Campus i förändring

CAMPUS I FÖRÄNDRING

Innehåll

Ledare, Harriet Wallberg-Henriksson och Sten Wetterblad .................5

Karolinska Institutet växer .......................................................................................................7 ”Attraktiva lokaler för ett växande universitet”, Rune Fransson............8

Det gröna, inre campus .........................................................................................................10 ”Ett stadsnära universitet där gammalt möter nytt”, Mårten Tiselius ................................................................................................................................11

Framtidens lärandemiljöer ..................................................................................................12 ”Trivsamma miljöer viktigt för studenterna”, Axel Dahlstedt ................13

Översiktskarta för Campus Solna ..................................................................................14

Karolinska Institutets aula .....................................................................................................17 ”En aula att vara stolt över”, Harriet Wallberg-Henriksson ..................18

Biomedicum – framtidens laboratorium ................................................................20 ”Interaktion främjar forskningen”, Christer Höög ..........................................21

Folkhälsohuset – ny kontors- och utbildningsbyggnad .........................22”Flexibla undervisningssalar ger kreativa lärandeprocesser”, Hannele Moisio .............................................................................................................................23

Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science Park .................24 ”Möten mellan talanger föder nya idéer”, Märit Johansson ...............25

A K A D E M I S K A S T R Å K E T

SO

LN

AV

ÄG

EN

T O M T E B O D A V Ä G E N

NO

BE

L S V

ÄG

”FOLKHÄLSOHUSET”

ADMINISTRATIONSHUSET

GAMMELGÅRDEN

NYA KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

NOBEL FORUM

E S S I N G E L E D E N

KI SCIENCE PARK

HOTELL

FÖRSÖRJNINGSHUS

FORSKNINGSHUSAULA

BIOMEDICUM

THORAXKAROLINSKA INSTITUTETS BIBLIOTEK

RE

TZ

IUS

VÄ

G


24222017

1412107

CAMPUS I FÖRÄNDRING4

CAMPUS I FÖRÄNDRING 5

”Nya kunskapsmiljöer tar oss in i framtiden”

Det byggs så det knakar runt Karolinska Institutet i Solna

– ett påtagligt bevis på att universitetet rivstartat in i sitt

tredje sekel.

Det är människorna vid Karolinska Institutet som

utgör dess själ. Utan deras kunskap och engagemang

kan inte universitetet fullfölja sitt uppdrag. Därför är det

nödvän-digt att ge såväl medarbetare som studenter de

allra bästa förutsättningarna att utföra sitt arbete. Något

av det viktigaste i detta sammanhang är fullgoda och

moderna lokaler.

Byggnader är ett tecken i tiden. De återspeglar en

tidsanda och berättar något om hur samhället såg ut just

då, när de byggdes. När nuvarande Campus Solna växte

fram under 40-talet byggdes ett hus för varje verksamhet,

något som då var nytt och anpassat efter den tidens sätt

att forska och undervisa – varje område avgränsat för sig

utan några större kopplingar till andra ämnesområden.

Idag bedrivs verksamheten på ett helt annat sätt. Möj-

ligheter till gränsöverskridande forskning och utbildning

och till samverkan mellan olika aktörer är de behov som

måste tillgodoses i de nya byggnader som nu tar form.

År 2013 börjar vi bygga forskningslaboratoriet

Biomedicum som kommer att bli ett av världens största

laboratorier med unika möjligheter till samverkan mellan

de olika disciplinerna som finns på campus. Inom ett år får

Karolinska Institutet dessutom tillgång till en helt ny aula.

Redan nu finns Science for Life Laboratory – ett sam-

verkansprojekt mellan Karolinska Institutet, Kungliga

Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala

universitet. Det är också Sveriges hittills största satsning

på storskalig biovetenskaplig forskning. I samma område

bygger landstinget ett nytt, modernt universitetssjukhus.

Allt som nu byggs är ett konkret uttryck för visionen

om Stockholm Life, att stärka regionens ställning som ett

av världens ledande life science-områden. Nya byggnader

inger framtidstro. De visar att vi befinner oss i en bryt-

punkt mellan gammalt och nytt, att vi bejakar utveckling

och rustar för framtiden.

Harriet Wallberg-Henriksson rektor vid Karolinska Institutet

Sten Wetterbladregiondirektör för Akademiska Hus i Stockholm



Karolinska Institutet växer

Karolinska Institutet är en betydelsefull aktör inom

Stockholm Life, det vetenskapscentrum inom life science-

området som växer fram på och omkring universitetets

campus i Solna. Tillsammans med Akademiska Hus satsar

Karolinska Institutet på framtidens kunskapsmiljöer för

att möta morgondagens behov inom forskning och ut-

bildning. Målet är att stärka positionen som ett världsle-

dande medicinskt universitet genom forskning, utbildning

och företagande i toppklass.

GYNNSAMT OMRÅDE FÖR KUNSKAPSMILJÖERKarolinska Institutet spelar en central roll i den utveckling

som pågår i Hagastaden. Här finns en stor koncentration

av forskning och företagande inom life science – benäm-

ningen för vetenskaper som syftar till att förbättra liv och

hälsa. Visionen för området är att utvecklas till ett veten-

skapscentrum med internationell genomslagskraft inom

life science – Stockholm Life.

EFFEKTIVA LOKALER FÖR EN EXPANSIV VERKSAMHET Fyra nya byggnader uppförs på Karolinska Institutets

campus i Solna. Byggnaderna, som ännu inte har fått slut-

giltiga namn, tar plats längs med Solnavägen där campus-

området möter det nya universitetssjukhuset.

De projekt som är påbörjade eller planeras är:• Folkhälsohuset – kontor och undervisningslokaler.

Klart i december 2012. • Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science

Park. Klart sommaren 2013. • Aulan – rymmer en föreläsningssal för 1 000 åhörare,

kontorsplatser och restaurang. Klar sommaren 2013.

• Biomedicum – blir ett av Europas största laboratorier.

Byggperiod beräknas till 2013–2018. • Framtidens lärandemiljöer – en särskild satsning där

gemensamma studentutrymmen renoveras på campus

och på de sjukhus där Karolinska Institutet bedriver

utbildning.

De nya husen tillför Karolinska Institutet närmare 90 000

kvadratmeter lokalarea, samtidigt som universitetet lämnar

ungefär 45 000 kvadratmeter befintliga lokaler. Akademiska

Hus, som är specialiserad på kunskapsmiljöer och är

Sveriges största hyresvärd för universitet och högskolor,

är byggherre för projekten.


”Attraktiva forskningsmiljöer för ett växande universitet” Karolinska Institutet är en central del i det life science-

kluster som växer fram runt det nya universitetssjukhuset

i Solna. Därför satsar vi på att bygga nytt nu, som en

naturlig del i expansionen av området där Hagastaden

växer fram.

Anledningen till att vi bygger nytt är bland annat att

många av de hus vi sitter i idag är gamla och omoderna.

Dessutom håller vi på att växa ur dagens lokaler, vi

behöver helt enkelt mer yta. Vi vill också komma närmare

universitetssjukhuset för att främja den translationella

forskningen.

Ett annat syfte med nybyggnationerna är att samla

liknande verksamheter under samma tak så att man kan

samverka och samutnyttja dyr forskningsutrustning.

Detta medför också möjligheter till spontana möten

mellan forskare från olika fält, vilka inte sker när man sitter

i olika byggnader som man gör idag. De nya husen innebär

också att vi får mer funktionella lokaler för experimentell

forskning och därmed en kvalitetshöjning av forsknings-

infrastrukturen. Att vi får en ännu mer attraktiv miljö för

forskarna är också positivt ur rekryteringssynpunkt.

Genom att vi lägger de nya, stora byggnaderna längs

med Solnavägen kommer också universitetet att bli mer

synligt för stockholmarna. Vi finns mitt i samhället och

samverkar med många olika aktörer. Därför är det viktigt

att vi blir synliga och lättillgängliga, både för allmänheten

och blivande studenter. För att attrahera studenter och

forskare satsar vi också på att utveckla både lärandemiljö-

erna och det inre campusområdet som ska vara grönt,

bilfritt och trevligt att vistas på.

Rune Franssoninnovations- och infrastrukturdirektör på Karolinska Institutet



Det gröna, inre campus

BEVARAD CAMPUSKÄRNA För att behålla universitetets inre miljö intakt med sina

låga tegelhus i parkmiljö, placeras de nya huskropparna

med sin modernare arkitektur i utkanten av campus och

närmare det nya universitetssjukhuset. Befintliga bygg-

nader som ligger intill de nya hjälper till att trappa ned

den större skalan in mot campus inre delar. Den centrala

campusmiljön förstärks med grönområden och öppna

mötesplatser, och markytorna runt de nya husen utformas

för att passa in i det omgivande landskapet. Bilparkeringar

Universitetets campus får en ny stadsfront ut mot Solnavägen med höga byggnader och moderna fasader. De nya husen knyter ihop campusområde och storstad, vilket bidrar till känslan av Karolinska Institutet som ett levande universitet i staden. Samtidigt är ambitionen att behålla det ursprungliga campusområdets karaktär och stil.


”ETT STADSNÄRA UNIVERSITET DÄR GAMMALT MÖTER NYTT”

De yttre delarna av Campus Solna expanderar och för-

ändras väldigt mycket tack vare satsningarna som görs.

Samtidigt som vi bygger nytt behåller vi småskaligheten

som finns idag i campusområdets kärna så att man känner

igen sig. De centrala delarna av campus fortsätter att vara

”hus i park” med låga tegelbyggnader, och vi gör dess-

utom grönområdena mer framträdande. En annan sak

vi arbetar med är att lyfta fram kommunikationsstråken

så att det blir lättare att hitta och ta sig fram på området.

Det så kallade Akademiska stråket ska fungera som ett

huvudstråk som förbinder Karolinska Institutet med

universitetssjukhuset.

Det ställs nya krav på närhet och täthet än tidigare och

vi har därför fått tänka i nya banor när det gäller arkitek-

turen. Vi vill få dessa stora huskroppar att kännas lätta

trots sina volymer. Därför har vi valt att arbeta mycket

med glas i fasaderna som ger viktigt ljusinsläpp i loka-

lerna.

Tanken är att de nya byggnaderna ska sticka ut och bli ett

signum för universitetet. Genom att de ursprungliga tegel-

byggnaderna och grönskan runt omkring speglar sig

i glaset smälter de nybyggda husen samtidigt in i den äldre

miljön. De äldre husen, till exempel Gammelgården, kom-

mer att lyftas fram bättre i kontrast mot det nya. Gammalt

och nytt förstärker således varandra på ett positivt sätt.

förläggs till områdets yttre zoner för att campus ska bli

promenadvänligt.

PROMENADSTRÅK MELLAN CAMPUS OCH SJUKHUS För att det ska bli lättare att röra sig mellan campus och

universitetssjukhuset planeras ett promenadstråk som

kallas Akademiska stråket. Stråket löper över Solnavägen,

mellan Karolinska Institutet och universitetssjukhuset,

och knyter ihop olika offentliga platser, parkrum och

institutioner.

Mårten Tiseliusarkitekt och fastighetsutvecklare på Akademiska Hus


Studenterna saknar idag sociala och informella studiemiljöer i anslutning till sina föreläsningssalar. I projektet Framtidens lärandemiljöer gör Karolinska Institutet en särskild satsning för att förbättra och rusta upp lärandemiljöer för studenterna.

INSPIRERANDE OCH FUNKTIONELLA STUDIEMILJÖER Ytorna runt undervisningssalar och andra gemensamma

studentutrymmen renoveras och inreds för socialt

umgänge, grupparbeten och självstudier. Även lärosalar

och andra studielokaler förbättras. Delar av projektet sker

i samarbete med Stockholms läns landsting.

Två arkitektkontor, White och Tengbom, bjöds in för

att ta fram förslag på hur de befintliga miljöerna kan bli

Framtidens lärandemiljöer


”TRIVSAMMA MILJÖER VIKTIGT FÖR STUDENTERNA”

Konceptet vi var med och tog fram med arkitektbyrån heter

”Home away from home”. Tanken är att studentytorna på

campus ska vara just hemliknande, vi spenderar så mycket

tid här att det faktiskt är som vårt andra hem. Ytorna utan-

för föreläsningssalarna ska inte bara fungera som korridorer

för transport. Det är viktigt med en trivsam miljö – när man

inte är på föreläsning är det i dessa utrymmen man sitter.

Miljön runt föreläsningssalarna på Berzelius väg 3 be-

står av olika element som ska spegla hemmets olika rum.

Till exempel symboliserar växtväggen trädgården och

möbleringen i det som idag är korridorer ska ge känslan

av ett vardagsrum, en salong och en lobby.

Det unika med inredningen är att man med hjälp av

möblerna ska kunna skapa små, ostörda miljöer på stora

ytor. Samtidigt integreras alla ytor eftersom studenterna

är här av samma anledning; att umgås, studera och lära

av varandra. En soffa kan till exempel byggas om till en

sittgrupp eller ett bord, beroende på behov.

Det är jättekul att det satsas så mycket på studiemiljöerna.

Det är inte bara studenterna som har nytta av det utan

hela Karolinska Institutet. Det är en viktig insats för uni-

versitets varumärke, inte minst för att locka hit internatio-

nella studenter.

”Konceptet Home Away From Home ger utrymme och plats att mötas, utbyta tankar

och lära av varandra. En social arena där studenternas behov står i centrum.”

Eva Falk, arkitekt SIR/MSA, Tengbom

mer ändamålsenliga för studenter. Tengbom fick upp-

draget att skapa en mer levande studentmiljö, med idéer

från White.

UPPFRÄSCHAD INTERIÖR PÅ BERZELIUS VÄG 3Den första lärandemiljön som renoverats är interiören

runt föreläsningssalarna på Berzelius väg 3 på Campus

Solna, populärt kallat BZ. Liknande projekt ska genom-

föras på Campus Huddinge, Karolinska Universitetssjuk-

huset i Huddinge, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.

Axel Dahlstedtstuderande på tandläkar-programmet och som har varit involverad i arbetet med att ta fram ett inredningskoncept för Framtidens lärandemiljöer



SO

LN

AV

ÄG

EN


NO

BE

L S V

ÄG



GAMMELGÅRDEN


NOBEL FORUM


KI SCIENCE PARK

HOTELL

FÖRSÖRJNINGSHUS

FORSKNINGSHUSAULA

BIOMEDICUM


RE

TZ

IUS

VÄ

G


Översiktskarta för Campus Solna



SO

LN

AV

ÄG

EN


NO

BE

L S V

ÄG



GAMMELGÅRDEN


NOBEL FORUM


KI SCIENCE PARK

HOTELL

FÖRSÖRJNINGSHUS

FORSKNINGSHUSAULA

BIOMEDICUM


RE

TZ

IUS

VÄ

G



”En vit glasskål med guldstänk, ett triangulärt flätverk i trä runt världens främsta föreläsare.”

Gert Wingårdh, arkitekt SAR/MSA, Wingårdh


Karolinska Institutet har ett stort utbyte med omvärlden. Seminarier, föreläsningar och symposier är en naturlig del av verksamheten, men universitetet har saknat egna lokaler för att kunna arrangera publika aktiviteter. Med en aula för 1 000 personer skapas möjligheter till stora arrangemang, exempelvis Nobelföreläsningarna som lockar människor från hela världen.

EFTERLÄNGTAD AULARedan 1937 hade arkitekten Ture Rydberg planer på en

stor aula då han med sitt förslag Per Haps vann Karolinska

Institutets arkitekttävling om framtida bebyggelse. De

dåvarande planerna på en stor aula sköts upp på grund

av minskade medel. Den nya aulan, med undantag för

kontors- och servicefaciliteter, finansieras av en privat

donation från familjen Erling-Perssons stiftelse.

ETT ANSIKTE MOT SOLNAVÄGEN Wingårdh Arkitektkontor har ritat aulan, vars geometri

och fasad i glas bryter av mot de traditionella tegelbygg-

naderna på campus. Byggnaden ligger längs med Solna-

vägen, mittemot det nya universitetssjukhuset. Med sin

strategiska placering blir aulan ansiktet utåt mot Solna-

vägen och staden.

Byggnaden beräknas stå klar sommaren 2013 och kommer

att rymma en hörsal med 1 000 sittplatser, kontor för

cirka 90 personer, 100 konferensplatser och restaurang.

Den totala lokalarean är cirka 10 000 kvadratmeter. Nobel-

föreläsningar, vetenskapliga symposier, större tillställning-

ar och konferensverksamhet ska hållas här.

ENERGIEFFEKTIV BYGGNADAkademiska Hus har tagit fram ett miljöprogram för hela

byggprocessen och säkrat energieffektiva lösningar.

Exempelvis består aulans skal av triangulära glaselement

som tillsammans bildar en tät och energisnål fasad.

Karolinska Institutets aula


”EN AULA ATT VARA STOLT ÖVER”

Karolinska Institutets aula kommer att ge ny karaktär åt

Campus Solna. Ingen lär missa denna ovanliga och vackra

byggnad med de rundade och oregelbundna formerna och

med överhänget ut över Solnavägen. Aulan ska rymma

1 000 personer och är ritad av Gert Wingårdh, en av Sveri-

ges främsta arkitekter.

Under det senaste året har vi sett den nya byggnaden

växa fram. Vissa ingrepp i den befintliga miljön blev nöd-

vändiga för att skapa utrymme för det nya. Ibland kan det

kännas vemodigt att överge det gamla för att ge plats åt

något nytt och okänt. Men förändring är en förutsättning

för utveckling.

Karolinska Institutet har på 200 år förvandlats från

ett enkelt institut för fältskärer till ett av världens ledande

medicinska universitet. Det har varit en lång resa som

bjudit på en rad förändringar under årens lopp – föränd-

ringar som alla har varit en förutsättning för universitetets

framgångsrika utveckling.

Vi vet att det är i möten mellan människor som det

händer saker. När vi utbyter kunskaper och idéer med

varandra så föds nya tankar och kreativiteten uppstår.

Men för möten krävs mötesplatser. Nu får vi äntligen en

unik och modern mötesplats anpassad efter framtidens

behov. Den nya aulan är därför både efterlängtad och

nödvändig för universitetets fortsatta utveckling. Här

kan forskare, studenter och allmänhet samlas till allt från

spännande föreläsningar om nya sjukdomsrön till utbild-

ning av framtidens vårdpersonal.

Det är förstås viktigt att bygga en aula som vi kan

vara stolta över, men allra viktigast är det innehåll som

ska fylla vår nya mötesplats. Låt oss därför använda aulan

till aktiviteter som främjar debatt, kunskapsutbyten och

kreativa möten och som därmed hjälper oss att uppfylla

vårt uppdrag – att förbättra människors hälsa.

Harriet Wallberg-Henriksson rektor vid Karolinska Institutet



”Fyra byggnadskroppar omfamnas av ett transparent skal och

samlar forskning i världsklass.”Bo Lidberg, Berg, C. F. Møller Architects

Den växande experimentella forskningen på Karolinska Institutet behöver större laboratorie-kapacitet och effektivare lokaler. Därför planeras ett högspecialiserat forskningslaboratorium, som blir ett av Europas största med en lokalarea på 55 000 kvadratmeter.

ARBETSPLATS FÖR 1 500 FORSKAREForskningslaboratoriet Biomedicum ska ligga nära aulan

och i anslutning till det framväxande universitetssjukhuset.

Biomedicum samlar den experimentella forskningen från

olika vetenskapliga discipliner under ett tak, med plats för

minst 1 500 forskare och övrig personal. Hit flyttar bland

andra institutionen för cell- och molekylärbiologi, institu-

tionen för fysiologi och farmakologi, institutionen för mikro-

biologi, tumör- och cellbiologi, institutionen för medicinsk

biokemi och biofysik samt institutionen för neurovetenskap.

Biomedicum – framtidens laboratorium


”INTERAKTION FRÄMJAR FORSKNINGEN”

NÄRMARE SAMVERKANUniversitetet får en unik samlingspunkt för gränsöver-

skridande forskning och samverkan när verksamheter vid

skilda institutioner förs samman. Biomedicum ska inne-

hålla många mötesplatser och en kärna av gemensamma

faciliteter, så att dyrbar utrustning kan utnyttjas effektivt

av många. Målet är att öka förutsättningarna för ännu

bättre forskning inom det medicinska området. Satsning-

en på Biomedicum bidrar också till utvecklingen av Stock-

holm Life som en ledande life science-region i världen.

FUNKTIONELLT OCH LÄTTILLGÄNGLIGTEtt tydligt designförslag med goda förutsättningar för en

flexibel, lättillgänglig och funktionell arbetsmiljö gjorde

att arkitekterna från Berg Arkitektkontor/Arkitektfirmaet

C.F. Møller fick uppdraget att rita Biomedicum. Byggstart

beräknas kunna ske under 2013 med ett färdigställande

under 2018.

Jag tycker att det är fantastiskt att Karolinska Institutet

satsar på nybyggnationerna. Idén att samla all experimen-

tell forskning under samma tak föddes för bara några år

sedan, så det har gått fort från vision till verklighet. Det är

ett stort steg för forskningen vid universitetet att institu-

tioner som idag sitter utspridda i fem-tio olika byggnader

knyts till varandra rent fysiskt. Det förenklar interaktio-

nen mellan forskare från olika institutioner och möjlig-

gör en dynamisk, kontinuerlig förändring av gruppernas

sammansättning. Vi kommer också lättare att kunna

interagera med klinikerna tack vare närheten till det nya

sjukhuset. Det kommer att främja både vår basforskning

och vår translationella forskning.

Rent praktiskt kommer vi att kunna samutnyttja

forskningsinfrastruktur på ett mer effektivt sätt än idag.

Mycket av den utrustning vi använder är väldigt dyr

och kräver specialkompetens för att sköta, så det är en

förutsättning att många får tillgång till den för att det ska

löna sig ekonomiskt. Tack vare att vi kan bli effektivare på

att utnyttja våra laboratorier och dela på utrustningen så

kommer vi att behöva färre kvadratmeter.

Jag hoppas att vår plats i Biomedicum medför att vi

kan fördjupa och förbättra vår forskning för att vi ska

kunna bli ännu mer framgångsrika ur ett internationellt

perspektiv.

Christer Höögprefekt på institutionenför cell- och molekylär-biologi som ska flytta ini Biomedicum


En kontorsbyggnad växer fram i korsningen Solnavägen/Tomtebodavägen och utgör med sin strategiska placering en del av Campus Solnas norra entré. I huset ska bland annat folkhälsoarbete och utbildning bedrivas.

BÄTTRE PREMISSER FÖR FOLKHÄLSOARBETE Byggnaden, med arbetsnamnet Folkhälsohuset, är tänkt

att ge bättre förutsättningar åt den del av universitetets

verksamhet som är inriktad på bland annat folkhälso-

frågor. Här ska institutionen för lärande, informatik,

management och etik, institutionen för folkhälsoveten-

skap samt Smittskyddsinstitutet flytta in. Huset ska stå

klart i december 2012.

HUSKROPP I TVÅ DELARDen långsmala byggnaden, ritad av KOD Arkitekter, är

uppdelad i två delar; en lägre huskropp om sju våningar

Folkhälsohuset – ny kontors- och utbildningsbyggnad


utmed Tomtebodavägen och en tiovåningsbyggnad

längs med Solnavägen. Med en lokalarea på över 15 000

kvadratmeter rymmer hela byggnaden omkring 700

kontorsplatser tillsammans med undervisningslokaler.

RÖTT TEGEL OCH GLAS FÖR TRADITION OCH ÖPPENHETDet röda teglet som används i Folkhälsohusets fasader är

ingjutet i ljus betong och knyter an till campusområdets

tradition av tegelbyggnader. Husets två nedersta våningar

består till stor del av glas, som gör att förbipasserande kan

få en glimt av verksamheten som pågår i huset. Dessa två

plan är planerade för studentliv, utbildning och möten. Ett

originellt konstverk i betong, skapat av Kristina Matousch,

kommer att pryda husets bottenplan.

”FLEXIBLA UNDERVISNINGSSALAR GER KREATIVA LÄRANDEPROCESSER”

”Med rena ärliga material, en dynamisk form och ornamenterad fasad öppnar

sig det nya huset och Campus Solna ut mot omvärlden och staden.”

Sanna Hederus, Arkitekt MSA, Kod Arkitekter

Att vi får nya, luftiga lärosalar är verkligen ett stort lyft,

både för mig som lärare och för studenterna. Salarna

kommer dessutom att vara flexibla i fråga om möblering

så att de kan anpassas för olika ändamål och lektionstill-

fällen. På så sätt hoppas jag att vi kan få en mer interaktiv

och kreativ undervisning där studenterna är närvarande

och aktiva i inhämtandet av kunskap. För en kreativ läran-

deprocess är det viktigt att vi kommer ifrån de klassiska

teaterformade hörsalarna där studenterna bara sitter och

lyssnar. Att salen snabbt kan möbleras om med exempelvis

små öar för gruppdiskussioner gör att kontinuiteten i un-

dervisningen inte avbryts, vilket kan ske när studenterna

skickas iväg till grupprum.

Totalt kommer vår verksamhet att finnas på fem

olika våningsplan i huset. Undervisningen förläggs till

de gemensamma utbildningslokalerna på entréplan och

studenterna får tillgång till informella lärandemiljöer och

mötesplatser på plan två. Att andra institutioner också

finns i byggnaden skapar möjligheter till möten mellan

våra studenter och anställda. På så sätt tror jag att vi får en

innovativ och nyskapande miljö, inte minst för studenter-

na. Det ska bli spännande att flytta in i de nya lokalerna,

jag är väldigt förväntansfull!

Hannele Moisiouniversitetsadjunkt, undervisar vid institutionen för lärande, informatik, management och etik som flyttar in i Folkhälsohuset


Byggnaden Gamma utgör tillsammans med husen Alfa och Beta forskningsparken Karolinska Institutet Science Park (KISP). I husen verkar flera företag inom life science och dessutom möts här fyra framstående högskolor i ett forskningssamarbete.

FORSKNING MÖTER NÄRINGSLIVI KISP sitter bland andra Swedish Orphan Biovitrum

– ett av Europas största biomedicinska företag, och Science

for Life Laboratory (SciLifeLab) – ett samarbete mellan

Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Kungliga

Tekniska högskolan och Uppsala universitet.

De två första byggnaderna, Alfa och Beta, invigdes våren

2010. Den sista och högsta byggnaden, Gamma, står färdig

sommaren 2013. Husens sammanlagda lokalarea är cirka

25 000 kvadratmeter, varav Karolinska Institutet hyr två

tredjedelar.

Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science Park


”MÖTEN MELLAN TALANGER FÖDER NYA IDÉER”

SAMMANLÄNKADE HUSKROPPARAlfa, Beta och Gamma har alla samma moderna, karaktäris-

tiska utseende med ovala huskroppar och ett centralt kom-

municerande stråk i varje huskropp. Husen kopplas ihop

med en entré via en gemensam tvåvåningsbyggnad som kallas

Delta. Arkitekt för de tre byggnaderna är SWECO Architects.

FLEXIBLA LOKALER FÖR VETENSKAP OCH INNOVATIONKISP-husen är utformade för att inrymma moderna lokaler

och högklassiga laboratorier för företag som arbetar med

biomedicinsk forskning. Flera forskningsföretag ska kunna

verka på samma våningsplan, vilket ställer speciella krav på

funktionalitet, tillgänglighet och säkerhet. Flexibilitet är ett

viktigt ledord – lokalerna ska kunna ändras efter önskemål

från hyresgäster eller krav förknippade med viss forskning.

Att hela Karolinska Institutets innovationssystem samlas

i ett hus innebär en väldigt positiv förändring. Företagen

kommer att finnas längs med byggnadens ytterkanter

medan den inre delen av huset kommer att bestå av ett

öppet torg inrett för spontana möten. Det gör att vi kom-

mer att kunna samverka mer med varandra och utnyttja

våra specifika kunskaper och ekonomiska resurser på

bästa möjliga sätt.

På entréplanet kommer det att finnas en riktig

konferensanläggning och en utställningsdel där vi kan

presentera innovationer och produkter som tagits fram

på Karolinska Institutet. Här ska också våra företag kunna

visa upp sig. Alla som arbetar i huset kommer att gå in

genom en och samma entré, vilket gör att alla måste pas-

sera torget för att komma till sitt kontor. Entrétorget, där

det också går att fika, blir ytterligare en mötesplats för

alla som arbetar och besöker Karolinska Institutet Science

Park.

Sammanlagt är det nästan 800 talangfulla personer

som kommer att arbeta på Karolinska Institutet Science

Park. Det är när dessa talanger möts som nya idéer föds.

Förhoppningsvis kommer också större bioteknik- och

läkemedelsföretag att flytta in här så småningom. Dessa

kan ta över projekten från de små företagen och ta dem

vidare till marknaden.

”Ett stort byggnadskomplex som uppdelat i tre ellipsformade byggnader skapar mjukhet

i arkitekturen och öppna synfält mot den bakomliggande gröna växtligheten.”

Jon Tvedt, Arkitekt SAR/MSA, SWECO Architects

Märit Johanssonvd för Karolinska Institutet Science Park (KISP) som ska flytta in i Gamma

Design och produktion: Informationsavdelningen, Karolinska Institutet

Foto: Akademiska Hus, Berg Arkitektkontor/Arkitektfirmaet C.F. Møller, Mats Bengtsson, Marcus Erixson, Bosse Johansson, KOD Arkitekter, Ulf Sirborn, Camilla Svensk, Erik G Svensson, Tengbom, Wingårdh Arkitektkontor, Pierre Zoetterman

Karta: Super

Tryck: XXX

ISBN: 978-91-85681-40-2

Mer information:ki.se/campusiforandringakademiskahus.se

Documents

Campus i förändring