Upload
stolofalex
View
447
Download
2
Embed Size (px)
Citation preview
Buddhismens utbredning
Theravada-buddhism
även kallad Hinayana-buddhism
Thailand
Burma
Kambodja
Laos
Sri Lanka
”Den lilla vagnen”
Mahayana-buddhism
Bhutan
Japan
Kina
Korea
Mongoliet
Taiwan
Tibet
”Den stora vagnen”
Övergripande jämförelse med hinduism
Grundare - Buddha
Den indiske prinsen Siddharta Gautama (500 f.v.t.) grundade buddhismen. Hinduismen skiljer sig därför från Buddhismen eftersom de inte har någon tydlig grundare.
Ingen Gud har skapat världen
Hinduismen menar att världen skapats av Purusha (vilken kan likställas med Brahman). Buddha förkastade detta och menade att det inte finns något gudomligt som skapat världen.
Vägen till befrielse (nirvana – ”utslocknande”)
Buddhismen bygger inte sin lära på tron att en gud eller flera gudar styr över världen vilket hinduismen gör. Buddha menade istället att människorna själva kan anstränga sig för att slippa att återfödas (nirvana). Det krävs inga gudar för att uppnå detta. Dock tar Buddha inte avstånd från att gudar finns. Men Buddha trodde inte på jord, underjord och himmel som hinduismen gör. Gudarna är underställda människorna inom buddhismen.
Tidsuppfattning
Cyklisk (cirkulär) tidsuppfattning
Tiden har ingen början och inget slut. Det finns ett kretslopp där människor
ständigt återföds (samsara) och målet är att uppnå nirvana vilket innebär att
man slutar att återfödas.
Hinduismen har också en cirkulär tidsuppfattning.
Judendom, kristendom och islam har en linjär tidsuppfattning.
Bakgrund (ursprung)
I norra Indien, i staden Lumbini, föds ca 500 f.v.t. en prins som fick namnet
Siddharta Gautama.
Siddharta uppfostras enligt hinduismens tro och lära.
Genom meditation fann han sanningen om livet och döden.
När han funnit sanningen om tillvaron blev han Buddha – den upplyste.
Därefter undervisade han andra om den insikt han uppnått.
Efter att Buddha avlidit samlade 50 stycken munkar hans lära. Läran skrevs
sedan ned och kallas för tipitaka (”de tre korgarna”).
Därefter börjar de sprida Buddhas och den nya religionen Buddhismens
lära och filosofi.
Buddhismen uppstår alltså ur hinduismen, efter hand blir det en helt egen
religion.
Siddhartas väg till upplysning
Först levde Siddharta i lyx eftersom han var en rik prins. Men trots alla njutningar så kände sig inte Buddha lycklig.
Siddharta lämnade sin familj och började leva som en hinduistisk asket. Han plågade sin kropp genom att bara leva på ett riskorn om dagen.
Detta ledde dock inte Siddharta till sanningen om livet och döden.
Nu valde Siddharta en medelväg, han skulle varken leva i lyx men inte heller plåga sig själv och sin kropp som asket.
Efter att ha suttit under ett träd i staden Bodh Gaya upplevde han det stora ljuset och fann sanningen om tillvaron.
Namnet Buddha betyder den upplyste.
Urkunder
Tipitaka (ca 300 f.v.t.)
Består av tre delar (”tre korgar”):
• Vinaya = regler för hur munkarna ska leva
• Sutta = Berättelser om Buddhas liv och lära
• Abhidhamma = Olika tolkningar av Buddhas tankar.
Buddha grundade klostren och efter hans död samlades 50 stycken munkar
ihop hans lära vilken sedan skrevs ned och döptes till tipitaka. Till en början
gällde reglerna bara munkar, idag följer även buddhistiska nunnor läran.
Centrala tankegångar
Dharma Begreppet dharma inom buddhismen kan betyda två saker:
1. Den buddhistiska läran - Den lära som Buddha undervisade om kallas övergripande för läran om dharma.
2. Allting består av opersonliga själar som kallas för dharmas. Inom hinduismen
menar man att det är en personlig själ som återföds i en ny kropp. Inom
buddhismen menar man att det är en opersonlig själ som återföds i en ny
kropp.
Både hinduismen och buddhismen är dock överens om att själens gärningar i
tidigare liv (karma) förflyttas över till den nya kropp som själen återföds i.
Centrala tankegångar
Inom hinduismen är atman (själen) personlig.
Inom buddhismen är den opersonlig. Den personliga själen kallas anatman.
Hinduister strävar efter att den personliga själen ska förenas med brahman.
Men buddhister menar att den opersonliga själen (anatman) ska sluta att
existera, d.v.s. sluta upp att återfödas.
Enligt det traditionella buddhistiska synsättet är det alltså inte vi själva som
individuella själar som återföds i en ny kropp. Istället är det en ny individ
som återföds i nästa liv, men individen tar med sig den karma som den
föregående individen samlat på sig under föregående liv.
Dock har många buddhister ändå en uppfattning om att det är någon
form av personlig själ som återföds – åtminstone är det tanken i mer folklig
tro.
Centrala tankegångar
Samsara
Precis som hinduismen menar buddhister att människans själ hela tiden
återföds. Kretsloppet kallas även här för samsara.
Nirvana
Precis som hinduismen menar buddhister att människans mål är att sluta
återfödas. Att nå målet att sluta återfödas kallas inom buddhismen för nirvana
och kan översättas med det slutgiltiga ”utslocknandet”.
Karma
Precis som hinduismen är läran om karma central. Goda gärningar leder till
god karma, och mindre goda gärningar leder till dålig karma.
Centrala tankegångar
De fyra ädla sanningarna
För att nå nirvana ska en buddhist göra följande:
1. Dukha – erkänna att det finns ett lidande.
2. Få insikt om att begären är orsaken till lidandet. Att vi människor har ett
behov av att sträva efter tillfredställelse.
3. Uppnå insikt om att lidandet kan ta slut och att människan kan motstå
begären.
4. Det finns ett slut på lidandet – och den uppnås genom att följa den
åttafaldiga vägen (se nästa flik).
Den åttafaldiga vägen
1. Rätt kunskap - att förstå de fyra ädla sanningarna.
2. Rätt syfte – att göra sig fri från begär och onda tankar.
3. Rätt tal – inte ljuga, skvallra, kränka eller förtala.
4. Rätt handlande – Inte döda, inte stjäla, inte ljuga, inte använda droger.
5. Rätt levnadssätt – Välja ett yrke som inte skadar andra. T.ex. inte jobba med
vapenhandel, drogförsäljning eller som slaktare.
6. Rätt strävan – att ständigt sträva efter att vara en god människa och bekämpa onda krafter.
7. Rätt vaksamhet – att ha kontroll över sin kropp, känslor och tankar.
8. Rätt meditation – Genom meditation kan människan nå det slutgiltiga
utslocknandet, befrielse från att återfödas.
Siddharta- en av flera buddhor
Det är ytterst svårt och ovanligt att bli en Buddha.
Buddhismen tror på flera olika tidsåldrar, ungefär som hinduismen gör. D.v.s.
att världen går under och sedan uppstår den igen, en ny
tidsålder/tidsdimension uppstår.
I tidigare tidsåldrar har det funnits en Buddha per tidsålder. Siddharta Gautama är vår tids Buddha.
Enligt buddhistisk tro kommer alltså en ny Buddha att uppenbara sig. Det
kommer att ske om 10-20.000 år och den som då kommer att bli Buddha
går under namnet Maitreya.
Buddhistiska riktningar
Theravada
Hinayana (den lilla vagnen)
Arhat
Inom Theravada är man högst
stående om man är en arhat. Då
är man en munk som anses ha
uppnått nirvana. En arhat är dock
ingen Buddha eftersom en arhat
lever i ensamhet och inte strävar
efter att hjälpa andra att uppnå
nirvana.
Mahayana
Mahayana (den stora vagnen)
Bhodisattva
Inom Mahayana är man högst
stående om man är en
bhodisattva. Dessa har haft
möjlighet att uppnå nirvana men
har valt att avstå för att istället
hjälpa andra att finna vägen mot
nirvana. Men de är inte Buddha,
just eftersom de har valt att inte
uppgå i nirvana.
Heliga handlingar och platser
Lumbini – Den indiska stad som Siddharta föddes i och är därför en stad som många buddhister vallfärdar till.
Bodh Gaya – Den stad där Siddharta blev upplyst då han satt och mediterade under ett träd dit många buddhister också brukar vallfärda.
Gå i kloster.
Leva som munk eller nunna
Meditera.
Att tala om något som heligt är inte lika framträdande inom buddhismen som det är inom hinduismen och de tre abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam).
Håller du med? Resonera om varför det kan vara på detta sätt utifrån den kunskap du tillägnat dig om buddhismen.
Mer om Buddhas lära
Buddha förkastade kastsystemet.
Buddha förkastade tron på gudar som väg för att sluta återfödas.
Därför förkastade han också böner till gudarna och att offra till gudarna
som metod för att sluta återfödas.
Mer Om Buddha
Buddha lämnade många frågor obesvarade. Han vägrade att svara på
frågor som t.ex.:
”är världen evig?”
”existerar Buddha på något sätt efter nirvana?”
”är universum begränsat?”
För Buddha var detta frågor som inte kunde besvaras.
Buddhism – En filosofi, livsåskådning eller religion?
Utifrån den kunskap du tillägnat dig om buddhism.
Resonera om huruvida buddhism är en filosofi,
livsåskådning eller en religion, eller om det kanske är så
att den kan anses vara alla tre?
Centrala tankegångar (överkurs för den som är
intresserad)
Theravada-skolan (hinayana) menade att självet (själen, atman)
egentligen inte existerade.
Mahayana-skolan tog det ett steg längre och menade att varken
människans kropp eller själ existerar, och inte heller de materiella tingen
existerade. Ingenting är egentligen verkligt utan allt är en typ av illusion
(maya).
Mahayana-skolan: Allt, varelser som ting, är tomma och icke-existerande
vilket ska förstås som att det visst finns någonting men det är dock samtidigt
icke-existerande. Alla världsliga ting, varelser som saker, oavsett vilket namn
de tillskrivs så korresponderar de inte till något som är av ett tillstånd av
egentlig realitet. Egentligen är allting opersonliga energiimpulser, s.k.
dharmas som cirkulerar runt.