Budgetunderlag 2013–2015 - Karolinska Institutet · Budgetunderlag 2013-2015 4.2 Möjligheter att nå fastställda uppdrag Vid beräkning av takbeloppen för åren 2013-2015 har

Budgetunderlag 2013–2015

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

OMSLAGSBILDEN

Doktorander studerar cancercellerIryna Kolosenko och Per Johnsson är doktorander vid institutionen för onkologi-patologi där de ingår i professor och prefekt Dan Grandérs forskargrupp inom experimentell cancerforskning. Forskarna strävar bland annat efter att bättre förstå hur cancerläkemedel fungerar på molekylär nivå och varför vissa cancertumörer är okänsliga för läkemedlen. Med ökad kunskap skulle fler patienter kunna få en mer adekvat behandling och slippa onödiga biverkningar.

Foto: Camilla Svensk

Beslut Dnr: 331/2012-1002012-02-20 Sid: 1 / 15 +3 bilagor

Postadress Besöksadress Telefon E-Post 171 77 Stockholm Nobels väg 5

Solna 08 52480000, vx 08 52486693, dir

[email protected] Webb

Fax 08 318406

ki.se

Org. nummer 202100 2973

Konsistoriet

Regeringen (Utbildningsdepartementet)

Budgetunderlag för år 2013-2015

Karolinska Institutet (KI) avlämnar härmed budgetunderlag för år 2013-2015 i en-lighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt regeringsbeslut 2011-12-08 (U2011/6860/UH). ________________ Beslut i detta ärende har fattats av KIs konsistorium, varvid följande ledamöter har deltagit: Susanne Eberstein (ordförande), Harriet Wallberg-Henriksson (rektor), An-nika Andersson, Dan Andersson, Elias Arnér, Tobias Brosjö, Eva Fernvall, Felicia Fixell, Eskil Franck, Hans-Gustaf Ljunggren, Torbjörn Rosdahl och Marie Wahren-Herlenius. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit universitetsdirektör Bengt Norr-ving, bitr. universitetsdirektör Marie Tell, ekonomdirektör Ingrid Palmér samt bitr. ekonomidirektör Nils-Fredrik Ankarcrona (föredragande). Harriet Wallberg-Henriksson Nils-Fredrik Ankarcrona Sändlista (antal pappersex + en pdf-fil) Utbildningsdepartementet (10) Arbetsgivarverket (1) Ekonomistyrningsverket (3) Finansdepartementet (3) Högskoleverket (1) Riksdagens utredningstjänst (3) Riksrevisionen (3) Statskontoret (1)

Beslut Dnr: 331/2012-1002012-02-20 Sid: 2 / 15 +3 bilagor

Postadress Besöksadress Telefon E-Post 171 77 Stockholm Nobels väg 5

Solna 08 52480000, vx 08 52486693, dir

[email protected] Webb

Fax 08 318406

ki.se

Org. nummer 202100 2973

Budgetunderlag för perioden 2013-2015

1. Inledning Karolinska Institutet (KI) är det näst största universitetet i Sverige sett till total eko-nomisk omslutning och det största ifråga om forskning och forskarutbildning (2010). Över 40 procent av den medicinska forskningen vid de svenska universiteten bedrivs vid KI, som därmed har en viktig roll för samhällsutvecklingen. Utbildning och forskning är till sin karaktär internationell och cirka 60 procent av alla publikationer vid KI är författade i samarbete med forskare från andra länder. KI har med sin plats i den expansiva Stockholmsregionen goda förutsättningar att vara bland de ledande universiteten i världen. Den globala konkurrensen ställer öka-de krav på framgångsrik grundforskning som också på ett effektivt sätt kan leda till att forskningsresultat överförs till praktisk användning såväl direkt i hälso- och sjuk-vården som i den biomedicinska industrin. Universitetssjukhusen har en nyckelroll för den medicinska utbildningen och forskningen samt för innovationer inom den biomedicinska sfären. I ett nordiskt perspektiv har KI kommit långt i utvecklingen av sitt innovationssy-stem inom livsvetenskaper. Utmaningen ligger i att skapa ett långsiktigt, uthålligt system som genom egna intäkter kan finansiera utvecklingen av nya innovationer som kan föras ut till marknaden. 2. Uppdrag och vision Uppdrag Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Vision Karolinska Institutet ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicins-ka området.

Karolinska Institutet

3 / 15 Budgetunderlag 2013-2015

3. Framtiden och dess utmaningar KI lämnade vid årsskiftet in en rapport till regeringen innehållande en analys av hur förändringar i omvärlden påverkar förutsättningarna för forskning, utbildning och innovationer vid KI. Den utgör ett underlag för den kommande forsknings- och innovationspropositionen, men också ett underlag för KIs kommande arbete med strategier för framtiden. KI ser framför sig stora möjligheter, men också stora utmaningar inom forskning, utbildning och innovationer. KI ser med oro hur Sveriges hittills framskjutna posi-tion inom folkhälsoområdet och medicinsk forskning är hotad. AstraZenecas beslut om att lägga ner sin forskning i Södertälje är ett tydligt bevis på detta. För att fortsatt garantera högsta kvalitet på forskning och utbildning, och i förlängningen den bästa sjukvården, krävs en kraftsamling från alla parter och styrning från statsmakternas sida. KI med sin utbildning, forskning och innovationsprocess har möjlighet att vara en stark motor inom området. KI är berett att ta ett ansvar i denna fråga såväl regi-onalt som nationellt. Mot den bakgrunden presenterar KI nedan förslag till prioriteringar och anslagsför-stärkningar för perioden 2013-2015 under avsnitten 4 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 5 Forskning och utbildning på forskarnivå samt i bilagor. 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1 Strategi En sedan tidigare fastslagen vision är att KI ska vara ett av världens ledande univer-sitet inom det medicinska området. Denna vision ställer stora krav på den utbild-ningsverksamhet som bedrivs på KI. Utbildningsutbudet på KI består till närmare 90 procent av programutbildningar, varav huvuddelen leder till en yrkesexamen. De fristående kurserna är, förutom några nybörjarkurser, framför allt inriktade på vida-reutbildning för personer med en examen inom hälso- och sjukvård. Arbetet med att se över och koncentrera KIs utbildningsutbud fortsätter – detta i syf-te att öka den andel av utbildningen som ges på avancerad nivå samt att ytterligare förstärka kopplingen mellan utbildning och forskning. Ett led i detta arbete var att under 2011 fatta beslut om inställd antagning höstterminen 2012 för två utbildnings-program på grundnivå. För att stärka kvaliteten i verksamheten samt säkra den breda ämneskompetensen har KI tidigare inrättat, och avser även fortsatt under perioden inrätta, strategiska peda-gogiskt inriktade anställningar med undervisnings- och forskningsuppdrag. En ytter-ligare viktig del i arbetet för att nå KIs vision är att premiera pedagogisk skicklighet och engagemang i utbildning och undervisning genom en ständig utveckling av KIs incitaments- och karriärsystem.



4.2 Möjligheter att nå fastställda uppdrag Vid beräkning av takbeloppen för åren 2013-2015 har hänsyn bland annat tagits till konsekvenser av tidigare beslutade ökningar på läkar-, tandläkar- och psykologpro-grammet. KI har vidare tagit hänsyn till konsekvenser av, de av regeringen föreslag-na, förändringarna från och med 2013 vad gäller inaktiva studenter och effekterna av införandet av studieavgifter. KI redovisar för 2011 ett utfall som understiger takbeloppet (anslaget) med ca 29 mnkr. Den främsta anledningen till att takbeloppet inte uppnåddes 2011 är den förlorade examensrätten för sjuksköterskorna[1] som sammanfallit med de 450 tillfäl-liga platserna. De tillfälliga ökningar som kunnat göras har inte varit tillräckliga för att kunna nå takbeloppet. För 2012 prognostiserar KI att prestera över takbeloppet med motsvarande ca 30 mnkr. Det innebär att ungefär hälften av det befintliga anslagssparandet på drygt 61 mnkr kommer att tas i anspråk. Vid utgången av 2013 förväntas resterande an-slagssparande vara förbrukat och utan en ökning av takbeloppet 2014 och framåt kommer KI redan att under 2012 tvingas vidta åtgärder i syfte att minska den samla-de utbildningsvolymen från och med 2014. KI förser framför allt hälso- och sjukvårdssektorn, men också hela den biomedicins-ka sektorn, med högutbildad arbetskraft. Prognoser som gjorts av bland annat SACO, Högskoleverket och SCB pekar på att arbetslösheten är, och förväntas förbli, låg för högskoleutbildad personal inom vårdsektorn samt att de har en hög etable-ringsgrad efter examen. Vad gäller de studenter som examineras 2016 förväntas samtliga yrkesgrupper i vårdsektorn, med något enstaka undantag, möta en arbets-marknad i balans eller där det råder brist på arbetskraft. Som potentiella bristyrken inom KIs område nämns bl.a. biomedicinska analytiker, psykologer, vissa specialist-sjuksköterskor samt sjukgymnaster. KIs nuvarande utbildningsutbud framgår av bilaga 1. 4.3 Förslag Ökat utbildningsuppdrag Som nämnts ovan prognostiserar KI att såväl 2012 som 2013 års takbelopp kommer att överskridas med ca 30 mnkr per år. Mot bakgrund av att de 450 tillfälliga utbild-ningsplatserna för perioden 2010–2011 har upphört, anser KI därför att det är av största vikt att lärosätet erhåller en permanent höjning av takbeloppet för att möjlig-göra långsiktiga satsningar inom efterfrågade utbildningsprogram och fristående kurser. KIs nuvarande utbildningsutbud består till övervägande del av programut-bildningar men KI anser det också viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av fristå-ende kurser, bland annat för kompetensutveckling av personal inom vårdsektorn. Detta kommer dock inte att vara möjligt utan en permanent höjning av takbeloppet. Utan en höjning av takbeloppet kommer KI, som nämnts ovan, inom kort att tvingas

[1] KI återfick examensrätten för sjuksköterskeutbildningen genom beslut 2010-03-02.



vidta åtgärder för att minska utbildningsutbudet jämfört med dagens omfattning. Bland annat mot bakgrund av rådande situation på arbetsmarknaden, med risk för kommande brist på arbetskraft, bedömer KI att en sådan minskning skulle vara olämplig. Beroende på de omställningar som precis skett inom Life Science sektorn genom AstraZenecas aviserade nedläggning av all forskning i Södertälje kommer ett stort antal individer att friställas där många med stor sannolikhet behöver vidareutbilda sig. Detta såväl för att öka sin egen konkurrenskraft som för att stärka svensk farma-cevtisk industri. Dessutom kommer det att finnas ett behov av att skräddarsy vidare-utbildningar för annan hälso- och sjukvårdspersonal inom områden rörande läkeme-delsutveckling, där kompetens som nu finns i Södertälje är viktig att bevara i landet. KI har en stor potential att starta både fristående kurser och masterutbildningar inom Life Science sektorn där kurser idag ges som uppdragsutbildning. För att KI ska kunna erbjuda utbildning på avancerad nivå inom den här sektorn krävs dock en ut-ökning av antalet utbildningsplatser. Med en långsiktighet vad gäller kommande dimensionering kan KI – med relativt kort startsträcka – starta utbildningar, friståen-de kurser och masterutbildningar inom till exempel farmakologi, integrativ fysiologi och läkemedelsutveckling. Mot bakgrund av detta föreslår KI följande ökningar av takbeloppet (angivna i prio-ritetsordning):

Ökning med 20 platser på läkarprogrammet från och med 2013 och ytterliga-re 30 platser från och med 2015

Ökning med 100 platser på specialistsjuksköterskeprogrammen från och med 2013

Ökning med 10 platser på tandläkarprogrammet från och med 2013 Ökning av resurser för fristående kurser och påbyggnadsprogram för bland

annat vidareutbildning av personal inom Life Science motsvarande 200 hel-årsstudenter

Ökning av utbildningsplatser för bristområden enligt arbetsmarknadens be-hov med 60 nybörjarplatser, motsvarande 180 helårsstudenter.

Som en konsekvens av dimensioneringsökningarna på läkarprogrammet respektive tandläkarprogrammet äskar KI, från och med 2013, om höjningar avseende såväl ALF-anslaget som anslaget för tandvårdscentralen. I övrigt hänvisar KI till den skrivelse som man, tillsammans med Stockholms läns landsting och övriga medicinska lärosäten i Stockholm, den 3 januari 2012 skickade till regeringen. Höjda ersättningsnivåer Som framhållits i tidigare budgetunderlag bedriver KI ett kontinuerligt arbete vad gäller att rationalisera och effektivisera sin utbildningsverksamhet. Ersättningssy-stemet för helårsstudenter och helårsplatser har dock, realt sett, successivt urholkats



sedan det infördes 1993. I syfte att även framdeles kunna behålla, säkerställa och utveckla kvaliteten i den bedrivna utbildningen anser KI det vara av stor vikt att er-sättningsnivåerna höjs. Kompletterande utbildning för examinerade från tredje land Den kompletterande utbildningen för läkare, tandläkare och sjuksköterskor med ex-amen från tredje land är mer resurskrävande än ordinarie utbildning. Dels har dessa studentgrupper ett större behov av individuell handledning än studenter på de regul-jära programmen, dels är grupperna små. Att grupperna är små innebär att avhopp – som är svåra att förutse – drabbar verksamheten hårt ur ett ekonomiskt perspektiv. Studenterna kan bli klara tidigare genom att göra Socialstyrelsens kunskapsprov. Eftersom den kompletterande utbildningen inte finansieras inom ramen för takbe-loppet är det heller inte möjligt att omfördela medel till de kompletterande utbild-ningarna. I dagsläget ersätts KI för registrerade helårsstudenter – efter treveckorskontroll – på höst- respektive vårterminen. Det innebär att studenter som hoppar av till exempel för att de klarat TULE-provet inte genererar några intäkter på vårterminen, trots att integrationssyftet med satsningen är uppfyllt. Detta leder till en kraftig real urholk-ning av en ersättningsnivå som redan från början är låg i förhållande till den kom-pletterande utbildningens behov. Mot bakgrund av detta anser KI att ersättning bör utgå för hela läsåret utifrån det antal studenter som är registrerade efter treveckors-kontrollen på höstterminen. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Mot bakgrund av kommande förväntade utbyggnader av bland annat. sjuksköterske-utbildningen vill KI återigen betona behovet av att säkerställa tillgången på VFU-platser. Med anledning av den strukturella förändring som sker inom vårdsektorn, inte minst i Stockholms län, med ett ökat antal privata aktörer vill KI återigen lyfta fram den problematik detta medför vad gäller möjligheten till verksamhetsförlagd utbildning. Många privata vårdgivare saknar incitament att ta emot studenter inom den egna verksamheten eftersom ersättningen anses vara för låg. Den nationella principöverenskommelse som ligger till grund för dagens ersättning bygger på en överenskommelse mellan Svenska staten och sjukvårdshuvudmännen år 2001. När vårduppdrag överlämnas till privata vårdgivare uppkommer ofta oklarheter vad be-träffar uppdraget att ta emot studenter i klinisk utbildning och ersättningen för detta. Ökad privatisering kan därför leda till andra förutsättningar när det gäller att kunna erbjuda platser för verksamhetsförlagd utbildning. KI förordar också utifrån denna utgångspunkt en översyn av ersättningsnivåerna i syfte att kunna erbjuda rimlig er-sättning till tänkbara VFU-anordnare. KI fortsätter att prioritera insatser i syfte att säkra tillgången på platser i verksam-hetsförlagd utbildning, bland annat genom samordning mellan lärosätena i Stock-holm. Vad gäller detta arbete hänvisar KI i övrigt till ovan nämnda skrivelse som den 3 januari 2012 skickades till regeringen. Av denna framgår att Stockholms läns landsting tillsammans med berörda lärosäten garanterar att ett tillräckligt stort antal



platser för verksamhetsförlagd utbildning med god kvalitet kan tillhandahållas för berörda utbildningar. I detta sammanhang önskar KI också att nämnda principöverenskommelse utsträcks till att omfatta även den primärkommunala sektorn där behovet av platser för verk-samhetsförlagd utbildning är stort. Stipendier Att ha ett inflöde av internationella studenter från olika delar av världen är av vä-sentlig betydelse för KI, liksom för andra lärosäten. KI behöver talanger som bidrar till kvaliteten i utbildningen och som kan utgöra underlag för rekrytering till forsk-ningen, talanger som KI behöver rekrytera globalt. Alumner och andra kontakter som knyts inom utbildningssamarbetet utgör idag viktiga länkar i det strategiska internationella arbetet och spelar också en allt viktigare roll för landet i stort, inte minst genom ökade forsknings- och näringslivskontakter. I och med införandet av studieavgifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för studenter utanför EU/EES och Schweiz har antalet studenter från dessa områden minskat kraftigt. Sti-pendiestöd är en förutsättning för att vända trenden och öka tillströmningen av dessa internationella studenter. Utökade stipendiemedel gör det möjligt för KI att, på samma villkor, konkurrera med andra välrenommerade lärosäten om de bästa stu-denterna.



5. Forskning och utbildning på forskarnivå Inledning I det följande redovisas några huvudlinjer i det till regeringen avlämnade underlaget avseende forskning (se avsnitt 3). Samtliga punkter har resursmässiga konsekvenser. De resurstillskott både ifråga om förstärkning av fakultetsanslagen och genom de strategiska forskningsområdena som skedde för åren 2010-2012 utgör viktiga bygg-stenar för svensk forskning. För åren 2013-2015 utgör dessa nya resurser basen för kommande förändringar. Astra-Zeneca Astra-Zenecas besked om att lägga ned företagets forskningsanläggning i Södertälje är ett synnerligen allvarligt bakslag för den medicinska forskningen, inte bara i Stockholmsregionen utan i hela Sverige. En för KI synnerligen viktig samarbetspart-ner försvinner ur närområdet och förutsättningarna att i Sverige utveckla läkemedel försämras. Det är därför av största vikt att nu vidta åtgärder för att försöka trygga förutsättningarna för att även framdeles kunna utveckla läkemedel i Sverige. Karo-linska Institutet är berett att i överläggningar med regeringskansliet diskutera vilket bidrag som KI kan lämna i detta avseende Internationalisering Forskningen känner inga nationsgränser. Internationell samverkan mellan forskare och mellan studenter ger bättre och snabbare resultat. KI vill därför underlätta inter-nationellt samarbete. KI vill fördjupa existerande strategiska allianser med utländska lärosäten och partners och öppna nya. Det krävs bättre kompetens och ökade möjlig-heter att sluta avtal med utländska partners och det bör finnas central kompetens för att skydda immateriella rättigheter. Ett genomgående tema i internationaliseringsarbetet är ökad grad av professionalise-ring. Här krävs en bred kompetens inom lärosätet, men också samverkan med andra svenska lärosäten och myndigheter. Det är en nationell angelägenhet att utnyttja al-las kompetens och att ansvarsfördelningen mellan dessa parter främjar Sveriges in-ternationella medverkan i den globala kunskapsutvecklingen. Det är angeläget att regelverk och avtal rörande internationellt samarbete ses över på nationell nivå för att undanröja hinder för erfarenhetsutbyte inom forskning och utbildning. Vikten av grundforskning Grundforskningen är utgångspunkten för de stora genombrott som förändrar männi-skans livsbetingelser. Denna forskning innebär oberoende studium av fundamentala fenomen som inte direkt har omedelbar användbarhet eller kommersiell potential. Det är viktigt att förutsättningarna för att bedriva grundforskning upprätthålls och förstärks. Statens åtagande för grundforskningen spelar en avgörande roll för kun-skapsbildningen i samhället och finansieringens omfattning och utformning påverkar



grundforskningens kvalitet. Medelstilldelning i bred konkurrens där den viktigaste urvalsfaktorn är forskningskvalitet (idékraft, akademisk miljö, genomslag) är en grundbult för att statens medel för forskning ska användas på bästa sätt. En viktig aspekt i sammanhanget är att läkemedelsindustrin minskar sitt engagemang i egen grundforskning och koncentrerar sina resurser på att samverka med universiteten, som får bära ansvaret för att identifiera nya potentiella läkemedel. Detta har blivit särskilt aktuellt i och med att AstraZeneca aviserat en nedläggning av sin forskning i Södertälje, Förändringar i finansieringslandskapet Universitetens möjlighet att hantera forskningens infrastruktur har varit eftersatt un-der en lång följd av år. En tydlig trend är att områden i snabb utveckling behöver investeringar i infrastruktur i allt snabbare cykler för att ha internationell konkur-renskraft. Den tyngre infrastrukturen bör hanteras på universitetsnivå med forsk-ningen som brukare. En harmonisering av forskningsfinansiärernas modeller för delfinansiering av infrastrukturens kostnader skulle avsevärt förbättra möjligheterna att höja kvaliteten i universitetens stöd till enskilda projekt. Bra forskning görs av duktiga individer. Det betyder att forskningsfinansieringens mekanismer tydligt måste ha målet att stödja forskarinitierade projekt. Effektiv forskningsfinansiering har två delar där medel som stöder projekt delas mellan direkt projektstöd och långsiktigt strukturstöd. Kvalitetsstyrningen förutsätter strategiska medel vid universiteten. Forskaren bör i så stor utsträckning som möjligt kunna kon-centrera sig på forskningsobjektet. Medel till stöd för forskare på nivån efter post doc-perioden måste stärkas. Under den senaste tioårsperioden har medel till cent-rumbildningar och andra typer av större forskargrupperingar ökat i omfattning. Följ-den har blivit att tilldelade medel oftast koncentreras till viss typ av forskning. Indi-vidaspekten där lovande forskare behöver ett stöd i början av sin forskarkarriär blir i ett sådant system lidande och behöver nu förstärkas. Behandlingsforskning KI vill framhålla vikten av att staten tillsammans med alla sjukvårdshuvudmännen samlas kring en satsning på behandlingsforskning rörande effekterna av medicinsk behandling. Området avser diagnostik och behandling med fokus på patientstudier och medicinteknisk utveckling och är en del av det vidare begreppet klinisk forsk-ning. Behandlingsforskning bör utgöra en självständig struktur. För att få effektiv resurs-fördelning samt ny samverkan bör ett nationellt projektinriktat institut etableras som kan starta stora kliniska forskningsprojekt och utvärdera dem. I USA sköter National Institutes of Health, NIH, detta. De svenska resurser som idag finns är otillräckliga och alltför utspridda. Med gemensam finansiering från Vetenskapsrådet/Vinnova och Sveriges landsting kan resurser skapas för detta. Modern förfinad diagnostik baserad på storskaliga analyser kommer att fraktionera folksjukdomar som bröst- och prostatacancer liksom reumatiska sjukdomar i undergrupper. Behandlingsforsk-ningen måste därför bygga på allt större patientunderlag.



Innovationsprocessen KI har under en lång tid utvecklat ett innovationssystem som tar hänsyn till de speci-ella förutsättningar som gäller inom life science-området; långa ledtider, hög risk och stora kostnader. Innovationskontoret och Karolinska Innovations AB finansieras huvudsakligen genom offentliga medel. I avsaknad av relevant offentlig finansiering har KI i övrigt byggt sitt system på privat kapital, till exempel från pensionsfonder, riskkapital och privatpersoner. Det innebär att själva stödinfrastrukturen är finansie-rad, medan stödet till de enskilda projektens utveckling är mycket begränsat. Det har blivit uppenbart att tillgången på privat kapital för tidiga investeringar inom life science området minskat påtagligt under senare år. Om ett fungerande system för innovationer inom detta område ska kunna upprätthållas i Sverige måste detta i tidi-ga skeden stödjas av ökade offentliga medel. Generellt bolagiseras projekt för tidigt av ekonomiska skäl, de borde kunna stanna och verifieras och utvecklas inom aka-demin längre tid än idag. Detta måste då kunna ske inom ramen för den samlade forskningsfinansiering som finns. De huvudsakliga källorna för sådan verifieringsfi-nansiering, Innovationsbron, Vinnova och EU, är otillräckliga för ändamålet. Innovationsbron har nationellt, liksom KI lokalt, kunnat konstatera att antalet nya idéer med kommersiell bärkraft har gått ner väsentligt de senaste två åren. Det är viktigt att snabbt utreda varför detta skett och vidta åtgärder. Biobanker och register Den rättsliga regleringen av uppbyggnaden och användningen av biobanker och andra register för medicinska forskningsändamål är av grundläggande betydelse för snart sagt hela det medicinska forskningsområdet och ytterst för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Datainspektionens beslut i december 2011 avseende LifeGe-ne-projektets oförenlighet med personuppgiftslagen är ett synnerligen allvarligt hot mot inte bara projektet i sig utan hela den medicinska forskning som baseras på re-gister över patientdata av olika slag. Sveriges i detta avseende unika förutsättningar med en befolkning som är positivt inställd till att medverka i medicinsk forskning och en lång tradition med systematisk registerhantering kommer att spolieras om inte statsmakterna skyndsamt tillskapar de rättsliga förutsättningarna för verksamheten. SciLifelab SciLifeLab utgör ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet och Karolinska Institutet. Satsningen på SciLifeLab ger Sverige en unik position inom bland annat forskning inriktad på individualisera-de terapier och mekanismorienterad sjukdomsforskning. SciLifeLab är en nationell infrastruktur med internationell slagkraft där landets unika resurser i form av regis-ter, databaser och biobanker samverkar för att ge ny kunskap. Styrkan i SciLifeLab ligger i en kombination av spjutspetsforskning och teknisk utveckling i framkant. Den forskning som bedrivs inom SciLifeLab driver på teknik- och metodutveckling-en, vilket innebär förutsättningar för framstående och ny forskning. Forskare som



inte direkt tillhör SciLifeLab får tillgång till teknik- och metodutveckling och kan också genom samarbetsprojekt delta i utvecklingen. Nedan redovisas den tänkta utvecklingen av SciLifeLab. Den har utarbetats gemen-samt av de fyra samverkande universiteten. _____________ Science for Life Laboratory (SciLifeLab) – en nationell resurs för livsvetenskaperna

SciLifeLabs vision är att vara ett av världens ledande centra för forskning inom molekylär biovetenskap med inriktning på Hälsa och Miljö. Kombinationen av en nationell teknisk resurs och en stark forskningsmiljö skall möjliggöra internatio-nellt konkurrenskraftig biologisk och translationell medicinsk forskning samt ny-danande miljö- och energiforskning. SciLifeLab har under sin första fas byggt en stabil grund, som med resursförstärkning under fas 2, har alla förutsättningar att nå dessa mål.

SciLifeLab (Science for Life Laboratory) är en sammanslutning mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet och Uppsala Uni-versitet. SciLifeLab startade 2010 med bildandet av två centra, ett i Stockholm och ett i Uppsala, med stöd från regeringens strategiska satsning på molekylära biove-tenskaper. Det primära målet för den första fasen har varit att bygga tekniska platt-formar för molekylär biovetenskaplig forskning i en stark forskningsmiljö med en stark tvärvetenskaplig prägel. Plattformarna är inriktade på storskalig biologisk och medicinsk forskning med fokus på tekniskt avancerad datagenerering samt upp-byggnad av hög kompetens inom bioinformatik och systembiologi. SciLifeLab har på kort tid etablerat en unik analysverksamhet som kraftfullt bidrar till Sveriges in-ternationella forskningskompetens. Elva av universiteten i Sverige utnyttjar nu faci-liteten och mer än 600 projekt har genomförts.



SciLifeLab avser att i nästa fas expandera från en i huvudsak regional strategisk resurs till en nationell infrastruktur för livsvetenskaplig forskning, se figur. SciLife-Lab skall bli ett av världens ledande centra för forskning inom molekylär bioveten-skap med inriktning på hälsa och miljö. Kombinationen av en avancerad infrastruk-tur, unika biobanker och register, samt en stark tvärvetenskaplig forskningsmiljö där nya känsliga metoder utvecklas och innovativa frågor ställs kommer positionera Sverige i framkanten av den internationella utvecklingen. I fas två vill SciLifeLab tränga djupare in i olösta medicinska problem och identifiera nya terapeutiska mål. Detta skapar förutsättningar för viktiga medicinska upptäckter och stärker våra möj-ligheter att direkt överföra resultaten till klinisk verksamhet i form av förbättrad dia-gnostik och behandling. Inom området miljö kommer forskare i Sverige att med hjälp av de kraftfulla mole-kylära plattformarna vid SciLifeLab kunna bedriva internationellt framstående mil-jöforskning med fokus på de stora globala miljöfrågorna, relaterat till bevarandet av värdefull biodiversitet i en föränderlig miljö och till en effektiv framtida livsmedels-produktion. Detta kommer att kräva helt nya grepp i skenet av den förväntade be-folkningsökningen och effekterna av klimatförändringarna. Ett område av stor vikt för Sverige är förståelsen och bevarande av en sund ekologi och en effektiv förvalt-ning av Östersjöns naturresurser, ett unikt innanhav utsatt för stark mänsklig påver-kan. Andra viktiga forskningsområden inom miljösfären är att söka hur man bäst kan



nyttja naturens resurser för att skapa en framtida hållbar produktion av t.ex. nya ned-brytbara biomaterial och nya livsmedel, och utveckla nya hållbara bioenergisystem. En förutsättning för att uppnå dessa miljömål är introducerandet och användandet av avancerade molekylära teknikplattformar och den kompetens som SciLifeLab kom-mer att erbjuda. I ett strategiskt perspektiv kan SciLifeLab skapa utveckling inom såväl akademi som industri, och även inom svensk offentlig verksamhet såsom hälso- och sjukvård och miljöområdet. SciLifeLab kommer att bli en naturlig samarbetspartner för små, me-delstora och stora företag både i Sverige och utomlands inom det breda livsveten-skapsområdet, med nyttiggörande inom områden såsom medicin (terapi och diagnos-tik), medicinsk teknik, livsmedel, skog- och jordbruk, samt miljö. Med ledorden Hälsa och Miljö anges målet att å ena sidan stärka svensk sjukvård genom ett nära samarbete med kliniska forskare och sjukvården, och å andra sidan spela en central roll i svensk miljöforskning för att möjliggöra ett hållbart utnyttjande av våra natur-resurser med hjälp av molekylära livsvetenskaper och biotekniska lösningar. SciLi-feLab skall vara en resurs för samtliga universitet och högskolor i Sverige, men ock-så en nod för storskalig biovetenskaplig forskning i norra Europa. För att SciLifeLab ska nå en internationellt konkurrenskraftig nivå och för att möj-liggöra storskaliga projekt inom områdena hälsa och miljö krävs en total årlig finan-sieringsnivå på cirka en miljard kronor (se tabell nedan). Denna nivå tillåter att stör-re forskningsprojekt kan drivas och gör det möjligt att satsa på yngre, internationellt rekryterade, forskningsledare som därmed kan erbjudas plats och resurser inom ra-men för den infrastruktur som byggs. Med en bas av direkta statliga medel som täck-er nästan hälften av verksamhetens kostnader skulle stabiliteten för verksamheten säkras. Den statliga basfinansieringen skulle då omfatta ytterligare 300 miljoner kro-nor (se tabell nedan), tillsammans med de 145 miljoner som redan tillförs årligen som fakultetsanslag via de strategiska medel som beslutades i den förra forsknings-propositionen. Regionala aktörer (landsting, kommuner och universitet) ser mycket positivt på SciLifeLabs utveckling och har gett skriftliga utfästelser om att gemen-samt årligen tillföra 200 miljoner kronor, under förutsättning att regeringen går in med stärkt finansiering (se utredningen ”SciLifeLab – en del av en förstärkt position för Sverige inom life-science” av Per Unckel). Med ytterligare tillskott på 100 mil-joner kronor årligen från tillkommande forskargrupper balanseras det utökade statli-ga tillskottet. De ekonomiska bedömningarna är i enlighet med förslaget i den nämnda utredningen. Sammanfattning: SciLifeLab måste tillföras en utökad årlig statlig basfinansiering på 300 miljoner kronor för att skapa ett internationellt ledande forskningscentrum för livsvetenska-perna.



Budgetpost

(mnkr) Ny fi-nan-

siering

Strategiskt fakultets-anslag*

Annan finan-siering (inkl

VR)

Total budget

Kommentar

Infrastruktur 100 110 90 300 Teknikplattformar och kompetensuppbygg-nad

Kliniska platt-formar

50 0 200 250 Stöd från forskningsråd, landsting

Fakultets- tjänster

50 25 65 140 Inkluderar rekrytering av unga forskningsle-dare

Separata pro-jektstöd

0 0 100 100 Stöd till enskilda projekt som utnyttjar infra-strukturen

Större projekt 70 10 140 230 Inkluderar större projekt finansierade från stiftelser

Nationell forskarskola

30 0 0 30 Forskarskola med säte på SciLifeLab med doktorander från samtliga universitet

Totalt 300 145 605 1,050 Ny basfinansiering på 300 mnkr per år

_________________ Bil 1 Karolinska Institutets utbildningsutbud 2012 (dimensionering) Bil 2 Tabell 1-3 Budget för 2011-2015 Bil 2 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Bil 2 Tabell 5 Lokalförsörjning Bil 2 Tabell 6 Avgifter Bil 3 Kommentarer till tabellbilagor



Bilaga 1 Dimensionering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2012 enligt konsistoriets beslut 2011-10-10

(korrigerad för konsekvenser av beslut fattade i december 2011 vad gäller inställd antagning HT2012 på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap och tandtekniker-programmet).

Nybörjarprogram Antal nybörjarplatser

Arbetsterapeutprogrammet 72 (72)

Audionomprogrammet 16 (16)

Biomedicinprogrammet 50 (50)

Biomedicinska analytikerprogrammet 1 70 (70)

Folkhälsovetenskapsprogrammet 0 (30)

Logopedprogrammet 28 (28)

Läkarprogrammet 312 (306)

Optikerprogrammet 45 (45)

Psykologprogrammet 70 (70)

Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 (40)

Sjukgymnastprogrammet 120 (120)

Sjuksköterskeprogrammet, Huddinge 135 (135)

Sjuksköterskeprogrammet, Gotland 15 (15)

Tandhygienistprogrammet 40 (40)

Tandläkarprogrammet 85 (85)

Tandteknikerprogrammet 0 (25)

Påbyggnadsprogram och fristående kurser Antal nybörjarplatser

Barnmorskeprogrammet 64 (64)

Psykoterapeutprogrammet 16 (16)

Påbyggnad i odontologisk profylaktik 25 (20)

Specialistutbildning för sjuksköterskor (hel-årsplatser)

500-550 (500-550)

Magister- och masterprogram (helårsplatser) 3 450-500 (450-500)

Fristående kurser (helårsplatser) 500-600 (700-800)

Anm: År 2011 inom parentes

Tabell 1 Karolinska Institutet

Total budget 2011 2012 2013 2014 2015(tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.Verksamhetens intäkter

Anslag1 2 435 581 2 578 543 2 614 107 2 586 725 2 587 885Avgifter 771 283 694 000 707 000 720 000 734 000Bidrag 2 098 274 2 203 000 2 246 000 2 292 000 2 337 000Finansiella intäkter 65 662 66 100 66 100 66 100 66 100

Summa intäkter 5 370 799 5 541 643 5 633 207 5 664 825 5 724 985

Verksamhetens kostnader

Personal 2 783 693 2 946 000 3 029 000 3 043 000 3 084 000Lokaler 585 653 597 000 660 000 675 000 697 000Drift/Övrigt 1 644 846 1 717 000 1 765 000 1 794 000 1 823 000Avskrivningar 175 106 183 000 188 000 183 000 179 000Finansiella kostnader 28 665 29 300 29 300 30 300 31 300

Summa kostnader 5 217 964 5 472 300 5 671 300 5 725 300 5 814 300

Årets kapitalförändring/ Årets resultat 152 835 69 343 -38 093 -60 475 -89 315

Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)2 1 093 572 1 162 915 1 124 822 1 064 346 975 031

1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 Uppgiften är exklusive KI Holding AB

Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras.

Bilaga 2 Tabell 1

Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Karolinska Institutet

2011 2012 2013 2014 2015Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr)

Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.

Verksamhetens intäkterTakbelopp1 616 148 589 150 592 388 596 684 597 474Beräknad avräkning2 (A) 587 977 619 150 623 692 596 684 597 474

Särskilda åtaganden (B) 94 086 97 108 99 282 99 282 99 282Anslag Klinisk utb/forskning (ALF) (C) 130 767 134 681 137 318 138 680 139 050

Av anslagen transfereras till andra lärosäten m fl (D) -7 328 -7 328 -7 328 -7 328 -7 328Summa anslag (A+B+C+D) 805 502 843 611 852 964 827 318 828 478Avgifter 99 955 101 000 102 000 103 000 104 000Bidrag 20 643 21 000 21 000 22 000 22 000Finansiella intäkter 68 100 100 100 100

Summa intäkter3 926 169 965 711 976 064 952 418 954 578

Verksamhetens kostnaderPersonal 488 162 513 000 523 000 512 000 502 000Lokaler 98 994 100 000 105 000 105 000 110 000Drift/Övrigt 318 113 337 000 344 000 344 000 344 000Avskrivningar 17 925 16 000 15 000 14 000 14 000Finansiella kostnader 345 300 300 300 300

Summa kostnader 923 539 966 300 987 300 975 300 970 300

Årets kapitalförändring/ Årets resultat 2 629 -589 -11 236 -22 882 -15 722

1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2012 i 2012 års prisnivå.2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare

uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.

Bilaga 2 Tabell 2

Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet

2011 2012 2013 2014 2015Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr)

Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.

Verksamhetens intäkter

Anslag enl regleringsbrev/budgetprop1 1 201 613 1 307 185 1 333 396 1 331 660 1 331 660

därav att transferera till andra lärosäten mfl -13 237 -17 942 -17 942 -17 942 -17 942Anslag Klinisk utb/forskning (ALF) 441 703 445 689 445 689 445 689 445 689Avgifter 671 327 593 000 605 000 617 000 630 000Bidrag 2 077 631 2 182 000 2 225 000 2 270 000 2 315 000Finansiella intäkter 65 594 66 000 66 000 66 000 66 000

Summa intäkter 4 444 631 4 575 932 4 657 143 4 712 407 4 770 407

Verksamhetens kostnaderPersonal 2 295 531 2 433 000 2 506 000 2 531 000 2 582 000Lokaler 486 660 497 000 555 000 570 000 587 000Drift/Övrigt 1 326 733 1 380 000 1 421 000 1 450 000 1 479 000Avskrivningar 157 180 167 000 173 000 169 000 165 000Finansiella kostnader 28 321 29 000 29 000 30 000 31 000

Summa kostnader 4 294 424 4 506 000 4 684 000 4 750 000 4 844 000

Årets kapitalförändring/ Årets resultat 150 206 69 932 -26 857 -37 593 -73 593

1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2012 i

2012 års prisnivå.

Bilaga 2 Tabell 3

Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Karolinska Institutet (mnkr)

2011 2012 2013 2014 2015

Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.IB lån i Riksgäldskontoret 376 400 424 471 501Beräknad nyupplåning 131 126 153 139 133 varav investeringar i immateriella anläggnings-tillgångar 2 2 2 2 2Beräknad amortering 107 102 106 109 112UB lån i Riksgäldkontoret 400 424 471 501 522

Föreslagen låneram 2 440 520 520 520 540

Beräknad ränteutgift 7 8 9 10 10Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2% 2% 2% 2% 2%

Summa räntor och amorteringar 115 109 116 119 122

1 Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.2 Större förändringar ska kommenteras.

Investeringar i

anläggningstillgångar1

Bilaga 2 Tabell 4

Tabell 5 Lokalförsörjning Karolinska Institutet

2011 2012 2013 2014 2015Utfall Prognos Ber. Ber. Ber.

Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen

föregående års utgång 204 494 200 859 209 489 215 779 207 979

ökning under året 8 630 21 590

minskning under året -3 635 -15 300 -7 800

vid årets utgång (A) 200 859 209 489 215 779 207 979 207 979

Förbättringsutgift på annans fastighet1

nyinvesteringar 0 1 2 2 3

avskrivningar 10 10 10 10 10

Total årshyra enligt hyresavtal,

utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2

464 510 550 562 585

Genomsnittlig hyra

(kr/m2 LOA) 32 310 2 434 2 549 2 702 2 813

Lokalkostnader (C) 586 597 660 675 697

Genomsnittlig lokalkostnad

(kr/kvm LOA) 42 916 2 850 3 059 3 246 3 351

Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader

11,2% 10,9% 11,6% 11,8% 12,0%

1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost.

Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella

återställningskostnader vid avflyttning.3 Beräknas som B/A.4 Beräknas som C/A.

Redovisning av lokaler (mnkr)

Bilaga 2 Tabell 5

Tabell 6 Avgifter Karolinska Institutet

2011 2012 2013 2014Avgifter (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber.

Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader

Uppdragsverksamhet 496 813 496 216 445 000 445 000 455 000 455 000 465 000 465 000

varav tjänsteexport

Offentligrättslig verksamhet

Bilaga 2 Tabell 6

BILAGA 3

Bil 3:1

Kommentarer till tabellerna i bilaga 2

KIs ekonomiska utveckling

KIs omsättning fortsätter att öka 2012 mot bakgrund av bland annat sats-ningarna enligt forskningspropositionen. KI beräknar också att intäkterna från externa finansiärer kommer fortsätta att öka. Ett undantag utgör den verksamhet vid Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) som kom från SLL 2009 och som kommer att återföras till SLL under 2012. Det in-nebär ett intäktsbortfall på drygt 120 mnkr på helårsbasis. Den 1 januari 2012 överfördes Astrid Fagraeuslaboratoriet från Smittskyddsinstitutet till KI. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknar KI att i och med utgången av 2013 ha utnyttjat det anslagssparande som finns på ca 61 mnkr vid ingången av 2012. Se vidare avsnitt 4. Som tidigare redovisats tar det tid att planera och få igång all den verksam-het som motsvarar de olika forskningssatsningarna. Den viktigaste delen är att rekrytera toppforskare. Detta återspeglas i den årliga kapitalförändringen som beräknas vara positiv i början av perioden för att sedan bli negativ som en följd av att alla planerade verksamheter kommer i full gång och ackumu-lerat kapital börjar förbrukas. KI har ett ackumulerat myndighetskapital på 1 094 mnkr exklusive KI Holding AB. För perioden 2012-2015 är intäkter och kostnader beräknade i 2012 års löne- och prisnivå. Beräkningen av de statliga anslagen utgår från vad som anges i regleringsbrevet för 2012 och budgetpropositionen för 2012. Därut-över särredovisas ifråga om statsanslagen transfereringar för att kunna göra tabellerna enligt regeringens anvisningar.

Personal, drift och lokaler

Under perioden förväntas personal, lokaler och drift öka i takt med de redo-visade medelsökningarna. KI kommer under 2012 att till regeringen in-komma med framställan om att få teckna ytterligare hyresavtal som kräver regeringens medgivande.

Investeringar i anläggningstillgångar

KI är mitt inne i en intensiv period av ny- och återinvesteringar för att kun-na klara den internationella konkurrensen. Som framgår av tabell 4 gör KI

Bil 3:2

större investeringar i infrastruktur under perioden som främst avser om-byggnad av djurhus men också för biobank, undervisningssalar mm. Avskrivningarna har beräknats efter den centrala investeringsplanen samt beräknade investeringar på institutionerna.

Räntekonto med kredit i Riksgälden

Den stora bidragsfinansieringen och samtidigt en god cash management med rekvirering av bidrag och i vissa fall även fakturering av uppdrag i för-skott innebär att KI inte har några likviditetsproblem.

Avgifter – uppdrag tabell 6

Den avgiftsbelagda verksamheten avser här uppdrag inom utbildning och forskning. Den tidigare från SLL till KI överförda folkhälsoverksamheten förs tillbaka till SLL under 2012, vilket medför en minskning av uppdrags-forskningen.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2013–2015

Sammanställning och underlag:Nils-Fredrik Ankarcrona

Omslag:Sofia Lindberg

ki.se

Documents

Budgetunderlag 2013–2015 - Karolinska Institutet · Budgetunderlag 2013-2015 4.2 Möjligheter att nå fastställda uppdrag Vid beräkning av takbeloppen för åren 2013-2015 har