1Skogskyrkogrden ligger p UNESCO:s vrldsarvslistahr gr guidade turer

och landskapsarkitekterna har tnkt ut hur man bygger en stenbelagd vgs att den kan rymma sorgoch stmma till eftertanke

Schemat fr Hoppets Kapellhar tre namn idagoch tider

Skulle vi komma frsent till din begravning r det som att komma frsenttill en lektion i skolanoch frstra ngot i den lngsiktiga planeringen

DN tar tretusen kronor fr din ddsannonsen liten dikten liten fgeloch ditt namnMnniskor fr reda p din bortgng via facebook och anmler sin nrvaro via mail

Begravningsbyrn skickar mailsvarerbjudanden p prisvrda blommoratt kpa och skicka till din kistasom har en klisterlapp med ditt namn p

Nr begravningsakten r ver gr alla ut genom de stora drrarna fr att ta smrgstrtai enlighet med programmetAtt komma frsent till smrgstrtan r som att

och din kista med blommorna blir kvar

Prsten har talat om vikten av att vi mste hlla nolltolerans mot sjlvmordifrd kappa och mikrofon

Du hade oroat dig ver dig sjlvoch ditt jobboch din framtid

Du ville g i klosterta in p lderdomshemavsiktligt hamna i fngelse

Du hade ftt tabletter som skulle hjlpa hjrnan att bli gladdu mtte besvikelse i vntan

Begravningsentreprenrernaker till brhuset fr att bedma om vi skulle klara av att se din kroppoch sger nejNej via ombud

Pappa ringer CSN och din skuld r avskrivenMamma tvttar fnstrena i en lgenhet som r tom

All oro som du gick runt och bar p

Och din skuld r avskriven

Text: Oak Hets

2 3

Skulden r allas vr verklighet, den r allomfattande och ett av grundfundamenten i den vsterlndska kapitalismen. Att leva utan skuld r i princip en omjlighet. Bostad, konsumtionsvaror och utbildning innebr fr de allra flesta nedsnkning i ett skulddjup som man fr leva i resten av livet. Och ven fast systemet r konstruerat s att det frutstter privat skuldsttning, ses detta som en privat angelgenhet. Det r ett stt att individualisera ett systemfel, skapa splittring och lgga skulden p den enskilda individen.

Den senaste finanskrisen r i mngt och mycket en skuldkris. Att vi i Sverige lyckades ducka de strsta effekterna av krisen betyder inte att vi sitter i skerhet, snarare tvrtom. Vi r den mest privatbelnade befolkningen i hela vstvrlden, vi har en bostadsbubbla som skulle imponera p den mest flitige utgivaren av billiga ln p Europas bankkontor.

Skulle Sveriges ekonomi krascha p samma stt som i Grekland, USA eller Spanien sitter vi ordentligt i skiten. Frgan r inte om, utan nr.

Drfr mste vi frebereda oss. Vi har inte bara sett vad som hnder i spren av en havererad ekonomi, med allt vad tstramningar och nedmontering av mnniskovrdet heter, utan ocks det motstnd som upp

5

sttt. Vi kan lra oss av vra lika skuldsatta kamrater i Spanien, Grekland, p Irland och i USA. De har hittat strategier och tillvgagngsstt, olika former fr vgran.

Skuldsttningen skapar nya konfliktlinjer, nya allianser och nya organiseringsformer. Vi har i detta nummer skrivit om vad som hnder nr mnniskor i skuldsttning bestmmer sig fr att avfrda skuldens mtt, bestmmer sig fr att vgra knna eller betala skuld.

Att vgra skuld handlar om att vgra acceptera den kapitalistiska ordningen fr egendom. Det r att sga att mnniskor aldrig kan vara skyldiga sina liv. Nr de skuldsatta gr motstnd stlls gandelogiken p nda. Att vgra r aldrig bara ett motstnd, det r lika mycket aktion som reaktion. Nr vi vgrar leva vra liv som skuldsatta vgrar vi ocks att g med p att leva det liv kapitalismen freskriver oss. D mste vi teruppfinna vra liv.

En skuldvgran tvingar oss att hitta nya stt att organisera, nya stt att uppfylla vra behov och att skapa nya begr. Liv utan skuld r bara mjliga om vi radikalt om formulerar villkoren fr vra relationer, vrt gade, vrt samhlle.

Att vgra r att insistera p det gemensamma.

Och din skuld r avskrivenOak Hets

Brandtal

Tre korta frgor till Cyklopenbiblioteket

Som is blir till vatten om vrenRasmus Fleischer

Fem regnbgsskimrande fingrar mot Trojkan En reseberttelse frn blockupyJulia Lindblom

Motstndets evolution Irland vgrar betalaMark Hoskins

60 dagar gammal och djupare ner i skuldfllanEfterskrift till Syrizas seger i det grekiska valetTa Paidia Tis Galarias, TPTG

Vi brjade terta de rddade bankernas byggnader, byggnad fr byggnadIntervju med Lotta frn Plataforma de Afectados por la HipotecaViktor Mauritz

Onskade hyresgsterIntervju med Sara WestinLinn Spross

Skuldsatt frn vaggan till gravenIntervju med Strike DebtJohan Hellis Timms

Debt visualizationCassie ThorntonFrord av Johan Hellis Timms

Ordlista

Individuell skuld kollektiv frihetJohan Hellis Timms och Johanna Hedlund

Gemensam lttnadSamira Ariadad

Nr vi vgrar betala patriarkatets krisSimone Berg

I N N E H L LFrsta maj Tema: Skuld

1

2

5

6

8

10

14

19

22

24

28

34

36

38

41

4 5

Vga tala om det!Intervju med Radio TotalnormalJohanna Hedlund

Att frkasta Guds och maktens mttLinn Spross

Nr de rika ska hjlpa vlgrenhetens moralLisa Ramquist

De fattigas felLisa Ramquist

Hundra r av medborgarskap och skuldLinn Spross

Skuld och upprorKmpa tillsammans!

FrfallodatumCe(n)sur

Brand tipsar

Bokslut ver en BrandepokMathias Wg

Frn vilken klass kommer anarkisterna?Kajsa Ekis Ekman

Recension: Han t mitt hjrtaKajsa Ekis Ekman

Recension: People respect me nowNicole Montn

SL brinnerZara Kjellner

Tre recensioner: Den kommande katastrofenLinus Andersson, Samira Ariadad, Salka Sandn

Vi vnde aldrig andra kinden tillJohnny Hellquist

Vi gillar olika Bullshit!Malcolm Kyeyune

I N N E H L LFrsta maj Tema: Skuld

43

49

51

53

56

60

64

66

68

70

73

74

75

76

79

80

3 K O R TA F R G O R

Vad bibliotek?

I Cyklopen finns ett bibliotek p vervningen i rummet lngst in. Det r inte s stort, har bruna vggar och r ett rum som aldrig blir klart. Huvudtemat skulle vara berttelser om staden och frorten, men det finns bcker om nstan allt. Till exempel en kristen vegetarisk kokbok och en historisk sammanstllning ver alla gnger katter har attackerat poliser. Folk har kommit frbi och sknkt sina fanzines, bcker och filmer. Och ngra har skickat favoritbcker med post. Det r s fantastiskt, att biblioteket kan finnas till ver huvud taget. Vi har ocks arrangerat skriktvlingar dr alla som skrek i bibblan fick diplom, kvllar med samtal, hglsningar och poesi. Bara fr att ngon rkar gilla poesi r det synd att den ska vara hnvisad till helt disneyfierade rum. Dr det dessutom r intrde, namnfixerat och ett glas vin kostar helt sjukt mycket pengar. Cyklopenbiblioteket tror inte p frfattare med stort F och det r gratis intrde p alla arrangemang.

Gr det att lna bcker?

Ja, grna! Det gr att lna nstan alla bcker i Cyklopenbiblioteket. Frutom ngra utvalda kring staden som vi vill ska finnas tillgngliga i rummet. Det finns en liten frhoppning om att det tillslut kan bli s mnga bcker p det temat att folk ska vilja vara dr och forska. Men det r lngt kvar dit. Nr ngon vill lna ngot skriver den sitt namn, titeln p boken och hur lnge som lnet ska vara i lneboken och en mailadress, s kan bckerna passas vidare direkt utan att behva komma till biblioteket. Det r sklart gratis att lna (bibliotek r nd s himla bra!).

Vad hnder framver?

Det finns en plats nu och den fr grna fortstta vxa. Frhoppningsvis kommer vi igng med lxhjlp. Just nu har vi en frga som vi stller oss och som vi lter stta prgel p de sakerna som vi arrangerar. Frgan r: "Hur str vi ut i en verklighet?" Den kommer nog ven fortsatt f stta sin prgel p mycket av det som hnder. Frhoppningsvis kanske biblioteket ocks kommer kunna bidra till en verklighet som kan vara lite mer uthrdig, eller tminstone hjlpa till att frska frst vad en uthrdligare verklighet skulle kunna innebra. Kanske kan biblioteket vara en plats dr vi kan dela med oss av vra erfarenheter, sorger och drmmar.

Hej C

yklop

enbibliote

ket!

6 7

Ngra r in i pensionrstillvaron befin-ner sig Rolf p ett sluttande plan mot hemlshet.

Han r skuldsatt upp ver ronen. Fnsterkuverten fyller hallgolvet i hans bostadsrtt. En etta i en ganska populr frort som fylls p av allt fler barnfamil-jer. Priserna har stigit rejlt sedan husen ombildades.

P papperet har Rolf gjort en lyckad bostadskarrir. P papperet har han nog strre ekonomiska tillgngar n han har skulder. Men vad hjlper det honom? Det r skulderna som stakar ut hans framtid. Tillgngen, den bor han i. Fr varje dag krymper hans utsikter att f bo kvar. Att verhuvudtaget f bo, att ha ett hallgolv dr fnsterkuverten kan landa.

Han borde ha gjort ngot t saken fr lnge sedan. Slt sin bostad, kpt en bil-ligare p annan ort, betalat av skulderna. Men han orkar inte. Han har redan haft ett par smrre slaganfall och fr varje dag glider han en liten bit lngre in i demens. Initiativfrmgan rinner bort. ldrandet br honom tillbaka in i min-nena. P strsta mjliga avstnd frn de framtida betalningsplanerna.

Skulder r inte som minnen. ldras inte. Ligger inte bara och svller.

En missad betalning kommer tillba-ka i ett nytt kuvert med en ny logotyp, plus pminnelseavgift, plus drjsmls-rnta. Efter ett par pminnelser, med nya plgg, kan logotypen bytas ut. Avsndaren kan pltsligt befinna sig p en i Engelska kanalen. Inkassobola-get kan ha slt vidare betalningskravet till nsta led i rovkedjan, till ett annat

inkassobolag som specialiserat sig p de riktigt hopplsa fallen. Som kalkylerar med en hg andel uteblivna betalningar och tar ut desto hgre drjsmlsrnta.

Till slut landar nd alla kraven p samma stlle, hos Kronofogdemyndig-heten. I detta ligger en viss trygghet. Fogden r den mest vlbekanta av alla indrivare, den som aldrig byter namn, den som inte befinner sig p ngon utan mitt i vr egen statsapparat.

Av alla indrivare r Kronofogden ocks den mest skrckinjagande. Fr det str i dess makt att gra Rolf hemls. Bde hem- och skuldls, fr att uttrycka saken lite muntrare. En exekutiv auktion p bostadsrtten skulle utan tvivel rcka till att betala av alla Rolfs skulder, kan-ske rentav lmna honom med ett-, tv-, trehundratusen kronor p ett bankkon-to. Samt en riktigt fet betalningsan-mrkning som garanterar att han aldrig mer i resten av sitt liv kommer att f underteckna ett hyresavtal eller ta ett nytt bostadsln. Tyvrr gr ett bank-konto inte att bo i.

Visst r Rolf sjlv skyldig till sin skuld. Det r han sjlv som skrivit p alla pap-per. Exempelvis de papper som de unga frsljarna sticker i hans hand nr han gr sin inkpsrunda i frortens galleria.

Frutom lnen r det abonnemang. Bindningstid mellan ett och tre r, med automatisk frlngning om det inte sgs upp i tid och i enlighet med gllande uppsgningsprocedur hos aktuell opera-tr. Rolf har just nu fyrafem olika mobi-labonnemang att betala varje mnad. Flera telefoner och en surfplatta som lig-

ger nstan oanvnda i byrldan i hallen. Idiotiskt? Ja. Men telefonerna fick han ju nstan gratis. Och det stod svart p vitt att abonnemangspriset fr ett multime-diapaket, med bde bredband och kabel-tv, var frmnligare n vad ngon kon-kurrent kunde erbjuda. Dessutom ingick bde Spotify och Netflix frsta ret.

Som is blir till vatten

om vren

Text: Rasmus FleischerIllustration: Hilda Tillbom

P papperet har Rolf gjort

en lyckad bostadskarrir. P papperet har han nog strre

ekonomiska tillgngar n

han har skulder. Men vad hjlper det honom? Det

r skulderna som stakar ut hans framtid.

Tillgngen, den bor han i.

Hittills har Rolf lyckats mta betalnings-kraven innan de fastnat hos Kronofog-den. Lsningen har legat i att ta nya ln. Banken sger visserligen nej. Fr dem rcker det att se hur mnga kreditupp-lysningar som gjorts p Rolf fr att de ska avbja vnligt men bestmt.

Med sin lga kreditvrdighet mste Rolf ska sig vidare till de finansbolag som r villiga att ta strre risker, men i gengld tar ut hgre rnta. Frresten behver han inte ens ska sig dit. Det r han som blir uppskt. Finansbolagen skickar sin direktreklam med lneerbju-danden till just de individer som enligt olika registerutdrag ger intryck av att ha tappat kontrollen ver sin privatekonomi.

Lga styrrntor, numera under noll, driver banker och finansbolag att ta nnu strre risker. Det r i grunden samma rntepolitik som en gng drev fram ombildningen av Rolfs lgenhet frn hyresrtt till bostadsrtt. Samma rntepolitik drev sedan upp lgenhetens marknadsvrde, eftersom det var s ltt fr kpare att lna stora belopp. Tack vare stigande bostadspriser vxte ocks Rolfs utrymme att ta nya ln. Om lgen-heten aldrig hade ombildats, om han hade fortsatt att bo i hyresrtt, d hade aldrig hans skulder kunnat eskalera. Inte p detta stt.

Finansbolagen har hittills kunnat kalkylera med hans betalningsfrmga. En kalkyl som bygger p att en statlig myndighet r beredd att kasta ut honom p gatan, brnnmrkt fr livet med betalningsanmrkningar. Drfr fort-stter han att f hem direktreklam frn

riskvilliga finansbolag som vill lna ut allt mer pengar till honom, till allt hgre rnta, med bostadsrtten som skerhet.

Att slja en tillgng fr att betala en skuld kallas fr likvidering p fretags-ekonomiskt sprk. Det lter makabert men handlar i grunden inte om dd. Ordet syftar p att en tillgng som har varit fast en lgenhet med vggar, golv, tak frvandlas till likvida medel, allts till pengar, fr att sedan kunna flyta till-baka till fordringsgarna.

Likvid kommer, likt engelskans liquid, av det latinska ordet fr vtska. Betydelsen verfrdes frst frn fysiken till ekonomin, dr balansrkningen kan liknas vid kommunicerande krl. I den unga Sovjetstaten skedde nnu en bety-delseglidning frn ekonomi till politik, nr likvidirovat brjade syfta p alla slags nedlggningar och avskaffanden. Stalins tal om att likvidera kulakerna som klass (1929) blev upptakten till ett blodbad. Vad som kallades kommunism var i sjlva verket det brutalaste sttet att infra en marknadsekonomisk logik, dr mnniskoliv reducerades till siffror i en balansrkning.

Att terstlla balansen. Som nr is frvandlas till vatten om vren. Sdan r den ekonomiska metaforen fr vad som kommer att hnda nr Rolf frlorar sitt hem. Han kommer inte att bli utblottad. Han kommer att bli likvid. Han kommer att flyta bort p gatan, som en vtska.

Till gallerians arkitektur hr inte bara glastaket, stengolvet och rulltrapporna, utan ven posteringarna i mittgngarna. P H&M och Systembolaget jobbar per-sonalen trots allt fr timln, men i mitt-gngen jagar de provision. Framfr allt sljer de abonnemang p olika telekom-tjnster.

De unga sljarna kan bara frsrja sig om de varje dag lyckas samla ett visst antal namnunderskrifter p avtalspap-perna. Avtal dr kunden frbinder sig att betala ngon hundralapp per mnad i ett, tv eller tre r. I utbyte fr de en ny mobiltelefon eller kanske en surfplatta, s gott som gratis.

Nr sljarna nrmar sig Rolf med en ny mobiltelefon, bedmer hans lder och ser frnvaron i hans blick, kan de inte undvika att gra en snabb kalkyl ver de goda chanserna att snacka till sig en snabb underskrift. Likt alla andra som rr sig i gallerier, frvandlas Rolf i sl-jarblicken till en provisionschans. Pengar som kommer g rakt ner i sljarens ficka, men knappast stanna dr. ven sljaren har ju skulder att betala av. Bostadsrt-ten, avbetalningarna, abonnemangen. Fr att betala av gamla skulder mste det skapas nya, helst hos ngon annan.

Det gller stater, det gller fretag, det gller mnniskor.

S hller skulden hjulen i rullning.

Rasmus Fleischer forskar i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

8 9

Till en brjan en karta, p taket till ett vergivet campus. Vi har lagt undan vra mobiltelefoner. Det r sent p kvllen och min kropp gr p autopilot. Det r svrt att frestlla sig hur de dr gatorna, som p kartan ter sig som noga utmtta kvadrater, ser ut i verkligheten. Om ngra f timmar ska vi springa p dem. Ngon pekar p en liten kvadrat, det r ECB.

ECB, en glas och stlkonstruktion i hjrtat av krispolitikens Europa. Banken som har en helikopterplatta p taket dit Mario Draghi, ordfrande fr ECB, ska anlnda om bara ngra timmar. I mnader har vi frberett oss infr mobiliseringen. Detta har inte undgtt tstramningsgenomdrivarna, som infr protesterna reducerat den storslagna invigningsgalan till ett kafferep. ECB bildar tillsammans med EUkommissionen och IMF den knda

sammanstrlat i Frankfurt frn alla mjliga hll i Europa; Frankrike, Holland, Italien och mnga fler lnder. Vr buss anlnde redan p mndagen.

Under uppsamlingsmtet tidigare samma kvll har vi ftt veta att omkring tiotusen poliser r utposterade i Frankfurt, att Tysklands alla vattenkanoner forslats dit. nd kommer vi att vara mnga fler n dem p gatorna. Vi r fem block fem regnbgsskimrande fingrar som tillsammans ska koordinera ett motstnd. Bilda kedjor. Sl ut de dagliga rutinerna. Alla block r avhngiga av varandra. Vi r motstridiga block i rrelse, som mter en upp till tnderna militariserad stad.

S ker vi hemt, mot fritidsgrden som tillflligt huserar oss. Innan vi gr och lgger oss hller vi ett litet mte. Pminner om nummer att ringa, om uppsamlingsplatser att bege sig till ifall

s kallade Trojkan, som r ansvarig fr grova nedskrningar, tstramningar och nedmonteringen av sjukvrden i mnga lnder. Trojkan har frmjat tstramning, privatisering och otrygghet och ven utpressat valda regeringar i syfte att genomdriva angrepp p sociala rttigheter, ssom 2011 nr stora vattenprivatiseringar skedde i Grekland.

Hr kan vi blockera, och hr. Vgar vi g hrifrn d? Minns ni inte? Det var 2012 de infrde det dr undantagstillstndet, det var knappt mjligt att ta sig ut p gatan

Ngon knackar p min axel och sger att det r dags att g. Klockan r ver tolv men fortfarande r ngra bussar p ingng i staden. De mste skicka ett meddelande till busskoordineringen nr de anlnder, fr att ge klartecken om att de inte fastnat i ngon poliskontroll. De senaste dagarna har bussar

Fem regnbgsskimrande fingrar mot Trojkan

en reseberttelse frn Blockupy

Blockupy r en mobilisering som alltsedan 2012 samlar organisationer, ntverk och aktivister frn alla Europas hrn. Blockupys aktionsdagar infll frsta gngen 2012 i Frankfurt. Dessutom hlls en festival i hstas. Blockupyfestivalen syftade inte enbart till att vara en sprngbrda fr en stor mobilisering. Den handlade lika mycket om att p ett transnationellt flt av sociala kamper ska nya former och kopplingar fr rrelser att kommunicera med varandra p. Den 18 mars i r invigde ECB sitt nya huvudkontor i Frankfurt en svindlande summa p 1,3 miljarder euro spenderades p en 185 meter hg skyskrapa, omgiven bde av staket och vallgrav. Vi var ngra som kte dit.

ngot hnder. Vi vaknar innan soluppgngen.

Zippar upp sovsckar, fr p oss klder. Ngon kvart senare hller vi varandra hrt i hnderna nr vi springer ver grsmattan mot tunnelbanenedgngen.

Vid det laget fast det kan vi inte se nr vi sitter p tunnelbanan r redan en av de stora motorvgarna blockerade. Nu avancerar ett av blocken mot jrnvgen p ster sida om ECB.

Det tar omkring tjugo minuter fr oss att n fram till samlingspunkten. Vi delar upp oss i vngrupper. Nu ser vi: kedjor mellan lyktstolpar, utspridda byggnadsmaterial i gatukorsningar. Rkpelare stiger runt ECB. Klockan r sju p morgonen och blockader sker p alla hll i staden. Den hr staden ropar ngon i en megafon r idag en underbar rra av motstnd mot tstramningar.

Poliserna r kldda i svart och militrgrnt. Samtliga r tungt bevpnade. Klockan r tta p morgonen och p platsen dr vi befinner oss blir luften svr att andas av trgas. Gatljus slr om men bilarna str stilla i korsningarna.

Vid niotiden p morgonen sckas mina kamrater i det bl blocket. Nr polisen vill dra ut ngon ur tget, bildar de kedja. Nr polisen skriker t dem, sjunger de i protest. P andra sidan avsprrningen samlas inom kort en massiv solidaritetsblockad. Jag skickar ett SMS till en kamrat som befinner sig p andra sidan, och fr genast svar:

If you are trapped. You can say something in the microphone/megaphone through my phone like a message. Tell we are block-ed and identified one by one. We are happy the demo is here and we will join you soon, we want freedom of movement for all and the end of austerity! They are scared of our strenght of social struggles all over Europe.

Vi vntar i tv timmar utanfr avsprrningen. Solidaritetsblockaden vxer. Senare p eftermiddagen kan vi nd frenas, i demonstrationen som tar avstamp frn Rmertorget. Vi r ver 25 000 i tget. Musik strmmar ur hgtalare. Under my umbrella. Tusentals paraplyer under en klarbl himmel. Fr varje steg vi tar ropas ett slagord. Nr vi kommer in p en trngre gata r vi

farligt nra poliserna. Sedan sneddar vi ut p torget.

Dagen efter tervnder vi till campus en sista gng. Klockan r tio p morgonen och trots grdagens blockader r rummet verfullt. Hr finns basfack och organisationer frn hela Europa representerade. Arbetare frn Angry Workers och Amazon i Tyskland, det autonoma basfacket ADL i Italien, OZZ Inicjatywa Pracowniczai Polen och mnga fler. Under Blockupyfestivalen i hstas initierades en workshop om social strejk som en mjlighet till fortsatt koordinering av sociala kamper. I Italien genomfrdes den 14 november en landsomfattande social strejk d ver sextio stder gick ut p gatorna men aktioner genomfrdes ocks i England och Tyskland. Under mtet diskuterar vi vad en social strejk kan innebra en social strejk som ett fortsatt koordinerat verskridande motstnd.

Nr jag skriver dessa rader r det fortfarande mars. Trgasen har gtt ur luften och vattnet torkat p gatorna i Frankfurt. Ingngarna till ECB har ppnats och rken skingrats frn himlen. Alltjmt pgr den stndiga kapital ackumulationen och utplundringen av vra gemensamma resurser. gonblicken vi skapade den 18 mars r verskridande de tar inte slut dr.

Nr ni lser det hr str vren i full blom. Det r den frsta maj. Ett datum nr tusentals mnniskor tar ver gatorna i Milano, i protest mot vrldsutstllningen EXPO. De r inga passiva skdare till vrldsutstllningens skyltfnster. Strike the ECB, strike EXPO. Men motstnd produceras inte enbart utifrn symboliska gonblick: utmaningen r strre n s. Det handlar om att p vardaglig basis organisera sig, att knyta samman kamper, att kmpa underifrn direkt och bortom grnser. Den 18 mars var inte enbart invigningsdagen fr ett skrytbygge, det var ocks rsdagen fr Pariskommunen. Vi befinner oss mitt i allt det dr. I ett fortskridande dr inte ens vntan p nsta mobilisering r mjlig. Den har redan brjat

Text: Julia Lindblom

10 11

Det finns en teori inom evolutionsbio-logi som kallas punkterad jmvikt. Den sger att alla arter uppvisar mycket liten evolutionr utveckling under sin kollek-tiva livstid. I stllet frblir de i ett utdra-get statiskt lge tills de under en mycket kort tid geologiskt sett utvecklas explosionsartat.

Denna bild skulle mycket vl kunna anvndas fr att beskriva kampen mot tstramningspolitik som successivt vxt fram p Irland och som hittills har utmrkts av tre olika intensiva faser.

Den frsta tog sin brjan i den offentliga sektorns masstrejk 2009 och vnsterns och fackfrbundens pro-testmarscher 2010, tndes p nytt 2011 med Occupy-rrelsen och kampanjen mot hushllsskatten, och utvecklades slutgiltigen till den senaste tidens spon-tana revoltrrelse som uppsttt mot vat-ten-avgifterna, med perioder av stitlje dremellan.

Den keltiska tigern

Nr den globala finansmarknaden br-jade tappa mark 2008 var effekterna p den uppblsta och belnade irlndska ekonomin omedelbara. Vnstern br-jade frbereda sig p att organisera ett motangrepp.

ren av hgkonjuktur ngra r tidigare (som gick under namnet the Celtic Tiger) hade byggt p multina-tionella fretags pltsliga intresse av att investera p Irland. Detta till fljd av den extremt lga fretagsskatten och mjlig-heterna till rena skattebedrgerier som olika juridiska kryphl erbjd, samt en ny hgutbildad och inbrdes konkurre-rande arbetskraft.

Redan 2002 brjade de utlndska investerarna dra sig tillbaka, men ekonomin fortsatte vxa p grund av en alltmer uppblst bostadsmarknad. Bostadspriserna skt i hjden samtidigt som den populra bilden av ett allmnt vxande vlstnd i verkligheten motsva-rades av en alltmer skuldsatt befolkning. Nr s den globala finansmarknaden

sprack, tillsammans med bostadbubb-lan, satt pltsligt tusentals husgare (varav mnga var arbetslsa eller lgav-lnade unga mnniskor som uppmanats av uppspelta banktjnstemn att gra en sker investering) med enorma skulder, lsta till sina nykpta hus och utan str-re mjlighet att betala av dem.

Rddningspaketet p flera miljarder som skyddade bankerna och markspe-kulanterna frn de vrsta konsekven-serna av krisen, kombinerat med den pfljande tstramningspolitiken som utlystes av koalitionsregeringen Fianna Fil/Green Party, orsakade ptaglig ilska p arbetsplatser och i lokalsamhllen. Inom vnstern fanns det en tydlig fr-vntan p att ilskan skulle leda till ett vnsterskifte i det politiska landskapet och att en mobilisering p gatan och p arbetsplatserna var frestende.

Srskilt trotskisterna vntade sig att ptryckningar underifrn skulle tvinga de byrkratiskt dominerade fackfr-bunden t vnster och att det dvarande

Motstndets evolution

Irland vgrar betala

Irland r ett av de lnder i Europa som drabbats hrdast av tstramningspolitikens svngrem sedan finanskrisen 2008, men vi hr och ser lite i media om motstndsrrelser liknande de i Spanien och Grekland. Det finns en bild av att det irlndska folket lydigt utfrt tstramningsdansen.Mark Hoskins frn det anarkistiska frbundet Workers Solidarity Movement skriver en motstndsberttelse fr Brand som ger oss en radikalt annan bild, prglad av massivt folkligt motstnd. Splittringar, nederlag, mnga omstarter och en allt mer upptrappad militansniv.

Text: Mark Hoskinsversttning: Tove LarsmoIllustration: Marjo Palokangas

ledarskapet skulle ersttas, och att dessa frndringar skulle leda till uppkom-sten av ett nytt stort arbetarparti, dr ett trotskistiskt ledarskap skulle spela en huvudroll.

Lamslagna fackfrbundFackfrbunden var inte ivriga att svara p de annalkande hoten om lnesnk-ningar och uppsgningar. Deras ledare hade vant sig vid prestigen i att ha en plats vid frhandlingsborden och ville inte grna frlora chansen att terupp-bygga alliansen med IBEC (The Irish Business and Employers Confederation, det irlndska affrs- och arbetsgivar-frbundet. Reds. anm.) och regering-en, som hade haft ett ivrigt samarbete under ren av hgkonjuktur. (Detta syftar p ett officiellt samarbete mellan arbetsgivare, regering och fackfrbund som inleddes r 1987 inte helt olikt det svenska Saltsjbadavtalet som p Irland kallas social partnership. Reds. anm.)

Inom fackfrbunden hoppades man att Labour skulle bli regerings-parti efter nsta val, och att det skulle leda till en tergng till social part-nership-modellen. Vnsteraktivister

dremot, med sina krav p en kraftig politisk vn-stergir och generalstrejk, mtte inget strre gehr eftersom fackfrbunden i hg utstrckning byr-kratiserats sedan slutet av

1980-talet, och numera utgrs till liten del av

faktiska arbetare.

Fackfr-bunden blev dock tvungna att agera till slut efter en massiv propaganda-

kampanj frn hgermedia om upp-blst, verbetald och undersysselsatt offentlig sektor och press frn IBEC, hade regeringen sent under 2009 svarat genom lnesnkningar och infrandet av avgifter p pensioner inom offentlig sektor. Dessa direkta angrepp tvinga-de fackfreningsbyrkratin att svara, och efter omrstning enades man om en serie endags-strejker inom offentlig sektor. Vid det laget hade varje anstlld inom sektorn i genomsnitt frlorat mot-svarigheten till fjorton dagars ln och de flesta knde att grnsen var ndd.

VapenvilaI november demonstrerade 250 000 anstllda i offentlig sektor. Nr demon-strationen var ver och plakaten undanstoppade var dock den allmnna knslan att allt som uppntts var ytter-ligare en dags lnefrlust. Arbetare tervnde till jobbet fr att komma ikapp med sina uppgifter, och lnesnk-ningarna genomfrdes som planerat. P vissa arbetsplatser gjordes ngra mask-ningsaktioner, men omfattningen och graden dikterades frn fackfrbundens huvudkontor.

Snarare n ett stopp fr lnesnk-ningarna blev resultatet av aktionerna ett uppgivet viftande med kapitulations-flaggan, i form av Croke Park-avtalet som helt enkelt gav fackfreningarna en roll i att bestmma hur budgett-stramningarna skulle implementeras. 28 000 mnniskor blev av med sina jobb, vilket betydde en tyngre arbetsbrda fr de som fick behlla sina. Utver det bestmdes att inga fler stridstgrder skulle vidtas under perioden som avtalet strckte sig ver.

Detta presenterades av fackfrening-arnas ledare som ngot slags seger, och p stt och vis var det det, fr dem. De hade ftt tillbaka sin plats vid frhand-lingsbordet och genom no strike-klau-sulen dessutom sett till att inga ppna konflikter skulle behva hanteras inom den nrmsta framtiden. En falsk vapen-vila hade frhandlats fram.

I efterdyningarna av fiaskot i offentlig sektor kom det

frsta frsket frn trotskist-vnstern

att bryta

sig ut ur gemensamma strategier. SWP (Socialist Workers Party) utlyste sin Rtt till arbete-kampanj och gjorde flera frsk att vinna ver vnsterelementen inom fackfrbundstoppen svl som den lilla gruppen vnstersympatisrer i samhllet i stort. Upprepade Rtt till arbete-demonstrationer gde rum under 2010 i protest mot den stigande arbets-lsheten. I brjan drog de tv- tretusen, men eftersom kampanjen saknade stra-tegier utver att tga frn punkt A till B och lyssna p tal om upptrappad militan-sniv, tappade de snart std.

Inte med en smll men med en snyftning

I november 2010 verkade det till slut som att ett motangrepp p allvar skulle kunna ta sin brjan. Det centrala facket ICTU (the Irish Congress of Trade Unions, motsvarigheten till svenska LO. Reds.anm.) utlyste en demonstration i Dublin och ett uppriktigt frsk att mobilisera medlemmar i hela landet gjordes.

Demonstrationen drog i runda slng-ar tiotusen mnniskor, men istllet fr att markera brjan p en ny militans anvnde ICTU samlingen av mnniskor fr att marknadsfra sitt eget alternativa ekonomiska program, som innehll illa dolda referenser till den skandinaviska modellen och lst tal om fairness. S tog frsket att bygga militant motstnd mot tstramningarna slut inte med en smll men med en snyftning.

En period av stiltje fljde, dr de sm grupper som blivit politiserade under de fregende tv ren sysselsatte sig med att frska dra igng kampanjer. Men demonstrationer och protestaktioner under de nrmaste ren gde rum i tio- och hundratal snarare n tusental. Ett val kom och gick, vars resultat gladde trotskister och fackfrbundsbyrkrater i lika hg grad. Labour tervnde till regeringsmakten som minoritet i koa-litionsregering med konservativa Fine Gael, medan ULA (United Left Allian-ce) en vljarplattform fr SP (Socialist Party), SWP och icke partibundna socia-lister fick fem platser i Dil (det irlnd-ska parlamentet, reds. anm.).

Mitt emellan vnsterpartierna och regeringen kade Sinn Fin, som har visst inflytande p vnsterkanten i

fackfrbunden, sitt mandat i riks-dagen frn fem till fjorton platser. Framgngen i valet och det relativa lugnet p gatorna fick stora delar

12 13

av vnstern att trots den revolutionra retoriken hysa en ny tilltro till parla-mentarismen.

En ny generation aktivisterSent under 2011 brjade dock ngot ndras. Ungdomar hade varit pfallande frnvarande under de tidigare faserna av motstnd mot tstramningspolitiken, men den arabiska vren, Los Indignados i Spanien och Occupy-rrelsen i USA blev en inspirationsklla fr de makt-lsa, som inte var srskilt imponerade av den gamla vnstern. Occupy-lger byggdes upp i Dublin, Cork, Galway och Waterford. Precis som sina mot-svarigheter utomlands led rrelsen av en strukturlshet och frsk frn sm grupper hgerlibertarianer att vinna inflytande, men den var mycket fram-gngsrik i att radikalisera nya grupper av unga mnniskor.

Det var ocks en arena dr anarkis-ter kunde ingripa och visa p strategier som andra delar av vnstern saknade. Medlemmar av WSM (Workers Soli-darity Movement en plattformistisk anarkistisk organisation. Reds. anm.) deltog i stormtena och argumenterade fr vergripande och sammanhngande strategier, som att arbeta sida vid sida med fackfreningarnas vnstergruppe-ringar och viktigast av allt: delta i kam-panjen mot hushllsskatten.

Medan de sista vgorna av Occupy-r-relsen ebbade ut vxte kampanjen mot hushlls- och vattenavgifter, CAHWT (Campaign Against Household and Water Taxes), en koalition av trotskis-ter, anarkister och vnsterrepublikaner. Till att brja med var CAHWT mycket framgngsrik nr sista datumet fr anmlan fr betalning av hushllsavgif-ten passerade hade mer n femtio pro-cent ltit bli att registrera sig. Tiotusen mnniskor slt upp fr att demonstrera utanfr Fine Gaels rikskonferens, och fljande mnad samlades femtusen fr en demonstration vid Labours kon-ferens. Regeringens svar var att gra ingenting. Efter det brjade splittringar inom kampanjen synas och mnga akti-vister vergav projektet.

Parlamentarism och direkt aktion

I brjan av 2013 avskaffades hushllsav-giften, men detta var ingen seger efter-som den ersattes av egendomsskatten som egentligen inte var en egendoms-

skatt utan en bostadsskatt.Regeringen gav skatteverket befo-

genhet att dra avgiften direkt frn mnniskors lneutbetalningar och soci-albidrag, s bojkott var fr de allra flesta inte ett alternativ. Kampanjen fortsatte med demonstrationer och protestaktio-ner, men utan bojkott var de verknings-lsa. Den enda mjliga strategin i det hr lget var att vertala fackfrbundsmed-lemmar att agitera fr frnyade strejker, men kampanjen hade inte tillrckligt starkt fste inom fackfrbunden.

Infr det annalkande nederlaget br-jade trotskisterna argumentera mer och mer fr att vcka opinion inom vljar-kren infr nsta val. WSM och andra vnde sig emot strategin, och menade att man i stllet skulle omgruppera och bygga strukturer infr den kommande kampen mot vattenavgiften.

P kampanjkonferensen fr CAHWT, som var omsorgsfullt regis-serad av SP och fullsatt med deras sup-portrar, godkndes en motion (mitt i all vrig kontrovers) fr en enad valfront det vill sga att huvudfokus fr kam-panjen frn och med nu skulle vara att vcka opinion inom vljarkren. Efter det lmnade WSM kampanjen, och mnga andra grupper kort efter det. De som blev kvar med SP i kampanjrrel-

sen bestmde sig fr ett namnbyte, och CAHWT blev AAA Anti Austerity Alliance (Anti-tstramningsalliansen).

Under de pfljande perioderna av stiltje vann parlamentarismen som strategi mark inom vnstern. I EU- och lokalvalen 2014 syntes ett ptagligt skifte t vnster. AAA och det SWP-do-minerade People Before Profit Alliance (Folk fre vinst-alliansen) vann bda tv fjorton mandat i lokalfullmktige, i huvudsak i de strre stderna. Sjlv-stndiga vnstergrupper gick ocks framt, ven om Sinn Fin var de stora vinnarna i valet.

Frgan om vattenavgiften spnde ver hela det breda register som den parlamentariska vnstern utgjorde och dominerade i manifest och intervjuer med media. Samtidigt brjade ett helt annat slags motstnd uppst ett mot-stnd som var spontant, och som prg-lades av direkt aktion och direktdemo-krati.

En underskning av RED C (mark-nadsunderskningsfretag, reds. anm.) frn 2014 visade att sextio procent av alla tyskar ansg att det irlndska folket hade accepterat tstramningspolitiken alltfr beredvilligt. Samma uppfattning fanns ven i andra lnder i Europa dr

motstndet mot den nyliberala politiken varit mer militant och pgtt i flera r.

Utifrn var det ltt att dra den slut-satsen, men faktum r att det genom hela krisen funnits en genomgende stark och ptaglig ilska hos folk. Huvud-orsaken till bristen p tydligt svar var snarare att folk saknade de organisato-riska verktygen fr att p ett effektivt bekmpa tstramningarna, och att fack-freningarna dominerades av byrkra-ter.

Under de tidigare perioderna av tstramningspolitik hade dock folk frn hela landet, i eller utanfr etable-rade politiska grupper speciellt de inblandade i CAHWT utvecklat stra-tegier och lrt sig vilka metoder som var mest verkningsfulla. Det var dessa mnniskor som tog initiativet till att utfra aktioner mot installationen av vattenmtare i sina kvarter.

Meter fairiesIlskan ver vattenavgifterna stammade framfr allt ur det faktum att vatten redan finansieras genom skatter, och att avgifterna drfr var ett tydligt steg mot kommersialisering och i slutndan privatisering.

Denna ilska har lett till radikalise-ring av tiotusentals mnniskor, kanske fler, i vad som r den strsta regerings-fientliga rrelsen p sdra Irland p flera decennier. Detta motstnd saknar motstycke hr eftersom det inte initie-rades av vnstern utan uppstod i arbe-tarklassamhllen som organiserade sig fr att hindra Irish Water fretaget som startats p regeringsuppdrag frn att installera vattenmtare. (Arbetet utfrs i sjlva verket av privata under-leverantrer, varav en av dem, GMC Sierra, gs av mngmiljonren Dennis OBrien som ocks ger stora delar av irlndsk media.)

Fretagen lyckades f domstolsfrelg-gande fr att hindra protesterna frn att ga rum nrmare n 20 meter frn installationsplatsen, men folk ignorera-de det och fortsatte protesterna oavsett. I mnga fall installeras mtarna utanfr folks ytterdrrar vilket gr det prak-tiskt omjligt att hlla sig p 20 meters avstnd. Poliser och civilkldda vktare frn vaktbolag har hotat och skrmt aktivisterna, men folk fortstter nd. I vissa omrden i landet finns s kallade meter fairies (ungefr mtartomtar) som p ntterna gr runt och tar bort

redan installerade vattenmtare.

Sedan frra oktober har flera stora demonstrationer gt rum, med allt ifrn trettio- till hundratusen deltaga-re. Ngra av dem har organiserats av Right2Water-kampanjen (Rtten till vatten-kampanjen), en paraplyorganisa-tion fr bland annat flera fackfrbund, PBPA, AAA och Sinn Fin. Det r dock inte en masskampanj, utan snarare en kommitt dr medlemmarna utgrs av flera i ledarstllning i respektive orga-nisationer. Right2Water arbetar inte fr en bojkott av vattenavgiften, och har mycket lite att sga om den direkta aktionen mot installationen av vatten-mtarna, utan frsker i brist p andra visioner vcka opinion inom vljark-ren.

Det r viktigt att ppeka att bde PBPA och AAA internt fresprkar bojkott, men inte inom paraplyorganisa-tionen. Sinn Fin fresprkar inte ver huvudtaget bojkott men har dremot uttalat sitt std fr de som utfr aktio-nerna.

Ett dligt skmtDen 17 februari greps 17 mnniskor i samband med en demonstration som gde rum i november 2014, dr vice pre-mirministerns bil omringades av akti-vister i tv timmar. Staten hvdar att det ska ses som olaga frihetsbervande en signifikant del av befolkningen tycker att det r ett dligt skmt.

En av de gripna var Paul Murphy, riksdagsledamot fr SP/AAA. Ocks fem tonringar var bland de gripna, en bara fjorton r gammal. Gripandena skedde tidigt p morgonen med sex till tta poliser nrvarande fr varje person. En vecka senare tilldmdes fem av de gripna fngelsestraff fr sin inbland-ning i en blockad av installationen av vattenmtare. Detta var ett frsk frn etablissemangets sida att skrmma folk att delta i aktionerna, men taktiken slog tillbaka aktionerna fortstter, och det finns ett enormt std fr omprvning av domarna. 85 000 mnniskor deltog i en Right2Water-demonstration den 21 mars, vilket tyder p att gripandet till och med kan ha gett det breda motstn-det frnyad kraft.

Organiserandet av motstndet mot vat-tenavgiften sker med varierad bredd och intensitet i de olika lokala grup-perna. I vissa omrden uppstr det

spontant fr att stoppa installationen av vattenmtarna. I andra omrden finns det ett tydligt anarkistiskt inflytande Stoneybatter i Dublin, Mahon i Cork, Dn Laoghaire i Dublin r exempel, och p senare tid ven i Rathfarnham i Dublin. Organisering i andra omrden sker under trotskistisk ledning, och r mer hierarkiskt uppbyggt. AAA har sin egen anti-vattenavgiftfront, We Wont Pay-kampanjen (Vi betalar inte-kam-panjen). Alla dessa grupper arbetar aktivt fr en bojkott av avgiften.

I ett mindre antal omrden har orga-nisationer med freeman of the land-in-fluenser (en libertariansk rrelse med sitt ursprung i USA under 1970- och 80-talet, som spritt sig ven till Kanada och Irland under 2000-talet. Reds. anm) som anvnder anti-vattenavgiftsrrel-sen som hvstng fr att sprida kritik av skatt i allmnhet samt felaktiga juridis-ka rd, i sann Tea Party-anda. Srskilt den senare gruppens ider mste aktivt bemtas, eftersom de utgr ett hinder i frsken att fra en vnsterorienterad motstndskamp.

NuVr roll som anarkister i denna rrel-se r under den kommande tiden att uppmuntra fortsatt direkt aktion och direktdemokrati, och att koppla samman kampen inte bara med andra anti-t-stramningsrrelser utan ocks med kampen fr abort, kampen mot rasism och fr asylskandes rttigheter. Vi mste ocks f kampen att strcka sig bortom organiseringen mot tstramning och fr kampen fr ett nytt samhlle baserat p mnniskors behov, i stllet fr profit och rovjakt.

Nsta steg i motstndets evolution p Irland mste bygga p seger. Det skulle vara frsta gngen fr en hel generation aktivister, och en seger hr skulle vara en klla till inspiration och frnyad kraft i den fortsatta kampen mot tstram-ningspolitik ver hela Europa.

14 15

Den grekiske finansministern Varoufakis (Dr. V frn och med nu) r en av mnga sjlvutnmnda marxister i SYRIZA. Hans ml: att vrva journalister frn Bloomberg och New York Times, konservativa brittiska parlamentsledamter, allehanda filantroper, grekiska SYRIZAaktivister och subversiva element i Zagreb till uppdraget att rdda kapitalismen frn sig sjlv. Hans falska dilemma, kapitalism eller barbari (barbari, i detta sammanhang, syftar p hgerextremism och nynazism), r avsett att bevara och demokratisera Eurozonen och Europeiska centralbanken. Denna socialliberala hipster har en frkrlek fr Matrixmetaforer, och

sger att han ska ge den europeiska befolkningen det rda pillret, som tar oss djupt ner i kaninhlet. Sedan ska folket inleda en kamp fr att reformera de europeiska kapitalistiska institutionerna.

Ngra dagar efter att ha blivit finansminister insg Dr. V. snart att om han och hans parti skulle accepteras i den europeiska kapitalismens hgre sfrer, var de tvungna att raskt sluta med sitt ordkrig mot EU:s officiella politik. Det gonblicket d ECB skruvade t sin likviditet till Grekland, dunstade den initiella optimismen bort. Ingen gr in i kapitalets palats ostraffat.

DE TIO DAGARNA SOM INTESKAKADE EUROZONEN

Den andra februari deklarerade Dr. V. frn London att den grekiska regeringen inte krver en avskrivning av strre delen av den grekiska statsskulden. Den femte februari, under sitt frsta mte med den tyske finansministern Schuble, tillade Dr. V. att han r verens med 70% av de tidigare stramningspaketen (memorandumen). Han sa ocks att det r den grekiska reger

ingens moraliska plikt att inte lgga skuldbrdan p de europeiska skattebetalarnas axlar.

Ja myten att de europeiska skattebetalarna sedan 2010 finansierar de lata grekerna som lever ver sina tillgngar har varit vida spridd.

Om vi istllet tar en titt p hur den grekiska statsskulden har frndrats sedan 2009 kommer vi fram till helt andra slutsatser. 2009 gdes strsta delen av skulden av franska och tyska banker som tjnade bde p den hga rntan p grekiska statsobligationer och den politiska garantin att en EMUstat inte kan g i konkurs. Skulden till franska banker lg p 78 miljarder dollar, medan de tyska bankerna hade grekiska statsobligationer till ett vrde p 45 miljarder dollar. 2014, efter det frsta bail outpaketet, PSIverenskommelsen och EFSFmekanismen, s hade bankernas exponering mot Grekland drastiskt sjunkit (bara 1.8 miljarder dollar fr franska banker och 13.5 fr tyska). S ocks deras faktiska frluster. Kostnaden fr bankrddningen har delats upp mellan medlemslnderna, s att ven lnder som knappt hade lnat Grekland pengar

60 dagar gammal och djupare ner i skuldfllanEfterskrift till Syrizas seger i det grekiska valet

Text: Ta Paidia Tis Galarias, TPTG, grekisk autonom kommunistisk gruppversttning, redigering och frkortning: Kajsa Ekis Ekman

Den dominerande fraktionen av det europeiska kapitalet och dess politiska

personal i Eurozonen tnker inte ge upp. De har ett ml: att strka den

primitiva ackumulationen.

alls Italien och Spanien nu har fordringar p Grekland till ett vrde av 10 miljarder euro respektive 6.7 miljarder euro. Dock: frutom de initiala bilaterala lnen till Grekland, s har inga europeiska skattebetalares pengar skickats till Grekland. D det andra bail outpaketet inleddes hade Eurozonen inrttat sin egen fond EFSF som backades av garantier frn medlemslnderna. EFSF samlade in pengar genom att slja obligationer, s den europeiska skattebetalaren riskerar ingenting utom i hndelse av konkurs.

Fr att sammanfatta: de grekiska rddningspaketen var i sjlva verket en massiv rddning av de franska och tyska bankerna, som betalades av de europeiska proletariaten i Syd. Detta presenterades som en handling av solidaritet med de arbetsskygga grekerna. Fr vrigt har bara 811% av pengarna som gtt till Grekland anvnts till att tcka statsbudgetens behov. Resten gick till lngivare och banker, vilket har gett n mer brnsle t den fiktiva kapitalbubblan som grundar sig p spekulation i statsskulder.

Under rtiondet som fregick krisen var det lnen till Syd som gav kapitalisterna i norr de extra pengar som behvdes fr att realisera mervrdet p sina varor. Eftersom Tysklands BNP fll med 5% under de frsta tv krisren och bara knappt har terhmtat sig, r Tyskland vertygad om att kunna komma igen bara genom en frlngning av skuldkrisen, exportorienterad omstrukturering p hemmaplan och etablering i steuropa. Drfr r Tyskland s benhrd p kravet att dess nettoverskott inte ska slsas bort p marknaderna i Syd utan istllet omfrdelas till satellitzonerna i steuropa.

Fr att tervnda till hndelserna i Bryssel allts. Eurogruppen (alla finansministrar i Eurozonen) gjorde en verenskommelse som uttrycktes i tv avtal i byrkratstil: The Eurogroup Statement on Greece och The list of reform measures. Den senare var frfattad av Dr. V och accepterad av Eurogruppen.

Dessa tv dokument visar med all nskvrd tydlighet att den grekiska statens position i Eurozonen, med sin hierarkiska uppdelning mellan krna och periferi, r den av en intern skuldkoloni. Den grekiska staten har, genom att acceptera att skulden lagts under

brittisk lag och Luxemburgs rttsliga ramverk, frnsagt sig alla rttigheter och allt skydd mot beslagtagande av sina tillgngar. Den grekiska staten har heller ingen rtt att fra egen politik utan institutionernas (det vill sga Trojkans) godknnande. Dr str nmligen ordagrant: The Greek authorities commit to refrain from any rollback of measures and unilateral changes to the policies and structural reforms that would negatively impact fiscal targets, economic recovery [sic] or financial stability, as assessed by the institutions.

Det r uppenbart att eftersom den grekiska regeringen gjort det explicita valet att inte infra kapitalkontroller eller krva en ensidig skuldavskrivning eller ens hota sina partners med en omedelbar Grexit, s var det bara en tidsfrga innan de skulle vika sig fr r utpressning. Under frhandlingarna slutade ECB att acceptera grekiska statsobligationer som utbyte, det fanns ocks ppna hot att begrnsa uttagen frn grekiska bankomater om inte regeringen gick med p kraven den 20 februari.

Nr allt kommer omkring s r det snart val i Spanien, Portugal och p Irland och antinyliberala partier ser ut att stadigt ka. Det gav inget utrymme fr politiska manvrar, fina ord eller finansiella eftergifter till Grekland.

Den grekiska regeringen sger nu att verenskommelsen med dess partners, och syftar d srskilt p den nmnda listan p reformer, prglas av en kreativ dubbeltydighet som sledes ska ge regeringen utrymme att tolka reformerna som de vill. Vi menar dremot att bda dokumenten r mycket tydliga och visar p hur Syriza har gtt med p att fortstta med sparpolitiken. Detta i strid med partiets egna, frvisso urvattnade, valprogram. Det r ingen slump att detta nya avtal stds av alla partier frutom det stalinistiska kommunistpartiet KKE och nynazistiska Gyllene Gryning.

Dr. V. menar sjlv att han har orsakat Trojkan ett drpslag. Vad hnde medan Trojkan allts dog denna vldsamma dd fr drakddaren V:s hnder? Lt oss underska var och en av de framgngar som regeringen skryter om.

16 17

Statsskulden: Eurogruppens statement r ganska klart. The Greek authorities reiterate their unequivocal commitment to honour their financial obligations to all their creditors fully and timely. Inte bara det, utan den grekiska regeringen accepterar kravet p budgetverskott fr att kunna betala av skulden, vilket allts innebr att den verger sitt vallfte att frhandla om en skuldnedskrivning. Som frsk statistik visar s blev verskottet bara 0.3% av BNP fr 2014 (jmfrt med de frvntade 1.5%) s budgeten fr 2015 mste allts innehlla nedskrningar med ytterligare 23 miljarder euro bara fr att mta mlet p 1.5%.

Det str utom allt tvivel att den grekiska regeringen har bundit fast sig vid sparpolitik och nedskrningar fr en obegrnsad framtid.

Bankerna och privat skuldsttning:

En av Syrizas mest knda valslogans ld Bort med tassarna frn vra hem, bankirer! Men enligt listan som Dr. V. lmnade in till Eurogruppen, s frbinder sig Grekland att samarbeta med bankerna och institutionerna fr att undvika att srskilt utsatta familjers frsta hem auktioneras ut. Regeringen frsker ocks utarbeta en handlingsplan fr terbetalning av privata skulder, antingen till bankerna eller till staten. Huvudpongen i denna plan r att dela upp de skuldsatta i kategorier

enligt inkomst, dr strngheten mot den skuldsatte ska bero p inkomst. Men om man tar i beaktande de andra villkoren p Dr. V:s lista och det faktum att institutionerna mste godknna handlingsplanen, r det troligt att det blir institutionerna som kommer att besluta om graden av strnghet.

Vra partners i EU, IMF och ECB har ocks utpressat Syriza att acceptera deras villkor genom att stta press p grekiska banker. Den 4 februari 2015, mitt under frhandlingarna mellan den grekiska regeringen och Eurogruppen, slutade Europeiska Centralbanken med ens att acceptera grekiska statsobligationer, vilket frsatte grekiska banker i en omedelbar kris d kostnaden fr att lna hjdes med 1.5% ver natt. De kunde inte lngre lna direkt frn ECB som alla andra banker i eurozonen, utan endast frn ELA, Emergency Liquidity Assistance (ELA) till en rnta av 1.55%. Grekiska banker frbjds ocks att sjlva kpa upp grekiska statsobligationer fram tills dess att institutionerna godknt reformlistan. Det hr beslutet togs av ECB och begrnsade Syrizas mjligheter till handlingsutrymme n mer.

Privatiseringar/frstatliganden: Syriza hade deklarerat att de avsedde att stoppa privatiseringarna av statliga fretag och infrastruktur. Ja, det var innan frhandlingarna med vra partners. Reformlistan som Eurogruppen godknde r tydlig: fr att attrahera

investeringar i nyckelsektorer och anvnda statens tillgngar effektivt lovar Syriza att inte rulla tillbaka privatiseringar som redan gt rum. Dr utfrsljning pbrjats kommer regeringen att acceptera processen. Regeringen kommer att se ver privatiseringar som ej pbrjats med ett lngsiktigt perspektiv som tar i beaktande statliga inkomster, att underltta konkurrens p lokal niv, generera vinst t staten och stimulera lngsiktig tillvxt. Varje fall kommer sledes att underskas var fr sig, med fokus p PPP Private/Public Partnership och kontrakt som inte enbart maximerar statens inkomst utan ven kar privata investeringar.

Den hr attitydfrndringen har gett upphov till mnga reaktioner inifrn Syriza, bde frn parlamentsledamter och grsrtter som gtt med fr att de engagerat sig mot utfrsljningen av kranvattnet i Thessaloniki, till exempel. Men det verkar inte spela ngon roll: den dominerande fraktionen av det europeiska kapitalet och dess politiska personal i Eurozonen tnker inte ge upp. De har ett ml: att strka den primitiva ackumulationen. D syftar vi inte bara p den klassiska formen, det vill sga proletariseringen av tidigare sjlvfrsrjande bnder, utan dess nya form: ackumulation genom frntagande. Det vill sga: appropriering av avsiktligt devalverade egendomar som statligt gda fretag och infrastruktur. Efter att ha genomfrt en femrig intern devalvering av grekisk ekonomi och egendom,

De grekiska rddningspaketen var i sjlva verket en massiv rddning av de franska och tyska bankerna,

som betalades av de europeiska proletariaten i Syd.

kps denna upp fr billiga priser och utgr en klla till ackumulation.

Statliga investeringar: Som vi sa tidigare lovade den grekiska regeringen att betala skulden helt och hllet genom att lyckas stadkomma budgetverskott. I detta avseende blir det ett skmt att tala om investeringar eftersom inga medel kommer att finnas tillgngliga. Samma sak gller finansieringen av den sociala ekonomin. EUkommissionen beslutade den 20 mars om ett stdpaket p 2 miljarder euro som ska g till tillvxt och humanitra ml men det humanitra bestr bara i att en liten del kommer att g till att finansiera smfretag som startats av arbetslsa.

Skatter: P reformlistan finns bara vaga fraser om att ta itu med skatteflykt. Ingenting str dr om Syrizas vallfte att hja taket fr skattebefriad inkomst till 12 000 euro/r, att avskaffa den extra fastighetsskatten, skatten p vrmeolja och den speciella skatten som gller enmansfretag.

Lner/arbetsmarknad:

Reformlistan r mycket talande fr den gir som Syriza gjort efter valet vad gller arbetsmarknadspolitik. Frbilligandet av arbetskraften, vilket har pgtt i fem r av hrda sparpaket, kommer att fortg men p ett smart stt. Faktum r att Grekland lovar att stadkomma

EU best practice p hela arbetsmarknadslagstiftningen genom att konsultera sociala partners som ILO, OECD och tillgnglig teknisk assistans.

Som alla vet r EU best practice en term som betyder mer prekarisering, flexibel arbetskraft och normalisering av obetalt arbete i form av praktik och s vidare.

Regeringen lovar ocks att fasa in en ny, smart approach till de kollektivavtal som avskaffades av frra regeringskoalitionen. De planerar ocks att hja minimilnen succesivt p ett stt som inte ventyrar konkurrens och mjligheten att f jobb. Tidpunkten och nivn fr frndringarna i minimilnen kommer att beslutas i samfrstnd med institutionerna och andra sociala partners som ILO. En nytt oberoende rd kommer ocks att konsulteras fr att se huruvida lnefrhjningar r kompatibla med konkurrenskraft.

Ja, den hr texten talar fr sig sjlv. Det hr som lovades fre valet med att kollektivavtalen skulle komma tillbaka var r det? Och den hr smarta approachen r ju en direkt hnsyftning p s kallad flexicurity, ett Orwellianskt begrepp som frsker dlja och mystifiera avregleringen av arbetslagstiftning. En knd strategi som chefer anvnder fr att kunna exploatera arbetarklassen bttre.

Regeringens allra frsta tgrd var att ta itu med den humanitra krisen. Den frsta propositionen r riktad till familjer

som lever i extrem fattigdom och ger dem gratis elektricitet, bostadsbidrag och matkuponger. Extrem fattigdom definieras som en inkomst som r lgre n 4,800 euro om ret fr en familj p fyra personer.

Kostnaden fr de hr tgrderna blev bara 0.2 miljarder euro, inte 1.9 miljarder som Syriza hade lovat fre valet. nd hvdar finansministrarna i Eurogruppen att de hr tgrderna inte r godknda. Trots detta r Syriza fast beslutna att fortstta sitt vlgrenhetsarbete och ger tillbaka till de plundrade offren en hundradel av vad som tillhr dem, fr att citera Engels.

Anstllda i den offentliga sektorn:

Syriza lovade att dra tillbaka uppsgningen av 3500 statsanstllda. Det hr har nu skjutits upp till senare under ret. Dessutom kommer ett antal tgrder som infrdes av hgerregeringen vara kvar och konkurrens mellan arbetstagare p grundval av meritbaserade anstllningsfrfaranden intensifieras.

ATT JAGA TV KANINER OCH INTE FNGA NGON

Man kunde tro att Syrizas verenskommelse med det hatade memorandaavtalet skulle ha gjort dem lika trovrdiga i deras partners gon som avskydda av vljarna.

Istllet har motsatsen hnt tminsone fr tillfllet. ven om de visade sig vara desperat eurocentristiska, ven

Eftersom den grekiska regeringen gjort det explicita valet att inte krva en skuldavskrivning eller ens hota sina partners med en omedelbar Grexit, s var det bara en tidsfrga innan de skulle vika sig fr r utpressning.

18 19

Den politiska situationen i Spanien br-jar nrma sig kokpunkten. Det r valr, men ett valr som skiljer sig dramatiskt frn tidigare. Massiva demonstrationer och universitetsstrejker avlser varan-dra samtidigt som tvpartisystemet med konservativa PP och socialdemokratiska PSOE hller p att rmna. Nya partier bde till vnster (Podemos, Vi kan) och hger (Ciudadanos, Medborgare) vxer kraftigt i opinionsmtningar och hade stora framgngar i regionvalet i Andalusien i slutet av mars. Det senaste valret, 2011, var inte heller likt tidiga-re. Nr den amerikanska bolnekrisens internationella svallvgor ndde Spa-nien hsten 2007 brjade situationen i landet snabbt se hoppls ut. I ett land vars tillvxt i ratal varit beroende av en storskalig lnebaserad fastighetsbubbla blev konsekvenserna enorma. Mass-arbetslshet, hemlshet och omfattande

nedskrningar bredde ut sig samtidigt som storbanker rddades med skatte-pengar av en regering som kallade sig sjlv socialistisk. Torgockupationen vid Puerta del Sol i Madrid 15 maj 2011, som uppmanade till bojkott av valet, fick en enorm genklang. Under etiketten 15M (fr 15 maj, en etikett som kommit att beteckna hela rrelsen) fljdes den av stormten p torgen i stora och sm stder runtom i landet, med slagord som Avg alla och Verklig demokrati nu.

I den stora och mngfacetterade rrelse som vuxit ur detta utmrker sig ntverket PAH, Plataforma de Afecta-dos por la Hipoteca (Plattform fr de pverkade av bolnen), som gjort sig knda fr att framgngsrikt och i stor skala blockera vrkningar och ockupera tomma bostadshus.

Krisen frde snabbt den spanska modellen frn vad vi skulle kunna kalla

en subtil skuldfrvaltning till en mer vldsam, med pantvertaganden och vrkningar, berttar Lotta som r aktiv i PAH i stadsdelen Vallecas i sydstra Madrid. Spanien r det enda landet dr bolnen inte annulleras om din bostad blir vertagen. Det gjorde att folk pver-kades starkare av krisen, familjer som blev vrkta hamnade p gatan samtidigt som de fortfarande var skuldsatta fr livet.

PAH bildades i Barcelona i februari 2009 av aktivister som hade frutsett utvecklingen och tidigare kmpat fr rtten till bostad p olika stt. Parallellt med detta organiserade sig migranter frn Ecuador i Madrid kring samma frgor. Lotta berttar att nr 15M hnde tv r senare sveptes hela bostadsrrel-sen med.

Det flyttade hela bostadsfrgan, frn att vara begrnsad till frgan om

Vi brjade terta de rddade bankernasbyggnader,

byggnad fr byggnad

Den spanska skuldkrisen ledde till massiva protester. En antivrknings rrelse vxte fram, som jobbar med frgor om skuldavskriving och sociala rttigheter. Viktor Mauritz intervjuar Lotta, som r aktiv i Plataforma de Afectados por la Hipoteca (Plattform fr de pverkade av bo lnen) och diskuterar hur skuldkrisen och bostads krisen hnger samman och mjlig heterna till motstnd.

Intervju med Lotta, aktivist i den spanska skuld avskrivnings rrelsenText: Viktor MauritzIllustration: Kao Seth

om de fortstter att ffngt hoppas att kunna reformera den europeiska kapitalismen verkar deras europeiska partners inte lita p dem. Till och med efter deras kapitulation och trots Dr. V:s uttalanden om human socialliberalism, representerar de fortfarande ett hot mot det dominerande EUkapitalet och den hierarkiska EUkonstruktionen. Hotet beror p att Syriza representerar en heterogen politisk rrelse som har mnniskomassor i ryggen med sociala och finansiella krav.

Det hr frklarar varfr den imperialistiska tyska staten och dess media har misshandlat Dr. V till den grad att de anklagar honom fr att hysa antisemitiska sikter och uttrycka sympati fr palestinska sjlvmordsbombare.

Vi har allts att gra med en temporr tolerans. Det r precis p grund av denna temporra tolerans som Syriza ser ut att vara starkare n ngonsin och stds av bde vnstern och hgern. Den viktigaste materiella anledningen r att genomfrandet av de sparkrav som den frra regeringen gick med p har stoppats eller tminstone skjutits upp till juni.

En majoritet av befolkningen hoppas ocks att ven om Syriza kompromissar helt och hllet, kommer sparkraven inte att vara lika hrda som om den frra regeringen hade suttit kvar.

Om ideologi r en materiell kraft, s r det lika viktigt att inse att den folkliga opinionen fortfarande tycker att Syrizas regering verkligen frhandlar fr ett avtal med lngivarna som r bttre fr den grekiska nationen n de frra regeringarna (Nea Dimokratia och PASOK) som mnga mnniskor anser vara marionetter fr tyska intressen. Nationalism r vida spridd bland den grekiska arbetarklassen och nnu mer i resten av samhllet precis som i Tyskland naturligtvis.

Det finns ocks andra skl till att Syriza fortstter att ha starkt std: inte minst de reformer inom utbildningsvsendet som gjorts, samt den softa polisstrategin (fr frsta gngen unde en antiregeringsdemo p senare r kunde anarkisterna ha snder allt inom rckhll under en lng tid utan att polisen ingrep).

Det r knappast troligt, dock, att Syriza kommer att fortstta kunna ta ver grsrotskamper och binda dem

till kontrollstrukturerna. Fr att kunna ta ver kamper mste man tminstone delvis tillfredsstlla deras behov. Som situationisterna brukade sga: est rcupr qui veut bien. Och allt eftersom tiden gr, kommer allt frre grsrotsaktivister vilja knytas an till ett parti som inte nskar (eller inte kan ltsas klara av) att tillfredsstlla deras behov.

Dr. V. och hans kollega Jamie Galbraiths hopp att inom ett r kommer Europas politiska landskap se radikalt annorlunda ut och att detta kommer leda till smskalig keynesianism r fr gonblicket inget annat n nsketnkande.

Vad vrre r: just denna optimistiska futurologi blir en urskt fr att fortstta tillmpa sparpolitiken hr och nu. Det r s den nya teorin om de tv extremerna kommer utspela sig i Grekland: antingen kommer alla europeiska stater att anta benhrda sparkrav under diktat frn den nordeuropeiska euromerkantilistiska dominansen eller s kommer de onda tvillingarna vnsterpopulismen och hgerpopulismen att hota Europas enhet. S: hll kften och spnn fast era skerhetsblten, gott folk, eller s sjunker vi alla ner i barbariet!

Bara en ny, rebellisk, sjlvkritisk proletr rrelse kan lyckas ndra kurs p detta. Inte en vnsterregering som vann p grund av sitt nederlag och som inte kan offra sin praktiska eurocentrism till frmn fr sin teoretiska vnsterkeynesianism.

TPTG March 2015

20 21

lnebaserat boende till universella kamper om mnskliga rttigheter. Det var ocks en viktig vndpunkt fr PAH eftersom det var d man fick kapacitet att stoppa vrkningar utanfr Barcelo-na. Den frsta vrkningen PAH stopp-ade i Madrid var exakt en mnad efter torgockupationen p Puerta del Sol, den 15 juni 2011.

Efter hndelserna kring 15M brja-de terkommande distriktsstorgmten ga rum runtom i Madrid som i sin tur kunde skapa kommissioner fr boende-frgor. Dessa utvecklades till Movimien-to por la Vivienda Digna (Rrelse fr vrdigt boende) som arbetar i nra sam-arbete med de lokala PAH-grupperna. En liknande utveckling skedde runtom i Spanien, parallellt med den protestr-relse som vuxit fram mot regeringens nedskrningar. Idag finns ver 250 lokala PAH-grupper. Deras verksamhet centrerades kring tre grundlggande krav, som ocks framfrdes som lag-frslag i ett medborgarinitiativ. De tre kraven var ett omedelbart stopp av alla vrkningar frn primra bostder, att inteckning av bostaden skulle inneb-ra att bolneskulden stryks, samt Obra Social (Socialt verk).

Obra Social r en ordlek som kom-mer frn Obras Sociales som mnga banker hade. Det var lneavtal som skulle vara lttare att f tillgng till och drfr lmpligare fr personer med lg inkomst, men visade sig vara ett stort bedrgeri. S istllet fr dessa bedrg-liga Obras Sociales freslog PAH en Obra Social de la PAH, vilket innebr en lag som avstter fastigheter som till-hr banker som rddats av statsskulden fr att anvndas i sociala boendepro-jekt. PAH menar att i dessa hus, som redan betalats av medborgarna genom bankrddningarna och statsskulden fr att inte tala om nedskrningarna i vlfrd skulle Obra Social innebra

att hyran aldrig skulle vara hgre n 30 % av inkomsten hos de boende. Om du skulle vara arbetsls och inte ha ngon inkomst skulle det innebra att du skul-le kunna bo dr gratis. Det centrala hr r att frslaget hrrr direkt frn den politiska och ekonomiska situationen i Spanien. Spanien r det land i Europa som har flest tomma hus. I hela Europa finns det ungefr 11 miljoner tomma hus och hlften av dessa ligger i Spanien. Spanien har mer n nog med hus fr att frse alla hemlsa med en bostad, det r skandalst. Frslaget har inget inkomst-tak eftersom det inte behvs, det finns hem t alla.

Lagfrslaget var det medborgariniti-ativ som ftt starkast std i Spaniens his-toria, 1,5 miljoner namnunderskrifter, men det flldes av regeringen.

Beslutet PAH fattade d var att brja frverkliga idn p egen hand. Vi brjade terta de rddade bankernas byggnader, byggnad fr byggnad. Detta Obra Social finns redan, ven om det uppenbarligen behver bli strre efter-som vi gr det ett hus i taget.

Detta beslut, att efter ett misslyck-at frsk att frverkliga sitt krav p juridiska vgar istllet genomfra det genom direkt aktion, fljer ett mnster som ven kan ses i PAH:s vriga verk-samhet.

I PAH r den mest fundamenta-la delen av vr verksamhet kollektiva stormten fr juridisk rdgivning. Det innebr att nr ngon kommer till PAH med sitt bolneavtal eller undrar vad de ska gra om de ftt beslut om vrkning s betjnar vi ingen individuellt. Vi har mrkt att nr vi har stormten s knner sig nykomlingar snabbt sig starkare nr de omedelbart brjar delta tillsammans med personer som deltagit lngre. De brjar inse, ibland redan frsta dagen, att de inte bara har kommit fr att be om

hjlp utan att de ocks kan hjlpa andra. I de hr stormtena gr vi igenom varje persons situa-tion. Efter att alla ftt beskriva sin situation och ftt rd om vad som i vr erfarenhet kan funge-ra fr deras situation vilar alla beslut i slutndan hos personen med bolnet. Eller andra sorters bostadsproblem, det r inte bara personer med bostadsln som fr delta i rrelsen, berttar Lotta.

En fundamental sak r att aktioner fr att stoppa vrkning-ar, civila olydnadsaktioner, alltid

I hela Europa finns det ungefr

11 miljoner tomma hus och hlften av dessa ligger i Spanien.

r den sista utvgen vi har. Vi frsker alltid i frsta hand att frhandla och stta press p andra, mer subtila stt som genom sociala medier. Vi tycker att det r viktigt, framfrallt fr personer som str infr pressen det innebr att kanske st utan bostad inom en vldigt kort tid. Varje vrkningsfrhindrande r pfrestande och kan vara traumatiskt, vi fokuserar p behovet av emotionellt std. Det r bttre att inte ha en aktion fr att stoppa en vrkning om det kan undvikas, om den kan stoppas redan p domstolsniv.

PAH har i dagslget stoppat nrma-re 2000 vrkningar och ftt tusentals skulder avskrivna. I de fall vrkningar i slutndan inte kan frhindras fyller Obra Social en viktig funktion fr rrel-sen, p s stt har ver 2500 personer ftt bostad.

Det betyder att vi har ett annat hem som familjer kan bo i. I PAH Vallecas r vi vldigt fokuserade p Obra Social, vi har nu fyra byggnader som alla tillhr SAREB, sger Lotta.

SAREB, Sociedad de Gestin de Acti-vos procedentes de la Reestructuracin Bancaria (Bolag fr frvaltning av till-gngar hrrrande frn bankomstruk-tureringen) r ett statligt bolag som ftt en central roll i kampen om rtten till bostad i Spanien. Den skapades fr att hantera de nationaliserade banker-nas giftiga tillgngar, det vill sga tillgngar vars marknadsvrde r svrt att avgra och eventuellt r obefintligt eftersom marknaden fr tillgngstypen havererat. Styrningen av SAREB r likt en centralbank tminstone i teorin frn-kopplad politiskt inflytande, men bola-get har i praktiken blivit ett instrument fr statens politiska beslut angende krishanteringen.

SAREB lnar ut pengar till de strsta globala kapitalistiska aktrerna, de stora gamfonderna. De ger bort peng-ar praktiskt taget gratis, med nollrnta och utan kommission, fr kp av deras egna byggnader. Fr ett r sedan gav de till exempel 42 miljoner euro rnte-fritt till Higgs Capital fr kpet av 1600 SAREB-gda giftiga tillgngar i form av lgenheter. De vill dumpa tillgngarna men de skulle aldrig i sina liv kunna frestlla sig att ge dem till personer utan lgenhet, berttar Lotta.

Internationella gamfonder, fond-frvaltare som specialiserar sig p att kpa skulder frn bolag p grnsen till konkurs, har p senare r terigen kat

sin aktivitet i Spanien. De har framf-rallt riktat in sig p att kpa bostder som anvnds, i synnerhet i social hou-sing-program. Detta mjliggrs allts av att staten behver hantera de giftiga tillgngar den infrskaffat fr att rdda de spanska storbankerna, men samtidigt vgar den inte frska slja ngot via marknadens vanliga kanaler eftersom det riskerar att undergrva det uppblsta vrde frn dessa giftiga tillgngar som bankerna fortfarande r beroende av. Staten, genom SAREB, blir drmed hn-visad till att rea ut tillgngar till utsedda investerare och till och med underltta finansieringen av kpen. P s stt har

hanteringen av bolnekrisen och prio-riteringen av bankernas intressen ver folkets intressen inte bara skapat pro-blem fr de som inte kunnat betala sina ln, utan ocks medfrt privatiseringar av de bostder som varit till fr dem som inte ens haft tillgng till husln.

Lotta berttar att dessa frgor har hamnat alltmer i fokus fr PAH Vallecas.

Problemet r att nr gamfonder-na kpt ett sdant hus hjer de hyran. Mnga av dem lurar mnniskor att skriva p nya sorters kontrakt som innehller en liten klausul som sger att det kommer att upphra att glla efter en viss tid. Mnga mnniskor som skrivit p den sortens kontrakt har blivit tillsagda att de mste gra det eftersom fastigheten har en ny gare. De blir sedan hemlsa efter ett par r eftersom de p stt och vis skrivit p beslut om sin egen vrkning.

Lotta menar att fr PAH s handlar kampen idag om att utmana hela syste-met med skulder som politiskt makt-medel.

Nr det kommer nya mnniskor med hyresrelaterade problem till vra stormten och de frgar om det r okej att de kommer, eftersom de inte har ngot boln och vr grupp kallas pverkade av bolnen, svarar vi alltid att bolnebubblan har pverkat oss alla. Frgan om privata boln r inneboende i frgan om statsskulderna. Spanien r ett slende exempel men det r samma sak globalt. Den frmsta anledningen till bankrddningarna var att lappa ihop banker som hamnat p grnsen till bankrutt p grund av fastighetsaffrer.

ven om du inte har ngot boln r du pverkad av bolnen. Jag anser att vi som rrelse utmanar hela det hr strre sammanhanget. Det r ett utmanande utifrn uppfattningen att det finns ett grundlggande dilemma i 1978 rs kon-stitution mellan rtten till drglig bostad och rtten till obegrnsad privategen-dom. Obra Social ppekar att det finns ett problem med formen av gande som rder i detta samhlle och att det mste frndras.

Konflikten mellan dessa till synes lika rttigheter innebr att kampen kan fras parallellt p ett juridiskt plan och genom direkt aktion, sger Lotta.

Om du tror att rttigheter r ngot statiskt som r givet ovanifrn skom-mer du aldrig att frska frndra dem, vilket r vad PAH gr. Vi kritiserar en situation dr faktiska rttigheter saknas, och nr de inte garanteras kan vi stta igng och praktisera dem direkt. Nr medborgarinitiativet inte gick igenom gick PAH vidare och brjade att med civil olydnad praktisera rttigheterna som tillhr alla.

I frlngningen gller kampen sjl-va premisserna fr dagens samhlle och mjligheterna att frndra det i grunden. Lotta r hoppfull om att PAH kan visa p mjligheten till gemensamt motstnd ven mot s individualisera-de problem som bolneskulder, fr ett samhlle dr mnniskor har en radikalt demokratisk mjlighet att besluta om saker som rr deras egna liv. Skuld-frvaltning r en grundlggande form av social kontroll i dagens nyliberala kapitalism. PAH verkar ha lyckats hitta en formel fr kollektivt handlande som baseras p att ifrgastta och frstra den skam och rdsla som skapas av den rdande berttelsen om skuldsttning som ngot individuellt.

Lotta menar att fr PAH s

handlar det idag om att utmana hela systemet med skulder som politiskt maktmedel.

22 23

Etablerad media varnar fr att bostads bubblan kan komma att spricka. Det talas om medelklassens kris, den extremt hga skuldsttningen i de svenska hushllen. Samtidigt r hyres rtten hotad. Miljonprogrammens upprustning har lett till att hyrorna hjs kraftigt och i dessa hyreshjningars spr har aktivistgrupper och rrelser vxt fram.

Brand trffade bostadsforskaren Sara Westin, som introducerat begreppet reno vrkningar i Sverige. Begreppet innebr att fastighets garen renoverar och p s vis hjs hyrorna vldigt mycket och folk mste flytta. Renoveringar r en strategi fr fastighets gare att hja hyran och p s vis f ut mer vinst.

r renovrkningar ngot nytt?

Renovrkningar r ingen ny tendens. Det har helt klart funnits tidigare att man som fastighetsgare velat gra sig av med onskade hyresgster. D har det varit en strategi fr dem att pst att upprustning mste ske och d mste vissa flytta. P en hgre niv, nr det gller upprustning eller omdaning av hela stadsdelar, kan man tala om gentrifiering. Begreppet fddes i 1960talets London, men som forskaren Eric Clark har ptalat skrev redan

Friedrich Engels indirekt om detta p 1800talet nr han beskrev bostadssituationen i Manchester. Markvrdet i centrum hjdes vilket ledde till att arbetarklassbostder jmnades med marken. Renovrkning och gentrifiering r allts en fljd av ett kapitalistiskt system, de fattigaste har alltid ftt flytta ut i periferin, och vrre hade det varit utan ngra regleringar alls. Fr det r ingen naturlag, det beror p vilken politik man fr.

Det vi ser nu handlar om att stadsdelar ska rustas upp, och det r frmst miljonprogrammen. Ingen laglig begrnsning finns fr hur mycket hyran kan hjas, folk tvingas flytta. Det r en process av gentrifiering genom omflyttningar.

Lagen om hur allmnnyttiga bolag ska agera kom att ndras 1 januari 2011. Den lagndringen innebar att affrsmssiga principer fr frsta gngen anvndes i svensk lagtext. Vad har denna lagndring inneburit?

Detta har fastighetsgarna tolkat till sin frdel, att de kan och br maximera vinst. Det r enskilda fastighetsgare som beslutar om renoveringar. Men de stdjer sig p en juridik som r formad av politiker och dr har en frndring skett i det svenska ideologiska

klimatet de senaste tjugofem ren. ven om det str kvar att de ska flja allmnnyttiga principer r lagen vldigt fri att tolka fr fastighetsgarna.

F fall vinns av hyresgsterna i juridiska strider om hyreshjningarna i hyresnmnden, varfr r det s?

Det beror p ett tolkningsfretrde fr ekonomiska lsningar. Den som r fastighetsgare har en titel, till skillnad frn en anonym hyresgst. r man fastighetsgare r och betraktas man som expert p sin egen fastighet, men man glmmer att hyresgsten r expert p sitt hem, som r en del av denna fastighet. Den ekonomiska rationaliteten verkar ha slukat allt annat. Standardhjande tgrder r det enda som kan hja hyran, till skillnad frn underhll. Hyresgsterna r ocks de som tvingas betala fr politiska ml som energieffektiviserade bostder. Frhllandet mellan hyresgst och fastighetsgare innebr en ojmlikhet och maktskillnad. Det finns ett tydligt mnster av att det r de mest ekonomiskt utsatta som mste flytta. Drfr finns det efterlysningar av socialt ansvar hos kommunerna. Att tvingas flytta, inte bara en gng utan kanske flera, har en social och knslomssig effekt p mnniskor. ldre mnniskor kan till och med riskera att d

Onskade hyresgster

Intervju med Sara WestinText: Linn SprossIllustration: Channa Hansn

p grund av ptvingade flyttningar. P ett samhlleligt plan tenderar det ven att ka en polarisering i samhllet.

Det verkar som att det finns en idealbild om den blandade staden, dr omrden ska best av svl hyresrtter, bostadrtter och butiker, att bostder i olika prisniver ska finnas i samma stadsdel. Hur kan denna idealbild som finns i en rad kommuners versiktsplaner samexistera med det som i praktiken hnder?

Det ligger i politikens natur att det alltid finns ett glapp mellan praktik och retorik. Men den kade segregationen r hgst relevant att ppeka, det borde leda till att man vill dra i bromsen. Men hur man hanterar detta skiljer sig mycket t frn kommun till kommun. Varje kommunalt bolag har gardirektiv frn kommunen, dr man kan styra mer n vad man verkar gra. Att politiker sger att de inte kan gra ngonting har med deras ideologiska bild att gra, att rttfrdiga det som hnder. Det r fr att man har en tro p att marknaden kan ordna bostadssituationen.

Bostadsmarkanden prglas av en hg privat skuldsttning fr att bo i bostadsrtter, samtidigt som det blir

allt dyrare att bo i hyresrtter. Hur ser frhllandet mellan bostadsrtt och hyresrtt ut?

I fallet med hyreshjningar i Grnby (Uppsala) och Husby (Stockholm) verkar det som att de som hade rd att kpa bostadsrtter flyttade frst. Om man inte bygger hyresrtter och det r s svrt att f kontrakt kan man tvingas in i en situation dr man mste kpa en bostad. Det r alltid en risk att lna pengar. En annan tendens r en ny lag som har slppt andrahandsuthyrningen fri. Det r svrt att f ett frstahandskontrakt och att det inte finns ngon reglerad andrahandsuthyrning skapar en oskerhet i mnniskors liv. Den som inte har ngonting fr betala dubbelt s mycket.

Det finns runt om i landet kamper mot hyreshjningarna och renovrkningar samt internationella rrelser som den spanska antivrkningsrrelsen (Som Brand skriver om i detta nummer). Kommer vi att f se en liknande antivrkningsrrelse som i Spanien?

Jag hoppas att vi kommer se fortsatt motstnd och organisering, men hoppas ocks att vi inte kommer hamna i Spaniens situation, som r mer allvarlig n den svenska. Sverige har

inte heller samma traditon av aktioner och aktivism. Mnga lider i tysthet. Det r vldigt positivt att se den organisering som faktiskt sker. Kamper som de kring Pennygngen i Gteborg, Husby i Stockholm och Grnby i Uppsala och organisationer som Allt t Alla r rrelser som r bra p att samarbeta och utbyta erfarenheter med varandra. Det kommer bli mer av liknande protester och jag hoppas att de sprider sig. Kanske kommer vi hamna i en liknande situation som Spaniens, dr folk verkligen tar saken i egna hnder. Det finns dock en illusion om att behovet av att bo ska kunna tillgodoses. Mnga tror nd att man har ngot slags skydd, men det har visat sig fr fler och fler att det inte finns ngon lag fr hur mycket man kan hja hyran, teoretiskt sett kan det bli med hundra procent. Sverige har en skev sjlvbild. Det har skett en djupgende frndring i samhllet som den svenska sjlvbilden inte har hngt med p. Men samtidigt vcks en medvetenhet om problemen och fler rster hjs och protesterar, eftersom bostaden r s allmngiltig fr mnniskor. Alla behver ngonstans att bo, det r grundlggande i en mnniskas liv.

24 25

Kan du bertta lite om historien kring Strike debt och Debt collective? Hur startade det hela och hur har rrelsen utvecklats?

Strike debt r sprunget ur ett par olika projekt och kampanjer knutna till Occupy Wall Street. Ett av dessa var The Occupy Student Debt Campaign (OSDC), som var ett frsk att organisera en studentskuldsstrejk med en miljon deltagare. Jag var personligen inte aktiv i den organiseringen, men tanken var att ha en namninsamling, och i samma stund som den ndde en miljon underskrifter, s skulle alla samtidigt g ut i strejk och sluta betala sina skulder.

Det slutade med att de fick ihop runt tiotusen underskrifter och strejkplanerna lades p is. Men de fick en hel del viktiga och anvndbara kunskaper av projektet. Till att brja med framgick det tydligt i alla samtal som frdes under kampanjen hur mycket skuld r frknippat med skam. Det i sin tur hindrar folk frn att identifiera sig sjlva som skuldsatta. Den offentliga skammen och moraliserandet kring skuld r helt enkelt fr stark. Jag bevittnade sjlv den skammen med egna gon. En av de personer som jag berttade om kampanjen fr beslutade sig fr att skriva p namnin

Skuldsatt frn vaggan till graven

intervju med Strike debt

Vi vgrar betala er kris r ett slagord som ljudit runt om i vrlden under den senaste ekonomiska krisen. Strike debt har gtt frn slagord till handling. De uppstod i maj 2012 ur Occupyrrelsen som ett frsk att organisera motstnd mot det globala skuldsystemet. De ville organisera skuldsatta och sluta se skuld som ett privat problem, utan i stllet som en kollektivt ofrihet och en exploateringsapparat. B frn Strike debt svarade p Brands frgor om rrelsens uppkomst, metoder och varfr skuld r en av de viktigaste konfliktlinjerna i vr tid.

Text: Johan Hellis Timmsversttning: Johan Hellis Timms och Tove LarsmoIllustration: Kao Seth

samlingen frst efter flera dagars velande fram och tillbaka, och jag sg hur hans hnder bokstavligt talat skakade nr han vl skrev p.

Den andra vldigt viktiga lrdom som kom ur projektet r att det redan finns miljontals mnniskor som gtt i personlig konkurs. Men de lider i tysthet eftersom de ser p sina ln som ett personligt ansvar och en personlig skuld, inte som ett systemfel. Vad som i frsta hand behvs r inte att enskilda mnniskor slutar betala sin ln, utan att skuldsatta hittar varandra och organiserar sig. Det r den strsta och viktigaste insikten som kom ur OSDC.

En annan kampanj som var vldigt viktigt fr Strike debts framvxt var den serie av samtal som hlls i olika parker p Manhattan under maj 2012, det frsta, p 1 maj. Det var lst strukturerade samtalscirklar med vldigt blandade deltagare. Akademiker, aktivister och folk som bara rkade g frbi diskuterade en mngd olika frgor. Men en frga som terkom gng p gng var just skuld.

Mnga av oss hade tidigt mrkt att skuld var en av de viktigaste frgorna som lockade mnniskor till Occupy. Hur skuldsttning formar hela deras liv genom att tvinga dem att jobba med saker de verkligen inte vill, hindra dem frn att flytta vart de vill och allmnt hindra dem frn att leva de liv de vill. Det brjade bli klart fr dem att ln inte var den mjligheten att ta sig framt i livet som myten gr gllande, utan att skuld r en rent disciplinerande kraft, ett stt att hll dem fastkedjade i kapitalets flde.

Dessa samtalscirklar blev till Debtors Assemblies, ett projekt att f folk att samlas i samtalscirklar och prata om sina skulder, hur stora de

r och varfr de blivit skuldsatta frn frsta brjan. Det var en praktik som verkligen hjlpte mnniskor att komma ver knslan av skam kring sina skulder och f dem att sluta se det som en personlig angelgenhet och ett individuellt ansvar. Folk som ingick i dessa samtalscirklar brjade se varandra som delar av en gemensam klass. ven fast deras skulder, och anledningen till att de var skuldsatta, skilde sig t hade de ett gemensamt klassintresse. terigen blev det klart att vad som behvde gras var att organisera oss.

S vi startade ngra olika projekt fr att hjlpa folk att organisera sig kring skuld. En av de frsta sakerna vi gjorde var att sammanstlla Debt Resisters Manual som r en publikation med vldigt praktiska tips fr att undvika och kmpa emot skulder, samt allmn information om vad skuld r och var det kommer ifrn. Det nsta stora projektet vi drog igng var The Rolling Jubilee, dr vi helt enkelt kpte upp skulder som sldes till skuldindrivare och inkassofretag och bara strk dem. Sg till att de upphrde finnas. Tanken med projektet var att pvisa hur de skulder som verkligen r kvvande brdor fr enskilda individer, skulder som skuldindrivare gick s lngt att hota med vld fr att driva in, sldes fr en spottstyver. Lngivarna frlorade i vissa fall s mycket som 90% av ursprungssumman av lnet p att slja dem. Med andra ord var lngivarna helt med p att skriva av skulder, det r en delkostnad i deras affrsverksamhet, de var bara inte villiga att avskriva skulderna till lntagarna. Eftersom det skulle underminera de moraliserande normer som tvingar mnniskor att betala tillbaka sina skulder. Vi hoppas den hr kunskapen leder till att skuldsatta fr lite mer av vad

vi kallar moral ammunition att ta till nr skuldindrivarna ringer och krver tillbaka lnen. Att de helt enkelt ber dem dra t helvete.

Nu har vi kommit till en punkt dr vi frsker bygga upp organisationen Debt collective och genom den terigen organisera en skuldstrejk. Vi brjar med att organisera fre detta studenter med ln frn Corinthian Colleges, den nst strsta collegekoncernen i USA. De r en synnerligen dlig aktr som har blst studenter till hger och vnster och det pgr ett flertal stmningsrenden mot dem, dr olika stater har stmt dem. Vi ser dem som ett av de tydligaste exemplen p hur farligt det r att ha ett system dr folk tvingas ta ln fr att finansiera sina mest grundlggande behov.

Vrt ml r att f skuldstrejkens mjligheter bevisad i och med den vi organiserar mot Corinthian. Vi ser skuldstrejk som ett stt att vnda upp och ner p relationen lngivarelntagare, att skapa en ny sorts makt. Vi ser det inte som vr uppgift att bertta vilka krav lntagarna ska stlla det r deras skulder och de vet bst vilka krav som ska stllas.

Vrt ml r att visa vilken makt skuldsatta har nr de gr ihop och organiserar sig. Personligen hoppas jag p att det hr r ett steg p vgen till att f folk att helt tnka om kring hur vi skapar och srjer fr varandras gemensamma behov. Men jag tror att det r en lng vg kvar innan vi nr dit.

Vilka r era metoder? Hur jobbar ni och organiserar kring skuld?

En sak som r vldigt viktigt att inse nr en organiserar kring skuld r att det inte finns en fysisk, geografisk plats

26 27

dr organiseringen kan utg ifrn, det finns inget fabriksgolv. S man mste hitta varandra via andra vgar, anvnda andra metoder n vid traditionell politisk organisering. Till exempel var The Rolling Jubilee det som gjorde att vi kom i kontakt med folk frn Corithian Colleges. Det fanns redan en grupp studenter som organiserade sig i sdra Kalifornien. De var upprrda och kmpade mot Corinthias oschysta metoder.

Vrt huvudml just nu r att stta dessa personer i kontakt med andra med liknande erfarenheter av Corinthias, s de kan organisera sig tillsammans. Just nu hller vi p och ringer upp hundratals mnniskor som sagt att de vill vara med i en skuldstrejk. Vi pratar med dem om deras situation, stmmer av hur vi kan kan hjlpa dem i deras situation, och sklart, stter dem i kontakt med andra i samma situation. Min frhoppning r att det under de nrmsta ren kommer att dyka upp en mngd av aktioner frn sm grupper av Corinthias studenter som kommit i kontakt med varandra via den hr skuldstrejken. Och att de i sin tur inspirerar folk med skulder frn andra institutioner att gra samma sak, nmligen organisera sig.

Varfr har ni just valt skuld som er huvudfrga? Varfr r just skuldkamp s viktigt?

Fr oss r det uppenbart att uppdelningen mellan lntagare och lngivare har kristalliserats, som Marx uttryckte saken. Med andra ord r lntagarna numera en egen klass. De har bara inte brjat agera som en klass n, fr att de som jag redan varit inne p har splittrats p grund av skamknslor och fysiska avstnd.

Skuldekonomin har ven format vr relation till staten. I USA r organiseras ju de flesta vlfrdsinrttningarna, s som sjukvrd och hgre utbildning, privat och ses ocks som en privat angelgenhet. Vilket gr att mnga mste finansiera sin grundlggande vlfrd med ln. S en stor del av den amerikanska befolkningen r skuldsatta bokstavligt talat hela sitt vuxna liv, frn att de slutar college till att dr. Och nu har en av New Yorks borgmstarkandidater freslagit att staden ska erbjuda ln fr att folk ska ha rd med frskola, vilket kommer gra att vissa kommer vara skuldsatta hela sina liv, frn vag

gan till graven.Men vi sger inte att universal

lsningen ndvndigtvis r att staten tar ver driften av dessa institutioner. Ngra av oss argumenterar fr att ett avgiftsfritt, statligt finansierat universitet r ett steg i rtt riktning. Men det r helt klart inte nog. Vi mste tnka om fullstndigt kring vad att erbjuda utbildning betyder. Samtidigt som vi inte vill faststlla vad svaren p dessa frgor r, s tror vi inte att frgorna kan vara korrekt eller relevant stllda s lnge folk tror att de skulder de drar p sig und