Embed Size (px)
Citation preview
En yrkesroll i förändring
En kvalitativ studie om en brandmans yrkesroll och hur den påverkas av sociala relationer
Robin Wilzén Sackenreuther
Zacharias Zetterberg Löwgren
Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Avdelningen för pedagogik och sociologi Sociologi 3
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för beteendevetenskap
och lärande
Avdelningen för pedagogik och sociologi Sociologi 3
Uppsats, 15 hp
Höstterminen 2014
En yrkesroll i förändring En kvalitativ studie om en brandmans yrkesroll och hur
den påverkas av sociala relationer
A Professional Role in Transition A qualitative study of the professional role of firefighters
and how it’s affected by social relations
Författare: Robin Wilzén Sackenreuther & Zacharias Zetterberg Löwgren
Handledare: Christer Johansson
ABSTRAKT
Denna studie har genomförts på en brandstation i Sverige. Syftet med studien är
att framlägga de motiv en individ har för att gå in i rollen som brandman samt hur
denna yrkesroll präglas av sociala relationer gentemot allmänheten vid
utryckning, både sociala relationer vid olyckor men även interaktionen som
uppstår vid kravaller är ämnen som studien behandlar. De två frågeställningarna
som ställs är: Vad finns det för motiv till att gå in i yrkesrollen som brandman?
Hur präglas yrkesrollen som brandman av de sociala relationerna vid utryckning?
Studiens empiriska bas grundas på tio kvalitativa intervjuer med aktiva brandmän.
Studien grundas även på ett induktivt synsätt med deduktiva drag. De sociala
relationerna vid olyckor präglas av ömsesidig respekt medan interaktioner under
kravaller tyder på en bristande information som leder till hot och våld. Detta leder
fram till en fråga gällande en brandmans yrkesroll och dess fortsatta roll i
samhället. Nyckelord: Yrkesroll, rollteori, identitet, spegeljag, habitus,
självförverkligande, ömsesidig respekt, yrkesstereotyp, yrkesklassificering.
FÖRORD
Denna studie har varit både lärorik och inspirerande för framtida projekt. Trots
detta har det varit en stor utmaning, samt tidskrävande. Vi har genom arbetets
gång utvecklats både som författare och forskare, framförallt gällande struktur,
olika metoder av forskning och analyserande. För att göra allt detta möjligt vill
vi visa en stor tacksamhet gentemot deltagarna av studien. Även vår
kontaktperson som är en bidragande faktor till att studien gick att fullfölja
förtjänar ett stort tack. Sist, men inte minst, vill vi rikta tacksamhet till vår
handledare som bidragit med kunskap och råd genom studiens gång.
INNEHÅLL
1. INLEDNING ..................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ...................................................................................................... 1
1.2 Frågeställning och avgränsning ................................................................... 4
2. TEORETISK REFERENSRAM ....................................................................... 4
2.1 Tidigare forskning ........................................................................................ 4
Sammanfattning ................................................................................................. 8
2.2 Yrkesroll ....................................................................................................... 9
Sammanfattning .............................................................................................. 10
2.3 Rollteori ...................................................................................................... 11
Sammanfattning ............................................................................................... 12
2.4 Identitet ....................................................................................................... 12
Sammanfattning ............................................................................................... 13
3. METOD ........................................................................................................... 13
3.1 Vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter ........................ 13
Metodologisk utgångspunkt ............................................................................. 14
Författarens tolkningssyn ................................................................................. 15
Fenomenologiskt förhållningssätt .................................................................... 16
Kvalitativ studie ............................................................................................... 16
3.2 Datainsamling, urval, tillvägagångssätt och intervjuguide ........................ 17
Datainsamling ................................................................................................... 17
Urval ................................................................................................................. 17
Tillvägagångssätt .............................................................................................. 17
Intervjuguide .................................................................................................... 18
3.3 Databearbetning och analysstrategi ........................................................... 19
3.4 Studiens trovärdighet och kvalitet .............................................................. 20
Trovärdighet ..................................................................................................... 21
Överförbarhet ................................................................................................... 22
Pålitlighet ......................................................................................................... 22
Möjlighet att styrka och konfirmera ................................................................. 22
3.5 Etiska överväganden .................................................................................. 22
3.6 Metodsammanfattning................................................................................ 23
3.7 Metoddiskussion ........................................................................................ 25
4. RESULTAT ..................................................................................................... 29
4.1 Motiv till att gå in i yrkesrollen som brandman ......................................... 29
Självförverkligande genom yrkesrollen ........................................................ 29
4.2 Relation gentemot omgivningen ................................................................ 32
Relation till allmänheten ............................................................................... 32
En förändrad yrkesroll .................................................................................. 35
4.3 Sammanfattning ........................................................................................ 36
5. DISKUSSION ................................................................................................. 37
5.1 Analys av brandmäns val av yrkesroll ....................................................... 38
Självförverkligande genom yrkesrollen ........................................................ 38
5.2 Relation gentemot omgivningen ................................................................ 39
Relation till allmänheten ............................................................................... 39
En förändrad yrkesroll .................................................................................. 42
5.3 Avlutande diskussion, slutsats och fortsatt forskning ................................ 44
Avslutande diskussion ................................................................................... 44
Slutsats .......................................................................................................... 46
Förslag till vidare forskning .......................................................................... 48
REFERENSER .................................................................................................... 50
BILAGA 1. Intervjuguide ................................................................................... 52
1
1. INLEDNING
Yrkesrollen som brandman är riskfylld. Bränder, miljöolyckor och andra farliga
situationer är en del av deras arbetsuppgifter. Hot från allmänheten är däremot
risker som, enligt skydd mot olyckor, de inte är tränade för att hantera (url 1).
Genom dessa risker skapas en förändring inom yrkesrollen. De formella riskerna
som bränder, miljöolyckor och liknande sammanslås med de informella riskerna,
stenkastning och hot från allmänheten i olika slag. Denna typ av förändring kan
påverka huruvida en individ inom yrket ser på sin framtid och framförallt hur de
ser på sin egen säkerhet.
Ett av huvudområdena inom sociologin är hur vi socialiseras in i olika yrkesroller
genom arbetslivet, även de identiteter vi skapar genom yrken och de sociala
relationerna som uppstår befinner sig inom sociologins ramar. Utifrån brandmäns
perspektiv kommer denna studie fokusera på hur de hanterar sin yrkesroll som
skapas genom yrket. Då en yrkesroll som exempelvis brandman ställer höga krav
på en individ, både utifrån sig själv och allmänheten, blir detta ytterst intressant
att studera. En yrkesroll är ett ständigt föränderligt fenomen och huruvida denna
yrkesroll påverkas av utomstående faktorer är något som kommer behandlas
senare i forskningsstudien.
1.1 Bakgrund Eld har sedan urminnes tider varit en viktig del i människans vardag. Genom elden
har människan fått förmågan att utvecklas till vad vi är idag. Dess funktion har
visat sig vara både konstruktiv och destruktiv.
Sett till mänsklighetens historia har eld används till både konstruktiva och
destruktiva ändamål, Tidskriften Världens Historia (url 2) belyser förödelsen i
Rom år 64 f.Kr. då en våldsam brand bröt ut i närheten av Cirkus Maximus som
spred sig till tio av fjorton distrikt i Rom. Denna brand varade i ett flertal dagar
innan de fick kontroll över situationen. Denna händelse visar på hur pass
förödande ett element som eld kan ha på ett samhälle om snabba åtgärder inte
vidtas.
Under 1800-talets mitt i Sverige belyser Pettersson (2013) att det tydligt framkom
effektivare och snabbare åtgärder för att bekämpa framtida bränder var av stort
behov. Under den här perioden skapades det en brandkår i Stockholm som
ständigt skulle vara beredd på att rycka ut vid bränder, deras enda uppgift var att
släcka bränder och rädda liv vilket de även övade inför. Brandkåren skulle
innehålla en grupp män som bekämpar bränder självständigt i en fast och sluten
grupp. Effektiviteten hos brandkåren visade sig vara hög då det inte bara berodde
på utrustning eller gruppens storlek utan även en utsprid stationering runt om i
staden. Senare ökades även effektiviteten genom den motorisering som skedde
2
under samma period som första världskriget, detta gjorde det möjligt till en
snabbare utryckning än vad det var tidigare då häst och vagn var ett vanligt
förekommande transportmedel.
Utvecklingen av brandkåren har idag lett fram till att varje individ måste genomgå
en tvåårig utbildning. Utbildningen skydd mot olyckor, SMO, ger individen
praktiska och teoretiska kunskaper om vad som behövs för att arbeta inom det vi
idag kallar för räddningstjänsten som exempelvis brandman. Under utbildningen
ges kompetens att arbeta inom olika områden som skydd mot olyckor samt inom
den kommunala räddningstjänsten (url 1).
Ser vi till beskrivningen av yrket brandman menar Engström, Jakobsen och
Krekula (2012) att det inte enbart handlar om utryckning vid brandolyckor. Yrket
kan även innefatta säkerhetsarbete, miljöfrågor och riskhantering. Inom varje
team finns en så kallad räddningsledare som vid uttryckning styr och ställer. De
betäckningarna på befäl inom brandkåren är räddningsledare, brandmästare,
brandförman, styrkeledare och liknande. Villkoren inom arbetet skiljer sig mellan
olika personalgrupper och dess positioner, vissa personalgrupper rycker ut vid
brand medan andra rycker ut vid trafikolyckor. Andra grupper förhindrar olyckor
med hjälp av att informera om brandsäkerhet. Som brandman finns det möjlighet
att vara anställd på heltid eller deltid, de som arbetar på deltid är ofta lokaliserade
i mindre kommuner runt om i Sverige. Som deltidsanställd inom brandkåren är
var fjärde vecka stationerad i hemmet, kravet de har på sig är att inställa sig på
stationen inom loppet av fem minuter om det uppstår en olycka. Deltidsanställda
medverkar även i utbildningen och de flertal övningar som räddningstjänsten
kräver. De heltidsanställda jobbar vanligtvis i skift lag på de olika
räddningsstationerna, antingen arbetar man i dygnspass eller halvt dygnpass.
Dessa individer har i första hand ansvar för den utryckning som uppstår vid brand
och andra typer av olyckor. Övriga uppgifter inom yrket är, utöver utryckningar,
underhåll av det material de har användning för samt planering av sitt dagliga
schema.
Engström et al. (2012) menar även på att den bild samhället har av brandmän ofta
är kopplat till heroiska gärningar, stereotypen av atletiska män som utför dessa
handlingar och står upp emot faror som allmänheten undviker är vanligt
förekommande. Synen på brandmän som utför hjältedåd är inte någon nytt
fenomen utan har existerat både historiskt sett men även i dagens samhälle.
Hjältedåd visas genom att ge sig in i farliga situationer utan fruktan för att hjälpa
de i nöd, exempel på detta visade sig år 2001 då New Yorks skyskrapa World
Trade Center blev utsatta för ett terrordåd som utsatte ett tusental civila för fara.
Under denna situation vände sig folket till brandmän och poliser som heroiskt
gick in i byggnaden för att hjälpa de i nöd (url 3).
3
Bilden som samhället har av brandmän relateras vanligtvis till den åttauddiga
stjärnan som existerar hos de flesta brandstationer. Denna stjärna representerar
åtta olika egenskaper, varje udd som figuren nedan visar speglas av de egenskaper
och ideal som en brandman förväntas att inneha. Dessa egenskaper och
förväntningar som brandmän innehar skapar i sin tur den yrkesroll som de
förväntas leva upp till.
Figur 1: Brandmännens åttauddiga ledstjärna (egen figur)
Sverige har under de senaste åren präglats av ett flertal upplopp och kravaller;
Rosengård 2008 (url 4), Husby 2013 (url 5), Kärrtorp 2014 (url 6) och Limhamn
2014 (url 7) är ett fåtal av de som uppmärksammats de senaste tio åren. Upplopp
som dessa är ett aktuellt samhällsproblem som är återkommande. Dess effekt på
samhället påverkar individer inom olika typer av organisationer som brandkår och
polis då dessa finns på plats vid kravaller för att med diverse olika arbetsuppgifter
förhindra skador och hjälpa de utsatta.
Kravaller i de ovannämnda områdena har rapporterats de senaste tio åren, dessa
områden är förorter där ett flertal grupper tillhör en klass med socioekonomiska
problem. Utöver de problem som existerar i dessa delar tillkommer även
kulturella skillnader och erfarenheter från tidigare konflikter, upplevelser då ett
flertal härstammar från olika länder. När kravaller bryter ut och polisen agerar,
genom att förhindra vidare spridning av kravallen, riktas hot mot
räddningstjänsten i form av brandkår och sjukvård. Detta grundas på att det finns
en misstro till företrädare och auktoriteter i samhället. En effekt av detta är att
exempelvis brandmän blir en måltavla under oroligheter som kravaller (Nilsson
& Ivarsson Westerberg, 2011).
4
Då brandmän tillhör räddningstjänsten och den grupp som blir en måltavla vid
oroligheter som kravaller finns risken för att yrkesrollen förändras. Hur deras
yrkesroll påverkas av detta och andra sociala relationerna gentemot allmänheten
vid utryckning är diskussioner som följer senare i studien.
1.2 Frågeställning och avgränsning Syftet med denna studie är att belysa de motiv en individ har för att gå in i
yrkesrollen som brandman samt hur denna yrkesroll präglas av de sociala
relationer som uppstår vid utryckning. Studien fokuserar på individer inom
räddningstjänsten, med fokus på brandmän. Hur yrkesrollen påverkas är det vitala
ämnet som denna studie behandlar. Frågeställningen blir därmed; är motiven till
att gå in i yrkesrollen som brandman en väg till självförverkligande och hur
präglas yrkesrollen som brandman av de sociala relationerna vid utryckning.
Är motiven till att gå in i yrkesrollen som brandman en väg till
självförverkligande?
Hur präglas yrkesrollen som brandman av de sociala relationerna vid
utryckning?
De respondenter som valts för denna intervjustudie är alla aktiva inom
räddningstjänsten, alternativt inom SMO, och arbetar eller praktiserar som
brandman. Studien avgränsar sig till tio intervjupersoner, majoriteten män då detta
yrke fortfarande är mansdominerat. Anledningen till valet av aktiva individer
inom räddningstjänsten är för att skapa en djupare förståelse för hur yrket ser ut
idag samt en förståelse över hur deras yrkesroll präglas av relationen till
allmänheten.
I denna studie kommer ett antal begrepp att användas för att belysa och tydliggöra
den sociologiska problematiken. Yrkesroll, rollteori och identitet är ett fåtal av de
begrepp som kommer att användas för att skapa förståelse för deras yrkesroll.
2. TEORETISK REFERENSRAM
Detta kapitel inleds med en genomgång om hur den tidigare forskning som berör
begreppet yrkesroll inom yrket brandman framställts. Sedan går kapitlet mer
djupgående in på den tidigare forskning och därefter ett antal centrala begrepp och
teorier som är central för denna studie. Avslutningsvis kommer en
sammanfattning av den tidigare forskning och de teorier som framlagts att
framföras.
2.1 Tidigare forskning För att finna tidigare forskning användes först och främst sökmotorn Liu
Unisearch, sökningarna skedde under vintern år 2014. De första sökningarna
gjordes internationellt genom ordet “firefighter” vilket gav 261 657
5
resultat. Sökningen resulterade i två artiklar som verkade relevanta för denna
studie, dock visade det sig att dessa två behandlade områden som inte var givande
för studien. Ytterligare sökning gjordes och då användes istället det engelska
ordet “firefighter professional role” vilket gav 26 997 resultat. Toppresultatet av
denna sökning var en studie vid namn “The changing role of leadership in the fire
service”. Då yrkesrollen är i fokus och inte ledarskapsrollen är denna studie inte
är relevant. Vidare utgick sökningarna utifrån svenska sökord som “Brandman”.
Denna sökning gav 3 541 resultat varav den första är skriven av Blondin (2014)
och heter “Övning ger färdighet: Lagarbete, riskhantering och känslor i
brandmäns yrkesutbildning”. Blondins doktorsavhandling behandlar liknande
ämnesområde som denna studie och där av känns den ytterst relevant. Ytterligare
sökning via sökmotorn Google utfördes men istället för “Firefighter professional
role” användes sökfrasen “Medias bild av brandmän”. Denna sökning gav 745
000 resultat, dock fanns en forskningsstudie skriven på begäran av
säkerhetsverket vid namn “Brandman och Man” skriven av Ericson (2004) vilket
inte ansågs tidsrelevant. Nästa sökbegrepp som användes var frasen “brandmäns
yrkesroll i relation till sin privata roll”, sökningen gav 2720 resultat varav ett
flertal var forskningsrelaterade, dock ansågs det att endast en passade för studiens
syfte. “Det är inte stenarna som gör ont - Röster från Herrgården, Rosengård -
om konflikter och erkännande”, skriven av Hallin, Jashari, Listerborn och Popoola
(2010). Sedan fokuserades sökningen via Googles sökmotor. Efter användandet
av engelska sökord prövades svenska sökbegrepp för att se om detta gav resultat.
Sökningen började med frasen “brandman och roll” vilket gav 362 000 resultat,
dessa resultat var däremot inte forskningsrelaterade och valdes därför bort.
Därefter användes frasen “brandman och kravall” då studien delvis behandlar hur
en yrkesroll eventuellt kan påverkas av sin omgivning. Sökning gav 1 300 resultat
varav en forskningsrelaterad studie behandlar liknande ämnesområde som denna
studie i form av kravallers påverkan på brandmän. Studien heter “Brandman och
offer - En kvalitativ intervjustudie med våldsutsatta brandmän”, skriven av
Nyberg (2011).
Första studien som kommer bearbetas i det här kapitlet är Blondin (2014) Övning
ger färdighet: Lagarbete, riskhantering och känslor i brandmäns yrkesutbildning.
Den andra studien som behandlas är Hallin, Jashari, Listerborn och Popoola
(2010) Det är inte stenarna som gör ont - Röster från herrgården, rosengård - om
konflikter och erkännande. Sist ut är Nybergs Brandman och offer - En kvalitativ
intervjustudie med våldsutsatta brandmän (2011).
Blondin (2014) belyser hur ett yrke som brandman är riskfyllt, för en brandman
är olyckan i sig en förutsättning för arbetet. Inom yrket som brandman finns det
formella krav i form av emotionell kompetens, även kallat känsloarbete. Vad en
individ gör för att anpassa sina känslouttryck i arbete då de utsätts för emotionella
situationer måste ske i enlighet med de känsloregler som tillhör den roll som yrket
6
tillgett dem, visa på att situationen är under kontroll. Då arbetssituationer inom
yrket som brandman i regel är obekväma förväntas yrkesutövararen bete sig på ett
kontrollerat sätt, oavsett sina inre känslor gentemot situationen.
För att hantera okända och riskfyllda situationer har ett rollsystem utvecklats.
Rollerna används av både brandmän och instruktörer för att på så vis förenkla och
klargöra de arbetspositioner som varje individ har i en operativ enhet. Operativa
enheten är en form av ett arbetslag varav en är arbetsledare och fyra är brandmän,
arbetslaget förväntas hantera riskfyllda och okända situationer. Dessa roller lägger
en grund för de emotionella normer som existerar inom lagarbetet. Vidare
diskuteras lagarbete för kommande brandmän, att dessa ska komma in i sitt arbete
och lära sig att utföra sina framtida uppgifter, vilket utspelar sig i riskfyllda
miljöer som kan vara ansträngande emotionellt. Det SMO lär ut gynnar brandmän
att etablera en klar och tydlig arbetsroll och på så vis tar på sig ett begränsat
personligt ansvar gällande hanteringen av olyckor. Förmågan att följa den roll
man har och dess rutiner skapar möjligheten att skydda sig mot de obehagliga
situationer som är ofrånkomliga inom yrket som brandman. Rutinerna används
för att inte bli emotionellt berörd och genom detta inte bli för personligt indragen
vid en olycka. Att kunna hantera sina känslor trots de tragiska olyckor som en
brandman utsätts för är en fördel som intagandet av en roll medför. De rutiner
som är kopplade till varje roll, förberedelser inför utryckning, bidrar till en form
av neutralisering av oönskade emotioner. Detta förklarar hur de förberedelser som
rutinerna medför handlar om att förhindra uppkomsten av de situationer som kan
resultera i oönskade emotioner. Normalisering av emotioner används för att i
arbetet kunna hantera oönskade situationer, detta för att skapa en form av
meningsskapande som gör så att faror och de rädslor yrkesutföraren har blir
hanterbara.
Blondin (2014) visar på att hanterandet av emotionella känslor stärker ens
yrkesidentitet, lagarbete inom brandmansyrket kräver en form av anpassning till
emotionella normer samt tolkningsförmåga av situationer. På fältet är det inte
enbart relationen gentemot sitt egna arbetslag utan även relationen till de drabbade
och omgivningen. Vikten av att ha en tydlig yrkesroll är någonting som brandmän
uppmanas till då detta skapar en buffert, en institutionaliserad form för att hantera
paradoxala krav i yrket. På så vis skapar det ett emotionellt skydd från att bli
involverad i de drabbades situation som skulle kunna motverka agerandet i deras
arbetsuppgifter vid olyckan. Exempel på det är en drabbad individ vid en olycka
som behöver emotionellt stöd samtidigt som arbetsuppgifterna för att förhindra
spridning av olyckan sker.
Hallin et al. (2010) synliggör de oroligheter som förekommer i Malmö, framförallt
i Herrgården och Rosengård, och skapa en förståelse för hur invånarna i utsatta
området, samt polisen och räddningstjänsten ser på situationen. Fortsättningsvis
7
diskuteras det om brandmän som varit med om attacker från omgivningen och
därefter förklarar en annorlunda bild av situationen. Det kan vara gäng som
kommer fram och är trevliga tills ledaren dyker upp, då de måste känna sig
märkvärdiga. Gruppen som ofta består av ungdomar blir då plötsligt otrevliga mot
räddningstjänsten. Brandmännen får det svårt och veta vilka som anfaller. Detta
innebär att brandmännen måste vara vaksamma till gruppen som är på plats vid
en brandolycka. Det skapar frustration och oro hos brandmän när dessa blir
angripna under utryckning. I många fall har det förekommit protester där någon
brandman har undvikit vissa uppgifter. När antalet anlagda bränder ökat har även
arbetssättet för räddningstjänsten ändrats. Noggrannhet angående
säkerhetsåtgärder är vanligt förekommande och vid vissa bränder används
brytpunkter vid speciellt utsatta områden där poliseskort är nödvändigt innan de
bekämpar branden. Bättre skyddsutrustning ges och utvecklar säkerhetsrutiner. I
vissa fall har polisen släckt mindre bränder på grund av oroligheter. Situationen
förändras när en brandman skall behöva skydda sig emot allmänheten och det kan
upplevas som otillfredsställande hos vissa brandmän.
Incidenter som inträffat i Rosengård och Herrgården menar Hallin et al. (2010)
visar på ett behov av att vidareutveckla arbetssätten för räddningstjänsten. Samt
hur oroande det kan vara för brandmän, som måste hantera situationer under
hotfull stämning. Att i många situationer känna sig utsatt och inte få det stöd som
behövs. Brandmännens arbetssituation och arbetstider förändras vilket kan skapa
missnöje hos dessa. Själva konflikten är i huvudsak mot polisen och inte inte
räddningstjänsten. Räddningstjänsten har, beroende på dessa konflikter, försökt
lösa problemet med hjälp av information som når ut till det drabbade området och
informerar då hur brandmän arbetar. Det räddningstjänsten har i uppgift är att
bland annat bekämpa bränder och andra olyckor, lösa relationen med dessa
individer tillhör inte i yrkesuppgiften. Polisen är däremot direkt kopplad till
relationen med ungdomar och kommer i kontakt med dem.
Nyberg (2011) fokuserar på att visa brandmäns uppfattning gentemot det våld och
hot som de fått genomlida under kravaller och upplopp utifrån ett
maskulinitetsperspektiv. Ett yrke som brandman är i grunden ett riskfyllt arbete,
dock inräknas inte hot och våld från allmänheten i dessa risker. Då brandmän är
villiga att försätta sig i risker som rökdykning i stora bränder för att rädda både
liv och egendom kan de utomstående hoten och våldet anses vara ytterst
otacksamt. Var dessa händelser har uppstått och varför är några frågor som varit
aktiva inom media, hur brandmän uppfattar dessa situationer och påverkas av dem
har däremot inte varit av något större intresse. Då brandmän, tillsammans med
polisen, är inblandade i dessa händelser av högsta grad finns ett intresse av hur
deras bild av våldet ser ut.
8
Samtidigt som dessa händelser sker diskuterar Nyberg (2011) hur brandmän
förväntas inneha mod och heroiska egenskaper som bygger på förväntningar.
Även detta är någonting som kan påverkas av de hotfulla situationer som
brandmän utsätts för under kravaller och upplopp. Händelser som kravaller och
upplopp har påverkat utförandet av de arbetsuppgifter som yrket är uppbyggt på
genom att ständigt behöva vara vaksam på omgivningen samtidigt som de jobbar
för att begränsa olyckor. Även känslan av att inte vara lika välrespekterad av
samhället är en sak som påverkar yrkesrollen. Att bli likställda med polisen, som
vanligtvis är huvudmålet för våldet under kravaller, påverkar de goda
föreställningar som brandkåren innehar vilket kan resultera i förödande
konsekvenser för yrkesrollen. Trots allmänhetens bild av att brandmän och polis
är lika utför inte brandmän någon form av sanktion gentemot andra människor,
deras enda uppgift är att hjälpa och rädda människor i nöd. Då de istället för
uppskattning möts av hot och våld uppstår känslan av att vara förödmjukad och
en känsla av otacksamhet. Yrkesrollen som brandman har inte förmånen att ta på
sig offerrollen då den ofta förknippas med egenskaper som är motsatsen till vad
en brandman ska besitta. Det kan med andra ord ses som ett medvetet val av
brandmän att inte lyfta upp dessa problem på en högre nivå då det riskerar att
förstöra idealet av yrkesrollen.
Sammanfattning Avslutningsvis visar den tidigare forskningen på att innehavandet av en yrkesroll
som brandman kan medföra risker inom yrket. Hanterandet av emotionella
känslor hålls i fokus då ansiktet visas utåt och förmågan att hålla inne sina
personliga emotioner är vital oavsett situation. Hanterandet av sina emotionella
känslor sker professionellt trots tragiska olyckor som dessa utsätts för. Rollerna
som varje brandman har under arbetet lägger en grund emotionella normer som
existerar inom arbetslaget. För att minska risken för oönskade emotioner vid
olyckor tränar dessa dagligen i form av förberedelse arbete som skall förbereda
för respektive olycka. Yrkesidentiteten stärks om hanterandet av emotionella
känslor hålls i schack (Blondin, 2014). När brandmän utsätts för stenkastning då
de försöker utföra sitt arbete skapas oro och frustration hos många brandmän,
vilket kan leda till poliseskort samt bättre skydd mot angrepp som i sin tur hamnar
utanför deras ramar. Deras uppgift är att bekämpa bränder och andra olyckor, inte
allmänheten som upplevs otillfredsställande och frustrerande. En av orsakerna
kan bero på informations brist då det oftast sker stenkastning emot poliser och
brandmän, dock i detta fall är både polis och räddningstjänst offren eftersom det
i vissa fall kan ses som samma grupp med liknande funktioner (Hallin et al.,
2010). I media har frågor som “varför allmänheten attackerar räddningstjänst
under olyckor” varit centrala och försök till att få en bild av hur dessa drabbade
brandmän ser på situationen. Då de inte får utföra sin arbetsuppgift korrekt
påverkas ens yrkesidentitet, samtidigt måste de vara vaksamma mot allmänheten
och istället bli kategoriserad med polisen oavsett deras olika funktioner för
9
samhället. Den klassiska bilden av brandmän, där de bidrar med att rädda folk
från bränder, vänds och de möts istället av våld och hot (Nyberg, 2011).
2.2 Yrkesroll Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011) behandlar begreppet yrkesroll och menar
att genom både den sociala inramningen som införskaffats med hjälp av sitt arbete
samt det finansiella kapitalet ett yrke bidrar med möjliggör, alternativt begränsar
våra vägval i livet.
Definition av en roll kan enligt Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011) definieras
som en uppsättning aktiviteter som vi individer skapar och utför inom ramen för
en viss position. Denna definition av en roll anses vara en länk mellan
organisationsvärlden och individen som tyder på att rollen grundas i ens
handlingar som utförs i det rum man befinner sig i. Även begreppet rolltagande
är av användning för att beskriva hur definitionen av yrkesroll ser ut. För att
beskriva denna term används de normer och förväntningar som skapats av
omgivningen gentemot en viss position. För att åta sig en roll innebär det att
individen blir insocialiserad i de normer och förväntningar som finns.
Utifrån ett socialt perspektiv menar Svensson och Ulfsdotter Eriksson (2009) att
den utbildning som krävs för ett visst yrke kan ses som en form av socialisation
vilket kan skapa konsekvenser sett till en individs kunskaper, värderingar och
attityder som kan leda till personlighetsförändringar. Exempelvis används
yrkesrollen som sjuksköterska då den vanemässiga bild allmänheten har
vanligtvis är kopplad till en mjuk ton, vänligt bemötande och helst av det
kvinnliga könet vilket förväntas av rollen (Ulfsdotter och Flisbäck, 2011).
Yrkesrollen som intas av individer kan utifrån Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck
(2011) tolkas som en form av positionering och kategorisering. Att vara sitt yrke
kan benämna vem man är som individ samtidigt som, sett till andras yrken, visar
på vilka de är som individer. Den form av kategorisering som skapas genom yrken
bidrar även till det som benämns som yrkesstereotyper. De stereotyper som bildas
genom den yrkesroll vi besitter skapar, utifrån normativa värderingar, ett nytt
lager av karaktärsegenskaper. Då yrkesklassificering vanligtvis sammanbinder en
individs yrkes-ockupation med dess övriga värden och egenskaper kan detta bidra
till skam och försök till att hemlighålla sitt val av yrke. Yrken som omfattar fysiskt
arbete som sophämtare och lagerarbetare relateras även i viss mån till stereotypen
som indikerar på att dessa individer innehar en lägre ambitions- och
begåvningsnivån som även förknippas med smuts och okunnighet. Dessa
stereotyper kan ha en transformerande funktion då värdet av en människa, som
utför de så kallade lågstatusyrkena, blir lägre och dessa individer blir
objektifierade. Detta kan innebära att omgivningen förväntar sig att dessa
människor ska vara tillgängliga för att tjäna och hjälpa.
10
Varje enskild människa, både gällande privat och arbetsliv har viljan att känna
mening med det vi gör och att vi innehar ett eget värde. Ulfsdotter och Flisbäck
(2011) menar på att det erkännande och den respekt vi får ta emot av vänner,
familj eller yrke är en vital del för vårt välbefinnande. Vikten av andra människors
uppskattning eller godkännande är stor då dessa intryck får individer att bekräfta
en bild av sig själv, antingen en positiv eller en negativ bild, som eventuellt
resulterar i bra eller dålig självbild, skam och ohälsa. Vårt identitetsskapande i
relation till vår yrkesverksamhet inkluderar den kunskap, de förmågor och de
kompetenser vi besitter. Det yrkesval vi gör är med andra ord av stor vikt för den
bild vi skapar av oss själva.
Rokenes och Hanssen (2007) diskuterar begreppet yrkesroll utifrån en roll som är
resultatet av alla de förväntningar som ställs mot en position i ett yrke, vilket
förklaras med formell- och informell yrkesroll. Den formella rollen brukar stå i
någon form av arbetsbeskrivning eller information till den anställde. Den
informella rollen är resultatet av dessa förväntningar som pekas mot vilken
position respektive individ innehar i samhället. Exempelvis blir en överläkare
objekt för annorlunda förväntningar än vad en sjuksköterska blir oavsett om de
arbetar inom samma avdelning. Annorlunda förväntningar ställs även på en
nyligen anställd sjuksköterska än vad som ställs på en annan anställd som arbetat
under en längre period. Eventuellt är den nyanställde avvaktande med att framföra
åsikter vid möten. Rokenes och Hanssen (2007) menar på att de uppgifter en
yrkesroll har, vars syfte är att hjälpa andra individer, styrs och bestäms av
brukarna.
Utifrån yrkesrollen kan även en form av makt eller auktoritet uppstå,
yrkesutövaren innehar det som kallas definitionsmakt. Personen som besitter
yrkesrollen analyserar och försöker förstå brukarens situation. För att sätta sig in
i brukarens situation förväntas yrkesutföraren inneha en form av respekt,
medvetenhet ska finnas hos yrkesutövaren gällande hur de ska förhålla sig
gentemot brukaren. Utifrån yrkesutövarens synsätt är det viktigt att inge en
trygghet hos brukarna då dessa situationer ofta inräknar en traumatisk upplevelse.
Yrkesutövaren får inte gå ut ur yrkesrollen och lämna det professionella, det vill
säga trots att yrkesutövaren inte är enig med brukaren förväntas denne förhålla sig
till ett objektivt synsätt (Rokenes och Hanssen, 2007).
Sammanfattning En yrkesroll kan definieras med hjälp av roll och rolltagande. De roller vi går in i
skapar de identiteter vi besitter och genom dessa skapas en form av kategorisering.
Den kategorisering som uppstår är bidragande till den yrkesroll och de
förväntningar denna roll besitter. Genom de normativa värderingar som dessa
roller tvingas följa skapas nya karaktärsegenskaper. Yrkesroller kan även ses som
en form av socialisation som kan leda till konsekvenser i form av bland annat
personlighetsförändring. Det finns två typer av yrkesroller, formella och
11
informella. Den formella är grundat på arbetsbeskrivningen eller information till
den anställde. Informella yrkesrollen pekar mot vilken yrkesposition en individ
har i samhället. En yrkesroll kan även innefatta en form av makt eller auktoritet
vilket kallas definitionsmakt. Förmågan att agera professionellt som yrkesutövare
och inge en form av trygghet och respekt gentemot brukarna.
2.4 Rollteori Goffman (1998) behandlar teorin om det dramaturgiska förverkligandet som sker
dagligen i vårt samhälle. Alla individer bär masker som representerar sig själv
eller den man eftersträvar att vara. Den dramaturgiska rollteorin påvisar även ett
ständigt agerande inför publik då allmänheten i detta fall anses vara åskådarna.
Goffman (1998) beskriver hur en individ använder sig av återkommande
beteendemönster för att upprätthålla en form av fasad. Den fasad som upprätthålls
är inte alltid medveten utan kan även vara en omedveten handling som används
under en aktörs framträdande. Detta övergår även till den personliga fasaden som
beskriver och identifierar aktören. Här ingår rang, utseende, kläder, kön och
gester. En given social fasad har däremot tendenser till att bli institutionaliserad,
ge upphov till stereotypiserade förväntningar och genom detta skapa mening och
stabilitet. Fasaden ses då som en kollektiv representation som upprätthålls av sig
själv. De rutiner som en fasad innehar kan förändras utifrån de interaktioner som
sker i dess omgivning, på detta vis kan socialiseringen av en rutin förändras.
Socialiseringen som sker ger fasaden förutsättningarna att passa in och leva upp
till de förväntningar som existerar i respektive omgivning.
Utöver fasad kan individer, genom den formen av yttre stimuli vi visar innan eller
under en situation, ger besked om den roll aktören räknar med att inta. Detta
benämner Goffman (1998) som manér, exempel på detta kan vara då en aktör
visar sig överlägsen och aggressiv. Dessa beteenden ger på så vis beskedet om att
han är den som tar initiativet och därmed ledarrollen. Utöver de ovannämnda
begrepp och termer Goffman myntat använder han sig även av termen team för
att beskriva en samling individer som, för att framställa någon form av rutin,
samarbetar. Detta begrepp skapar en möjlighet till att behandla situationer som
utförs av en eller ett flertal aktörer.
Ser vi till de platser där vi utför vårt framträdande använder sig Goffman (1998)
av termerna främre- och bakre region. Dessa scener tydliggör två typer av
agerande. Den främre regionen definierar den scen där framträdandet äger rum,
det rum där det finns åskådare utöver sig själv. Det framträdande som utförs i
detta rum kan ses som ett försök till att ge någon form av intryck gällande vem
aktören är. När en individ framträder i den främre regionen kan det ses som ett
sätt att ge en uppfattning av dennes sysselsättning, och på så vis upprätthålla
särskilda normer. I den främre regionen styr individen hur denne vill bli sedd
utifrån de normer och regler som är en del av den omgivning individen befinner
12
sig i. Den bakre regionen är däremot en kritik fri zon där aktören visar sin verkliga
identitet och aktören kan kliva ut ur sin rollgestaltning. Likt det som äger rum
bakom kulisserna på en teater anser Goffman (1998) att denna region är där team
och aktörer kan gå igenom sin rollgestaltning, samt spendera tid i avskildhet.
Interaktioner sker inte i samma utsträckning som i den främre regionen då dessa
interaktioner innefattar nära relationer med människor där en individ kan vara sig
själv.
Sammanfattning Goffman belyser hur alla individer i samhället bär masker och på så vis
representerar sig själva utefter eget behag. Detta påvisar ett ständigt agerande, likt
det agerande som uppstår på scen. Goffman menar däremot att publiken finns
överallt runt omkring oss i våra medmänniskor. För att upprätthålla rollen används
en form av fasad, det vill säga rang, klädstil och utseende. Den fasad en individ
innehar skapar även förväntningar på vilken manér man ska inta vid en situation
där individen exempelvis kan vara aggressiv. Slutligen belyser Goffman två
regioner där en individs vardag utspelar sig, den främre och den bakre. Den främre
regionen är den plats där individer intar en roll och agerar framför en publik. Den
bakre regionen är däremot en plats där individer kan vara sitt riktiga jag och inte
behöver agera utifrån någon annan än sig själv.
2.3 Identitet Cooley (1983) benämner begreppet spegeljaget och beskriver det som att en
individ skapar en bild av sig själv genom att se sig själv genom andra människors
ögon. Det sociala jaget har tre huvudområden:
1. Ens uppfattning om hur respektive individ framstår i omgivningen.
2. Ens uppfattning hur andra individer ser på oss.
3. En positiv eller negativ självkänsla som skapas av rubrikerna ovan.
Med det sociala jaget har alla tolkningar, i dessa tolkningar ligger värderingar som
existerar i omgivningens uppfattning vilket kan vara ett steg mot en förklaring av
identitetsskapande (Cooley, 1983). Vi ser oss själva utifrån andras föreställningar
om en själv, genom detta skapas en självkänsla som uppehålls av lyckade
omställningar. Det går inte att lära känna andra människor omedelbart, våra
uppfattningar skapas av intryck vilket betyder att de inte existerar annat än
tolkningar som vi för dem. Spegeljaget skapas när vi ser bilden av oss själva
utifrån andra och därigenom skapas en bild av sig själv. Tolkningen i denna
situation är endast vår och en viss frihet träder då fram. Vidare diskuterar Cooley
(1983) utifrån ett koncentrationsläger som exempel då fångarna måste undvika
spegeljaget eftersom deras värde inte var lika med andra människor i omgivningen
och de behandlades som lägre stående varelser. Relationen mellan väktare och
fångar var enkelriktad och handlade om exempel kränkning och order. Den utväg
som fanns var att undvika och inte se sig själva utifrån vakternas syn. Istället
13
plockade de ut några få inom samma grupp som de kunde lita på. En sådan
interaktion skapas en viss form av självkänsla och genom detta undvika att se sig
själva utifrån vakternas synvinkel.
Bourdieu (1977) diskuterar identitet utifrån habitus. Habitus är en form av
internaliserande värderingssystem, något som alla individer innehar och omfattas
av normer och regler. Normer innebär att människor i omgivningen har byggt upp
oskrivna regler som borde följas utifrån respektive individ, exempelvis om en
person står längst bak i en kö förväntas denne att inte tränga sig före i kön utan
vänta på sin tur. Regler kan enkelt förklaras genom de lagar som fastställs av
myndigheten, ifall någon bryter emot en sådan lag riskerar denne att utsättas för
straff i form av exempelvis böter. Med detta som utgångspunkt kan, enligt
Bourdieu (1977), människan tolka och bedöma den sociala världen. Ens habitus
kan variera beroende hur dennes status visas i samhället och hur uppväxten
påverkat individen och vad som införlivas. Systemen som människan införlivar i
sig är privat och med habitus blir den sociala världen förståelig. Det
internaliserade tänkandet ger ifrån sig ett visst agerande och med habitus har alla
individer en enastående bild av hur saker och ting skall utföras för att nå sitt mål.
Sammanfattning Spegeljaget kan förklaras genom att en individ intar en roll utifrån vad
omgivningen tros ha för uppfattning hur respektive individ skall agera. Eftersom
det inte går att lära känna andra människor på en gång existerar det tolkningar
som vi för dem. Tolkningen i en situation är endast vår och en viss frihet träder
då fram. Habitus kan ses utifrån internaliserande värderingssystem, vilket alla
individer besitter och omfattas av normer samt regler. Genom detta kan individen
bedöma och tolka den sociala världen. En individs habitus kan variera beroende
på hur ens uppväxt och den status den har i samhället. Genom ens habitus får alla
individer en egen bild om hur saker skall utföras och på så sätt nå sina mål.
3. METOD
Detta avsnitt kommer behandla de metodologiska och vetenskapliga
utgångspunkter som har varit centrala för denna forskningsstudie. För att
tydliggöra de begrepp som är relevanta för denna studie kommer teoretikerna
Alan Bryman (2011), Christer Stensmo (2011) och Michael Quinn Patton (2002)
att brukas.
Datainsamling, urval, tillvägagångssätt, intervjuguide, databearbetning och de
etiska kraven är områden som kommer att bearbetas. Först ut är de
vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter.
14
3.1 Vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter Nedan kommer relevanta inslag av vetenskapsteoretiska och metodologiska
utgångspunkter att belysas. I forsknings- och studiesammanhang är dessa
utgångspunkter av stor vikt då detta formas utefter forskarens egna
ställningstagande gentemot dessa.
Metodologiska utgångspunkter Bryman (2011) belyser begreppet ontologi frågor gällande den
verklighetsuppfattning en individ besitter och huruvida den sociala entiteten ska
betraktas som en objektiv- eller konstruktiv enhet. Dessa är två grenar till
ontologin som även är kallat objektivism och konstruktionism. Det objektivistiska
ställningstagandet menar på att sociala företeelser och dess betydelse har en
existens vars mening är oberoende av sociala aktörer, verkligheten har med andra
ord en bestående struktur som inte drivs av sociala interaktioner.
Konstruktionismen menar däremot att forskaren tar hänsyn till hur den sociala
verkligheten är i konstant rörelse. Det är vi individer som skapar och förändrar
strukturen genom vårt handlande. Strukturen kan däremot förändras beroende på
de tolkningar och föreställningar vi individer innehar. Epistemologin belyser vad
som är och vad som kan betraktas som kunskap inom ett visst område, idealet är
att det ska vara säker och absolut kunskap. Även denna ståndpunkt är uppdelad i
två kunskapsteoretiska grenar, rationalism och empirism.
Christer Stensmo (2011) menar, med hjälp av den antika filosofen Platon, att
kunskap är medfött och kan ses som en rationell företeelse, även kallat
rationalism. Genom matematiskt och logiskt tänkande skapar vi sann kunskap, det
som anses vara säker och sann kunskap är någonting som vi införskaffar oss
genom vårt mänskliga förnuft. Empirism, till skillnad från rationalism, tyder
däremot på att kunskap förvärvas genom erfarenhet och observation av en yttre
verklighet. Det finns enbart ett sätt att fastställa den kunskap en individ besitter
och det är genom att pröva den mot erfarenheten. Empirisk epistemologi
värdesätter observationer av den yttre världen samt reflektioner av sina egna
konkreta erfarenheter som ett centralt ämne.
Positivism kontra interpretativismen är även det ett val som en forskare gör.
Bryman (2011) beskriver positivismen som en kunskapsteoretisk uppfattning som
grundas i naturvetenskapen, enbart otvivelaktigt påvisad fakta kan användas för
bedömningar gällande vad som är sant. Då positivismen vänder sig till empirisk
vetenskap, experiment och tekniska lösningar avvisar positivismen forskning av
det subjektiva slaget. Den interpretativistiska ståndpunkten är, till skillnad från
positivismen, centrerad runt den sociala verkligheten, individers förståelse och
tolkningar av omvärlden istället för naturens ordning.
Sett till det deduktiva och induktiva förhållningsätten beskrivs det deduktiva
genom att forskaren, utifrån den kunskap och de teorier som en individ innehar
15
inom ett område, härleder eller fastställer hypoteser som sedan ställs mot den
sociala verkligheten. Teorin som lägger grunden för forskningen har i syfte att
generera en eller flera hypoteser som sedan kan prövas och leda till diverse
förklaringar. Efter denna process behåller eller förkastas de teorier forskaren inlett
med. Det induktiva förhållningssättet grundas däremot i insamlad data och att
sedan låta empirin leda vägen för arbetet och på så vis bestämma de teorier som
anses passa för forskningen.
Dessa val av metoder leder till det slutgiltiga valet om huruvida forskningen
kommer att vara kvantitativ eller kvalitativ. Den kvantitativa forskningsmetoden
grundas i ett deduktivt synsätt gällande förhållandet till de teorier och prövningen
av dessa. Även en uppfattning om den sociala verkligheten som tyder på en
objektiv verklighet är centralt för denna metod. Den kvalitativa
forskningsmetoden grundas däremot i ett induktivt synsätt, relationen mellan teori
och forskning. En kvalitativ forskning tar vanligtvis avstånd från den
positivistiska, den naturvetenskapliga modellens normer och metoder, och i stället
fokuserar på individens tolkningar och uppfattningar om omvärlden. Även hur
den sociala verkligheten är ständigt föränderlig och dess koppling till individers
konstruerande förmåga är relevant inom denna metod.
Författarnas utgångspunkt Denna forskning behandlar individers tolkningar, deras syn på sin omgivning och
dess påverkan av sin yrkesroll. Objektivismen, vars innebörd grundas i att
verkligheten har en bestående struktur oavsett de sociala interaktionerna, är i detta
fall inte en ståndpunkt som stödjer vår forskning. Däremot är konstruktionismen,
där forskningen tar hänsyn gentemot den sociala verkligheten och individers
påverkan av den, en ståndpunkt som denna forskning stödjer sig på. Sett till den
epistemologiska utgångspunkten utgår studien utifrån empirisk kunskap,
intervjupersonerna talar utifrån egna erfarenheter gällande sin yrkesroll och
allmänhetens påverkan. Då denna studie intresserar sig för deras tolkningar och
perspektiv på sin situation påvisar detta en empiriskt lagd studie. Detta är även
sammankopplat med vår utgångspunkt gällande positivism kontra
interpretativismen. Som nyligen nämnts är denna studie tolknings och perspektivs
orienterad, detta innebär att positivismens strikt objektiva synsätt inte är aktuellt.
Interpretativismen som är centrerad runt vår sociala verklighet, individers
förståelse och dess tolkning är därför den valda utgångpunkten.
Forskningen grundas i ett induktivt förhållningssätt med deduktiva inslag. För att
kunna utföra intervjuer och öka studiens validitet har teorier och tidigare
forskning tillämpats, detta är en grundsten för den deduktiva forskaren. Dessa
teorier, tillsammans med den tidigare forskningen, används sedan för att stödja de
resultat som framställts genom empirisk data som samlats in genom de kvalitativa
intervjuer som utförts, vilket är vanligt förekommande hos induktiva forskare.
16
Denna blandning ger oss där av ett induktivt förhållningssätt med deduktiva
inslag.
Fenomenologiskt förhållningssätt Inom fenomenologin finns det flera forskningstyper som berör det
samhällsvetenskapliga området (Denscombe, 2009). Medverkan, beskrivning och
tolkning är några exempel på olika synsätt att gå tillväga på inom fenomenologin.
Dahlberg (1997) menar att intresset ligger i att se informanternas känslor, attityder
samt emotioner. Det är där fenomenologin har sin utgångspunkt, i den konkreta
och levda världen.
I denna studie framgår det en viss inspiration ifrån ett fenomenologiskt
förhållningssätt då syftet är att visa brandmännens tolkning angående deras motiv
till att gå in i yrkesrollen som brandman, sociala relationer gentemot omgivningen
vid en utryckning. Det har bearbetats med hjälp av informanternas livsvärldar och
erfarenheter inom brandmannayrket. Ofta inleddes frågorna med “Beskriv hur”
för att få ut ett så fylligt svar som möjligt. För att lyckas med detta inom
fenomenologin menar Bryman (2011) att forskaren skall lägga undan sina egna
synpunkter och förutfattade meningar.
Dahlberg (1997) diskuterar att det krävs en ansträngning och uppriktighet för att
få ett livsvärldsperspektiv. Genom att använda sig av ett öppet förhållningssätt
skapas en förståelse och hänsyn till det område som undersöks. Andra egenskaper
som forskaren bör besitta är att vara klarsynt, mottaglig, skarp och lyhörd. Det är
viktigt som forskare att variera med närhet och avlägsenhet, att kunna skapa en
reflektion över området. Under en intervju vill forskaren få intervjupersonen att
fundera över det studien fokuserar på.
Dahlberg (1997) förklarar att forskaren under intervjun vill att informanterna skall
fundera över företeelsen som ställs. För att bidra till informanternas utfyllning av
svaret ansträngs uppmärksamheten mot företeelsen. Frågor ställs vilket gör att
informanten berättar mer och strävar efter att inte inneha förutfattade meningar
under processen. Forskaren kan, enligt Dahlberg (1997), ställa ledande frågor, och
genom detta få fram tveksamma svar och förstå informanten bättre. Under vissa
tillfällen, i denna studie, ställdes följdfrågor som intervjupersonerna hade svårt att
formulera sig och förstå. För att avstå ifrån korta svar är detta något som förbisetts.
Kvalitativ studie Dessa utgångspunkter har slutligen lett fram till den metod som studien stödjer
sig emot. Valet av en intervjustudie grundas i att söka förståelse för den utvalda
gruppens tolkningar och perspektiv gentemot sin vardag. Ett syfte som detta
menar både Patton (2002) och Bryman (2011) tyder på en kvalitativ studie. Där
sökandet efter förståelse för hur intervjupersonerna ser på sin omgivning och
deras komplexitet i vardagen är i fokus, till skillnad från de kvantitativa studierna
där tolkningen av siffror är centralt.
17
3.2 Datainsamling, urval, tillvägagångssätt och intervjuguide Detta kapitel kommer att diskutera hur datainsamlingen, urvalet och
tillvägagångssättet gått till under studiens gång. Först ut är datainsamlingen som
benämner hur informanterna blev aktuella för denna studie. Sedan fortsätter
kapitlet med urval där valet av urvalet framställs. Efter urval är en fördjupad
förklaring av studiens tillvägagångssätt och avslutningsvis framställs en
beskrivning av den intervjuguide som används för att få fram det resultat som
studien grundas på.
Datainsamling Den första kontakten skedde via en studiekamrat som är aktiv inom
brandmannayrket. Syftet framfördes verbalt men även via telefon samt mejl med
studiekamraten som visade sig vara studiens nyckelperson för insamlandet av
informanter. Information angående studien gavs till kontaktpersonen som i sin tur
kortfattat informerade studiens syfte för sina arbetskollegor, för att förbereda dem
då det fanns gott om frivilliga informanter. Processen fortskred genom ett
snöbollsurval, vilket kan förklaras där en kontakt hänvisar till andra informanter
som är lämpliga för studien och sedan hänvisar nästa person till en annan och så
vidare (Bryman, 2011). Efter hänvisade till andra brandmän gick insamlandet av
empiri relativt snabbt att inhämta.
Kontakten med nyckelpersonen hölls via mejl och telefon. När intervjuerna
gjordes skedde detta i grupprum hos räddningstjänsten och innan varje intervju
förklarades studiens syfte samt de fyra etiska krav för att ge en insikt till respektive
intervju person. De fyra etiska kraven är: Samtycke, information, konfidentialitet
och nyttjandekravet. Intervjupersonerna blev alltid förvarnade innan intervjun
påbörjades att det skulle spelas in och då behövdes deras godkännande för detta.
Urval För att utföra denna studie har aktiva brandmän varit i fokus, där inräknas även
blivande brandmän som praktiserar och studerar via SMO. Valet av urval grundas
i en gren till det Bryman (2011) benämner som bekvämlighetsurval, detta urval
använder sig av informanter som finns till hands och är tillgängliga för forskaren.
Det urval som används i denna studie är det så kallade snöbollsurval, även kallat
kedjeurval, det visar hur en forskare använder sig av en informant som i sin tur
leder forskaren vidare till övriga intervjupersoner. Då denna studie tog hjälp av
en studiekamrat som i sin tur tog kontakt med sina arbetskamrater är
snöbollsurvalet det mest passande. Dessa kontakter ledde senare vidare till övriga
informanter som var tillgängliga.
Tillvägagångssätt Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer för studien. Samarbete
skedde vid alla tio intervjuer och det framkom naturligt under dessa intervjuer
vem som skulle säga vad, med andra ord var det inte förutbestämt hur upplägget
18
av intervjuerna såg ut. Intervjuerna varierade från en halv timma till en timma,
beroende från person till person. Strukturen på intervjun är det Patton (2002)
benämner som intervjuguide. Detta innebär att intervjun styrs av ett fåtal rubriker
som sedan används som ämnesområden vilket intervjupersonen talar utifrån.
Anledningen till dessa rubriker och teman är för att det finns en klar struktur som
förenklar för både den som utför intervjun och intervjupersonen.
Om intervjun inte gav de resultat som eftertraktades kunde följdfrågor ställas för
att få ut ett så fylligt svar som möjligt. Intervjuerna inträffade i ett grupprum hos
räddningstjänsten som tilldelades av befintlig personal. För att inte gå miste om
citat och kontexter som beskrivs i intervjuerna användes två typer av
inspelningsverktyg, en diktafon och en mobiltelefon. Anledningen till valet av
flera inspelningsverktyg är för att inte riskera att gå miste om värdefull
information.
Anteckningar fördes ner på papper om eventuella tillägg till intervjuguiden samt
de följdfrågor som dök upp under samtalets gång. Det fördes en kronologisk
ordning i upplägget av intervjuguiden för att på så viss underlätta den kommande
transkriberingen. Innan varje intervju förklarades studiens syfte grundligt för att
skapa en förförståelse. Utöver studiens syfte framfördes de etiska principer som
bland annat inräknar vikten av att bibehålla informanternas anonymitet samt att
deras deltagande sker efter egen vilja. Även informationen gällande att det
material som införskaffas genom intervjun enbart får användas för studiens
intention framfördes innan intervjun började.
Till följd av detta transkriberades intervjuerna för att finna det relevanta för
studiens syfte samt för att underlätta den kommande analysprocessen.
Transkriberingarna uppkom till ett sidantal som omfattade ungefär 80 sidor. De
emotionella uttryck och pauser som förekom under intervjuerna är enbart med i
transkriberingen då dessa varit relevanta för situationen och de citat som nämnts.
För att göra det simplare för läsaren har citaten, där talspråk förekommer, skrivits
om till en mer läsvänlig text. Citatens innebörd är dock densamma trots
förändringen från talspråk till skriftspråk.
Intervjuguide Intervjuerna utgick ifrån Brymans (2011) inrådan, där ett avgörande beror på hur
frågorna är uppbyggda. Om den som forskar tillges information angående hur de
som intervjuas ser på sin värld och även ens liv. Något som är viktigt i skapandet
av intervjuguiden är att visa respekt till flexibiliteten i frågorna som ställs för att
på så sätt inte avvärja synsätt samt åsikter. Intervjufrågorna är av semistrukturerad
karaktär, vilket menas att teman vidrörs men bringar omfattat utrymme för de som
intervjuas att breda ut enskilda svar bara det hamnar inom önskade områden.
Om informanterna kom in på ett oönskat område styrdes intervjun tillbaka till
temat för att få en större relevans i svaren, vilket menas att intervjuguiden inte var
19
strikt utan kunde komma in på andra frågor. Intervjuguiden innehöll fyra
kategorier; identitet och yrkesroll, det formella idealet, Allmänhetens syn och
påverkan på brandmän och futuristisk syn på yrket. I varje kategori finns det flera
olika frågor där intresset ligger i vad informanten har för uppfattningar. I
skapandet av intervjuguiden användes vissa teorier som exempelvis yrkesroll,
rollteori och identitet. Vidare användes dessa teorier som en grundpelare i studien.
Oavsett om all fakta angående dess bakgrund inte alltid var av stor relevans för
denna studie var det en fördel för att kunna sätta sig in i informanternas svar på
respektive fråga och få ett sammanhang.
Till intervjuguiden valdes inte omedelbara frågor angående brandmännens syn på
dess yrkesroll, för att istället få en så innehållsrik empiri som möjligt användes
frågor som exempelvis; beskriv hur du tror allmänheten har för bild av er
brandmän eller beskriv vilka egenskaper du anser att en brandman bör besitta.
Detta ligger i grund till att undvika svar som ja och nej och istället få ut ett
fylligare svar. Vissa frågor i studien kunde anses känsliga därför poängterades vid
deltagandet i intervjun att detta var anonymt. I helhet ansåg de flesta att de upplevt
intervjun positivt och att se på sitt yrke som brandman utifrån ett fågelperspektiv
var intressant.
3.3 Databearbetning och analysstrategi Resultaten har analyserats utifrån det fenomenologiska förhållningssättet som
utgångspunkt. Transkriberingen av den data som samlats in genom intervjuer
skedde i direkt anslutning till intervjutillfällena. Genom att läsa igenom det
insamlade materialet ett flertal gånger gavs en bredare helhetsbild av dess
betydelse för studien. För att inge en ökad förståelse valdes citat ut ur insamlad
data som gav en helhet för hur brandmän ser på sin verklighet. Vidare under
studiens gång har skillnader och likheter försökts att framläggas genom både
beskrivningar samt upplevelser av det informanterna beskriver. Då studien utgår
från att grundligt beskriva de upplevelser och den information som beskrivs av
informanterna visar detta på det Dahlberg (1997) anser ger innebörden en
möjlighet att växa fram. Efter de intervjuer som utförts släpptes de fördomar som
tidigare existerat då resultatet besvarat dessa förutfattade meningar. För att
upprätthålla konfidentialitetskravet och genom detta skydda informanternas
identitet uteslöts en viss del av den information som ansågs vara känslig då
transkriberingen ägde rum.
Nästa steg var att omvandla det insamlade materialet för att framlägga de mest
relevanta delarna och på så vis öka förståelsen för läsaren, som inte själva deltagit
vid datainsamlingen. Detta menar Dahlberg (1997) är ett sätt att föra läsaren
närmare forskaren och öka förståelsen. För att uppnå detta har resultatet delats in
i två teman, utifrån de två frågeställningar som studien ställer, vilket skapat en
kategorisering av den information som informanterna tillgivit.
20
De teorier som valts för att på bästa möjliga sätt beskriva och återkoppla till den
data som samlats in är grundat på ett selektivt urval, teorierna är; yrkesroll,
rollteori samt identitet. Empirin som samlats in under studiens gång har
behandlats utifrån ett objektivt synsätt, analysen har däremot bearbetats utifrån ett
subjektivt synsätt (Patton, 2002). För att upprätthålla en röd tråd genom studien
är en vital del den tematiska uppbyggnaden, dessa teman visar på och synliggör
problemformuleringen som studien har som syfte. Den induktiva
forskningsmetoden som studien utgår från inger analytiska strategier såsom
kreativ syntes vilket skildrar konkreta mönster och detaljer som framställts genom
datainsamlingen.
Processen i analysen skedde utifrån ett tematiskt upplägg på grund av det
insamlade materialet som organiserades utefter olika teman. Det tematiska
upplägget skapades utefter resultatet som framkom utifrån datainsamlingen och
resulterade i följande två teman; självförverkligande genom yrkesroll, en
brandmans relation till allmänheten och dess påverkan på yrkesrollen. Studiens
första frågeställning behandlas utefter det första temat; självförverkligande genom
yrkesroll. Den andra frågeställningen behandlas utefter det andra temat; en
brandmans relation till allmänheten och dess påverkan på yrkesrollen.
Genom att använda typsvar för att få ut så mycket information som möjligt med
minsta antal upprepningar underlättar läsprocessen för läsaren. På så vis undviks
även ett massivt stycke med onödig och repetitiv text. Likartade svar givna från
informanterna fördes samman för att uppnå detta. Reducering av information, vars
direkta betydelse inte bidrog med relevans för studien, utfördes även senare i
analysen.
3.4 Studiens kvalitet och trovärdighet En studies kvalitet och trovärdighet grundas vanligtvis i dess reliabilitet och
validitet (Bryman, 2011). Reliabiliteten i en studie rör frågan gällande
möjligheten att återskapa det resultat som forskningen har resulterat i, detta är
vanligt förekommande i kvantitativa studier då dessa typer av studier intresserar
sig för huruvida ett mått är pålitligt eller inte. Om en testperson får ett flertal olika
resultat på ett och samma test uppstår frågan huruvida studien har mätt det som
den är utsatt för att mäta. Validiteten i en studie har som syfte att belysa huruvida
forskningens slutsatser hänger ihop eller inte, med andra ord mäter studien det
den är utsagd för att mäta. Validitet består av fyra typer: Mätningsvaliditet, intern
validitet, extern validitet och ekologisk validitet (Bryman 2011).
Mätningsvaliditet, även kallat begreppsvaliditet, är framförallt strävan efter att
uppnå mått på samhällsvetenskapliga termer. Även frågan gällande om ett mått
står upp för det begrepp som det förväntas göra är inkluderat inom
mätningsvaliditeten. Den interna validiteten studerar en form av kausalitet, med
andra ord en form av orsakssamband, mellan två typer av variabler, även kallat
den oberoende- och beroende variabeln. Denna form av validitet fokuserar på att
21
se huruvida det är händelse A som orsakar händelse B eller om det finns en
bakomliggande faktor som orsakar resultat B. Den externa validiteten behandlar
huruvida ett resultat går att generalisera till andra miljöer, det vill säga miljöer
utanför forskningskontexten. Om en studie är externt valid innebär det att
resultatet även går att se i andra situationer än den som studerats. Ekologisk
validitet ser över om resultaten i en studie går att tillämpa i sociala miljöer,
människors vardag. Detta rör problemet som ibland uppstår då ett resultat tekniskt
sett är valida men har obetydlig verkan på de sociala miljöerna (Bryman, 2011).
Frågan om huruvida en kvalitativ studie bör bedömas utifrån reliabilitet och
validitet är däremot ett ämne som är omtalat mellan forskare. Bryman (2011)
diskuterar detta ämne och utgår från att skillnaden mellan en kvalitativ- och
kvantitativ studie skapar olika kriterier när det kommer till bedömningen av dess
trovärdighet och kvalitet. Anledningen till osäkerhet gällande valet av att
applicera begrepp som reliabilitet och validitet på en kvalitativ studie grundas i
förutsättningen att det finns en sann och absolut bild av verkligheten, det som en
kvalitativ studie menar på inte finns. Som substitut för reliabilitet och validitet har
kvalitativa forskare termen tillförlitlighet och dess fyra delkriterier att vända sig
till. De fyra delkriterier är:
1. Överförbarhet, vars motsvarighet i kvantitativ forskning är extern validitet.
2. Trovärdighet, vars motsvarighet i kvantitativ forskning är intern validitet.
3. Pålitlighet, vars motsvarighet i kvantitativ forskning är reliabilitet.
4. Möjlighet att styrka och konfirmera, vars motsvarighet i kvantitativ
forskning är objektivitet.
Överförbarhet Kvalitativa studier har som mål att tillhandahålla en djup och bred förståelse för
hur den sociala verkligheten ser ut utifrån olika perspektiv. För att skapa bra
förutsättningar för överförbarhet inom en kvalitativ studie är det då viktigt att
införskaffa sig täta och fylliga beskrivningar som ökar förståelsen för den kultur
och den sociala verkligheten. Denna information kan i sin tur användas som en
databas vilket sedan används för att se hur pass anpassningsbar resultatet som
framkommit genom intervjuerna är på andra miljöer (Bryman, 2011).
Då denna studie har som syfte att skapa förståelse för hur brandmän tolkar sin
situation i arbetet kontra sitt privatliv har försök till att införskaffa fylliga svar och
beskrivningar uppkommit genom intervjuerna. Resultatet visade sig vara likartat
från ett flertal av informanterna vilket visar på att deras tolkningar av sin situation
inte enbart är slumpmässiga utan är ett generellt faktum som kan överföras till
individer i samma situation som dessa.
Trovärdighet En kvalitativ studie fokuserar enligt Bryman (2011) på den sociala verkligheten
är det upp till forskaren att se till att den insamlade data som samlats in
22
överensstämmer med informanternas version av sin verklighet. Finns det ett flertal
olika tolkningar gällande den sociala verkligheten är det i slutändan den version
som forskaren väljer att framställa som når ut genom studien. Med detta i åtanke
är det viktigt för forskaren att, dels se till att forskningen utförts utefter de regler
som finns, men även att rapportera de resultat som framkommit till de individer
som är en del av den sociala verkligheten som studerats, detta är även känt som
respondentvalidering. Detta kan ske genom att tillhandahålla de som deltagit i
studien ett exempel av studien för att sedan få respons om det är trovärdigt eller
inte.
Trovärdigheten i denna studie grundas i resultaten som framkommit genom de
intervjuer som utfördes. De svar som gavs stämde till stor del överens med de svar
som övriga informanter gav vilket visar på en liknande uppfattning av den sociala
verkligheten.
Pålitlighet Detta steg av de fyra delkriterierna är enligt Bryman (2011) en motsvarighet till
reliabilitet för att uppnå detta ska forskaren anta ett granskande synsätt under
studiens gång, detta inräknar att det framkommer fullständig redogörelse av
forskningsprocessen i form av problemformulering, valet av informanter,
intervjuskrifter, beslut gällande analys av data etc. Utöver detta kan kollegor ta
rollen som granskare och på så vis bedöma kvalitén och om de teoretiska
slutsatserna är berättigade.
Allteftersom studien fortskridit har kritiska ögon tagit del av studien, både genom
en handledare med bred erfarenhet inom forskning samt tillgivna seminarier där
diskussioner gällande upplägg och teoretiska slutsatser har uppstått.
Möjlighet att styrka och konfirmera Utifrån vetskapen att det är omöjligt att vara fullständigt objektiv i den sociala
verkligheten ska forskaren försöka visa på att studiens resultat och slutsatser inte
påverkats. Det är viktigt att personliga värderingar påverkar studien och dess
resultat. Detta är även en av granskarnas uppgifter, att se över huruvida resultaten
går att styrka eller inte (Bryman, 2011). Som forskare är det som nämnts svårt att
vara helt objektiv, däremot med hjälp av granskare har diskussioner förts allt
eftersom för att undvika denna problematik.
3.5 Etiska överväganden För att genomföra studien, samt för att visa respekt gentemot intervjupersonerna,
har Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav gällande de forskningsetiska
aspekterna tagits i beaktning. Dessa krav är: Informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet grundas i att intervjupersonerna är välinformerade gällande
hur deras uppgifter kommer att behandlas och att de inte kommer att användas
23
utifrån något annat syfte än forskningssyftet. Här ingår även forskarens uppgift
att framföra att deltagande i studien är frivilligt och att intervjupersonen kan
avsluta sin medverkan när som helst om de känner för det. Utöver dessa riktlinjer
är det även önskvärt att intervjupersonerna får information gällande var resultaten
kommer att offentliggöras. Samtyckeskravet menar på att alla deltagare i en
undersökning själva har rätt till att avgöra om de vill delta i forskningen, här ingår
även godkännande av föräldrar eller vårdnadshavare då deltagarna är minderåriga
eller om forskningen berör ett etiskt känsligt ämne.
Tredje kravet som vetenskapsrådet framlägger är det så kallade
konfidentialitetskravet. Detta innebär att forskarna som utför studien ska vara
noga och försiktiga gällande informanternas personuppgifter. Alla de uppgifter
som behandlar individen som deltagit i studien ska vara strikt konfidentiella och
behandlas på sådant sätt. Dessa uppgifter ska förvaras på ett sådant sätt så
obehöriga inte har möjlighet att finna dem, det ska praktiskt taget vara omöjligt
för utomstående att få tillgång till dessa.
Det fjärde och sista av de etiska principerna är nyttjandekravet som belyser vikten
av att de uppgifter som forskaren samlar in genom olika typer av metoder enbart
får användas till forskningsändamålet. Med detta i tanken bör inte uppgifter och
insamlad data spridas eller användas för kommersiellt bruk.
I denna studie har alla dessa krav övervägts noggrant samt genomförts utefter
kraven. Vid intervjusituationerna har informanterna varit väl medvetna om att de
när som helst har möjlighet att avsluta sin medverkan om de så känner för det.
Även vikten att informera studiens syfte och hur de uppgifter som de förser oss
med kommer användas har under intervjutillfällena varit centrala. Slutligen var vi
tydliga med att alla informanters deltagande är anonymt och att det dem säger inte
kommer gå att koppla till dem själva, detta var av stor vikt för att få så tydliga och
fylliga svar som möjligt under intervjuerna.
3.6 Metodsammanfattning Studien grundas på ett kvalitativt förhållningssätt och därmed ett induktivt synsätt
med deduktiva drag. Ur det epistemologiska synsättet är studien empirisk belagd
då informanterna utgår från egna erfarenheter och reflekterar utifrån dessa som
lett till de centrala delarna av resultatet. Sett till interpretativismen kontra
positivismen har studien utgått utifrån det interpretativistiska förhållningssättet.
Den subjektiva innebörden som informanterna tillger för studien samt deras
förståelse och tolkning har lett fram till en ökad förståelse gällande det syfte som
framställts. Även det fenomenologiska förhållningssättet har, i likhet med en
empirisk- och interpretativistisk studie, varit användbart för att lyfta fram
informanternas egen tolkningsförmåga och syn på situationen.
Angående den ontologiska synen förhåller sig denna studie till konstruktionismen,
där sociala verkligheten har annorlunda sätt att se på det hela och att det verkliga
24
kan förändras med tiden. Informanterna som deltog i studien tilldelades av en
styrkeledare inom räddningstjänsten och även av andra brandmän som var
anställda på en och samma plats. Kontakten togs med en studiekamrat som hade
nära kontakt med räddningstjänsten som förde oss vidare till andra lämpliga
informanter för studien och sedan förde nästa informant oss vidare till en annan
brandman, vilket blev ett snöbollsurval. Det användes strategiska och
målinriktade metoder för att finna lämpliga informanter och som var relevanta för
syftet, att alla inom studien är brandmän eller utbildar sig till detta. Författarna
leddes av en gemensam kontakt som nämnts innan, förde studien vidare i sitt
sökande efter lämpliga informanter. Gällande de fyra etiska kraven;
konfidentialitet, samtycke, information samt nyttjandekravet förmedlades dessa
individuellt vid varje intervju som ägde rum. Frågorna som ställdes vid intervjun
var av semistrukturerade drag.
Den intervjuguide som har används är uppbyggd på fyra teman; identitet och
yrkesroll, det formella idealet, allmänhetens syn och påverkan på brandmän och
futuristiska synen på yrket. Utefter dessa teman var ett antal olika frågor
uppradade för att ge en så klar och tydlig bild som möjligt gällande det temat
indikerar på, utifrån informantens tolkning gällande ämnet. Gällande förutfattade
meningar som är ett vanligt förekommande problem existerade det ett fåtal som
under intervju tillfällena försvann. En förutfattad mening som var aktuell vid
första intervjusessionen var den typiska stereotypen gällande brandmän. De
förutfattade meningarna gällande brandmän har under studiens gång satts åt sidan
för att inte påverka det resultat som uppkommit under intervjuerna. Dessa
förutfattade meningar visade sig även vara felaktiga och framkom tidigt under
intervjusessionerna att de visade sig vara felaktiga. Utifrån de fenomenologiska
synsättet analyserades resultaten i direkt anslutning till intervjusessionerna. Efter
det ovannämnda var nästa steg att kategorisera och placera resultaten utifrån de
tematiska upplägget som denna studie använder sig av.
Vidare det som lagts fram utifrån informanternas uppfattningar angående de
motiv, relationer till allmänheten och hur deras syn på kravaller framfördes i
resultatet utefter informanternas svar. Svaren framfördes senare med typsvar
genom både resultat- och analys processen. Kvalitén i denna studie bedöms
utifrån fyra elementära kriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och
möjligheten att styrka och konfirmera. Gällande de fyra etiska kraven som är
grundläggande för en kvalitativ forskningar framställs i tidigare kapitel 3.5.
3.7 Metoddiskussion Valet av en kvalitativ studie som metod var det inte mycket att argumentera om
då studiens syfte är att framföra brandmäns tolkning och syn på de olika fenomen
som studien behandlar; motiv för att gå in i yrkesrollen som brandman, relation
till allmänheten och synen hur kravaller och upplopp kan påverka den redan
25
existerande yrkesrollen. För att få bättre förståelse för det resultat som uppkommit
via intervjusessionerna har egna förutfattade meningar lagts åt sidan och genom
detta utgått från den fenomenologiska utgångspunkten. Detta för att försöka förstå
brandmännens egna tolkningar och deras egen syn på de fenomen som studien
behandlar. Ett av fenomenologins intresseområden, enligt Bryman (2011), är att
presentera livsvärlden utan omtolkning och på så vis ge en klar bild av
verkligheten. Då denna studie är induktivt lagd, med inslag av deduktiva drag, är
det dock inget problem att avgöra vilken av dessa som är grunden för denna studie.
Det inslag av deduktiv forskning som används i denna studie är den framställning
av teorier innan utförandet av datainsamlingen. Detta beslut togs för att lägga en
grund för intervjuguiden och ge en bredare helhet av vad studiens syfte går ut på.
Teorierna; yrkesroll, rollteori och identitet förenklade framställningen av den
intervjuguide som användes samt gav den förståelse, både för informanterna och
oss själva. Under insamlingen av data framkom ytterligare en teoretisk gren fram
under begreppet identitet; habitus, som gav ytterligare förklaring angående
uppfattning och tolkning gällande stenkastning och hot gentemot brandmän.
Valet av intervjustudie uppkom då studiens fokus är att få en inblick i brandmäns
syn och tolkning gällande de syfte studien har. Däremot skulle en deltagande
observationsstudie bidra med ett mer omfattande perspektiv på fenomenet. Dock
skulle bristande information gällande deras tolkning gentemot händelser vara
konsekvensen. Deltagande observationsstudie skulle även bidra med problem
gällande utförandet av studien då brandmäns arbete är oförutsägbart och riskfyllt,
olyckor sker inte på beställning. Ytterligare komplikationer skulle kunna ske då
brandmän, under utryckning, inte kan försäkra ens egen säkerhet då deras arbete
är det vitala. Utförandet av en observationsstudie skulle bidra med att ge en bild
av studiens syfte, dock inte i samma helhet som en intervjustudie har bidragit med.
Däremot skulle en kombination av dessa ge fylligare svar och en bredare
förståelse.
Den centrala delen för studien, då brandmän dagligen är en del av sociala
interaktioner, visar på ett konstruktivistiskt synsätt. Detta påvisar att verkligheten
är i konstant rörelse och påverkas av sociala interaktioner som för verkligheten
vidare. Sociala interaktioner som uppstår för brandmän sker både på högkvarteret,
där interaktioner med det arbetslag som konstant är i närheten, och ute vid
olycksplatsen, där interaktioner med de drabbade sker. Dessa interaktioner skapar
den sociala verkligheten som brandmännen befinner sig i. Denna verklighet kan
komma att förändras beroende på de sociala interaktioner som sker vilket säger
sig emot det motsatta förhållningssättet, det vill säga positivismen.
Studiens syfte grundas i brandmäns tolkningssyn på sin egen yrkesroll och de hot
som uppstår gentemot yrkesrollen i samband med kravaller. Två huvudfaktorer
uppstår i resultatdelen gällande dessa hot och dess uppkomst; informationsbrist
26
och en kulturell skillnad sett till auktoritära organisationer. Vetskapen om att det
existerar flera faktorer utöver dessa två gällande hot gentemot brandmän, samt att
studien trots detta enbart fokuserar på dessa, är någonting som kan tolkas negativt.
Anledningen till att studien fokuserar på dessa två är att de är återkommande i
resultatdelen samt det faktum att det är informanternas egen tolkningsbild av
händelsen som är relevant för studien.
Valet av informanter och de tidsintervallerna gällande intervjusessionerna
grundas på smidigheten att kontaktpersonen tilldelade oss en tid. Då ett yrke som
brandman är oförutsägbart tilldelades en tid då minst antal olyckor äger rum och
schemat tillät detta. Det urval som studien grundas på är ett bekvämlighetsurval
vid namn snöbollsurval. Denna typ av urval har enligt Denscombe (2009) sina
fördelar med att det snabbt ger ett utökat antal informanter. Nyckelpersonen för
att dessa intervjuer har ägt rum anses vara kontaktpersonen som var första steget
i snöbollsurvalet och förde senare vidare oss till andra lämpliga informanter som
gav information som ansågs vara relevant för studiens ändamål. Någonting som
kunde varit relevant, för att inge en större förståelse för syftet, skulle vara att
besöka ett flertal brandstationer, eventuellt även i olika län runt om i Sverige.
Dock har det inte funnits utrymme för att utöka spridningen av informanter och
på så sätt öka studiens omfång.
Transkriberingen formerades om från talspråk till ett mer läsvänligt språk för att
på så vis förenkla för läsaren. De tio intervjuer som utfördes gjordes i par vilket
går att ifrågasätta och kritisera då intervjupersonen eventuellt kan känna sig
pressad. Ytterligare kritik som kan ställas mot denna studie är att båda forskarna
deltog vid intervjuerna istället för att dela upp sig och intervjua fem brandmän vid
två olika brandstationer. Detta skulle i sin tur ge ett bredare och fylligare resultat.
Anledningen till att båda forskarna deltog vid de tio intervjusessionerna grundas
i den angivna tid som varit till förfogande och att möjligheten att få intervjua sex
respektive fyra respondenter vid samma tillfälle bidrog till ytterligare tid för
analys. Vidare skedde transkriberingsprocessen som delades upp på fem vardera,
vilket går att kritisera då tolkningsfrågan gällande vad som är relevant och inte
uppstår. Anledning till denna uppdelning är även här tidsbegränsningen.
Under intervjun användes den semistrukturerade intervjumetoden för att på detta
vis ge informanten frihet att följa sina tolkningsförmågor och inge ett fylligare
svar. Om informanten gick för långt, utanför ämnesområdet, vägleddes samtalet
tillbaks till det utnämnda temat. Denna metod har hjälpt studien att få intressanta
svar då deras tolkning är det som studien är intresserad av, därmed är en
strukturerad form av intervju inte att föredra då denna metod skulle begränsa
informanterna. De teman som framställts i intervjuguiden är utformad för att inge
en röd tråd senare i resultat- och analys delen. Vissa frågor i intervjuguiden kunde
enligt informanterna vara svårtydliga, där av krävdes en mer utvecklad förklaring
27
för att på så vis öka förståelsen för vad ämnesområdet innefattar. Frågor som
behandlade de ideala kraven från samhället samt frågan gällande synen från
allmänheten kunde i vissa fall ses som likartade frågor och behövdes därmed en
ytterligare förklaring som ingav en bättre förståelse.
Inför varje intervju informerades respondenterna om de fyra etiska kraven;
information-, samtycke-, konfidentialitet- och nyttjandekravet. För att försäkra sig
om att respondenterna förstod innebörden av kraven förklarades detta under de
första minuterna. Det mest relevanta var att informera om information- samt
konfidentialitetskraven då anonymitet är av stor vikt, även nyttjandekravet
förklarades djupare för att försäkra informanterna om att materialet enbart
används för studiens syfte. Formatet av intervjuguiden grundas på att bibehålla
informanternas identitet och de frågor som ställs under varje tema är utformat för
att inte gå in på en privat nivå där svaren går att koppla tillbaks till enstaka
individer. Då studiens syfte har fokus på yrkesrollen och därmed inte fokuserar
på individerna utanför yrket är intervjufrågor kopplade till det privata livet av
mindre intresse för studiens resultat, där av saknaden av dessa i intervjuguiden.
För att inge ett förtroende lades stor vikt på att försäkra respondenterna att den
inspelade data som uppkommit genom intervjuerna raderas efter studiens avslut.
Informationskravet uppnåddes genom två handlingar. Första delen ingick en
förklaring från kontaktpersonen gällande att en studie kommer utföras och vad
studien ska handla om på en generell nivå. Den andra delen uppstod inför varje
intervju då forskarna gick in mer grundligt på studiens syfte och gav en djupare
förklaring. En fördel med detta är att de svar som uppkom var spontana och att de
inte var förbestämda så att informanterna inte kunde planera in sina svar.
De likartade svaren som tillgivits av majoriteten av informanterna ökar
trovärdigheten i studien. Även den så kallade forskareffekt som Patton (2002)
benämner ökar denna trovärdighet. Forskareffekten belyser hur forskarens
teoretiska förförståelse samt dess förutfattade meningar kan inneha en påverkande
effekt av resultatet gällande databearbetningen. Vanligt förekommande för att
inge ytterligare trovärdighet är att låta ett fåtal av informanterna ta del av resultatet
och se huruvida det överensstämmer eller ej. Att inte göra det kan ses som kritik
gentemot denna studie men ett utskick som detta skulle riskera att bryta mot
konfidentialitetskravet då alla informanter jobbar på samma arbetsplats och har
daglig kontakt med varandra.
Överförbarheten av denna studie går att föra vidare till andra informanter i andra
län om det är av behov. Urvalet är inte direkt kopplat för att kunna utföra denna
studie, utan grundas på ett bekvämlighetsurval. Då yrkesrollen i princip är likartad
runt om i landet kan studien utföras i större områden eller mindre orter, dock
kommer resultatet att se olika ut beroende på vad för erfarenheter dessa individer
har.
28
Ytterligare en vital faktor är studiens pålitlighet. Detta beskrivs utifrån Bryman
(2011) i ett flertal steg, bland annat val av undersökningspersoner, beslut
angående analys av data och intervjuskrifter. Nyckelperson för studien framlade
de tio informanterna vars pålitlighet är av hög grad då dessa är aktiva inom
yrkesrollen som behandlas av studien. För att öka pålitligheten ytterligare har
konstruktiv kritik tillgetts under studiens gång av en tilldelad handledare med
både erfarenhet och kunskap inom sociologins ramar. Gällande intervjuskrifter
har ett gemensamt åtagande gjorts då kritisk granskande av resultatet genomförts
för att på bästa möjliga vis öka pålitligheten.
Då studien formats av ett induktivt synsätt med deduktiva drag, i form av en
teoretisk förförståelse, kan detta ha haft en effekt på studien. Vid studiens början
var tanken att enbart vara induktiv, detta förändrades däremot snabbt då
tidsbegränsningen inte var tillräcklig samt för att den teoretiska förförståelsen gav
ett mer målinriktat resultat. Diskussioner gällande huruvida personliga
värderingar har påverkat studien har uppkommit men genom att försöka vara
subjektiva till resultatet anses det vara svårt att finna vad som är personliga
värderingar, där av skulle studien kunna anses ha en god kvalité.
Avslutningsvis är studien grundat utefter ett induktivt förhållningsätt med
deduktiva drag då intervjuguiden är uppbyggt utefter ett fåtal teorier; Yrkesroll,
rollteori och identitet. Allt eftersom datainsamlingen pågick uppstod ytterligare
teorier så som habitus, detta påvisar en induktiv form av forskning då resultatet
styr huruvida studien kommer att formas. Det induktiva synsättet är även baserat
på att inge en förståelse för informanternas tolkningssyn på det ämnesområde som
studien har som syfte.
Ett bredare urval skulle kunna bidra med en större helhetsbild av det fenomen som
studien behandlar, exempelvis spridning till andra städer och län för att se
problemet ur ett nationellt perspektiv. Dock har studien, utifrån de
tidsbegränsningar som existerat, skapat ett fylligt och omfattande resultat utifrån
den kvantitet studien begränsats av.
4. RESULTAT
Studiens syfte är att belysa de motiv en brandman har för att gå in i yrkesrollen
samt hur denna yrkesroll präglas av sociala relationer som uppstår vid utryckning.
Detta har lett fram till frågeställningar som lyder; är motiven till att gå in i
yrkesrollen som brandman en väg till självförverkligande och hur präglas
yrkesrollen som brandman av de sociala relationerna vid utryckning?
I denna del framläggs två teman som är framställda utefter de två
frågeställningarna som studien är uppbyggd på. Kapitlet är grundat på den empiri
29
och data som samlats in vilket i sin tur kommer diskuteras utifrån de valda
frågeställningarna.
4.1 Motiven till att gå in i yrkesrollen som brandman och dess väg
till självförverkligande
Den första frågeställningen behandlar vilka motiv som lockar en individ till att gå
in i rollen som brandman och huruvida dessa motiv leder till ett
självförverkligande. Majoriteten av informanterna är alla enade om att motiven
gällande valet av yrke grundas i att det är ett praktiskt yrke, då ett flertal har en
bakgrund som exempelvis mekaniker. Ytterligare motiv ansågs vara intresset att
arbeta i grupp och tillhöra den samhörighet som enligt vissa efterliknar en andra
familj. Här inkluderas även intresset av fysisk aktivitet och lagsport. Ett annat
motiv som enligt majoriteten ansågs vara ett argument för att gå in i rollen som
brandman var intresset av att hjälpa andra människor och bidra till samhällets
välfärd. Informanterna svarade på följande sätt gällande de frågor som berörde
ämnet motiv till att gå in i yrkesrollen som brandman.
Självförverkligande genom yrkesrollen Ett vanligt förekommande svar på frågan gällande deras motiv till att söka sig till
brandyrket var att praktisk sysselsättning var att föredra. Trots att yrket inte varit
något drömjobb från barndomen lockade det praktiska arbetssättet för många
informanter. Tidigare yrken som var vanligt förekommande för dessa individer
var bland annat elektriker, fastighetsskötare och friskvårdare. Alla dessa tyder på
ett praktiskt yrke där rörelse i kombination med olika typer av arbetsuppgifter är
inräknat.
”Praktiskt yrke är ju någonting som jag gärna håller på med. Jag vill inte sitta på ett
kontor, jag föredrar gärna att jobba praktiskt.” (IP 1)
“Det var det sociala och det fysiska jobbet. Det var lite sådana saker som lockade mig
till det här jobbet. Jag har tidigare jobbat med praktiska yrken som fastighetsskötare och
friskvårdare.” (IP 7)
“Det var ingen barndomsdröm direkt utan det var mer att jag ville jobba med något
praktiskt. Efter gymnasiet fortsatte jag ett år på universitet, sen så hoppade jag av. Jag
ville ha mer praktiskt och så blev det.” (IP 10)
Majoriteten av informanterna var, som nämnts ovan, inte nykomlingar gällande
det praktiska arbetsformatet. Yrken som bilmekaniker, elinstallatör och
fastighetsskötare är några exempel på den praktiska bakgrund somliga haft innan
yrket som brandman. Även möjligheten till deltidsarbete, och genom detta
sysselsätta sig med andra yrken som extrajobb, var en vanligt förekommande
anledning.
30
“Jag har tidigare arbetat som bilmekaniker och tänkte att det här inte var vad jag ville
göra hela livet, då började man fundera sådär, vad skulle jag vilja göra istället? Då var
ju brandmansyrket nått som poppade upp. När jag skulle söka tyckte jag det verkade
som ett väldigt spännande och varierande jobb.” (IP 5)
”Var utbildad bilmekaniker från början, sen började jag arbeta som heltidsbrandman.
Har alltid gillat mångsidigt arbete, inget ensidigt yrke. Det händer saker hela tiden, det
är någonting som jag känner är intressant. Sen fanns det en chans att jag fick jobba heltid
så då tog jag den.“ (IP 3)
“Jag jobbade på en industri, stod mer eller mindre vid ett löpande band och vid
maskiner. Sen har jag jobbat som fastighetsskötare och elinstallatör, det har då varit vid
sidan om brandkåren. I och med att vi jobbar som vi gör har vi väldigt mycket fritid. Så
att, förut kunde man jobba mycket extra, i stort sett alla killar gör det, någon typ av
extraknäck.” (IP 8)
Tidigare erfarenhet inom praktiskt yrke visade sig även vara användbart för yrket
som brandman då många av informanterna ansåg att det är att föredra att ha en
praktisk bakgrund då det är applicerbart till olyckssituationer som uppstår.
Beroende på den tidigare erfarenheten i det tidigare yrket varierar ens
specialstations område på olycksplatsen. Tidigare erfarenhet inom yrket mekaniker kan vara att föredra i situationer som trafikolyckor medan yrket som
snickare kan bidra vid husbränder då vetskapen om uppbyggnaden av exempelvis
hus finns i grunden.
“Jag har praktisk bakgrund. Jag vet hur hus är uppbyggda och man har den vanan när
det kommer till bränder i villor och lägenheter.” (IP 9)
“När jag började, på den gamla tiden, skulle man vara utbildad som snickare, rörmokare,
målare, bilmekaniker eller skogshuggare och sen drog jag in nytta av den kunskapen när
jag kom ut på olika typer av olycksplatser.” (IP 4)
Det andra motivet som majoriteten av informanterna belyste var vikten av den
sociala gemenskapen. Då ett antal av informanterna tidigare har deltagit
i exempelvis lagsporter var övergången naturlig. Detta grundas i den likheten
mellan yrket som brandman och lagsporter, dess lagbyggnad, att handla och lösa
uppgifter som ett team. Även individuella sporter var vanligt förekommande.
Trots att det inte hade gemensamma mål uppstod en gemenskap där alla tränade
med varandra på ett individuellt plan, i form av exempelvis sparringspartner, samt
ett liknande omklädningsrumssnack var vanligt förekommande i dessa sporter
som lägger grunden för en gemenskap.
“Gemenskapen var över förväntningarna och det var något jag alltid tyckt om. Har alltid
gillat lagsporter där gemenskapen är vanligt och att handla som en grupp.“ (IP 2)
“Jag höll på väldigt mycket med individuell idrott, men för att lyckas inom en
individuell idrott så är man beroende av andra. Jag höll på med kampsport, jag var
31
beroende av tränare, sparringpartner... man är hela tiden beroende av andra. Även om
man tävlar individuellt tränar man i grupp, och det är väldigt likt liksom, man kan säga
att det är precis det här omklädningsrumsnacket. Alla pushar varandra vilket är
jätteviktigt, gruppen är aldrig starkare än den svagaste individen, alltså det går inte, och
det vet ju alla i gruppen om. Beroende på larm, man känner ju varandra ganska bra, man
vet varandras styrkor och svagheter.“ (IP 8)
På andra yrken som informanterna beskriver har gemenskapen inte varit lika
framstående. En anledning till ändring av yrkeskarriär är för vissa att ta del av en
mer social omgivning och få ta del av en närmare gemenskap. Vikten av att lösa
uppgifter som en grupp och ta sig an ett problem tillsammans visade sig vara en
gemensam nämnare, samt att arbetsgruppen blir som en andra familj då de
spenderar en stor del av sin tid tillsammans.
”Jag har varit på storbyggen och på mindre byggen. Där kommer man inte varandra så
nära, här blir det mer laginsats där man gör det man ska. Jag har alltid tyckt om det här
med laginsats och att alla har sin roll i laget.” (IP 9)
“När man är i ett skift får man en extra familj, så är det ju. Du ser direkt på någon om
någonting är fel när man jobbar så tight tillsammans och när man jobbat så många år.
Man jobbar ju ofta i samma grupp länge, man vart ju som bröder. Så det är få förunnat
att ha fler familjer.“ (IP 3)
“Det kanske är en klyscha men det är lite som en andra familj på nått sätt. Man känner
varandra väldigt väl, jobbar ihop nätter och helger, röda dagar osv. det blir lite så, man
känner varandra utan och innan.” (IP 1)
Den tredje orsaken som majoriteten av informanterna ansåg vara ett motiv för att
söka sig till yrket som brandman var att få bidra till samhället och hjälpa
människor i nöd. Känslan då en positiv respons uppstår efter en räddningsaktion
är i sig själv något positivt som anses vara en form av motiv för att ge sig in i
denna typ av yrke. Uppskattningen och förmågan att kunna göra någonting bra
för någon annan är en motivation i sig.
“Kan ju låta lite klyschigt, men att få hjälpa människor var en av anledningarna till att
jag tog jobbet. De var väll det, tillsammans med att det är lite praktiskt i yrket så att
säga, som tilltalade mig.“ (IP 5)
“Själva grejen jag gillar med yrket är att man får komma ut och hjälpa folk. Det är det
som är min grej och är den positiva feedbacken, sen vad man tjänar hit och dit är ju en
sak men just att lyckas och kunna göra någonting bra för någon är den största kicken.
Resultaten ser man ganska omgående, om jag får ut en person ur en lägenhet som det
brinner i och lyckas bra tar jag till mig det direkt.” (IP 3)
4.2 Sociala relationer gentemot omgivningen vid utryckning Den andra frågeställningen behandlar hur yrkesrollen som brandman präglas av
de sociala relationer som uppstår vid utryckning. Resultatet visar på att
majoriteten anser att förväntningar på brandmän ställs av allmänheten, däremot
32
anses inte detta enbart som en negativ faktor. Brandmännens förmåga att se ur de
drabbades perspektiv är även ett ämne som framställs då en form av empati, som
enligt många av informanterna är en viktig egenskap, skapar en bättre relation till
allmänheten. Relationen gentemot omgivningen är även synlig då kravaller och
oroligheter uppstår. Samtliga informanter nämner den informationsbrist som
existerar, tron om att brandkår, polis och militär är under samma tak är en vanlig
missuppfattning. Informanterna belyser även hur dessa händelser, om de
eskalerar, kan påverka det val av yrke och huruvida de känner för att fortsätta
inom detta. Händelser som dessa riskerar en förändring inom yrket i form av ökad
säkerhet och en förändrad yrkesroll.
En brandmans relation till allmänheten och dess påverkan på yrkesrollen Resultaten visar att det finns en klar och tydlig respekt mellan allmänheten och
brandkåren. Detta bygger på en ömsesidig respekt vilket visar sig i olika
stressfulla situationer som framförallt uppstår vid olycksplatser. Oavsett den
auktoritet yrkesrollen som brandman erhåller är det viktigt att inte stressa upp
civila i situationer där exempelvis sirener förekommer. Även förståelse gällande
att det ibland dröjer några minuter för brandkåren att nå olycksplatsen visar på
ömsesidig respekt samt förståelsen att det finns bakomliggande faktorer, beroende
på hur trafiken ser ut och hur långt det är till olycksplatsen, då dessa typer av
problem uppstår.
“Dem visar hänsyn och respekt när vi kommer ut och är nyfikna. I trafiken så gör dem
så gott dem kan för och kunna flytta åt sidan. Att även få vår organisation att inse att det
inte hjälper och tuta och stressa i onödan. Stressa inte upp folk mer än vad som är absolut
nödvändigt och försöka ge och ta och förstå hur det är för dem. Sirenerna hjälper inte
om det ändå är stopp i trafiken, så inte värt att använda mer än nödvändigt. Jag tror dem
har en god bild av oss.”(IP 3)
“Jag tycker att vi blir bra bemötta och det är sällan någon som blir arg när vi kommer
till olycksplatsen. Det kan säkert vara folk som tycker vi kommer sent ibland men de
har ju alltid sin förklaring. Visst, är vi ute och övar tar det givetvis längre tid att komma
till olycksplatsen än vad det gör ifall vi är på stationen.” (IP 7)
Allmänheten har även höga förväntningar gällande den kunskap som en individ
inom yrket som brandman ska inneha. Förväntningar som ställs av allmänheten
behandlar inte enbart bränder vid olyckor, idag förväntas brandmän även inneha
kunskap gällande förebyggande trots att det finns en egen enhet som behandlar de
typer av frågor. När för höga krav ställs på en och samma yrkesroll ökar
svårigheten att uppnå dessa, viljan att göra skillnad och leva upp till hjälterollen
är någonting som brandmän vill uppnå, trots de höga kraven som ställs.
“Förväntningarna är lite höga ibland, förebyggande och den biten tror ju kanske folk att
vi kan ganska mycket om och dem tror att vi kanske är mer allmänbildade när det gäller
brand men... I utryckningen är man som i ett fack här på brandstationen. Dem som håller
på med förebyggande håller bara på med det, så dem är duktiga på det. Vi som håller på
33
med utryckning, vi kan lite basics, vi har lite material tillgående då vi har studiebesök,
men annars kan ju inte vi om någonting om frågar gällande regler om man ska bygga
ett hus eller liknande.“ (IP 6)
“Allmänheten har jättehöga förväntningar på oss, vi är dem här hjältarna. Det vill man
motsvara och vara, alla som jobbar vill göra skillnad, göra det vi kan. Men när vi inte
får dem möjligheterna går det åt andra hållet… Så fort vi är ute på plats tänker man att
vi ska föregå med gott exempel, att alltid handla och utgå från att vi är professionella.
Vi vill ju verkligen visa en väldigt bra sida av oss.” (IP 8)
Informanterna ansåg att de roller som de kliver in i som brandman utgår från de
förväntningar som allmänheten har gentemot dem. Rollen medför en form av
mental förberedelse som inger en säkerhet i de arbetsuppgifter som ska utföras på
olycksplatsen. Den mentala förberedelse är däremot svårare att inta på fritiden då
denne inte är iklädd rollen som brandman. Alla förberedelser och det lagarbete
som sker för att hjälpa till vid en olycka bidrar till den mentala förberedelsen. Att
förbereda sig mentalt är med andra ord svårt när de inte agerar som ett lag utan
enskilda individer.
“Det är absolut så att man tar på sig en roll när uniformen är på och kommer ut när man
möter allmänheten. Klart man handlar utifrån vad allmänheten förväntar sig. Det finns
i alla yrken. När man är ute vid larm så är man ute på larm och agerar på ett vettigt sätt
som folk tror och förväntar sig av en.” (IP 2)
“Man är inte mentalt förberedd, man kliver in i en roll när man kommer in på station
här. Man åker ut på larm, har tid att mentalt förbereda sig. Den tiden har man inte när
man dyker in privat. Även om man har kunskapen med sig handlar jag inte riktigt på det
sättet.” (IP 1)
Resultaten visar på hur det finns en ömsesidig respekt mellan brandmän och
allmänheten på olycksplatsen. Många informanter anser även att de förväntningar
och krav som ställs kan upplevas som för höga, trots detta finns viljan att leva upp
till förväntningarna och därmed yrkesrollen som brandman. Vidare anser
informanterna att det finns en informationsbrist som gett upphov till de hot som
uppstår gentemot brandmän under kravaller och upplopp. Information gällande
vilka som är vilka, brandmän kontra polis, och vad för uppgifter varje enhet har
är en del av den informationsbrist som existerar.
”Jag tror fortfarande att det är en informationsbit med uniformer hit och dit. Jag förstår
inte anledningen, när hjälp kommer och att de förstör för sig själv på de viset. Jag vill
nog själv tro att det är en informationsbit och att man inte riktigt vet hur det funkar och
vilka som är vilka. Beror på var i världen man kommer ifrån, vad man har varit utsatt
för själv och hur man blivit behandlad och allt ihop.” (IP 3)
”Jag tror att i vissa specifika händelser så har brandmansyrket ingen bra status, ser du
då en människa i uniform så kanske det inte har någon betydelse om det är en brandman,
ambulans eller polis och det är mer och mer tragiskt att det är så. Det är så svårt att säga
vad anledningen är men när vi ska vara ute för att hjälpa till blir man kanske mer
förvånad när sådant händer, de kanske inte har någon bra erfarenhet av brandman,
34
ambulans och polis och då har det ingen betydelse om vilka som blir utsatt för det. Har
man en dålig erfarenhet till exempel från sitt hemland, man är uppvuxen och det har
hänt någonting… jag tror att det i en sådan situation handlar om grupptryck och
osäkerhet, och jag tror att många är osäkra. Jag tror att det både kan vara problem och
att dem kanske inte har så stor koll på vad vi gör.” (IP 9)
Denna förväxling mellan brandmän och polis menar ett flertal av informanterna
är ett resultat av den kulturella skillnaden som existerar mellan olika länder. I
andra länder kan det exempelvis vara vanligare att dessa räddningsorganisationer
går under samma tak och har större auktoritet. I andra länder har även liknande
organisationer som brandkåren helt andra rutiner gällande utförandet av deras
arbete. Detta kan bidra till en frustration då vissa individer känner att de inte får
hjälp på det sättet de anser att de ska gå till. En myndighet där brandkår, polis och
militär är en och samma och dem olikheter som existerar i utförandet av arbetet
kan enligt informanterna vara en av de skillnader som orsakar dessa problem.
“Många människor som bor i dessa områden kommer från andra länder där myndigheter
som brandkåren, polisen och militären är inom samma myndighet. Så dem kanske inte
ser så stor skillnad på oss. Jag har ju märkt själv då det varit bränder i förorten som
exempel. När man åker på brand dit, ett antal av dem individerna har ju ingen aning om
vad det är vi gör egentligen, och dem har en helt annan kultur sett till hur vi jobbar.” (IP
8)
“Jag har svårt att förstå, även om man försöker tänka att många av dem här människorna
kommer från länder där räddningstjänsten är en statlig myndighet där man har ett visst,
eller känner ett visst, förakt mot myndighetspersoner. Det är svårt att sätta sig in i den
situationen. Att man har den synen på polisen kan jag se för att polisen går in och stökar
och kan bråka lite. Men framförallt mot hjälpande människor, jag har jättesvårt att förstå
det.“ (IP 1)
Dessa oroligheter påverkar det yrke som brandmän innehar. Enligt informanterna
riskerar de sällan mer än vad som är nödvändigt, sett till deras egen säkerhet. Utan
tillstånd från polisen, att det är säkert att ge sig ut till olycksplatsen, väntar de ut
oroligheter i form av kravaller. Detta kan resultera i att materiella ting får brinna
ner, detta som en effekt av de oroligheter som ägt rum.
”Vi åker ju inte in förrän polisen säger att det är grönt, då får det brinna. Varför ska vi
bli skadade där om det ändå bara är materiella ting, det finns ju ingen mening med det…
då får det brinna tills det lugnat ner sig. Sen är det förskräckligt att det drabbar oskyldiga,
men vi riskerar inget.” (IP 7)
En vanlig uppfattning om varför dessa hot mot brandmän förekommer är att det
finns ett förakt gentemot myndigheter och att brandmän sätts under samma tak
som polis och militär. Detta menar informanterna bidrar till en informationsbrist
som äger rum, framförallt i segregerade områden där många kulturer befinner sig
på samma plats. Effekt av detta kan då vara att saker och ting får brinna då
brandkåren inte har tillåtelse från polisen att infinna sig på platsen då det finns
risk för hot.
35
Yrkesrollen som brandman är idag, enligt informanterna, strukturerat efter ett
antal olika uppgifter som är fördelade på olika roller inom varje arbetslag.
Arbetsuppgifter som finns inom yrket idag är styrkeledare, rökledare, chaufför,
vattendykare, rökdykare m.fl. Brandmän är allsidiga och har ett flertal olika
uppgiftsområden, även kallat verksamhetsområden, som de är ansvariga för. Den
rollen som är vanligast inom yrket är rökdykare, det är en roll alla brandmän
innehar om de inte tvingas sluta på grund av hälsoskäl. Vanligt förekommande är
att de cirkulerar mellan olika arbetsuppgifter, på så vis upprätthåller de en färsk
kunskap inom alla områden och bibehåller ett konstant intresse för yrket.
”Jag jobbar med slangen, operatörsaktigt kan man säga. Sen brukar jag jobba lite med
andningsskydden också. Sen kan man ha olika kompetenser som brandman också, jag
är dykare då. Det vill säga vattendykare. Rökdykare är ju alla om man inte kliver av
hälsoskäl. Man kan ju sitta som chaufför då, mer serva med slang och vatten. Man kan
ju vara rökdykarledare också, då har man ju koll på dem två som är inne och släcker
elden. Vi försöker snurra för att alla ska hålla kunskapen färsk och så att det inte blir för
långt mellan gångerna.” (IP 6).
”Det är olika från olika kårer, jag går ner ibland och jobbar som brandman, då är jag
både rökdykare och vattendykare. Min huvuduppgift är styrkeledare, det innebär att jag
är befäl. Det är jag som har befälet i gruppen, det är jag som planerar arbetet, övningar,
lägger schemat, planerar deras semester och allt sådant. Vid larm är det jag som
bestämmer vilken taktik vi ska ha etc.” (IP 8)
Yrkesrollen som brandman har i uppgift att, utöver de formella arbetskraven, vara
till lags för samhället då olyckor uppstår. Riskhantering av bränder och andra
olyckor är en del av deras arbetsuppgifter som de är medvetna och förberedda på,
risker som hot från allmänheten är däremot inte en del av dessa. Informanterna
belyser hur dessa hot, om de eskalerar, kan leda till ifrågasättande av den yrkesroll
som de besitter och leda till att vissa individer lägger hatten på hyllan.
“Det är ju i så fall om man möts av otrevligheter när man försöker komma fram i sitt
arbete, att folk förstör för en och går till anfall mot oss och att man helt enkelt känner
sig hotad, när vi kliver ur bilen och det kommer fram individer som hotar en eller kastar
sten. Skär av slangar eller helt enkelt saboterar för en.” (IP 3)
“Visste jag att det strukit med ett par brandmän, då skulle jag verkligen fundera på det…
då är jag en måltavla. Syftet med mitt jobb är ju att hjälpa, men om jag ska riskera livet,
alltså… vi kan ta jättemycket risker, men de risker vi tar har vi övat inför och vi har
utrustning för detta. Men att bli beskjuten är inte okej...” (IP 8)
Om de arbetsuppgifter som en brandman förväntas utföra kommer i kontakt med
nya arbetsuppgifter, som i grunden inte har någonting med yrkesrollen som
brandman att göra, finns risken att de motiv som lett till valet av yrke försvinner.
Ett flertal av informanterna anser att deras yrkesroll är i fara och att gränsen
mellan vad som är acceptabelt eller inte går där de ska behöva försvara sig.
Verbala hot är någonting de kan ha överseende med, gränsen går däremot vid de
fysiska handlingar som brandmän, i vissa fall runt om i Sverige, blivit utsatta för.
36
Här belyser de även skillnaden mellan polis och brandmän och deras uppgift, som
en del av den informationsbrist som de anser existerar. Då en brandman inte har i
uppgift att upprätthålla ordning, då deras enda uppgift är att hjälpa människor har
informanterna svårt att förstå var dessa handlingar uppstår ifrån om det inte är
grundat i informationsbristen och de kulturella skillnader alla individer besitter.
“Egentligen tycker jag att gränsen går när man ska behöva försvara sig oavsett om det
bara är något litet i och med att vi bara åker på saker för att hjälpa, jag kan köpa att
någon skriker eller börjar dra i en lite grann men inte aktivt motverka det vi gör.” (IP
10)
“Skulle vi använda oss av vattenkanoner är vi helt ute och seglar, ska vi sätta igång och
spruta vatten på folk är vi helt snett ute. Det är polisens uppgift att upprätthålla den
allmänna ordningen. Vi försöker göra det bästa av situationen och hjälpa folk.” (IP 3)
Strävan efter att fortsätta som brandman finns där, däremot om nya
arbetsuppgifter i form av att försvara sig själv och bekämpa allmänheten blir en
del av arbetskraven kommer yrkesrollen att ifrågasättas.
4.3 Sammanfattning Tema ett, under motiv till att gå in i yrkesrollen som brandman och dess väg till
självförverkligande, belyser huruvida de praktiska arbetsuppgifterna är ett av de
huvudsakliga skälen till valet av yrke. Tidigare erfarenhet inom praktiska yrken
så som bilmekaniker, fastighetsskötare och elinstallatör är vanligt förekommande,
på så vis lockar ett yrke som brandman praktiskt lagda individer. Vidare visar
resultatet på att vikten av den sociala gemenskapen i arbetslaget är en viktig aspekt
av arbetet. Gemenskapen grundas enligt många av informanterna i tidigare
erfarenheter inom olika typer av sporter, både individuella och lag. Viljan att vara
delaktig i en social omgivning och genom detta en närmare gemenskap är båda
någonting som eftertraktas enligt informanterna. Den sistnämnda delen under
tema ett, motiv till att gå in i yrkesrollen som brandman och dess väg till
självförverkligande, belyser behovet av att hjälpa sina medmänniskor och genom
detta tilldelas en form av positiv feedback som bidrar till ett självförverkligande.
Tema två, under sociala relationer gentemot omgivningen, benämner hur
informanterna anser att allmänheten ser på dem och hur de förväntas agera utifrån
allmänhetens bild. Då informanterna kliver in på brandstationen intar de en form
av roll, en roll som ger möjligheten att förbereda sig mentalt på de arbetsuppgifter
som tillhör yrket. Viljan att förbättra situationen för de drabbade genom att visa
stöd och vara empatiska är en given del av yrkesrollen. Genom att skapa en
relation till de drabbade är det även lättare att införskaffa sig information gällande
vad som kan räddas. Sett till de krav som ställs på yrkesrollen som brandman finns
det många, flertalet av dessa är även höga och svåra att uppnå. Trots detta är det
någonting alla informanter är eniga om att eftersträva för att på bästa möjliga sätt
ha en bra relation gentemot samhället. Resultatet i tema två visar även på
37
informanternas syn på de hot som riktats mot brandmän i koppling till kravaller
och upplopp som uppstått runt om i Sverige de senaste åren. Detta menar
informanterna grundas på en informationsbrist, då brandmäns auktoritet och
arbetsuppgifter förväxlas med den auktoritet och makt som polisen innehar. En
bakomliggande faktor till dessa förväxlingar menar informanterna skulle kunna
vara en kulturell skillnad då räddningsorganisationer som polis och brandkår
ligger under samma tak i andra länder. Fortsättningsvis belyser detta tema hur
brandmäns formella arbetsuppgifter och hur brandkårens uppgift är att vara
tillgängliga då olyckor inträffar. De risker yrkesrollen som brandman besitter
inräknar inte risker som hot från allmänheten. Bränder och trafikolyckor är sådana
risker som de övat inför och kan hantera, när det däremot kommer utomstående
risker i form av sten- och glaskastning kan yrkesrollen ifrågasättas.
5. DISKUSSION
Studiens syfte är att belysa de motiv en individ har för att gå in i yrkesrollen som
brandman samt hur denna yrkesroll präglas av de sociala relationer som uppstår
vid utryckning. Detta innefattar en brandmans tolkning av hur de ser på de hot, i
form av stenkastning och glaskastning, som blir allt vanligare under kravaller och
upplopp är en central del för att förstå sig på de risker som yrkesrollen utsätter
dem för. Detta syfte har lett fram till två frågeställningar: är motiven till att gå in
i yrkesrollen som brandman en väg till självförverkligande och hur präglas
yrkesrollen som brandman av de sociala relationerna vid utryckning.
Detta kapitel framlägger en djupare analys av det resultat som framställts ovan
och kopplas tillbaka till syftets två frågeställningar, samt de begrepp och teorier
som nämnts under kapitlet som behandlar tidigare forskning. Resultatdelen är
uppdelad i två huvudrubriker med tre underrubriker. Dessa teman lägger grunden
för analysdelen då frågeställning ett analyseras utifrån tema ett, under motiv till
att gå in i yrkesrollen som brandman och dess väg till självförverkligande.
Frågeställning två, utgår från tema två, under sociala relationer gentemot
omgivningen vid utryckning.
5.1 En analys av brandmäns val av yrkesroll Följande del av analysen behandlar den första frågeställningen med hjälp av tema
ett. Resultatet sammanställs och går in på en mer djupgående analys utifrån den
teoretiska referensramen.
Självförverkligande genom yrkesrollen Det som tidigare framkommit i resultatdelen visar på att många av informanterna
hade delade motiv gällande valet av yrke. Det praktiska arbetsformatet, sökandet
efter en gemenskap och viljan att hjälpa individer i nöd var tre av de genomgående
motiven. Sökandet efter denna typ av arbete visar på en form av
självförverkligande som uppnås genom de förväntningar respektive individ har
38
angående de uppgifter yrkesrollen besitter. Den praktiska yrkesmodellen är ett
vanligt förekommande motiv för att välja rollen som brandman samt en av de
faktorer som leder till självförverkligande. Dessa motiv är en tydlig del av en
brandmans vardag. Yrkesrollen som brandman präglas av praktiskt arbete, både
på högkvarteret och ute vid olycksplatsen där det sker ett flertal olika aktiviteter.
Gemenskapen är även en stor del av vardagen för brandmännen, vid utryckning
krävs ett taktiskt lagarbete där alla har sina roller, också på högkvarteret spenderas
en stor del av tiden tillsammans, likt en andra familj. Viljan att hjälpa och
bekämpa olyckor är den genomgående arbetsuppgiften som alltid har varit en
brandmans syfte. Önskan att inte fastna i ett skrivbordsarbete, där
arbetsuppgifterna är monotona, och viljan att ha ett flexibelt arbete, där det finns
möjligheter att ge sig in i andra projekt vid sidan om, inger en känsla av
självförverkligande då de förväntningar de har gentemot yrket uppfylls.
Goffman (1998) nämner begreppet team för att beskriva en samling individer
som, för att framställa en form av rutin, samarbetar. Kopplingen mellan begreppet
team och den gemenskap som informanterna benämner som viktig är synlig
genom det lagarbete som framkommer inom ett yrke som brandman. Genom
lagarbete och samarbete framställs rutiner för att på bästa möjliga sätt utföra sina
arbetsuppgifter då detta är en relevant del av vad gemenskapen grundas på. Sett
till hur informanterna värdesätter känslan av en andra familj finns möjligheten att
koppla detta till det Goffman (1998) benämner som bakre regionen. Denna miljö
var en del av de motiv som framställdes för att bli brandman. Då yrkesrollen
utsätts för en stor del press ute på fältet och därmed förväntningar från
allmänheten är den bakre regionen en kritikfri zon. Den bakre regionen som
existerar på huvudstationen grundas i det lagbygge som brandmän tillhör, den
mängd tid de spenderar tillsammans under helger, högtider och nätter är en
bidragande faktor till att gruppen kan ses som en andra familj.
Blondin (2014) diskuterar att rutiner stärker individens emotionella hantering av
känslor som kan uppkomma vid en olycksplats, detta sker genom det lagarbete
som är centralt inom yrket som brandman. Likt Blondins koppling av rutiner och
känslohantering visar det resultat som framkommit i denna studie att den bakre
regionen, som Goffman (1998) benämner som en plats där de känner sig
emotionellt trygga och innehar förmågan att behandla dessa känslor. Denna
gemenskap är även en framstående anledning till de motiv som existerar för att
bli brandman.
Varje individ, både gällande privat och arbetsliv har viljan att känna mening med
det vi gör och att vi innehar ett eget värde. Det erkännande och den respekt vi får
ta emot av familj, vänner eller genom yrket menar Ulfsdotter och Flisbäck (2011)
är en vital del för vårt välbefinnande. Detta framkommer hos brandmän då viljan
att hjälpa andra människor samt den positiva responsen som detta leder till är
39
någonting som anses som ett motiv för att söka sig till yrket som brandman. Likt
det Cooley (1983) benämner med spegeljaget och dess påverkan av den bild som
skapas av oss själva är responsen i detta fall en ledande faktor för den självbild
som framställs. En negativ respons, i form av missnöje gentemot brandmän då det
inte funnits möjlighet till att rädda materiella ting, skulle däremot leda till en
negativ självbild som då kan prägla det självförverkligande som yrkesrollen
försöker uppnå på ett negativt sätt.
Det yrkesval vi gör är med andra ord av stor vikt för den bild vi skapar av oss
själva, Det praktiska och flexibla arbetssättet är någonting som värderades högt
och kan ses som motiv till valet av yrke då dessa kriterier skapar en form av
självförverkligande.
5.2 En analys av den sociala relationen gentemot allmänheten vid
utryckning Nästföljande del behandlar tema två för studiens andra frågeställning. Resultatet
sammanställs och går in på en mer djupgående analys utifrån den teoretiska
referensramen.
En brandmans relation till allmänheten och dess påverkan på yrkesrollen Det som tidigare framkom i resultatkapitlet belyser hur det finns en ömsesidig
respekt mellan allmänheten och brandmän på olycksplatsen. Denna respekt visar
sig exempelvis vid trafiksituationer där sirener inte alltid hjälper för att få folk att
flytta på sig då det är ett stressmoment som kan förvärra situationen, detta är en
form av definitionsmakt som Rokenes och Hanssen (2007) benämner. I vissa fall
händer det även att det tar längre tid än förväntat att nå fram till olycksplatsen,
detta är däremot ofta en effekt av utomstående faktorer som allmänheten vanligen
accepterar. Blondin (2014) benämner hur anpassningen av sina känslouttryck i
arbetet vid emotionella situationer måste ske i enlighet med de känsloregler som
tillhör yrkesrollen. Dessa känsloregler som tillhör respektive yrkesroll är även en
del av den fasad som Goffman (1998) benämner. Likt de attribut som en fasad
upprätthålls genom är dessa känsloregler en struktur för den roll som en individ
innehar. För att leva upp till de förväntningar som allmänheten har belyser
resultatdelen hur brandmän försöker leva upp till de förväntningar och krav som
existerar. Detta sker genom att hålla det Blondin (2014) belyser med
upprätthållandet av känslouttryck. Brandmän som anländer på olycksplatsen
visar, genom det Goffman (1998) nämner som manér, att dem är lugna och säkra
på deras arbetsuppgifter, därigenom upprätthåller en brandmans fasad och manér
en trygghet och respekt hos allmänheten. Den ömsesidiga respekten kan däremot
ses utifrån Ulfsdotter och Flisbäck (2011) som använder sig av begreppet
yrkesstereotyper och yrkesklassificering för att beskriva hur den syn individer har
gentemot en viss yrkesroll. Ett yrke som brandman inger vanligtvis en form av
respekt då dessa individer riskerar sina liv för att hjälpa samhället. Figur två visar
på hur en person som går in i en yrkesroll antar ett rolltagande, detta rolltagande
40
leder sedan vidare till en form av yrkesklassificering. Denna klassificering
grundas i detta fall på intervjupersonernas bild av hur de blir bemötta och den bild
de anser att allmänheten har gentemot dem. Då yrken som sophämtare och
lagerarbetare enligt Ulfsdotter och Flisbäck (2011) i vissa kretsar anses indikerar
på individer vars ambitions- och begåvningsnivå är lägre har yrket som brandman
motsatsen. Ett yrke som brandman indikerar däremot, enligt det resultat som
framställts, på att de blir bemötta med respekt och att det finns en viss förväntning
på deras kunskapsnivå.
Figur 2: Yrkesrollen är början på en process som inger respekt eller brist på respekt.
(egen figur)
Resultatet visar på att allmänheten har höga förväntningar på brandmän angående
kunskap. Förväntningar som allmänheten ställer på dem gäller inte enbart
bekämpning av bränder utan också förväntas inne kunskap om förebyggande
oavsett om det finns en egen enhet som är specialiserade inom sådana frågor eller
ej. Ställs det för höga krav av allmänheten kan det bli svårt att kunna leva upp till
yrkesrollen och vara alla till lags. Blondin (2014) menar att ett yrke som brandman
innehar paradoxala krav som är svåra att leva upp till, därför är det viktigt att ha
en relation både med sitt arbetslag och de drabbade. Anledningen till att det är
viktigt med en relation gentemot både lag och drabbade är för att upprätthålla en
stabilitet i sin yrkesroll, en klar och tydlig bild av vad och hur arbetet ska utföras.
Krav på en olycksplats inräknar inte enbart olyckan i sig utan även emotionella
krav och förväntningar i form av att finnas där som stöd för de drabbade. Det
resultat som framkommit i denna studie gällande förväntningar visar på det
Blondin (2014) nämner om de paradoxala kraven samt de olika förväntningar som
finns på en olycksplats. Resultatet visar även på att dessa krav gör det svårt att
leva upp till dem förväntningar som finns, trots detta agerar brandmän på ett sätt
där de alltid försöker uppfylla de krav som ställs och vara alla till lags.
De roller som brandmännen går in i är uppbyggda utefter de förväntningar som
framställs av allmänheten. Detta kan ses utifrån Cooley´s (1983) spegeljag.
Resultatet av denna studie visar på att brandmän agerar utefter de förväntningar
och krav som ställs på dem. Att handla utefter tron om vad andra förväntar sig av
en och i detta fall försök till att leva upp till de förväntningarna som ställs skapar
en koppling till spegeljaget, där individen ser sig själv utifrån vad andra anser är
lämpligt. Genom att leva upp till dessa förväntningar som ställs på brandmän
upprätthålls även en god bild av yrkesrollen. Resultatet visar på att en god respons
inger en positiv känsla hos individen, detta visar på det spegeljag Cooley (1983)
benämner. Tron om de förväntningar som de drabbade har gentemot en brandman
41
uppfylls genom räddningsaktionen och resulterar i en god respons som i sin tur
leder till en positiv känsla hos brandmannen. Spegeljaget resulterar däremot inte
enbart i positiva känslor. En situation som kravaller och liknande oroligheter, där
det negativa bemötandet är vanligt förekommande kan spegeljaget inge en negativ
självbild. Den negativa responsen som kan ses i form av stenkastning och hot går
att applicera till den självbild en individ som brandman har då en negativ respons
inger en känsla av att det yrke som utförs inte är acceptabelt.
Resultatet visar även på att det finns en informationsbrist hos de som utför hot
under kravaller och upplopp gällande brandmän och deras uppgifter. Brandmän
anser att tron om att räddningsorganisationer som polis, brandmän och sjukvård
tillhör samma organisation är ett vanligt förekommande antagande, även att
informationen om denna felaktiga bedömning inte når ut till alla delar av
samhället. De konflikter som uppstår vid kravaller och upplopp anser ett flertal av
informanterna grundas i, likt det Hallin et al. (2010) benämner, det faktum att
dessa konflikter huvudsakligen grundas på ilska gentemot polis och auktoritära
myndigheter. Då yrkesrollen som brandman är direkt kopplat till att hjälpa till vid
olyckor, medan polisen vanligtvis är relaterad till att lösa konflikter i relationer
mellan ungdomar och andra grupper, finns en avsaknad förståelse sett till
aggressionen gentemot brandmän. Även Nyberg (2011) benämner den
problematik som uppstår då brandmän blir likställda med polisen och dess
auktoritärs grundade organisation.
Resultatet visar även att förväxlingen mellan brandman och polis kan bero på
kulturella skillnader och att i andra länder kan polis och brandman vara densamma
vilket ger dessa en annan syn av vad brandmän egentligen arbetar med. När
brandmännen väl är ute på plats förknippar vissa individer dessa, tillsammans med
polisen, som en och samma myndighet. Det finns en förståelse till varför individer
kan bli irriterade på polisen men inte på brandmän då deras uppgift är att hjälpa
till och släcka bränder snarare än att lägga sig i diverse konflikter som är polisens
uppgift att lösa. En individs sätt att se på omgivningen och hur denne agerar går
att kopplas utifrån Bourdieu´s (1977) begrepp habitus. Han beskriver detta genom
att människor omfattas av regler och normer om vad som bör följas och om det
inte respekteras av respektive individ riskeras dessa att drabbas av olika straff.
Ens habitus kan alltså då variera beroende på vart individen kommer ifrån där
denne har präglats av ett annorlunda samhälle. Med andra ord beror det på hur
uppväxten sett ut och vilken omgivning personen formats i eftersom alla har en
viss syn av hur saker och ting fungerar utifrån sina egna värderingar. Detta är en
av de aspekter som informanterna framlägger gällande dessa hot. Individer med
olika habitus, olika kulturella bakgrunder, delar inte samma syn av hur dessa
organisationer ser ut. På så vis ökar habitus förståelsen för den informationsbrist
som existerar vid kravaller, en individs egen uppfattning av samhällets struktur
och funktioner grundas på detta fenomen.
42
För att visa på en förändrad yrkesroll krävs först en genomgång av hur den
nuvarande rollen ser ut. Den grundläggande yrkesrollen som brandmän innehar
grundas på olika typer av roller som de intar i respektive arbetslag; rökdykare,
stegchaufför, styrkeledare m.fl. Dessa roller är sådana som de roterar mellan för
att bibehålla en klar kunskap om de olika kunskapsområdena. Denna cirkulation
bidrar även till det första motivet som många av informanterna ansåg var ledande
för att börja jobba som brandman, de praktiskt lagda arbetsförhållandena och en
mångsidighet i yrket.
Brandmäns yrkesroll och dess framtida roll i samhället är en fråga som är
intressant att analysera då kravaller och den interaktion som sker med allmänheten
vid olycksplatser under en utryckning visar på två olika typer av bemötanden.
Brandmännen i denna forskning benämner hur riskhantering utöver de risker som
yrkesrollen kräver inte är en del av den formella yrkesrollen och därmed inte
någonting de ska behöva utsättas för. Dessa nya risker som uppstår vid olyckan
menar brandmännen kan, om det går tillräckligt långt, leda till att ifrågasätta sitt
val av yrke. Hallin et al. (2011) menar på att brandmän idag konstant måste vara
vaksamma till de grupper som är på plats vid en brandolycka. När vissa uppgifter
tvingas sättas åt sidan då det är oroligt runt omkring finns även risken för att
protesterna gentemot brandmän eskalerar vilket gör det svårt att uppnå de mål
som yrkesrollen har. Den formella yrkesrollen som Rokenes och Hanssen (2007)
benämner, sett ur en brandmans perspektiv, inräknar idag endast risker i form av
bränder och olyckor. De hot som uppstår utöver dessa risker kan däremot ses som
en del av den informella yrkesrollen. Rokenes och Hanssens definition av den
informella yrkesrollen menar på att den är ett resultat av de förväntningar samt
yrkesrollens position i samhället. Utifrån de anledningar, som enligt ett flertal
brandmän är orsaken till oroligheter som kravaller, är den informella yrkesrollen
grundad på yrkets plats i samhället och tron om att den tillhör den auktoritära
myndigheten likt polisen. Dessa två begrepp, formell- och informell yrkesroll, kan
kopplas till det Nyberg (2011) belyser då ett yrke som brandman är tillräckligt
riskfyllt utan de hot och oroligheter som riktas mot dem under kravaller. Även
hinder som uppstår då det krävs poliseskort och skyddsutrustning som Hallin et
al. (2011) belyser visar på tendenser som kan tyda på att en ny yrkesroll är på väg
att växa fram. De nya inofficiella arbetsuppgifter som uppstår kan även leda till
att de motiv som i grunden var anledningen till det val av yrke försvinner och
därmed även viljan att bibehålla sin roll som brandman. Som resultatet visar är
syftet med ett yrke som brandman att hjälpa och rädda liv, likt det Nyberg (2011)
nämner gällande otacksamheten gentemot brandmän i samband med kravaller och
liknande oroligheter då deras ända uppgift är att hjälpa, skapar detta bemötande
en spricka i de motiv och anledningar som lett dessa individer till sitt yrke.
43
Ytterligare en faktor som kan påverka, och leda till en förändrad yrkesroll, är den
informationsbrist och kulturskillnad som nämnts tidigare. Antaganden som att
brandkår, polis och militär tillhör samma organisation anser ett flertal av
informanterna är en faktor till varför dessa händelser uppstår. Detta grundas i en
blandning av informationsbrist och en kulturskillnad då informationen, gällande
brandkårens roll i samhället, inte är tillräckligt utvecklad i de områden där
kravaller och upplopp vanligtvis förekommer.
Informationsbristen handlar enligt informanterna främst om förståelsen om att
brandkåren inte är en och samma organisation som polis och militär. Detta
missförstånd är en av de faktorer som kan orsaka en förändring av den yrkesroll
som brandman innehar i dagens samhälle.
Figur 3: Ökad informationsflöde från samhället ökar chansen för att bibehålla en brandmans
yrkesroll. (Egen figur)
Figur tre visar på hur det problem som uppstår då det informationsflöde, som ett
flertal av informanterna benämner, inte är starkt nog. Brist på information bidrar
till en missledande bild av den roll brandkåren har i samhället. Antaganden som
att brandkår, polis och militär är inom samma myndighet är en effekt av den brist
som existerar i informationsflödet mellan samhället och de utsatta områden där
en stor del av de kravaller och upplopp äger rum. Detta antagande kan i sin tur
påverka den yrkesroll som brandmän innehar idag.
5.3 Avlutande diskussion, slutsats och fortsatt forskning Syftet med studien är att belysa de motiv som existerar för att vilja bli brandman
samt hur yrkesrollen präglas av de sociala relationer som uppstår vid utryckning.
Studiens frågeställningar är; är motiven till att gå in i yrkesrollen som brandman
en väg till självförverkligande och hur präglas yrkesrollen som brandman av de
sociala relationerna vid utryckning.
•Brist på information bidrar till en missledande bild av brandkårens roll i samhället
Informationsflöde
•Risk för att den existerande yrkesrollen brandmän innehar idag tvingas till förändring
Påverkan på yrkesrollen
44
Avslutande diskussion Huvudresultatet visar på att motiv för att bli brandman grundas i tre
underkategorier: Praktiskt yrke, att jobba i lag samt att hjälpa människor i nöd.
Det första motivet till att bli brandman är det praktiska arbetet. Brandmän trivs i
ett praktiskt yrke där arbetsuppgifterna är mångsidiga och oförutsägbara, inför
varje larm väntar en ny och främmande utmaning som kräver praktiskt handlande.
Andra motivet, viljan att jobba i lag och känna en gemenskap, grundas på hur de
präglats av deras tidigare erfarenheter. En social gemenskap som är vanligt
förekommande i bland annat lagsporter, men även individuella sporter i viss mån,
var en stor del av ett flertal av brandmännens tidigare liv. Att handla och utföra
uppgifter som ett team var där av någonting som var ett ledande motiv för valet
av yrke. Det tredje och sista motivet som ansågs vara betydande är förmågan att
känna empati och viljan att hjälpa andra människor i nöd. Som resultatet visar är
viljan att bidra till samhället av stor vikt, inte bara för samhällets välfärd utan även
för den egna identiteten då dessa handlingar vid olycksplatsen skapar en positiv
respons som i sin tur leder till en bättre självbild. Alla dessa tre motiv som nämnts
ovan bildar tillsammans ett självförverkligande genom yrkesrollen. Yrkesrollen
upprätthålls av motiven och skapar en trygghet för var och en i sitt yrke.
Huvudresultatet, sett utifrån relationen gentemot allmänheten vid utryckning,
visar på att det finns en klar och tydlig respekt som bygger på en ömsesidighet i
olika stressfulla situationer. Denna ömsesidighet visar sig vid ett flertal tillfällen.
Vid larm då sirener är aktuellt för att snabbt ta sig till olycksplatsen, och förmågan
att inse hur detta även har en stressökande effekt, samt förståelsen att den tid det
tar att ta sig till olycksplatsen varierar beroende på olika faktorer som trafik och
andra problem som kan uppstå på vägen. Samtidigt som det finns en ömsesidig
respekt mellan parterna existerar förväntningar som i vissa fall kan överstiga
yrkesrollen. Dessa förväntningar som ställs av allmänheten är inte enbart att
bekämpa olyckor vid bränder utan förväntas inneha kunskap som inte hör samman
med den formella yrkesrollen. För att uppnå diverse förväntningar gentemot
allmänheten kliver brandmännen in i olika roller. Dessa roller medför en form av
säkerhet, både för brandmannen och allmänheten.
Vidare visar det på, i samband med kravaller och upplopp, att det finns en
informationsbrist gällande de uppgifter brandkåren har samt deras tillhörighet
som myndighet i samhället. Bakomliggande orsaker till dessa upplopp kan enligt
resultatet vara en kulturell skillnad där dessa typer av organisationer går hand i
hand med auktoritära organisationer som polis och militär. Ytterligare
anledningar till tron om att dessa organisationer tillhör och utför samma slag av
arbete kan grundas i det faktum att brandmän i vissa situationer har behov av
poliseskort och anländer till olycksplatsen som en enad enhet.
Som figur fyra visar skapar detta en ond cirkel då stenkastning kan ses som ett
missnöje gentemot auktoritära myndigheter. Missnöjet och de hot som uppstår är
45
dock anledningen till att poliseskort är en nödvändighet, detta skapar en
annorlunda yrkesstereotypisering som är parallell med den vanliga
stereotypiseringen, en organisation som finns till för att hjälpa till vid olyckor.
Figur 4: En handling som poliseskort leder till tron om att polis och brandkår tillhör samma
myndighet och där av fortsatta hot. (Egen figur)
Den yrkesstereotypisering som skapas genom en aktion som poliseskort kan
frambringa tron om att brandkårens syfte är detsamma som polisens. Detta leder,
som visas i figur tre, till en ond cirkel då tron om att dessa organisationer innehar
samma intentioner och där av uppkomsten av stenkastning och hot.
Det slutliga huvudresultatet som framställts genom denna studie visar på hur
bemötandet, under oroligheter som kravaller och upplopp, påverkar den yrkesroll
som brandmän besitter i dagens samhälle. Riskhantering gällande brand- och
trafikolyckor är de formella risker som tillhör yrkesrollen som de övar på för att
på bästa möjliga sätt bemöta allmänheten. Övriga risker som uppstått de senaste
åren, i samband med kravaller i form av stenkastning och hot, är däremot risker
som inte tillhör yrkesrollen och blir därmed en tillhörande kategori av de
informella riskerna. Enligt resultatet är detta en faktor som ett flertal av
informanterna benämner skulle kunna leda till en frågesättning av den yrkesroll
dessa individer besitter.
Figur fem visar hur de informella kraven, risker i form av hot, tar över de formella
kraven, risker i form av olyckor.Detta kan orsaka motiv för att ifrågasätta eller
byta yrkesroll då det blir en annan form av riskhantering som brandmän i dagens
läge inte tränar inför. Om de informella riskerna eskalerar, vid händelser som
kravaller och upplopp, samt blir en del av de nya formella riskerna skapas genom
46
detta en ny yrkesroll, denna yrkesroll har utöver att hjälpa människor ett syfte att
försvara sig själva. En ny yrkesroll som denna skulle skapa frågesättningar
huruvida det är en roll man vill inneha eller inte.
Figur 5: Om nya arbetsuppgifter i form av att försvara sig själv och bekämpa allmänheten
blir en del av de formella kraven kommer yrkesrollen att ifrågasättas (Egen figur).
Slutsats
Studiens första frågeställning; är motiven till att gå in i yrkesrollen som brandman
en väg till självförverkligande kommer besvaras i följande stycke. Motiven som
brandmän har för att införskaffa sig yrkesrollen grundas i tre gemensamma
nämnare: praktiskt yrke, en stark gemenskap samt viljan att hjälpa samhället och
individer i nöd, alla dessa stämmer överens med deras vardagliga sysslor. Dessa
motiv skapar ett självförverkligande då de dessa förväntningar uppfylls och blir
en del av den yrkesroll som de valt.
Studiens andra frågeställning; hur präglas yrkesrollen som brandman av de sociala
relationerna vid utryckning. De sociala relationer mellan allmänhet och brandkår
påvisas vara positiva där en ömsesidig respekt existerar. Yrkesrollen har däremot
höga förväntningar på sig som inte alltid är berättigad, däremot finns
förhoppningar och viljan hos brandmän att alltid leva upp till de förväntningar
som finns. Denna relation till allmänheten och den goda responsen som
uppkommer då de anländer vid olycksplatsen och när faran är över bidrar till ett
självförverkligande då deras motiv och förväntningar på yrkesrollen uppfylls.
Relationer vid oroliga situationer som kravaller och upplopp är uppfattningen
gällande bemötandet att det finns en bristande respekt som grundas på en brist av
47
information. Denna informationsbrist anses även vara en kulturell aspekt då en
organisation som brandkåren inte ser likadan ut i alla länder.
Om kravaller och upplopp eskalerar finns risken för det självförverkligande som
uppnåtts via yrkesrollen försvinner, alternativt förändras. Risker utöver de
formella påverkar yrkesrollen och strävar då efter en mer informell yrkesroll och
skapar en annorlunda arbetsmiljö med uppgifter som överstiger den nuvarande
rollen. De hot som uppstår vid kravaller visar även på en bristande respekt samt
att den respons som vanligtvis brukar vara god är icke existerande. Den yrkesroll
som brandmän besitter idag är i riskzonen för förändring om dessa kravaller och
upplopp eskalerar till en vardaglig basis.
Studien visar på och ger en förståelse för hur individen (brandmannen), gruppen
(arbetslaget), samhället och den sociologiska disciplinen ser ut utifrån detta
fenomen.
För brandmän visar studien hur det finns en gemensam nämnare gällande de motiv
som existerar för att ge sig in i yrkesrollen, och på så vis skapas en förståelse för
vilken typ av individer som söker sig till yrket. Dessa motiv är en ledande faktor
för att uppnå det självförverkligande alla individer strävar efter i vardagen.
Genom ett praktiskt arbete, en stark gemenskap och möjligheten att hjälpa andra
människor ökar chansen att uppnå detta då dessa är de gemensamma nämnarna
sett till de motiv som brandmän innehar. Genom studiens gång uppkommer motiv
utöver de förstnämnda, de som leder till att individer söker sig till yrket, som
eventuellt leder till en avslutad karriär. Studien bidrar även med en ökad förståelse
hur relationen ser ut gentemot allmänheten vilket kan användas för att inge en
bättre överblick över hur deras arbetssituation ser ut.
För arbetslaget visar studien hur ett yrke som brandman inte är ett arbete för
ensliga individer. För ett välutfört arbete krävs en stark homogen grupp vilket
även medför hjälpmedel för att uppnå det självförverkligande målet. Studien ger
även en förståelse över hur viktigt det är att de arbetsgrupper som existerar inom
ett yrke som brandman och vikten av att alla kan lita på varandra fullt ut. Ett
arbetslag är inte starkare än den svagaste länken, där av är det viktigt att varje
individ är medveten om den roll som de besitter och utför den till fullo. Sett ur en
arbetsledares perspektiv kan studien användas för att ge ökad förståelse för vad
som är i behov av förbättring för att bibehålla en stark grupp.
Utifrån kravallers påverkan på brandmän finns behovet av ett mer utvecklat
system gällande informationsflödet. Informationen bör nås ut till de utsatta
områden så att alla får en klar bild av brandkårens funktion i samhället och att de
inte tillhör en auktoritär organisation som polisen. En klarare bild av en
brandmans arbete ger dessa en möjlighet att få utföra sitt arbete utan större hinder
48
utav omgivningen, hinder som inte ingår i deras yrkesroll. Detta binder även
samman samhället med brandmannen som individ då ett ökat informationsflöde
har möjligheten att förhindra vidare hot mot brandmän under kravaller. Genom
att utföra denna typ av handling går det att avfärda den risk som finns gällande
hur yrkesrollen kan komma att förändras om hoten fortskrider.
Ur ett sociologiskt perspektiv kan denna studie användas för att belysa hur
Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011) samt Rokenes och Hanssens (2007)
definition av yrkesroll slås samman för att ge en bredare förståelse samt en ökad
praktisk applicerbarhet. Studien visar hur en yrkesroll skapas genom en
sammansättning av dessa teoretikers förhållningssätt gällande begreppet
yrkesroll, genom att slå samman förväntningar och den sociala inramningen som
ett yrke innehar för att skapa en bredare förståelse och dess yttre påverkningar.
Utöver Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011) samt Rokenes och Hanssens
(2007) har studien används sig av Goffman (1998) för att skapa ytterligare
förståelse för innebörden av en yrkesroll med begrepp som team och fasad. Den
sociologiska problematiken som denna studie belyser genom den teoretiska
referensramen försöker förklara den interaktion som sker mellan en brandman och
allmänheten. Detta genom att framlägga hur interaktioner ser ut vid utryckning
samt den tolkningssyn som brandmän har gentemot de interaktioner som sker vid
kravaller.
Förslag till vidare forskning Under studiens gång har vi som författare frågat oss själva huruvida framtida
forskare skulle kunna utveckla denna studie. Förslag på vidare forskning är att
använda sig av en större urvalsgrupp och sprida forskningen till ett flertal områden
runt om i landet. Detta på grund av att denna studies resultat är grundat på tio
informanter vilket inte tillger tillräckligt med information för att inge en helhet
gällande hur det ser ut runt om i Sverige. För att utöka förståelsen och inge ett
övergripande perspektiv finns alternativet att fokusera på hela räddningstjänsten
istället för att enbart fokusera på brandmän. Där finns även möjligheten att
inkludera polis och ambulans för att få deras syn gällande det valda
ämnesområdet. Enkäter och intervjuer anses lämpligt för en fortsatt studie inom
området. Beroende på vilken aspekt som är central kan det variera vilken som är
att föredra.
Något som skulle anses vara utförbart för vidare forskning är att studera
räddningstjänsten kopplat till kravaller på ett mer makro- och mikrosociologiskt
perspektiv. Fenomenet som undersöks gör det möjligt att forska utifrån dessa
abstraktionsnivåer.
Ytterligare förslag på vidare forskning är att utföra en observationsstudie där tre
grupper är i fokus; räddningstjänst, polis och de grupper som är involverade i
utförandet av kravaller. Detta tillger ett bredare perspektiv på hur samhället och
49
relationer mellan dessa grupper ser ut. En observationsstudie som denna kräver
däremot fysisk tillgång till den miljö som ska observeras vilket kan bli etiskt
problematiskt då det kan innebära observation av känsliga situationer, framförallt
gällande polisiära miljöer.
50
REFERENSER
Litteratur:
Blondin, M. (2014). Övning ger färdighet? lagarbete, riskhantering och känslor
i brandmäns yrkesutbildning. Linköping: Liu-Tryck.
Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge
Univ. Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Cooley, C.H. (1983). Human nature and the social order. New York: Schocken
books.
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund:
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga
Forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Engström, L., Jakobsen, L. & Krekula, C. (2012). Jämställdhet, mångfald och
svenska räddningstjänster: om föreställningar och förändringsviljor. Karlstad:
Karlstad University Press.
Goffman, E. (1998). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. (4.
uppl.) Stockholm: Prisma.
Hallin, P., Jashari, A., Listerborn, C. & Popoola, M. (2010). Det är inte stenarna
som gör ont: Röster från Herrgården, Rosengård - om konflikter och
erkännande. Malmö: Holmbergs AB.
Nilsson, T. & Ivarsson Westerberg, A. (2011). Våldsamma upplopp i Sverige –
från avvikelse till normalitet. Karlstad: Danagårds Grafiska AB.
Nyberg, N. (2011). Brandman och offer – En kvalitativ intervjustudie med
våldsutsatta brandmän. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig:
http://www.criminology.su.se/publikationer/uppsatsarkiv/examensarbete-
grundniv%C3%A5/examensarbeten-2011-1.68591
Patton, M-Q. (2002). Qualitative research and evaluation methods. London:
Sage Publication.
Rokenes, O.H. & Hanssen, P.H. (2007). Bära eller brista, kommunikation och
relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Stensmo, C. (2011). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur AB.
Svensson, L.G. & Ulfsdotter Eriksson, Y. (2009). Yrkesstatus. En sociologisk
studie av hur yrken uppfattas och värderas. Göteborg: Gothenburg University.
Ulfsdotter Eriksson, Y. & Flisbäck, M. (2011). Yrkesstatus Jämställdhet,
Mångfald och svenska Räddningstjänster. Göteborg: Liber AB.
51
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Internetsidor
URL 1: https://www.msb.se/sv/Utbildning--ovning/Utbildning/Skydd-mot-
olyckor/ Hämtad 2014-12-18
URL 2: http://varldenshistoria.se/lag-kejsar-nero-bakom-branden-i-rom
Hämtad 2014-11-26
URL 3: http://www.nytimes.com/2006/08/20/sports/baseball/20little.html?
fta=y&_r=0 Hämtad 2014-12-16
URL 4: http://www.dn.se/nyheter/sverige/valdsamma-upplopp-i-malmo/ Hämtad
2015-01-20
URL 5: http://www.expressen.se/nyheter/stor-polisinsats-i-husby-efter-upplopp/
Hämtad 2015-01-20
URL 6: http://www.expressen.se/nyheter/sju-atalas-for-valdsamt-upplopp-i-
karrtorp/ Hämtad 2015-01-20
URL 7: http://www.expressen.se/kvallsposten/darfor-red-polisen-in-i-
folkmassan-i-limhamn/ Hämtad 2015-01-20
52
Bilaga Intervjuguide
Informationskravet – Information gällande studiens syfte når ut till deltagarna i
forskningsstudien.
Samtyckeskravet – Medverkan på egen vilja och möjligheten att avbryta om
informanten känner för det.
Konfidentialitetskravet – Deltagandet av studien är anonymt, det informanter
nämner ska inte kunna återkopplas tillbaks till informanten.
Nyttjandekravet – Informationen insamlad under datainsamlingen används
enbart till studiens syfte och inte privat bruk.
Tema A: Identitet och yrkesroll 1. Beskriv de motiv du hade för att vilja bli brandman.
2. Beskriv de förväntningar du hade innan du började jobba inom
räddningstjänsten.
3. Beskriv vad som stämde överens med de förväntningar du hade.
4. Beskriv vilka egenskaper du anser att en brandman bör inneha.
5. Beskriv de arbetsuppgifter som finns inom brandkåren.
6. Beskriv hur dina arbetsuppgifter påverkar dig som person.
7. Beskriv hur arbetslivet påverkar/påverkat ditt privatliv.
8. Beskriv din uppfattning om hur folk i din omgivning ser/agerar gentemot
dig som brandman jämfört med den tid då du inte var brandman.
Tema B: Det formella idealet
9. Beskriv hur du ser på de ideala kraven/visionen av brandmän som ställs av
samhället.
Tema C: Allmänhetens syn och påverkan på räddningspersonals 10. Beskriv hur du ser på allmänhetens bild av räddningstjänsten ser ut.
11. Beskriv hur den bild allmänheten har av brandmän påverkar dig som
individ.
12. Beskriv hur du känner gentemot de oroligheter som uppstått under kravaller
som Husby och Rosengård då stenkastning och hot har förekommit
gentemot räddningstjänsten.
13. Beskriv hur du ser på allmänhetens uppfattning av räddningstjänsten idag
jämfört med förr.
14. Anser du att du någonsin handlat utefter den bild du tror omgivningen har
av dig som brandman och i så fall på vilket sätt?
Tema D: Futuristiska synen på yrket och samhälleliga förändringar 15. Vart går gränsen för att du ska ifrågasätta era arbetsuppgifter då vissa av
allmänheten går emot er trots att era intentioner är goda?
16. Hur ser du på framtiden inom räddningstjänsten?
17. Tror du att det kommer ske någon form av reformation inom
räddningstjänsten och i så fall på vilket sätt?
