Lärare om företagsamhet

VA-rapport 2005:2 Nutek infonr. 060-2005

Lärare om företagsamhet

DIALOGEN FORSKARE – ALLMÄNHET

�

Förord Intresseochengagemangförkunskapochvetenskapärdennödvändigabasenfördetsnabbtframväxandekunskapssamhället.Mennykunskapblirinteaktivutanfotfästeimänniskorstankar,idéer,känslorochhandlingar.DenideellaföreningenVetenskap&Allmänhet,VA,arbetarförattökaengagemangetförkunskaphosallmänheten,särskiltdeunga.VAskallsträvaefterattåstadkommasamtalsomutgårfrånfrågorsomengagerarmänniskorpåderasegnaarenor.FörattutrönavadsamtalensolikadeltagaretyckergenomförVAstudieravhurallmänhetenocholikasamhällsgrupperserpåkunskapochkunskapsrelateradefrågor.

Nutek,Verketförnäringslivsutveckling,genomförisamverkanmedandramyndigheterochorganisationerunderåren2005-2007ettnationelltprogramförattfrämjaentre-prenörskapifrämstgrund-ochgymnasieskolansamthögskolan.Ettstarkareentreprenör-skapförutsätterpositivaattitydertillentreprenörskapochföretagande.Nuteksarbetepåentreprenörskapsområdetskabidratillattmänniskorförverkligarsinaidéerochstartarellerdriverföretag.

Lärareärengruppsomharstortinflytandepåbarnsochungdomarsattityderochbeteenden.VAgjorde2004enundersökningavläraresattitydertillochuppfattningaromvetenskapochforskningochhariårmedstödavochisamrådmedNutekgenomförtenfördjupadstudiemedbetoningpåläraresattitydertillocharbeteförattutvecklaeleversföretagsamhet.FrågornaharutarbetatsavVAochdessreferensgruppföropinionsunder-sökningarochstudier,underledningavprofBjörnFjæstad,isamrådmedNutekochfildrArneModigvidTemo.VAharuppdragitåtTemoattgenomföra702telefonintervjuerundermaj–september2005.TekndrKarinHermansson,VA,haransvaratförstudiensgenomförande.ResultatetavundersökningenpresenterasidennaskriftLärare om före-tagsamhet(VA-rapport2005:2/Nutekinfonr.060-2005).

UndersökningenfårgärnaciterasmedangivandeavVAsomkälla.Dennastudiekanhäm-tasfrånwww.v-a.se,därocksåövrigaVA-studierfinnstillgängligasamtfrånwww.nutek.se.

Vårförhoppningärattdessaintresseväckanderesultatskallgevägledningochidéertillmångainsatserförattstärkadialogenochskapaettbrettengagemangförkunskapochföretagsamhet.

Vetenskap&Allmänhetoktober2005 Nutekoktober2005

Camilla Modéer Kjell JanssonGeneralsekreterare Generaldirektör

Utgivare: Vetenskap & Allmänhet, VA Box 5073, 102 42 StockholmTelefon: 08-791 29 00Fax: 08-611 56 23E-post: [email protected]: www.v-a.se

ISSN: 1653-6843ISBN 13: 978-91-85585-18-2 (tryckt)ISBN 10: 91-85585-18-1 (tryckt)urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2005-2 (pdf )

VA-rapport 2005:2 Lärare om företagsamhet

5

Innehåll

1. SAMMANFATTNING 7

2. INLEDNING 9

2.1 Målenmedstudien 92.2 Vadär”entreprenörskap”ochvarförärdetviktigt? 102.3 EntreprenörskapiskolanenligtNUTEK 112.4 Tidigarestudieravföretagsamhetiskolan 11

3. RESULTAT OCH DISKUSSION 13

3.1 Målgruppen–desvarande 133.2 BegreppetEntreprenörskap 133.2.1 Vad betyder begreppet och använder man det? 133.2.2 Intresset ökar 153.3 Elevernasutvecklingmotföretagsamhet 173.3.1 Utvecklas företagsamheten i skolan eller utanför? 183.3.2 Hjälpmedel och hinder för att utveckla företagsamheten 193.4 Lärarensrolliskolan 213.4.1 Ansvaret för elevernas lärande 223.4.2 Undervisningsformer 233.5 Omvärldskontakter 243.5.1 Kontakt med forskare 243.5.2 Kontakt med näringslivet 253.6 Förberedaförföretagande 393.7 Lärarnasegenkompetensutveckling 303.8 Sammanfattningavreslutaten 31

4. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 33

5. LITTERATUR 34

BILAGA 1: BAKGRUND – TIDIGARE STUDIER 35 Sverige 35 Norden 38 EuropaochUSA 38

BILAGA 2: MÅLGRUPPEN – DE SVARANDE 41


�

1. Sammanfattning

Idennanyastudieundersökervihurmaniskolornaarbetarmedelevernasföretagsammaförmågor.StudiengenomförsinomramenförNuteksentreprenörskapsprogram.

Vetenskap&Allmänhet,VA,hartidigaregenomförtenlärarundersökninginriktadpåläraresattitydertillvetenskapochforskning.VAharnulåtitTemogenomföraenintervjuundersök-ningavdrygt700lärare,skolledareochlärarstudenter.Frågornainriktadespåhurlärareiskolankanhjälpa sina elever attutveckla företagsamma, eller entreprenöriella, förmågor,såsomkreativitet,initiativförmåga,handlingskraft,ansvarstagandeochsjälvständighet.

Begreppetentreprenörskapvisarsigfördeallraflestalärare,skolledareochlärarstudenteriförstahandbetydanågotsomharmedföretagandeochegenföretagareattgöra.Grund-skollärareochlärarstudenterassocieraroftatillbyggbranschen.Associationertillkreativitetochnytänkandeförekommer,menintelikaoftaochdåfrämstblandskolledareochgym-nasielärare.

Majoritetenavdesvarandemenarattintressetförentreprenörskapharökatiskolanunderdensenastefem-tilltioårsperioden.Ocksåantaletskolaktivitetermedsådaninriktningochantaletkontaktermellanskolaochnäringslivupplevsavdeflestahaökat.Hälftenavgym-nasielärarna och skolledarna uppger att begreppet entreprenörskap används som beteck-ningpånågonpedagogiskaktivitetiskolan.Igrundskolananvändsdockbegreppetilitenutsträckningochgrundskollärareanserocksåoftareattintressetochantaletaktivitetervaresigharökatellerminskatdesenasteåren.

Lärarrollenärkomplexoch inrymmermångaaspekter.En radolika roller somen lärarekanha iklassrummetbedömssom likaviktiga, t.ex.att läraelevernaatt fungera socialt,attuppmuntraderasegnaidéerochattförmedlakunskap.Enstormajoritet,70respektive85procent,instämmeribådapåståendena”lärarnaharansvaretförelevernaslärande”och”elevernaskasjälvataansvarförsittlärande”.Oväntatmångatyckerdockinteallsattlärarenharansvarförelevernaslärande.

Nioavtiotyckerattdetärviktigtellermycketviktigtattutvecklaelevernasförmågaatttaegnainitiativ,formuleraproblemochgåfrånidétillpraktiskhandling.Baraenfjärdedelanserdockattdetfrämstäriskolansomelevernatarinitiativochutvecklarsinaidéer;ma-joritetenanserattdetärpåfritidensomdettafrämstsker.

Deflestauppgerattderegelbundetisinundervisninganvändermetodersomutvecklarelevernas företagsamma förmågor.Det störstahindret för att iundervisningen inkluderasådanaövningarupplevsvarabristpåtidochresurser.Skolledareanserdockoftaattdetintefinnsnågrahinderallsförattinkluderadenhärsortensaktiviteteriundervisningen.

Förattökamöjligheternaattstödjaelevernaiderasutvecklingmotföretagsamhetuppgerlärarnasig,utöverenökadsamverkanmellanskolaochföretag,behövahandledningochkompetensutveckling.Kompetensutvecklingochvidareutbildningförläraremedinriktningpåattutvecklaeleversföretagsamhetförekommer,menärrelativtovanligt.

Enklarmajoritet,cirka70procent,avskolledarnaochgymnasielärarnatyckerattdetärviktigtellermycketviktigtattiskolanförberedaelevernaförframtidaföretagande.Lärar-


�

studenterochgrundskollärareärmer tveksammatillomdettaverkligenärenuppgiftattprioritera;barafyraavtioavdessaanserdetvaraviktigtellermycketviktigt.

Entredjedelavdesvarande,framföralltskolledareochgymnasielärareinaturvetenskapochteknik,harkontaktermedforskare.Studiebesökförekommerungefärlikaoftasomattmansjälvfårbesökavforskare.Skolanhariblandocksåetableradesamarbetenmedforskare.

Kontaktermednäringslivetiformavföretag,branschorganisationerochoffentligaaktörerförekommeriväsentligthögreutsträckningänkontaktermedforskare.Baraenfemtedelharinganäringslivskontakteralls.Mestsådanakontakterharskolledare,följtavgymnasielärare.Detvanligasteärstudiebesök,menföretagenbesökernästanlikaoftaskolornaochiblandfinnsetableradesamarbeten.Deflestaönskarattföretagenvoremeraktivaiatttakontaktmedskolan,ochattdefickgöraflerstudiebesökutepåföretagellerandraorganisationer.

Sammantagettycksdetbehövasettaktivaresamtalomvadentreprenörskapär,stödtilllärareiolikaformer,utökadaktivsamverkanmellanskolaochomvärldsamtinsatserpålärarut-bildningen.


�

2. Inledning

År2004undersökteVetenskap&Allmänhetlärares,skolledaresochlärarstudentersattity-dertillvetenskapochforskare1.Enövergripandeslutsatsvaratt”lärareärsomhögutbildatfolkärmest”närdetgäller attityder till forskning.Deharenpositiv inställning tilldenvetenskapligaochdentekniskautvecklingen,ochetthögtförtroendeförforskare.Detyckerattdetärviktigtattelevernalärsigattsökakunskapochkritisktgranskakällor.Samtidigttyckerdeattforskningoftaärförabstraktförattpassainiskolansarbetssättochdeupp-leverattavståndettillforskarvärldenärstort.Överhälftenavlärarnauppgavdockattdeharkontaktmedforskareisittarbete,ochfyraavtiolärareuppgavattderaseleveranvänderexternakontakter(medt.ex.högskolaellerföretag)somenkunskapskälla.

Föreliggande undersökning är en uppföljning av 2004 års studie. Förutom att fördjupafrågornaomomvärldskontakterärsyftetnuattundersökahurmanarbetarmednågraavläroplanens ”mjukamål”.Viharundersökthur skolan arbetarmedatt stimulera eleversinitiativförmåga, företagsamhet och kreativitet och hur lärarna uppmuntrar dem att blisjälvständiga och ta ansvar. Många av dessa egenskaper kan vi sammanfatta som entre-prenöriella,ellerföretagsamma.Sådanaförmågorärviktigapåmångasätt,bådeförindivi-denochförsamhälletistort.

Intervjuernagenomfördesunderför-ochsensommaren2005avTemopåuppdragavVeten-skap&Allmänhet.StudienärendeliNuteksnationellaentreprenörskapsprogram.

2.1 Målen med studien

Frågorsomvivillbesvaraidenhärstudienär:

• Hurserlärareigrundskolaochpågymnasietpåsådanaegenskapersom företagsamhet,initiativförmåga,kreativitet,ansvarstagandeochsjälvständighet?• Förknippardeordetentreprenörskapmeddessaförmågor?• Hurarbetardemedattutvecklaelevernasföretagsamhet?• Uppleverdeattdetfinnshinderfördetta,ochisåfallvilka?• Hurserlärarepåsinrolliklassrummet?• Hurarbetardemedattuppmuntraochstödjaeleveriderasutvecklingmotattbli företagsammaochkreativa?• Fårlärarnasjälvastödochmöjlighetattutvecklaochutbildasiginomdethär området?• Vadhardeförkontaktermedomvärlden?• Hurserlärarepåföretagande?

Vihoppasattstudienskaliggatillgrundförenfortsattdiskussioninomskolansvärldomhurdessafrågorbehandlas;hurvikanuppmuntraungdomarsföretagsamhetochderaslustattsökakunskap.

1VA-rapport2004:4,Läraressynpåvetenskap.Seävenbilaga1.


10

2.2 Vad är ”entreprenörskap” och varför är det viktigt?

Denhärstudienhandlaromhurlärarearbetarmedattutvecklaungdomarsentreprenöriellaförmågor,deras företagsamhet, i skolan.Många talar idagomentreprenörskap,menvadmenarmanegentligenmeddettaochvarförärdetsåviktigt?

Nationalencyklopedindefinierarbegreppet”entreprenör”somen person som i konkret hand-ling skapar ny affärsverksamhet, och ”entreprenörsanda” inom en organisation som positiv syn på experimenterande och risktagande.Ettbegreppsomocksåkommitattanvändasär”in-traprenörer”,d.v.s.människorsomverkar som förnyare inom större företag eller offentlig för-valtning.

Nutekdefinierarbegreppet”entreprenörskap”såhär:

Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, iden-tifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.

Entreprenörskapienbredaremeninghandlaralltsåomattfånågontinggjortöverhuvudtaget,inteprimärtomattstartanyaföretagellerattdrivaföretagpåettframgångsriktsätt.Attvaraentreprenöriellärattvaraföretagsam,atttasigförnågonting,attgåfrånidétillpraktiskhandling.Viskulleocksåkunnakalladetför”ta-sig-för-samhet”.Målsomsyftartillattstimulera dessa förmågor finns med i skolans läroplan, och kallas ibland för de ”mjukamålen”.

Varförärdetviktigtattvaraföretagsam?Urettsamhällsekonomisktperspektivärdetsjälv-falletavvärdeattåtminstoneendelavmedborgarnatarinitiativ,startarverksamheterochföretagsomisinturgerarbetstillfällenochskatteintäkter.Fördenenskildekanegenskapersomföretagsamhetochinitiativrikedomledatillattmanlättarefårettjobbochhittarenbo-stad,ochförmodligenlättarekanhanteraoväntadesituationer.Arbetsmarknadenärrörligareidagänförr,vilketbetyderattmänniskorbyterarbeteflergångerilivet.Eftersomutveck-lingenocksågårmotfärrefastatjänster,krävsavdenenskildeenförmågaattanpassasigochattkanskeväljaattförsörjasiggenomegenverksamhet.

Fokusläggsnuavmångapåskolan,eftersomdensessomettverktygförattökaföretagandetochminskaarbetslösheten.Vadbetyderdetattentreprenörskapärendeliskolarbetet?ÄrdetbaraattlåtaelevernavaramediUngFöretagsamhet2?Enutbildningkanvarainriktadpåentreprenörskappåtvåolikasätt:

1. Elevernaskablientreprenöriella,d.v.s.företagsamma,handlingskraftiga, självständiga,ansvarstagande,kreativaochinitiativrika,eller:2. Elevernaskalärasigomföretagandeochhurdetärattstartaochdrivaföretag.

Denhärstudiensyftarblandannattillattgeenbildavomochhurskolanarbetarmeddettaochhurlärarnaochskolledarnaserpådessafrågor.Viktigtärocksåattförsökaförståpåvilkasättlärarnabehöverstödiattarbetapåettsättsomstimulerarföretagsamhetenhosbarnochungdomar.

2Ung Företagsamhet är en ideell organisation somarbetar, genomutbildningskoncept för skolan, för attSverigeskafåflerföretagareochföretagsammamedborgare.GenomUngFöretagsamhetfårungdomardrivaegnaföretag,s.k.UF-företag.Merinformation:www.ungforetagsamhet.se.


11

2.3 Entreprenörskap i skolan enligt Nutek

Nuteks handlingsplan för ungt företagande ger följande definition av Entreprenörskap iSkolan:

• Elevenerbjudsutbildninganpassadefterdennesspecifikaförutsättningar, erfarenheterochsättattinhämtakunskaper.• Elevenerbjudsochtarsjälvökatansvarförsittlärande.Lärarensrollblirdärmed merhandledarensänkunskapsförmedlarens.• Grupporienteratarbetetillämpas,ivilketelevernalärsigproduktivsamverkan medindividersomharandrakompetenser.• Undervisningenpräglasav”läragenomattgöra”(learningbydoing),i kombinationmedreflektionöverdeerfarenhetersomgjorts.• Elevenarbetarmedautentiskaochkomplexaproblemsomöverskrider ämnesgränserna.• Samarbetemellanskolanochnärsamhälletärfrekventförekommande.• Arbeteiprojektformgenomförsochdärresultatetkannyttiggörasävenutanför skolan.• Arbetemeduppgiftersomärlångaochsammanhängandeutförs.Sådana uppgifter,beting,syftartillattläraelevernaplanera,genomföraochutvärderasitt egetarbeteochattgörademmermedvetnaomsittegettänkandeochlärande.• Elevenfårtillfälleattdriva”företag”inomramenförutbildningenellerpåandra sättskaffasigkunskaperomochfärdigheteriföretagande.

2.4 Tidigare studier av företagsamhet i skolan

EnradolikastudieromentreprenörskapochföretagsamhethargenomförtsbådeiSverigeochruntomivärlden.Härföljerenkortsammanfattningavnågraavdem.

Nuteks entreprenörskapsbarometermäter regelbundet attityder till företagande i Sverige.Avbarometern2005framgårenstarkkopplingmellandenuppmuntranattbliföretagaresommanfåttiskolanochdeattitydermanhartillattiframtidensjälvblidet.ForumförSmåföretagsforskning(FSF)har2004genomförtenenkätundersökningavsvenskagrund-ochgymnasieskolordärmanblandannatfrågativilkenutsträckningochförvilkentypavaktiviteterbegreppet”entreprenörskap”används i skolan.Idenstudiensågmanbl.a.attlandetsnorralänanvändebegreppetistörreutsträckningändesydliga.Nästansomettslagsbekräftelsepådettafannenannanundersökning2005attenoväntatstormajoritetavallaniondeklassareiVännäsiVästerbottentrorattdeärföretagareom15år.Nästaningenavdemtycktedockattdefåttnågonuppmuntrantillattbliföretagareiskolan.Inomramenförprojektet”UngtentreprenörskapiStockholmsregionen”,har2005genomförtsenrek-torsenkätbland174avlänetsgrundskolor.Därkonstaterasattentreprenörskapiskolornaärettområdeförförbättring,ochattdetsomgörsidagoftastskerpådenenskildelärarensinitiativ.

NordiskaMinisterrådet lät2002göraenundersökningaventreprenörskap idenordiskaländernasskolor.Manfrågadebådeomanvändningavbegreppet”entreprenörskap”ochavdenationellamotsvarigheternatilldetta–iSverigeordet”företagsamhet”–menbegränsadedettillatthandlaomföretagsetablering.IdennastudiehamnadeSverigesgrundskolorpåjumboplatsnärdetgällerutbildningientreprenörskap.Enövergripandeslutsatsvarattäven


12

omentreprenörskapsutbildning vunnit terräng i denordiska skolorna såhar den en svagpositionochhållerintetillräckligkvalitet.

EnEurobarometerinriktadpåentreprenörskapibetydelsenföretagandepubliceradesavEU-kommissionen2004.DärjämförsEUbådemednågraeuropeiskaicke-medlemsländerochmedUSA.AttvaraegenföretagareärpopulärareiUSAäniEuropa,därmanföredrarattvaraanställd.DetfinnsocksåskillnadermellanEuropaochUSAnärdetgällervilkaskälmän-niskoranförföratthelstviljavaradetenaellerdetandra,såvälsomivilkahindermänniskoruppleverförattstartaföretagidag.

Meringåendebeskrivningaravdeomnämndastudiernainklusiveendelsiffrorgesibilaga1.Litteraturhänvisningaråterfinnsirapportenssistakapitel.


1�

3. Resultat och diskussion

3.1 Målgruppen – de svarande

Desvarandeidennaundersökningvar702lärareochskolledarepågrundskole-ochgym-nasienivå,samtstuderandevidlärarhögskolorna.Lärareinomallaundervisningsämnenochverksammavidsåvälkommunalasomfriståendeskoloringåriundersökningen.

Enmerdetaljeradbeskrivningavgruppernaavsvarande,somkönsfördelning,utbildnings-nivåeretc,gesibilaga2.

3.2 Begreppet Entreprenörskap

Förattfåenbildavvadbegreppet”entreprenörskap”egentligenbetyderförmålgruppen,ochivilkenutsträckningdettabegreppanvändsiskolansvärld,inleddeviundersökningenmednågrafrågorkringdetta.

3.2.1 Vad betyder begreppet och används det?

Allraförst–innannågonannanfrågaställts–frågadeviintervjupersonerna:”Vadärdetförstadukommeratttänkapånärduhörordetentreprenörskap”?

Svarenvarhuvudsakligeninriktadepåföretagande:

• Blandskolledarnavardevanligastesvaren:Företagsamhetochkreativitet.• Lärarepågymnasienivåsvaradeoftast:Egetföretagande/företagochstartaeget/ verksamhet,menävennytänkande,framåtanda,kreativitetoch”idéersomman genomför”.Blandnaturvetenskap-ochtekniklärareförekomsvarsom”Gnosjö” och”grävmaskiner”.• Lärarepågrundskolenivåsvaradeiförstahand:Företag/företagande/ företagsamhetochbyggbranschen.BlandfrämstNO-lärareförekomävensvar somuppfinningsrikedom,påhittighetochframåtanda.• Lärarstudentersvaradevanligen:Företag/företagande/egenföretagareoch byggbranschen/byggnadsföretag/byggnadsfirmor.

SomkontrastkanvijämföramedstudienfrånFSF3därdesvarandefickangenågotellernågraavettantaliförvägformuleradesvarsalternativtillfrågan”Vadinnebärentreprenör-skapoch/ellerföretagsamhetförer?”Avdesvenskagymnasieskolornavaldenästansexavtiotolkningen”Attutveckladenföretagsammaochkreativaeleven”.Avgrundskolornavaldeöversjuavtiodettaalternativ.”Företagsetablering”angavsdäremotsomsvaravbaradrygten tredjedel av gymnasieskolornaochbaradrygt en av tio grundskolor.Överhälften avgrundskolornavaldetolkningen”skolutveckling”.

Enstormajoritet,85procent,avdesvenskagrundskolornauppgaviNordiskaMinister-rådetsstudieattdetolkarbegreppetentreprenörskapsom”utvecklingavdensjälvständigaeleven”.Avgymnasieskolornagjorde65procentdenna tolkning.Hela65procent avdesvenskagrundskolornaangavidenstudientolkningen”skolutveckling”,medanenavtio3ForumförSmåföretagsforskning


14

grundskolorochfyraavtiogymnasieskoloriSverigevalde”företagsetablering”.RäknatpåalladenordiskaländernavardetisnitttreavtiogrundskolorochsexavtiogymnasieskolorsomiNordiskaMinisterrådetsstudievaldetolkningen”företagsetablering”.

Förmodligenstyrdedefärdigaalternativenibäggedessastudierdesvarandeinivissatanke-banorpåettheltannatsättändenöppnafrågaviivårstudievaldeattställa.Tolkningen”skolutveckling”dykert.ex.inteallsuppsomsvarpåvåröppnafråga,ochvarsåledesingetsomdesvarandeidenhärstudienspontantassocieradetillbegreppetentreprenörskap.Istäl-letärdetassociationersomharmedföretagandeattgörasomheltdominerarnärdesvarandeinte styrs in i särskilda tankebanor.Detta är förmodligenettutslagavattde traditionellabetydelsernaavordenentreprenörochentreprenadleverkvarispråket.

Påfråganomhuruvidabegreppetentreprenörskapanvändsförattbetecknanågonpedago-giskaktivitetiskolansvaradehälftenavallaskolledareja.Ennästanlikastorandelavgym-nasielärarnamenadeattbegreppetanvändsiderasskola,medanbara15procentavlärarnaigrundskolanansågattsåvarfallet,sefigur1.

VåraresultatöverensstämmervälmeddemirapportenfrånNordiskaMinisterrådet2002.Ävendäruppgavca15procentavdesvenskagrundskolornaochnästanhälftenavdesven-skagymnasieskolornaattdeanvänderbegreppetentreprenörskapsombeteckningförnågonpedagogiskaktivitet.Bådegrund-ochgymnasieskoloruppgavdärinågothögreutsträckningattdeanvändedetnationellabegreppetföretagsamhet(drygt20respektivenästan55pro-cent).IFSFsstudieangavenavfemgrundskolor,mennästanfyraavfemgymnasieskolor,attdeanvänderbegreppenentreprenörskapoch/ellerföretagsamhetförattbetecknaendelavdenpedagogiskaaktiviteten.

Ifigur2visaslärarnassvaruppdeladepåderashuvudsakligaundervisningsämnen.Pågym-nasienivåärdetframföralltyrkeslärarnasomuppgerattdeanvänderbegreppetentreprenör-skap,medannaturvetenskaps-ochtekniklärareliggerbetydligtlägre.Igrundskolanuppgerdubbelt såmångaSO-lärare somNO-lärare att de använderbegreppet entreprenörskap iskolan.

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %

Lärarstudenter

Skolledare

Grundskollärare

Gymnasielärare

Totalt

Figur 1.”Användsbegreppetentreprenörskapförattbeteck-nanågonpedagogiskaktivitetidinskola?”Andelja-svar.


15

Begreppetentreprenörskapanvändsibetydligtmindreutsträckningavdemsomboristor-stadjämförtmeddemsomboriövrigalandet.Baraenavfemlärareistorstaduppgerattbegreppetanvänds,jämförtmedendubbeltsåstorandelavdemsomborienmindrestad(upptill50000invånare).

IFSFsstudieobserveradesattbegreppetentreprenörskapanvändesoftareidenorrländskaskolornaänilandetssydligarelän.

Varfördetserutsåkanviförståsbaraspekulerai,menkanskeavspeglarresultatenattmångaentreprenörskapsprojektpågårsomettlediattbekämpaarbetslöshet,inteminstiicke-stor-stadsregionerna.

Förattsammanfattabildenavhurbegreppetentreprenörskapanvändsiskolankanvikon-stateraatt:

• …lärarefrämstförknipparordetmedföretagandeochattstartanyaföretag, snarareänmedegenskapersomkreativitetochinitiativförmåga.• …begreppetanvändsrelativtoftaförattbetecknanågonpedagogiskaktivitet pågymnasienivå,därungefärhälftenuppgerdetta,menmycketmersällanpå grundskolenivå.

3.2.2 Intresset ökar

Resultaten pekar på att entreprenörskap ökar i skolan och att även mängden kontaktermednäringslivetökar.Drygtfyraavtiomenarattintressetförentreprenörskapökatiderasskolaunderdesenastefemtilltioåren,sefigur3.Ungefärlikamångasvaradeattantaletaktivitetermedanknytningtillentreprenörskapharökatundersammatidsperiod.Närmarehälftenanseratt antaletkontaktermellan skolanoch företag,branschorganisationerellerliknandehar ökat. I jämförelsemed andra frågor i undersökningen ärdet en stor andel(20–25procent)sompåjustdenhärfrågansvarar”vetej”.Osäkerhetenhosdesvarandekantydapåattdettainteärenprioriteradfrågaiskolan.

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 %

Grundskola samtliga ämnen

Grundskola Annan

Grundskola SO

Grundskola NO

Gymnasiet Annan

Gymnasiet Yrke

Gymnasiet Hum/Sam

Gymnasiet Ekonomi

Gymnasiet Natur/Teknik

Figur 2. ”Används begreppet entreprenörskap för att beteckna någon pedagogisk aktivitet i dinskola?”AndelJa-svarförlärareuppdeladepåundervisningsämnen.


16

Skolledareärdesomistörstutsträckningsvararattintresset,antaletaktiviteterochantaletkontakterharökatunderdesenastefemtilltioåren,sefigurerna4till6.Ingenskolledaretyckerattdeminskat.Grundskollärarna,däremot,anseristörreutsträckningändeövrigagruppernaattdetinteärnågonskillnadivaresigintresse,antalaktiviteterellerantalkon-takter.

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

Minskat

Ingen skillnad

Ökat

SkolledareGrundskollärareGymnasielärare

Figur 4.”Anserduattintresset för entreprenörskap i din skolaökatellermins-katdesenaste5-10åren,ellerärdetingenskillnad?”

0 %10 %20 %30 %40 %50 %60 %70 %80 %

Minskat

Ingen skillnad

Ökat


Figur 5.”Anserduattantalet aktiviteter i din skolaökatellerminskatdesenaste5-10åren,ellerärdetingenskillnad?”

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

Minskat

Ingen skillnad

Ökat

Antalet kontakter mellan din skola och företag,

branschorganisationer eller liknande

Antalet aktiviteter i din skola med anknytning

till entreprenörskap

Intresset för entreprenörskap

i din skola

Figur 3.”Anserduattföljandeökatellerminskatdesenaste5till10åren,ellerärdetingenskillnad?”Samtligasvarande.


1�

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

Minskat

Ingen skillnad

Ökat


Figur 6.”Anserduattantalet kontakter mellan din skola och företag, branschor-ganisationer eller liknandeökatellerminskatdesenaste5-10åren,ellerärdetingenskillnad?”

3.3 Elevernas utveckling mot företagsamhet

Förattmätalärarnasattitydertillaktivitetersomutvecklarelevernasföretagsammaförmågor,somt.ex.kreativitet,initiativförmågaochsjälvständighet,ställdevifrågoromhurviktigtdesvarandeansågattdetäratt,ävenomplanerochinriktningarmåsteändras,aktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmågaatt…

1. …taegnainitiativ.2. …självaformuleraproblem.3. …gåfrånidétillpraktiskhandling.

Svarengavspåenskalafrån1till5där1betyderoviktigtoch5betydermycketviktigt.Somframgåravdiagrammetifigur7,tyckerenstormajoritetattdetärmycketviktigtattarbetamedutvecklingavelevernasföretagsammaförmågor.Förmåganatttaegnainitiativvärderashögst.Desvarandefickäventalaomhurviktigtdetroddeattderaskollegertyckerdetärattarbetamedattutveckladeolikaförmågorna.Detärtydligtattmångaintetrorattkol-legernavärderardettalikahögtsomdesjälvagör.Kanskeärsvarenpådenandraversionenavfrågannärmareverklighetenändenförsta?

Ifigurerna8till10redovisasresultatenpåvarochenavfrågorna,uppdeladepålärarkate-gorier.Skolledarnaärgenomgåendenågotmerpositiva till att arbetamedutvecklingavelevernasförmågoratttainitiativ,formuleraproblemochgåfrånidétillpraktiskhandlingänlärarnaochlärarstudenterna.

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

ViktigtMycket viktigt

Dina kollegor

Du

Dina kollegor

Du

Dina kollegor

Du...att ta egna initiativ

...att själva formulera problem

...att gå från idé till praktisk handling

Figur 7. ”Hurviktigttyckerdu(respektivetrorduattdinakollegertycker)attdetärattiundervis-ningenaktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmåga...”Andelavsamtligasvarande.


1�

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %


Lärarstudenter - kollegorLärarstudenter

Skolledare - kollegorSkolledare

Grundskollärare - kollegorGrundskollärare

Gymnasielärare - kollegorGymnasielärare

Totalt - kollegorTotalt

Figur 9.”Hurviktigttyckerdu/trorduattdinakollegertyckerattdetärattiundervisningenaktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmågaatt själva formulera problem,ävenomdetbetyderattdu/demåstebytainriktning?”

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %







Figur 8.”Hurviktigttyckerdu/trorduattdinakollegertyckerattdetärattiundervisningenaktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmågaattta egna initiativ,ävenomdeintestämmermeddin/derastermins-planering?”

3.3.1 Utvecklas företagsamheten i skolan eller utanför?

Ärskolanenplatsdärelevernakantaegnainitiativ,förverkligasinaidéerochutvecklasinaföretagsammasidor,ellermåstedetskeutanförskolan?Närtarelevernaegnainitiativochutvecklarsinaidéer–iskolanellerpåfritiden?Enförkrossandemajoritetavsamtligasva-rande,tvåtredjedelar,svaradeattdetfrämstärpåfritidensomelevernagördet.Avsamtligasvarandeansågbaraenfjärdedelattdetfrämstäriskolansomelevernataregnainitiativochutvecklarsinaidéer.


1�

Figur 10.”Hurviktigttyckerdu/trorduattdinakollegertyckerattdetärattiundervisningenaktivtarbetamedattutvecklaelevernasförmågaattgå från idé till praktisk handlingävenomdetstördina/derasuppgjordaplaner?”

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %







0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %

SkolanFritiden

Lärarstudenter

Skolledare

Grundskollärare

Gymnasielärare

Totalt

Figur 11. ”Varanserduattelevernafrämsttaregnainitiativochutvecklarsinaidéer?Ärdetiskolanellerpåfritiden?”

Dettatyderpåattdagensskolaärenplatsdärelevernaförväntaslyssnaochlärasnarareänattsjälvagöranågotkreativtellerkommamedegnaidéer.Somsvarpåvårfrågakonstaterarlärarnaattdetärså,mendetbetyderintenödvändigtvisattdeanserattdetskavaraså.

3.3.2 Hjälpmedel och hinder för att utveckla företagsamheten

Vad behöver lärarna för att kunna arbeta med att utveckla sina elevers företagsammaförmågor?Deflesta,trefjärdedelar,efterfrågarökadkontaktmellanskolaochföretagsamthandledning.Ävenstudiebesökochkompetensutvecklingärmycketefterfrågat,sefigur12.Deintervjuadekundeangeflerasvar.


20

Det upplevda behovet av kompetensutveckling överensstämmer med resultaten i rektors-enkäteninomprojektetUngtEntreprenörskapiStockholmsregionen4,därmångaavdesvar-andeframhöllattdebehövdehjälpochstöd,framföralltmedkompetensutvecklingochvalavkonceptocharbetsmaterial.

Ävenomkompetensutvecklingefterfrågasihöggrad,tyckerintelärarnaivårundersökningattegenbristpåkompetensellerkunskaputgörettspecielltstorthinderförattinkluderaövningarsomutvecklarelevernaspersonligaegenskaper.Överhälftenanserattdettainteut-görnågothinderallsellernästaningethinder.Bara12procentuppgerattdettaärettmycketellerganskastorthinder.Tidsbristanfördäremotmångasomdetstorahindretförattjobbameddenhärsortensundervisning.Nästanhälftenanserattdettaärettmycketellerganskastorthinder.Resultatenpresenterasifigur13somvisarandelsomsvarat4eller5påenskalafrån1till5,där1äringethinderallsoch5ärmycketstorthinder.

Lärarnaansersigalltsåhatillräckligkompetensförattgenomföraövningarsomutvecklarelevernaspersonligaegenskaper,menmenaratttidensaknas.Ändåtyckermansigbehövahandledningochmerkompetensutveckling.Enslutsatskanvaraattdetärframföralltförjusthandledningochkompetensutvecklingsomtidenupplevsknapp,snarareänförövning-arnaisig?Kansketidenintehellerräckertillfördenefterfrågadekontaktenmedföretag.

Figur 13. ”Anserduattföljandeomständigheteräretthinderförattidagidinundervisninginkluderaövningar som utvecklar elevernas personliga egenskaper som t.ex. självständighet, initiativförmåga,ansvarstagande?”Andelsomsvaratstort(4)ellermycketstort(5)hinder.

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %

Viktigt

Mycket viktigt

Andra mål eller arbetssätt

Egen brist på kompetens eller kunskap

Brist på engagemang från skolans ledning

Tidsbrist

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %

Annat

Läromedel

Datorer

Kompetensutveckling

Studiebesök

Handledning

Ökad samverkan mellan skola och företag

Figur 12.”Vilketavföljandetrorduskullehastörstbetydelseförattökadinamöjligheterattstödjadina elevers personliga utveckling mot ökad kreativitet, självständighet, initiativförmåga, ansvarsta-gande,etc?”

4Sebilaga1förmerinformationomprojektet


21

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

1 Oviktigt2 Mindre viktigt3 Medel4 Viktigt5 Mycket viktigt

Att stödja eleven i att ta ansvar

Att lära eleven att fungera socialt

Att uppmuntra förslag, idéer och egna initiativ

Att ge stimulans och kritik

Att handleda

Att förmedla eller ge kunskap

Figur 14.”Mankansepålärarensrollpåolikasätt.Hurviktigaanserdu självattföljandeuppgifterärförenlärare?”

Förattföljauppdennafrågaställdevienöppenfrågaomvadsomsessomdetviktigastehindretförattidagiundervisningeninkluderaövningarsomutvecklarelevernaspersonligaegenskapersomt.ex.självständighet,initiativförmåga,ansvarstagande.

• Bland lärare på grundskolanvardevanligastesvarentidsbristochekonomi/ pengar/resurser.Ävengruppstorlekenochelevernasattitydellermotivationtogs oftauppsomhinder.

• Blandlärare på gymnasiethandladedevanligastesvarenomekonomiochresurser, menävenkursplanernatogsupp.Mångaansågdockocksåattdetintefinnsnågra hinderalls.

• Skolledarnasvaradeoftasttidsbristochekonomi,menmångasadeocksåattdet intefinnsnågrahinder.

Lärarnauppleveralltsåattresurser,bådeiformavtidochpengar,ärdetfrämstahindret.Deflestafaktorersomnämnsärsådanasomlärarnasjälvaintekanpåverka.Detgårocksåilinjemeddenallmännadebattenomskolan,vaddenskafokuserapåochhurmycketdenfårkosta.

3.4 Lärarens roll i skolan

Synenpålärarnasrolliskolanharvarieratgenomåren.Vadläraresuppgifteriskolanegentligenomfattardebatterasocksåoftaflitigtimediaochöverköksborden.Naturligtvisharintelärarebaraenroll.Dekansäkertlättkännasigslitnamellandemångaolikakravsomställspådem;kravsomkanskeiblandintegårihop.Förattfåenbildavhurläraresjälvaserpåsinrolliskolanställdevifråganomhurviktigadensvarandesjälvansågattettantaluppgifterärförenlärare.Vifrågadeocksåhurviktigamantrorattkollegernatyckerattdeolikauppgifternaär.


22

Somframgåravdiagrammenifigurerna14och15svararenstormajoritetattalladeupp-giftervilistatärmycketellerganskaviktiga.Mantrorgenomgåendeattkollegernaintetyckerattdeolikarollernaärlikaviktigasommansjälv,medundantagav”attförmedlaellergekunskap”sommantrorattkollegernavärderarlikaellerkansketillochmedaningenhögreänmansjälvgör.Ibådafallenärdockfördelningenmycketjämnmellandeolikauppgifterna,ochdetärmycketfåsomavfärdarnågrauppgiftersommindreviktiga.

Bildenbekräftarhypotesenattlärareharkravpåsigattklaraenradolikauppgifterochattaxlafleraroller,somkanskeemellanåtkanvaramotstridigaochsvåraattkombinera.

3.4.1 Ansvaret för elevernas lärande

Vemharansvarförelevernaslärande?Ärdetlärarnaellerelevernasjälva?Ellerkanskebåda?Svarenantyderattansvaretliggerpåbådaparter,sefigur16.Enstormajoritetinstämmerheltellertillstordelidebådapåståendena”Elevernaskasjälvataansvarförsittlärande”och”Detärlärarnasomharansvarförelevernaslärande”.Detärdockenöverviktförinställni-ngenattelevernasjälvaskataansvarförsittlärande.Detärocksåflersominteallstyckerattelevernaslärandeärlärarnasansvar(6procent)ändesominteallstyckerattelevernasjälvaskataansvarförsittlärande(2procent).

Figur 16. Vemharansvarförelevernaslärande?Elevernasjälvaellerlärarna?

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Instämmer inte alls

Instämmer någotInstämmer till stor delInstämmer helt och hållet

Eleverna ska själva ta ansvar för sitt lärande

Det är lärarna som har ansvar för elevens lärande

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

1 Oviktigt2 Mindre viktigt3 Medel4 Viktigt5 Mycket viktigt

Att stödja eleven i att ta ansvar

Att lära eleven att fungera socialt

Att uppmuntra förslag, idéer och egna initiativ

Att ge stimulans och kritik

Att handleda

Att förmedla eller ge kunskap

Figur 15.”Hurviktigatrorduatt dina kollegertyckerattföljandeuppgifterärförenlärare?”

Fråganomvemsomharansvarförelevernaslärandeärnaturligtvisinteenkelattbesvara,ochresultatetavspeglarförmodligendetta.Lärandeärenkomplexprocesssomkräverbådapartersengagemang.Därförärdetnågotuppseendeväckandeattvissaavlärarnatyckerattdesjälvainteallsharettansvarförattelevernalärsignågotiskolan.


2�

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Gymnasielärare - friskola

Gymnasielärare - kommunal

Grundskollärare - friskola

Grundskollärare - kommunal

Skolledare - friskola

Skolledare - kommunal

Annan “Learning by doing”-metod

Problembaserat lärande

Ämnesöverskridande projekt eller arbetsuppgifter

Arbete i projektform

Figur 17.”Använderduregelbundet idinundervisningnågonellernågraavföljandeundervisnings-metoder?”Andelsomanvänderrespektivemetod.

3.4.2 Undervisningsformer

Desvarandeuppgerattskolornaanvänderprojektarbeteochaktivitetsinriktadeundervis-ningsmetoderimycketstorutsträckning,figur17.Gottochvälnioavtiogymnasielärareanvänder regelbundet arbete i projektform, och en nästan lika stor andel av grundskol-lärarnauppgerattelevernajobbarämnesöverskridandeisinaprojekt.Detskiljernågotmel-langrundskolaochgymnasiumnärdetgällerprojektarbete,somgymnasieskolornaverkaranvända i större utsträckning. Ämnesöverskridande projekt eller arbetsuppgifter verkardäremotvaravanligarepågrundskolorna.


24

Speciellaundervisningsmodellersomärochharvaritolikapopuläraiolikaperioder,exem-pelvisproblembaserat lärande (PBL),upplevelsebaserad inlärningochandra”learning-by-doing”-metoder (t.ex.upplevelsebaserad inlärning, action learningmm), ärnågotmindrefrekventförekommandeänprojekt.Resultatenindikerarattfriskolornautnyttjardessamo-dellerinågothögreutsträckningändekommunalaskolorna.

Ennågothögreandelavdemsomangerattdepåsinskolafrämstanvänderflexibeltsche-ma(snarareänfasttimschema)använderisinundervisningregelbundetnågonavdeupp-räknademetoderna.Framföralltärdetfleravdemmedflexibeltschemasomanvändersigavämnesöverskridandeprojekt.Dettaverkarlogiskteftersomsådanaprojekttroligenärenklareattgenomföramedettmer flexibelt schema.Båda schematypernaanvändsbådepåkom-munalaskolorochfriskolor,ävenomflexibelschemaläggningverkarvaraaningenvanligarepåfriskolor.

3.5 Omvärldskontakter

Viharkonstaterat att lärare efterfrågarmerkontaktmed företagoch fler studiebesök förattbättrekunnaarbetamedutvecklingavelevernas företagsammaförmågor.Hurmycketkontaktharskolanidagmeddetomgivandesamhället–forskningsinstitutioner,näringslivochoffentligaorganisationer?Ärdetskildavärldarellersamverkarde?Omochnärmanharkontakt–påvilkasättskerdet?Dettaärnågraavdefrågorundersökningenocksåvillefåsvarpå.

3.5.1 Kontakt med forskare

I2004årsundersökning5uppgavnästansexavtioattdeharkontaktermedforskare,inklu-sivekontaktersomskergenomegenkompetensutveckling.Förattökaförståelsenavivilkenutsträckninglärarnaaktivtsamverkarharvihärvaltattfokuserapåsådanakontaktersomskerutöveregenvidareutbildningochkompetensutveckling.

Drygt en tredjedel uppger att de haft kontakt med forskare, utöver kontakter som skettgenomegenkompetensutveckling.Flest kontakterhar skolledaredäröverhälftenuppgerattdehaftdet.Entredjedelavgymnasielärarnaharhaftkontaktermedforskare,ochblanddemsomundervisarinaturvetenskapellerteknikärdetnästanhälften,sefigur19.Desomundervisar i ekonomi är de gymnasielärare som i minst utsträckning har kontakter medforskare.Avgrundskollärarnaärdetenfjärdedel somharhaft forskarkontakterunderdetsenasteåret,ochNO-ochSO-lärareharungefärlikaoftakontakter.

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 %

Lärarstudenter

Skolledare

Grundskollärare

Gymnasielärare

Totalt

Figur 18.”Harduunderdetsenasteårethaftkontaktmednågonellernågraforskareinomramenfördittarbete?”Andelja-svar.5VA-rapport2004:4,LäraressynpåVetenskap2004


25

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %

Grundskola Samtliga ämnen

Grundskola Annat ämne

Grundskola SO

Grundskola NO

Gymnasiet Annat ämne

Gymnasiet Ekonomi

Gymnasiet Yrke

Gymnasiet Hum/Sam

Gymnasiet Natur/Teknik

Figur 19.Andelavgymnasie-ochgrundskolläraresomhaftforskarkontakter.

0 % 5 % 10 % 15 % 20 %

Studiebesök på forskningsinstitution eller liknande

Forskare besökte skolan

Har etablerat samarbete

Figur 20.”Påvilketsätthadedukontaktmedforskare?”Andelav samtligasvarande.

Deflestakontaktermedforskaresker,någotöverraskande,genomattskolanharettetab-leratsamarbete.Nästanhälftenavdendrygatredjedelsomuppgettattdeharkontaktermedforskareangerattdeharetableradesamarbeten,d.v.s.17procentavallasvarande,sefigur20.Knappt40procentavdemsomuppgerattdeharkontakterharsjälvagjortstudiebesökochungefärlikamångaharfåttbesökavforskare.Detmotsvararca14procentavsamtligasvarande.Desvarandekundepådennafrågaangeflerasvar.Fögaförvånandehardesomsjälvaärforskarutbildadeoftarekontaktermedforskareochetableradekontaktermedfor-skarvärldenänövrigalärare.

3.5.2 Kontakt med näringslivet

Hurserdetutmedskolanskontaktermed företag,branschorganisationerochoffentligaaktörer6?Sexavtiosvarandeuppgerattdeinomramenförsittarbetehaftkontaktmedföretag,ochnästantvåtredjedelaruppgerattdehaftkontaktmedenoffentligaktörsomexempelvisNutekellerkommunen.Knappthälftenharhaftkontaktmedenbransch-ellernäringslivsorganisation.Baraenavfemuppgersigintehahaftnågrasådanakontakterallsunderdetsenasteåret.

6Intervjupersonernafickifråganexempelpådessa:”Branschorganisationer,somt.ex.SvensktNäringslivellerLivsmedelsföretagen”respektive”Offentligaaktörer,somt.ex.NutekellerKommunen”.


26

Lärarstudenternahar imycket litenutsträckninghaftomvärldskontakter, särskilt litemedföretag och branschorganisationer. Gymnasielärarna har oftare kontakt med företag ellerbranschorganisation än grundskollärarna. Uppdelat på ämnesområden har grundskolansSO-läraretotaltsettmerkontakteränNO-lärarna,sefigur23.Pågymnasienivå,figur24,ärdetekonomi-ochyrkeslärarnasomstårfördenstörstadelenavkontakterna.Skolledarnaärdesomharallraflestkontakter.

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

Lärarstudent

Skolledare

Grundskollärare

Gymnasielärare

Inget av

detta

Offentlig

aktör

Bransch

- eller

näringsli

vsorga

nisation

Företag

Figur 22.”Harduidinyrkesrollunderdetsenasteårethaftkontaktermednågotavföljande?”Ja-svar.

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

Totalt

Inget av

detta

Offentlig

aktör

Bransch

- eller

näringsli

vsorga

nisation

Företag

Figur 21.”Harduidinyrkesrollunderdetsenasteårethaftkontaktmednågotavföljande?”Ja-svar.


2�

Blanddemsomhartidigarenäringslivserfarenhet(frånantingenföretagelleroffentligaktör)ärandelensomharkontaktermedföretaginomramenförsinlärarrollsignifikantstörreänblanddemsomintehardet.Dettagällerisynnerhetdemsomsjälvatidigarevaritegenföre-tagare.

Siffrornaifigurerna21-24ärhögreänmotsvarandeiUngtEntreprenörskapiStockholms-regionensrektorsenkät7,därendast35procentavgrundskolerektorernauppgavattskolanharkontaktermednäringsliv/arbetsliv.30procentuppgavdärattdeenligtsinalokalaarbetsplanerskahafortlöpandekontakter.

Nästafrågaärhurskolaochnäringslivmötervarandra?Generelltskerkontakternaoftastgenomstudiebesök,någotmindreoftagenomattrepresentanterfrånföretagetellerorgani-sationenbesökerskolan.Drygthälftenavdemsomsvaratattdehaftkontakteruppgeratt

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

Samtliga

Annat

SO-lärare

NO-lärare

Inget av

detta

Offentlig

aktör

Bransch

- eller

näringsli

vsorga

nisation

Företag

Figur 24. Gymnasielärareskontakter.

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

Annat

Yrke

Hum/Sam

Ekonomi

Natur/Teknik

Inget av

detta

Offentlig

aktör

Bransch

- eller

näringsli

vsorga

nisation

Företag

Figur 23.Grundskollärareskontakter.

7Sebilaga1förmerinformationomprojektet.


2�

Kontakternapågrundskolenivåskeroftastgenomstudiebesök.NO-lärarnagörnågotoftarestudiebesökochfårdessutomnågotoftarebesökänövrigagrundskollärarkategorier.Däre-motharNO-lärarnamersällanetableradesamarbetenänSO-lärarna,somjuocksåhadeflerkontakteränNO-lärarnatotaltsett.

Figur 26. Sammanhangdärgrundskollärareharkontakter.Andelavdemsomharkontakter.

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Samtliga ämnenAnnatSONO

Kompetensutveckling eller vidareutbildning för lärare

Har ett etablerat samarbete

Representanter från företaget eller organisationen besökte skolan

Studiebesök på företaget eller organisationen

deharettetableratsamarbete,vilketmotsvarar30procentavsamtligasvarande,sefigur25.Nästanlikamångaharhaftkontaktgenomegenkompetensutvecklingellervidareutbild-ning.Fråganställdesendasttilldemsomsvaradejapånågotavalternativeniföregåendefråga.Diagrammetifigur25visardockandelenavsamtligasvarandeiundersökningen.

Figur 25.”Ivilketellervilkaavföljandesammanhanghardutillsammansmeddinaeleverellersjälvhaftkontaktmedföretaget,organisationenellerdenoffentligaaktören?”

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %





Pågymnasienivåskiljerdetmermellanlärareiolikaämnen.Förlärareinaturvetenskapochteknik är det oftast studiebesök somutgör kontakterna,medan lärare inomekonomiska,humanistiskaochsamhällsvetenskapligaämnenuppgerattdeoftarefårbesökfrånföretagetellerorganisationenänsjälvagörstudiebesök.Yrkeslärareuppgerbetydligtoftareattdeharettetableratsamarbeteänövrigakategorierlärare.


2�

Figur 27.Sammanhangdärgymnasielärareharkontakter.Andelavdemsomharkontakter.

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Annat

Yrke

Hum/Sam

Ekonomi

Natur/Teknik





Somuppföljningtilldessafrågorställdevienöppenfrågaomvadintervjupersonernatyckeratt företagen,branschorganisationernaellerdeoffentligaaktörernaskullekunnagöraförattförbättrakontaktenmellandemochskolan.Detvanligastesvaretblandbådelärareochskolledarevarattmanvillattföretagenskatakontaktmedskolanihögreutsträckning.Manvillattföretagentarinitiativ,ärmeraktivaochattde”synsmer”.Trotsatttrefjärdedelaravdemsomöverhuvudtagethaftkontaktermedföretagellerorganisationerhaftdetgenomstudiebesök,önskarsigmångaattfågöraflerstudiebesök.Blandgymnasielärarnavardettadetallravanligastesvaretpåfrågan,menävengrundskollärarnaangavoftastudiebesökpåsina”önskelistor”.Förmodligenärstudiebesökdetsomdeflestalärareassocierartillom-världskontakter,ochdärför liggerdetnärmare tillhandsatt föreslådet snarare änandraformeravsamarbetenelleraktiviteter.

3.6 Förbereda för företagande

Ärdetviktigtattiskolanförberedaelevernaförframtidaföretagande?Närviställdefrå-gansvaradehelatrefjärdedelaravskolledarnaattdeansågdettavaraviktigtellermycketviktigtpåenskalamellan1och5,där1betyderoviktigtoch5betydermycketviktigt.Avgymnasielärarnavarandelenlägre,menlikvälnästantvåtredjedelar.Ävenblandgrundskol-lärarnavardetenförvånansvärtstorandel,nästanhälften,sombedömdedettasomviktigtellermycketviktigt.17procentavgrundskollärarnatycktedockinteallsattdetvarsärskiltviktigt(svarade1eller2påenfemgradigskala).Avlärarstudenternaansågknapptfyraavtioattdetvarviktigtoch12procentattdetvarheltellerganskaoviktigtattförberedaelevernaförattiframtidenstartaochdrivaföretag.


�0

FSF8frågadeåsinsidaomdesvarandeansågattdetärskolansuppgiftattförmedlakun-nandeomföretagandeochföretagandetsvillkor.Över60procentavgymnasieskolornamenmindreän20procentavgrundskolornaansågidenstudienattdetabsolutärskolansuppgiftattförmedladennakunskap9.

Enviktigfrågaidethärsammanhangetärförståsomlärarnaharnågonegenerfarenhetavattarbetamedundervisninginriktadpåföretagande.Drygtfyraavtiogymnasielärareivårstudieuppgerattdesjälvahararbetatmedundervisningdärdelåtitelevernaarbetaiprojektsomgerenkänslaförföretagandeochaffärsmässigavillkor.Avskolledarnaangerknapptfyraavtioattdehardennaerfarenhet.Blandgrundskollärarnauppgerenfjärdedelattdesjälvaarbetatmeddenhärtypenavundervisning.

Figur 28. ”Hurviktigttyckerdudetärattiskolanförberedaelevernaförattiframtidenstartaochdrivaföretag?”

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %

4 Viktigt5 Mycket viktigt

Lärarstudenter

Skolledare

Grundskollärare

Gymnasielärare

Totalt

SomenjämförelseuppgaviFSFsstudiehela77procentavgymnasieskolornamenbara7procentavgrundskolornaattdefaktiskterbjuderelevernautbildningiattstartaochdrivaföretag.

3.7 Lärarnas egen kompetensutveckling

Hurserlärarnasegenkompetensutvecklingochvidareutbildningutinomdethärområdet?Förekommerkompetensutvecklingförläraremedinriktningpåentreprenörskap,företagandeochutvecklingaveleversföretagsammaegenskaper?

Figur 29.”Hardusjälvarbetatmedundervisningdärelevernahademöjlighetattarbetamedprojektdärdefickenkänslaförföretagandeochvadaffärsmässigavillkorinnebär?”Ja-svar.

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 %

Skolledare

Grundskollärare

Gymnasielärare

8ForumförSmåföretagsforskning9DesvarandekundepåFSFsfrågasvarapåenskalafrån1till5där1betydde”Ja,absolut”och5betydde”Nej,absolutinte”.


�1

Kompetensutvecklinginomentreprenörskapsområdetäralltsåinteallssåvanligtsominomandraämnen,mendetförekommeriallafall.

Påenuppföljandeöppenfrågaomönskemålpåenbra,d.v.s.nyttigochanvändbar,kompe-tensutvecklingsvaradedeflestalärareochstudenterattdevillehamerpedagogik.Därefterärämneskunskapmestefterfrågat.Skolledarnaefterfrågadepedagogiskochverklighetsan-knutenkompetensutvecklingsomledertillutveckling.Kompetensutvecklinginomentre-prenörskapellerliknandeefterfrågadesintealls.

När frågan specifikt gälldekompetensutveckling inriktadpåutveckling av elevers initia-tivförmågaochsjälvständighetelleromföretagandehandladesvarenoftastomattläraele-vernaattsehelhetenochattfåbättresjälvkänsla.

3.8 Sammanfattning av resultaten

Följandepunktersammanfattardeviktigasteresultatenikorthet:

• Begreppetentreprenörskapbetyderfördeallraflestalärare,skolledareoch lärarstudenternågotsomharmedföretagandeochegenföretagareattgöra. Grundskollärareochlärarstudenterassocieraroftatillbyggbranschen. Associationertillkreativitetochnytänkandeförekommerblandskolledareoch gymnasielärare.

• Hälftenavgymnasielärarnaochskolledarnauppgerattbegreppet entreprenörskapanvändssombenämningpånågonpedagogiskaktivitetiskolan, avgrundskollärarnabetydligtfärre.

Figur 30.”Hardenkompetensutvecklingsomdugenomgåttunderdesenastetreårenhandlatomnågotavföljande?”

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %

Har ej deltagit i kompetensutveckling

Annat

Företagande och företagandets betydelse i samhället

Personliga egenskaper

Pedagogik

Kunskap inom ditt ämnesområde

Vi frågade först vad den kompetensutveckling eller vidareutbildning som de svarandegenomgåttunderdesenastetreårenhandlatom.Isjuavtiofallärdetpedagogikellerensegetämnesområdesomvaritföremålförvidareutbildningen.13procentuppgavattdeintedeltagitinågonkompetensutvecklingellervidareutbildningallsunderdenangivnatidspe-rioden.Drygtfyraavtiohadegenomgåttutbildningmedinriktningpåelevernaspersonligaegenskapersomt.ex.självständighet,initiativförmåga,etc.Färreänenavfemhadegenom-gåttutbildningomföretagandeochföretagandetsbetydelseisamhället.


�2

• Intressetförentreprenörskap,antaletaktiviteterinomskolanmeddenna inriktningochantaletkontaktermednäringslivetansesavdeflestahaökatunder densenastefem-tilltioårsperioden.Grundskolläraretyckerdockoftareattdet inteärnågonskillnadiintresseellerantalaktiviteterochkontakter.

• Nioavtiotyckerattdetärviktigtellermycketviktigtattutvecklaelevernas förmågaatttaegnainitiativ,formuleraproblemochgåfrånidétillpraktisk handling.Baraenfjärdedelanserdockattdetfrämstäriskolansomeleverna tarinitiativochutvecklarsinaidéer;majoritetenanserattdetärpåfritidensom dettafrämstsker.

• Lärarensolikarollerärmångaochiblandmotstridiga,menbedömsändåsomlika viktiga.Enstormajoritetinstämmerocksåibådapåståendena”lärarnahar ansvaretförelevernaslärande”och”elevernaskasjälvataansvarförsittlärande”. Förvånansvärtmångatyckerdockinteallsattlärarenharansvarförelevernas lärande.

• Deflestauppgerattdeisinundervisningregelbundetanvänder undervisningsmetodersomutvecklareleversföretagsamhet.

• Detstörstahindretförattiundervisningenarbetamedsådanametoderärbristpå tidochresurser.Skolledareanserdockoftaattdetintefinnsnågrahinderallsför attinkluderadenhärsortensaktiviteteriundervisningen.

• Förattökamöjligheternaattstödjaelevernaiderasutvecklingmotföretagsamhet uppgerlärarnasig,utöverenökadsamverkanmellanskolaochföretag,behöva handledningochkompetensutveckling.

• Drygtentredjedelharkontaktmedforskare,utövervidegen kompetensutveckling.Hälftenavdemuppgerattdeharetableradesamarbeten medforskare.Detärframföralltgymnasielärareinomnaturvetenskapochteknik ochskolledaresomharforskarkontakter.

• Detärvanligareattisittarbetehakontaktermedföretag,branschorganisationer ochoffentligaaktöreränmedforskare.Bara20procentharaldrigsådana kontakter.Mestkontakterharskolledareochgymnasielärare.Kontakternasker oftastgenomstudiebesökellerattföretagbesökerskolan.Iblandfinnsetablerade samarbeten.

• Lärarnavillattföretagenskavarameraktivaiatttakontaktmedskolanoch önskarsigflerstudiebesökpåföretag,branschorganisationer,etc.

• Avskolledareochgymnasieläraretycker70procentattdetärviktigtattförbereda elevernaförföretagande.Framföralltlärarstudentermenävengrundskollärareär mertveksamma.

• Kompetensutvecklingochvidareutbildningförläraremedinriktningpå företagsamhetärovanligt.Lärarnasönskemålomkompetensutvecklingärnästan uteslutandeattdevilllärasigmerompedagogik.


��

4. Sammanfattande slutsatser

Viharundersöktlärares,skolledaresochlärarstudentersattitydertillföretagsamhetochen-treprenörskap i skolan.Begreppet ”entreprenörskap”betyder förde flestanågot somharmedföretagandeochegenföretagareattgöra;oftanämns”byggbranschen”.Associationertillexempelviskreativitetförekommer,menganskasällan.Ettaktivaresamtalomvadentre-prenörskapinnebärverkardärmedbehövas.

Viharocksåsettattkontaktermellanskolanochomvärlden,d.v.s.forskningsinstitutioner,näringslivochoffentligaaktörer,förekommerirelativtstorutsträckning.Dethandlaroftastomattmanbesöker varandras världar ochmer sällanommer aktiva samarbeten.Ökadsamverkanmedomvärldenärdocknågotsomlärarnasjälvasersomdenviktigastefaktornförattökamöjligheternaattstödjaelevernaiderasutvecklingmotföretagsamhet.Deefter-frågarävenstödiformavhandledningochkompetensutveckling,ochdeuppleverattdeharontomtid.Detbehövsalltsåfleraolikastödjandeinsatserförattlärarnabättreskakunnamedverkatillelevernasutvecklingmotföretagsamhet.

Deblivandelärarna,lärarstudenterna,förknipparistorutsträckning”entreprenörskap”medbyggbranschen.Deharsällankontaktermedforskareochnäringsliv,ochdeärtveksammatillattdetärviktigtattiskolanförberedaeleverförföretagande.Förattenframtidaskolaskakunnaförmedlaettstörreengagemangförentreprenörskap,krävsdärförocksåinsatserilärarutbildningen.


�4

5. Litteratur

1. Lärares syn på Vetenskap – intervjuundersökning 2004.Vetenskap&Allmänhet, rapport2004:4.KanhämtasfrånVetenskap&Allmänhetshemsidawww.v-a.se

2. Nationalencyklopedin,BokförlagetBraBöckerAB,Höganäs1991och1992.

3. Projektplan Entreprenörskapsprogram 2005 – 2007,NutekDnr012-2004-4086, 28feb2005.

4. För framtida företagsamhet – ett nationellt handlingsprogram för ungt företagande,Nutek,INFO062-2000,sept2000.

5. Vem vill bli företagare – attityder till företagande i Sverige 2004,Nutek-rapportB 2005:2,2005.

6. Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen,LänsstyrelseniStockholmslän. Informationochrapportfrånenkätundersökningfinnspåhemsidanför KommunförbundetiStockholmsLän(KSL):www.ksl.se.(direktlänkseptember 2005:http://www.ksl.se/Projekt/Pdf/utvardering_rektorsenkat.pdf ).

7. Ungdomars attityder till företagande,JuliaMolinochSoniaRosén. KandidatuppsatsfrånHandelshögskolanvidUmeåUniversitet,Institutionenför Företagsekonomi,2005.

8. Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan,RapportfrånForumför Småföretagsforskning(FSF),FSF2005:7,2005.Svenskrapportavenkätunder- sökningenidesvenskaskolorna.

9. Creating opportunities for Young Entrepreneurship – Nordic examples and experiences,editor:AndersLundström,RapportfrånForumför Småföretagsforskning(FSF),FSF2005:2,2005.Engelskspråkigrapportfråndet nordiskaprojektet.

10. Opplæring i entreprenørskap – Omfang, kvalitet og nasjonale forskjeller. En nordisk kartlegging.NordiskMinisterråd,København2002.www.norden.org

11. Entrepreneurship,FlashEurobarometer,EuropeanCommission2004.Kan hämtasviaEU-kommissionenshemsidawww.europa.eu.int/comm/.Direktlänk (september2005):http://www.europa.eu.int/comm/public_opinion/flash/fl160_ en.pdf


�5

Bilaga 1: Bakgrund – tidigare studier

Härföljerenkortsammanfattningavnågratidigarestudieravungtentreprenörskapochen-treprenörskapiskolan.Översiktengörinteanspråkpåattvaraheltäckande.Litteraturhän-visningarochanvändbaralänkaråterfinnsikapitel5.

Sverige

Lärares syn på Vetenskap 2004, VA

VetenskapochAllmänhetgenomförde2004enstudieavläraressynpåvetenskap,forskareochhurmanarbetarmedattläraochuppmuntraelevernaattsökakunskap.Resultatenvisarattlärareliknardenhögutbildadedelenavallmänheten,idetattdeärpositivatillvetenskapochteknikochharetthögtförtroendeförforskareochförforskningensmöjligheter.

Nästanallalärarnaistudienansågdetvaraviktigtattläraelevernaattsjälvasökakunskapochattkritisktgranskasinakällor.Däremotsågsdetintesomlikaviktigtattläraelevernaskiljamellankunskapochreninformation.

Dekällorlärarnaoftastuppgavattelevernaanvändervarbibliotek,uppslagsverkochannanlitteratur,samtInternet.Fyraavtiolärareuppgavattderaseleveranvänderstudiebesökellerföredragavbesökarefrånt.ex.företagellerhögskolasomkällor.

Överraskandemånga,treavtio,instämdeheltellertillstordeliattmankanvaraenbralärareutanattföljaforskningeninomsittegetundervisningsämne.Helafyraavtioinstämdeilikastorutsträckningiattmanintebehövertadelavresultatfråndenpedagogiskaforsk-ningen förattvaraenbra lärare.Mångamenadeattvetenskapoch forskningoftaär förabstraktförattpassainiskolanssättattarbeta.Denpedagogiskaforskningenupplevdesavmångasomförlångtifrånskolansverklighet;attdenförsällanbehandlarfrågorsomärviktigaförderasdagligaverksamhet.

Meränhälftenuppgavattdehadekontaktermedforskareinomramenförsittarbete,mendeallraflestahadedetgenomegenkompetensutveckling.Mångauttryckteönskemålomatthamerkontakter,menupplevdedetsomsvårtpågrundavenkänslaavettstortavståndtillforskarvärldenochattforskarnasspråkärsvårtillgängligt.

Nutek

EntreprenörskapsbarometernärNuteksåterkommandemätningavallmänhetensattitydertillföretagande.Idensenasteupplaganavbarometern(”Vemvillbliföretagare?”)tillfrågades36607personer,ochsvarsfrekvensenvar73procent.

Enavfrågornagälldeomdensvarandehelstvillvaraanställd(ioffentligsektor,påstortellerlitetföretag)ellerföretagare.2004uppgav21procentavkvinnornaoch33procentavmännenattdeallrahelstskulleviljavaraföretagare.Avdetillfrågademellan18och30årvarandelen29procent,attjämföramed27procentförallasvarande.

Detfinnsettstarktsambandmellaninställningentillföretagandeochdeninformationochkunskapmanfåttomföretagandeiskolan.Avdemsomangavattdehadeenuppfattning


�6

omföretagandemedsigfrånskolanvardethelatvåtredjedelarsomkundetänkasigattbliföretagareochnästanentredjedelsomhelstvillevaradet.Baradrygthälftenavdemsomintehadefåttnågonuppfattningomföretagandeiskolankundetänkasigdettaochenfjärdedelavdemsadesighelstviljablidet.Avdemsomsadesighablivituppmuntradeavskolanattbliföretagarevardethelatrefjärdedelarsomkundetänkasigdetochentredjedelsomhelstvilleblidet, jämförtmedbaradrygthälftenrespektiveenfjärdedelavdemsominteupp-muntrats.

Ettstarktsambandfinnsocksåmellanviljanattbliföretagareochatthanågonförebildisinnärhetsomär företagare.Avdemsomharnärståendesomär företagarekundenästantvåtredjedelartänkasigattsjälvaattbliföretagareochenfjärdedelvillehelstblidet.Avdemsomintehadenärståendeföretagarekundebaraknappthälftentänkasigattbliföretagaresjälva,ochmindreänenavfemvillehelstblidet.

Viljanattvaraföretagarevarierarfrånläntilllän,mendetgårinteatturskiljanågontydligtendenstillattnågondelavlandetärmerellermindrepositivtillföretagande.Stockholmlig-gerhäritoppbådemedavseendepåhurmångasomkantänka sigattvaraföretagarerespek-tivehurmångasomhelst villvaradet.IbottenfinnerviGävleborg,BlekingeochVärmlandrespektiveVästernorrland,NorrbottenochVärmland.

Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen

Inomramenfördetpågåendeprojektet”UngtEntreprenörskap”,somdrivsavLänsstyrelseniStockholmslän,harenenkätundersökningomsamverkansfrågorriktatstillrektorerpåettantalavlänetsgrundskolor.174grundskoloritioavlänetskommunerfickenkätenoch101svarade(motsvarar58procent).

Rektorsenkätenvisarattentreprenörskapiskolornaärettområdeförförbättring.Mindreänentiondelavskolornauppgerattdeisinalokalaarbetsplanertaruppentreprenörskapochföretagsamhet;däremothar treav tio skrivningaromattde skaha fortlöpandekontaktermednäringsliv/arbetsliv.Ienavtreskolorförekommersamverkanmedomvärlden(formu-leras”näringsliv/arbetsliv”ienkäten),mendetverkarskeadhocsnarareäniorganiseradochsystematiskform.Fåskolorarbetarmedentreprenörskapochföretagsamhetaktivtelleror-ganiserat,utandetärupptillvarjelärare.Relativtfåskolorarbetarmedpedagogiskakonceptsombyggsuppkringentreprenörskapochomvärldskontakter.

En fjärdedel av skolornaanvänderSvensktNäringslivs skolmaterial, vilket ärdet somharstörstspridning,menmångasägerattdeharbehovavhjälpochstöd.Framföralltgällerdettakompetensutvecklingochvalavkonceptocharbetsmaterial.

Forum för Småföretagsforskning (FSF)

FSFgenomfördeunder2004enenkätundersökningisyfteattkartläggaochanalyserapro-jektochaktiviteterinomområdetentreprenörskapsutbildningarförunga.Undersökningengjordes inomramenförettnordiskt samarbetsprogram,ochen liknandeenkätgjordespåIsland.

Densvenskaundersökningengenomfördesiformavwebbenkätersomskickadesuttilldelsgrund-ochgymnasieskolor,delsnäringslivsansvarigavidkommunerna.Enrepresentantperskolasvarade,tillövervägandedelrektorerellerbiträdanderektorer.Svarsfrekvensenförgrundskolornavar32procentochförgymnasieskolorna43procent.


��

Enstormajoritetavgymnasieskolornamenbaraenfemtedelavgrundskolornauppgavattde använder begreppet entreprenörskap för att beteckna någon pedagogisk aktivitet. Deflestatolkarbegreppetsom”attutveckladenföretagsammaochkreativaeleven”.Enannanvanligtolkning,framföralltpågrundskolorna,var”skolutveckling”.Mangavfärdigformu-leradesvarsalternativ.

Aktiviteter sombetecknasmedbegreppetentreprenörskapärfrämst”elev-ochungdoms-företag”pågymnasierna,medandetpågrundskolornaiställetär”aktiviteterförutvecklingav elevers innovations- och uppfinningsförmåga” samt ”friare och mer elevaktiva arbets-former”somförknippasmedbegreppet.Ävendessasvarvarformuleradeiförväg.

TillskillnadfråniNuteksentreprenörskapsbarometerfannshärentydligskillnadmellandenordligaochdesydligalänen.Västernorrland,NorrbottenochVästerbottenäritoppnärdetgällerattanvändabegreppetentreprenörskapförattbetecknanågotavdenpedagogiskaaktivitetenigrundskolan,medanStockholmhamnarnågonstansimittenochjumboplat-sernaupptasavVästraGötalandochKronoberg.SermantillgymnasieskolornahamnariställetKronobergpå förstaplats tillsammansmedVästernorrlandochGotland, följdaavNorrbottenochVästerbotten.

Ärdetskolansuppgiftattförmedlakunnandeomföretagandeochföretagandetsvillkor?Detillfrågadeficksvarapåenskalamellan1och5där1betydde”Ja,absolut”och5betydde”Nej,absolutinte”.Över60procentavgymnasieskolorna,menmindreän20procentavgrundskolorna,ansåg idenstudienattdetabsolutär skolansuppgiftatt förmedladennakunskap(angavenetta).80procentavgymnasiernaoch40procentavgrundskolornaangavantingen1eller2påfrågan.

Vännäs Kommun

VarannanniondeklassareiVännästrorattdeäregnaföretagareom15år!IenstudiesomgenomförtspåC-nivåpåHandelshögskolanvidUmeåUniversitet(”Ungdomarsattitydertillföretagande”)påuppdragavVännäsKommunsnäringslivsbolagvisardetsigattnionde-klassarnaiVännäsiVästerbottenäroväntatpositivatillföretagande.ÄrdettaenbekräftelseavdegeografisktskildaresultateniFSFsstudie?

AvVännäs135niondeklassarekanhela85procent tänkasigattbliegna företagare,ochfyraavtiotrorattdekommerattvaraföretagareinom15år.Enfjärdedelavdemvillhelstvaraegnaföretagareomdefårväljamellandetochattvaraanställda.Defördelarmedattvaraegnaföretagaresomelevernafrämstserärmöjlighetenattförverkligaidéerochattdetgerstörreutrymmeförattarbetasjälvständigt.Statusochpengarärintefaktorersomma-joritetenavelevernasjälvklarttyckerkommermedföretagande.

Trefjärdedelaravelevernainstämmeripåståendet”Detäriförstahandjagsjälvsomkanpåverkahurmittlivblir”.Åandrasidaninstämmernästannioavtioipåståendet”Jagbru-kargörasomjagblirtillsagdochföljaandrasinstruktioner”.Nästanhälftentyckerattomdefårenbraidébrukardesnabbtförsökagenomföraden.

HarskolanhaftnågonpåverkanpåVännäs-elevernas inställning?Nej,detverkar inteså.Merännioavtiosvararnejpåfråganomdeiskolanuppmuntratstillattbliföretagare,ochnästannioavtiotyckerinteattdegenomskolanfåttenuppfattningomhurdetärattdrivaföretag.Trotsdettahardealltsåenpositivinställningtillattbliföretagaresjälva,såkopplin-genmellanskolaochföretagsamhetärinteglasklar.


��

Norden

Nordlandsforskning (NF) genomförde år 2002påuppdrag avNordiskaMinisterrådet enundersökningaventreprenörskapigrundskolorochgymnasieridefemnordiskaländerna.Syftetvarattmätaomochivilkengradundervisningientreprenörskapförekommeridenor-diskaskolorna.Idettafallharentreprenörskapsbegreppetenbartanväntsisintraditionellabetydelse,d.v.s.etablerandeavnyaföretag.Defaktorersommättesvarivilkenutsträckningbegreppetöverhuvudtagetanvänds,omdetknytstillföretagsetableringsamtmängdenak-tivitetersomharmedentreprenörskapiskolanattgöra.Svarsfrekvensenfördesvenskagr-undskolornavarknappt40procentochförgymnasieskolornaknappt60procent.

Enligtstudienanvändsbegreppet”entreprenörskap”avca15procentavdesvenskagrund-skolornaoch avnästanhälften avde svenska gymnasieskolorna. I både grund-och gym-nasieskolorvardetvanligareattanvändadetnationellabegreppet”företagsamhet”.Drygt20respektivenästan55procentuppgavattdeanvändedettabegrepp.

Norgeseristudienutattvaradetlanddärentreprenörskaphardenstarkastepositionenpågrundskolenivå,medanSverigehamnarpåjumboplats.Gymnasieskolornavisarsomväntatmer intresse för utbildning i entreprenörskap än grundskolorna, och här är också bildenmerlikartadmellanländerna.Desvenskaochisländskaskolornaärdesomoftastanvänderbegreppetentreprenörskap,medanDanmarkochNorgeärdesommestknyterbegreppettillföretagsetablering,vilketärdetsomfrämstefterlysesidenhärstudien.Närförfattarnasamlaralla parametrar verkar Norge och Danmark vara bäst när det gäller omfattning av entre-prenörskapsutbildningpågymnasienivå.Islandhardockhögstandelskolormedetableradesamarbetenmednäringslivet,medanDanmarkhardenlägsta.

Deövergripandeslutsatsernaärattävenomutbildningientreprenörskapvunnitterrängidenordiskaskolorna,såhardeninteensärskiltstarkposition.Denförekommerirelativtlitenomfattningochdenutbildningsomfinnshållerintetillräckligkvalitet.

Europa och USA

Iens.k.FlashEurobarometeromEntreprenörskap,publicerad i juni2004,hareuropéers(de15medlemsländernaföremaj2004)attitydertillentreprenörskapochtillattdrivaegetföretagjämförtsmedattityderiUSA,Norge,IslandochLichtenstein.Förändringarnaharävenkunnatmätasövertiden,frånår2000till2004.Telefonintervjuergjordesmed18547EU-medborgare,varav500svenskar.

EnligtdennaundersökningliggerSverigeblanddeländerdärabsolutflestavdetillfrågadeföredrarattvaraanställdasnarareänattvaraegenföretagare(self-employed).Fleränsexavtiosvenskarangerattdeföredrarattvaraanställdaochbaraentredjedelföredraregenföre-tagande.Detärbarafinländareochholländaresomöverträffarsvenskarnaiviljanattvaraanställd.Cypern,PortugalochIslandlederliganfrånandrahållet;därföredrariställetsexavtioattvaraegenföretagareochbaraentredjedelattvaraanställd.UngefärsammaförhållandegälleriUSA.

Detärflermänänkvinnorsomföredraregenföretagande.Deunga,mellan15och24år,ärdesomärmestpositivatillattvaraegenföretagare(räknatöverhelaEU).


��

Anledningentillattdetenaellerdetandraföredrasvarierar.SärskilttydligaärskillnadernamellanEuropaochUSA.Deövervägande skälen till attEU-medborgarnaväljer att varaanställdaärtryggheteniatthaenregelbundeninkomstochenstabilsituation.DettagälleräveniSverige,menhärärdetocksåungefärlikamångasomanger”tidsbrist”somdenvikti-gasteorsakentillattmanväljerattvaraanställdsnarareänattdrivaegetföretag.IUSAangerdeflesta iställetsomdenfrämstaanledningenattdetvoreettstortstegatttaettsådantbeslut,ochattmanblirmyckethårdareknutentillsinverksamhetänmanärsomanställd.

Avdemsomsvararattdehellreskullevaraegenföretagareänanställda,angerenmycketstor majoritet av EU-medborgarna (och svenskarna) oberoende, självförverkligande ochintressantaarbetsuppgiftersomfrämstaorsaker.IUSA,däremot,angerdesvarandemöj-lighetenattsjälvskapasinegenarbetsmiljöochattslippaanpassasigtillnågonannanssomfrämstaskälförattvaraegenföretagare.

EnklarmajoritetavdesvarandeEU-medborgarna,cirkasjuavtio,instämmeriattdetpågrundavbristpåtillgängligafinansiellaresurserärsvårtattstartaegetföretag.Nästanlikastorandelavamerikanernaharsammauppfattning.Däremotärdetifleraandraavseendentydligt att amerikanernauppleverhindren för att starta eget företag sommindre än vadeuropéernagör:

• Nästansjuavtioeuropéerinstämmeriattdetärsvårtattstartaegetpågrundav krångligaadministrativaprocedurer.Baradrygthälften(56procent)av amerikanernainstämdeidettapåstående.• HälftenavEU-medborgarna(ochavsvenskarna)anserattmaninteskastartaett företagomdetfinnsriskförattdetgåromkull–attjämföramedbaraen tredjedelavamerikanerna.• TvåtredjedelaravEU-medborgarnainstämmeriattdetnuvarandeekonomiska klimatetinteärtillgagnfördemsomvillstartaegetföretag.IUSAinstämmer baradrygthälftenavdesvarandeidettapåstående.


41

Bilaga 2: Målgruppen – de svarande

Undersökningenomfattade702telefonintervjuersomgenomfördesundertiden23majtill8junisamt23augustitill9september2005.Desvarandevarlärareochskolledarepågrundskole- och gymnasienivå, samt studerande vid lärarhögskolorna. Både kommunalaochfriståendeskoloringickiundersökningen.

Eftersomkategoriernaskiljer sigmycketåt,harettvägtantalanvänts förberäkningaravprocentuellaandelar.Principenivägningenärattvarjekategoriskabidralikamyckettillslutresultatet.

Gymnasielärare54procentavgymnasielärarnaiundersökningenärmän.Gymnasielärarnaärnågotäldreänlärarnaigrundskolanoch78procentavdemharformelllärarutbildning.3procentharforskarutbildning,vilketärmeräniandragrupperiundersökningen.Avgymnasieläraresomfrämstundervisar inomnaturvetenskapochteknikär38procentkvinnor.74procentharformell lärarutbildningmedan32procentharannanakademiskutbildningoch8procentforskarutbildning.Läraresomundervisarihumanistiskaochsam-hällsvetenskapligaämnenärtill57procentkvinnor,86procentharformelllärarutbildning,28procentannanakademiskutbildningoch2procentharforskarutbildning.Av lärare iekonomiskaämnen,där34procentärkvinnor,har79procentformelllärarutbildning,43procentannanakademiskutbildningoch5procentforskarutbildning.Yrkeslärareärtill22procentkvinnor,75procentharformelllärarutbildningoch21procentannanakademiskutbildning(ingenharforskarutbildning).Avgymnasielärarnaiundersökningenhar56procentarbetatpåettföretagoch27procentvaritegnaföretagare.

GrundskollärareBlandlärarnainomgrundskolan(förskoleklasstillårskurs9)är74procentkvinnoroch41procentärunder40år.78procentharenformelllärarutbildningoch1procentuppgerattdeharforskarutbildning.80procentharformelllärarutbildningoch22procentharannanakademiskgrundutbildning.I vår undersökning har nio av tio grundskollärare i NO-ämnen formell lärarutbildning,medan20procentharannanakademiskutbildningoch3procentärforskarutbildade.70procentavdemärkvinnor.GrundskolläraremedSO-inriktningärtill83procentkvinnor.89procentavdemharformelllärarutbildning,21procentannanakademiskutbildningoch2procentforskarutbildning.Avsamtligagrundskollärareiundersökningenhar48procenttidigarearbetatpåettföretagoch16procentvaritegnaföretagare.

Skolledare58procentavskolledarnaiundersökningenärkvinnoroch75procentär50årelleräldre.77procentharenformelllärarutbildningoch32procentharenannanakademiskgrundut-bildning.76procentavskolledarnahararbetatmerän20årinomskolan.Avskolledarnahar34procent tidigarearbetatpånågot företagoch14procentharvaritegnaföretagare.

Lärarstudenter70procentavstudenternaiundersökningenärkvinnor.90procentavstudenternaärunder39år.56procentavdemhartidigarearbetatpånågotföretagoch6procentharvaritegnaföretagare.17procentharingensådanerfarenhet.

VA-Rapporter

2002:1 Vad tycker folk i andra länder?

2002:2 Allmänhetens syn på vetenskap

2002:3 Forskares syn på samtal med allmänheten

2002:4 Ungas syn på vetenskap

2003:1 Vetenskapen i Samhället

–resultatfrånSOM-undersökningen2002

2003:2 VA-studier under luppen:

Synen på vetenskap 2002

–enanalys

2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

2003:4 Forskares syn på Vetenskap och Allmänhet

–intervjuundersökning2003

2003:5 Forskares syn på samtal med Allmänheten

–enfokusgruppsstudie

Delrapport



2004:2 Lärares inställning till vetenskap och forskningsbaserad kunskap

–enöversiktavnågrasvenskaforskningsrapporter

–någragodaexempelpåmötesplatser


2004:4 Lärares syn på Vetenskap

–intervjuundersökning2004

2004:5 Forskares syn på samtal med Allmänheten

–enfokusgruppsstudie

Slutrapport

2004:6 Vad tycker folk i andra länder 2004?

–analys2004avnågrautländskaopinionsundersökningar



2005:2 Lärare om företagsamhet

2005:3 Eurobarometrar om Vetenskap 2005


2005:5 Vetenskap i Press

–eninnehållsanalys

2005:6 Journalisters syn på Vetenskap

Föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet och forskare. VA vill inspirera till samtal om forskning och skapa nya mötesplatser på oväntade arenor kring engagerande frågor. Alla skall kunna möta forskare för att utbyta idéer och bättre förstå forskningens resultat, arbetet för att nå dit och vetenskapens roll i samhället. Föreningens mål är att • öka kontakterna och utbytet av idéer mellan allmänhet och forskare • öka allmänhetens kunskap om forskningens metoder och resultat • utveckla forskarnas lyhördhet och förståelse för allmänhetens frågor om och oro för forskning • bygga regionala, nationella och internationella nätverk för erfarenhetsutbyte och möten.

Verksamheten inriktas mot tre områden: • Kunskapsbyggande om gränsytan mellan allmänhet och vetenskap genom opinionsundersökningar och studier om vad allmänheten, ungdomar och särskilda grupper anser om forskning och hur forskare ser på dialog med allmänheten • Samtal mellan forskare och allmänhet; att katalysera eller i egen regi prova okonventionella former, arenor och teman • Erfarenhetsförmedling av metoder, former och teman för samtal och spridning av kunskaper från studierna

Vetenskap & Allmänhet, VA bildades 2002 och har under de första verksamhetsåren genomfört ett antal studier och undersökningar, prövat annorlunda samtalsformer och olika metoder för erfarenhetsförmedling, framför allt via Internet. Resultaten presenteras på föreningens webbplats: www.v-a.se.

www.v-a.se

Documents

Lärare om företagsamhet