Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
BoverketByggkostnadsforum
ByggherreClass– Kvalificerad vidareutbildning för byggherrar
Boverket augusti 2007
ByggherreClass– Kvalificerad vidareutbildning för byggherrar
Titel: ByggherreClass – Kvalificerad vidareutbildning för byggherrarUtgivare: Boverket augusti 2007Upplaga: 1Antal ex: 50Tryck: Boverket interntISBN: 978-91-85751-39-6Sökord: Byggherrar, utbildning, kompetensutveckling
Diarienummer: 504-1043/2006
Omslag: Heiko Wolfraum/Scanpix
Publikationen kan beställas från:Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 KarlskronaTelefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56Fax: 0455-819 27E-post: [email protected]: www.boverket.se
Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format.
© Boverket 2007
�Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”
FörordStarka och kunniga byggherrar som styr över byggprocessen. Det är målet för utbildningsprogrammet ByggherreClass som ByggherreForum har utvecklat tillsammans med landets akademier. ByggherreClass, är en vidareutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Utbildningen startade under 2007 och medverkar gör högskolorna i Lund, KTH, Chalmers tek-niska högskola och Luleå tekniska universitet.
En stark byggherre är en förutsättning för att beställaren ska få det som kunden/byggherren har beställt. Under många år, då nybyggnationen i Sverige var mycket låg, avlövades många allmännyttiga företag och privata förvaltningsbolag på sin beställarkompetens. Idag när nybygg-nationen är betydligt större än på många år är en bred och omfattande byggherrekompetens nödvändig. Den inledande kartläggningen visade att högskolorna redan idag erbjuder verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar.
Högskolorna medverkade tidigt i processen och gavs chansen att dis-kutera möjligheterna att gemensamt etablera ett utbildningsprogram som branschens aktörer kunde ställa sig bakom. Diskussionerna fördes utifrån ett kompetensbehov som utformats utifrån fyra synsätt på byggherrerollen och som utvecklades i ByggherreForums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent”. Det som från början var en teoretisk diskussion om en önskad utbildning är idag en verklighet. En chans för yrkesverksamma inom byggherreföretagen eller personer med en byggherreroll bland konsulter och motsvarande att läsa upp till 40 poäng. Det bygger på obli-gatoriska och valbara kurser om vardera 5 poäng där möjlighet finns att avbryta efter 20 poäng. Deltagarna ska ges möjlighet att läsa 20 poäng/år och förväntas läsa minimum en kurs per halvår. Slutexamination sker när tillämpningsprojektet är godkänt. Avslutad utbildning ger ett diplom som bevis på akademisk vidareutbildning. Deltagarna har även möjlighet att ta ut akademiska poäng för varje genomförd kurs.
Rapporten är sammanställd av ByggherreForum som även svarar för innehållet.
Karlskrona augusti 2007
Ulf TroedsonÖverdirektör Boverket
� ByggherreClass
�Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”
Innehåll
Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster” .........7
Boverkets beslut....................................................................................................................................................................................................7Projektets syfte och mål ....................................................................................................................................................................7Projektresultat .............................................................................................................................................................................................................7Projektgenomförande ..............................................................................................................................................................................8Slutrapportering .................................................................................................................................................................................................12
Bilagor ..................................................................................................................................................................................................................................................1�
Bilaga 1ByggherreMasterClass, Slutrapport från förstudien 06021� .......1�Bilaga 2 Kursbeskrivningar 1-12 ..................................................................................................................................................................71Bilaga �Samverkansavtal ............................................................................................................................................................................................99Bilaga �Avtal om Byggherreutbildning .................................................................................................................................10�Bilaga �Utbildningsprogram .............................................................................................................................................................................110Bilaga 6Inbjudan och Informationsbroschyr ..........................................................................................................120Bilaga 7Ersättningsmall för kursblock. ................................................................................................................................121Bilaga 8Ekonomisk slutrapport .............................................................................................................................................................122
6 ByggherreClass
7Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”
Boverkets beslutBoverket beviljade projektet ”Etablering av nationell Byggherremaster”, genom ByggherreForum, ett utvecklingsstöd på 650 000 kronor (exkl. moms), för vidareutveckling av programmet ByggherreMasterClass – en akademisk vidareutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Stödet avsåg ett fortsatt arbete relaterat till Boverkets tidigare beslut om utveck-lingsstöd till projektet Byggherremaster – En förstudie. (Bilaga 1).
Projektets syfte och målUtgångspunkt för projektet har varit förstudiens förslag till en akademisk vidareutbildning för byggherrar med omfattning 40 poäng. De tekniska högskolornas motsvarighet till administrationens och ekonomins MBA, Master of Buisness Administration (en ledarskapsutbildning), program. Utbildningens kriterier har varit:• Nationell omfattning i samverkan med fyra tekniska högskolorna.• Kursutbud i framkant av branschens utvecklingen. • Distansundervisning.
Utbildningen startade januari 2007.
ProjektresultatKursens namn har blivit ByggherreClass eftersom ordet ”master” numera tillhör grundutbildningen vid Europas högskolor.
Utbildningen startade med Introduktionskursen 5 poäng den 6 februari 2007 med 16 deltagare. Kursansvarig är Luleå tekniska universitet.
Marknadsföring pågick under första halvan av 2007 för att kunna starta ytterligare en introduktionskurs hösten 2007 samt första valbara kursen inom block II.
Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”
8 ByggherreClass
ProjektgenomförandeProjektet har genomförts med följande skeden:• Organisering.• Kursinnehåll och kursbeskrivningar.• Avtal och samverkan.• Webbteknik och hemsida.• Kursprogram.• Marknadsföring och inbjudan.• Ekonomi och ersättningsmall.• Slutrapportering.
OrganiseringUtgångspunkten i utbildningen har varit att den ska vara nationell så till vida att samtliga fyra tekniska högskolor med byggutbildning ska delta med relevanta avsnitt.
Examination kommer då att genomföras på fyra olika högskolor varför frågan om kårtillhörighet och kursansvar prövats.
Utbildningen genomförs som uppdragsutbildning varvid kårmedlem-skap inte erfordras. ByggherreForum agerar uppdragsgivare åt högskolor-na och fördelar kursansvar baserat på optimalt tillgodoseende av relevant kursutbud.
Ett nav för utbildningen blir därmed nödvändigt för samordning, ad-ministration, marknadsföring, ekonomi och kursplanering. Inom Bygg-herreForum har denna rektorsfunktion uppdragits åt Martin Bergdahl från Falun med stöd av Anders Wennström från Luleå tekniska universitet.
De kursansvariga från respektive högskola tillsammans med ordförande från ByggherreForum utgör styrgrupp för utbildningen. Rektorsfunktion-en är föredragande och sekreterare i denna grupp.
Styrgruppen ansvarar för utbildningens kvalitet och genomförande.
Följande personer ingår i denna styrgrupp:• Jan Borgbrant, Luleå.• Bengt Hansson, Lund.• Stellan Lundström, KTH.• Håkan Stille, KTH.• Inga Malmqvist, Chalmers.• Göran Lindahl, Chalmers.• Stefan Sandesten, ByggherreForum, ordförande.• Martin Bergdahl, rektorsfunktion.• Anders Wennström, Luleå, sekreterare.
Styrgruppen har haft fyra möten under planeringen.Som stöd för styrgruppen har en referensgrupp tillsatts med represen-
tanter från målgruppen tillsammans med utbildningsansvariga på hög-skolorna.
Gruppen ska bevaka kursutbudets relevans och kursinnehåll.
9Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”
Från målgruppen deltar:Offentliga byggherrar: Björn Terstad, Vägverket, region Stockholm.
Lars Anebreid, Sveriges kommuner och landsting.
Privata byggherrar: Anders Lindeborg, Astra Zeneca AB. Per Dahlbäck, AP-Fastigheter.
Övriga byggherrar: Ola Karlsson, NCC Stockholm. Astrid Evang, Carl Bro Stockholm.
Från högskolorna deltar:Chalmers: Jan BröchnerKTH: Stellan LundströmLTU: Jan BorgbrantLTH: Bengt Hansson
Ordförande ByggherreForum: Stefan SandestenSekreterare rektorsfunktionen: Martin Bergdahl/Anders Wennström
Referensgruppen har haft två sammanträden under planeringsfasen.
Kursinnehåll och kursbeskrivningarRektorsfunktionen har besökt respektive högskola och samrått om kurs-innehåll baserat på målgruppens krav på innehåll.
Kursbeskrivningar har upprättats efter en mall med angivande av inne-håll baserat på syften, mål och beskrivning av innehåll i seminarier med litteraturlista.
Samtliga 12 kursbeskrivningar finns redovisade på hemsida www.bygg-herreclass.se och bilaga. (Bilaga 2)
Kursansvar har fördelats enligt nedan.
Block IKurs 1: Byggherrerollen och byggprocessen: Jan Borgbrant, Luleå.
Block IIKurs 2:Beställarrollen: Bengt Hansson, Lund.Kurs 3:Programarbete –Tidiga skeden: Inga Malmqvist, Chalmers.Kurs 4:Samhällsstyrning: Bengt Hansson, Lund.Kurs 5: Projektledning: Göran Lindahl, Chalmers.
10 ByggherreClass
Block III Kurs 6: Fastighetsföretagande: Stellan Lundström, KTH.Kurs 7: Byggsystem och förvaltning: Bengt Hansson, Lund. Kurs 8:Flexibilitet och användbarhet: Inga Malmqvist, Chalmers.Kurs 9:Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv: Jan Borgbrant, Luleå.Kurs 10:Riskhantering i anläggningsprojekt: Håkan Stille/Sven Olof Hansson, KTH.Kurs 11:Plan och acceptansprocessen: Berit Balfors/Thomas Karlbro, KTH.Kurs 12: Utredningsmetodik: Jan Borgbrant, Luleå.
Sammanlagt erbjuds 12 kurser om 5 akademiska poäng.Kurs 1 är obligatorisk för samtliga deltagare i utbildningen. Möjlighet
finns sedan att ta del av en eller flera kurser. Minsta insatsen motsvarar därmed 10 poäng. Ambitionen från rektorsfunktionen är att eleverna fortsätter hela utbildningsprogrammet om totalt 40 poäng. För att erhålla diplom som kvalificerad byggherre ska då en projektuppgift omfattande 10 poäng upprättas.
Avtal och samverkanEtt samverkansavtal har upprättats och undertecknats av de fyra hög-skolorna tillsammans med ByggherreForum.
Detta avtal reglerar ansvar, samverkansform, ersättning och utbild-ningsformalia.
Avtalsmall för samverkan redovisas som bilaga 3. (Bilaga 3)Avtal har också upprättats mellan ByggherreForum som utbildnings-
givare och respektive företag där deltagare är arbetstagare.Avtalsmall redovisas som bilaga 4. (Bilaga 4)
Webbteknik och hemsidaFör att kunna attrahera yrkesverksamma byggherrar har intentionerna varit att erbjuda en utbildning som möjliggör distansundervisning.
En förutsättning för detta är att det finns en hemsida med möjlighet till inloggning på insynsskyddade sidor för studenter. Seminariedokument-ation, projektarbeten, föreläsningar med mera ska kunna redovisas. Möjligheter till tentamen på distans kan ge nytta. Tillgängliga tekniska system på marknaden har utvärderats och val har skett utifrån det mest lämpade för att uppfylla de tekniska kraven på tillgänglighet, säkerhet och ekonomi. Hemsidan finns etablerad och tillgänglig för såväl publik som studenterna i den pågående första kursen (www.byggherreclass.se).
11Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”
KursprogramKursprogrammet presenteras i upprättat program med titeln: ByggherreClassKvalificerad vidareutbildning för byggherrarProgramProgrammet beskriver utbildningens bakgrund och målgruppsanalys. Be-skrivning finns av utbildningsplan och kursutbud. Kursadministration och förkunskapskrav med anmälningsblankett redovisas. Programmets syfte är att vara en presentation av utbildningen för målgrupp.
Programmet ligger ute på publika hemsidan och visas i Bilaga 5.
Marknadsföring och inbjudanFörstudiens marknadsundersökning pekade på ett underlag av cirka 50 kursdeltagare per år under de närmaste åren. Byggherrar inom såväl hus- som anläggningssektorn tillhör målgruppen, liksom entreprenörer och konsulter med inriktning mot projektledning.
En inbjudan har producerats som tillsammans med broschyrer utgör marknadsföringsmaterial. Detta material har spridits i samtliga tillgäng-liga informationskanaler inom sektorn.
Bland mottagarna finns samtliga ByggherreForums medlemsföretag, nätverken för Sveriges kommuner och landsting, Samverkansforum av statliga byggherrar, SABO företag, Fastighetsägarna, BQR, STD, BI, SVR, Byggkommittén, högskolor och branschnätverken kring dessa såsom CMB Göteborg, KTH Byggvetenskap, Byggrådet i Lund och Bygg-forum nord Luleå.
Upprepade annonseringar har skett på målgruppens olika hemsidor.Materialet som tagits fram redovisas i Bilaga 6.
Ekonomi och ersättningsmodellAvgörande för att attrahera målgruppen är att kunna erbjuda hela utbild-ningen för en låg kostnad. Denna ska inte konkurrera med marknadens och högskolornas övriga utbud av kortare fortbildningskurser. Därför har en ersättningsmodell skapats som innebär en låg kostnad för hela programmet om 40 poäng men marknadsmässigt pris för den som väljer enbart enskild kurs.
Möjligheten att genomföra en kurs har därmed bedömts till minst 15 deltagare.
Programmet ska kunna genomföras för kostnaden 2 basbelopp eller 2 000 kronor i medeltal per kurs och deltagare.
En förutsättning för att kunna välja enskild kurs om 5 poäng är att också delta i den obligatoriska introduktionskursen.
Med uppfyllande av förkunskapskrav kan därmed den som enbart väljer enskild kurs delta till kostnaden 3 000 kronor per poäng.
Fördelningen av ersättningen är 90 procent till skolan och 10 procent till rektorsfunktionen.
Utöver kursavgiften tillkommer omkostnader för resor och övernattning för deltagarna i samband med seminarier på den högskoleort som är värd för respektive kurs.
Varje deltagare ska planera för högst 4 seminariedagar per 5 poängs-kurs.
12 ByggherreClass
Detta begränsar företagens kostnader för produktionsbortfall vid deltagar-nas frånvaro.
Ersättningsmall redovisas som bilaga. (Bilaga 7)
SlutrapporteringProjektet ”Etablering av nationell Byggherremaster” med ekonomiskt stöd från Boverkets Byggkostnadsforum slutredovisades sommaren 2007.
Sammanställd ekonomisk rapport bifogas som bilaga. (Bilaga 8)Projektledaren ByggherreForum ser fram emot en framgångsrik
nationell spetsutbildning i Byggherrerollen för Sveriges byggföretag.
1�Bilagor
Bilagor
Bilaga 1. ByggherreMasterClass, Slutrapport från förstudien 060215
Bilaga 2. Kursbeskrivningar 1–12
Bilaga 3. Samverkansavtal
Bilaga 4. Avtal om Byggherreutbildning
Bilaga 5. Utbildningsprogram
Bilaga 6. Inbjudan och Informationsbroschyr
Bilaga 7. Ersättningsmall för kursblock.
Bilaga 8. Ekonomisk slutrapport
1� ByggherreClass
1�Bilagor
Bilaga 1
BYGGHERREFORUM
ByggherreMasterClass
Akademisk vidareutbildning för byggherrar
Slutrapport från förstudie 060215
ByggherreForum arbetsgrupp för FoU och högskolekontakter i samverkan med Chalmers, Luleå
tekniska universitet, Lunds tekniska högskola och Tekniska högskolan i Stockholm
VASAGATAN 52, 2tr, 111 20 STOCKHOLM. TELEFON 08-23 32 40 TELEFAX 08-20 38 28. E-POST: [email protected] HEMSIDA: www.byggherre.se. BANKGIRO 164-6892. POSTGIRO 50 30 80-4.
16 ByggherreClass
Innehåll
Inledning sid Byggherreutbildning behövs 2 Förstudien 2 Syfte 3
Förslag till utbildningsprogram Utbildningsplan 3 Målgrupp 4 Genomförande 4 Förkunskapskrav 4
Ledning och organisation Rektorsfunktion 4 Referensgrupp 5 Styrgrupp 6 Planering och utveckling 6 Kostnader 6 Fortsatt arbete 7
TabellerTabell 1:1 Kursplan Tabell 1:2 Kursinnehåll
BilagorFörstudieprogram Bilaga AKursinventering Bilaga BMålgruppsanalys Bilaga C
1
17Bilagor
INLEDNING
Byggherreutbildning behövs Behovet av kompetensutveckling av byggherrar inom bygg-och anläggningsområdet anses stort. Detta mot bakgrund av att
Det är stora volymer av samhällets medel som investeras i byggnader och anläggningar. Bygg- och anläggningsindustrin beräknas årligen omsätta drygt 200 miljarder. Det är en komplex verksamhet som bedrivs. Det har förekommit kostnads- och tidsöverskridanden samt kvalitetsbrister i en rad projekt som varit mycket uppmärksammade och som skapat stora problem. En kompetent byggherre är en förutsättning för framgångsrikt projekt Specifik byggherreutbildning saknas. En akademisk fortbildning ger en högre kvalitetsstatus än andra utbildningsinstituts alternativ.
Med ledning av initialt arbete inom IVAs Byggherreråd och tidigare kartläggningar via Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter inom ByggherreForum, har behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar uppmärksammats. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens.
Bristen på kvalificerad byggherreutbildning har påpekats både inom husbyggnads- och anläggningssektorn. Behovet av ”spetsutbildning” för byggherrar är uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar” och har förstärkts i det nu pågående arbetet för ett förnyelseprogram inom sektorn som initieras av den nationella byggsamordnaren.
Mot denna bakgrund har ByggherreForum tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar (se Bilaga A). Motsvarighet till MBA inom ekonomi/administration söks. Omfattningen bör vara 40 poäng och syfta till någon form av diplomering. Möjlighet till distansundervisning ska kunna erbjudas.
FörstudiePå initiativ av Byggherreforum har en samverkansgrupp etablerats med företrädare för Chalmers, Lunds tekniska högskola (LTH), Luleå tekniska universitet (LTU) och Tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Efter inledande möten om förutsättningar för en nationell samverkan lämnade ByggherreForum en ansökan till Byggkostnadsforum om medel för att genomföra en förstudie i syfte att tydliggöra akademiska strukturer och förutsättningar för att genomföra föreslaget utbildningsprogram, högskolornas medverkan, målgruppsanalyser och kostnader. Byggkostnadsforum beviljade medel till förstudien i augusti 2005
Samverkansgruppen har inom ramen för förstudien haft 8 protokollförda möten. Inledningsvis genomfördes en kursinventering och en inledande målgruppsanalys för att ge underlag för diskussioner om villkor för ett gemensamt utbildningsprogram. För att utarbeta ett konkret koncept till utbildningsprogram tillsattes en arbetsgrupp från högskolorna vars förslag diskuterats i samverkansgruppen och förankrats i ByggherreForums styrelse.
2
18 ByggherreClass
Arbetsgruppen har bestått av: Chalmers: Inga Malmqvist KTH: Håkan Stille/ Stellan Lundström LTH: Bengt Hansson LTU: Jan Borgbrant
Anders Wennström, LTU har varit utredningssekreterare.
KursinventeringByggherreForums inledande kartläggningar från 2004 visar att högskolorna idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Samtidigt konstateras att den gjorda inventeringen av relevanta kurser behöver utvidgas då det utbud av kurser som sammantaget berörs är betydligt bredare för att svara mot ByggherreForums kravlista.
Kursinventeringen som genomfördes under hösten 2005 visar att det sökta utbudet av kunskap är väl representerat i de kurser som idag är tillgängliga vid högskolorna. Med stöd av denna kursinventering har samverkansgruppen bedömt att utformningen av ett gemensamt utbildningsprogram i huvudsak kan baseras på kurser som är tillgängliga inom grundutbildningen med viss pedagogisk anpassning till målgruppen. För vissa kursmoment kan begränsade behov av utvecklingsarbete föreligga. (se Bilaga B).
MålgruppsanalysI samband med ansökan gjordes en förfrågan om intresset för föreslagen utbildning i Byggherreforums styrelse med mycket positivt gensvar. På initiativ av Samverkansgruppen genomfördes en inledande målgruppsanalys genom att företrädare för olika kategorier av byggherrar ombads ge sin bild av efterfrågan och synpunkter på programupplägg. Denna studie visade på en potential om storleksordningen 50 elever/år. Analysen bekräftade förstudiens utgångspunkter och inriktningen av det fortsatta arbetet (se bilaga C).
Syfte Det förslag till utbildningsprogram som presenteras i denna rapport är så långt utvecklat att det ger underlag för planering och beslut om ett fördjupat programarbete. Rapporten ger även förslag på hur värdskap, ansvar, organisation och administration och andra praktiska frågor som behöver lösas för att klara genomförandet. Programförslaget ger också underlag för förankring bland i första hand ByggherreForums medlemmar samt också andra intressenter bland konsult- och entreprenörsföretag.
FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPROGRAM
UtbildningsplanFörslaget presenteras översiktligt i kursplan tabell 1.Utbildningen är upplagd så att möjligheten finns att läsa 20 eller 40 poäng.
Kursprogrammet inleds med en obligatorisk översiktskurs, Byggherrerollen och byggprocessen, om 5 p. I denna kurs beskrivs byggherrens situation utifrån de fyra perspektiv som ByggherreForum lyfter fram: Kund/brukare, Ägare, Samhälle och Bransch. De följande fyra kurserna har en inriktning på byggherrens roll som förändringsagent och coach i byggprocessen. Bland dessa är det obligatoriskt att välja minst två.
3
19Bilagor
Därefter väljs bland ett utbud av mera ämnesspecifika kurser med valbar intresseinriktning mot husbyggnad alternativt anläggningar samt ett par kurser som är mera generella. Minst en kurs ska väljas bland dessa valbara för minimum om totalt 20 poäng.
För den som vill fullfölja hela programmets 40 poäng kompletteras utbildningen med en kurs i utredningsmetodik 5p (som är obligatorisk för att fullfölja programmet) samt en kurs om 5 poäng som väljs efter intresse i hela utbudet av kurser. Utbildningen avslutas med en projektuppgift om 10 poäng som utförs enskilt eller i par.
MålgruppUtbildningsprogrammet riktar sig till yrkesverksamma inom byggherreföretagen eller till dem som har en byggherreroll tex bland konsulter och motsvarande.
GenomförandeUtbildningen genomförs på distans i så stor utsträckning som möjligt. Normalt genomförande innebär att en kurs på 5 poäng innehåller 2-4 seminarie-/kursdagar (i pass om en till två dagar) och i övrigt distansundervisning. Det skall finnas en hemsida för varje kurs för digital kommunikation och där instuderingsmaterial med möjlighet att ladda ned föreläsning, övningsuppgifter och annan för kursen relevant information görs tillgänglig. Det är viktigt att de som deltar i kurserna får en möjlighet att träffa varandra i någon form för att kunna diskutera sina erfarenheter, vilket kan bidra till ökat utbyte för deltagarna av utbildningen.
Deltagarna ska ges möjlighet att läsa 20 poäng/år (max halvfart) och förväntas läsa minimum en kurs per halvår. Examinationer sker vid slutet av varje 5 poängskurs. Slutexamination av utbildningsprogrammet sker när tillämpningsprojektet är godkänt. Avslutad utbildning ger ett diplom som bevis på akademisk vidareutbildning. Deltagarna har även möjlighet att ta ut poäng för varje genomförd kurs, givet att de uppfyller förkunskapskraven (se nedan).
FörkunskapskravFör intag till utbildningar på högskolorna gäller generellt grundläggande behörighet. Mer information om kraven finns på www.vhs.se. För att delta i denna ByggherreMasterClass krävs högskoleutbildning motsvarande 120 p eller gymnasiekompetens med yrkeserfarenhet. Förkunskapskraven gäller främst om kursdeltagaren vill ta ut akademiska poäng
LEDNING OCH ORGANISATION
RektorsfunktionUtgångspunkten i formandet av en akademisk vidareutbildning för byggherrar är att utbildningen skall ha en nationell förankring. För att underlätta samverkan mellan deltagande högskolor föreslås att en särskild ”rektorsfunktion” bildas med ansvar för programmets administration inklusive kursregistrering, lokalanskaffning, samordning av kurstillfällena och budget. ”Rektorsfunktionen” föreslås fungera som en beställarorganisation gentemot medverkande högskolor där högskolorna ansvarar för det pedagogiska innehållet.
Rektorsfunktionen är viktig för att koordinera kursutbudet och sammanlänka kompetenser från de fyra högskolorna/universiteten och från andra organisationer. Rektorsfunktionen skall ha möjlighet att ta in kompetenser till kurserna som bäst kan förmedla kunskapsinnehållet.
4
20 ByggherreClass
För att utbildningen skall säkerställa den nationella förankringen har rektorsfunktionen också en viktig roll i att balansera de olika högskolorna/universitetens deltagande i utbildningen.
Referensgrupp.Till utbildningen knyts en referensgrupp med syfte att vidareutveckla kursinnehållet och bidra med konkretion i given struktur. Ordföranden utses från målgruppen, sekreterare utses från ByggherreForum. Referensgruppen föreslås bestå av 12 personer enligt nedan
Ordföranden + sekreterare 2 st Professorer från högskolorna Marknadsrepresentant
Jan Bröchner Chalmers Offentliga beställare: (VV, BV, LFV) 1 st Stellan Lundström KTH Kommun, landsting 1 st Jan Borgbrant LTU Privata beställare: (Stora beställare) 1 st
(Små beställare) 1 stBengt Hansson LTH Övriga: Beställarkonsulter 1 st
Entreprenör 1 st
Styrgrupp Styrgruppens uppgift är att kvalitetssäkra programmet. Styrgruppen ansvarar för uppföljning, utvärdering och revideringar. Styrgruppen består av fem personer med en person från vardera ByggherreForum, Chalmers, KTH, LTH och LTU
Planering och utveckling För att kunna komma igång krävs vidare utveckling av såväl kursinnehåll som kursblocksfördelning. Målgruppsanalysen kommer därvid att bli styrande. Rektorsfunktionens roll måste planeras liksom preliminär kostnadsbudget.
Förutsättningar för distansutbildningen klarläggs liksom administrativa rutiner för examination.
Högskolorna har därvid att utreda Rektorsfunktionen (BHF) har att utreda
- Lärarresurser - Avstämning mot målgrupp - Distansstöd - Kontakter med övriga
marknaden (marknadsföring) - Litteratur - Ansvarsfördelning mellan skolor - Registrering/anmälan¨ - Examination - Administrativ planering
(lokaler etc) - Föreläsningar - Workshops - Upphandling av kurser
- Budget- Websystem- inbjudningsmaterial
Kostnader Den tillsatta arbetsgruppen har uppskattat storleksordningar av kostnader för utveckling och genomförande av utbildningen baserat på att befintliga kursutbud vid deltagande högskolor
5
21Bilagor
6
kan nyttiggöras. Detta är en styrande faktor för att kunna erbjuda låg kostnad för utbildningen. Samverkansgruppen har gått igenom dessa bedömningar och enats i målsättningen att hela programmet ByggherreMasterClass 40 poäng ska kunna genomföras inom en kostnad av 2 basbelopp (ca 80 000:-) per deltagare.
En förutsättning för kostnad enligt ovan är minst 15 deltagare per kurs.
Till kursavgiften detta kommer omkostnader för resor och övernattning i samband med seminarier vid högskola. Dessa kommer att förläggas till den högskola som är värd för aktuell kurs. Utbildningstiden är som lägst två år med möjlighet till genomförande på fyra år. Som lägst ska utbildningen omfatta 20 poäng men för diplomering krävs godkända 40 poäng.
Varje elev bör förutsätta närvaro vid 2-4 seminariedagar per 5 poängskurs. Detta innebär totalt 16-32 dagar under hela programmet.
Ovanstående målsättning avser löpande kostnader för rektorsfunktion och genomförande av kurser. För etablering av rektorsfunktionen, detaljplanering av programmet, koordinering av kurser/kursmoment, Information och rekrytering samt planering av distansundervisning mm fordras särskilda resurser.
Målsättningen är att utbildning inom programmet ska starta i januari 2007.
Fortsatt arbete Det förslag till utbildningsprogram som redovisas i denna rapport har presenterats för ByggherreForums styrelse vid möte den 9 februari 2006. Styrelsen tillstyrkte föreslaget upplägg och målsättningen om 80 000 kr per elev. Nästa tillfälle för bredare förankring bland ByggherreForums medlemmar är vid föreningens årsmöte den 8 mars. Styrelsen gjorde bedömningen att det inte behövs någon ytterligare förhandsförfrågan utan att nästa steg gentemot medlemmarna kan vara ett erbjudande om Anmälan med tillhörande information.
Samverkansgruppen har vid sitt senaste möte den 15 februari godkänt denna rapport som formell slutrapport från förstudien. Vid mötet diskuterades också riktlinjer för ett fortsatt och fördjupat programarbete under 2006 som underlag för en ansökan till Byggkostnadsforum. Vidare uppdrogs åt ByggherreForum att inlämna slutrapporten till Byggkostnadsforum samt formulera ansökan om fortsatt programarbete.
15 februari 2006
Martin Bergdahl Anders Wennström Ordförande Utredningssekreterare
Samverkansgruppens högskolerepresentanter: Jan Bröchner, Göran Lindahl och Inga Malmqvist (Chalmers), Bengt Hansson (Lunds tekniska högskola), Jan Borgbrant och Anders Wennström (Luleå tekniska universitet) samt Sven-Erik Delsenius, Stellan Lundström och Håkan Stille (Tekniska högskolan i Stockholm).
Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter Martin Bergdahl (Landstingsfastigheter Dalarna). Gillis Edholm (SABO), Anders Lindeborg (AstraZeneca), Stefan Sandesten (ByggherreForum), Kajsa Sundberg (Samverkansforum), Lars Redtzer (Banverket), Robert Wibom (Fortverket) och Björn Svedinger (sekreterare).
22 ByggherreClass
T
abel
l 1:1
I
II
III
IV
V
- äg
arpe
rspe
ktiv
et
- br
ukar
pers
pekt
ivet
-
sam
hälls
pers
pekt
ivet
-
bran
schp
ersp
ektiv
et
5
p
Sam
hälls
styr
ning
5p
Proj
ektle
dnin
g
5
p
Bes
tälla
rrol
len
5p
Obl
igat
oris
k 5
p
A
ltern
ativ
t val
bara
,
2 x
5p
oblig
ator
isk
15 p
Ris
khan
teri
ng i
anlä
ggni
ngsp
roje
kt
5
p
Plan
- oc
hac
cept
ansp
roce
ssen
5p
Fast
ighe
tsfö
reta
gand
e 5
p
Byg
gpro
cess
en i
ett
stra
tegi
skt p
ersp
ektiv
5
p
Flex
ibili
tet,
anvä
ndba
rhet
5p
20P
Utr
edni
ngsm
etod
ik (
oblig
ator
isk
kurs
) 5
p
+ K
urs
ur u
tbud
et I
I-II
I5p
Byg
gsys
tem
och
fö
rval
tnin
g
5
p B
yggh
erre
rolle
nB
yggh
erre
n so
m
och
bygg
proc
esse
n fö
ränd
ring
sage
nt
Pro
gram
och
tidi
ga
sked
en
5p
Ett
tillä
mpn
ings
proj
ekt
+ r
appo
rt
Syft
et ä
r at
t i p
rakt
iken
om
sätta
25
p av
ku
rsin
nehå
llet.
Ege
t arb
ete
elle
r i p
ar.
Exa
min
atio
n sk
er i
ett
öppe
t sem
inar
ium
Tabell 1 Kursplan för Byggherre MasterClass
10 P
720
P
2�Bilagor
Byggherrerollen och I byggprocessen - Beställare och byggherre inom bygg/anläggning och förvaltning. - Byggprocessens styrverktyg. - Byggherre ur ägarperspektiv - Finansiering, Risk - Målstyrning ,Best Practice - Samhällskrav. - Samverkansformer, incitament. - Marknadsanalys - Livscykelperspektiv, förvaltning
II Beställarrollen - Upphandling, inköp, LOU - Samverkansformer - Incitaments konstruktioner - Brukarmedverkan - Branschavtal - Kvalitetsstyrning, mätning - Överlämnande och garanti - Förhandling, - Etik och social kompetens - Mjuka värden - Miljökrav
II Programarbete tidiga skeden - Krav och projektmål - Verksamhetsprogram - Program för byggnad och lokaler - Utformning av byggnadsverk utifrån användarnas behov. - Designmetodik och verktyg för programarbete och visualisering - Användbarhet och funktionalitet - Kalkyler i tidiga skeden
Samhällsstyrning II- Planprocessen,tillstånd ,PBL - Tekniska bestämmelser, BVL - Fukt och Energidimensionering - Kvalitetsledning - Samhällets miljökrav,MB - Kvalitetsansvarig PBL - Arbetsmiljö - Kvalitetsansvarig nivå K (möjlighet till certifiering) - Kommunikation - Opinionshantering
Projektledning II Ledning och styrning av projekt - Process ,Engagemang - Krav och mål - Resurser ,Samverkan - Kommunikation, IT - Kalkylering, LCC - Tidsplanering - Kostnadsuppföljning - Kvalitetssäkring,Mätning - Riskhantering, garantier - Överlämnande, förvaltn. dokum Praktisk tillämpning ingår. (Kompetens motsvarande IPMA nivå D erhålles)
Fastighetsföretagande III - Ägande ur förvaltningsperspektiv - Developers perspektiv - Ägande för brukare - Intressentanalys - Ekonomisk analys - Hyressättning - Avkastningsmått - Finansiering av projekt - Omvärldsanalys - Värderingsmetoder - Drift och underhållsstrategi - Riskhantering - Garantiåtaganden
Byggsystem och förvaltning III - Industriellt byggande - Byggnaden som system - Översikt av produkltionsmetoder - Fuktdimensionering - Energioptimering - LCC-analys - LCA-livscykelanalys - Miljövärdering - Förvaltning och driftoptimering - Funktionskrav och överlämnande - Fastighetsjuridik JB - Avtalsjuridik AvtL - Facility Management
Flexibilitet och användbarhet III - Faktorer som påverkar den framtida användbarheten och flexibiliteten hos byggnader och lokaler - Användbarhet och funktion - Flexibilitet och användbarhet i byggprocessen och i samhällsbyggande i stort - Samspel mellan den offentliga sektorn och privata intressen - Legala ramar - Val av upplåtelseform - Preferenser för boende- och kontorsmiljöer - Genomförbarhetsanalyser
Byggprocessen i ett III strategiskt perspektiv - Hållbar utveckling och byggande - Värdeskapande och värdeförädling - Riskhantering - Processledning - Upphandlingsformer - Försörjningssystem - Exploateringsavtal - Metoder för plangenomförande- Val av upplåtelseform
Riskhantering i III anläggningsprojekt- Olika typer av risker med fokus på georelaterade risker- Risk- och skadeanalys- Riskreducering- Riskbaserade kalkylering- Olika ersättningsformer för georisker- Organisation för att beakta georisker
Plan- och acceptansprocessen III - Miljömål och miljöhänsyn i planer och projekt. - Att arbeta med MKB för projekt. - Bedömningsgrunder för miljökvalitet. - Infrastruktur-, kommunal översikts- samt regional planering - Europeiska ESDP- och TEN- programmen.
Utredningsmetodik IV - Vetenskapliga metoder - Datainsamling och analys - Presentation av resultat, muntligt och skriftligt - Innovativt tänkande - Målgruppsanalys
Tabell 1:2
8
2� ByggherreClass
2�Bilagor
Bilaga A
ByggherreForum 050311Arbetsgruppen för FoUoch högskolekontakter
Etablering av nationell ”Byggherremaster” (arbetsnamn)Program för förstudie – underlag för ansökan
ByggherreForum har tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar. Förslaget har diskuterats i ByggherreForums styrelse och i en arbetsgrupp med företrädare för Chalmers, KTH, LTH och LTU. Samtliga är principiellt positiva till förslaget men ett fördjupat programarbete är nödvändigt för att förtydliga högskolans förutsättningar samt målgrupper och efterfrågan uttryckt som antal elever och betalningsvilja inom sektorn.
BakgrundByggherreForum är en förening för professionella byggherrar med uppgift att samla sektorns byggherrar och stärka byggherrerollen samt främja byggherrefunktionens kompetensutveckling. Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter ska särskilt bevaka och stimulera att kunskap kring byggherrerollen förmedlas och utvecklas inom undervisningen och forskningen vid i första hand landets tekniska högskolor.
Arbetsgruppens inledande kartläggningar visar att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Inom grundutbildningen beaktas också byggherreperspektivet i ökande utsträckning. I de diskussioner om förändringar med anledning av anpassningar till en EU-modell med kandidat- och magisterexamen ingår också aspekter som rör byggherrerollen. Dessa frågor behandlas på skilda sätt vid de olika högskolorna. Arbetsgruppen följer utvecklingen.
Arbetsgruppen har med ledning av tidigare arbete inom IVAs Byggherreråd och refererade kartläggningar uppmärksammat behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. Ett likartat behov av ”spetsutbildning” för byggherrar är tidigare uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar” och har förstärkts i det nu pågående arbetet för ett förnyelseprogram inom sektorn som initieras av regeringens byggsamordnare.
Arbetsgruppen har diskuterat olika sätt att tillgodose detta behov av efterutbildning och föreslagit ett program med arbetsnamn ”Nationell byggherremaster”. Förslaget utgår från ett kompetensbehov som strukturerats i fyra perspektiv på byggherrerollen och som utvecklats i Byggherreforums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent”. Det föreslagna programmet omfattar totalt 40 poäng med möjlighet till flexibilitet vad gäller studieintensitet inom individuella utvecklingsprogram.
Arbetsgruppens förslag till utbildningsprogram ”Byggherremaster” har diskuterats i ByggherreForums styrelse med stöd av bifogade PM ”Enkät 041110” (bifogas) varvid ledamöterna var mycket positiva till ett fortsatt arbete med mål att snarast etablera
26 ByggherreClass
föreslagen utbildning. Däremot betonades att frågor om efterfrågan bland medlemmar och andra grupper som berörs av en utvecklad byggherreroll inte kan besvaras utan ett mer utvecklat underlag med möjlighet till konkreta ställningstaganden inom företagen.
Högskolorna har medverkat i processen genom utsedda kontaktpersoner. På initiativ från arbetsgruppen träffades företrädare för högskolorna vid möte den 2 mars 2005 för att diskutera intresse och förutsättningar att gemensamt etablera det av arbetsgruppen föreslagna utbildningsprogrammet. Anteckningar från detta möte bifogas. Som framgår är högskolorna positiva till att medverka som samverkansgrupp i ett nödvändigt programarbete för att kartlägga förutsättningarna.
Syfte och mål Förstudien syftar till att tydliggöra akademiska strukturer och förutsättningar för att genomföra föreslaget utbildningsprogram, högskolornas medverkan, målgruppsanalyser och alternativa kostnadsscenarios med ledning av den refererade ”önskelistan”.
Förstudien ska definiera ”Projektet Nationell Byggherremaster” (arbetsnamn) och skissera ett konkret förslag till utbildningsprogram som underlag för beslut om fortsatt planering avseende detaljprogram och genomförande. Förstudien ska inkludera en viss fördjupad målgruppsanalys samt ge underlag för förfrågan (enkät) till berörda företag om preciseringar av efterfrågan vad gäller antal elever och betalningsvilja relaterat till förstudiens programskiss.
GenomförandeFörstudien genomförs i samverkan mellan ByggherreForums arbetsgrupp och högskolornas kontaktpersoner enligt överenskommelsen vid mötet den 2 mars. Erforderliga kartläggningar etc utarbetas i en mindre grupp så att analyser och slutsatser kan diskuteras i gemensamma möten med samverkansgruppen. Exempel på frågor och arbetsmoment som diskuteras i refererade minnesanteckningar (bilaga 2) är att:
Etablera projektgrupp Projektet leds inledningsvis av ByggherreForum med arbetsgruppens ordförande som projektledare. Utredare ska utses. Samverkansgruppen kan inledningsvis betraktas som etablerad enligt ovan. I arbetet ingår också att föreslå huvudmannaskap för utbildningsprogrammet.
Kartlägga utbud Arbetsgruppen har gjort en viss inventering av relevanta kurser men det utbud som sammantaget berörs är betydligt bredare varför inventeringen behöver fördjupas och relateras till ByggherreForums ”önskelista”.
Precisera innehåll Arbetsgruppens förslag till struktur och innehåll bygger huvudsakligen på av ByggherreForum konstaterade behov utifrån kontakter med verksamma byggherrar. En värdering och uppgradering är nödvändig med ledning av högskolans erfarenheter och kunskaper från internationell forskning.
Fördjupa målgruppsanalysen ByggherreForums beslut att inleda ett programarbete bygger på begränsade kontakter med vissa medlemsföretag. Den möjliga målgruppen kan vara betydligt större än enbart medlemmar och den är inte entydigt definierad till
2 (6)
27Bilagor
exempel vad gäller förkunskaper. Här fordras ett fördjupat arbete också som utgångspunkt för föreslagen enkät.
Kartlägga högskolans förutsättningar att medverka Som framgår av minnesanteckningarna är möjligheterna att samverka med högskolans ordinarie kursutbud en komplex fråga såväl vad gäller ekonomi som formella krav på deltagande, förkunskaper och examina.
Kartlägga ekonomiska förutsättningar Minnesanteckningarna speglar ett antal frågor om programmets ekonomiska förutsättningar som måste analyseras såväl vad gäller kostnader som möjligheterna till finansiering. Detta arbetsmoment ger också underlag för bedömningar av vilka externa intäkter som är nödvändiga och som måste täckas av kursavgifter eller på annat sätt.
Anpassa kursinnehåll Befintliga kurser kommer att fordra vissa anpassningar vars omfattning måste värderas i förstudien. Vidare ska utbildningen vara på akademiska nivå vilket ställer vissa krav på kursinnehållet ur pedagogisk synpunkt som måste förtydligas inför en enkät till företagen.
Skissera genomförandet Enligt minnesanteckningarna är det nödvändigt med genomförandeformer som dels är anpassade till yrkesverksammas förutsättningar och dels är anpassade till kravet på nationell samverkan. Tillgängligt via distansundervisning/Internet är ett exempel på möjligheter att studera. Det finns erfarenheter inom sektorn att sammanställa och som kan nyttiggöras som utgångspunkt för fortsatt detaljplanering.
Slutligen ska förstudiens förslag till utbildningsprogram förankras i högskolor och företag. En formell remiss kan vara en praktisk form för detta. Vidare planeras en enkät till företag/personalansvarig för att få uppgifter om verklig efterfrågan uttryck bl a som möjliga antal elever och betalningsvilja vad gäller avgifter. Resultat av dessa förankringsaktiviteter måste ingå i ett beslut om genomförande varför resultatbearbetningen är en viktig del också i själva förstudiearbetet.
ResurserFörstudien genomförs under ledning av ovan nämnda samverkansgrupp som etableras i samverkan mellan Byggherreforums arbetsgrupp och kontaktpersoner vid högskolorna. I förarbetet har följande personer medverkat och även bekräftat sin beredskap att medverka i förstudien.
Från högskolorna: Jan Bröchner, Göran Lindahl och Inga Malmqvist (Chalmers), Sven-Erik Delsenius och Håkan Stille (KTH), Bengt Hansson och Niclas Andersson (LTH) samt Jan Borgbrant och Anders Wennström (LTU).
Från Byggherreforums arbetsgrupp: Martin Bergdahl [ordf] (Landstingsfastigheter i Dalarna), Stefan Sandesten (Byggherreforum), Anders Lindeborg (Astra Zeneca), Lars Redtzer (Banverket/FIA) och Björn Svedinger [sekr] (Research AB).
Valet av personer som kommer att engageras för utredningsarbetet beslutas under hand av arbetsgruppens ordförande Martin Bergdahl (projektledare) efter samråd med samverkansgruppen.
3 (6)
28 ByggherreClass
ByggherreforumArbetsgrupp FoU och högskolekontakter
TillByggherreforums medlemmar 041110
1. Enkät om ”Nationell Byggherremaster” – akademisk efterutbildning för byggherrar
Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter ska bevaka och stimulera att kunskap kring byggherrerollen förmedlas och utvecklas inom undervisningen och forskningen vid i första hand landets tekniska högskolor. Syftet är att stärka byggherrefunktionens kompetens-utveckling samt att långsiktigt underlätta medlemmanas rekrytering av kompetenta medarbetare. Information om arbetsgruppens verksamhet är tillgänglig på föreningens hemsida, www.byggherre.se//arbetsgruppen.
Denna enkät syftar till att ge arbetsgruppen underlag för fortsatt planering av en samlad utbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar. Vår avsikt är att programmet ska tas fram i samverkan med Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola och Luleå universitet. Till grund för fortsatta samråd med högskolorna önskar vi på detta sätt få indikationer från Byggherreforums medlemmar om efterfrågan av en sådan utbildning med skisserat upplägg enligt bilaga 1.
BakgrundArbetsgruppens inledande kartläggning av högskolornas utbud visar att de tekniska högskolorna tillhandahåller kurser inom byggprogrammens grundutbildning som är tillgängliga för yrkesverksamma och på olika sätt är relevanta för byggherrerollen. Det finns också inriktningar med management-profil inom grundutbildningen med viss fokus på projektledning och ekonomi. Vidare finns ett antal program med profileringar som är unika för respektive högskola av intresse för byggherrerollen i ett bredare perspektiv.
Arbetsgruppen har således funnit att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och i program för vidareutbildning som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Inom högskolorna diskuteras nu stora förändringar med anledning av en EU-modell med kandidat- och magisterexamen som också kommer att påverka möjligheterna till profilering. Arbetsgruppen bevakar detta.
I denna enkät uppmärksammar arbetsgruppen behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. Ett likartat behov av ”spetsutbildning” för byggherrar är tidigare uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar”.
Arbetsgruppen har diskuterat olika sätt att tillgodose detta behov av efterutbildning och föreslår ett program med arbetsnamn ”Nationell byggherremaster”. Förslaget utgår från det kompetensbehov som tidigare diskuterats inom IVAs Byggherreråd och som struktureras i Byggherreforums program ”Byggherren som förändringsagent”. (Se vidare bilaga 1)
4 (6)
29Bilagor
Det föreslagna programmet omfattar totalt 40 poäng med möjlighet till flexibilitet vad gäller studieintensitet inom individuella utvecklingsprogram. Programmets innehåll och genomförande förutsätts kunna utvecklas i samråd med lärare/forskare vid berörda högskolor så att tillgänglig kompetens och inbördes profileringar kan nyttiggöras på bästa sätt.
Från högskolorna har framförts förslag en ”workshop” med Byggherreforum för att ta fram ett underlag för beslut om en ”nationell byggherremaster” med mål, innehåll och möjliga upplägg utifrån de förutsättningar som utbildningssystemet ger möjlighet till. För att ett sådant arbete ska bli effektivt är det då nödvändigt att kunna ge en uppskattning av behov och efterfrågan så att elevantal och kännedom om elevernas villkor blir utgångspunkt.
Arbetsgruppen skickar därför denna enkät till byggherreforums medlemmar för att ge ge underlag för denna diskussion med högskolorna. Vi avser att senare följa upp visat intresse under programmets fortsatta utveckling, bl a vad gäller mer precisa frågor om innehåll. Vi önskar nu Ert svar på följande frågor.
Frågor:Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning?
Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant?
Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)?
Omfattning/hastighet: Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig? Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå?
Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från Er organisation inom en treårsperiod?
5 (6)
�0 ByggherreClass
6 (6)
2. Bilaga 1 Enkät om ”Nationell Byggherremaster” – akademisk efterutbildning för byggherrar
ProgramstrukturArbetsgruppen har diskuterat ett programupplägg om totalt 40 poäng, vilket motsvarar minst 4 års studier (10 poäng/år). Det första årets kurser om totalt 20 poäng föreslås bygga på den struktur som finns i Byggherreforums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent” enligt nedan. Det andra året avser fördjupningar vars struktur och inriktning utvecklas senare i arbetet.
- Byggherrerollen ,4 poäng - Ägareperspektivet, 4 poäng - Kundperspektivet, 4 poäng - Samhällsperspektivet, 4 poäng - Sektorsperspektivet, 4 poäng
ByggherrerollenGrundläggande förståelse för byggherrerollen och byggherrens ansvar. Byggherren som förändringsagent står för en vision om en aktiv och kompetent aktör som driver en nödvändig förändring av byggsektorn och sektorns produkter mot en hållbar utveckling av den byggda miljön.
Relation till ägare – ägareperspektivet Byggherrefunktionen som strategisk del i ägarens verksamhet ska tillfredställa de krav som ägarens verksamhetsidé innebär för projektet. Således måste investeringar i ett byggprojekt uppfylla den aktuella affärsidén med de krav på lönsamhet och ekonomiska villkor som gäller. Byggherren måste därför ha kompetens att förstå innebörden av ägarens verksamhetsidé och ekonomiska krav.
Relation till kund – kundperspektivetKundens krav är utgångspunkt för alla värdeskapande processer. Olika slag av slutkunder/brukare/hyresgäster har skilda möjligheter att formulera sina krav. Det ingår i byggherrefunktionen att svara för att kundkraven blir identifierade. Dessa krav kan gälla såväl lokalisering, gestaltning, utformning, funktion och tekniska kravnivåer som arbetsmiljö, rutiner och dokument för drift och underhåll under förvaltningen.
Relation till samhälle - samhällsperspektivetByggherrefunktionen ska svara för att samhällets spelregler följs, men också bidra till att dessa regelverk vidareutvecklas. Det gäller samhällets regelverk – lagar, normer, föreskrifter etc – som reglerar byggnaders och anläggningar utformning och funktion samt även delprocesser i genomförandet av planering, byggande och förvaltning. Det gäller också samverkan med opinioner i frågor om estetik och miljö i vid mening.
Relation till byggsektorn – sektorsperspektiv (beställarerollen) Gentemot aktörerna i byggprocessen ska byggherrefunktionen som beställare ställa relevanta krav i upphandlingar samt följa upp dessa i genomförandet genom att organisera och leda byggprocessen i erforderlig utsträckning beroende av vald form av genomförande. Det förutsätter kompetens att hantera byggprocessens olika skeden med tillhörande regelverk samt förmåga att välja partners för effektiv samverkan.
�1Bilagor
Bilaga B
Inventering av befintligt utbud av kurser till ”ByggherremasterClass”
050926
�2 ByggherreClass
Bakgrund ByggherreForum har tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar – med arbetsnamn ”Byggherremaster”. Arbetsgruppen för FoU inledande kartläggningar från 2004 visar att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Arbetsgruppen har gjort en viss inventering av relevanta kurser men det utbud som sammantaget berörs är betydligt bredare varför inventeringen behöver relateras till ByggherreForums ”önskelista” och, efter genomförda möten mellan högskolorna och ByggherreForum våren 2005, uppdateras.
SyfteSyftet med förstudien är att uppdatera inventeringen av kursutbudet som ges under läsåret 2004/2005 och 2005/2006 vid de fyra stora högskolorna, och där så är möjligt inventera kurser och kursutbud som planeras läsåren 2006/2007.
MetodArbetet har genomförts som en inventering av idag kända kurser och kursutbud vid de fyra stora högskolorna. Arbetet har fördelats mellan Anders Wennström och Sven-Erik Delsenius på följande sätt:
Anders Wennström inventerar LTU och LTH samt överarbetar genomförd förstudie av Chalmers. Sven- Erik Delsenius inventerar KTH och gör en förstudie av Chalmers
Inventeringen har utförts genom genomgång av kurskataloger (Finns på Webben). Som underlag för bedömning och urval av kurser och kursutbud används ByggherreForums ”önskelista” som innehåller huvudområdena Byggherrerollen, Ägareperspektivet, Kundperspektivet, Samhällsperspektivet och Sektorsperspektivet.
Björn Svedinger svarar för att inventeringen arbetas in tillsammans med en målgruppsanalys. Målgruppsanalys har efterlysts av högskolorna vid genomförda möten mellan högskolorna och ByggherreForum våren 2005. En förstudie av målgruppsanalys tas fram av Björn Svedinger och ByggherreForum i samband med att inventeringen genomförs.
Tidplan Anders Wennström och Sven-Erik Delsenius överlämnar sitt framtagna inventeringsunderlag ovan till Björn Svedinger i mitten av september månad 2005. Beräknad tidsåtgång: 80 h för sökning, 20h för sammanfattning och rapportering, totalt 100 h.
Anders Wennström/LTU 65 h á 430kr/h + moms Sven-Erik Delsenius/KTH ca 35 h á 570 kr/h + moms
Avrapporteringsmöte är inplanerat till torsdagen den 15 september 2005 kl. 15.00.Plats: ByggherreForums kansli, Stockholm.
1
��Bilagor
Sammanfattning av kursinventeringen
Kursinventeringen presenteras i bilaga 1. Befintliga kurser presenteras efter lärosäte.
Kursinventeringen utgår ifrån ByggerreForums önskelista där följande nyckelord återfinns.
Byggherrerollen
Ägarepers. S K Seamhällspers. undpers. ktorspers.
Byggprocess Sektorskunskap Omvärldskunskap Projekterings- och byggledning
sstyrnin
i
FörvaltningArbetsmiljö
LBM (PTKOpinionshanterin
Marknadsanalys PkVKKvalitetsmätningDesign
EtUpFöSa ansformer
CITByn
erhåll
VerksamhetgFastighets-/företagsekonomFinansieringRiskhantering
agstiftningranschavtal iljöhänsyn
ekologi)lanfrågorillståndommunikation
rogram o ravhantering isualisering undmätningar L
ikphandling rhandlingsteknikmverkC
-ggdokumentatio
g Drift och und
Nedan visas en sammanställning de och lärosäte.
A al kurser ino respektive o råde
av kursutbudet under respektive områ
nt m mBygg rre Ägarpers. Samh Kundpers. Sektorpers.he ällspers.
LTU 2 5 5 5 5LTH 4 7 5 6 1KTH 12 7 6 2 4 Chalmers 11 10 5 3 3
För att redovisa närmare kursinnehåll inom respektive område redovisa vilka av nyckelorden om har kunnats spåras i de befintliga kurse
Nyck tbud
s rna.
elord i kursu ets.Byggherre Ägarpers. Samhällsper Kundpers. Sektorpers.
LTU Projektledning Omvärldskunskap Verksamhetstyrn.
gs
nFörhandlingstek.
dok.
Finansiering
Riskhanterin
Lagstiftning- (MKB, PBL) PlanfrågorBranschavtal
Kvalitetsmät. MarknadsanalyProgram o kravhantering Design
Kommunikatio
IT-byggd
LTH
Omvärldskunskap Byggledning s-
Branschavtal Miljöhänsyn
r
rogram och
Drift och underhåll - (teknik)
Byggprocess Projektledning
Förvaltning Verksamhets –styrning Fastighets/företagekonomi Arbetsmiljö Riskhantering
Planfrågor MarknadsanalysKundmätningaVisualiseringar Pkravhantering
LCC
KTH rojektledning n.
i tet Marknadsanalys Etik PProjekteringsled
FastighetsekonomFastighetsförvaltn. Riskhantering Verksamhetsstyr.
ArkitektkvaliPlanfrågorLagstiftning
Chalmers Management Miljöledning Fastighetsförvaltn.
ranschavtal Miljöhänsyn
Kvalitet eknisk
samhällsplanering
Projektledning Fastighets/-företagsekonomi
B Upphandling T
Verksamhetsstyr.
2
�� ByggherreClass
Tabellen visar på en bruttolista vad avser nyckelorden. Inom vissa områden finns det flera kurser som omfattar samma nyckelord. Sammanställning visar dock på inom vilka områden det eventuellt saknas täckning i befintligt kursutbud. En djupare analys bör göras för aexakt kunna fastställa vilka områden som befintliga kurser täcker. Noteras skall också att en del av kurserna innehåller moment som inte direkt kan kopplas till ByggherreFor
tt mer
ums önskelista. Vissa kurser omfattar också flera av områdena i önskelistan, där har utredningen
området som uppfattades som huvudområdet.
lägga framtida kursutbuden vid Chalmers och LTH. Vid en rdjupad studie bör därför en del av arbetet läggas vid en närmare granskning av ovanstående
d.
tektett
det är grundläggande kurser i matematik, fysik etc. Efter de tre första åren
TADEN: Denna inriktning riktar sig mot urban design och fysisk planering av byggd miljö
nriktning fokuserar på projektering och byggproduktion, samt verktyg ch metoder som effektiviserar byggprocessen och leder till estetiskt och ekonomiskt
alande miljöer utifrån mänskliga behov, rutsättningar och begränsningar och att skapa flexibla och attraktiva lokaler ur ett
et exakta kursinnehållet i inriktningarna är inte fastställt i dagsläget, inriktningskurserna
tnehålla dels fokusering på ett tidigt skede med visualiseringar för att underlätta fastställande
h produktionssimulering med kostnadsberäkningar.
ör
ie har inte
försökt lägga kurserna under det
Framtida kursutbud
Nedan beskrivs vilka områden som är under utveckling vid de berörda högskolorna/universiteten. Områden som kan ge bidrag till ”Byggherremastern”. Dock har inte undersökningen lyckats kartföhögskolors framtida kursutbu
Luleå tekniska universitet Inom Luleå tekniska universitet (LTU) har en ny utbildning utvecklats. Grunden är väg- och vatten utbildningen till civilingenjör som har fått två inriktningar, civilingenjör och civilingenjör arkitekt. För byggherresidan är det framförallt inriktningen civilingenjör arkisom kan vara av intresse. De tre första åren programmen läser bägge inriktningarna i stort ssamma kurser,väljer studenterna en inriktning. För civilingenjör arkitekt kommer det att finnas tre huvud inriktningar:Sur ett helhetsperspektiv.
BYGGANDE: Denna iotilltalande byggnader.
RUMMET: Denna inriktning riktar sig mot dem som är intresserad av att utforma funktionella, hälsofrämjande och estetiskt tilltföverksamhets- och organisatoriskt perspektiv.
Dpåbörjas först år 2008.
Ett forskningsområde som också utvecklats vid institutionen för samhällsbyggnad är 4dCAD. Kurser inom det området beräknas vara utvecklade till 2007/2008. Kurserna kommer atinav kundkrav, dels projektering oc
Kungliga Tekniska Högskolan
Inom Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) finns förutom det presenterade kursutbudet fVidareutbildningskurser (Fristående kurser) under läsåret 2005/2006 även ett stort utbud av ordinarie kurser ingående i olika utbildningsprogram. Tiden för denna förstud
3
��Bilagor
4
öjlig att
ges för första gången under innevarande sår 2005/2006 och årskurs 4 ges första gången under läsåret 2006/2007. Kursutbud mm är
en fastighetsprofil som KTH har och har haft inom den ekonomiska och finansiella sidan kommer tillsammans med kärnämnen inom byggande att fortsätta utvecklats och kommer
i den nya Civilingenjörsutbildningen för Samhällsbyggnad.
medgivit att en inventering av dessa med framtagande av krav på förkunskaper varit mgenomföra, men detta utbud bör även ingå i en fortsatt och fördjupad studie.
KTH har genomfört en sammanslagning av Civilingenjörsutbildningen för Väg- och Vattenbyggnad och Lantmäteri till en Civilingenjörsutbildning för Samhällsbyggnad med ett antal utgångar. Årskurs 3 för denna nya utbildningläplanerade men inte officiellt fastställda vilket både påverkar och är påverkat av marknadenskrav på den framtida Civilingenjörsutbildningen.
D
alltfort att finnas även
Projektarbete Tabellsammanställningen och det presenterade kursutbudet från respektive högskola i denna förstudie innehåller med något undantag inte något projektarbete. Ett komplement till kursutbudet som inte bör glömmas bort i perspektivet att ge en adekvat utbildning med målet och arbetsnamnet ”Byggherremaster”. Huruvida det av oss här föreslagna projektarbetet skallingå som en del av målbilden om 40 poäng eller tillkomma därutöver, är upp till den fortsatta inventeringen och utredningen att komma fram till, men en omfattning av projektarbetet med
rdjupning inom det egna området borde med fördel ligga som en uppsats på C eller D nivå. öretagens ”morot” för de medarbetare som utbildas i en tänkt ”Byggherremaster” blir att få en egna verksamheten vetenskapligt belyst.
uleå och Stockholm 2005-09-26
Anders Wennström Sven-Erik Delsenius
föFd
L
36 ByggherreClass
Lär
osät
e: L
uleå
tek
nisk
a un
iver
site
t K
urse
r in
om h
uvud
områ
de: B
yggh
erre
rolle
nN
amn
B
eskr
ivni
ng,
Poän
g T
id-p
unkt
IEO
00
3Pr
oje
kt o
ch led
ars
kap
För
etag
smäs
sig
han
teri
ng
av p
roje
ktet
s m
ål, p
roje
ktor
gan
isat
ion
, fra
mgå
ngs
krit
erie
r, k
ostn
ader
, ti
d, r
iske
r, in
tres
sen
ter
och
pla
ner
. Sta
rt a
v p
roje
ktgr
up
p o
ch s
amsp
el in
om g
rup
p. A
llm
änt
om
nu
tid
a le
dar
skap
. Pro
jekt
styr
nin
g.
5L
p 1,
3
IEO
03
5O
mvä
rldsb
evak
nin
g o
ch
före
tagss
trat
egi
Föl
jan
de
hu
vud
områ
den
beh
and
las:
-D
en h
isto
risk
a u
tvec
klin
gen
av
omvä
rld
sbev
akn
ing
och
st
rate
gisk
an
alys
fram
til
l dag
ens
situ
atio
n.
-För
etag
s be
hov
av
tid
iga
varn
ings
sign
aler
(ea
rly
war
nin
gs),
om
värl
dsb
evak
nin
g oc
h b
usi
nes
s in
tell
igen
ce, s
amt
den
na
verk
sam
het
s ro
ll i
stra
tegi
sk a
nal
ys o
ch i
det
öve
rgri
pan
de
före
tags
stra
tegi
ska
arbe
tet.
-T
ekn
inke
r, h
jälp
med
el o
ch v
erkt
yg f
ör in
häm
tnin
g av
oli
ka t
yper
av
info
rmat
ion
, om
givn
ings
anal
ys, b
ran
sch
anal
ys, k
onku
rren
san
alys
, in
tres
sean
alys
och
an
alys
av
före
tags
re
surs
er o
ch s
trat
egis
ka f
örm
åga.
-A
nal
yste
knik
ern
a oc
h d
eras
rol
l som
un
der
lag
vid
för
etag
s va
l, u
tvec
klin
g oc
h im
ple
men
teri
ng
av
stra
tegi
er p
å ol
ika
niv
åer
i för
etag
et.
5L
p 1
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Äga
rper
spek
tive
tIE
F11
0In
vest
erin
g o
ch f
inan
sier
ing
Ku
rsen
beh
and
lar
fråg
estä
lln
inga
r om
för
etag
ets
inve
ster
ade
kap
ital
och
fin
ansi
erin
g av
det
ta.
Inve
ster
ings
pla
ner
ing
sam
t li
kvid
itet
s- o
ch lö
nsa
mh
etsp
lan
erin
g in
går
som
väs
entl
iga
del
ar. O
lika
te
orie
r fö
r h
ur
fin
ansi
erin
g av
det
inve
ster
ade
kap
ital
et k
an o
rdn
as u
tifr
ån o
lika
fin
ansi
ella
mål
be
han
dla
s
5L
p 3
AB
P11
3Bes
tälla
rnas
kost
nad
s- o
ch
kval
itet
ssty
rnin
g
- B
estä
llar
e oc
h b
yggh
erra
r in
om b
ygg
och
fast
igh
etsf
örva
ltn
ing.
-
Byg
gpro
cess
en. F
ram
tid
a by
gg-
och
förv
altn
ings
pro
gram
. -
Kal
kyle
r; k
alky
lmet
oder
i ti
dig
a sk
eden
, LC
C-k
alky
ler.
-
Kva
lite
tsst
yrn
ing
och
kra
vfor
mu
leri
ng;
kva
lite
tskr
av, f
un
ktio
nsk
rav,
tek
nis
ka lö
snin
gar.
-
Kva
lite
ts-
och
mil
jöle
dn
ings
syst
em (
ISO
90
00
och
ISO
140
00
-sys
tem
) -
Up
ph
and
lin
g; e
ntr
epre
nad
juri
dik
(A
B; A
BT
; A
BK
; AF
F).
Lag
en o
m o
ffen
tlig
up
ph
and
lin
g (L
OU
) fö
r n
y-, o
m-
och
til
lbyg
gnad
sam
t u
nd
erh
åll o
ch d
rift
. -
Jäm
före
lse
fast
ind
ust
ri o
ch b
yggi
nd
ust
ri.
- P
roje
ktu
pp
gift
: att
gå
igen
om o
ch v
ärd
era
kval
itet
s- o
ch m
iljö
led
nin
gssy
stem
inom
oli
ka
bran
sch
led
– b
estä
llar
e –
pro
jekt
ör –
en
trep
ren
ör o
ch m
ater
iali
nd
ust
ri. V
ärd
erin
gen
ske
r m
ed u
tgån
gsp
un
kt fr
ån b
estä
llar
e/ku
nd
per
spek
tiv.
5L
p3
AB
KR
01
Ris
k och
säk
erhet
- G
rundku
rsU
tbil
dn
inge
n a
vser
att
ge
en in
trod
ukt
ion
til
l om
råd
et r
isk
och
säk
erh
et. I
ku
rsen
ges
gr
un
dlä
ggan
de
kun
skap
er o
ch fö
rstå
else
för
de
fakt
orer
som
inve
rkar
på
risk
exp
oner
ing
och
ri
skh
ante
rin
g in
om fl
erta
let
olik
a se
ktor
er; v
ård
sekt
orn
, tra
nsp
orts
ekto
rn,
anlä
ggn
ings
sekt
orn
, pro
cess
ind
ust
ri, d
en fi
nan
siel
la s
ekto
rn m
fl. U
tbil
dn
inge
n h
ar ä
ven
som
m
ål a
tt s
tud
ente
rna
skal
l bli
fört
rogn
a m
ed o
lika
met
odik
er v
id p
roje
ktle
dn
ing
med
hän
syn
ti
ll r
iske
r.
5L
p1
BILAGA 1
1 (
16)
�7Bilagor
2 (
16)
AB
KR
02
Ris
kanaly
s och
före
byg
gan
de
åtgärd
er
Gru
nd
lägg
and
e ri
skan
alys
(4
0 %
).
För
ebyg
gan
de
åtgä
rder
(30
%)
P
roje
ktu
pp
gift
(30
%)
5L
p3,4
(25%
)
AB
P1
12
O
rgan
isation o
ch led
arsk
apK
urs
en b
ehan
dla
r fö
ljan
de
cen
tral
a m
omen
t -
Org
anis
atio
n o
ch p
rod
ukt
ion
steo
rier
-
Led
nin
gsfi
loso
fi o
ch fö
rän
dri
ngs
stra
tegi
er-
Vis
ion
er, m
ål, a
ffär
sid
é oc
h h
and
lin
gsp
lan
er
- L
äran
de
orga
nis
atio
n, g
rup
pro
cess
er, e
rfar
enh
etså
terf
örin
g -
Led
nin
gsm
odel
ler
- A
rbet
sgiv
are
och
fack
-
Eko
nom
isk
anal
ys o
ch s
tyrn
ing
- U
tvär
der
ing
- R
esu
rsfö
rsör
jnin
g, in
köp
och
logi
stik
-
IT-s
töd
i by
ggp
roce
ssen
5L
p 1
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Sam
hälls
pers
pekt
ivet
AB
C0
11M
iljöko
nse
kven
sbes
kriv
nin
gar,
M
KB,
i pla
narb
ete
& p
roje
kt
Gen
omgå
ng
av m
iljö
lags
tift
nin
gen
. Mil
jöm
ål o
ch m
iljö
hän
syn
i p
lan
er o
ch p
roje
kt. E
U-
dir
ekti
v om
MK
B. M
KB
i ol
ika
län
der
. Att
arb
eta
med
MK
B fö
r p
roje
kt. G
run
der
för
till
ämpn
inge
n, t
ill s
töd
båd
e fö
r ex
plo
atör
ens
pla
ner
ing
av p
roje
ktet
s p
rövn
ing
och
m
ynd
igh
eter
nas
sam
ord
nin
g oc
h t
illä
mp
nin
g av
mil
jöko
nse
kven
sbes
kriv
nin
gar.
B
edöm
nin
gsgr
un
der
för
mil
jökv
alit
et. K
vali
tets
gran
skn
ing
av M
KB
. Scr
een
ing
och
sco
opin
g
5L
p1
AB
B0
24
Ark
itek
turh
isto
ria
His
tori
en a
v eu
rop
eisk
ark
itek
tur
från
forn
tid
til
l nu
tid
. Ark
itek
ton
iska
sti
lar.
A
rkit
ektu
r i a
nd
ra d
elar
av
värl
den
. Sam
ban
d m
ella
n a
rkit
ekto
nis
k u
tfor
mn
ing
och
mek
anik
, kli
mat
, liv
ssti
l, o
s v.
Est
etis
ka id
eal i
oli
ka t
ider
. D
isku
ssio
n o
m e
stet
ik o
ch a
nd
ra p
robl
em m
ed lo
kala
ark
itek
ter.
Hu
r p
åver
kar
dåt
iden
s id
eal
nu
tid
ens
arki
tekt
ur?
5L
p3
AB
C0
02
Des
ign f
ör
alla
- t
illgän
glig
het
i in
om
husm
iljöer
/byg
gan
de
Det
han
dik
app
olit
iska
pro
gram
met
. Fu
nkt
ion
sned
sätt
nin
gar.
Nor
mer
och
kra
v. H
ygie
n o
ch
kom
fort
. BB
R B
over
kets
byg
greg
ler,
BÄ
R B
over
kets
all
män
na
råd
för
änd
rin
g av
byg
gnad
, m
fl r
egle
r. H
ur
till
gän
glig
het
sfrå
gor
kom
mer
in i
pro
jekt
erin
gs-
och
byg
gpro
cess
en.
Byg
glov
shan
dli
nga
r. T
illg
ängl
igh
etsa
nal
ys a
v ri
tnin
gar
resp
byg
gd m
iljö
. Kom
mu
nen
s ti
llsy
n
och
kon
trol
l. K
vali
tets
ansv
ar. Å
tski
lln
ad k
an g
öras
mel
lan
bos
täd
er, a
llm
änn
a lo
kale
r oc
h
arbe
tslo
kale
r. I
nve
nte
rin
g, å
tgär
dsp
lan
er, u
pp
följ
nin
g. B
osta
dsa
np
assn
ing.
God
a ex
emp
el
som
före
bild
er. H
jälp
med
el. D
esig
n fö
r al
la. N
y te
knik
5L
p3,4
IER
010
Entr
epre
nadju
ridik
Ku
rsen
beh
and
lar
juri
dis
ka r
elat
ion
er m
ella
n b
estä
llar
e, e
ntr
epre
nör
er, u
nd
eren
trep
ren
örer
, le
vera
ntö
rer,
kon
sult
er, b
esik
tnin
gsfö
rrät
tare
och
an
dra
akt
örer
på
bygg
mar
knad
en.
5L
p3
IER
013
Juridik
för
sam
häl
lsbyg
gnadst
eknik
er
All
män
rät
tsku
nsk
ap, j
ord
abal
ken
, kom
mu
nal
lage
n, f
örva
ltn
ings
lage
n o
ch t
ryck
frih
etsl
agen
(f
räm
st a
llm
änn
a h
and
lin
gar)
. Arb
etsr
ätt
och
arb
etsm
iljö
rätt
. Jo
rdab
alke
n, e
xpro
pri
atio
nsl
agen
och
fast
igh
etsb
ild
nin
gsla
gen
. Pla
n-o
ch b
yggl
agen
, m
iljö
balk
en s
amt
ann
an la
gsti
ftn
ing
krin
g an
vän
dn
ing
av m
ark
och
vat
ten
.
5L
p2
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Kun
dper
spek
tive
tIE
K2
01
Kva
lite
tsbe
grep
pet
, kva
lite
tsst
rate
gier
sam
t kv
alit
etst
ekn
iken
s u
tvec
klin
g.
5L
p 1,
2
�8 ByggherreClass
Kva
litet
sutv
eckl
ing,
gru
ndku
rs
Kon
stru
ktio
nsk
vali
tet,
om
fatt
and
e bl
and
an
nat
ku
nd
cen
trer
ad p
lan
erin
g, t
illf
örli
tlig
het
, fö
rsök
spla
ner
ing
och
rob
ust
kon
stru
ktio
n. T
illv
erkn
ings
kval
itet
,om
fatt
and
e bl
and
an
nat
p
roce
ssty
rnin
g oc
h d
ugl
igh
etsa
nal
ys. L
edar
skap
för
kval
itet
, om
fatt
and
e bl
and
an
nat
kv
alit
etss
yste
m s
åsom
ISO
90
00
oli
ka k
vali
tets
utm
ärke
lser
, för
bätt
rin
gsp
rogr
am o
ch
kun
dti
llfr
edss
täll
else
. Vid
are
stu
der
as t
jän
stek
vali
tet.
Des
suto
m il
lust
rera
s h
ur
olik
a fö
reta
g,
såvä
l sve
nsk
a so
m u
tlän
dsk
a, a
rbet
at m
ed k
vali
tets
förb
ättr
inga
r.
IEK
20
4Kundfo
kuse
rad
pro
dukt
utv
eckl
ing
Met
odik
för
mar
knad
sun
der
sökn
inga
r. V
erkt
yg fö
r id
enti
fier
ing
och
gru
pp
erin
g av
ku
nd
önsk
emål
och
ku
nd
segm
ent.
Fok
usg
rup
per
, En
kätm
etod
ik, K
anom
odel
len
, K
un
dce
ntr
erad
pla
ner
ing
(QF
D).
Con
join
t an
alys
is. M
etod
er fö
r re
du
ceri
ng
av s
tora
ob
serv
atio
nsm
ater
ial.
Mu
ltiv
aria
ta m
etod
er, t
.ex.
fakt
or-
och
pri
nci
pia
lkom
pon
enta
nal
ys o
ch
"con
tige
ncy
tab
les"
. Mät
nin
g av
ku
nd
till
fred
sstä
llel
se.
Kre
ativ
itet
steo
ri.
5L
p 1
AR
A1
16
Loka
lutf
orm
nin
gK
urs
en in
neh
ålle
r en
teo
reti
sk d
el o
ch e
n p
rakt
isk
till
ämp
nin
gsd
el. F
ölja
nd
e m
omen
t ta
s u
pp
:-
Ark
itek
ton
isk
pla
ner
ing
och
des
ign
met
oder
-
Gru
nd
lägg
gan
de
rum
sdei
gn
- R
um
sutf
orm
nin
gen
s p
åver
kan
på
den
psy
koso
cial
a m
iljö
n
- Ö
vnin
g i a
tt a
nvä
nd
a C
AD
-pro
gram
men
Arc
hi C
AD
och
Art
-lan
tis.
-
Fal
lstu
die
r fö
r at
t u
tfor
mn
ing
av r
um
smil
jöer
med
exe
mp
el fr
ån o
lika
mil
jöer
ex.
Sju
khu
s,
ind
ust
ri, k
onto
r et
c.
5L
p4
AR
P1
14
Univ
erse
ll des
ign
I ku
rsen
beh
and
las
stor
skal
ig d
esig
n u
r et
t an
vän
dar
pers
pek
tiv
av b
osta
dso
mrå
den
och
bo
städ
er, a
rbet
spla
tsko
mp
lex
och
ind
ivid
uel
la a
rbet
spla
tser
sam
t tr
afik
syst
emet
som
hel
het
oc
h d
ess
ensk
ild
a fa
ktor
er. K
urs
en ä
r in
rikt
ad m
ot d
en ö
verg
rip
and
e d
esig
np
roce
ssen
sam
t m
ot u
tvär
der
ings
pri
nci
per.
5L
p3(2
006)
AR
P1
15
Byg
gd m
iljö I
Inom
til
läm
pnin
gsom
råd
et b
yggd
mil
jö b
ehan
dla
s p
syko
logi
ska
asp
ekte
r p
å in
tera
ktio
n
mel
lan
män
nis
kan
/män
nis
kor
och
den
byg
gda
mil
jön
i vi
lken
män
nis
kan
s/m
änn
isko
rnas
be
teen
de
påv
erka
s av
, och
påv
erka
r, d
en b
yggd
a m
iljö
n. S
åväl
teo
ri s
om e
mp
iri o
ch
till
ämpn
ing
med
avs
een
de
på
den
av
män
nis
kan
ska
pad
e in
ne-
och
ute
mil
jön
beh
and
las
uti
från
män
skli
ga b
ehov
, för
uts
ättn
inga
r oc
h b
egrä
nsn
inga
r. O
lika
til
läm
plig
a d
esig
nm
etod
er
och
-p
roce
sser
beh
and
las.
5
AB
C0
02
Des
ign f
ör
alla
- t
illgän
glig
het
i in
om
husm
iljöer
/byg
gan
de
Det
han
dik
app
olit
iska
pro
gram
met
. Fu
nkt
ion
sned
sätt
nin
gar.
Nor
mer
och
kra
v. H
ygie
n o
ch
kom
fort
. BB
R B
over
kets
byg
greg
ler,
BÄ
R B
over
kets
all
män
na
råd
för
änd
rin
g av
byg
gnad
, m
fl r
egle
r. H
ur
till
gän
glig
het
sfrå
gor
kom
mer
in i
pro
jekt
erin
gs-
och
byg
gpro
cess
en.
Byg
glov
shan
dli
nga
r. T
illg
ängl
igh
etsa
nal
ys a
v ri
tnin
gar
resp
byg
gd m
iljö
. Kom
mu
nen
s ti
llsy
n
och
kon
trol
l. K
vali
tets
ansv
ar. Å
tski
lln
ad k
an g
öras
mel
lan
bos
täd
er, a
llm
änn
a lo
kale
r oc
h
arbe
tslo
kale
r. I
nve
nte
rin
g, å
tgär
dsp
lan
er, u
pp
följ
nin
g. B
osta
dsa
np
assn
ing.
God
a ex
emp
el
som
före
bild
er. H
jälp
med
el. D
esig
n fö
r al
la. N
y te
knik
5L
p3-4
(25%
)
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Sek
tors
pers
pekt
ivet
IED
414
IT-a
nvä
ndnin
g i f
ram
tiden
s org
anis
atio
n
Ku
rsen
beh
and
lar
IT-a
nvä
nd
nin
g i f
ram
tid
a or
gan
isat
ion
er. S
tud
ente
n u
nd
ersö
ker
hu
r IT
st
ödje
r oc
h m
öjli
ggör
kom
mu
nik
atio
n, k
oord
inat
ion
och
sam
arbe
te, s
amt
vilk
a be
hov
och
m
öjli
ghet
er d
agen
s IT
erb
jud
er fö
r gr
änsö
vers
krid
and
e or
gan
isat
ion
spro
cess
er. K
urs
en s
ätte
r d
ärm
ed d
en t
rad
itio
nel
la s
ynen
av
IT (
foku
s p
å ad
min
istr
atio
n o
ch la
grin
g) i
kon
tras
t ti
ll I
T
5L
p 2
3 (
16)
�9Bilagor
4 (
16)
som
kom
mu
nik
atio
ns-
, koo
rdin
atio
ns-
och
sam
arb
etsv
erkt
yg. D
et v
ill s
äga
en b
elys
nin
g av
öv
ergå
nge
n fr
ån in
form
atio
nss
amh
älle
til
l in
tera
ktio
nss
amh
älle
IE
DN
01
IT:s
roll
i ve
rksa
mhet
en
Mål
et ä
r at
t ge
stu
den
tern
a ku
nsk
ap o
m v
ilka
möj
ligh
eter
til
l IS/
IT-s
töd
som
fin
ns
för
olik
a or
gan
isat
ion
sfor
mer
. Ku
rsen
s fo
kus
är s
åled
es a
tt s
tud
era
befi
ntl
iga
info
rmat
ion
ssys
tem
, sa
mt
utv
eckl
ing,
av
IS/I
T, f
ör a
tt d
isku
tera
hu
r IS
/IT
möj
ligg
ör s
amar
bete
inom
och
mel
lan
or
gan
isat
ion
er. K
urs
en u
tgår
från
cen
tral
a be
grep
p s
om d
esig
n/u
tvec
klin
gsp
rin
cip
er o
ch
info
rmat
ion
/kom
mu
nik
atio
nst
eori
er.
5L
p 2
IER
34
9Fö
rhan
dlin
gku
rsen
ingå
r fö
ljan
de
avsn
itt:
A
ffär
sför
han
dli
nga
r, fa
ckli
ga fö
rhan
dli
nga
r, fö
rhan
dli
nga
r m
ella
n s
tate
r, p
olit
iska
fö
rhan
dli
nga
r oc
h fö
rhan
dli
ngs
pla
ner
ing.
För
att
bel
ysa
ovan
ståe
nd
e p
rese
nte
ras
olik
a fö
rhan
dli
ngs
teor
etis
ka p
ersp
ekti
v oc
h c
entr
ala
pro
blem
stäl
lnin
gar
som
förh
and
lin
gsst
yrka
, fö
rhan
dla
ren
s ko
mp
eten
som
råd
e oc
h m
and
at, a
ktör
ern
as s
trat
egi-
och
tak
tikv
al,
omgi
vnin
gen
s be
tyd
else
för
förh
and
lin
gen
, akt
örer
i fö
rhan
dli
ngs
proc
esse
n. V
idar
e be
lyse
s eg
ensk
aper
hos
och
sta
die
r i f
örh
and
lin
gsp
roce
ssen
liks
om s
kill
nad
er o
ch li
khet
er m
ella
n
olik
a ty
per
av
förh
and
lin
gar
och
förh
and
lin
gsre
sult
at. I
ku
rsen
an
alys
eras
em
pir
iska
fö
rhan
dli
ngs
situ
atio
ner
och
förh
and
lin
gsp
roce
sser
. Des
suto
m b
ehan
dla
s m
etod
pro
blem
vid
an
alys
av
förh
and
lin
gar.
För
han
dli
ngs
spel
är
en d
el a
v fl
erta
let
kurs
avsn
itt.
10L
p 1,
2
AB
I06
7Byg
gan
de
och
In
form
atio
nst
eknolo
gi
Intr
odu
ktio
n t
ill b
yggn
adst
ekn
ik, b
yggp
roce
ssen
och
byg
gtek
nol
ogi (
10%
).
Byg
gnad
sfys
ik (
70%
): V
ärm
eled
nin
g oc
h fu
kttr
ansp
ort.
Lju
d o
ch b
ran
dkr
av p
å by
ggn
ader
. In
form
atio
nst
ekn
ik (
20%
): G
run
dlä
ggan
de
dat
orku
nsk
ap, o
rdbe
han
dli
ng,
gra
fik,
bil
d, k
alky
l oc
h r
egis
ter.
In
tern
et o
ch W
orld
Wid
e W
eb
5L
p1
AB
K0
30
In
gen
jöre
ns
dat
orv
erkt
ygK
urs
en a
vser
att
ge
en in
trod
ukt
ion
i d
ator
stöt
t ko
nst
rukt
ion
sarb
ete
med
avs
een
de
på
CA
D
(Com
pu
ter
Aid
ed D
esig
n)
och
ber
äkn
ings
verk
tyg
för
bygg
nad
srit
nin
gar
och
kon
stru
ktio
ner
av
en
kla
bygg
nad
sele
men
t
5L
p2
Lär
osät
e: L
unds
Tek
nisk
a H
ögsk
ola
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Byg
gher
rero
llen
VBE013
Byg
gpro
cess
en o
ch
före
tagse
konom
i
Dat
oran
vän
dn
ing,
gru
nd
lägg
and
e fö
reta
gsek
onom
i, or
gan
isat
ion
sfor
mer
och
gru
pp
roce
sser
, fa
stig
het
sför
värv
, pro
jekt
erin
g, p
lan
- oc
h b
yggl
agen
, up
ph
and
lin
gsfo
rmer
, för
fråg
nin
gsu
nd
erla
g,
mil
jöm
ål, p
lan
erin
g, k
alky
ler,
arb
etsm
iljö
, kon
trak
t, å
rsko
stn
ader
, boe
nd
ekos
tnad
er, f
örva
ltn
ing
och
un
der
hål
lsp
lan
erin
g, r
ivn
ing.
7L
p1
VBE 1
10
Proje
ktm
etodik
P
roje
ktm
etod
ik o
mfa
ttar
cen
tral
a p
roje
ktm
etod
er o
ch d
eras
möj
ligh
eter
och
beg
rän
snin
gar
i p
rakt
iken
. Ku
rsen
beh
and
lar
kun
skap
som
råd
ena:
Led
nin
g oc
h h
ante
rin
g av
In
tegr
atio
n i
pro
jekt
, L
edn
ing
och
han
teri
ng
av O
mfa
ttn
ing
i pro
jekt
, Pla
ner
ing
och
sty
rnin
g av
Tid
er i
pro
jekt
, P
lan
erin
g oc
h s
tyrn
ing
av K
ostn
ader
i p
roje
kt, K
vali
tets
led
nin
g i p
roje
kt, L
edn
ing
av P
erso
nel
la
resu
rser
i p
roje
kt, L
edn
ing
och
han
teri
ng
av K
omm
un
ikat
ion
i p
roje
kt, R
iskh
ante
rin
g i p
roje
kt,
Led
nin
g oc
h h
ante
rin
g av
Up
ph
and
lin
g i p
roje
kt. I
ku
rsen
beh
and
las
dat
orst
öd o
ch h
jälp
med
el f
ör
att
han
tera
de
ovan
näm
nd
a ku
nsk
apso
mrå
den
a. E
n p
roje
ktm
odel
l in
trod
uce
ras
ocks
å so
m
anvä
nd
s fö
r at
t st
yra
gen
omfö
ran
det
av
pro
jekt
inom
oli
ka t
ekn
ikom
råd
en.
4
VBE 0
51
Byg
gpro
cess
en
Byg
gpro
cess
en i
sam
häl
let.
Pro
jekt
adm
inis
trat
ion
(P
roje
ct M
anag
emen
t). B
yggh
erre
ns
pro
jekt
arbe
te; o
rgan
isat
ion
, pla
ner
ing,
eko
nom
isty
rnin
g. U
pp
han
dli
ngs
form
er. P
lan
erin
gste
knik
, n
ätve
rk e
tc. Ö
vers
ikt
av p
rod
ukt
ion
smet
oder
. Fin
ansi
erin
g av
bos
täd
er. O
blig
ator
iska
3L
p2
�0 ByggherreClass
övn
ings
up
pgi
fter
gen
omfö
res
ind
ivid
uel
lt o
ch i
gru
pp
VBE040
Byg
gle
dnin
g
Pro
jekt
led
nin
g oc
h a
dm
inis
trat
ion
(m
anag
emen
t) a
v by
ggp
roje
kt u
nd
er
pro
jekt
erin
gssk
edet
, eko
nom
isk
styr
nin
g (i
nve
ster
ings
- oc
h å
rsko
stn
ader
), p
roje
ktp
lan
erin
g,
entr
epre
nad
juri
dik
, för
han
dli
ngs
tekn
ik s
amt
kval
itet
- oc
h m
iljö
led
nin
g. K
urs
en s
kall
ge
kun
skap
om
, och
pra
ktis
k fä
rdig
het
i h
ante
rin
gen
av,
pro
gram
varo
r fö
r p
roje
ktst
yrn
ing,
med
fok
us
på
kalk
yler
ing,
lön
sam
het
sbed
ömn
ing
och
likv
idit
etsb
eräk
nin
g (E
xcel
) sa
mt
pro
jekt
pla
ner
ing
(MS
Pro
ject
).
5L
p3
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Äga
rper
spek
tive
tVBE030
Fast
ighet
sförv
altn
ing
Ku
rsen
inn
efat
tar
i hu
vud
sak
fast
igh
etse
kon
omis
ka b
edöm
nin
gsm
odel
ler
och
tek
nis
k fö
rval
tnin
g i
form
av
dri
ft-,
un
der
hål
ls-
och
om
bygg
nad
sbed
ömn
inga
r. U
töve
r d
etta
kom
mer
äve
n ju
rid
iska
-,
taxe
rin
gs-
och
mil
jöas
pek
ter
att
beh
and
las
i ku
rsen
.
7L
p1-2
MAM
026
Arb
etso
rgan
isat
ion
Arb
etso
rgan
isat
oris
ka t
eori
er u
r p
rod
ukt
ion
stek
nis
kt o
ch b
etee
nd
evet
ensk
apli
gt p
ersp
ekti
v. K
ort
his
tori
k oc
h u
tvec
klin
gstr
end
er in
om a
rbet
sorg
anis
atio
nen
. Arb
etsu
tfor
mn
inge
ns
bete
end
evet
ensk
apli
ga g
run
der
. Gru
pp
teor
i. L
edar
skap
och
arb
etsm
iljö
. An
alys
met
oder
. F
örän
dri
ngs
stra
tegi
er. U
tfor
mn
ing
av a
rbet
sorg
anis
atio
n. S
tres
s oc
h u
tbrä
nd
het
i ar
bets
live
t.
3
VFR
081
Fast
ighet
sföre
tagan
de
och
fa
silit
yman
agem
ent
Ku
rsen
inn
ehål
ler
i del
1 f
asti
ghet
sför
etag
and
e av
snit
t om
str
ateg
isk
anal
ys o
ch p
lan
erin
g,
ekon
omis
k ve
rksa
mh
etsa
nal
ys, k
vali
tets
- oc
h m
iljö
led
nin
g, in
vest
men
t m
anag
emen
t, a
nal
ys a
v d
rift
- oc
h u
nd
erh
ålls
kost
nad
er, f
asti
ghet
sin
form
atio
ns-
och
för
valt
nin
gsh
and
lin
gar,
fa
stig
het
sutv
eckl
ing,
vär
der
ing
av fa
stig
het
sbol
ag. K
urs
en in
neh
ålle
r i d
el 2
faci
lity
man
agem
ent
aktu
ella
an
alys
mod
elle
r, lo
kalf
örsö
rjn
ings
pro
gram
, fu
nkt
ion
skra
v, u
pp
han
dli
ng
av
stöd
fun
ktio
ner
, ser
vice
man
agem
ent,
ou
tsou
rcin
g, in
tern
hyr
essy
stem
. Avs
nit
ten
beh
and
las
i ett
h
elh
etsp
ersp
ekti
v va
rför
an
dra
om
råd
en ä
n d
e so
m n
ämn
s ov
an f
örek
omm
er i
kurs
er o
m ä
n
min
dre
om
fatt
nin
g så
som
ska
tter
och
ris
ktag
and
e. I
nlä
rnin
gen
är
pro
blem
base
rad
och
kom
mer
at
t in
neh
ålla
två
stö
rre
pra
ktik
fall
och
ett
an
tal m
ind
re f
örd
jup
nin
gsu
pp
gift
er.
10
VFT
045
Fast
ighet
seko
nom
i K
urs
en s
kall
til
lhan
dah
ålla
nat
ion
alek
onom
iska
gru
nd
begr
epp
och
an
alys
er a
v fa
stig
het
smar
knad
enoc
h b
eskr
iva
såvä
l hu
r d
en a
llm
änn
a ek
onom
in p
åver
kar
fast
igh
etsm
arkn
aden
som
fast
igh
etsm
arkn
aden
s be
tyd
else
för
den
all
män
na
ekon
omin
. F
öret
agse
kon
omis
ka g
run
dbe
grep
p in
går,
liks
om e
lem
entä
r n
ivå
inom
följ
and
e om
råd
en:
affä
rsre
dov
isn
ing,
bu
dge
teri
ng,
bok
slu
t sa
mt
räke
nsk
apsa
nal
ys, m
ed s
ärsk
ild
an
pas
snin
g ti
ll
värd
erin
g av
fas
tigh
eter
och
kre
dit
givn
ing
på
fast
igh
etsm
arkn
aden
. Fas
tigh
eter
stu
der
as s
om
ekon
omis
ka o
bjek
t m
ed s
ärsk
ilt
avse
end
e p
å sä
rdra
gen
: Pri
sbil
dn
ing
på
de
olik
a fa
stig
het
smar
knad
ern
a. V
ärd
eteo
ri o
ch o
lika
kap
ital
värd
en. Ö
vers
ikt
av v
ärd
erin
gsm
etod
er m
ed
kvan
tita
tiva
met
oder
för
an
alys
av
fast
igh
etsm
arkn
adsd
ata,
bl.a
. reg
ress
ion
san
alys
och
in
dex
seri
er. K
ontr
akts
anal
yser
, såv
äl u
tifr
ån e
tt e
kon
omis
kt s
om u
tifr
ån e
tt ju
rid
iskt
per
spek
tiv
Gru
nd
lägg
and
e by
ggte
knik
.
18L
p1-2
VFT
015
Fast
ighet
smar
knad
en
På
kurs
en s
tud
eras
bos
tad
smar
knad
en, s
åväl
sm
åhu
s oc
h b
osta
dsr
ätte
r so
m h
yres
fast
igh
eter
. Av
stor
bet
ydel
se h
är ä
r sa
mba
nd
et m
ella
n m
arkn
aden
s p
risb
ild
nin
g oc
h f
öru
tsät
tnin
garn
a fö
r n
ypro
du
ktio
n. M
arkn
aden
för
kom
mer
siel
lt a
nvä
nd
a fa
stig
het
er, a
llts
å ko
nto
rs-,
bu
tiks
- oc
h
ind
ust
rifa
stig
het
er s
tud
eras
med
sär
skil
d in
rikt
nin
g p
å sk
illn
ader
na
mel
lan
sto
rsta
dso
mrå
den
a oc
h ö
vrig
a la
nd
et. S
lutl
igen
tas
äve
n o
beby
ggd
a fa
stig
het
er u
pp
och
där
gra
nsk
as s
ärsk
ilt
kom
mu
ner
nas
rol
l som
mar
kför
med
lare
och
de
möj
ligh
eter
som
fin
ns
till
en
fri
are
mar
knad
seko
nom
i och
kon
sekv
ense
rna
av e
n s
ådan
för
änd
rin
g.
5L
p1
TEK070
Ett
för
etag
som
sys
slar
med
ris
kfyl
ld v
erks
amh
et m
åste
ur
juri
dis
kt p
ersp
ekti
v ta
hän
syn
til
l fle
ra
5L
p1
5 (
16)
�1Bilagor
JURID
IK I
NO
M S
ÄKERH
ET,
HÄLS
A O
CH
MIL
JÖ
sin
sem
ella
n h
elt
olik
a as
pek
ter.
En
typ
av
risk
han
teri
ng
– r
iskf
örd
eln
ing
– u
pp
kom
mer
mel
lan
en
trep
ren
ör o
ch b
estä
llar
e n
är e
tt r
iskf
yllt
pro
jekt
ska
ll g
enom
föra
s. H
är ä
r d
et o
fta
fråg
an o
m a
tt
pla
cera
och
beg
rän
sa r
iske
r ge
nom
avt
al. E
n h
elt
ann
an f
råga
är
vad
kon
sekv
ense
n k
an b
li n
är e
n
uto
mst
åen
de
par
t d
rabb
as a
v sk
ada
på
gru
nd
av
före
tage
ts v
erks
amh
et. E
n t
red
je v
ikti
g fr
åga
är
vilk
a kr
av m
ynd
igh
eter
na
kan
stä
lla
och
vad
som
ske
r om
des
sa in
te u
pp
fyll
s. O
ch v
ad k
an d
e ek
onom
iska
och
an
dra
kon
sekv
ense
rna
bli f
ör e
tt fö
reta
g so
m m
issl
ycka
s m
ed r
iskh
ante
rin
gen
? D
enn
a fr
åga
kan
inn
ehål
la s
å sk
ild
a as
pek
ter
som
å e
na
sid
an d
e sk
ades
tån
ds-
och
str
affr
ätts
liga
ko
nse
kven
sern
a av
bro
tt m
ot a
rbet
smil
jöla
gen
och
mil
jöba
lken
och
å a
nd
ra s
idan
kon
sekv
ense
rna
för
bola
gets
ku
nd
er, l
ever
antö
rer
och
an
dra
fin
ansi
ärer
. VBR171
RIS
KH
AN
TERIN
GSPRO
CESSE
N
Intr
odu
ktio
n. M
ålsä
ttn
inge
n m
ed r
iskh
ante
rin
g. I
nte
rnat
ion
ell l
agst
iftn
ing
och
utv
eckl
ing.
R
iskp
erce
pti
on o
ch b
eslu
tsfa
ttan
de.
Psy
kolo
gisk
a oc
h p
syko
met
risk
a m
etod
er. S
ocia
la o
ch
kult
ure
lla
pro
cess
er. K
opp
lin
gen
mel
lan
ris
kper
cep
tion
och
ris
kvär
der
ing.
Met
oder
för
be
slu
tsfa
ttan
de
– r
iskv
ärd
erin
g. A
dm
inis
trat
iva
syst
em. B
etyd
else
av
inte
grer
ade
led
nin
gssy
stem
. R
evis
ion
av
led
nin
gssy
stem
. Dow
nsi
zin
g. Ö
vers
ikt
av m
iljö
led
nin
gssy
stem
. Mål
sätt
nin
g oc
h
arbe
tssä
tt. P
robl
em m
ed in
föra
nd
e oc
h d
rift
av
mil
jöle
dn
ings
sys
tem
. Ris
kkom
mu
nik
atio
n. T
ekn
ik
för
effe
ktiv
kom
mu
nik
atio
n. K
atas
trof
pla
ner
ing.
Met
oder
för
kat
astr
ofp
lan
erin
g. A
llm
än
intr
odu
ktio
n. S
årba
rhet
på
loka
l och
reg
ion
al n
ivå.
Gru
nd
lägg
and
e be
grep
p. M
etod
er a
tt b
eskr
iva
och
an
alys
era
robu
sth
et. F
alls
tud
ier.
För
etag
sris
ker.
Stö
rnin
g i p
rod
ukt
ion
ssys
tem
och
re
surs
flöd
en. A
RM
-met
oden
(SW
.IR
MA
) oc
h a
rbet
sgån
g vi
d p
rakt
isk
till
ämp
nin
g. R
iske
r i
offe
ntl
ig v
erks
amh
et. V
erks
amh
etsa
nal
ys o
ch s
äker
het
ssam
ord
nin
g av
den
kom
mu
nal
a ve
rksa
mh
eten
. In
form
atio
nss
äker
het
. Han
teri
ng
av in
form
atio
n, d
ata
och
ku
nsk
ap in
om f
öret
ag
och
off
entl
ig v
erks
amh
et. R
iskh
ante
rin
g u
tifr
ån e
tt m
ynd
igh
etsp
ersp
ekti
v. M
ynd
igh
eter
s sy
n p
å ri
skh
ante
rin
g i t
.ex.
pla
np
roce
sser
och
sam
häl
lsby
ggan
de.
In
tera
ktio
n m
ella
n o
lika
akt
örer
. R
iskh
ante
rin
g i s
tora
för
etag
. Exe
mp
el p
å ri
skh
ante
rin
g vi
d s
törr
e fö
reta
g .
5L
p3
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Sam
hälls
pers
pekt
ivet
VTT100
Sam
häl
lsbyg
gnadsp
roce
ssen
St
ud
ente
n s
kall
up
pn
å gr
un
dlä
ggan
de
kän
ned
om o
m d
e d
rivk
raft
er s
om li
gger
bak
om
urb
anis
erin
gen
; om
stä
der
s st
rukt
ur
och
beb
ygge
lse;
om
vil
lkor
och
inst
rum
ent
för
pla
ner
ings
pro
cess
en, p
lan
erin
gste
orie
r, m
odel
ler
och
beg
rep
p in
om s
amh
älls
pla
ner
ings
områ
det
. St
ud
ente
n s
kall
vid
are
kän
na
till
tra
fikn
äten
s u
pp
bygg
nad
och
fu
nkt
ion
; sam
ban
den
mel
lan
p
lan
erin
g, k
vali
tet
och
tra
nsp
ortb
ehov
, sam
t d
e ol
ika
traf
ikan
tsla
gen
s fö
ruts
ättn
inga
r oc
h b
ehov
.
4L
p1
VFT
062
Fast
ighet
stek
nik
allm
än k
urs
P
lan
gen
omfö
ran
dep
roce
ssen
, des
s in
neh
åll o
ch a
lter
nat
iv. D
etal
jpla
n, p
lan
förf
aran
det
, in
neh
åll,
rätt
sver
knin
gar
och
pla
nek
onom
i. A
ktiv
itet
er o
ch a
ktör
er i
exp
loat
erin
gsp
roce
ssen
. Gem
ensa
mm
a an
ord
nin
gar,
byg
gan
de,
dri
ft o
ch f
örva
ltn
ing
5
VFR
170
Entr
epre
nadju
ridik
K
urs
en in
neh
ålle
r bl
and
an
nat
föl
jan
de
hu
vud
insl
ag: G
enom
gån
g av
AB
92
och
an
dra
st
and
ard
avta
l. A
nal
ys a
v en
trep
ren
adtv
iste
r. A
vtal
sför
han
dli
nga
r oc
h a
vtal
sskr
ivn
ing.
5
Lp2
FMI6
40
MIL
JÖVETEN
SKAP
K
urse
n be
hand
lar
natu
rlig
a sa
msp
el o
ch e
nerg
iflö
den
sam
t bi
ogeo
kem
iska
kre
tslo
pp. K
urse
n be
hand
lar
ur e
tt re
surs
hush
ålln
ings
pers
pekt
iv:
-sty
rand
e pr
oces
ser
i nat
ur o
ch s
amhä
lle. -
tran
spor
ter
och
ener
giut
nyttj
ande
-b
ygga
nde
och
mat
eria
lanv
ändn
ing.
–m
iljöl
agst
iftn
ing.
-fö
rsur
ning
, öve
rgöd
ning
och
väx
thus
effe
kt.
Arb
etsm
iljö:
-fy
sisk
a m
iljöf
akto
rer
-bel
astn
ings
ergo
nom
i och
oly
cksr
iske
r -a
rbet
smilj
öutf
orm
ning
, tek
nisk
a åt
gärd
er
3L
p4
ABK100
gru
nd
lägg
and
e ku
nsk
aper
om
en
ergi
anvä
nd
nin
g i s
amh
älle
t oc
h n
ycke
ltal
för
en
ergi
anvä
nd
nin
g i
2
6 (
16)
�2 ByggherreClass
EN
ERG
IHU
SH
ÅLL
NIN
G I
BYG
GN
AD
ER
bygg
nad
er s
trat
egie
r oc
h m
etod
er fö
r en
ergi
effe
ktiv
itet
i by
ggn
ader
pre
sen
tati
on a
v be
fin
tlig
a en
ergi
effe
ktiv
a by
ggn
ader
kli
mat
föru
tsät
tnin
gar,
en
ergi
tran
spor
tfen
omen
, up
prä
ttan
de
av
ener
giba
lan
s fö
r by
ggn
ader
fu
nkt
ion
hos
mod
ern
a gl
asty
per
och
sol
skyd
d a
nvä
nd
nin
g av
h
and
berä
knin
gsm
etod
er o
ch a
nvä
nd
arvä
nli
ga d
ynam
iska
dat
orp
rogr
am f
ör a
tt b
eräk
na
ener
giba
lan
s oc
h in
net
emp
erat
ure
r i b
yggn
ader
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Kun
dper
spek
tive
tVFT
022
Fast
ighet
sinfo
rmat
ionst
eknik
H
isto
rik
om jo
rd-
och
sta
dsr
egis
ter,
fas
tigh
etsb
ok, f
asti
ghet
sreg
iste
r, in
skri
vnin
gsre
gist
er m
m.
Met
oder
för
insa
mli
ng,
an
alys
, lag
rin
g, b
earb
etn
ing
och
pre
sen
tati
on a
v d
ata
om f
asti
ghet
er o
ch
fast
igh
etsb
estå
nd
. Det
sve
nsk
a fa
stig
het
sdat
asys
tem
ets
up
pby
ggn
ad, s
yste
mst
rukt
ur,
ind
eln
ing
i d
elsy
stem
och
reg
iste
r, in
neh
åll o
ch a
nvä
nd
nin
g so
m h
and
lägg
nin
gs-
och
in
form
atio
nss
ökn
ings
syst
em. A
vise
rin
gar
till
och
frå
n a
nd
ra s
yste
m. A
nal
og o
ch d
igit
al
regi
ster
kart
a. V
isa
på
kom
mer
siel
la d
atab
aser
och
til
lgän
glig
a gr
un
dd
atab
aser
inom
off
entl
ig
förv
altn
ing
inn
ehål
lan
de
fast
igh
eter
, byg
gnad
er, p
erso
ner
, hu
shål
l, or
gan
isat
ion
er o
ch f
öret
ag.
Äve
n h
ur
man
med
hjä
lp a
v m
etad
atab
aser
fin
ner
des
sa g
eogr
afis
ka fa
stig
het
sdat
a. I
nte
rnat
ion
ella
jä
mfö
rels
er o
ch f
öru
tsät
tnin
gar
för
up
prä
ttan
de
av f
asti
ghet
sin
form
atio
nss
yste
m i
län
der
med
br
istf
älli
ga b
asd
ata.
Beh
ov a
v st
and
ard
iser
ing.
Ege
n u
tvec
klin
g av
en
kelt
fa
stig
het
sin
form
atio
nss
yste
m m
ed k
opp
lin
g ti
ll g
eom
etri
.
5
VFT
042
Fast
ighet
seko
nom
i Allm
än
kurs
Ku
rsen
om
fatt
ar f
asti
ghet
smar
knad
en, k
arak
tär
och
sär
dra
g, f
asti
ghet
skre
dit
, bes
katt
nin
g av
p
riva
tbos
täd
er o
ch n
ärin
gsfa
stig
het
er. S
tor
vikt
lägg
s vi
d m
arkn
adsa
nal
yser
, om
värl
ds-
och
or
tsp
risa
nal
yser
, des
s m
etod
er o
ch u
tför
and
e. F
asti
ghet
stax
erin
g sa
mt
besi
ktn
ing
ingå
r i s
amba
nd
m
ed p
risa
nal
yser
där
pri
sför
klar
and
e va
riab
ler
och
reg
ress
ion
san
alys
utg
ör v
ikti
ga in
slag
. All
t d
etta
vil
ar p
å en
vär
de-
och
vär
der
ings
teor
i som
bas
för
oli
ka v
ärd
erin
gsm
etod
er. K
urs
en m
ynn
ar
ut
i ett
fas
tigh
etse
kon
omis
kt u
tlåt
and
e. K
urs
en g
er d
essu
tom
en
intr
odu
ktio
n t
ill d
et s
ven
ska
skat
tesy
stem
et o
ch e
tik
för
värd
erar
e.
5
AFO
680
VIS
UELL
KO
MM
UN
IKATIO
N
Ku
rsen
beh
and
lar
följ
and
e m
omen
t:
1. B
ild
bety
del
ser:
det
vis
uel
la s
prå
ket,
hu
r m
an lä
ser
bild
er.
2. S
kiss
tekn
ik m
ed g
run
der
i p
ersp
ekti
vlär
a.
3. H
ur
färg
och
lju
s p
åver
kar
män
nis
kan
. In
trod
ukt
ion
i fä
rgte
orie
r.
4. V
isu
ella
pre
sen
tati
onst
ekn
iker
, frå
n h
and
til
l dat
or.
4L
p1
VBE680
PRO
GRAM
ARBETE,
SAM
HÄLL
SPLA
NERIN
G O
CH
G
ESTALT
NIN
G –
PR
OJE
KTARBETE I
BYG
GPR
OCESSEN
Med
ett
per
spek
tiv
på
sam
häl
lets
och
byg
gher
ren
s an
svar
beh
and
lar
kurs
en d
et g
älla
nd
e re
gelv
erke
t kr
ing
pla
ner
ing
och
byg
gan
de.
Nat
ion
ella
mål
gäl
lan
de
mil
jö o
ch d
elak
tigh
et
i bes
lut
ingå
r oc
kså
som
exe
mp
el p
å sa
mh
älle
ts s
tyrm
edel
för
utv
eckl
inge
n a
v et
t h
ållb
art
sam
häl
le. F
ör a
tt f
å et
t br
edar
e p
ersp
ekti
v ge
s äv
en in
slag
av
erfa
ren
het
er fr
ån in
tern
atio
nel
la
pro
jekt
. Pla
n-
och
byg
glag
sam
t la
gsti
ftn
ing
och
råd
gäl
lan
de
vars
am o
mby
ggn
ad o
ch
kult
urb
ebyg
gels
e an
knyt
s ti
ll d
et a
ktu
ella
pro
jekt
arbe
tet.
Med
ett
per
spek
tiv
på
båd
e by
ggan
de
och
fö
rval
tnin
g i d
et t
idig
a p
rogr
amar
bete
t ta
s oc
kså
fråg
or u
pp
kri
ng
un
der
hål
l och
åte
rbru
k.
Ges
talt
nin
g oc
h a
np
assn
ing
till
om
giva
nd
e be
bygg
else
ingå
r oc
kså
som
ku
rsm
omen
t sa
mt
teor
ier
och
ver
ktyg
för
utf
orm
nin
g av
om
giva
nd
e in
fras
tru
ktu
r så
som
gat
or, t
rafi
k,
mar
k, la
nd
skap
och
trä
dgå
rd. F
örel
äsn
inga
r, ö
vnin
gar
sam
t u
nd
ervi
snin
gsm
ater
ial s
töd
jer
det
påg
åen
de
pro
jekt
arbe
tet
och
ber
ör d
e in
gåen
de
del
arn
a ge
ner
ellt
. Ku
rsen
beh
and
lar
även
n
orm
er o
ch b
estä
mm
else
r kn
utn
a ti
ll d
e in
gåen
de
del
arn
a
5L
p1
7 (
16)
��Bilagor
MIO
150
AFF
ÄRSM
ARKN
AD
SFÖ
RIN
G
Ku
rsen
tar
up
p m
arkn
adsf
örin
g so
m e
n v
ärd
eska
pan
de
pro
cess
i fö
reta
get.
Uti
från
en
hel
het
sbil
d
med
om
värl
dsb
eskr
ivn
ing,
bra
nsc
han
alys
och
mar
knad
sstr
ateg
i, ta
r ku
rsen
up
p e
tt a
nta
l sp
ecif
ika
akti
vite
ter
som
mål
gru
pp
san
alys
, mar
knad
spla
ner
ing,
org
anis
erin
g av
mar
knad
sfu
nkt
ion
en,
mar
knad
skom
mu
nik
atio
n, r
elat
ion
smar
knad
sför
ing
och
utf
orm
nin
g av
erb
jud
and
et. K
urs
en
lägg
er s
pec
iell
t vi
kt v
id in
nov
atio
nsm
arkn
adsf
örin
g, o
ch v
ad s
om ä
r sp
ecie
llt
vid
mar
knad
sför
ing
av n
y te
knol
ogi
4
MIO
035
TIL
LÄM
PAD
AFF
ÄRSAN
ALY
S
Iden
tifi
era
sam
t ku
nn
a d
efin
iera
ett
mar
knad
sun
der
sökn
ings
beh
ov, a
vgör
a re
leva
nt
un
der
sökn
ings
met
od (
kval
itat
iva
och
kva
nti
tati
va)
och
val
av
un
der
sökn
ings
inst
rum
ent;
t e
x en
kät,
inte
rvju
, fok
usg
rup
p, s
amt
insa
mla
såv
äl p
rim
är-
och
sek
un
där
dat
a. V
idar
e gä
ller
det
att
ku
nn
a re
du
cera
insa
mla
t m
ater
ial,
gru
pp
era
det
ta s
amt
tolk
a et
t in
sam
lat
mat
eria
l kri
ng
t ex
en
ku
nd
gru
pp
s be
hov
av
en v
iss
pro
du
kt e
ller
tjä
nst
. Arb
etsf
orm
ern
a i k
urs
en in
neb
är s
åväl
in
div
idu
ellt
arb
ete
som
arb
ete
i gru
pp
& s
torg
rup
p a
vsee
nd
e ov
anst
åen
de.
Cas
e, d
vs
pra
ktik
fall
met
oden
an
vän
ds
ocks
å sa
mt
gäst
före
läsn
inga
r.
4
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Sek
tors
pers
pekt
ivet
VBF0
50
Byg
gnadst
eknik
vid
nyb
yggnad
Til
läm
pn
ing
och
gen
omgå
ng
av b
eräk
nin
gsm
etod
er -
såv
äl e
nkl
a so
m m
er a
van
cera
de
- va
d a
vser
fu
ktd
imen
sion
erin
g, k
öld
bryg
gor,
eff
ektb
ehov
fö
r vä
rme
och
för
kyla
, en
ergi
beh
ov f
ör v
ärm
e oc
h
för
kyla
, try
ckfö
rhål
lan
de
i en
byg
gnad
, för
måg
a ti
ll p
assi
v kl
imat
iser
ing,
flöd
esfö
rdel
nin
g i r
ör-
och
kan
alsy
stem
, lu
ftst
röm
nin
gar
inom
en
byg
gnad
, kon
sekv
ense
r av
luft
läck
age
och
av
värm
e-
och
fu
ktka
pac
itet
. Sys
tem
lösn
inga
r av
byg
gtek
nik
, in
stal
lati
onss
yste
m o
ch r
egle
rsys
tem
pro
vas
bl
a ge
nom
dat
orsi
mu
leri
ng
där
äve
n r
iske
r oc
h s
yste
msä
kerh
et a
nal
yser
as. M
an s
ka o
ckså
ku
nn
a av
göra
vil
ka k
rav
som
stä
lls
på
bru
karn
a vi
d o
lika
sys
tem
lösn
inga
r. L
ivsk
ostn
adsb
eräk
nin
g fö
r be
döm
nin
g av
lön
sam
het
, Fu
nkt
ion
hos
och
utf
orm
nin
g av
kom
fort
kyls
yste
m, F
un
ktio
nen
hos
sy
stem
för
reg
leri
ng
och
byg
gnad
sau
tom
atio
n, D
etal
jutf
orm
nin
g oc
h d
imen
sion
erin
g av
val
da
bygg
nad
stek
nis
ka lö
snin
gar,
Utf
orm
nin
g oc
h d
imen
sion
erin
g av
inst
alla
tion
stek
nis
ka s
yste
m f
ör
värm
e, lu
ftbe
han
dli
ng
och
kli
mat
iser
ing
och
res
pek
tive
kom
pon
ente
r. U
tfor
mn
ing
av e
nkl
are
dri
ftin
stru
ktio
ner
.
Lär
osät
e: K
ungl
iga
Tek
nisk
a H
ögsk
olan
K
urse
r in
om h
uvud
områ
de: B
yggh
erre
rolle
n1D
4257
Fukt
i b
yggnad
erK
urs
en b
ehan
dla
r h
ur
van
liga
byg
gkon
stru
ktio
ner
fu
ktsk
ydd
as, h
ur
vikt
iga
bygg
mat
eria
l påv
erka
s av
fu
kt o
ch g
er e
n o
rien
teri
ng
om h
ur
fukt
mät
s. K
urs
en t
ar u
pp
fle
ra a
spek
ter
på
fukt
i by
ggn
ader
. V
ikti
ga a
vsn
itt
är: F
ukt
ens
påv
erka
n p
å tr
ä oc
h a
nd
ra m
ater
ial,
berä
knin
gsh
jälp
med
el f
ör a
tt
bed
öma
risk
en f
ör f
ukt
skad
or, d
esig
n f
ör a
tt u
nd
vika
fu
ktsk
ador
, mät
nin
g av
fu
kt o
ch
gru
nd
lägg
and
e fu
ktte
knis
ka b
egre
pp
.
520
05 -
2006
1L4
401
Byg
gnad
ers
ener
gia
nvä
ndnin
g
1 -
gru
nder
Ku
rsen
ska
ge
den
som
sak
nar
läm
pli
g te
knis
k u
tbil
dn
ing
den
gru
nd
kom
pet
ens
som
beh
övs
för
att
gen
omgå
ku
rsen
"B
yggn
ader
s en
ergi
anvä
nd
nin
g 2
- B
eräk
nin
g oc
h d
ekla
rati
on".
Ku
rsen
ska
ll
nor
mal
t in
te b
ehöv
as f
ör p
erso
ner
med
inge
njö
rsex
amen
med
inri
ktn
ing
mot
byg
gnad
er o
ch
inst
alla
tion
er. F
öru
tsät
tnin
garn
a fö
r li
cen
sier
ing
av p
erso
ner
för
arb
ete
med
en
ergi
dek
lara
tion
er
är ä
nn
u in
te f
astl
agd
a. A
vsik
ten
är
att
anp
assa
inn
ehål
l och
om
fatt
nin
g av
ku
rsen
til
l des
sa
föru
tsät
tnin
gar.
Byg
gnad
sska
let
- vä
rmei
sole
rin
g, t
äth
et, f
ukt
säke
rhet
, och
dim
ensi
oner
ing
av
des
sa. U
pp
värm
nin
g oc
h v
enti
lati
on a
v by
ggn
ader
. En
ergi
besp
aran
de
inst
alla
tion
er -
vär
mep
um
p,
5H
t 200
5
8 (
16)
�� ByggherreClass
värm
eväx
lare
sol
fån
gare
m.m
. Byg
gnad
ers
värm
ebal
ans.
En
ergi
slag
Are
aber
äkn
ing.
1L4
402
Byg
gnad
ers
ener
gia
nvä
ndnin
g
2 –
ber
äknin
g o
ch d
ekla
ration
Ku
rsen
ska
ge
den
kom
pet
ens
som
beh
övs
för
att
bed
öma
och
bes
kriv
a en
byg
gnad
s en
ergi
pre
stan
da
och
för
att
gör
a oc
h g
ran
ska
ener
gid
ekla
rati
oner
av
bygg
nad
er. D
en s
ka o
ckså
ge
kom
pet
ens
för
att
bed
öma
effe
kten
av
olik
a sl
ag a
v åt
gärd
er f
ör e
ner
gief
fekt
ivis
erin
g.
För
uts
ättn
inga
rna
för
lice
nsi
erin
g av
per
son
er f
ör a
rbet
e m
ed e
ner
gid
ekla
rati
oner
är
änn
u in
te
fast
lagd
a. A
vsik
ten
är
att
anp
assa
inn
ehål
l och
om
fatt
nin
g av
ku
rsen
til
l des
sa f
öru
tsät
tnin
gar.
E
ner
gian
vän
dn
ing
i en
byg
gnad
, ber
äkn
ing
- si
mu
leri
ng
Möj
ligh
eter
att
påv
erka
en
ergi
anvä
nd
nin
gen
Sys
tem
för
kyln
ing
av b
yggn
ader
Kli
mat
iser
ings
syst
em; d
rift
säke
rhet
och
m
iljö
påv
erka
n B
edöm
nin
g av
oli
ka e
ner
gisp
aråt
gärd
er E
ner
gibe
räkn
ings
pro
gram
Sta
tist
ik f
ör
ener
gian
vän
dn
ing
och
kli
mat
dat
a M
etod
er f
ör b
edöm
nin
g av
en
byg
gnad
s ve
rkli
ga s
tatu
s i
ener
gite
knis
kt h
änse
end
e U
tvär
der
ing
av f
un
ktio
n h
os v
ärm
epu
mp
ar o
ch v
ärm
eväx
lare
.
5V
t 200
6
2I4
133
Proje
ktle
dnin
g o
ch
gru
ppdyn
amik
Stu
den
ten
ska
ll e
fter
gen
omgå
nge
t m
omen
t -
Ku
nn
a p
lan
era
och
gen
omfö
ra e
tt
pro
jekt
/gru
pp
arbe
te. -
Ku
nn
a or
gan
iser
a oc
h g
enom
föra
ett
sam
arbe
te t
rots
att
det
fin
ns
mot
stri
dig
a vi
ljor
i en
gru
pp
och
ku
nn
a lö
sa k
onfl
ikte
r p
å et
t ko
nst
rukt
ivt
sätt
. - U
pp
nåt
t ök
ad
insi
kt i
och
trä
nat
den
egn
a ko
mm
un
ikat
ion
sför
måg
an. -
Ku
nn
a el
emen
tära
teo
rier
om
p
roje
kt/g
rup
par
bete
och
hu
r vi
rtu
ella
pro
jekt
/gru
pp
arbe
ten
kan
bed
riva
s. -
Ku
nn
a an
vän
da
de
van
liga
ste
verk
tyge
n o
ch m
etod
ern
a fö
r d
etal
jpla
ner
ing
och
an
svar
sför
del
nin
g i p
roje
ktar
bete
. -
Ha
refl
ekte
rat
krin
g ku
rsen
s ce
ntr
ala
begr
epp
och
hu
r d
e ka
n a
nvä
nd
as i
gru
pp
arbe
ten
och
li
knan
de
un
der
den
egn
a u
tbil
dn
inge
n o
ch i
det
egn
a yr
kesl
ivet
. Det
ta ä
r h
uvu
dsa
klig
en e
tt
pra
ktis
kt m
omen
t so
m h
and
lar
om a
tt ö
ka s
tud
ente
ns
förm
åga
att
till
ämp
a si
na
kun
skap
er i
ett
pro
jekt
/gru
pp
arbe
te. F
örel
äsn
inga
rnas
tyn
gdp
un
kt li
gger
på
teor
ier
och
met
oder
för
att
ge
nom
föra
ett
gru
pp
arbe
te p
å et
t op
tim
alt
sätt
och
tar
bla
nd
an
nat
up
p g
rup
pd
ynam
ik, l
edar
skap
oc
h k
onfl
ikth
ante
rin
g.
3H
t 200
5
1N
4211
Man
agem
ent
A
tt g
e ku
nsk
aper
i or
gan
isat
ion
, led
nin
g, p
lan
erin
g, s
tyrn
ing
och
kon
trol
l av
före
tag
med
ti
lläm
pn
inga
r in
om o
rgan
isat
ion
san
alys
, org
anis
atio
nsu
tvec
klin
g oc
h t
jän
stek
onst
rukt
ion
. A
ffär
sid
éer,
mål
och
str
ateg
ier.
Str
ateg
isk
pla
ner
ing
och
kon
trol
l. L
edar
skap
och
en
trep
ren
örsk
ap.
Utv
eckl
ing
av a
ffär
spla
n. K
vali
tets
syst
em o
ch k
vali
tets
styr
nin
g. S
ervi
ce m
anag
emen
t.
Tjä
nst
ekon
stru
ktio
n.
5V
t 200
6
6S4025
Ledars
kap o
ch p
erso
nlig
utv
eckl
ing
Att
öka
del
taga
ren
s m
edve
ten
het
om
sig
sjä
lv s
om m
änn
iska
och
sin
a fö
ruts
ättn
inga
r so
m
led
are/
förä
nd
rin
gsle
dar
e. D
essu
tom
att
ku
nn
a fö
ren
a d
etta
med
ku
nsk
aper
i le
dar
skap
, p
roje
ktle
dn
ing,
logi
stik
och
erf
aren
het
er f
rån
arb
etsl
ivet
. Att
ge
del
taga
rna
ett
förd
jup
at o
ch
förl
ängt
per
spek
tiv
sam
t en
öka
d f
örm
åga
att
se k
omp
lexi
tete
n o
ch s
amba
nd
en i
omvä
rld
en,
led
arsk
apet
och
i m
änsk
ligt
bet
een
de.
Ku
rsen
tar
sin
avs
tam
p i
det
per
son
liga
led
arsk
apet
, dvs
. att
m
edve
tan
deg
öra
den
egn
a re
lati
onen
til
l sig
sjä
lv, t
ill s
ynen
på
led
arsk
ap/f
örän
dri
ngs
led
arsk
ap.
For
tsät
ter
sed
an m
ed le
dar
skap
et k
opp
lat
till
gru
pp
, org
anis
atio
n, o
ch i
rela
tion
til
l om
värl
den
.
5V
t 200
6
6S4031
The
Org
anis
atio
n a
nd
Man
agem
ent
Sys
tem
To
give
th
e p
arti
cip
ant
know
led
ge a
bou
t h
ow p
ract
ical
lead
ersh
ip is
per
form
ed u
tili
zin
g a
man
agem
ent
syst
em. L
ead
ing
is n
ot o
nly
bei
ng
char
ism
atic
an
d c
onvi
nci
ng.
It
is t
o it
s la
rges
t ex
ten
t cr
eati
ng
rou
tin
es a
nd
inst
ruct
ion
s an
chor
ed in
th
e B
usi
nes
s St
rate
gy a
nd
mad
e p
edag
ogic
al
and
cle
ar f
or t
he
per
son
nel
to
use
in t
he
day
-to-
day
wor
k.T
he
best
sys
tem
for
th
is w
ould
be
the
man
agem
ent
syst
em o
rigi
nal
ly d
evel
oped
for
qu
alit
y co
ntr
ol b
ut
tod
ay e
xten
ded
far
bey
ond
on
ly
that
par
t. T
o le
arn
how
to
adm
inis
ter
and
use
th
is s
yste
m fo
r bu
sin
ess
con
trol
is t
he
aim
of t
his
bl
ock.
Sh
ort
refr
esh
ing
of k
now
led
ge in
qu
alit
y an
d t
he
basi
c qu
alit
y to
ols.
Un
der
stan
din
g co
mp
lexi
ty s
ince
th
e m
anag
emen
t sy
stem
is a
n in
tell
igen
t re
du
ctio
n o
f th
e h
olis
tic
app
roac
h t
o or
gan
isat
ion
al m
anag
emen
t an
d le
ader
ship
. How
to
adm
inis
ter
a m
anag
emen
t sy
stem
.
5H
t 200
5
9 (
16)
��Bilagor
Un
der
stan
din
g p
roce
sses
an
d h
ow t
o m
anag
e th
e w
hit
e sp
aces
in t
he
orga
nis
atio
n c
har
t. U
sin
g re
sult
s fr
om s
tati
stic
s an
d d
ata
catc
h (
see
pra
ctic
al S
tati
stic
s 6
Szz
zz).
How
to
use
vis
ual
izat
ion
as
pra
ctic
al in
stru
ctio
ns.
TP
M a
nd
oth
er s
elf-
gove
rnin
g gr
oup
s.
6S4026
Man
agem
ent
K
urs
ens
mål
är
att
ge d
elta
garn
a d
e gr
un
dlä
ggan
de
verk
tyge
n f
ör e
tt fr
amgå
ngs
rikt
ch
ef-
/led
arsk
ap in
om o
lika
org
anis
atio
ner
. Led
arsk
ap, g
rup
pu
tvec
klin
g, p
erso
nli
g u
tvec
klin
g ·E
tik
och
m
oral
·Org
anis
atio
ner
s li
v oc
h s
tru
ktu
r ·M
ult
iku
ltu
rell
a m
iljö
er o
ch g
loba
lise
rin
g ·F
örän
dri
ng
och
fr
amti
d -
att
led
a ve
rksa
mh
etsf
örbä
ttri
nga
r.
5H
t 200
5
6A4032
Proje
ktle
dnin
g i
byg
gpro
cess
en
Att
öka
kom
pet
ense
n a
tt le
da
pro
jekt
erin
g i b
yggp
roce
ssen
gen
om a
tt d
efin
iera
mål
, beg
rep
p o
ch
akti
vite
ter
sam
t kl
argö
ra v
ilka
vil
lkor
, som
gäl
ler
inom
de
ram
ar s
om s
amh
älle
t oc
h b
yggh
erre
n
best
ämm
er. K
omp
eten
ta p
roje
kter
ings
led
are
ska
kun
na
bid
ra t
ill a
tt u
nd
vika
fel
i by
ggp
roce
ssen
oc
h i
stäl
let
verk
a fö
r at
t u
pp
nå
efte
rfrå
gad
kva
lite
t oc
h r
ätt
ekon
omi.
Ku
rsen
är
ind
elad
i 8
blo
ck:1
P
roje
kt o
ch p
roce
ss; 2
Bak
gru
nd
, ram
ar, m
ål o
ch p
rogr
am; 3
Sys
tem
och
för
slag
; 4 I
nte
rnat
ion
ell
stu
die
resa
med
inri
ktn
ing
på
arbe
tssä
tt o
ch b
yggd
a re
sult
at in
om E
U-o
mrå
det
; 5 B
earb
eta
och
sa
mor
dn
a; 6
Bes
kriv
a oc
h f
ull
följ
a; 7
Led
arsk
ap; 8
Stu
die
resa
inom
Nor
den
.
4020
05 –
20
07(K
urs-
enin
-stä
lld20
05)
6S4029
Leder
ship
for
Oper
ational
Dev
elopm
ent
To
give
th
e p
arti
cip
ant
firs
t h
and
exp
erie
nce
in t
eam
bu
ild
ing
an t
hu
s p
rep
arin
g th
em fo
r th
e ro
le
of P
roje
ct M
anag
er. P
erso
nal
man
agem
ent,
pro
ject
man
agem
ent,
lead
ersh
ip, m
anag
emen
t te
ams,
or
gan
isat
ion
al m
odel
s, c
omp
lex
syst
ems
and
sys
tem
s th
inki
ng,
con
flic
t an
d c
olla
bora
tion
st
rate
gies
, im
ple
men
tati
on a
nd
eva
luat
ion
. 5
Vt 2
006
1L4
4PA
Byg
gnad
ers
ener
gia
nvä
ndnin
g
vidar
eutb
ildnin
g f
ör
ener
gid
ekla
ration
Ku
rsen
ska
ge
den
kom
pet
ens
som
beh
övs
för
att
bed
öma
och
bes
kriv
a en
byg
gnad
s en
ergi
pre
stan
da
och
för
att
gör
a oc
h g
ran
ska
ener
gid
ekla
rati
oner
av
bygg
nad
er. D
en s
ka o
ckså
ge
kom
pet
ens
för
att
bed
öma
effe
kten
av
olik
a sl
ag a
v åt
gärd
er f
ör e
ner
gief
fekt
ivis
erin
g.
För
uts
ättn
inga
rna
för
lice
nsi
erin
g av
per
son
er f
ör a
rbet
e m
ed e
ner
gid
ekla
rati
oner
är
änn
u in
te
fast
lagd
a. A
vsik
ten
är
att
anp
assa
inn
ehål
l och
om
fatt
nin
g av
ku
rsen
til
l des
sa f
öru
tsät
tnin
gar.
E
ner
gian
vän
dn
ing
i en
byg
gnad
, ber
äkn
ing
- si
mu
leri
ngM
öjli
ghet
er a
tt p
åver
ka
ener
gian
vän
dn
inge
nSy
stem
för
kyln
ing
av b
yggn
ader
Kli
mat
iser
ings
syst
em; d
rift
säke
rhet
och
m
iljö
påv
erka
nB
edöm
nin
g av
oli
ka e
ner
gisp
aråt
gärd
erE
ner
gibe
räkn
ings
pro
gram
Stat
isti
k fö
r en
ergi
anvä
nd
nin
g oc
h k
lim
atd
ataM
etod
er f
ör b
edöm
nin
g av
en
byg
gnad
s ve
rkli
ga s
tatu
s i
ener
gite
knis
kt h
änse
end
eUtv
ärd
erin
g av
fu
nkt
ion
hos
vär
mep
um
par
och
vär
mev
äxla
re
1020
05 -
20
06
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Äga
rper
spek
tive
t1N
4207
Fast
ighet
sförv
altn
ing
Att
ge
kun
skap
er o
ch f
ärd
igh
eter
avs
een
de
ekon
omis
k oc
h t
ekn
isk
styr
nin
g av
fa
stig
het
sför
valt
nin
gen
. In
vest
erin
g oc
h f
inan
sier
ing
av f
asti
ghet
er. F
acil
ity
man
agem
ent.
D
iagn
os-
och
pro
gnos
met
oder
. Nyc
kelt
al. M
etod
er f
ör s
tyrn
ing
av f
asti
ghet
sdri
ft. E
kon
omis
ka
bed
ömn
inga
r av
un
der
hål
ls-
och
förn
yels
eåtg
ärd
er. H
yres
sätt
nin
gsp
rin
cip
er. K
vali
tets
styr
nin
g i
förv
altn
ing.
Up
ph
and
lin
g. I
nte
rnp
riss
ättn
ing.
Fas
tigh
etsu
tvec
klin
g. L
okal
resu
rsp
lan
erin
g. E
tik
i p
rofe
ssio
nel
l yrk
esu
tövn
ing.
5H
t 200
5
1N
4200
Eko
nom
iG
run
dlä
ggan
de
kun
skap
er o
m s
amh
älls
ekon
omi s
amt
inve
ster
ings
anal
ys o
ch a
ffär
sred
ovis
nin
g.
(1)
Mik
rote
ori:
pri
steo
ri, m
arkn
adsf
orm
er. M
akro
teor
i: e
kon
omis
k ti
llvä
xt, i
nte
rnat
ion
ell
ekon
omi,
kon
jun
ktu
rer
och
kon
jun
ktu
rpol
itik
. (2)
Til
lväg
agån
gssä
tt v
id in
vest
erin
gsbe
döm
nin
g.
Dis
kon
teri
ngs
pri
nci
per
. Utv
ärd
erin
gsm
ått
såso
m n
uvä
rden
, slu
tvär
den
, in
tern
rän
ta, p
ay o
ff o
ch
kap
ital
värd
ekvo
ter.
Rea
la k
ontr
a n
omin
ella
kal
kyle
r. I
ntr
odu
ktio
n t
ill h
ante
rin
g av
osä
kerh
et i
form
av
kän
slig
het
san
alys
. (3)
Pri
nci
per
na
för
pla
ner
ing,
sty
rnin
g oc
h k
ontr
oll m
ed h
jälp
av
bud
geta
r oc
h r
edov
isn
ings
dat
a. H
uvu
dd
rage
n i
affä
rsre
dov
isn
ing.
Räk
ensk
apsa
nal
ys i
term
er a
v fi
nan
siel
la n
ycke
ltal
.
5H
t 200
5
10
(16)
46 ByggherreClass
1N
4205
Fast
ighet
svärd
erin
g
Att
ge
kun
skap
om
gru
nd
lägg
and
e p
rin
cip
er o
ch m
etod
er f
ör f
asti
ghet
smar
knad
san
alys
och
fa
stig
het
svär
der
ing
och
fär
dig
het
i p
rakt
isk
värd
erin
g. V
ärd
ebeg
rep
p, v
ärd
eteo
rier
, vär
der
ings
teor
i oc
h v
ärd
erin
gsm
etod
er. M
arkn
adsa
nal
yser
och
mar
knad
sin
form
atio
n f
ör v
ärd
erin
g. T
illä
mp
ad
värd
erin
g av
oli
ka f
asti
ghet
styp
er, s
måh
us,
hyr
esfa
stig
het
er s
amt
lan
tbru
ksfa
stig
het
er.
Dok
trin
his
tori
a. V
ärd
erin
g in
tern
atio
nel
lt. E
tik
och
an
svar
.
5V
t 200
6
1N
4214
Rea
l Est
ate
Finan
ce a
nd
Eco
nom
ics
To
crea
te a
n a
dva
nce
d u
nd
erst
and
ing
of t
ech
niq
ues
for
val
uat
ion
of
fin
anci
al c
ontr
acts
an
d
por
tfol
io a
nal
ysis
in t
he
real
est
ate
con
text
. In
stru
men
ts f
or in
-dep
th e
valu
atio
n o
f fin
anci
al
arra
nge
men
ts r
elat
ed t
o re
al e
stat
e. T
ech
niq
ues
for
an
alys
ing
real
est
ate
por
tfol
ios
and
con
trac
ts.
Con
stru
ctin
g an
d m
anag
ing
a re
al e
stat
e p
ortf
olio
. Pro
per
ty in
mix
ed-a
sser
por
tfol
ios.
RE
ITs
and
se
curi
tiza
tion
of m
ortg
ages
.
5V
t 200
6
1N
4209
Eko
nom
isk
styr
nin
g a
v fa
stig
het
sföre
tag
Att
ge
kun
skap
er i
teor
ier
och
met
oder
för
sty
rnin
g av
fast
igh
etsf
öret
ag o
ch fä
rdig
het
er i
red
ovis
nin
g, b
oksl
uts
anal
ys t
illä
mp
ade
på
fast
igh
etsf
öret
ag. T
eori
er o
ch s
ynsä
tt f
ör le
dn
ing
och
or
gan
isat
ion
av
fast
igh
etsf
öret
ag. U
pp
bygg
nad
av
info
rmat
ion
s- o
ch s
tyrs
yste
m. R
edov
isn
ing
i fa
stig
het
sför
etag
. Bok
slu
tsan
alys
. Met
oder
för
före
tags
anal
ys.
5H
t 200
5
1L4
001
Byg
gnadst
eknik
för
fast
ighet
smäk
lare
Ku
rsen
s sy
fte
är a
tt g
e d
et k
un
nan
de
i byg
gnad
stek
nik
som
för
eskr
ivs
av
Fas
tigh
etsm
äkla
rnäm
nd
en. B
yggn
adsb
estä
mm
else
r B
yggn
adst
ekn
ik, r
itn
inga
r oc
h a
reab
eräk
nin
g B
yggn
adss
kad
or o
ch b
yggn
adsg
aran
tisy
stem
Bes
iktn
ings
tekn
ik E
tik
och
an
svar
vid
by
ggn
adst
ekn
isk
un
der
sökn
ing.
520
05 -
20
061N
4218
Byg
g-
och
fas
tighet
seko
nom
i E
fter
ku
rsen
ska
ele
vern
a ku
nn
a: -
För
stå
sam
ban
det
mel
lan
inst
itu
tion
ella
reg
elsy
stem
och
fa
stig
het
smar
knad
ens
fun
ktio
n -
För
stå
och
red
ogör
a fö
r ef
fekt
ern
a av
fas
tigh
eter
s sä
rdra
g -
Red
ogör
a fö
r gr
un
der
na
i de
bost
adsp
olit
iska
sys
tem
som
fin
ns
i Sve
rige
och
uto
mla
nd
s. -
För
stå
up
pby
ggn
aden
av
syst
emet
för
fas
tigh
etsb
eska
ttn
ing
-Red
ogör
a fö
r gr
un
der
na
i ka
pit
alm
arkn
aden
s fu
nkt
ion
-U
tför
a ek
onom
iska
kal
kyle
r i o
lika
ske
den
pro
du
ktio
nsp
roce
ssen
för
by
ggn
ader
-F
örst
å an
vän
dn
inge
n a
v oc
h u
tför
a li
vscy
kele
kon
omis
ka k
alky
ler
för
olik
a ty
per
av
bygg
nad
er -
An
alys
era
en lo
kal s
måh
usm
arkn
ad m
ed a
vsee
nd
e p
å om
sätt
nin
g, p
rise
r oc
h a
ktör
er.
Ku
rsen
fok
use
rar
på
följ
and
e d
elom
råd
en: -
Inst
itut
ion
ella
sys
tem
, sär
skil
t fa
stig
het
sbes
katt
nin
g,
kap
ital
mar
knad
och
bos
tad
spol
itik
-K
alky
ler
för
pro
du
ktio
nsk
ostn
ader
och
livs
cyke
leko
nom
i -T
eori
er o
ch m
etod
er f
ör a
nal
yser
av
småh
usm
arkn
aden
.
5H
t 200
5
3C4365
Ris
khan
tering,
dis
tansk
urs
G
e en
bre
d in
trod
ukt
ion
inom
om
råd
et R
iskh
ante
rin
g. F
örd
jup
ade
kun
skap
er in
om v
alt
pro
jekt
områ
de.
Mil
jöri
skan
alys
, ris
kan
alyt
iska
met
oder
, ris
kfil
osof
i, m
etod
er f
ör v
ärd
erin
g av
ris
k,
risk
och
hål
lbar
utv
eckl
ing,
led
nin
gssy
stem
för
Säk
erh
et-H
älsa
-Mil
jö.
5H
t 200
5
1N
4202
Konju
nky
urc
ykle
rpå
byg
g-
och
fa
stig
het
smar
knad
en
Kn
owle
dge
in m
acro
econ
omic
s va
riab
les
wit
h im
pac
ts o
n t
he
real
est
ate
mar
ket.
GD
P a
nd
its
dyn
amic
s. B
usi
nes
s cy
cle
theo
ry. I
nfl
atio
n, e
xch
ange
rat
e, e
mp
loym
ent.
Bu
sin
ess
cycl
e an
d it
s im
pac
t on
th
e co
nst
ruct
ion
an
d r
eal e
stat
e m
arke
t. P
rop
erty
cyc
les.
5
Ht 2
005
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Sam
hälls
pers
pekt
ivet
1B4118
Vat
ten o
ch a
vloppsf
rågor
i om
vandlin
gso
mrå
den
Try
cket
på
att
omva
nd
la fr
itid
sbos
täd
er t
ill p
erm
anen
tbos
täd
er ä
r st
ark
i reg
ion
en s
amti
dig
t so
m
förä
nd
rin
gar
i nyt
tjan
de
och
sta
nd
ard
hos
fri
tid
shu
sen
påv
erka
r va
tten
förb
rukn
inge
n m
ed s
törr
e av
lop
svat
ten
män
gder
som
föl
jd. K
urs
en s
yfta
r ti
ll a
tt s
pri
da
kun
skap
och
förs
tåel
se o
m h
ur
kom
mu
ner
och
en
skil
da
i Sto
ckh
olm
sreg
ion
en p
å et
t m
iljö
mäs
sigt
och
hål
lbar
t sä
tt k
an lö
sa V
A-
förs
örjn
inge
n i
omva
nd
lin
gsom
råd
en. K
urs
en k
omm
er a
tt s
e p
å fö
ruts
ättn
inga
rn fö
r at
t ar
beta
m
ed s
mås
kali
ga v
atte
n-
och
avl
opp
sfrå
gor
ur
ett
anta
l oli
ka p
ersp
ekti
v. K
urs
en b
ehan
dla
r fr
ågor
5V
t 200
6
11
(16)
�7Bilagor
som
tex
gru
nd
vatt
enti
llgå
ng,
hyd
rolo
gisk
a sa
mba
nd
, vat
ten
kval
itet
, sal
tvat
ten
, rad
on,
föro
ren
inga
r fr
ån e
nki
lt a
vlop
p O
lika
VA
-lös
nin
gar,
der
as fu
nkt
ion
,eff
ekti
vite
t, k
ostn
ad o
ch h
ur
man
väl
jer
VA
är
vikt
iga
fråg
or. R
ätts
liga
för
uts
ättn
inga
r, m
iljö
balk
en, v
atte
nd
irek
tive
t, P
BL
, VA
L
och
an
lägg
nin
gsla
gen
beh
and
las
ocks
å , s
amt
fråg
or a
vsee
nd
e ti
llst
ånd
spli
kt, k
ontr
oll o
ch t
ills
yn.
1N
4201
Sam
häl
lsek
onom
i E
fter
ku
rsen
ska
ll s
tud
ente
n k
un
na:
- g
öra
enkl
are
kost
nad
skal
kyle
r, in
vest
erin
gska
lkyl
er o
ch
värd
erin
gar-
an
alys
era
och
kri
tisk
t gr
ansk
a an
taga
nd
en s
om g
örs
i des
sa t
yper
av
kalk
yler
- an
alys
era
effe
kter
na
på
pri
s oc
h p
rod
uce
rad
e kv
anti
tete
r av
oli
ka f
örän
dri
nga
r p
å en
mar
knad
- kr
itis
kt g
ran
ska
argu
men
t fö
r/em
ot o
lika
typ
er a
v re
gler
på
en m
arkn
ad-
förs
tå v
arfö
r vi
ssa
mak
roek
onom
iska
åtg
ärd
er v
idta
s, t
ex
rän
teän
dri
nga
r- b
edöm
a al
lmän
na
effe
kter
av
hu
r ol
ika
mak
roek
onom
iska
för
änd
rin
gar
påv
erka
r by
gg-
och
fas
tigh
etsm
ark
nad
en f
örst
å vi
lka
mek
anis
mer
so
m k
an le
da
till
för
änd
rin
gar
i byg
gan
de
och
fas
tigh
etsp
rise
r. K
urs
en b
ehan
dla
r fö
ljan
de
ämn
esom
råd
en:1
. Kos
tnad
skal
kyle
r, in
vest
erin
gska
lkyl
er o
ch h
ur
des
sa k
an a
nvä
nd
as b
åde
för
pro
jekt
anal
ys o
ch f
ör v
ärd
erin
g av
fas
tigh
eter
. 2. M
ikro
ekon
omi:
pri
sbil
dn
ing
på
kon
kurr
ensm
arkn
ader
och
mar
knad
er m
ed m
onop
olin
slag
, oli
ka r
egel
syst
em o
ch d
eras
eff
ekte
r,
med
för
dju
pn
ing
röra
nd
e bo
stad
smar
knad
en.3
. Mak
roek
onom
i med
ton
vikt
på
cykl
er p
å by
gg-
och
fas
tigh
etsm
arkn
aden
och
hu
r d
essa
sam
man
hän
ger
med
all
män
na
kon
jun
ktu
rsvä
ngn
inga
r oc
h k
onju
nkt
urp
olit
ik
5V
t 200
6
1N
4208
Sam
häl
lsbyg
gnadse
konom
i A
tt g
e ku
nsk
aper
om
sta
dsb
yggn
adse
kon
omis
k te
ori s
amt
färd
igh
eter
i u
tfor
mn
ing
av
besl
uts
un
der
lag
för
att
åsta
dko
mm
a at
trak
tiva
stä
der
. Vad
är
attr
akti
va s
täd
er?
Mar
kvär
det
eori
. St
adsb
yggn
adse
kon
omis
k te
orib
ild
nin
g. B
eslu
tsu
nd
erla
g oc
h s
tyrm
edel
i st
adsb
ygga
nd
e.
Fal
lstu
die
r av
t e
x lo
kali
seri
ng
av b
osta
dso
mrå
den
, cen
tral
stat
ion
er s
amt
olik
a st
yrm
edel
för
in
fras
tru
ktu
ren
s n
yttj
and
e.
5H
t 200
5
1B4106
Eft
erbeh
andlin
g a
v fö
rore
nad
m
ark
(Mar
ksan
erin
g),
dis
tansk
urs
Eft
er a
vslu
tad
ku
rs s
ka d
elta
garn
a h
a kä
nn
edom
om
oli
ka f
orm
er a
v fö
rore
nin
g av
mar
k- o
ch
gru
nd
vatt
en o
ch k
un
na
göra
en
ris
kbed
ömn
ing
för
ensk
ild
a äm
nen
. De
ska
kun
na
före
slå
läm
pli
ga
met
oder
för
att
ren
a oc
h s
kyd
da
föro
ren
ade
områ
den
. Mar
kkem
i och
tra
nsp
ortp
roce
sser
i fö
rore
nad
e jo
rdar
. Met
odik
för
fas
tstä
llan
de
av s
aner
ings
beh
ov. R
iskb
edöm
nin
g oc
h r
iskv
ärd
erin
g av
för
oren
ade
områ
den
. Met
oder
för
san
erin
g av
för
oren
ad m
ark,
båd
e d
e so
m a
nvä
nd
s id
ag o
ch
de
som
är
un
der
utv
eckl
ing.
6V
t 200
6
1B4086
Milj
öko
nse
kven
sbes
kriv
nin
g,
teori o
ch p
rakt
ik
Ku
rsen
ska
ll g
e ku
nsk
aper
i sv
ensk
och
inte
rnat
ion
ell t
eori
, met
odik
och
pra
ktik
för
att
gen
omfö
ra
en e
ffek
tiv
MK
B-p
roce
du
r oc
h t
a fr
am e
tt ä
nd
amål
sen
ligt
MK
B-d
oku
men
t. M
KB
-lag
stif
tnin
g,
mil
jöp
olic
y, m
etod
er s
om a
nvä
nd
s i a
rbet
et m
ed M
KB
, all
män
het
ens
del
taga
nd
e, k
onsu
lten
s ro
ll i
MK
B, e
xplo
atör
ens/
best
älla
ren
s ro
ll i
MK
B. Ö
vnin
g: g
ran
skn
ing
av M
KB
-dok
um
ent.
Ege
n
sem
inar
ieu
pp
gift
. 4
Vt 2
006
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Kun
dper
spek
tive
t1N
4212
Rea
l es
tate
Anal
ysis
and
Dev
elpom
ent/
Mar
knadsa
nal
ys
Th
e ai
m o
f th
e co
urs
e to
giv
e yo
u k
now
led
ge o
f th
eori
es b
ehin
d t
he
met
hod
s of
mar
ket
anal
ysis
u
sed
by
real
est
ate
firm
s. T
he
cou
rse
wil
l als
o h
elp
you
to
dev
elop
ski
lls
in m
eth
ods
for
mar
kets
an
alys
is. M
acro
det
erm
inat
es in
equ
ilib
riu
m, m
arke
t ar
ea, p
rod
uct
ivit
y an
alys
is, r
eal e
stat
e d
eman
d, c
omp
etit
ive
sup
ply
, sit
e lo
cati
on, t
he
dev
elop
er a
nd
his
rol
e w
ith
in t
he
hom
e bu
ild
ing
ind
ust
ry, d
evel
opm
ent
pro
fit,
GIS
an
alys
is, r
elat
ion
al d
atab
ases
, pro
ject
wor
k.
5V
t 200
6
1A4026
Ark
itek
ture
ns
kval
itet
sfrå
gor
Ku
rsen
har
tre
öve
rgri
pan
de
syft
en. E
n fö
rsta
avs
ikt
är a
tt g
e en
intr
odu
ktio
n t
ill b
egre
pp
et
arki
tekt
onis
k kv
alit
et o
ch v
isa
hu
r kv
alit
etsb
egre
pp
et a
nvä
nd
s i a
rkit
ektu
r oc
h s
tad
sbyg
gnad
. En
an
dra
avs
ikt
är a
tt r
edov
isa
exem
pel
på
kval
itet
sbed
ömn
inga
r. F
ör d
et t
red
je ä
r av
sikt
en a
tt
1020
05 -
20
06
12
(16)
�8 ByggherreClass
kurs
del
taga
rna
gen
om e
get
arbe
tet
skal
l trä
nga
in i
någ
ra a
v ar
kite
ktu
ren
s ce
ntr
ala
kval
itet
sfrå
gor.
A
rkit
ekto
nis
k kv
alit
et ä
r ku
rsen
s n
ycke
lbeg
rep
p. D
et a
nvä
nd
s bå
de
för
este
tisk
a d
imen
sion
er o
ch
som
bes
kriv
nin
g p
å te
knis
ka e
gen
skap
er. K
vali
tets
bed
ömn
inga
r gö
rs s
åväl
löp
and
e i
utf
orm
nin
gsp
roce
sser
som
i ef
terh
and
när
det
fin
ns
en b
yggd
mil
jö a
tt t
a st
älln
inge
n t
ill.
Den
na
du
bbel
het
i be
grep
psa
nvä
nd
nin
gen
kom
mer
att
lyft
as fr
am o
ch a
nal
yser
as i
kurs
en.
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Sek
tors
pers
pekt
ivet
1N
4001
Filo
sofi m
ed t
eknik
inrikt
nin
g A
D
etta
är
en g
run
dku
rs o
m f
ilos
ofi
ska
asp
ekte
r p
å te
knik
och
tek
nik
vete
nsk
ap. G
run
dlä
ggan
de
insi
kter
för
med
las
om t
ex
kun
skap
steo
reti
ska,
vet
ensk
apsf
ilos
ofis
ka o
ch e
tisk
a as
pek
ter
på
tekn
ik,
gru
nd
pri
nci
per
för
ris
kbed
ömn
ing
av t
ekn
iska
sys
tem
, fil
osof
iska
asp
ekte
r p
å te
knol
ogis
k d
esig
n
och
sys
tem
anal
ys s
amt
på
tekn
iken
s ro
ll i
sam
häl
let.
Sto
r vi
kt f
ästs
vid
trä
nin
g i a
nvä
nd
nin
gen
av
filo
sofi
ska
begr
epp
och
an
alys
met
oder
för
att
beh
and
la k
omp
lexa
pro
blem
som
har
båd
e te
knik
- oc
h s
amh
älls
kom
pon
ente
r. E
n a
v fö
ljan
de
kurs
er: T
ekn
ik o
ch e
tik,
5 p
oän
g, e
ller
Dat
a- o
ch
info
rmat
ion
seti
k, 5
poä
ng,
ell
er F
öret
agsl
edn
ings
etik
, 5 p
oän
g. E
nd
ast
en a
v d
essa
kan
ti
llgo
dog
öras
. 2. A
nti
nge
n V
eten
skap
steo
ri (
5 p
) el
ler
Tek
nik
ens
kun
skap
steo
ri (
5 p
), 3
. Två
av
kurs
ern
a fr
ån f
ölja
nd
e li
sta.
(E
nd
ast
en k
urs
om
man
val
t bå
da
kurs
ern
a u
nd
er p
un
kt 2
) E
stet
ik
och
tek
nik
, For
tsät
tnin
gsku
rs i
etik
med
tek
nik
inri
ktn
ing,
In
form
atio
nsa
nal
ys, B
eslu
tste
ori,
Mat
emat
iken
och
ver
klig
het
en, R
iskf
ilos
ofi,
God
och
dål
ig v
eten
skap
, Pol
itis
k fi
loso
fi, G
enu
s,
tekn
ik o
ch f
ilos
ofi,
For
skn
ings
etik
(ko
mbi
ner
at I
ntr
odu
ktio
nsk
urs
2 p
+ F
orts
ättn
ings
kurs
, 3 p
)
2020
06 -
20
07
1N
4001
Filo
sofi m
ed t
eknik
inrikt
nin
g B
D
etta
är
en fo
rtsä
ttn
ings
kurs
om
fil
osof
iska
asp
ekte
r p
å te
knik
och
tek
nik
vete
nsk
ap. B
l a g
enom
en
ind
ivid
uel
l för
dju
pn
ings
up
pgi
ft g
es t
rän
ing
i an
vän
dn
inge
n a
v fi
loso
fisk
a be
grep
p o
ch
anal
ysm
etod
er f
ör a
tt b
ehan
dla
kom
ple
xa p
robl
em s
om h
ar b
åde
tekn
ik-
och
sa
mh
älls
kom
pon
ente
r. F
rån
föl
jan
de
list
a tr
e ku
rser
som
inte
läst
s p
å A
-niv
ån: V
eten
skap
steo
ri,
Tek
nik
ens
kun
skap
steo
ri, E
stet
ik o
ch t
ekn
ik, F
orts
ättn
ings
kurs
i et
ik m
ed t
ekn
ikin
rikt
nin
g,
Info
rmat
ion
san
alys
,Bes
luts
teor
i, M
atem
atik
en o
ch v
erkl
igh
eten
, Ris
kfil
osof
i, G
od o
ch d
ålig
ve
ten
skap
, Pol
itis
k fi
loso
fi, G
enu
s, t
ekn
ik o
ch f
ilos
ofi,
For
skn
ings
etik
(ko
mbi
ner
at
Intr
odu
ktio
nsk
urs
2 p
+ F
orts
ättn
ings
kurs
, 3 p
), 2
. In
div
idu
ell f
örd
jup
nin
gsu
pp
gift
, 5 p
oän
g.
2020
06 -
20
07
1H
4101
Etik
för
yrke
sver
ksam
ma
ingen
jöre
r
Ku
rsen
syf
tar
till
att
ge
den
stu
der
and
e ta
nke
red
skap
för
att
res
oner
a kr
ing
tekn
iken
s et
iska
as
pek
ter
och
om
inge
njö
ren
s ro
ll i
sam
häl
let.
Eft
er g
enom
gån
gen
ku
rs s
ka d
e st
ud
eran
de
ha
kän
ned
om o
m d
e va
nli
gast
e fö
reko
mm
and
e m
oral
filo
sofi
ska
teor
iern
a sa
mt
kun
na
till
ämp
a d
em
på
den
akt
uel
la d
isku
ssio
nen
om
tek
nik
och
eti
k. M
ed u
tgån
gsp
un
kt i
pra
ktis
ka e
tisk
a p
robl
em
dis
kute
ras
etis
ka f
råge
stäl
lnin
gar
som
akt
ual
iser
as a
v d
en t
ekn
iska
utv
eckl
inge
n. F
ör a
tt k
un
na
anal
yser
a d
essa
frå
gor
kom
mer
vi a
tt b
ekan
ta o
ss m
ed d
e va
nli
gast
e fö
reko
mm
and
e m
oral
filo
sofi
ska
teor
iern
a, s
om n
ytto
etik
, pli
ktte
orie
r, r
ätti
ghet
steo
rier
sam
t ko
ntr
akts
teor
ier.
A
nd
ra m
omen
t är
tek
nik
en o
ch d
en p
erso
nli
ga in
tegr
itet
en, t
ekn
ikvä
rder
ing,
ris
kfil
osof
i och
ti
lläm
pad
eti
k.
5V
t 200
6
6E4029
Logis
tikp
roce
ssen
Ge
kun
skap
er o
m s
ynsä
tt o
ch p
rin
cip
er f
ör p
lan
erin
g, o
rgan
isat
ion
, sam
ord
nin
g, u
tvec
klin
g,
styr
nin
g oc
h k
ontr
oll a
v m
ater
ialf
löd
et if
rån
leve
ran
tör
via
pro
du
ktio
n o
ch t
ill s
lutl
ig k
un
d. D
etta
är
en
gru
nd
lägg
and
e ku
rs i
logi
stik
. Den
logi
stis
ka p
roce
ssen
s ol
ika
kom
pon
ente
r oc
h a
ktiv
itet
er
kom
mer
att
pre
sen
tera
s oc
h a
nal
yser
as li
ksom
der
as b
etyd
else
för
ett
för
etag
s ko
nku
rren
skra
ft.
5H
t 200
5
Lär
osät
e: C
halm
ers
Tek
nisk
a H
ögsk
ola
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Byg
gher
rero
llen
IBY040 -
Man
agem
ent
i O
mfa
ttar
före
tage
ts u
pp
bygg
nad
och
org
anis
atio
nen
s in
verk
an p
å re
sult
atet
. Po
äng
Tid
punk
t
13
(16)
�9Bilagor
byg
gse
ktorn
: O
rg.
av f
öre
tag
och
pro
jekt
O
rgan
isat
ion
sstr
ukt
ure
r i f
öret
ag o
ch p
roje
kt. F
öret
aget
s u
pp
bygg
nad
och
inve
rkan
på
resu
ltat
et.
Byg
gför
etag
et o
ch b
yggp
roje
ktet
. Hu
r se
r fö
reta
get/
pro
jekt
et u
t? V
arfö
r? H
ur
påv
erka
r d
et
resu
ltat
et?
Hu
r h
ante
rar
före
tage
t/p
roje
ktet
om
värl
dsf
örän
dri
nga
r?
5L
p 2
IBY045 -
Man
agem
ent
i byg
gse
ktorn
: Le
dar
skap
och
gru
ppsy
kolo
gi i
Ku
rsen
fok
use
rar
på
ind
ivid
en i
orga
nis
atio
n. H
ur
ind
ivid
en f
un
gera
r i g
rup
per
och
tea
m.
Led
arsk
ap i
teor
i och
pra
ktik
, i t
emp
orär
a oc
h p
erm
anen
ta o
rgan
isat
ion
er o
ch f
örh
and
lin
gste
knik
är
an
dra
äm
nen
som
ber
örs.
5L
p 3
IBY050 -
Man
agem
ent
i byg
gse
ktorn
: Kva
litet
s- o
ch
milj
öle
dnin
g
För
dju
pn
ing
i kva
lite
ts-
och
mil
jöle
dn
ing.
Kva
lite
ten
s oc
h m
iljö
ns
roll
vid
led
nin
g oc
h u
tvec
klin
g av
ver
ksam
het
. Mod
ern
a te
orie
r oc
h p
rakt
iska
erf
aren
het
er f
rån
för
änd
rin
gsp
roce
sser
i by
gg-
och
fö
rval
tnin
gsfö
reta
g. M
etod
er, t
ekn
iker
och
ver
ktyg
för
för
änd
rin
g. P
roce
ssan
alys
och
be
nch
mar
kin
g.
5L
p 4
IBY015 -
Tjä
nst
epro
dukt
ion i
byg
gan
de
och
fa
stig
het
sförv
altn
ing
Öve
rsik
t av
vad
som
men
as m
ed t
jän
ster
och
tjä
nst
epro
du
ktio
n i
olik
a br
an-s
cher
. Oli
ka
tjän
stek
vali
tete
r. K
öp o
ch u
tför
and
e av
tjä
nst
er. S
pec
ifik
atio
n a
v tj
änst
er in
för
up
ph
and
lin
g oc
h
up
pfö
ljn
ing.
Kon
stru
ktio
n a
v n
ya t
jän
ster
. Ku
nd
orie
nte
rin
g. M
ätn
inga
r av
ku
nd
till
fred
sstä
llel
se
och
för
bätt
rin
gsp
rogr
am. F
örh
ålla
nd
et m
ella
n T
QM
och
kva
lite
tssy
stem
. Byg
gnad
er s
edd
a so
m
stöd
för
an
vän
dar
ens
kärn
verk
sam
het
er. O
lika
ver
ksam
het
ers
beh
ov a
v yt
or o
ch
kom
mu
nik
atio
ner
. Bet
ydel
se a
v IT
-utv
eckl
inge
n a
v yt
anvä
nd
nin
g oc
h k
omm
un
ikat
ion
smön
ster
i ol
ika
bran
sch
er. U
tfor
mn
ing
av n
ya b
yggn
ader
och
an
pas
snin
g av
bef
intl
iga
bygg
nad
er.
Byg
gher
red
ialo
g. L
okal
stra
tegi
er f
ör o
lika
sla
g av
ver
ksam
het
. För
valt
nin
gsp
roce
sser
. K
un
skap
shan
teri
ng.
Kon
sult
före
tage
ns
roll
och
arb
etsf
orm
er. I
ntr
anet
och
an
dra
ver
ktyg
och
m
etod
er f
ör k
un
skap
shan
teri
ng
i byg
g- o
ch f
asti
ghet
srel
ater
ade
före
tag.
5L
p 3
ITR530 -
Logis
tik
V
Ku
rsen
beh
and
lar
akti
vite
ter
kop
pla
de
till
mat
eria
lflö
den
, til
l exe
mp
el u
tvec
klin
g, s
tyrn
ing,
sa
mor
dn
ing
och
org
anis
atio
n a
v h
ela
flöd
et fr
ån r
åvar
a ti
ll s
lutl
ig fö
rbru
kare
och
ret
urf
löd
en.
Här
ingå
r at
t an
pas
sa o
ch e
ffek
tivi
sera
mat
eria
lför
sörj
nin
gen
, flö
den
a ge
nom
pro
du
ktio
nen
sa
mt
dis
trib
uti
onen
, men
ock
så a
tt t
a et
t h
elh
etsp
ersp
ekti
v oc
h e
ffek
tivi
sera
mat
eria
lflö
den
a m
ella
n n
ätve
rk a
v fö
reta
g. E
ffek
tiva
info
rmat
ion
sflö
den
är
en v
ikti
g u
tgån
gsp
un
kt fö
r at
t m
öjli
ggör
a ef
fekt
iva
mat
eria
lflö
den
. K
urs
ens
syft
e är
att
del
s ge
en
gru
nd
lägg
and
e fö
rstå
else
för
områ
det
logi
stik
och
logi
stis
ka
begr
epp
och
kon
cep
t sa
mt
besk
riva
och
ge
förm
åga
att
till
ämp
a n
ågra
gru
nd
lägg
and
e m
etod
er o
ch v
erkt
yg fö
r an
alys
och
sty
rnin
g av
mat
eria
lflö
den
5L
p4
LBT101 -
Byg
gnad
spla
ner
ing
I ku
rsen
beh
and
las
bost
aden
s ru
msf
un
ktio
ner
sam
t d
e n
orm
er s
om s
tyr
bost
adsu
tfor
mn
inge
n. D
essu
tom
beh
and
las
olik
a h
ust
yper
s u
pp
bygg
nad
och
ko
nst
rukt
ion
spri
nci
per
sam
t bo
stad
skom
ple
men
t, b
yggl
ovsp
roce
ssen
och
boe
nd
ets
his
tori
a.
5L
p3 3
p L
p4 2
p
LBT390 -
Om
byg
gnad o
ch
under
håll
Utö
ver
den
van
liga
byg
gpro
cess
en t
illk
omm
er s
pec
ifik
t fö
r om
bygg
nad
: - A
tt m
äta
up
p o
ch
inve
nte
ra b
yggn
aden
sam
t d
oku
men
tera
byg
gnad
ens
bygg
nad
stek
nis
ka, h
isto
risk
a,
kult
urh
isto
risk
a, m
iljö
mäs
siga
och
kon
stn
ärli
ga v
ärd
en. -
Att
sät
ta s
ig in
i B
yggh
and
lin
gar
90
:s
red
ovis
nin
g av
om
bygg
nad
och
an
vän
da
läm
pli
ga d
elar
i p
roje
ktet
.IT
och
Byg
g/C
hal
mes
L
ind
hol
men
: - R
edov
isn
ing
skal
l an
pas
sas
för
dig
ital
pre
sen
tati
on o
ch a
rkiv
erin
g. -
F
asti
ghet
sför
valt
nin
gen
s kr
av p
å p
roje
kter
ings
- oc
h r
elat
ion
shan
dli
nga
r i C
AD
-for
m in
trod
uce
ras
i fö
relä
snin
gar
och
övn
inga
r.
5L
p4
LBT410 -
Pro
ject
and
Ku
rsen
syf
tar
till
att
ge
stu
den
tern
a ku
nsk
ap o
m p
roje
ktle
dn
ing
och
eko
nom
isk
styr
nin
g i e
tt
5L
p3
14
(16)
�0 ByggherreClass
Com
mer
cial
Man
agem
ent
inte
rnat
ion
ellt
sam
man
han
g, e
n f
örd
jup
ad in
form
atio
nsk
omp
eten
s oc
h e
n k
raft
igt
förb
ättr
ad
kom
mu
nik
atio
nsf
örm
åga
på
enge
lska
LB
T811 -
Lea
der
ship
and
Tea
mw
ork
K
urs
en s
yfta
r ti
ll a
tt s
tud
ente
n s
kall
få
god
ku
nsk
ap o
m le
dar
roll
en o
ch p
roje
ktgr
up
pen
s fö
ruts
ättn
inga
r. K
urs
en b
ehan
dla
r le
dar
skap
ur
olik
a sy
nvi
nkl
ar
5L
p1
ABE102 -
Byg
gnad
svår
d,
om
byg
gnad o
ch h
ållb
ar
utv
eckl
ing
I ku
rsen
stu
der
as b
evar
and
ets
och
för
nye
lsen
s id
éer,
teo
rier
, his
tori
a oc
h p
raxi
s li
ksom
teo
rier
om
h
ållb
ar u
tvec
klin
g oc
h h
ållb
art
bygg
and
e. D
en b
ehan
dla
r re
leva
nta
avs
nit
t u
r by
ggn
adsl
agst
iftn
inge
n, m
iljö
lags
tift
nin
gen
och
ku
ltu
rmin
nes
lags
tift
nin
gen
. Kar
akte
rise
rin
g,
up
pm
ätn
ing
och
inve
nte
rin
g av
beb
ygge
lsen
s eg
ensk
aper
, sta
tus
och
ski
ck in
går
liks
om
orie
nte
rin
g om
byg
gnad
sdel
ar o
ch b
yggn
adsm
ater
ial i
äld
re b
yggn
adsk
onst
rukt
ion
er o
ch d
eras
fö
rhål
lan
de
till
mod
ern
tek
nik
och
mil
jöte
knik
. En
sto
r d
el a
v st
ud
iern
a äg
nas
åt
att
bed
öma
och
fö
resl
å lä
mp
liga
åtg
ärd
er v
id o
mby
ggn
ad, r
esta
ure
rin
g oc
h r
enov
erin
g, d
vs. a
tt p
roje
kter
a fö
r en
va
rsam
, mil
jöan
pas
sad
och
kre
ativ
för
nye
lse.
15L
p2 5
p L
p3 5
p L
p4 5
p
ARP0
25 -
Pro
cess
er,
par
ter
och
rel
atio
ner
i b
yggande
och
fö
rval
tnin
Pro
cess
up
plä
gg, a
nsv
arsf
örd
eln
ing
och
info
rmat
ion
sflö
den
. Tjä
nst
eper
spek
tive
t oc
h
kun
dfo
kuse
rin
g. S
amve
rkan
mel
lan
oli
ka p
arte
r: b
eslu
tsfa
ttan
de
och
gru
pp
roce
sser
. An
alys
er a
v ak
tuel
la p
roje
kt o
ch F
M-r
elat
ion
er.
3L
p4
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Äga
rper
spek
tive
tIB
Y035 -
Man
agem
ent
i byg
gse
ktorn
: Fö
reta
gss
trat
egi
och
aff
ärsu
tv
Ku
rsen
utg
år f
rån
ett
nat
ion
alek
onom
iskt
per
spek
tiv
och
om
fatt
ar d
en ö
mse
sid
iga
påv
erka
n
mel
lan
byg
gsek
torn
s fö
reta
g oc
h d
ess
omvä
rld
, nat
ion
ellt
som
inte
rnat
ion
ellt
. Den
bes
kriv
er
uti
från
ett
mik
ro-e
kon
omis
kt p
ersp
ekti
v d
en in
hem
ska
såvä
l som
den
inte
rnat
ion
ella
mar
knad
so
m s
ekto
rn v
erka
r i.
Ku
rsen
om
fatt
ar f
lera
mom
ent,
sås
om b
yggs
ekto
rns
mar
knad
och
rol
l i
sam
häl
lsek
onom
in, b
yggs
ekto
rns
före
tag
och
byg
gan
det
i sy
stem
per
spek
tiv,
den
inte
rnat
ion
ella
m
arkn
aden
, sam
t fr
amti
da
utv
eckl
ings
möj
ligh
eter
.
5L
p 1
IBY030 -
Fin
ansi
erin
g o
ch
ekonom
isty
rnin
g i b
yggande
och
förv
altn
ing.
Inve
ster
ings
- oc
h lö
nsa
mh
etsb
edöm
nin
gar,
Red
ovis
nin
gen
gru
nd
er, B
okfö
rin
g oc
h b
oksl
ut,
F
inan
siel
la r
app
orte
r, Å
rsre
dov
isn
ing
för
ett
fast
igh
etsf
öret
ag, V
ärd
erin
gsfr
ågor
och
fin
ansi
ell
anal
ys, C
ash
flo
w-a
nal
ys, L
önsa
mh
ets-
och
fin
ansi
erin
gska
lkyl
erin
g.
5L
p 2
IBY050 -
Man
agem
ent
i byg
gse
ktorn
: Kva
litet
s- o
ch
milj
öle
dnin
g
För
dju
pn
ing
i kva
lite
ts-
och
mil
jöle
dn
ing.
Kva
lite
ten
s oc
h m
iljö
ns
roll
vid
led
nin
g oc
h u
tvec
klin
g av
ver
ksam
het
. Mod
ern
a te
orie
r oc
h p
rakt
iska
erf
aren
het
er f
rån
för
änd
rin
gsp
roce
sser
i by
gg-
och
fö
rval
tnin
gsfö
reta
g. M
etod
er, t
ekn
iker
och
ver
ktyg
för
för
änd
rin
g. P
roce
ssan
alys
och
be
nch
mar
kin
g.
5L
p 4
LBT110 -
Byg
gnad
seko
nom
i och
byg
gnadso
rgan
isat
ion
Ku
rsen
beh
and
lar
före
tage
t i d
et e
kon
omis
ka s
yste
met
och
an
svar
en
ligt
tex
arb
etsm
iljö
lage
n,
före
tags
form
er, f
öret
aget
som
sys
tem
, org
anis
atio
nsf
orm
er, p
robl
emlö
snin
g oc
h b
eslu
tfat
tan
de
i en
org
anis
atio
n o
ch f
öret
aget
s af
färs
idé.
Des
suto
m t
as f
öret
agse
kon
omis
ka b
asku
nsk
aper
, som
ger
fö
rtro
gen
het
med
met
oder
för
kos
tnad
sber
äkn
ing
såso
m m
etod
er f
ör o
lika
pro
du
ktka
lkyl
er i
form
av
sjä
lvko
stn
adsk
alky
ler
och
bid
rags
kalk
yler
up
p. D
essu
tom
ber
örs
berä
knin
g av
kap
ital
beh
ov o
ch
kap
ital
bin
dn
ing
i pro
du
ktio
nsp
roce
ssen
. V
idar
e be
han
dla
s d
e va
nli
gast
e in
vest
erin
gska
lkyl
ern
a,
såso
m n
uvä
rdem
etod
en, p
ay o
ff-m
etod
en, a
nn
uit
etsm
etod
en o
ch in
tern
rän
tem
etod
en.
Lön
sam
het
en i
en a
rbet
smil
jö-i
nve
ster
ing
dis
kute
ras.
Gru
nd
lägg
and
e ku
nsk
aper
ges
i re
dov
isn
ing
och
fin
ansi
erin
g, s
om g
er f
örm
åga
att
tolk
a in
form
atio
n f
rån
ett
för
etag
s re
dov
isn
ings
syst
em. D
är
tas
även
up
p a
ffär
sbok
föri
ng
och
års
red
ovis
nin
g sa
mt
met
oder
, gen
om v
ilka
man
uti
från
år
sred
ovis
nin
gar
kan
up
psk
atta
ett
före
tags
eko
nom
iska
stä
lln
ing.
Alt
ern
ativ
a bo
kslu
t so
m s
ocia
la
boks
lut
elle
r m
iljö
boks
lut
dis
kute
ras.
5L
p2
LBT201 -
Fas
tighet
sförv
altn
ing
Ku
rsen
beh
and
lar
del
s d
en t
ekn
iska
för
valt
nin
gen
och
eko
nom
in, d
els
omso
rgen
om
ku
nd
en o
ch
övri
ga m
änn
isko
r so
m b
or/v
ista
s i f
asti
ghet
en.
5L
p4
15
(16)
�1Bilagor
LBT813 -
Fin
anci
al
Man
agem
ent
Ku
rsen
beh
and
lar
red
ovis
nin
gssy
stem
i by
gg-
och
fas
tigh
etsf
öret
ag s
amt
and
ra fö
reta
g i
bygg
bran
sch
en, s
amt
hu
r ol
ika
typ
er a
v in
form
atio
n k
an u
tnyt
tjas
för
bes
lut
på
kort
och
lån
g si
kt
5L
p1
LBT815 -
Faci
litites
m
anag
emen
t K
urs
en f
oku
sera
r p
å by
ggd
mil
jö o
ch lo
kala
nkn
ute
n s
ervi
ce s
om s
töd
för
för
änd
rin
gsp
roce
sser
och
ve
rksa
mh
eter
. För
måg
an a
tt i
dia
log
med
för
etag
sled
nin
g oc
h k
ärn
verk
sam
het
uta
rbet
a lä
mp
liga
st
rate
gier
och
til
lväg
agån
gssä
tt a
tt h
ante
ra fö
rän
dri
ngs
pro
cess
er k
nu
tna
till
byg
gnad
er o
ch lo
kale
r h
ante
ras
i ett
ser
vice
per
spek
tiv
beh
and
las.
Kop
pli
nge
n m
ella
n e
tt k
orts
ikti
gt s
ervi
cep
ersp
ekti
v oc
h
ett
lån
gsik
tigt
per
spek
tiv
på
bygg
nad
er o
ch lo
kale
r be
han
dla
s
5L
p4
IBB151 -
Eko
nom
i och
byg
gan
de
Byg
gnad
seko
nom
i – t
ar ö
vers
iktl
igt
up
p b
ygga
nd
ets
vill
kor,
en
trep
ren
adfo
rmer
sam
t or
gan
isat
ion
er o
ch f
öret
ag i
bygg
bra
nsc
hen
. Vid
are
intr
odu
cera
s u
pp
han
dli
ng,
kon
trak
tsfo
rmer
,st
and
ard
s oc
h d
en la
gsti
ftn
ing
som
rör
byg
gan
det
. Kos
tnad
s- o
ch in
täkt
san
alys
– b
ehan
dla
r gr
un
dlä
ggan
de
ekon
omis
ka b
egre
pp
, res
ult
atp
lan
erin
g, s
jälv
kost
nad
skal
kyle
r oc
h b
idra
gska
lkyl
er.
Spec
iell
t h
ante
ras
bygg
ind
ust
rin
s or
der
kalk
yler
. In
vest
erin
gsbe
döm
nin
g –
tar
up
p
inve
ster
ings
besl
ut
och
oli
ka k
alky
lmod
elle
r fö
r lå
ngs
ikti
g ek
onom
isk
pla
ner
ing.
Sp
ecie
llt
beh
and
las
pro
jekt
vals
pro
blem
atik
en o
ch lö
nsa
mh
etsa
nal
yser
. Gru
nd
lägg
and
e fi
nan
siel
l an
alys
–
intr
odu
cera
r d
en e
kon
omis
ka r
edov
isn
inge
n o
ch b
egre
pp
som
rän
tabi
lite
t, li
kvid
itet
och
sol
idit
et
Pro
jekt
adm
inis
trat
ion
– b
ehan
dla
r p
roje
kth
ante
rin
gen
inom
byg
gbra
nsc
hen
, tek
nik
er fö
r p
roje
ktp
lan
erin
g oc
h p
roje
ktu
pp
följ
nin
g sa
mt
pro
jekt
ekon
omis
ka a
nal
yser
.
5L
p3
LBT430 -
Fin
anci
al
Man
agem
ent
Ku
rsen
bes
tår
av f
örel
äsn
inga
r oc
h ö
vnin
gar.
Mål
och
an
vän
dn
ing
av e
n a
ffär
spla
n, o
lika
af
färs
kon
cep
t, m
arkn
adsp
lan
, pro
du
ktst
rate
gi, p
rod
ukt
utv
eckl
ing,
org
anis
atio
n o
ch f
inan
spla
n
beh
and
las.
Stu
den
tern
a ge
nom
för
själ
va e
n f
ikti
v fi
nan
spla
n o
ch a
nal
yser
ar d
enn
a.
3.5
Lp1
LBT440 -
Dec
isio
n M
akin
g a
nd
Ris
k M
anagem
ent
Föl
jan
de
avsn
itt
stu
der
as:
Ris
kpla
ner
ing
i en
pro
jekt
besl
uts
mod
ell.
R
iski
den
tifi
erin
g oc
h k
van
tifi
erin
g.
Kon
sekv
ense
r oc
h r
iskk
ontr
oll.
O
lika
tek
nik
er lä
mp
liga
för
ris
k m
anag
emen
t.
Ris
k m
anag
emen
t tr
änas
i ol
ika
Cas
e st
ud
ies.
som
beh
and
las
i wor
k sh
ops
och
sem
inar
ier.
3.0
Lp2
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Sam
hälls
pers
pekt
ivet
LBT086
Sam
häl
let
och
byg
gnaden
s in
fras
trukt
ur
Ku
rsen
ger
: - k
un
skap
om
infr
astr
ukt
ure
ns
bety
del
se f
ör s
amh
älle
ts u
tvec
klin
g oc
h f
lexi
bili
tet,
st
äder
s, s
tad
sdel
ars
och
byg
gnad
ers
loka
lise
rin
g oc
h u
tfor
mn
ing
sam
t fö
r st
aden
s m
iljö
. - I
nbl
ick
i d
e te
knis
ka s
yste
men
s u
pp
bygg
nad
och
fu
nkt
ion
sam
t d
eras
rol
l i b
yggp
rod
ukt
ion
en.
få k
un
skap
om
hu
r by
ggn
aden
s in
fras
tru
ktu
r p
åver
kar
des
s u
tfor
mn
ing,
fu
nkt
ion
och
flex
ibil
itet
sa
mt
den
inre
mil
jön
. - I
nbl
ick
i en
byg
gnad
s in
stal
lati
oner
; hu
r d
e är
up
pby
ggd
a oc
h v
ilke
n r
oll d
e h
ari b
yggp
rod
ukt
ion
en.
5L
p1(2
,5p)
Lp3
2,5p
LBT150 -
Sam
häl
lspla
ner
ing
I ku
rsen
beh
and
las
sam
häl
lsfu
nkt
ion
er s
åsom
bef
olkn
ings
stru
ktu
r, f
örvä
rvsa
rbet
e, b
osät
tnin
g,
serv
ice,
gem
ensa
mh
etsa
nlä
ggn
inga
r oc
h b
osta
dsk
omp
lem
ent,
tra
fik
mm
. Des
suto
m b
ehan
dla
s kl
imat
, bu
ller
mil
jö o
ch h
isto
rik.
I a
nd
ra lä
sper
iod
en b
ehan
dla
s p
lan
lags
tift
nin
gen
frä
mst
med
ta
nke
på
över
sikt
spla
ner
, det
aljp
lan
er o
ch b
yggl
ovsp
roce
ssen
.
5L
p1 2
p L
p2 3
p
LBT625 -
Milj
öte
knik
K
urs
en b
ehan
dla
r m
iljö
n i
sam
häl
let;
kre
tslo
pp
stän
kan
de
och
det
hål
lbar
a sa
mh
älle
t, A
gen
da
21
med
loka
la t
illä
mp
nin
gar,
lags
tift
nin
g oc
h p
rakt
iskt
mil
jövå
rdsa
rbet
e bl
. a. p
å lä
nss
tyre
lser
. I e
tt
and
ra b
lock
beh
and
las
den
nat
url
iga
mil
jön
och
de
pro
cess
er s
om h
ar b
etyd
else
för
män
nis
kan
s m
iljö
påv
erka
n; e
kolo
gi o
ch h
ydro
logi
(bl
and
an
nat
luft
röre
lser
, gru
nd
vatt
enst
röm
nin
g,
ytav
rin
nin
g, e
rosi
on).
Ett
tre
dje
blo
ck in
neh
ålle
r an
alys
met
odik
för
bed
ömn
ing
av m
iljö
påv
erka
n
5L
p1
16
(16)
�2 ByggherreClass
17
(16)
såso
m m
iljö
kon
sekv
ensa
nal
ys, l
ivsc
ykel
anal
ys, m
iljö
farl
igh
ets-
bed
ömn
ing
av k
emis
ka ä
mn
en.
Fjä
rde
bloc
ket
inn
ehål
ler
tekn
ik f
ör m
iljö
vård
bl.
a. a
vfal
lsh
ante
rin
g oc
h e
kolo
gisk
t by
ggan
de
sam
t by
ggbr
ansc
hsp
ecif
ika
mil
jöfr
ågor
.Ö
vnin
gar
med
an
knyt
nin
g ti
ll d
et a
ktu
ella
äm
net
t.e
x. L
CA
ell
er f
öror
enin
gssp
rid
nin
g i l
uft
, yt
vatt
en o
ch g
run
dva
tten
. .
LBT116 -
Fast
ighet
s- o
ch
entr
epre
nad
juridik
K
urs
en b
estå
r av
två
del
ar. F
asti
ghet
sju
rid
ik 3
poä
ng
och
En
trep
ren
adju
rid
ik 2
poä
ng
2
Lp2
FFR101 -
Bärk
raft
ig
resu
rsan
vändnin
g
Ku
rsen
s sy
fte
är a
tt, u
tifr
ån e
tt s
yste
mp
ersp
ekti
v, ö
ka k
un
skap
ern
a om
: (i
) om
sätt
nin
gen
av
ener
gi o
ch m
ater
ial i
sam
häl
let
och
i n
atu
ren
, (ii
) sa
mh
älle
ts f
ysis
ka p
åver
kan
p
å n
atu
ren
, (ii
i) d
e kr
av, m
öjli
ghet
er o
ch b
egrä
nsn
inga
r so
m e
n b
ärkr
afti
g re
surs
anvä
nd
nin
g in
neb
är, s
amt
(iv)
ver
ktyg
som
an
vän
ds
för
pra
ktis
kt m
iljö
arbe
te, t
ex
mil
jöle
dn
ings
syst
em o
ch
livs
cyke
lan
alys
.
5L
p4
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Kun
dper
spek
tive
tLB
T814 -
Mark
etin
g
I ku
rsen
beh
and
las
hu
r m
arkn
aden
an
alys
eras
och
hu
r en
mar
knad
spla
n g
örs
up
p. A
nal
ys a
v m
arkn
aden
s st
orle
k, t
illv
äxt,
kon
kurr
enss
itu
atio
n, m
ålgr
up
p, k
un
dse
gmen
teri
ng
och
p
rogn
osm
öjli
ghet
er b
ehan
dla
s. M
arkn
adss
trat
egie
r, p
riss
ättn
ing
och
oli
ka s
ätt
att
bear
beta
m
arkn
aden
beh
and
las.
5L
p2
AD
M025 -
3D
-model
lering
Mod
elle
rin
gsöv
nin
gar
av a
rkit
ekto
nis
ka o
bjek
t i A
uto
CA
D r
esp
3D
stu
dio
och
vis
ual
iser
ing
av
des
sa g
enom
oli
ka t
ekn
iker
, mat
eria
l, lj
us
etc.
3
AD
P020 -
Rita
och
model
lera
m
ed d
ato
r K
urs
en t
ar b
l a u
pp
: -
dat
alog
i (op
erat
ivsy
stem
, dat
orko
mm
un
ikat
ion
mm
) -
övn
inga
r om
fatt
and
e gr
un
der
na
i pro
gram
men
Au
toC
AD
, Au
toV
isio
n o
ch P
oin
t -
Info
rmat
ion
stek
nol
ogi i
byg
gan
de
och
för
valt
nin
g -
utv
eckl
ing
och
fra
mti
d in
om p
roje
kter
ing,
by
ggan
de
och
för
valt
nin
g.
Ku
rsen
inle
ds
med
en
för
eläs
nin
g om
dat
alog
i. D
äref
ter
följ
er ö
vnin
gsp
ass
där
gru
nd
ern
a i r
itn
ing
och
mod
elle
rin
g m
ed d
ator
öva
s. E
n in
div
idu
ell ö
vnin
g ge
nom
förs
un
der
kvä
llst
id. K
urs
en a
vslu
tas
med
en
för
eläs
nin
g om
info
rmat
ion
stek
nol
ogi i
byg
gan
de
och
för
valt
nin
g
2L
p3
Kur
ser
inom
huv
udom
råde
: Sek
tors
pers
pekt
ivet
IBY020 -
Kontr
akts
rätt
och
upphan
dlin
g
Ku
rsen
inn
ehål
ler
följ
and
e m
omen
t: -
Rät
tsor
dn
inge
ns
ind
eln
ing
- A
vtal
srät
t, s
ärsk
ilt
om o
lika
for
mer
för
avt
alss
lut
sam
t in
korp
orer
ing
och
tol
knin
g av
st
and
ard
avta
l - K
ontr
akts
rätt
: köp
av
lös
och
fas
t eg
end
om, -
Lok
alh
yra,
leas
ing,
imm
ater
iell
a tj
änst
er -
En
trep
ren
ad-
och
kon
sult
rätt
- U
pp
han
dli
ng
- E
lekt
ron
isk
han
del
5L
p I
VTM
081 -
Liv
scyk
elan
alys
K
urs
en o
mfa
ttar
met
odik
för
livs
cyke
lan
alys
och
en
gen
omgå
ng
av d
ess
olik
a ti
lläm
pn
ings
områ
den
. Vid
are
beh
and
las
till
ämp
nin
gen
och
an
vän
dn
inge
n a
v li
vscy
kela
nal
ys a
v ol
ika
aktö
rer.
5L
p4
AU
T100 -
Res
urs
effe
ktiv
t byg
gan
de
för
fram
tiden
In
neh
ålle
t u
tgör
s av
gen
omfö
rda
exem
pel
, pro
jekt
erin
gsp
rin
cip
er s
amt
olik
a fo
rmer
av
sim
ule
rin
gs-
och
an
alys
inst
rum
ent.
All
a u
pp
gift
er g
enom
förs
i gr
up
per
tvä
rs s
ekti
onsg
rän
sern
a.
5L
p4
��Bilagor
1 (17)
ByggherreForum Bilaga CArbetsgruppen för FoUoch högskolekontakter
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys 090526 / Björn Svedinger
Projektet ”Etablering av nationell ”Byggherremaster” (arbetsnamn) beskrivs i ett förstudieprogram och genomförs med stöd från Byggkostnadsforum. Det leds av en Samverkansgrupp. Vid möte den 17 maj beslutades att en inledande målgruppsanalys skulle göras i syfte att söka förtydliga den behovsbild som gjorts i förarbetet. Avsikten är sedan enligt förstudieprogrammet att när ett konkret förslag föreligger skicka ut en förfrågan till personalansvariga bland Byggherreforums medlemmar i syfte att få en säkrare bild av efterfrågan.
Denna målgruppsanalys har genomförts så att en förfrågan om hjälp med underlag skickats till 6 utvalda personer mer erkänd kännedom om sin respektive kategori. Brevet bifogas (bilaga 7). Följande svar har erhållits:
Anläggningar / Lars Redtzer (bilaga 1)Bostäder / Gillis Edholm (bilaga 2)Fastighetsbolag / Bengt Wånggren (bilaga 3)Industri / Anders Lindeborg (bilaga 4)Kommuner / Bo Vading (bilaga 5)Landsting / Martin Bergdahl (bilaga 6)
Sammantaget ger de inkomna svaren inte anledning till någon omprövning av den inriktning som ges i förstudieprogrammet med bakomliggande underlag. Svaren bekräftar ett generellt intresse och behov av föreslagen utbildning. Vidare bekräftas nödvändigheten av en flexibel utformning och viss anpassning till deltagarna, bl a vad gäller möjlighet till distansundervisning och val av projektarbeten. Svaren bekräftar också ordspråket ”som man frågar fär man svar”, dvs det fordras ett konkret förslag från Samverkansgruppen för att företagen ska kunna ta ställning. Detta senare gäller framför allt uppskattningen av efterfrågan i volym / antal elever / där ju även kostnaden kommer att få avgörande betydelse. De nu tillfrågade har endast ombetts ge sina personliga bedömningar på tillgängligt underlag.
Några framförda synpunkter i sammanfattning:
Behovet / Ambitionsnivån Anläggningar: OK – stort behov!Bostäder: OK (men ovant varför viss tvekan till 40p)Fastighetsbolag: Bra initiativIndustri: OK (idag mest byggledare) men hög ambitionsnivå (20 p räcker)Kommuner: OKLandsting: OK
Sammantaget: Programmet rymmer framförda synpunkter. Kan högskolorna erbjuda en ”tvåstegs-lösning” för dem som förordar en lägre ambitionsnivå?
�� ByggherreClass
2 (17)
Struktur / InnehållAnläggningar: OK. Ge anläggningar plats.Bostäder: Gör flexibelt - bygg på befintliga utbudFastighetsbolag: Stor teoretisk bredd – vad med praktiska erfarenheter?Industri: Prioritera. Projektarbeten kan täcka specifika behovKommuner: u.aLandsting: OK
Sammantaget: Programmet rymmer framförda synpunkter. Projektarbeten bör kunna väljas av deltagarna så att personligt prioriterade frågor ges utrymme.
Formen / GenomförandetAnläggningar: OK. Distansundervisning en nödvändighet. Flexibel hastighetBostäder: Distansundervisning ett måsteFastighetsbolag: Är högskolan rätt aktör?Industri: OK. Gärna nordisk bas och engelska, 5 poäng/år räckerKommuner: -Landsting: OK, Förordar ”nationell distansutbildning”
Sammantaget: Programmet rymmer framförda synpunkter. Kan högskolan formellt och praktiskt erbjuda en valbar hastighet om mellan 5 och 10 poäng per år?
Volymen / EfterfråganAnläggningar: ca 12 st/årBostäder: ? (Går ej bedöma, Vem betalar?)Fastighetsbolag: Efterfrågan finns – om bra utbildning kanske minst 10 st/år (telefon)
Industri: 5- 10 st/årKommuner: ? (Går ej bedöma)Landsting: 15-20 personer/år under en treårsperiod
Sammantaget: Det finns en efterfrågan men antalet går ej att avgöra utan ett konkret underlag som också är prissatt.
Sammanställt och färgat av Björn Svedinger
��Bilagor
3 (17)
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 1
Anläggningar / Lars Redtzer
Svar på "Byggherremaster" - inledande målgruppsanalys Målgrupp ”Anläggningar” Anläggningar avser i detta sammanhang i stort de statliga infrastrukturverkens verksamhet. Byggherrar inom anläggningsområdet förekommer även inom industrin, kommuner och landsting vars målgruppsanalys förutsättes ingå i respektive omnämnd grupperings analys. Analysen är genomförd av undertecknad utan samråd med andra.
Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning?
Behovet av kompetensutveckling av byggherrar inom anläggningsområdet anses stort. Detta mot bakgrund av att:
det är stora volymer av samhällets medel som investeras i anläggningar
det är en komplex verksamhet som bedrivs
det har förekommit stora problem avseende kostnads- och tidsöverskridanden samt kvalitetsbrister i en rad komplexa projekt
en kompetent byggherre är en förutsättning för framgångsrika projekt
avsaknaden av enhetlig byggherreutbildning
en akademisk fortutbildning ger en högre kvalitetsstämpel än andra etablerade utbildningsinstitutens
Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant?
Nationellt program är bra. Ger möjlighet att ta till vara den bästa kunskapen vid respektive högskola. Nationell upptagning ger möjligheter att vidga nätverk mellan elever. Utbildningen måste göras möjlig att följa på distans.
o Föreläsningar bör kunna följas över video
o Uppgifter bör kunna göras tillgängliga över nätet
o Gruppuppgifter bör kunna ske i samlade grupperingar i närområdet
Ovanstående skulle kunna kompletteras med 1-max 3 internatövningar/termin. Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)?
Områdena är ok. Hänsyn bör tas till dels anläggningsområdet och dels till det statliga området. I tvärfackligt sammansatta grupperingar inom byggbranschen fokuseras det ofta på husbyggnation och fastighetsförvaltning. Blir slagsidan allt för stor åt omnämnda håll är risken stor att utbildningen inte tillfredställer anläggningsbyggherrarnas behov.
56 ByggherreClass
4 (17)
Omfattning/hastighet:Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig? Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå?
10 p/år medför en utbildningstid på 4 år vilket kan avskräcka många. En flexibel hastighet skulle föredras. Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från resp kategori inom en treårsperiod? Beakta både interna medarbetare/ kollegor resp externa, inhyrda konsulter.
1 st/ banregion och år = 5 st 1 st/vägregion och år = 7 st 0-1 st från luftfartsverket och år 1-2 st/anlitade konsulter och år totalt ca 12 st/år
�7Bilagor
5 (17)
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 2
Bostäder / Gillis Edholm
Jag har pratat med följande personer från SABO-världen: Olle Lundgren, Poseidon Hans Lander, ÖBO Göran Wendel, Svenska Bostäder Åsa Hedenberg, Uppsalahem Gösta Gustavsson, SABO
Här följer en sammanfattning:
Samtliga tycker att det är bra med vidareutbildning med brasklappen att branschen är ”ovan” vid fortbildning varför mycket hänger på marknadsföringen. Hans, Åsa och Gösta var mycket positiva (entusiastiska) medan Olle och Göran uttryckte sig försiktigare och antydde att det kanske var en alltför hög ambitionsnivå att sikta på 40 poäng
Inom bostadssektorn är det fortfarande ganska glest med akademiker – andelen har t o m minskat under senare år. Det innebär att det blir viktigt att kunna erbjuda utveckling för de som finns. Också positivt om studenterna får upp ögonen för beställarsidan
En stor andel distansundervisning är ett måste. Det går inte att släppa bra byggherreresurser under en längre period. Det gäller särskilt mindre och medelstora företag.
Samtliga tycker det är bra om utbildningen kan baseras på befintligt kursutbud.
Finansieringsfrågan togs upp. Vem betalar ? Företaget som skickar anställda? Hur hanteras arbetslösa som vill fortbilda sig eller den som vill studera vidare på eget initiativ? Bör utredas.
Ingen av de intervjuade vågade sig på någon prognos över antalet. De flesta sa någon ev några under en femårsperiod. Samtliga ville ha ett mer konkret förslag innan man kan/vill precisera intresset
Samtliga tycker det är ett bra initiativ och uppmanar oss att gå vidare
MvhGillis
�8 ByggherreClass
6 (17)
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 3
Fastighetsbolag / Bengt Wånggren
Björn.
Jag har haft frågan ute till ca 10 personer. Två har svarat fram till idag. Deras och mitt svar nedan.
Bengt Wånggren: Har verkligen högskolorna rätt kompetens för att göra denna utbildning? Jag tror att man visserligen behöver teoretiska kunskaper men framförallt att det är viktigt med mycket praktisk erfarenhet för att kunna bli en bra lärare i att vara byggherre. Sådan kan man ju visserligen ta till sig utifrån, men kommer de att begripa att det behövs?
Utbildningsansvarig på större fastighetsbolag: "Rent generellt så är det ett bra initiativ. Frågan är om det finns en marknad för den här typen av kompetensutveckling? Vart leder utbildningen? Vem är egentligen målgruppen? Det är en otroligt bred utbildning på 40 poäng."
Entreprenör/byggherre/exploatör:"Inget fel I tanken. Det enda jag kan känna som en risk är att det lätt kan bli splittrat då man skall täcka in allt. Kommer man att kunna nå rätt kvalitet på de ingående delarna så lär det finnas personer som har nytta av kursen. Känner dock att många som kommer ut idag från högskolan redan har mycket av det som kursen skall omfatta. Tror dock att det finns en efterfrågan."
Bengt Wånggren UtvecklingschefFastighetsägarna Sverige
�9Bilagor
7 (17)
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 4
Industri / Anders Lindeborg
BAKGRUND / SYFTE
Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter ska bevaka och stimulera att kunskap kring byggherrerollen förmedlas och utvecklas inom undervisningen och forskningen vid i första hand landets tekniska högskolor. Syftet är att stärka byggherrefunktionens kompetens-utveckling samt att långsiktigt underlätta rekrytering av kompetenta medarbetare.
Denna sondering av behov & intresse syftar till att ge arbetsgruppen underlag för fortsatt planering av en samlad utbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar. Vår avsikt är att programmet ska tas fram i samverkan med Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola och Luleå universitet. Till grund för fortsatta samråd med högskolorna önskar vi på detta sätt få indikationer från byggherrarna inom industrin och Byggherreforums medlemmar om efterfrågan av en sådan utbildning.
1. MÅLGRUPPInom industrin yrkesverksamma byggherrar med arkitekt- och civilingenjörsutbildning ellerandra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. - Internt anställda- Inhyrda konsulter.
2. STRUKTUR - FÖRSLAGArbetsgruppen har diskuterat ett programstruktur om totalt 40 poäng, vilket motsvarar minst 4 års studier (10 poäng/år). Det första årets kurser om totalt 20 poäng föreslås bygga på den struktur med fyra olika perspektiv som finns i Byggherreforums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent” enligt nedan. Det andra året avser fördjupningar vars struktur och inriktning utvecklas senare i arbetet.
ByggherrerollenGrundläggande förståelse för byggherrerollen och byggherrens ansvar. Byggherren som förändringsagent står för en vision om en aktiv och kompetent aktör som driver en nödvändig förändring av byggsektorn och sektorns produkter mot en hållbar utveckling av den byggda miljön.
Relation till ägare – ägareperspektivetByggherrefunktionen som strategisk del i ägarens verksamhet ska tillfredställa de krav som ägarens verksamhetsidé innebär för projektet. Således måste investeringar i ett byggprojekt uppfylla den aktuella affärsidén med de krav på lönsamhet och ekonomiska villkor som gäller. Byggherren måste därför ha kompetens att förstå innebörden av ägarens verksamhetsidé och ekonomiska krav.
Relation till kund – kundperspektivetKundens krav är utgångspunkt för alla värdeskapande processer. Olika slag av slutkunder/brukare/hyresgäster har skilda möjligheter att formulera sina krav. Det ingår i byggherrefunktionen att svara för att kundkraven blir identifierade. Dessa krav kan gälla såväl lokalisering, gestaltning, utformning, funktion och tekniska kravnivåer som arbetsmiljö, rutiner och dokument för drift och underhåll under förvaltningen.
60 ByggherreClass
8 (17)
Relation till samhälle - samhällsperspektivetByggherrefunktionen ska svara för att samhällets spelregler följs, men också bidra till att dessa regelverk vidareutvecklas. Det gäller samhällets regelverk – lagar, normer, föreskrifter etc – som reglerar byggnaders och anläggningar utformning och funktion samt även delprocesser i genomförandet av planering, byggande och förvaltning. Det gäller också samverkan med opinioner i frågor om estetik och miljö i vid mening.
Relation till byggsektorn – sektorsperspektiv (beställarerollen) Gentemot aktörerna i byggprocessen ska byggherrefunktionen som beställare ställa relevanta krav i upphandlingar samt följa upp dessa i genomförandet genom att organisera och leda byggprocessen i erforderlig utsträckning beroende av vald form av genomförande. Det förutsätter kompetens att hantera byggprocessens olika skeden med tillhörande regelverk samt förmåga att välja partners för effektiv samverkan.
3. KURSINNEHÅLL –FÖRSLAG
Byggherrerollen 4-6 p Ägareperspektivet 4-6 p Kundperspektivet 4-6 p Samhällsperspektivet 4-6 p Sektorsperspektivet 4-6 p ? ? Projektarbete (10 p) 10 p Summa 40 p
Byggherrerollen- byggprocess - sektorskunskap - omvärldskunskap - projekterings- och byggledning
Ägareperspektivet- verksamhetsstyrning - fastighets-/företagsekonomi - finansiering - riskhantering - förvaltning - arbetsmiljö
Kundperspektivet- marknadsanalys - program o kravhantering - visualisering - kundmätningar - kvalitetsmätning - design
Samhällsperspektiv- lagstiftning - branschavtal - miljöhänsyn (ekologi) - planfrågor - tillstånd - kommunikation - opinionshantering
61Bilagor
9 (17)
Sektorsperspektivet- etik - upphandling - förhandlingsteknik - samverkansformer - LCC - IT-byggdokumentation - drift och underhåll
4. BEHOV OCH ANALYS – INDUSTRIN
Befintliga kompetensnivå Den största gruppen byggherrar har tyngdpunkten på byggledning och upphandling. De har oftast erfarenheter från producentledet, entreprenadsidan,och har värvats till byggherre och projektledningsföretagen i åldern 40+ .Det är god tillgång på denna grupp nu och i framtiden och trenden är att den i första hand finns tillgänglig hos projektledningsföretagen samt i form av en mängd enmansföretag.
Konkreta behov av kompetenserDet finns behov av byggherrar som har en annan och utvecklad kompetens av typen ; - ”mer strateg och generalist än specialist” - ” förändringsagenter ” . Jämför strukturen med de fyra perspektiven. - ” kompetens för att underlätta för kärnverksamheter” (facilite´ / FM)
JA - det finns därmed behov av föreslagen utbildning enligt kapitel 3.
Skattat antal som kan börja inom en 3-årsperiod förutsatt 10 p/ år är från BH-Industri 5-10 st per år –start en gångom året- med fördelning;
Nivåförnuvarandeochpotentiella
Åldersgrupp60-70talister
Åldersgrupp40- ,50- talister
Bygg- / fastighets- / projektchefet.
5 <5
Projektledare/ byggledare
10 10
Totalt Liten grupp Den stora gruppen
Jag uppskattar antalet som ej kommer genomföra hela programmet är ca 1/3-del.
Form Nationellt program är rätt. Varje högskola ska bidra med det de är bäst på.
Resor fördelas jämnare och slagsidan mot Stockholm bryts.
62 ByggherreClass
Möjlighet prövas att utnyttja ett vidare perspektiv hos resp högskola -regionalt / EU/ globalt.
Ex. Lund - Danmark, Luleå-nordkalotten, Stlm-baltiska staterna (?) Del av kurserna på engelska ger breddad målgrupp och nytta för deltagarna.
Struktur
Jag skulle vilja se en prioritering av innehållet matchat mot konkreta behov av utvecklad kompetens. Matchning mot olika kategorier inom BH-Industrin är nödvändig.
Det finns ett basutbud som är ett gemensamt behov för alla kategorier, BH-Industrin.
Hastighet / ambitionsnivå. Ambitionsnivån är för hög relation till erfarenheter hos dagens byggherrar vad gäller längre kurser och årlig tid och kostnad för kompetensutveckling.
Föreslagna 40 p med 10 veckor / år i 4 år > 50 dagar/år eller min. 20 dagar + fritid. Jämför nuläge med Ex. Hifab,3-5 d/ år är en bråkdel av föreslagen hastighet.
Ex. IFL- SBL-programmet , 25 dagar föredelat på två år är väl idag max och relativt svårt att få tillräckligt med deltagare på.
Mitt förslag är totalt 20 poäng med 5 poäng per år och 5 poäng projektarbete i grupp med demo/ implementeringsåtagande över år 4-5.
Drivkraft
Byggherreföretagen måste ställa krav på denna utbildning i kvalificering och upphandling av projektledare och projektchefer.
Här krävs långsiktighet i denna strategi så att utbildning lönar sig.
Underlag och frågor Denna målgruppsanalys är baserad på intervjuer och möten från 2005 samt tidigare kontakter och kunskap om större industriprojekt inom läkemedels-, skogs- och kärnkraftsindustrin.
Teman för intervjuer och möten har varit förutom rena kompetensfrågor varit resurs och metodfrågor, såsom projektmodeller och behov av utveckling av arbetssätt.
Frågor till stöd för analysen
Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning?
Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant?
Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)?
Omfattning/hastighet: Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig?
Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå?
10 (17)
Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från resp kategori inom en treårsperiod?
63Bilagor
Beakta både interna medarbetare/ kollegor resp externa, inhyrda konsulter. Koppla gärna till en eller flera”perspektiv” under rubrik kursinnehåll.
11 (17)
64 ByggherreClass
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 5
Kommuner / Bo Vading
Svar på "Byggherremaster" - inledande målgruppsanalys Målgrupp kommuner
Undertecknad har blivit ombedd att lämna synpunkter på rubricerat dokument. Nedanstående baseras på personliga erfarenheter genom mångårigt arbete inom en medelstor kommun (Lidingö, drygt 40 000 invånare). Inga synpunkter har inhämtats från andra kommunkollegor, varför remissvaret får bedömas med detta i minnet.
En kommun av Lidingös storlek omsätter årligen 200 - 300 mkr i drift och underhåll inom fastighets- och anläggningssektorn. Därtill kommer en investeringsvolym om 100 - 150 mkr. Till detta skall adderas omsättning, som hänför sig till eventuell allmännyttig bostadsverksamhet. Större kommuner kan ha sin byggherrefunktion uppdelad på fler huvudmän.
Kommunerna bygger, förvaltar, köper, säljer, hyr in och hyr ut lokaler och anläggningar som representerar ett mycket stort kapital. Man opererar på kvalificerade marknader, där stora krav ställs på professionalism vad gäller det hanterade kapitalet i alla "transaktionssituationer" (upphandlingar, projektstyrning, förhandlingar mm).
Miljö och hälsa, arbetsmiljö, säkerhet, energi, byggteknik, lagstiftning - inom många områden ställer utvecklingen stora krav på ökad kompetens. Myndigheter ökar inspektionsverksamheten, begär åtgärdsplaner, utredningar och dokumentation i allt större utsträckning. Kommunens byggherrerepresentanter ska möta dessa krav, uppfylla sin huvudmans resultatkrav och sina brukares lokalanspråk.
Kommunerna organiserar sin tekniska verksamhet ytligt sett likartat, men i praktiken mycket olika. Man bedriver traditionellt mycket verksamhet i egen regi, men en stark utveckling mot mer eller mindre renodlad beställarverksamhet har skett. Detta har lett till att projektledarrollen också kommit mer i fokus.
Oavsett organisation har det funnits en underskattning av de kompetenskrav, som måste ställas på medarbetarna, om det totalt sett enorma kapitalet ska kunna ge bästa förhållandet kostnad/nytta. Har man en stor egenregiorganisation, lever man ändå i en värld, där kvalificerade jämförelser kan göras (och bör krävas). Köper man tjänster, måste man ha tillräcklig kompetens för att kunna upphandla, styra och utvärdera. Det betyder i praktiken en kompetensnivå som minst motsvarar/parerar den nivå man köper tjänsten från. I dag motsvarar det utbildningsmässigt ofta civilingenjörs- (med inslag av jur kand- och fastighetsekonom-) nivå! Yrkesmässigt motsvarar det mångårig erfarenhet. Personlighetsmässigt betyder det krav på "systemförståelse" (den politiska världen, den kommersiella världen…) och social kompetens.
12 (17)
65Bilagor
Kommunerna har i många fall insett detta. Ålders- och lönestrukturer förändras de närmaste åren. Problem vid nyrekrytering är dels den flora av utbildningsbakgrunder som finns med dålig eller okänd "varudeklaration" ("förr visste man vad en byggnadsingenjör lärt sig"!). Dels är den praktiska erfarenheten ojämn. Vem vet vad en "byggherre" är och gör? Vem vet vilka utvecklings- och karriärmöjligheter som finns inom byggherrarnas verksamhetsområden?
Min uppfattning är, att samhället, marknaden - och kommunerna behöver professionella, yrkesverksamma byggherrar.
Det behöver vara allmänt känt och accepterat, vad begreppet "byggherre" står för och vad som krävs av en sådan. I detta ligger ett åliggande hos etablerade byggherrar att synliggöra sin verksamhet, men också hos utbildningsinstitutioner att ta till sig detta begrepp även i mer grundläggande utbildning.
Det behöver finnas en vedertagen struktur på vilka kompetenser som krävs av en professionell byggherre. I detta ligger att formulera krav på utbildningsvägar inom högskolornas verksamhetsområden (således även i grundutbildningens kursinnehåll). Det behöver dock inte innebära, att man "bara kan gå en väg" för att bli kompetent byggherre!
Eftersom praktisk erfarenhet och social förmåga samt helikoptersyn och mognad är viktiga ingredienser i byggherrekompetensen, så är kvalificerad fortbildning med känt och "varudeklarerat" innehåll ett gott instrument för att stärka branschen. I detta bör det ligga en stor potential för såväl målmedvetna yrkesverksamma, arbetsgivare och högskolor.
Jag kan omöjligt bedöma rekryteringsunderlag, men det lämnade förslaget till nationellt program för "Byggherremaster" bör till sin inriktning och ambitionsnivå kunna vara en bra utgångspunkt för arbetsgruppens fortsatta arbete.
Lidingö 2005-09-18 Bo Vading
13 (17)
66 ByggherreClass
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 6
Landsting / Martin Bergdahl
”Byggherremaster” Svar på inledande målgruppsanalys Målgrupp. Landsting
InledningBifogad bedömning grundar sig på situationen inom landstingen idag. I beredningen har deltagit Martin Bergdahl Falun, Jan Andersson Örebro samt Björn Ekström Locum. Dessa är styrelserepresentanter i ByggherreForum och representerar dessutom de organisatoriska alternativen som idag förekommer beträffande byggherrefunktionen bland landstingen. I vissa landsting har fastighetsfrågorna organiserats i särskild förvaltning eller bolag och i andra landsting samordnas fastighetsfrågorna inom en gemensam förvaltning för service. Remissvaret har även behandlats i Landstingens Fastighetsråd i avsikt att ge så bred förankring till aktuell frågeställning som möjligt inom landstingssektorn.
FrågeställningInledningsvis vill vi konstatera att en kompetent byggherrefunktion är en strategisk resurs inom landstingens fastighetsföretagande. Ett normallandsting genomför årligen som sk ”Förvaltningsbyggherre” i medeltal ca 200 mkr bygginvesteringar inkluderat strukturella underhållsinsatser. Detta innebär en årlig volym bygginvesteringar av ca 2 miljarder kronor inom landstingssektorn. För de tre regionerna Stockholm,V Götaland och Skåne är motsvarande siffror ca 1 miljard årligen per region bortsett från Locums speciella situation med enskilda projekt i miljardklassen tex Nya Karolinska sjukhuset. Som konsekvens av sina återkommande stora investeringsvolymer definieras landstingen därför enligt PBL såsom kompetenta byggherrar med förenklad bygglovsprövning vid investeringar.
Ökat fokus på byggfrågor Man kan konstatera att en utveckling sker idag mot en ökad fokusering kring bygginvesteringar inom landstingen. 90-talets process mot förvaltning med rekrytering av förvaltare och kundfokusering har under senare år förskjutits mot en resursöversyn av kompetent byggherrefunktion. Denna process sker oberoende av utvecklingen mot samordning av allmänservice och fastighetsförvaltning eller konkurrensutsättning av drift- och skötsel.90-talets strukturförändringar av vården har nu kulminerat och ekonomin når balans i flertalet landsting. Man kan notera ett ökat fokus på utveckling av hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Detta bekräftas också av ett ökat intresse för revidering av sjukhusplaner och fysiska planinstrument.
Kompetensförsörjning Landstingens ökade investeringsplaner ska hanteras i fas med branschens utveckling och konkurrenssituation. Flertalet landstingsprojekt innefattar kvalificerade ombyggnader i teknikintensiva lokaler som kräver helhetsperspektiv och samverkansformer som skapar effektivitet med kundhänsyn. Projektledarrollen som coach i en utvecklad byggprocess är strategisk för landstingens byggprojekt. Därför är en kompetent byggherrefunktion i landstingen nödvändig oaktat organisation i bolag, förvaltning eller samordnad serviceförvaltning.
14 (17)
67Bilagor
Vi anser att byggherrefunktionen personifierad som projektledare är en nyckelkompetens som ska finnas hos en förvaltarbyggherre. Många andra resurser i ett byggprojekt kan upphandlas externt tex byggledare, projektörer, besiktningsmän mfl. Vi tillstyrker därmed ByggherreForums och även IVAs beskrivning av byggherrerollen i ett vidare perspektiv än den traditionella byggledarens. Därmed tillstyrker vi också den kravprofil på byggherren som illustreras i ByggherreForums underlag för mastersutbildningen. Ska projektledaren kunna tillgodose såväl ägares, kunders som samhällets krav och omsätta dessa och kommunicera dessa till branschens parter under ett byggprojekt, krävs ett helhetsperspektiv med bred kompetensprofil. Inte minst viktigt är förmågan att hantera byggprocessens tidiga programskeden och skapa incitament för samtliga deltagande parter.
Utbildningsform Det är sannolikt nödvändigt att kunna erbjuda en form av kvalificerad fortbildning till yrkesverksamma byggherrar. Dagens utövare har ofta en bakgrund som byggnadsingenjörer med lång erfarenhet. För dessa är en akademisk fortbildning meriterande och eftersökt. Vi förordar att denna fortbildning erbjuds såsom nationell distansutbildning för att öka möjligheten att kunna kombinera med operativ verksamhet. ¼- fart (10 p) som minimum per år torde vara möjligt krav. Kan undervisningen göras flexibel genom distansutbildning ökas rekryteringsunderlaget i förhållande till bundenhet vidkonventionellt föreläsningsupplägg.
I samband med nyrekrytering kan på sikt en alternativ utbildningsinriktning mot beställare/byggherreprofil vara lämplig kravprofil. Vi förutsätter att denna inriktning kan erbjudas vid de tekniska högskolornassamhällsbyggnadslinjer för magistergrad.
Potential för utbildning Antalet aktuella personer inom en treårsperiod är ytterligt svårt att bedöma. För detta krävs mera underlag avseende innehåll, omfattning och kostnader. Antalet potentiella projektledare per landsting som skulle vara rekryteringsunderlag för föreslagen fortbildning torde vara 2-3 per landsting. Detta innebär sannolikt 15-20 personer per år under en treårsperiod.
Sannolikt ska en utbildning enligt förslaget vara en naturlig fortbildning för samhällsbyggare med lång yrkeserfarenhet likaväl som en specialistutbildning för nyutbildade högskoleingenjörer. Den bör därför vara årligen återkommande bland högskoleprogrammen.
Vi ser fram emot vidare konkretisering i frågan.
Martin Bergdahl Jan Andersson Björn Ekström
15 (17)
68 ByggherreClass
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 7
Brev Till Bo Vading, Lidingö kommun: Kommuner Martin Bergdahl, landstingfastigheter Dalarna: Landsting Gillis Edholm, SABO: Bostadsföretag Gunilla Haglund: Privata fastighetsägare Bengt Wånggren Anders Lindeborg, AstraZeneca: Industri Lars Redtzer, Banverket: Anläggningar
”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter har initierat ett förslag till akademisk fortbildning för yrkesverksamma byggherrar, ”Byggherremaster”. Efter positivt stöd i Byggherreforums styrelse har förslaget vidareutvecklats i samråd med företrädare för Chalmers, LTH, LTU och KTH. En ansökan om medel för ett fördjupat programarbete har lämnats till Byggkostnadsforum. En inventering av tillgängliga kurser har påbörjats med utgångspunkt i den behovsbild som arbetsgruppen utarbetat.
Till Byggherreforums styrelse presenterades ett enkätförslag till medlemmarna i syfte att få svar på intressse/efterfrågan uttryckt som bl a utbildningsnivå och antal elever. Styrelsen ansåg emellertid att en sådan enkät utan ett konkret förslag att ta ställning till inte skulle ge något ytterligare beslutsunderlag utöver styrelsens (och arbetsgruppens) egna bedömningar. Frågan om fördjupad målgruppsanalys bordlades därför till dess att ett konkret programförslag föreligger.
Förarbetet är dokumenterat i bifogade Bilaga 1. Ansökan till byggkostnadsforum (separat) Bilaga 2. Enkät som diskuterats i Byggherreforums styrelse (separat) Bilaga 3. Underlag för diskussion av kursinnehåll
Vid inledande möten med företrädarna för högskolorna har framförts att ytterligare information om tänkta målgrupper är nödvändig som stöd i ett programarbete. Därför har gemensamt beslutats att ByggherreForum ska genomföra en inledande målgruppsanalys parallellt med högskolornas inventering av befintliga kursutbud. Båda dessa delstudier ska redovisas vid gemensamt möte den 15 september.
Den inledande målgruppsanalysen syftar till att ge information om befintliga kompetensnivåer och de konkreta behov av kompetenser som finns idag inom olika åldersgrupper och på olika nivåer i företagen. Vi är då medvetna om att värderingar måste beakta risken av tradition inom respektive byggherrekategori som inte ser den förändrade byggherreroll som ligger bakom arbetsgruppens förslag.
Vi önskar nu hjälp med denna inledande målgruppsanalys. För genomförandet har vi valt att fråga representanter för ovan nämnda byggherrekategorier om en kvalificerad bedömning baserat på personliga erfarenheter – vi vill avvakta med föreslagen enkät till personalansvarig till dess ett konkret underlag föreligger.
De frågor vi önskar besvarade ska ge stöd för förstudiens arbete med att utforma ett konkret förslag till program för en ”byggherremaster” enligt det koncept som presenteras i refererade bilagor. Redovisningen från valda kategorier bör bl a innehålla
16 (17)
69Bilagor
17 (17)
förväntningar vad gäller struktur och innehåll i föreslagen utbildning relaterat till förekommande förkunskaper samt även indikationer om möjliga antal relaterat till bedömda marknadssituationer.
Vi hänvisar också till tidigare frågor i enkäten om Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning? Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant? Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)? Omfattning/hastighet: Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig?
Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå? Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från resp kategori inom en treårsperiod?
Inför arbetet är vi också medvetna om svårigheter att värdera befintliga kompetenser såväl i sak vad gäller utbildning och erfarenhet som formellt vad gäller tillämpad nomenklatur. Hanteringen av dessa frågor måste tills vidare ingå i den ”kvalificerad bedömningen” men vi sätter stort värde på om svårigheterna beskrivs så att de också kan hanteras i det fortsatta programarbetet.
Vänligen
Stefan Sandesten / Björn Svedinger
OSA senast den 10 september till Björn Svedinger
70 ByggherreClass
71Bilagor
Bilaga 2
ByggherreClass7kursbeskr./20061206 1
ByggherreClass
Kursbeskrivning 1
Byggherrerollen och byggprocessen Block I
InledningKursen introducerar hela programmet för deltagarna. Eleven ska bli införstådd med byggherrens situation och de fyra perspektiv som byggherrens helhetssyn innebär:
- Att fastighets/anläggningsägarens villkor och mål med sitt projekt ska uppfyllas - Att kundens och brukarens behov/krav och mål skall tillgodoses - Att regler och krav som samhället ställer skall beaktas - Att ovanstående områden skall kommuniceras och beskrivas mot branschens aktörer.
Förutsättningarna är principiellt lika för såväl anläggare som husbyggare. Kursen är obligatorisk och introducerar eleverna från såväl anläggning- som husbyggnadssektorn.
Syfte:Syftet med kursen är att illustrera ByggherreClass utbildningen och byggherrens roll som agent i den förändringsprocess som det innebär att leda samhällsbyggande.
Mål:- Deltagarna ska ha en översiktlig bild av utbildningsprogrammets kursutbud och
årsplanering.- Introducera representanter från KTH, Chalmers, LTH, LTU och deras roller i
utbildningsprogrammet. - Deltagarna ska vara introducerade i studieformer som distansundervisning,
hemarbetsuppgifter, litteraturstudier och examination. - Deltagarna ska kunna identifiera byggherrerollen inom bygg/anläggning och
förvaltning. - Deltagarna ska förstå byggherrens roll och helhetsperspektiv i processen. - Deltagarna ska få en introduktion i verktyg och metoder för utveckling av
byggherrerollen och byggprocessen.
Innehåll:Kusen innehåller moment som omfattar. -Typer av hus/anl.byggherrar, beställarbyggherrar, förvaltarbyggherrar och brukarbyggherrar -Byggherren och kundrelationen, krav och funktion -Byggherren och ägarperspektivet, mål, risk och finansiering -Byggherren och samhällsperspektivet, lagar, tillstånd, avgifter -Byggherren och branschen, avtal, upphandling, LOU -Alternativa samverkansformer, incitament -Byggherrens strategiska arbetsområden
- Kundrelation- Marknad- Riskbedömningar - Finansiering- Helhetssyn och förvaltning
72 ByggherreClass
ByggherreClass7kursbeskr./20061206 2
-Byggherren som ledare och förändringsagent, management - Ledarskap- Målstyrning, Best Practice - Incitament, samverkan - Styrning och resultatuppföljning av projekt - Erfarenhetsåterföring- Relevanta teorier och begrepp
Genomförande:Kursen genomförs i form av fyra seminariedagar, en introduktionsdag, två sammanhållande arbetsdagar med fördjupning och en avslutningsdag med examination. Litteraturstudier sker med hjälp av instuderingsuppgifter som hanteras via distansverktyg. Individuella projektuppgifter genomförs i avsikt att beskriva och analysera den egna och andras organisationer och dess verksamhetsområde
Examination:För godkänt krävs genomförd skriftlig och muntlig presentation av övningsuppgift, skriftligt, reflekterande litteraturreferat samt minst 75 % närvaro på seminarier (3 av 4 dagar).
Litteratur - komplettering av kursmaterial sker från medverkande högskolor - Byggherren som förändringsagent, IVA - Byggherrens roll och uppgifter, ByggherreForum juni 2005 - Kan omvärlden ha rätt? – 45 beslutsfattare om ”bygg”. BQR 2006
Referenslitteratur:Elisabeth Rönnberg, Beställaren i utvecklingsprocessen - tid som konkurrensmedel, Licentiatuppsats 2005:11, Luleå tekniska universitet (2005)
Lennart Apleberger mfl., Effektivare projektrelationer. Byggherre-entreprenör-installatör, Teknisk rapport 2005:03 Luleå tekniska universitet (2005)
Bengt Toolanen, Målstyrning i byggprocessen genom val av upphandlings- och samverkansformer, Licentiatuppsats 2004:18, Luleå tekniska universitet (2004)
Anders Wennström Beställarrollen inom en lokal fastighetsmarknad: beslutsfaktorer vid initieringen av ett byggprojekt, Licentiatuppsats 2004:15, Luleå tekniska universitet (2004)
Anna Rhodin, Interaktionsprocesser i byggprojekt - en studie i partnering som kraft för förändring, Licentiatuppsats 2002:53, Luleå tekniska universitet (2002)
Åsa Engwall Dynamics in refurbishment: a study of production processes and human interactions in a commercial environment, Licentiatuppsats 2001:30, Luleå tekniska universitet (2001)
I Malmqvist & N Ryd Byggherrens kravformulering i tidiga skeden , 2006-12-10
KursansvarigProfessor Jan Borgbrant
7�Bilagor
ByggherreClass
Kursbeskrivning 2
Beställarrollen Block II
InledningÅrligen upphandlas konsult-, bygg och förvaltningstjänster för ca 250 miljarder i Sverige. Det är beställaren som har att besluta om och hur formulerade behov skall tillgodoses till så låg kostnad som möjligt. Vidare bestämmer beställaren under vilka samverkansformer som behovet skall tillgodoses. Väsentligt är att tillgodose brukarnas behov. Beställaren har att upphandla komplexa system med specifika funktionskrav. Beställarna har även nyckeln till innovations- och förändringsprocessen i branschen.
SyfteByggherren som beställare av hus eller anläggningsprojekt har en unik möjlighet att påverka projektet. Kursen syftar till att ge förståelse för hur byggherren:
Med beskrivningar och krav avgör kvalitet och standard.Genom upphandling väljer lag och kompetenser som ska involveras. Med samverkansform ge förutsättningar för delaktighet och engagemang, dvs beställaren ska med externa resurser förverkliga en ide´ från program till byggande..
Kursen skapar insikt i byggherrens möjlighet som agent att styra och ledai denna förändringsprocess.
MålMålsättningen är att kursdeltagarna ska kunna använda olika verktyg för åstadkomma en effektiv upphandling av konsult-, bygg-, förvaltningstjänst och ge en bakgrund av beställarrollen och visa på olika möjligheter hur en beställare kan agera för att skapa ett effektivt, optimalt och hållbart projekt.
InnehållBeställarstrategi för en långsiktigt effektiv anskaffning:
- Olika ansvarsformer - Olika ersättningsformer - Olika former anbudsinfordran - Konkurrens kontra långvarig samverkan - Partnering- Brukarmedverkan
Värdering av anbud: - Mjuka parametrar - Bedömning av anbudsgivare
Byggherren som förändringsagent: - Innovativa system och systemintegration - Konsekvensanalyser- Mätning av förändringar
Regelverk och branschavtal:- Avtalslagen AvtL,
ByggherreClass/kursbeskr/20070130 1
7� ByggherreClass
- LOU- AB04, ABT06, AFF, AF AMA - Kretsloppsrådet och Byggvarudeklarationer
Ledning av anskaffningsprocessen: - Projektledning (Behandlas i kurs 4) - Kvalitetsledning (Driftfasen behandlas här) - Miljöledning (Driftfasen behandlas här) - Knowledge management – vem leder kunskapsledningen
Produkt och processkrav: - Funktionskrav och uppföljning, systematisk kravhantering - Processkrav och uppföljning
Beställaren och hållbar utveckling,miljökrav: - Ekologiska och ekonomiska aspekter - Sociala och kulturella aspekter - Hållbara indikatorer - Ständig förbättring
Överlämnande och garantitider: - Kvalitetsstyrt avlämnande o besiktning - Långa garantitider
EtikFörhandlingsteknik
GenomförandeKursens genomförs med totalt 4 gemensamma seminariedagar med mellanliggande projektarbete. Grupparbeten och individuella övningsuppgifter är viktiga kursinslag. Fördelning av momenten kan se ut enligt följande:
Dag 1 Introduktion Lund Beställarstrategi för en långsiktigt effektiv anskaffning
Olika ansvarsformer Olika ersättningsformer
Olika former anbudsinfordran Konkurrens kontra långvarig samverkan
Partnering Brukarmedverkan
Ledning av anskaffningsprocessen Management Kvalitetsledning Miljöledning
Knowledge management – vem leder kunskapsledningen Best Practice, mätning och lärande.
Distansuppgift
Dag 2 Krav och funktion Lund Regelverk och branschavtal
LOU,Avtalslagen AB04, ABT06, AFF, AF AMA
Kretsloppsrådet och Byggvarudeklarationer
ByggherreClass/kursbeskr/20070130 2
7�Bilagor
Produkt och processkravFunktionskrav och uppföljning
Processkrav och uppföljningBeställaren och hållbar utveckling, miljökrav
Ekologiska och ekonomiska aspekter Sociala och kulturella aspekter Hållbara indikatorer
Ständig förbättringFörhandlingsteknikEtik och attityder
Dag 3 Upphandling Värdering av anbud
Mjuka parametrar Bedömning av anbudsgivare
Överlämnande och garantitider Kvalitetsstyrt avlämnande o besiktning Långa garantitider
Byggherren som förändringsagent Innovativa system och systemintegration
Konsekvensanalyser Mätning av förändringar
Facility Management Erfarenhetsåterföring
Distansuppgift
Dag 4 Redovisning Tentamen på distans? Redovisning av projektuppgifter Sammanfattning och avslutning
Litteratur Kurskompendium framtaget för kursen
Diverse allmänna bestämmelser och lagtexter (ABK96, AB04, ABT06, AFF, LOU. M fl)
Examination- Skriftlig tentamen
- Godkända grupparbeten omfattande exempelvis upprättande av föreskrifter för upphandling av konsult-, bygg- och förvaltningstjänster
- Godkänt genomförda individuella övningsuppgifter.
KursansvarProfessor Bengt Hansson, LTH
ByggherreClass/kursbeskr/20070130 3
76 ByggherreClass
ByggherreClass/kursbeskr20061206 1
ByggherreClass
Kursbeskrivning 3
Programarbete – Tidiga skeden Block II
InledningSom byggherre skall man förmå att hantera krav och behov från många olika håll. De tidiga skedena i byggprocessen är strategiska för att definiera den produkt som skall åstadkommas under byggprocessen.
SyfteKursen syftar till att ge kunskap om projektets tidiga skeden och programarbete där förväntningar och krav preciseras. Vidare ger kursen insikt i hur mål formuleras med användandet av verktyg för illustration och dialog. Kursen ger grundläggande kunskaper om programarbete för byggnader och anläggningar alltifrån brukarnas verksamhetsprogram i förstudier och funktionsprogram till tekniska byggprogram och program för uppföljning och mätning av resultat. .MålMål för kursen är att:
- förmedla synsättet att utformning av byggnadsverk och lokaler utgår från behov hos brukare och kund.- ge grundläggande kunskaper om programarbete och betydelse av målformulering .
InnehållOmråden som kommer att behandlas i kursen:
- Olika skeden i planeringsarbetet - Olika slag av program, från verksamhetsprogram till rumsprogram, deras inbördes relationer och placering i tid. - Kravställning och projektmål - Ledarskap i programarbete - Deltagande parter - medbestämmande - Utformning av byggnader och lokaler utifrån användarnas behov - Användbarhet och funktion, generalitet och flexibilitet - Grunderna i designmetodik - Verktyg för programarbete och visualisering - Kalkyler i tidiga skeden
GenomförandeKunskapsområdet kring program är tillämpat med sitt ursprung i praktisk verksamhet och inte en egen akademisk disciplin utan är tvärvetenskapligt till sin karaktär. Föreläsningarna i kursen ges därför både av akademiskt verksamma personer och av yrkesverksamma personer inom området.
Tillämpningsprojekt hämtas helst från deltagarnas ordinarie verksamhet och arbetet utförs lämpligen två och två. Övningsuppgiften utgörs av moment av programskrivning, som innebär
77Bilagor
ByggherreClass/kursbeskr20061206 2
två uppgifter: Dels att skriva en kort avsiktsförklaring som tillförsäkrar önskade kvaliteter i tillämpningsprojektet, dels att upprätta ett lokalprogram för en avgränsad del av projektet.
Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier samt en tillämpad övning. Under de schemalagda dagarna – ”3-4 dagar on-campus” - sker föreläsningar, litteraturseminarier samt uppläggning, diskussioner och redovisningar av övningsuppgifter. Under övrig tid – ”Off-campus” – sker litteraturstudier och genomförande av övningsuppgiften. Web används för frågor och svar, grupparbete och redovisning.
Litteratur Kursens obligatoriska litteratur diskuteras i ett förberett seminarium. Vid kursens avslutning redovisar varje kursdeltagare ett reflekterande referat av antingen kursboken eller annan valfri litteratur inom ämnet programskrivning. Med reflekterande referat avser vi att man återkopplar till, gör jämförelser med, antingen egna yrkeserfarenheter eller sådant som förmedlats i föreläsningar, diskussioner eller annan litteratur. De samlade referaten kommer att bli del av ett elektroniskt kompendium. Referaten ska lämnas i digital form och kommer att läggas ut på kursens websida.
Obligatorisk litteratur: Fristedt, S och Ryd, N: Att lyckas med program, Arkus, 2004
Exempel på valfri kurslitteratur är: Fröst, P: Designdialoger i tidiga skeden, Chalmers, 2004 Lagerqvist, O och Johansson, B: Bostäder och lokaler på funktionsentreprenad – stöd för upphandling, Pro Development, 2004 Fristedt, S och Ryd, N: Ju förr desto bättre, programarbete i tidigt skede av byggprocessen,UFOS, 2006 Malmqvist, I & Ryd. N: Verktyg och hjälpmedel för byggherrens kravformulering I tidiga skeden, 2006Mosbech, K: Workspace, Organizational goals and Physical environments, 2004 Worthington, J: Managing the Brief for better design, 2001
ExaminationsformFör godkänt krävs genomförd skriftlig och muntlig presentation av övningsuppgift, skriftligt, reflekterande litteraturreferat samt minst 75 % närvaro vid seminarier (3 av 4 dagar).
KursansvarigInga Malmqvist, Chalmers
78 ByggherreClass
ByggherreClass
Kursbeskrivning 4
Samhällsstyrning Block II
InledningSamhället styr byggandet och förvaltningen av den byggda miljön direkt genom regler och tillståndsgivning och indirekt genom opinion och samråd. Huvudansvarig för att villkor och regler följs är byggherren (respektive fastighetsägaren) även om andra aktörer oftast står för det praktiska genomförandet. Mot denna bakgrund är det viktigt att alla byggherrar känner till samhällets spelregler. Samhällets regler och styrning utgår från ett stort antal lagar såsom Jordabalken, Miljöbalken, Plan och Bygglagen och Arbetsmiljölagen. Utifrån och med stöd av dessa lagar har föreskrifter upprättats som måste följas av byggherren (fastighetsägaren) under byggnadsverkets utveckling. Ansvaret omfattar byggnaders och anläggningars tekniska egenskaper, föroreningar från verksamheten till omgivande miljö samt ansvar för människors hälsa och välbefinnande både för aktuell verksamhet och för tredje man.
SyfteKursen syftar till att ge förståelse för de processer kring tillståndsgivning, regelverk mm som påverkar byggprocessen samt ge kunskap om vad samhällets regler och förväntningar innebär för byggherren samt beskriva spelplanen för samhällsstyrning.
MålKunskapsmässig kompetens motsvarande vad som krävs för att vara kvalitetsansvarig enligt PBL-K skall uppnås (Det bör påpekas att för att bli accepterad/certifierad som kvalitetsansvarig enligt PBL ställs ytterligare krav på kompetens och praktisk erfarenhet än godkänt genomförd kurs) Förmåga till praktisk hantering av samråds- och tillståndsförfarande. Insikt i opinionsbildning.
InnehållStyrning av byggandet och byggd miljö:
Styrning av byggande på olika nivåer Planprocessen och tillstånd Kontroll och ansvar
Kvalitetsansvarig enligt PBL Revisioner
Ansvar vid större markarbeten Tekniska krav inklusive fukt
Energiförbrukning Styrning av hållbar utveckling:
Samhällets miljömål Hållbar utveckling Fastighetsägarens miljöansvar
Kontroll och ansvar Miljökvalitetsnormer Energihushållning i byggd miljö Miljökonsekvensbeskrivning
Tillstånd och tillsyn
ByggherreClass/kursbeskr20061206 1
79Bilagor
Miljöfarlig verksamhet och farligt avfall Avfall och producentansvar
Utsläpp av CMR-ämnen Miljöledning Styrning av arbetsmiljöaspekten Byggbranschens arbetsmiljö – en översikt Arbetsskador (arbetsolyckor, arbetssjukdomar) Arbetsmiljöfaktorer - Fysikaliska/kemiska hälsorisker - Ergonomi och arbetsanpassning Arbetsmiljöarbetet på olika nivåer och i olika skeden
Samhällsnivå - Tillsyn
- Branschnivå- Företags-/arbetsplatsnivå
- Verksamhetsledningssystem - Systematiskt arbetsmiljöarbete
- Arbetsmiljöplanering - Arbetsmiljöfrågor i designskedet - Produktionsplanering (säkerhetskultur miljöplan
och kvalitetsplan)Övrig samhällsstyrning:
Statliga bidrag Tjänstedirektivet Energideklarationer EU-initiativ Kvalitetsledning: Kvalitetssystem Revisioner Opinionsbildning
Lobbing, massmedia, kommunikation
ExaminationKursen avslutas med skriftlig tentamen. Denna innehåller tre delar som var och en skall vara godkänd för att få godkänt på kursen. Den skriftliga tentamen innehåller följande tre delar tekniska bestämmelser, kvalitetssäkring och övriga delar. För godkänt betyg erfordras vidare att i kursen ingående gruppuppgifter (Exempelvis kontroll- och arbetsmiljöplan samt revision) och individuella övningsuppgifter är godkänt genomförda. 75% närvaro på seminariedagar.
Kursmaterial- Kursmaterial för utbildning av kvalitetsansvarig enligt PBL (PBL, BBR, BKR, Lag om
- Byggfelförsäkring, Föreskrifter om typgodkännande, Information om riksbehörighet m m).
- Utdrag ur Miljöbalken, AML, AFS, Sveriges Miljömål, Regeringens skrivelser om Hållbar Utveckling, aktuella EU-direktiv mm samt aktuell litteratur inom arbetsmiljöområdet enligt senare anvisning.
- Mot nya höjder UFOS 2006
- LCC , UFOS 2006
ByggherreClass/kursbeskr20061206 2
80 ByggherreClass
KursansvarigProfessor Bengt Hansson, LTH
ByggherreClass/kursbeskr20061206 3
81Bilagor
iByggherreClass
Kursbeskrivning 5
Projektledning Block II
InledningProjektledning är benämningen på det arbete som omfattar planering, genomförande och uppföljning av projekt. För byggherren innebär det att det är denna process som skall styra och säkerställa att de mål som definierats kan uppnås inom givna resurser och villkor. Det är också denna process som skall hantera förändringar och hantera krav och behov på ett sätt så att slutresultatet motsvarar det behov byggherren skall möta, i projektledningsarbetet inryms därför en viktig del av byggherrens relation till sin egen verksamhet och/eller kunder/hyresgäster.
SyfteKursen skall ge deltagarna kunskap om centrala aspekter och redskap i projektledningsarbetet.Kursen skall belysa de verktyg och aktiviteter som förutsätts för en effektiv ledning och styrning av dagens bygg- och anläggnings projekt ur ett helhetsperspektiv med starkt kundfokus.
MålMålet är att kursdeltagarna skall utveckla en förståelse för projektarbetsformen och projektledningens betydelse för att
InnehållKursen behandlar följande moment:
- Projektledarens roll - Systematiska projektstarter - Projektplaneringstekniker- Projektekonomi, grundläggande ekonomiska begrepp, kostnadskalkyler - Riskhantering översiktligt - Innovationer i teknik och relationer- Kundrelationer och kontraktsformer i tjänsteverksamheter - Tjänstekvalitet: process/produkt
Vidare berörs: - Organisering av projekt - Partnering- Hur hanteras information och rapportering med IT och egenkontroll - Hur skapas förutsättningar för att tillvarata den samlade kunskap och de
erfarenheter som deltagare i processen besitter - System för projekthantering - Överlämnande, garantier och förvaltning – en introduktion - Upphandling och ersättningsformer i samverkansprojekt - Innovation i teknik och relationer – upphandlingsaspekter
1
82 ByggherreClass
GenomförandeKursen bygger på en inledande föreläsning och därtill hörande workshop där moment inom projektledning övas. Föreläsningarna ges av akademiskt verksamma lärare och forskare. Kursen innehåller också moment av problemlösning och presentationsteknik. Kursens gemensamma moment genomförs vid Chalmers.
Varje deltagare kommer att få en projektuppgift inom området. Uppgiften löses med fördel i grupper om två. Uppgiften kommer att beröra aspekter av projektledning utifrån ett byggherreperspektiv så som exempelvis relationen mellan program och styrning i byggprojekt, projektledning kring relationen mellan fastighetsförvaltare och brukare.
ExaminationFör godkänt på kursen krävs aktivt deltagande och 75% närvaro vid workshop och inlämning av deluppgifter samt färdig och godkänd projektuppgift.
Litteratur Nedanstående litteratur är exempel på litteratur som kommer att användas. Ytterligare och/eller viss special litteratur kommer att tas fram till kursstart.
- Briner, W., Geddes, M. & Hastings, C. (2000) Projektledaren. Svenska Förlaget. - Bröchner, J. (2006) Svenska byggare innoverar.Stockholm: SBUF (33 s). (länk till pdf: http://www.sbuf.se/documents/Rapportsbuf-06us.pdf ). - Rapp Ricciardi, M. och Schaller, J. (2005) Projektpsykologi – en introduktion. Studentlitteratur.- Söderlund, J. (2005) Projektledning och projektkompetens: perspektiv på konkurrenskraft. Liber.- Tonnqvist, B. (2004) Projektledning.
Länkar som är bra att ha är:
Länk till PMI, Project Management Institute, http://www.pmi.org
Byggnadsekonomi vid Chalmers hemsida har en rad intressanta länkar som har med projektledning att göra: http://www.bem.chalmers.se/shm/lankar.htm
KursansvarigAnsvariga lärare är Göran Lindahl och Sven Gunnarsson vid Byggnadsekonomi vid Chalmers i samverkan med Jan Bröchner och Anna Kadefors från Service management, Chalmers.
i 20070131
2
8�Bilagor
ByggherreClass
Kursbeskrivning 6
Fastighetsföretagande Block III
InledningI dessa tider går de flesta fastighetsföretag tämligen bra – räntorna är låga och hyresgästerna har bra betalningsförmåga. Denna situation är dock inte alltid rådande. Utmaningen är att kunna utveckla ekonomiskt försvarbara projekt även under andra omständigheter.
Kursen fokuserar på metoder för analys av fastighetsföretagets ekonomi, generella redovisningsprinciper, analys av resultat- och balansräkning, nyckeltal, företagsvärdering mm samt specifika frågor för fastighetsföretag som värdering av tillgångar och långsiktig bedömning av lönsamhet. Nyproduktion sätts in i ett finansiellt perspektiv med hänsyn till soliditet, likviditet och lönsamhet.
Syfte Syftet är att träna metoder för analys av ett fastighetsföretags ekonomi samt att göra valda delar av en utvecklingsplan (affärsplan) för ett fastighetsföretag.
MålMålet med kursen är att ge:
Grunderna för ett strategiskt ekonomiskt tänkande när det gäller fastighetsinvesteringarGrunderna för analyser av konsumenternas preferenser Förståelse för inverkan av fastighets- och byggmarknadernas institutionella ramverk Grunderna för ekonomisk styrning av fastighetsföretag; nyckeltalsanalys Tillämpbar kunskap för analyser av byggherreföretagets resultat- och balansräkning
Innehåll Kursen behandlar följande moment:
- En SWOT-analys för hela företaget - Rekonstruera och skapa ett företag med långsiktig god ekonomi
a. Skapa vision och affärsidé samt ett antal konkreta mål b. Utvärdera med vilka förutsättningar nyproduktion av hyresrätter är en god
affär för Kilsbostäder c. Vad kan man sälja och köpa – till vilka priser? d. Den löpande förvaltningen –kan den effektiviseras? e. Visa med en flerårig uppställning av resultat- och balansräkning att er strategi
har relevans – redovisa särskilt förutsättningarna för era antaganden och prognoser
- Sammanfatta ert arbete i ett antal tydliga overheadbilder
För att lösa ovanstående måste ni bedöma hur hyrorvakanserdrift- och underhållskostnader
ByggherreClass/kursbeskr20061206
8� ByggherreClass
fastighetsskatt räntekostnaderev räntebidrag belåningsgradinvesteringarförsäljningar
utvecklas under perioden 2007-2011 samt ge en prognos för hur
resultaträntabilitet på eget kapital soliditet substansvärde
kommer att utvecklas under samma period.
Genomförande Kursen är upplagd med varvning av mera teoretiska föreläsningar och praktiska övningar där ett fastighetsföretag analyseras. Projektuppgiften baseras på ett verkligt fastighetsföretag – Kilsbostäder AB. Företagets hittillsvarande verksamhet beskrivs av bifogade underlagsmaterial som består av
Årsredovisning för år 2005 inklusive historisk flerårsöversikt Uppgifter om fastighetsbestånd, hyror för olika kostnadsställen (fastigheter), redovisade värden per fastighet, belåning, taxeringsvärden per fastighet etc
Via årsredovisning och övrigt underlagsmaterial samt information som lämnas vid introduktion till projektet är avsikten att Ni ska bilda Er en uppfattning om företagets hittillsvarande verksamhet och sedan ta fram en utvecklingsplan för perioden 2007-2011. Mera information om företaget finns på www.kilsbostader.se och om Kils kommun på www.kil.se.
Som antagen nytillträdd VD har Ni fria händer att utveckla olika strategier så som köp, försäljning, nybyggnation, ombyggnation och rivning av fastigheter. Ni får dock inte sälja hela bolaget eller samtliga fastigheter i bolaget.
ExaminationFör att erhålla 5 högskolepoäng gäller följande förutsättningar:
a) behörighet att läsa vid högskola och dessutom en av arbetsgivaren underskriven ansökan till kursen
b) Nöjaktig närvaro och aktivt deltagande i projektarbetet. c) Godkänd hemtentamen d) Godkänt hemarbete
Hemtentamen delas ut på sista kursdagen under del I av kursen. Svar ges individuellt på frågorna och utifrån den litteratur som delats ut och de föreläsningar du tagit del av. Förslag på svar till frågorna gås igenom på första dagen av kursens del II.
Del I av kursen omfattar fem dagar medan del II omfattar två kursdagar.
ByggherreClass/kursbeskr20061206
8�Bilagor
Hemarbetets slutprodukt består av en muntlig föredragning (power-pointpresentation) på max 15 minuter (inkl frågor) som gjorts individuellt eller tillsammans med en kollega. Ämnet väljs utifrån dina dagliga arbetsuppgifter. Litteratur och internet används för att samla information. Presentationen sker under del II på kursen.
Litteratur
KursansvarigProfessor Stellan Lundström, KTH
ByggherreClass/kursbeskr20061206
86 ByggherreClass
ByggherreClass
Kursbeskrivning 7
Byggsystem och förvaltning Block III
InledningSom byggherre och fastighetsägare ställs det krav på att inneha kunskaper om byggnaders egenskaper ur olika perspektiv. Från teknisk synpunkt finns viktiga områden som t.ex. fuktbelastning och energiåtgång. Det är även viktigt att känna till olika byggmetoder från olika epoker samt hur industriellt byggande går tillväga. Ur juridiskt perspektiv är det viktigt att känna till lagstiftning gällande villkor för brukarnas och övriga intressenters rättigheter rörande byggnaden. Under förvaltningsskedet av en byggnad är det viktigt att kunna optimera drift och underhåll ur hållbarhetssynpunkt. Begrepp som LCC, LCA, hållbart materialval samt miljövärdering är grundläggande. Att ge förutsättningar för en byggnads underhåll utifrån ovan nämnda perspektiv är en mycket viktig del av byggprocessen när det gäller att uppnå samhällets mål om hållbar utveckling.
SyfteKursen belyser möjligheter för byggherren vad gäller tekniska system och material. Genom sina beskrivningar ger byggherren förutsättningar för val av material och kvalitet, samt säkring av tekniska kvaliteter avseende energi och fukt. Kursen belyser också produktionsmetoder och samverkansformer som ger hållbarhet och tar hänsyn till hur förvaltningen ska beaktas vid val av material och garantiutfästelser i byggprocessens tidiga skede..
MålMålet med kursen är att ge byggherren en kunskapsbas för teknisk och hållbar fastighetsförvaltning samt att visa på hur olika aspekter och val i byggskedet påverkar förvaltningsarbetet. Målsättningen är att kursdeltagarna ska ges förståelse av olika verktyg och metoder för att optimera drift och underhåll samt kunna integrera upphandling av detsamma enligt AFF i byggprocessen.
InnehållByggnaden som system:
- Översikt av byggmetoder från 1880 och framåt - Industrialiserat byggande - Fuktdimensionering - Energioptimering / Komfort
Miljövärdering: - Metoder- Verktyg- Brukarenkäter- Inventeringsteknik- Värdering
ByggherreClass/kursbeskr/20070130 1
87Bilagor
Förvaltning och drift: - Driftoptimering/ Energihushållning - Livscykelbedömningar
Livscykelanalys – LCA Livcykelkostnader – LCC
- Hållbart materialval - Underhållsplanering - Fördjupning av teknik- och förvaltningsupphandling enligt AFF
GenomförandeKursens genomförs med 4 kursdagar i Lund med grupparbeten och övningar som utförs däremellan. Fördelning av momenten kan se ut enligt följande:
Dag 1 Introduktion Byggnaden som system
Översikt av byggmetoder från 1880 och framåt Industriellt byggande Fuktdimensionering
Energioptimering Komfort, inneklimat
”Sick buildings”
Distansuppgift
Dag 2 Förvaltning och drift
Driftoptimering’ Energioptimering
Livscykelbedömningar Livscykelanalys – LCA, livcykelkostnader – LCC
Hållbart materialval
Dag 3 Miljövärdering Metoder Verktyg
InventeringsteknikVärdering
UnderhållsplaneringFördjupning av teknik- och förvaltningsupphandling enligt AFF Funktionskrav och överlämnande
Distansuppgift
Dag 4 Tentamen Redovisning av projektuppgifter Sammanfattning och avslutning
Litteratur Kurskompendium, AFF, AvtL, mm.
ByggherreClass/kursbeskr/20070130 2
88 ByggherreClass
Så byggdes husen 1880-2000; Björk mfl, Formas , Stockholm 2002
Energioptimering, Inte för kråkorna, UFOS
LCC kalkyler UFOS 2006
Miljövärdering Formas 2006
Examination- Skriftlig tentamen
- Godkända grupparbeten omfattande exempelvis upprättande av föreskrifter för upphandling av konsult-, bygg- och förvaltningstjänster
- Godkänt genomförda individuella övningsuppgifter.
- 75% närvaro på seminarier. (3 av 4 dagar)
Kursansvar
Professor Bengt Hansson, LTH
ByggherreClass/kursbeskr/20070130 3
89Bilagor
ByggherreClass
Kursbeskrivning 8
Flexibilitet och användbarhet Block III
InledningByggnaders livslängd ställer allt större krav på utformning som medger förändringar av lokalernas funktion och användning samt på byggnadens försörjningssystem. Byggherren ska ha insikt i vad ändrade användningssätt och kundkategorier kan innebära för projektets utformning och upplåtelse.
SyfteKursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om sådana faktorer i byggande och byggnader som ökar möjligheterna till flexibilitet, generell och förändrad användning samt användbarhet över tid. Kursen riktar sig främst till husbyggnadssektorn.
MålMål för kursen är att:
- förmedla synsättet att utformning av byggnader och lokaler utgår från behovet hosnyttjaren eller användarnas kärnverksamhet och att byggnadsverk innehåller olika skal. - ge grundläggande kunskaper om begreppen flexibilitet och användbarhet.- illustrera metoder och processer för förädling och omvandling baserat på analys av brukarnytta.
InnehållOmråden som kommer att behandlas i kursen:
- Begreppen flexibilitet, generalitet och användbarhet- Faktorer i utformningen av byggnadsverk som påverkar flexibilitet och användbarhet över tiden- Hur målsättningar kring flexibilitet, generalitet och användbarhet beaktas vid olika skeden av programarbetet - Aspekter av flexibilitet vid kravställning och projektmål - Tredimensionell fastighetsbildning som ett verktyg för ökad flexibilitet och användbarhet- Legala ramar och planinstrument för ökad flexibilitet - Exempel på hur byggnader fått helt ny användning och/eller kunnat delas upp till separata kunder eller hyresgäster - Flera samtidiga brukare; svårigheter och möjligheter. - Målgruppsanalyser - Internationella utblickar
ByggherreClass/kursbeskr/20061206 1
90 ByggherreClass
GenomförandeKunskapsområdet är tillämpat med sitt ursprung i praktisk verksamhet och inte en egen akademisk disciplin utan är tvärvetenskapligt till sin karaktär. Föreläsningarna i kursen ges därför både av akademiskt verksamma personer och av yrkesverksamma personer inom området.
Tillämpningsprojekt hämtas helst från deltagarnas ordinarie verksamhet och arbetet utförs lämpligen två och två. Övningsuppgiften utgörs av fallstudier där byggnadsverk med förändrad struktur och användning studeras, beskrivs, och analyseras med avseende på möjliggörande faktorer, hinder och nya möjligheter samt förändringar i försörjningssystem, till exempel avseende ny teknik.
Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier samt en tillämpad övning. Under de schemalagda dagarna – ”3-4 dagar on-campus” - sker föreläsningar, litteraturseminarier samt uppläggning, diskussioner och redovisningar av övningsuppgifter.Under övrig tid – ”Off-campus” – sker litteraturstudier och genomförande av övningsuppgiften. Web används för frågor och svar, grupparbete och redovisning etc.
Litteratur Kursens obligatoriska litteratur diskuteras i ett förberett seminarium. Vid kursens avslutning redovisar varje kursdeltagare ett reflekterande referat av antingen kursboken eller annan valfri litteratur inom ämnet. Med reflekterande referat avser vi att man återkopplar till, gör jämförelser med, antingen egna yrkeserfarenheter eller sådant som förmedlats i föreläsningar, diskussioner eller annan litteratur.De samlade referaten kommer att bli del av ett elektroniskt kompendium. Referaten ska lämnas i digital form och kommer att läggas ut på kursens webbsida.Exempel på kurslitteratur är:
- Brand, S: How buildings learn- What happens after they are built, 1995- Fristedt, S och Ryd, N: Att lyckas med program, Arkus, 2004 - Fristedt, S och Ryd, N: Ju förr desto bättre, programarbete i tidigt skede av byggprocessen, UFOS, 2003- Malmqvist, I: Vardagshus i staden, Chalmers 1992 - Mosbech, K: Workspace, Organizational goals and Physical environments, 2004 - Worthington, J: Managing the Brief for better design, 2000
ExaminationsformFör godkänt krävs genomförd skriftlig och muntlig presentation av övningsuppgift, skriftligt, reflekterande litteraturreferat samt minst 75 % närvaro vid seminarier (3 av 4 dagar).
KursansvarigProfessor Inga Malmqvist, Chalmers arkitektur
ByggherreClass/kursbeskr/20061206 2
91Bilagor
ByggherreClass
Kursbeskrivning 9
Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv Block III
InledningByggprocessen i ett strategiskt perspektiv bidrar till ökad förståelse om byggprocessens möjligheter att möta beställares och slutanvändares önskemål. Under senare år har flera undersökningar och rapporter från olika länder lyft fram behovet av en förnyad syn på byggprocessens uppläggning och genomförande. Några exempel är ”Accelerating change” från England och ”Skärpning gubbar” från Sverige. I kursen förs dialoger om de faktorer som stödjer och hindrar praktiskt tillämpning av nya synsätt.
SyfteByggherren som förändringsagent förutsätter ett innovativt tänkande och förmåga att kommunicera mål och erfarenheter med deltagare i processen. Kursen syftar till att bidra med nya synsätt och metoder för en byggherres agerande som skapar hållbarhet och värden med kvalitet för nyttjare. Kursen belyser juridiska instrument för att skapa incitament alt från brukare och finansiärer till utförare. Kursen vänder sig till såväl anläggare som husbyggare.
MålEfter genomgången kurs kommer deltagaren att:
Ha en ökad insikt om hur olika drivkrafter hos aktörerna exempelvis beställare och leverantörer påverkar byggprocessenHa en större insikt om innebörden av en ”Hållbar utveckling/uthålligt samhälle” för byggverksamhetenHa identifierat nyckelområden där nytt tänkande, teorier och tillämpningar förnyar byggsektornKunna beskriva hur ”Goda exempel” kan bidra till branschens utvecklingKunna beskriva praktiska mätmetoder för värde- och riskhantering i byggprojektHa en ökad förståelse för hur nya arrangemang för upphandling av byggprojekt påverkar relationerna i projektteamet Kunna beskriva hur man uppnår förbättrade prestationer i produktionskedjan
InnehållKursen innehåller moment som omfattar: - Hållbar utveckling och byggande
grundläggande synsätt och värderingar vid bedömningar av byggnadsobjekt - Värdeskapande och värdeförädling
aktiviteter i byggprocessen granskas- Riskhantering
genomförandeformer och ersättningsformer granska ur risksynpunkt - Processledning
analys av produkt- och processfrågor - Upphandlingsformer
strategiska konsekvenser av olika upphandlingsmodeller
92 ByggherreClass
- Industriellt tänkande konsekvenser av olika produktionslogiker
- Innovativt tänkande nyskapandets roll för utveckling av byggprocessen
- Lärande organisation erfarenhetsåterföring, avvikelserapportering och organisatoriskt lärande
- Best practiseerfarenhetsåterföring och lärande genom demonstrationsverksamhet och erfarenhetsdatabaser
GenomförandeKursens genomförs i form av fyra seminariedagar. Seminarierna stöds av ett internetbaserat kursmaterial. Kursdeltagarna förväntas förbereda sig individuellt inför seminarierna. Under seminariedagarna sker föreläsningar och diskussioner och redovisningar av övningsuppgifter. Under övrig tid sker litteraturstudier och genomförande av övningsuppgiften. Webbverktyget används för frågor och svar.
ExaminationFör godkänt krävs genomförd skriftlig och muntlig presentation av övningsuppgift, samt minst 75 % närvaro vid seminariedagar.
Litteratur: Kan omvärlden ha rätt? BQR 2006
Byggherren som förändringsagent- till nytta för användarna, FoU program 2007
Svenska byggare innoverar, SBUF 2006 , Bröchner
Innovationer i byggsektorn, Wide´n Lund 2006
Atkin, B., Borgbrant, J., Josephsson, P-E. (editors) Construction Process Improvement, Blackwell Science, Oxford 2002
Byggandet måste industrialiseras. Betongvaruindustrins Årsbok 2003, Stockholm, Borgbrant, J. 2003
Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv. Byggkommissionen, Expertrapport. Borgbrant, J.2003
Simu, K. Risk management in small Construction Projects, Luleå University of Technology, 2006
Senge, P. den femte disciplinen. Nerenius & Santerus, falun 1996
Kursansvarig:Professor Jan Borgbrant, Luleå tekniska universitet.
9�Bilagor
ByggherreClass/kursbeskr/20061206 1
ByggherreClass
Kursbeskrivning 10
Riskhantering i anläggningsprojekt Block III
InledningStora anläggningsprojekt har att handha många frågeställningar som är förknippade med stora risker. Svårighet att få acceptans från omgivningen kan bero på svårigheter att kommunicera de risker som finns. Många tvister mellan entreprenör och beställare beror på otydlig risk fördelning. Tids- och kostnadsöverskridande kan bero på att projektrisker inte har klarlagts på planeringsstadiet. Riskanalys har idag börjat användas för att kunna beakta dessa problem. I många fall utföres dock dessa utan tillräcklig kunskap om redskapen eller anläggnings-byggande. Även svårigheter att kommunicera risker mellan och inom parterna finns. Kursen behandlar frågor som rör bedömning och handhavande av risker i anslutning till byggande av större anläggningsprojekt.
SyfteKursen ger grundläggande kunskaper om risker och säkerhet i anläggningsarbete.
MålEfter genomgången kurs ska de studerande ha god kännedom
Om de viktigaste risk- och säkerhetsfrågorna inom anläggningsområdet. Om viktiga grundbegrepp som används i analys av risker och om grundläggande principer för tekniskt säkerhetsarbete Om metoder för att handha olika risker vid stora anläggningsprojekt
Vidare ska de kunna tillämpa dessa kunskaper i analys av konkreta anläggningsobjekt.
InnehållKursen är uppdelad på följande block:
Block 1, Anläggningstekniska risker Geotekniska risker vid byggande ovan jordGeotekniska risker vid byggande under jord Risker och säkerhet i konstbyggnader ProjektledningsriskMetoder för kvalitetssäkra stora anläggningsprojekt.
Block 2, Risk och säkerhet allmänt
Hur tänkandet om tekniska risker har utvecklats Risk kontra osäkerhet. Olika definitioner av risk och säkerhet.Riskanalysens grundförutsättningar, dess möjligheter och begränsningar. Beteendevetenskapliga aspekter: Mänskliga misstag. Riskkommunikation. Beslutsteoretiska aspekter på riskerFakta och värderingar i tekniska riskbedömningar. Risk och etik.
9� ByggherreClass
ByggherreClass/kursbeskr/20061206 2
Block 3, Riskanalytiska redskap och byggtekniska tillämpningar Teknisk riskanalysStatistiska redskap för riskbedömning Tid och kostnadsuppskattning med statistiska metoder Teorier för säkerhetsanalys av byggnadsverk.Användningen av säkerhetsfaktorerRegelverket för byggnadsverk
Block 4, Arbetsmiljö och kemikalier Hälso- och miljörisker med byggmaterial. Arbetsmiljörisker i byggandet
GenomförandeKursen består av fyra seminariedagar. Därtill tillkommer litteraturstudier som sker individuellt med hjälp av instuderingsuppgifter och distansverktyg. Dessutom ingår ett eget projektarbete i form av en fallstudie som presenteras muntligt och skriftligt.
Litteratur
Stille H., Andersson J.,Olsson L.,2003 Information based design in rock engineering SveBeFo rapport 61 Isaksson T., 2002 Model for estimation of time and cost based on risk evaluation applied on tunnel projects. Dr-avhandling Avd Jord och bergmekanik KTH Danielsson A., Holmberg I., (red) 2002 Ledarskapets olika skepnader -exemplet Hallandsås StudentlitteraturGrimvall, G., Jacobsson, P., Thedéen, T. (Red), Risker i tekniska system. Studentlitteratur 2003.Ravsand, M., Risikoanalyse, Tapir, 1991. Sven Ove Hansson, Risk and safety in technology (manuskript till handbokskapitel) Sven Ove Hansson, “Philosophical Problems in Cost-Benefit Analysis”, artikel under publicering i Economics and Philosophy. Diverse material i form av tidningsartiklar och utdrag ur böcker och rapporter som delas ut under kursen.
ExaminationFör godkänt krävs genomförd muntlig och skriftlig presentation av projektarbetet samt 75% närvaro på seminarierna (3 av 4 dagar).
KursansvarigaProfessor Håkan Stille, Jord och Bergmekanik, KTH Professor Sven Ove Hansson, filosofi, KTH
9�Bilagor
ByggherreClass
Kursbeskrivning 11
Plan- och acceptansprocessen Block III
InledningAtt uppfylla samhällets krav- och acceptansprocess är en av byggherrens strategiska aktiviteter i plan- och byggprojekt. Planering och genomförande av projekten påverkar många intressenter som måste hanteras under byggprocessen. I dag finns lagstadgade krav på planprogram, miljökonsekvensbedömningar, samråd, etc. vid planering av nya projekt. Dessa verktyg i planeringsprocessen har till uppgift att bl.a. hantera intressemotsättningar mellan olika aktörer och skapa acceptans för nya byggprojekt. Genom att använda dessa verktyg på ett ändamålsenligt sätt utgör de dels ett stöd i planeringsarbetet, dels en förutsättning för att processen skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.
Kursen behandlar planeringsprocessen - den process inleds med ”initiering” av ett byggprojekt till dess myndighetstillstånd har givits och det konkreta byggandet kan starta. I kursen kommer de ”allmänna spelreglerna” i plan- och bygglagen m.fl. lagar att analyseras. Vidare kommer tillämpningen av miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar för planer och program att diskuteras och hur dessa planeringsverktyg kan bidra till att skapa en effektiv planeringsprocess.
SyfteSyftet med kursen är att ge kunskaper i hanteringen av planeringsprocessen – vad gäller såväl de formella reglerna i lagstiftningen som den praktiska tillämpningen. Kursen skall alltså ge god insikt i tillståndsprövning av olika åtgärder, kommunikationen mellan olika aktörer såsom myndigheter, allmänhet och lokala opinioner samt tillämpningen av verktyg i olika skeden i planeringsprocessen. Kursen är en fördjupning från kursen samhällsstyrning i block II .
MålEfter kursen ska deltagarna kunna:
- Förklara grundläggande idéer och begrepp i planeringsprocessen. - Analysera konsekvenser av alternativa utformningar av detaljplaner. Det gäller
bestämmelser för tillåtet byggande, ekonomiskt ansvar för förvaltning och finansiering av gemensam infrastruktur samt planens förutsättningar och medel att kunna anpassa existerande markägoförhållanden till en ny situation.
- Förstå och analysera förutsättningar och innehåll i s.k. genomförandeavtal (exploaterings- och markanvisningsavtal) som tecknas mellan byggherren och kommunen.
- Analysera användningen av MKB och andra planeringsverktyg samt dess roll i planeringsprocessen.
ByggherreClass/kursbeskr/20061206 1
96 ByggherreClass
InnehållKursen innehåller moment som omfattar:
- grundläggande teorier och begrepp - legala förutsättningarna för planeringsprocessen - detaljplaners utformning - ansvar för byggande/förvaltning/finansiering av gemensam infrastruktur - nödvändiga markförvärv för att kunna genomföra planer för bebyggelse - miljökonsekvensbeskrivning och miljöbedömning för planer och program - tillämpning av GIS (geografiska informationssystem) - opinionshantering
GenomförandeKursen består av föreläsningar och seminarium. Lagstiftningen kommer att ställas mot en praktisk tillämpning av reglerna. Bl.a. kommer de överenskommelser som ingås mellan byggherrar och kommuner – och som konfirmeras i markanvisnings- och exploateringsavtal – att analyseras och diskuteras.
Vidare kommer ett antal planeringsverktyg att presenteras. Användningen av de presenterade verktygen i miljöbedömning och planering kommer att analyseras och diskuteras. I det egna projektarbetet finns möjlighet att fördjupa sig i en egen vald frågeställning, antingen relaterat till något praktiskt arbete eller till ett mer teoretiskt ämne.
ExaminationFör att bli godkänd i kursen skall deltagarna genomföra ett eget projektarbete som presenteras både muntligt och skriftligt samt 75% närvaro vid seminariedagar.
Litteratur
KursansvarigaKursen leds av: Prof Berit Balfors, Inst för mark- och vattenteknik, KTH Prof Thomas Kalbro, Fastighetsvetenskap, KTH.
ByggherreClass/kursbeskr/20061206 2
97Bilagor
ByggherreClass
Kursbeskrivning 12
Utredningsmetodik Block IV
InledningByggherrens ställningstaganden baseras i stor utsträckning på utredningar och rapporter. Utredningar ligger till grund för både operativa och strategiska beslut i verksamheten. En del av byggherrens roll är också att dokumentera och kommunicera resultat av genomförda undersökningar. Byggherrens skall också besitta förmåga att kritiskt granska genomförda utredningar och kunna tolka dessa ur ett helhetsperspektiv.
SyfteSyftet med kursen är träna upp deltagarna förmåga att rätt omsätta befintlig kunskap men också att inhämta ny relevant kunskap för byggprocessens utveckling. Kursen är obligatorisk för 40 poäng och diplomering.
MålMålet är att deltagarna ska få grundläggande kunskaper i och- förstå vetenskapsteoretiska grunder och synsätt vid uppläggning av undersökningar/utredningar- ökad förmåga till implementering av ny kunskap- planera ett utredningsuppdrag med stöd av vetenskapliga metoder- kännedom om utformningen av relevanta underlag till dialog med företag/myndigheter avseende utredningens planering och genomförande
InnehållI kursen behandlas: - vetenskapliga metoder (positivism, hermeneutik), induktiv och deduktiv metod, forskningsfråga, hypotesformulering - utredningsmetodik (undersökningsdesign, deskription, fallstudier) - tekniker för insamling och analys av data (litteratursökning, dokumentstudier, enkät- och - - - intervjumetodik, - kvalitativ och kvantitativ analys) - rapportutformning (disposition, språklig form mm) - seminariebehandling (opponering) - kommunikationsteknik
GenomförandeUndervisningen genomförs i form av tre seminariedagar. Seminarierna består av föreläsningar och seminarieövningar. Arbetsformen bygger på litteraturstudier och seminarieövningar och presentation av egna idéer och planer för projektarbetet.
ExaminationFör godkänt i kursen skall deltagarna muntligt och skriftligt presentera sina planer för projektarbetets genomförande, samt opponera på andra deltagares planer.
ByggherreClass/kursbeskr/20061206 1
98 ByggherreClass
Litteratur: Andersson, Borgbrant (1998). Forskningsprocesser och vetenskaplighet, LTU Repstad, P. (1993). Närhet och distans - kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.StudentlitteraturPatel, R., Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder.Thurén, T. (1994). Vetenskapsteori för nybörjare
Kursansvarig:Professor Jan Borgbrant, Luleå tekniska universitet
ByggherreClass/kursbeskr/20061206 2
99Bilagor
Bilaga �
100 ByggherreClass
101Bilagor
102 ByggherreClass
10�Bilagor
Bilaga �
10� ByggherreClass
10�Bilagor
106 ByggherreClass
107Bilagor
108 ByggherreClass
109Bilagor
110 ByggherreClass
Bilaga �
111Bilagor
112 ByggherreClass
11�Bilagor
11� ByggherreClass
11�Bilagor
116 ByggherreClass
117Bilagor
118 ByggherreClass
119Bilagor
120 ByggherreClass
Bilaga 6
121Bilagor
Bilaga 7
122 ByggherreClass
Bilaga 8
12�Bilagor
12� ByggherreClass
Box 534, 371 23 KarlskronaTel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00Webbplats: www.boverket.se
Boverket
Korta fakta om Boverkets ByggkostnadsforumEn av de hetaste frågorna inom bygg- och bostadssektorn har under det senaste året varit de uppskruvade priserna på tomtmark, bygg-entreprenader och byggmaterial, främst i tillväxtregionerna. För att bland annat ta fram, analysera och förmedla kunskap och erfaren-heter till berörda inom byggsektorn om faktorer som är av betydelse för att främja utvecklingen, öka effektiviteten och sänka kostnaderna inom i första hand bostadsbyggnadssektorn och därmed på sikt åstadkomma sänkta boendekostnader, har regeringen givit Boverket i uppdrag att inrätta ett Byggkostnadsforum.
Boverkets Byggkostnadsforum ska verka för en ökad effektivitetoch lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera somkunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner, myndigheter ochbyggentreprenörer. Syftet är bland annat att förmedla kunskap ombyggprojekt eller byggprocesser som leder till att man kan byggabilligt, utan att försämra kvalitén eller utrustningsstandarden.
Boverkets Byggkostnadsforum får bl.a. använda 20 miljoner kronorårligen för att stödja lämpliga pilotprojekt som på ett nytt sätt sökerfå ner boendekostnaderna vid nybyggnad av hyresbostäder samtidigt som projekten främjar ekologisk hållbarhet. Pengarna kan också användas för att i efterhand utvärdera, dokumentera och publicera kunskap om projekt som redan genomförts med motsvarande syfte och inriktning så att dessa kan fungera som goda exempel.
Information om Byggkostnadsforums arbete samt redovisning avgoda exempel och information om de pilotprojekt som startats hittills kan hämtas på Byggkostnadsforums hemsidawww.byggkostnadsforum.se eller från Boverkets hemsidawww.boverket.se.