CAMPUS I FÖRÄNDRING
Innehåll
Ledare, Harriet Wallberg-Henriksson och Sten Wetterblad .................5
Karolinska Institutet växer .......................................................................................................7 ”Attraktiva lokaler för ett växande universitet”, Rune Fransson............8
Det gröna, inre campus .........................................................................................................10 ”Ett stadsnära universitet där gammalt möter nytt”, Mårten Tiselius ................................................................................................................................11
Framtidens lärandemiljöer ..................................................................................................12 ”Trivsamma miljöer viktigt för studenterna”, Axel Dahlstedt ................13
Översiktskarta för Campus Solna ..................................................................................14
Karolinska Institutets aula .....................................................................................................17 ”En aula att vara stolt över”, Harriet Wallberg-Henriksson ..................18
Biomedicum – framtidens laboratorium ................................................................20 ”Interaktion främjar forskningen”, Christer Höög ..........................................21
Folkhälsohuset – ny kontors- och utbildningsbyggnad .........................22”Flexibla undervisningssalar ger kreativa lärandeprocesser”, Hannele Moisio .............................................................................................................................23
Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science Park .................24 ”Möten mellan talanger föder nya idéer”, Märit Johansson ...............25
A K A D E M I S K A S T R Å K E T
SO
LN
AV
ÄG
EN
T O M T E B O D A V Ä G E N
NO
BE
L S V
ÄG
”FOLKHÄLSOHUSET”
ADMINISTRATIONSHUSET
GAMMELGÅRDEN
NYA KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
NOBEL FORUM
E S S I N G E L E D E N
KI SCIENCE PARK
HOTELL
FÖRSÖRJNINGSHUS
FORSKNINGSHUSAULA
BIOMEDICUM
THORAXKAROLINSKA INSTITUTETS BIBLIOTEK
RE
TZ
IUS
VÄ
G
A K A D E M I S K A S T R Å K E T
24222017
1412107
CAMPUS I FÖRÄNDRING4
CAMPUS I FÖRÄNDRING 5
”Nya kunskapsmiljöer tar oss in i framtiden”
Det byggs så det knakar runt Karolinska Institutet i Solna
– ett påtagligt bevis på att universitetet rivstartat in i sitt
tredje sekel.
Det är människorna vid Karolinska Institutet som
utgör dess själ. Utan deras kunskap och engagemang
kan inte universitetet fullfölja sitt uppdrag. Därför är det
nödvän-digt att ge såväl medarbetare som studenter de
allra bästa förutsättningarna att utföra sitt arbete. Något
av det viktigaste i detta sammanhang är fullgoda och
moderna lokaler.
Byggnader är ett tecken i tiden. De återspeglar en
tidsanda och berättar något om hur samhället såg ut just
då, när de byggdes. När nuvarande Campus Solna växte
fram under 40-talet byggdes ett hus för varje verksamhet,
något som då var nytt och anpassat efter den tidens sätt
att forska och undervisa – varje område avgränsat för sig
utan några större kopplingar till andra ämnesområden.
Idag bedrivs verksamheten på ett helt annat sätt. Möj-
ligheter till gränsöverskridande forskning och utbildning
och till samverkan mellan olika aktörer är de behov som
måste tillgodoses i de nya byggnader som nu tar form.
År 2013 börjar vi bygga forskningslaboratoriet
Biomedicum som kommer att bli ett av världens största
laboratorier med unika möjligheter till samverkan mellan
de olika disciplinerna som finns på campus. Inom ett år får
Karolinska Institutet dessutom tillgång till en helt ny aula.
Redan nu finns Science for Life Laboratory – ett sam-
verkansprojekt mellan Karolinska Institutet, Kungliga
Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala
universitet. Det är också Sveriges hittills största satsning
på storskalig biovetenskaplig forskning. I samma område
bygger landstinget ett nytt, modernt universitetssjukhus.
Allt som nu byggs är ett konkret uttryck för visionen
om Stockholm Life, att stärka regionens ställning som ett
av världens ledande life science-områden. Nya byggnader
inger framtidstro. De visar att vi befinner oss i en bryt-
punkt mellan gammalt och nytt, att vi bejakar utveckling
och rustar för framtiden.
Harriet Wallberg-Henriksson rektor vid Karolinska Institutet
Sten Wetterbladregiondirektör för Akademiska Hus i Stockholm
CAMPUS I FÖRÄNDRING6
CAMPUS I FÖRÄNDRING 7
Karolinska Institutet växer
Karolinska Institutet är en betydelsefull aktör inom
Stockholm Life, det vetenskapscentrum inom life science-
området som växer fram på och omkring universitetets
campus i Solna. Tillsammans med Akademiska Hus satsar
Karolinska Institutet på framtidens kunskapsmiljöer för
att möta morgondagens behov inom forskning och ut-
bildning. Målet är att stärka positionen som ett världsle-
dande medicinskt universitet genom forskning, utbildning
och företagande i toppklass.
GYNNSAMT OMRÅDE FÖR KUNSKAPSMILJÖERKarolinska Institutet spelar en central roll i den utveckling
som pågår i Hagastaden. Här finns en stor koncentration
av forskning och företagande inom life science – benäm-
ningen för vetenskaper som syftar till att förbättra liv och
hälsa. Visionen för området är att utvecklas till ett veten-
skapscentrum med internationell genomslagskraft inom
life science – Stockholm Life.
EFFEKTIVA LOKALER FÖR EN EXPANSIV VERKSAMHET Fyra nya byggnader uppförs på Karolinska Institutets
campus i Solna. Byggnaderna, som ännu inte har fått slut-
giltiga namn, tar plats längs med Solnavägen där campus-
området möter det nya universitetssjukhuset.
De projekt som är påbörjade eller planeras är:• Folkhälsohuset – kontor och undervisningslokaler.
Klart i december 2012. • Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science
Park. Klart sommaren 2013. • Aulan – rymmer en föreläsningssal för 1 000 åhörare,
kontorsplatser och restaurang. Klar sommaren 2013.
• Biomedicum – blir ett av Europas största laboratorier.
Byggperiod beräknas till 2013–2018. • Framtidens lärandemiljöer – en särskild satsning där
gemensamma studentutrymmen renoveras på campus
och på de sjukhus där Karolinska Institutet bedriver
utbildning.
De nya husen tillför Karolinska Institutet närmare 90 000
kvadratmeter lokalarea, samtidigt som universitetet lämnar
ungefär 45 000 kvadratmeter befintliga lokaler. Akademiska
Hus, som är specialiserad på kunskapsmiljöer och är
Sveriges största hyresvärd för universitet och högskolor,
är byggherre för projekten.
CAMPUS I FÖRÄNDRING8
”Attraktiva forskningsmiljöer för ett växande universitet” Karolinska Institutet är en central del i det life science-
kluster som växer fram runt det nya universitetssjukhuset
i Solna. Därför satsar vi på att bygga nytt nu, som en
naturlig del i expansionen av området där Hagastaden
växer fram.
Anledningen till att vi bygger nytt är bland annat att
många av de hus vi sitter i idag är gamla och omoderna.
Dessutom håller vi på att växa ur dagens lokaler, vi
behöver helt enkelt mer yta. Vi vill också komma närmare
universitetssjukhuset för att främja den translationella
forskningen.
Ett annat syfte med nybyggnationerna är att samla
liknande verksamheter under samma tak så att man kan
samverka och samutnyttja dyr forskningsutrustning.
Detta medför också möjligheter till spontana möten
mellan forskare från olika fält, vilka inte sker när man sitter
i olika byggnader som man gör idag. De nya husen innebär
också att vi får mer funktionella lokaler för experimentell
forskning och därmed en kvalitetshöjning av forsknings-
infrastrukturen. Att vi får en ännu mer attraktiv miljö för
forskarna är också positivt ur rekryteringssynpunkt.
Genom att vi lägger de nya, stora byggnaderna längs
med Solnavägen kommer också universitetet att bli mer
synligt för stockholmarna. Vi finns mitt i samhället och
samverkar med många olika aktörer. Därför är det viktigt
att vi blir synliga och lättillgängliga, både för allmänheten
och blivande studenter. För att attrahera studenter och
forskare satsar vi också på att utveckla både lärandemiljö-
erna och det inre campusområdet som ska vara grönt,
bilfritt och trevligt att vistas på.
Rune Franssoninnovations- och infrastrukturdirektör på Karolinska Institutet
CAMPUS I FÖRÄNDRING 9
CAMPUS I FÖRÄNDRING10
Det gröna, inre campus
BEVARAD CAMPUSKÄRNA För att behålla universitetets inre miljö intakt med sina
låga tegelhus i parkmiljö, placeras de nya huskropparna
med sin modernare arkitektur i utkanten av campus och
närmare det nya universitetssjukhuset. Befintliga bygg-
nader som ligger intill de nya hjälper till att trappa ned
den större skalan in mot campus inre delar. Den centrala
campusmiljön förstärks med grönområden och öppna
mötesplatser, och markytorna runt de nya husen utformas
för att passa in i det omgivande landskapet. Bilparkeringar
Universitetets campus får en ny stadsfront ut mot Solnavägen med höga byggnader och moderna fasader. De nya husen knyter ihop campusområde och storstad, vilket bidrar till känslan av Karolinska Institutet som ett levande universitet i staden. Samtidigt är ambitionen att behålla det ursprungliga campusområdets karaktär och stil.
CAMPUS I FÖRÄNDRING 11
”ETT STADSNÄRA UNIVERSITET DÄR GAMMALT MÖTER NYTT”
De yttre delarna av Campus Solna expanderar och för-
ändras väldigt mycket tack vare satsningarna som görs.
Samtidigt som vi bygger nytt behåller vi småskaligheten
som finns idag i campusområdets kärna så att man känner
igen sig. De centrala delarna av campus fortsätter att vara
”hus i park” med låga tegelbyggnader, och vi gör dess-
utom grönområdena mer framträdande. En annan sak
vi arbetar med är att lyfta fram kommunikationsstråken
så att det blir lättare att hitta och ta sig fram på området.
Det så kallade Akademiska stråket ska fungera som ett
huvudstråk som förbinder Karolinska Institutet med
universitetssjukhuset.
Det ställs nya krav på närhet och täthet än tidigare och
vi har därför fått tänka i nya banor när det gäller arkitek-
turen. Vi vill få dessa stora huskroppar att kännas lätta
trots sina volymer. Därför har vi valt att arbeta mycket
med glas i fasaderna som ger viktigt ljusinsläpp i loka-
lerna.
Tanken är att de nya byggnaderna ska sticka ut och bli ett
signum för universitetet. Genom att de ursprungliga tegel-
byggnaderna och grönskan runt omkring speglar sig
i glaset smälter de nybyggda husen samtidigt in i den äldre
miljön. De äldre husen, till exempel Gammelgården, kom-
mer att lyftas fram bättre i kontrast mot det nya. Gammalt
och nytt förstärker således varandra på ett positivt sätt.
förläggs till områdets yttre zoner för att campus ska bli
promenadvänligt.
PROMENADSTRÅK MELLAN CAMPUS OCH SJUKHUS För att det ska bli lättare att röra sig mellan campus och
universitetssjukhuset planeras ett promenadstråk som
kallas Akademiska stråket. Stråket löper över Solnavägen,
mellan Karolinska Institutet och universitetssjukhuset,
och knyter ihop olika offentliga platser, parkrum och
institutioner.
Mårten Tiseliusarkitekt och fastighetsutvecklare på Akademiska Hus
CAMPUS I FÖRÄNDRING12
Studenterna saknar idag sociala och informella studiemiljöer i anslutning till sina föreläsningssalar. I projektet Framtidens lärandemiljöer gör Karolinska Institutet en särskild satsning för att förbättra och rusta upp lärandemiljöer för studenterna.
INSPIRERANDE OCH FUNKTIONELLA STUDIEMILJÖER Ytorna runt undervisningssalar och andra gemensamma
studentutrymmen renoveras och inreds för socialt
umgänge, grupparbeten och självstudier. Även lärosalar
och andra studielokaler förbättras. Delar av projektet sker
i samarbete med Stockholms läns landsting.
Två arkitektkontor, White och Tengbom, bjöds in för
att ta fram förslag på hur de befintliga miljöerna kan bli
Framtidens lärandemiljöer
CAMPUS I FÖRÄNDRING 13
”TRIVSAMMA MILJÖER VIKTIGT FÖR STUDENTERNA”
Konceptet vi var med och tog fram med arkitektbyrån heter
”Home away from home”. Tanken är att studentytorna på
campus ska vara just hemliknande, vi spenderar så mycket
tid här att det faktiskt är som vårt andra hem. Ytorna utan-
för föreläsningssalarna ska inte bara fungera som korridorer
för transport. Det är viktigt med en trivsam miljö – när man
inte är på föreläsning är det i dessa utrymmen man sitter.
Miljön runt föreläsningssalarna på Berzelius väg 3 be-
står av olika element som ska spegla hemmets olika rum.
Till exempel symboliserar växtväggen trädgården och
möbleringen i det som idag är korridorer ska ge känslan
av ett vardagsrum, en salong och en lobby.
Det unika med inredningen är att man med hjälp av
möblerna ska kunna skapa små, ostörda miljöer på stora
ytor. Samtidigt integreras alla ytor eftersom studenterna
är här av samma anledning; att umgås, studera och lära
av varandra. En soffa kan till exempel byggas om till en
sittgrupp eller ett bord, beroende på behov.
Det är jättekul att det satsas så mycket på studiemiljöerna.
Det är inte bara studenterna som har nytta av det utan
hela Karolinska Institutet. Det är en viktig insats för uni-
versitets varumärke, inte minst för att locka hit internatio-
nella studenter.
”Konceptet Home Away From Home ger utrymme och plats att mötas, utbyta tankar
och lära av varandra. En social arena där studenternas behov står i centrum.”
Eva Falk, arkitekt SIR/MSA, Tengbom
mer ändamålsenliga för studenter. Tengbom fick upp-
draget att skapa en mer levande studentmiljö, med idéer
från White.
UPPFRÄSCHAD INTERIÖR PÅ BERZELIUS VÄG 3Den första lärandemiljön som renoverats är interiören
runt föreläsningssalarna på Berzelius väg 3 på Campus
Solna, populärt kallat BZ. Liknande projekt ska genom-
föras på Campus Huddinge, Karolinska Universitetssjuk-
huset i Huddinge, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.
Axel Dahlstedtstuderande på tandläkar-programmet och som har varit involverad i arbetet med att ta fram ett inredningskoncept för Framtidens lärandemiljöer
CAMPUS I FÖRÄNDRING14
A K A D E M I S K A S T R Å K E T
SO
LN
AV
ÄG
EN
T O M T E B O D A V Ä G E N
NO
BE
L S V
ÄG
”FOLKHÄLSOHUSET”
ADMINISTRATIONSHUSET
GAMMELGÅRDEN
NYA KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
NOBEL FORUM
E S S I N G E L E D E N
KI SCIENCE PARK
HOTELL
FÖRSÖRJNINGSHUS
FORSKNINGSHUSAULA
BIOMEDICUM
THORAXKAROLINSKA INSTITUTETS BIBLIOTEK
RE
TZ
IUS
VÄ
G
A K A D E M I S K A S T R Å K E T
Översiktskarta för Campus Solna
CAMPUS I FÖRÄNDRING 15
A K A D E M I S K A S T R Å K E T
SO
LN
AV
ÄG
EN
T O M T E B O D A V Ä G E N
NO
BE
L S V
ÄG
”FOLKHÄLSOHUSET”
ADMINISTRATIONSHUSET
GAMMELGÅRDEN
NYA KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
NOBEL FORUM
E S S I N G E L E D E N
KI SCIENCE PARK
HOTELL
FÖRSÖRJNINGSHUS
FORSKNINGSHUSAULA
BIOMEDICUM
THORAXKAROLINSKA INSTITUTETS BIBLIOTEK
RE
TZ
IUS
VÄ
G
A K A D E M I S K A S T R Å K E T
CAMPUS I FÖRÄNDRING16
”En vit glasskål med guldstänk, ett triangulärt flätverk i trä runt världens främsta föreläsare.”
Gert Wingårdh, arkitekt SAR/MSA, Wingårdh
CAMPUS I FÖRÄNDRING 17
Karolinska Institutet har ett stort utbyte med omvärlden. Seminarier, föreläsningar och symposier är en naturlig del av verksamheten, men universitetet har saknat egna lokaler för att kunna arrangera publika aktiviteter. Med en aula för 1 000 personer skapas möjligheter till stora arrangemang, exempelvis Nobelföreläsningarna som lockar människor från hela världen.
EFTERLÄNGTAD AULARedan 1937 hade arkitekten Ture Rydberg planer på en
stor aula då han med sitt förslag Per Haps vann Karolinska
Institutets arkitekttävling om framtida bebyggelse. De
dåvarande planerna på en stor aula sköts upp på grund
av minskade medel. Den nya aulan, med undantag för
kontors- och servicefaciliteter, finansieras av en privat
donation från familjen Erling-Perssons stiftelse.
ETT ANSIKTE MOT SOLNAVÄGEN Wingårdh Arkitektkontor har ritat aulan, vars geometri
och fasad i glas bryter av mot de traditionella tegelbygg-
naderna på campus. Byggnaden ligger längs med Solna-
vägen, mittemot det nya universitetssjukhuset. Med sin
strategiska placering blir aulan ansiktet utåt mot Solna-
vägen och staden.
Byggnaden beräknas stå klar sommaren 2013 och kommer
att rymma en hörsal med 1 000 sittplatser, kontor för
cirka 90 personer, 100 konferensplatser och restaurang.
Den totala lokalarean är cirka 10 000 kvadratmeter. Nobel-
föreläsningar, vetenskapliga symposier, större tillställning-
ar och konferensverksamhet ska hållas här.
ENERGIEFFEKTIV BYGGNADAkademiska Hus har tagit fram ett miljöprogram för hela
byggprocessen och säkrat energieffektiva lösningar.
Exempelvis består aulans skal av triangulära glaselement
som tillsammans bildar en tät och energisnål fasad.
Karolinska Institutets aula
CAMPUS I FÖRÄNDRING18
”EN AULA ATT VARA STOLT ÖVER”
Karolinska Institutets aula kommer att ge ny karaktär åt
Campus Solna. Ingen lär missa denna ovanliga och vackra
byggnad med de rundade och oregelbundna formerna och
med överhänget ut över Solnavägen. Aulan ska rymma
1 000 personer och är ritad av Gert Wingårdh, en av Sveri-
ges främsta arkitekter.
Under det senaste året har vi sett den nya byggnaden
växa fram. Vissa ingrepp i den befintliga miljön blev nöd-
vändiga för att skapa utrymme för det nya. Ibland kan det
kännas vemodigt att överge det gamla för att ge plats åt
något nytt och okänt. Men förändring är en förutsättning
för utveckling.
Karolinska Institutet har på 200 år förvandlats från
ett enkelt institut för fältskärer till ett av världens ledande
medicinska universitet. Det har varit en lång resa som
bjudit på en rad förändringar under årens lopp – föränd-
ringar som alla har varit en förutsättning för universitetets
framgångsrika utveckling.
Vi vet att det är i möten mellan människor som det
händer saker. När vi utbyter kunskaper och idéer med
varandra så föds nya tankar och kreativiteten uppstår.
Men för möten krävs mötesplatser. Nu får vi äntligen en
unik och modern mötesplats anpassad efter framtidens
behov. Den nya aulan är därför både efterlängtad och
nödvändig för universitetets fortsatta utveckling. Här
kan forskare, studenter och allmänhet samlas till allt från
spännande föreläsningar om nya sjukdomsrön till utbild-
ning av framtidens vårdpersonal.
Det är förstås viktigt att bygga en aula som vi kan
vara stolta över, men allra viktigast är det innehåll som
ska fylla vår nya mötesplats. Låt oss därför använda aulan
till aktiviteter som främjar debatt, kunskapsutbyten och
kreativa möten och som därmed hjälper oss att uppfylla
vårt uppdrag – att förbättra människors hälsa.
Harriet Wallberg-Henriksson rektor vid Karolinska Institutet
CAMPUS I FÖRÄNDRING 19
CAMPUS I FÖRÄNDRING20
”Fyra byggnadskroppar omfamnas av ett transparent skal och
samlar forskning i världsklass.”Bo Lidberg, Berg, C. F. Møller Architects
Den växande experimentella forskningen på Karolinska Institutet behöver större laboratorie-kapacitet och effektivare lokaler. Därför planeras ett högspecialiserat forskningslaboratorium, som blir ett av Europas största med en lokalarea på 55 000 kvadratmeter.
ARBETSPLATS FÖR 1 500 FORSKAREForskningslaboratoriet Biomedicum ska ligga nära aulan
och i anslutning till det framväxande universitetssjukhuset.
Biomedicum samlar den experimentella forskningen från
olika vetenskapliga discipliner under ett tak, med plats för
minst 1 500 forskare och övrig personal. Hit flyttar bland
andra institutionen för cell- och molekylärbiologi, institu-
tionen för fysiologi och farmakologi, institutionen för mikro-
biologi, tumör- och cellbiologi, institutionen för medicinsk
biokemi och biofysik samt institutionen för neurovetenskap.
Biomedicum – framtidens laboratorium
CAMPUS I FÖRÄNDRING 21
”INTERAKTION FRÄMJAR FORSKNINGEN”
NÄRMARE SAMVERKANUniversitetet får en unik samlingspunkt för gränsöver-
skridande forskning och samverkan när verksamheter vid
skilda institutioner förs samman. Biomedicum ska inne-
hålla många mötesplatser och en kärna av gemensamma
faciliteter, så att dyrbar utrustning kan utnyttjas effektivt
av många. Målet är att öka förutsättningarna för ännu
bättre forskning inom det medicinska området. Satsning-
en på Biomedicum bidrar också till utvecklingen av Stock-
holm Life som en ledande life science-region i världen.
FUNKTIONELLT OCH LÄTTILLGÄNGLIGTEtt tydligt designförslag med goda förutsättningar för en
flexibel, lättillgänglig och funktionell arbetsmiljö gjorde
att arkitekterna från Berg Arkitektkontor/Arkitektfirmaet
C.F. Møller fick uppdraget att rita Biomedicum. Byggstart
beräknas kunna ske under 2013 med ett färdigställande
under 2018.
Jag tycker att det är fantastiskt att Karolinska Institutet
satsar på nybyggnationerna. Idén att samla all experimen-
tell forskning under samma tak föddes för bara några år
sedan, så det har gått fort från vision till verklighet. Det är
ett stort steg för forskningen vid universitetet att institu-
tioner som idag sitter utspridda i fem-tio olika byggnader
knyts till varandra rent fysiskt. Det förenklar interaktio-
nen mellan forskare från olika institutioner och möjlig-
gör en dynamisk, kontinuerlig förändring av gruppernas
sammansättning. Vi kommer också lättare att kunna
interagera med klinikerna tack vare närheten till det nya
sjukhuset. Det kommer att främja både vår basforskning
och vår translationella forskning.
Rent praktiskt kommer vi att kunna samutnyttja
forskningsinfrastruktur på ett mer effektivt sätt än idag.
Mycket av den utrustning vi använder är väldigt dyr
och kräver specialkompetens för att sköta, så det är en
förutsättning att många får tillgång till den för att det ska
löna sig ekonomiskt. Tack vare att vi kan bli effektivare på
att utnyttja våra laboratorier och dela på utrustningen så
kommer vi att behöva färre kvadratmeter.
Jag hoppas att vår plats i Biomedicum medför att vi
kan fördjupa och förbättra vår forskning för att vi ska
kunna bli ännu mer framgångsrika ur ett internationellt
perspektiv.
Christer Höögprefekt på institutionenför cell- och molekylär-biologi som ska flytta ini Biomedicum
CAMPUS I FÖRÄNDRING22
En kontorsbyggnad växer fram i korsningen Solnavägen/Tomtebodavägen och utgör med sin strategiska placering en del av Campus Solnas norra entré. I huset ska bland annat folkhälsoarbete och utbildning bedrivas.
BÄTTRE PREMISSER FÖR FOLKHÄLSOARBETE Byggnaden, med arbetsnamnet Folkhälsohuset, är tänkt
att ge bättre förutsättningar åt den del av universitetets
verksamhet som är inriktad på bland annat folkhälso-
frågor. Här ska institutionen för lärande, informatik,
management och etik, institutionen för folkhälsoveten-
skap samt Smittskyddsinstitutet flytta in. Huset ska stå
klart i december 2012.
HUSKROPP I TVÅ DELARDen långsmala byggnaden, ritad av KOD Arkitekter, är
uppdelad i två delar; en lägre huskropp om sju våningar
Folkhälsohuset – ny kontors- och utbildningsbyggnad
CAMPUS I FÖRÄNDRING 23
utmed Tomtebodavägen och en tiovåningsbyggnad
längs med Solnavägen. Med en lokalarea på över 15 000
kvadratmeter rymmer hela byggnaden omkring 700
kontorsplatser tillsammans med undervisningslokaler.
RÖTT TEGEL OCH GLAS FÖR TRADITION OCH ÖPPENHETDet röda teglet som används i Folkhälsohusets fasader är
ingjutet i ljus betong och knyter an till campusområdets
tradition av tegelbyggnader. Husets två nedersta våningar
består till stor del av glas, som gör att förbipasserande kan
få en glimt av verksamheten som pågår i huset. Dessa två
plan är planerade för studentliv, utbildning och möten. Ett
originellt konstverk i betong, skapat av Kristina Matousch,
kommer att pryda husets bottenplan.
”FLEXIBLA UNDERVISNINGSSALAR GER KREATIVA LÄRANDEPROCESSER”
”Med rena ärliga material, en dynamisk form och ornamenterad fasad öppnar
sig det nya huset och Campus Solna ut mot omvärlden och staden.”
Sanna Hederus, Arkitekt MSA, Kod Arkitekter
Att vi får nya, luftiga lärosalar är verkligen ett stort lyft,
både för mig som lärare och för studenterna. Salarna
kommer dessutom att vara flexibla i fråga om möblering
så att de kan anpassas för olika ändamål och lektionstill-
fällen. På så sätt hoppas jag att vi kan få en mer interaktiv
och kreativ undervisning där studenterna är närvarande
och aktiva i inhämtandet av kunskap. För en kreativ läran-
deprocess är det viktigt att vi kommer ifrån de klassiska
teaterformade hörsalarna där studenterna bara sitter och
lyssnar. Att salen snabbt kan möbleras om med exempelvis
små öar för gruppdiskussioner gör att kontinuiteten i un-
dervisningen inte avbryts, vilket kan ske när studenterna
skickas iväg till grupprum.
Totalt kommer vår verksamhet att finnas på fem
olika våningsplan i huset. Undervisningen förläggs till
de gemensamma utbildningslokalerna på entréplan och
studenterna får tillgång till informella lärandemiljöer och
mötesplatser på plan två. Att andra institutioner också
finns i byggnaden skapar möjligheter till möten mellan
våra studenter och anställda. På så sätt tror jag att vi får en
innovativ och nyskapande miljö, inte minst för studenter-
na. Det ska bli spännande att flytta in i de nya lokalerna,
jag är väldigt förväntansfull!
Hannele Moisiouniversitetsadjunkt, undervisar vid institutionen för lärande, informatik, management och etik som flyttar in i Folkhälsohuset
CAMPUS I FÖRÄNDRING24
Byggnaden Gamma utgör tillsammans med husen Alfa och Beta forskningsparken Karolinska Institutet Science Park (KISP). I husen verkar flera företag inom life science och dessutom möts här fyra framstående högskolor i ett forskningssamarbete.
FORSKNING MÖTER NÄRINGSLIVI KISP sitter bland andra Swedish Orphan Biovitrum
– ett av Europas största biomedicinska företag, och Science
for Life Laboratory (SciLifeLab) – ett samarbete mellan
Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Kungliga
Tekniska högskolan och Uppsala universitet.
De två första byggnaderna, Alfa och Beta, invigdes våren
2010. Den sista och högsta byggnaden, Gamma, står färdig
sommaren 2013. Husens sammanlagda lokalarea är cirka
25 000 kvadratmeter, varav Karolinska Institutet hyr två
tredjedelar.
Gamma – tredje huset i Karolinska Institutet Science Park
CAMPUS I FÖRÄNDRING 25
”MÖTEN MELLAN TALANGER FÖDER NYA IDÉER”
SAMMANLÄNKADE HUSKROPPARAlfa, Beta och Gamma har alla samma moderna, karaktäris-
tiska utseende med ovala huskroppar och ett centralt kom-
municerande stråk i varje huskropp. Husen kopplas ihop
med en entré via en gemensam tvåvåningsbyggnad som kallas
Delta. Arkitekt för de tre byggnaderna är SWECO Architects.
FLEXIBLA LOKALER FÖR VETENSKAP OCH INNOVATIONKISP-husen är utformade för att inrymma moderna lokaler
och högklassiga laboratorier för företag som arbetar med
biomedicinsk forskning. Flera forskningsföretag ska kunna
verka på samma våningsplan, vilket ställer speciella krav på
funktionalitet, tillgänglighet och säkerhet. Flexibilitet är ett
viktigt ledord – lokalerna ska kunna ändras efter önskemål
från hyresgäster eller krav förknippade med viss forskning.
Att hela Karolinska Institutets innovationssystem samlas
i ett hus innebär en väldigt positiv förändring. Företagen
kommer att finnas längs med byggnadens ytterkanter
medan den inre delen av huset kommer att bestå av ett
öppet torg inrett för spontana möten. Det gör att vi kom-
mer att kunna samverka mer med varandra och utnyttja
våra specifika kunskaper och ekonomiska resurser på
bästa möjliga sätt.
På entréplanet kommer det att finnas en riktig
konferensanläggning och en utställningsdel där vi kan
presentera innovationer och produkter som tagits fram
på Karolinska Institutet. Här ska också våra företag kunna
visa upp sig. Alla som arbetar i huset kommer att gå in
genom en och samma entré, vilket gör att alla måste pas-
sera torget för att komma till sitt kontor. Entrétorget, där
det också går att fika, blir ytterligare en mötesplats för
alla som arbetar och besöker Karolinska Institutet Science
Park.
Sammanlagt är det nästan 800 talangfulla personer
som kommer att arbeta på Karolinska Institutet Science
Park. Det är när dessa talanger möts som nya idéer föds.
Förhoppningsvis kommer också större bioteknik- och
läkemedelsföretag att flytta in här så småningom. Dessa
kan ta över projekten från de små företagen och ta dem
vidare till marknaden.
”Ett stort byggnadskomplex som uppdelat i tre ellipsformade byggnader skapar mjukhet
i arkitekturen och öppna synfält mot den bakomliggande gröna växtligheten.”
Jon Tvedt, Arkitekt SAR/MSA, SWECO Architects
Märit Johanssonvd för Karolinska Institutet Science Park (KISP) som ska flytta in i Gamma
Design och produktion: Informationsavdelningen, Karolinska Institutet
Foto: Akademiska Hus, Berg Arkitektkontor/Arkitektfirmaet C.F. Møller, Mats Bengtsson, Marcus Erixson, Bosse Johansson, KOD Arkitekter, Ulf Sirborn, Camilla Svensk, Erik G Svensson, Tengbom, Wingårdh Arkitektkontor, Pierre Zoetterman
Karta: Super
Tryck: XXX
ISBN: 978-91-85681-40-2
Mer information:ki.se/campusiforandringakademiskahus.se