vilket vi alltid har trott. Världens politiska och ekonomiska tyngdpunkt håller på att flyttas österut och söderut. Afrika och Latinamerika, som vi brukade associera endast med hopplöshet, har nu några av världens mest expansiva ekonomier. Morgondagens viktigaste marknader, idéer och affärsmodeller kommer att uppstå utanför västvärlden. Om vi inte uppdaterar våra kartor kommer vi att navigera fel. I värsta fall går vi på grund.

JOHAN NORBERG

Vi har förlorat hoppet. Jag hör det uppgivna konstaterandet ganska ofta. Åren runt 1990 var så fyllda av optimism när kalla kriget tog slut. Apartheid, militärdiktaturerna och kommunismen föll. Det såg ut som en ny, fredlig värld, stadd i snabb utveckling. Men snart grusades förhoppningarna.

FO

TO

: N

AT

HA

LIE

BE

SÈ

R

Ring 08-428 83 20 för att diskutera informationslösningar eller mejla till [email protected]

Passion och engagemang – Manderley Media gör tidningen

F o t o : F N / M a r t i N e P e r r e t

Mänskliga rättigheter60 årA N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S

60 år med MR-förklaringenNär FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs för 60 år

sedan var det en historisk händelse. Ännu idag är dokumentet högst relevant.

Sidorna 3-5

Näringslivet allt viktigare partnerI MR-arbetet har näringslivets betydelse

ökat väsentligt under senare år.

Sidorna 6-7

Funktions nedsättning

Den 13 november antog Sveriges riksdag FN:s konvention

om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Det ställs stort hopp till att detta ska driva på utvecklingen.

Sidorna 8-9

Kvinnors rättigheter

Att främja kvinnors rättigheter är en avgörande fråga

för Afrikas samhällen, säger Joseph Mensah från Ghana.

Sidan 13

Tillgänglighet i arbetslivet Distribueras med

Svenska Dagbladet

den 18 december 2010

Processtöd Tillgänglighet– kostnadsfria råd om hur ert projekt

blir tillgängligtSidornas 3 och 4

A N N O N S D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R U T G I V E N A V H A N D I S A M I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

A N N O N S

Tillgänglig arbetsplats– samhällets ansvar, inte individens

Sidorna 6-7

Vad säger politikerna?Sidorna 12-13

Kulturen satsar på tillgänglighetSidorna 14-15

Lyssna på tidningen – taltidningen finns på www.handisam.se/SvD-bilaga

Fo

To

: H

ug

o g

Le

nD

inn

ing

A N N O N S D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R U T G I V E N AV S S D V I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S

Hud no.2 2010

D i s t r i b u e r a s m e D s v e n s k a D a g b l a D e t D e n 4 o k t o b e r 2 0 1 0 o c h på

D e r m at o l o g i k o n f e r e n s e n e a D v på s v e n s k a m ä s s a n i g ö t e b o r g D e n 6 - 9 o k t o b e r 2 0 1 0En tematidning om hudforskning

”Att drabbas av en svår

hud sjukdom innebär ofta

ett livslångt lidande, dagligt

behov av tidskrävande lokal

behandlingar samt långvarig

medicinering med dyra läke

medel som kan ge biverkning ar.

Patienten kan också lida

av psykosociala konsekvenser

till följd av avvikande utseende

samt nedsatt fysisk förmåga.

Att ställa en korrekt diagnos,

ge bra sjukdoms information

och utprova optimal terapi

kräver specialinsatser”

Anders Vahlquist,

professor och överläkare

vid Akademiska sjukhuset

Nya beredningsformer ger hopp

För patienter med livsvariga

sjukdomar kan själva behand

lingen vara mycket påfrest ande.

Läkemedel i nya berednings

former underlättar och ger hopp.

Sidorna 4-5

Fokus hudforskning

Det händer mycket på klinik

erna runt om i Sverige. Här

berättar de ledande institu

tionerna om sitt arbete och

några särskilt intressanta

projekt.

Focus skin research

Research in dermatology and

venereology in Sweden covers

a broad spectrum of activities.

English summaries

Sidorna 6-10

Mjukgörande krämers effekt

på hudbarriären

Både sjuka och friska personer

behandlar huden med mjukgöran

de krämer. Det är viktigt att välja

rätt – beroende på verksamma

substans er har de olika effekt.

Sidan 10

högteknologisk medicinteknik. Behandling av hudcancer med PDT (Photodynamic Therapy).

Patienten lider av basalcellscancer i hårbotten och har blivit förbehandlad med ett kemiskt preparat

som absorberas av cancercellerna och omvandlas till cellgift av det kraftfulla röda LED-ljuset.

En sköterska sprayar vatten på behandlingsområdet för att minska smärtan.

Cancercellerna dör på ca 8 minuter. Metoden har lika gott resultat

som kirurgi men ger mindre ärrbildning.

Foto: © RapidEye / iStockphoto

SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

We are proud to host the 19th Congress of the European Academy

of Dermatology and Venereology 2010!

Swedish Exhibition & Congress Centre

Göteborg 6-9 October 2010www.sahlgrenska.se

www.eadvgothenburg2010.org

A N N O N S D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R U T G I V E N AV R I K S F Ö R B U N D E T S Ä L L S Y N TA D I A G N O S E R I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S

Medicin idag fokus: Sällsynta diagnoserE N T E M AT I D N I N G S O M M E D F Ö L J E R DAG E N S S A M H Ä L L E 18 N OV E M B E R 2 010

Det behövs en

nationell handlingsplan

för sällsynta diagnoser

no 1. 2010

Fo

to

: M

ar

ia N

or

be

rg

ba

rk

Ma

N

1

A n n o n s D E n n A t E m At i D n i n g ä r u t g i v E n Av r i k s f ö r b u n D E t s ä l l s y n tA D i A g n o s E r i s A m A r b E t E m E D m A n D E r l E y m E D i A A n n o n s

Den bästa lösningen är

att skapa tvärvetenskap-

liga team och nationella

medicinska center med

spetskompetens kring en

eller några diagnoser.”

Läs debattartikeln på sidan 4

E N T E M AT I D N I N G S O M M E D F Ö L J E R S V E N S K A DAG B L A D E T D E N S Ä L L S Y N TA DAG E N 2 9 F E B R U A R I 2 0 0 8

Tema sällsynta

diagnoser

Lär mer om några ovanliga

sjukdomar.

Sidorna 8-13

Genetisk vägledning

Patienter med ärtfliga sjuk-

domar och deras anhöriga

kan ha stor hjälp av att få

genetisk vägledning.

Sidan 14

Större flexibilitet

behövs

Är dagens definitioner

av sällsynthet så snäva att

de utesluter grupper som

borde vara med?

Läs vad professor

Göran Annerén tycker.

Sidan 6-7

Sällsynta sjukdomar

ger viktig kunskap

Forskning kring sällsynta

sjukdomar ger viktig kunskap

också om vanliga sjukdomar.

Sidan 5

Särläkemedel starkt

växande område

Särläkemedel för sällsynta

diagnoser är ett prioriterat

område inom EU idag och

erbjuder stora möjligheter

för nya företag.

Sidan 4

Göran Annerén vid Akademiska barnsjukhuset

i Uppsala undersöker en ung patient.

DIN HÅLLNING AVGÖR HUR DU MÅR.

“MBT har avsevärt förbättrat

min rygg och min rörlighet.“

Konventionella skorMBT

MBT är världens första sko med vetenskapligt

dokumenterad positiv påverkan på hela kroppen.

“Förutom att hälsan förbättras

får jag daglig träning.”

Vad säger användarna om MBT?

“En god investering i

den egna hälsan.“

“Jag står mer aktivt och

med bättre hållning.“

I ett och samma steg kan MBT hjälpa vid fot-, knä-,

höft- och ryggproblem. Hårda golv och platt asfalt

känns som en behaglig skogspromenad.

Övrig information om hur MBT fungerar, tillgängliga

modeller och återförsäljare finns på MBT‘s hemsida

www.swissmasai.se

Exempel på modeller

DIN HÅLLNING AVGÖR HUR DU MÅR.

“MBT har avsevärt förbättrat

min rygg och min rörlighet.“

Konventionella skorMBT

MBT är världens första sko med vetenskapligt

dokumenterad positiv påverkan på hela kroppen.

“Förutom att hälsan förbättras

får jag daglig träning.”

Vad säger användarna om MBT?

“En god investering i

den egna hälsan.“

“Jag står mer aktivt och

med bättre hållning.“

I ett och samma steg kan MBT hjälpa vid fot-, knä-,

höft- och ryggproblem. Hårda golv och platt asfalt

känns som en behaglig skogspromenad.

Övrig information om hur MBT fungerar, tillgängliga

modeller och återförsäljare finns på MBT‘s hemsida

www.swissmasai.se

Exempel på modeller

Sällsynta diagnoserA n n o n s D e n n A t e m At i D n i n g ä r u t g i v e n Av m A n D e r l e y m e D i A i s A m A r b e t e m e D Ö s t e r s j Ö f e s t i vA l e n

A n n o n s

Algblomning i Östersjön.

Läs om Östersjöfestivalens program på sidorna 6-9

Rädda Östersjön

Marin forskning

Scenarier för Östersjöns framtid

Innovation och entreprenörskap

Mariinskijbaletten

Tristan och Isolde Esa-Pekka Salonen

Utkommer med Svenska Dagbladet den 19 augusti 2012

4

Vi vet redan nu att vi är långt ifrån att uppnå flera av dessa mål och att Sveriges biståndsminister, till

sammans med ett antal ledare från hela världen just nu diskuterar hur ett nytt glob alt ramverk för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling ska se ut.

En förutsättning för att fattigdom ska kunna utrotas på allvar är att alla människor har möjlighet att bestämma över sina egna liv och sina egna kroppar. Utan satsningar på jämställdhet och att stärka flickors och kvinnors rättigheter är detta omöjligt. Över 200 miljoner kvinnor saknar idag tillgång till moderna preventivmedel och därmed försvåras deras rätt att själva bestämma om, när och hur många barn de vill ha. Komplikationer i samband med graviditet, förlossning och osäkra aborter är den vanligaste döds

orsaken för flickor mellan 1519 år i världens fattig aste länder och det är också en starkt bidragande orsak till flickors och kvinnors fattigdom och ohälsa. Tusentals unga människor får också hiv och andra könssjukdomar för att de saknar möjligheter att skydda sig.

Om vi på allvar vill utrota fattigdomen måste vi arbeta med att ta bort de hinder som står i vägen för flickors och kvinnors möjligheter att gå i skolan, att arbeta och kunna påverka samhället. Detta innebär att arbeta för ökad jämställdhet samt för tillgång till sexualundervisning, preventivmedel, utbildning samt till säkra aborter och säkra förlossningar.

Kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar och sin sexualitet får inte kompromissas bort. Gunilla Carlsson har, som medlem i FNs högnivåpanel för att ta

Om vi på allvar vill utrota fat-tigdomen måste vi arbeta med att ta bort de hinder som står i vägen för flickors och kvinnors möjlighe-ter att gå i skolan, att arbeta och kunna påverka samhället.”

Kämpa för kvinnors rätt2015 ska millenniemålen vara uppfyllda. Fattigdomen ska vara halverad, flickor ska gå i skolan i lika hög utsträckning som pojkar, barnadödligheten ska minska med två tredjedelar, mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar och spridningen av hiv ska ha upphört.

fram underlag till de nya millennie målen, makten att påverka utvecklingsagendan och hållbar utveckling de kommande åren. Vi vill därför uppmana henne att inte väja för politiskt känsliga diskussioner utan kämpa för att kvinnors rätt till preventivmedel, information, säkra

aborter och säkra förlossningar får högsta prioritet när millenimålen revitaliseras efter 2015.

KRISTINA LJUNGROS

Förbundsordförande RFSU

D E B AT T

Flickskola, Choma, Zambia.


Dålig tillgänglighet lägger varje dag hinder för över 1 miljon människor med funktionsnedsättning. Vad kan du göra för att riva hindren? Se våra filmer om tillgänglighet och beställ vårt praktiska material på handisam.se

Dålig tillgänglighet lägger varje dag hinder för över 1 miljon människor med funktionsnedsättning. Vad kan du göra för att riva hindren?Se våra filmer om tillgänglighet och beställ vårt praktiska material på handisam.se

Är du tillgänglig?

Handisam-ann 92 x 127.indd 1 08-11-14 11.38.38

Är du tillgänglig?

5

1

Under årens lopp har FN anordnat en rad internationella konferenser. Många frågor har behandlats, exempelvis fattigdomsbekämpning, jordbruksutveckling, livsmedelstrygghet, utbildning, hälsofrågor, miljö, vatten, befolkningsfrågor, barns och kvinnors situation.

8 mål för en bättre värld F N : S M I L L E N N I E M Å L – I N T R O D U K T I O N

MILLENNIEMÅL 1

Utrota fattigdom och hunger

Arbetet med att minska hungern går däremot långsamt. Omkring 870 miljoner människor lider av

kronisk undernäring. Ett sätt att mäta undernäring är andelen underviktiga barn i befolkningen. Omkring ett av fem barn i utvecklingsländerna får inte tillräckligt med mat.

Antalet människor som klassas som fattiga arbetare uppgår till omkring 460 miljoner, en halvering sedan 2000.

U M A R U K A R G B O T R O R P Å F R A M T I D E NUmaru Kargbo, allmänt kallad Kman, är ett levande bevis på att det med stark vilja, hårt arbete och rätt hjälp går att ta sig ur ett liv i fattigdom. För bara tre år sedan bodde han på gatan och överlevde genom att tigga. I dag har han en egen verkstad där han lagar och tillverkar skor.

Umaru Kargbo bor i Makeni, en stad i norra Sierra Leone. Sierra Leone är ett av världens fattigaste länder som under 1990talet härjades av ett blodigt inbördeskrig.

Fattigdom och orättvisor var bidragande orsaker till kriget och än i dag är arbetslösheten, speciellt bland unga, ett stort problem. Enligt uppskattningar står 800 000 unga utan arbete, och det i ett land med en total befolkning på drygt fem miljoner.

Extra svårt är det för dem som, liksom Kman, har någon typ av funktions hinder.När han var tio år drabbades han av polio och blev förlamad i båda benen. Ganska snart stod det klart att han skulle få svårt att försörja sig och det enda rådet han fick var att börja tigga.

”Men jag ville göra något bättre av mitt liv” säger Umaru Kargbo och berättar hur han, genom ett projekt stött av FN:s utvecklingsprogram UNDP, fick chansen till yrkesutbildning.

”Jag fick gå som lärling hos en skomakare. Genom projektet fick jag material, lim, läder, nubb och en hammare. Jag fick också lite pengar så att jag kunde klara mig.”

Umaru Kargbo har haft tur. För även om FN:s millenniemål har bidragit till att lyfta miljontals människor ur fattigdom visar studier att det fortfarande är mycket kvar att göra, speciellt när det gäller de mest utsatta människorna som lever i länder som drabbats av konflikter och

naturkatastrofer och som diskrimineras på grund av kön, ålder, funktionshinder eller etnicitet.

Kman tog vara på den chans han fick och i dag ser livet helt annorlunda ut. Som utbildad skomakare har han byggt upp en egen verkstad och lär upp andra funktionshindrade. Drömmen är att starta en fabrik som kan skapa ännu fler jobb. Dessutom har han bildat familj.

”Jag brukar tjäna typ 7 dollar om dagen, en bra dag tjänar jag ännu mer och nu kan jag försörja min familj. I dag är jag stolt och glad och vågar drömma om framtiden” säger Umaru Kargbo.

FN:S UTVECKLINGSPROGRAM UNDP

Vid det så kallade Millennietoppmötet i FN i New York i september 2000 antogs Millenniedeklarationen som kan sägas vara en mycket komprimerad sammanfattning av några av de viktigaste besluten som tagits vid FNkonferenserna. Millenniemålen har sitt ursprung i Millennie

deklarationen, huvudsakligen i kapitlet om utveckling och fattigdomsbekämpning.

Målen valdes för att det fanns tillräckligt med data för att kunna mäta förändringar över tid. Mätperioden är 19902015. Det finns 8 övergripande mål, 21 delmål och 60 indikatorer.

I FN pågår en process hur målen ska leva vidare efter 2015. Vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i juni 2012 antogs ett förslag att kalla FN:s utvecklingsmål för hållbarhet som bygger på begreppet socialt, ekonomiskt och miljö mässigt hållbar utveckling.

FN:s generalsekreterare Ban Kimoon har tillsatt en högnivåpanel som ska utvärdera millenniemålen och presentera ett förslag hur arbetet för hållbar utveckling ska bedrivas efter 2015. Sveriges bistånds minister Gunilla Carlsson ingår i panelen.

Umaru Kargbo fick polio när han var 10 år och blev förlamad i båda benen. Tack vare sin yrkesutbildning kan han nu försörja sig själv och sin familj.

Här i sin verkstad tillsammans med sonen Mohammed.

UN

DP

SIE

RR

A L

EO

NE


När vi nu ökar våra insatser för att nå millenniemålet att halvera andelen hung-riga, låt oss då sträva bortom målet, mot en total utrotning av hungern. När det gäller hunger är den enda acceptabla siffran noll.”

José Graziano da Silva Generaldirektör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO

MÅL 2015: Halvera andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar per person och dag. Halvera andelen människor som lider av hunger. Uppnå full sysselsätt-ning för alla.

LÄGET I DAG: Andelen människor som lever i extrem fattigdom i utvecklingsländerna har mer än halverats sedan 1990. Men fort-farande lever 1,3 miljarder människor i extrem fattigdom. Det är 600 miljoner färre än 1990. Delmålet att halvera den extrema fattigdomen i världen uppnåd-des globalt 2010.

6

2 MILLENNIEMÅL 2

Uppnå grundutbildning för alla

S Å H Ä R B E R Ä T T A R T H I N T H I N H I A : ”Jag är 11 år och den yngsta bland fem syskon. Vi har bott i flyktinglägret Min Gan sedan vi tvingades lämna vårt hem i Sittwe då konflikten bröt ut.

Min pappa kunde inte längre arbeta som smed. Han förlorade sina verktyg när vårt hus brändes ned.

Jag var rädd att dö och kunde inte sluta gråta. Vi sprang till byn där våra farföräldrar bor och stannade hos dem. Jag kunde inte sova på nätterna, jag var för rädd. Efter en vecka flyttade vi till ett munkkloster. Där stannade vi tills vi flyttade hit.

Jag hade feber och diarré och fick behandling på en mobil hälsoklinik. Vi fick mat från FN:s livsmedelsprogram, men jag tycker inte om att äta samma mat varje dag. Maten räckte inte till hela familjen.

Jag har några få vänner här i lägret, men vi kan inte leka eftersom det inte finns någon plats att leka på. Jag hade flera muslimska vänner innan konflikten bröt ut, men jag vet inte var de är. Jag hoppas de är OK.

Om det fortsätter så här kan inte mina föräldrar låta mig gå i skolan mer. Jag måste hitta ett jobb så att jag kan tjäna pengar och hjälpa min familj.

Jag önskar att jag kunde komma hem och få stanna där. Jag hoppas att min pappa kan få ett jobb så att vi klarar oss. Jag längtar tillbaka till skolan.

KAUNG MYAT THAN och ZAFRIN CHOWDHURY

Översättning: Berith Granath

MÅL 2015:Alla barn, flickor och pojkar, ska kunna fullfölja grundskolan.

LÄGET I DAG: Inskrivningen i grundskolan i utvecklingsländerna har ökat från 82 procent 1999 till 90 procent i dag. Den största ökningen har skett i Afrika söder om Sahara från 58 procent 1999 till 76 procent.

En temporär skola i ett flyktingläger i Myanmar.

FO

TO

: F

N:S

BA

RN

FO

ND

UN

ICE

F

Genom att bland annat investera i skolmatsprogram och stödja familjejordbruk

har flera länder lyckats halv-era förekomsten av hunger

och fattigdom, långt före 2015 då millenniemålen ska vara

uppnådda.” Ertharin Cousin

Verkställande direktör för FN:s världslivsmedelsprogram WFP

Men 61 miljoner barn går inte i grundskolan, varav 33 miljoner i Afrika söder om Sahara.

Många barn har också svårt att fullfölja skolan. De måste kanske bidra till familjens försörjning genom att jobba.

T H I N T H I N H I A L Ä N G TA R T I L L S K O L A NSedan den etniska och religiösa konflikten mellan muslimska och buddhistiska grupper bröt ut i juni 2012 har omkring 100 000 människor flytt från delstaten Rakhine i västra Myanmar.

Våldet har lett till att barnen i Rakhine fått allvarliga fysiska och mentala problem. FN:s barnfond UNICEF har ett omfattande katastrofbistånd i området. Internflyktingarna får bland annat medicin och läkarvård. UNICEF:s lokala samarbetsparter arbetar för att familjerna ska få rent dricksvatten och sanitet.


The subject for Peace & Security SummitHow can veterans contribute to Peace and Security in Society?

Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF)www.pss13.se - www.sverigesveteranforbund.se

7

3 När Edith Niber började i en skola

som FN:s världslivsmedelsprogram WFP stödjer förändrades

hennes skolgång radikalt. För första gången fick hon månatliga matransoner att ta hem till familjen, ett incitament för elever att påbörja och fullfölja utbildningen.

Edith fick ett stipendium av Ghanas skolmyndighet och WFP på 400 dollar för sina goda skolresultat.

Men hon har inte alltid varit duktig i skolan. 2009 hade hon så dåliga betyg att hon inte fick plats på något gymnasium överhuvudtaget. Men hon gav inte upp och försökte på nytt och kom in på ett gymnasium där WFP stod för skolluncherna. Hon arbetade hårt, förbättrade sina resultat och erbjöds en plats på St Francis Senior High School, en av de bästa gymnasieskolorna i Ghana.

Återigen fick hon ett stipendium som WFP och Fonden för jämställdhet står bakom. Drygt 100 flickor fick stipendier så att de kunde fortsätta och fullfölja gymnasieutbildningen.

Bidraget var en lättnad för Ediths mamma som ansvarade för att försörja familjen sedan hennes man blivit sjuk.

Ediths föräldrar är mycket stolta över henne och Ediths yngre syster har insett viktigten av att gå i skolan och få bra betyg.

”Stipendiet fick oss att förstå hur hårt Edith har arbetat” säger hennes far Nonnenbe Niber. ”Min fru och jag har bestämt oss för att vi ska göra vårt bästa för att Edith ska kunna fullfölja gymnasiet och gå vidare till universitetet.”

Matransoner med bland annat matlagningsolja, majs och jodberikat salt bidrar till att färre flickor hoppar av skolan eller gifter sig tidigt. Omkring 220 flickor har fått stipendier och månatliga matransoner sedan programmet började för tio år sedan i Ghana. En studie 2011 visade att 95 procent av flickorna under perioden 20012010 fortfarande gick i gymnasiet eller på universitet eller arbetade efter avslutad skolgång.

FN:S LIVSMEDELSPROGRAM WFP


MILLENNIEMÅL 3

Öka jämställdheten och kvinnors maktMÅL 2015: Avskaffa könsdiskriminering i all utbildning. Millenniemål 3 mäter också andel kvinnor som lönearbetar utanför jordbrukssektorn och andel kvinnor i parlament.

LÄGET I DAG: I dag börjar nästan lika många flickor som pojkar skolan. Det gäller såväl grundskola som gymnasieskola och högre utbildning. Kvinnor utgör omkring 40 procent av löntagarna utanför jordbrukssektorn, en liten ökning från 35 procent 20 år tidigare. Men kvinnor har fortfarande mer osäkra och sämre betalda jobb än män. Bara en av fem parlamentariker i världen är kvinna.

WFP:s skolmatsprogram i Ghana innebär att 122 000 elever i 304 grund- och gymnasieskolor får gratis skolluncher med näringsrik mat. Flickor får också månatliga matransoner att ta hem till sina familjer, ett initiativ som leder till att fler flickor påbörjar och fullföljer skolgången.

Stöd WFP:s skolmatsprogram!Skänk ett bidrag via FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap! SMS:a Skolmat till 72 909 (50 kr) eller ge ett bidrag via pg 90 00 79-5 (ange Skolmat).

Jämställdhet är nödvändigt för länders tillväxt och konkurrens-kraft. När länder värderar flickor och kvinnor på samma sätt som pojkar och män; när de investe-rar i deras hälsa, utbildning och yrkesträning; när de ger kvin-nor bättre förutsättningar att delta i ekonomin, få inkomster, äga och driva företag – kommer detta inte bara berörda flickor och kvinnor till nytta, utan även deras barn och familjer och sam-hället och ekonomin i stort.”Jim Yong Kim President för Världsbanksgruppen

Edith Niber är en av tusentals unga kvinnor i Ghana som kommer att fullfölja sin gymnasie-utbildning tack vare gratis skolluncher och månatliga matransoner till familjen som FN:s världslivsmedelsprogram WFP står för.

FO

TO

: W

FP

/AF

US

AH

SA

LIA

H


Fackliga och andra mänskliga rättigheter kränks i många länder med motivet att krisen kräver det. Kränkningar löser inga problem utan riskerar att förvärra dem.

2015 ska FNs Milleniemål vara uppnådda och arbetet med nya mål pågår. Mål facken världen över vill se är:

•Arbete med justa villkor åt alla – kvinnor och män

•Sociala skyddsnät för befolkningen i alla länder

Detta kräver fria fackföreningar. Alla länder måste leva upp till ILOs kärnkonventioner, respektera orga-nisationsfriheten och rätten att förhandla kollektivt.

Nu!

Läs mer på tco.se

FRIA OBEROENDE FACK – RESPEKT FÖR FACKLIGA RÄTTIGHETER

8

Arbetet med att minska förekomsten av malaria och mässling har varit framgångsrikt.

Andelen barn som sover under impregnerade myggnät har ökat dramatiskt i flera afrikanska länder, bland dessa Mali (från 27 procent 2000 till 70 procent 2010), Tanzania (från 2 till 64 procent samma period) och Rwanda (från 4 till 56 procent samma period).

Antalet barndödsfall i mässling har minskat med 74 procent mellan 2000 och 2010, från 535 000 till 139 000.

L E E L A R A N A – H Ä L S O R Å D G I VA R E S O M R Ä D D A R M Å N G A B A R N S L I VI Nepal är vartannat barn under fem år undernärt, vilket ofta leder till hämmad utveckling. Många barn under två år lider också av blodbrist. I ett land där

medelinkomsten ligger på runt 400 dollar per person och år är det inte givet att familjer har näringsriktig mat på bordet varje dag.

Förutom de ekonomiska aspekterna är utbildningsnivån låg i Nepal. Det saknas tillgång till rent dricksvatten och god sanitet. Allt detta bidrar till undernäring.

Leela Rana arbetar som frivillig hälso rådgivare i sin by i Palpadistriktet i Nepal.

”Efter att ha fått utbildning vet jag nu att 80 procent av hjärnan utvecklas under de första två levnadsåren” säger Leela Rana. ”När jag blev mor första gången för nio år sedan visste jag inte ens att spädbarn endast ska få bröstmjölk under de första sex månaderna.” Leela Rana minns att hon bara gav sin dotter ris och bönor under hennes första levnadsår.

MILLENNIEMÅL 4

Minska barnadödlighetenMÅL 2015:Minska dödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar jämfört med 1990.

LÄGET I DAG:I dag dör hälften så många barn som för 20 år sedan tack vare bättre hälso vård, omfattande vaccinations-program och minskad fattigdom. 1990 dog drygt 12 miljoner barn under fem år, i dag dör färre än 7 miljoner barn per år. Det innebär att omkring 19 000 barn dör varje dag i sjukdomar som ofta kan förebyggas. Hälften av alla barndödsfall drabbar Afrika söder om Sahara.

Framstegen under de senaste årtiondena har lärt oss att bra

strategier, tillräckliga resurser och politisk vilja kan rädda livet

på miljontals barn.”

Anthony Lake Generalsekreterare för

FN:s barnfond UNICEF

Leela Rana informerar en mor om betydelsen av att hennes dotter får tillräckligt med näring under sina första två år då 80 procent av hjärnan utvecklas.

4

FO

TO

: U

NIC

EF

/SU

SH

RE

ST

HA

”Min andra dotter, som nu är sex månader, har jag ammat” förklarar Leela Rana. ”Jag vill försäkra mig om att hon utvecklas bra, både fysiskt och mentalt.”

Leela Rana informerar föräldrar om barns näringsbehov, om nyttan av att amma och om vikten av att tvätta händerna ofta. Leela Rana delar även ut näringstillskott till de yngsta barnen. Tack vare dessa insatser överlever nu flera barn sin första tid i livet. Barnen i byn utvecklas också bättre och är friskare.

Programmet drivs av Nepals hälsovårdsmyndighet med stöd av FN:s barnfond UNICEF och andra biståndsgivare. Tanken är att programmet ska spridas till alla delar av Nepal.

ASHMA SHRESTHA BASNET

och PRAGYA MATHEMA



Längre Leve mammorna!Nu kan du visa ditt stöd i kampen mot mödradödligheten. På internationella kvinnodagen den 8 mars anordnar RFSU, för fjärde året i rad, världens största barnvagnsmarsch.

Tillsammans marscherar vi i hela landet för att visa politikerna att mödradödligheten måste stoppas. Håll dig uppdaterad om marschen, följ oss på facebook.com/uniteforwomen

9

MILLENNIEMÅL 5

Förbättra mödrahälsan

Detta millenniemål är det mål som ligger sämst till. Det är också det millenniemål som Sveriges reger

ing sätter främst.För att målet ska nås krävs fler utbil

dade barnmorskor och ökad tillgång till förlossningsvård, preventivmedel och säkra aborter.

Tidiga giftermål som leder till att den unga hustrun blir gravid är en stor risk för såväl modern som barnet.

B A R N M O R S K O R – N Y Y R K E S K Å R I B A N G L A D E S H I Bangladesh arbetar FN:s befolkningsfond UNFPA, tillsammans med landets regering, för att bekämpa mödradödligheten. Landets kvinnliga premiärminister Sheik Hashina är en stark företrädare för en förbättring av mödrahälsan. Som ett resultat håller en helt ny yrkeskår nu på att växa fram i landet och 2011 utexaminerades de 60 första barnmorskorna. Det pågår ett omfattande arbete för att skapa kapacitet att ta emot barnmorskorna på klinikerna på landsbygden.

Samtidigt pågår en kamp för att ändra attityder och värderingar gällande exempelvis hur många barn en familj ska ha och när, huruvida modern ska föda hem

MÅL 2015:Minska mödradödligheten med tre fjärdedelar jämfört med 1990. Uppnå universell tillgång till repro-duktiv hälsa.

LÄGET I DAG:Närmare 300 000 kvinnor dör varje år i samband med graviditet och förlossning. Nästan alla dödsfall sker i utvecklingsländerna. Risken för en gravid kvinna i Afrika söder om Sahara att dö i samband med gravi-ditet eller förlossning är en på 16. Risken för en gravid kvinna i de industria liserade länderna är en på 3 800.

Nybliven stolt mor på ett sjukhus i Dhaka i Bangladesh.

Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköter-skor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som ut-

vecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet.

Varje dag dör nästan tusen kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. Det effektivaste sättet att förbättra mödrahälsan är att satsa på fler och bättre utbildade barnmorskor. Vårdförbun-det bidrar genom International Confederation of Midwives för att nå millenniemål 5.

Mål 5: Förbättra mödrahälsan

www.vardforbundet.se

Världen behöver fler barnmorskor

Svenska barnmorskor är viktiga förebilder i världen!

5

FO

TO

: U

NF

PA

/WIL

LIA

M R

YA

Nma eller på sjukhus och frågan om reproduktiva rättigheter och hälsa.

Vid ett toppmöte om millenniemålen i FN i New York 2010 lovade Sheik Hashina att Bangladesh ska ha 3 000 barnmorskor 2015.

UNFPA:s och regeringens insatser för att bekämpa mödradödligheten har bidragit till att andelen mödrar som föder i hemmet har minskat under de senaste tio åren, från 90 procent till 75 procent. Antalet dödsfall per 100 000 levande födda barn har också gått ned, från 340 till 194 under samma tioårsperiod.

ANNALENA ANDREWS


UNFPA:s insatser i Bangladesh ska bland annat bidra till att flickor och kvinnor behandlas med värdighet och respekt. En utmaning är flickors och kvinnors låga socioekonomiska status i samhället vilket leder till att de inte får den hälsovård och mat de behöver och inte har möjlighet att göra sin röst hörd och delta i beslut. 39 procent av flickorna är gifta före 18 års ålder, på landsbygden är 36 procent gifta före 15 års ålder. Varje år föder omkring 14 miljoner flickor och unga kvinnor i åldern 15-19 år barn.

Stöd UNFPA:s arbete för flickors rättigheter och möjligheter!

Stöd FN-förbundets kampanj Flicka! SMS:a Flicka till 72 909 (50 kr) eller ge ett bidrag via pg 90 00 79-5 (ange Flicka).

Kvinnors situation glöms ofta bort. Därför ska Sverige

vara en stark röst för kvinnors och flickors rätt att bestämma

över sin egen kropp. Det är en mänsklig rättighetsfråga,

grundläggande för jämställdheten.”

Gunilla Carlsson Sveriges biståndsminister

10

Sedan 2000 har andelen malariarelaterade dödsfall minskat med 25 procent tack vare impregne

rade myggnät och bättre medicinering. Världshälsoorganisationen WHO bedömer att malaria i princip kan vara utrotad 2020. Men fortfarande får omkring 215 miljoner människor malariaanfall varje år och omkring 650 000 människor dör i malaria varje år.

H I V P O S I T I VA A N A FA N N K Ä R L E K E N När Ana i Colombia för fem år sedan fick veta att hon var hivpositiv trodde hon att hon skulle få sympati och stöd från grannarna och lokalsamhället. I stället fördrevs hon från sin by. Hon hotades till livet och den lokala radiostationen meddelade att hon inte längre var välkommen i byn. På grund av förföljelsen var den gravida Ana tvungen att fly till provinshuvud

staden Cúcuta där hon födde sin son, en frisk krabat som fick namnet Juan Pablo.

”Jag var rädd att de skulle stoppa ambulansen och döda mig. Jag kom ensam till sjukhuset, min syster hade lämnat mig. Jag satt i en grön plaststol utan någonting, mållös och gråtande” minns Ana.

Ana flyttade med sin nyfödda son och sin sexåriga dotter till ett hem för männ

iskor som lever med hiv/aids. FN:s flyktingorgan UNHCR stödjer verksamheten.

Ana träffade sin blivande man på centret. Eduardo arbetade som volontär.

”I ärlighetens namn var det Juan Pablo som jag blev kär i först och sedan Ana” medger Eduardo.

Ana ville att den nya familjen skulle fira sin första jul tillsammans i Anas hemby. Men hon upptäckte snabbt att inget hade förändrats. Efter att ha blivit hotade tillbringade de en hemsk natt på busstationen i väntan på den första morgonbussen. ”Jag var väldigt rädd för jag hade aldrig upplevt något liknande” minns Eduardo.

MILLENNIEMÅL 6

Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar

MÅL 2015:Hejda och minska spridningen av hiv/aids. Uppnå universell tillgång till be handling av hiv/aids för alla som behöver det. Hejda och minska förekom-sten av malaria och andra folksjukdomar.

LÄGET I DAG:Allt färre människor smittas av hiv och tack vare ökad tillgång till bromsmedi-ciner lever människor med hiv längre och bättre liv. Omkring 34 miljoner männ-iskor i världen är hivpositiva. Antalet dödsfall i aids är knappt två miljoner per år. Endast hälften av de närmare 14 mil-joner män niskor i utvecklingsländerna som behöver bromsmediciner får sådana.

Vi måste mångdubbla våra arbetsinsatser och vårt sam-arbete med regeringar och se till att människor inte utsätts för diskriminering eller stig-

matisering på grund av att de är hiv-positiva.”

António Guterres FN:s högkommissarie för flyktingar

FO

TO

: F

N:S

FL

YK

TIN

GO

RG

AN

UN

HC

R/V

RO

DA

S

Det kan vara svårt att vara optimistisk om utvecklingen i världen. På tv och i tidningar visas ofta bilder av katastrofer, fattigdom och lidande. Men vet du hur världen ser ut, egentligen? Sedan 1990 är det faktiskt väldigt mycket som blivit bättre. På världskoll.se skaffar du dig koll på omvärlden, får reda på hur det står till just nu och en glimt av hur det skulle vara att leva någon annanstans.

Detta är en annons från SVENSKA FN-FÖRBUNDET

Gå in på världskoll.se och få reda på hur världen ser ut.

På lite mer än tjugo år har läs- och skrivkunnigheten i världen ökat med hela8 %. Det beror bland annat på att det över hela världen går fler barn i skolan än det gjort någonsin tidigare!

Från 1990 har andelen av världens befolkning som är undernärd också minskat. En anled-ning till det är att många slipper vara fattiga – andelen människor på jorden som lever i fattigdom har aldrig varit mindre!

Namnlöst-1.indd 1 2011-11-11 14.08

6

Efter att ha bott på några olika orter varifrån de tvingats flytta när det kommit ut att Ana är hivpositiv bor familjen nu åter i Cúcuta. Där har de aldrig känt sig förföljda eller diskriminerade.Anas fall visar dock att mycket återstår i arbetet mot den stigmatisering, diskriminering och förföljelse som fortfarande drabbar många hivpositiva och aidssjuka.

JOHANNA REINA


Ana på hemmet för hiv- och aidssjuka.


11

MILLENNIEMÅL 7

Säkra en miljömässigt hållbar utvecklingMÅL 2015:Principerna om hållbar utveckling ska genomsyra politiken. Minska förlusten av biologisk mångfald. Halvera andelen människor som saknar rent dricksvatten och godtagbar sanitet.

LÄGET I DAG:Målet om rent dricksvatten uppnåd-des globalt 2010. Men fortfarande har omkring 780 miljoner människor inte rent dricksvatten. Drygt 2,5 miljarder människor saknar godtagbar sanitet.

350 kvinnor gick samman för att återplantera skog och bygga upp skogsreservatet på nytt.

Sedan 2010 har över 300 000 plantor planterats. Kvinnorna kombinerar jordbruk och skogsbruk på ett miljömässigt hållbart vis. För att få inkomster säljer de avokado och fruktträd. De förädlar frukterna och gör marmelader och fruktviner som de säljer.

Vinsten investeras i andra inkomstgenererande verksamheter, bland annat biodling. Kvinnorna har redan installerat cirka 200 bikupor och förbereder sig nu för att skörda honungen.

”Tidigare trodde vi att träd endast kunde användas som ved vid matlagning” säger Marie Nduwimana, ledare för organisationen. ”Nu vet vi att träden gör det möjligt för oss att tjäna pengar så att vi kan tillgodose våra basbehov och köpa läroböcker till våra barn.”

GLOBALA MILJÖFONDEN GEF


Kvinnorna i Dukingirikibira på väg ut i skogen för nya insatser att rädda den.

Utsläppen av koldioxid är i dag 40 procent större än 1990.Förlusten av den biologiska

mångfalden på grund av människors ingrepp i naturen sker 1 000 gånger snabbare än den naturliga förlusten. Det finns drygt 20 000 utrotningshotade växt och djurarter.

Avskogningen sker inte lika snabbt som tidigare tack vare minskad avverkning av skog och plantering av ny skog. Men fortfarande minskar skogsarealen i världen med över fem miljoner hektar per år, motsvarande Sveriges yta. Ökad efterfrågan på etanol, palmolja och nötkött bidrar till avskogningen då odlingarna och uppfödningen av boskapen kräver stora ytor.

L Å T O S S S K Y D D A V Å R S K O GUnder inbördeskriget i Burundi sökte tusentals människor skydd i Kibiras skogsreservat nära huvudstaden Bujumbura. Sedan inbördeskrigets slut 2002 har skadorna på skogen blivit uppenbara. Internflyktingar och bybor i närsamhällena högg ned träden för att få åkermark och ved att elda med.

Med stöd av olika organisationer, bland andra Globala miljöfonden GEF och FN:s utvecklingsprogram UNDP bildades organisationen Dukingirikibira på kirundi (”Låt oss skydda vår skog”) 2010.

FO

TO

: F

N/P

EN

AN

GN

INI

TO

UR

E.

7

”Rent vatten och sanitet är en förutsättning för att vi ska kunna nå många av de andra målen. Utan hälsa ingen utveckling. Utan utveckling ingen fred.”Jan Eliasson, FN:s vice generalsekreterare

Ett säkrare liv hela livet - även i utsatta lägen! | Bli medlem: 08-629 63 60, [email protected] www.civil.se

I Civilförsvarsförbundet har vi satt som krav på oss själva att minimera våra egna påfrestningar på klimat och miljö samt bidra till en hållbar utveckling. Vi gör det på olika sätt, allt från att resa klimatsmart till att använda internet och telefon för möten och att mejla istället för att skicka brev. Men det handlar också om att tänka efter före ett inköp. Vi försöker välja närproducerat och miljömärkt och produkter utan onödiga tillsatser. När så är möjligt köper vi från svenska tillverkare. Det minskar miljöbe-lastningen i form av transporter, men vi vet också att vi i Sverige har justa villkor både för personal och miljö. Självklart sopsorterar vi och återvinner. Vi når inte alltid fram men fokus är inställt på en hållbar utveckling.

Från ord till handlingEn hållbar utveckling

Milenniemålen FN förbundet tidning SVD 20 dec 2012.indd 1 12/1/2012 7:19:19 AM


Världens ledare måste hålla sina löften!Det krävs hållbar utveckling och globalt samarbete för att millenniemålen ska nås! Därför driver FN-förbundet en kampanj till förmån för millenniemål 7 att säkra en miljö-mässigt hållbar utveckling och millenniemål 8 att utveckla ett globalt partnerskap. Kampanjen pågår mellan den 18 september, samma dag som FN:s general församling öppnade i New York, och den 18 december.

SKRIV UNDER FÖR EN BÄTTRE VÄRLD Med tre år kvar till 2015 måste arbetet intensifieras!Svenska FN-förbundet uppmanar Sveriges regering att använda sitt goda anseende på utvecklingsområdet och ta initiativ i EU och FN till följande åtgärder för att nå millennie-mål 7 och 8:

• Rädda drygt en miljon barn från att dö i diarré varje år genom att satsa på toaletter.

• Stoppa avskogningen och ge människor och djur som lever i och av skogarna en chans att överleva.

• Styr biståndet så att det bidrar till att mil-lenniemålen nås.

• Ge sju miljoner människor i utvecklings-länderna som behöver behandling mot hiv en fullgod sådan.

• Satsa på myggnät och antimalariamedel för att förebygga 655 000 dödsfall i mala-ria som sker varje år.

Läs mer på FN-förbundets webb www.fn.se Du kan ställa dig bakom kraven genom att skriva under på www.fn.seDu behövs i arbetet för en bättre värld!

http://www.fn.se

http://www.fn.se

12

MILLENNIEMÅL 8

Utveckla ett globalt partnerskap Skuldavskrivningarna fortsätter. Av

40 utvecklingsländer som är berättigade till skuldlättnader enligt ett ini

tiativ som kallas HIPC (Heavily Indepted Poor Countries) har 36 fått kostnaderna för räntor och amorteringar minskade med 59 miljarder dollar.

Målet att läkemedelsföretag ska bidra till att livsviktiga läkemedel tillhandahålls i utvecklingsländerna till överkomliga priser kommer inte att nås. I slutet av 2010 levde uppskattningsvis 34 miljoner människor med hiv, en uppgång med 17 procent från 2001. Uppgången beror på fortsatt många nya hivinfektioner och att fler lever längre för att de får behandling. Men fortfarande får knappt hälften av de närmare 14 miljoner människor i utvecklingsländerna som behöver behandling någon sådan.

Kampen mot malaria har varit framgångsrik bland annat tack vare att FNorgan, stater och privata fonder har finansierat arbetet. Användningen av myggnät har ökat markant, framför allt i Afrika söder om Sahara där nät räddar livet på många barn. Nu varnar FN för att intresset för att finansiera insatser mot malaria avtar.

Vid slutet av 2011 hade antalet mobilabonnemang i världen ökat till uppskattningsvis sex miljarder. Mobiltelefoni erbjuder nya och viktiga möjligheter att kommunicera i regioner som tidigare inte haft tillgång till telefoni.

Ett delmål för millenniemål 8 är att världens fattiga ska få tillgång till ny teknik. I Niger hjälper FN:s världslivsmedelsprogram WFP de allra fattigaste att köpa mat med hjälp av mobiltelefoner. Mobiltelefonerna delas ut till särskilt sårbara familjer och laddas med drygt 400 kronor varje månad.

”I dag ska ni få varsin mobiltelefon” förklarar Samuel Boureima till ett dussintal kvinnor som sitter utanför en liten byggnad i Tillaberi i Niger. En av deltagarna är fembarnsmamman Fatima Mamoudou.

”Jag kommer att kunna köpa mat, det är vad min familj behöver” säger hon och berättar att familjen har haft svårt att få ekonomin att gå ihop men att projektet gör livet lättare.

Den så kallade hungersäsongen har precis börjat i Niger. Det är nu maten inte räcker till eller överhuvudtaget inte finns.

WFP stödjer flera projekt som syftar till att säkra livsmedelstryggheten, bland annat hur familjerna kan förvara regnvattnet inför torrperioden och hur bönderna kan bruka jorden på ett effektivt och miljömässigt hållbart vis.

STEPHANIE TREMBLAY


MÅL 2015:Delmålen inom ramen för millennie-mål 8 är vare sig mätbara eller tids-bundna som delmålen inom ramen för övriga millenniemål. Delmålen handlar bland annat om världs-handel, finanssystem, bistånd och skuld avskrivningar. De handlar också om att läkemedels företag ska bidra till att göra livsviktiga läkemedel tillgängliga i utvecklingsländer och att den privata sektorn ska bidra till att göra ny teknik tillgänglig i utveck-lingsländer.

LÄGET I DAG:Det globala nettobiståndet ligger på drygt 133 miljarder dollar. Bara fem länder, varav Sverige är ett, lever upp till FN:s mål att ge minst 0,7 procent av bruttonational-inkomsten i bistånd.

Mellan i dag och 2015 måste vi se till att de löften vi gett blir löften vi håller.”

Ban Ki-moon FN:s generalsekreterare

Fatima Mamoudou visar sin nya mobiltelefon.

8

FO

TO

: W

FP


Vad har alkohol med saken att göra? Oavsett land och utvecklingsnivå utgör alkohol och andra droger ett utvecklingshinder. Människors möjligheter till personlig utveckling och självständighet inskränks. Människors skaparkraft, sociala och politiska engagemang och förmåga till samarbete får mindre utrymme. Förutsättningarna för utbildning och hälsa försämras, ekonomisk utveckling hindras och sociala problem skapas. Kvinnor och barn drabbas nästan alltid hårdast och kvinnors underordning förstärks.

Svaret är allt.

www.iogt.se

14

– ett land med stora utmaningar

Utmaningar som Liberia står inför enligt president Ellen Johnson Sirleaf

• Att få ekonomin på fötter

• Att skapa arbeten

• Att utveckla sjukvården och skolan

• Att bygga en fungerande infra-struktur med vägar, broar, hamnar, vatten- och elförsörjning

• Att ge människor förutsättningar att ta sig ur fattigdom

• Att främja jämställdhet och öka kvinnors makt

• Att fortsätta med försonings-processen efter inbördeskrigen

• Att ta hand om tidigare barn-soldater

• Att bekämpa korruptionen

• Att ta tag i frågan om markägandet

Liberia är ett av världens fattigaste länder. Militärkupper, gerilla grupper, inbördeskrig och politiska och ekonomiska konflikter har under årtionden präglat landet, vilket också har påverkat hela regionen. Fredsavtal har ingåtts och brutits av parterna. 2003 beslöt FN:s säkerhetsråd att upprätta en FNstyrka i Liberia, UNMIL.

FNnärvaron i landet är omfattande. Svenskan Karin Landgren är FN:s general

sekreterares särskilda representant i Liberia och tillika chef för UNMIL och som sådan högsta chef för FN:s arbete i landet.

2005 hölls allmänna val och Ellen Johnson Sirleaf, med ett förflutet i FNsystemet, valdes till president. Johnson Sirleaf omvaldes 2011 för en andra mandatperiod. Samma år fick hon Nobels fredspris.

Den äldre generationen liberianer känner till Sverige genom att det delvis svenskägda gruvföretaget Lamco bröt järnmalm i landet under 1960, 70 och 80talen, vilket också Ellen Johnson Sirleaf hänvisade till vid ett möte med

svenska parlamentariker i samband med FNförbundets studieresa till Liberia i oktober.

Syftet med FNförbundets studieresa var att studera sambandet fredsbyggande och utveckling och de utmaningar ett postkonfliktland som Liberia står inför.

UNMIL ansvarar fortfarande för säkerheten i Liberia. Enligt planerna ska antalet FNsoldater minska under kommande år och Liberias egen försvarsmakt och polisväsende ta över ansvaret. UNMIL har under senare år utbildat landets soldater och poliser. Många liberianer oroar sig för övergången. De har inget förtroende för vare sig de inhemska soldaterna eller poliserna med tanke på deras roller under inbördeskriget.

FN:s humanitära arbete och långsiktiga utvecklingsarbete kan istället komma att utökas. I Liberia arbetar FNorgan och regering tillsammans för att utveckla landet socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Millenniemålen är ett verktyg i det arbetet.

FN:s generalsekreterare Ban Kimoon har lyft fram det faktum att inget postkonfliktland har nått ett enda millenniemål. Han hänvisar till de 19 så kallade sviktande och konfliktdrabbade länder som gått samman i en öppen grupp som kallas ”g7+”. De biståndsgivande OECDländerna, FN och gruppen g7+ har diskuterat hur en ny internationell överenskommelse skulle kunna öka engagemanget hos berörda länder. En sådan överenskommelse antogs vi ett högnivåmöte om biståndseffektivitet i Busan i Sydkorea 2011.

Den nya överenskommelsen kallas för ”New Deal” och bygger på fem freds och statsbyggande mål. Målen handlar om legitima politiska lösningar, rättvisa, säkerhet, grundläggande ekonomiska förutsättningar såsom sysselsättning, statens inkomster och tillhandahållande av vissa samhällstjänster. De freds och statsbyggande målen kan ses som ett mellansteg mot att nå millenniemålen.

Sju länder har anmält intresse att genomföra ett pilotsamarbete på landnivå inom ramen för New Deal. Sverige och USA har ingått ett pilotsamarbete med Liberia.

I ett tal till FN:s generalförsamling i oktober sade president Ellen Johnson Sirleaf att hon fann det mycket oroväckande att en fjärdedel av världens sju miljarder invånare lever i länder som betecknas som ”sviktande eller konfliktdrabbade”. Hon hävdade också att de freds och statsbyggande målen måste införlivas i hållbarhetsmålen som ska ta vid efter millenniemålen 2015.

BERITH GRANATH

En New Deal för vår tidNew Deal in Fragile States (sviktande stater) är en överenskommelse om ett nytt sätt att bedriva utvecklingssamarbete i stater som är svårt kon-fliktdrabbade och därför inte har uppnått ett enda av millenniemålen. Överenskommelsen bygger på fem freds- och statsbyggande mål (Peacebuilding and Statebuilding Goals – PSG): legitima politiska lösningar, rättvisa, säkerhet, grundläggande ekonomiska förutsättningar (exempelvis sysselsättning), tillhandahållande av vissa samhällstjänster. Dessa mål kan ses som mellansteg på vägen mot att uppnå millen-niemålen.

Utvecklingsarbetet ska bygga på en nationell bedömning av situationen. Varje sviktande stat ska ta fram en nationell utvecklingsplan för en övergång till hållbar utveckling. Utvecklingsplanen

genomförs tillsammans med givarna inom ramar som flexibelt anpassas till varje lands utmaningar och behov.

Sju länder inom g7+-gruppen har anmält intresse för pilotsamarbete inom New Deal. Fyra har hittills fått samarbetspartners: Australien sam-arbetar med Timor-Leste, Sverige och USA med Liberia, Storbritannien, Nederländerna och Dan-mark kommer att samarbeta med Afghanistan och Sydsudan. Flera av FN:s organ, fonder och pro-gram tar hänsyn till New Deal i sina arbetsplaner, och även Världsbanken planerar ett omfattande engagemang i genomförandet av New Deal.

Läs mer http://www.oecd.org/international%20dialoguehttp://www.g7plus.org

Liberias president Ellen Johnson Sirleaf i talarstolen

i FN:s generalförsamling 2012.

FO

TO

: F

N/J

EN

NIF

ER

S A

LT

MA

N


FÖR FRED SÄKERHET OCH

UTVECKLING

FOLKE BERNADOTTEAKADEMIN (FBA) är en myndighet som arbetar för att förbättra internationella fredsinsatser.

Vi samverkar med svenska och internationella partners och bedriver utbildning, forskning och utveckling samt bidrar till fredsinsatser med civil personal inom olika områden. FBA finansieras till största delen av biståndsanslaget.

Läs mer på www.folkebernadotteacademy.se

15

FO

TO

: S

AN

DR

A C

AL

LIG

AR

O


Millenniemålen har stor betydelse för hur svensk biståndspolitik utformas. Sedan de antogs av

FN år 2000 har målsättningarna i allt större utsträckning kommit att påverka den svenska regeringens prioriteringar och på så sätt genomsyra strategier och förutsättningar som Sida får för sitt arbete.

– En stor del av verksamheten inriktas på att dessa mål ska nås, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida.

– För svensk del har vi fokus särskilt på mål 4 och 5, det vill säga barnadödlighet och mödrahälsa. Det betyder att vi försöker få in dessa aspekter i alla projekt

vi arbetar med, men det innebär inte att vi avstår från bistånd om andra insatser behövs. Vi försöker använda system som fungerar i mottagarländerna eller bygga vidare på andra aktörers befintliga arbete. Vi vill undvika att splittra insatserna i många mindre egna projekt.

Det tog sin tid innan millenniemålen slog igenom. Men även innan de formulerades arbetade Sida inom målområdena.

– Portaluppdraget för oss har länge varit kampen mot fattigdom, som ju är det första millenniemålet, fortsätter Charlotte Petri Gornitzka. Fokus för våra insatser har varit att skapa möjlighet för

människor att ta sig ifrån sin fattigdom. Andra viktiga områden för Sida är mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet samt miljö och klimat.

– Demokrati och rättigheter är egentligen minst tydligt uttryckt som ett eget mål i millenniemålen, men de aspekterna försöker vi integrera i alla projekt på ett praktiskt och klokt sätt.

G L O B A L P L AT T F O R MNyttan med millenniemålen är i stor utsträckning att man tack

vare dem kunnat skapa en global plattform för arbetet. Det har underlättat för givare och mottagare att ha gemensamma mål att referera till. Resultaten blir också mer mätbara, och de påverkar mycket av hur Sida väljer sina projekt och hur dessa genomförs.

– Men det blir fel om vi betraktar de olika målen som skilda från varandra, säger Charlotte Petri Gornitzka. En stor del av lösningen för att till exempel förbättra mödrars hälsa är att de får hjälp att ta sig ur sin fattigdom, att de får utbildning och liknande. Det gäller att se hur allt hänger ihop.

– Men det är långt ifrån alla länder där den här typen av arbete fungerar. En allt större del av det bistånd Sida förmedlar går idag till länder i konflikt/postkonflikt, eftersom människor där lever i störst utsatthet. Vi finns idag i större utsträckning i länder som Kongo, Somalia, Afghanistan. Där kan vi inte förlita oss på att det finns fungerande system att bygga vidare på. Där arbetar vi genom andra organisationer på plats, som FN eller frivilligorganisationer.

N Ä R I N G S L I V E T S N YA R O L LÄven näringslivets roll har förändrats mycket under det senaste decenniet. Tidigare gav kanske företaget ett bidrag till någon organisation som en välgörenhetsgest. Idag är företagen betydligt mer aktiva och inser att utvecklingsarbete är något som är nödvändigt för det

Millenniemålen styr biståndet

De strategier som ligger till grund för svenskt bistånd genomsyras av millenniemålen. En stor del av verksamheten inriktas på att nå dessa mål.

egna företagets överlevnad och för att det ska fungera på nya marknader. Det innebär att millenniemål 8, om ett globalt partnerskap, får allt större betydelse.

– Det innebär också att Sidas arbete struktureras om, menar Charlotte Petri Gornitzka. Bistånd handlar betydligt mindre om direkta pengagåvor idag. Vi kan exempelvis gå in med mjuka lån för att stötta näringslivet i ett land som håller på med återuppbyggnad efter en konflikt. Då fungerar biståndet ungefär som en förlustgaranti och kan ha väldigt stor betydelse på marknader där vanliga finansiella aktörer inte vågar ge sig in på grund av riskerna.

E F T E R 2 0 1 5Enligt planerna ska millenniemålsprojektet avslutas 2015. En del av målen har uppnåtts, men mycket kvarstår att göra.

– Förhoppningen är att vi inte överger de mål som inte uppnåtts, säger Charlotte Petri Gornitzka med eftertryck. Det är viktigt att fortsätta. Det jag saknar i millenniemålen idag är helhetssynen på fattigdomsbekämpning och hållbarhet. Vi måste hitta ett sätt att beskriva en långsiktig fattigdomsbekämpning som hänger ihop med hållbarhetsfrågorna.

– Jag hoppas också att vi inte hamnar i en nordsyddiskussion, för tiden när nord hjälpte syd med gåvobistånd är förbi. Idag handlar det om ett ömsesidigt arbete.

– När millenniemålen skrevs utarbetades de av en ganska liten grupp människor, fortsätter hon. Idag samlas väldigt många i en diskussion om vad som är rätt att göra, både lokalt och globalt. Det är mycket positivt, ur den diskussionen föds mycket lärande om hur vi ska arbeta. Det innebär att vi har en gemensam agenda i stället för att var och en skapar sin egen. Det är en väldig kraft i sig.

– Jag hoppas att nästa generations millenniemål inte ska uppfattas som en biståndsagenda utan som en utvecklingsagenda.

PER AXEL NORDFELDT

©K

ER

ST

IN B

EC

KE

R_

SID

Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida.

Kubra Haydari går i skolan i utkanten av Mazar-i-Sharif, Afghanistan, och drömmer om att bli läkare. Tack vare internationellt bistånd, från bland andra Sverige, har andelen flickor i skolan ökat från omkring två procent 2002 till mellan 40 och 50 procent idag. Från och med nästa år är Afghani-stan det land som tar emot mest biståndspengar från Sverige.

Foto: ACT/DCA/Binyan Mengesha

svenskakyrkan.se/internationelltarbete

90 0

1 22-

3 Pg

900

-122

3 Bg

Ge en julGåva!Sms:a HOPP till

72950 så skänker du 50 kronor.

17

Vi har ställt oss positiva till detta i våra remissvar.

S E R P O S I T I V T P Å F R A M T I D E NTrots att arbetet går långsammare än vad många skulle önska ser Carl Älfvåg ljust på framtiden.

– Även om det går för långsamt finns en helt annan öppenhet för funktionshinderspolitiska frågor idag än för bara några år sedan. Det märks i våra kontakter med kommuner, myndigheter, näringsliv och allmänhet och inte minst inom kultur, underhållning och media.

– Tillgänglighetsarbetet tar steg framåt, och det gör mig hyggligt optimistisk för det fortsatta arbetet.

PER AXEL NORDFELDT

” Tillgänglighetsarbete måste grunda sig på politiska ställningstaganden”

Samhället ska vara tillgängligt för alla. Det är knappast en kontroversiell tanke, snarare en självklarhet. Ändå ser det inte ut så för de cirka en miljon personer med funktionsnedsättning som lever i Sverige idag. Målsättningar och strategier finns, men praktiken är det ofta sämre med.

– På många plan går det ganska trögt med tillgänglighetsarbetet, såväl ute i kommunerna som på myndigheter och inom näringslivet, konstaterar Carl Älfvåg, generaldirektör för Handisam, den myndighet som samordnar funktionshinderspolitiken.

Till en del beror det på att spektrat av funktionsnedsättningar är så brett och varierat. En nedsättning kan vara fysisk eller psykisk (eller en kombination), lindrig eller allvarlig. Tillgänglighetsarbete handlar lika mycket om att avhjälpa fysiska hinder som att göra information förståelig och anpassad för att kunna användas av personer med olika typer av nedsättningar.

En annan orsak är att tillgänglighetsarbetet är en post bland andra kostnader i till exempel en kommuns budget. Carl Älfvåg tycker att det ska vara så. Det måste vara en kontinuerlig process där inte någon ska behöva snegla på projektpengar.

– Tillgänglighetsarbete måste grunda sig på politiska ställningstaganden, säger han bestämt. Det går visserligen att ta fram siffror på att tillgänglighet lönar sig – behovet av vård och assistans kan minska, fler kan arbeta och betala skatt i stället för att få bidrag, för handeln och restauranger handlar det om en stor konsumentgrupp och så vidare. Men det grundläggande är att vi måste bestämma hur samhället ska fungera.

I G R U N D E N E N M R - F R Å G ATillgänglighetsarbete handlar i grunden om mänskliga rättigheter, och Carl Älfvåg

Carl Älfvåg, generaldirektör

för Handisam

tycker att det blev en markant skillnad när riksdagen 2008 antog FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Han ser också en stark koppling mellan Handisams arbete och millenniemålen.

– Vi deltar i många internationella konferenser på vårt område. Både nationellt och internationellt finns starka drivkrafter för att ländernas hela befolkning ska kunna ta del av utveckling och självbestämmande. Både millenniemålen och konventionen hjälper till att sätta mätbara mål som underlättar arbetet väldigt mycket. Det finns också mycket vi i Sverige kan lära oss av andra länders arbete och en väldigt stark internationell funktionshindersrörelse.

N Y S T R AT E G IHandisam grundades 2006 för att följa upp arbetet med den handlingspolitiska plan som sedan 2000 fanns för arbetet med tillgänglighet och som löpte ut 2010. Rubriken på den var ”Från patient till medborgare”, och det är en inriktning som ytterligare förstärkts med den strategi som lades fast 2011.

– Bortsett från petitesser som att den kallas strategi i stället för handlingsplan finns en hel del väsentliga skillnader, säger Carl Älfvåg, kanske främst att den är 5årig i stället för 10årig. Det är uppenbart att många bedömde 10 år som en ocean av tid, vilket innebar att de satte igång alldeles för sent i alla fall. Med en 5årig plan är det lättare att hålla trycket uppe.

– En annan viktig sak är kraven på kommuner och myndigheter att sätta mätbara mål som går att följa upp och att rapportera resultaten till regeringen via Handisam. Det innebär att vi blivit mer av en analysmyndighet.

– Den stora förändringen är att politiken blivit tydligare och att vi fått en mer

definierad roll att följa den. Nu får vi siffror på hur arbetet går.

Handisam är en mjuk myndighet, det vill säga att det inte finns några åtgärder att sätta in mot dem som inte följer råd och rekommendationer.

– Det ligger i förutsättningarna och det är den väg regeringen valt för oss att arbeta. Men det finns förslag på att brist på

tillgänglighet ska klassas som diskriminering, och då skulle vi få helt andra verktyg.

Svenska Blå Stjärnan– mötesplats för djurintresseradeFrivilligorganisationen Svenska Blå Stjärnan har samhällets uppdragatt ta hand om djuren vid kriser, katastrofer, utbrott av smitta och andra händelser som kan drabba djuren. Förutom vårt viktiga samhällsuppdraghar vi en mängd föreningsaktiviteter och kurser för alla djurintresserade.

Medlemskap kostar 100 kr/år. Du får dåtillgång till aktiviteter och kurser samtmedlemstidningen Blå Stjärnan 4 gånger/år.

Läs mer om vår verksamhetoch gör din medlemsanmälan påwww.svenskablastjarnan.se


FO

TO

: K

JE

LL

B P

ER

SS

ON

F O T O : PA U L Q U A N T

18

F O T O : H Å K A N L A R S S O N

Politisk koreografiDans är ett politiskt ställningstagande, säger koreografen Cristina Caprioli, som initierat ett projekt om koreografi, mänskliga rättigheter och våld.

– Varje gång du ger en föreställning och bjuder in en publik iscensätts ett etiskt möte.

Det säger koreografen Cristina Caprioli, konstnärlig ledare för egna danskompaniet ccap och professor i koreografi vid Dans och Cirkushögskolan. Hon har länge ägnat sig åt dansen som politiskt språk, och de tankarna har nu lett till projektet Weaving Politics med föreläsare från många olika områden inom politik, filosofi och konst. Det är ett internationellt tvärvetenskapligt symposium om koreografi, mänskliga rättigheter och våld, och inleder ett tvåårigt forskningsprojekt som Caprioli ska driva kring dessa frågor.

Weaving Politics argumenterar för koreografin som politik: allt som görs från scenen får en politisk mening. Frågan om och i så fall hur politik hör ihop med konst har debatterats i många decennier och Cristina Caprioli är lite trött på att den ständigt kommer upp.

– Det är därför jag nu gör ett så omfattande projekt, så att frågan blir tydlig. Det skulle vara skönt att lägga denna grundläggande fråga bakom oss, gå vidare och verkligen börja arbeta. Då skulle vi kunna sluta förklara och börja diskutera.

– Frågan om mänskliga rättigheter blir extra tydliga genom koreografin. Vilka kroppar talar vi om, vilka rättigheter talar vi om? Hur kan vi använda kroppen, vilka kroppar har rätten att ställa sig på en scen, vilka förnimmelser är det vi skapar när vi rör oss på scenen?

– Deklarationen om mänskliga rättigheter är skrivna på ett sätt jag upplever som mycket otillfredsställande, eftersom man genom att skriva och beskriva bekräftar en viss norm. Man beskriver utanförskapet genom att vara den som kan beskriva det, genom att vara den som kan formulera problemen. Vem har rätt att säga saker och från vilken plats?

– Det är dessa två spår min forskning handlar om: synen på vad som är rätt och vad som är en kropp.

– Världen står inför nya och väldigt stora problem idag, migration, global uppvärmning, en finansiell sektor i permanent kris. På något sätt måste vi kanske återerövra politiken för att kunna hantera dessa.

– Här kommer koreografin in: den är ett sätt att tänka och ta ansvar för det man står för. Jag vill hitta ett utbyte mellan politiskt teori, filosofi och koreografi.

Politik och filosofi har båda en mycket stark förankring i semiotik och lingvistik, och hur vi kommer överens om att språket fungerar styr också våra tankar: det som kan formuleras språkligt går också att tänka. Dansen tillför något annat. Den är definitivt ett språk, men utgår inte från överenskommelser på samma sätt som filosofin. Dansen gör inte det vi kommit överens om, den skapar sitt eget uttryck, tränger sig emellan, lyfter fram nya betydelser.

– Det är en del av jobbet, konstaterar Cristina Caprioli.

– Dansen kanske är just den plats där vi gör något som inte bara är ”för att”.

Dans är ett politiskt ställningstagande som ingår i ett större sammanhang. Det är detta Weaving Politics handlar om.

PER AXEL NORDFELDT

Weaving Politics äger rum på Dansens Hus i Stockholm 14-16 december 2012. Läs mer på www.weavingpolitics.se

”Frågan om mänskliga rättigheter blir extra

tydliga genom koreografin.

Vilka kroppar talar vi om, vilka

rättigheter talar vi om?”

Cloth (under cover), 2011. ccap/Cristina Caprioli. Dansare Emelie Johansson & Cilla Olsen.

FO

TO

: A

NN

A D

IEH

L


Veteraner bidrar till fred och säkerhetSverige har i över 60 år ställt upp med personal, civil som militär i FN:s in - sats er runt hela vår jord. Män och kvinnor har lämnat sina arbetsplatser, familjer och anhöriga för att hjälpa människor som är utsatta på olika sätt.

Det ger mervärde för såväl Sverige som de enskilda individer som gör insatsen. Vi knyter band mel

lan Sverige och de platser dit vi sänder svensk personal. En ny syn på omvärlden ger större öppenhet och större förståelse för andra kulturer, etnicitet och konflikter. Det är några av de styrkor som veteranen tar med sig hem efter avslutat uppdrag. Sverige har en säkerhetspolitik som bygger på att vi solidariskt tillsammans med andra avvärjer hot mot fred och säkerhet i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer.

Försvarsmakten beskriver en veteran så här: ”En veteran är en resursstark person som deltagit i några av de mest dramatiska händelserna i världen. Veteranerna förtjänar samhällets erkänsla och respekt.”

Ofta får veteraner – av människor som kommer från kris/krigsområden där de hjälpt till att bekämpa fattigdom, förtryck, brott mot de mänskliga rättigheterna och med att förhindra att krig fortgår – bekräftelse på att de gör skillnad och att deras insats är värd all den uppoffring som det ändå är för en svensk man eller kvinna att lämna tryggheten hemma.

På hemmaplan efter tjänstgöring är veteranerna berikade med nya perspektiv och erfarenheter och är ofta efterfrågade föreläsare i skolor och andra sammanhang. Upplysning och förmedling av känslan att någon bryr sig är viktigt, här hemma men framförallt i oroshärdar.

F Ö R E N I N G T I L L F Ö R B U N DSveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF), en av medlemsorganisationerna i svenska FNförbundet, började som en kamratförening i Värnamo för snart 30 år sedan, under namnet Kamratföreningen Bataljonen. De som startade verksamheten kände att de behövde någonstans att samlas och prata med likasinnade. På så sätt kunde man ventilera händelser och livet ”ute” när familj, vänner och anhöriga inte orkade lyssna längre. Under det senaste decenniet har verksamheten stadigt ökat och föreningen har blivit ett förbund med 17 föreningar med bl.a. Folke Bernadotteakademin och Kriminalvården som medlemmar.

Grunden i vår verksamhet är fortfarande att föra vidare den goda kamratskap och sammanhållning som skapats under en insats, men tack vare vår storlek kan vi nu också verka för att veteraner ska få den erkänsla och respekt i samhället som Försvarsmakten och SVF konstaterar att de förtjänar. Vi ger veteraner och deras

anhöriga goda mötesplatser, aktiviteter och möten, och sist men inte minst ett tydligt, högkvalitativt kamratstödjande. Vi bygger vår verksamhet på FN:s grundpelare – fred, medmänsklighet och kamratskap.

Idag är vi drygt 4 500 medlemmar som har gjort insats inom alla tänkbara områden – militär, polis, olika rådgivare, fängelsepersonal, vårdare, sjukvård m.m.

P E A C E A N D S E C U R I T Y S U M M I TVi närmar oss nästa års stora veteranhändelser i Sverige. 29 maj 2013 går Veterandagen av stapeln, en familjedag vid Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stock

holm med festligheter och evenemang för både stora och små. Samma vecka står SVF som värd för World Veterans Federations (WVF) internationella mötesplats Peace and Security Summit i Stockholm. Under några fullspäckade dagar 2831 maj kommer ett hundratal delegater, medlemmar i WVF, från hela världen att delta. På agendan står kända talare och seminarier med syftet att fortsätta veteraners fredsbevarande arbete även efter att de har kommit hem från sin tjänstgöring.

Temat för konferensen kommer att vara: ”Hur kan veteraner bidra till fred och säkerhet i samhället?” Det väntas bli ett par mycket spännande och intressanta dagar.

Både Veterandagen och Peace and Security Summit ger oss också unika möjligheter att sätta veteranen på samhällsagendan i Sverige. Vi kommer med hjälp av evenemangen att fortsätta att verka för att ge veteraner samhällets erkänsla och respekt.

PER LENNARTSSON

Läs mer om vår verksamhet på www.sverigesveteranforbund.se och för Peace & Security Summit 2013, www.pss13.se

FO

TO

: R

OL

AN

D F

RID

FO

TO

: J

OE

L T

HU

NG

RE

N

A N N O N S A N N O N S

The subject for Peace & Security SummitHow can veterans contribute to Peace and Security in Society?

Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF)www.pss13.se - www.sverigesveteranforbund.se

Var med och påverka våra nya globala utvecklingsmål.Med några år kvar till att millenniemålen ska vara uppfyllda leder FN ett globalt arbete med nya utvecklingsmål efter 2015. Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson är med i den högnivåpanel som ska ge råd till FN:s generalsekreterare. Och biståndsmyndigheten Sida samlar in kunskap från det utvecklingssamarbete vi gör och har gjort. För att Sverige ska bidra till de nya målen behöver vi tankar och åsikter från alla svenskar som intresserar sig för global utveckling.

Lägg dig i. Redan idag.

De 3 enklaste sätten att påverka är:

1. Tyck till på Utvecklingsbloggen: blogg.ud.se/utvecklingspolitik

2. Delta i den globala diskussionen på www.worldwewant2015.org

3. Gå med i Facebook-gruppen

”Utvecklingsmålen post-2015”.

Vi är engagerade för att människor ska få ett bättre liv. Den enskilda människan står alltid i centrum för vårt arbete. Det här är Ángel René, som fått en ny familj och en trygg uppväxt tack vare en ny lag som minskar handel med barn i Guatemala.

Människan i Centrum - Engagemang för att människor ska få det bättre.

Documents

Bilaga om Millenniemålen