Bilaga Väserbotten

ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN ANNONS

Distribueras med Dagens Industri oktober 2013

Fo

to:

Yu

ri A

rcu

rs

Mötesplats Lycksele

Starka idéer blir verklighet på 48 timmar

INLANDET SATSARSATSARFrån avveckling till miljardinvestering 8

SNART SMÄLLER DET! 10

ARKITEKTEN SOM FLYTTADE

HEM 6

4–5

ANNONSANNONS

2

Denna öppenhet och förändrings-vilja har på senare år tagit sig konkreta uttryck i Sorsele. Den lilla inlandskommunen med sina 2 620 invånare, är den kommun i

Sverige som skänker mest pengar per invånare till olika hjälporganisationer. Detta samtidigt som man med stort engagemang har tagit emot fl est fl yktingar. Resultatet har inte låtit vänta på sig, under fl era år har Sorsele varit den kom-mun i landet som haft den största ökningen inom detaljhandeln.

Det här är ett alldeles utmärkt exempel på vad som kan hända när man är nyfi ken och vågar tänka nytt och fritt. Och det precis det vi nu gör här i Västerbotten när vi arbetar med frågor kring samhälls- och näringslivsutveckling. I vår strävan att främja nya näringar talar vi nu om kulturdriven tillväxt med stort fokus på kompetensförsörjning. Vi här i Västerbotten,

är precis som landet i stort, i akut behov av näringar med stark

sysselsättningsef-fekt. Det om något kräver kompetens

inom en rad om-råden.

Ja, men ni har väl skogen och alla minera-ler, kanske någon tänker. Ja, visst har vi det, dessutom fl era angränsande näringar, inom skogs- och mineralteknik. Men de traditionella näringarna är inte längre basnäringar, det vill säga betydelsefulla för sysselsättningen. Idag är antalet som jobbar med skog och mineral en bråkdel jämfört bara med för 30 år sedan. Det som levereras från våra skogar och ur våra berg är självklart betydelsefullt, men snarare viktigt för landet, allt mindre för regionen.

Och det är den utmaningen, det vill säga frågan om regionens framtida tillväxt och utveckling, om vi som regionförbund har ledartröjan att ta oss an. Att helt enkelt samla länets olika aktörer, bestämma inriktning och se till att vi drar åt ungefär samma håll. Där är vi nu, och vi har blivit alltmer slipade, inte minst att externt marknadsföra Västerbottens attraktivitet – att visa alla fantastiska möjligheter som fi nns här. En nyckelfråga är att få kvinnor mellan 20 och 35 år att välja att bosätta sig här. Varför då, kan-ske någon tänker. Jo av den enkla anledningen att det är kvinnor som fattar familjernas beslut om bosättning.

Vi har också blivit alltmer slipade att kraftsam-la internt med vår kunskapsuppbyggnad. Att stimulera, uppmuntra och hjälpa människor med talanger och innovativa idéer är en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet. Här är jag övertygad om att vår nya arena för tillväxt, ”Mötesplats Lycksele”, kommer att få stor be-tydelse. Med temat ”Talang för tillväxt” i fokus samlades trehundra personer från hela länet under två intensiva försommardagar. Visioner, innovationskraft, kunskap och erfarenhet dela-des under avslappnade former. Men det var inte bara ord, det var också verkstad med konkreta resultat. För mig var det åter igen ett bevis på vilken enorm energi och styrka som kan utvin-nas när engagerade människor möts. En sak är säker, om vi förväntar oss nya resultat – kan vi inte göra som vi alltid gjort

Erik Bergkvist (S), regionråd

INLEDARE. Att ha ett öppet välkomnande sinnelag mot omvärlden är alltid lönsamt. Det tillsammans med en okuvlig strävsamhet och en medvetenhet om betydelsen av att våga pröva nya vägar är något som i högsta grad präglat oss här i Västerbotten, och det sedan ge-nerationer tillbaka.

Att våga tänka nytt och fritt är alltid lönsamt

π Består av 15 kommuner i länet samt Västerbottens läns landsting.

● Är ett kommunalt

sam verkansorgan

som har det regiona-

la utvecklingsansva-ret i Västerbottens

län. Det innebär:

➜ Att bevaka och påverka de processer på EU-nivå och natio-

nell nivå som berör

regionen. ➜ Att leda arbetet med länets tillväxt-

strategier och priori-

teringar. ➜ Att fi nansiera, stödja och driva

utvecklings insatser

som är viktiga för lä-nets utveckling. ➜ Att utveckla nät-

verk och samverka

med aktörer i och utanför länet.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

2

➜ Region Västerbotten:

15

www.activemediapartner.com

Landvetter, Daily Print, UmeåFÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Hånberg, tel. 070-818 34 [email protected]

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Thomas [email protected]. 070-666 49 95www.regionvasterbotten.se

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABREDAKTION: Per-Åke Hultberg, Samuel HultbergFORMGIVNING: Camilla LindmarkREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: BOLD/DNEX, Tryckeri AB, Akalla, V-TAB,

stort, i akut behov avnäringar med stark

sysselsättningsef-fekt. Det om någokräver kompetens

inom en rad områden.

Vilka styrkor har

Västerbotten som

inte är så väl kända?

Stefan Attefall (KD)

π Bostadsminis-ter Stefan Atte-fall (KD), bördig från Lycksele:– Att det fi nns många hightech-företag på olika ställen runt om i Västerbotten, fl era i världsklass. Det samma gäl-ler den internationellt höga forsk-ningsnivån. Inte heller fullt ut vilka enorma exportvärden som fi nns i norra Sverige över huvud taget.

Du bor ju i Stockholm sedan gan-ska många år tillbaka, vad saknar du mest?– Jag tillbringar varje sommar i Västerbotten så jag får ju ut det mes-ta då, men det är väl den där käns-lan av att vara hemma. Självklart även relationerna med alla vänner. En annan sak är kynnet, enkelheten och rakheten människor emellan. Man hymlar inte utan säger som det är. Det gör att man inte behöver vara osäker om vad folk egentligen tycker, Det saknar jag här nere i Stockholm.

π Pia Johansson, skådespelare bosatt i Stock-holm:– Jag är född och uppvuxen i Umeå, har gått i skola i Burträsk, har samiskt påbrå, har släkt i Åsele, Dorotea och Vilhelmina. Min första pojkvän kom från Slagnäs, enligt mamma som bor i Umeå blev jag till-verkad i Lycksele. Så Västerbotten är och har varit en jätteviktig del av mitt liv.

Vad är Västerbotten

för dig?

Pia Johansson

Fo

to:

Ez

ra H

ult

be

rgF

oto

: E

zra

Hu

ltb

erg

Foto: Johan Gunséus

■ – Nästa års tema på Västerbotten på Grand Hôtel blir Kulturdriven tillväxt i samband med

att Umeå blir Europeisk kulturhuvudstad 2014,

säger Erik Bergkvist (S), regionråd.

100 MIGRATORY med

dans av Carmen Olsson.

100 MIGRATORY OCH DANS AV CARMEN OLSSONMonica L Edmondsons utställning 100 MIGRATORY är en

undersökande installation som utförs med glasobjekt, bilder

och dans. Hundra kärl av glas ska ut på en resa, tur och retur.

De ska migrera in och ut ur olika miljöer, länder och världar.

Som en del av utställningen skapar dansaren Carmen

Olsson en föreställning som uppförs under utställnings-

perioden i samarbete med NorrlandsOperan.

Utställningen och dansen ingår i Rock Art in Sápmi.

NÄR: Vernissage 1 februari kl 14, Carmen Olsson dansar

kl 15. Hon dansar i Monicas utställning även under Samiska

veckan, den 1, 3, 5, 7, 8 och 9 mars kl 14.

VAR: Västerbottens museum.

västerbottenpå väg mot

2014Umeå är tillsammans med Riga i Lettland Europas kulturhuvudstad 2014. Det firar vi genom

att göra 2014 till ett riktigt kulturår i hela Västerbottens län! Välkommen att ta del av konst,

musik, teater, dans, utställningar, muntligt och litterärt berättande. I tidningen ”Västerbotten

på väg mot 2014” har vi samlat ett axplocka av händelser som sker under kulturhuvudstadsåret.

Hela tidnigen kan du läsa på regionvasterbotten.se/startsida/vasterbotten-pa-vag-mot-2014.

KULTURHUVUDSTADSÅRET INVIGS I UMEÅ DEN 31 JANUARI – 2 FEBRUARI. INFORMATION OM ALLT SPÄNNANDE SOM HÄNDER I UMEÅ UNDER 2014 HITTAR DU PÅ UMEA2014.SE

DOKUMENTÄRT I FOKUS PÅ VÄSTERBOTTENS MUSEUMI januari 2014 öppnar Sune Jonsson

Centrum för Dokumentärfotografi

– en mötesplats för dokumentära

arbeten om samhällsförändring

och människors livsvillkor. Äldre

fotoprojekt möter nya uttryck av

samtida fotografer och filmare och

ger perspektiv på livet.

Vera och Frits Eriksson, små-

brukare i Öre-Långsele, Lycksele,

1961. Foto Sune Jonsson.

BERÄTTARFESTIVALEN I SKELLEFTEÅ

Berättarfestivalen 2014 arrangeras

24–30 mars – en vecka fylld av berättarkraft

och lyssnarglädje. Staden förvandlas till en

kokande kittel av berättelser med både

lokal, nationell och internationell prägel.

2014 satsas extra mycket på att ge

programmet en internationell

prägel.

WARNER OLANDEn berättarmusikal av och med Hans-Ola Stenlund om Bjurholmspojken som

blev stjärna i Hollywood. Vid sidan av Greta Garbo var Verner Ölund under

1930-talet den största svenska filmstjärnan. NÄR: Premiär 21 november kl 19.

Spelas även 22 november. Turné i Västerbotten hösten 2014 & våren 2015, med

början i Bjurholm den 25 november. VAR: Premiär på Sagateatern i Umeå.

ANNONSANNONS

4

I samband med Mötesplats Lycksele delades en rad priser ut, bland andra Årets inno vationspris 2013 inom vård och omsorg i Väster-botten.

Priset gick till Pär Suneson och Hans Hedberg, som i sitt företag Medicinskt team och säkerhetsträning AB, utvecklat en metod att göra stresstester samt stödja händelse- och risk-

analyser i sjukvården. – Testanalys är vår främsta

nisch. I det här fallet handlar det om att stödja sjukvården i sin egen kontroll. Patientsimulato-rer används i hela världen men att använda dem som testanalys i sjukvården är inte lika vanligt, säger Hans Hedberg, som precis som kompanjonen Per Suneson är utbildad narkossköterska och i många år arbetat med utbildning och träning av personal inom

landstinget. Sitt bolag startade de för två år sedan.

Tanken med metoden, förklarar Hans Hedberg, är att personal ska få en fördjupad förståelse av en händelse eller riskanalys och upptäcka felkällor som på sikt ger säkrare vård för alla.

– Det är viktigt att problem återkopplas tillbaka till organi-sationen, genom e-lärande eller workshops, så att alla från led-

ningsnivå till medarbetare lär sig var problem kan uppstå, säger Hans Hedberg.

Även byggindustrin har visat intresse för metoden, för att få bättre handlingsberedskap vid olyckor.

– Vi är jätteglada att ha fått ta emot det första innovationspriset i Västerbotten, och att vi tack va-re Innovationssluss Västerbotten fått tid och möjlighet att satsa på vårt företag fullt ut.

MÖTESPLATS LYCKSELE

Prisad metod att göra stresstest

π – Det kändes väldigt kreativt. Det var spännande och hela tiden en väldigt bra stämning. Ambitionen var ju att samla re-gionens olika aktörer i kreativa möten och det lyckades man ju verkligen med.

Vad säger du om viljan och am-bitionen att visa upp en annan bild av Västerbotten?– Det är jag helt övertygad om att de kommer att lyckas med. Västerbotten är ju så mångfa-cetterad. Man brukar säga om Dalsland där jag kommer ifrån att det är ett Sverige i miniatyr. Det skulle lika gärna kunna sägas om Västerbotten. Där fi nns ju gruvorna och skogen som vi kanske först tänker på. Men det fi nns så oerhört mycket mer. Högteknologiska företag, avancerad forskning, ett IT-nät som kanske är bäst i landet, en stark turistnäring, skidåkning, hockey i Skellefteå och så vida-re. Man har också väldigt duk-tiga kommunikatörer och jag hoppas och tror att Umeå som kulturhuvudstad 2014 kommer att ge hela regionen en extra ex-ponering.

TILLVÄXT. Beslutsfattare inom näringsliv, offentlig sektor, civila samhället, forskare och studenter, även pensionärer – totalt trehundra personer var på plats i Lycksele för att under 48 timmar stöta och blöta idéer, främja utveck-ling och framförallt få saker gjorda. Konkreta

förslag skulle bli verklighet. Här kan man verk-ligen tala om ett pionjärprojekt.

TEXT | PER-ÅKE HULTBERG

Jag vill påstå att Mötes-plats Lycksele är unikt i landet. Troligen faktiskt unikt i världen. Just kombinationen mötes-

plats och utvecklingsverkstad var ett innovativt grepp som visade sig överträffa alla högt ställda för-väntningar, säger Thomas Hart-man, kommunikationschef på Region Västerbotten.

Och det här var bara början. Målet med det årligt återkom-mande eventet, berättar han, är att verka för en positiv utveckling i norra Sverige. Under 2013 är temat ”Talang för tillväxt”. Ett underlig-gande mål är också att visa resten

Starka idéer blir verklighet på 48 timmar

den sköna och informella stäm-ningen, de prisutdelningar som genomfördes, den goda maten och underhållningen och inte minst av alla spännande och kreativa idéer som bollades fram under de två dygnen, kommer Mötesplats Lycksele defi nitivt att bli ett starkt framtida begrepp för Västerbot-ten.

– På samma sätt som Västerbot-ten på Grand Hotel i Stockholm nu efter mer än 20 år blivit ett välkänt begrepp för vårt startskott för året att marknadsföra och utveckla vår region, räknar vi med att Mötes-plats Lycksele ska bli ett begrepp och ett levande bevis på den inno-

vationskraft som fi nns i norra Sverige.

Konferenser och möten av olika slag sker överallt, hela tiden. Of-tast träffas och diskuterar man sektorsvis. Inte sällan är det prat utan resultat.

– Att träffas och utbyta idéer är naturligtvis jättebra. Skillnaden här, betonar Thomas Hartman, är att vi samlar människor över alla sektors- och disciplingränser och att de sedan i kreativa samtal jobbar med frågeställningar och problem hämtade direkt från verkligheten.Vi vill skapa en innovationspro-cess som minskar avståndet mel-

Vad tyckte du

om Mötesplats

Lycksele?

Paul Ronge, du var där!

* Paul Ronge är välkänd medie-

tränare och medierådgivare. Tidigare bland annat reporter

på Aftonbladet, Expressen och Rapport.

av världen att Västerbotten och norra Sverige är något mycket mer än den schablonbild av pistvakter och jägare som ofta visas i media och på fi lm.

– Visst, det är en sida. Här fi nns Europas sista vildmark men också världens bästa bredband. Någon-stans där i gränslandet fi nns ett oerhört kreativt och innovativt klimat, en bild av norra Sverige som vi alla aktörer nu tillsam-mans lyfter fram, bland annat med Mötesplats Lycksele.

Att döma av de trehundra delta-garnas uppenbara engagemang under seminarier och workshops,

■ Det gick inte att ta miste på de trehundra deltagarnas engagemang under seminar

spännande och kreativa idéer bollades fram.

Fo

to:

Hå

ka

n F

lan

k


ANNONS ANNONSHELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN ANNONS

5


➜ Anna PetterssonÅlder: 44 år

Arbete: regiondirektör Region Väster-botten.

Familj: man, två barn, hästar och hundar.

Bosatt: Umeå, sommartorp i Kusmark utan-för Skellefteå.

Hon har nu suttit på sin post som region-direktör för Region Västerbotten i drygt ett år. Och det är ingen tvekan, Anna Pet-tersson trivs verkligen med sitt jobb och kunde knappast ha kommit på plats under en mer spännande tid, menar hon.

– Ja, här kan man tala om timing. Jag kom in i en för Region Västerbotten oerhört intressant och stimulerande period, och för mig personli-gen väldigt lärorik, säger Anna Pettersson och förklarar:

– Vi har dels arbetat fram den nya regionala utvecklingsstrategin RUS, som sträcker sig fram till 2020, dels koordinerat programskriv-ningsarbetet för nästa period av den europeiska regionalfonden för Övre Norrland. Det senare handlar om hur vi på bästa sätt ska ta tillvara regionala EU-medel för att bidra till långsiktigt hållbar tillväxt. Båda är alltså jätteviktiga för Västerbottens framtida utveckling och tillväxt.

Här kan det vara på sin plats att tydliggöra Regi-on Västerbottens uppdrag att som samverkans-organ ansvara för den regionala utvecklingen i Västerbottens län. Syftet är att åstadkomma regional utveckling och tillväxt genom politiskt väl förankrade prioriteringar och ett samordnat agerande. Ett arbete som syftar till att öka regionens och kommunernas attraktions-kraft och därmed skapa bästa möjliga livsvillkor för länets medborgare. Att det inklu-derar områden som sysselsättning, näringsliv, god tillgång till utbildning, fritid och kultur, ett bra boende och en god samhällsservice, kanske säger sig självt.

Det är alltså här som både den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) och planeringen för nästa programperiod för europeiska regio-nalfonden kommer in. Västerbottens regionala utvecklinsstrategi vägleder alla som arbetar för att Västerbotten ska vara en region med goda livsvillkor, välstånd och med utvecklingsmöjlig-heter för regionens invånare. Med grund i regio-nens förutsättningar och möjligheter.

– Allt det här handlar ju om hur vi gemen-samt på olika sätt vill utveckla Västerbotten, hur vi ska skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, att se var potentialen och våra styrkor fi nns och sedan vilka vägar vi med gemensam-ma krafter ska gå för att våra kommuner och samhällen ska fortsätta vara attraktiva att leva och verka i.

Och som Anna Pettersson understryker: att arbeta för en positiv och kraftfull utveckling är naturligtvis en gemensam angelägenhet för hela regionen. Självklart för samtliga 15 medlems-kommuner och övrig offentlig sektor – länssty-relse och landsting – men också för näringslivet och utbildningssektorn, med universitet och högskolor i spetsen. Lika självklara spelare är organisationer, föreningar och hela det civila samhället, poängterar hon.

– Här är det viktigt med samsyn och en ge-mensam vision. Några områden vi fokuserar på är kompetensförsörjning, talang och innova-tioner. Här fi nns massor av kreativa människor med fantastiska talanger och bärkraftiga idéer. Vår uppgift är att kraftsamla för att på olika sätt hjälpa till så att de verkligen omsätts och för-verkligas här i Västerbotten. ■

– Här fi nns – Här fi nns fantastiska fantastiska talangertalanger

” Här är det viktigt med samsyn och en gemen-sam vision.

Fo

to:

Joh

an

Gu

nsé

us

FAK

TA

• Arrangemanget är ett samarbete mellan Region Västerbotten, Kom-petensforum, Företagarna, Inno-vationsslussen, Dohi Sweden, PwC Swed-bank, Almi, Handels-

kammaren, Umeå universitet, LRF, VK, Ö-viks kommun, Umeå Energi m fl . • 2014 genomförs Mötesplats Lycksele den 4–5 juni med temat Kulturdriven tillväxt.

Mötesplats Lycksele

Foto: Ingiberg Olafsson

Vad är det bästa med Västerbotten?

Thomas Hartmanπ Att vi har Europas sista vildmark och värl-dens bästa bredband.

lan kreativa möten och konkreta resultat i produkter och tjänster.

För att säkerställa att så också sker har Region Västerbotten till-sammans med sina partners satt upp ett återkommande utveck-lingslabb i Lycksele, där koncepten visualiseras och där en prototyp el-ler en färdig produkt kan attrahera intressenter och investerare.

Faktum är att Mötesplats Lyck-sele redan visat sig vara så pass intressant att det även gett eko utomlands och därför kommer att presenteras under den presti-gefyllda internationella konfe-rensen eChallenges i Dublin nu i dagarna.

Innovationspriset och Innovationssluss Västerbotten: ➜ Innovationspriset på 10 000 kronor, att användas till val-fri yrkesmässa, delas ut av Innovationssluss Västerbotten, som vänder sig till idébärare inom hälsa, vård och omsorg. ➜ Anställda inom Västerbottens läns landsting, Umeå kommun eller Skellefteå kommun har möjlighet att upp till 15 veckor utveckla sin idé med bibehållen lön. ➜ Finansiärer till projektet är Region Västerbotten, Vinnova, Västerbottens läns landsting, Umeå kommun och Skellefteå kommun. ➜ www.innovationssluss.se

ier och workshops då massor av ■ Moderator under Mötesplats Lycksele var den välkände journa-

listen, författaren och debattören Göran Rosenberg. I bakgrun-

den regionrådet Erik Bergkvist (S).

BO I TRÄDHUSGranö Beckasin är ett turistfö-retag mellan

Lycksele och Umeå i Euro-pas sista vildmark. Här kan du bland annat bo i trädhus, åka timmerfl otte, gå på älgsafari eller örtvand-ring. Nominerad till Stora Turism priset 2013 av Väster-bottensTurism.➜ Läs mer: www.grano-beckasin.com

π Människorna

Det bästa med Väster-botten:

Fo

ton

: M

ari

an

n H

olm

be

rg

ANNONSANNONS

6

Teknikföretagen Jan-Eric Sandberg

Appen Mitt Skellefteå kam-made hem första priset i den prestigefyllda tävlingen Guld-länken i våras. Priset delades ut under konferensen Offent-liga rummet i Jönköping.

– Att ha den här appen i telefonen är som att ha kommunen i fi ckan,

säger Per Dinborn, verksamhets-strateg Skellefteå kommun.

Appen är en kostnadsfri mobil- tjänst för smarta telefoner som bygger på en mix av det bästa både från mobil- och webbteknik. I dagsläget fi nns fl era av Skel-lefteå kommuns tjänster kopp-

lade till denna app. Bland annat källsortering, olika öppettider, skidspårsinformation och en helt unik interaktiv skolmattjänst, där eleverna direkt efter lunchen kan tycka till om maten på sin skola.

Bakom utvecklingen av Mitt Skellefteå står det Skellefteåba-

serade företaget Hello Future som byggde appen våren 2012 på uppdrag från Skellefteå kommun i samarbete med företagen Visma och Frostware.

Guldlänken arrangeras av VIN-NOVA, E-delegationen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Offentliga Rummet.

SKELLEFTEÅ. 20 år gammal fl yttade Moa ner till Lund för att läsa till arkitekt. Efter avslutade studier gick fl yttlasset tillbaka till Skellefteå. Det var egentligen inte så mycket att fundera på.


Både jag och min man är från Skellefteå. Vi pluggade samti-digt i Lund, han till läkare, och vi valde

att fl ytta hem direkt när vi var fär-diga 2008. Det var lite av en tillfäl-lighet eftersom vi båda fi ck jobb här. Jag hade visserligen gjort en en del av mina studier i Sevilla i Spanien och hade sett mig om i världen en hel del, ändå kändes det helt rätt att fl ytta hem. Jag är nog en småstadsmänniska och det kändes viktigt att vara nära våra familjer, det var det som av-gjorde.

Moa som heter Öst i efternamn har nu arbetat som arkitekt i sex år, ett yrke hon drömde om redan som liten fl icka.

– Barndomsdröm, ja det lå-ter lite klyschigt, säger hon och skrattar.

Men det var faktiskt så. Det lät så kul att rita hus. Hon ritade, tittade på hus och gjorde planer.

– Det var egentligen först un-der utbildningen som jag insåg vad det innebär att vara arkitekt. Att det inte bara handlade om att rita hus, och jag funderade gan-ska mycket i början om det verk-ligen var rätt för mig. Jag tog till och med ett halvårs break innan jag satte full fart.

Det innehåller så många om-råden, berättar Moa. Man måste ha förståelse och kunskap om tekniska aspekter, om samhälls-planering, om byggnader i sitt sammanhang. Samtidigt gäller det att vara kreativ, tänka i nya banor, utveckla idéer, hela tiden med människan i centrum. Att veta hur vi och våra sinnen fung-erar i olika miljöer.

– Det här tvärvetenskapliga

Moas barndomsdröm blev verklighet

➜ Moa Öst:Ålder: 31 år

Arbete: Arkitekt på

Consultec

Familj: Make och två barn

Bor: Villa

Skellefteå-app bäst i Sverige – gör vardagen enklare

djupet hade jag inte förstått inn-an, och när man inser det är det svårt att inte bli intresserad.

Livet i Skellefteå, blev det som du trodde?

– Jag visste ju hur livet här fungerar och det var ju det jag vil-le ha, enkelheten och närheten. Vi har fem minuters promenad från vårt hus till torget, tio minuter till skogen med promenadstråk och skidspår. Men på ett annat sätt var det ändå som att komma till en helt ny stad. I en fas i livet, med nya erfarenheter från utbildning och att bo på andra ställen såg jag på Skellefteå med andra ögon, och det ur en mycket positiv be-märkelse. Här fi nns till exempel en samhörighet i Skellefteå som inte fi nns i storstäder. Självklart fi nns inte det stora kulturutbudet men ändå tillräckligt för att inte hinna med allt som händer.

Och arbetslivet, går det att ut-vecklas och göra karriär i Skel-

lefteå?– Ja, absolut! Man väljer inte

bort karriär bara för att man bo-sätter sig i en mindre stad. Arki-tektrollen är ju viktig överallt där samhällen byggs. Kanske är det enklare att ha en sorts översikt om sin roll och påverkan i en liten stad. I teorin kan jag ju dessutom göra jobb överallt, som arkitekt är man inte geografi skt begränsad. Jag tror också att det är enklare att med småbarn kunna ha ett lugnare liv här under en period, även om man jobbar heltid, just på grund av närheten till allt. Man hinner helt enkelt med så mycket mer i en småstad.

– Här fi nns också ett jätteintres-sant nätverk av kreativa näringar, där vi från olika företag träffas och får utbyte av varandra, både professionellt och socialt. Det tror jag också mycket lättare uppstår i mindre stad. Så jag är verkligen nöjd att vi valde att fl ytta hem. Jag trivs väldigt bra!

I jämförelse med städer av liknande storlek, vad gör att Skellefteås nä-ringsliv sticker ut?– Staden är historiskt och tradi-tionellt en tung industristad som utvecklades starkt under 1900-talet. Idag fi nns de största företagen inom skog, kraft och gruvindustri. De mest välkända namnen är Boliden, Metso Minerals, Trelleborg och Alimak. Se-dan 1990-talet har IT-sektorn vuxit sig allt starkare i Skellefteå.

Hur påverkas arbetsmarknaden i Skellefteå av den omtalade entre-prenörsandan?– Den har haft väldigt stor betydelse. Genom åren har industrimän och entreprenörer startat framgångsrika industrier och företag. Därifrån ge-nom avknoppningar har det startats nya företag och nya framstående entreprenörer har fötts. Återväxten inom näringslivet har på så sätt varit väldigt god.

Vilka branscher är starkast just nu?– Det går ju inte att komma ifrån att den traditionella industrin är i förar-sätet. I Skellefteå jobbar 49 procent direkt eller indirekt i någon form av industriell tillverkning, vilket är en unik siffra.

Vilka branscher behöver arbetskraft idag?– Just nu behöver alla branscher arbetskraft. Vi stå inför en stor ge-nerationsväxling. Det råder en hög medel ålder generellt på arbetsmark-naden. I Skellefteå är 750 ingenjörer över 55 år. Ingenjörer är alltså en arbetsgrupp som kommer att efterfrå-gas allt mer.

Under de närmaste tio åren, vilka branscher kommer att rekrytera mest?– Det blir nog både teknik- och in-dustribranschen. Antalet arbetare minskar på grund av automatisering och effektivisering av produktionen. Samtidigt ökar behovet av tjänstemän i takt med att företagens produktion ökar och detta i många fall i andra delar av världen.

π Hallå där …

■ – Man väljer inte bort karriär bara för att man bosätter sig i en mindre stad, säger Moa

Öst, som efter avslutad utbildning till arkitekt fl yttade tillbaka till hemstaden Skellefteå.

π Tole-ransen och tempot

Det bästa med Väster-botten:


* Jan-Eric Sandberg är chef Region Norr,

Teknikföretagen, en bransch- och arbets-

givarorganisation som företräder mer än

3 600 teknikföretag i Sverige.

Fo

to:

Pa

uli

na

Sid

fot

Fo

to:

isto

ckp

ho

to.c

om

Fo

to:

Ka

rin

Fje

ll

ANNONS ANNONSHELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

Jag har gjort sju minuter blanktpå dubbel dagis- lämning och cykel till jobbet.

Vi har samlat all information som kan vara bra för dig som går i flyttankar på www.skelleftea.se/inflyttare

Kanske är livet redan precis som du vill ha det. Alla pusselbitar synkar med varandra och livet bara flyter på. Dagishämtningar, karriär och fritidsintressen. Vänner som du hinner med och ett boende du drömt om. I så fall – grattis. Om inte, så är det ju skönt att veta att Skellefteå finns. Där allt är så smart ordnat att du både hinner och orkar med livets alla väsentligheter. Plus att det finns många Skellefteåföretag som söker människor som kan bidra med friska idéer och blixtrande kompetens. Det kan ju vara skönt att veta, när du blivit trött på att inte bo i Skellefteå.

Trött på att inte bo i Skellefteå?

Vi har plats för fler. Målet är att bli 80 000 invånare 2030.

Skellefteå är näst bredbandstätast i hela Sverige.

Västerbottensteatern spelar över 300 före- ställningar varje år.

Våra kreativa teknik-stjärnor inom IT, film, reklam och dataspel har världen som arbetsfält.

Det finns 6 500 aktiva företag i Skellefteå.

ANNONSANNONS

8

STORUMAN. Inves-teringar för 36 miljar-der kronor och 2 200 nya arbetstillfällen i Storumans kommun med sina 6 000 invå-nare. Visst låter det osannolikt? Men om alla satsningar går en-ligt planerna kan det bli verklighet fram till 2020.

Storumans kommun har en historia med 30 år av kraftigt sjun-kande befolknings-siffror. Nu fi nns det

hopp om att bryta den trenden och framtidstron växer sig starkare i Storumans kommun. Inte minst tack vare de miljardinvesteringar som planeras och genomförs i både den egna och i angränsande kommuner under de närmaste åren.

– Det är stora miljardsats-ningar inom vindkraft- och gruv-industrin, där det fi nns stora utmaningar. Ska vi bryta befolk-ningsutvecklingen måste fl er kvinnor uppleva att de har möjlig-het att skapa sig ett meningsfullt liv i Storuman både på det yrkes-

mässiga och på det personliga planet, berättar Johan Duvdahl, näringslivschef Storuman kom-mun.

Utvecklingen har delvis redan startat. 2011 inleddes bygget av Sveriges största landbaserade vindkraftpark där 60 torn är på plats och tillstånd fi nns för ytter-ligare 40. Totalt är satsningen på fyra miljarder. Men mer är alltså på gång. Exempelvis fi nns planer på en gruvsatsning med nickel-brytning i Rönnbäcken. Dessutom omfattande turism- och infra-strukturinvesteringar i välkända Hemavan och Tärnaby.

Samtidigt tar Storumans kom-mun ett initiativ till att öka den egna attraktionskraften.

– Oavsett om det blir 36 eller 10 miljarder som investeras här kommer vi och den omgivande re-gionen att få positiva effekter som påverkar hela samhället. Därför tar vi ett stort helhetsgrepp och samlar kraft för att göra vad vi kan för att Storuman ska bli en så attraktiv kommun som möjligt att bo och leva i.

Den planerade injektionen he-ter ”Attraktiva Storumans kom-mun”, ett projekt som innehåller en rad olika insatser för att höja samhällets attraktivitetsnivå.

– De ”mjuka” frågorna får ofta

stryka på foten i den kommunala kampen om att få pengarna att räcka till. Samtidigt är det de mju-ka frågorna som får ett samhälle och dess invånare att leva upp och känna stolthet för sin bygd, som ger tillväxt och utveckling, främjar mångfald och jämställd-het, säger Johan Duvdahl.

Fo

to:

Ez

ra H

ult

be

rg

Fo

to:

Pa

tric

k D

eg

erm

an

/Ske

lle

fte

å K

raft

Vad i Västerbotten

har överraskat dig

mest?

Magdalena Andersson π Magdalena Anders-son, Västerbottens relativt nya landshöv-ding:– Att jag inte mött någon ”tycka synd om- attityd”. Ingenting av, ”oj vad det är besvärligt!” Utan tvärtom, det fi nns en öp-

penhet och ett oerhört driv här i Västerbotten. Här fi nns kreativitet, lösningar och ett enormt fl öde av idéer.

Det låter nästan som i dina småländska hem-trakter.

– Ja, faktiskt, det fi nns många likheter med Småland när det gäller företagande. Drivkraften, envisheten, tjurigheten, idogheten, att inte ge sig. Men även i fråga om föreningsaktivitet och kyrklighet.

SUCCÉ FÖR GLASÖGONE&E glasses från Umeå gör succé med sin kollektion glasögonbågar namngivna efter norrländska orter såsom Umeå, Dorotea och Boden.

INLANDET SATSAR

BJURHOLM. Det går

riktigt bra för Bjurholm

– Sveriges befolknings-mässigt minsta kom-mun. Under fl era års

tid har den lilla kom-

munen haft miljon-överskott i kassan och nu väntar en rad inves-

teringar och satsningar.

Det ser positivt ut på alla fronter. Ekono-min är god och före-tagsklimatet riktigt bra. Invånarantalet

ökar och nu ska vi öppna ny för-skola och bygga boende för äldre.

Det säger kommunalrådet Ingemar Nyman (M). Här i den lilla inlandskommunen sex mil väster om Umeå, intill Öreälven, har han arbetat i 19 år och sett både upp- och nedgångar. Och just nu ser han att framtidstron är större än på länge. Kanske större än någonsin.

Resan uppåt startade för nio år sedan när Bjurholms kommun

hade ett underskott mot budgeten på 10 miljoner kronor. Alla politi-ker och tjänstemän var överens, det var dags för en kraftsamling. Lösningen blev besparingar och effektivare organisation.

– Det var helt nödvändigt för att vi skulle klara framtiden. Trots att vi har sparat har vi behållit en bra och bred kommunal och social service. Nu har vi dessutom bok-slut i balans och en ekonomi som i dagsläget ser riktigt bra ut.

Men det är inte bara kommunens ekonomi som ser ljus ut. Trots att det bara bor omkring 2 500 per-soner i Bjurholm fi nns ett syn-

nerligen levande och attraktivt näringsliv. I Svenskt Näringslivs senaste rankning över Sveriges bästa företagsklimat hamnade kommunen på en fi nfi n 69:e plats i landet och på första plats i länet.

– Vi brukar säga att vi är lan-dets minsta kommun men med Sveriges ”enklaste” byråkrati. Det innebär att vi arbetar med korta beslutsvägar och en närhet till politiker och tjänstemän, sä-ger Ingemar Nyman.

Vi vill stödja våra företagare på bästa sätt och är tydliga med att de alltid kan komma till oss för att samtala om olika frågor som dyker upp.

Men det attraktiva företagskli-matet är självklart inte bara kommunens förtjänst. Bjurholm tillhör Umeå-regionen, närheten till Umeå spelar alltså stor roll som förklaring till Bjurholms attraktivitet.

– När Umeå växer, så växer vi. Det korta avståndet dit ger oss fl era fördelar.

– Trots att vi är Sveriges mins-ta kommun så har vi med en så pass stor stad som Umeå inpå knutarna fl era gemensamma be-röringspunkter och därmed drar vi nytta av varandra.

Tillväxt i Sveriges minsta kommun

Från avveckling till miljardutveckling

Projektet innehåller:● kompetensförsörjning till viktiga utvecklingsbranscher● främjande av mångfald och jämlikhet● utveckling av kultur och föreningsliv● arbete med hälsa och friskvård● planerings- och lobbyarbete inom kommunikation och infrastruktur● turism och besöksnäring.

”Attraktiva Storumans kommun”

π Målet är ett attraktivt Storu-man för invånare, blivande invånare, besökare och turister.

TEXT | SAMUEL HULTBERG


Johan Duvdahl, Storuman

π Alla trevliga människor.


Ingemar Nyman

(M), Bjurholm


➜ www.eoe-glasses.com

É

■ Sveriges största landbaserade vindkraftpark byggs i Storuman. 60 torn

är på plats, tillstånd fi nns för ytterligare 40.


Luleå 09:13.Varje dag fraktas stål motsvarande

ett Eiffeltorn från norra Sverige.

Vi vill frakta två.

byggnorrbotniabanan.nu

helikopter.nu

Fo

to:

isto

ckp

ho

to.c

om

Fo

to:

Åke

Jo

ha

nss

on

ÄPPELTRÄD I BURTRÄSKHyllade Brännlands iscider från Umeå är ett unikt dessert vin som säljs på Systembolaget över hela Sverige. De har nyligen köpt in 400 äppelträd från Finland som ska planteras i Burträsk och säkra produktionen av norrländ-ska äpplen. ➜ Läs mer: www.brannlandscider.se

Vi har en växande framtidstro. Vi står inför stora utma-ningar men ser det snarare som stora

möjligheter till förändring, säger Caisa Abrahamsson (S), kommu-nalråd i Sorsele.

Att en av Sveriges minsta kom-muner kan leverera fullgod kom-munal och social service till sina 2 700 invånare låter kanske osan-nolikt. Sorsele kommun i Väster-botten är kvittot på att det går. Men det är ingen dans på rosor.

– Vi har under några års tid brottats med en allt äldre och sjunkande befolkning. Men det här är vi inte ensamma om. Så ser verkligheten ofta ut för små landsbygdskommuner, poängte-rar Caisa Abrahamsson.

Så hur vänder man en negativ trend av sjunkande befolknings-siffror och sämre ekonomi? Lös-ningen stavas samarbete. Sorsele har tillsammans med grannkom-munen Arjeplog inlett ett gräns-överskridande samarbete som bland annat omfattar en gemen-sam administration med en ge-mensam servicenämnd tvärs över länsgränsen.

– I grunden handlar det om över-levnad. En slimmad organisation med mindre kostnader innebär mer pengar över till investeringar. Vi samarbetar helt enkelt för att ha råd med kärnverksamheten – skola, vård och omsorg, säger Caisa Abrahamsson.

Kommunsamarbetet påbörja-des för två år sedan och Sorsele har dessutom med Arjeplog och Arvidsjaur redan en gemensam telefonväxel och en medicinskt

ansvarig sjuksköterska. Planen är att på sikt även öppna upp för samarbeten inom teknik, service och omsorg.

– Men viktigt att komma ihåg, poängterar Caisa Abrahamsson, är att kommunsamarbetet inte ut-armar den egna kommunen. Vår identitet kommer vi att ha kvar.

– I kölvattnet tror jag att före-tag och näringslivet kan dra nytta av det här och hitta nya partners, kunder och samarbeten över kom-mungränserna.

Vid sidan av det banbrytande kom-munsamarbetet ska Sorsele satsa stort på omsorgssektorn under de närmaste åren. 20 miljoner kronor investeras på att samla all omsorg och äldrevård under samma tak, på en och samma plats i kommu-nen.

– Det blir bättre omvårdnad med allt på ett ställe. Vi räknar dessutom med att spara 5 miljo-ner kronor per år när det här är på plats.

Med gränsöverskridande kom-munsamarbete och satsning på vård och omsorg råder det ingen större tvekan om att Sorsele är in-ne i en spännande utvecklingsfas.

– Vi gör allt vi kan. Vi städar kring vår egen dörr och tar vårt an-svar. Men staten måste även ta sitt ansvar om inlandet ska överleva.

Caisa Abrahamsson lyfter bland annat fram geografi skt till-lägg i skatteutjämningssystemet och utlokalisering av statliga verk som möjliga åtgärder.

– Vi har minskade skatteintäk-ter men våra lagstadgade utgif-ter kvarstår. Insatser från staten krävs om vi ska kunna bibehålla en levande landsbygd.

Mot ljusare tiderSORSELE. Sorsele kommun är beviset på att en liten kommun med tämligen begränsad ekonomi klarar sin kommunala service väl, trots nedgång. Här handlar det alltså om att driva kom-munal verksamhet utan resurser.


Caisa Abrahamsson

(S), Sorsele

π Gene-rosite-ten. Här uppe bryr vi oss om varan-dra.

π Lugnet och när-heten till både landsbygd och stad.

” Vi samarbe-tar helt enkelt för att ha råd med kärnverk-samheten – skola, vård och omsorg.

ANNONSANNONS

10

Umeå som Europas

Kulturhuvudstad

2014, vad hoppas du

att det ska ge för re-

sultat?

π Kulturminister Lena Liljeroth Adelsohn (M)– För det för-sta att det ska aktivera och engagera många människor. Det är viktigt för hela kultur-Sverige att det inte bara blir ett irrbloss. Så jag hoppas att det blir ett bestående resultat efter 2014 med många nya samarbeten och nya kontakter, lokalt, regionalt, nationellt och ut i världen. Det är en angelägenhet för hela EU.

– Jag hoppas också att det ska ge nya jobb. Ibland hör man att kultur är tärande, inte närande. Det stäm-mer inte alls. Kultur som ju handlar om mänskligt skapande är en större näring än bilindustrin. Det ger jobb, dessutom tillfredsställelse, inspira-tion och glädje.

Då kommer Umeå cen-trum med hjälp av både internationella och lokala kreatörer att förvandlas till en

sällsam skådeplats med snö, is, eld och ljus. En invigning och fest som pågår i dagarna tre med hela Eu-ropa på inbjudningslistan. Sedan kommer det att rulla på i full fart med aktiviteter och event under hela året.

Sofi a Jannok, svensk-samisk sångerska, musiker och samhälls-kritiker bosatte sig nyligen per-manent i Umeå.

Hon är en av alla de artister som är engagerade under kultur-huvudstadsåret 2014.

– Här fi nns många kreatörer som skapar en enorm, kreativ kraft tillsammans. Ett familjärt kulturkollektiv som ingen an-

2014. Den 31 januari smäller det! Det som Umeå och hela Västerbotten ivrigt väntat på – startskottet för kultur-huvudstadsåret 2014. Det är den dag när vintern, Dálvvie, den första av de åtta samiska årstiderna börjar.


π Kultur-huvudstad Umeå

➜ Sofi a JannokSvensk-sa-misk sång-erska och ren ägare från Gällivare. Har jobbat med musik på heltid sedan 2005 och släppt tre album. Nummer två, By the Embers, 2009, sålde guld och Gram-misnominerades följande år. Sedan dess har det blivit 100-tals turnéer i USA, Kina och Europa.

➜ Läs mer:www.sofi ajannok.com

nan stad har, säger Sofi a som nu i höst turnerar i Europa för att väcka nyfi kenhet och intresse för Umeå2014.

– Jag vill gärna dela min värld med människor i Europa. Musi-ken har inga gränser, i den når vi varandra, säger Sofi a Jannok.

Vad tycker du om Umeå2014?– Att kulturhuvudstadsåret är baserat på de åtta samiska års-tiderna är asfett! Jag ser mycket positivt på satsningen och hoppas arrangemanget ska verka på dju-pet i många år framöver. Perfekt plattform för att få sagt det man vill.

Umeå – Snart Europas kulturhuvudstad

2014


Fo

to:

Ez

ra H

ult

be

rg

Fo

to:

He

nri

k O

lofs

son

Fo

to:

isto

ck.c

om

/ M

ali

nk

a E

rik

a

Fo

to:

Eli

n B

erg

e

■ Varför Umeå? I motiveringen framhölls kommunens vilja att göra

staden och norra Sverige mer synlig i Europa och att använda kulturen

som en drivande kraft i regional utveckling.

Vi vet att lösningar för andra branscher också kan passa för sjukvård och omsorgssektorn. Men du

kanske aldrig jobbat med produkter mot hälsa, vård eller omsorgsbranschen tidigare? Vi hjälper

företag som vill utveckla eller testa en innovativ produkt eller tjänst i sjukvårds-/omsorgsmiljö.

Tillsammans skapar vi förutsättningarna för en fortsatt tillgänglig, säker och effektiv vård.

Gillar du också branschglidning? Hör av dig till: Tomas Gustafsson, projektledare näringsliv

090-785 98 95, 070-514 66 47 eller

[email protected]

www.innovationssluss.se

Vi gillar branschglidning!Du kan

göra skillnad i vård och omsorg


Medfi nansiärer:

Umeå Airport rustar för framtiden. Som Västerbottens ledande fl ygplats, varifrån du enklast fl yger till Stockholm och övriga världen, pågår fl era projekt samtidigt för att möta regionens behov just nu och framöver.

Projekt Umeå International Airport, som fi nansieras till-sammans med Region Västerbotten och Umeå kommun, betyder att hela fl ygplatsen nu byggs om för att förbättra upplevelsen för resenären. Nya kombinerade serverings- och väntytor i incheckningshallen/avgångshallen för att förbättra resenärsfl öden är ett exempel, större utrymme för taxi, buss och cykel samt fl er parkeringsplatser är ett annat.

En allt grönare fl ygplatsEn laddstation för bussar fi nns nu på Umeå Airport. Det är ett resultat av Elbuss-projektet som gjorts i samarbete med Umeå kommun för att främja ett miljövänligt sätt att resa till och från fl ygplatsen.

I EU-projektet Green Citizen bidrar vi till att underlätta för cyklister tack vare det uppvärmda cykelgaraget och möjligheten till att pumpa däck och låsa in cykelhjälmen. Vi har även på eget initiativ byggt ytterligare ett cykelgarage.

Alla ombyggnationer kommer att vara klara i början av 2014.

Umeå Airport – en fl ygplats för framtiden

Välkommen till nya Umeå Airport.

”Umeå kommuns tillväxtmål om 200 000 invånare senast 2050 är utgångspunkt i stadsplaneringen. Vi ska bygga för ett rikt och spännande stadsliv för fler invånare och företag”

UMEÅ KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN

Folkmängd 31 dec 2012. KÄLLA: SCB

”UMEÅ ÄR EN AV SVERIGES TRE MEST SNABBVÄXANDE STÄDER”

200 000!

EU:S STATISTIKBYRÅ EUROSTAT

1 156

”En avSveriges

absolut bästaidrottstäder”

SVT

UMEÅ. MER MÖJLIGHETER.

”År 2020 ärUmeåregionen

ledande på hållbartbyggande ochförvaltande ikallt klimat”

WWW.HALLBARAHUS.SE

” Befolkningstillväxten i Umeå fortsätter att ligga på en rekordhög nivå och det behövs ett fortsatt stort bostadsbyggande”

FASTIGHETSVÄRLDEN.SE” Umeå har ökat med i snitt 1 156

personer per år de senaste tio åren” SCB

” Två universitet, 34 000 studenter och en medelålder på 37 år” WWW.UMEA.SE/NARINGSLIV

Umeå 117 294

Sundsvall 96 687

Gävle 96 170

Luleå 74 905

Östersund 59 485 ”Umeå är det naturliga transport- och logis-tiknavet för norra Skandinavien”

”I Umeå ska vi bygga en attraktiv stad med en fördubbling av bostäder i centrum”

UMEÅ KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN

www.umea.se

Documents

Bilaga Väserbotten