CELEX_32011L0099_SV_TXT

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RDETS DIREKTIV 2011/99/EU

av den 13 december 2011

om den europeiska skyddsordern

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av frdraget om Europeiska unionens funktionsstt, srskilt artikel 82.1 a och d,

med beaktande av initiativet frn Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Estland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Ungern, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumnien, Republiken Finland och Konungariket Sverige,

efter versndande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsfrfarandet ( 1 ), och

av fljande skl:

(1) Europeiska unionen har som ml att bevara och utveckla unionen som ett omrde med frihet, skerhet och rttvisa.

(2) I artikel 82.1 i frdraget om Europeiska unionens funktionsstt (EUF-frdraget) freskrivs det att det straffrttsliga samarbetet inom unionen ska bygga p principen om msesidigt erknnande av domar och rttsliga avgranden.

(3) Enligt Stockholmsprogrammet Ett ppet och skert Europa i medborgarnas tjnst och fr deras skydd ( 2 ) br msesidigt erknnande omfatta alla typer av domar och avgranden av rttslig art, vilka beroende p rttssystem kan vara antingen straffrttsliga eller administrativa. I programmet uppmanas ven kommissionen och medlemsstaterna att underska hur lagstiftning och praktiska stdtgrder till skydd fr brottsoffer kan frbttras. I programmet ppekas ocks att brottsoffer kan erbjudas srskilda skyddstgrder, som br glla inom unionen. Detta direktiv ingr i en enhetlig och vergripande uppsttning tgrder fr brottsoffers rttigheter.

(4) I Europaparlamentets resolution av den 26 november 2009 om avskaffande av vld mot kvinnor uppmanas medlemsstater att frbttra den nationella lagstiftningen och politiken fr att bekmpa alla former av vld mot kvinnor och att agera fr att angripa orsakerna till vld mot kvinnor, inte minst genom frebyggande tgrder, och unionen uppmanas att garantera alla vldsoffers rtt till hjlp och std. I Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om jmstlldhet mellan kvinnor och mn i Europeiska unionen 2009 stds frslaget om att inrtta den europeiska skyddsordern fr brottsoffer.

(5) I sin resolution av den 10 juni 2011 om en frdplan fr att strka brottsoffers rttigheter och skyddet fr brottsoffer, srskilt i samband med straffrttsliga frfaranden, uttalade rdet att tgrder br vidtas p unionsniv fr att strka brottsoffers rttigheter och skyddet fr brottsoffer och uppmanade kommissionen att lgga fram lmpliga frslag fr detta ndaml. Inom denna ram br en mekanism skapas fr att skerstlla msesidigt erknnande medlemsstaterna emellan av beslut om skyddstgrder fr brottsoffer. Enligt den resolutionen br detta direktiv, som gller msesidigt erknnande av skyddstgrder som vidtas i straffrttsliga frgor, kompletteras av en lmplig mekanism fr tgrder vidtagna i civilrttsliga frgor.

(6) I ett gemensamt rttsligt omrde utan inre grnser r det ndvndigt att skerstlla att det skydd som tillhandahlls en fysisk person i en medlemsstat bibehlls och fortstter

SV L 338/2 Europeiska unionens officiella tidning 21.12.2011

( 1 ) Europaparlamentets stndpunkt av den 14 december 2010 (nnu ej offentliggjord i EUT) och rdets stndpunkt vid frsta behandlingen av den 24 november 2011 (nnu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets stndpunkt av den 13 december 2011 (nnu ej offentliggjord i EUT). ( 2 ) EUT C 115, 4.5.2010, s. 1.

att glla i varje annan medlemsstat till vilken personen flyttar eller har flyttat. Det br ocks skerstllas att unionsmedborgares legitima utvande av rtten att fritt rra sig och bostta sig inom medlemsstaternas territorium i enlighet med artikel 3.2 i frdraget om Europeiska unionen (EU-frdraget) och artikel 21 i EUF-frdraget inte leder till att en person frlorar sitt skydd.

(7) Fr att dessa ml ska kunna uppns br det i detta direktiv formuleras regler, varigenom det skydd som hrrr frn vissa skyddstgrder som har meddelats enligt en medlemsstats lagstiftning (den utfrdande staten) kan utvidgas till att glla i en annan medlemsstat, dr den skyddade personen beslutar att bostta eller uppehlla sig (den verkstllande staten).

(8) Detta direktiv tar hnsyn till medlemsstaternas olika rttstraditioner och till den omstndigheten att effektivt skydd kan tillhandahllas genom skyddsordrar utfrdade av en annan myndighet n en brottmlsdomstol. I detta direktiv infrs inte ngot krav p ndring av nationella system fr att meddela skyddstgrder och inte heller ngot krav p att ett straffrttsligt system fr att verkstlla en europeisk skyddsorder infrs eller frndras.

(9) Detta direktiv r tillmpligt p skyddstgrder som specifikt syftar till att skydda en person mot en annan persons brottsliga grning som p ngot stt kan utgra en fara fr den skyddade personens liv eller fysiska, psykiska och sexuella integritet, till exempel genom att frhindra alla former av trakasserier, liksom fr dennes vrdighet och personliga frihet, till exempel genom att frhindra bortfranden, frfljelse och andra former av indirekt tvng, och som syftar till att frebygga nya brottsliga grningar eller att begrnsa fljderna av redan begngna brottsliga grningar. Dessa personliga rttigheter fr den skyddade personen motsvarar grundlggande vrden som erknns och upprtthlls i alla medlemsstater. En medlemsstat r emellertid inte skyldig att utfrda en europeisk skyddsorder p grundval av en straffrttslig tgrd som inte srskilt r avsedd fr att skydda en person utan frmst har andra syften, exempelvis grningsmannens sociala rehabilitering. Det r viktigt att understryka att detta direktiv gller skyddstgrder som syftar till att skydda alla brottsoffer och inte enbart offer fr knsrelaterat vld med beaktande av srdragen i varje berrd brottstyp.

(10) Detta direktiv r tillmpligt p skyddstgrder som har meddelats i straffrttsliga frgor och omfattar sledes inte skyddstgrder som har meddelats i civilrttsliga frgor. Fr att en skyddstgrd ska vara verkstllbar i enlighet med detta direktiv r det inte ndvndigt att det i ett slutligt beslut har faststllts att ett brott har begtts. Det

spelar inte heller ngon roll om det r en straffrttslig, administrativ eller civilrttslig myndighet som meddelar en skyddstgrd. Detta direktiv medfr ingen skyldighet fr medlemsstaterna att ndra sin nationella lagstiftning fr att kunna meddela skyddstgrder inom ramen fr ett straffrttsligt frfarande.

(11) Detta direktiv r avsett att vara tillmpligt p skyddstgrder som har meddelats till frmn fr brottsoffer eller potentiella brottsoffer. Detta direktiv br drfr inte tillmpas p tgrder som meddelas avseende vittnesskydd.

(12) Om en skyddstgrd enligt definitionen i detta direktiv meddelas fr att skydda en anhrig till den person som primrt ska skyddas, fr en europeisk skyddsorder begras och utfrdas ven avseende den anhrige, enligt de villkor som anges i detta direktiv.

(13) Varje begran om utfrdande av en europeisk skyddsorder br behandlas med vederbrlig skyndsamhet, med beaktande av rendets specifika omstndigheter, dribland hur brdskande rendet r, vilket datum den skyddade personen frvntas ankomma till den verkstllande statens territorium och om mjligt hur allvarlig fara den skyddade personen r utsatt fr.

(14) Om det enligt detta direktiv ska lmnas upplysningar till den skyddade personen eller den person som r orsak till fara, br dessa upplysningar ven lmnas till den berrda personens frmyndare eller ombud, om sdana frekommer. Den skyddade personen, den person som r orsak till fara eller frmyndaren eller ombudet i frfarandet behver ocks f de upplysningar som avses i detta direktiv p ett sprk som den personen frstr, vilket br uppmrksammas p vederbrligt stt.

(15) I frfarandena fr utfrdande och erknnande av en europeisk skyddsorder br de behriga myndigheterna visa vederbrlig hnsyn till brottsoffrens behov, dribland srskilt srbara personer, till exempel minderriga eller personer med funktionshinder.

(16) Vid tillmpningen av detta direktiv kan en skyddstgrd ha utfrdats till fljd av en dom i enlighet med rdets rambeslut 2008/947/RIF av den 27 november 2008 om tillmpning av principen om msesidigt erknnande p domar och vervakningsbeslut i syfte att vervaka alternativa pfljder och vervakningstgrder ( 1 ) eller till fljd av ett beslut om vervakningstgrder i enlighet

SV 21.12.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 338/3

( 1 ) EUT L 337, 16.12.2008, s. 102.

med rdets rambeslut 2009/829/RIF av den 23 oktober 2009 om tillmpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om msesidigt erknnande p beslut om vervakningstgrder som ett alternativ till tillflligt frihetsbervande ( 1 ). Om ett beslut har meddelats i den utfrdande staten p grundval av ngot av dessa rambeslut, br det frfarandet fr erknnande fljas i den verkstllande staten. Detta br emellertid inte utesluta mjligheten att verfra en europeisk skyddsorder till en annan medlemsstat n den som verkstller beslut p grundval av dessa rambeslut.

(17) I verensstmmelse med artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna och artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundlggande rttigheterna, ska den person som r orsak till fara, antingen under det frfarande som leder till meddelandet av en skyddstgrd eller innan utfrdandet av en europeisk skyddsorder, ha rtt att hras och att invnda mot skyddstgrden.

(18) Fr att frhindra att brott begs mot brottsoffret i den verkstllande staten, br denna stat ha de rttsliga mjligheterna fr att erknna det beslut som tidigare har meddelats i den utfrdande staten till frmn fr brottsoffret, samtidigt som det undviks att brottsoffret blir tvunget att inleda nya frfaranden eller att p nytt lgga fram bevis i den verkstllande staten, som om den utfrdande staten inte hade meddelat ngot beslut. Den verkstllande statens erknnande av den europeiska skyddsordern innebr bland annat att den behriga myndigheten i denna stat, med frbehll fr de begrnsningar som anges i detta direktiv, godtar frekomsten och giltigheten av den skyddstgrd som har meddelats i den utfrdande staten, erknner den faktiska situation som beskrivs i den europeiska skyddsordern och instmmer i att skydd br tillhandahllas och br fortstta att tillhandahllas i enlighet med dess nationella lagstiftning.

(19) Detta direktiv innehller en uttmmande frteckning ver frbud och restriktioner, som, nr de r pfrda i den utfrdande staten och innefattade i den europeiska skyddsordern, br erknnas och verkstllas i den verkstllande staten, med frbehll fr de begrnsningar som anges i detta direktiv. Andra typer av skyddstgrder kan finnas p nationell niv, ssom, om s freskrivs i nationell lagstiftning, en skyldighet fr den person som r orsak till fara att stanna kvar p anvisad plats. Sdana tgrder kan lggas i den utfrdande staten inom ramen fr ett frfarande som leder till meddelande av en av de skyddstgrder som enligt detta direktiv kan utgra grundval fr en europeisk skyddsorder.

(20) Eftersom det i medlemsstaterna kan vara olika typer av myndigheter (civila, straffrttsliga eller administrativa) som r behriga att meddela och verkstlla skyddstgrder, r det lmpligt med en hg grad av flexibilitet i

samarbetsmekanismen mellan medlemsstaterna enligt detta direktiv. Den behriga myndigheten i den verkstllande staten behver drfr inte i samtliga fall vidta samma skyddstgrd som har meddelats i den utfrdande staten, och kan i viss mn efter eget omdme meddela en tgrd som den enligt sin nationella lag anser vara adekvat och lmplig i ett liknande fall fr att stadkomma fortsatt skydd fr den skyddade personen, mot bakgrund av den skyddstgrd som har meddelats i den utfrdande staten som terges i den europeiska skyddsordern.

(21) Bland de frbud eller restriktioner som detta direktiv r tillmpligt p finns tgrder som syftar till att begrnsa personliga kontakter eller distanskontakter mellan den skyddade personen och den person som r orsak till fara, till exempel genom att freskriva vissa villkor fr sdana kontakter eller genom att infra restriktioner fr innehllet i kommunikationen.

(22) Den behriga myndigheten i den verkstllande staten ska informera den person som r orsak till fara, den behriga myndigheten i den utfrdande staten och den skyddade personen om alla tgrder som vidtas p grundval av den europeiska skyddsordern. Vid underrttelse till den person som r orsak till fara br vederbrlig hnsyn tas till den skyddade personens intresse av att inte f sin adress eller andra kontaktuppgifter rjda. Sdana uppgifter br undantas frn underrttelsen, om inte adressen eller de andra kontaktuppgifterna utgr del av det frbud eller den restriktion som lggs den person som r orsak till fara som verkstllighetstgrd.

(23) Om den behriga myndigheten i den utfrdande staten upphver den europeiska skyddsordern, br den behriga myndigheten i den verkstllande staten avsluta de tgrder som den har vidtagit i syfte att verkstlla den europeiska skyddsordern, varvid dock den behriga myndigheten i den verkstllande staten - sjlvstndigt, och i enlighet med sin nationella lagstiftning - fr anta en skyddstgrd i enlighet med sin nationella lagstiftning fr att skydda den berrda personen.

(24) Eftersom detta direktiv rr situationer dr den skyddade personen flyttar till en annan medlemsstat, br utfrdandet eller verkstllandet av en europeisk skyddsorder inte innebra ngon verfring till den verkstllande staten av befogenheter avseende primra, uppskjutna, alternativa, villkorliga eller sekundra pfljder eller skerhetstgrder som har lagts den person som r orsak till fara, om denne fortstter att vara bosatt i den stat som meddelade skyddstgrden.

(25) I frekommande fall br det vara mjligt att anvnda elektroniska medel fr att i praktiken genomfra de tgrder som har meddelats genom tillmpning av detta direktiv, i enlighet med nationella lagar och frfaranden.


( 1 ) EUT L 294, 11.11.2009, s. 20.

(26) Inom ramen fr samarbetet mellan de myndigheter som medverkar till att skerstlla skyddet fr den skyddade personen, br den behriga myndigheten i den verkstllande staten informera den behriga myndigheten i den utfrdande staten om alla vertrdelser av de tgrder som har vidtagits i den verkstllande staten i syfte att verkstlla den europeiska skyddsordern. Denna information br gra det mjligt fr den behriga myndigheten i den utfrdande staten att snabbt besluta om en lmplig reaktion avseende den skyddstgrd som den person som r orsak till fara har lagts i den utfrdande staten. En sdan reaktion kan om det r lmpligt utgra pfrande av en frihetsbervande tgrd som erstter den icke frihetsbervande tgrd som ursprungligen meddelades, till exempel som ett alternativ till tillflligt frihetsbervande eller som en konsekvens av ett villkorligt uppskjutande av en pfljd. Eftersom beslutet inte innebr faststllande av en ny pfljd med avseende p ett nytt brott ska ett sdant beslut inte anses frhindra den verkstllande staten frn att i tillmpliga fall pfra pfljder vid vertrdelse av de tgrder som har vidtagits i syfte att verkstlla den europeiska skyddsordern.

(27) Med hnsyn till medlemsstaternas olika rttstraditioner br den behriga myndigheten i den verkstllande staten, nr det i den verkstllande staten inte finns ngon tillgnglig skyddstgrd i ett motsvarande fall som den faktiska situation som beskrivs i den europeiska skyddsordern, till den utfrdande statens behriga myndighet rapportera varje vertrdelse av den skyddstgrd som beskrivs i den europeiska skyddsordern, i den utstrckning den r medveten om vertrdelsen.

(28) Fr att direktivets tillmpning ska flyta smidigt i varje enskilt fall, br den utfrdande och den verkstllande statens respektive behriga myndigheter utva sin behrighet i enlighet med direktivets bestmmelser, med beaktande av ne bis in idem-principen.

(29) Den skyddade personen br inte vara tvungen att bra sdana kostnader i samband med erknnandet av den europeiska skyddsordern som r oproportionerliga i jmfrelse med ett liknande nationellt fall. Vid genomfrandet av detta direktiv br medlemsstaterna skerstlla att den skyddade personen efter erknnandet av den europeiska skyddsordern inte blir tvungen att inleda ytterligare nationella frfaranden fr att frn den behriga myndigheten i den verkstllande staten, som en direkt fljd av erknnandet av den europeiska skyddsordern, f ett beslut om meddelande av en skyddstgrd som finns tillgnglig enligt nationell lagstiftning i ett liknande fall till skerstllande av den skyddade personens skydd.

(30) Med beaktande av principen om msesidigt erknnande, som detta direktiv bygger p, br medlemsstaterna i mjligaste mn frmja direktkontakter mellan de behriga myndigheterna nr de tillmpar detta direktiv.

(31) Utan att det pverkar rttsvsendets oberoende eller olikheter i det stt p vilket rttsvsendet r organiserat i unionen, br medlemsstaterna vervga att uppmana de som ansvarar fr utbildning av domare, klagare, polis och vrig juridisk personal som deltar i frfaranden som syftar till ett utfrdande eller erknnande av en europeisk skyddsorder att tillhandahlla lmplig utbildning med avseende p mlen fr detta direktiv.

(32) Fr att underltta utvrderingen av tillmpningen av detta direktiv br medlemsstaterna frse kommissionen med relevanta uppgifter om tillmpningen av nationella frfaranden avseende den europeiska skyddsordern, tminstone vad gller det antal europeiska skyddsordrar som har begrts, utfrdats och/eller erknts. ven andra typer av uppgifter skulle vara till nytta, till exempel vilka brottstyper det rr sig om.

(33) Detta direktiv br bidra till skydd av personer som befinner sig i fara och drmed komplettera men inte inverka p de instrument som redan finns p detta omrde, exempelvis rambeslut 2008/947/RIF och rambeslut 2009/829/RIF.

(34) Nr ett beslut som avser en skyddstgrd faller inom tilllmpningsomrdet fr rdets frordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behrighet och om erknnande och verkstllighet av domar p privatrttens omrde ( 1 ), rdets frordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behrighet och om erknnande och verkstllighet av domar i ktenskapsml och ml om frldraansvar ( 2 ) eller 1996 rs Haagkonvention om behrighet, tillmplig lag, erknnande, verkstllighet och samarbete i frgor om frldraansvar och tgrder till skydd fr barn ( 3 ), br erknnande och verkstllighet av det beslutet ske i enlighet med bestmmelserna i det relevanta rttsinstrumentet.

(35) Medlemsstaterna och kommissionen br om det r lmpligt informera om den europeiska skyddsordern i befintliga utbildnings- och upplysningskampanjer om skyddet av brottsoffer.

(36) Personuppgifter som behandlas vid genomfrandet av detta direktiv br skyddas i enlighet med rdets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen fr polissamarbete och straffrttsligt samarbete ( 4 ) och med principerna i Europardets konvention frn 1981 om skydd fr enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter.


( 1 ) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1. ( 2 ) EUT L 338, 23.12.2003, s. 1. ( 3 ) EGT L 48, 21.2.2003, s. 3. ( 4 ) EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.

(37) Detta direktiv br respektera de grundlggande rttigheter som garanteras i Europeiska unionens stadga om de grundlggande rttigheterna och i den europeiska konventionen om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna, i enlighet med artikel 6 i EU-frdraget.

(38) Vid genomfrandet av detta direktiv uppmanas medlemsstaterna att beakta de rttigheter och principer som freskrivs i 1979 rs FN-konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

(39) Eftersom mlet fr detta direktiv, nmligen att skydda personer som befinner sig i fara, inte i tillrcklig utstrckning kan uppns av medlemsstaterna, och det drfr p grund av direktivets omfattning och verkningar bttre kan uppns p unionsniv, kan unionen vidta tgrder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU- frdraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel gr detta direktiv inte utver vad som r ndvndigt fr att uppn detta ml.

(40) I enlighet med artikel 3 i protokoll (nr 21) om Frenade kungarikets och Irlands stllning med avseende p omrdet med frihet, skerhet och rttvisa, fogat till frdraget om Europeiska unionen och frdraget om Europeiska unionens funktionsstt, har Frenade kungariket meddelat att det nskar delta i antagandet och tillmpningen av detta direktiv.

(41) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll (nr 21) om Frenade kungarikets och Irlands stllning med avseende p omrdet med frihet, skerhet och rttvisa, fogat till frdraget om Europeiska unionen och frdraget om Europeiska unionens funktionsstt, och utan att det pverkar artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av detta direktiv, som inte r bindande fr eller tillmpligt p Irland.

(42) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll (nr 22) om Danmarks stllning, fogat till frdraget om Europeiska unionen och frdraget om Europeiska unionens funktionsstt, deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som inte r bindande fr eller tillmpligt p Danmark.

HRIGENOM FRESKRIVS FLJANDE.

Artikel 1

Ml

Detta direktiv innehller bestmmelser som gr det mjligt fr en rttslig eller likvrdig myndighet i en medlemsstat, dr en

skyddstgrd har meddelats i syfte att skydda en person mot en annan persons brottsliga grning vilken kan utgra en fara fr personens liv, fysiska eller psykiska integritet, vrdighet, frihet eller sexuella integritet, att utfrda en europeisk skyddsorder, som mjliggr fr en behrig myndighet i en annan medlemsstat att fortstta skyddet av personen inom den andra medlemsstatens territorium som fljd av ett brottsligt beteende eller psttt brottsligt beteende i enlighet med den nationella lagstiftningen i den utfrdande staten.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gller fljande definitioner:

1. europeisk skyddsorder: ett beslut, fattat av en rttslig eller likvrdig myndighet i en medlemsstat med anknytning till en skyddstgrd, p grundval av vilket en rttslig eller likvrdig myndighet i en annan medlemsstat kan vidta alla de tgrder som i enlighet med sin nationella lagstiftning r lmpliga fr att fortstta skyddet av den skyddade personen.

2. skyddstgrd: ett beslut i en straffrttslig frga som meddelas i den utfrdande staten i enlighet med dess nationella lagstiftning och frfaranden, varigenom ett eller flera av de frbud eller en eller flera av de restriktionersom avses i artikel 5 lggs en person som r orsak till fara fr att skydda en skyddad person mot en brottslig grning som kan utgra en fara fr dennes liv, fysiska eller psykiska integritet, vrdighet, frihet eller sexuella integritet.

3. skyddad person: en fysisk person som r freml fr det skydd som hrrr frn en skyddstgrd meddelad av den utfrdande staten.

4. person som r orsak till fara: den fysiska person som har lagts ett eller flera av de frbud eller en eller flera av de restriktioner som avses i artikel 5.

5. utfrdande stat: den medlemsstat dr det har meddelats en skyddstgrd som utgr grunden fr utfrdandet av en europeisk skyddsorder.

6. verkstllande stat: den medlemsstat till vilken en europeisk skyddsorder har versnts fr erknnande.

7. vervakande stat: den medlemsstat till vilken en dom i enlighet med artikel 2 i rambeslut 2008/947/RIF eller ett beslut om vervakningstgrder i enlighet med artikel 4 i rambeslut 2009/829/RIF har versnts.


Artikel 3

Utseende av behriga myndigheter

1. Varje medlemsstat ska underrtta kommissionen om vilken eller vilka rttsliga eller likvrdiga myndigheter som enligt dess nationella lagstiftning r behriga att utfrda en europeisk skyddsorder och att i enlighet med detta direktiv erknna en sdan order, nr medlemsstaten r utfrdande stat eller verkstllande stat.

2. Kommissionen ska gra den mottagna informationen tillgnglig fr samtliga medlemsstater. Medlemsstaterna ska underrtta kommissionen om varje ndring av den information som avses i punkt 1.

Artikel 4

Anvndande av en centralmyndighet

1. Varje medlemsstat fr utse en centralmyndighet eller, om dess rttssystem s krver, flera centralmyndigheter som ska bitrda dess behriga myndigheter.

2. En medlemsstat fr, om organisationen av dess rttsvsende s krver, lta sin eller sina centralmyndigheter ansvara fr det administrativa versndandet och mottagandet av europeiska skyddsordrar samt all annan officiell korrespondens som rr dessa. Fljaktligen fr all kommunikation, samrd, informationsutbyten, frfrgningar och underrttelser mellan behriga myndigheter om lmpligt sktas med bistnd av den eller de utsedda centralmyndigheterna i den berrda medlemsstaten.

3. De medlemsstater som nskar anvnda sig av de mjligheter som avses i denna artikel ska till kommissionen lmna uppgifter om den eller de centralmyndigheter som de har utsett. Dessa anvisningar ska vara bindande fr alla myndigheter i den utfrdande staten.

Artikel 5

Behov av en befintlig skyddstgrd enligt nationell lagstiftning

En europeisk skyddsorder fr endast utfrdas om en skyddstgrd tidigare har meddelats i den utfrdande staten varigenom den person som r orsak till fara har lagts ngot av fljande frbud eller ngon av fljande restriktioner

a) ett frbud att betrda vissa orter, platser eller angivna omrden dr den skyddade personen bor eller besker,

b) ett frbud mot eller en freskrift avseende all sorts kontakt med den skyddade personen, inklusive per telefon, e-post, vanlig post, fax eller p ngot annat stt, eller

c) ett frbud mot eller en freskrift avseende att nrma sig den skyddade personen nrmare n ett visst faststllt avstnd.

Artikel 6

Utfrdande av en europeisk skyddsorder

1. En europeisk skyddsorder fr utfrdas nr den skyddade personen beslutar sig fr att bostta sig eller redan r bosatt i en annan medlemsstat eller nr den skyddade personen beslutar sig fr att uppehlla sig eller redan uppehller sig i en annan medlemsstat. Vid avgrande av om en europeisk skyddsorder ska utfrdas, ska den behriga myndigheten i den utfrdande staten beakta bland annat den tidsperiod eller de tidsperioder som den skyddade personen avser att uppehlla sig i den verkstllande staten och hur angelget skyddsbehovet r.

2. En rttslig eller likvrdig myndighet i den utfrdande staten fr utfrda en europeisk skyddsorder endast p begran av den skyddade personen och efter kontroll av att skyddstgrden uppfyller kraven i artikel 5.

3. Den skyddade personen fr lmna in en begran om utfrdande av en europeisk skyddsorder till den behriga myndigheten i den utfrdande staten eller till den behriga myndigheten i den verkstllande staten. Om en sdan begran lmnas in i den verkstllande staten, ska dess behriga myndighet s snart som mjligt vidarebefordra denna begran till den behriga myndigheten i den utfrdande staten.

4. Innan en europeisk skyddsorder utfrdas, ska den person som r orsak till fara ha rtt att hras och att invnda mot skyddstgrden, om den personen inte har beviljats dessa rttigheter i det frfarande som ledde till att skyddstgrden meddelades.

5. Nr en behrig myndighet meddelar en skyddstgrd som omfattar ett eller flera av de frbud eller en eller flera av de restriktionersom avses i artikel 5, ska myndigheten p lmpligt stt i enlighet med frfaranden i den nationella lagstiftningen informera den skyddade personen om mjligheten att begra en europeisk skyddsorder, om den skyddade personen beslutar sig fr att bege sig till en annan medlemsstat, samt om de grundlggande frutsttningarna fr en sdan begran. Myndigheten ska rda den skyddade personen att lmna in en anskan innan denne lmnar den utfrdande statens territorium.

6. Om den skyddade personen har en frmyndare eller ett ombud, fr frmyndaren eller ombudet lmna in den begran som avses i punkterna 2 och 3 p den skyddade personens vgnar.


7. Om en begran om utfrdande av en europeisk skyddsorder avsls, ska den behriga myndigheten i den utfrdande staten informera den skyddade personen om alla tillmpliga rttsmedel som r tillgngliga fr verprvning av ett sdant beslut enligt den nationella lagstiftningen.

Artikel 7

Den europeiska skyddsorderns form och innehll

Den europeiska skyddsordern ska utfrdas i enlighet med formulret i bilaga I till detta direktiv. Den ska i synnerhet innehlla fljande uppgifter:

a) Den skyddade personens identitet och nationalitet samt frmyndarens eller ombudets identitet och nationalitet, om den skyddade personen r underrig eller saknar rttskapacitet.

b) Frn och med vilket datum den skyddade personen avser att bo eller uppehlla sig i den verkstllande staten och vistelseperioden eller vistelseperioderna, om uppgifterna r knda.

c) Namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress till den behriga myndigheten i den utfrdande staten.

d) Uppgifter som mjliggr identifiering (till exempel ett nummer och ett datum) av det rttsliga dokument som innehller den skyddstgrd p grundval av vilken den europeiska skyddsordern har utfrdats.

e) En sammanfattning av de fakta och omstndigheter som har lett till meddelandet av skyddstgrden i den utfrdande staten.

f) De frbud och restriktioner som den person som r orsak till fara har lagts genom den skyddstgrd som ligger till grund fr den europeiska skyddsordern, deras varaktighet och angivande av den pfljd, om ngon, eller sanktion som skulle kunna utdmas om frbuden eller restriktionerna vertrds.

g) Anvndning av en teknisk anordning, om ngon, om den skyddade personen eller den person som r orsak till fara har utrustats med en sdan som ett medel fr att f skyddstgrden verkstlld.

h) Identitet och nationalitet avseende den person som r orsak till fara samt dennes kontaktuppgifter.

i) Uppgifter om huruvida den skyddade personen och/eller den person som r orsak till fara har beviljats kostnadsfri rttshjlp i den utfrdande staten, om detta r knt av den behriga myndigheten i den utfrdande staten utan att det krvs ytterligare utredning.

j) I frekommande fall, en beskrivning av andra omstndigheter som kan pverka bedmningen av den fara den skyddade personen r utsatt fr.

k) I tillmpliga fall ett uttryckligt angivande av att en dom i enlighet med artikel 2 i rambeslut 2008/947/RIF eller ett beslut om vervakningstgrder i enlighet med artikel 4 i rambeslut 2009/829/RIF redan har verfrts till den vervakande staten, nr detta r en annan stat n den som verkstller den europeiska skyddsordern, samt angivande av den myndighet i den staten som r behrig att verkstlla en sdan dom eller ett sdant beslut.

Artikel 8

Frfarande fr versndande

1. Nr den behriga myndigheten i den utfrdande staten versnder den europeiska skyddsordern till den behriga myndigheten i den verkstllande staten, ska den gra detta p ett stt som lmnar en skriftlig uppteckning som mjliggr fr den verkstllande staten att faststlla ktheten. All officiell kommunikation ska ocks ske direkt mellan dessa behriga myndigheter.

2. Om den behriga myndigheten i den verkstllande staten eller den utfrdande staten inte r knd av den behriga myndigheten i den andra staten, ska den sistnmnda myndigheten vidta alla ndvndiga efterforskningar, inklusive via kontaktpunkterna i det europeiska rttsliga ntverk som avses i rdets beslut 2008/976/RIF av den 16 december 2008 om det europeiska rttsliga ntverket ( 1 ), den nationella Eurojustmedlemmen eller det nationella systemet fr samordning av Eurojust i dess stat, fr att erhlla den ndvndiga informationen.

3. Om en myndighet i den verkstllande staten som tar emot en europeisk skyddsorder inte r behrig att erknna den, ska denna myndighet p eget initiativ vidarebefordra den europeiska skyddsordern till den behriga myndigheten och utan drjsml underrtta den behriga myndigheten i den utfrdande staten om detta p ett stt som lmnar en skriftlig uppteckning.

Artikel 9

tgrder i den verkstllande staten

1. Vid mottagande av en europeisk skyddsorder som har versnts i enlighet med artikel 8, ska den behriga myndigheten i den verkstllande staten utan ondigt drjsml erknna ordern och fatta ett beslut, varigenom meddelas ngon av de tgrder som skulle kunna tillmpas i ett liknande fall enligt dess nationella lagstiftning fr att skerstlla skydd av den skyddade personen, om den inte beslutar att beropa ngot av sklen fr att vgra erknnande i artikel 10. Den verkstllande staten fr tillmpa straffrttsliga, administrativa eller civilrttsliga tgrder i enlighet med sin nationella lagstiftning.


( 1 ) EUT L 348, 24.12.2008, s. 130.

2. Den tgrd som meddelas av den behriga myndigheten i den verkstllande staten i enlighet med punkt 1 samt eventuella andra tgrder som vidtas p grundval av ett sdant fljdbeslut som avses i artikel 11 ska i strsta mjliga mn verensstmma med den skyddstgrd som har meddelats i den utfrdande staten.

3. Den behriga myndigheten i den verkstllande staten ska informera den person som r orsak till fara, den behriga myndigheten i den utfrdande staten och den skyddade personen om eventuella tgrder som meddelats i enlighet med punkt 1 samt om mjliga rttsliga konsekvenser av en vertrdelse av sdana tgrder, enligt vad som freskrivs i nationell lagstiftning och i enlighet med artikel 11.2. Adressen eller andra kontaktuppgifter till den skyddade personen ska inte rjas fr den person som r orsak till fara, svida inte dessa uppgifter r ndvndiga med hnsyn till verkstlligheten av den tgrd sommeddelats i enlighet med punkt 1.

4. Om den behriga myndigheten i den verkstllande staten anser att den information som har versnts tillsammans med den europeiska skyddsordern i enlighet med artikel 7 r ofullstndig, ska myndigheten utan drjsml informera den behriga myndigheten i den utfrdande staten om det p ett stt som lmnar en skriftlig uppteckning och faststlla en rimlig tidsfrist inom vilken den ska lmna den information som saknas.

Artikel 10

Skl fr att vgra erknnande av en europeisk skyddsorder

1. Den behriga myndigheten i den verkstllande staten fr vgra att erknna en europeisk skyddsorder under fljande omstndigheter.

a) Den europeiska skyddsordern r inte fullstndig eller har inte kompletterats inom den tidsfrist som den behriga myndigheten i den verkstllande staten har faststllt.

b) De kriterier som anges i artikel 5 r inte uppfyllda.

c) Skyddstgrden avser en grning som inte utgr ett brott enligt den verkstllande statens lagstiftning.

d) Skyddet hrrr frn verkstlligheten av en pfljd eller tgrd som omfattas av amnesti enligt den verkstllande statens lagstiftning och rr en grning eller ett beteende inom dess behrighet enligt den lagstiftningen.

e) Den person som r orsak till fara tnjuter enligt den verkstllande statens lagstiftning immunitet som gr det omjligt att meddela tgrder p grundval av en europeisk skyddsorder.

f) Den person som r orsak till fara kan inte talas fr den grning eller det beteende i vars sammanhang skyddstgrden har meddelats, p grund av preskription enligt den verkstllande statens lagstiftning, om grningen eller beteendet omfattas av dess behrighet enligt dess nationella lagstiftning.

g) Erknnande av den europeiska skyddsordern skulle strida mot ne bis in idem- principen.

h) Den person som r orsak till fara kan enligt den verkstllande statens lagstiftning p grund av sin lder inte gras straffrttsligt ansvarig fr den grning eller det beteende i frhllande till vilken skyddstgrden har meddelats.

i) Skyddstgrden avser ett brott som enligt den verkstllande statens lagstiftning helt eller till stor eller vsentlig del anses ha begtts inom dess territorium.

2. Om den behriga myndigheten i den verkstllande staten vgrar att erknna en europeisk skyddsorder med tillmpning av ngot av de skl som avses i punkt 1, ska den

a) utan ondigt drjsml informera den utfrdande staten och den skyddade personen om denna vgran och om sklen till den,

b) i frekommande fall informera den skyddade personen om mjligheten att begra att en skyddstgrd meddelas i enlighet med den nationella lagstiftningen, och

c) informera den skyddade personen om alla tillmpliga rttsmedel enligt den nationella lagstiftningen fr verprvning av ett sdant beslut.

Artikel 11

Tillmplig lagstiftning och behrighet i den verkstllande staten

1. Den verkstllande staten ska ha behrighet att meddela och verkstlla tgrder i den staten som fljd av erknnandet av en europeisk skyddsorder. Den verkstllande statens lagstiftning ska tillmpas p meddelandet av det i artikel 9.1 freskrivna beslutet och verkstlligheten av det, inklusive bestmmelser om rttsmedel mot beslut som meddelats i den verkstllande staten med anledning av den europeiska skyddsordern.

2. Vid en vertrdelse av en eller flera av de tgrder som har vidtagits av den verkstllande staten som fljd av erknnandet av den europeiska skyddsordern, ska den behriga myndigheten i den verkstllande staten, i enlighet med punkt 1, ha behrighet att

a) pfra straffrttsliga pfljder och vidta andra tgrder som en fljd av vertrdelsen, om den vertrdelsen utgr en brottslig grning enligt den verkstllande statens lagstiftning,


b) fatta andra beslut med anledning av vertrdelsen,

c) vidta brdskande och tillflliga tgrder fr att avbryta vertrdelsen, i frekommande fall i avvaktan p ett fljdbeslut frn den utfrdande staten.

3. Om det p nationell niv inte finns ngon tgrd som kan vidtas i ett liknande fall i den verkstllande staten, ska den behriga myndigheten i den verkstllande staten i den utstrckning det kommer till dess knnedom rapportera till den behriga myndigheten i den utfrdande staten om vertrdelser av den skyddstgrd som beskrivs i den europeiska skyddsordern.

Artikel 12

Information i hndelse av vertrdelse

Den behriga myndigheten i den verkstllande staten ska informera den behriga myndigheten i den utfrdande staten eller i den vervakande staten om alla vertrdelser av den eller de tgrder som har vidtagits p grundval av den europeiska skyddsordern. Informationen ska lmnas p det standardformulr som terges i bilaga II.

Artikel 13

Behrighet i den utfrdande staten

1. Den behriga myndigheten i den utfrdande staten ska ha exklusiv behrighet att fatta beslut med avseende p

a) frlngning, versyn, ndring, upphvande och terkallelse av skyddstgrden och fljaktligen av den europeiska skyddsordern,

b) pfrande av en frihetsbervande tgrd som fljd av att skyddstgrden har upphvts, under frutsttning att skyddstgrden har meddelats p grund av en dom i enlighet med artikel 2 i rambeslut 2008/947/RIF eller p grund av ett beslut om vervakningstgrder i enlighet med artikel 4 i rambeslut 2009/829/RIF.

2. Den utfrdande statens lagstiftning ska tillmpas p beslut som antas i enlighet med punkt 1.

3. Nr en dom i enlighet med artikel 2 i rambeslut 2008/947/RIF eller ett beslut om vervakningstgrder i enlighet med artikel 4 i rambeslut 2009/829/RIF redan har verfrts till en annan medlemsstat eller verfrs efter utfrdandet av en europeisk skyddsorder, ska sdana fljdbeslut som freskrivs i dessa rambeslut fattas i enlighet med relevanta bestmmelser i dessa rambeslut.

4. Nr skyddstgrden utgr del av en dom i enlighet med artikel 2 i rambeslut 2008/947/RIF som har verfrts, eller som verfrs till en annan medlemsstat efter utfrdandet av den europeiska skyddsordern, och den behriga myndigheten i

den vervakande staten har fattat fljdbeslut enligt artikel 14 i rambeslutet som pverkar skyldigheterna eller anvisningarna i skyddstgrden, ska den behriga myndigheten i den utfrdande staten utan drjsml frlnga, se ver, ndra, upphva eller terkalla den europeiska skyddsordern i verensstmmelse drmed.

5. Den behriga myndigheten i den utfrdande staten ska utan drjsml informera den behriga myndigheten i den verkstllande staten om alla beslut som fattas i enlighet med punkt 1 eller punkt 4.

6. Om den behriga myndigheten i den utfrdande staten har upphvt eller terkallat den europeiska skyddsordern i enlighet med punkt 1 a eller punkt 4, ska den behriga myndigheten i den verkstllande staten avsluta de tgrder som har meddelats i enlighet med artikel 9.1, s snart som den har blivit vederbrligen informerad av den behriga myndigheten i den utfrdande staten.

7. Om den behriga myndigheten i den utfrdande staten har ndrat den europeiska skyddsordern i enlighet med punkt 1 a eller punkt 4, ska den behriga myndigheten i den verkstllande staten beroende p vad som r lmpligt,

a) ndra de tgrder som i enlighet med artikel 9 har meddelats p grundval av den europeiska skyddsordern, eller

b) vgra att verkstlla det ndrade frbudet eller den ndrade restriktionen, om frbudet eller restriktionen inte hr till de typer av frbud eller restriktioner som avses i artikel 5 eller om den information som har versnts tillsammans med den europeiska skyddsordern i enlighet med artikel 7 r ofullstndig eller inte har kompletterats inom den tidsfrist som har faststllts av den behriga myndigheten i den verkstllande staten i enlighet med artikel 9.4.

Artikel 14

Skl fr avbrytande av tgrder som vidtagits p grundval av en europeisk skyddsorder

1. Den behriga myndigheten i den verkstllande staten fr avbryta de tgrder som vidtagits fr att verkstlla en europeisk skyddsorder

a) nr det finns tydliga indikationer p att den skyddade personen inte bor eller uppehller sig inom den verkstllande statens territorium eller helt skert har lmnat detta territorium,

b) nr, enligt nationell lagstiftning, de tgrder som har meddelats fr att verkstlla den europeiska skyddsordern har pgtt lngsta mjliga tid,


c) i det fall som avses i artikel 13.7 b, eller

d) om en dom i enlighet med artikel 2 i rambeslut 2008/947/RIF eller ett beslut om vervakningstgrder i enlighet med artikel 4 i rambeslut 2009/829/RIF verfrs till den verkstllande staten efter det att den europeiska skyddsordern har erknts.

2. Den behriga myndigheten i den verkstllande staten ska omedelbart informera den behriga myndigheten i den utfrdande staten och om mjligt den skyddade personen om beslutet.

3. Innan tgrder avbryts i enlighet med punkt 1 b fr den behriga myndigheten i den verkstllande staten uppmana den behriga myndigheten i den utfrdande staten att uppge om det skydd som tillhandahlls genom den europeiska skyddsordern fortfarande r ndvndigt med hnsyn till omstndigheterna i det srskilda fallet. Den behriga myndigheten i den utfrdande staten ska utan drjsml svara p en sdan uppmaning.

Artikel 15

Prioritet fr erknnande av en europeisk skyddsorder

En europeisk skyddsorder ska erknnas med samma prioritet som skulle tillmpas i ett liknande nationellt fall, med beaktande av de srskilda omstndigheterna i det enskilda fallet, bland annat hur brdskande det r, vilket datum den skyddade personen frvntas anlnda till den verkstllande statens territorium och om mjligt hur stor fara den skyddade personen r utsatt fr.

Artikel 16

Samrd mellan behriga myndigheter

Nr det r lmpligt fr de behriga myndigheterna i den utfrdande staten och i den verkstllande staten samrda med varandra fr att underltta en smidig och effektiv tillmpning av detta direktiv.

Artikel 17

Sprk

1. En europeisk skyddsorder ska versttas till det officiella sprket eller ngot av de officiella sprken i den verkstllande staten av den behriga myndigheten i den utfrdande staten.

2. Det formulr som avses i artikel 12 ska versttas till det officiella sprket eller ngot av de officiella sprken i den utfrdande staten av den behriga myndigheten i den verkstllande staten.

3. Varje medlemsstat fr, nr detta direktiv antas eller vid en senare tidpunkt, i en frklaring som den ska deponera hos kommissionen ange att den godtar en versttning till ett eller flera andra av unionens officiella sprk.

Artikel 18

Kostnader

Den verkstllande staten ska i enlighet med sin nationella lagstiftning st fr de kostnader som uppstr vid tillmpning av detta direktiv, med undantag fr sdana kostnader som uteslutande uppstr p den utfrdande statens territorium.

Artikel 19

Frhllande till andra avtal och verenskommelser

1. Medlemsstaterna fr fortstta tillmpa de bilaterala eller multilaterala avtal eller verenskommelser som r i kraft nr detta direktiv trder i kraft, i den mn de gr det mjligt att frdjupa eller vidga direktivets mlsttningar och bidrar till att frenkla eller underltta frfarandena fr att vidta skyddstgrder.

2. Medlemsstaterna fr ing bilaterala eller multilaterala avtal eller verenskommelser efter detta direktivs ikrafttrdande, i den mn som de gr det mjligt att frdjupa eller vidga direktivets mlsttningar och bidrar till att frenkla eller underltta frfarandena fr att vidta skyddstgrder.

3. Medlemsstaterna ska senast den 11 april 2012 underrtta kommissionen om gllande avtal och verenskommelser enligt punkt 1 som de nskar fortstta att tillmpa. Medlemsstaterna ska ocks underrtta kommissionen om alla nya avtal eller verenskommelser som avses i punkt 2 inom tre mnader frn undertecknandet av dessa.

Artikel 20

Frhllande till andra instrument

1. Detta direktiv ska inte pverka tillmpningen av frordning (EG) nr 44/2001, frordning (EG) nr 2201/2003, 1996 rs Haagkonvention om behrighet, tillmplig lag, erknnande, verkstllighet och samarbete i frgor om frldraansvar och tgrder till skydd fr barn eller 1980 rs Haagkonvention om de civila aspekterna p internationella bortfranden av barn.

2. Detta direktiv ska inte pverka tillmpningen av rambeslut 2008/947/RIF eller rambeslut 2009/829/RIF.


Artikel 21

Genomfrande

1. Medlemsstaterna ska senast den 11 januari 2015 stta i kraft de lagar och andra frfattningar som r ndvndiga fr att flja detta direktiv. De ska genast underrtta kommissionen om detta.

Nr en medlemsstat antar dessa bestmmelser ska de innehlla en hnvisning till detta direktiv eller tfljas av en sdan hnvisning nr de offentliggrs. Nrmare freskrifter om hur hnvisningen ska gras ska varje medlemsstat sjlv utfrda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen verlmna texten till de centrala bestmmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det omrde som omfattas av detta direktiv.

Artikel 22

Uppgiftsinsamling

Fr att underltta utvrderingen av tillmpningen av detta direktiv ska medlemsstaterna frse kommissionen med relevanta uppgifter om hur nationella frfaranden avseende den europeiska skyddsordern tillmpas, tminstone vad gller det antal europeiska skyddsordrar som begrts, utfrdats och/eller erknts.

Artikel 23

versyn

Kommissionen ska senast den 11 januari 2016 verlmna en rapport till Europaparlamentet och rdet om tillmpningen av detta direktiv. Rapporten ska vid behov tfljas av lagstiftningsfrslag.

Artikel 24

Ikrafttrdande

Detta direktiv trder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 25

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med frdragen.

Utfrdat i Strasbourg den 13 december 2011.

P Europaparlamentets vgnar J. BUZEK

Ordfrande

P rdets vgnar M. SZPUNAR

Ordfrande


BILAGA I

EUROPEISK SKYDDSORDER

enligt artikel 7 i

EUROPAPARLAMENTETS OCH RDETS DIREKTIV 2011/99/EU AV DEN 13 DECEMBER 2011 OM DEN EUROPEISKA SKYDDSORDERN

Informationen i detta formulr ska behandlas med vederbrlig diskretion


BILAGA II

FORMULR

enligt artikel 12 i

EUROPAPARLAMENTETS OCH RDETS DIREKTIV 2011/99/EU AV DEN 13 DECEMBER 2011 OM DEN EUROPEISKA SKYDDSORDERN

UNDERRTTELSE OM VERTRDELSE AV DEN TGRD SOM HAR VIDTAGITS P GRUNDVAL AV DEN EUROPEISKA SKYDDSORDERN

Informationen i detta formulr ska behandlas med vederbrlig diskretion


Documents

CELEX_32011L0099_SV_TXT