Budgetuppföljning med ackumulerat utfall och prognos för året. · 2016-04-04 · kombinerad med praktik. SFI lärare/SVA lärare, SYV, eventuella studiehandledare, yrkeslärare,

2015-06-01

Budgetuppföljning med ackumulerat utfall och prognos för året.

Period: Januari - februari 2016

Budget 2015 Bokslut 2015

Avvikelse mot budget

vid bokslut 2015 Budget 2016

Årsprognos

2016-12-31

Avvikelse mot

budget vid

årets slut

Kommentarer

6201 Centralt fsk -3 864 -3 843 21 -5 633 0 0

6202 Elevavg int Fsk -54 402 -51 499 2 903 -52 565 0 0

6203 Elevavg ext Fsk -14 216 -15 633 -1 417 -16 395 0 0

6301 Centralt grundskola -13 031 -13 465 -434 -14 589 0 0

6302 Elevavg int grskola, Fth -126 652 -126 959 -307 -120 314 0 0

6303 Elevavg ext grskola, Fth -25 008 -27 777 -2 769 -25 852 0 0

6401 Nd o gem adm -614 -777 -163 -606 0 0

6403 Skolskjutsar -7 758 -7 739 19 -7 870 0 0

Delsumma -245 545 -247 692 -2 147 -243 824 0 0

6211 Antilopens förskola 0 -111 -111 0 0 0

6212 Pilagården 0 71 71 0 0 0

6213 Skogsbrynet 0 43 43 0 0 0

6221 Heden 0 40 40 0 0 0

6222 Värdshuset 0 2 2 0 0 0

6223 Täppan 0 -21 -21 0 0 0

6231 Nejlikan 0 -115 -115 0 0 0

6232 Linnéa 0 127 127 0 0 0

6233 Bofinken 0 -6 -6 0 0 0

6241 Pedagogisk omsorg -10 353 -9 058 1 295 -9 275 0 0

6242 Pedagogisk omsorg/obekväm tid -2 300 -690 1 610 -1 900 0 0

6251 Familjens Hus -448 -375 73 -448 0 0

Delsumma -13 101 -10 093 3 008 -11 623 0 0

6311 Antilopen -43 -20 23 0 0 0

6321 Bofinken -67 -67 0 0 0 0

6322 Vedby -50 -40 10 0 0 0

6331 Nya Snyggatorp -120 -122 -3 0 0 0

6341 Ljungbyhed -45 -449 -404 0 0 0

6351 Ö:a Ljungby -42 -42 0 0 0 0

6307 SvA -1 665 -1 611 54 -1 665 0 0

6308 Modersm und -1 747 -1 534 213 -1 747 0 0

6309 Matematik projekt -860 -781 79 -1 005 0 0

Delsumma grundskolan -4 639 -4 666 -28 -4 417 0 0

6102 Elevavgifter gymnasieskola -79 171 -78 075 1 096 -75 716 0 0

Delsumma elevagifter gymnasieskola -79 171 -78 075 1 096 -75 716 0 0

6121 Åbyskolan -125 261 386 -125 0 0

6122 Tegelbruksskolan 0 229 229 0 0 0

6123 Introduktionsprogram 0 -201 -201 0 0 0

6141 Flygteknisk utb 250 637 387 65 0 0

6148 Internat Ljungbyhed -500 -316 184 -315 0 0

6151 Kommunalt aktivitetsansvar -500 -90 410 0 0 0

6191 Vuxenutbildning -7 453 -7 223 230 -7 058 0 0

6801 YH Flygteknik 0 403 403 0 0 0

6802 Uppdragsutbildning övrigt 0 76 76 0 0 0

6803 Uppdragsutbildning Flygteknik 0 455 455 0 0 0

Delsumma gymnasieskola produktion -8 328 -5 769 2 559 -7 433 0 0

Summa gymnasieskola -87 499 -83 844 3 655 -83 149 0 0

6502 Elevavgifter särskola -11 506 0 0

6512 Grundsärskola 0 0 0

6522 Gymnasiesärskola 0 0 0

6532 Vuxsärskola -437 0 0

Delsumma särskola -11 943 0 0

6601 Mottagningsenheten 0 -500 0 0

Summa mottagningsenheten 0 -500 0 0

6361 Särskolan -5 658 662 0 0 0

6112 Gymnasiesärskolan 0 -746 -746 0 0 0

6701 Elevhälsa -4 951 -4 770 181 -4 849 0 0

6711 Resursskolan -2 045 -1 645 400 -2 132 0 0

6721 Ventilen -2 808 -2 808 0 -2 820 0 0

6702 Tilläggsbelopp elevstöd -5 200 -5 381 -181 -5 200 0 0

Delsumma -15 009 -14 692 316 -15 001 0 0

Totalt BUF -365 793 -360 984 4 810 -370 457 0 0

Ack budget för

perioden

Ack utfall för

perioden Avvikelse för perioden

Total BUF -62 640 -59 234 3 406

2015-06-01

-

Beteckning

APD

Er beteckning

Postadress Besöksadress Telefon Växel Telefax Hemsida Bankgiro 264 80 Klippan Trädgårdsgatan 12 0435-280 00 0435-184 60 www.klippan.se 991-2122 Direkttelefon E-post PlusGiro 829 79-6

BILAGA 1

Nyanlända

Kompetensutveckling för personal i förskola, grundskola och gymnasium

Allmän föreläsning för personal i förskola, grundskola och gymnasium:

Flerspråkighet och interkulturalitet

Susanna Anderstaf med kollega från Jönköpings Universitet

2 tillfälle á 3 timmar: 2 x 30 400 kr = 60 800 kr + moms

En bredare kompetensutveckling för pedagoger i grundskolan, Högskolan Kristianstad

Språkutvecklande arbetssätt

Kartläggning

Inkluderande arbetssätt

Traumamedveten omsorg

Framgångsfaktorer

6 halvdagar á 15 000 kr = 90 000 kr + moms

BILAGA 2

Integration med skolan som bas

Nedanstående projekt är till stor del hämtat från Landskrona där det ursprungligen uppstod ur medel från

migrationsverket och Europeiska Flyktingfonden. Många av dessa tankar kan överföras till dagens situation

och till exempelvis Ljungbyhedskolan. Skolan blir ofta den första basen i det svenska samhället och att

utnyttja detta även för fritiden visade sig vara mycket framgångsrikt.

I korthet gick projektet ut på att utnyttja skolans lokaler för möten mellan människor oavsett bakgrund,

religion, språktillhörighet eller ålder, att skapa en öppen skola mitt i byn. Elevhallen i skolan är hjärtat i

verksamheten, här kan man träffas för samtal, fika, spela spel eller pyssla. Utöver detta kommer de

specialsalar som skolan kan erbjuda på eftermiddags-/kvälls- och helgtid: idrottshall, slöjdsalar,

hemkunskapskök, biljardrum osv.

Verksamheten har planerats utifrån barnens/ungdomarnas önskemål och behov och personalens

möjligheter. Exempel på aktiviteter kan vara olika fysiska, regelbundet återkommande aktiviteter men också

mer fria sysselsättningar eller performance/föreläsningar för olika intressen.

Aktiviteter kan erbjudas för olika åldrar, det kan arrangeras aktiviteter som riktats åt barn och föräldrar.

Idrottsklubbar har förlagt prova-på träningspass till skolan. Samarbete med frivilligorganisationer har varit

naturligt.

På sikt har också skolgården innefattats i projektet och rymmer såväl spontanidrottsplats som en trevlig

lekplats för de yngre barnen. Med inbjudande picknickbord blir det ett nära utflyktsmål för kringboende.

Personal. En del av personalen har haft anställningar såväl under skoltid (elev-, lärarassistenter) som på

fritiden och där haft möjligheter att skapa relationer som gynnat de båda verksamheterna.

Lokaler. Med små ombyggnationer/avgränsningar har lokaler anpassats för att kunna användas flexibelt och

med erforderlig säkerhet. Kan även användas för uthyrning till olika aktiviteter.

Syfte med projektet:

Att skapa en naturlig mötesplats

Att bättre ta tillvara barns behov

ge alla barn och ungdomar en möjlighet till stimulerande fritid

Minska främlingskap och rädslor mellan olika grupper i samhället

Kostnad: OBS Grov uppskattning

Drift: i huvudsak personal. Ca 2 milj /år

Investering: Ca 3 milj

o Ombyggnad av lokaler

o Upprustning av skolgården

Ansvarig: Projektledare på skolan. Kräver samarbete om lokaler, personal mm

Tidplan: start sommaren -16

BILAGA 3 2016-02-26 Projektansökningar för barn och unga i Klippan. Projekt: Att vara ung världsmedborgare i Klippan. Mål: Att barn och unga i Klippans kommun får mötesplatser där deras relationer och framtidstro stärks Syfte: Att kultur och utbildning förenas i ett arbetet med barn och ungas utveckling till samhällsmedborgare med god självkänsla och ansvarsförmåga. Innehåll: Kultur och utbildningsaktiviteter i tidsbestämda projekt för olika barn- och ungdomsgrupper i grundskola och gymnasium där b l a Sprititus Mundi, Sågen, föreningsliv och befintliga lokala förmågor tas tillvara för att skapa film, musik, litteratur mm som samtliga medborgare kan ta del av på platser som Musikskolan, Sågen, bibliotek mm. Ansvar: Barn- och utbildningsförvaltning och Kultur och fritidsförvaltning tillsammans med projektledare i 3 årigt projekt. Tidsplan 3 år Budget: 3, 5 miljoner Projekt: Bruksspel för samtliga elev i Klippan från årskurs 1 t o m årskurs 9. Mål: Att samtliga elever får uppleva 60-talets Klippan med dåtidens invandring Syfte: Att möjliggöra elevernas förståelse för vår syn på det okända i dåtid som kan speglas i nutidens händelser. Innehåll: Bruksspel och skolförberedelser Ansvar: Verksamhetschef grundskolan Tidplan: våren och hösten 2016. Start i mars/april. Budget: 390 tkr Utveckla lärandet och integration för nyanlända elever år 4-9 och gymnasiet. Mål: Att elever från andra länder känner att de är en del av samhället och den skola de går i. Syfte: Att genom Berättarministeriet få utveckla och skriva ner sina tankar och berättelser kunna få ett forum för förståelse och gemenskap. Innehåll Berättarministeriet med koppling till Barbro Westlund som är läs- och skrivforskare vid Stockholms universitet. Ansvar: Specialpedagoggrupp och Skoldatatek Tidsplan 2 år Budget 250 tkr Utveckla undervisning för nyanlända elever. Mål: Att finna digitala läromedel som snabbare kan integrera nyanlända elever i undervisning. Syfte: Att prova ut vilka läromedel som ger mest effekt på inkludering och lärande för nyanlända elever. Ansvar: Mottagningsenhetens rektor och rektor på Antilopenskolan, Ljungbyhedsskolan och Snyggatorpsskolan Tidsplan: 2,5 år Budget: 500 tkr

I tjänsten

Helén Viebke

Verksamhetschef grundskolan

BILAGA 4 Klippan 2016-02-26 Projektansökan Truck- och hjullastarutbildning för nyanlända

Syfte: Syftet är att få ut folk i arbete / praktikplatser där man ser möjligheten till arbete. Genom att öka antalet utbildningsplatser på Tegelbruksskolan, kan vi båda matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft och nyanländas behov av utbildning och arbete. Med en grundutbildning på respektive maskin och därefter praktik i branschen ger möjligheter till arbete. Tegelbruksskolan står för praktikanskaffning, uppföljning på företagen en gång per vecka, återkoppling och kvalitetssäkring av utbildningen. Målet är att eleven efter genomgången utbildning och praktik är anställningsbar. Tanken är införskaffa en simulator för att vara miljömedvetna, kostnadseffektiva och arbetseffektiva.

TENSTAR har varit på Tegelbruksskolan och demonstrerat simulatorn som har flera olika övningskategorier inom truck, grävmaskin, hjullastare, traktor, kran samt lastbil. Inom varje övningskategori finns det olika övningsområden. Läraren har möjlighet att välja vilka övningar som eleverna ska träna på för tillfället. När en elev har genomfört en övning registreras detta i ett program i simulatorn, ett lärarverktyg för uppföljning. Där kan läraren bland annat se vilka övningar som eleven har genomfört, hur många gånger eleven har gjort övningen, vilken svårighetsgrad som eleven har haft samt hur lång tid eleven tog på sig att genomföra övningen.

En idé är att vi ska kunna bidra med en utbildningsform som kan passa de nyanlända ungdomar som håller på att implementeras i samhället. Vi vill utnyttja den här simulatorn för att till exempel kunna utbilda truck- och terminalarbetare etc. för att kunna få ut fler ungdomar på arbetsmarknaden. De nyanlända får även chansen att ta till sig nya begrepp som är specifika för yrkesutövningen. Vår tanke är att detta blir övningar i en säker miljö för både eleverna och för personalen samt att de har fått en övningsgrund innan de kommer ut och får köra i skarpt läge. Denna satsning kräver inte så stora resurser, i form av personal, då eleverna övar mycket på egen hand.

Ansvarig: Rektor Ann-Sofie Widén med hjälp av Ronny Olesen, trafikskolechef Tegelbruksskolans tunga trafikskola

Tidplan: o Truckutbildning: grundutbildning på maskin ca 5 dagar med. Praktik 1-3

månader i branschen. Tid beroende på elevens förkunskaper och fallenhet. Total utbildningstid mellan 5v och 3 mån. Obs! Ska yrkessvenska räknas in, förlängs tiden och kostnaderna ökar.

o Hjullastare: Grundutbildning på maskin ca 2 veckor. Praktik 3-6 månader. Tid beroende på elevens förkunskaper och fallenhet. Obs! Ska yrkessvenska räknas in, förlängs tiden och kostnaderna ökar.

Belopp räknat på 12 elever

o Truck grundutbildning + 3 månaders praktik med veckovis uppföljning på företaget: 23 900:-/elev. Total kostnad för 12 elever: 286 800:-

o Hjullastare grundutbildning + 6 månaders praktik med veckovis uppföljning på företaget: 48 800:-/elev. Total kostnad för 12 elever: 585 600:-

o Simulator komplett pris: 517 400:- samt uppdatering och support 3500:-/mån

I tjänsten Ann-Sofie Widén, Rektor Tegelbruksskolan Ronny Olesen, trafikskolechef Tegelbruksskolans tunga trafikskola

BILAGA 5

Projekt och målgrupp Åtgärder Resurser Tidplan Ansvar Budget

Förberdande SFI för unga vuxna -

Unga vuxna 18+ t.o.m. max 24 år,

cirka 10-15 deltagare, som inte är

berättigade att studera före de fått

något uppehållstillstånd

Validering av kunskaper, studie- och

yrkesvägledning, svensk-

undervisning, integrationsarbete,

samt eventuell yrkesutbildning

kombinerad med praktik.

SFI lärare/SVA lärare, SYV, eventuella

studiehandledare, yrkeslärare, samt

praktik-samordnare och handledare.

Köp av gymnasieyrkesutbildning

Initialt 2016

och 2017

Matts Skoog

vux

Ca miljon/år,

mer om antal

deltagare ökar

Obehöriga till gymnasiestudier - Unga

vuxna 20+ t.o.m. max 24 år, initialt

20-30 deltagare, som har gått i

mottagningsenhet, grundskola eller

IM-språk




samt eventuell yrkesutbildning

kombinerad med praktik.

SFI lärare/SVA lärare, SYV, eventuella

studiehandledare, yrkeslärare, samt

praktik-samordnare och handledare.

Köp av gymnasieyrkesutbildning

Från 2016-

flertal år

framöver

Matts Skoog

vux

Ca. 100 tkr /

deltagare

Initialt från 2-3

miljoner/år

Förberedande SFI för vuxna - Vuxna

24+, initialt 60 deltagare, som inte

fått uppehållstillstånd och inte är

behöriga till SFI




samverkan med AF för föreberedelse

inför arbetsliv

SFI lärare/SVA lärare, SYV Från 2016-

flertal år

framöver

Matts Skoog

vux

Ca. 40 tkr /

deltagare

Initialt från 2-3

miljoner/år

Språkkontinuitet under loven - för

skolelever som riskerar att tappa i sin

utveckling under längre uppehåll,

samt "svensk-födda" i behov av extra

stöd . Cirka 100 deltagare per lov.

Språkutvecklande aktiviteter i

kombination med kultur, sport,

studiebesök, praktik eller arbete

Handledare och sommaranställda

studenter och skolungdomar Resor,

mat, handledarutbildning, samt

eventuell ersättning

Från 2016-

flertal år

framöver

Mathias

Ohlander +

Hanna

Lönegård

Mottagn./IM

Ca miljon/år,

mer om antal

deltagare ökar

IKT-redskap för språinlärning - mellan

100 - 200 elever förväntas behöva

tillgång till språk-utvecklande

utrustning

Inköp/leasing av IKT-redskap, samt

relevant programvara

IKT-redskap, samt programvara Initialt 2016,

sedan flera år

framöver

Mathias

Ohlander +

Hanna

Lönegård

Mottagn./IM,

grundskolan

Beräknad ca.

500 tkr/år,

men beror på

valet av

utrustning

Bilaga 6

Projektsatsningar för BUF utifrån Integration och

inkludering:

Mottagningsenheten finansieras av intäkter från migrationsverket, varav större delen är eftersökta

medel. Detta gör att det finns en stor osäkerhet i budgeten.

Intäkterna i år ser ut att överstiga kostnaderna, men notera att vi inte vet flödet och därför inte kan

kontroller intäktssidan. Noterbart är också att vi i år har en ”engångsintäkt på 8700kkr som inte finns

med från och med 2017, dock kommer många av kostnaderna att vara de samma (bortsett från en

del initiala investeringskostnader/inköp).

Övriga kostnader som behöver kompenseras som inte ryms inom motagningsenhetens ram:

Fältkurator för ökad Integration och inkludering: möta familjerna/ eleverna på olika ”arenor”, var en

kvalificerad kontakt mellan hem och skola, hjälpa till att lösa olika utmaningar som kan uppstå, vara

en lots i skola och närsamhället. Ha kompentens och kunskap om och vara behjälplig vi eventuella

trauma etc.

Kostnad: 550kkr

Moduler 2 st klassrum = 500kkr/år hyra+ markkostnader mm

Kostnad: 1000kkr

Komp förskolebarn 20x30 000 kr

Vad gäller asylsökande barn i förskoleåldern kompenseras dessa från migrationsverket med

eftersökta medel med 60 ’ /barn och år medan motsvarande peng för förskolan är 90’.

Kostnad: 600kkr

Summa kostnader 2150 kkr

Programutbud Klippans Gymnasieskolor HT16

Skolenhet Program Platser (ändring)

Flygteknikcenter Flygteknik 24

Tegelbruksskolan Bygg- och anläggning (husbyggnad, anläggning, anläggningsfordon) 24 (+4)

El- och energi (elteknik) 20

Fordon- och transport 76 (+16)

(flygplatsteknik, personbil, transport, maskin och lastbil)

Åbyskolan Barn- och fritid (fritid och hälsa, pedagogiskt arbete) 20

Ekonomi (ekonomi och juridik) 30

Estetiska (estetik och media) 12 (+4)

Handels- och administration (handel och service) 20

Naturvetenskap (naturvetenskap) 16 (-2)

Samhällsvetenskap (beteendevetenskap) 20 (-4)

Teknik (teknikvetenskap) 16 (+2)

Vård- och omsorg 16 (+1)

Gymnasiesärskolan Administration, handel och varuhantering 4

Fordonsvård och godshantering 4

Individuella 8

Datum

2016-03-29


Till Klippans revision

Från Barn- och utbildningsnämnden

Frågor från revisionen - Styrning och ledning av gymnasieskolan

Klippans kommuns revision har ställt några kompletterande frågor utifrån PWCs revisions-

rapport kring styrning och ledning av Klippans gymnasieskolor. I följande beskrivning

redovisar förvaltningen för politikerna i Barn- och utbildningsnämnden och revisonen

kompletterande/förtydligande information kring frågeställningarna.

1. Hur kommer det sig att det är så stor skillnad i programpris mellan det individuella

programmet och det som idag heter Introduktionsprogrammet i jämförelsen 2009 och

2015? Programmen är inte fullt jämförbara men elevgruppen som programmen riktar

sig till är relativt likartad.

Introduktionsprogrammen 2015 har i jämförelse med 2009 fått ett förändrat uppdrag, vilket

skedde vid övergången till Gymnasieskola 2011. Programmets övergripande syfte är idag till

mindre andel än tidigare att arbeta för att individer ska uppnå en behörighet till gymnasiet.

IM eleverna går generellt fler år än tidigare i verksamheten, upp till fyra år. Andelen elever

med stora/särskilda behov har ökat, vilket är kopplat till att färre elever skrivs in i särskolan.

Även antalet elever med svaga förutsättningar från grundskolan har ökat, det förekommer

elever som inte har några godkända betyg alls med sig. I de tidigare antagningskraven till

gymnasiet behövdes godkända betyg i matematik, svenska och engelska. För behörighet till

den nya gymnasieskolan krävs ytterligare fem godkända betyg för yrkesprogrammen och nio

godkända betyg för de studieförberedande utbildningarna. Elever som inte blir behöriga till

gymnasiet kan t.ex. gå inriktningen mot yrke, en utbildning som kostar avsevärt mer än att

läsa några teoretiska ämnen för att bli behörig för ett gymnasieprogram. Gruppen nyanlända

elever var inte särskilt omfångsrik 2009 och 2015 ser vi bara början på de ökande behoven

för målgruppen. Sammantaget är det flera faktorer som orsakar högre kostnader för

programmet.

Introduktionsprogrammen består av fem utbildningar, med helt olika karaktär och

antagningskrav, för elever obehöriga till gymnasiet.

Programinriktat individuellt val (IMPRO) – för elever som behöver komplettera enstaka

ämnen för att bli behörig till ett yrkesprogram. Eleven är inkluderad i ett vanligt

gymnasieprogram. Varaktighet vanligen mellan ett och två år.

Preparandutbildning (IMPRE) – för elever som behöver komplettera enstaka ämnen för att

bli behörig till ett studieförberedande program. Eleven kan delvis vara inkluderad i det

ordinarie programmet. Varaktighet vanligen ett år.


Yrkesintroduktion (IMYRK) – främst för elever som är obehöriga till en traditionell

yrkesutbildning. Utbildningen kan innehålla olika gymnasiekurser i mer eller mindre

omfattning. Största fokus är inriktningen mot ett yrke, praktik är ett viktigt inslag.

Varaktigheten kan vara från någon termin upp till tre år.

Individuellt alternativ (IMIND) – för elever som ännu inte riktigt har någon tydlig

inriktning med sin framtid. Individuellt anpassad utbildning som kombineras med personlig

utveckling för att stärka individen. Varaktigheten kan vara från någon termin upp till tre år.

Variant av individuellt alternativ (IMIND-AST) – för elever som har en diagnos inom

Autism- och Aspbergerspektrum och i stor omfattning behöver en utbildning som är helt

anpassad till individens förutsättningar. Varaktighet vanligen fyra år.

Språkintroduktion (IMSPR) – för elever som är obehöriga tillföljd av otillräckliga

kunskaper i svenska för att klara en traditionell gymnasieutbildning. Eleverna läser svenska,

samt eventuellt andra ämnen för att uppnå en behörighet till nationella program eller andra

introduktionsprogram. Varaktighet mellan någon termin upp till fyra år beroende på elevens

förkunskaper och förutsättningar.

2. I jämförelsen 2009 och 2015 är det vissa program som har haft en större procentuell

utveckling i programpris än andra t.ex. barn- och fritidsprogrammet och

naturvetenskapliga programmet. Hur kommer detta sig?

En förändring i de av revisionen angivna exemplen tillhör program som ökat lite mer i

kostnad, men det finns flera program som ökat ännu mer i kostnad och ett antal program som

ökat mindre. Samtliga programpriser beräknas årligen utifrån den kostnad som programmet

genererar. De främsta kostnadsslagen är t.ex. personal (med olika funktion), lokaler och

pedagogiska hjälpmedel. Stor påverkan på programpriset har således hur stor yta ett program

disponerar och hur stor andel personal som arbetar med elevgruppen. Kostnaden för det

enskilda programmet delas med antalet elever i utbildning och det generar ett programpris

per år för en utbildningsplats. En utbildning där elevantalet minskar, ett eller flera år, kan få

en ökad kostnad per elev, om inte anpassningar motsvarande minskningen kan göras i samma

utsträckning eller i samma takt. En klass bör t.ex. ha ett klassrum och en undervisande lärare

oavsett om klassen består av 10, 20 eller 30 elever, men snittkostnaden per elev blir högre

med färre elever. Programpriserna påverkas även som det finns möjligheter till samläsning

med andra program i kurser eller ämnen. Två program med färre elever, t.ex. 16 elever, kan

tillsammans utgöra en undervisningsgrupp med 32 elever i kurs med en lägre kostnad som

följd. Ett program med fler elever, t.ex. barn- och fritidsprogrammet med 20 elever, kan inte

samläsa med andra utbildningar av utrymmesskäl och då blir snittkostnaden för undervisning

högre. Även pedagogiska eller utbildningsmässiga inriktningar eller satsningar påverkar

priset t.ex. är Brottningsgymnasiet idag nära kopplat till barn- och fritidsprogrammet och

flera elever går ledarskapsutbildningar kopplade till en inriktning av programmet inom ramen

för sin utbildning. Med två inriktningar på programmet istället för en inriktning ökar

kostnaden för att driva utbildningen.


3. Hur kommer det sig att kostnaden per elev har ökat trots att en förskjutning av

andelen elever har förskjutits till det program som enligt prislistan är det billigaste

programmet?

Vi har diskuterat frågeställningen ovan mycket och känner en osäkerhet kring vad som

efterfrågas. Sammanställningen med prislistor i PWCs material ger bara ett exempel på

prislapp för introduktionsprogrammen och visar inte alla inriktningars pris, vilket frågan

sannolikt berör. Nedan följer i alla fall en ytterligare beskrivning kring vad som påverkat

kostnadsbilden för gymnasieskolan.

Den senaste perioden för gymnasieskolan har präglats av en rad större händelser som fått stor

effekt på verksamhetens ekonomi och utfall. Bland de händelser som tydligast har påverkat

kan nämnas minskade elevkullar, friskoleetableringar i regionen, en urbaniseringstrend även

inom utbildning och förändringar i skollag/gymnasieförordning. Det är svårt att ge ett en

entydig bild över vilken faktor som påverkat mest och det går inte att koppla linjärt till

utvecklingen av kostnader. Exempel på svårigheter att fastställa exakta kopplingar gäller

utfasning/försäljning av verksamhet där det med färre årskurser blir högre kostnader för att

driva programmet. Likaledes gäller detta utfasningar av lokaler. Avseende anpassningar

gällande personal har övertaligheter i viss utsträckning kunnat undvikas genom att pensions-

avgångar eller uppsägning ej har ersatts med nyanställning.

Först nu något år efter den stora omställning som gymnasieskolan genomgått kan vi se en

verksamhet som drivs i balans och med relevantare förutsättningar utifrån uppdraget. I viss

utsträckning har avvecklingen och/eller avyttring av dyrare utbildningar hållit nere snitt-

kostnaden. Det är dock mycket svårt att dra några generella slutsatser kring kostnads-

utvecklingen av gymnasieutbildningen då elevernas val av utbildning skiftar mycket från år

till år. Ett antal års förskjutning mot studieförberedande utbildningar tenderar vid de senaste

antagningarna förskjutas mot yrkesutbildning. Yrkesutbildningen är mer kostnadskrävande

att driva, men om eleverna uppnår en tidigare etablering på arbetsmarknaden byts kostnaden

mot en potentiell skatteintäkt.

1

Barn-och elevhälsoplan

Klippans kommun

Upprättad: 2014-04-16

Revideras: 2016-01-31

2

Inledning

Enligt skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25

§ - 28 §. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser till de hälsobesök som

ska erbjudas. I skollagen framgår bland annat följande:

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska

insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling

mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser

ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det

finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska

insatser kan tillgodoses. (Skollagen 2 kap 25§)

Enligt lag ska det finnas elevhälsa för elever från och med förskoleklass. Klippans kommun

har barnhälsa och elevhälsa. Barnhälsan verkar inom förskola och pedagogisk omsorg.

Syfte och mål

Syfte är att skapa en kontinuitet i elevhälsoarbetet från 1 – 20 år. Den övergripande planen

styr och vägleder de lokala planerna. En lokal elev/barn-hälsoplan ska finnas på varje enhet.

Elev/barn-hälsoplanen ska vara ett stöd för rektorer, förskolechefer och personal i det dagliga

hälsoarbetet och bidra till att säkra alla elevers rätt till en likvärdig utbildning (se Skollagen 1

kap 4§).

Alla barn och elever i Klippans kommun ska ha en bra arbetsmiljö i en verksamhet som

främjar deras utveckling, lärande och hälsa (se skollagen 3 kap, 3§). God samverkan mellan

pedagoger, elevhälsans personal, övriga personalgrupper, andra förvaltningar och

myndigheter är prioriterad för elevhälsan.

Barn- och elevhälsans uppdrag

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. En skola som präglas av

helhetssyn, samarbete och arbetsglädje är i sig en hälsofrämjande faktor (Lars H Gustafsson,

2013). Barn och unga i utsatta situationer måste fångas upp tidigt och barnets/elevens behov

ska stå i fokus. Det förutsätter samverkan både inom men ibland även utanför förskolan och

skolan. Viktigt är att parterna drar fördel av varandras skilda kompetenser och ser till hela

situationen för det enskilda barnet. Det är viktigt med tidiga förebyggande insatser

(prevention).

I Klippans kommun verkar vi för att skapa en förskola och skola där alla barn och ungdomar

kan växa, trivas och utvecklas. I vår verksamhet ska barn och elever få känna sig värdefulla,

känna optimism och framtidstro. För att uppnå detta behövs både generella och riktade

insatser.

Elevhälsans generella arbete ska:

skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa;

3

skapa förutsättningar för pedagogiska/praktiska anpassningar i lärmiljön;

förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter;

stödja barn och elevers utveckling mot målen.

Barn-och elevhälsans individuellt inriktade arbete ska:

bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt det är möjligt

enligt målen;

undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa;

uppmärksamma och på förskolechef/rektors uppdrag utreda ohälsa och orsaker till

inlärningsproblem;

bidra med åtgärder och anpassningar för barn och elever i behov av särskilt stöd.

Barn-och elevhälsan samarbetar med olika verksamheter såsom sjukvård, polis fritids och

Socialförvaltning.

Styrdokument

FNs konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som definierar vilka rättigheter

som ska gälla alla barn är grundläggande för de styrdokument som finns för elevhälsa. FNs

standardregler, från 1993 är internationella regler som ska garantera människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet i samhället. Salamanca-deklarationen, en

internationell deklaration från 1994 handlar om principer, inriktning och praxis vid

undervisning av elever i behov av särskilt stöd.

På nationell nivå styrs elevhälsan av skollag, förvaltningslag, socialtjänstlag, offentlighets-

och sekretesslag samt hälso- och sjukvårdslag m.fl. lagar.

På kommunnivå styrs barn-och elevhälsan av Barn och utbildningsnämndens vision, En

förskola och skola att längta till. Kommunfullmäktige styr genom fullmäktigemål som har

brutits ner av respektive förvaltning och verksamhet i nämndsmål och verksamhetsmål.

4

Organisation och ansvarsfördelning

En stor del av elevhälsoarbetet och stöd till eleverna genomförs i det dagliga arbetet av

ordinarie lärare. Väl fungerande elevhälsoteam är viktiga för att elever ska få det stöd de

behöver och har rätt till.

Central barn-och elevhälsa - Inom den centrala barn-och elevhälsan finns specifik kompetens

som är tillgänglig för hela kommunen. Den centrala enheten ansvarar för att samordna barn-

och elevhälsoarbetet i kommunen, arbeta kommunövergripande, samverka med andra

myndigheter samt svarar för att aktivt driva utvecklingsarbete framåt.

Lokal barnhälsa – Förskolechefen har ansvar för att verksamheten utformas så att barn får det

särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver. Förskolechefen leder arbetet

tillsammans med specialpedagogen.

Lokal elevhälsa - Rektor har ansvar för att undervisningen och elevhälsoverksamheten

utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Rektor leder

elevhälsans arbete och ansvarar för att elevhälsans arbetsgång är känd för skolans personal.

Varje skolenhet har ett elevhälsoteam. Teamet träffas regelbundet.

Kortfattad presentation av lagstadgade verksamheter inom Barn-

och utbildningsförvaltningen

Nedan följer en kortfattad presentation av de olika skolrelaterade verksamheterna som finns

inom Barn-och utbildningsförvaltningen i Klippans kommun och vilka lagar som styr

verksamheten.

Förskola

I kommunen finns kommunala förskolor i de fyra största orterna. Förskolorna är uppdelade i

yngregrupper (1 – 3 år) och äldregrupper (4 – 5 år). Förskolan följer skollagen samt har en

läroplan, Lpfö 98/rev 2010 som styrdokument. Kommunen erbjuder även barnomsorg på

obekväm tid.

Pedagogisk omsorg

Som alternativ finns även Pedagogisk omsorg i kommunens olika orter, dessa arbetar i sitt

eget hem och tar emot både förskole-och fritidsbarn. Pedagogisk omsorg styrs av skollagen,

allmänna råd för pedagogisk omsorg samt Lpfö 98/rev 2010.

Grundskola

I kommunen finns sex kommunala skolor. Skolorna är uppdelade i fyra f – 6 skolor och två f -

9-skolor, en i Ljungbyhed och en i Klippan. Skolan följer läroplanen Lgr 11 samt skollagen.

5

Grundsärskola

Grundsärskolan tar emot elever årkurs 1 – 9. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan har en

gemensam organisation med samma rektor. Mottagning i särskolan, sker enligt rutiner för

Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola. Skolan följer läroplanen Lgr 11 samt

skollagen.

Särskoleelever kan även vara integrerade i den ordinarie skolverksamheten i hemskolan och

då läsa enligt särskolans läroplan.

Fritidshem

Fritidshemmen erbjuder plats till barn upp t.o.m. vårterminen det året barnet fyller 13 år, vars

förälder är arbetande eller studerande. I kommunen finns fritidshem i anslutning till

grundskolorna. Fritidsbarn kan även vistas i pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare).

Fritidshemmet följer läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, samt

Skollagen.

De frivilliga skolformerna (gymnasieskola)

Klippans gymnasieskola består inför hösten 2014 av enheterna Tegelbruksskolan och

Åbyskolan i Klippan samt Flygteknikcentrum i Ljungbyhed. Vi erbjuder 12 nationella

program både studieförberedande- och yrkesprogram. Dessutom erbjuds fem utbildningar

inom Introduktionsprogrammet (IM) inklusive utbildning specialiserad för elever med

autismspektrumtillstånd (IM-AST). Gymnasieskolan följer läroplan GY 11 samt Skollagen.

Inom de frivilliga skolformerna finns även vuxenutbildningen. Dessa omfattas inte av

kommunens elevhälsa.

Gymnasiesärskola

Klippan erbjuder två frivilliga nationella program och ett individuellt alternativ.

Gymnasiesärskolan följer läroplan GYS 13 och Skollagen.

Navigatorcentrum

Informationsansvaret är en lagstadgad uppföljning av sysselsättning för de ungdomar upp till

20 år som inte befinner sig i studier. En person är samordnare, till sin hjälp har hon en grupp

av personer från olika verksamheter.

6

Kortfattad presentation av ej lagstadgade verksamheter inom

Barn-och utbildningsförvaltningen

Nedan följer en kortfattad presentation av verksamheter som finns inom Barn-och

utbildningsförvaltningen i Klippans kommun och som inte är lagstadgade.

Familjens Hus

Familjens Hus är en öppen verksamhet för föräldrar och barn. Familjens hus är ett samarbete

mellan barnhälsovården, Capio citykliniken, Socialförvaltningen och Barn-och

utbildningsförvaltningen.

Skoldatateket

Skoldatateket har fokus på IKT och specialpedagogik. Skoldatateket riktas till barn och unga

från 1 till 20 år som är i behov av särskilt stöd inom områdena inlärnings- och

koncentrationssvårigheter.

Sommarskola

Elever i åk 6-9, samt gymnasiet, som inte nått godkända betyg erbjuds lovskola under påsk-,

sommar- och höstlov.

Verksamheter inom elevhälsan

Ventilen

Ventilen är en del av centrala elevhälsan och har en samordnande funktion. Kunskapen finns

inom området problemskapande beteende och fokus ligger på det förebyggande arbetet.

Ventilen samarbetar med olika verksamheter såsom skola, sjukvård, polis, fritids- och

socialförvaltningen. Inom Ventilens verksamhet finns proaktiva teamet, ”Time out”, resurs

AST och brobyggare.

Proaktiva teamet

Proaktiva teamet består av personal med tvärvetenskapliga kompetenser som arbetar på de

olika skolorna. Teamet arbetar med generella insatser. Utöver de generella insatserna arbetar

teamet på uppdrag av skolornas elevhälsoteam, EHT. Uppdragen utgår från skolornas behov

och upprättas i samråd med elevhälsoteamen.

7

Time out

”Time out”, tillfällig placering av elev vid akut behov i samarbete med hemskolan.

Resursskola för AST

Resursskolan i Klippan erbjuder skolgång för elever med autismspektrumtillstånd och som

har svårt att klara av den vanliga skolgången. Resursskolan AST ligger på Ventilen och har 10

platser.

Brobyggare

Brobyggare verkar för att utveckla samarbetet mellan skola och socialförvaltning.

Mottagningsenheten

Enheten är placerad i byggnad F på Åbyskolan och leds av en rektor. Inskrivning/

introduktion, (inskrivningssamtal enligt skolverkets material) och kartläggning (del 1 och 2)

samt hälsobedömning görs av personal som har sin anställning på mottagningsenheten.

Personalen består av pedagoger i olika ämnen, SvA-lärare, studiehandledare, SYV samt

elevhälsopersonal (enheten har ett eget EHT).

Beslut om skolplacering efter kartläggningar görs av rektor. Utifrån kartläggning placeras

eleven i introduktionsklass alternativt slussas ut till övriga skolenheter.

8

Föräldrautbildning

I kommunen erbjuds kursen aktivt föräldraskap. Det erbjuds för föräldrar som har barn upp

till tolv år. Kursen är kostnadsfri och erbjuds i Ventilens samt Familjens hus regi. Kursen är

uppdelad på sex tillfällen, vardera 3 h.

Professioner inom elevhälsan

Elevhälsan består av olika professioner som arbetar tvärvetenskapligt för att bidra till högre

kvalitet i elevhälsoarbetet.

Elevhälsans professioner har tystnadsplikt och får inte föra vidare känsliga uppgifter.

Tystnadsplikten kan dock brytas av anmälningsplikt eller efter överenskommelse.

Alla som arbetar i pedagogisk omsorg, förskola samt skola är skyldiga att anmäla till

socialtjänsten om de i sitt arbete får veta om att ett barn eller en ungdom far illa och kan vara i

behov av socialtjänstens stöd. Det kan t.ex. vara misshandel, droganvändning

(Socialtjänstlagen 14 kap 1§).

Alla som arbetar inom elevhälsan samarbetar på olika sätt med olika professioner som möter

våra unga såsom Barn-och ungdomspsykiatrin, Vuxenpsykiatrin, Barnhabiliteringen, BVC,

Socialförvaltningen samt ibland även polisen.

Skolhälsovård

Elevhälsans medicinska del skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Den ska vara

stödjande av elevens utveckling mot utbildningens mål genom utredning samt genomförande

av elevstödjande insatser på uppdrag av rektorn. Skolhälsovården lyder under sekretess( §SFS

2009:400), samt dokumentationslagen.

Skolsköterska

Skolsköterskans uppdrag:

hälsosamtal, hälsofrämjande undervisning/hälsoupplysning/ enskilt och i

grupp, utbildningsrelaterade intyg samt vaccinationer;

tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens till elev/förälder,

lärare och övrig personal;

delta vid temadagar;

öppen mottagning för fysisk och psykisk hälsa;

samverkan: inom skolan, medicinsk syo, skolläkarkontakter, ev. hembesök,

externt med socialtjänst, barnhälsovård, sjukvård, barnhabilitering och barn-

och ungdomspsykiatri;

arbetsmiljö/elevskydd.

Kvalitetsuppföljning utifrån uppsatta nämndsmål.

9

Skolläkare

Kommunens skolläkare har ansvar för elever i förskoleklass t o m de frivilliga

skolformerna.

Skolläkaren har:

en konsultativ roll i förhållande till samtliga medverkande inom elevhälsan;

på området medicinska frågor och vid behov av helhetssyn;

en handledande funktion i förhållande till skolsköterskor;

en utredande/diagnostiserande funktion i särskilda fall;

ett medicinskt ansvar för verksamheten SHV;

en utbildningsfunktion.

Skolpsykolog

Psykologer arbetar i grundskolan, grundsärskolan, frivilliga skolformer samt

gymnasiesärskolan. De deltar regelbundet på elevhälsoteamens möten på skolorna.

Psykologer får sina uppdrag från skolans rektorer i samråd med övrig personal i

elevhälsoteamen. I skolan bidrar de med sin kompetens i frågor kring elevens utveckling,

lärande och mående där en helhetssyn på eleven står i fokus.

För att stödja eleverna i skolan arbetar psykologer oftast genom att ge handledning och

konsultation till skolpersonalen. Syftet är att förbättra personalens möjligheter att hantera

elevers svårigheter och öka elevers möjligheter att uppnå målen och må bra i skolan.

I de fall psykologer arbetar direkt med en elev är vårdnadshavare alltid tillfrågade innan.

Psykologers arbete inom skolan omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen vilket bland

annat innebär krav på journalföring.

Exempel på arbetsuppgifter:

konsultation till skolpersonal, råd och stöd till elever och föräldrar;

psykologutredningar med skolrelaterad frågeställning t.ex. särskoleutredningar

delta i samrådsmöten kring elever, samt samverka med psykiatrin, habiliteringen,

socialtjänst mm.

handledning, föreläsning och fortbildning till personal;

bistå med psykologisk kunskap i förändrings- och utvecklingsarbete inom skolan


10

Skolkurator

Skolkuratorns roll är att arbeta förebyggande stödja elever, föräldrar och skolpersonal.

Skolkuratorn arbetar utifrån ett helhetsperspektiv. Detta innebär att ta hänsyn till elevens hela

livssituation, mognad och hälsa.

Skolkuratorn har socialt arbete som huvuduppgift och utför ett stödjande psykosocialt arbete.

Detta innebär att använda det professionella samtalet och andra kommunikationsmetoder som

verktyg för att möjliggöra förändringar i människors liv.

Syftet är att hjälpa eleven till nya infallsvinklar och lösningar. Det kan ske genom att se på sig

själv, på relationer eller situationer ur ett annat perspektiv. I denna process kan skolkuratorn

vara ett aktivt stöd.

Skolkuratorn genomför sociala utredningar vid efterfrågan.

Skolkuratorns uppdrag:

Hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Stödsamtal med enskild elev och flerpartssamtal elev-förälder-pedagog-nätverk;

Arbete med elever i grupp, gruppsamtal;

Samverkan skola-socialtjänst, barn och ungdomspsykiatri - habilitering eller andra

myndigheter för insatser kring enskild elev;

Samverkan skola-socialtjänst, fritid och polis för förebyggande insatser inom ramen för

socialtjänstens preventiva arbete.


Specialpedagog

Specialpedagogen har som övergripande uppgift att förebygga, identifiera och undanröja

hinder för barns utveckling och lärande på organisation-,grupp- och individnivå.

Specialpedagog i förskola

Specialpedagogen i förskolan samarbetar med verksamhetschef och

förskolechefer kring verksamhetsutveckling i förskolan. De är ett stöd samt

handleder pedagoger i frågor där behov av särskilt stöd finns samt samarbetar

och är samtalspartner till pedagoger i förskolan vid upprättande av

handlingsplan. Tillsammans med pedagoger arbetar specialpedagogen för att se

varje barns behov, vilket betyder olika lösningar för olika barn

Huvudsakliga arbetsuppgifter:

genomföra pedagogiska kartläggningar och utredning;

ge stöd till barn enskilt eller i grupp;

vara en kvalificerad samtalspartner;

uppföljning, utvärdering och utveckling av den pedagogiska verksamheten;

implementera alternativa verktyg.

11


Specialpedagog grundskola

I samförstånd med elev, föräldrar och personal bidrar specialpedagogen till att

utveckla skolmiljön så att alla elever lär sig utifrån sin förmåga.

En gemensam kartläggning avseende elevernas läs- och skrivutveckling

genomförs i kommunen i åk 2, 4, och 7. Genom att jämföra resultatet över år ger

detta ett underlag för olika generella insatser. I kommunen följer och

dokumenterar vi också elevernas matematiska utveckling.

Specialpedagogen kan på uppdrag genomföra kvalitetssäkring, skolutveckling

och andra utredningsuppdrag.


genomföra pedagogiska kartläggningar och utredning;

ge stöd till elever enskilt eller i grupp;

vara en kvalificerad samtalspartner;

uppföljning, utvärdering och utveckling av den pedagogiska verksamheten;

implementera alternativa verktyg.


Specialpedagog i de fria skolformerna

Specialpedagogen i gymnasieskolan är ett stöd samt handleder pedagoger i frågor

där behov av särskilt stöd finns samt samarbetar och är samtalspartner till

pedagoger vid upprättande av åtgärdsprogram. Vidare ansvarar specialpedagogen

för hjälpmedel som t.ex. dataprogram och inlästa böcker och för att eleverna får

tillgång till dessa samt lär sig använda dem.

En gemensam kartläggning avseende elevernas läs- och skrivutveckling genomförs

i kommunen i åk 1 och är en hjälp för att hitta elever i behov av stödinsatser.


ansvara för och distribuera hjälpmedel till eleverna;

ge stöd till elever enskilt eller i grupp;

genomföra pedagogiska utredningar av elever;

medverka vid upprättandet av elevers åtgärdsprogram;

erbjuda handledning och/eller konsultation till personalen;

sammanställa kartläggning;

samverka med barn-och ungdomspsykiatrin, barnhabiliteringen och

socialförvaltningen.

12


Hörselpedagog

Som stöd till de barn och elever i kommunen som har en hörselnedsättning,

finns det tillgång till specialpedagogisk kompetens med inriktning hörsel.

Hörselpedagogen utgår från Silviaskolan i Hässleholm. Stödet kan bestå av t ex

handledning av personal, hjälp med hörselteknik, råd kring akustisk miljö,

medverkan i elevvårdsmöten, samverkan med elevhälsa, information vid

stadieövergångar etc. Målet är att eleven ska få goda strategier och en god

lärandemiljö för att klara den utbildning skolan ger.

Studie-och yrkesvägledare (SYV)

Studie- och yrkesvägledarna arbetar inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan och Komvux. Studie- och yrkesvägledarna är placerade på skolorna och

får sina uppdrag av respektive skolas rektor.

Studie- och yrkesvägledarens roll är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör

val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet

och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess.

Studie-och yrkesvägledarna utgår i sitt arbete med eleverna från de arbetsplaner som finns

utarbetade för samtliga skolformer dvs från grundskolans åk 1 till Komvux.

En handlingsplan finns med bl a arbetsplaner och årshjul, för studie- och yrkesvägledning

skapades. Ett kontinuerligt arbete, i samverkan med samtliga studie-och yrkesvägledarna, har

därefter skett för att ytterligare förbättra och tydliggöra studie- och yrkesvägledningens

uppdrag enligt styrdokumenten.

Relaterade dokument

Det finns utarbetade rutiner och planer som är knutna till barn- och elevhälsoarbetet i

kommunen. Följande dokument finns tillgängliga i Skolportalen:

Rutiner för övergångar förskola – förskoleklass

Rutiner för övergångar årskurs 9 – gymnasieskolan

Rutiner för överlämningar årskurs 6 – årskurs 7

Rutiner vid byte av klass

Rutiner för mottagande av ny elev

Rutiner för byte av skola/avflyttning

Rutiner för särskoleinskrivning

13

Rutiner för nyanlända

Rutiner för dyslexiutredning

Handlingsplan för modersmålsstöd i förskola

Rutiner vid elevärenden, ärendegång särskilt stöd

Rutiner för tilläggsbelopp

Rutiner för klagomålshantering

Rutiner för inskrivning i särskild undervisningsgrupp

Arkivplan

Skolhälsovårdsplan

Rutiner för remiss till BUP

Rutiner för kvalitetssäkring

Handlingsplan för att främja skolnärvaro/ motverka skolfrånvaro

Kvalitetssäkring

God kvalitet i elevhälsoarbete är när insatser svarar mot de mål som beslutats, utgår från en

helhetssyn, är samordnade, präglas av kontinuitet, är kunskapsbaserade, effektivt utförda,

tillgängliga, är säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen.

Allt elevhälsoarbetet följs upp, utvärderas samt därefter utvecklas utifrån de dragna

slutsatserna.

De olika professionerna inom elevhälsan genomför enkäter, screeningar, kartläggningar,

hälsosamtal mm som sedan ligger till grund för vårt utvärderings- och utvecklingsarbete.

Revidering av planen

Utvärdering sker årligen i januari. Ansvarig är verksamhetschefen för elevhälsan.

Documents

Budgetuppföljning med ackumulerat utfall och prognos för året. · 2016-04-04 · kombinerad med praktik. SFI lärare/SVA lärare, SYV, eventuella studiehandledare, yrkeslärare,