Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Bussar och gupp – ett samverkansprojekt
2
Vägverket har tillsammans med Arbetsmiljöverket
samlat Sveriges Kommuner och Landsting, ett
antal kommuner och kollektivtrafikhuvudmän
med intresseorganisation samt arbetsgivar- och
arbetstagarrepresentanter i branschen i ett
gemensamt projekt.
Projektets mål har varit att hitta ett gemensamt
synsätt på hantering av befintliga gupp och mer lång-
siktigt verka för utveckling av hastighetsanpassning,
som inte ger arbetsmiljöproblem och
försämrad konkurrenskraft för busstrafik.
Inflytande och samarbete är viktigt. Förståelse
för olika aktörers krav och behov samt ett väl
fungerande samarbete gör arbetet med hastighets-
säkring på gator med busstrafik lättare.
Det handlar om att ta hänsyn till busstrafiken, att
bygga guppen rätt och att underhålla dem så att den
ursprungliga funktionen inte går förlorad.
Denna folder sammanfattar publikationen Bussar
och gupp.
3
4
MålTre mål är centrala utgångspunkter vid arbetet
med farthinder på gator med buss i linjetrafik.
TrafiksäkerheTen för gående och cyklisTer ska öka
Hastigheten är den helt avgörande faktorn för
att begränsa riskerna att dödas eller skadas
svårt i trafiken. Vid t ex gångpassager och
busshållplatser är gupp ofta en effektiv
metod för att dämpa hastigheten.
kollekTivTrafikens konkurrens-krafT ska sTärkas
I tätorter ska busstrafiken flyta smidigt.
Därför är det viktigt att noga tänka på utform-
ning, placering och frekvens av farthinder på
gator med omfattande busstrafik.
5
Bussförarnas hälsa ska inTe påverkas negaTivT
Vid färd över gupp utsätts bussförarna för mer
eller mindre kraftiga stötar. Mätningar i ett an-
tal fall har visat att skadliga exponeringar kan
förekomma. Förarnas exponering kan minskas
genom begränsning av antalet gupp, en lämplig
utformning av guppen och en lägre färdhas-
tighet över guppen. Utifrån riskbedömningar
ska arbetsgivaren genomföra de åtgärder som
behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall
i arbetet. En enkel mätmetod (rätskivemetoden)
har tagits fram och bör användas för att indi-
kera om ett gupp kan innebära risk för skadlig
exponering.
6
avsiktsförklaringarSom ett resultat av samarbetet har parterna
kommit överens om vad var och en bör göra.
Här följer några exempel.
koMMunerna
genomföra en översyn av befintliga gupp •
(utformning, placering, utmärkning och
underhåll) på gator och vägar med buss i
linjetrafik i samråd med trafikhuvudmannen
och berörda bussentreprenörer.
använda den s k rätskivemetoden (eller annan •
tillförlitlig mätmetod) för att bättre kunna
bedöma de gupp som kan behöva åtgärdas.
ta fram en åtgärdsplan för gupp som behöver •
åtgärdas.
7
TrafikhuvudMännen
vid tidtabelläggning (som görs av trafik-•
huvudmannen) ta hänsyn till den lägre
hastighet som kan krävas vid respektive
farthinder.
BussenTreprenören
acceptera att väghållaren anlägger nya •
gupp under förutsättning att det sker i
samråd med bussentreprenören.
efter samråd med väghållaren, och som en •
del av företagets arbetsmiljöarbete, infor-
mera och samverka med skyddsombud om
befintliga och planerade farthinder.
bör ange en högsta tillåten arbetsmiljöhas-•
tighet för buss på 20 km/tim över gupp.
informera sina förare om befintliga •
farthinder, motiven för gupp och
guppens påverkan på förare.
8
fackföreningen
informera/utbilda skyddsombud om motiven för •
gupp, guppens påverkan på förare och
avgivna avsiktsförklaringar.
vägverkeT
revidera rådgivningshjälpmedlet VGU (Vägar och •
gators utformning) med avseende på utformning,
placering och konstruktion/underhåll av gupp på
gator och vägar med buss i linjetrafik.
sträva efter att utveckla bättre gupp och andra •
typer av farthinder, metoder och lösningar.
arBeTsMiljöverkeT
normalt acceptera arbetsgivares riskbedömningar •
baserade på mätningar enligt rätskivemetoden.
informera sina inspektörer om motiven för gupp, •
guppens påverkan på förare och dessa avsiktsför-
klaringar.
9
10
guppenNär nya platågupp anläggs på gator med
busslinjetrafik bör de vara 10 cm höga, ha
ramplängden 1,7 meter och helst ha en
lång platå.
Nya cirkelgupp med höjden 10 cm bör helst
vara 6,5 meter långa. Vägkuddar (busskuddar)
är ofta att föredra eftersom bussen nästan
grenslar kudden.
Befintliga gupp kan vara brantare eller högre
(än rekomendation för nya gupp) utan att man
genast riskerar att de är skadliga.
Gupp som riskerar att ge för kraftiga stötar bör
kontrolleras med rätskivemetoden eller med
likvärdig metodik.
Gupp som har för stor lutning eller har stora
sättningar och ojämnheter görs om eller lagas.
11
hänvisningI publikationen Bussar och gupp (med
Trafikverkets publikation 2010:052)
finns fakta om vibrationer, stötar, föreskrifter,
rätskivemetoden och utförda mätningar.
Här finns också alla de avsiktsförklaringar
som parterna gjort, och det synsätt som
medverkande organisationer enats om.
TR
AFI
KV
ER
KE
T. b
Es
TÄ
LLN
ING
sN
R 1
00
07
7.
AP
RIL
20
10
. P
Ro
du
KT
IoN
: G
RA
FIs
KFo
RM
. T
Ry
cK
: T
RA
FIK
VE
KE
T.
Ett samverkansprojekt mellan