1

Budgetunderlag 2021 – 2023

Utfärdat av Dokument

Migrationsverket/Generaldirektören Budgetunderlag 2021-2023

Framtagen av Datum Diarienummer

Planeringsavdelningen 2020-02-24 1.1.3-2020-3667

2

Innehållsförteckning Budgetunderlag 2021 – 2023 .................................................................................... 1 1 Migrationsverkets uppdrag, mål och inriktning ............................................ 4 1.1 Mål och strategiska inriktningar de närmaste åren ................................... 4 1.1.1 Inriktningar för att nå målen ..................................................................... 4 1.1.2 En myndighet i förändring ........................................................................ 6 2 Strategisk utveckling på kort och lång sikt ................................................... 7 2.1 Förutsättningsskapande utveckling krävs 2020-2023 för att nå högre

effekter och realisera nyttor ...................................................................... 7 2.2 Utvecklingsprocessen – hur myndigheten arbetar har

betydelse för resultatet .............................................................................. 9 2.2.1 Tillståndsprocesserna och Medborgarskapsprocessen ............................ 10 2.2.2 Skyddsprocessen ..................................................................................... 10 2.2.3 Stödprocesser .......................................................................................... 11 2.2.4 Digital samverkan ................................................................................... 11 2.3 Finansiering av myndighetens strategiska utveckling ............................. 11 3 Siktet inställt på författningsstyrda handläggningstider .............................. 12 3.1 Författningsstyrda tider och förstärkt prövnings- kapacitet .................... 14 4 Migrationsverkets ekonomi......................................................................... 15 4.1 Resursbehov 2020 till 2023..................................................................... 15 4.1.1 Anslag 1:1 Migrationsverket – förvaltningsanslag ................................. 15 4.1.2 Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader (UO 08) ......................... 16 4.1.3 Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder (UO 08) .................................. 16 4.1.4 Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål ....................................... 16 4.1.5 Anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i

utlänningsmål .......................................................................................... 16 4.1.6 Anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden (UO 08) ................. 17 4.1.7 Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade (UO 08) ................................. 17 4.1.6 Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande (UO 08) ............................................................................... 17 4.1.7 Anslag 1:2 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande (UO 13) ................................................................... 18 4.1.8 Uppdrag utan full kostnadstäckning ....................................................... 18 4.1.8 Brexit....................................................................................................... 18 4.1.9 Migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna .............................. 19 4.1.10 Förvarsplatser .......................................................................................... 19 4.2 Investeringar i anläggningstillgångar ...................................................... 20 4.3 Avgifter mot inkomsttitel ........................................................................ 21 4.4 Övrigt ...................................................................................................... 22 4.4.1 Behov av beställningsbemyndigande ...................................................... 22 4.4.2 Anslagskredit .......................................................................................... 23 4.4.3 Räntekontokredit ..................................................................................... 24

Bilaga 1 Prognos för skyddsprocessen efter behov i jämförelse med

tillgängliga medel, februariprognos 2020 P1-20 ..................................................... 25 Bilaga 2 Prognos för tillstånd och medborgarskap efter behov i jämförelse

med tillgängliga medel, februariprognos 2020 P1-20 ............................................. 26

3

En myndighet i förändring

Migrationsverket går in i 2020-talet som en myndighet i

förändring. De senaste åren har präglats av omställning

till nya förutsättningar vad gäller verksamhet och

budget. Utvecklingen framåt ställer krav på fortsatt

förmåga till anpassning och förändring.

Samtidigt som vi arbetar för att nå författningsstyrda

handläggningstiden formar vi den myndighet som ska

möta de behov och krav som väntar de närmaste åren.

Den 1 maj 2020 inför Migrationsverket en ny

organisation med färre regioner och avdelningar på

huvudkontoret. Syftet är att skapa en organisation som

är bättre anpassad till myndighetens dimensionering och

som stödjer oss att bedriva en effektiv verksamhet och

driva utvecklingen framåt i ett mindre format.

I det här budgetunderlaget redovisar vi inte bara våra resursbehov utan också vilka

planer och ambitioner vi har för utvecklingen de kommande åren. Det handlar

bland annat om insatser med fokus på utveckling av ledarskap, medarbetarskap,

kompetens, service och lokalisering. Till de strategiska utvecklingsområdena hör

också verksamhetens digitalisering.

Vi ser en ökad digitalisering och automatisering som en förutsättning för att möta

de förväntningar som finns hos sökande och andra intressenter på en modern

myndighet i fråga om effektivitet, tillgänglighet och service. Hittills har vi inte

kunnat se så tydliga effekter av genomförd utveckling eftersom den ofta tar sikte på

nyinkomna ärenden i processernas ärendeflöden. Därför är den pågående

avarbetningen av äldre ärenden en nödvändig förutsättning för att vi fullt ut ska

kunna se effekten av den digitala utvecklingen och realisera nyttor.

Vårt främsta fokus är att fortsätta förkorta väntetiderna i prövningen så snart som

möjligt. I vissa ärendeslag är vi på god väg, i andra har vi en längre väg att gå. Med

nuvarande förutsättningar kommer vi enligt gällande prognos att vara i fas 2023 så

att vi kan ge besked inom författningsstyrda tider i alla ärendeslag.

Bedömningen av hur verksamheten och kostnaderna kommer att utvecklas under

perioden grundar sig på den prognos som Migrationsverket lämnade till regeringen

den 10 februari 2020. Myndigheten begär inga extra medel för verksamhets-

utveckling utan bedömer att de insatser som vi planerar kan genomföras inom

befintlig ram och med stöd av externa fondmedel. Med den finansiering vi föreslår

är bedömningen att vi inte bara kan nå författningsstyrda tider inom prövningen

under perioden utan också ta viktiga steg framåt i utvecklingen av myndighetens

förmåga att möta ökade krav på effektivitet, kvalitet och service.

Mikael Ribbenvik

Generaldirektör

4

1 Migrationsverkets uppdrag, mål och inriktning

Migrationsverkets uppdrag är att bidra till att det riksdagsbundna målet1 för

migration uppnås. Detta sker genom att säkerställa en långsiktigt hållbar

migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade

invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd

arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter

samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.2

Migrationsverkets uppdrag är vidare att pröva ansökningar på ett enhetligt och

kostnadseffektivitet sätt och att arbeta för att vistelsetiden i mottagningssystemet

och handläggningstiderna är så korta som möjligt. Myndigheten ska vara

tillgänglig, ge god service och bemöta alla på ett likvärdigt sätt utifrån var och ens

förutsättningar. En hög rättslig kvalitet är grundläggande för myndighetens arbete,

liksom att betrygga en god intern styrning och kontroll.3

1.1 Mål och strategiska inriktningar de närmaste åren

Migrationsverkets långsiktiga målbild anger inriktning samt ger vägledning och

inspiration för planering och utveckling av myndighetens verksamhet.4

Bild 1. Långsiktig målbild

Vi bidrar till utvecklingen av ett konkurrenskraftigt Sverige som tar tillvara potentialen i människor, organisationer och företag. Vi är en garant för att Sverige ska kunna erbjuda skydd åt människor som har rätt till det. Vi är en stark expertmyndighet som genom att förmedla kunskap och samverka med andra skapar ökad nytta för individer och samhälle.

1.1.1 Inriktningar för att nå målen Med vägledning av sju strategiska inriktningar fokuserar Migrationsverket på mål

och utvecklingsinsatser med sikte att nå den långsiktiga målbilden och att nå

författningsstyrda handläggningstider. Myndighetens strategiska inriktningar är att

utveckla medarbetarskapet, utveckla chefs- och ledarskapet, ha rätt kompetens, ha

rätt kanal och ändamålsenlig tillgänglighet och service, att utveckla och

effektivisera genom digitalisering och samverkan, att befinna sig på rätt plats samt

att utveckla myndighetens planerings-, styrnings- och uppföljningsförmåga.5

1 Det riksdagsbundna målet för utgiftsområde 8 Migration; att säkerställa en långsiktigt hållbar

migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen

underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och

beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella

samarbetet. (Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket). 2 Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket, Migrationsverkets verksamhetsstrategi

2019-2021 (dnr. 1.2.2.1-2018-37318). 3 Ibid, Förordning (SFS 2017:603) om intern styrning och kontroll. 4 Migrationsverkets verksamhetsstrategi 2019-2021 (dnr. 1.2.2.1-2018-37318), Migrationsverkets

verksamhetsplan 2020 (dnr. 1.1.3-2020-564). 5 Migrationsverkets verksamhetsstrategi 2019-2021 (dnr. 1.2.2.1-2018-37318).

5

I Migrationsverkets verksamhetsplan för 2020 anges den förflyttning som krävs

under verksamhetsåret för att myndigheten på sikt ska nå de långsiktiga målen och

förväntade effekterna som återfinns i verksamhetsstrategin.6 Bild 2. Migrationsverkets strategiska inriktningar

Utveckla medarbetarskapet

Medarbetarskapet bygger på att alla vill ta ansvar för uppdrag och utveckling och

på att medarbetare är engagerade och delaktiga. Därför ska mandat och

handlingsutrymme tydliggöras ytterligare. Samarbete i team och över gränser ska

främja en tillåtande miljö.7

Utveckla chefs- och ledarskapet

Migrationsverket utvecklar sin ledning och styrning mot ett tillitsbaserat

förhållningssätt. Förutsättningar skapas för chefer och ledare att främja innovation

och utveckling i en processorienterad verksamhet. Ledord är coachande

förhållningssätt, tillit och helhetssyn.8 Rätt kompetens

Migrationsverkets process för kompetensförsörjning utgår från verksamhetens och

individens behov. Mångfald, att främja lika rättigheter och möjligheter, att vara en

attraktiv och lärande arbetsplats är centrala komponenter för att tillgodose

myndighetens behov av kompetens.9 Utveckla och effektivisera genom digitalisering och samverkan

Migrationsverkets digitala service ska höjas och inslaget av automatisering ska

öka. Samverkan med partners inom informationshantering är en viktig del i

utvecklingsarbetet, liksom att förenkla och effektivisera genom att bli mer

tillgängliga för sökande och andra intressenter.10

Rätt kanal för varje behov och ändamålsenlig tillgänglighet och service

Migrationsverket ska ge service inom rätt tid, med rätt kvalitet och med ett gott

bemötande oavsett kanal. Kontakten med Migrationsverket ska vara enkel och

begriplig. Digital service ska utgöra ett förstahandsval. Service och information ska

vara likvärdig, enhetlig och målgruppsanpassad oavsett var i landet den ges.11

6 Migrationsverkets verksamhetsplan 2020 (dnr 1.1.3-2020-564). 7 Migrationsverkets kompetensförsörjningsplan 2019-2023 (I-01/2019). 8 Ibid. 9 Ibid. 10 Migrationsverkets utvecklingsplan 2019-2023 (I-02/2019). 11 Migrationsverkets kanalplan 2019-2023, I-15/2018.

6

På rätt plats

Migrationsverkets kontor och tillfälliga bostäder ska möta kraven på en

kostnadseffektiv och flexibel verksamhet som främjar service och tillgänglighet.

Den geografiska lokaliseringen ska samverka med ökad digitalisering och annan

utveckling. Möjligheter för samordning och samlokalisering med andra offentliga

aktörer ska tillvaratas.12 Utveckla vår planerings-, styrnings- och uppföljningsförmåga

Ledningsförmågan inom myndigheten ska stärkas ytterligare så att effekten av den

interna styrningen ökar. Detta ska ske genom att fortsätta utvecklingen av processer

för planering, styrning och uppföljning med utgångspunkt i tillitsbaserad ledning

och styrning. Inriktningen är att öka kostnadsmedvetenheten, samverkan och

helhetssynen.13

Vägledande principer

Tre vägledande principer präglar Migrationsverkets arbete att förflytta sig från

nuläge till önskat läge. Dessa principer är att göra rätt, enkelt, snabbt och så

kostnadseffektivt som möjligt genom att ha effektiva och förenklade arbetssätt

samt att all verksamhet genomsyras av respekt och empati för människan. Den

tredje principen är att utmana arbetssättet i en strävan efter att ständigt bli bättre.14

1.1.2 En myndighet i förändring Den nya organisation som införs våren 2020 innebär bland annat att myndigheten

minskar antalet regioner och avdelningar för att på så sätt skapa en långsiktigt

hållbar och anpassad organisation.

Ytterligare ett steg mot en effektivare myndighet tas genom ett mer uttalat fokus på

ett förhållningssätt som baseras på tillit och ansvarstagande. Det innebär bland

annat att myndigheten går från detaljstyrning till en mer målstyrd verksamhet där

mål och ekonomiska förutsättningar har en tydligare koppling. En viktig

komponent i det tillitsbaserade arbetssättet är att det ska bidra till en ökad dialog

och samverkan inom myndigheten, där helhetsperspektiv är ett rättesnöre.

Migrationsverkets färdriktning är därmed anpassad efter myndighetens förändrade

uppdrag och minskade budgetläge.

12 Migrationsverkets verksamhetsstrategi 2019-2021, dnr. 1.2.21-2018-37318. 13 Ibid. 14 Ibid.

7

2 Strategisk utveckling på kort och lång sikt

Migrationsverkets strategiska utveckling tar sin utgångspunkt i myndighetens

instruktion, regleringsbrev, verksamhetsstrategi och strategiska inriktningar. Nedan

visualiseras de sammanfattande principerna i myndighetens utvecklings- respektive

kanalplaner.

Bild 3. Effektivitet och produktivitet

Regleringsbrev och verksamhetsplan vägleder i ett kortare tidsperspektiv. För 2020

finns det ett fokus på att realisera effekter, öka kostnadseffektiviteten genom

automatiseringar i den utsträckning det är möjligt med nuvarande förutsättningar

samt öka samverkan med andra myndigheter. Vidare ska nyttohemtagning av

tidigare utvecklingssatser redovisas i myndighetens årsredovisning.

Digitalisering inom prövningsverksamheten, vidarebosättning samt statliga

ersättningar har över tid införts och realiserats i enskilda processteg, men ännu inte

i en hel processkedja. Ambitionen är att under planeringsperioden gå från

betydande manuell prövning mot helt digitaliserade processer i så hög grad det är

möjligt.

2.1 Förutsättningsskapande utveckling krävs 2020-2023 för att nå högre effekter och realisera nyttor

Migrationsverket har sedan 2015 haft betydande ärendebalanser som påverkat

effekthemtagningen i genomförd utveckling. Ett högt flyktingmottagande har

påverkat all prövnings- och återvändandeverksamhet eftersom en betydande del av

resurserna går åt till att avarbeta ärenden som inkommit till myndigheten ett eller

ibland flera år tidigare. Det innebär ofta att endast en mindre andel av resurserna

arbetar i den del av flödet där nya ärenden kommer in och utvecklingsinsatserna

ger effekt. Kvarvarande avarbetning av inkomna ärenden har därför påverkan på

möjligheter att nå omfattande effekter och realisera nyttor i utvecklingsinsatser

under planeringsperioden. Även föråldrade IT-system som är tidsödande och dyra

att förändra, samt att myndigheten lider av brister i informationskvalitet påverkar

möjligheten till nyttohemtagning av genomförd utveckling.

För att kunna möta ökade krav på produktionseffektivitet genom ökad

digitalisering, automatisering, robotisering samt ökad myndighetssamverkan

genom informationsdelning kommer Migrationsverket under flera år framöver

behöva arbeta med transformation av verksamhetsarkitekturen, grundläggande

informationsstruktur och ändamålsenliga IT-system. Informationskvaliteten

kommer behöva beaktas i IT-transformationen. Denna utveckling är kostsam, tar

tid och ger sällan tydliga effekter förrän system med gränssnitt mot medarbetare i

prövning eller sökande kopplas på.

8

Bild 4. Effektivitet och produktivitet

Myndigheten har ett fortsatt tydligt fokus på att behovsanpassa och förbättra

funktionaliteten i de digitala miljöerna. På lång sikt är det inte ändamålsenligt att

bygga vidare på dagens handläggningssystem och förbättra dessa, eftersom

bristande effektivitet även kan kopplas till föråldrade IT-system. Det krävs istället

en mer betydande transformation vilket initialt kommer påverka utvecklingstakten

negativt i takt med att transformationen genomförs. Förutsättningen för att nå en

mer effektiv verksamhet med tydliga effekter ökar för varje år i samband med IT-

transformationen, det vill säga från 2023 och framåt.

Under planeringsperioden 2021-2023 kommer den förutsättningsskapande

utvecklingen bidra till att nå målbilden i myndighetens utvecklingsplan om att 80

procent av myndighetens handläggning är automatiserad. Åren efter

planeringsperioden 2024-2026 bör det stegvis visa ännu större förbättringar inom

nyttorna kostnadseffektiviet, minskade ledtider samt inom nyttan kvalitet genom

ökad förutsägbarhet och rättsäkerhet.

Sökandes behov av serviceinsatser från Migrationsverket kommer att förändras i

takt med att myndigheten transformeras till en i högre grad digital myndighet.

Ansökningstjänsterna ska bli lättare att använda för den sökande bland annat

genom ökad tillgänglighet via webben. Migrationsverkets kanaler för kontakt

kommer att förändras och nya möjligheter utvecklas såsom digital tolk, flerspråkig

kundtjänst, kommunikation på andra språk via artificiell intelligens med mera.

Grunden för dessa förmågor ligger i det förutsättningsskapande arbetet med att

förättra informationskvaliteten. Först då kan sökande ta del av sin information

digitalt, utan hjälp av servicepersonal.

En högre digitaliseringsnivå är ett av myndighetens främsta åtagande för att höja

produktionseffektiviteten i det längre perspektivet. Den kommande

planeringsperioden behöver prioritet även fortsatt ges till utveckling i verkets

system eftersom den är en förutsättning för att nå myndighetens digitaliseringsmål.

Myndigheten fortsätter samtidigt utveckla sin förmåga i livscykelhantering15 av

större och mindre utvecklingsinsatser för att säkra kostnadseffektivitet i förvaltning

och i hemtagning av nyttor. En förbättrad livscykelhantering behövs för att i

framtiden säkerställa likvärdighet mellan myndighetens interna vidareutveckling

och omvärldens tekniska framåtskridande. På så sätt minskas risken för framtida

omvälvande systemförändringar.

15 Planering av åtgärder för en produkt eller färdig utvecklingsinsats under dess livslängd, för att

bibehålla dess förmåga.

9

2.2 Utvecklingsprocessen – hur myndigheten arbetar har betydelse för resultatet

För att kunna identifiera vilka utvecklingsinsatser som krävs för att effektivisera

handläggningsprocesserna ytterligare, delas processen in i olika utvecklingssteg.

Inom varje steg sker kontinuerliga förbättringar. På så sätt kan förbättrings-

insatserna riktas för att säkerställa att den sökande får ett kvalitets- och rättssäkert

beslut inom förförfattningsstyrd tid.

Migrationsverkets effekthemtagning är resultatet av en utvecklingscykel i faser.

Inledningsvis sker förstudier och sedan en planeringsfas. Utveckling sker därefter

företrädesvis i tvärfunktionella team för exempelvis IT-leveranser. Utvecklingen

kan beskrivas i flöden, värdeströmmar, förmågor, processer med mera. Införandet

av leveranserna ska vara enhetlig och tidsatt för att kunna följas upp och

rapporteras.

Slutligen ska effekterna av utvecklingen realiseras. Först då kan man avgöra hur

den beräknade potentiella nyttan förhåller sig till den effekt som är möjlig att

uppnå. Effekten är starkt beroende av externa och interna faktorer utanför själva

utvecklingsprojektet - som planering och prioritering i ärendeprövningen, status för

ärendebalanser i berörd process eller segment men också resurssättning, ledarskap

och tillgång till kompetens. Efter realisering sker vidareutvecklingen i samma

cykel. Ansvar och mandat fördelas på strategisk, taktisk och operativ nivå.

Bild 5. Utvecklingscykel

10

2.2.1 Tillståndsprocesserna och Medborgarskapsprocessen Inför den aktuella planeringsperioden har Migrationsverket utvecklat och påbörjat

införandet av inloggade tjänster där sökande kan ha en digital dialog med

myndigheten. Det gäller exempelvis digitalisering av ansökningar, kompletteringar

inom alla tillståndsärenden, digitaliserat handläggningsstöd för arbetstillstånds-

ärenden samt digitaliserat identitetsansökningar på utlandsmyndigheter. Den

digitala myndighetssamverkan inom arbetstillståndsärenden har också ökat.

Förväntade effekter för pågående utvecklingsinitiativ är bland annat ökad andel

digitala ansökningar, marginellt ökad produktivitet, ökad andel kompletta

ansökningar i berört segment samt minskad andel förfrågningar rörande e-tjänster.

Vidare effekter är att andel ärenden som skickats från utlandsmyndighet till

Migrationsverket utan att det är möjligt att avgöra dokumentets äkthet/

tillförlitlighet ska minska. Därmed ökar kostnadseffektiviteten i berörda ärenden i

viss omfattning genom att prövningsverksamheten kan förlita sig på att

handlingarna kontrollerats på utlandsmyndigheter och på så vis undvika tidsödande

kompletteringar.

Inom medborgaskapsprocessen har automatisering av anmälningsärenden

genomförts. Detta förväntas ge begränsade effekter, till exempel att tiden från

ansökan till beslut minskar. Vidare ökar kostnadseffektiviteten genom e-signering

av ansökan vilket medför ökad kvalitet och rättssäkerhet. Förmågan att hantera

variationer i ärendemängder förväntas också öka.

2.2.2 Skyddsprocessen Migrationsverket har under 2016-2019 utvecklat och infört en digital

skyddsprocess som innebär att flera potentiella nyttor kan realiseras till faktiska,

men begränsade effekter under planeringsperioden. Utvecklingen inom

skyddsprocessen har realiserat minskat antal begäranden om kompletteringar,

förkortade ledtider och frigjord arbetstid.

Myndigheten kommer att realisera effekter från fortsatt digitalisering av

hanteringen för offentliga biträden och likaså för statliga ersättningar till

kommuner och regioner. Kommunikationen mellan Migrationsverket och

offentliga biträden liksom kommuner och regioner är mer kostnadseffektiv och

rättssäker än tidigare. Det är också så att en stor andel av de positiva effekterna

uppstår hos biträden och kommuner och regioner och således inte hämtas hem av

verket - som står för utvecklingskostnaden. Digitala överlämningar av

överklagandeärenden realiserar nyttor för Migrationsverket och Domstolsverket.

Exempel på förberedande utveckling som kan realisera begränsade effekter inom

planeringsperioden är digitaliserade språkanalyser, utökad digitalisering i

kontakten med offentliga biträden, utökad digitalisering under och efter ansökan

för flertalet ärendeslag inom statsbidragshanteringen, utökad digitalisering av

förlängningsärenden inom asylprocessen, utökad digitaliserad av överlämning till

Domstolsverket för överklagandeärenden samt ökad automatisering av processteg i

vidarebosättningsprocessen.

11

2.2.3 Stödprocesser Migrationsverkets utvecklingsinsatser som inte är riktad direkt mot ärendeprövning

tillför ett kvalitativt och effektiviserande perspektiv där utveckling i stödprocesser

tillsammans med utveckling av IT-applikationer i processflöden skapar effekter för

myndigheten.

Migrationsverket har sedan flera år påbörjat förberedande digital utveckling som

berör samtliga till Migrationsverket inkomna handlingar. Inom stödprocesserna har

grunden lagts för en digitaliserad dokumenthantering, informationsstyrning och

diarieföring. Detta kommer att möjliggöra automatiserad diarieföring och

underlätta en obunden utveckling av distribuerade diarier. De lösningar

myndigheten har inom området är föråldrade och kommer succesivt att bytas ut för

att effektiviteten i både stöd och ärendehantering ska öka.

Myndigheten har ett pågående arbete med att utveckla och förbättra

verksamhetsstatistiken baserat på befintlig databas, med möjligheter att i framtiden

utöka med ytterligare databaser. När pågående utveckling är införd blir nästa steg

att ta fram en ny teknisk plattform med en gemensam datakälla för

verksamhetsstatistik, enhetliga begreppsdefinitioner och logik för att kvalitetssäkra

statistiken som tas fram på Migrationsverket.

Migrationsverket förbereder även utveckling för digitaliserade och automatiserade

HR-processer, vilket ökar kostnadseffektiviteten och kvaliteten.

För att fortsätta öka kostnadseffektiviteten behöver en kanalförflyttning

genomföras, från personliga till digitala kanaler främst för sökande, men även

andra intressenter. Detta ska bland annat ske genom en mer situationsanpassad

information. Förutsättningarna för en säker digital kommunikation i alla processteg

och inom samtliga ärendeslag ska därför öka för varje år och därmed krävs ett

omfattande och förutsättningsskapande arbete med myndighetens

informationskvalitet.

2.2.4 Digital samverkan Digital kommunikation är en förutsättning för en papperslös handläggning.

Migrationsverket har utvecklat digital kommunikation med Sveriges kommuner

och regioner inom ersättningshanteringen, med offentliga biträden i

kommunikation om sökande och kostnadsräkningar, samt med Domstolsverket om

överklagade ärenden. Dessa initiativ kommer att fortsätta i olika omfattning under

planeringsperioden. Migrationsverket har även en pågående utveckling med

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket kring en samlad digital

ingång för personer som söker sig till Sverige för att arbeta. Utvecklingsinitiativet

är ett första steg mot en större, nationell och digital lösning med

livshändelsebaserade ingångar som riktar sig till alla personer som planerar att söka

sig till Sverige.

2.3 Finansiering av myndighetens strategiska utveckling

Migrationsverkets utveckling sker i huvudsak inom myndighetens ordinarie

förvaltningsanslag och med lån från Riksgälden. En ökande andel av utvecklingen

finansieras av externa medel från olika EU-fonder. Ambitionen är att i hög grad

fortsätta att nyttja externa medel för att utveckla den egna verksamheten och då

främst medel från AMIF.16

16 Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF.

12

I tabell 1 nedan redogörs för i vilken omfattning Migrationsverket bedömer att

finansiering av AMIF, ISF17 med flera, lånefinansiering och förvaltningsanslag för

2020 och kommande treårsperiod kommer att fördela sig. Ambitionsnivån vad

gäller lånefinansiering har minskats i förhållande till föregående budgetunderlag,

men total finansieringen för perioden beräknas bli cirka tio procent högre, eftersom

andelen extern finansiering bedöms öka. Mängden anslagsmedel som myndigheten

planerar att avsätta under kommande år avgör omfattningen på myndighetens

utvecklingsplanering.

Tabell 1. Finansiering av utvecklingsinsatser (tkr)

ÅrLöpande

verksamhet, anslagLånefinansiering Anslagskredit Extern finansiering

2020 35 000 100 000 0 84 000

2021 35 000 100 000 0 90 000

2022 35 000 100 000 0 90 000

2023 35 000 100 000 0 90 000

2024 35 000 100 000 0 90 000

3 Siktet inställt på författningsstyrda handläggningstider

Migrationsverkets behovsprognos tar i regel sikte på vilka resurser som skulle

krävas för att myndigheten ska kunna nå författningsstyrda handläggningstider,

kortare vistelsetider och därmed lägre kostnader. Givet de aktuella antagandena i

den senaste prognosen från den 10 februari i år18 beräknas myndigheten nå detta

önskade läge i slutet av 2023 inom ramen för tillgängliga förvaltningsmedel enligt

budgetpropositionen för 2020. Därmed ser Migrationsverket inte anledning att i

nuläget redovisa något ytterligare resursbehov avseende prövningsverksamheten

för de kommande åren. Myndigheten är också mån om att ha en mer stabil

bemanningssituation inom kärnverksamheten framöver jämfört med de senaste

årens kraftiga expansion som åtföljts av stora neddragningar. Det skapar

förutsättningar för att fokusera på att utveckla myndighetens samlade

leveransförmåga.

Migrationsverket har tidigare föreslagit att regeringen tilldelar myndigheten full

finansiering för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna genom att

tillskjuta ytterligare 30 miljoner kronor för 2020. Behovet från 2021 och framåt är

under utredning, det pågår ett arbete kring effektiviseringsmöjligheter samtidigt

som osäkerheterna kring kostnadsberäkningarna förväntas minska längre fram

under 2020. Vidare är det en utmaning för myndigheten att hantera generella

besparingskrav under 2021 och 2022 som framgick av budgetpropositionen för

2020. För att möta förändrade förutsättningar kommer bland annat en ny

organisation att införas från den 1 maj 2020, där nuvarande sex regioner halveras

till antalet och antalet avdelningar på huvudkontoret minskar. Därutöver gäller ett

anställningsstopp fram till utgången av april i år och nyligen lades ett begränsat

varsel om eventuella uppsägningar. Migrationsverkets inriktning är alltjämt att

aktuella besparingsåtgärder så långt som möjligt ska genomföras utan negativa

konsekvenser för prövningsverksamheten.

17 Fond för inre säkerhet, ISF. 18 Migrationsverket verksamhets- och utgiftsprognos, februari 2020 (dnr. 1.1.3-2020-1427).

13

Migrationsverkets senaste prognos, februari 2020, utgick från tillgängliga medel

för Migrationsverket samt Domstolsverket och migrationsdomstolarna.19 Samtliga

beräkningarna i detta budgetunderlag utgår från att migrationsdomstolarna tillförs

utökade medel på anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål i enlighet med det

behov som Domstolsverket redovisade i den senaste prognosen för 2020 och

framåt. Den 20 januari 2020 aviserade regeringen ett tillskott på 180 miljoner

kronor till migrationsdomstolarna för 2020 i den kommande vårändringsbudgeten.

Domstolsverket ser samtidigt ett fortsatt behov av anslagsförstärkningar även för

de kommande åren. En sådan flerårig förstärkning skulle bidra till en betydligt

snabbare minskning av antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagning och

avsevärt lägre mottagningskostnader under prognosperioden. Det skulle även bidra

till förbättrade förutsättningar för Migrationsverkets del.

Bild 6. Antal inskrivna i mottagningen efter handläggningsstatus 2020-2023, exkl. förvar, medel efter behov

0

10 000

20 000

30 000

40 000

2020-jan 2021-jan 2022-jan 2023-janvarav i asylprövningsfas varav i överprövningsfasvarav i bosättningsfas varav i återvändande fasPrognos P1-20 P-T, totalt

Antalet inskrivna i genomsnitt beräknas under 2023 vara cirka 14 000 färre om

Domstolsverket och migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov för 2020-

2023 jämfört med den senast prognosen, februari 2020, utifrån tillgängliga medel.

Migrationsdomstolarna beräknas avgöra cirka 18 000 fler asylärenden under

prognosperioden vid tilldelning efter behov jämfört med tillgängliga medel.

Tabell 2. Anslagspåverkan vid medel efter behov anslag 1:4

Sammanfattning anslag (mnkr) 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023

4 438 4 456 4 410 4 270 +0 +0 -112 -252

4 700 3 750 3 000 2 600 -50 -250 -800 -1 250

920 800 720 720 +90 +294 +168 +168

230 240 220 190 +60 +110 +80 +40

Total anlagspåverkan 10 288 9 246 8 350 7 780 100 154 -664 -1 294

P1-20 behov av medelSkillnad mot P1-19

med tillgängliga medel

1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag)

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning

Om Domstolsverket och migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov på

anslag 1:4 för hela prognosperioden så beräknas det ge en nettokostnadsminskning

inom utgiftsområde 8 på cirka 1,7 miljarder kronor under prognosperioden. För

närmare förklaring av Domstolsverkets behovsprognos hänvisas till den senaste

prognosen, februari 2020 och Domstolsverkets budgetunderlag för 2021-2023. För

åren 2022-2023 syns också ett minskat resursbehov på Migrationsverkets

förvaltningsanslag till följd av färre inskrivna i mottagningen.

Eftersom fler ärenden beräknas avgöras tidigare av migrationsdomstolarna kommer

det samtidigt innebära högre utgifter under prognosperioden på anslag 1:5 Rättsliga

19 Prop. 2019/20:1; regleringsbrev 2020.

14

biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål, 1:7 Utresor för avvisade och

utvisade inom utgiftsområde 8 och anslag 1:2 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande inom utgiftsområde 13. Det handlar inte om några faktiska

kostnadsökningar utan en tidigareläggning av utgifter som annars skulle uppstå

senare. Tabell 3. Behov av medel 2021-2023 i förhållande till föreslagen tilldelning (tkr)

Anslag som disponeras av Migrationsverket (tkr) Behov

Ökat behov av medel (+) / minskat behov av medel (-) 2020 2021 2022 2023

Utgiftsområde 8 Migration - 349 052 - 479 850 - 802 367 - 977 716

1:1 Migrationsverket 0 0 - 111 728 - 251 728

1:2 Ersättningar och bostadskostnader - 236 000 - 420 000 - 970 000 - 1 370 000

1:3 Migrationspolitiska åtgärder 0 0 0 0

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden - 88 850 - 25 850 + 11 250 - 41 950

1:7 Utresor för avvisade och utvisade - 24 202 - 34 000 - 14 000 - 16 000

1:8 Från EU-budgeten fin. insatser för asylsök. och flyktingar 0 0 + 282 111 + 701 962

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering + 478 454 - 294 830 - 177 699 - 428 699

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande + 478 454 - 294 830 - 177 699 - 428 699

Totalt anslagsfinansierat + 129 402 - 774 680 - 980 066 - 1 406 415

Migrationsverkets förslag

Jämförelsen i tabellen ovan visar differensen mellan Migrationsverkets behov och

föreslagen tilldelning enligt budgetproposition (prop. 2019/20:1), exklusive

anslagskredit.

3.1 Författningsstyrda tider och förstärkt prövnings- kapacitet

Bild 7. Utveckling av öppna ärenden i olika ärendekategorier, medel efter behov

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

2016-dec 2017-dec 2018-dec 2019-dec 2020-dec 2021-dec 2022-dec 2023-dec

Asyl, förstagångsärenden Asyl, förlängningsärenden

Anknytningsärenden Arbetsmarknadsärenden

Studerandeärenden Medborgarskapsärenden

Övriga ärendekategorier Prognos P1-20 P-T, totalt

Givet de aktuella antagandena i den senaste prognosen, februari 2020, väntas

myndigheten nå ett läge med författningsstyrda handläggningstider i slutet av 2023

inom ramen för tillgängliga förvaltningsmedel. Om migrationsdomstolarna tillförs

medel efter behov under hela prognosperioden, skulle antalet inskrivna i

mottagningen minska snabbare. Detta beräknas medge en justering av

Migrationsverkets bemanningsplanering jämfört med prognosen i februari 2020

med en möjlig förstärkning av tillstånds- och medborgarskapsprövningen. Det

innebär en högre bemanning inom prövningsverksamheten tidigare under perioden,

vilket bidrar till en snabbare minskning av ärendebalanser och handläggningstider.

I gengäld beräknas bemanningen vara lägre i slutet av planeringsperioden i

budgetunderlaget jämfört med februariprognosen utifrån tillgängliga medel.

15

4 Migrationsverkets ekonomi Samtliga tabeller och beräkningar i detta avsnitt förutsätter att Domstolsverket och

migrationsdomstolarna tilldelas medel utifrån behov under perioden 2020-2023.

Tillkommande behov avseende brexit och migrationsverksamheten vid

utlandsmyndigheterna beskrivs separat i egna avsnitt och ingår inte i

behovsberäkningen nedan.

4.1 Resursbehov 2020 till 2023 Tabell 4. Översikt över budgetbehov för perioden 2020-2023 (tkr)

Disponibla Prognos

Anslag som disponeras Utfall exkl kredit P1-20 Behov

av Migrationsverket (tkr) 2019 2020 2020 2020 2021 2022 2023

Utgiftsområde 8 Migration 10 069 512 10 030 121 9 731 069 9 681 069 8 785 351 8 257 961 8 082 612

1:1 Migrationsverket 4 549 767 4 438 319 4 438 319 4 438 319 4 455 601 4 410 000 4 270 000

Ap 1 Migrationsverket 1)4 549 767 4 438 319 4 438 319 4 438 319 4 455 601 4 410 000 4 270 000

1:2 Ersättningar och bostadskostnader 5 058 498 4 936 000 4 750 000 4 700 000 3 750 000 3 000 000 2 600 000

Ap 2 Ers. till asylsökande, kommuner och regioner 4 093 086 4 000 000 3 800 000 3 750 000 2 950 000 2 400 000 2 100 000

Ap 3 Boende för asylsökande 965 411 936 000 950 000 950 000 800 000 600 000 500 000

1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1 397 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000

Ap 4 Återvandringsförberedelser 71 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Ap 5 Återvandringsbidrag 21 500 500 500 500 500 500

Ap 8 Anhörigresor 1 305 9 500 9 500 9 500 9 500 9 500 9 500

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 293 002 401 150 312 300 312 300 359 300 346 400 293 200

Ap 2 Migrationsverket 293 002 401 150 312 300 312 300 359 300 346 400 293 200

1:7 Utresor för avvisade och utvisade 47 973 87 202 63 000 63 000 53 000 52 000 50 000

Ap 1 Migrationsverket 47 973 87 202 63 000 63 000 53 000 52 000 50 000

1:8 Från EU-budgeten fin. insatser för asylsök. och flyktingar 118 875 155 450 155 450 155 450 155 450 437 561 857 412

Ap 1 Från EU-budgeten fin. insatser för asylsök. och flykt. 118 875 133 450 133 450 133 450 155 450 437 561 857 412

Ap 2 Statlig medfinansiering 0 22 000 22 000 22 000 0 0 0

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering 11 689 261 8 431 546 8 854 000 8 910 000 6 750 000 6 399 000 6 148 000

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 11 689 261 8 431 546 8 854 000 8 910 000 6 750 000 6 399 000 6 148 000

Ap 1 Schablonersättning för mottagandet av nyanlända 6 308 860 4 158 087 4 200 000 4 250 000 3 270 000 3 240 000 3 260 000

Ap 2 Bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande 0 80 000 80 000 80 000 0 0 0

Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 114 287 79 000 81 000 85 000 83 000 86 000 83 000

Ap 4 Ersättning för ensamkommande barn och unga 4 240 719 2 919 485 3 300 000 3 300 000 2 100 000 1 650 000 1 350 000

Ap 5 Resor vid vidarebosättning 0 75 000 75 000 75 000 75 000 75 000 75 000

Ap 6 Hyreskostnader 2)41 770 54 974 55 000 55 000 52 000 53 000 50 000

Ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. 210 817 225 000 223 000 225 000 250 000 310 000 365 000

Ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader 200 000 230 000 230 000 230 000 180 000 130 000 100 000

Ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukv. 572 807 610 000 610 000 610 000 740 000 855 000 865 000

Totalt anslagsfinansierat 21 758 772 18 461 667 18 585 069 18 591 069 15 535 351 14 656 961 14 230 612

1) Disponibla medel 2020 justerade med negativt överföringsbelopp från 2019, -5 443 tkr.

2) Disponibla medel 2020 justerade med negativt överföringsbelopp från 2019, -1 026 tkr.

Migrationsverkets förslag

4.1.1 Anslag 1:1 Migrationsverket – förvaltningsanslag

Migrationsverket ser en större minskning av antalet inskrivna i mottagningen än

vad som ingår i beräkningen utifrån tilldelade medel vid migrationsdomstolarna.

Det medför att resurserna inom mottagningsverksamheten kan minskas. I

Migrationsverkets prognos i juli 201920 redovisades en betydande effekt på

kostnaderna på anslaget för 2022. För 2023 som inte ingick i bedömningen i

juliprognosen, men som inkluderats i detta budgetunderlag, blir effekten än större.

Domstolarna beräknas också avgöra cirka 5 000 fler ärenden under 2020-2022

jämfört med juliprognosen.

Den snabbare minskningen av mottagningen beräknas medge en justering av

Migrationsverkets bemanningsplanering jämfört med prognosen i februari 202021

med en möjlig förstärkning av tillstånds- och medborgarskapsprövningen. Det

innebär en högre bemanning inom prövningsverksamheten tidigare under

planeringsperioden, vilket bidrar till en snabbare minskning av ärendebalanser och

handläggningstider jämfört med februariprognosen. I gengäld beräknas

bemanningen vara lägre i slutet av perioden i budgetunderlaget jämfört med

februariprognosen 2020 utifrån tillgängliga medel.

20 Migrationsverkets verksamhets- och behovsprognos, juli 2019 (dnr. 1.1.3-2019-717). 21 Migrationsverkets verksamhets- och behovsprognos, februari 2020 (dnr. 1.1.3-2020-1427).

16

4.1.2 Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader (UO 08)

Behovet på anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blir betydligt lägre än

föreslagen ram, se tabell 4. Även om Domstolsverket inte skulle tilldelas medel

efter behov kommer tilldelningen av medel vara större än Migrationsverkets behov.

Anslagspost 3 bostadskostnader påverkas genom att behovet av boendeplatser i

anläggningsboende (ABO) minskar jämfört med beräkningen utifrån tilldelade

medel. Det är främst behovet av boendeformerna ABE22 och ABK23 som minskar.

Det minskade behovet uppstår redan 2020 och 2021, men den större minskningen

sker först 2022 och 2023. Effekten på kostnaderna på anslagsposten är mindre de

första åren under planeringsperioden för att därefter växa i omfattning de sista åren.

4.1.3 Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder (UO 08) Ramen för anslagspost 1:3.4 Återvandringsförberedelser har höjts från

0,5 miljoner kronor till 2,0 miljoner kronor. Att anslagsnivån har återställts till

tidigare nivå ger bättre förutsättningar för Migrationsverket att genomföra

planerade insatser.

Tidigare anslagsnivå för anslagspost 1:3.5 Återvandringsbidrag på 0,1 miljoner

kronor var för låg och gjorde hanteringen ineffektiv. En höjning av ramen till 0,5

miljoner kronor ökar möjligheten att genomföra fler resor och därmed få en

effektivare hantering.

En höjning av ramen för anslagspost 1.3.8 Anhörigresor har gjorts från 1,5

miljoner kronor till 9,5 miljoner kronor. Migrationsverket kommer därmed kunna

genomföra fler planerade insatser samt erbjuda bidrag till fler grupper.

4.1.4 Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål I den kommande vårändringsbudgeten får Domstolsverket ett tillskott på 180

miljoner kronor, vilket motsvarar migrationsdomstolarnas behov 2020. I det

kommande budgetunderlaget för 2021-2023 kommer Domstolsverket att yrka på

att anslaget förstärks även för de kommande åren. För 2021 yrkas om ett tillskott

på 294 miljoner kronor och för åren 2022 respektive 2023 yrkas på ett tillskott på

168 miljoner kronor per år utöver tillgängliga medel. Domstolsverket har också

noterat att det nyligen uppdaterade beloppet för anvisade medel för 2023 i statens

informationssystem Hermes är cirka 80 miljoner kronor lägre. Om den nivån skulle

kvarstå behöver yrkandet för 2023 höjas med motsvarande.

4.1.5 Anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i

utlänningsmål Domstolsverket kommer att yrka om ett tillskott på 110 miljoner kronor 2021, 80

miljoner kronor 2022 och 40 miljoner kronor 2023 utöver tillgängliga medel. Det

ökade behovet grundar sig på prognosen på avgjorda mål och de uppdaterade

styckkostnaderna för rättsliga biträden.

22 Anläggningsboende externt, dvs. lägenheter som Migrationsverket hyr för en längre period, ABE. 23 Anläggningsboende kollektivt boende, ABK.

17

4.1.6 Anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden (UO 08) De tilldelade medlen bedöms vara tillräckliga under hela perioden. Myndighetens

beräkningar visar att anslaget kommer att överskridas marginellt 2022. Eftersom

beloppet ryms inom given anslagskredit och överskridandet ligger 3 år fram i tiden

görs ingen begäran om justering av anslaget.

4.1.7 Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade (UO 08) Den föreslagna tilldelningen för 2020 överstiger det beräknade behovet på

anslagspost 1:7.1 Utresor för avvisade och utvisade. Det finansiella villkoret om 21 miljoner kronor som får användas för åtgärder som enligt avtal med svenska,

utländska och internationella organisationer vidtas i samband med utlänningars

återvändande och 7 miljoner kronor i samband med övervakning av tvångsvist

återvändande kopplade till anslaget för 2020 bedöms även tillräckliga för 2021-

2023. År 2020 beräknas utresorna bli cirka 10 000 och för 2021 och 2022 knappt

9 000 per år.

Migrationsverket får göra ekonomiska åtaganden upp till tio procent av anslaget,

vilket motsvarar 8,7 miljoner kronor för 2020. Avtal har tecknats med International

Organisation for Migration (IOM) för perioden 1 april 2019 till och med 31 mars

2021, avseende utbetalning av återetableringsstöd. Avtalet är en förutsättning för

att Migrationsverket ska kunna ge återetableringsstöd vid självmant återvändande.

IOM debiterar Migrationsverket en administrativ avgift för att betala ut stöden,

vilken belastar anslag 1:7.

Migrationsverkets maximala åtagande för administrativ avgift enligt budget,

överenskommen i januari 2020, uppgår till 6,9 miljoner kronor för 2020 och 5,4

miljoner kronor för 2021. Utökning av bemyndiganderamen för Migrationsverkets

ekonomiska åtagande på anslagspost 1 Utresor för avvisade och utvisade äskas

därför med 6,8 miljoner kronor för respektive år 2020 och 2021. Belopp inklusive

äskande blir då 15,5 miljoner kronor per år. Äskandet avser endast

bemyndiganderamen och inte anslagsförbrukningen.

4.1.8 Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande (UO 08)

För att fullt ut kunna nyttja anslaget ser Migrationsverket att nuvarande uppdelning

mellan anslagsposterna bör justeras. En sänkning av anslagspost 2 med 4,5

miljoner kronor och motsvarande ökning på anslagspost 1 skulle öka möjligheterna

att nyttja anslaget och samtidigt få en högre nyttjandegrad av ersättning från EU.

Med nuvarande uppdelning mellan anslagsposterna blir myndigheten exempelvis

tvungen att lägga mer kostnader för fondadministration på anslagspost 2 för att mer

medel på anslagspost 1 ska gå till projekt. Anslagsutrymmet till tekniskt stöd

(Technical Assistance) på anslagspost 1 blir då mindre vilket minskar ersättningen

Sverige får från EU.

2021 börjar en ny programperiod och under två och ett halvt år kommer två

programperioder löpa parallellt. Enligt preliminära uppgifter kommer fondmedlen

för kommande programperiod (2021-2027) att motsvara 4,6 miljarder kronor. För

att de medel som EU tilldelar Sverige, för att det nya programmet ska kunna nyttjas

i så hög utsträckning som möjligt, är det nödvändigt att nivån på anslag 1:8 höjs för

åren 2022 och 2023. Fondförvaltningen bedömer att utbetalning till projekt inom

den nya fondperioden sker tidigast under 2022. Om det nya programmet kommer

igång senare till följd av otillräcklig anslagsnivå begränsas möjligheterna för att

Sverige ska få ett effektivt fondutnyttjande. Behovsprognosen baseras på att

fondmedel motsvarande 4,6 miljarder kronor tilldelas för programperioden

2021-2027. Det råder idag osäkerheter både kring när förhandlaringarna ska

avslutas samt vilket belopp som slutligen kommer att tilldelas. Migrationsverket

bevakar detta löpande. Vid en eventuell ökad tilldelning av medel för anslaget ser

18

Migrationsverket även att bemyndiganderamen måste öka för att anslaget ska

kunna nyttjas fullt.

4.1.9 Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

(UO 13) För de flesta anslagsposterna på detta anslag styrs medelsbehovet av förordningar

och totalt på anslaget är behovet lägre än föreslagen tilldelning, se tabell 4.

För anslagspost 14, Ersättning för vissa särskilda kostnader bedömer dock

Migrationsverket att behovet är högre än nuvarande tilldelning. Föreslagen

tilldelning av medel för anslagspost 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader

åren 2021-2022 är 60 miljoner kronor årligen. Vilket kan jämföras med 200

miljoner kronor 2019 och 230 miljoner kronor 2020. Under de senaste åren har de

ansökningar som inkommit till Migrationsverket ökat i takt med att kommunerna

har tagit emot fler nyanlända. Migrationsverket ser fortsatt att det finns ett stort

behov av medel under kommande år. 2019 inkom ansökningar från kommunerna

på cirka 400 miljoner kronor varav 290 miljoner kronor skulle beviljats om det

funnits medel. Migrationsverket äskar mellan 180 och 100 miljoner kronor per år

för 2021-2023. Om inte mer medel tillförs anslagsposten kommer Migrationsverket

likt tidigare år att behöva avslå ansökningar på grund av brist på medel. 2019

betalade Migrationsverket ut ersättning för 100 procent av prioriteringsgrupp 1 och

93 procent av prioriteringsgrupp 2. För prioriteringsgrupp 3 och 4 har inga medel

kunnat beviljas.

4.1.10 Uppdrag utan full kostnadstäckning När Migrationsverket ges uppdrag eller tar över verksamhet utan att full

kostnadstäckning samtidigt följer med, innebär det att myndighetens verksamhet

påverkas i olika avseenden. Det kan bland annat skapa undanträngningseffekter.

Exempelvis är uppdraget att bibehålla antalet platser i förvar underfinansierat 2020

med 100 miljoner enligt Migrationsverkets beräkningar. Ett annat exempel är

Migrationsverkets övertagande av utlandsverksamheten där medföljande 165,5

miljoner kronor under 2020 är en underfinansiering på drygt 30 miljoner kronor

enligt Migrationsverkets bedömning.24 I sammanhanget kan även nämnas

kommande kostnader för utrustning och anpassning av lokaler för ledning i

samband med ökade krav inom ramen för uppdrag och civilt försvar och

totalförsvarsutbyggnaden.

Liknande exempel innebär samlat en stor ansträngning för myndigheten som redan

minskat kraftigt på förvaltningsanslaget under de senaste åren. Då omfattande

effektiviseringar därför varit nödvändiga och då kraven på ytterligare

effektiviseringar under åren som kommer samtidigt ställs från uppdragsgivaren, så

blir likartade exempel svåra för myndigheten att hantera. Resultatet blir i stället att

finansiering får föras från bland annat kärnverksamheten med därtill kopplade

undanträngningseffekter i produktionen.

4.1.11 Brexit Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari 2020 efter att det brittiska

parlamentet och EU-parlamentet godkänt ett gemensamt utträdesavtal. Fram till

slutet av 2020 gäller en övergångsperiod som innebär att brittiska medborgare i

Sverige behåller sina tidigare rättigheter. Övergångsperioden kan förlängas med

upp till två år. För brittiska medborgares fortsatta status efter övergångsperioden

föreslås det i Ds 2020:5, Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan

Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas Rättigheter, att Sverige ska

välja det så kallade konstitutiva förfarandet för utfärdande av uppehållshandlingar

enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet, vilket innebär att de som uppehåller sig i

24 Se avsnitt 4.1.12 Migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

19

Sverige i enlighet med villkoren i utträdesavtalet ska ansöka om en ny

uppehållsstatus.

Myndighetens kostnader för förberedelser och för prövning av ansökningar om

uppehållsstatus och dokument till gränsarbetare enligt artikel 18.1 bedöms till drygt

35 miljoner kronor. Största delen drygt 90 procent kommer att belasta år 2021.

Därav behöver Migrationsverkets ytterligare tillskott av medel med 35 miljoner

kronor 2021.

4.1.12 Migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna Migrationsverket har i sin slutredovisning om förberedelserna inför övertagandet

av migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna från och med den 1 januari

2020 föreslagit att regeringen tilldelar myndigheten full finansiering för denna

verksamhet genom att tillskjuta ytterligare 30 miljoner kronor i år. Behovet från

2021och framåt är ännu inte klarlagt. Det pågår utredning kring effektiviserings-

möjligheter samtidigt som osäkerheterna kring kostnadsberäkningarna förväntas

minska längre fram under 2020.Migrationsverket återkommer senare under 2020

med en uppdaterad bedömning av anslagsbehov i denna fråga för 2021-2023.

4.1.13 Förvarsplatser Migrationsverket har i uppdrag att under 2020 tillhandahålla minst 520

förvarsplatser samt beakta behovet av förvarsplatser i norra Sverige.

För norra Sverige är inriktningen ett transferförvar i Norrland med 10-20 platser.

Transferförvaret bemannas av Migrationsverkets personal men placeras inom

Polismyndighetens alternativt Kriminalvårdens område, i syfte att minimera

kostnader för skydd och stödfunktioner. Driftkostnaden beräknas till 25 miljoner

kronor per år varav cirka 10 miljoner kronor är kostnader för transporter.

För närvarande pågår inga konkreta förhandlingar om platser. Därför har en

uppskattning av ombyggnadskostnader i huvudsak 2021 gjorts och tagits med i

tabell 8 Särskild information om verksamhetsinvesteringar.

Det pågår avtalsförhandlingar för nya förvarslokaler i Göteborg. Nuvarande lokaler

uppfyller inte längre verksamhetens krav och hyresavtalet löper ut 2021. Platserna i

Göteborg kommer att ersättas och kommer inte generera någon väsentlig skillnad i

driftskostnad. Däremot tillkommer kostnader för ombyggnation för de nya

lokalerna. Kostnaden för ombyggnation och säkerhetsentreprenad beräknas till

cirka 440 miljoner kronor och kommer antingen att finansieras via låneram eller

hyrestillägg. På grund av de långa hyresavtal som är aktuella kan den årliga

kostnaden preliminärt uppskattas till cirka 44 miljoner kronor per år och börja löpa

från halvårsskiftet 2020.

20

4.1 Investeringar i anläggningstillgångar

Migrationsverkets behov av lånemedel för åren 2020 och planeringsperioden

minskar i förhållande till beräkningar i föregående budgetunderlag. Det finns flera

orsaker, bland annat beräknas investeringar i förvarslokaler bli totalt lägre, i

huvudsak uppstå 2021 och även ha en större andel som finansieras direkt via

förvaltningsanslaget. Ambitionen i utveckling av immateriella

anläggningstillgångar har i viss mån sänkts, men beräknas också i högre grad

finansieras av anslag 1.8 och bidrag. Generellt gäller kostnadsmedvetenhet även för

investeringar eftersom avskrivningsnivåerna behöver balanseras mot den

begränsade tillgången på förvaltningsanslag under perioden.

Tabell 5. Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar 2020-2024 (tkr)

2019 2020 2021 2022 2023 2024

Utfall Prognos Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn

IB lån i Riksgäldskontoret 532 737 527 640 674 670 992 991 991 421 954 738

Nyupplåning (+) 1) 202 509 357 341 613 300 338 570 295 896 226 866

Amorteringar (-) -207 606 -210 311 -294 979 -340 140 -332 579 -310 593

UB lån i Riksgäldskontoret 527 640 674 670 992 991 991 421 954 738 871 011

Beslutad/föreslagen låneram 870 000 1 273 000 993 000 992 000 955 000 872 000

Ränteutgifter -1 397 3 373 4 965 4 957 4 774 4 355

Finansiering av räntor och avskrivningar

Utgiftsområde 8 anslag 1:1 206 209 213 684 299 944 345 097 337 353 314 948

Övrig finansiering

1) Nyupplåning innefattar 11 308 tkr som ej upptagits i dec 2019, (lån och kreditiv)

Tabell 6. Verksamhetsinvesteringar 2020-2024 (tkr)

2019 2020 2021 2022 2023 2024

Utfall Prognos Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m. 93 221 185 506 171 709 160 000 160 000 160 000

Materiella investeringar

Maskiner, inventarier och installationer m.m.

Byggnader, mark och annan fast egendom

Övriga verksamhetsinvesteringar 140 276 216 840 518 300 223 570 180 896 111 866

Summa verksamhetsinvesteringar 233 497 402 346 690 009 383 570 340 896 271 866

Finansiering

Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen) 226 201 357 341 613 300 338 570 295 896 226 866

Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen) 193 10 942 41 709 10 503 15000 15000

Finansiell leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen)

Anslag (efter medgivande av regeringen) 1) 7 103 34 063 35 000 34 497 30 000 30 000

Summa finansiering 233 497 402 346 690 009 383 570 340 896 271 866

1) Anslag efter medgivande av regeringen enligt regleringsbrev fördelar sig med 25 procent på anslag 1:1 och 75 procent på anslag 1:8 (AMIF).

21

Tabell 7. Särskild information om verksamhetsinvesteringar 2020-2024 (tkr)

Totalt Ack utfallPrognos

2020Beräkn 2021 Beräkn 2022 Beräkn 2023 Beräkn 2024

Verksamhetsinvesteringar per objekt

Digitalisering av skyddsprocessen 145 465 104 945 7 020 6 500 9 000 9 000 9 000

Digitalisering av handläggning inom

ersättningshanteringen141 051 90 051 11 000 10 000 10 000 10 000 10 000

Digitala servicetjänster 99 866 33 712 26 154 10 000 10 000 10 000 10 000

Digitalisering av tillståndsprocessen 304 349 159 426 43 602 26 321 25 000 25 000 25 000

Digitalisering av

medborgarskapsprocessen37 890 7 501 8 889 6 500 5 000 5 000 5 000

EU:s viseringspolitik 112 204 1 569 26 524 29 311 22 600 16 100 16 100

Digitalt samarbete med andra

myndigheter99 794 12 586 39 208 12 000 12 000 12 000 12 000

Utvecklat statistiskt beslutsstöd 72 862 37 528 13 334 7 000 5 000 5 000 5 000

Dokumenthantering 98 798 39 798 9 000 20 000 10 000 10 000 10 000

Informationskvalitet 81 460 1 460 0 20 000 20 000 20 000 20 000

Administrativa lokaler och boende

Stockholm samlokalisering 96 891 96 891

Stockholm boende 300 000 0 30 000 100 000 100 000 70 000

Norrköping 100 000 4 000 80 000 16 000

Ny datorhall 2) 34 268 1 601 32 667

Förvar 824 511 203 511 77 000 434 000 70 000 20 000 20 000

Fordon 88 707 53 707 7 000 3 000 3 000 17 000 5 000

Summa utgifter för investeringar 2 638 116 842 685 304 332 797 299 317 600 229 100 147 100

Finansiering

Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 §

kapitalförsörjningsförordningen)1 735 267 710 063 194 701 445 014 174 956 133 267 77 267

Bidrag (2 kap. 3 §

kapitalförsörjningsförordningen)86 670 803 11 367 24 500 20 000 15 000 15 000

Finansiell leasing (2 kap. 5 §

kapitalförsörjningsförordningen)

Anslag 1) 251 160 47 982 45 005 59 053 31 440 33 840 33 840

Anslag 1:1 565 019 83 837 53 259 268 732 91 204 46 993 20 993

Summa finansiering 2 638 116 842 685 304 332 797 299 317 600 229 100 147 100

Varav investeringar i Datasystem, rättigheter m.m. 1 193 739 488 576 184 731 147 632 128 600 122 100 122 100

Maskiner och inventarier

Fastigheter och mark

Övriga verksamhetsinvesteringar 1 444 377 354 109 119 601 649 667 189 000 107 000 25 000

Summa investeringar i

anläggningstillgångar2 638 116 842 685 304 332 797 299 317 600 229 100 147 100

1) Anslag efter medgivande av regeringen enligt regleringsbrev fördelar sig med 25 procent på anslag 1.1 och 75 procent på anslag 1.8.

2) Etablering av ny datorhall på grund av uppdrag med anledning av Schengenutvärdering av Sverige, dnr. 112-2018-6374 Ju2018/00780/PO

4.2 Avgifter mot inkomsttitel

Migrationsverkets bedömning är att avgiftsintäkterna under planeringsperioden i

mindre utsträckning kommer att täcka verksamhetens kostnader för

medborgarskaps- och tillståndsärenden. Även om hänsyn har tagits till nya höjda

avgiftsnivåer 1 januari 2020 är myndighetens bedömning att de sammanlagda

avgiftsintäkterna och verksamhetskostnaderna under planeringsperioden utvecklas i

motsatt riktning i förhållande till varandra.

Myndighetens ekonomiska mål för avgiftsbelagda verksamhet är för närvarande

full kostnadstäckning. Emellertid har Ekonomistyrningsverket i sitt

samrådsyttrande till avgiftssamrådet 201925 bedömt att det är angeläget att

regeringen beslutar om ett annat ekonomiskt mål, eftersom höjda avgifter kan

motverka syftet med Migrationsverkets verksamhet. Bakgrunden är att nuvarande

mål om att avgifterna ska täcka hela verksamhetens kostnader inte stämmer väl

överens med nivån på de avgifter som beslutats av regeringen och det faktum att

avgiftsintäkten och ärendets kostnad oftast uppstår under olika år.

Den svaga matchningen mellan dessa intäkter och kostnader beror förutom på

avgiftsnivåerna alltså även på att Migrationsverket har öppna ärenden som väntar

på att avgöras samt att avgiftsintäkterna uppstår vid ansökan medan kostnaderna

uppstår först när ärendet avgörs. I prognosperioder där antalet ansökningar minskar

25 Samrådsyttrande, Ekonomistyrningsverket (dnr 2019-01285-2), Migrationsverket (dnr 3.4.2-2018-

49563).

22

samtidigt som fler ärenden avgörs kommer då också avgiftsintäkterna minska på

samma gång som verksamhetskostnaderna ökar. Enligt samma resonemang finns

det också anledning att förvänta sig en något bättre matchning efter planerings-

perioden, när myndigheten har nått förordningsstyrda tider och verksamhetens

kostnader minskat.

I den offentligrättsliga verksamheten, där avgiftsintäkterna inte tillfaller

myndigheten förväntas antalet inkomna ansökningar där sökande måste betala en

avgift till Migrationsverket för myndighetens handläggning av ärendet bli lägre

jämfört med resultatet 2019 samt prognoser i föregående budgetunderlag, under

såväl innevarande år som under planeringsperioden.

Tabell 8. Prognos för antal avgiftsbelagda ansökningar

2020 2021 2022 2023

Medborgarskapsärenden 90 000 85 000 85 000 70 000

Tillståndsärenden 190 859 182 859 182 859 182 859

varav arbetstillstånd 87 000 82 000 82 000 82 000

varav studerandetillstånd 28 000 26 000 26 000 26 000

varav anknytning 53 000 52 000 52 000 52 000

varav övriga tillståndsärenden 22 859 22 859 22 859 22 859

Pass (främlingspass och resedokument) 13 000 13 000 13 000 13 000

varav främlingspass 5 200 5 800 7 100 7 100

varav resedokument 7 800 7 200 5 900 5 900

Totalt 293 859 280 859 280 859 265 859

Myndighetens intäkter av avgifter förväntas minska från 366 miljoner kronor 2020

till 329 miljoner kronor 2023. Bedömningen är då att avgiftsintäkter för

ansökningar om medborgarskap är det ärendeslag som minskar mest med 24

miljoner kronor samtidigt som intäkter från ansökningsavgifter gällande uppehålls-

och arbetstillstånd blir 13 miljoner kronor lägre.

Tabell 9. Prognos avgifter - intäkter och kostnader (tkr)

Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader

Offentligrättslig verksamhet

Tillståndsärenden 248 000 877 262 242 500 872 038 235 000 1 017 183 235 000 1 021 293

varav arbetstillstånd 131 000 225 556 130 500 212 593 123 000 217 778 123 000 233 334

varav studerandetillstånd 42 000 55 851 39 000 49 867 39 000 51 862 39 000 51 862

varav anknytning 64 000 528 932 62 000 548 891 62 000 678 629 62 000 658 670

varav övriga tillståndsärenden 11 000 66 923 11 000 60 686 11 000 68 913 11 000 77 427

Pass (främlingspass och resedokument) 11 000 25 527 11 000 29 782 11 000 25 527 11 000 27 655

Svenskt medborgarskap 107 000 156 723 101 000 156 723 101 000 164 560 83 000 164 560

S:a Offentligrättslig verksamhet 366 000 1 059 513 354 500 1 058 543 347 000 1 207 270 329 000 1 213 507

Uppdragsverksamhet

Tjänsteexport 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000

S:a Uppdragsverksamhet 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Summa 368 000 1 061 513 356 500 1 060 543 349 000 1 209 270 331 000 1 215 507

2020 2021 2022 2023

Den totala kostnadstäckningen inom myndighetens avgiftsbelagda verksamhet

förväntas på samma gång minska från drygt 34 procent 2020 till drygt 27 procent

2023.

4.3 Övrigt 4.4.1 Behov av beställningsbemyndigande För anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar har Migrationsverket tilldelats en bemyndiganderam för att kunna ingå

ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Beräkningen för

behov av ram för beställningsbemyndigande 2021 utgår från att föreslagen

tilldelning på anslaget kan nyttjas för det nuvarande programmet för AMIF.26

26 Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF.

23

Tabell 10. Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden anslag 1:8 (tkr)

2019 2020 2021 2022 2023

Utfall Prognos Förslag Förslag Förslag

Ingående åtaganden 80 379 277 803 265 536 - -

+ Nya åtaganden 260 790 124 000 125 000 - -

- Infriade åtaganden 63 366 136 267 131 000 134 536 125 000

Utestående åtaganden vid årets slut 277 803 265 536 259 536 - -

Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 265 700 260 000 - -

Myndigheten äskar utökning av bemyndiganderamen för Migrationsverkets

ekonomiska åtagande på anslagspost 1 Utresor för avvisade och utvisade anslag

1:7 med 6,8 miljoner kronor för respektive år 2020 och 2021.

4.4.2 Anslagskredit Migrationsverket föreslår att beslutade anslagskrediter för 2020 bibehålls för

perioden 2021-2023. Motiveringen till en bibehållen kredit om fem procent för

vissa av anslagsposterna är att dessa har en relativt sett större oförutsägbarhet vad

gäller när utgifterna faller ut. En kreditnivå om tre procent föreslås för anslag 1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar där

verksamheten är särskilt svårplanerad, också med stora osäkerheter om när i tid

utgifterna faller ut. Avsaknad av kredit gör att anslaget inte kan användas fullt ut,

vilket också riskerar att leda till minskat nyttjande av EU-finansierade fondmedel.

24

Tabell 11. Anslagskredit 2020-2023

Beslutad

Anslagskredit 2020 2021 2022 2023

Utgiftsområde 8 Migration

1:1 Migrationsverket

Ap 1 Migrationsverket 3% 3% 3% 3%

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Ap 2 Ers. till asylsökande, kommuner och regioner 5% 5% 5% 5%

Ap 3 Boende för asylsökande 5% 5% 5% 5%

1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Ap 4 Återvandringsförberedelser 0% 0% 0% 0%

Ap 5 Återvandringsbidrag 0% 0% 0% 0%

Ap 8 Anhörigresor 0% 0% 0% 0%

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Ap 2 Migrationsverket 5% 5% 5% 5%

1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Ap 1 Migrationsverket 0% 0% 0% 0%

1:8 Från EU-budgeten fin. insatser för asylsök. och flyktingar

Ap 1 Från EU-budgeten fin. insatser för asylsök. och flykt. 0% 3% 3% 3%

Ap 2 Statlig medfinansiering 0% 3% 3% 3%

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Ap 1 Schablonersättning för mottagandet av nyanlända 5% 5% 5% 5%

Ap 2 Bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande 0% 0% 0% 0%

Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 5% 5% 5% 5%

Ap 4 Ersättning för ensamkommande barn och unga 5% 5% 5% 5%

Ap 5 Resor vid vidarebosättning 5% 5% 5% 5%

Ap 6 Hyreskostnader 5% 5% 5% 5%

Ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. 5% 5% 5% 5%

Ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader 0% 0% 0% 0%

Ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukv. 5% 5% 5% 5%

Migrationsverkets förslag

4.4.3 Räntekontokredit En räntekontokredit på 250 miljoner kronor bedöms vara tillräcklig för 2020 och

för perioden 2021-2023.

25

Bilaga 1 Prognos för skyddsprocessen efter behov i jämförelse med tillgängliga medel, februariprognos 2020 P1-20

Prognosintervall nya asylsökande 2019 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023

Antal nya asylsökande 21 958 18 000 - 16 000 - 16 000 - 16 000 - 16 000 - 16 000 - 16 000 - +2 000 +0 +0

28 000 28 000 28 000 28 000 28 000 28 000 28 000 +0 +0 +0

varav ensamkommande barn 902 700 - 700 - 700 - 700 - 700 - 700 - 700 - +0 +0 +0

1 600 1 700 1 700 1 700 1 700 1 700 1 700 -100 +0 +0

Skyddsprocessen, prognos

Utfall

Asylprövning i första instans (från ansökan till beslut) 2019 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023

Inkomna förstagångsärenden 21 958 23 000 21 000 21 000 21 000 23 000 21 000 21 000 21 000 +0 +0 +0 +0

varav ensamkommande barn 902 1 000 1 200 1 200 1 200 1 000 1 200 1 200 1 200 +0 +0 +0 +0

varav inkomna Dublinärenden 2 912 3 800 3 600 3 500 3 500 3 800 3 600 3 500 3 500 +0 +0 +0 +0

Inkomna förlängningsärenden (inkl. anhöriga och gymnasieärenden) 36 610 28 000 56 000 58 000 66 000 28 000 56 000 58 000 66 000 +0 +0 +0 +0

Inkomna asylärenden, totalt 58 568 51 000 77 000 79 000 87 000 51 000 77 000 79 000 87 000 +0 +0 +0 +0

Avgjorda asylärenden totalt 44 520 57 000 74 000 82 000 87 000 57 000 74 000 82 000 87 000 +0 +0 +0 +0

Avgjorda förstagångsärenden 24 569 22 000 25 000 26 000 21 000 22 000 25 000 26 000 21 000 +0 +0 +0 +0

varav ensamkommande barn (vid beslutstillfället) 672 900 900 900 900 900 900 900 900 +0 +0 +0 +0

Beviljade ansökningar 6 540 5 500 7 000 7 600 5 900 5 500 7 000 7 600 5 900 +0 +0 +0 +0

Ej beviljade ansökningar 18 029 16 500 18 000 18 400 15 100 16 500 18 000 18 400 15 100 +0 +0 +0 +0

varav Dublinåtertagande, samt avvisning/utvisning EU-land 2 643 2 500 2 200 2 200 2 200 2 500 2 200 2 200 2 200 +0 +0 +0 +0

varav avslag i första instans 12 186 12 100 13 600 13 200 10 300 12 100 13 600 13 200 10 300 +0 +0 +0 +0

varav avskrivna ärenden inkl. återtagna ansökningar 3 200 1 900 2 200 3 000 2 600 1 900 2 200 3 000 2 600 +0 +0 +0 +0

Öppen balans av förstagångsansökningar vid årets slut 14 890 14 900 10 900 5 900 5 900 14 900 10 900 5 900 5 900 +0 +0 +0 +0

varav äldre än 6 mån 7 932 7 500 5 300 600 600 7 500 5 300 600 600 +0 +0 +0 +0

Beräknad genomsnittlig handläggningstid, under året avgjorda förstagångsärenden 10 mån 6 mån 7 mån 9 mån 3 mån 6 mån 7 mån 9 mån 3 mån +0 +0 +0 +0

Beräknad genomsnittlig handläggningstid nyinkomna förstagångsärenden 4 mån 3 mån 3 mån 3 mån 4 mån 3 mån 3 mån 3 mån +0 +0 +0 +0

Avgjorda förlägningsärenden (inkl. anhöriga och gymnasieärenden) 19 951 35 000 49 000 56 000 66 000 35 000 49 000 56 000 66 000 +0 +0 +0 +0

Öppna förlängningsansökningar vid årets slut 18 214 11 500 18 500 20 500 20 500 11 500 18 500 20 500 20 500 +0 +0 +0 +0

Genomsnittlig handläggningstid, under året avgjorda förlägningsärenden 2 mån 5 mån 3 mån 3 mån 3 mån 5 mån 3 mån 3 mån 3 mån +0 +0 +0 +0

Överprövning av asylärenden 2019 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023

Migrationsverket

Avslag i första instans, förstagångsärenden (exkl. Dublinärenden) 12 186 12 100 13 600 13 300 10 300 12 100 13 600 13 300 10 300 +0 +0 +0 +0

Överklagade avslagsärenden som överlämnas till migrationsdomstol 14 269 12 100 12 900 12 800 10 800 12 100 12 900 12 800 10 800 +0 +0 +0 +0

varav i snabbprocess (Dublinärenden och OH/OT) 1 000 1 100 1 000 1 000 1 000 1 100 1 000 1 000 +0 +0 +0 +0

Migrationsdomstolarna

Avgjorda asylmål i migrationsdomstol (Domstolsverkets prognos) 12 000 12 000 10 000 8 200 8 600 6 500 6 500 6 500 +3 400 +5 500 +3 500 +1 700

Omräkningskoefficent (ärenden per mål) 1,30 1,32 1,32 1,32 1,30 1,32 1,32 1,32 +0,00 +0,00 +0,00 +0,00

Avgjorda asylmål omräknat till antal ärenden 15 600 15 800 13 200 10 800 11 200 8 600 8 600 8 600 +4 400 +7 200 +4 600 +2 200

varav återförvisas till Migrationsverket för ny prövning 800 700 600 500 500 400 400 400 +300 +300 +200 +100

Lagakraftvunna avslag/beviljade uppehållstillstånd 16 600 16 300 13 600 11 200 13 500 9 400 9 200 9 000 +3 100 +6 900 +4 400 +2 200

varav beviljade uppehållstillstånd efter dom eller ny prövning 2 100 2 100 1 600 1 300 1 600 1 200 1 100 1 100 +500 +900 +500 +200

Öppna asylmål vid migrationsdomstolarna vid årets slut +0 +0 +0 +0

Inskrivna i Migrationsverkets mottagning 2019 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023

Totalt antal inskrivna i slutet av året, exklusive förvar 39 848 34 500 27 300 20 800 18 900 36 100 34 900 33 500 34 400 -1 600 -7 600 -12 700 -15 500

varav inskrivna i asylprövningsfas 14 900 10 900 5 900 5 900 14 900 10 900 5 900 5 900 +0 +0 +0 +0

varav inskrivna i överprövningsfasvarav inskrivna i asylprövningsfas 9 900 7 200 6 900 6 000 13 000 17 200 21 300 22 600 -3 100 -10 000 -14 400 -16 600

varav inskrivna med uppehållstillstånd 1 000 1 400 1 300 1 100 800 1 300 1 300 900 +200 +100 +0 +200

varav inskrivna i återvändandefas 8 700 7 800 6 700 5 900 7 400 5 500 5 000 5 000 +1 300 +2 300 +1 700 +900

Inskrivna i genomsnitt under året, inklusive förvar 45 255 36 600 31 600 23 700 19 700 36 900 36 200 34 100 33 900

varav i Migrationsverkets anläggningsboende (ABO) 18 268 14 800 14 000 10 700 9 200 15 000 16 100 15 700 16 100 -200 -2 100 -5 000 -6 900

varav i eget boende (EBO) med rätt till dagersättning 25 083 20 100 15 300 10 700 8 200 20 300 17 700 15 300 14 300 -200 -2 400 -4 600 -6 100

varav i eget boende (EBO) utan rätt till dagersättning 200 900 900 900 200 1 100 1 500 1 800 +0 -200 -600 -900

varav ensamkommande barn 1 038 900 800 900 900 900 900 1 000 1 200 +0 -100 -100 -300

Genomsnittligt antal förvarsplatser 520 520 520 520 520 520 520 520 +0 +0 +0 +0

*Omdefinierad kategori som omfattar tiden efter beslut i första instans till ett upplagt återvändandeärende/ erhållet uppehållstillstånd/ annat avslut och utskrivning.

Återvändande, asyl 2019 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023

Nya återvändandeärenden, asyl (förstagång och förlängning) 18 024 17 800 17 700 16 000 13 800 15 100 11 800 11 800 11 800 +2 700 +5 900 +4 200 +2 000

varav förstgångsärenden 17 400 16 900 15 000 12 600 14 700 11 000 10 800 10 700 +2 700 +5 900 +4 200 +1 900

varav efter överprövning 13 300 12 800 10 600 8 800 10 600 6 900 6 800 6 800 +2 700 +5 900 +3 800 +2 000

varav Dublinöverföringar 2 010 2 300 2 000 2 000 2 000 2 300 2 000 2 000 2 000 +0 +0 +0 +0

Självmant utrest (utresor med hjälp av Migrationsverket) 7 066 9 500 8 800 7 800 6 600 9 400 6 100 5 600 5 200 +100 +2 700 +2 200 +1 400

Utskrivna ur mottagningen 18 600 17 800 16 100 13 400 17 200 12 800 11 400 10 800 +1 400 +5 000 +4 700 +2 600

Öppna återvändandeärenden vid årets slut (Migrationsverket)** 23 287 12 300 9 100 7 900 6 900 10 200 6 500 6 100 6 000 +2 100 +2 600 +1 800 +900

Utresor med med tvång (Kriminalvårdens prognos) 4 200 4 200 4 200 4 200 4 200 4 200 4 200 4 200 +0 +0 +0 +0

**exkluderar ärenden då individen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd

0 0 0 0

Kommunmottagande 2019 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023

Nya uppehållstillstånd till inskriva i mottagningen 7 600 9 100 9 200 7 200 7 100 8 100 8 900 7 000 +500 +1 000 +300 +200

varav efter överprövning 2 100 2 100 1 600 1 300 1 600 1 200 1 100 1 100 +500 +900 +500 +200

A. Kommunbosatta f.d. asylsökande*** 13 025 8 600 8 800 9 200 7 700 8 400 7 800 9 000 7 400 +200 +1 000 +200 +300

varav från Migrationsverkets boende (ABO) med anvisning 3 761 3 100 4 000 4 000 3 600 3 000 3 400 3 900 3 400 +100 +600 +100 +200

varav från eget boende (EBO) och ABO utan anvisning 5 385 4 400 4 400 4 800 3 600 4 300 4 000 4 700 3 600 +100 +400 +100 +0

varav ensamkommande barn (under 18 år) utan anvisning 305 300 300 300 400 300 300 300 300 +0 +0 +0 +100

varav f.d. asylsökande med gymnasietillstånd utan anvisning 3 574 800 100 100 100 800 100 100 100 +0 +0 +0 +0

B. Vidarebosatta (kvotflyktingar) med anvisning 5 004 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 +0 +0 +0 +0

C. Inresta anhöriga till f.d. asylsökande 7 568 7 900 6 300 6 400 7 100 7 900 6 200 5 900 6 700 +0 +100 +500 +400

Summa kommunmottagande (A+B+C) 25 597 21 500 20 100 20 600 19 800 21 300 19 000 19 900 19 100 +200 +1 100 +700 +700

*** Innehåller även kommunmottagna som inte har varit inskrivna i mottagningen

P1-20 Februariprognos 2020 P1-20 Februariprognos 2020 Skillnad

Behov av medel P1-20 Med tillgängliga medel P1-20 Skillnad

Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Osäkerheten ökar med

tiden och från och med tredje året är beräkningarna inte att betrakta som prognos utan som

räkneexempel.

Baserat på planeringsantagande för

antalet asylsökande och beräknat på

behov.

Baserat på planeringsantagande för

antalet asylsökande och beräknat på

tillgängliga medel.

Skillnad mellan P1-20 behov av medel

och P2-20 tillgängliga medel

Prognos Räkneexempel Prognos Räkneexempel Prognos Räkneexempel

26

Bilaga 2 Prognos för tillstånd och medborgarskap efter behov i jämförelse med tillgängliga medel, februariprognos 2020 P1-20

Bu

dg

etu

nd

erl

ag

Pro

gn

os

til

lgän

gli

ga m

ed

el

Dif

fere

ns

Medel eft

er

behov

Febru

aripro

gnos P

1-2

0

Til

lstå

nd

2019

2020

2021

2022

2023

2020

2021

2022

2023

2020

2021

2022

2023

An

tal

inko

mn

a ä

ren

den

Anknytn

ing f

örs

tagång

44 8

13

40 0

00

39 0

00

39 0

00

39 0

00

40 0

00

39 0

00

39 0

00

39 0

00

+0

+0

+0

+0

Anknytn

ing f

örlängnin

g12 8

62

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

+0

+0

+0

+0

EE

S12 8

73

14 0

00

14 0

00

14 0

00

14 0

00

14 0

00

14 0

00

14 0

00

14 0

00

+0

+0

+0

+0

Arb

ets

mark

nad f

örs

tagång

59 6

42

57 0

00

54 0

00

54 0

00

54 0

00

57 0

00

54 0

00

54 0

00

54 0

00

+0

+0

+0

+0

Arb

ets

mark

nad f

örlängnin

g32 0

48

30 0

00

28 0

00

28 0

00

28 0

00

30 0

00

28 0

00

28 0

00

28 0

00

+0

+0

+0

+0

Stu

dera

nde f

örs

tagång

19 4

11

20 0

00

18 0

00

18 0

00

18 0

00

20 0

00

18 0

00

18 0

00

18 0

00

+0

+0

+0

+0

Stu

dera

nde f

örlängnin

g8 1

76

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

+0

+0

+0

+0

Besök

10 4

20

11 0

00

11 0

00

11 0

00

11 0

00

11 0

00

11 0

00

11 0

00

11 0

00

+0

+0

+0

+0

Vis

ering

3 7

24

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

+0

+0

+0

+0

Pass

14 1

84

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

13 0

00

+0

+0

+0

+0

Su

mm

a218 1

53

211 0

00

203 0

00

202 0

00

202 0

00

211 0

00

203 0

00

202 0

00

202 0

00

+0

+0

+0

+0

An

tal

avg

jord

a ä

ren

den

Anknytn

ing f

örs

tagång

43 1

23

31 0

00

48 0

00

55 0

00

45 0

00

31 0

00

45 0

00

55 0

00

48 0

00

+0

+3 0

00

+0

-3 0

00

Anknytn

ing f

örlängnin

g11 7

65

10 0

00

14 0

00

13 0

00

14 0

00

10 0

00

10 0

00

13 0

00

18 0

00

+0

+4 0

00

+0

-4 0

00

EE

S15 6

69

14 0

00

14 0

00

14 0

00

14 0

00

14 0

00

14 0

00

13 0

00

17 0

00

+0

+0

+1 0

00

-3 0

00

Arb

ets

mark

nad f

örs

tagång

52 5

45

57 0

00

61 0

00

55 0

00

55 0

00

57 0

00

55 0

00

55 0

00

61 0

00

+0

+6 0

00

+0

-6 0

00

Arb

ets

mark

nad f

örlängnin

g30 2

05

30 0

00

30 0

00

29 0

00

30 0

00

30 0

00

27 0

00

29 0

00

29 0

00

+0

+3 0

00

+0

+1 0

00

Stu

dera

nde f

örs

tagång

19 4

59

20 0

00

17 0

00

18 0

00

18 0

00

20 0

00

17 0

00

18 0

00

18 0

00

+0

+0

+0

+0

Stu

dera

nde f

örlängnin

g7 7

04

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

8 0

00

+0

+0

+0

+0

Besök

10 6

69

12 0

00

10 0

00

11 0

00

11 0

00

12 0

00

10 0

00

11 0

00

11 0

00

+0

+0

+0

+0

Vis

ering

3 7

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

4 0

00

+0

+0

+0

+0

Pass

13 4

76

12 0

00

14 0

00

12 0

00

13 0

00

12 0

00

14 0

00

12 0

00

13 0

00

+0

+0

+0

+0

Su

mm

a208 3

15

198 0

00

220 0

00

220 0

00

212 0

00

198 0

00

205 0

00

218 0

00

227 0

00

+0

+15 0

00

+2 0

00

-15 0

00

Äre

nd

eb

ala

ns U

B

Anknytn

ing f

örs

tagång

31 2

99

40 0

00

31 0

00

15 0

00

9 0

00

40 0

00

34 0

00

18 0

00

9 0

00

+0

-3 0

00

-3 0

00

+0

Anknytn

ing f

örlängnin

g5 6

91

8 0

00

7 0

00

7 0

00

6 0

00

8 0

00

11 0

00

11 0

00

6 0

00

+0

-4 0

00

-4 0

00

+0

EE

S5 0

91

5 0

00

6 0

00

6 0

00

6 0

00

5 0

00

6 0

00

7 0

00

4 0

00

+0

+0

-1 0

00

+2 0

00

Arb

ets

mark

nad f

örs

tagång

16 6

52

17 0

00

10 0

00

9 0

00

8 0

00

17 0

00

16 0

00

14 0

00

7 0

00

+0

-6 0

00

-5 0

00

+1 0

00

Arb

ets

mark

nad f

örlängnin

g9 3

27

9 0

00

7 0

00

6 0

00

4 0

00

9 0

00

10 0

00

9 0

00

7 0

00

+0

-3 0

00

-3 0

00

-3 0

00

Stu

dera

nde f

örs

tagång

1 2

87

1 0

00

2 0

00

2 0

00

2 0

00

1 0

00

2 0

00

2 0

00

2 0

00

+0

+0

+0

+0

Stu

dera

nde f

örlängnin

g1 1

13

1 0

00

2 0

00

1 0

00

1 0

00

1 0

00

2 0

00

1 0

00

1 0

00

+0

+0

+0

+0

Besök

953

01 0

00

1 0

00

1 0

00

01 0

00

1 0

00

1 0

00

+0

+0

+0

+0

Vis

ering

42

00

01 0

00

00

01 0

00

+0

+0

+0

+0

Pass

3 9

75

5 0

00

4 0

00

5 0

00

5 0

00

5 0

00

4 0

00

5 0

00

5 0

00

+0

+0

+0

+0

Su

mm

a75 4

30

88 0

00

70 0

00

52 0

00

42 0

00

88 0

00

86 0

00

69 0

00

44 0

00

+0

-16 0

00

-17 0

00

-2 0

00

Med

bo

rgars

kap

2019

2020

2021

2022

2023

2020

2021

2022

2023

2020

2021

2022

2023

An

tal

inko

mn

a ä

ren

den

Medborg

ars

kapsprö

vnin

g92 9

28

90 0

00

85 0

00

85 0

00

70 0

00

90 0

00

85 0

00

85 0

00

70 0

00

+0

+0

+0

+0

Su

mm

a92 9

28

90 0

00

85 0

00

85 0

00

70 0

00

90 0

00

85 0

00

85 0

00

70 0

00

+0

+0

+0

+0

An

tal

avg

jord

a ä

ren

den

Medborg

ars

kapsprö

vnin

g75 9

33

100 0

00

110 0

00

113 0

00

94 0

00

100 0

00

100 0

00

105 0

00

105 0

00

+0

+10 0

00

+8 0

00

-11 0

00

Su

mm

a75 9

33

100 0

00

110 0

00

113 0

00

94 0

00

100 0

00

100 0

00

105 0

00

105 0

00

+0

+10 0

00

+8 0

00

-11 0

00

Äre

nd

eb

ala

ns U

B

Medborg

ars

kapsprö

vnin

g98 9

09

89 0

00

64 0

00

37 0

00

13 0

00

89 0

00

74 0

00

54 0

00

19 0

00

+0

-10 0

00

-17 0

00

-6 0

00

Su

mm

a98 9

09

89 0

00

64 0

00

37 0

00

13 0

00

89 0

00

74 0

00

54 0

00

19 0

00

+0

-10 0

00

-17 0

00

-6 0

00