Budgetunderlag 2014-2016

Budgetunderlag

2014–2016

InnehållSammanfattning ______________________________________________ 4

Folkbildningens uppdrag _______________________________________ 6

Resultatredovisning 2012 _______________________________________ 8Studieförbunden 8Folkhögskolorna 10Samlad bedömning 12

Statsbidragsfördelning ________________________________________ 18

Anslagsutveckling ____________________________________________ 20

Budgetförslag 2014–2016 ______________________________________ 25

Bilaga: Statsbidragsberättigade studieförbund och folkhögskolor ________ 31

4 Folkbildningsrådets budgetunderlag 2014–2016

Sammanfattning

Budgetförslagen 2014–2016

Med stöd av resultatredovisningen av folkbild-ningens insatser yrkar Folkbildningsrådets styrelse att regeringen:• ökar folkbildningsanlaget med 300 miljoner

kronor• tillför 120 miljoner kronor till 2 000 årsplatser i

Allmän kurs vid folkhögskola• tillför 100 miljoner kronor till projekt i studie-

förbunden för unga arbetslösa, medfinansiering till ESF

• tillför 25 miljoner kronor till en utbildningssats-ning för sjukskrivna

• tillför 50 miljoner kronor till en folkbildnings-satsning i svenska för invandrare, sfi

• återför 15 831 000 kronor som 2010 överfördes till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för forskning om den ideella sektorn till folk-bildningsanslaget samt

• återför 2 500 000 kronor som 2012 överfördes till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sek-torn avseende nya uppdrag för politiken för det civila samhället till folkbildningsanslaget.

Med en generell höjning av folkbildningsanslaget på 300 miljoner kronor får studieförbunden och folkhögskolorna möjlighet att möta fler deltagare och fler behov av folkbildning i samhället. Sam-hällsstödet till folkbildningsverksamhet bidrar till att hålla ihop samhället och motverkar utanför-skap och främlingsfientlighet. Det ger förutsätt-

ningar för digital delaktighet och möter medbor-garnas behov av ett livslångt lärande.

Riksdagen har beslutat att från år 2013 öka antalet platser i Studiemotiverande folkhögskole-kurs från 4 000 till 8 000 platser. Detta innebär att behovet av fler platser i Allmän kurs ökar.

Av de som har gått Studiemotiverande folkhög-skolekurs från februari 2010 har 24 procent stu-derat vidare och 17 procent har fått arbete. Folk-bildningsrådet är berett att fortsätta verksamheten även kommande år.

Studieförbunden kan göra mycket för att stärka unga arbetslösa. Regeringen kan göra mer verk-samhet möjlig genom att minska den administra-tiva bördan och underlätta studieförbundens möj-ligheter till medfinansiering. Därför föreslås att 100 miljoner kronor tillförs Folkbildningsrådet för medfinansiering av ESF-projekt i studieförbun-den.

Genom nationellt samarbete mellan Försäk-ringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkbild-ningsrådet inriktat på förrehabilitering skulle fler få möjlighet att delta i arbetslivsinriktad rehabi-litering med folkbildningens metoder. Folkbild-ningsrådet beräknar att folkhögskolor och studie-förbund under 2014 kan erbjuda en försöksverk-samhet för 500 personer under 3–6 månader till en kostnad av inledningsvis 25 miljoner kronor.

Folkbildningsrådet kan i samverkan med Arbetsförmedlingen utveckla en försöksverk-samhet där studieförbund och folkhögskolor anordnar sfi inkluderat samhällsorientering. För

5Folkbildningsrådets budgetunderlag 2014–2016

2014 beräknas satsningen omfatta 2 000 delta-gare under 3–6 månader till en kostnad av totalt 50 miljoner kronor.

Folkhögskolan är en egen skolform inom det samhällsstödda utbildningssystemet och bör vara ett reellt individuellt alternativ för unga i gymna-

sieålder. Att erbjuda fler skolformer ökar valmöj-ligheterna för individen och kan stärka studiein-tresset hos alla. Att ta emot grundskoleklara unga skulle vara en ny inriktning för folkhögskolan. För att åstadkomma detta krävs lagstiftning och särskilda resurser.


I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande:

”Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vitt-nar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit sva-gare och nått betydligt färre.”

Vidare skriver regeringen att principen att folk-bildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen.

Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen.

Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att:• stödja verksamhet som bidrar till att stärka och

utveckla demokratin• bidra till att göra det möjligt för människor att

påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

• bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

• bidra till att bredda intresset för och öka delak-tigheten i kulturlivet.

Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt

sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd:

1. Den gemensamma värdegrunden – alla människors lika värde och jämställdhet mellan könenStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, for-mer och organisation.

2. Det mångkulturella samhällets utmaningarStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och dis-kriminering motverkas.

3. Den demografiska utmaningenStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska för-ändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang.

4. Det livslånga lärandetStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymna-

Folkbildningens uppdrag


siekompetens och vidare studier samt till yrkesut-bildning.

5. KulturenStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen.

6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättningStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten.

7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisaStatens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folk-hälsa, till hållbar utveckling och till global rätt-visa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor.

Inför regeringens arbete med sin nya folkbild-ningsproposition presenterade folkbildningen i Folkbildningens Framsyn en samlad bild av folk-bildningens roll och uppgifter inför 2010-talet. Regeringens proposition Lära, växa, förändra kom att till stor del återspegla rapportens innehåll.

Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens pro-position har Folkbildningsrådet i sina egna doku-ment lyft fram det som är unikt för folkhögskolor-nas och studieförbundens verksamhet.

Denna ska kännetecknas av att vara:• fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta

samt ämnen/kursen/aktiviteter)• deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och

innehåll)• formad av egna utbildningsplaner (inte läro-

plans- eller betygsstyrd)• baserad på deltagarnas behov och erfarenheter

från vardagslivet• ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad

(plats för särarter)• mångsidig (i sitt verksamhets- och programut-

bud)• flexibel (snabbt tillgodoser nya utvecklingsbe-

hov och nya former).


En samlad bild av den verksamhet som studie-förbunden och folkhögskolorna genomför med finansiering av folkbildningsanslaget finns när-mare beskriven i Folkbildningsrådets Årsredovis-ning med verksamhetsberättelse 2012 och refere-ras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget.

Studieförbunden

Fler studietimmar i Studiecirkel – men färre deltagare och arrangemangDe tio studieförbunden arrangerade 276 600 studie-cirklar med 1,8 miljoner grupprapporterade delta-gare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 procent män. 11,6 miljoner studietimmar rapporterades.

Antal genomförda studiecirklar var 4 000 färre än föregående år, medan antalet deltagare minskade med 44 000. Studietimmar ökade med 506 000 motsvarande 5 procent. Deltagarsnittet har minskat från 6,4 till 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 41,9 jäm-fört med 39,6 föregående år. Jämfört med 2010 pågår cirklar i snitt fyra studietimmar längre.

Nära 60 000 arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet 1 med 709 000

1 Annan folkbildningsverksamhet är den friare verksam-hetsform som bl.a. används för att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Deltagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för deltagande i

del tagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34 procent män. Antal arrangemang minskade med 2 procent, deltagare med 1 procent och antalet stu-dietimmar med 1 procent.

Kulturprogram fortsätter att öka341 000 Kulturprogram genomfördes med nära 18 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 57 pro-cent kvinnor och 43 procent män. Fler Kulturpro-gram och deltagare rapporterades än föregående år. Antalet Kulturprogram ökade med 3 procent.

Nära en miljon unika deltagareMed studieförbundens deltagarregister som under-lag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet 926 815 unika personer2 fördelat på 663 691 personer i Studiecirkel och 380 474 personer i Annan folkbildningsverksam-het. 11 procent eller ca 117 300 personer har del-tagit i båda verksamhetsformerna. Jämfört med 2011 minskar unika deltagare med 3 procent.

I Studiecirkel utgör kvinnor 63 procent av del-tagarna, män 37 procent, vilket i jämförelse med gruppstatistiken betyder att män som regel deltar i fler cirklar än kvinnor. Andelen utrikes födda

cirkel. Antal deltagare, sammankomster och studietimmar kan även vara färre än i cirkel.

2 SCB sammanställer uppgiften om unika deltagare utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnum-mer genom att matchning görs mot register över rikets total-befolkning (RTB).

Resultatredovisning 2012


utgör 15 procent av cirkeldeltagarna, vilket är 1 procentenhet högre än föregående år. I Annan folkbildningsverksamhet utgör kvinnor 67 och män 33 procent. Av deltagarna är 10 procent utri-kes födda.

Förstärkta insatser i studiecirkelverksamhetRapporteringen av utrikes födda deltagare och personer med funktionsnedsättning sker i form av en gruppredovisning, där mer än hälften av cir-kelns deltagare ska tillhöra gruppen.3

Bidrag utgår till förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket. Studieförbunden grupp-rapporterar totalt 141 600 deltagare med funk-tionsnedsättning, vilket är 5 500 färre än före-gående år. Deltagare med funktionsnedsättning för vilka förstärkta insatser gjorts rapporterades till 105 200, vilket är ca 3 500 färre än 2011. Av dessa ingick 97 800 även i grupprapporteringen, vilket betyder att 26 procent av deltagare med funktionsnedsättning deltagit i cirklar där funk-tionsnedsatta inte utgjort majoritet. Utrikes födda deltagare beräknas i grupprapporteringen utgöra 282 300 deltagare. Utrikes födda deltagare som har fått särskilt stöd för att undanröja språkliga hinder var 218 100.

Estetiska ämnesinriktningar fortsätter att dominera4

Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media är fortsatt dominerande, med sina 61 pro-

3 Från 2008 rapporteras dessutom antalet deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket, för vilka förstärkta insatser möjliggjort deltagandet.

4 Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbild-ningsnomenklatur, (SUN) avsedd att göra studieförbundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studie-verksamhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verk-samhetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och konst där merparten av cirklar återfinns har för att bät-tre spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt (Humaniora – språk, historia, livsåskådning).

cent av studietimmar i cirkel. De tio största under-ämnena mätt i studietimmar är Improvisatorisk musik (rock, jazz etc.), Sång och musik i grupp, Musik (för scenfram ställning), Teater och dra-matik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Historia, Körsång, Matlagning, Sam-hälls- och beteendevetenskap och Övrigt konst-hantverk.

Motsvarande 33 procent av totala deltagar-antalet, 573 000 deltagare rapporteras i Musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik är det enskilda underämne som samlar flest deltagare, 183 000. Med nära 2,8 miljoner studie-timmar är det också det enskilt största ämnet och samlar 22 procent av de totala cirkeltimmarna. Improvisatorisk musik avviker i könsfördelning från studiecirklar i övrigt – 90 procent av del-tagarna är män och 10 procent kvinnor. Andra mansdominerade ämnen är t.ex. Träslöjd, Medie-produktion, Skogsbruk och Fiske och vattenbruk. Ämnen där kvinnor utgör mer än 90 procent av deltagarna är t. ex Knyppling, Porslinsmålning, Vävning, Konstsömnad, Hår- och skönhetsvård, Övrig textilslöjd, Balett, klassisk dans och Kläd-sömnad – klädvård.

De fem ämnen som ökat mest från föregående år är Musik för scenframställning (48 procent), Övriga danser (21 procent), Teater och dramatik för scenframställning (19 procent), Film-, radio- och TV-produktion (13 procent) och Film och fototeknik (11 procent).

Många pensionärer och ungdomarFolkbildningsverksamheten utgör en viktig verk-samhet för landets pensionärer. Sammantaget utgör deltagare över 65 år 31 procent mot 19 pro-cent av befolkningen. Ungdomar 14 år eller yngre utgör 9 procent av deltagarna totalt. Ungdomar i åldern upp till 19 år utgjorde 16 procent av del-tagarna. De flesta återfinns i verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Där utgjorde gruppen 14 år eller yngre hela 21 procent. Ålders-spannet 20–64 är lägre representerat än sin andel av befolkningen.


Deltagarnas utbildningsbakgrundAndelen deltagare med 3-årigt gymnasium eller kortare fullföljda utbildning minskade med 1 pro-centenhet till 61 procent av deltagarna. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde 39 pro-cent.

Deltagare med förgymnasial utbildning minskar med 1 procentenhet för både deltagare och befolk-ningen i Utbildningsregistret totalt. Deltagare med högre utbildning återfinns i högre grad än sin andel av befolkningen i studieförbundens verk-samhet, vilket överensstämmer med vad tidigare deltagarundersökningar har visat.

Föreläsningar och musikprogram ökarStudieförbunden bedrev en omfattande kul-turverksamhet, dels i form av Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna – dels som arrangör av Kul-turprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med 5 procent mätt i antal program, vilket mot-svarar en ökning med 9 100 program.

Föreläsningsverksamheten som utgjorde 38 pro-cent i antal program och Sång och musik 36 pro-cent är de kulturverksamhetsformer som totalt dominerar. Båda ökar jämfört med närmast före-gående år, föreläsningar mest. Sång och musik samlar med 45 procent flest deltagare.

Historia, Annan utbildning i religion, Samhälls- och beteendevetenskap, Livsåskådning, filosofi, logik och etik och Husdjurs/hundskötsel är de fem vanligaste föreläsningsämnena.

Folkhögskolorna

Antal deltagare i de långa kurserna var i snitt 27 700 per termin, vilket motsvarar ca 60 fler del-tagare än föregående år. Allmänna kursen hade ca 11 250 deltagare per termin i genomsnitt, för-delat på 60 procent kvinnor och 40 procent män. Antalet deltagare minskade med 520 jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog 16 350 personer, en ökning med ca 580 deltagare. För-

delningen var 66 procent kvinnor och 34 procent män i de Särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen minskade med 11 100 (3 procent), och ökade med 12 000 (3 procent) i de Särskilda kurserna.

I de korta kurserna minskade antal deltagar-veckor med 10 procent.

Ca 170 studerande deltog i genomsnitt per ter-min i folkhögskolans långa kurser inom ramen för gymnasiets Introduktionsprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersätt-ningar för skolornas undervisningskostnader.

Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för ca 11 procent av folkhögskolornas totala verk-samhet mätt i deltagarveckor. Regeringens arbets-marknadspolitiska satsning Studiemoti verande folkhögskolekurs, som initierades 2010, utgör den största kurstypen inom uppdrags utbildningen, med 43 300 deltagarveckor. Nära 3 900 deltog i denna kurs under 2012.

Inom Övriga uppdragsutbildningar, vilka i regel avser kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från landsting, orga-nisationer och föreningar, genomfördes 39 000 deltagarveckor – en ökning med hela 51 procent. Här återfinns också Yrkeshögskole utbildningar.

Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt när-mare 2 800 Kulturprogram riktade till allmän-heten med totalt ca 240 000 deltagare, varav 44 procent var män och 56 procent kvinnor.

Deltagare födda utomlandsUtrikes födda deltagare utgjorde 30 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Nära var fjärde deltagare i Allmän kurs var utrikes födda och hade behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd på grund av brister i svenska språket.

I de Särskilda kurserna var andelen utrikes födda deltagare 8 procent, medan 4 procent var utrikes födda med behov av stöd i svenska.

Deltagare med funktionsnedsättningI den Allmänna kursen hade 25 procent av del-tagarna någon form av funktionsnedsättning och


6 procent var dyslektiker. Sammantaget utgjorde deltagare med funktionsnedsättning, inklusive dyslexi, 31 procent av deltagarna i Allmän kurs under höstterminen. I Särskilda kurser hade 11 procent av deltagarna funktionsnedsättning. Med dyslexi inräknat var andelen 13 procent.

Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 16 procent av deltagarna totalt i de långa kurserna. Därutöver var 3 procent av deltagarna totalt dyslek-tiker. I de korta kurserna utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning 11 procent av deltagarna per termin. Antal deltagare med funktionsnedsätt-ning visar en stor kontinuitet över åren.

Kursinriktning i långa kurserDe mest framträdande kursinriktningarna i All-män kurs är Allmän, bred inriktning och Allmän inriktning, dominerad av basämnen (svenska, matematik, samhällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profile-rade ämnen, då i mindre omfattning.

I de Särskilda kurserna är det estetiska ämnes-området dominerande med 40 procent av deltagar-veckorna, eller 22 procent av den totala långkurs-verksamheten. Till estetområdet räknas inrikt-ningar som Bild, form och målarkonst, Musik, Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konsthantverk. Störst deltagarantal som enskilt ämne har Musik med 2 150 deltagare under höst-terminen.

Utbildningsbakgrund för deltagare i långa kurserI den Allmänna kursen med behörighetsinriktning i kärnämnen hade 87 procent av deltagarna kor-tare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium, vilket motsvarar en ökning med 2 procent enheter från föregående år. 79 procent hade kortare utbild-ning än 2-årigt gymnasium.

Av de Särskilda kursernas deltagare har 75 pro-cent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning.

Av samtliga deltagare i långa kurser hade 50 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa saknade 43 procent

2-årig gymnasieutbildning. 3-årigt gymnasium var med 38 procent den enskilt vanligaste utbild-ningsbakgrunden.

ÅldersfördelningDeltagare under 25 år ökar till 59 procent av delta-garna i de Allmänna kurserna, det vill säga med 3 procentenheter från tidigare år. I de Särskilda kur-serna utgör deltagare yngre än 25 år 47 procent.

Yrkesutbildning i folkhögskolanFolkhögskolorna genomför yrkesutbildningar inom ramen för de ordinarie kurserna. Ett min-dre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, t.ex. Personlig assistent och Turist guide. De flesta yrkesutbildningarna är eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll.

Bland de längre yrkesutbildningarna är Fritids-ledarutbildning, Språk, Informationsverksamhet & mediautbildning, Scenisk konst (dans, film och teater) och Beteendekunskap de fem som samlar flest deltagare och deltagarveckor.

Av yrkesutbildningar kortare än två år är inrikt-ningar med flest deltagare och deltagarveckor Informationsverksamhet & mediautbildning, Friskvård, Annan ledarutbildning inkl organisa-tion, Fritidsledarutbildning och Bild, form och målarkonst.

På den eftergymnasiala nivån studerar i genom-snitt drygt 2 700 deltagare per termin. Ett mindre antal folkhögskolor har bedrivit utbild-ningar inom Yrkeshögskolans ram.


Samlad bedömning

Samlad bedömning redovisas i sin helhet i Folk-bildningsrådets Årsredovisning med verksamhets-berättelse 2012 och refereras därför endast kort-fattat här i budgetunderlaget.

Syfte 1 Stärka och utveckla demokratin

Folkbildningens olika deltagare För att kunna bidra till att stärka demokratin behöver folkbildningen nå ut till olika grupper i samhället. Den heterogena deltagargruppen är en av folkbildningens främsta kännetecken och kva-liteter.

Folkbildningen samlar deltagare i olika åldrar. De yngre söker sig framför allt till folkhögsko-lans långa kurser för att få behörigheter till vidare studier eller jobb, och till studieförbundens este-tiska verksamheter för att utveckla sina intres-sen. Medelåldern bland folkhögskolans deltagare i långa kurser har sjunkit under senare år, fram-för allt inom Allmän kurs, som därmed blivit mer åldersmässigt homogen. Detta är en trend som folkhögskolan behöver uppmärksamma, eftersom den innebär att förutsättningarna för lärande och undervisning förändras.

Flera undersökningar visar att dagens ålders-pensionärer lever ett aktivt liv med många sociala kontakter, och att detta är en hälsobefrämjande livsstil. Åtskilliga söker sig till studieförbunden. Folkbildningens deltagare med högst medelålder finns i studiecirklarna. De äldres andel har dess-utom ökat och många återkommer år efter år. Att folkbildningen på det här sättet når ut till landets äldre är i linje med befolkningsutvecklingen och innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhäl-san inom dessa grupper.

Jämfört med andra utbildningsanordnare når folkbildningen många deltagare med funktions-nedsättning. I Folkbildningsrådets Folkhögskole-deltagarundersökning 2010 beskriver dessa del-tagare tiden vid folkhögskolan som i huvudsak

positiv, lärorik och utvecklande. Men efter att de avslutat sina studier har deltagare med funk-tionsnedsättning svårare att få jobb och de stude-rar inte vidare i lika stor utsträckning som andra. Folkbildningens insatser kan inte kompensera för de hinder som deltagarna möts av i arbetsmarknad och de formella utbildningssystemen.

Folkhögskolan är ett frivilligt utbildningsalter-nativ, och en egen skolform i det svenska utbild-ningssystemet, dit människor söker sig av egen kraft och vilja. Den jämförelsevis höga andelen utrikes födda deltagare är ett kvitto på att folk-högskolan uppfattas som ett attraktivt utbildnings-alternativ oavsett deltagarnas härkomst.

Ungefär en fjärdedel av cirkeldeltagarna deltog i en Studiecirkel för första gången 2012. Andelen män är högre bland de nya, och utbildningsnivån något högre. Studieförbundens nya cirkeldeltagare är jämförelsevis ofta födda i utlandet och bor i städer eller förorter. De nya deltagarna visar inom vilka delar av befolkningen som studieförbunden mötts av ett nytt eller förnyat intresse under året.

Folkbildningen som mötesplatsFör att stärka och utveckla demokratin i samhäl-let behöver medborgare med olika erfarenheter mötas, samtala och lära av varandra. Folkbild-ningen är en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Men att deltagar-populationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att personer med olika bakgrund och livsvillkor möts i studiecirklar eller i folkhög-skolekurser. Delar av folkbildningsverksamheten är i princip enkönad, respektive etniskt uppdelad. Människor med olika utbildningsbakgrund möts inte heller alltid.

Folkbildningen är en mötesplats för förenings-medlemmar och för deltagare med samma intresse eller olika intressen. Att mycket av folkbildnings-verksamheten är idéburen och präglad av dess del-tagare är ett starkt kännetecken för folkbildning. En av de mest centrala demokratiska utmaning-arna för folkbildningen i dag är att skapa arenor där människor med olika etnisk bakgrund möts under jämbördiga villkor. Den uppdelning som nu


sker i delar av verksamheten är inte tillfredsstäl-lande. Folkbildning av hög kvalitet kan fungera som en motkraft till segregation och diskrimine-ring som finns på andra ställen i samhället.

Folkhögskolornas pedagogik vilar på förmågan att se och tillgodose deltagarnas särskilda behov. Under senare år har allt fler deltagare med större behov av pedagogiskt stöd sökt sig eller hänvi-sats till folkhögskolornas Allmänna kurser. Folk-högskolan behöver uppmärksamma den föränd-rade sammansättningen av deltagargruppen inom framför allt Allmän kurs, och arbeta aktivt med att anpassa verksamheten efter de nya behov av stöd och vägledning som deltagarna har.

Samtidigt bygger folkhögskolans framgång i hög grad på en gruppdynamik som innebär sam-spel och lärande bland deltagarna själva, och detta ställer krav på gruppernas sammansättning. Även med dagens starkare betoning på den socialt stödjande rollen behöver folkhögskolorna kunna säkerställa att pedagogik och metodik är folkbild-ningsmässiga och svarar mot olika deltagargrup-pers behov.

Flexibelt lärande – en fråga om demokratiFlexibelt lärande och flexibla lärformer handlar om att så långt som möjligt anpassa studiesitua-tionen efter den studerandes förutsättningar. Den som studerar söker och bygger sin egen kunskap – genom dialog, interaktion och reflektion med andra deltagare, cirkelledare och lärare. Distans-formen erbjuder en variant av flexibelt lärande, men begreppet är vidare än så.

Flexibelt lärande handlar inte bara om peda-gogik och metodik. Det är numera i hög grad en demokratifråga och en social fråga.

Flexibelt lärande inom folkbildningen ska bidra till att alla folkbildningens syften uppfylls. Ett prioriterat område bör vara att stärka deltagar-nas baskunskaper, förmågor och kompetenser att nyttja digitala medier och delta i digital kommu-nikation. När allt mer samhällsinformation och samhällstjänster erbjuds digitalt kommer indivi-dens kunskap och tillgång till digitala medier att bestämma var och ens möjligheter att påverka sin

livssituation och engagera sig i samhällsfrågor och samhällsutveckling.

Flexibelt lärande ska också bidra till att öka folkbildningens tillgänglighet i olika delar av lan-det, och för olika deltagargrupper.5 Det finns ett samband mellan användning av digitala tjänster och framför allt befolkningens ålder, men även etnisk bakgrund, inkomst och utbildning. Folk-bildningen kan öka den digitala delaktigheten hos deltagarna genom att utnyttja och erbjuda flexibelt lärande i fler delar av folkbildningsverksamheten. För att detta ska åstadkommas behöver studieför-bundens och folkhögskolornas ledningar prioritera arbetet med flexibelt lärande.

Folkbildningens lärare och cirkelledareFolkhögskolan är en del av det svenska utbild-ningssystemet. I den betydelsen kan kvaliteten i folkhögskolornas verksamheter uppskattas med liknande mått som används för att bedöma det formella skolväsendet. Vanliga sådana mått hand-lar om lärarresursens storlek/lärartäthet, samt om lärarnas kvalifikationer och kompetens, dvs. deras pedagogiska utbildning och erfarenheter i relation till de krav som deltagare och undervisningsupp-drag ställer.6

Folkbildningen är en fri och frivillig bildnings- och utbildningsform. Det innebär bl.a. att folkhög-skolorna själva avgör vilka pedagogiska kompe-tenser som lärarna ska ha. De krav som ställs är i allmänhet höga. Andelen lärare med lärarutbild-ning är ungefär lika hög inom folkhögskolan som inom komvux och gymnasieskolan, och tydligt

5 Ett av grundvillkoren i fördelningen av statsbidrag till folkhögskolorna 2012 handlade om distanskurser: Folkhög-skolorna ska erbjuda olika lärformer för att nå studerande med olika behov och öka tillgängligheten. Förutom den undervisning som anordnas i skolans lokaler, ska folkhög-skolorna också anordna kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Detta villkor fasades in under 2012 och gäller fullt ut från och med 2013.

6 I exempelvis Högskoleverkets/UK-ämbetets kvalitetsut-värderingssystem 2011–2014 ingår lärarkompetens och lärar-tillgång som centrala indikatorer på de olika utbildningspro-grammens kvalitet. (Högskoleverket, 2012b)


högre än inom gymnasiefriskolan. Folkhögskol-lärarutbildningen tillgodoser de särskilda behov som skolformen och statens syften med folkbild-ningsstödet ställer.

Inom folkhögskolan ska lärarna ofta tillsam-mans med ledningen kunna hantera de särskilda villkor som gäller för antagning, bedömning och kursutveckling. Formell utbildning och fack-kunskaper är viktiga men inte tillräckliga när det gäller att vägleda och motivera studerande till fortsatta studier eller till arbete. Folkhögsko-lans betydelse som arbetsmarknads- och utbild-ningspolitiskt stöd, är stor och med detta följer att lärarnas uppgift att arbeta motiverande och med vägledning ökar. Dessa kompetenser är viktiga att beakta i Utbildningsdepartementets översyn av folkhögskollärarprogrammet som genomförs under 2013.

Cirkelledarnas kvalifikationer, kompetenser och förmågor är inte kopplad till formell utbildning och behovet av ämneskunskaper varierar. Många ledare har särskilda kompetenser från sitt enga-gemang i organisationslivet. En särskild förmåga hos cirkelledarna är att vara väl förtrogna med folkbildningens pedagogik och studieförbundens idémässiga grund.

Ett statsbidragsvillkor är att alla cirkelledare ska erbjudas introduktionsbildning. Studieförbun-den har kommit överens om minimikrav för vad en sådan utbildning bör innehålla, Steg G. I dessa krav framhålls de värdegrunder som ska genom-syra arbetet i studiecirkeln. Andelen cirkelledare som utbildats eller validerats i enlighet med Steg G var under 2011 ca 45 procent. Arbetet med cir-kelledarnas introduktionsutbildning bör även fort-sättningsvis vara ett prioriterat område i studie-förbundens kvalitetsarbete.

Syfte 2 Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

Folkbildning i hela landetFör att fånga upp människors engagemang och erbjuda påverkansmöjligheter behöver folkbild-ningen vara tillgänglig i hela landet.

Folkbildningen är rikstäckande. Den finns i samtliga landets kommuner, dessutom star-kast representerad i de kommuner där de största behoven av bildning, utbildningsmöjligheter och folklig kultur finns, dvs. i kommuner med svaga socio ekonomiska strukturer.

Geografiska förskjutningar pågår. En urbani-seringstrend kan urskiljas inom folkhögskolan, som kan ses som ett tecken på anpassning till nya, lokala behov. Att folkhögskolan på det här sättet svarar mot de ökade behov av utbildning som stä-dernas och förorternas invånare har är positivt. Antalet folkhögskolor och folkhögskolefilialer ökar i de mest befolkningstäta länen.

Urbaniseringen innebär en möjlighet för fler att kunna studera på folkhögskola när kursutbudet ökar i befolkningstäta områden. Internatfolkhög-skolorna som vanligtvis finns utanför städerna har en särskilt viktig uppgift att fylla för deltagare med funktionsnedsättning eller med särskilda behov av anpassat boende. Antalet folkhögsko-lor med internat minskar och även om det ofta är jämförelsevis resursstarka elever som bor på internaten så spelar internaten en viktig social-pedagogisk roll. Många riksrekryterande kurser finns på internatfolkhögskolor. När antalet inter-natfolkhögskolor blir färre kan bristen på bostä-der för studerande på sikt innebära svårigheter att erbjuda riksrekryterande kurser. Det innebär i så fall också att mångfalden i deltagargrupperna riskerar att minska när alltfler deltagare kommer från närområdet.

Inom studieförbunden har antalet avdelningar minskat betydligt under senare år, vilket innebär att den demokratiska organisationen krymper då antalet förtroendevalda blir färre.


Ett villkor för statsbidrag är att studieförbundet utformar sin verksamhet så att den är tillgänglig över hela landet. Ökad tillgänglighet kan åstad-kommas på flera sätt, genom ökad flexibilitet i lär-formerna, genom ökad lokal närvaro, samarbete med medlems- och samverkande organisationer, m.m. Antalet kommuner där endast ett fåtal stu-dieförbund bedriver verksamhet har ökat under den senaste tioårsperioden även om två nya stu-dieförbund tillkommit under samma period. Den digitala utvecklingen har inte kunnat kompensera den minskande lokala närvaron. Folkbildningsut-budet på mindre orter riskerar att tunnas ut.

Folkbildningens lokala och regionala villkor och betydelseKommunernas ekonomiska bidrag till studieför-bunden dras ner på många håll, och detta är oro-ande. Under perioden 2009–2012 har både stu-dieförbundens och folkhögskolornas ekonomiska beroende av annan verksamhet än folkbildning ökat. Denna parallella utveckling mot mindre lokal närvaro, minskat ekonomiskt stöd från kom-munerna och starkare beroende av annan verk-samhet än folkbildning, påverkar studieförbun-dens förutsättningar att leva upp till syftena med statsbidraget.

Även folkhögskolorna blir allt mer beroende av inkomster från annan verksamhet än folkbildning för att kunna behålla sina anläggningar och per-sonal.

Folkbildningsrådets utvärdering av Kulturpro-grammen visar att studieförbunden är viktiga kulturaktörer lokalt. Men det är inte självklart att denna betydelse uppmärksammas i det policy- och planeringsarbete som sker regionalt i landet, och som även omfattar kommunerna. De kartlägg-ningar som pågår tyder på att folkbildningen är jämförelsevis osynlig i regionernas arbete med kompetensplattformar och kulturplaner. Studie-förbundens och folkhögskolornas regionala roll och arbete behöver utvecklas. Att folkbildningen synliggörs på den regionala nivån påverkar även förutsättningarna för lokal förankring och lokalt arbete.

Samhällsengagemang via medlemsorganisa-tioner och huvudmänFolkhögskolornas anknytning till huvudmännen och studieförbundens relationer till sina med-lems- och samverkansorganisationer är centrala för att folkbildningens syften ska uppnås. Dessa relationer är inte statiska. Det har visats i två av Folkbildningsrådets utvärderingar under senare år. I ett föränderligt samhälle, som innebär att nya grupper organiserar sig och deltar i samhällsbyg-get, ska folkbildningen vara öppen för nya idéer och behov. På så sätt både bidrar folkbildningen till att utveckla demokratin och samhället, och utvecklas på samma gång själv.

Under det senaste decenniet har samtidigt nya förutsättningar skapats för folkbildningen och det civila samhället. Nya politiska synsätt beto-nar folkbildningens och det civila samhällets betydelse för att upprätthålla och utveckla väl-färden, medan funktionerna som röstbärare och opinionsbildare inte lyfts fram på samma sätt. För folkhögskolornas del innebär detta bl.a. att reger-ingen i ökad utsträckning uppmärksammat folk-högskolans kompensatoriska uppgift – att fungera som en andra chans för personer som inte fullföljt sina formella studier på grundskole- eller gym-nasienivå. Men folkhögskolan, och studieförbun-den, ska inte ensidigt värderas som utbildnings-anordnare. Folkbildningens förankring i idéburet arbete, i det civila samhällets organisationer och i det omgivande lokalsamhället gör den till en bety-dande kulturaktör och kanal för individers och organisationers demokratisträvanden och vilja att påverka samhället.

Syfte 3 Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i sam-hället

Folkbildning som medborgarbildningFolkbildningen ska ta tillvara enskilda medbor-gares engagemang, skapa kanaler för inflytande och fungera som en arena för samhällspåverkan.


Många av folkbildningens kvaliteter på samhälls-nivå kan härledas till de erfarenheter som enskilda cirkeldeltagare och folkhögskolestuderande gör under sina studier. Då handlar det inte i första hand om formella meriter, utan om bildning.

Det kanske viktigaste bidrag som studieför-bund och folkhögskolor lämnar till samhället är den medborgarbildning som studieförbunden står för – i form av Studiecirklar, Annan folkbildning och Kulturprogram – och som folkhögskolorna erbjuder i sina långa och korta kurser och kultur-program. Sammantaget ges studieförbundens och folkhögskolornas deltagare hundratusentals till-fällen varje år att under demokratiska former lära tillsammans med andra, vidga sina perspektiv, samt vidmakthålla och utveckla sina kunskaper och förmågor.

För många handlar resultaten om stärkt själv-känsla, höjd livskvalitet och ökat samhällsengage-mang. Den höjda bildningsnivån bland folkbild-ningens deltagare gör även steget till fortsatta stu-dier enklare att ta. Bildning bidrar på det sättet till minskade utbildningsklyftor.

Folkhögskolan som valmöjlighet och väg vidareFolkhögskolan innebär en ny chans för perso-ner som av olika skäl inte fullföljt sina studier på grundskole- eller gymnasienivå. Att få behörighet till fortsatta studier eller förbättra sina möjlighe-ter på arbetsmarknaden är två av motiven till var-för deltagare söker sig till folkhögskolan. Andelen deltagare med kort formell utbildningsbakgrund är hög, framför allt inom folkhögskolans All-männa kurs.

Andelen deltagare i Allmän kurs har minskat med 7 procentenheter sedan 2007, medan del-tagarna inom Särskild kurs ökat i motsvarande omfattning. Samtidigt har de Studiemotiverande folkhögskolekurserna under perioden 2010–2012 inneburit att söktrycket till Allmän kurs har höjts på de berörda folkhögskolorna. Riksdagens beslut att förlänga satsningen på Studiemotiverande folkhögskolekurser till och med år 2014, för-

dubbla antalet platser och samtidigt avsätta medel till extra platser inom Allmän kurs under 2013 och 2014, stärker folkhögskolans möjligheter att erbjuda utbildningsplatser till de deltagare som har de största behoven av utbildning och stöd.

Steget vidare efter folkhögskolan är inte själv-klart för alla. För många av deltagarna är kvalifi-cerad studie- och yrkesvägledning en avgörande förutsättning för att de ska komma vidare till arbete eller fortsatta studier. I nuläget finns inte det stödet vid alla folkhögskolor. Det är inte heller ett krav. Enligt skollagen (2010:800) har kommu-nerna ansvar för att elever i alla skolformer, inklu-sive folkhögskolan, ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning upp t o m gymnasienivå.

Folkhögskolan är en egen skolform med sär-skilda villkor för antagning, eget system för omdömen och behörighetsgivning, och med kurs-planer som fastställs lokalt vid respektive folk-högskola. Att förvänta sig att kommunernas stu-die- och yrkesvägledare ska kunna lotsa folkhög-skolans deltagare både till och vidare efter folk-högskolan är inte realistiskt. Utan en fungerande studie- och yrkesvägledningsfunktion inom folk-högskolan försämras möjligheterna för deltagarna att göra välinformerade val och komma vidare till fortsatta studier eller arbete.

Folkbildning, validering och NQF/EQFFolkbildningen ska inte bara värderas i relation till samhällets övriga utbildningar och bildningsin-satser. Den har framför allt ett egenvärde för kul-tur och bildning, och inom utbildningsområdet. Folkbildningen är idéstyrd. Den tillgodoser utbild-nings- och bildningsbehov hos medborgarna, och inom det civila samhällets organisationer. Studie-förbund och folkhögskolor erbjuder kurser, Stu-diecirklar och Kulturprogram som är unika för just folkbildningen. Varje studieförbund och folk-högskola bestämmer själv, i nära samverkan med deltagarna, vilket innehåll och vilka temainrikt-ningar som ska erbjudas.

I det pågående arbetet med en nationell refe-rensram för kvalifikationer, NQF, aktualiseras


frågan om folkbildningens frivilliga anslutning till ramverket. EQF/NQF är baserat på lärandere-sultat och omfattar både formell och icke-formell utbildning. Frågan om inplacering av t.ex. folk-högskolans Särskilda kurser är en strategisk fråga för folkbildningen. En nyckelfaktor är deltagar-nas intresse och behov av NQF för att styrka sina kompetenser och förutsättningar på arbetsmark-naden och för vidare studier inom Sverige eller utomlands.

Det saknas fortfarande strukturer i Sverige för att kartlägga och validera generella kompetenser som förvärvats genom icke-formellt och infor-mellt lärande. Behovet av utvecklingsarbete inom valideringsområdet är stort inom folkbildningen liksom inom andra sektorer i samhället.

Syfte 4 Bidra till att bredda intresse för och öka delak-tigheten i kulturlivet

Sveriges största kulturarenaFolkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevel-ser och erbjuda människor möjlighet till eget ska-pande. Centrala kvaliteter är att den kulturverk-samhet som studieförbund och folkhögskolor arrangerar finns närvarande i hela landet, och har en inriktning mot amatörkultur och deltagande. Folkbildningens kultur bedrivs under former som gör att den är öppen för, och attraherar, stora med-borgargrupper.

Med en sådan inriktning får folkbildningens kultur betydelse inte bara för det fjärde av sta-tens syften med stödet till folkbildningen. Den blir också en del i demokratiseringen av samhället, innebär social träning, skapar påverkansmöjlighe-ter och samhällsengagemang, och den bidrar till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

Många kulturprogram Kulturprogrammen är den verksamhetsform som genom sin flexibilitet och öppenhet samlar flest

deltagare och som därigenom ger mycket goda förutsättningar för olika grupper att mötas. Detta bekräftas i Folkbildningsrådets pågående utvär-dering av studieförbundens Kulturprogram. Fort-farande utgör Studiecirklarna basen i studieför-bundens verksamhet, men Kulturprogrammen har ökat kraftigt under den senaste 20-årsperioden, räknat i antalet arrangemang och antalet studie-timmar. Även Annan folkbildningsverksamhet har ökat. Samtidigt har Studiecirklarnas andel mins-kat.7

Delvis beror de här förskjutningarna på att prin-ciperna för fördelning av statsbidrag har ändrats under perioden och på att studieförbundens rap-portering av olika verksamheter har blivit mer stringent. Men framför allt bör de ses som ett tecken på att folkbildningens identitet och arbets-former utvecklas. För att kunna ta tillvara nya generationers behov av kultur och annan folkbild-ning behöver alternativa verksamhetsformer pro-vas.

7 Studiecirkelverksamhet ska enligt villkoren för stats-bidrag utgöra basen i verksamheten. Det innebär att minst hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i stu-dietimmar räknat genomförs inom verksamhetsformen stu-diecirkel.


Folkbildningsanslaget var 3 387 miljoner kronor 2013, 3 306 miljoner kronor 2012 och 3 274 miljo-ner kronor 2011.

2013 års anslag inkluderar en ökning med 60 miljoner kronor för 1 000 årsplatser vid folkhög-skolans Allmänna kurs. Platser riktade till arbets-

lösa ungdomar som genomfört Studiemotive-rande kurser vid folkhögskolan. Regeringen har i budgetpropositionen 2013 angivit motsvarande ökning 2014.

Pris- och löneomräkningen mellan 2012 och 2013 var 20,1 miljoner kronor (0,61 procent) Där-

Statsbidragsfördelning

Fördelning av statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor (mkr)

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

n Extra platser – folkhögskolor

n Folkhögskolor

n Flexibelt lärande

n Studieförbund

n Folkbildningsrådet

2011 2012 2013

1 644 1 644 1 670

1 592 1 608 1 617

29,6 29,6

Totalt 3 274 Totalt 3 306Totalt 3 387

31,0

8,5 8,5 8,5

60,0


efter minskades anslaget med 2,5 miljoner kronor (0,1 procent) genom en överföring av medel till Ungdomsstyrelsen för insatser inom politiken för det civila samhället.

Ökningen mellan 2011 och 2012 var 33,7 miljo-ner kronor, det vill säga en pris- och löneomräk-ning med 1,03 procent. Mellan 2010 och 2011 var pris- och löneomräkningen 14,8 miljoner kronor (0,45 procent). Därefter minskades anslaget 2010 med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) genom en överföring av medel till ett forskningsprogram inom anslaget Insatser för den ideella sektorn.

Folkbildningsanslaget fördelas med 49,2 pro-cent till folkhögskolorna och 50,8 procent till studie förbunden. Med beaktande av 2013 års utökning till folkhögskolornas Allmänna kurs är fördelningen av anslaget 50,1 procent till folkhög-skolorna och 49,9 procent till studieförbunden.

Både inom studieförbund och folkhögskolor görs extrainsatser för deltagare med funktionsned-sättningar och utrikes födda med brister i svenska språket. Under 2013 avsätts totalt 269 mil joner kronor ur folkbildningsanslaget till dessa extra insatser (folkhögskolorna 170 miljoner kronor och studieförbunden 99 miljoner kronor). Under 2012 och 2011 avsattes 262 respektive 358 miljoner kro-nor ur anslaget för dessa extra insatser. Minsk-ningen beror på att grund bidraget till studieför-bunden ökat, bl.a. för att studieförbunden genom aktiva åtgärder ska se till att tillgängligheten ökar till all folkbildningsverksamhet.

I statsbidragssystemen finns inte några sär-skilda medel specialdestinerade för utvecklings-insatser. Varje studieförbund och folkhögskola ska avsätta de resurser som krävs inom ramen för ordinarie anslag.

Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag omfat-tar bidragsfördelning, folkbildningspolitik och omvärldsbevakning, information, uppföljnings-

och utvärderingsarbete, administration samt från 2013 folkhögskolornas etik och gränsdragnings-frågor. För myndighetsuppdragen har för 2013 avsatts 26,4 miljoner kronor. 2011 och 2012 avsat-tes 25,2 miljoner kronor per år. Ökningen är en konsekvens av nytt uppdrag avseende gränsdrag-ningsfrågor inom folkhögskoleområdet.

Därutöver har Folkbildningsrådet avsatt 200 000 kronor årligen 2013, 2012, och 2011 i bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) för insatser riktande till deltagare vid folkhögsko-lorna.

2009 överfördes 8,2 miljoner kronor från Nationellt Centrum för flexibelt lärande till folk-bildningsanslaget för att inom ramen för Folk-bildningsnätet, tillsammans med andra åtgärder, genomföra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Enligt regeringens direktiv har verksamheten fort-satt och den finansieras via folkbildningsanslaget med 8,5 miljoner kronor per år 2013, 2012 och 2011.

Driftskostnaden för Folkbildningsnätet, som är folkbildningens digitala plattform finansieras 2013 med 4,6 miljoner kronor via folkbildningsanslaget och med 0,9 miljoner kronor ur folk högskolornas del av folkbildningsanslaget. För 2012 och 2011 var motsvarande belopp 4,4 mil joner kronor res-pektive 0,9 miljoner kronor per år.

För verksamheten inom Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har 7,3 miljoner kronor avsatts varje år 2013, 2012 och 2011 ur folkhög-skolornas del av anslaget.

Folkhögskolorna har avsatt 1 miljon kronor per år 2013, 2012 och 2011 för studeranderättsliga frå-gor. Folkbildningsrådet hanterar dessa inom med-lemsuppdraget Folkhögskolornas studeranderätts-liga råd (FSR).


Anslagsutveckling 2009–2013

2009 överfördes 8,2 miljoner kronor (0,3 procent) för insatser till flexibelt lärande. Motsvarande verksamhet har tidigare genomförts med medel (ca 16 miljoner kronor) från dåvarande myndighe-ten Nationellt Centrum för flexibelt lärande.

2010 minskades folkbildningsanslaget med 15,8 miljoner kronor (0,5 procent) genom en överföring av medel till ett forskningsprogram inom anslaget Insatser för den ideella sektorn.

2012 och 2013 reducerades folkbildningsansla-get genom en överföring av 2,5 miljoner kronor årligen till Ungdomsstyrelsens anslag för finansie-ring av dess uppgifter inom politiken för det civila samhället.

2013 ökas anslaget med 60 miljoner kronor destinerade till folkhögskolans Allmänna kurs. 1 000 extra platser som är riktade till arbetslösa ungdomar som genomfört Studiemotiverande folkhögskolekurs. Regeringen har i budgetpropo-

sitionen 2013 aviserat motsvarande belopp för de allmänna kurserna även 2014.

Anslagsutveckling i förhållande till kommuner-nas och landstingens bidrag

Kommunernas bidrag till studieförbunden de senaste fem årenKommunernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden har minskat från 394 mil joner kronor 2007 till 336 miljoner kronor 2011 vilket är en minskning med 58 miljoner kronor eller 15 procent. Det generella anslaget per invånare mins-kade under samma period från 43,80 kronor till 35,40 kronor, vilket är en minskning med 8,40 kronor eller 19 procent.

Med början år 1997 har några kommuner avvecklat sitt stöd till studieförbunden. 2011 gav 17 kommuner inga bidrag till studieförbunden.

89 procent av kommunerna har för 2012 budge-

Anslagsutveckling

Folkbildningsanslagets utveckling 2009–2013

År Anslag (mkr) Pris- o löneomräkning (%) Anslagsförändring (%) Kpi-förändringar (%)

2009 3 166 1,70 0,26 0,90

2010 3 260 3,46 -0,50 2,33

2011 3 274 0,45 0,00 1,96

2012 3 306 1,03 -0,08 -0,05

2013 3 386 0,61 1,74 –

Bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève (0,4 mkr) ingår inte i anslagsutvecklingen eftersom Folkbildningsrådet inte fördelar bidraget.


terat ett oförändrat eller minskat anslag till studie-förbunden.

Kommunbidragens storlek i relation till statens bidrag fortsätter att minska. Tabellen nedan visar hur anslagen till studieförbunden från stat och kommuner förändrats från 2007 till 2011. Kom-munernas andel av statens bidrag utgjorde 25 pro-cent 2007 och har minskat till 20 procent 2011.

Kommunernas andel av statens anslag till studie-förbunden i miljoner kronor 2007–2011

Stat Kommun Andel

2007 1550 394 25 %

2008 1 563 372 24 %

2009 1 590 356 22 %

2010 1 637 335 20 %

2011 1 644 336 20 %

Landstingens/regionernas bidrag till studie-förbunden de senaste fem årenLandstingens/regionernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden inklusive anslag till länsbildningsförbunden har minskat från 288 mil-joner kronor 2007 till 275 miljoner kronor år 2011. Det innebär en minskning med 13 miljoner kronor eller ca 5 procent.

45 procent av landstingen har för 2012 budgete-rat ett oförändrat eller minskat anslag till studie-förbunden.

Även landstingens/regionernas bidrag i relation till statens bidrag har blivit allt mindre. Tabellen nedan visar hur anslagen till studieförbunden från stat och landsting/regioner förändrats från 2007 till 2011. Landstingens/regionernas bidragsandel av statens bidrag utgjorde 19 procent år 2007 och har minskat till 17 procent 2011.

Landstingens/regionernas andel av statens anslag till studieförbunden i miljoner kronor 2007–2011

StatLandsting/

Region Andel

2007 1550 288 19 %

2008 1 563 280 18 %

2009 1 590 279 18 %

2010 1 637 275 17 %

2011 1 644 275 17 %

Kommunernas och landstingens/regionernas minskade andelar i förhållande till statsbidraget beror dels på folkbildningsanslagets höjning 2007, dels på minskningen av främst kommunbidragen.

Diagrammet nedan visar hur relationerna för-ändrats mellan stat, landsting/regioner och kom-

Statens, landstingens/regionernas och kommunernas bidrag till studieförbunden

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

1 800 000

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

n Stat n Kommuner n Landstingtkr


muner vad avser stöd till studieförbundens verk-samhet.

1992 var statens andel av bidragen 55 procent, kommunernas 30 procent och landstingens/regio-nernas 15 procent. 2012 var statens andel av bidra-gen 73 procent, kommunernas 15 procent och landstingens/regionernas 12 procent.

Landstingens/regionernas anslag till folkhög-skolorna de senaste fem årenI landstingsanslaget ingår anslag till egna folk-högskolor, bidrag till rörelsefolkhögskolorna och interkommunal ersättning.

Tabellen nedan visar hur anslagen till folkhög-skolorna från stat och landsting/regioner har för-ändrats från 2008 till 2012. Landstingens/regio-nernas andel av statens bidrag till folkhögskolorna utgjorde 41 procent 2008, 40 procent 2012.

Landstingens/regionernas andel av statens anslag till folkhögskolorna i miljoner kronor 2008–2012

StatLandsting/

Region Andel

2008 1 514 616 41 %

2009 1 540 629 41 %

2010 1 586 633 40 %

2011 1 592 640 40 %

2012 1 608 650 40 %

Studieförbundens ekonomi

Den totala omsättningen för de tio studieförbun-den sammantaget på lokal-, regional- och för-bundsnivå uppgick 2011 till 4 831 miljoner kronor. Det innebär att ett studieförbund i medeltal har en omsättning på 483 miljoner kronor. Variationen mellan studieförbunden är stor, från 13 miljoner kronor till 1,1 miljard kronor. Intäkterna av den bidragsberättigade folkbildningsverksamheten utgjorde 3 661 miljoner kronor, vilket är 76 pro-cent av den totala omsättningen. Statsbidragets andel av intäkterna i denna verksamhet är 44 pro-cent.

Studieförbundens samlade resultat är betydligt lägre 2011 än föregående år och har gått från ett överskott på 46 miljoner kronor till ett överskott på 7 miljoner kronor. Minskningen är helt kopplad till folkbildningsverksamheten och beror främst på lägre deltagarintäkter och kommunanslag samt ökade kostnader för lokaler och material. För annan verksamhet och på förbundsnivå har perso-nalkostnaderna ökat.

Tabellen nedan visar resultatet av studieför-bundsverksamheten sedan 2007. Resultatet av folkbildningsverksamheten har kontinuerligt för-sämrats och gav 2011 för första gången ett under-skott. Resultatet av övrig verksamhet har de senaste fyra åren varit nästan konstant.

Resultat sammantaget för alla studieförbund 2007–2011 i miljoner kronor i löpande priser

Folkbildnings- verksamhet

Övrig verksamhet

Total verksamhet

2007 115,9 25,7 141,6

2008 25,5 33,2 58,7

2009 13,5 35,1 48,6

2010 13,0 33,3 46,3

2011 - 27,8 34,7 6,9

Antalet studieförbund med redovisat överskott och underskott i den totala verksamheten från 2007 till 2011 visas i tabellen nedan (antalet studieför-bund ökade 2008 från åtta till nio och från 2010 till tio).

Antal studieförbund med över-/underskott i den totala verksamheten 2007–2011

Överskott Underskott

2007 8 –

2008 5 4

2009 6 3

2010 7 3

2011 7 3


Antalet studieförbund med redovisat överskott och underskott i folkbildningsverksamheten från 2007 till 2011 visas i tabellen nedan. Fler studieförbund redovisar underskott i folkbildningsverksamheten jämfört med den totala verksamheten.

Antal studieförbund med över-/underskott i folkbild-ningsverksamheten 2007–2011


2007 7 1

2008 7 2

2009 5 4

2010 5 5

2011 5 5

Totala antalet cirkelledare var ca 111 000 år 2011. Sedan 2007 har antalet cirkelledare som arbetar utan arvode ökat från 61 procent till 81 procent. Samtliga cirkelledare ska vara godkända av stu-dieförbundet och ha fått introduktionsutbildning av lokalavdelningen. Antal studieförbundsan-ställda exkl. cirkelledarna var 2011 ca 4 100.

I januari 2013 har de tio studieförbunden totalt 222 medlemsorganisationer och 150 samverk-ande organisationer på central nivå. Vidare finns ett omfattande samarbete med föreningar på lokal nivå.

De tio studieförbunden har sammantaget 180 lokalavdelningar i januari 2013. Två studieför bund har även en distriktsindelning som totalt omfattar 34 distrikt.

Folkhögskolornas ekonomi

Den totala omsättningen för de 150 folkhögsko-lorna uppgick 2011 till 3 730 miljoner kronor. Det innebär att en folkhögskola i medeltal har en omsättning på 25 miljoner kronor. Variationen mellan skolorna är stor, från 9 miljoner kronor till 111 miljoner kronor. I den statsbidragsberät tigade folkhögskoleverksamheten var 2011 omsättningen 2 935 miljoner kronor eller 79 procent av den

totala omsättningen. Statsbidragets andel av sko-lornas intäkter i denna verksamhet utgjorde 62 procent. Antalet heltidstjänster vid folkhögsko-lorna var 2011 ca 5 000.

Folkhögskolornas samlade resultat har förbätt-rats mellan 2010 och 2011 – från ett överskott på 25 miljoner kronor till ett överskott på 32 miljoner kronor. I medeltal per skola är det en ökning från 165 000 kronor till 216 000 kronor. Förbättringen beror främst på ökat överskott av konferensverk-samhet, övrig verksamhet och arbetsmarknads-projekt.

Folkhögskoleverksamhet har visat årligt under-skott sedan 2008. De tre senaste åren har under-skottet kontinuerligt ökat och var 59 miljoner kro-nor 2011. Underskotten har balanserats genom överskott från folkhögskolornas övriga verksam-heter i form av konferenser, arbetsmarknadsut-bildningar, projekt, uppdragsutbildningar och annan verksamhet. 2008 var det samlade resulta-tet negativt.

Tabellen nedan visar resultatet av folkhögsko-lornas verksamhet sedan 2007.

Resultat sammantaget för alla folkhögskolor 2007–2011 i miljoner kronor i löpande priser

Folkhögskole-verksamhet

Övrig verksamhet

Total verksamhet

2007 6,2 101,8 108,0

2008 -55,8 54,0 -1,8

2009 -11,5 57,5 46,0

2010 -58,0 82,2 24,2

2011 - 59,3 91,7 32,4

Antalet folkhögskolor med överskott och under-skott i den totala verksamheten har åren 2007 till 2011 förändrats enligt tabellen nedan (2010 ökade antalet folkhögskolor från 148 till 150). 101 skolor visar ett överskott i den totala verksamheten och 49 skolor underskott i den totala verksamheten vilket är 9 fler än föregående år.


Antal folkhögskolor med över-/underskott i den totala verksamheten 2007–2011


2007 126 22

2008 98 50

2009 104 44

2010 110 40

2011 101 49

I folkhögskoleverksamhet är det betydligt fler skolor som visar underskott. Från 2007 har anta-let skolor med underskott ökat från 65 till 94 eller med 45 procent enligt tabellen nedan.

Antal folkhögskolor med över-/underskott i folkhög-skoleverksamheten 2007–2011


2007 83 65

2008 67 81

2009 72 76

2010 65 85

2011 56 94


Med stöd av resultatredovisningen av folkbild-ningens insatser yrkar Folkbildningsrådets styrelse att regeringen:• ökar folkbildningsanlaget med 300 miljoner

kronor• tillför 120 miljoner kronor till 2 000 årsplatser i

Allmän kurs vid folkhögskola• tillför 100 miljoner kronor till projekt i studie-

förbunden för unga arbetslösa, medfinansiering till ESF

• tillför 25 miljoner kronor till en utbildningssats-ning för sjukskrivna

• tillför 50 miljoner kronor till en folkbildnings-satsning i svenska för invandrare

• återför 15 831 000 kronor som 2010 överfördes till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för forskning om den ideella sektorn till folk-bildningsanslaget samt

• återför 2 500 000 kronor som 2012 överfördes till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sek-torn avseende nya uppdrag för politiken för det civila samhället till folkbildningsanslaget.

Motiv för generell ökning av folkbildningsanslaget 2014

En bärande del i vårt demokratiska samhälle är allas möjligheter till utveckling och möten samt frihet att organisera sig i föreningar och nätverk. I ideella organisationer och nätverk skapas gemen-

samma värdegrunder och används arbetsformer som stärker demokratin och håller ihop samhället.

Att bidra till utveckling och förnyelse av demo-kratin är en av folkbildningens huvuduppgifter. Folkhögskolor och studieförbund arbetar för att öka deltagarnas kunskaper och förutsättningar till att ta aktiv del i samhällsutvecklingen. Ytterst handlar det om att öka människors möjligheter att agera demokratiskt, att utöva inflytande och känna delaktighet i olika samhällsfrågor och sam-manhang.

Folkbildningens styrka är att den verkar i ett gränsland mellan det formella och icke-formella och kan därigenom vara mötesplats för personer från olika länder, grupper, åldrar eller politiska och ideologiska värderingar.

Vi lever i en tid med stora ekonomiska och soci-ala påfrestningar, med en ökande arbetslöshet och ett växande utanförskap. Det är därför viktigare än någonsin att folkbildningen fortsatt kan agera som en stark kraft för demokratiengagemang, minskade utbildningsklyftor, folkhälsa och för kulturskapande.

15 procent av Sveriges befolkning är födda utomlands. Det är alltid en utmaning att skapa gemenskap med nya medlemmar. Det gäller för föreningar och skolor liksom för kommuner. Folk-bildningen kan erbjuda mötesplatser och verksam-heter som bidrar till dialog mellan människor med olika erfarenheter. Studieförbunden har samman-lagt över 370 medlems- och samverkande orga-nisationer och de 150 folkhögskolorna har olika

Budgetförslag 2014–2016


organisationer som huvudmän och sammantaget har folkbildningsorganisationerna ett mycket stort kontaktnät inom den ideella sektorn.

Alla människor ska få förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet. Personer med kort utbildningsbakgrund eller funktionsnedsättning kan ges bättre möjligheter att kunna delta i verk-samheten, både inom folkbildningen och i sam-hället i stort. Folkhögskolor och studieförbund har särskilt goda förutsättningar att kunna erbjuda lärande och utveckling, utifrån individuella förut-sättningar och behov.

För att folkbildningen fortsatt ska kunna utgöra den breda basen för Sveriges utveckling som demokrati- och kunskapsnation krävs bättre över-ensstämmelse mellan pris- och löneomräk ningen för folkbildningsanslaget och de reella kostnads-ökningarna i verksamheten. En pris- och löneom-räkning, som inte följer övriga kostnadsökningar i samhället och inom folkbildningen, påverkar folkbildningen negativt. Den uppräkning på 0,61 procent av folkbildningsanslaget som gjordes 2013 motsvarar inte kostnadsökningarna i verksamhe-ten. Detta innebär en reell försvagning av anslaget till folkbildningen och riskerar att leda till större studiegrupper i såväl folkhögskole- som studieför-bundsverksamheterna och högre avgifter i studie-cirklar. Hög lärar-/ledartäthet och små studiegrup-per har varit en förutsättning för framgångsrikt arbete i både folkhögskolor och studieförbund.

Folkhögskolorna redovisar sedan flera år till-baka ett samlat negativt resultat i folkbildnings-verksamheten. 94 av 150 folkhögskolor uppvisar ett underskott av denna verksamhet. Det främsta skälet är ökade lärarkostnader. Underskottet med-för att folkhögskolor tvingas minska den pedago-giska personaltätheten.

Även studieförbunden redovisar ett ökande underskott av folkbildningsverksamheten. Detta beror främst på lägre deltagarintäkter och kom-munanslag samt ökade kostnader för lokaler och material. De försämrade ekonomiska förutsätt-ningarna påverkar studieförbundens möjlighe-ter att upprätthålla en infrastruktur för att vara mötesplatser och att kunna bedriva verksamhet

med studiecirklar och kulturarrangemang i hela landet. De ekonomiska villkoren har också med-fört att antalet ideella cirkelledare (utan arvode) har ökat från 55 procent 2006 till 81 procent 2011.

Den ekonomiska utvecklingen inom folkbild-ningen innebär att det för närvarande är mycket svårt att släppa fram nya aktörer. Under 2012 ansökte ett nytt studieförbund och sju nya folk-högskolor om att bli statsbidragsberättigade. Tre av dessa uppfyllde baskriterierna. Därtill kom-mer att 26 folkhögskolor som får ett lägre statsbi-drag (4 000 deltagarveckor) har stora behov av att kunna växa och behöver mer resurser för att möta efterfrågan på verksamhet. Även folkhögskolor med högre statsbidrag har behov av att kunna ta emot fler deltagare. Under 2012 har en omfördel-ning (0,3 procent) av statsbidrag skett från större till mindre folkhögskolor.

Från 1991 har 23 nya folkhögskolor, företrä-desvis i storstadsområdena, blivit statsbidrags-mottagare. Detta har varit möjligt tack vare höj-ning av folkbildningsanslaget vid två tillfällen under perioden. Vidare har två nya studieförbund blivit statsbidragsmottagare.

Med en generell höjning av folkbildningsansla-get på 300 miljoner kronor får studieförbunden och folkhögskolorna möjlighet att möta fler del-tagare och fler behov av folkbildning i samhäl-let. Samhällsstödet till folkbildningsverksamhet bidrar till att hålla ihop samhället och motver-kar utanförskap och främlingsfientlighet. Det ger förutsättningar för digital delaktighet och möter medborgarnas behov av ett livslångt lärande.

Utöver en otillräcklig pris- och löneomräkning har regeringen minskat folkbildningsanslaget och gjort överföringar av medel till andra myndig-heter. År 2007 överfördes 5 miljoner kronor från folkbildningsanslaget till Vetenskapsrådet för långsiktig folkbildningsforskning. År 2010 över-fördes 16 miljoner kronor till forskning om den ideella sektorn och år 2012 överfördes 2,5 miljo-ner kronor till politiken för det civila samhället. Dessa folkbildningsmedel bör åter föras till folk-bildningsanslaget.


Nya deltagare i folkbildningenFolkbildningens arbetssätt och pedagogiska meto-der lockar ständigt nya deltagare. Verksam heten inom folkbildningen är av mycket stor omfatt-ning. Varje år anmäler sig många nya deltagare till studieförbundens verksamhet. 24 procent av deltagarna i studiecirklar är helt nya deltagare. Med studieförbundens deltagarregister 2012 som underlag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet 926 815 unika personer fördelat på 663 691 personer i Studiecir-kel och 380 474 personer i Annan folkbildnings-verksamhet. Söktrycket till folkhögskolan är fort-satt högt med igenomsnitt två sökande per plats. Var femte folkhögskola uppger att antalet sökande med funktionsnedsättning har ökat. Mer än var fjärde skola har angett att sökande födda utom-lands har ökat.

Folkbildningsrådets statistik visar att i 31 pro-cent av studiecirklarna 2012 deltog både utrikes- och inrikesfödda. Av deltagarna i folkhögskolans Allmänna kurs höstterminen 2012 var 30 procent födda utomlands. Verksamheter där deltagare har olika etnisk bakgrund ökar förutsättningarna till dialog, respekt för andra uppfattningar och sam-manhållning.

Livslångt lärandeI dag ställs allt högre krav på att lära nytt och byta perspektiv flera gånger hela livet. Folkbildnings-verksamhet är ett viktigt verktyg för att frigöra människors inneboende kraft. Förutsättningar måste därför ges för ett livslångt lärande i olika lärformer och med jämlika möjligheter för alla att kunna delta.

2010–2012 har folkhögskolorna, på uppdrag av Arbetsförmedlingen, erbjudit ungdomar tre måna-ders motivationshöjande utbildning i syfte att ge nya förutsättningar till fortsatta studier inom den reguljära utbildningsverksamheten. Ungdomarna konkurrerar efter genomgången introduktionsut-bildning om en ordinarie plats vid folkhögskola. Med ett redan stort söktryck på folkhögskola är det nödvändigt att utbildningsplatserna ökar genom att resurser tillförs det allmänna folkbild-

ningsanslaget så att fler unga kan komplettera sina gymnasiestudier eller studera vidare på folkhög-skola.

I budgetunderlaget för 2013–2015 gjorde Folk-bildningsrådet bedömningen att folkhög skolorna skulle kunna genomföra en riktad utbildnings-verksamhet till minst 50 procent av deltagarna i den studiemotiverande satsningen. För att dessa skulle kunna beredas plats utan att tränga ut andra angelägna grupper äskades 120 miljoner kro-nor, vilket motsvarar 2 000 helårsplatser. Ansla-get till folkbildningen ökades med 60 miljoner 2013. Medlen används till 1 000 nya platser i Allmän kurs, öronmärkta för deltagare som gått studiemotiver ande folkhögskolekurs. Samtidigt har riksdagen beslutat att från år 2013 öka antalet platser i studiemotiverande folkhögskolekurs från 4 000 till 8 000 platser. Detta innebär att behovet av fler platser i Allmän kurs ökar. Folkbildnings-rådet upprepar därför önskemålet om 2 000 fler årsplatser i Allmän kurs 2014.

Digital delaktighetDen snabba digitaliseringen förändrar villko-ren i samhället, skapar nya folkbildningsbehov hos medborgarna och innebär samtidigt en utma-ning för demokratin och den sociala samman-hållningen. Det digitala utanförskapet är fortfa-rande omfattande. Principen om lika rättigheter och möjligheter för alla medborgare riskerar att undergrävas om inte fler aktiva åtgärder för digital inkludering kommer till stånd.

Folkbildningsrådet har undertecknat Digital agenda för Sverige. Folkbildningen är beredd att, själv och i samverkan med andra organisationer och aktörer i civilsamhället, aktivt tillvarata digi-taliseringens möjligheter.

Drygt en miljon vuxna har inte tillgång till all den information, samhällstjänster, kultur-verksamhet och sociala interaktionsmöjligheter som erbjuds via internet. Det krävs utbildning och handledning för att fler ska bli delaktiga. Studie-förbunden och folkhögskolor gör idag stora insat-ser och är beredda att möta fler behov och ge fler deltagare digitala basfärdigheter.


Särskilda uppdrag till Folkbildningsrådet

Förutom det fria och frivilla folkbildningsarbetet är Folkbildningsrådet berett att ansvara för upp-drag inom fler områden där studieförbund och folkhögskolor kan göra betydande insatser.

Validering och det nationella ramverket för kvalifikationer, NQFBehovet hos deltagare att få sina generella kom-petenser, t.ex. som funktionärer och ledare i för-eningslivet, kartlagda och validerade har fått ökad aktualitet. EU har rekommenderat medlemslän-derna att införa system för validering av icke-for-mellt och informellt lärande.

Folkbildningens plats i ett nationellt ramverk för kvalifikationer baserat på läranderesultat har också varit i fokus. Folkbildningsrådet har föresla-git regeringen att icke-formella utbildningar inom folkbildningen ska kunna anslutas för nivåinpla-cering i det nationella ramverket, NQF, som har en europeisk motsvarighet, EQF. Förslag till natio-nella kvalitetskriterier har lämnats till regeringen.

Folkhögskolan är en egen skolform med både behörighetsgivande Allmänna kurser och ett stort antal profilkurser, ofta med yrkesinriktning. Folk-bildningsrådet är berett att ansvara för prövning av och beslut om anslutning och nivåinplacering av ansökningar som gäller folkhögskoleutbild-ningar vilka genomförs inom ramen för folkbild-ningsförordningen. Insatsen förutsätter särskild finansiering. På basis av ett sådant uppdrag är Folkbildningsrådet beredd att medverka i det före-slagna nationella rådet för kvalifikationer samt att samverka med den myndighet som får det natio-nella samordningsansvaret för NQF.

Studiemotiverande folkhögskolekursUtbildningssatsningen för unga arbetslösa har på kort tid medverkat till att öka ungdomars möjlig-heter att återkomma och etablera sig i arbetslivet. En slutförd eller uppdaterad gymnasieutbildning ökar anställningsbarheten och inte minst ungdo-marnas självkänsla. Utan gymnasiet och behörig-het för högskolestudier har ungdomar svårt att eta-

blera sig och hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Utbildning är en investering både för individen och för samhället.

Regeringen beslutade i december 2011 om en förlängning av satsningen under åren 2012 och 2013. I slutet av 2012 beslutades att utöka verk-samheten från 4 000 till 8 000 deltagare. Samti-digt utvidgades målgruppen att gälla även arbets-sökande över 25 år.

2012 har verksamhet genomförts på 106 folk-högskolor och 3 888 personer har deltagit. 58 procent av deltagarna är män. Studiemotive-rande folkhögskolekurs når därmed en målgrupp som är underrepresenterad inom annan vuxenut-bildning.

Av de som har gått Studiemotiverande folkhög-skolekurs från februari 2010 har 24 procent stu-derat vidare och 17 procent har fått arbete. 2012 var tredje året som Arbetsförmedlingen anvisar och folkhögskolorna genomför Studiemotiverande folkhögskolekurser för unga arbetslösa. Folkbild-ningsrådets deltagarundersökning 2012 visar att deltagarna är mycket nöjda med verksamheten. 70 procent anser att de fått motivation att stu-dera vidare och hela 90 procent anger att de kan rekommendera sina vänner att delta i kursen. Mot bakgrund av resultaten och den arbetsmarknads-politiska situationen är Folkbildningsrådet beredd att fortsätta verksamheten även kommande år.

Studieförbundsledda projekt för unga arbets-lösaArbetsförmedlingens prognos i december 2012 visade att arbetslösheten förväntas stiga 2013 och 2014. I november 2012 var 131 000 mellan 15 och 24 år arbetslösa. Till dessa kommer ytterligare ca 40 000 unga som enligt Ungdomsstyrelsen inte finns i någon aktivitet. Att så många unga männ-iskor inte har möjlighet till egen försörjning, själv-ständighet och utveckling är allvarligt. Många stu-dieförbund har inom ramen för ESF-rådets arbete genomfört framgångsrika projekt för att höja människors kompetens.

ESF:s nuvarande regelverk för medfinansiering, med möjlighet att använda deltagartid som med-


finansiering, innebär att det är svårt för studie-förbund att i någon större omfattning kunna göra insatser med ESF-medel. Studieförbundens erfa-renheter visar, att en förutsättning för att få ett projekt finansierat kräver medfinansiering i form av kontanta medel från annat håll, vilket ofta är problematiskt. Studieförbunden kan göra mycket för att stärka unga arbetslösa. De kan ge möj-lighet till att utveckla ett intresse hos unga eller en förmåga, samtidigt som de får kunskap om hur arbetsliv, samhälle, utbildning och civilsam-hälle fungerar i ett brett kontaktnät av folkrörel-ser. Regeringen kan göra mer verksamhet möjlig genom att minska den administrativa bördan och underlätta studieförbundens möjligheter till med-finansiering. Därför föreslås att 100 miljoner kro-nor tillförs Folkbildningsrådet för medfinansie-ring av ESF-projekt i studieförbunden.

Förrehabilitering inom folkbildningenFolkbildningsrådet är berett att stödja och utveckla förrehabilitering med folkbildningsin-satser utifrån de metoder som använts vid folk-högskolor och studieförbund för att långtidssjuka och personer som aldrig har kommit in på arbets-marknaden ska få möjlighet till egen försörjning. Genom nationellt samarbete mellan Försäkrings-kassan, Arbetsförmedlingen och folkbildningen inriktat på förrehabilitering skulle fler få möjlig-het att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Folkbildningsrådet beräknar att folkhögsko-lor och studieförbund under 2014 kan erbjuda en försöksverksamhet för 500 personer under 3–6 månader till en kostnad av inledningsvis 25 miljo-ner kronor.

För den enskilde innebär en långtidssjukskriv-ning utöver själva sjukdomen i många fall ett utanförskap. Stora kostnader drabbar både den sjukskrivne och samhället. En längre sjukskriv-ning leder ofta till passivisering och försämrar möjligheten till återgång i arbete.

Erfarenheter finns i folkhögskolor och studie-förbund, vilka genomfört kurser och studiecirk-lar som utvecklar deltagarnas förutsättningar och stärker deras förmågor. Verksamheten har varit

inriktad på stresshantering och kompetenshöjning, ibland kombinerat med arbetsträning.

Etableringsinsatser för nyanlända/svenskun-dervisning för invandrareDen 1 december 2010 trädde reformen för att påskynda nyanlända invandrares etablering i Sve-rige i kraft. Genom reformen tydliggjordes kom-munernas ansvar för att erbjuda nyanlända sam-hällsorientering. Det civila samhället med folk-rörelser och folkbildning spelar en särskilt viktig roll vid nyanländas etablering i samhället. Folk-bildningens metodik, som utgår från deltagarens behov, kan i samverkan med lokala föreningar och företag skapa möjligheter till praktik, arbete och värdefulla kontakter som underlättar nyanländas etablering i samhället. Folkbildningen har sär-skilt goda förutsättningar att nå de med särskilda behov, t.ex. korttids utbildade med läs- och skriv-svårigheter.

Svenskundervisningen för invandrare, sfi, är en del av den etableringsplan som upprättas för nyanlända flyktingar. För närvarande utreds om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upp-handla utbildning i svenska för nyanlända invand-rare samt om utbildning i svenska för vuxna invandrare i framtiden ska ske genom komvux.

Sedan halvårsskiftet 2010 kan vuxna, som har rätt att delta i en kommuns sfi välja att delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar sfi. Stu-dieförbunden hade tidigare rätten att anordna sfi och bedriver idag sfi enbart på uppdrag av kom-muner.

För att dra nytta av de möjligheter som folkbild-ningen erbjuder vad gäller studieanpassning för deltagaren föreslås att regeringen ger Arbetsför-medlingen i uppdrag att i samverkan med Folk-bildningsrådet utveckla en försöksverksamhet där studieförbund och folkhögskolor anordnar sfi inkluderat samhällsorientering. För 2014 beräk-nas satsningen omfatta 2 000 deltagare under 3–6 månader till en kostnad av totalt 50 miljoner kro-nor.


Annan finansiering och lagstiftningsändring

Vid sidan av det fria och frivilla folkbildnings-arbetet och särskilda uppdrag är studieförbund och folkhögskolor beredda att genomföra insat-ser inom områden där man har erfarenhet och kunskap. Detta förutsätter ändringar av gällande lagstiftning och att verksamheten finansieras av andra huvudmän än Folkbildningsrådet via folk-bildningsanslaget.

Gymnasieutbildning på folkhögskolaUtbildningen i den formella skolan passar inte alla elever. Ett skäl är att unga behöver andra studie-former. GY 2011 ställer både nya krav för inträde till gymnasieskolan och under gymnasietiden. Behovet av andra studiemiljöer, metoder och lär-

former växer. Många unga behöver ett mer pro-jektorienterat och ämnesöverskridande arbetssätt samt behovsrelaterat stöd som en naturlig del av utbildningen.

Folkhögskolan är en egen skolform inom det samhällsstödda utbildningssystemet och bör vara ett reellt individuellt alternativ för unga i gymna-sieålder. Att erbjuda fler skolformer ökar valmöj-ligheterna för individen och kan stärka studiein-tresset hos alla. Dessutom öppnar detta för nya möjligheter att nu och på sikt utveckla gymnasie-skolan.

Att ta emot grundskoleklara unga skulle vara en ny inriktning för folkhögskolan. För att åstad-komma en inriktning enligt ovan krävs lagstift-ning och särskilda resurser.


Statsbidragsberättigade studieförbund (10)

Arbetarnas BildningsförbundFolkuniversitetetKulturens bildningsverksamhetNykterhetsrörelsens BildningsverksamhetSensus StudieförbundStudiefrämjandetStudieförbundet Bilda för kyrka och samhälleStudieförbundet Ibn RushdStudieförbundet MedborgarskolanStudieförbundet Vuxenskolan

Statsbidragsberättigade folkhögskolor (150)

Rörelsefolkhögskolor (107)Albins folkhögskolaAlma folkhögskolaArbetarrörelsens folkhögskolaAxevalla folkhögskolaBergslagens folkhögskolaBirkagårdens folkhögskolaBiskops-Arnö Nordens folkhögskola Bona folkhögskolaBosöns idrottsfolkhögskolaBotkyrka folkhögskolaBraheskolan-Visingsö folkhögskolaBrunnsviks folkhögskolaDalkarlså folkhögskolaEdelviks folkhögskolaEslövs folkhögskolaFolkhögskolan i AngeredFinska folkhögskolanFolkhögskolan HvilanFramnäs folkhögskolaFridhems folkhögskolaFuruboda folkhögskolaFärnebo folkhögskolaGeijerskolanGlimåkra folkhögskolaGlokala folkhögskolanHagabergs folkhögskolaHellidens folkhögskolaHelsjöns folkhögskolaHjo folkhögskolaHjälmareds folkhögskolaHyllie Park folkhögskolaHållands folkhögskolaHällefors folkhögskolaHärnösands folkhögskolaHästsportens folkhögskolaJakobsbergs folkhögskolaJune folkhögskola

Jämshögs folkhögskolaKaggeholms folkhögskolaKalix folkhögskolaKarlskoga folkhögskolaKista folkhögskolaKvarnby folkhögskolaKvinnofolkhögskolanLeksands folkhögskolaLidingö folkhögskolaLiljeholmens folkhögskolaLillsved Gymnastik och idrottsfolkhögskolaLitorina folkhögskolaLjungskile folkhögskolaLångholmens folkhögskolaMalmfältens folkhögskolaMalmö folkhögskolaMariannelunds folkhögskolaMarieborgs folkhögskolaMarkaryds folkhögskolaMedlefors folkhögskolaMellansels folkhögskolaMKFC – Stockholms folkhögskolaMo Gård folkhögskolaMullsjö folkhögskolaMunka folkhögskolaNordiska folkhögskolanNyköpings folkhögskolaOskarshamns folkhögskolaPRO:s folkhögskolaRunö folkhögskolaRöda korsets folkhögskolaScouternas folkhögskolaS:t Sigfrids folkhögskolaS:ta Birgittas folkhögskolaS:ta Maria folkhögskolaSigtuna folkhögskolaSjöviks folkhögskolaSkarpnäcks folkhögskolaSkeppsholmens folkhögskolaSkurups folkhögskolaSolviks folkhögskolaSommenbygdens folkhögskolaStadsmissionens folkhögskolaStensunds folkhögskolaStrömbäcks folkhögskolaSundbybergs folkhögskolaSunderby folkhögskolaSundsgårdens folkhögskolaSverigefinska folkhögskolanSödertörns folkhögskolaSödra Stockholms folkhögskolaSödra Vätterbygdens folkhögskolaTollare folkhögskolaTornedalens folkhögskolaVadstena folkhögskolaValjevikens folkhögskolaValla folkhögskolaWendelsbergs folkhögskola

Viskadalens folkhögskolaVårdinge By folkhögskolaVäddö folkhögskolaVästanviks folkhögskolaVästerås folkhögskolaÅgesta folkhögskolaÄdelfors folkhögskolaÄlvsby folkhögskolaÖnnestads folkhögskolaÖrebro folkhögskolaÖsterlens folkhögskolaÖstra Grevie folkhögskola

Landstings- och region folkhögskolor (43)Agnesbergs folkhögskolaBillströmska folkhögskolanBirka folkhögskolaBlekinge folkhögskolaBollnäs folkhögskolaBäckedals folkhögskolaDalslands folkhögskolaEskilstuna folkhögskolaFellingsbro folkhögskolaFornby folkhögskolaForsa folkhögskolaFristads folkhögskolaGamleby folkhögskolaGotlands folkhögskolaGrebbestads folkhögskolaGrimslövs folkhögskolaGöteborgs folkhögskolaHola folkhögskolaHögalids folkhögskolaIngesunds folkhögskolaKatrinebergs folkhögskolaKlarälvdalens folkhögskolaKristinehamns folkhögskola KPSKyrkeruds folkhögskolaKävesta folkhögskolaLunnevads folkhögskolaLöftadalens folkhögskolaMalungs folkhögskolaMolkoms folkhögskolaMora folkhögskolaStorumans folkhögskolaSörängens folkhögskolaTärna folkhögskolaVara folkhögskolaWiks folkhögskolaVimmerby folkhögskolaVindelns folkhögskolaVärnamo folkhögskolaVästerbergs folkhögskolaÅlsta folkhögskolaÅsa folkhögskolaÖlands folkhögskolaÖrnsköldsviks folkhögskola

Bilaga

Folkbildningsrådet

Box 380 74, 100 64 StockholmTel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 [email protected]

Documents

Budgetunderlag 2014-2016