SO.S Geograﬁ 7–9 - liber.se · – Geografi ska mönster av handel och kommunikation och förändringarna av dessa mönster samt orsaker till och konsekvenser av detta. – Olika

SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 1

SO.S Geografi 7–9

Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen

Av Göran Svanelid


Bedömningsmodellen i geografi Alla lärare känner väl till problemet med att bedöma eleverna likvärdigt utifrån kun-skapskraven. I geografi har vi t.ex. följande kunskapskrav (i detta fall för betyget C):

”Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsu-meras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografi ska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbygg-da resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.”

Inte helt enkelt och vi kan snarare hävda att denna mening innehåller tio kun-skapskrav.

I denna lärarhandledning presenterar vi en enklare bedömningsmodell med två nivåer som vi tror kan vara till hjälp när du som lärare ska ge eleverna feedback (formativ bedömning) under en lektion. Den formativa bedömningen har bland annat som syfte att synliggöra svar på frågor som: Var befi nner sig eleven kunskapsmässigt? Vart är eleven på väg? och Hur ska eleven kunna komma till nästa nivå? Vi tror att bedöm-ningsmodellen kan förstås av eleverna, vilket inte alltid är fallet med de bedömnings-matriser som används i svensk skola. Det är ett minimikrav att eleven förstår både målen och bedömningen.

I en hektisk undervisningssituation är det inte helt enkelt att fånga upp elevernas kunskapsnivå, men vi hoppas att denna bedömningsmodell ska göra bedömningen mer transparent. Av samma skäl har vi valt att fokusera på två ”ytterligheter” efter-som vi tror att det blir tydligare med endast två nivåer och vi har inte några ambitio-ner att här skapa ett svårtytt fi nmaskigt bedömningsstöd. För detta stöd hänvisar vi till Skolverkets omfattande kommentarmaterial.

Vi har valt att förenkla bedömningsmallen genom att inte ta med användande av kartor och fältstudier. Detta betyder inte att vi anser att detta innehåll skulle ha ett mindre värde utan att bedömningsmodellen blir enklare att använda om den är mer renodlad. Vi tror också att modellen gör det lättare att bedöma eleverna formativt medan de arbetar tillsammans med övningarna i detta material. Dessutom tror vi att det kan vara en bra idé att du som lärare använder den ”rena bedömningsmodellen” för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I detta sammanhang är det viktigt att eleverna får information om när du bedömer eleverna, t.ex. när de arbetar i par eller grupp, och när det mer handlar om träning. Du hittar dokumentationsmallen i tabell 3.

En kvantitativ och en kvalitativ bedömningBedömningsmodellen skiljer ut två olika kunskapsaspekter: En kvantitativ och en kvalitativ. Vi har även med en kvantitativ bedömning i den kvalitativa eftersom vi anser att det har ett mervärde att kunna ge många exempel på samband, perspektiv, lösningsförslag samt orsaker och konsekvenser.

Den kvalitativa delen består av analysförmågan, dvs. kunskaper som är mer eller mindre ”komplexa” och ”utvecklade”. En skillnad mellan betygen E och A är, i detta sammanhang, att t.ex. sambanden, orsakerna, konsekvenserna är ”längre”, och be-skrivs i fl era led, för det högre betyget. En annan skillnad är att eleven på den högre nivån kan beskriva mer komplexa mönster och ge fl er förklaringar samt kan proble-matisera, dvs. kan se utifrån olika perspektiv. Det sistnämnda exemplet innebär att eleven kan resonera med hjälp av uttryck som ”å ena sidan, å andra sidan” samt kan resonera om olika konsekvenser för t.ex. enskilda individer, grupper av människor, samhället och miljön. Att kunna beskriva mönster handlar om att kunna generalisera, att hitta det gemensamma, likheterna.

I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det inte räcker att eleven kan underbygga ett resonemang med fakta, begrepp och exempel. Enligt den kvalitativa


kunskapssynen krävs det redan för betyget E att eleven kan föra enkla resonemang om samband, orsaker och konsekvenser samt andra delförmågor som vi här har valt att kalla djupkunskaper.

När det gäller geografi ämnets centrala begrepp har vi samlat de begrepp som fö-rekommer i kursplanen. Det är viktigt att eleverna får möta dessa begrepp vid olika tillfällen i undervisningen, inte minst för att de ska klara de nationella proven så bra som möjligt, ty provkonstruktörerna utgår alltid från ämnets kursplan när de kon-struerar provuppgifter.

I bedömningsmodell har vi valt att endast presentera två bedömningsnivåer: A och E. Skälet till detta är att vi tror att modellen blir tydligare och lättare att använda i en konkret undervisningssituation när vi endast har med de två ytterligheterna. De elev-prestationer som ligger över E och under A blir därmed automatiskt C. Det går givet-vis alldeles utmärkt att byta ut betyg mot uttryck som ”grundläggande” respektive ”mycket goda” kunskaper eller något helt annat. Forskning har påvisat att det är mer utvecklande för lärandet om pedagogen eller klasskamrater lämnar relevant återkopp-ling om styrkor och utvecklingsområden än ett betyg.

Ett konkret exempelLåt oss ta ett konkret exempel från arbetsområdet ”Naturkatastrofer”. Ett ”enkelt samband” skulle kunna beskrivas som att eleven på denna nivå beskriver ett samband i två led som exempelvis:

”När det regnar mycket öka risken för översvämningar”.

Ett ”komplext samband” däremot skulle kunna uttryckas på följande vis:

”När det fallit nederbörd i form av regn eller snö under en längre tid fylls fl odernas vatten på från olika bifl oder. Flodernas vattenyta stiger för varje timme och svämmar till slut över sina breddar. Konsekvenserna av detta kan bli att människor och djur drunknar i vattenmassorna och att vägar och broar kan spolas bort samtidigt som bostäder och affärer får allvarli-ga fuktskador. Denna naturkatastrof leder således till stora kostnader för människor, samhället och för naturen.”

I detta A-svar ser vi även tydligt att det även fi nns en kvantitetsskillnad mellan de två svaren genom att A-svaret innehåller fl er fakta, begrepp och exempel.

Bredd- och djupkunskaperI lärarhandledningen hittar du många uppgifter där bedömningsmodellen kan an-vändas både i ett formativt och summativt sammanhang. Här följer en lista som ger exempel på de två bedömningsaspekterna: Dess bredd och djup, dvs. en kvantitativ respektive kvalitativ bedömning. Vi, liksom Skolverket, har valt att inte vikta de olika bedömningsaspekterna. För att t.ex. kunna resonera i termer av orsaker och konse-kvenser krävs det både fakta- och begreppsliga kunskaper. De två aspekterna kom-pletterar varandra. För att t.ex. kunna beskriva konsekvenser av klimatförändringarna (kvalitativa djupkunskaper) i olika delar av världen måste man ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi , dess lägen och storleksrelationer (kvantitativa breddkun-skaper).

1. Kunskapens bredd i både det centrala innehållet och kunskapskraven i geografi :

– Eleven kan förstå innebörden av och kan använda relevanta geografi ska begrepp. (Se begreppsschemat nedan).

– Eleven kan ge exempel på vad som menas med klimatförändringar.

– Eleven kan beskriva hur handelsmönstren har förändrats över tid.


– Eleven har goda faktakunskaper om namn och läge på världsdelarnas länder, orter, regioner, hav, berg, öar, öknar, sjöar och fl oder.

– Eleven kan ge exempel på tät- respektive glesbefolkade regioner i världen.

– Eleven kan beskriva läget för de olika klimat- och vegetationszonerna och vad som utmärker dem.

– Eleven kan identifi era sårbara platser samt ge exempel på naturgivna risker och hot.

– Eleven kan beskriva intressekonfl ikter, t.ex. de som gäller fl oder, sjöar och mark.

– Eleven kan ge exempel på förnybara energitillgångar och fossila bränslen (det senare fi nns märkligt inte med i det centrala innehållet).

– Eleven kan ge exempel på fattiga regioner i världen.

Begreppsschema (en sammanställning av kursplanens begrepp)

Eleven ska känna till innebörden i begreppen, t.ex. vad som menas med klimat.

1. Kunna använda begreppen i olika sammanhang.

2. Kunna relatera begreppen till varandra, t.ex. att klimatet avgör vegetationen.

Tabell 1

NATURGEOGRAFISKA

BEGREPP

”NEUTRALA” GEOGRAFISKA

BEGREPP

KULTURGEOGRAFISKA

BEGREPP

Klimat Läge Befolkningstäthet

Vegetation Gradnät Urbanisering

Topografi Världsdel Näringar

Tektonik Kontinent Energianvändning

Jordbävning Karta Handel

Vulkanutbrott Sårbara platser Jordbruk

Erosion Intressekonfl ikter Skogsbruk

Översvämning GIS Industri

Naturkatastrof Källkritik Kommunikation

Vatten Fältstudier Infrastruktur

Naturresurser Namngeografi Fattigdom

Mark Sa: 11 Migration

Torka Levnadsvillkor

Temperatur Hållbarhetsfrågor

Nederbörd Samhälle

Natur Land

Naturlandskap Kulturlandskap

Sa: 17 Sa: 17

Totalt: 45 begrepp


2. Kunskapens djup i kunskapskraven i geografi

Eleven ska resonera om, beskriva, förklara samt redogöra för:

– Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat/för-ändringar, vegetation.

– Geografi ska mönster av handel och kommunikation och förändringarna av dessa mönster samt orsaker till och konsekvenser av detta.

– Olika förklaringar/orsaker till och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

– Resonera om ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och ge för-slag på lösningar där några konsekvenser för människor, samhälle och natur vägs in.

– Hur klimatet påverkar människors levnadsvillkor (samband)

– Konsekvenser av klimatförändringarna för människor, samhälle och miljö i olika delar av världen.

– Analys (före och efter) av förändringar av människors försörjning och handels-mönster.

– Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelningen.

– Orsaker till och konsekvenser av migration och urbanisering.

– Konsekvenser av naturkatastrofer som översvämningar, torka och jordbävningar.

– Hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker vid s.k. sårbara platser.

– Orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

– Samband mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Vikten av analys

I punkterna A–C nedan har vi sammanställt antalet gånger som olika kvalitativa djupkunskaper förekommer i det centrala innehållet respektive kunskapskraven i geo-grafi .

A. Orsaker: 3+3 = 6, dvs. ”orsaker” återfi nns tre gånger i det centrala innehållet respektive i kunskapskraven.

Konsekvenser: 4+4 = 8.

Lösningar/förebygga risker: 1+2 = 4.

B. Samband 0+2 = 2.

C. Perspektiv (människor, samhällen och natur/miljö samt utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv) 1+2 = 3.

Summerar vi A, B och C fi nner vi drygt 20 exempel på djupkunskaper i kursplanen i geografi . Det är viktigt att se att dessa djupkunskaper ingår i analysförmågan och att de återfi nns i såväl det centrala innehållet och kunskapskraven. Att analysförmågan (se A–C ovan) har en ”tung” roll i geografi är tydligt även när vi studerar de lång-siktiga målen. Av de totalt fyra målen så innehåller tre av dessa explicit begreppet ”analys”. Dessutom kan vi hävda att även det fjärde målet också innehåller analys eftersom eleven ska värdera för- och nackdelar mellan alternativa lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden (perspektiv) kring etik och hållbar utveckling.

Slutsatsen är given: Det kan vara en god idé att prioritera analys- och begreppsför-mågan för att hjälpa eleverna att lyckas på de nationella proven, vars uppgifter alltid utgår från kursplanerna, samt att denna prioritering kommer att leda till en ökad måluppfyllelse.


En bedömningsmodell för främst den formativa bedömningenVår formativa bedömningsmodell se ut som följer i Tabell 2:

GODTAGBARA KUNSKAPER

E-NIVÅ

MYCKET GODA KUNSKAPER

A-NIVÅ

A Kunskapens

bredd: En kvantitativ bedömning

där resonemangen mer eller

mindre underbyggs med stöd

av t.ex. de fakta, begrepp och

exempel som eleven redogör för.

Använder FÅ relevanta fakta,

begrepp, exempel samt

beskrivningar av geografi ska

namn, lägen samt lägen på och

storleksrelationer mellan olika

orter, länder, regioner, fl oder,

kontinenter, hav och berg.

Använder MÅNGA relevanta

fakta, begrepp, exempel samt

beskrivningar av geografi ska

namn samt lägen på och

storleksrelationer mellan olika

orter, länder, regioner, fl oder,

kontinenter, hav och berg.

B Kunskapens djup: En i

huvudsak kvalitativ bedömning där

resonemangen är mer eller mindre

utvecklade genom de samband

och andra kvalitativa kunskaper

som eleven redogör för.

Använder FÅ och ENKLA

förklaringar av samband, orsaker,

konsekvenser, lösningsförslag,

mönster, förändringar, perspektiv

samt av jämförande analyser

av t.ex. likheter och skillnader

i olika delar av världen liksom

en jämförelse mellan för- och

nackdelar med olika lösningar.

Använder MÅNGA och KOMPLEXA

förklaringar av samband, orsaker,

konsekvenser, lösningsförslag,

mönster, förändringar, perspektiv

samt av jämförande analyser

av t.ex. likheter och skillnader

i olika delar av världen liksom

en jämförelse mellan för- och

nackdelar med olika lösningar.

Modellen går att använda både för ett formativt och summativt syfte där vi skiljer mellan:

1. En kvantitativ bedömning dvs. ”kunskapens bredd”, motsvaras i kunskapskraven av värdeord som att föra ”till viss del underbyggda” respektive ”väl underbygg-da” resonemang. Kunskapens bredd besvarar frågor om Var? Vad? Vilka? och Vem? Progressionen mellan de två bedömningsnivåerna handlar i detta fall om kvantiteten (antal) av fakta, begrepp, beskrivningar och exempel som eleven vi-sar. Var gränsen mellan de olika nivåerna går aldrig att fastslå, utan det får sam-manhanget avgöra. För att nå upp till kravet på godtagbara kunskaper (betyget E) räcker det dock inte med att ha mycket goda faktakunskaper. Det krävs även djupkunskaper.

2. En kvalitativ bedömning, dvs. ”kunskapens djup”, motsvaras av uttryck i kun-skapskraven som att förklara eller att föra ”välutvecklade resonemang” samt besvarar frågan Varför? Progressionen mellan de två nivåerna handlar främst om kvaliteten i de analyser som görs, dvs. hur ”komplexa” och ”välutvecklade” sambanden, orsakerna, konsekvenserna, lösningsförslagen och perspektiven är. En annan kvalitet är om eleven kan göra olika typer av jämförande analyser av för- och nackdelar samt av likheter och skillnader. I ”kunskapens djup” fi nns det även med en kvantitetsaspekt. Det är givetvis bättre att kunna fl era relevanta orsaker till fattigdom och urbanisering än bara ett eller två.

Vi vill även uppmärksamma att djupkunskaperna (dk) även återfi nns i det centrala innehållet. Här ger vi tre exempel från det centrala innehållet där även breddkunska-perna (bk) har markerats.

• Jordens klimat- och vegetationszoner (bk; få eller många exempel) samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor (dk = samband).

• Klimatförändringar (bk; få eller många exempel), olika förklaringar (dk) till dessa och vilka konsekvenser (dk) förändringarna kan få för människor, samhäl-let och miljön (dk = perspektiv) i olika delar av världen (bk).

• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet (bk; få eller många beskriv-ningar) samt orsaker till (dk) och konsekvenser av (dk) den ojämna befolknings-fördelningen.


Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: Klass: Datum:

Tabell 3: Dokumentation under/efter en lektion

GODTAGBARA KUNSKAPER (EXEMPEL) MYCKET GODA KUNSKAPER (EXEMPEL)

Kunsk

apens

Bre

dd

Kunsk

apens

dju

p


Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: Klass: Datum:

Tabell 4: Sammanfattande kommentarer i mitten av ett arbetsområde

ELEVENS STARKA

SIDOR OM KUNSKAPENS

BREDD

ELEVENS

UTVECKLINGSBEHOV

OM KUNSKAPENS

BREDD

ELEVENS STARKA

SIDOR OM

KUNSKAPENS DJUP

ELEVENS

UTVECKLINGSBEHOV

OM KUNSKAPENS

DJUP

Lära

rens

kom

menta

rer

om

:E

leve

ns

kom

menta

rer

om

:

Tabell 4 ska uppfattas som en sammanfattande formativ bedömning i ”halvtid” och då det fortfarande möjligheter att påverka lärandet. Samma tabell kan givetvis även användas för att sammanfatta elevprestationer summativt, dvs. efter att ett arbetsom-råde är avslutat.


Geografi 71. Planeten jorden

1:1 Den stora fråganEtt svar

Att jorden snurrar runt solen och samtidigt lutar mot eller ifrån solen förklarar varför vi har olika årstider och klimat på jorden.

Grundregeln är att områden kring ekvatorn har både den högsta temperaturen och nederbörden. Här fi nner vi varma och fuktiga regnskogar. Här har vi samma klimat och årstid under hela året. Ju längre vi kommer ifrån ekvatorn så ökar ytan som ska värmas upp vilket sprider värmestrålningen från solen över en större yta. När vi har sommar på norra halvklotet lutar jordaxeln mot solen som kommer att lysa under större delen av dygnet vilket förklarar varför det blir varmare än när vi har vinter. Då lutar jordaxeln från solen och vi får kortare dagar och därmed kyligare.

Skillnader i klimat och årstider beror ytterst på jordaxelns lutning och inte att vi skulle vara närmare eller längre bort från solen.

Uppgift 1: Gör egna stora frågor

Elevens svar

Uppgift 2: Förklara begreppen

BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET

Planeter Planeter är (runda) himlakroppar som kretsar kring en stjärna. Jorden är en av nio planeter som kretsar runt solen, som är en stjärna. I vårt planetsystem är det - vad man vet i nuläget - endast på jorden som det fi nns fl ytande vatten och därmed liv i from av växter, djur och människor.

Årstider Årstider uppstår som en följd av att jordaxeln lutar antingen mot eller från solen. Det är

bara i norr och söder som det fi nns skilda årstider. Vid ekvatorn är det samma årstid hela

året.

Vändkrets Det fi nns två vändkretsar, men vad är det som vänder? Jo, det är solen! När vi i Sverige fi rar midsommar står solen i zenit (mitt på himlen och ger ingen skugga) vid den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets. När vi har den mörkaste dagen under hela vintern, strax före jul, står solen i zenit över den södra vändkretsen, Stenbockens vändkrets.

Ekvatorn Ekvatorn är den breddgrad som delar jordklotet i två lika stora halvor, en nordlig och en sydlig. Ekvatorn går runt hela jorden och kan liknas vid ”jordens bälte”.

Tidszon Tidszon är ett område som består av ett område där man har samma tid. När klockan t.ex.

är 19:00 i Sverige och du har ätit middag, äter man lunch i New York i USA för där är

klockan 12:00.

Tidvatten Tidvatten uppstår genom att månen, liksom solen, har en dragningskraft på jorden. Vi märker av månens dragningskraft i form av ebb (havet drar sig tillbaka) och fl od (havet kommer tillbaka).

Gradnät Gradnät har skapats av oss människor för att vi ska kunna bestämma varje plats på jorden. Gradnätet går från 0 vid ekvatorn till 90 grader vid polerna. För att bestämma en plats måste vi känna till både breddgraden (latitud) och längdgraden (longitud).

Breddgrad Breddgrad och längdgrad; se ovan.

Väderstreck När man t.ex. orienterar och studerar en karta är det bra att känna till att det fi nns fyra väderstreck; norr, söder, väster och öster där norrpilen alltid pekar uppåt.


1:2 Det roterande jordklotet

juni

Midnattssol

mars

decsept

4. Polcirkeln

1:3 Nyttan av olika kartor

TYP AV KARTA KÄNNETECKEN FÖR RESPEKTIVE KARTA VILKEN NYTTA KAN DU HA AV KARTORNA

Vägkarta Visar tydligt vägar och tätorter. När ni är på bilsemester eller när du

cyklar.

Topografi sk karta Visar terrängen, höjder och dalar, men

även var det fi nns skog, ängar, vägar,

broar, städer och åar.

När ni orienterar.

Tematiska kartor Specialkartor som visar t.ex. var

människor bor eller medeltemperaturen i

olika delar av världen.

Bra och tydlig information när du ska

göra arbeten i skolan.

Google Earth Dessa kartor är sammansatta av ett

ofantligt stort antal satellitbilder och

visar hur det verkligen ser ut på en plats.

Om du verkligen vill se i detalj hur det

ser ut på en viss plats.

Sjökort Visar små och stora öar, samt

havsdjupet.

Behövs för att kunna navigera säkert och

inte gå på grund med båten.


1:4 Gradnätet

2. 111 km.

3. a) S:t Petersburg, Ryssland

b) London, Storbritannien

c) Falklandsöarna, Storbritannien

4. a) 41°N, 74°Ö,

b) 34°S 152°Ö,

c) 34°N 44°Ö

1:5 Var ligger huvudstäderna?1. Lissabon

2. Ankara (Turkiet), Beijing (Kina), Jeravan (Armenien)

3. Ja, Wellington (Nya Zeeland)

4. a) ingen,

b) Port Louis (Mauritius),

c) Kairo (Egypten),

d) ingen,

e) Luxemburg, Prag, Kiev,

f) ingen


1:6 Sammanfatta för att fatta bättreÅrstider: Varför fi nns det årstider?

Vändkretsarna: Vad är det som vänder vid vändkretsarna?

Ebb och fl od: Vad är det som skapar ebb och fl od?

Gradnätet: Vilken nytta har vi av ett gradnät?

Tematiska kartor: Vad är det för speciellt med tematiska kartor?

1:7 LäsförståelseElevens svar.

1:8 Ut på sambandsjakt (exempel på svar på A-nivå med samband i fl era led)Vår planet: På grund av att jorden ligger på perfekt avstånd från jorden så fi nns det vatten på vår planet och det är tack vare att vattnet är i fl ytande form (ej som is eller ånga) som växter och djur kan överleva, vilket i sin tur ger oss människor något att leva av.

Årstider: På grund av att jordaxeln ibland lutar mot och andra tillfällen lutar den ifrån solen får vi olika årstider vilket i sin tur får konsekvenser för klimatet som i sin tur påverkar växtligheten på en speciell plats. Detta påverkar i sin tur vad som kan produceras och exporteras.

Ebb och fl od: Jorden dragningskraft påverkar månen, men även det omvända gäller. Det är genom att månen har en dragningskraft på jorden som leder till ebb och fl od. Detta kan skapa problem genom att båtar kan gå på grund eller att människor över-raskas av en snabb fl odvåg, speciellt om de är ute till havs och simmar.

Tematiska kartor kan vara till nytta när man ska beskriva geografi ska samband som t.ex. sambandet mellan klimat (nederbörd, temperatur), vegetation och befolkning-stäthet.

1:9 Fler viktiga sambandElevens svar.

1:10 de viktiga varför-frågorna1. Därför att solstrålarna värmer alltid mer om de är koncentrerad till en liten yta.

Desto större solstrålarnas vinkel är desto större landyta måste värmas upp vilket minskar värmen som då sprids ut.

2. Det beror främst på att det fi nns rinnande vatten och som gör att växter och djur kan överleva. Utan rinnande vatten inget liv.

3. Därför att jordaxeln antingen är vänd mot (sommar) eller från solen (vinter).

4. Därför att jorden snurrar runt sin egen axel, och att detta tar 24 timmar/ett dygn. När en plats är vänd mot solen är det dag och det är natt på samma plats när den är vänd ifrån solen. Platsen är antingen ”på fram- eller baksidan”.

5. Därför att tidsskillnaderna mäts längs med längdgrader och där alla tider runt hela världen bestäms i förhållande till den längdgrad som går genom London (Greenwich). Platser som ligger öster om nollmeridianen ligger före och platser väster om samma längdgrad ligger efter i tid. När klockan är 12:00 i London är den 13:00 i Stockholm.

6. Därför att månen påverkar jorden via sin dragningskraft.

7. Det är viktigt eftersom man med hjälp av skärningspunkten mellan en bredd- och längdgrad kan bestämma alla platsers lägen (position) över hela världen. Detta är extremt viktigt vid olyckor, som t.ex. en båt i sjönöd.


2. Klimat och väder

2:1 Den stora frågan

Uppgift 1: Gör den stora frågan

1. Vad är det som avgör om solen skiner eller regnar?

2. Varför är det oftast mycket kallare i norra Sverige jämfört med Skåne i söder?

3. Vad är det för skillnad mellan väder och klimat?



Klimat Klimat betyder att man mäter vädret (temperatur och nederbörd) under 30 år

för att få fram ett medelvärde. Klimatet är det väder som gäller i genomsnitt

under en 30-årsperiod.

Väder Vädret beskriver hur vädret (temperatur, nederbörd, vind) är under några dagar.

Temperatur Hur många grader det är (plus = över noll, och minus = under noll). Noll grader

är lika med fryspunkten för vatten. Temperaturen mäts i de fl esta länder i

Celsius.

Nederbörd Nederbörd kan falla i form av regn, snö eller hagel och mäts i millimeter.

Låg- och högtryck Låg- och högtryck beror på skillnader i värmestrålning. Vid ekvatorn värms

luften upp av solen. När luften värms upp stiger den eftersom varm luft är

lättare än kall luft. När luften stiger bildas ett lågtryck och denna ”brist” på luft

kompenseras av att luft blåser in mot ekvatorn. Vi har därmed även förklarat

varför det uppstår vindar.

Passadvindar Passadvindar är vindar som stadigt blåser året runt och från samma håll och

in mot ekvatorn. Detta beror på att det alltid är ett lågtryck vid ekvatorn och

högtryck vid vändkretsarna.

Monsun Monsun är en vind som påverkas av att hög- och lågtrycken fl yttas under årets

gång och detta innebär att vindarna blåser från sydväst på sommaren och från

norr på vintern. Monsun betyder årstidsvindar.

Havsströmmar Havsströmmar kan vara kalla eller varma och för med sig kyla eller värme.

Golfströmmen, som är en relativt varm havsström, för med sig värme till västra

och norra Europa, vilket gör att klimatet är mildare här än på andra platser på

jorden på samma breddgrad. Även de dominerande sydvästliga vindarna bidrar

till att det är varmare i Norden än det borde vara på grund av att Norden ligger

så pass nära Arktis kalla vidder.

Kust- och inlandsklimat Kust- och inlandsklimat skiljer sig åt genom att temperaturen är mer jämn

vid kusten jämfört med inne på kontinenterna där skillnaderna mellan

sommar och vinter kan vara mycket stora. I Skottland som ligger vid Atlanten

är temperaturskillnaden mellan årstiderna relativt små, med svala somrar

och varma vintrar. I det inre av Ryssland långt från Atlanten och på samma

breddgrad som Skottland är temperaturskillnaderna mycket större. Det är

mycket kallare på vintern och varmare på sommaren. Skillnaden i nederbörd är

också stor, med rikligt med regn i Skottland under hela året och med betydligt

mindre nederbörd över året i inlandet.

Klimatzon Områden med liknande klimat ligger i samma klimatzon/klimatområde.

Områden vid ekvatorn ligger i den tropiska zonen, ökenområdena vid

vändkretsarna tillhör den subtropiska zonen. Vi i Sverige tillhör den

tempererade zonen och Arktis och Antarktis ingår i polarzonen.


2:2 Stadiga vindar

5

33

1

24

5

l. Bästa tid att segla är med nordostpassagen i juli.

2. Bästa tid att segla är med sydvästmonsunen i juli.

3. Bästa tid att segla är med västvindsdriften till Sydamerika och sedan med sydost-passaden i juli.

4. Bästa tid att segla är med nordostmonsunen i januari.

5. Bästa tid att segla är i juli, med sydostpassaden från Sydamerika för att sedan fortsätta med sydostmonsunen.

2:3 Varför regnar det?

1.

varmt varmtkallt

2. 3.

väster


1.

varmt varmt

2. 3.12.00 14.00 16.00

kyligare

1. 2.3.

kallt varmt

väster

öster

2:4 Varför är det på detta viset?1. Detta beror främst på att de norra delarna ligger närmare den kyliga luften i

Arktis i polarzonen. Södra Sverige får mer ta del av de sydvästliga och varmare vindarna. Dessutom är solen uppe kortare tid i norr jämfört med i söder och ”orkar” inte värma upp luften lika mycket som solen lyckas göra i södra delarna av vårt avlånga land.

2. När det är soligt och klart så fi nns det inget värmande molntäcke som kan hin-dra värmen närmast jordytan att försvinna uppåt. Vi vet sedan tidigare att varm luft är lättare än kall luft och stiger därför uppåt.

3. På sommaren är det tvärt om; då hindras de betydligt varmare solstrålarna att värma upp marken. Här fungerar molnen som ett hinder för att värma upp luften under molnen.

4. Att det blir kallare ju högre upp man kommer, cirka en grad kallare per 200 me-ters stigning. Detta beror bl.a. på att ju högre upp man kommer desto tunnare blir luften, dvs. färre molekyler och som kan krocka med varandra. Det är just dessa ”krockar” som skapar värmeenergi.

5. Varm luft är lättare än kall luft och stiger därför samtidigt som den kyligare luf-ten är tyngre och sjunker.

6. Det beror främst på att solen är högre upp på himlen under hela året. Vid poler-na är det mörkt och kallt under halva året och även om solen lyser hela somma-ren så räcker det inte för att all is och snö ska smälta. De stora vita isvidderna refl ekterar dessutom bort den instrålande värmen.


7. Det fi nns två förklaringar till det mildare klimatet i nordligaste Norge jämfört med norra Alaska och centrala delarna av Grönland: a) Golfströmmen samt b) de dominerande sydvästliga vindarna ger tillsammans ett varmare klimat långt upp i nordligaste Norge.

8. Åskregn på eftermiddagen uppkommer genom att då har solen värmt upp den fuktiga och varma luften nära marken. Den varma och fuktiga luften stiger snabbt uppåt och när den kommit en bit upp i atmosfären där det är kallare kyls den av. Då varm luft kyls bildas det regn.

9. Därför att vindar/vindsystem som passad- och monsunvindar samt kalla och varma havsströmmar hjälps åt att fördela värme och kyla mellan olika platser på jorden.

10. Det är samma orsaker: När varm luft tvingas stiga så kyls den av, och kall luft är sämre på att behålla fuktigheten vilket resulterar i regn/nederbörd.

2:5 Sammanfatta det viktigaste.

Uppgift 2

Stadiga vindar: Vad är det som gör att vissa vindar alltid blåser åt samma håll?

Havsströmmar: Hur påverkar havsströmmarna klimatet på olika platser som norra Norge och New York på vintern?

Kust och inland: Vad är skillnaden mellan kust- och inlandsklimat och vad beror dessa skillnader på?

Väderprognoser: Vad mäter meteorologer för att kunna göra väderprognoser och vilka har stor nytta av dessa prognoser?

Väder och klimat: Varför är det mycket svårare att spå vädret den närmsta veckan än klimatet?

Jordens klimatzoner: Vilka är de fem klimatzonerna och vad skiljer dem åt?

2:6 Ut på sambandsjaktLågtryck vid ekvatorn: Vid ekvatorn lyser solen starkt varje dag vilket leder till att luften nära jordytan värms upp. Den varma luften stiger eftersom varm luft är lättare än kall luft. Då den varma luften stiger bildas ett lågtryck vid ekvatorn och passadvin-darna fyller ut lågtrycket med ”ny” luft.

Västvinden värmer norra Europa: Genom att ett stadigt högtryck ligger vid Kräftans vändkrets förs varm och fuktig luft mot norra Europa. Detta gör att det blir rikligt med nederbörd och betydligt varmare, t.ex. längs med hela Norges västkust, jämfört med andra platser på jorden som ligger längre söder ut, som t.ex. utmed nordöstra USA.

Vindarna fördelar värmen: Tack vare vindar och havsströmmar fördelas både värme och kyla så att det blir varmare eller kallare än det annars skulle vara på olika platser på vår jord.

Havsströmmar: Havet vid ekvatorn värms upp av den starka solstrålningen. Detta leder till att havsvattnet utvidgar sig av värmen och börjar röra på sig och för med sig värme till kallare områden eller kyla till varmare områden. Exempel på det första är Golfströmmen och på det andra Labradorströmmen. Dessa två strömmar påverkar klimatet mycket. Golfströmmen gör klimatet i Norden betydligt varmare än det an-nars skulle vara. Och tvärtom: den nordliga och kalla Labradorströmmen gör klima-tet kyligare (t.ex. i New York).


Kust och inland: Det som utmärker ett kustklimat är att skillnaderna i temperatur är små över hela året. Detta beror på att havet jämnar ut skillnaderna i temperaturen genom att det både är svårare att värma upp ett hav samtidigt som det är tar lång tid att kyla ner ett hav. Skillnaderna mellan temperaturen på vintern och sommaren blir små. För inlandsklimatet så gäller det motsatta.

Jordens klimatzoner bestäms av olika faktorer som närheten till ekvatorn eller po-lerna, påverkan från vindar och havsströmmar, höjden över havet samt vilken årstid det gäller. Dessa faktorer påverkar både nederbörden och temperaturen och därmed klimat och klimatzon.

2:6 XX Ut på sambandsjaktElevens svar

2:7 Analysmodellen

Problemet: Att klimatet blir varmare: Den globala uppvärmningen.

Orsaker till …

Utsläpp av koldioxid genom användningen av fossila bränslen.

Konsekvenser av … :Ökad risk för torka och skogsbränder, översvämningar, hot mot vissa växter och djur, skadeinsekter, ökenspridningen, temperaturhöjning, turismströmmar kan påverkas (för varmt runt Medelhavet), sårbara platser, konfl ikter om naturresurser (mark och vatten) krig och fl yktingproblem …

Lösningar till …: Annan och minskad energianvändning, återanvändning, bättre isolering av bostäder, ökade skatter på miljöförande aktiviteter, satsning på kollektiva färdmedel, lokal od-ling, ekologisk odling …


3. Klimatzoner och växtlighet



1. Var trivs regnskog respektive barrskog bäst?

2. Vilka två faktorer avgör vilka växter som trivs bäst var?

3. Varför fi nns det få växter i öken och polarområdena och varför växer det så det knakar i den tropiska klimatzonen?



Klimatzon Ett område med liknade klimat (nederbörd och temperatur).

Vegetation Vilken växtlighet som fi nns i ett visst område/klimatzon.

Tropisk zon Ett område med hög temperatur och nederbörd under hela året. Inga årstider. Vid

ekvatorn.

Regnskog En tät skog som trivs i den varma och fuktiga tropiska zonen, Mycket rik på olika

växt- och djurarter. Mest känd är Amazonas i Sydamerika.

Savann Savannen är en grässlätt och med växlande torr- och regnperioder under året.

Passar bättre för odling jämfört med regnskogen vars mark är näringsfattig av allt

regn. Främst i Afrika där det fi nns jordens största djur, The Big 5.

Öken Öken fi nns främst vid vändkretsarna och är jordens torraste och varmaste områden.

Tillhör den subtropiska klimatzonen. Skillnaderna mellan dag (varmt) och natt

(kallt) är stora och de fåtal växter som klarar sig i detta klimat är främst kaktusar.

Väldigt glesbefolkat.

Tempererad zon Den tempererade zonen har ett varierat klimat från Medelhavets torra och varma

somrar men med svala och regniga vintrar till de inre delarna av Ryssland och Kina

med stora skillnader mellan vinterns extrema kyla och sommarens hetta. I den

tempererade zonen fi nns de stora befolkningskoncentrationerna i USA, Kina och

Europa.

Kust- och

inlandsklimat

Kust- och inlandsklimat där det förstnämnda har små skillnader i temperatur

mellan sommar och vinter. Nederbörden är större vid kusten än inne i landet.

Inlandsklimatet, i t.ex. Smålands inland, har större skillnader i temperatur mellan

vinter och sommar.

Stäpp Stäpp är stora grässlätter och områden som är torrare än savann men fuktigare än

öken. I USA kallas stäppen för prärie, i Argentina för pampas.

Löv- och barrskog Skillnaden är att lövskogen tappar sina blad på vintern och trivs inte i de kyligare

områden och med mer mager jordmån som barrskogen klarar bättre. Stora delar av

lövskogarna har huggits ner och omvandlas till jordbruk.


3:2 Grattis, du har vunnit!

Amazonas

Antarktis

Maldiverna

Stavanger

2. Packning:

Antarktis termobyxor.

Maldiverna snorkel.

Stavanger stövlar.

Amazonfl oden myggnät.

4. Klimatzoner:

Antarktis: Polara zonen.

Maldiverna: Tropiska zonen.

Stavanger: Norra tempererade zonen.

Amazonfl oden: Tropiska zonen.

3:3 Varierande väderl. l Norrbottens inland.

2. I fjällkedjan.

3. JAN JULI JAN JULI

Reykavik 0–5 10–12,5 100–150 50–75

Oslo -5–7,5 15–17,5 50–75 100–150

Stockholm -2,5–5 15–17,5 25–50 25–50

Helsingfors -5–7,5 15–17,5 25–50 50–75

Köpenhamn 0–5 Över 17,5 25–50 75–100


4. Danmark

5. Island

6. Nederbörden är över 200 mm

7. 0–25 mm

8. Till exempel till norra Jylland, östra Sverige eller Finland utom i inlandet.

3:4 Vegetation och klimat1. a) Reykjavik, Oslo, Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga, Vilnius, Moskva,

Minsk.

b) Dublin, Paris, Bryssel, Amsterdam, Köpenhamn, Berlin, Warszawa, Kiev, Chi-sinau, Bratislava, Prag, Luxemburg, Wien, Belgrad, Tirana, Bern, Madrid.

c) Lissabon, Rom, Aten, Nicosia, Valetta.

2. Sydney: Sommarregnklimat

Brisbane: Sommarregnklimat

Darwin: Savannklimat

Perth: Vinterregnklimat

Alice Springs: Buskstäppklimat

Hobart: Lövskogsklimat

Melbourne: Vinterregnklimat.

3:5 Temperatur och växtlighetl. Under minus 10 grader. Lavar och låga örter och buskar.

2. a) Barrskog, grässtäpp.

b) Grässtäpp, buskstäpp, lövskog, öken.

c) Öken, regnskog, savann, buskstäpp.

d) Regnskog, savann, öken.

3. Sydamerika, Afrika, Oceanien.

4. Södra Sydamerika; buskstäpp, lövskog, barrskog.

5. I Asien, södra Afrika, Australien, Sydamerikas västkust.

6. Norr om elevatorn.

3:6 Vad påverkar klimatet? l. nej, nej

2. ja, ja

3. ja, ja

4. ja, ja

5. nej, nej

6. ja, ja

7. nej, nej

8. ja, ja

9. ja, ja

10. nej, nej.


3:7 Varför är det på detta sättet? 1. Vissa växer klarar extremt torrt klimat, som t.ex. kaktus och macchia. Andra

växter, som t.ex. ris, behöver mycket vatten och värme.

2. I öknen fi nns det egentligen inga naturliga växter som passar som föda till några djur och de få växter som fi nns är taggiga och oätliga.

3. Värmen och fuktigheten har att göra med den starka solstrålningen under hela året och som ger åskliknande störtregn, oftast på eftermiddagen.

4. Regnskog behöver både värme och stor nederbörd. Öknarna är för torra och polarområdena både för torra och kalla.

5. Eftersom det regnar stora mängder nästan varje dag så försvinner näringsämnena i jorden och blir svårt att använda den till åkermark.

6. Barrskogen fi nns i mer karga och kyligare delarna av den tempererade zonen där det har varit svårt att bedriva jordbruk.

7. Det beror på att jordmånen för odling är bra vilket i sin tur beror på att neder-börden faller relativt jämt över året samt att temperaturen är ”lagom” – den medför varken extrem torka eller nederbörd. Samtidigt trivs inte skadeinsekterna i det relativt kalla klimatet.

8. Att det är varmt på dagen är inte så konstigt eftersom solen lyser utan några dämpande moln. De klara nätterna gör att värmestrålningen försvinner ut i rym-den eftersom det inte fi nns några moln som hindrar utstrålningen.

9. Havet lagrar värmen som aldrig blir så varmt.

10. Det beror på att de stora isvidderna refl ekterar solstrålarna. Dessutom är det oftast högtryck med lite nederbörd, vilket gör att solstrålningen försvinner ut i rymden utan att skyddas av några moln. Sedan har det även att göra med att vintern är lång och extrem kall med polarnatt i sex månader.

3:8 Den viktiga analysmodellen, del 1

Problemet med avverkningen av regnskogen

Orsaker till …

Det fi nns ekonomiska skäl.

– Genom att hugga ner regnskogen tjänar företagen pengar genom att de kan sälja virket.

– Samtidigt kan den frilagda marken användas till att odla på eller för boskaps-uppfödning, dvs. regnskogen omvandlas till jordbruksmark.

– Lokalt huggs även träd ner för att användas som ved för eldning.

Konsekvenser av …

– För att regnskogen ska kunna avverkas krävs det nya vägar och stora maskiner, vilket ytterligare sliter på miljön.

– En stor del av ännu okända växter fi nns i regnskogen. Växter som kan bli nyttiga för att kunna användas som mediciner (medicinalväxter).

– Regnskogen utgör 7 procent av jordens ytan, men har över hälften av alla arter. Stor artrikedom.

– En annan konsekvens är att Amazonasindianernas liv kan påverkas och hotas.

– Regnskogarna är viktiga för att producera syre.


Lösningar på …

– Organisationer som Världsnaturfonden (WWF) försöker påverka regeringar att skydda sina regnskogar genom information och påtryckning via olika kampanjer som t.ex. att rädda den utrotningshotade orangutangen.

– Regeringar har också ökat bevakningen av regnskogarna från olaglig skövling, bl.a. Brasilien.

– Företag kan välja att inte använda virke från regnskogarna i sin produktion och konsumenter kan välja att inte köpa varor som produceras av virke från regn-skogarna.


Överbetning och jordförstörelse

Orsaker till …

Växtätande djur, som kor och får, lever av gräs. Detta är inget problem i sig, men kan bli det om betesdjuren får stanna för länge på samma område. Det som då händer är att gräset äts upp med rötterna vilket leder till att inget nytt gräs kan växa.

Konsekvenser av …

När gräset har försvunnit fi nns det inget som skyddar jorden från att sköljas bort (erosion) vid kraftiga regnskurar. Speciellt utsatta områden för erosion är branta sluttningar. Resultatet blir att det översta jordlagret försvinner och inga växter kan då slå rot, dvs. marken är förstörd för lång tid och boskapen måste fl yttas till andra områden, om sådana fi nns tillgängliga. I heta områden kan överbetningen leda till ökenspridning.

Lösning på …

Ett sätt att minska riskerna för överbetning är att fl ytta boskapen till andra betesmar-ker innan gräsrötterna är uppätna.

3:10 Klimatet bestämmer mycket

TEMPERATUR NEDERBÖRD KLIMATZON VEGETATIONSZON VAR I VÄRLDEN TYPLÄNDER

Hög Hög Tropisk Regnskog Vid ekvatorn Brasilien och Kongo

Hög Låg Subtropisk Öken Vid vändkretsarna

Sudan, Australien och Egypten

Låg Låg Polar Tundra Norra Nordamerika och norra Asien

Kanada, Grönland och Ryssland

Lagom Lagom Tempererad Blandskog Mellan polar- och subtropisk zon

Finland, England och Ukraina

3:11 U på sambandsjaktRegnskog fi nns i den tropiska klimatzonen och ligger nära ekvatorn och här fi nns över hälften av världens arter. Att vara i regnskogen är som att vara i ett växthus, det är extremt varmt och fuktigt under hela året.

Savannen är ett område norr och söder om den tropiska zonen och här fi nns både träd och stora grässlätter. Savannområden fi nns i Afrika, Brasilien och Indien och här faller det mer regn än i ökenliknande områden men mindre än i regnskogen.


Stäppen är torrare än savannen eftersom det regnar mindre och på grund av detta växer det inte så mycket gräs här. Nederbörden är för liten för att det ska fungera med jordbruk, men boskapsskötsel går bra att bedriva. I USA kallas stäppen för prärie. I vissa delar av stäppen går det, med hjälp av konstbevattning, att odla spann-mål.

Barrskog består av träd som tål kyla och näringsfattig jord och består främst av gran och tall. Barrskogen är värdefull och kan användas för att göra byggnadsmaterial till hus och möbler men även till pappersmassa som exempelvis blir till papper i dina skolböcker.

Växter och djur i Antarktis: På grund av det extremt kyliga klimatet i Antarktis, som tillhör polarzonen, så fi nns det bara några få växter (lavar och mossa) som kan överleva här. I havet kryllar det av liv vilket gör att de djur som lever i dessa trakter överlever genom att äta av ”havets frukter”. Exempel på större havsdjur är pingviner och valar som kalasar på de stora mängderna med små räkor som fi nns i havet, s.k. ”krill”.


4. Vattnet och människorna



1. På vilket sätt påverkar havsströmmarna temperaturen och klimatet?

2. På vilket sätt kan man säga att vattnet kan vara både ett hot och en välsignelse för människorna?

3. Varför kan vattenproblemet vara svårlöst för människor som bor i de fattiga län-derna?



Atmosfären Atmosfären är ett lager av gaser som omger jorden och består av främst kväve och

syre. Vi kallar det oftast för ”luft”. Atmosfären är viktig då den skyddar människor

från farlig solstrålning samtidigt som den höjer medeltemperaturen på jorden på

grund av att atmosfären fungerar som ett ”lock” som hindrar värmestrålningen

från jorden att försvinna ut i rymden. Vi får därför även varmare nätter tack vare

atmosfären.

Grundvatten Grundvattnet fi nns under marken och är sött vatten (till skillnad mot salt) och

används som dricksvatten i många hem med egna brunnar världen över.

Havsströmmar Havsströmmar är viktiga eftersom de sprider/fördelar värme och kyla. Till exempel

så påverkar den varma Golfströmmen Nordens klimat, som blir varmare än det

skulle vara utan denna havsström. I New York på vintrarna är det tvärt om på grund

av den kalla Labradorströmmen.

Tsunami Tsunami är havets jättevågor och som kan vara livsfarliga för människor, djur, natur

och samhällen. Tsunamivågorna blir högre ju närmare land de kommer, precis som

alla andra vågor också blir. Tsunamis bildas av jordbävningar eller vulkanutbrott på

havsbotten.

Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp beskriver den ständiga cirkulationen av vattnet på vår jord; från

havet, via bundet vatten i molnen som sedan faller ner som regn över land och som

därefter förs tillbaka till havet via fl oder och grundvatten under marken.

Delta Delta är ett platt område där en fl od mynnar ut i havet. Vid mynningen rinner

vattnet långsamt och förgrenar sig ofta i fl era fl odarmar. Deltat tar emot stora

mängder jord som fl oderna har eroderat på vägen från sin källa, vilket leder till att

deltat blir större för varje år.

Cyklon Cyklon är ett annat ord för lågtryck och är därmed motsatsen till högtryck. Ett

kraftigt lågtryck med starka vindar och som kan göra stor skada är så kallade

tropiska cykloner.

Naturkatastrof Naturkatastrofer är t.ex. svår torka, översvämning, jordskred, extrem hetta,

skogsbrand, jordbävningar eller vulkanutbrott, dvs. katastrofer som är orsakade

av naturen själv och inte av människor, även om människor kan ha bidragit till att

skapa naturkatastrofer som skogsbränder och jordskred.

Översvämning Översvämning orsakas oftast av att stor mängder regn faller på kort tid på samma

ställe.

Vattenkonfl ikter Vattenkonfl ikter uppstår där det fi nns brist på vatten och som förvärras om

befolkningen ökar snabbt och därmed också behovet av vatten. Konfl ikter om vem

som har rätt till vattnet i en fl od eller sjö kan t.o.m. vara en orsak till krig mellan

länder.


4:2 Vattnets kretslopp

1.

2.3.

6.

4.

5.

Kyligare

1.

2.3.

6.

4.

5.1.

2.3.

6.

4.

5.

7. Elevens svar.

4:3 Världens fl oder

4

35

10 9

7 68

1

2


LÄNDER HAV

l. Colombia, Peru, Bolivia och Brasilien Atlanten

2. USA Mexikanska golfen

3. Uganda, Etiopien, Sudan, Egypten Medelhavet

4. Kongo Kinshasa, Kongo Brazzaville Atlanten

5. Turkiet, Syrien, Irak Persiska viken

6. Indien, Bangladesh, Nepal Indiska oceanen

7. Pakistan, Indien, Kina Arabiska havet

8. Kina Stilla havet

9. Ryssland Kaspiska havet

10. Tyskland, Österrike, Slovakien/Ungern, Kroatien/Serbien och Montenegro,

Rumänien/Bulgarien/Ryssland

Svarta havet

4:4 Mycket eller lite regn?1. Öken.

2. Regnskog.

3. Årsnederbörd: l000–2000 mm. Växtlighet: Savann.

4. Cherrapunji med en årsnederbörd på över 11 000 mm.

5. Sydostasien, Nya Zeeland, Västafrika, Brasilien.

6. Mer än 2000 mm.

4:5 Oljekatastrofer1.

Fler stora oljekatastrofer: Kuwait 1991, Mexikanska golfen 2010

2. Strängare lagstiftning, förbud och ökad övervakning, tydligare straffskalor, tyd-ligare och strängare regler för fartygsregistrering. Ökad information och opini-onsbildning till oljekonsumenter. Säkrare fartyg med exempelvis dubbelskrov och säkrare tankar.

ExxonValdez

1989

Assimi1983

Castellode Bellver1983

Katina P1992

Prestige2002

Khara1989 Braer

1993●

●●

●

●

●

●

Odyssey1988

●

Nova1985

●



Översvämningar

Orsaker till …

– Stor nederbörd, som monsunregn, under kort tid över samma område.

– Översvämningar kan även orsakas av tsunamis och när snösmältningen går snabbt under våren som t.ex. i norra Sverige.

– Även starka orkanvindar och tropiska cykloner kan skapa översvämningar i kustnära områden.

– En annan orsak kan vara att människor har huggit ner skog, får och getter har överbetat områden täckta med gräs vilket leder till att det inte fi nns någonting som kan skydda mot att regnet sköljer ner längs med t.ex. en brant bergsvägg.

Konsekvenser av …

– Varje år dödas 10 000-tals människor i översvämningar. Dessutom drabbas ännu fl er av att deras bostäder förstörs och människorna blir hemlösa.

– Kostnaderna för samhällena är enorma när hus, vägar och broar spolas bort av lera och vatten.

– Konsekvenserna av att stora vågor träffar land drabbar låglänta länder som Ne-derländerna och Bangladesh mycket hårdare än t.ex. det bergiga Norge.

Lösningarna på …

– Människor har svårt att skydda sig mot översvämningar, men det fungerar till en viss gräns att bygga upp vallar med hjälp av t.ex. sandsäckar.

– Ute till havs kan man även bygga höga cementmurar som skydd mot vågorna.


För lite regn: torka

Orsakerna till …

Förklaringen till extrem torka är givetvis att det faller lite regn under en lång period. Orsakerna till varför detta sker är svårförklarade. En förklaring lägger skulden på den globala uppvärmningen genom den ökande växthuseffekten, vilken i sin tur beror på människors stora utsläpp av koldioxid.

Konsekvenserna av …

– Långvarig torka skadar växtligheten och jordbruket vilket i sin tur kan leda till höjda priser på jordbruksprodukter som slår mot konsumenternas ekonomi.

– Brist på vatten, som en följd av långvarig torka, kan även skapa konfl ikter om hur vattnet ska användas, t.ex. till dricksvatten eller bevattning. I Sverige kan det bli förbjudet att vattna gräsmattor under långvarig torka. Långvarig torka ökar dessutom risken för skogsbränder vilket gör att skogsägare och försäkringsbolag är förlorare. En annan effekt är att brunnar kan sina, t.ex. i Stockholms skärgård och på Gotland.

Lösningarna på …

Det är omöjligt att hindra torka, men det är möjligt att minska de negativa konse-kvenserna, t.ex. genom att vara försiktig och inte använda vattnet i onödan, att helt enkelt spara vatten genom att duscha kortare tid, inte tvätta bilen eller bevattna träd-gården mer än vad som är absolut nödvändigt.

4:8 Den viktiga analysmodellen, del 3Elevens svar.


4:9 Ut på sambandsjaktTsunamis kan uppstå genom att en jordbävning lyfter/häver upp vattnet ute till havs. En våg som har bildats kan bli 30 meter hög när den når in till den grunda kusten. Vid denna tidpunkt kan vi hoppas på att larmsystemet som ska varna för en tsunami har satts igång så att människor har hunnit sätta sig i säkerhet.

Nyttiga fl oder: Flodernas vatten är nyttiga på många olika sätt. De kan användas för transporter av både människor och varor och genom att dämma upp fl oderna kan vi få elektricitet till hus och fabriker. I fl oderna fi nns det fi sk, dvs. gratismat för de som bor nära en fl od. Längs med fl oderna och i dess deltan har det också lagrats bördig jord vilket gör dessa områden lämpliga till jordbruk. Slutligen kan fl odernas sötvatten användas som både dricksvatten och för att bevattna åkrarna. Längs med och i fl o-dernas utlopp i världshaven hittar vi dessutom fl era av jordens största städer.

De häftiga monsunregnen faller två gånger om året och både ger och tar liv. Regnen ger liv genom att de ger vatten till växterna. Samtidigt ställer monsunregnen till med stora översvämningar och drar med sig (eroderar) jord och lera nerför bergssidorna. Denna erosion har dock även en positiv sida då denna jord lagras längs med fl odda-larna och blir då bördiga slätter som kan föda stora grupper av människor.

Brist på rent vatten behövs till att bevattna jordbruket och därmed för att föda en allt större världsbefolkning. Dessutom behövs dricksvatten till matlagning samt till toalet-ter och avlopp. Rent vatten ger liv åt växter, djur och människor. Orent vatten leder till motsatsen.

Vattenkonfl ikter i Mellanöstern beror på brist på vatten i området. De fåtaliga fl oder-na rinner genom fl era länder på sin väg från källa till havet. Detta skapar konfl ikter, för vem har rätt till fl odernas vatten? Det krävs samarbete för att lösa konfl ikten där-för att alla länder har nytta av rent vatten.

Klimat, vatten och turism: Alla länder vill ha fl er turister eftersom de gör av med mycket pengar vilket ger människor jobb och landet får inkomster från turismen. Tu-rister vill ha sol och värme och vatten. Här fi nns en inbyggd konfl ikt som beror på att de soliga turistorterna ofta drabbas av torka och har brist på vatten. Samtidigt krävs det mycket vatten i poolerna samt för att bevattna golfbanor och hotellträdgårdar samtidigt som ortens bofasta behöver vatten till matlagning, tvätt och i jordbruket.

4:10 Sammanfatta det viktigasteElevens svar.

4:11 Alla fl oder mynnar till slut ut i hav

FLOD VÄRLDSDEL MYNNAR UT I HAVET/INSJÖN I

LANDET.

STOR STAD VID FLODEN ELLER VID

MYNNINGEN

Amazonasfl oden Sydamerika Atlanten Manaos

Brahmaputra Asien Bengaliska viken Guwahati (Indien)

Donau Europa Svarta havet Wien

Huang He Asien Gula havet Jinan

Ganges Asien Bengaliska viken Varanasi

Mississippi Nordamerika Mexikanska golfen Saint Louis

Nilen Afrika Medelhavet Alexandria

Po Europa Adriatiska havet Ferrara

Rhen Europa Rotterdam Nordsjön

Volga Europa Kaspiska havet Volgograd


4:12 Tio viktiga varför-frågor 1. Det är i området närmast kusten och som kallas shelfen där de stora fi skstimmen

och oljefälten fi nns.

2. För att skilja det från saltvatten som verkligen är och smakar salt.

3. Havsvattnet innehåller för mycket salt och är därmed odrickbart.

4. Det är vinden som skapar vågorna. Blåser det inte fi nns det inga vågor, men ju hårdare det blåser desto högre blir vågorna. Här fi nns ett tydligt samband.

5. Sambandet består i att det är jordbävningar som orsakar tsunamivågorna.

6. Därför att Thailand är ett populärt turistland och att det var många lediga svens-ka familjer där på jullovet.

7. Eftersom det är solen som värmer havets vatten och som gör att vattenånga ”lyfts” upp eftersom varmare luft stiger upp då den är lättare än kall luft. Det är även solens uppvärmning av land och hav som föder vindarna och som för regn-molnen in över land.

8. Det beror på att Australien är ett rikt land och har råd att ge människorna till-gång till rent vatten och konstbevattnat jordbruk.

9. Orsaken är enkel: Det är väldigt sällan som Sverige drabbas av långa torrperio-der som kräver konstbevattning.

10. Genom att bygga stora dammar kan fl odens vatten kontrolleras mycket bättre samt att landet kan få billig elenergi från dammarna, en energi som är till nytta för både människor och industrier i landet. Fördelarna är större än risken för konfl ikter med grannländerna.

4:13 Vattnets stora betydelse

VATTNET I … EXEMPEL 1 EXEMPEL 2 EXEMPEL 3 EXEMPEL 4

Sjöar Dricksvatten Sjötransporter Fiske Bevattning

Floder Dricksvatten Sjötransporter Fiske Bevattning

Grundvattnet Dricksvatten Tvätt Matlagning Bevattning

Atmosfären Regn Moln

Haven Sjötransporter Fiske Bada/surfa/dyka Båtsport

4:14 För- och nackdelar med stora dammbyggenElevens svar.

4:14

TURISTÖ HAV LAND VÄRLDSDEL

Mallorca Medelhavet Spanien Europa

Kanarieöarna Atlanten Spanien Afrika

Sardinien Medelhavet Italien Europa

Korsika Medelhavet Frankrike Europa

Sicilien Medelhavet Italien Europa

Kreta Medelhavet Grekland Europa

Rhodos Medelhavet Grekland Europa

Bali Indiska Oceanien Indonesien Asien

Hawaii Stilla havet USA Oceanien


5. Mat från mark och vatten


Uppgift 1: Gör egna Stora frågor

1. Vad är det som gör att vissa växter trivs i vissa växtzoner?

2. Varför äter man inte frukt i Arktis?

3. Varför äter många norrmän fi sk?



Baslivsmedel Baslivsmedel är sådana livsmedel som ofta förekommer i ett visst land. I Sverige är

t.ex. potatis ett baslivsmedel och som ofta ingår i svensk husmanskost.

Sädesslag Sädesslag är t.ex. ris, vete, majs och hirs.

Spannmål Spannmål är de olika sädesslagens mogna frön, de s.k. sädeskornen.

Rotfrukt Rotfrukt är billiga livsmedel och de vanligaste rotfrukterna i vårt land är potatis,

morötter och rödbeta.

Vegetabilier Vegetabilier har det gemensamt att de alltid kommer från växter. Exempel är bönor

och linser.

Animaliska produkter Animaliska produkter kommer från djurriket som t.ex. mjölk, smör, ägg och kött.

Skaldjur Skaldjur lever i sjöar och hav och exempel är räkor, kräftor, hummer och krabba.

Självhushåll Självhushåll var vanligt i Sverige för ett par hundra år sedan och innebär att familjen/

hushållet tillverkar och odlar själva det man behöver. Förekommer fortfarande i

fattigare länder.

Plantager Plantager är stora jordbruk där endast en gröda odlas, t.ex. te, kaffe och bananer.

5:2 Ris, majs och potatis

M

M

PP

P

PP

RR

RR

R

M

MM


2. Sushi, risgrynsgröt

4. Taco, cornfl akes

6. Kroppkakor, pommes frites.

5:3 Spannmålsproduktion och befolkning

2 Asien

3. Oceanien

4. Europa, Nordamerika, Oceanien

5. Afrika

6. a) ca 40 % av spannmålsproduktionen.

b) ca 17 % av befolkningen.

7. ca 60 % av spannmålsproduktionen och 83 procent av befolkningen.

5:4 Träna på sambanden1. Vad vi äter beror till stor del på vilka växter och djur som passar i ett visst områ-

de, dvs. det är det specifi ka klimat som till stor del förklarar vad som äts i olika delar av världen.

2. Det är för kallt och tiden som en växt behöver i form av sol och värme är för kort, dvs. växtperioden är för kort.

3. Det går inte att leva på jordbruk vilket tidigare var en nödvändighet för överlev-nad.

4. Vete växer i Sverige och ris i Kina. Riset kräver stora mängder nederbörd och värme (minst 25 grader under fl era månader i rad), vilket inte fi nns i Sverige.

5. Kor trivs där det fi nns tillgång till saftigt gräs, vilket är en bristvara runt Medel-havet. Vin trivs däremot i det varma och torra vädret som utmärker länder som Italien, Spanien och Frankrike. Vindruvorna skulle aldrig hinna mogna i Sverige.


6. Terrassodling är bra på sluttningar då det skyddar mot jorderosion.

7. … få möjlighet att få pengar över för att köpa annat de behöver.

8. … jorden är bördig och att klimatet passar för det de tänker odla.

9. … växter och djur har förädlats, att man lyckats bekämpa skadeinsekter, att nya områden har odlats upp och att konstbevattning har använts i torra områden.

10. Marken har övertagits av städer.

11. Växtperioden är för kort, dvs. det är för kort tid med värme och sol för att växter ska kunna skördas två gånger per år.

12. Orsakerna är att jordbruken i de rikare länderna har tillgång till bättre jordbruk-smaskiner, metoder och mer tåliga växter samt tillgång till konstbevattning. Att bedriva ett modernt jordbruk kräver tillgång till mycket kapital, något som sak-nas i de fattiga länderna.

13. Fiskarna äter växtplankton som inte kan växa där det är för djupt eftersom sol-strålarnas energi inte når hit ner.

14. En orsak är att dessa stora fi skefl ottor är för effektiva, att det sker ett överfi ske.

5:5 Den viktiga analysmodellen

Överfi skning i haven

Orsakerna till …

Främsta orsaken är att dagens moderna fi skebåtar och fångstnät är så stora och tek-niken för att hitta fi skstimmen är så effektiva att detta gör att haven ”dammsugs” på fi sk.

Konsekvenserna av …

Allvarligast är att vissa fi skarter helt har försvunnit eller minskat kraftigt i vissa hav. Exempel på detta är torsken i haven runt Sveriges kuster. Detta kan i sin tur leda till att yrkesfi skarna försvinner som grupp och fi skebåtarna säljs och fi skehamnarna blir tomma och ödsliga.

Lösningar på …

Ett sätt är att förbjuda allt fi ske under t.ex. tio år. Ett annat sätt är att regeringarna inom t.ex. EU bestämmer om fi skekvoter, dvs. regler som avgör hur mycket fi sk som får fångas. Ett tredje sätt kan vara att yrkesfi skarna får betalt för att inte fi ska och får utbilda sig till ett annat yrke.

5:6 Var får vi vår mat ifrån?

EXEMPEL PÅ MAT FRÅN … SVERIGE SYDEUROPA ÖVRIGA VÄRLDEN

Jordbruket:

Sädesslagen

Havre, vete, råg, korn Vete Majs, ris, hirs

Jordbruket:

Frukt och grönt

Äpplen, päron Citrusfrukter Ananas, mango, papaya,

Djuren Kor, grisar, får, höns Kor, grisar, får, höns Kor, grisar, får, höns

Haven Torsk, sill, makrill,

skaldjur

Tonfi sk, sardiner Tonfi sk, sardiner

Fiskodlingar Lax Forell, ål Karpfi sk


5:7 Vad äts var och varför just det och just där?

SÄDESSLAG TRIVS I ETT KLIMAT SOM … ODLAS OCH ÄTS I … INGÅR I BEARBETADE

LIVSMEDEL

Vete Är tempererat och inte med

för kort växtsäsong.

Europa och Nordamerika. Matbröd, mjöl och i

konditorivaror (kakor och

bullar) samt i öl.

Ris Har tydlig regnperiod men

även en längre varm period.

Främst i Kina och

Bangladesh.

Baslivsmedel tillsammans

med grönsaker och ofta

kyckling.

Majs Kräver sol och värme. I alla världsdelar. Används som tacos och

nachos och som gröt.

Hirs Kräver sol och värme. Afrika och Indien. Gröt

5:8 Sammanfatta det viktigaste del 2

RUBRIKER DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT

Mer mark har odlats upp Varför har allt mer mark odlats upp under de senaste hundra åren?

Mer än en skörd om året Vad är det som avgör om bönderna kan få en eller två skördar per år?

Fisk är nyttig mat Varför äter man så mycket fi sk i länder som Japan, Island och Norge?

Fisket i dag och i

framtiden

Hur kommer det sig att fångsterna av fi sk minskas trots att fi skebåtarna blir allt

mer effektiva?

Fiskodling Vilket problem kan fi skodlingen vara ett svar på?


6. Människor och maten


Uppgift 1: Gör egna Stora frågor

1. Varför bor det så pass få människor i Sverige jämfört med många andra länder som är mindre än Sverige?

2. Varför ökar befolkningen i Sverige långsammare jämfört med många andra län-der?

3. Kommer maten att räcka till alla människor i framtiden?



Storstadsområde Storstadsområde är ett område som består av själva stadskärnan plus förorter och

kringliggande städer där människor bor men oftast arbetar i stadskärnan.

Folkmängd Folkmängd (invånarantal) betyder det antal människor som bor i en viss stad, kommun

eller ett land.

Glesbygd Glesbygd är motsatsen till ett tätbefolkat område, dvs. det bor få människor i en

glesbygd jämfört med i en tätbygd. Uttrycken gles- respektive tätbefolkade områden kan

användas som motsatser.

Tätbygd Tätbygd se ovan!

Folkökning Folkökningen räknas oftast ut i procent, promille eller i hela tal och under en viss period

som kan sträcka sig från en månad till tusen år. Det är förändringen och dess takt man

är intresserad av.

Migration Migration handlar om att någon fl yttar från en plats till en annan. Det kan gälla både en

fl ytt inom ett land och mellan länder.

Urbanisering Urbanisering handlar om att fl ytta in till en stad/tätort från en glesbygd.

Landsbygd Landsbygd är motsatsen till stadsområde och utmärks mer av att vara glesbygd.

Undernäring Undernäring betyder att en människa har olika bristsjukdomar, för lite protein, vitaminer

eller mineraler.

6:2 Träna på att förstå sambanden1. Sverige ligger nära det kalla polarområdet i norr vilket gör att vi har en relativt

lång, kall och mörk vinter. Det gör att växtperioden är kort och det blir därför svårare att bedriva jordbruk. Detta gäller främst de nordligaste delarna av vårt avlånga land. Vi skulle dock ha ännu sämre förutsättningar om vi inte hade haft nytta av den värme som förs upp av Golfströmmen och de dominerande sydliga vindarna.

2. Norge ligger långt norrut och är bergigt vilket gör det vanskligt att bedriva jord-bruk. Finland ligger också norrut och har mer av ett inlandsklimat vilket betyder längre och kallare vintrar. Både Norge och Finland har en kortare växtperiod än Sverige. Danmark har bättre förutsättningar för jordbruk och därmed möjlighet att försörja sin befolkning, men landet är mycket mindre till ytan än Sverige.

3. Det fi nns många orsaker: Stockholm har varit Sveriges huvudstad i fl era hundra år vilket i sig drar till sig handel, produktion av varor och tjänster och människor som fl yttar hit. Under det senaste århundrandet har många myndigheter, banker och storföretag haft sina huvudkontor i Stockholm. Dessutom har det länge fun-nits goda möjligheter att studera i Stockholm. Detta tillsammans med en växande


privat service har skapat många nya arbetstillfällen och med nya möjligheter till karriär. Det ena stödjer det andra med resultatet att människor lämnar glesbyg-den och mindre städer för att hoppas på framgång och rikedom i Stockholm.

4. I dessa områden har det sedan länge funnits extremt goda möjligheter att bedriva jordbruk längs med Kinas och Indiens bördiga fl odslätter men också handel med ländernas stora handelscentra. Länderna hade också en stark ledning som lycka-des hålla ihop länderna.

5. En orsak är de stora förbättringar och ett allt mer effektivt jordbruk. Till detta ska räknas nyodling, nya grödor, nya bekämpningsmedel, gödsel, avel m.m.

6. … människorna blir försvagade, orkar mindre och blir lättare sjuka.

7. … människor som inte kan läsa får svårt att få ett jobb vilket skapar problem för både individens och samhällets ekonomi. Genom att inte kunna läsa och skriva minskas chanserna att komma upp sig i samhället.

8. … kvinnorna föder färre barn vilket i sin tur beror på att tillgång på rent vatten, mat och sjukvård har förbättras och detta gör att fl er spädbarn överlever. Famil-jerna behöver inte skaffa fl er barn då de vet att chanserna för att ett barn ska leva upp till vuxen ålder har ökat markant de senaste tio åren.

9. … i Sverige att antalet pensionär är väldigt stort och ökar. Dessa äldre arbetar inte och måste försörjas av en grupp yngre människor. I Nigeria är problemet det omvända. Här är gruppen barn och ungdomar det stora problemet eftersom de, precis som pensionärerna i Sverige, inte bidrar till landets ekonomi och tillväxt. De yngsta och äldsta kostar pengar.

10. Dels genom information om preventivmedel, dels att när levnadsstandarden höjs så vill familjerna inte riskera denna höjning genom att skaffa många barn. Dess-utom så har sjukvården förbättras vilket gjort att spädbarnsdödligheten har sjun-kit snabbt.

6:3 De viktiga orsakerna

Fakta 1.

Orsaker till att jordbruket är mer effektivt i den tempererade zonen än i andra klimat-zoner:

– Dels p.g.a. att det fi nns fl er rika länder i den tempererade zonen vilket gör att man har haft råd att mekanisera och effektivisera jordbruket.

– Dels p.g.a. att klimatet är bättre genom att det fi nns färre skadliga insekter i dessa områden vilket i sin tur beror på att det inte är lika varmt och/eller fuktigt i de tempererade områdena.

Fakta 2.

Orsaker till att Afrika är den fattigaste kontinenten på jorden.

– Ett skäl kan vara att det i stora delar är för varmt och torrt (Sahara och andra öknar).

– Ett annat skäl kan vara att klimatet är för varmt och fuktigt (den tropiska regn-skogen) och dessa två klimatfaktorer tillsammans ger en geografi sk orsak till fat-tigdomen.

– Ett tredje skäl kan hänga ihop med att de afrikanska länderna inte har haft nå-gon demokratisk tradition och dessutom har haft en kort tid av självständighet. Ledarna har satsat mer på att gynna sig själva, sina familjer och närmast vänner samt satsat på en stark militärmakt för att försvara sin makt. Folket hade behövt satsningar på utbildning, sjukvård och ett utvecklat jordbruk för att sedan få igång en industrialisering genom sparat kapital. Men landets satsningar har inte gått till folket.


6:4 Analys av för- och nackdelar mellan olika boende i ett u-land

FÖRDELAR MED ATT … NACKDELAR MED ATT …

Bo i en storstad Större tillgång och närhet till sjukvård,

utbildning, nöjen och arbetstillfällen

Kan kännas sig vilsen i en storstad och

kanske har tvingats lämna fru, barn och

släkt i f.d. hemmet på landsbygden.

Högre kriminalitet. Mer stress.

Bo på landsbygden Känner sig trygg och hemma i sin miljö.

Lever lugnt i ett relativt lågt tempo.

Nära till familj, släkt och vänner. Billigt

boende.

Dåliga kommunikationer, svårt att ta sig

längre sträckor. Tristess. Svårt att utbilda

sig vidare, sämre sjukvård och inga nöjen.

6:5 Analys av orsaker till att människor fl yttar. Övning A

FRÅN LANDSBYGD TILL STAD

(URBANISERING)

FRÅN ETT LAND TILL ETT ANNAT LAND

(EMIGRATION)

Flytta frivilligt Nytt arbete, utbildning, nöjesutbudet, kärlek Arbete, utbildning, kärlek

Flytta av tvång Arbetslöshet, skilsmässa Krig, diskriminering på grund av

etnicitet, politik, sexuell läggning,

fattigdom, tortyr, diktatur,

naturkatastrofer.

6:6 MegapolisParis Frankrike Europa

London Storbritannien Europa

Rom Italien Europa

Sao Paolo Brasilien Sydamerika

Rio de Janeiro Brasilien Sydamerika

Delhi Indien Asien

Mumbai Indien Asien

Sydney Australien Oceanien

New York USA Nordamerika

Mexico City Mexico Nordamerika

Los Angeles USA Nordamerika

Tokyo Japan Asien

Shanghai Kina Asien

Seoul Sydkorea Asien

Jakarta Indonesien Asien

6:7 Sammanfatta det viktigaste

RUBRIK DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT SOM STÅR UNDER RUBRIKERNA I

LÄROBOKEN

Glesbygder Varför är vissa områden i världen glesbefolkade?

Tätbygder Vilka fördelar har tätbygderna och som förklarar varför de är just så tätbefolkade?

Urbanisering Vilka förklaringar fi nns det till att allt fl er människor fl yttar till de stora städerna?

Undernäring och svält Vilka är orsakerna till att människor är undernärda och svälter?

Mycket mat försvinner Vad menas med att ”mat försvinner” i de rika respektive fattiga länderna?


Geografi 8 7. Landskapet omkring oss


Uppgift 1

1. Varför är det rätt att säga att jorden består av berg trots att det på många platser inte fi nns några berg inom synhåll?

2. Vad fi nns ovanpå berggrunden?

3. Vad använder vi människor jordskorpan till och hur förändrar detta landskapet runt omkring oss?


BEGREPP DIN TOLKNING AV BEGREPPEN

Jordskorpa Jordskorpan är det yttersta ”skalet” på jordklotet och är mellan 35 och 70 km tjock.

Förkastning Förkastning är en spricka i berggrunden där berget har glidit uppåt eller nedåt.

Kontinent En kontinent är ungefär detsamma som världsdel, som t.ex. Afrika, Australien, Antarktis,

Nord- och Sydamerika. Europa är en världsdel, men inte en egen kontinent eftersom

Europa hänger ihop med Asien. Det är därför kontinenten vi bor på kallas Euroasiatiska

kontinenten.

Bergart Bergarterna ingår i berggrunden som i sin tur bygger upp jordskorpan. Bergarterna

kan delas in i tre olika större grupper efter hur de har bildats: Magmatiska, lagrade/

sedimentära och omvandlade/metamorfa bergarter. I Sverige är granit den vanligaste

bergarten.

Metall Metaller ingår som små delar i bergarterna. Kända metaller är järn, koppar, brons, guld

och silver.

Vittring Vittring är en process som bryter sönder berget genom t.ex. frostsprängning.

Erosion Erosion innebär att något nöter ner berget som t.ex. en glaciär, fl odvattnet, regn eller

vågor. Det nednötta materialet kan sedan förfl yttas och lagras långt från den plats där det

lilla gruskornet ursprungligen fanns.

Det geologiska

kretsloppet

Detta kretslopp visar, precis som vattnets kretslopp, hur olika processer bildar en

helhet. Till exempel hur berg bryts ner till sand och grus av erosion och vittring. Detta

material lagras sedan på havsbottnen som sedan kan lyftas upp till ett nytt berg när två

kontinenter krockar.

Inlandsis Inlandsisen var ett tjockt istäcke, cirka 2–3 km tjockt, som låg över Sverige för

ca 10 000–20 000 år sedan. Detta tjocka istäcke var givetvis väldigt tungt och tryckte

därför ner berggrunden.

Morän Morän är Sveriges vanligaste jordart och som bildades av att inlandsisen skrapade loss

en blandning av små och större stenar vid sin framfart.


7:2 Kontinenter i rörelse

Nazca- plattan

Stillahavs-plattan

Eurasiska plattan

Indiska plattan

Afrikanskaplattan

Amerikanskaplattan

Antarktiska plattan

4. Där kontinentalplattor glider isär väller magma upp och ny jordskorpa bildas som vid Mittatlantiska ryggen. Vulkanöar som exempelvis Island kan uppstå.

5. Där kontinentalplattor kolliderar bildas ofta bergskedjor och djuphavsgravar, vulkanutbrott och jordbävningar är vanliga.

7:3 Jordbävningar

3. I tätbefolkade områden där husen är enkla och ligger nära varandra. Vid jord-bävningskatastrofer som sker i fattiga länder och på områden som ligger avsides försvåras räddningsarbetet.

4. Att genom forskning bättre kunna förutsäga jordbävningar för att kunna fl ytta dem som är i fara ut ur riskområdet. Bygga hus som klarar av att stå mot jord-bävningar. Förbereda människor som bor i riskområden så att de vet vad de ska göra om en jordbävning skulle inträffa.


7:4 Berget bryts ned1. Elevens svar.

2. Elevens svar.

3. Solsprängning uppstår där skillnaden i temperatur mellan dag och natt är stor, till exempel i torra öknar. Frostsprängning uppstår i kalla trakter där vatten sipp-rar ned i sprickor och sedan fryser till is, till exempel de svenska fjällen

7:5 Läsförståelse

FRÅGA JAG VISAR MIN FÖRFÖRSTÅELSE AV MENINGEN GENOM ATT BESVARA

FRÅGAN.

1. Vad betyder ”geologiskt

stillsamt”?

Detta gäller t.ex. vårt land och betyder att vi inte behöver oro oss för att

drabbas av varken jordbävningar eller vulkanutbrott.

2. Hur har denna förkastning

bildats?

Denna förkastning har skett för mycket länge sedan och är ett bevis på att

även vår del har drabbats av jordbävningar som har lyft upp vissa och fått

andra delar att sjunka. Vi ser detta i dag vid Omberg och insjön Vättern.

3. Island bildas fortfarande:

Hur och varför?

Island ”växer” fortfarande genom att nya öar bildas eller att gamla vulkaner

byggs på. Orsaken till detta är att Island ligger mitt över den Mittatlantiska

ryggen där två kontinenter dras isär och släpper fram ny magma via olika

vulkanutbrott både på land och under havsytan.

4. Varför skriver man tyvärr,

tror du?

Man menar att det hade varit väldigt bra om geologerna kunde säga till i tid

innan ett vulkanutbrott eller jordbävning inträffar så att människor kan sätta

sig i säkerhet innan naturkatastrofen inträffar.

5. Påverkar hur? Den uppåtstigande magman får kontinenterna att röra sig, antingen mot,

ifrån eller längs med varandra.

6. Vilka bevis hade Wegener? Ett ”bevis” var att olika kontinenter verkade passa ihop som ett pussel,

t.ex. östra Sydamerika och västra Afrika liksom östra Nordamerika och

Västeuropas kust.

Hur kan Mount Everest höjd

variera?

Glaciären växer till under vintern och smälter ner något under

sommarhalvåret.

Förklara uttrycket ”Utan

gruva – Inget Kiruna”

Järnmalmsgruvan ger jobb till många i Kiruna och de anställda har barn

som går på förskola och skola, de handlar mat, köper kläder, besöker banker

m.m. Allt detta skapar andra jobb. Skulle malmen ta slut skulle många

människor bli arbetslösa och tvingas fl ytta från Kiruna.

Hur kunde man veta hur långt

inlandsisen sträckte sig som

mest?

Saknas det spår av isen i form av t.ex. isräffl or och rullstensåsar så kan man

dra slutsatsen att det inte har funnits inlandsis i dessa trakter.

7:6 Den viktiga analysmodellen

Vulkanutbrott på Island 2010

Orsaker till …

– Island ligger rakt över sprickan mellan två kontinentalplattor.

– Sprickan vidgar sig med ett par centimeter per år.

– I sprickan fi nns det möjligheter för magma att tränga fram i ett vulkanutbrott.

Konsekvenser av …

– Vulkanutbrottet skedde under en glaciär vilket ledde till att massor med gasmoln fyllda med små partiklar nådde höga höjder.


– Lavan smälte glaciärisen vilket lede till att smältvattnet förstörde vägar och bro-ar. Askan från utbrottet var giftig vilket ledde till att människor och djur fi ck hål-la sig inomhus.

– Askmolnet nådde så högt upp i atmosfären att det stoppade all fl ygtrafi k i fl era dagar i stora delar av västra Europa, långt ifrån Island.

Kontinenter rör sig på tre olika sätt:

1. Mot varandra

2. Ifrån varandra

3. Längs med varandra

Orsaker till …

– När plattorna krockar, som t.ex. väster om Sydamerika, i medelhavsområdet, i Himalaya och längs med Japans och Indonesiens kuster, skapas allvarliga jord-bävningar och vulkanutbrott.

– När plattorna dras isär, som i den Mittatlantiska ryggen, skapas främst vulkanut-brott på havsbottnen men även i de vulkaniska öarna längs med samma ”rygg”, som exempelvis på Island.

– När plattorna rör sig längs med varandra, den ena mot norr, den andra söderut, som längs Saint Andrea-sprickan vid Nordamerikas västkust (t.ex. Kalifornien).

Konsekvenser …

– Naturlandskapet kan förändras, vulkaner kan växa och jordbävningar kan skapa nya sprickor och förkastningar. Pågår ett vulkanutbrott under lång tid (fl era må-nader) och ett askmoln skapas som hindrar solen att värma marken, kan det leda till försämrade skördar, svältkatastrofer och stora fl yktingströmmar.

– Människor kan skadas, blir hemlösa och dödas i tiotusental, främst av jordbäv-ningarna som är mycket svåra att skydda sig mot.

– Samhället påverkas genom att fl ygtrafi k hindras, hus, vägar och broar kan förstö-ras vilket kostar många miljarder att reparera. En tsunami kan även skada kärn-kraftverk som alltid ligger nära kusterna.

7:7 En jämförande analys av tre olika bergarter

EXEMPEL PÅ

BERGARTER

HUR HAR BERGARTEN BILDATS? TILL VAD KAN BERGARTEN

ANVÄNDAS?

Magmatiska

bergarter

Diabas, basalt,

granit

Har bildats av magma, som kommit

ut som lava på jordytan eller så

har de stelnat i gångarna upp till

vulkankratrar.

Diabas (bänkskivor,

skulpturer), basalt

(byggnadsmaterial/golv),

granit (byggnadsmaterial).

Sedimentära

bergarter

Sandsten, skiffer Längst ner i lager av sediment är

trycket så högt att lera och sand bildar

sedimentära bergarter.

Byggnadsmaterial

Omvandlade

bergarter

Gnejs, marmor Bildas genom att sedimentära bergarter

pressas ihop under högt tryck och hög

temperatur nere i jordskorpan.

Gnejs (byggnadsmaterial)

Marmor (byggnadsmaterial,

skulpturer)

7:8 En enklare analys

Orsakerna till att Kiruna måste fl yttas

En orsak är att man har bestämt att spränga nya gruvgångar vilka kommer att ligga under delar av den nuvarande staden. Dessa sprängningar gör att marken spricker vilket kan skada hus och människor.


Orsakerna till miljöproblem i anslutning till gruvbrytning

– Dålig arbetsmiljö för gruvarbetarna på grund av giftiga gaser i gruvan och risken för att begravas av rasmassor. Även hög värme och mycket buller är problem i många gruvor.

– Risker fi nns att grundvattnet kan förstöras på grund av giftiga utsläpp av tung-metaller (t.ex. bly och uran) från gruvorna.

– Efter att gruvorna inte längre är lönsamma lämnas stora och fula sår/hål i naturen.

7:9 Positiva och negativa konsekvenser

Landhöjningen

Positiva konsekvenser: Nya skärgårdsöar, kobbar och skär, är vackra inslag (och unika) i landskapet och fungerar bra att ligga och sola på och bada ifrån. Det gäller speciellt de rundhällar som isen har slipat av. Som en följd av landhöjningen blottades tidigare havsbottnar vilka blev mycket bra jordbruksområden på grund av de närings-rika lerjordarna.

Negativa konsekvenser: Används gamla sjökort fi nns det risk att man går på grund. Är det en stor oljetanker kan det skapa stora skador på miljön. Fåglar, sälar och fi sk kan ta skada.

Grustag från rullstensåsarna

Positiva konsekvenser: Vi får sand, grus och fi nt rundade stenar att använda som fyll-ningsmassor vid väg- och husbyggen samt att smycka parker och trädgårdar med (de runda stenarna). Sand används dessutom till cement och sandlådor

Negativa konsekvenser: Då rullstensåsarna är ett perfekt renande fi lter för vatten kan ett grustag försämra vattenkvaliteten. Ett grustag är ett fult sår i naturen. Grus och sand kan inte ombildas (förrän vid nästa istid) så de gäller att inte skada rullstenså-sarna.

7:10 Inlandsisen

SPÅR EFTER ISEN HUR HAR SPÅRET

BILDATS?

BEVIS FÖR DETTA? NYTTIG ANVÄNDNING AV

”SPÅRET”?

Morän Har bildats när isen, som

en jättelik grävskopa, växte

och rörde sig framåt.

Moränen består av osorterat

material från fi nkornig lera

till stora block.

Den fi nkorniga moränen

kan användas som

fyllnadsmaterial. Jordarten

är den vanligaste i Sverige.

Rundhäll Har bildats när isen växte

fram.

Isräffl or och stöt- respektive

läsida på rundhällarna visar

isens riktning.

Fungerar perfekt för att

ligga och sola på om

stötsidan är vänd mot

solen.

Rullstensås Har bildats vid isens

smältning.

Rullstensåsarnas material är

väl skiktade med de större

och runda stenarna i botten

och mer fi nkornig sand

överst.

Som grustäkt för material

till byggen och parker.

Lerjordar Bildades vid isens

smältning.

När isälven nådde havet

föll de tyngsta stenarna och

gruset först till bottnen,

Lerkornen höll sig fl ytande

längst innan de ”landade”.

Dessa lerjordar hör till de

bördigaste i vårt land och

här hittar vi även de stora

jordbruksbygderna.


8. Skogslandskapet och trävarorna


Uppgift 1b: Mina frågor

1. Vilken nytta har människor haft av skogen?

2. Vad gör industrierna med skogen?

3. Hur kan det komma sig att antalet träd ökar i Sverige trots att vi har så effektiva skogsmaskiner?



Export Export sker när ett land säljer något till ett annat land, t.ex. papper. (Motsatsen är

import, dvs. när ett land köper från ett annat land.)

Barrskog Barrskog klarar kyla och näringsfattiga jordar. I Sverige är gran och tall de två

vanligaste barrträden

Lövskog Lövskog har inte barr utan löv som faller under hösten. Lövträden kräver mer värme

och bättre jord än barrträd. Björk, al och ask är alla exempel på lövträd.

Taigan Taigan är det område som sträcker sig i ett mycket brett band längs med hela

norra Ryssland. Detta barrskogsområde fortsätter sedan i de nordliga delarna av

Skandinavien och Kanada. Det fi nns inget motsvarande barrskogsområde på den

södra halvklotet.

Regnskog Regnskog fi nns längs med ekvatorn och där fi nns världens största utbud av växter och

djur. Amazonas är det största sammanhängande regnskogsområdet i världen.

Växthuseffekt Denna effekt uppstår som ett resultat av våra utsläpp av växthusgaser, som metan

och koldioxid. Dessa utsläpp skapar som ett lock som släpper in värme men hindrar

utsläpp (som i ett växthus av glas) av värme till rymden, vilket höjer temperaturen.

Klimat Klimat är det genomsnittliga vädret under en 30-årsperiod.

Den globala

uppvärmningen

Den globala uppvärmningen är en konsekvens av att vi använder för mycket av fossila

bränslen som leder till en växthuseffekt och som i sin tur resulterar i att temperaturen

stiger.

Hållbart skogsbruk Detta begrepp handlar om att vi ska återplantera lika mycket skog som vi avverkar.

Skogsråvara Skogsråvara kan vara sågspån och timmer.

8:2 saker av trä4. Parkettgolv, tavelram, blyertspenna, kvastskaft, lekstuga, krocketspel, hockey-

klubba, julgran, sparkstötting, bastu.


8:4 Analys av den användbara skogen

SKOGEN KAN ANVÄNDAS… EXEMPEL 1 EXEMPEL 2 EXEMPEL 3

I hemmen Smörkniv i trä Vedeldning En stol/pall

Inom arbetet/industrin Pappersmassa Papper Flis/pellets för värmning

På fritiden Hockeyklubba Grilla korv ute Bygga en träkoja

För samhället/Sverige i stort Exportvaror Som energi Husbyggen


8:5 Sambandet mellan klimat och skog

HÖG TEMPERATUR LÅG TEMPERATUR

Hög nederbörd Regnskog, jakaranda, mahogny, teak ”Bergsträd”: Fjällbjörk

Låg nederbörd Kaktus, macchia, olivträd Barrskog, taiga

8:6 Analysera mera!

Problemet med att skogen avverkas för hårt

Orsaker till …

– Främsta orsaken handlar om ekonomi, att stora företag ska tjäna pengar.

– Den andra orsaken är att ett land, som Kongo, Papua Nya guinea och Indonesien vill få exportinkomster.

– För att odla, skapa betesmark eller nya plantager för att odla palmolja.

– Skogsavverkningen ger jobb åt människor och därmed en inkomst.

Konsekvenser av…

– Många växter och djur hotas av utrotning, t.ex. orangutangen.

– Många växter som lever i regnskogen är ännu inte upptäckta och kan vara vikti-ga för att ta fram nya mediciner.

– Naturfolkens liv hotas.

Lösningar på …

– Olika internationella organisationer, som t.ex. WWF (Världsnaturfonden), kan försöka skapa opinion för att på så sätt försöka påverka regeringar i de länder där regnskogen hotas.

– Bojkotta, inte köpa, möbler som använder träslag från regnskogen, t.ex. teak eller s.k. ”hardwood”.

8:7 Jämförande analys av Nordens skogareal

LAND MYCKET SKOG LITE SKOG FÖRKLARING

Island X Har haft mycket lövskog men mycket är fällt för att människor

behövde ved. Får har sedan betat på marken så att ingen ny

skog växte upp.

Norge X Stora delar består av fjäll och branta sluttningar och där är

jordlagret för tunt för att skog ska trivas.

Sverige X Stora delar av Sverige ligger i barrskogsbältet och har ett

passande klimat för stora skogsområden. Klimatet passar

däremot sämre för jordbruk och därför har det inte funnits

anledning att avverka skog för att ge plats åt åkrar.

Danmark X Har haft mycket lövskog men den har avverkats för att ge

plats åt åkrar.

Finland X Hela Finland ligger i barrskogsbältet och har ett passande

klimat för stora skogsområden. Klimatet passar däremot

sämre för jordbruk och därför har det inte funnits anledning

att avverka skog för att ge plats åt åkrar.


8:8(2) Sammanfatta det viktigaste

RUBRIK I LÄROBOKEN DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT SOM STÅR UNDER

RUBRIKERNA I LÄROBOKEN

Jordens skogar Var i världen växer det mest barrskog och regnskog?

Skogen och klimatet Vilken roll spelar skogen när det gäller den globala uppvärmningen?

Hållbart skogsbruk Varför är det värdefullt att bevara och skydda skogen nu och i framtiden?

Orter med stor skogsindustri Varför ligger orter med skogsindustri vid kusterna och vid älvarnas mynning?

Sverige säljer mycket

skogsprodukter

Vilken betydelse har Sveriges export av skogsprodukter för människorna

som bor i dessa orter, för företagen och Sverige?


9. Jordbrukslandskapet och matvarorna


Uppgift 1b

1. Varför har många jordbruk lagt ner de senaste 50 åren?

2. Vad menas med att jordbruket har moderniserats?

3. Vad betyder det att bearbeta råvarorna?

Förklara begreppen

BEGREPP DIN TOLKNING AV BEGREPPET

Råvara En råvara är något som kommer från naturen men ännu inte behandlas vidare, t.ex.

är skog en råvara, men en träplanka är det inte. Likaså är fårets ull en råvara men

inte ulltråden.

Livsmedelsindustri Till livsmedelsindustrin hör allt som kommer från jordbruket, t.ex. mejeri, slakteri,

bageri och kycklingfarmar

Jordart Jordart är den mix av jord, sand, grus och stenar som ligger som ett täcke över

berggrunden. Sveriges vanligaste jordart är morän.

Jordmån Jordmån är det översta jordlagret och en bördig jordmån är brunjorden.

Ekologiskt jordbruk Ekologiskt jordbruk använder gamla metoder. Till exempel används djurens gödsel i

stället för konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel används inte heller. Ekologisk

mat är dyrare eftersom det krävs fl er som arbetar och färre maskiner används.

Handelsgödsel Handelsgödsel, eller konstgödsel, är framtaget av industrin för att öka skördarna och

är konstgjort jämfört med djurens eget gödsel.

Bekämpningsmedel Dessa medel är framtagna av industrin och sprutas över växterna för att skydda dem

mot olika skadedjur som förstör skörden.

Befolkningstäthet Befolkningstätheten är ett mått på hur många individer som bor inom ett visst

område.

Glesbygd Med glesbygd menar man områden/landskap med låg befolkningstäthet. I Sverige är

Härjedalen och Lappland de två landskap med den lägsta befolkningstätheten.

Tätbygd Tätbygd är motsatsen till glesbygd. En stor majoritet av svenskarna bor i tätorter, dvs

orter med fl er än 200 invånare.

9:2–9:3Elevens svar


9:4 Människans påverkan på gott och ont

ORSAKER TILL … EXEMPEL PÅ HUR

MÄNNISKAN HAR

PÅVERKAT NATUREN

POSITIVA

KONSEKVENSER AV

DETTA

NEGATIVA

KONSEKVENSER AV

DETTA

För att producera mer

mat.

Odlat upp mark Risken för svält minskar/

är borta. Öppna

landskap.

Färre skogar att använda.

Miljöförstöring av sjöar

och hav har förvärrats.

För att skapa mer

jordbruk, eller för att

producera varor av trä.

Huggit ner skog. Öppnare landskap. Fula sår genom

kalhyggen.

Urbaniseringen. Byggt samhällen och

städer.

Mer samlad bebyggelse. Brer ut sig alltmer till

jättelika stadslandskap.

För att resandet har

ökat enormt snabbt och

mycket.

Anlagt vägar, hamnar,

fl ygplatser, broar …

Lättare och snabbare att

resa.

Tar mycket mark i

anspråk, ibland bra

odlingsmark.

9:5 Ytterligare en stödmall

”RÅVARA” FÖRÄDLADE VAROR LIVSMEDELSINDUSTRI

Ko Grädde Mejeri

Gris Fläskkotlett Slakteri

Spannmål Kakor Bageri

Får och getter Ost Mejeri

Frukt Sylt Fruktindustrin

Grönsaker Ketchup Grönsaksindustrin

Fisk och skaldjur Fiskbullar Konserveringsindustrin

9:6 Dags för nya orsaker!

Orsaker till att färre bönder producerar mer livsmedel i dag jämfört med för 50–100 år sedan.

– Ökad mekanisering, dvs. fl er effektiva maskiner som skördetröskor och hjälp av datorer och robotar för att t.ex. mjölka kor.

– Ökad användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel

– Nya och bättre grödor och avelsdjur samt ökad specialisering

Orsaker till att en bonde i Skåne producerar i dag betydligt mer än en bonde i Norrbotten

– Bättre jordmån.

– Bättre klimat.

– Längre växtperiod.


9:7 Hur ska jordbruket drivas?

VAD KÄNNETECKNAR ETT “VANLIGT JORDBRUK”? VILKA

FÖR- OCH NACKDELAR FINNS MED DENNA TYP AV

JORDBRUK?

VAD KÄNNETECKNAR ETT “EKOLOGISKT

JORDBRUK”? VILKA FÖR- OCH NACKDELAR

FINNS MED DENNA TYP AV JORDBRUK?

Intensiv användning av marken innebär ofta att

man använder sig av konstgödsel och av kemiska

bekämpningsmedel.

I stora och specialiserade jordbruk används maskiner

för att odlingen eller djuruppfödningen ska bli effektiv.

Maskiner kräver mycket energi (diesel, el).

Fördelar: Effektiv produktion ger stor och billig

produktion av livsmedel.

Nackdelar: sliter på miljön och hanteringen av djur är

ibland inte den bästa.

Använder narturligt konstgödsel, och att delar

av marken ligger obrukad (den får vila) eller

används för odling av andra grödor som tillför

viktiga ämnen i jorden.

Ekologisk odling kräver ofta mer arbetskraft och

produktionen blir inte lika stor.

Fördelar: Mindre miljöpåverkan och

skonsammare djurhantering.

Nackdelar: Mindre effektiv produktion ger en

mindre och dyrare produktion av livsmedel.

9:8 Ut på sambandsjakt

RUBRIK MITT FÖRSLAG PÅ SAMBAND I DE OLIKA TEXTERNA

Jordmåner Bördiga jordar består överst av mull där det kryllar av maskar som gör

gångar vilka i sin tur släpper ner både vatten och luft i jorden. Maskarna

drar även ner löv i jorden som blir näring till växterna.

Den bästa jordbruksmarken Ju bördigare jorden är och desto bättre klimatet är samt hur skickliga

människorna är (deras kunskaper) desto större skördar kan det bli.

Svenskt jordbruk Växtperiodens längd samt jordmånen betyder mycket för att förklara varför

skördarna blir större i Skåne jämfört med i norra Norrland.

Jordbruket och EU EU uppmuntrar att göra jordbruket i hela Europa mer effektivt genom olika

bidrag och detta görs även för att få behålla en levande landsbygd, att få

människor att stanna kvar i mer glesbefolkade regioner.

Fler än 55 000 arbetar inom

livsmedelsindustrin

Länder handlar mycket mer med t.ex. kött jämfört med t.ex. mjölk och

bröd. Detta beror till stor del på att det är mycket lättare att frysa ner och

behålla smaken när det gäller kött jämfört med mjölk.


10. Fritidens landskap



1. Vad menas med ett fritidslandskap?

2. Vilka fördelar fi nns det med att människor kan utnyttja ”fritidslandskapet”?

3. Vilka nackdelar fi nns det med att människor kan utnyttja ”fritidslandskapet”?


BEGREPP MIN FÖRSTÅELSE AV BEGREPPET

Fritiden Den tid vi inte arbetar och kan bestämma själva över vad vi vill göra.

Fritidslandskap Med fritidslandskap menas alla de miljöer som människor kan vara i på sin fritid, i

skogen, på stranden eller en campingplats.

Allemansrätten Genom allemansrätten så har alla rätt till naturen men vi får inte förstöra eller störa

människor och djur.

Rekreation Rekreation innebär att man gör andra saker än att arbeta och för att få nya krafter.

Exempel på detta kan vara att spela golf, plocka svamp, motionera, fi ska eller jaga: Att

göra saker för att kunna koppla av.

Nationalpark En nationalpark är ett område som staten (riksdag och regering) har ansvaret över. Dessa

miljöer anses vara särskilt viktiga att bevara och här gäller speciella regler för att skydda

”parkerna”.

Världsarv Ett världsarv är en miljö som FN (Unesco) har bestämt ska skyddas mot exploatering.

Världsarv fi nns över hela världen och kan vara både speciella naturområden eller viktiga

byggnader. Det fi nns drygt 1000 världsarv, bl.a. städer som Venedig och Visby. Några

exempel är pyramiderna i Egypten och Pauluskyrkan i Rom.

Naturreservat Naturreservat är också miljöer som är värda att skydda från bebyggelse. Naturreservaten

är mindre områden jämfört med nationalparker.

Rörligt friluftsliv Med rörligt friluftsliv menas alla de aktiviteter vi gör i naturen och på vår fritid. Exempel

på detta kan vara: paddla kanot, vandra längs med leder som Kungsleden i Lappland eller

vara på cykelsemester med övernattning i tält.

Naturlandskap Naturlandskap är landskap som inte har påverkats av människor som t.ex. orörda delar av

våra svenska fjäll eller urskogar.

Kulturlandskap Kulturlandskap är landskap som har påverkats och förändrats av människorna. Exempelvis

genom jordbruk, kalhygge, städer och infrastruktur (vägar, järnvägar, broar, fl ygplatser).

10:2 Allemansrätt och fel!l R, 2 F, 3 R, 4 F (inte vid naturskyddsområde eller någon annans tomt), 5 R, 6 F (du måste alltid städa), 7 F (de kan spricka), 8 F, 9 F (inte 1/3-20/8), l0 R.



MENING I LÄROBOKEN JAG VISAR MIN FÖRSTÅELSE AV MENINGEN GENOM ATT BESVARA

FRÅGAN

1. Varför är det viktigt att bevara

nationalparker och världsarv?

För att områdena har ansetts ha ett speciellt stort värde som måste

bevaras för kommande generationer. Förstörs de så förlorar vi delar av

historia.

2. Hur har det moderna

skogsbruket förändrat

landskapet?

Det moderna skogsbruket har huggit ner det mesta av våra gamla

urskogar med sin blandade vegetation. När nya träd planteras sker det

ofta med samma träd, t.ex. snabbväxande energiträd vilket leder till en

enformig och ”trist” skog att vandra i.

3. Hur förändrar våra fritidsvanor

landskapet?

Ett tydligt sätt är när skog huggs ner för att skapa åkermark som sedan

kan omvandlas till golfbanor vilket hindrar många människor att utnyttja

dessa områden som fritidsområden.

4. Varför ligger fritidshusen på

västkusten och i Stockholms

skärgård?

Det beror främst på att det bor många människor i just Göteborg och

Stockholm samt att det är mycket vackra områden och som passar för

friluftsliv/båtliv, speciellt under sommarmånaderna.

5. Hur kommer det sig att de

fl esta utförsåkarna bor i södra

Sverige medan de fl esta

skidorterna ligger i norr?

Förklaringarna är tre: För det första bor det många fl er människor totalt

sett i södra Sverige. För det andra fi nns det många fl er, längre och

brantare slalombackar i norr, det är ju här fjällen fi nns. För det tredje är

klimatet mer lämpligt i norr. Utan snö i backarna blir det inte så mycket

utförsåkande. Det snöar mer och är kallare i norr.

6. Varför är högsäsongen så kort

som två månader?

Det beror på att det under dessa två månader fi nns det tillräckligt med

snö och kyla i hela Sverige, utom i södra och västra Götaland.

7. Varför bygger kommunerna

dyra idrottshallar trots att de

inte behöver göra det?

Att kommunerna gör detta beror på att de vill behålla sin befolkning och

att kunna locka till sig nya invånare till kommunerna. Ju fl er invånare

desto mer skatteinkomster får kommunerna. Det fi nns en konkurrens

mellan kommunerna.

10:4–10:5

Elevens svar

10:6 Sveriges nationalparker och världsarv

NAMN NATIONALPARK VÄRLDSARV LANDSKAP SPECIELLT VÄRDE

Abisko X Lappland

Laponia X Lappland

Höga kusten X Ångermanland

Gotska sandön X Gotland

Skuleskogen X Ångermanland

Birka X Uppland

Tiveden X Närke

Visby X Gotland

Kosterhavet X Bohuslän

Blå jungfrun X Öland


10:7 Du har makten att bestämma

Elevens svar

10:8 Turistmål4. Kanadeöarna, Spanien, sol och bad, värme, avkoppling.

London, Storbritannien, historia, kultur, shopping, storstadsliv.

Paris, Frankrike, mat, historia, kultur, shopping, storstadsliv.

Rom, Italien, Mat, historia, kultur, shopping, storstadsliv.

Kreta, Grekland, sol, värme, bad, avkoppling.

Phuket, Thailand, sol, värme, bad, avkoppling, annan kultur, upplevelser.

Florida, USA, sol, värme, bad, avkoppling, upplevelser; shopping.

S:t Anton, Österrike, upplevelser, vintersport.

Peking, Kina, annan kultur, upplevelser, historia och kultur.


11. Staden



1. Hur kommer det sig att så många människor har valt att bo i städer?

2. Vilka likheter fi nns mellan olika städer?

3. Vad menas med och varför behövs det en stadsplanering?


BEGREPP MIN FÖRSTÅELSE AV BEGREPPET

Stadsplanering För att skapa ordning i en stad krävs att man planerar noga t.ex. var vägarna ska gå,

var nya bostadsområden ska byggas och att det fi nns närhet till olika slags service.

Centrum Centrum är stadens nav. Här fi nns det gott om arbetsplatser, affärer och banker och

därmed också många människor. Alla de som bor i förorterna ska lätt kunna ta sig in

till stadens centrum/city.

Kollektivtrafi k Med kollektivtrafi k menas den trafi k som sköts av buss, tåg, t-bana, färja och tåg. Med

kollektivtrafi k åker resenärerna tillsammans, kollektivt.

Service Med service menas alla de tjänster som utförs i ett samhälle. Servicenäringen

är den överlägset största och innehåller en mängd olika tjänster som tandläkare,

försäkringsbolag, affärer, kommunala tjänster som underhåll av vägar. Servicen kan

bedrivas privat med vinst eller offentligt, utan vinst.

Kommun Alla i Sverige är invånare i en kommun och som har sina gränser precis som länder har

gränser. Det är politikerna i en kommun som bestämmer hur mycket det ska satsas

på t.ex. skolor, bostadsområden, äldreboende och nya idrottsanläggningar. Allt detta

kostar pengar och som kommer från kommunalskatten.

Tätort En tätort kan vara liten, 200 invånare, men också en miljonstad som Stockholm.

Privatbilism När vi åker vår egen bil tillhör vi gruppen privatbilister.

Färdmedel Färdmedel kan vara att åka bil, tåg, taxi, buss, t-bana, färja, fl yg, mc, cykel och

moped, dvs. allt som vi kan färdas med.

Infrastruktur Med infrastruktur menas oftast vägar, broar, hamnar, fl ygplatser, järnvägar men även

kraftledningar (frakta el) och telelänkar, dvs. olika sätt för att transportera människor,

varor, information och energi.

Världsstäder Världsstäder är stora kända städer, som t.ex. New York City, London, Paris och Beijing.

11:2 Tätort eller glesbygd?Tätort LandsbygdAffärer Frisk luftBibliotek FågelsångBiograf Gott om platsGolfbana Jakt och fi skeIshall LantbrevbärareParker NaturRidskola SvampskogSimhall TystnadTandläkareTrängsel



FRÅGA MITT SVAR PÅ FRÅGAN ÄR

1. Varför är centrum bästa läget för

kontor, affärer och restauranter?

Förklaringen är att centrum är relativt lätt att nå för alla och där det

fi nns många konsumenter fi nns det affärer och restauranger.

2. Varför är hyrorna höga i

centrum?

Eftersom ”alla” vill bo eller ha affärer, banker, kontor och

restauranter i centrum eftersom det är här efterfrågan på varor och

tjänster är störst så är hyran högre i de centrala delarna jämfört med

i en förort.

3. Varför bor det nästan inga

familjer som bor i de mest

centrala delarna av en stad?

Detta beror på att just hyrorna är ”skyhöga” i centrum, så pass höga

att det endast är företag som har råd att betala dessa höga hyror. En

annan orsak är att city-områden saknar parker och lekplatser, men

har gått om miljöförstörande biltrafi k, och är därför inte barnvänligt.

4. Varför bygger man inte längre

jättestora höghusområden?

En orsak till detta är att dessa stora höghusområden beboddes av

huvudsakligen barnfamiljer med relativt låga inkomster, som fl yttade

in från olika platser i Sverige och från andra länder. Många boende

saknade ”rötter” i området, och det kunde upplevas som anonymt

och att ingen kände varandra. Nu för tiden försöker man bygga en

mer blandad bebyggelse.

5. Varför fi nns inte industrierna

kvar i stadens centrala delar?

En orsak är att industrierna tog upp stora arealer och det

gick att tjäna pengar om industrierna ersattes med attraktiva

bostadsområden, hotell, affärer eller kontor. En annan orsak var

att industrierna var miljöförstörande genom buller, utsläpp och

tung trafi k till och från industrierna. En tredje orsak är att de nya

industrierna behöver mer plats, inte minst stora parkeringsplatser för

alla anställda.

6. Varför ligger stormarkerna just

där?

Stormarknader som ICA, Coop och IKEA behöver enormt stora ytor

och eftersom hyrorna är betydligt lägre långt utanför centrum samt

att det är lätt att nå dessa stormarknader med bil så lokaliserar man

dessa marknader längs med de stora vägarna utanför centrum.

7. Varför är marken mycket

billigare en bit utanför centrum?

Det har med efterfrågan och utbud att göra. Om många vill öppna en

ny butik eller restaurang i centrum och få vill göra det i förorterna så

kommer detta faktum att höja hyrorna i de mer attraktiva områden i

centrum.

8. Varför går inte längre

genomfartslederna igenom

städerna?

Den viktigaste orsaken till detta är att man vill skydda stadens

centrala delar, där många människor bor och arbetar, från olyckor,

buller och luftföroreningar, dvs. det är främst på grund av miljöskäl

som man bygger ringleder runt stadens centrala delar.

9. Varför är det nödvändigt att ha

bil i glesbygden?

Huvudorsaken är att det är långa avstånd till mycket av den service

människor vill ha, och att kollektivtrafi ken är dåligt utbyggd i

glesbygden. Det fi nns därför oftast inget alternativ till bilen.

10. Varför är den ökande bilismen

ett slöseri med ändliga resurser

och hur påverkar detta miljön?

Med ändliga resurser menas olja (ett fossilt bränsle) och som

kommer att minska och därmed bli dyrare och till slut försvinna helt.

Bilarna släpper dessutom ut mängder med koldioxid vilket leder till

en växthuseffekt vilket i sin tur gör att jordens klimat blir allt varmare

(global uppvärmning) vilket i förlängningen kan göra att de stora

inlandsisarna vid polerna kommer att smälta med översvämningar

som resultat.


11:4 Analysera för- och nackdelar med att bo på olika ställen

FÖRDELAR MED ATT BO I … NACKDELAR MED ATT BO I …

Glesbygd Närhet till natur, tystnad, avstressande.

Billigt boende. Bra för hälsan.

Långt till service, nöjen och arbete. Helt

beroende av bilen.

Förortsområden Närhet till parker. Inget buller och avgaser Pendling till arbete och centrum tar

mycket tid. Servicen sämre jämfört med att

bo i centrum.

Stadens centrum Nära till arbete, nöjen och service. Bra

kollektivtrafi k.

Miljöproblem med all biltrafi k. Köeländet.

Långt till parker och friluftsområden. Dyrt

att bo. Hälsoproblem.

11:5 Var ska du bygga?Elevens svar.

11:6 Fatta rätt beslutElevens svar.

11:7 Stadsplanering

FENOMEN VARFÖR DETTA JUST HÄR?

Småhusområde från

1980-talet

Ett område med små villor eller radhus byggs en bit ifrån de centrala delarna av

staden eftersom marken här var relativt billig. Många ville bo ”nära marken” med

en liten täppa/gräsmatta samt att det var nära till parker och lekplatser. Speciellt

populärt för barnfamiljer med relativt goda inkomster med tillgång till bil.

Köpcentrum Ett köpcentrum bör ligga en bit utanför de centrala delarna och vid de stora in-

och utfarterna till och från centrum. Här är hyrorna billigare än i centrum och

passar familjer med egen bil.

Motorvägens sträckning En ny motorväg bör gå runt, och inte som förr, genom centrum och detta av

främst miljöskäl.

Ringledens sträckning Ringleden bör knyta ihop olika delar som industriområden, köpcentra och nyare

bostadsområden.

Industriområdet Ett industriområde bör läggas enskilt och så långt ifrån bebyggelse som möjligt,

men samtidigt i anslutning till ringleden.

Höghusen i centrum Eftersom många vill bo i eller nära centrum samtidigt som markpriserna är höga

med höga hyror så kan det vara en bra idé att bygga nya enstaka höghus, med

tio våningar eller mer, precis som har skett i alla världens största städer, som

Shanghai och New York City.

Fritidsområdet i väster Ett fritidsområde ska inte ligga alltför lång ifrån där de fl esta människor bor,

och helst i anslutning till ”orörd” natur, som ett skogsområde för vandring och

skidåkning.

Bostadsområden med

höghus och lägre hus

Ett varierat bostadsområde där människor med lägre inkomster och människor

med något högre inkomster kan bo i samma ”mixade” område. Med goda

kommunikationer till centrumets service och arbetsplatser bör detta område inte

planeras alltför långt från centrum.

11:8 Stadsplanering, del 2Elevens svar.


11:9 Hur ska vi resa?

FÖRDELAR MED… NACKDELAR MED…

Privatbilism Enkelt och bekvämt. Kan planera

själv = frihet.

Dyrt, miljömässigt tveksamt (buller,

luftföroreningar) olycksrisker, och att

sitta i köer, ökar stressen.

Kollektivtrafi k Relativt billigt, kan koppla av,

arbeta/läsa under resan

Mer planering krävs, mindre

frihet att bestämma själv, svårt

att kombinera med annat som att

handla och lämna/hämta barn.

Fungerar inte alltid, förseningar …

11:10 Om att välja färdsätt

FÄRDSÄTT FÖRDELAR MED… NACKDELAR MED…

Tåg Miljövänligt, når centrum, passar bra på

”medellånga” resor, relativt billigt, relativt täta

turer, kan röra på sig.

Sämre vid resor mellan olika länder,

tidskrävande med tågbyten, ofta förseningar,

passar inte för långa resor (tiden).

Buss Relativt miljövänligt, bekvämt, billigt, passar

bra på ”medellånga” resor. Man kan göra

annat under tiden.

Passar sämre på långa resor, lång tid mellan

avgångarna, fungerar inte i hela landet.

Egen bil Bekvämt, kan bestämma själv, från dörr till

dörr. Passar väldigt bra på kortare resor.

Miljöproblem, trafi kolyckor, kan inte göra

något annat än att köra bil. Dyrt att äga och

att köra. Stillasittande, ett problem på längre

sträckor.

Taxi Kommer smidigt från dörr till dörr. Kan koppla

av. Passar bra på kortare sträckor och på

obekväma tider (taxi kör dygnet runt). Bra som

alternativ till den egna bilen.

Dyrbart, speciellt på längre sträckor,

miljöförstöring.

Flyg Relativt billigt vid långa resor och resan går

mycket snabbt. Det är bekvämt, och det går

att arbeta eller koppla av under resan.

Få valmöjligheter, miljöskadligt, stillasittande.

Transfer tar lång tid. Dåligt alternativ vid

kortare sträckor.

Cykel Det enda miljömässigt försvarbara och ett

bra sätt för hälsan och fungerar bra på korta

avstånd. Billigaste färdsättet.

Fungerar inte på sträckor och sämre under

vinterhalvåret. Risk för olyckor. Kan inte göra

något annat än cykla. Är det långsammaste

färdsättet.

11:9 Städer i världen

London Storbritannien Europa Manchester

Pretoria Sydafrika Afrika Johannesburg

Berlin Tyskland Europa Hamburg

Rom Italien Europa Milano

Moskva Ryssland Europa/Asien St. Petersburg

Ankara Turkiet Europa/Asien Istanbul

Madrid Spanien Europa Barcelona

Delhi Indien Asien Calcutta


Washington DC USA Nordamerika Chicago

Brasilia* Brasilien Sydamerika São Paulo

Peking Kina Asien Shanghai

Canberra Nya Zeeland Oceanien Auckland

Jakarta Indonesien Asien Medan

Tokyo Japan Asien Osaka

Ottawa Kanada Nordamerika Toronto

*I Lärarhandledningen står det felaktigt att Rio de Janeiro är Brasiliens huvudstad.

11:12 Varför ligger staden där?

På en bördig slätt: Dallas, DonetskFloder som fl yter ihop Khartoum, Saint Louis, KoblenzVid en fl odmynning Umeå, New Orleans, QuebecVid en råvarukälla Abu Dhabi, JohannesburgI en skyddad hamn Tokyo, BergenVid en järnvägsknut Chicago, Nässjö

11:13 Storstäder i världen2. Asien

3. Oceanien


Geografi 912. Industri och service



1. Vad menas ned servicejobb och varför är de så vanliga?

2. Varför har många företag stängt sina fabriker i Sverige?

3. Vad menas med exportera och utrikeshandel?



Industri I en industri tillverkas olika saker som bilar, papper eller livsmedel.

Service Med service menas tjänster som t.ex. när vi handlar mat, går på bio eller till

tandläkaren, åker taxi m.m.

Mekanisering När vi använder maskiner för att arbetet ska gå lättare (mindre fel) och snabbare.

Automatisering När t.ex. industrirobotar styrda av datorer har tagit över stora delar av arbetet från det

som tidigare gjordes av industriarbetarna, t.ex. inom bilindustrin.

Bransch Branscher är olika delar inom industrin. Till exempel tillverkar textilindustrin

kläder, mejeriindustrin tillverkar bl.a. mjölk, fi l och yoghurt, skogsindustrin papper,

varvsindustrin båtar m.m.

Verkstadsindustri Den viktiga verkstadsindustrin tillverkar allt från tandläkarborrar till stora lastbilar. I

Sverige har vi fl era stora verkstadsindustrier som säljer mycket till utlandet. Exempel

är Ericsson, Volvo och Electrolux.

Globalisering Globalisering betyder att företag och länder blir allt mer beroende av varandra genom

den snabbt ökande handeln mellan länder. De stora företagen i Sverige konkurrerar

med andra länders företag i en stenhård kamp om kunderna. Alla är beroende av

alla!

Utrikeshandel Ett lands utrikeshandel består av landets export och import. Sverige handlar mest

med EU-länderna.

Universitet och

högskolor

Där man fortsätter att studera efter gymnasiet. Här är utbildningen mycket mer

specialiserad. Har man tidigare lärt sig lite om mycket, lär man sig här mycket om

lite.

Godstransporter Godstransporter betyder transport av varor, från engelskans ”goods”.

12:2 Industri- och servicejobbElevens svar


12:3 Europas industrier

2. Exempel på svar kan vara:

Mälardalen: stor befolkning och bra kommunikationer.

Nordvästra England: närhet till råvaror och bra kommunikationer.

Södra Polen: närhet till råvaror.

Nederländerna och Belgien: stor befolkning, bra kommunikationer.

Ruhrområdet i Tyskland: närhet till råvaror och bra kommunikationer.

Milanoområdet: stor befolkning och bra kommunikationer.


12:4 Välj transport

TRANSPORTSÄTT VARFÖR?

En stor last vete från Texas

till Rotterdam

Båt Lång resa med relativt skrymmande gods och det faktum

att Rotterdam är Europas viktigaste hamn för omlastning

och med goda kommunikationer och läge för vidare

transporter till övriga EU.

Diamantringar från Pretoria

till Hong Kong

Flyg Lång resa men med inget skrymmande gods. Risken för

kapning av denna extremt dyra last minskar något med fl yg

jämfört med båttransport.

Stenkol från Krakow i Polen

till stålindustrin i Köln

Tyskland

Godståg Skrymmande last och kort avstånd och med järnväg från

stad till stad.

Dagstidningar från Malmö

till övriga Skåne

Lastbil Kort avstånd och inte särskilt skrymmande last. Tidsvinst

jämfört med tåg.

Travhästar från Neapel till

Stockholm

Båt, tåg, fl yg

eller lastbil

Här är allt möjligt och vilket alternativ man väljer har att

göra med ekonomi, risken för skador och hur lång tid man

har på sig.

Ett kontrakt från London

till Köpenhamn

Flyg Ett kontrakt är knappast skrymmande och av tidsskäl bör

fl yg vara det bästa alternativet.

Bilar från Detroit till

Mexico City

Godståg För skrymmande för fl yget, ett godståg bör passa bäst.

Båttransport fungerar inte, liksom inte heller lastbil.

Oxfi lé från Nya Zeeland till

Sverige

Båt eller fl yg Långt avstånd. Finns det inga krav på snabb leverans så

passar båt bäst, annars fl ygtransport.

Olja från Förenade

Arabemiraten till Tokyo

Båt Skrymmande, brandfarligt och det fi nns inget krav på

snabb leverans.

En danstrupp från Kiev till

turné i Västeuropa i två

veckor

Flyg och tåg Snabbt att ta sig till Europa med fl yg, sedan kan tåg vara

ett billigare alternativ under turnén.

Kristallvaser från Småland

till Buenos Aires

Lastbil och fl yg Lastbil första delen av resan i Sverige till en fl ygplats.

Sedan fl yg. Skulle det röra sig om stora partier skulle båt

kunna vara ett alternativ.

10 000 rosor från Madrid

till Rio

Flyg Inget särskilt skrymmande gods och bägge städerna har

fl ygplatser och det bör gå snabbt så att inte rosorna hinner

vissna.

12:5 Allt förändras!

Stödmall 1 och 2

FRÅN ”FÖRR I TIDEN” TILL I DAG VARFÖR (ORSAKER) FRAMTIDEN FÖR DIG

OCH SAMHÄLLET

Industriproduktionen globalt• Många industriarbetare

• Manuellt arbete

Industriproduktionen i Sverige• Företagen trogna

Sverige

• Vanligt med barnarbete

• Export till

”grannländer”

• Färre industriarbetare

• Mekanisering och

automatisering

• Företagen fl yttar

produktionen

utomlands

• Barnarbete förbjudet

• Global export

Företagen har tvingats

mekanisera och

automatisera sin

tillverkning för att

klara konkurrensen

och få en vinst. Denna

effektivisering har gjort

att färre industriarbetare

behövs i produktionen.

Du måste vara

välutbildad med

examen från högskola

eller universitet för att

få ett jobb inom den

allt mer datorstyrda

tillverkningen.

Att kunna läsa och

förstå, även på engelska

blir allt viktigare.


För att få ner

kostnaderna har

många företag fl yttat

sin produktion till

länder med lägre löner.

Handeln är i dag global.

Företagen fl yttar också

produktionen till andra

länder för att komma

närmare de utländska

konsumenterna.

En sak som har förbättras

är att barnarbete har

förbjudits på många håll,

dock inte i alla länder.

Den globala

konkurrensen kommer att

fortsätta vilket kommer

att göra att fl er svenska

företag kommer att

fl ytta sin tillverkning till

låglöneländer. Kvar blir

den ”kunskapsintensiva”

delen i form av

FOU (forskning och

utveckling), vilket

kommer att ytterligare

att höja kraven på de

som vill ha ett jobb i

framtiden.

12:6 Varför-frågor1. Genom mekanisering och automatisering har maskiner och robotar tagit över

arbetet. Det är mycket svårare att automatisera t.ex. sjukvården och utbildningen genom att byta ut läkare, sjuksköterskor och lärare med robotar.

2. De har inte fl yttat till Australien eftersom lönerna är lika höga där som i Sverige. Företagen har ännu inte fl yttat till Afrika då det saknas rätt utbildad arbetskraft samt att många afrikanska länder fortfarande är diktaturer och är fattiga, med farliga sjukdomar i vissa delar av Afrika.

3. Det beror på att jordbruket i dag är mycket mer effektivt jämfört med för 50 år sedan. Gårdarna är större, moderna maskiner och datorer används, bättre avel och framtagande av bättre grödor samt att konstgödsel och bekämpningsmedel används mer i dag, vilket betyder att en allt mindre del av skörden förstörs.

4. ”Förr i tiden” var det norm att kvinnorna skulle passa barnen och sköta hem-men. Många kvinnor var ”hemmafruar”. Sedan kom ”dagis” vilket gjorde att kvinnorna avlastades från barnpassning upp till skolåldern. Samhället utveckla-des snabbt årtiondena efter andra världskriget vilket ledde till att kvinnorna be-hövdes som arbetskraft. Dessutom tilläts kvinnorna ta jobb som de tidigare varit utestängda ifrån, som t.ex. som präster, inom försvaret och polisen.

5. Orsaken är enkel: De svenska varven blev utkonkurrerade av de större och mer effektiva varven och som kunde sälja stora oljetankers och andra jättestora skepp billigare och med minst samma kvalitet som de svenska varven.

6. Genom att allt fl er länder har utvecklats snabbt, som t.ex. Kina och Indien, vilket har gjort att människor i dessa länder också vill äga en egen bil och som måste ha en krockkudde från Autoliv. För att komma närmare köparna på olika mark-nader i världen har nu Autoliv tillverkning runt om i världen, en tillverkning som är lönsam eftersom lönerna är lägre än i Sverige.

7. Fördelarna med att bedriva handel är större än fördelarna med att inte göra det. Genom handeln specialiserar sig varje land på det de är speciellt bra på, har kun-skaper i eller har ett passande klimat. Sverige skulle kunna odla vin med hjälp av stora uppvärmda växthus, men det skulle bli mycket dyrare och dessutom har vi inte kunskaper om hur vin ska odlas och inte heller en passande jordmån. Det är mycket bättre att länder som Italien säljer vin till oss och att vi exporterar träva-ror till dem.

8. Dessa länder ligger nära oss vilket gör transporterna relativt billiga. Det är dess-utom länder på samma utvecklingsnivå som Sverige och vi har sedan många år haft en bra relation med dessa länder liknande kultur.


9. En orsak är att det i dag är mycket lättare och billigare att resa vilket har gjort det naturligt att besöka andra länder. Vi har inte heller haft några allvarliga krig sedan andra världskriget, med några få undantag, som har hindrat resandet. Svenska ungdomar är dessutom mycket bättre språkkunskaper i dag, speciellt gäller det engelska språket.

10. Läkarutbildningen ligger i de större städerna och är relativt jämt utspridd över landet samt att det i dessa städer fi nns andra högre utbildningar i städernas uni-versitet och högskolor.

12:7

FÖRETAG VILKEN BRANSCH? PRODUCERAR VAD?

Volvo Fordonsindustri Lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner

Ericsson Telekomindustrin Kommunikationsutrustning, telefoni, internet

Vattenfall Energiindustri Elektricitet, fjärrvärme

Skanska Byggindustri Bostäder, kontor, broar, vägar

SCA Papperindustri Trävaror, pappersmassa, papper, hygienartiklar

Electrolux Hemelektronik Spisar, tvättmaskiner, dammsugare, etc.

Telia Sonera Teleoperatör Telefoni och internettjänster

Sandvik Tillverkningsindustri Verktyg, maskiner

H&M Konfektionsindustri Kläder

Atlas Copco Tillverkningsindustri Verktyg, maskiner

Scania Fordonsindustri Lastbilar, bussar

Alfa Laval Tillverkningsindustri Pumpar, ventiler, värmeväxlare, separatorer

Största företaget i din egen Kommun

12:8 Du har makten att prioriteraElevens svar.


13. Energi


Uppgift 1b: Min stora fråga

1. Varför förbrukas så mycket energi i just den industrialiserade världen?

2. Varför är det så viktigt att ställa om till förnybara energikällor?

3. Hur kan vi minska energiförbrukningen?



Energikälla Exempel på källor som ger energi är olja, kol, gas, vindkraft, solenergi och vattenkraft.

Förnybara

energikällor

Exempel på förnybara energikällor är sådana källor som aldrig kommer att ta slut,

åtminstone inte så länge solen lyser, t.ex. sol, vind och vatten.

Råvara Råvara är något som kan utvecklas (förädlas) vidare. Potatis (råvara) kan omvandlas till

chips och olja (råvara) kan omvandlas till bensin och plast.

Fossila bränslen Fossila bränslen är t.ex. olja, kol och naturgas och har legat lagrade inne i jordskorpan

under en mycket lång tid.

Ändliga bränslen Ändliga bränslen kommer en dag att ta slut. Alla fossila bränslen är ändliga bränslen.

Fjärrvärme Med fjärrvärme menas att vatten värms upp i stora mängder för att sedan transporteras

i ledningar till olika byggnader, främst för uppvärmning av byggnaderna.

Geotermisk värme Geotermisk värme/energi fås genom att värmen längre ner i jordskorpan pumpas upp

till ytan för att värma hus och omvandlas till elektricitet.

Biobränsle Ved, rötter, grenar, trädtoppar och energiskog är exempel på biobränslen.

Växthusgas Växthusgaser, som t.ex. metangas och koldioxid, bildas vid användning av fossila

bränslen som olja och kol.

Transporter Ett annat ord för transporter är att frakt. Det är människor eller varor som transporteras,

fraktas, vanligtvis med hjälp av tåg, bil, lastbilar, fl yg eller järnväg.

13:2 Energikällor i Sverige2. Kärnkraft

3. Kol

4. Vattenkraft och biobränsle

5. Användandet av kol har minskat eftersom det är så miljöfarligt. Att användandet av biobränslen var högt på 1950-talet beror på att man eldade ved i stor ut-sträckning, att användandet har ökat de senaste åren beror på att man har börjat använda nya biobränslen i form av torv, biomassa och sopor. Inga kärnkraftverk hade startats före 1970.

13:3 Energi förr och nu1. Vind bensin/diesel

Djur/muskelkraft bensin/diesel, elektricitet

Eld elektricitet (vattenkraft)

Eld elektricitet

Muskelkraft/djur/vattenkraft bensin/diesel, elektricitet


2. Exempel på svar kan vara (notera att det också kan fi nnas ett antal andra accep-tabla svar):

Transporter till havs: vind (segelfartyg)/diesel, bensin.

Transporter på land: dragdjur, muskelkraft/el (tåg), bensinmotorer.

Uppvärmning: eld/el, olja etc.

Belysning: eld/el.

Driva maskiner: vind, vattenkraft, djur, muskelkraft/el etc.

Uppgift 13:4 Olika energikällor

FÖRNYBAR/ICKE

FÖRNYBAR

UTVINNING MILJÖ EFFEKTIVITET/

VERKNINGSGRAD

Olja Icke förnybar,

kommer att ta slut

och med tiden att bli

allt dyrare.

Relativt lätt att få

upp, men kan vara

farligt, t.ex. genom

”blow outs”,

oljebränder.

Påverkar

växthuseffekten

och försämrar

luftkvaliteten

Mycket effektiv

Naturgas Icke förnybar,

kommer att ta slut

och med tiden att bli

allt dyrare.

Lätt att utvinna,

men svårare att

transportera och

lagra.

Mindre påverkan på

miljön jämfört med

olja och kol.

Mycket effektiv

Kol Icke förnybar,

kommer att ta slut,

men det dröjer länge.

Billigt.

Lätt att utvinna,

lagra och frakta,

farligt att arbeta

i kolgruvor på

grund av gas- och

rasrisker.

Stora fula sår

i naturen och

stark påverkan på

växthuseffekten.

Luftproblemen är

stora.

Effektiv

Vattenkraft Förnybar, billig energi Lätt men dyrbart

att bygga stora

dammar.

Inga föroreningar,

däremot kan

landskapet och

djurlivet påverkas

negativt.

Mycket effektiv

Vindkraft Förnybar, billig energi Lätt att utvinna,

enkel teknik. Går

inte att lagra.

Inga föroreningar,

men tar upp stora

arealer och passar

inte nära bostäder.

Mindre effektivt, är

beroende av att det

blåser.

Solenergi Förnybar, dyr energi. Lätt att utvinna.

Svårt att lagra och

transportera.

Inga föroreningar,

men energin måste

lagras i batterier.

Mindre effektivt, är

beroende av solljus

och kräver stora

arealer.

Kärnkraft Ej förnybar, relativt

billig drift, men dyrt

att konstruera och

underhålla. Risk för

olyckor och terrordåd.

Uranutvinning

och lagringen

av kärnavfall är

problematiskt.

Uran är råvaran och

brytningen skadar

miljön. Själva driften

gör mycket liten

skada på miljön.

Radioaktiviteten varar

mycket länge.

Mycket effektiv

13:5 Vindkraft åt alla!Elevens svar.


13:6 Tio nya varför-frågor 1. De rika länderna behöver mer energi till alla industrier, transporter, uppvärmning

av hus och andra energikrävande saker.

2. Dels ger de mycket energi och har under större delen av tiden dessutom varit en billig energi. De alternativa, förnybara energikällorna, hade länge det svårt att konkurrera med t.ex. den effektiva oljan och kolet.

3. Medvetenheten om miljöpåverkan och klimathotet har gjort att alternativen bli-vit mer intressanta de senaste decennierna.

4. Den är den viktigaste energikällan i världen och ger stora exportinkomster till de relativt få länder som har stora oljetillgångar. Oljan kallas också för ”det svarta guldet”.

5. Krig gör det svårare att pumpa upp oljan och exportera den. Detta leder till att utbudet av olja minskar och är efterfrågan lika hög så kommer den att pressa upp oljepriset. Det handlar om ett minskat utbud kombinerat med en fortsatt stor efterfrågan.

6. En viktig förklaring är att de har stora oljetillgångar. Det bergiga landet passar dessutom mycket bra för att utvinna billig energi från vattenkraft.

7. Detta beror på att tekniken för att pumpa upp oljan från allt större djup hela tiden utvecklas och därmed hittas nya användbara/möjliga oljekällor.

8. Orsaken är att man har blivit medveten och kunskaperna om hoten från en glo-bal uppvärmning som kan sluta i fruktansvärda naturkatastrofer där stora delar av tätbefolkade områden kommer att drabbas av översvämningar.

9. Att de fl esta kärnkraftverken fi nns i i-länderna beror på fl era orsaker. Dels är be-hovet av elektricitet större i dessa länder och dels krävs det pengar och kunska-per för att bygga och driva kärnkraftverk vilket många gånger saknas i de fattiga länderna. För det tredje så fi nns det en rädsla att diktaturländerna ska kunna lära sig tekniken att använda kärnkraften för att tillverka kärnvapen.

10. Danmark har en topografi och ett läge som passar bra för vindkraft. Danmark är med andra ord platt och ligger vid Nordsjön. Danmark är helt enkelt ett ”blå-sigt” land. Vattenkraften är inget alternativ då Danmark saknar höga berg och större fl oder/älvar som t.ex. Sverige och Norge.

13:7 Elproduktionen i Norden

NORDISKT LAND VARIFRÅN KOMMER DEN MESTA ELEN VARFÖR ÄR DET SÅ?

Sverige Vattenkraft Sverige har många långa älvar med bra

fallhöjd.

Norge Vattenkraft Samma orsaker som i Sverige.

Finland Värmekraftverk Finland använder egen skog och importerad

olja. Satsar på ny kärnkraft.

Danmark Värmekraftverk Danmark har egen olja och gas och

kompletterar med oljeeldade värmekraftverk.

Island Geotermisk värme På Island utnyttjas värmen som kommer upp

helt naturligt eftersom landet ligger över en

kontinentalspricka.

13:8 Fördelar och nackdelar med olika energislagDet mesta av svaren fi nns att hämta ifrån uppgift 13:4


14. I-länderna


Uppgift 1b: Mina stora frågor

1. Vad menas med en ekonomisk stormakt?

2. Vad menas med att ett land, som t.ex. Sverige, är ett i-land?

3. Varför handlar i-länderna till största delen med varandra?



I-land I:et står för Industri. U:et i u-land står för utvecklingsland.

Den inre marknaden Den inre marknaden består av EU:s 28 länder där samma regler, t.ex. om tullfrihet,

gäller för handeln mellan medlemsländerna. EU saknar inre gränser genom att varor,

tjänster, människor och kapital ska kunna röra sig fritt inom EU.

Handelshinder Tullar och exportkvoter är exempel på handelshinder och är förbjudet inom EU

eftersom det försvårar handeln mellan länderna. Frihandel är motsatsen; handel sker

fritt över gränserna.

Näringsliv Med näringsliv menas ett samhälles alla små och stora företag som säljer varor eller

tjänster. I näringslivet ingår allt från en enskild kioskägare till stora företag som fi nns

i hela världen, som H&M och IKEA.

Industrivaror Varor som tillverkas inom industrin och kan vara allt från frysta pommes frites

(livsmedelsindustrin) till Volvobilar (verkstadsindustrin).

Postindustriellt

samhälle

Ett postindustriellt samhälle är det nya samhället som vuxit fram efter

industrisamhället. I ett postindustriellt samhälle är service- och tjänsteyrken mycket

vanligare än industriarbete, det är vanligare att företagen säljer tjänster än varor.

Naturtillgång Naturtillgångar fi nns i naturen och har ett ekonomiskt värde för människor och

länder, t.ex. är olja, kol, skog, järnmalm och diamanter.

Råvara En råvara är något som kan vidareförädlas och få ett högre värde, exempelvis när

råvaran ”tomat” förädlas till ketchup.

NIC-land NIC är en förkortning för Newly Industrialized Countries. På senaste tiden har NIC

bytts ut mot BRIC-land och uttrycket är dubbeltydigt då BRIC dels står för Big

Rapidly Industrialized Countries och dels de fyra snabbväxande ekonomierna i

länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (China).

Världsmarknad Världsmarknaden består av alla länders handel med varor och tjänster och allt har ett

pris. De stora företagen har alla världen som sin marknad. Till exempel säljs IKEA:s

möbler över hela välden, liksom H&M:s senaste modekläder.

14:21. 1) Canada 2) USA 3) Tyskland 4) Frankrike 5) Italien 6) Storbritannien 7) Ryss-

land 8) Japan

2. Ryssland/Sovjetunionen

3. Afrika, Sydamerika, Oceanien. Dessutom fi nns inte landet med världens andra största ekonomi med: Kina.


14:3 Tre stormakter

STORMAKT STARKA SIDOR SVAGA SIDOR

EU Har tagit bort handelshinder mellan länderna

vilket ökar handeln och rikedomen. Fler

människor jämfört med USA men mindre än

Kina.

Konkurrens mellan länderna kvarstår

trots alla fi na ord om solidaritet mellan

länderna. EU är mycket beroende av

att Tyskland har en stark ekonomi och

fungerar som ”hjälpmotorer” till övriga

EU-länder.

USA Är ett enda land som strävar mer åt samma

håll jämfört med EU. Har stora oljetillgångar

och en köpstark hemmamarknad

Tar på sig rollen som ”världspolis” vilket

gör att landet blir indraget i dyrbara

utrikespolitiska konfl ikter.

Kina Den stora befolkningen är världens största inre

marknad. Fortfarande relativt låga löner.

Är en diktatur vilket på sikt kan leda till

minskat tryck på förändringar. Korruption

är vanligt.


14:5Grupp 1: Sverige, Norge, Island, Holland, TysklandGrupp 2: Finland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Österrike, Italien, GreklandGrupp 3: Polen, Ungern, PortugalGrupp 4: KroatienGrupp 5: RysslandGrupp 6: Moldavien

14:6 Den viktiga verkstadsindustrin

FÖRETAG VILKEN INDUSTRIBRANSCH? LAND

Volkswagen Bilar Tyskland

BP Olja, bensin, gas Storbritannien

Siemens Elektronik för hem och

industri

Tyskland

Renault Bilar Frankrike

Shell Olja, bensin, gas Storbritannien och Holland

Fiat Bilar Italien

Bayer Kemi och läkemedel Tyskland

Philips Hemelektronik Holland

Mercedes Bilar Tyskland

Rolls-Royce Bilar, fl ygplansmotorer Storbritannien


14:7 De viktiga fl ygplatserna

FLYGPLATS NÄRMASTE STORSTAD LAND

Arlanda Stockholm Sverige

Heathrow London England

Charles de Gaulle Paris Frankrike

Barajas Madrid Spanien

Schiphol Amsterdam Holland

Flumincino Rom Italien

Frans Josef Strauss München Tyskland

Atatürk international Istanbul Turkiet

Gatwick London England

Orly Paris Frankrike

Kastrup Köpenhamn Danmark

14:8 Analysera EU:s miljöproblem

Exempel på miljöproblem: Trafi ken och övergödning inom jordbruket

Orsaker …

Allt fl er bilar.

Krav på högre produktivitet inom jordbruket

Konsekvenser …

• Trafi ken tar allt större plats genom alla byggen av motorvägar och fl ygplatser på bekostnad av bördig jordbruksmark.

• Allt mer avgaser, buller och trafi kolyckor vilket skadar både naturen, klimatet och människors liv och hälsa.

• Utsläpp av kväve från bilar och från jordbrukets konstgödsel ökar övergödning-en av vattendrag, sjöar och hav vilket leder till att växterna i sjön trivs bra, men inte fi skarna.

Lösningar …

• Satsa på bilar som släpper ut mindre koldioxid.

• Höja skatten på bilbränsle.

• Införa fl er och dyrare biltullar.

• Högre skatter på konstgödsel.

• Satsningar på ekologisk och närodlat livsmedel.

14:9 Sammanfatta för att fatta frågan ”Vad är typiskt för i-länder”?I de rika i-länderna satsas stora summor på utbildning, forskning och utveckling inom industrinäringen för att dessa länder ska kunna klara den allt hårdare konkurrensen från länder som Kina och Indien. Det betyder att i-länderna kan producera mer föräd-lade varor och tjänster som ligger högt i pris.

Genom att medellivslängden stiger och allt fl er blir äldre så blir sjukvården allt dy-rare. Allt färre arbetar inom jordbruket och allt fl er är sysselsatta inom servicenäring-arna. Den ekonomiska tillväxten bygger på ständig ökad produktion och konsumtion av varor och tjänster, vilket slukar naturresurser och skadar miljön.


15. U-länderna



1. Vilken kritik kan man rikta mot att använda begreppet u-land?

2. Var fi nns världens fattigaste länder?

3. Varför fi nns de fattigaste länderna just där?



U-land U:ett står för utveckling, dvs. att landet ännu inte är industrialiserat.

Koloni En koloni är ett land som tidigare tillhört ett annat land. Storbritannien och Frankrike var

tidigare stora kolonialmakter och hade många kolonier. En koloni saknar självständighet

och styrs av en kolonialmakt.

Export och

import

Med export menas att ett land säljer sina produkter till andra länder. Import är

motsatsen, dvs. de produkter som ett land köper från andra länder. Sverige exporterar

t.ex. skogsprodukter respektive industrivaror och importerar exempelvis bananer och

bilar.

Självhushåll Självhushåll var vanligt i Sverige för ett par hundra år sedan och betyder att en familj

tillverkar själva det man behöver. I dag besöker vi olika affärer för att köpa det vi

behöver.

Råvaror Råvaror är varor som inte har bearbetats. t.ex. så är potatis en råvara, men det är inte

pommes frites och chips som görs av råvaran potatis. Andra exempel på råvaror är skog,

fårens ull och järnmalm. Dessa tre råvaror kan bearbetas till förädlade varor som papper,

yllevantar och en borr av stål.

Världsmarknad Världsmarknaden är raka motsatsen till den lilla lokala torgmarknaden. Vissa produkter

säljs över hela världen som t.ex. bilar, olja/bensin samt kläder från H&M, mobilnät från

Ericsson, gruvborrar från Sandvik och möbler från IKEA.

Bistånd Bistånd ges av de rika till de fattiga länderna. Det kan t.ex. handla om att hjälpa till med

att borra brunnar eller att utveckla ett u-lands sjukvård och skolor.

Medellivslängd Medellivslängden beskriver hur gammal befolkningen i ett land blir. För några hundra år

sedan var medellivslängden i Sverige 45 år. I dag är den drygt 80 år.

Industrialisering Sveriges industri byggdes upp under andra halvan av 1800-talet. I dag fi nns det fattiga

u-länder där industrialiseringen ännu inte har kommit igång.

Globalisering Globaliseringen innebär att allt fl er länder knyts ihop, främst genom att vi handlar allt

mer med varandra och besöker varandra som turister. Man brukar kalla världen för den

Globala byn.

15:2 Välfärdl. USA 5, Sverige 6, Sudan 0, Bangladesh 0, Brasilien l

2. USA, Sverige

3. USA har en så effektiv industri att många har möjlighet att jobba med att ge ser-vice åt andra i stället.

4. Brasilien


15:3 Rik och fattigElevens svar.

15:4 Pålitlig statistik? – källkritikElevens svar

15:5 Flyktingar i världen2. Afrika

4. Nästan l0 %

15:6 Råvaruberoendel. Maldiverna (i Asien, sydväst om Indien).

2. Priset på råvaran kan variera på världsmarknaden. Beroendet av råvaruexporten blir så stor att förhandlingsläget med köpare försämras. Hastiga förändringar i världsmarknadspriset ger en instabil inkomst till landet. Jämför uttrycket ”att lägga alla ägg i samma korg”.

3. Prisras på världsmarknaden för den aktuella råvaran, ändrade konsumentprefe-renser (om folk slutar äta cashewnötter, eller börjar använda konstfi ber i stället för bomull t.ex.), skördar som slår fel, höga tullar, minskad kärnkraftanvändning som slår mot uranproduktionen, miljöförstöring som kan leda till fi skdöd etc.

4. Till exempel fl er arbetstillfällen, minskat beroende av tillgången på råvaran. Man kan importera från ett annat land om skörden slår fel i det egna landet, och möj-lighet att själva få del av de ekonomiska vinsterna från förädlingen.

15:7 Tio frågor om samband1. Att de fattigaste länderna ligger söder om Sahara beror på fl era olika saker. En

förklaring är att dessa länder har varit självständiga under bara drygt 50 år. En annan förklaring är att fl era av dessa länder har styrts av korrupta diktatorer som satsat mer pengar på militären än på utbildning och sjukvård. En tredje förklaring är det hårda klimatet, med antingen för mycket eller för lite regn för att passa jordbruket. De fattigaste länderna exporterar ofta billiga råvaror och importerar dyrare industrivaror. Ytterligare en orsak är att de fattigaste länderna har drabbats av förödande inbördeskrig.

2. När inbördeskrig drabbar ett land är det svårt att t.ex. bedriva handel och sköta ett jordbruk. Detta gör att tillväxten sjunker och fattigdomen breder ut sig. Dessa problem leder ofta till stora fl yktingströmmar vilket kan skapa nya konfl ikter med grannländer och som också är fattiga och inte har råd att ta emot stora fl yk-tinggrupper.

3. Om nederbörden är jämt fördelad över året, eller med bara korta regn- eller torr-perioder, är detta fördelaktigt för odling/att bedriva jordbruk som då kan produ-cera livsmedel till befolkningen som får tillräckligt med mat för att överleva.

4. Alla nuvarande länder i Afrika, med undantag för Etiopien och Liberia, är f.d. kolonier. Dessa kolonier blev självständiga för drygt 50 år sedan och är exempel på s.k. ”unga stater”. De är ”unga” i jämförelse med länder som Sverige, Dan-mark, Frankrike, Spanien och England som har varit självständiga i ungefär eller t.o.m. mer är 500 år. De ”unga staterna” fi ck ta över den gamla rollen som man hade som koloni, dvs. att främst exportera relativt sett billiga råvaror (detta gäl-ler dock inte länder med en råvara som olja).

5. Ju snabbare befolkningen ökar desto fl er måste dela på de livsmedel som jord-bruket kan få fram. Detta gäller bara om landets ekonomi inte växer. Ett land som blir rikare, t.ex. genom handel, har råd att importera livsmedel.


6. Om en bonde lyckas sälja mer jordbruksprodukter på marknaden än han/hon behöver själv kan detta överskott användas för att köpa andra varor än livsmed-el. Det är viktigt för alla, i hela världen, att inkomsterna är större än utgifterna. Detta gäller inte bara familjer/hushåll utan även företag och stater.

7. Orsaken till att fattiga länder exporterar mest råvaror är dels ett arv från tiden som koloni och dels att de fattigaste länderna ännu inte har industrialiserats och inte heller har en tillräckligt utbildad befolkning, vilket i sin tur leder till att man inte kan bearbeta råvarorna på egen hand.

8. Att vinsterna från t.ex. malmbrytning, skogsprodukter och diamanter hamnar i andra länder beror på att det ofta är de rika ländernas företag som bryter mal-men, hugger ner skogen och tar upp och slipar diamanterna.

9. Ju fattigare ett land är desto sämre möjligheter har man att satsa på sjukvård och ge befolkningen mediciner vilket leder till att medellivslängden är låg i dessa länder.

10. Ett fattigt land har sämre möjligheter att satsa på en bra utbildning för att alla ska kunna läsa och skriva. En dåligt utbildad befolkning har svårt att klara av mer avancerade arbetsuppgifter vilket gör att industrialiseringen hämmas och fattigdomen består.

15:8 Jämförande analys av för- och nackdelar

FÖRDELAR MED ATT BO I ETT … NACKDELAR MED ATT BO I ETT …

I-land En tydlig fördel är att man slipper oroa sig för

svält, krig och att kanske inte kunna gå i skola

och få en utbildning.

Höga prestationskrav med ett högt tempo

och att hela tiden sträva uppåt. ”Att leva

som i ett ekorrhjul”. Lite tid tillsammans

med släkt och familj. Risken för arbetslöshet

stor, särskilt bland ungdomar.

U-land

Det är säkert så att tempot är lägre i dessa

länder så stressen och pressen är mindre vanligt.

Många människor bor kvar i sina hemtrakter

och relationerna inom familjerna och släkten är

starka. Stora förbättringar har skett de senaste

decennierna i många u-länder.

Risken att drabbas av en obotlig sjukdom

är relativ hög. Dåliga skolor gör det svårt att

göra utvecklas och utbilda sig för en framtida

karriär.

15:9 Fattigdomen i världen

Fattigdomen bland u-länder

Orsaker till och konsekvenser av …

• Ett extremt klimat med både för varmt och fuktigt eller för torrt klimat för att bedriva jordbruk vilket ofta leder till svältkatastrofer.

• Export av relativt billiga råvaror och import av relativt dyrare och förädlade va-ror skapar dåliga handelsvillkor för (”terms of trade”) för u-länderna.

• Svårt att exportera många jordbruksprodukter till i-länderna, vilka skyddar det egna jordbruket genom tullar eller andra handelshinder.

• Korrupta ledare som satsar mer på att stärka sin egen makt än förbättra lev-nadsförhållandena för befolkningen. Mer vapen i stället för bättre skolor och mediciner.

• Konfl ikter mellan olika grupper leder till våldsamma inbördeskrig vilket bl.a. leder till stora grupper med fl yktingar vilket förvärrar fattigdomen.


Lösningar på …

• Satsa på att effektivisera jordbruket, det är grunden för att bygga en fungerande ekonomi. Det kan ske t.ex. genom att bönderna måste få tillgång till resurser som mark, vatten och billiga lån, ökad kunskap, få tillgång till hjälpmedel som verk-tyg, maskiner och lagringsplatser för skörden.

• Underlätta för u-länderna att exportera livsmedelsprodukter till i-länderna.

• Bekämpa korruptionen. Korruption skapar osäkerhet och gör att resurser och pengar inte används där de behövs bäst.

• Bistånd via enskilda länder, Röda korset, kyrkliga organisationer och FN.

• Amnesty granskar brott mot mänskligheten och vid allvarliga händelser kan diktatorer och militära ledare ställas inför internationella brottmålsdomstolen i Haag/Nederländerna för allvarliga brott som t.ex. folkmord och krigsförbrytelser som tortyr och massvåldtäkter.

15:10 prioritera? Vad är viktigast?Elevens svar.

15:11 BRIC-länder

LAND POSITIVA FÖRUTSÄTTNINGAR NEGATIVA HOT/PROBLEM

Brasilien • Inga stora etniska motsättningar

• En stabil demokrati

• Självförsörjande på livsmedel

• Gott om naturresurser, som järnmalm,

vattenkraft och olja samt relativt

industrialiserat

• Utbredd korruption

• Växande skillnader mellan rika och fattiga

• Växtvärk i storstäder som Sao Paulo och Rio de

Janeiro med stora miljöproblem med trafi ken

• Kriminalitet och gängvåld i de stora städernas

favelas

Indien • Stor befolkning = stor inhemsk

marknad

• Stor tillgång på kol och järnmalm

• En snabb ökning av en köpstark

medelklass

• Snabb industrialisering och låga löner

• Över hälften av befolkningen lever som bönder,

ofta mycket fattiga och med låg efterfrågan.

• Ineffektiva småjordbruk med självförsörjning.

• Snabb befolkningsökning ”äter upp”

överskottet av jordbruksprodukter

• Analfabetism, sjukvården och urbanisering

fortfarande problem

Kina • Billig inhemsk kol- och

järnmalmsproduktion

• Stor befolkning = stor inhemsk

marknad och låga löner för stora

grupper = stor export.

• Inga stora etniska konfl ikter

• Högteknologin väl utvecklad + stor export

• Den stora användningen av kol skapar stora

miljöproblem

• Stora skillnader mellan västra (landsbygd) och

östra delarna (städer) kan skapa konfl ikter

• Kina en kommunistisk diktatur med en

kapitalistisk ekonomi: Hur länge ska det fungera?

• Naturtillgångarna i landet minskar snabbt

15:12 Tre före detta utvecklingsländer:Gemensamma faktorer/förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen i Brasilien, Indien och Kina:

• Stora egna naturtillgångar i form av kol, järnmalm, olja, vattenkraft och mark. (Men det räcker inte med att ha stora naturtillgångar, de måste också kunna ut-nyttjas på ett effektivt sätt. Framför allt gäller det att jordbruket blir effektivt så att det kan föda resten av befolkningen).

• Stor befolkning innebär att många människor både kan producera och konsume-ra. (Men arbetskraften måste vara utbildad och tjäna tillräckligt med pengar för att kunna köpa varor och tjänster).

• Ökad industrialisering leder till en större inhemsk efterfrågan på varor och tjäns-ter genom en snabbt växande och köpstark medelklass.



RUBRIK I LÄROBOKEN DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT UNDER RUBRIKERNA I

LÄROBOKEN

Export och import Hur har Indonesiens handel (export och import) förändrats sedan 1990

och vilka förklaringar ligger bakom dessa förändringar?

Utveckling i u-länder Vilka förbättringar har gjorts i u-länderna de senaste 30 åren?

Befolkningen fördubblades på 35

år (i Indien)

Vilka förklaringar fi nns till att ingen stor svältkatastrof drabbade Indien

trots att landets befolkning fördubblades på 35 år?

En enorm ökning av industri och

handel (i Kina)

Vilken betydelse har de låga lönerna i Kina haft för att förklara landets

snabba industrialisering och handel med andra länder?

Kina – Mycket bättre men stora

problem

På vilket sätt har Kina blivit ett bättre land och vilka är Kinas stora

problem?


16. Hållbar utveckling


Uppgift 1b: Mina stora frågor

1. Varför är det så viktigt att vi alla ska sträva mot en hållbar utveckling?

2. Vilka hinder fi nns för denna gemensamma strävan?

3. På vilket sätt är begreppet ”kretslopp” viktigt när man diskuterar hållbar utveck-ling?



Hållbar

utveckling

Med hållbar utveckling menas att människor inte får förstöra naturen så att nästa

generation får det sämre. Dessutom att vi som bor i de rika länderna bör anstränga oss

för att fördela resurserna på ett mer rättvist sätt mellan rika och fattiga länder.

Kretslopp Det kändaste kretsloppet är nog vattnets; dvs. det är samma vatten som kretsar runt

och som aldrig försvinner. En vara, som t.ex. en tidning, kan också ingå i ett kretslopp

och kan återanvändas via vår sopsortering.

Global

uppvärmning

Genom växthuseffekten (se nedan) så kommer enligt teorin klimatet att bli varmare

Växthuseffekt Genom att vi använder mer fossila bränslen, som innehåller växthusgaser (t.ex.

koldioxid), stiger temperaturen och, klimatet blir varmare.

Skogsskövling Att skövla skog betyder att mer skog huggs ner än vad som växer upp genom nyplanterad

skog.

Övergödning Övergödning innebär att kväve från bl.a. jordbruket och trafi ken kommer ut i haven via

diken, åar och sjöar.

Föroreningar Föroreningar fi nns både i luft och i vattnet och kan skada både människor, djur och

natur. Dessa föroreningar kan via vindar och havsströmmar förfl ytta sig hundratals mil.

Återvinning Genom att vi sopsorterar kan vi återanvända till glas- och plastfl askor.

Förbränning Förbränning sker när något förbränns, t.ex. när vi eldar våra sopor med ved eller när vi

använder en maskin som går på (förbränner) bensin.

Undernäring Undernäring kan uppstå när en människa gör av med mer energi än vad hen får i sig.

Den mest extrema undernäringen är svält.

16:2 Hållbar konsumtionl. En rimlig (men inte självklar) rangordning blir Tyskland, Albanien, Indien, Etio-

pien.

2. Elevens svar.

3. 70 gånger.

4. En förklaring är att många hinduer är vegetarianer.

5. Förmodligen en miljömässig katastrof, total avverkning av regnskog med utplå-nat växt- och djurliv, åtföljande syrebrist, gigantiska utsläpp av växthusgaser som slutligen bidra till miljöförstöring i allmänhet och global temperaturhöjning i synnerhet, samt slutligen en enorm näringsbrist på jorden för att kunna föda upp alla djur som ska slaktas och ätas upp.


16:3 Miljötänkande i hemmetElevens eget svar.

16:4 Hur miljövänlig är du?Elevens eget svar.

16:5 Håll reda på miljöhoten

MILJÖHOT VAD ÄR DET? ORSAKER TILL ... FÖLJDER AV… ÅTGÄRDER …

Växthuseffekt Med växthuseffekt

menas att jordens

värme refl ekteras

tillbaka till jorden

via atmosfären.

De senaste

hundra åren har

människor förstärkt

den naturliga

växthuseffekten

Växthuseffekten har

förvärrats genom

att vi har släppt

ut mängder av

växthusgaser, som

koldioxid, de senaste

hundra åren.

En konsekvens

är att jordens

medeltemperatur

ökar vilket kan leda

till att de stora

inlandsisarna smälter

med ökad risk för

översvämningar.

Den globala

uppvärmningen kan

bara lösas genom att

vi använder mindre

fossila bränslen; att

vi sparar på energi

och hoppas på nya

tekniska lösningar

Ozonhål Ozon är en gas som

fi nns i atmosfären

och skyddar oss från

farlig UV-strålning.

Det fi nns rapporter

om att ett ozonet

har minskat, att ett

ozonhål har bildats.

Ozonlagret ”äts

upp” av att vi

släppt ut freongas i

atmosfären. Denna

gas används i bl.a.

sprayburkar och i

kylskåp.

Om vi människor nås

av farlig UV-strålning

(och som ozonlagret

ska skydda oss mot)

kan det öka risken

för hudcancer.

Sverige och andra

länder har skrivit

under ett avtal

som innebär att

alla produkter som

innehåller freoner

ska förbjudas.

Försurning Försurning bildas

genom att svavlet

reagerar med vattnet

i atmosfären och

bildar svavelsyra.

Svavelsyra bildas vid

förbränning av olja

och kol.

När det ”sura regnet”

faller ner så skadas

sjöarnas vatten vilket

kan döda fi skarna

samt att marken

försuras vilket kan

skada träd och andra

växter.

Varje land kan

se till att minska

sina svavelutsläpp

bl.a. genom att

ersätta fossila med

förnybara bränslen

och att försöka rena

rökutsläppen bättre.

Övergödning Övergödning betyder

att vattendrag, sjöar

och hav har fått ta

emot stora mängder

kväve.

Orsaken till

övergödning är

främst att jordbruket

använder konstgödsel

(som innehåller

kväve) för att öka

skördarna.

En konsekvens av

övergödningen är att

vattenväxterna trivs

mycket bra vilket

leder till att de ökar

och tar upp mer syre

vilket kan leda till

att fi skarna dör av

syrebrist.

Samma sak gäller

här. Det gäller att

få jordbruket att

använda mindre

kväve på sina åkrar

och att öka den

ekologiska odlingen.

16:6 Framtiden tillhör barnen

Leder till högre befolkningstillväxt:

”Jag måste ha en son som tar hand om familjen.”

”Barn är en gåva från Gud.”

”När vi blir gamla kommer våra barn att ta hand om oss.”

”Eftersom jag är katolik får jag inte använda några preventivmedel.”


”Vi vet inte så mycket om familjeplanering.”

”Barnen hjälper oss med arbetet på åkrarna.”

”Det går inte att få tag på preventivmedel och förresten har vi inte råd med dem.”

Leder till låg befolkningstillväxt:

”Jag vill återvända till arbetet inom några få år.”

”Det är lätt att få information om familjeplanering.”

”Vi använder preventivmedel och har valt att ha ett barn.”

16:7 Klimatförändringar i världen

KLIMATFÖRÄNDRINGAR ORSAKER TILL … KONSEKVENSER AV … LÖSNINGSFÖRSLAG PÅ

HUR …

Norra halvklotet

Största ökningen av

temperaturen

De fl esta forskare är

överens om att orsakerna

till klimatförändringarna

med ett allt mer

extremt väder beror

på människorna, och

speciellt användningen

av fossila bränslen,

t.ex. kol, gas och olja.

Växthuseffekten förstärks

av oss människor.

Risk att de stora

inlandsisarna i Arktis

och på Grönland smälter

vilket kan leda till att

isbjörnarna utrotas samt

att havsnivåerna stiger

vilket i sin tur leder till

översvämningar och

människor på fl ykt.

Eftersom det

är människorna

som har skapat

klimatförändringarna

så är det bara vi själva

som kan lösa dem.

Detta bör ske genom att

länderna enas om ett

gemensamt avtal för att

minska användandet

och utsläppen av fossila

bränslen samt en

satsning på ny teknik och

på förnybara bränslen.

Subtropiska zonen

Risk för torrare klimat

i de områden som

redan har mycket lite

nederbörd.




med ett allt mer


på människorna och





av oss människor.

Ökenspridning, vilken

gör det allt svårare att

bedriva jordbruk. Mindre

mat skapar konfl ikter

och krig vilket leder till

ökade fl yktingströmmar;

s.k. klimatfl yktingar.

Dessa processer förstärks

av bristen på rent

vatten. Länderna runt

Medelhavet kommer att

få allt tätare och mer

långvariga värmeböljor.

Eftersom det

är människorna

som har skapat



som kan lösa dem.




minska användandet


bränslen samt en



Tropiska zonen

Områden med mycket

nederbörd riskerar att få

ännu mer regn.




med ett allt mer


på människorna och





av oss människor.

Ökade risker för

naturkatastrofer, främst

översvämningar vilket

gör det svårare att

bedriva jordbruk då den

odlingsbara jorden sköljs

bort av de allt oftare

regnen. Även här fi nns

det risk att vi kommer att

se människor på fl ykt.

Eftersom det

är människorna

som har skapat



som kan lösa dem.




minska användandet


bränslen samt en




16:8 Ut på samband

RUBRIK EXEMPEL PÅ SAMBAND

Det blir varmare Varför blir det varmare: Jo, de fl esta forskare är överens om att det är de ökande

utsläppen av växthusgaser, som koldioxid, som är den främsta orsaken till att

medeltemperaturen har stigit. Det bildas som ett ”lock” som gör att värmen inte kan

stråla ut i rymden utan refl ekteras tillbaka till jordytan.

Koldioxid Växthusgaserna har ökat för att användningen av fossila bränslen som kol, gas och olja

har ökat enormt de senaste hundra åren. Dessa bränslen har betytt mycket för många

rika länders industrialisering och ekonomiska tillväxt och speciellt för de länder som

har egna olje- och gasfyndigheter.

Havsytan stiger När medeltemperaturen ökar utvidgar sig vattnet vilket leder till att havsytan stiger.

Kombineras detta med kraftiga stormar och orkaner ökar riskerna för översvämningar,

speciellt för ”låga” länder som Bangladesh och Maldiverna.

Övergödning och

syrebrist

Övergödning orsakas av att extra näring förs ut i sjöar och hav via jordbrukets

konstgödsel och bilavgaserna som båda innehåller kväve. Detta kväve gör att

vattenväxter som olika alger ökar i antal vilket i sin tur leder till att dessa vattenväxter

tar upp ”allt” syre som fi nns i vattnet. Dessa alger kan även vara giftiga vilket kan

skada musslor, fi skar, däggdjur och människor.

Fattigdom Fattigdomen är som störst i Afrika där många länder har drabbats av krig vilket i sin tur

har lett till att miljontals fl yktingar har hamnat i olika fl yktingläger. Livet i dessa läger

är tufft, inte minst för barnen som ofta lider av näringsbrist p.g.a. för lite mat. Detta

gör barnen både svagare och sjuka vilket ofta får som följd att barnen inte orkar gå i

skolan och utan utbildning blir det svårare att få ett arbete. Du kanske inte ens kan

läsa och skriva en enkel mening.

De fl esta lever av

jordbruk

70% av jordens fattiga lever av det jordbruket ger. För att öka avkastningen från

jordbruket kan man odla upp större åkrar eller att försöka öka produktionen genom att

använda konstgödsel och konstbevattning eller att odla nya motståndskraftiga grödor

samt genom bättre odlingsmetoder.

Befolkningen ökar

mest i fattiga

länder

Befolkningen ökar mest i de fattiga länderna vilket betyder att fl er ska dela på de

livsmedel som jordbruket lyckas producera. Som tur är har inte ökningen varit lika stor

på landsbygden som i städerna men det är ändå ett problem att befolkningen, t.ex.

Indien, ökar så snabbt. Risken för svältkatastrofer ökar om inte jordbruksproduktionen

håller jämna takter med befolkningsökningen.

16:9 Framtida problem

FRAMTIDA PROBLEM ORSAKER TILL … KONSEKVENSER AV … LÖSNINGAR PÅ …

Glaciärer och

inlandsisar smälter

Medeltemperaturen

stiger som en effekt

av ökad växthuseffekt

vilket i sin tur beror på

utsläpp av växthusgaser

vid användning av fossila

bränslen.

Risk för översvämningar,

människor kan tvingas fl y

eller fl ytta från låglänta

städer och länder.

På kort sikt: Bygga

skyddsvallar mot det

stigande havet.

På lång sikt:

Internationella avtal om

att minska användningen

av fossila bränslen.

Satsa mer på förnybara

bränslen och ny

energisparande teknik.

Världshaven korallrev

försvinner

Vattnets medeltemperatur

har stigit som en effekt





bränslen. En annan orsak

är att korallreven stjäls/

förstörs av dykare eller

för att användas som

Den stora mångfalden av

koralldjur och fi sk riskerar

att försvinna. Turismen

som bygger på att dyka

i korallhaven kommer

att försvinna och skapa

arbetslöshet för turistorterna.

När korallreven försvinner,

försvinner även korallfi skarna





bränslen och ny


Öka kontrollen av

korallerna och de olagliga

fi skemetoderna samt

förbjuda räkodling.


byggmaterial. Fiskare

använder ibland dynamit

för att fånga fi sk vilket

skadar korallerna.

Värmeböljor blir

vanligare

Medeltemperaturen






bränslen.

Långa heta och torra perioder

leder till ökenspridning,

vattenbrist och minskad

turism vilket i sin tur

kommer att drabba länder

som lever på soldyrkande

semesterfi rare.





bränslen och ny


Fler och häftiga

orkaner

Medeltemperaturen






bränslen.

Risk för översvämningar

och allvarliga skador på

byggnader och infrastruktur

vilket blir mycket dyrbart för

både människors, företags

och staters ekonomi.


skyddsvallar mot

det stigande havet.





bränslen och ny


Låga öar försvinner

som t.ex. Maldiverna

Medeltemperaturen






bränslen. En annan

orsak till att havets nivå

stiger är att de stora

inlandsisarna smälter.

Låglänta öar som Maldiverna

kommer att försvinna och

hamna som rev under

vattenytan.





bränslen och ny


Översvämnings-

katastrofer blir allt

vanligare

Medeltemperaturen






bränslen. En annan

orsak till att havets nivå

stiger är att de stora

inlandsisarna smälter.

Länder som Nederländerna

och Bangladesh riskerar att

drabbas av översvämningar

vilket kommer att bli dyrbart

för dessa länder. Dessa

länder är också väldigt

tätbefolkade vilket gör att

eventuella fl yktingströmmar

undan vågorna kan bli

gigantiska.


skyddsvallar mot det

stigande havet.

På lång sikt:





bränslen och ny


16:10 Varför skövlas skogen?

Var sker skogsskövlingen?

Svar: I de länder med regnskog, som Papua Nya Guinea, Borneo, Indonesien, Kongo och Brasilien.

Vilka skövlar skogen?

Svar: Olika stora skogsbolag, med stöd från landets regeringar. En del av skogen huggs ner av lokalbefolkningen som bor i regnskogen.

Hur skövlas skogen?

Svar: Med hjälp av stora skogsmaskiner som i sin tur kräver nya vägar in i regnsko-gen vilket leder till att ytterligare regnskog huggs ner.


Orsaker till skövlingen av regnskog?

• Det handlar bara om ekonomi. Det går att tjäna pengar både för skogsbolagen och för ”regnskogsländerna”. Värdet ligger dels i de värdefulla trädslag som fi nns i regnskogen. Exempel är teak och jakaranda.

• En stor del av regnskogen huggs ner för att skapa ytor för boskapen och odling av sojabönor eller helt enkelt för att veden behövs som bränsle och vid matlag-ning. Ved är ”gratis”, olja är dyrt!

Vilka blir konsekvenserna av skövlingen av regnskogen?

• En följd av skogsskövlingen är att marken blir mer utsatt för de häftiga tropiska regnen när inga träd skyddar jorden från att rinna bort och bli obrukbar. En an-nan följd är att det i regnskogen säkert fi nns viktiga medicinalväxter som, liksom djurarter, ännu inte är upptäckta av människorna. Vissa arter, som t.ex. orang-utangen, riskerar att utrotas.

• Skogar konsumerar koldioxid och producerar syre; ju mindre skog ju mindre syre, men mer koldioxid, vilket spär på växthuseffekten.

Hur kan problemet med skogsskövlingen av regnskogen lösas?

• Ett sätt är att öka bevakningen, men det är svårt att kontrollera t.ex. hela Ama-zonas areal då denna är 12 gånger större än Sverige.

• Ett annat sätt är att skapa opinion mot skövlingen och att bojkotta t.ex. trädslag/möbler som kommer från regnskogen.

16:11 Ett riktigt badproblem

Vad är algblomning?

Svar: Algblomning innebär att det bildas en slemmig massa av grönalger.

När sker algblomningen?

Svar: Algblomningen sker på sommaren och förvärras om sommaren har varit varm under en längre tid. Kallare vatten och hårda vindar är dåligt för grönalgernas till-växt.

Var sker algblomningen?

Svar: Algblomningen är som värst i grunda havsvikar och i sjöar. Även större havsom-råden, som Östersjön och Kattegatt drabbas av algblomningen.

Orsaker till algblomningen?

Orsakerna är att det kommit med för mycket näringsämnen i hav och sjöar. Dessa ämnen kommer från gödsel i jordbruket och från bilarnas kväveavgaser. När dessa ämnen sjunker till havsbottnen bryts de ner, en process som kräver syre. Det syre som skulle kunna ge liv åt bottenväxter och fi skar används nu till att bryta ner de närings-rika ämnena. En havsbotten utan syre är ingen miljö för vare sig fi skar, musslor, kräft-djur eller vattenväxterna på bottnen.

Konsekvenser av algblomningen?

• Vissa av algerna kan vara giftiga vilket är skadligt för både musslor och fi sk lik-väl som badande hundar och människor (om man få in vattnet genom munnen). Detta leder till att yrkesfi skarna får mindre fi skefångster och kanske inte kan leva som fi skare.

• Turismen drabbas hårt eftersom det inte går att bada vilket i sin tur påverkar alla de människor som lever av turismen som t.ex. Gotland.


Lösningsförslag på algblomningen?

En lösning är att minska eller förbjuda kvävegödsel, s.k. konstgödsel och att rena bilavgaserna. Ett alternativ är att bedriva mer småskalig ekologisk odling och satsa mer på närproducerade jordbruksprodukter. Nackdelen med detta är att den ekolo-giskt odlade livsmedlen blir dyrare vilket gör att en större del av hushållets kostnader stiger.

16:12 Rätten till ren luft

Vad är luftföroreningar?

Svar: Med luftföroreningar menas att luften innehåller skadliga ämnen, som t.ex. sva-vel som bildas vid eldning av olja och kol.

Var fi nns luftföroreningar?

Svar: Luftföroreningar transporteras långa vägar med hjälp av vindarna. De allvarli-gaste luftföroreningarna fi nns i områden där koleldning utan rening av röken sprids till omgivningen. I Europa gäller det t.ex. Polen och i Asien drabbas ofta Kina av svå-ra luftföroreningar. 16 av världens 20 mest förorenade städer fi nns i Kina.

Orsaker till luftföroreningarna?

Orsakerna kan vara att olja och kol används för bl.a. uppvärmning av hus i stor om-fattning, men även bilarnas avgaser är ett stort problem. I de fattiga länders storstäder är problemet stort, bland annat på grund av att bilarna ofta saknar bra rening av av-gaserna samt att bilarna är så många.

Konsekvenser av luftföroreningarna?• En konsekvens är att bilavgaserna förvärrar algblomningen. En annan konse-

kvens är att människors hälsa påverkas, genom att det blir svårare att andas och att gifterna i avgaserna kan leda till allvarliga sjukdomar som cancer, vilket gör att sjukvården blir dyrare och skatterna högre.

• En annan konsekvens av utsläppen av svavel är att marken och sjöarna blir för-surade vilket i sin tur kan göra att både växter och sjöar drabbas genom att t.ex. träd och fi skar kan ta skada och till och med dö.

• Den allvarligaste effekten av alla utsläpp är att de gör att växthuseffekten ökar vilket i sin tur leder till att jordens medeltemperatur stadigt stiger med kända konsekvenser.

Hur ska problemet med luftföroreningar lösas?

En lösning är att rena svavelutsläppen bättre, att använda bättre avgasrenare på bilar, att satsa på andra drivmedel än bensin och diesel, att satsa på kollektivtrafi k, bygga fl er cykelbanor, införa tullavgifter för att få köra in i städernas centrala delar.


17. Sårbarhet



1. På vilket sätt kan ett strömavbrott vara ett stort problem?

2. Vilka skillnader fi nns mellan storstäderna i de rika respektive i de fattiga länderna?

3. Varför skadas och dör fl er människor i de fattiga länderna av naturkatastrofer, som t.ex. av en jordbävning?



Sårbarhet Sårbarhet betyder att samhället av olika skäl drabbas på ett negativt sätt, från ett

kortare strömavbrott till ett kraftigt vulkanutbrott eller jordbävning.

Översvämning Översvämning innebär att vattnet har stigit så högt att det har blivit ett problem.

Naturkatastrof En naturkatastrof är en händelse där människor inte direkt har orsakat katastrofen, utan

det är naturen själv. Exempel på naturkatastrofer är extrem torka eller extrem nederbörd

som leder till översvämningskatastrofer.

Vegetation Med vegetation menas växtlighet, all ifrån gräs, vete och tulpaner till tallar och lianer.

Delta Ett delta bildas i låglänta fl odmynningar och där tidvattnet inte påverkar uppbyggandet

av deltat.

Tropisk cyklon Ett mycket kraftigt lågtryck med extremt hårda vindar och stor nederbörd.

Jordbävning En jordbävning är en mer eller mindre kraftig skakning i jordskorpan och kan mätas med

en seismograf.

Bergskedja En bergskedja består av en lång kedja av berg, oftast väldigt långa som den som följer

både Nord- och Latinamerikas västkust

Kontinentalplatta Jordskorpan består av olika plattor, kontinentalplattor, som rör sig med några få

centimeter per år.

Storm En storms styrka mäts efter hur starka vindarna är. En storm kan skada både människor,

samhällen och naturen. En storm kan utvecklas till en orkan

17:2 En allvarlig naturkatastrof: Översvämningar

Var förekommer översvämningar?

Svar: Översvämningar kan inträffa i alla de områden där det faller mycket regn under kort tid. Värst drabbas låglänta och befolkningstäta områden, t.ex. deltat i Bangla-desh.

När inträffar översvämningar?

Svar: När stora nederbördsmängder har fallit under en längre tid. I Sverige under vå-ren eller hösten. Under sommaren kan tillfälliga översvämningar drabba vårt land i samband med häftiga men kortvariga åskregn. Översvämningarna under våren häng-er ofta samman med en snabb snösmältning som i kombination med stor nederbörd kan få åar och älvar att svämma över.


Vad händer vid en översvämning?

Svar: Det som händer är att fl oderna inte kan ta emot allt vatten utan svämmar över sina bräddar.

Orsaker till översvämningarna?

• Det som krävs är att stora nederbördsmängder, som t.ex. monsunregnen i Asien, faller över ett område under fl era dagar eller veckor. Ju lägre terrängen är desto större är risken för översvämningar. Områden som ligger vid bergets fot drabbas också lättare av översvämningar eftersom en massa små och större fl oder samlar ihop vattnet som med full kraft kastar sig utmed bergssidorna ner till städer vid fl odmynningarna. Människorna har förvärrat situationen genom att ha huggit ner skog vilket ökar risken för både översvämningar och jordskred då träden och dess rötter inte längre binder det lösa jordlagret.

• En annan orsak till översvämningar kan vara att låga kustområden, speciellt deltaområden, drabbas av kraftiga vindar och mycket höga vågar, dvs. en tropisk cyklon.

Konsekvenser av översvämningarna?

Översvämningar skadar byggnader, vägar och broar samt leder ofta till att människor skadas eller dör. Att bygga upp områden efter dessa översvämningar kan bli kostsamt för de drabbade samhällena.

Lösningar på översvämningarna?

• Ett sätt att minska skadorna är att hindra att människor bosätter sig i de områ-den som ofta drabbas av översvämningar. Detta är dock svårt att förverkliga dels för att det ofta är populärt att bo nära ett hav, en fl od eller sjö och dels för att dessa drabbade områden ofta är mycket bördiga jordbruksområden. Till exempel bor de fl esta människorna i Indien och Bangladesh nära fl oder och i dess delta-områden.

• En annan lösning är att förstärka fl odvallarna eller att bygga högre skyddsvallar mot cyklonernas monstervågor. För att skydda sin mot tsunamis så har ett var-ningsnät byggt upp vars syfte är att människorna ska hinna söka skydd i tid.

17:3 Analysera sårbarheten i samband med naturkatastrofer

1. TORKA

Var sker torka?

Svar: De torraste platserna på jorden ligger vid vändkretsarna. Exempel är de stora öknarna Sahara och de i de centrala delarna av Australien.

När sker torka?

Svar: Torkan drabbar ökenområdena större delen av året och den nederbörd som fal-ler sker sällan och oregelbundet samt i små mängder.

Orsaker till torkan?

Orsaken är att nederbörden är för liten i kombination med att värmen är hög året om.

Konsekvenser av torkan?

En konsekvens är att dessa torra och heta ökenområden har en relativt låg befolk-ningstäthet. Uteblir regnet under en längre period kan dessa områden drabbas av svältkatastrofer.

Lösningar på problemet med torka?

• Ett sätt är att borra fl er och djupare brunnar.

• Ett annat sätt är att bygga bevattningskanaler från fl oder till åkrarna.


• Ett tredje sätt är att odla i terrasser eftersom fukten bevaras längre och risken för jorderosion minskas.

• Även olika hjälporganisationer kan bidra genom bistånd i form av distribution av livsmedel.

2. JORDBÄVNINGAR

Var inträffar jordbävningar?

Svar: Jordbävningar drabbar främst områden som ligger i närheten av kontinen-talplattornas gränser.

Vad händer vid en jordbävning?

Svar: När två plattor rör sig mot varandra eller längs med varandra byggs det upp en spänning mellan plattorna. Det är när denna spänning släpper som det bildas en mer eller mindre kraftig skakning. Styrkan i denna skakning (skalv eller jordbävning) fångas upp av en seismograf och mäts enligt en s.k. Richterskala.

Orsakerna till en jordbävning?

Det som orsakar en jordbävning är kontinentalplattornas rörelse mot eller längs med varandra.

Konsekvenserna av en jordbävning?

• Det allvarligaste är att tusentals människor dör av att jordbävningen har fått hus att falla sönder och begrava människorna under rasmassorna. De människor som överlever blir ofta hemlösa. Speciellt gäller det människorna i de fattigare länder-na eftersom deras hus inte är lika stabila och jordbävningssäkrade som husen är i ett rikt med jordbävningsdrabbat land som t.ex. Japan. Däremot har även japa-nerna svårt att skydda sig mot tsunamis.

• Skadorna på samhället kan också vara omfattande med eldsvådor p.g.a. att elled-ningar har skadats, motorvägar och stora broar har rasat samman. Liksom vid andra allvarliga naturkatastrofer så kostar det stora summor pengar att bygga upp alla hus, vägar och broar som har förstörts.

Lösningar på problemet med jordbävningar?

Ännu fi nns inga säkra sätt att förutspå när eller var en jordbävning kommer att ske, eller hur kraftig den kommer att vara. Vad man kan göra är att bygga bygg-nader, vägar och broar som kan stå emot en kraftig jordbävning. Tyvärr har inte de fattiga länderna inte råd med detta och det är därför som t.ex. drygt 600 000 människor (alla människor som bor i Göteborg och Malmö) skadades eller dog i samband med jordbävningen i Haiti 2010.

3. VULKANUTBROTT

Var inträffar vulkanutbrott?

Svar: Vulkanutbrott inträffar i princip i samma regioner som drabbas av jordbävning-ar, dvs. nära kontinentalplattornas gränser. Det fi nns dock några få undantag, som t.ex. vulkanöarna som bildar ögruppen Hawaii, en s.k. ”hot spot”.

Vad händer vid ett vulkanutbrott?

Svar: Vad som händer beror på om vulkanen är en ”farlig” eller ”snäll” vulkan. En farlig vulkan kan explodera vilket gör att människor överraskas av detta och hinner då inte sätta sig i säkerhet. Ett exempel på en sådan farlig vulkan är Vesuvius i när-heten av miljonstaden Neapel. Exempel på en snäll vulkan är Etna vars utsläpp av trögfl ytande lava gör att människor hinner fl y undan i tid. Det är ofta vulkanens aska som är farligare än lavan eftersom askan kan färdas längre väg med hjälp av vindarna samt att den glödheta askan kan göra att eldsvådor startas.


Vad orsakar vulkanutbrott?

Som vi har sett fi nns de fl esta av dagens aktiva vulkaner vid plattgränserna och där smält magma från jordens inre trycks upp och ut genom kratern.

Vilka är konsekvenserna av ett vulkanutbrott?

• Som vi sett så beror konsekvenserna på vilken typ av vulkan det handlar om. I värsta fall kan både människor, samhällen och natur ta stor skada, men allmänt sett är en jordbävning en allvarligare naturkatastrof än ett vulkanutbrott.

• En positiv konsekvens av ett vulkanutbrott är att det med tiden bildas bördig jord längs med vulkanens sidor. På Etna odlas vindruvor som förädlas till mycket högkvalitativt vin.

Vilka lösningar fi nns på problemet med vulkanutbrott?

Forskningen om att kunna förutsäga när ett vulkanutbrott ska ske har kommit längre än att kunna varna om en annalkande jordbävning. Problemet med var det kommer att ske fi nns ju inte när det gäller vulkaner. En lösning skulle kunna vara att hindra människor att bo nära vulkaner, men det har visat sig omöjligt eftersom det går att odla och därmed överleva i lavajorden.

4: STORMAR

Var uppstår stormar?

Svar: Stormar kan uppstå på de fl esta platser på jorden där lågtryck kan bildas. I Sve-rige kan det röra sig om kraftiga stormar, orkaner, som Gudrun som 2005 drabbade de södra delarna av vårt land genom kraftiga vindar. På vintern kan vi få känna av våldsamma snöstormar

När uppstår stormar?

I Sverige har vi de fl esta stormarna under hösten och vintern. Mera lokala och kortva-riga åskväder, med tillfällig kraftiga vindar, kan drabba Sverige i juli.

Orsaker till stormar?

Kraftiga vindar orsakas att stora kontraster mellan djupet i ett låg- respektive ett hög-tryck.

Vilka är konsekvenserna av en storm?

• Talar vi bara om kraftiga storm- eller orkanvindar så kan människor skadas eller dödas av att man blir träffad av något. En allvarlig konsekvens är de elavbrott som kan följa på en storm. Då stannar samhällen eftersom vatten och avlopp lik-som tåg och t-banan slutar att fungera samt att t.ex. sjukhus och skolor drabbas. Alla hus som värms upp av el kan leda till att människor förfryser sig, om det är vinter. Likaså kan all telefoni slås ut vilket gör det svårt att larma ambulans, polis och räddningstjänsten.

• Stormar kan även skada naturen, som i samband med stormen Gudrun där enor-ma mängder skog blåste ner och förstördes.

Vilka lösningar fi nns på problemet med stormar?

• Vi kan inte rå på orsakerna bakom en storm, men vi kan mildra konsekvenserna. SMHI kan t.ex. gå ut med varningar i god tid så att de som är till sjöss hinner söka sig en nödhamn och att människor håller sig inomhus så mycket det är möj-ligt.

• Sjukhus och andra viktiga samhällsfunktioner kan se till att man har reservaggre-gat i fall att elen skulle sluta att fungera.

• Enskilda människor kan se till att man har fi cklampor, stearinljus och upphällt vatten i reserv.


17:4 Sårbara platser i världen

Tokyo Japan Asien jordbävningar (ligger på gränsen mellan

kontinentalplattor)

New Orleans USA Nordamerika orkaner (kuststad vid tropiskt hav)

Neapel Italien Europa vulkanutbrott (ligger på gränsen mellan

kontinentalplattor)

Jakarta Indonesien Asien tropiska stormar

Male Maldiverna Asien översvämning (låglänt/klimatförändringar)

San Fransisco USA Nordamerika jordbävning (ligger på gränsen mellan

kontinentalplattor)

Dhaka Bangladesh Asien översvämning (skogsavverkning, tropiska

stormar)

Istanbul Turkiet Europa/Asien

jordbävning

jordbävningar (ligger på gränsen mellan

kontinentalplattor)

Messina Italien Europa vulkanutbrott (ligger på gränsen mellan

kontinentalplattor)

Amsterdam Holland Europa översvämning (under havsnivå/låglänt)

Reykavik Island Europa vulkanutbrott (ligger på gränsen mellan

kontinentalplattor)

Timbuktu Mali Afrika torka (klimat, jorderosion)


RUBRIK BÄSTA FRÅGAN FÖR ATT SAMMANFATTA DET VIKTIGASTE I TEXTEN UNDER

RUBRIKEN

Torra områden Vad kan göras för att mildra konsekvenserna av en långvarig torka?

Översvämningar På vilket sätt är det rätt att påstå att översvämningar kan både vara något positivt

och negativt?

Jordbävningar Varför uppstår jordbävningar endast på vissa platser men aldrig i Sverige?

Bergskedjor bildas Varför ligger bergskedjan Anderna just där?

Vulkanutbrott Varför är Vesuvius en mycket farligare vulkan än Etna?

Samhället är sårbart för

stormar

Varför är dagens samhälle mycket mer sårbart jämfört med för hundra år sedan?


18. Arktis



1. Varför heter Arktis Arktis?

2. Vilka nya rön har klimatforskarna konstaterat?

3. Vilka för- och nackdelar fi nns det med att klimatet förändras?



Antarktis Antarktis är en kontinent som ligger längst i söder, med sydpolen som centrum

Arktis Arktis ligger längst upp i norr med nordpolen som centrum. Arktis är ingen kontinent.

Polarklimat Polarklimat är ett extremt kallt och torrt klimat med iskalla vintrar och något varmare

somrar.

Kontinent En kontinent är en sammanhållande landmassa. Detta betyder att Europa och

Asien inte är två olika kontinenter utan de hänger ihop och bildar den euroasiatiska

kontinenten. Europa och Asien är dock två olika världsdelar.

Medeltemperatur Medeltemperaturen är genomsnittstemperaturen på en viss plats.

Tundra Tundra förknippas med norra Ryssland, Sibirien, och är känt för att marken alltid är

frusen utom under några få sommarmånader.

Naturtillgång Naturtillgång är en tillgång som har skapats av naturen själv, men som vi människor kan

förädla. Exempel är olja, järnmalm, fi sk och skogarna.

Shelf Shelfen består av det platta havsområde som ligger närmast kusten och inte är djupare

än 200 meter.

Urbefolkning Exempel på urbefolkning är våra egna samer, indianer i Amerika, inuiterna på Grönland

och maorier på Nya Zeeland, dvs. de folkgrupper som utgör de ursprungliga (första)

människorna på olika kontinenter.

Inlandsis I dag fi nns det en stor inlandsis på Grönland. För 10 000 år sedan täcktes större delen

av Norden (ej Island) av en ca tre kilometer tjock inlandsis.

18:2 Går det att rädda isbjörnarna?

Orsaker till att isen smälter?

Huvudorsaken är att klimatet i världen har blivit varmare på grund av en tilltagande växthuseffekt vilket i sin tur beror på att människorna under ett par hundra år sedan använt allt mer fossila bränslen, främst kol och olja.

Konsekvenser av att Arktis smälter?

• Det fi nns risk att isbjörnarna kommer att utrotas om isen smälter eftersom de lever av att fånga sälar som då och då kommer upp ur sina hålor. Isbjörnen är en för dålig simmare och sälarna är för bra för att isbjörnarna ska kunna fånga sälen i vattnet.

• En annan negativ konsekvens är att havsvattnet kommer att stiga med åtskilliga meter om Arktis smälter. Detta leder till att stora och tätbefolkade områden runt om i världen kommer att svämmas över. Det är ju dessutom så att de fl esta av världens storstäder gränsar till ett av världens stora hav. Skulle tundran tina skul-le det betyda att stora mängder metangas, en av växthusgaserna, skulle komma ut och öka medeltemperaturen ytterligare.


• Positiva konsekvenser kan vara att det skulle öppnas en möjlighet att ta sig med båt betydligt enklare och snabbare norr om Ryssland (Nordostpassagen) och Nordamerika (Nordvästpassagen).

• En annan fördel skulle vara att om Arktis smälter så kommer det att bli enkla-re och därmed billigare att komma åt viktiga naturtillgångar, exempelvis stora fi skbestånd. Dessutom räknar med att 25 procent av reserverna av kol, olja och gas fi nns under Arktis is, liksom andra värdefulla naturtillgångar som exempelvis diamanter, guld, silver och koppar.

Hur kan problemet med att Arktis smälter lösas?

Eftersom det är människor som har skapat problemet, genom att använda fossila bränslen, så måste människorna lösa problemet genom att gå från att använda fossila till förnybara bränslen.

18:3 Sambandsträning 1. … därför att människors användning av fossila bränslen som olja, kol och gas,

har skapat en växthuseffekt vilken i sin tur har höjt jordens medeltemperatur, vilket kommer att leda till att isen i Arktis kommer att smälta.

2. Negativa konsekvenser av att isen smälter kommer framförallt att drabba låglän-ta och tätbefolkade områden mest eftersom översvämningar kommer att dränka dessa områden. Låga ögrupper som Maldiverna kommer helt att försvinna vilket gör att de människor som älskar att besöka exotiska ögrupper får semestra på andra ställen.

3. Positiva konsekvenser är dels att nya farleder kan öppnas för sjötrafi k samt att det kommer att bli lättare att komma åt alla de naturtillgångar som fi nns under isen i Arktis. Samtidigt kan detta skada den känsliga miljön i Arktis, t.ex. om en oljekatastrof inträffar.

4. Träden kan inte växa i Arktis dels för att det är för kallt och att jorden är för mager, för näringsfattig.

5. Att Arktis invaderas av stora skaror fl yttfåglar under sommaren beror på att det under denna tid fi nns gott om mat, främst mygg och knott och som behövs för att både föda de nya och ständigt hungriga fågelungarna och för att föräldrarna ska kunna äta sig så starka att de orkar fl yga långa sträckor när de måste fl ytta till andra platser långt från Arktis när sommaren, och maten, är slut.

6. Det beror på att metangas är en mycket ner effektiv växthusgas jämfört med ex-empelvis koldioxid, när det gäller att höja medeltemperaturen på jorden.

7. Detta beror på att om isen smälter kommer det att betyda att större områden kommer att öppnas för de stora fi skebåtarna att öka fångsterna av framför allt värdefulla arter som torsk, som dessutom är utrotningshotad på fl era ställen, t.ex. i Östersjön.

8. Restiderna mellan t.ex. Alaska (vid Stilla havet) och Nordnorge (vid Atlanten) kan förkortas med hälften mot i dag. Dessutom kommer säsongen för dessa sjö-resor att förlängas eftersom det i dag är omöjligt att resa med ett fartyg vintertid på samma sträcka.

9. Kampen har att göra med en intressekonfl ikt om de ekonomiskt värdefulla na-turtillgångarna som fi nns under Arktis. Exempel på naturtillgångar som det kan uppstå konfl ikter eller krig om är diamanter, guld och silver, men även om fi ske-rättigheter. I dag är gränsdragningarna i detta område oklara.

10. Inuiterna kommer att påverkas negativt då deras jakt på valross, isbjörn och säl kommer att försvåras av samma orsaker som gör att isbjörnarna kommer att få problem. Samtidigt kan inuiterna hoppas på större fi skeinkomster. Skulle isen smälta över Grönland skulle detta göra att inuiterna kan få arbete genom utvin-ningen av de rika naturtillgångarna. Samtidigt ökar risken att inuiternas kultur kommer att försvinna då urbefolkningen kanske integreras med alla lycksökare som kommer att lockas till Grönland för att ”gräva guld”.

Documents

SO.S Geograﬁ 7–9 - liber.se · – Geografi ska mönster av handel och kommunikation och förändringarna av dessa mönster samt orsaker till och konsekvenser av detta. – Olika