Cheval 2 2016

17

HOPPNINGHemma hosSylve Söderstrand

Hygien viktigt vid val av vallfoder

HÄSTHÄLSA

#2 2016

128 SIDOR!

Första uppsittningen med populära Eamon Hickey

Kärleken till hästen

Vinn ryktset!

ISLANDSRYTTAREN Hannah Österberg

”Att ta sig till SM var en helt otrolig känsla”

•Möt PS Flyinges platschef Helena Torstensson •Få koll på vinnarna och alla godkända hingstarSIDOR

från Bruksprovet

2

INNEHÅLLCheval

24 32

44

Innehåll4 Ledare7 Stallplock med Lurifax10 Vi besöker Sylve Söderstrand24 Flyinges Helena Torstenssons

passion för hingstar32 Bruksprovet 201644 Islandshästryttaren Hannah

Österberg54 Kärleken till hästen64 Clinic med Eamon Hickey80 VINN på din bröllopsbild82 Hästhälsa – om grovfoder

och hygien 90 Färgglada vårprylar96 Säkra staket hos EquiSafe100 Rykta mera102 VINN ryktset104 Bokrecention106 Inredning – hästar uppåt

väggarna112 Hantering118 Skriv för oss 128 Nästa nummer

equalityline.se

Spring/Summer 2016

http://www.equalityline.se

www.spooks.se

Utgivare/Publisher: Linagården ABPer Elvin och AnnaKarin SpjuthAdress: Moren 2, 783 95 Gustafs

Nr 2 2016. Nr 12 sedan starten.

[email protected]/chevalmedia

Chefredaktör/Editor-in-chief: AnnaKarin [email protected] 02 09

Redaktionella medarbetare: Linnea Dalqvist, Malle Kivikas, Åsa Forsman, Lotta Gyllensten, Carin Wrange, Lisbeth Johnson och Sandra Callermo

Sociala medier/Social medias:Emma [email protected] 93 09

Annonser/Advertising:Per [email protected] 95 95

Layout:Sjöutsikt [email protected]

Gilla oss!

ChevalHORSES AS LIFESTYLE

17

HOPPNINGHemma hosSylve Söderstrand

Hygien viktigt vid val av vallfoder

HÄSTHÄLSA

#2 2016

128 SIDOR!

Första uppsittningen med populära Eamon Hickey

Kärleken till hästen

Vinn ryktset!ISLANDSRYTTAREN Hannah Österberg ”Att ta sig till SM var en helt otrolig känsla”

•Möt PS Flyinges platschef Helena Torstensson •Få koll på vinnarna och alla godkända hingstar

SIDOR

från Bruksprovet

PÅ OMSLAGET: Bruksprovsvin-naren i dressyr Total Hope.

Massor avfina vårnyheter

från spooks

Möt oss påeurohorse

http://www.spooks.se

https://www.facebook.com/chevalmedia/%3Fref%3Dbookmarks

5

VÄLKOMMENCheval

na vårtecknet efter det andra vi-sar sig nu. Lika säkert som att

de första snödropparna vittnar om att en spirande årstid är i an-

tågande lika säkert är det vår i luften när folk börjar prata om blup, avelsindex och bruksprov.

Cheval var med under bruksprovs-veckan och fick bland annat träffa Helena Torstensson som är platschef för PS Fly-inge och som även tagit fram årets bruks-provsvinnare i dressyr, Total Hope.

MED LJUSET OCH VÄRMEN så kommer även energin tillbaka och går jag bara till mig själv så brukar jag helt plötsligt få tid och kraft över till annat. Varför inte passa på och tapetsera om hemma. Kolla in de snygga tapeterna och inredningsdetaljerna på sidan 106 så blir du garanterat inspire-rad.

Eller lägg lite extra tid på din häst. I avdelningen tänkvärt så tar vi upp om rykten har blivit ersatt av annat. Vi har nog en del att vinna där både för din och hästens psykiska och fysiska välmående.

CHEVAL HAR ÄVEN GJORT ett besök hem-ma hos Sylve Söderstrand, förbundskapten för svenska hopplandslaget. Han låter oss följa med till början av hans egen karri-

är och att devisen ”vill man så kan man”

verkligen är nå-got som gäller för Sylve.

Frågan är väl nu hur vil-

jan ser ut hos de svenska ryttarna inför kommande påskhelg med Gothenburg Horse Show och världscupfinaler i både dressyr och hoppning, spännande lär det i alla fall bli. Kan du inte själv vara på plats så kan du hålla dig uppdaterad via vår hemsida www.chevalmedia.se.

Hoppas nu att även du finner spännan-de och intressant läsning i detta nummer av Cheval.

Glad påsk!

Damma av ryktborstenE

RABATT PÅ ALLA SKOR, CHAPS OCH STÖVLAR. SE HELA SORTIMENTET I BUTIK OCH PÅ WWW.HOOKS.SET.O.M. 6 APRIL 2016 (GÄLLER EJ ARIAT)

(829,-)

(729,-)

RIVOLI SKJORTA

299,-NOVARA RIDBYXA QZZQ XZFRÅN

799,-SELLANO JODHPUR NU

705,-

SELLANO SHORTCHAPS NU

620,-

Hööks

JH COLLECTION

NYHETER FRÅNJH COLLECTION TILL

RYTTARE, HÄST OCH HUND

http://www.hooks.se

http://www.hooks.se

7

Cheval

RABATT PÅ ALLA SKOR, CHAPS OCH STÖVLAR. SE HELA SORTIMENTET I BUTIK OCH PÅ WWW.HOOKS.SET.O.M. 6 APRIL 2016 (GÄLLER EJ ARIAT)

(829,-)

(729,-)

RIVOLI SKJORTA

299,-NOVARA RIDBYXA QZZQ XZFRÅN

799,-SELLANO JODHPUR NU

705,-

SELLANO SHORTCHAPS NU

620,-

Hööks

JH COLLECTION

NYHETER FRÅNJH COLLECTION TILL

RYTTARE, HÄST OCH HUND

Stallplock

Lurifax

PÅSKSPECIAL

Påskgodis till hästenDelizia från Kerbl har många goda smaker. Kanske göra en gott & blandat påse till hästen med äpple, banan, hallon och lakrits, 49 kr/1 kg.

Påskgodis till dig eller någon du tycker omChoklad och gelegodis i form av hästar.

Ägg vill man ju ha till påsk Vad passar väl då inte bättre än dessa fina äggkoppar från Kefly. 140 kr/4 st.

Pippigult för både dig och hästenHööks Fairfield Active schabrak, finns i fler färger 269 kr. Showmaster benlindor 119 kr/set. JH Collection Otranto kabel-stickad tröja, från 279 kr.

http://www.hooks.se

http://www.hooks.se

http://www.grannas.com/mainframe.php%3Fwebstore%3Dtrue%26close%3D2038%7C2067%7C2072%7C2083%7C2102%7C%7C2087%26category%5B%5D%3D2087%26catId%3D2087%26catType%3D

http://kefly.se/

http://www.hooks.se/

%20http://www.kerbl.com/catalog/ShowArtikel.aspx%3FSKCatalogID%3D555070%26SKLanguageID%3D2%26SKTreeParentI

www.bucas.com

Carl H

est

er

& C

harlott

e D

uja

rdin

choose

Buca

s

Film

http://www.bucas.com

https://www.youtube.com/watch%3Fv%3DWxWuOweHDTE

www.bucas.com

Carl H

est

er

& C

harlott

e D

uja

rdin

choose

Buca

s

http://www.bucas.com

10

Sylve Söderstrand, hopplandslagets förbundskapten, som lever efter devisen ”vill man så kan man”.

AV MALLE KIVIKAS FOTO MALLE KIVIKAS

SYLVE SÖDERSTRANDCheval

”Det handlar om attfå hästen med sig”

11

Kort om SylveFödd: (1958) och uppvuxen på Gotland, där en hästtokig släkting som drog med honom till stallet. Karriär: 2001 till 2004 förbundskapten för det svenska laget som då vann EM-silver i lag 2001, VM-silver i lag 2002 och OS-silver i lag 2004.2006 till 2008 var han förbundskapten för det norska landslaget. Laget vann bronsmedalj i OS, men förlorade

den pga olovlig medicinering. Idag hade det inte klassats så, utan laget hade fått behålla medaljen. Sedan 2010 återigen förbundskapten för det svenska hopplandslaget. Just nu: Satsar nu för fullt på medaljer i OS i Rio. ”Jag tror vi kan lyckas i de stora mästerskapen igen.” Efter OS i Rio har Sylve sagt att han slutar som förbundskapten.

»

”Det handlar om attfå hästen med sig”

12


HEVAL BESÖKER SYLVE på Re-kasta, hästgården utanför Enkö-

ping som han och maken Ivan har byggt upp. Det är här Sylve

trivs och har sin bas, även om han har en lägenhet på Södermalm i Stockholm ock-så.

– Vi föll för den stora gamla ladan när vi var och tittade på gården. Den var så vacker. I dag är ladan omgjord till ridhus och makarna bor vägg i vägg med stallet. Det gör det enkelt att smita in till hästarna då och då och bara surra lite med dem, säger Sylve.

Sylve har florerat en hel del i media just nu eftersom det är OS-år och det har varit många turer kring hopplandslaget

och deras hästar. Men efter OS i Rio så har Sylve bestämt sig för att sluta som för-bundskapten. Han kommer dock inte att lämna sporten, den ligger honom alldeles för varmt om hjärtat.

– Jag kommer alltid att vara en del av svensk hoppning, dels genom att jag kommer att fortsätta att jobba med en del ryttare men även med några specifika pro-jekt, så som nysatsningen på tävlingarna på Elmia, säger Sylve.

ATT DET BLEV JUST HÄSTAR som Sylve fastnade för beskyller han en hästtokig släkting för. Jag blev medsläpad till stallet och på den vägen är det. Han är född och uppvuxen på Gotland men flyttade relativt

C

13

tidigt till Enköping för att han ville tävla och utbudet på Gotland var starkt begrän-sat.

I sitt sommarprogram i Gotlands Radio berättar Sylve om en tävling på Ströms-holm. Han tävlade medelsvåra klasser och gjorde hyfsat bra ifrån sig. Men han vann aldrig. En annan, lite mer erfaren rytta-re kom fram till honom och sa att de två var väldigt lika varandra, att de vann när andra misslyckades. Det tyckte Sylve inte om att höra. Han blev nog ganska arg, om man tolkar röstläget rätt.

– Det var en tuff sanning, det tog ett tag för mig att hantera det. Men han hade rätt. Jag red säkert men tog aldrig några chanser. Och det måste man våga göra om

man vill vinna. Man måste våga välja att göra rätt, säger Sylve.

Sylve hanterade sanningen genom att åka till Skåne för att både rida med och för duktiga ryttare några månader. Väl tillbaka i Enköping började framgångar komma, med segrar i svåra klasser.

UNDER 1980-TALET så var han mer eller mindre Enköpings ridklubb. Det var un-der hans ledning som klubben vann det ena mästerskapet efter det andra. Bland annat SM 1986. Runtom i landet började man undra varför just Enköpings lag var så framgångsrikt och efter ett tag, närma-re bestämt 1992, blev Sylve förbundskap-ten för juniorlandslaget och Young rider. »

”Jag red säkert men tog aldrig några chanser. Och det måste man

våga göra om man vill vinna”

14


15

»

Det som utmärkte honom då och som han själv tror har lagt grunden för att det har gått så bra, är att han aktivt tänkte på vad ett bra ledarskap innebar.

– Jag gick en ledarskapsutbildning inom ramen för Riksidrottsförbundet. Då var jag ensam inom ridsporten om att tän-ka på ledarskapsfrågor.

NÄSTA MILSTOLPE var efter OS i Sydney 2000. För Sylve var det tydligt att ledaska-pet behövde stärkas för att laget skulle kunna leverera i de stora sammanhangen. SOK nappade, det visade sig finnas ett ge-mensamt behov från flera idrottsgrenar. Resultatet blev ett gediget ledarskapspro-gram.

– Det jag tog med mig från utbildning-en är hur viktigt det är att varje individ får växa och utvecklas utifrån sina personliga egenskaper. Att möta varje ryttare där den befinner sig just nu. För att lyckas med det krävs det att man lär känna sig själv, vilket i sig är en tuff resa, säger Sylve.

SYLVE ÖSER BERÖM över ryttarna i da-gens landslag. De är professionella idrot-tare och de vågar utmana sig själva hela tiden, även om alla är mycket olika sinse-mellan.

– En duktig ryttare kan vara borta från den absoluta toppen några år på grund av hästmaterialet, för att sedan komma tillbaka. De är alltid redo att ta nästa steg och att utmana sig själva. Min roll som coach är att stötta dem i den processen, att ställa de knepiga frågorna som får dem att tänka till och söka inspiration från an-dra ryttare. Att ständigt söka efter ny kun-skap är viktigt. Man vinner inget på att efter en tävling tänka ”vi skulle ha gjort si eller vi skulle ha gjort så istället”. Det är helt enkelt den som har förberett sig bäst inför en tävling som har bäst chans att vinna. Man får gärna ha lite tur också, vilket den skicklige oftast har.

Sylve vet och lever enligt faktumet att det inte finns några gratisluncher. Utan hårt slit kommer man ingenstans. Den vetskapen och mycket mer tackar han sin

”Det är helt enkelt den som har förberett sig bäst inför

en tävling som har bäst chans

att vinna”

16


mor för, som lärde honom att tro på sig själv och att vill man så kan man. Just det är något Sylve ofta kommer tillbaka till; vill man så kan man.

– Jag har alltid försökt vara duktig och göra mitt bästa, i skolan och i stallet. Jag har min mor att tacka för mycket. Hon sa att om man vill så kan man, ta inte skit från andra och tro på sig själv.

På Gotland var möjligheterna att träna hoppning naturligtvis obefintliga, så för att lära sig åkte vi ibland till stora tävling-ar på fastlandet. Väl hemma gick jag in i en egen bubbla och tränade. Jag har ald-rig haft något behov av att veta vad andra tycker just för att jag fick lära mig att tro på mig själv.

HAN BERÄTTAR OM EN STOR interna-tionell tävling, full med toppresterande internationella ekipage. En av ryttarna i landslaget var hela tiden sysselsatt med att se när andra exempelvis tömkörde sina hästar eller kanske provade ett nytt bett. Oavsett tid på dygnet eller om denne var trött så söktes kunskap och inspiration. Så fanns det ryttare som valde att slappa på

hotellrummet i stället. Det är väldigt svårt att bli inspirerad av någon annans tömkör-ning från sängen på ett hotellrum, är Syl-ves budskap.

Och det gäller ryttare på alla nivåer. Hans tips till alla ryttare som vill utvecklas är att söka kunskap, se på andra och tänka igenom vad man har för mål med sin rid-ning, så att man vet vad för slags häst och vad för tränare man behöver så att man kan utvecklas på bästa sätt.

Cicero är den första häst Sylve red svår hoppning på. Här från hans 150-debut i Ystad där han kom sexa, 1978–79.

Sylves första stora häst, Appolonia, som han red upp till MSV på. Här på Stockholm fältrittsklubbs tävling på ryttarstadion, 1973–74.

17

»

Hästar förstår inte lud-diga budskap de vill ha en rak kommunikation. Samma gäller nog de fles-ta människor. De flesta säger att de uppskattar en rak dialog och ärlig kri-tik. Men Sylves erfarenhet är att det ändå är få som klarar av det i verkliga li-vet. Hästar har inga dålda

agendor. Därför uppskattar Sylve dem så mycket. Och det är nog så han själv för-söker vara; rak och ärlig. Kanske är det det som gör att han sticker ut, att han inte konstlar eller skyller ifrån sig utan är ovanligt rak i sin kommunikation med andra?

– Jag upplever att det ofta sägs att det är någon annans fel när något inte går bra och att många inte vågar ställa krav. Sådan är inte jag, jag ställer krav. Nyligen stod

jag och väntade i en bensinkö. Plötsligt körde en bil förbi hela kön. Jag var bara tvungen att säga ifrån. Föraren svarade att vems tur det är att tanka bestämmer inte jag. Men jag fick medhåll från alla andra i kön, så han fick ställa sig sist. Det handlar om civilkurage, att våga säga ifrån och stå för de värderingar man har.

NÄR MAN SER SYLVE i TV-rutan i sam-band med något stort mästerskap så ser man en extremt resultatinriktad Coach, med stort C. Man förstår att han är så här rak och tydlig och att han inte är nå-gon som rabblar mantrat ”det viktigaste är att delta, inte hur det går”. Men hem-ma på gården så kommer en mjukare sida fram. Den som är ytterst tacksam för att få jobba med ett av det bästa han vet – hästar.

– Det som är så speciellt med hästar och all slags ridning är samspelet, sam-

Sylve, utklädd till Pippi Långstrump, på Djerba vinner maskeradhoppning i Globen. Observera Nilsson på axeln!

18


”Det är enkelt att smita in till hästarna då och då och bara surra lite med dem”

19

»

20


spelet med ett stort djur. För ett tag sedan var jag ute med en unghäst. Såklart mötte vi rådjur och älgar. Men hästen, ett sto, blev inte rädd. Istället kom vi nära de vil-da djuren. I slutet av turen mötte vi även vildsvin och inte ens då blev hon rädd. Att få vara med om en sådan ridtur är för mig lika häftigt som när jag som tävlings-ryttare får till en fin runda. Det handlar om samspelet, att få hästen med sig. Det handlar inte om styrka och att kontrollera hästen, säger Sylve.

DET ÄR INTE KONSTIGT att Sylve valde att jobba med hästar, då han under vårt sam-tal ofta har betonat att ”vi har bara ett liv och det finns inte tid att göra saker man

inte tycker om” – och Sylve tycker om häs-tar.

Vi kan ändå inte låta bli att avslut-ningsvis fråga lite mer om vad som kom-mer att hända efter Rio.

– Rekasta hyser inte bara hästar utan har även en mysig liten B&B-verksamhet, som nyttjas av både ryttare och andra. En del företag håller sina konferenser och event här. Träningsverksamheten och det samarbetet som finns med Lotta Björe kommer också att fortsätta. Men det som kommer att få extra tid till att utveck-las är en verksamheten på Cuba, Ivans hemland. Men riktigt vad den verksam-heten kommer att handla om vet vi inte ännu ... C

”Vi har bara ett liv och det finns inte tid att göra saker

man inte tycker om”

Sylve och maken Ivan hemma i köket på Rekasta.

21

http://www.jump-

club.se/om-jump-club/rekasta/

Sylves tips för framgång Ta reda på vilket mål du

har med din ridning. Det är avgörande för att du ska kunna välja rätt häst, som du tillsamman med kan ta dig till målet.

Ha en bra tränare och mentor.

Kom ihåg att det är du själv som måste göra jobbet. Inte hästen eller tränaren, utan du själv.

Ha koll på teorin, vad betyder att ha en häst i balans och så vidare. Det finns många bra böcker att läsa.

Titta på bra ridning, även om det innebär att du måste åka en bit. Jag har själv lärt mig det mesta genom att titta på andra.

Vill du veta

mer?

http://www.jumpclub.se/om-jumpclub/rekasta/

Equi Safe Försäljnings AB, Kåphult 410, 310 20 Knäred. Tel 0430-530 70. [email protected]

www.equisafe.se

•

Agria rekommenderar

a-staketet•

Uppfyller djurskydds-

lagens krav • Underhållet är minimalt

Snyggt & tryggt sedan 1986!

10-års garanti!

http://www.equisafe.se


www.equisafe.se

•

Agria rekommenderar

a-staketet•




10-års garanti!


www.equisafe.se

•

Agria rekommenderar

a-staketet•




10-års garanti!



AVEL – HELENA TORSTENSSONCheval

24

Redan som nittonåring visade Helena Torstensson sin första hingst vid Bruksprovet på Flyinge. Det var Sven Ingvarssons hingst Regall F. Tjugo år senare har Helena visat

så många hingstar att hon tappat räkningen.

AV LOTTA GYLLENSTEN FOTO LOTTA PICTURES

Hingstar hela dagen med Helena

25

26


ET ÄR EN LÅNG SLANK TJEJ med glada ögon och massor skinn på näsan som möter mig över en lunch i samband

med bruksprovet. Jag inser att hon är lika rak och tydlig när hon

sitter och formulerar sina svar till mig som hon är i kontakten med de hästar hon ut-bildar.

När Helena började som platschef för PS Flyinge 2011 så var målet att få en bruksprovsvinnare i dressyr och en i hopp-ning inom fem år. Redan 2013 blev Armani Code bruksprovsvinnare i hoppning och i år blev Total Hope vinnare i dressyren.

Har det alltid varit hingstar för dig?– Nej, det har det inte men tack vare

första arbetet hos Sven Ingvarsson och se-dan som Hippolog och Ehrengranatstipen-diat här på Flyinge så blev hingstar tidigt en del av min vardag. På den tiden var det fortfarande mycket hingstar på Flyinge och framförallt unga hingstar som kom för inridning och utbildning.

– Jag lärde mig tidigt att när man hål-ler på med hingstar måste man alltid hålla fokus tänka två steg före!

Denna grund har hon sedan haft med sig i sitt arbete med att rida avelshingstar-na hos Paul Schockemöhle i Tyskland och nu vidare i sitt arbete på Flyinge. Arbetet handlar dels om att ta hand om och ut-bilda de hingstar som Paul Schockemöhle har på Flyinge men även att under vintern åka till Tyskland och välja ut vilka hingstar som ska visas vid nästa års bruksprov.

Hur gör du för att hitta en vinnare?– Det handlar om två saker, dels det

objektiva valet att vi väljer rätt unga hingst på anläggningen eller stuteriet i Tyskland dels mitt personliga val som bygger myck-et på mitt första intryck.

Under hösten och vintern tillbring-ar Helena veckor i Tyskland och tittar på hingstar tillsammans med Joseph Klapha-ke och Paul Schockemöhle. Vi tittar då på exteriör, hingsttyp, hur den hoppar res-pektive rör sig och att härstamningen är

D

»

Helena och Total Hope hemma i stallet.

27

Utbildar hingstarNamn: Helena Torstensson.Ålder: 39 år.Familj: Sambo och två bonus-barn, hunden Elsa.Bor: i Flyinge.Karriär: Hippolog, Ehrengranatstipendiat, beridare Sverige och Tyskland, platschef PS Flyinge.Antal hästar: äger ett sto efter Armani Code, har mellan 4–6 hästar på anläggningen.Favorithäst: Armani Code (som bara har ett fel ... han är inte hennes).

Helena och Total Hope på Bruksprovet 2016.

28


intressant. Man måste även tänka på att den ska kunna passa den svenska markna-den med stam och typ.

Men Helena tänker även mycket på att hon ska tycka om individen och kun-na se sig själv i en framtid med den här hingsten. Kommer den att kunna delta i avelschampionat, i mästerskap i Lanakken med mera?

TREÅRINGEN KANNATOL som Helena visa-de i årets Bruksprov hittade hon till exem-pel först i december förra året. Hon hade då planerat att ta en helt annan hingst till Sverige men när hon kom till stuteriet på hösten så var denne redan såld. Men hon hörde då talas om Kannatol.

Hans mamma hade sålts på auktion för 1,7 miljoner euro och det var en hel del

snack om henne och hennes avkommor. Helena var mest intresserad av Kannan–avkomman och frågade om hon kunde tit-ta på den för svensk räkning. Då i decem-ber var Kannatol fortfarande på lösdrift och helt oinriden. Ingen hade sett hings-ten på ett tag men jag ville att vi skulle titta på den. Sedan gick det fort. Den reds in vid årsskiftet och kom till stallet i Tysk-land i slutet av januari för förberedelse för Bruksprovet.

Vad skiljer att utbilda unga hingstar mot andra hästar?

– Jag vet att en dag blir det en kraftmät-ning. Det kan det bli med alla hästar, men med hingstar vet jag att det är inte frågan om utan när det blir. Den dagen kommer alltid när hingsten vill mäta sin styrka mot

”Bruksprovsveckan är den viktigaste veckan på året som hingsthållare! Det är då säsongen avgörs”

Kannatol under Bruksprovet 2016.

»

29

Kannatolf 2013, e. Kannan –Sakkatol.

30


mig. Då gäller det att vara smartare. Jag har aldrig varit rädd men någon gång tänkt att ”oj oj”. Det gäller bara att inte visa hings-ten att man är osäker utan behålla lugnet och hitta en väg ur situationen.

När det gäller hingstar så bör man all-tid ha mycket ögonkontakt när man hante-rar dem. Hormonerna gör att de kan nafsa eller vifta med frambenen. Det gäller att tänka efter före och inte hamna i situatio-ner som kan vara farliga.

Helena påpekar att det mest hand-lar om kunskap och kärlek till att utbilda

unga hästar. Hon tycker om det långsiktiga arbetet och har hästen bara kapacitet så vet hon att det går. Men varje individ mås-te få den tid den behöver.

Vad betyder bruksprovet?

– Bruksprovsveckan är den viktigaste veckan på året som hingsthållare! Det är då säsongen avgörs.

Det är den här veckan som påverkar hela året. Om något händer med hingsten så tvingas man vänta ett år. Och det är så lätt att något händer, det är unga hingstar som kan bli halta, skada sig, få bölder el-ler något annat. Det gäller verkligen att ha fullt fokus varje dag. Första gången man rider in på banan så vet man egentligen inte riktigt vad som ska hända med den här unga hingsten. Den kan bli rädd och få lite scenskräck eller så gillar den att vara i centrum direkt.

Helena säger att hon genom åren lärt sig att försöka ge varje häst den bästa för-utsättningen vid visningen. Det är ingen prestige eller ledsamhet om någon annan visar hingsten utan det är helt ok.

Vad händer efter bruksprovet?

– Efter bruksprovet så har man för-hoppningsvis en godkänd hingst, då kommer nästa mål att utbilda den till en framgångsrik tävlingshäst. Sedan är för-hoppningen att hingsten även ska visa sig vara en god förvärvare. C

Det gäller att ha fokus och ligga steget före när man hanterar hingstar.

FOTO

: MAR

IELLE AND

ERS

SO

N G

UEYE

Helenas favorithäst Armani Code.

Det hände på bruksprovet

SAFETY HELMET WITH MIPS PROTECTION SYSTEM

= The more red the more strain

The graphic was generated using a finite element computer model based on measurements obtained from nine accelerometers in a Hybrid III crash test dummy head. The dummy head wearing a helmet was subjected to an angled impact using the MIPS test rig. The model illustrates strain in the brain from a similar angled impact when the dummy head is wearing a helmet without MIPS and a helmet with MIPS.

STRAIN LEVEL

LOW

HIGH

STRA

IN L

EVEL

NOMIPS

https://www.facebook.com/backontrackofficial/app/123743911011091/

32

AVEL – BRUKSPROVET 2016Cheval

HINGSTARNAS VECKA

Mr Vain GJ 1324 f. 2013, e. Diarado – Lavirco. Uppfödare/ägare/ryttare Gustaf Johansson.Så här löd omdömet i löshoppningen: Hoppar med god rytm och balans. Visar god framåtbjudning, god ryggver-kan och god benteknik. Har snabb reaktionsförmåga, god spänst och rättar sig bra. Är samarbetsvillig, orädd och en-ergisk med gott förtroende. Han belönades med 8,5.

33

HINGSTARNAS VECKAÅrets bruksprov är till ända och flera hingstar har blivit godkända. Två nya bruksprovsvinnare har blivit utsedda,

en i hoppning och en i dressyr. Här tar vi oss en titt på några

av hingstarna.

AV ANNANKARIN SPJUTH FOTO LOTTA PICTURES

FORTS.

34


AVELSVÄRDERINGSNÄMNDEN, var i stort sett oförändrad från ifjol och bestod av sju personer, Christina Olsson, ordföran-de (huvuddomare exteriör), Frenk Jespers (huvuddomare gångarter), Mikael Nolin (huvuddomare hoppning), Malena Behring (veterinär ledamot), Bo Jenå (sportrepre-sentant dressyr, ersätter Susanne Gielen), Pieter Kersten (sportrepresentant hopp-ning), Emma Thorén Hellsten (avelsledare, administrativt ansvarig).

De fyra testryttarna var nya för året. Testryttarna för dressyr var två rutinerade danskar, Rune Willum och Michael Sö-gaard. På hoppsidan så var det Jennifer Fogh-Pedersen även hon från Danmark och Dave Maarse från Holland.

Så här ser Bruksprovsveckan utDen inleds med veterinärbesiktning och ex-teriörbedömning på måndagen.

Sen ser veckan ser lite olika ut beroende på ålder och inriktning på hingst.

På tisdagen var det hoppning som stod

på schemat. Det var både löshoppning, för samtliga 3-åringar och 4-och 5-åriga dressyrhingstar och uppsut-ten hoppning för 4- och 5-åringar samt för prestationshingstar i hoppning.

På onsdagen var det gångarterna som visades. Nu kom Avelsvärderingsnämn-dens rekommendationer för fas II som i år innebar att 13 hingstar rekommenderades att gå vidare direkt till fas II. Tre stycken hingstar blev rekommenderade kvartsam-tal med AVN, bland annat årets bruksprov-svinnare Harvey.

På fredagen så inleddes då fas II av Bruksprovet som bland annat innefattade att testryttarna nu fick göra sitt jobb.

En påfrestande vecka börjar så lida mot sitt slut och under lördagen så visas hingstarna ytterligare en gång men nu med sina ordinarie ryttare.

När så sedan AVN hade sorterat färdigt så har vi fått totalt 21 nya hingstar som nu är godkända för avel.

Vill du veta

mer?

Alla hästar veterinär-besiktigas och mäts.

http://www.swb.org/storage/ma/9a4b9ba4e68f4360b002a3f701123ba8/469e4e7c67064eacb95b5ba2d8ff1f81/pdf/E02E99B49AE9A9CAEB0317140BC702750F367658/Detaljregler_2016_.pdf

35

Fantastiska miljöer på Flyinge.

Möt några av de godkända hingstarna

36


Gammelenggårds Zappa f. 2012 e. Zonik – Akinos.

Heartbeatf. 2001, Heartbreaker – Ramiro Z..

Copycat f. 2013, Comme il Faut –Wogenbrecher.

Covalliero är ett varumärke från Albert Kerbl GmbH, Felizenzell 9, 84428 Buchbach, Germany, www.covalliero.com

AZ77

9

AZ779_Covalliero_ChevalNet_Schweden_74x210_Feb-Mai16.indd 1 10.02.2016 13:35:16

FORTS.

Kliftonf. 2012, Floricello – Briar.

http://www.kerbl.de/catalog/ShowProd.aspx%3FSKCatalogID%3D555070%26SKLanguageID%3D2%26SKTreeParentID%3D0%26siteID%3D2%26siteTyp%3D1

38


Och vinnarna är ...

Testryttarnas omdömenMichael Sögaard: Mycket energi, lätt att regle-ra, länga och korta. Behöver bli starkare i längningen, tappar lite spänst i den/springer. Mycket trevlig att rida, bra i munnen, handen. Skall ridas med teknik och inte styrka. Ingen häst för unghäst-VM men med bra träning förhoppningsvis Grand Prix. Rune Willum:Super horse! Lovely nerve, really willing to go like the electricity. Very well ridden. Nice uphill, nice to sit. Good selfcarriage.

Deodoro 1279F 2011, Damon Hill – Lauries Crusador xx, uppf Christian Becks, ägare: Per Runesson och Johan Ifverson, ryttare: Minna Telde.

39

40


Årets bruksprovsvinnare i hoppning

Årets bruksprovsvinnare i dressyr

1

Harvy 1327 F 2012, Bernini –Colino, uppf P H van Elk, ägare Blädde gård, ryttare Olof Smith.

Film

%20https://www.youtube.com/watch%3Fv%3DNPbNrYtQNWI%26feature%3Dyoutu.be

41

Film

Årets bruksprovsvinnare i dressyr

1

Total Hope 1307F 2012, Totilas – Don Schufro, uppf Gestuet Lewitz, ägare: Paul Schockemöhle Pferdehalt. GmbH, ryttare: Heiko Klausing.

Här hittar du årets godkända hingstar och deras omdömen

https://www.youtube.com/watch%3Fv%3DuDssnnYQclY%20

http://s3.amazonaws.com/equipe-online/assets/38829/original.pdf%3F1457888241%20

Upp till halva prisetpå våra almanackor!

Beställ på nätetwww.stallboken.se

eller köp dem påEuroHorse i

Göteborg 24-28/3

Vi finns i monter nr:B05:42

http://www.stallboken.se

Upp till halva prisetpå våra almanackor!

Beställ på nätetwww.stallboken.se

eller köp dem påEuroHorse i

Göteborg 24-28/3

Vi finns i monter nr:B05:42

http://www.stallboken.se

44

ISLANDSHÄSTCheval

45

»

HANNAH ÄR UPPVUXEN i en fullständigt djurtokig familj. Det har alltid funnit djur omkring henne. Hästintresset kom tack vare att grannen hade flera basjkirhästar som Hannah och hennes mamma, Mari-ka, besökte varje dag. Marika hade ridit mycket när hon var yngre och nu när Han-nah blev så intresserad av hästarna så tog hon chansen att köpa en ponny. Ponnyn, som var en shetlandsponny, hette Ludvig, ”Ludde”. Han var väl inte den bästa tänk-bara direkt.

– Han både bet och sparkades, man fick lära sig allt den hårda vägen, berättar Hannah.

När Hannah var sju år så började hon rida på ridskola.

– Jag älskade att hoppa och ville verk-ligen tävla i hoppning när jag var mindre.

Shetlandsponnyn byttes ut mot större häs-tar, in i stallet flyttade även Blakkur och det var väl med honom som intresset för islandshästar föddes. Men hoppintresset var från början störst så hon provade till och med att tävla i hoppning med Blakkur. Det var inte med någon större framgång.

– Han tyckte inte alls att det var roligt att hoppa, berättar Hannah.

2010 SÅ IMPORTERADE familjen en is-landshäst från Island, Sveipur, med tanke att det skulle bli Hannahs tävlingshäst.

Sveipur var 8 år när han kom hit och rätt bra utbildad.

– Jag började tävla 2011 och i början gick det riktigt bra. Men efter ett tag så gick det inte alls. Han blev fruktansvärt stark och fräck emot mig och han hade

Hannah Österberg är en ung målmedveten tjej som vet vart hon vill – men vägen har ändå

inte varit helt spikrak.

AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ANNAKARIN SPJUTH

”Att ta sig till SM var en helt otrolig känsla”

46

ISLANDSHÄSTCheval

lätt för att stressa upp sig. Han tog alla chanser han kunde för att sticka och dra iväg. Att rida tillsammans med andra var bara att glömma.

Konstigt nog blev jag aldrig rädd för honom. Mamma däremot tyckte att det var lite otäckt och satte ut annons på ho-nom flera gånger men jag lyckades alltid att övertala henne att plocka bort den.

I slutet av 2012 så började allt tränan-de ge resultat och det började vända, sen gick det ganska snabbt. På våren 2013 så kvalade vi in till SM som junior. Under den våren så började Hannah även att träna för Jökull Gudmundson.

– Han har hjälpt mig otroligt mycket och utan honom hade jag inte varit där jag är i dag, säger Hannah.

ATT TA SIG TILL SM var en helt otrolig känsla. Under finalen så ledde Hannah ganska stort efter de två första momenten. I det tredje och sista momentet så snubbla-de Sveipur och det blev ordentligt med avdrag men de lyckades ändå få en 3:e placering i Tölt T-1.

Hannah har haft förmånen att ha flera hästar i stallet. Paral-lellt med Sveipur så hade hon bland an-nat hingsten Undri. Med båda hästarna så kvalade hon till Geadinga-SM 2014. I fina-len så valde hon att rida Sveipur. De vann B-finalen och hamnade tillslut på en 6:e plats i A-finalen.

Trots att det har gått bra med Svei-pur så kände Hannah att hon ville mer än vad han hade kapacitet för så då fick stoet Vespa flytta in. Vespa som är född 2002 hade bra med rutin och är en otroligt

snabb passhäst. I fjol så lyckades de ta sig till SM, i ungdomsklass denna gången, och

där kom de på en 2:a plats i 250 m pass med tiden 24.04. De tog sig även till final i 5-gångs kombinationen men där valde Hannah att stryka henne då hon hade gått väldigt många klasser under SM-veckan.

NÄR MAN FRÅGAR vad målet för i år är så kan man väl delvis gissa sig till att SM är ett av målen men Hannah vill mer än så.

– Målet för i år är att komma med i landslaget och få åka till Norge och vara med i Nordiska Mästerskapen.

Men innan det är dags för det så kom-mer Hannah att lasta Börkur, hennes nya påläggskalv, och åka till Göteborg i början av april. De har nämligen blivit inbjuda att vara med på Tölt on Ice. »

Hannah Österberg.

”Han blev fruktansvärt

stark och fräck emot mig”

47

Första hästen, shetlandsponnyn Ludde, var en utmaning.

Hannah med Sveipur på tävlingsbanan. Hannah med Börkur fra Kleiva.

48

ISLANDSHÄSTCheval

49

Hannah och Vespa under SM, här i pass T1.

FOTO: SOFIE LAHTINEN CARLSSON»

50

ISLANDSHÄSTCheval

Hannahs hästar1. Börkur fra Kleiva f. 2009 e. Burkni frá Feti u. Ösp fra Skarholt.

2. Sveipur f. 2002 e. Flygill fra Vestri-Leirargördum u. Roka frá Skrautholum.

3. Vespa från Bolandet f. 2002 e. Askur från Håkansgården u. Sprund Eiriksstödum.

1 2

3

http://toltonice.com/index.php/sv/

Tölt on Ice arrangeras för andra året i rad i Kungsbacka ishall och världseliten är inbjuden.

– Det känns otroligt roligt att ha blivit inbjuden. Tänk att jag ska få vara med och rida tillsammans med regerande världs-mästaren. Det är jätte häftigt! C

Vill du veta

mer?

MUCK BOOTS ÄR ET T AV FLER A LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GY T TORP

VÅRENS STALLTIPS

Colt Ryder Komforttemp: -170 till +300. Stl 37-46

COLT RYDER I ALLA VÄDER

WEEKEND LÅG OCH LÄTT I LÄCKRA FÄRGER

Weekend Fyra färger. Komforttemp: -30 till +100.

Stl 36-43

Wear Komforttemp: -170 till +350. Stl 37-47

HOP IN-HOP OFF I SMIDIGA WEAR

Reign Två färger. Komforttemp.: 00 till +350 . Stl 36-42

REIGN MED Xpress Cool FODER

Muck Boot® ger behagligt torra och varma fötter - året om. Så behagliga att de till och med kommit att uppfattas som själva Originalet bland komfortstövlar. Utöver modellerna här finns fler varianter för alla som älskar ett aktivt uteliv.

http://toltonice.com/index.php/sv/

http://www.gyttorp.se

http://ljb-naturalhorsemanship.se/

Film

http://ljb-naturalhorsemanship.se/

54

KÄRLEKEN TILL HÄSTENCheval

Kärleken till hästen SER DEN OLIKA UT?

55

Kärleken till hästen SER DEN OLIKA UT?

Att det finns varma känslor i omlopp i våra stall det är vi nog alla väl medvetna om. Det är bland annat dessa varma känslor som får oss att årets alla dagar, oavsett väder, åka till stallet för att ta hand om våra hästar. Belöningen, för alla som hänförts av detta känslosvall, är att se välmåendet hos våra hästar.

AV MALLE KIVIKAS


Lycka är att få krama en kär vän.

FOTO: KATRI KALLIO

56

57

MÅNGA SOM HAR BLIVIT HÄNFÖRDA talar just om kärleken till hästen och det finns nog många som anser att det finns häs-tar som är oförskämt bortskämda av sina ägare. Men det är så viktigt med en bra re-lation till sin häst. För de allra flesta så är dessutom relationen mellan häst och ryt-tare avgörande för hur bra de kan prestera tillsammans, när relationen inte fungerar brukar inte ridningen göra det heller.

En som älskar hästar och som dess-utom får leva ut sin kärlek i jobbet är Erik Adielsson. Han är en av våra bäs-ta körsvenner som för ridhästmänniskor kanske är lättast att känna igen som Stig H Johanssons adept. Han träffar galet många hästar, hittills har han kört 26 000 tävlingslopp. Och i dagsläget kör han dessutom bara tävlingar och träffar såle-des bara hästarna en kort stund före varje lopp. Trots det så lyckas han få hästarna att prestera på topp, gång på gång.

Det som skiljer en bra kusk från andra är, enligt Erik, känslan för hästen. En käns-la som med tiden befästs ju mer rutinerad man blir. Men man måste ha ett hjärta för hästen, för att få den att ge allt den har. Utan det kommer man inte till eliten. Det är även det som gör att man dessutom or-kar ta sig dit, för det är förenat med myck-

et hårt arbete.Jag kan nog få

en häst att prestera bättre än den bru-kar. Har man koll på hur hästen fungerar är det egentligen ganska enkelt. Som att få en hetsig häst att lugna ner sig innan ett lopp, så att den inte gör av med all energi. Eller att få en alltför lugn häst att tända till, säger Erik.

NÄR HAN PRATAR OM HÄSTAR lyser de varma känslorna ibland igenom. Som professionell kusk med mycket lång er-farenhet har han inga svårigheter att på studs fatta avgörande beslut som rör en häst. Men handlar det om en häst han själv äger och därmed har en närmare re-lation till, då blir han vekare och är inte lika snabb på att fatta samma beslut.

Jag kan definitivt känna att jag är mer känslosam om jag ska fatta ett tufft beslut som rör en häst som jag har en närmare relation till och som jag följer med i alla li-vets faser. För ett tag sedan diskuterade vi om en hingst skulle kastreras eller inte. Det tog en hel vecka innan jag klarade av att fatta beslutet. Som ren professionell hade samma beslut tagit max en minut, trots att »

Erik Adielsson, en av sveriges bästa körsvenner.

FOTO

: M

ALLE

KIV

IKAS

FOTO

: K

ANAL

75

58


det var så tydligt att hästen med största sannolikhet skulle må bättre av att kastreras, sä-ger Erik.

Han agerar alltså olika när han har en ren professionell rela-tion till hästen och när han har en mer personlig relation till den. Även f a s t han hela tiden har hästens bästa i sikte, och så att den ska kunna prestera så bra som möjligt.

ERIK GÖR EN LIKNELSE med föräldrar som låter barnen titta på teve och äta godis, då det är det de tycker mest om att göra, och amatörhästen som kanske överut-fodras och inte trä-nas så hårt. Mår bar-nen egentligen bäst av tevetittandet och godiset? Och hur är det med hästen? Det behöver absolut inte betyda att amatörens häst mår sämre, utan snarare att den inte har samma förutsättningar att vinna ett travlopp. Samma sak gäller barn; vill man att barnet ska få sunda matvanor och orka prestera är det enklast att välja bort godi-set i veckan.

Vill man att hästen eller barnet ska prestera på topp lyckas man lättast om man oftare tänker med hjärnan och inte blanda in hjärtat alltför mycket. Även om

de två hänger ihop och kan vara svåra att skilja åt.

UNDER ÅRET SOM GICK visades Stjärnkusken på teve. Ett program

där kändisar skulle lära sig köra häst och tävla mot varandra.

Som tittare gick det inte att ta miste på hur starka känslorna faktiskt var. En del av de tävlande var stundtals extremt rädda och enligt Erik gjorde många av dem fan-tastiska mentala resor under programmets lopp. Men en, för denna text, intressant iakttagelse, som man även kunde se från teve–soffan, var hur Kee, redan från första början faktiskt tycktes ha genuint varma

känslor för de hästar han fick sig tilldela-de. Det intressanta är att det även var han som vann hela täv-lingen.

Det syntes tydligt redan i början av pro-grammet, även utan-för teverutan, att Kee

och Patrik verkligen gillade hästar. Så jag blev inte förvånad över att Kee vann, jag trodde på honom eller Patrik, säger Erik.

Både Kee och Patrik blev under pro-grammet hänförda av de varma känslorna för hästarna och håller just nu på att ta travtränarlicens. De säger själva att häs-tarna får dem att må så bra, vilket är väl just det alla inbitna hobbyryttare alltid har hävdat.

”Det som skiljer en bra kusk från andra är känslan

för hästen”

»

59

FOTO

: K

ANAL

75

Musikern Kee Marcello vann Stjärnkusken och hittade kärleken till hästen.

60

”En jockey som är på dåligt humör kommer inte att få hästen att leverera fullt ut”


Här vinner Proud Possibility med Fredrik Johansson i sadeln.

Fredrik klappar om Silver Ocean.

61

FÖR FREDRIK JOHANSSON, som är en av Sveriges bästa jockeys, är detta en själv-klarhet att hjärta och hjärna jobbar till-sammans. Han har haft hästar på hjärnan sedan barnsben, för honom är det i princip omöjligt att tänka sig ett liv utan häst.

Jag älskar hästar och är så tacksam för allt som de har gett mig. Som jockey är man otroligt nära hästen, man känner hur hjärtat slår. Om något inte är som det ska med en häst märker jag det direkt, och kan berätta det för tränaren, säger Fred-rik.

Det som kännetecknar en bra och fram-gångsrik jockey är inte bara känslorna för hästen utan att även ha kontroll på sina egna känslor oavsett dagsform och hu-mör. Detta för att vara i så god balans som möjligt så att man stör hästen så lite som möjligt. En jockey som är på dåligt humör kommer inte att få hästen att leverera fullt ut. Samma sak gäller för körsvennen. Som

professionell, som bara träffar hästen en kort stund innan loppet, måste man ha kontroll och kunna tänka bort eventuellt dåligt humör.

ATT KUNNA HA KOLL på sina känslor är alltså avgörande för hur prestationen blir, här får man inte låta hjärtat styra. En hob-byryttare kan välja att inte rida en dag, men det funkar inte för den ryttare som just ska starta en Grand Prix–klass.

En som har funderat mycket på detta är Helene Stridbeck, som i sitt yrke om hästfysioterapeut träffar ekipage på olika nivåer hela dagarna.

En superprofessionell ryttare har koll på sina känslor. Det innebär också att de alltid sätter hästens behov framför sina egna. Behöver hästen vila en dag, så får den det även om ryttaren själv väldigt gärna vill rida. Att ha koll på sina känslor innebär också att om man inte fungerar »

Fredrik med Bomar på Jägersro.

FOTO

: S

TEFA

N O

LSS

ON

/SVE

NS

K G

ALO

PP

62


”Kärleken till hästen handlar om en ständig önskan att lära sig mer, att söka kunskap som förbättrar hästens välmående och gör att samarbetet fungerar bättre”

Helene Stridbeck, hästfysioterapeut.

ihop med en häst, sälja den till någon som kan utveckla den. Det behöver inte handla om att hästen tycker det är roligare med dressyr när ryttaren hellre vill hoppa, utan att hästen helt enkelt fungerar bättre med någon annan. Och det vet de riktigt profes-sionella ryttarna, och skiljs därför från en häst trots att känslorna kanske är starka, säger Helene.

DET HON ÄVEN har sett hos riktigt profes-sionella ryttare är att de har en förmåga att anpassa sig efter hästens individuella behov. De låter hästens behov styra och de har en förmåga att kunna anpassa skötsel och ridning efter individen. Hos proffsen

handlar det såklart även om kapacitet. En hoppryttare som vill tävla 1,50–klasser har helt enkelt inte råd att ha kvar en häst som bara klarar 1,30–klasser, även om känslor-na är starka. Helene tror även att en del av kärleken till hästen handlar om en ständig önskan att lära sig mer, att söka kunskap som förbättrar hästens välmående och gör att samarbetet fungerar bättre. Det är nå-got som många hobbyryttare kan inspire-ras av tror Helene.

– Det gäller att vara ödmjuk som häst-ägare och tänka till om det inte fungerar, det kanske till och med är bäst för båda om man byter häst. På så sätt kan båda kanske utvecklas på var sitt håll. C

www.trikem.se

Collagen utgör 25-30% av kroppens protein och är byggmaterial för vävnad, ligament, senor, skelett och tänder. Collagen I finns i bl.a hy, senor och organens struktur, medan Collagen II finns i ledytornas brosk.

Med VIMITAL Collagen PS får du ett heltäckande tillskott av kropp-segna och naturliga ämnen som ingår i underhållet av ledernas alla delar och slitytor.

Max underhåll av hela

ledstrukturen

VIM

ITAL

®

CollagenJ O I N T S U P P O R T

PRO SELECTIONINGEN KARENS

medverkar i nybildandet av vävnad runt leden, som t.ex senor, muskelfästen och ligament.ingår i nybildandet av ledbrosk.

upprätthåller ledvätskans smörjande funktion och förbättrar näringstillförseln in i leden.

ledtillskott som samverkar med Collagen.

svavel som ingår i alla cellers uppbyggnad.

Collagen ICollagen II

HyaluronChondroitinMSM

http://www.trikem.se

64

”Det viktigaste är att bygga upp en bra

kontakt med hästen”

CLINIC MED EAMON HICKEYCheval

Dalarnas Ridsportförbund bjöd in till en clinic på Svedens Gård med den berömde

unghästtränaren Eamon Hickey. På programmet stod sadeltämjning och

uppsittning på en helt oriden unghäst samt lastning av en omvittnat svårlastad häst.

AV ANNAKARIN SPJUT FOTO ANNAKARIN SPJUTH

65

66


EAMON ÄR FRÅN IRLAND men har bott i Sverige under många år. Han har tävlat svår hoppning men är kanske mest känd för sitt sätt att hantera och utbilda ung-hästar.

Det är viktigt att jag bygger upp en bra kontakt med hästen, säger han. Jag måste vara lugn och konsekvent när jag jobbar med hästarna. Många människor blir ner-vösa när de ska göra något som de tycker är svårt. Då spänner de sig och glömmer bort att andas. Andningen är viktig, andas in, räkna till fyra, och så andas du ut på fem. Bara genom att göra det så förmedlar du ett visst lugn till hästen.

Eamon etablerar kontakt med hästen genom att dels stryka på den, ja han näs-tan jobbar med masserade rörelser. ”Jag tycker att det är bättre än att klappa. Klap-par man kan en del hästar bli spända och ängsliga”.

HAN JOBBAR MED LEDÖVNINGAR. Får hästen att flytta sig både framåt, bak-åt och göra halt på lätta kommandon.

Han lägger sedan till något som liknar en framdelsvändning. Han flyttar hästen både åt höger och vänster och han place-rar sig själv lika mycket på båda sidorna om hästen.

Vid förflyttningarna använder han ett dressyrspö som han ”duttar” på häs-ten med. Det här är som gymnastik för hästen, jag vill att hästen ska bli ”lätt på fötterna” och flytta direkt jag ber om det. När hästen gör det och är med mig – fungerar det dessutom som en ren av-slappningsövning. Dessa rörelser kan jag gå tillbaka till när helst jag vill om häs-ten blir spänd. Det är en övning som den känner igen och då blir den snabbt trygg och avslappnad igen. Att ge hästen be-röm i rätt tid är också oerhört viktigt. Det är många som klappar och säger duktig häst när hästen blir spänd och rädd för något. Det är inte bra, då berömmer du det negativa beteendet. Blir hästen spänd så flytta istället undan hästen och försök att få den mer fokuserad på dig – och när den är det – beröm. »

”Eamon etablerar kontakt med hästen genom att dels stryka på den, ja han nästan jobbar

med masserade rörelser”

67

www.miasrs.se

Eamon jobbar hästen i grimma– Jag tycker inte om när folk rycker sin häst i munnen, det är det värsta jag vet. Behöver jag bli starkare i kommunikationen så kan jag använda en kedja under hakan på hästen.

Valet av grimskaft är viktigt– Jag vill ha ett rejält grimskaft som det är lite längd på och som jag vet håller. Det, tillsammans med bra skor och hjälm, är för mig den viktigaste utrustningen.

på Jazzy Schatze

Första uppsittningen

Nya hoppskydd – Pro Performance Show Jump Boots är tillverkad av ett stötabsorberande material för maximalt skydd. Skydden är superlätta och förblir så då de inte drar till sig någon vätska. Lätt att rengöra och torkar snabbt.

Du hittar produkterna i välsorterade ridsportbutiker.

www.miasrs.se

http://www.miasrs.se

68


JAZZY SCHATZE ÄR ett 2,5 årigt sto som aldrig har haft sadel på sig. Enligt sin äga-re Ina Olsson så har hon en tendens att vil-ja fly när hon tycker att något blir jobbigt och som hon inte vill vara med på.

Eamon börjar leda henne framåt, stan-na och rygga. Varje gång hon visar sitt intresse att vilja vara med får hon beröm genom strykningar över halsen och på hu-vudet över ögonen. Redan efter några få gånger så ser man att hon sänker huvudet vid beröringen.

Eamon börjar även flytta undan hen-ne i sidled, liknande framdelsvänding. Här går det till en början inte lika lätt, hon är lite mer spänd och stel i framför allt ena sida och vill inte trampa över riktigt med bak när hon ska flytta runt. De flesta häs-tar är lättare i vänster sida och starkare i den högra och det har till stor del att göra med att vi hanterar hästen mycket mer från vänstersidan än från högersidan, sä-ger Eamon.

EAMON SER TILL ATT han kan stryka över hela hästen med dressyrspöt. När det är okej går han över till att kunna stryka över hela hästen med en handduk som sedan

går över till ett schabrak. Hästen ska kun-na känna att detta är okej med all beröring.

NU FÅR JAZZY SCHATZE börja skritta lite på en volt för att sedan gå över till trav. I volten så finns det både bom och vatten-mattor. Introducera detta tidigt för hästen. Ju mer hästen kan titta på och bli rädd för desto bättre är det. När du på ett tryggt sätt visar att detta inte är farligt så får du en trygg och stabil häst. Tyvärr är det många som säger ”Ta bort det där min häst kan bli rädd för det.” Om du inte utsätter häs-ten för ”faror” så lär den sig inte att hante-ra dem på ett bra sätt.

Efter att Jazzy Schatze har travat ett par varv på volten så får hon stanna och få beröm och smälta lite det hon är med om. Målet med arbetet på volten är att hon ska slappna av och böja sig i bålen.

Nu övergår Eamon till att dra schabra-ket över Jazzy Schatze igen, han masserar lite extra vid sadelgjordsstaden. När det känns bra och hästen accepterar allt så lägger han på sadeln. Om jag inte kan göra detta själv, om jag behöver en medhjälpa-re som håller i hästen, då har jag gått för fort fram, då får man ta ett steg tillbaka

FÖRSTA UPPSITTNINGEN PÅ JAZZY SCHATZE

»

Film

69

”De flesta hästar är lättare i vänster sida och starkare i den högra”

Eamon och Jazzy Schatze.

70


”Om du inte utsätter hästen för ’faror’ så lär den sig inte att

hantera dem på ett bra sätt”

och börja om, säger han. Sadeln spänns fast, stigbyglarna dras ner och han ”rycker och smäller” lite med stiglädren mot sa-deln bara för att Jazzy Schatze ska kän-na att allt är ok. Jag föredrar att använda plaststigbyglar för de gör inte ont om de skulle slå emot mot hästen.

SÅ ÄR DET DÅ DAGS för uppsittning. Först så ställer sig Eamon i stigbygeln och häng-er över henne ett par gånger, sedan sätter han sig upp, även detta upprepar han ett par gånger. Han tar även hjälp av en ”upp-sittnings pall”. Han poängterar att ska man använda pall vid uppsittning så är det bra att man vänjer hästen att stå stilla vid den.

Nu tar han av sadeln, plockar bort schabrak och sadelgjord för att sedan läg-ga på sadeln igen. Och så sitter han upp igen. Jazzy Schatze står helt stilla, sedan ställer han sig upp i sadel och Jazzy Schat-

ze rör sig fortfarande inte.Det är fortfarande mycket jobb kvar.

Jazzy Schatze är insutten, absolut inte in-riden, säger Eamon. På en fråga om hur lång tid det tar att rida in en häst så svarar Eamon så här:

”Det går inte att säga, det är så indivi-duellt. En del hästar som jag har haft med på sådana här clinicar har jag kunnat trava runt på utan problem, andra, som den här, har vi bara kommit till att sitta på.

Det som är viktigt är att tänka på att oavsett hur lång tid det tar att rida in en häst så har det oftast ingenting att göra med hur slutresultatet för hästen kommer att bli. Om vi gör en liknelse med barn, en del har svårt för att lära sig att läsa, det tar längre tid för dem men sen kanske det är de som har de högsta betygen på universitetet. Samma sak gäller för häs-tar.” »

71

Film

72


73

Film

Svårlastade haflingern Carina

74


SVÅRLASTADE CARINASå är det dags för lite lastningsträning.

I ridhuset finns nu ett 13-årigt haflingersto som heter Carina. Enligt Rianne som äger

Carina så kan det, en bra dag, ta upp till tre timmar innan man har lyckats lasta Carina.

75

Så går det till

76


EAMON BÖRJAR JOBBA Carina på samma sätt som Jazzy Schatze. Hon ska följa med framåt, stanna och rygga samt flytta un-dan från höger till vänster. Dessa övning-ar/rörelser upprepar han gång på gång så att hon blir följsam och fokuserad. Det-ta är något som man kan göra med alla hästar, oavsett ålder och utbildning säger Eamon.

NU STÄLLER HAN upp Carina bakom transporten, sedan flyttar han undan bak-delen på henne, både åt höger och vän-ster. Huvudet ska hela tiden vara ställt mot transporten. Så leder han upp henne på rampen. Ett par steg går bra. Där får hon stanna och smälta det hela samtidigt som hon får beröm. När han vill att hon ska fortsätta in i transporten så protesterar hon och backar bak.

Det som är viktigt om du har en häst som börjar backa är att hålla kvar kon-takten hela tiden. När hästen stannar och kliver fram så får den eftergift. Denna procedur upprepar sig ett par gånger men tillslut så går Carina in helt i transporten. Hon får stå kvar där inne en liten stund

för att sedan backas ut. Det är viktigt att du lär dig att rygga din häst rakt bakåt i lugn takt.

När Carina har gått in och ut ur trans-porten ett par gånger då stänger Eamon bommen bakom henne. Ett vanligt fel, som många gör, är att de har så bråttom att stänga bom och lucka bakom hästen, då blir hästen bara än mer spänd och stressad.

HAR DU EN MEDHJÄLPARE som ska stänga bommen så se till att denne vet hur bom-men ska stängas så att de kan göra det lugnt och bestämt. Här ser man också många som är så nervösa att de fumlar med bommen och resultatet blir att häs-ten blir nervös och orolig.

Efter att Eamon har lastat och lastat ur Carina ett par gånger så är det dags för Rianne att prova och Carina proteste-rar lite men med vägledning från Eamon så lyckas de både gå i och ur transporten utan några problem – flera gånger. Det är en mäkta glad hästägare och en mycket svettig häst som på relativt kort tid (totalt cirka 30 minuter) gjort stora framsteg. C

77

En glad hästägare lastar sin häst.

Smarta tips från Eamon!

78


http://www.hansbosport.se/

Eamon tipsar! De råd jag kan ge när

man ska börja rida hästen är att börja med att flytta hästen åt sidan de första stegen så att du inte bara går rakt fram.

Blir du avkastad, sätt dig inte upp direkt igen. Börja om med ”gymnastik övningarna” från marken, gör grundarbetet bättre, så att ni etablerar kontakten med varandra igen.

Ska du provrida en ny häst? Låt någon annan rida hästen först så att du ser hur den är.

Lär dig att läsa av hästen. Är den spänd innan du ska rida, gör lite övningar från marken så att du får den att slappna av.

Du måste vilja bli bättre för att bli det. Det räcker inte med att läsa en bok,

eller gå på en clinic eller träning och göra det du lärde dig några gånger för att sedan gå tillbaka i gamla vanor. Du måste komma in i systemet. Träna om och om igen.

För att kunna rida unghästar måste man kunna rida äldre hästar bra.

Tänk ”det går”. Hitta positiv energi. Ta dig från grupper som bara klagar. Gör saker bättre istället för att klaga, t ex rid bättre i stället för att klaga på underlag eller banbyggare etc.

Eamons förmåga att läsa av och etablera förtroende hos hästen gör att han till och med kan stå upp på Jazzy Schatze – en övning som du själv kanske bör vänta med att göra.


VINNARE TILL VARJE PRIS

I S A B E L L A T OV E K

I ridsport är det hårt arbete, envishet och långsiktiga mål

som bygger vinnare. Har du dessutom utrustning som du kan

lita på till 100% blir vägen till framgång också behagligare.

HANSBO SPORT har i över 40 år tillverkat ridsportprodukter

där hantverk och kvalitet varit ledstjärnor. Upptäck vår passion

på www.hansbosport.se

VI ÄR STOLTA ÖVER VÅR A SPONSORRY T TARE

JAN BRINK

PEDER FREDRICSON

ISABELLA TOVEK

EVELINA TOVEK

JOHANNA DUE-BOJE

CARL-WALTER FOX

KRISTIAN VON KRUSENSTIERNA

SOFIE ANDERSSON

http://www.hansbosport.se

80

HÄSTBRÖLLOPCheval

www.aboutahorse.se

Vinn med din bästa bröllopsbild!

TÄVLA SÅ HÄRSkicka din digitala bild via e-post till: [email protected] senast den 16 maj 2016.

Skriv enbart Bröllop i ämnesraden – inget annat och utan citattecken. Skriv en kort beskrivning om bilden, namn, postadress, telefonnummer och e-postadress.

Som hästälskare är drömmen för många att ha någon form av hästanknytning på

sin livs stora dag – bröllopsdagen! Red ni till kyrkan, åkte ni vagn efter

vigseln eller hade ni med en vacker häst vid fotograferingen?

FOTOTÄVLING

ÄSTEN KAN VARA INBLANDAD på alla möjliga sätt vid ett bröllop.

Hur var ert? Vi på Cheval vill gärna se era

hästiga bröllopsbilder. Vackra, tokiga, ro-liga eller totalt misslyckade ...

Hästar är ju inte alltid lätta att ha med vid fotograferingar och de är ofta inte vana vid den uppståndelsen som är vid ett bröl-

lop. Hur gick det för er? Skriv gärna något kort till bilden du skickar in, om hur det funkade, eller inte funkade.

VINNAREN I FOTOTÄVLINGEN får en sta-tyetten ”Par på häst” från About a horse, värde 759 kr.

Statyetten är kopparskimmrande, ca 40 cm hög och tillverkad av polyresin.

H

Vinnaren i fototävlingen får statyetten ”Par på häst” från About a horse, värde 759 kr.

http://www.aboutahorse.se

FOTO: DREAMSTIME81

82

HYGIEN VIKTIGARE ÄN RÄTT NÄRING

I VALLFODER

HÄSTHÄLSA – FODERCheval

83

»

I SAMARBETE MED

HYGIEN VIKTIGARE ÄN RÄTT NÄRING

I VALLFODERFoder av god hygienisk kvalitet är en av förutsättningarna för att hästen ska hålla

sig frisk. Det är viktigare än att fodret innehåller rätt näringsämnen.

AV CARIN WRANGE

FAKTAGRANSKNING CECILIA MÜLLER, UNIVERSITETSLEKTOR SLU

Vad innebär det då att ett foder håller god hygien? Vad ska du som hästägare tänka på när du köper in ett nytt vallfoder? Kan-

ske tar du eget vallfoder på gården? Vad är viktigt att då känna till för att kunna producera ett foder av hög kvalitet?

Vid all produktion av vallfoder är det många faktorer att ta hänsyn till. Oavsett om du köper in ett foder eller producerar själv så behövs kunskap för att göra rätt.

Vallfodret utgör stommen i hästens fo-derstat. De flesta av dagens hästar klarar sig utmärkt på enbart vallfoder samt mi-neralfoder. Men om hästens vallfoder blir ohygieniskt, så drabbar det såväl häst som människa med olika sjukdomar som följd. Det finns med andra ord goda skäl till att vara noggrann och förebygga.

MÅNGA ORSAKER TILL HYGIENFELDet finns många olika orsaker till att ett vallfoder blir ohygieniskt. Det kan gå fel redan i den växande grödan på fältet. Oli-ka skadegörare, framför allt mikroorganis-

mer, kan infektera vallen i fält redan inn-an vallfodret skördats. På fältet kan också finnas olika giftiga växter som följer med vallfodret när det skördas och pressas, samt förekomst av diverse skräp som alu-miniumburkar, plast och taggtråd.

Men de största riskerna för dålig hy-gienisk kvalitet i vallfoder beror på bris-ter vid skörd samt hur fodret sedan lag-ras. Forskning vid SLU har visat att antal lager plast, hur grönmassan torkas ute på fält, hur hög halt torrsubstans fodret håller samt om det är första eller återväxtskörd för säsongen, spelar roll för hygienen.

Den som producerar hö behöver ta hänsyn till andra faktorer jämfört med producenten som gör inplastat vallfoder i form av hösilage eller ensilage.

För att producera hö är det viktigt att vallen skördas när det utlovas torrt och so-ligt väder under flera dagar i sträck. Det skördade höet behöver dessutom torkas ytterligare när det lastats in på en höskulle eller i en lada. Torkning görs med särskild skulltork som med hårt tryck pressar luft

HÄSTHÄLSA

http://hastsverige.se/


84

genom balarna. Mängden vatten i höet måste torkas ner till under 16 procent, i annat fall blir det inte lagringsdugligt un-der vintern. Hur länge ett parti hö behöver torkas beror på hur fuktigt höet var vid in-lastning.

Vid lagring av hö ska man absolut inte lägga balarna direkt på ett betonggolv eller mot en yttervägg av plåt. Skydda höet ned-åt med trätrall på golvet samt lägg halmba-lar såväl mot yttersidorna som ovanpå hö-gen för att stänga ut den fuktiga luft som kommer senare under hösten och vintern. Redan i oktober kan ett parti hö som såg utmärkt ut vid skörd i juni, vara angripet

av mögel och damm om det ligger helt oskyddat för den fukt som kryper in under hösten.

Ett mögelskadat hö ska aldrig använ-das till djurfoder då det kan ge upphov till flera luftvägssjukdomar, bland annat kro-nisk luftvägsinflammation. Mögligt och dammigt foder är även hälsovådligt för oss människor att hantera. Använd alltid an-siktsmask vid utlastning för att slippa få in farligt damm i lungorna.

ÖKA PÅ GIVAN VID BLÖTARE FODERDet inplastade fodret behöver till skillnad från torrt hö, kortare torktid ute på fältet »

85

Åtta lager plastfilm bör ses som ett minimum, det ger endast 0,2 mm tjockt plastlager.

FOTO

: C

ARIN

WR

ANG

E

86


efter skörd. Beroende på väder och vind kan det räcka med 1–2 dygn men det kan krävas längre tid om det är blött och fuk-tigt, samt vindstilla och ingen sol.

Ett blötare foder, så kallat ensilage, har en torrsubstanshalt på runt 30–50 procent, vilket innebär att det kan innehålla ca 70–50 procent vatten. Ett ensilage luktar mer syrligt än hösilage och produkten har mindre mängd socker kvar efter den en-sileringsprocess som sker efter inplastning (syrefritt).

Då ensilage innehåller relativt mycket vatten kan det vara besvärligt att hantera under vintern på grund av att fodret fryser vid minusgrader. Vid utfodring av ensila-ge måste givan ökas på utifrån den mängd vatten som fodret innehåller eftersom en mindre del av fodret består av torrsubstans och det är i torrsubstansen näringsämnena finns. Därför måste man ge hästen fler kilo ensilage än hö, för att inte riskera att ge den för liten mängd torrsubstans.

Hösilage innehåller 50–84 procent torr-substans vilket innebär att mängden vatten

Inplastade balar utsätts för onödigt mycket slitage om de förvaras ute på fält.

Mögel utanpå en bal som varit inplastad.

Jäst i inplastat vallfoder.

FOTO

: C

ECIL

IA M

ÜLL

ER, S

LUFO

TO:

CEC

ILIA

MÜ

LLER

, S

LU

Mögligt, dammigt hö är skadligt för såväl hästar som människor.

FO

TO:

LIN

DA

STE

INER

87

»

är betydligt mindre än i ensilage samt att det finns större mängd socker kvar i fod-ret. Många hästägare föredrar att använda ett ganska torrt hösilage då man till exem-pel inte behöver öka på givan lika mycket som vid ensilageutfodring. Nackdelen är att i ett torrare hösilage ökar risken för till-växt av mögelsvampar. Det sker inte hel-ler samma omfattande ensileringsprocess i hösilage, vilket ibland kan innebära att hållbarheten efter öppning av balarna kan vara kort.

VID SEN SKÖRD BEHÖVS MER PLASTJu senare ett vallfoder skördas, desto grövre blir strukturen på grödan. Vid in-plastning är det viktigt att öka antalet la-ger plast om grödan är ”övervuxen”. I an-nat fall kan grova grässtrån sticka hål på plastlagret vid hantering, transport och lagring vilket kan resultera i ett innehållet förstörs. Balarna ska kunna tåla hantering efter skörd och då är det viktigt att inte snåla på plasten. Åtta lager plastfilm bör ses som ett minimum, det ger endast 0,2

mm tjockt plastlager. Fyrkantsbalar behö-ver i regel fler lager plast än rundbalar, då hörnen är särskilt utsatta men det beror också på inplastningsteknik.

Inplastade balar, oavsett om de är run-da eller fyrkantiga, bör aldrig förvaras ute i fält där bland annat gnagare kan bita hål i plasten. Helst ska balarna köras hem till gården och staplas på hårdgjord yta som är väl dränerad. Runda balar ska ställas på den platta gaveländen för att kunna stap-las rätt. Skydda gärna balarna med ett nät för att hindra angrepp från fåglar.

Så snart en inplastad bal öppnas och syret släpps in, påbörjas nedbrytningen av innehållet. Vid utfodring av balen är det en stor fördel om den kan placeras inne i en lada eller under tak. Exponering för regn och snö förkortar balens hållbarhet eftersom fukten som kommer med neder-börden skapar bra tillväxtförhållanden för särskilt jäst- men också mögelsvampar. Hur länge balen kan vara öppen utan att fodret blir otjänligt som foder beror fram-för allt på omgivande temperatur. En tum-


regel brukar vara cirka 5–6 dagar vid tem-peraturer kring +10 grader, fler dagar när det är minusgrader och sällan mer än 3–4 dagar vid varmt väder.

GE AKT PÅ MÖGEL I BALENVissa balar kan dock ha begränsad hållbar-het om det finns mycket jäst i fodret. Jäst syns ibland som vita fläckar i fodret samt luktar ungefär som bakjäst. Hittar man jäst i en bal är det ett tecken på att något inte gått riktigt som det ska, men jäst är i sig självt inte skadligt. Förekomst av jäst kan däremot underlätta för mögelsvampar och bakterier att börja växa till i fodret. Andra varningstecken är att det bildas vär-me i balen. Varmgången är ett resultat av en påbörjad eller fullt pågående förskäm-ningsprocess.

Mögel i skördat vallfoder brukar i torrt hö resultera i torrt damm som ”ryker” vid hantering, samt att det får en tydlig lukt av mögel (unken lukt, ”svampskog”, sticker i näsan). Mögel i inplastat vallfo-der dammar inte på samma sätt men kan upptäckas via lukt eller att det syns tyd-

liga angrepp. Om ensilage eller hösilage luktar som härsket smör eller ammoniak, är slemmigt eller ”ihopbränt” och mörkt skall det inte utfodras. Det är tecken på olika typer av hygieniska fel.

STÄLL FRÅGOR OM FODRETS HYGIENDet finns alltså all anledning till att för-söka förebygga hygienfel i vallfodret, inte minst för att slippa slänga bort foder som man har betalat för eller producerat själv.

Genom att tänka rätt i alla led mins-kar risken för ett ohygieniskt foder. För dig som köper ett inplastat foder av en produ-cent gäller det att du tar reda på så mycket som möjligt om hur fodret har skördats.

Att det finns en analys vad gäller nä-ringsvärdet brukar de flesta seriösa pro-ducenterna kunna erbjuda, men ställ även frågor som kan ha betydelse för fodrets hy-gieniska kvalitet, till exempel antal lager plast och om grönmassan var sent skördad (övervuxen). Fråga även vad som gäller om det foder du har köpt visar sig vara dåligt, kan du få nya i ersättning? Bättre att fråga innan än efteråt! C

88

http://www.testwebben.se/4291/sida171.htm

http://www.testwebben.se/4291/foderhygien.html

http://www.testwebben.se/4291/mogel-i-hastens-foder-ar-det-farligt.html

http://www.testwebben.se/4291/sida37.html

http://www.testwebben.se/4291/lagring-av-foder.html


Ett fräscht grovfoder håller hästarna friska.

FRI FRAKT!Ange VÅR2016 i kassan.

Vi bjuder även på en liten present!Gäller under EuroHorse 24 – 28 mars.

w w w . A l e R I d s p o R T . s e

Vårens

ridsportsmode

från de ledande

märkena

e u R o h o R s e - e R b j u dA n d e

Tips på bra länkar Allmänt om foderhygien.

Skördetidpunktens betydelse för hösilaget.

Om mögel och jäst.

Hur skydda hö vid lagring.

Hur lagra inplastade balar?

Hur länge håller öppnad hösilagebal?








http://www.testwebben.se/4291/sida37.html%20


http://www.testwebben.se/4291/lagring-av-foder.html%20





http://www.aleridsport.se

90

www.agria.se

http://www.agria.se

91

http://br.nl/

PRYLARCheval

»

Piké med eller utan ärm I BR´s sommarkollektion så finns bland annat pikén Pam och Paula (med och utan ärm). Pikén finns i tre olika färger från XXS – XXL och kostar 349 respektive 299 kr.

Känner du att det är dags att bli uppiggad så här

efter vintern så finns det många färgglada

möjligheter till det.

FÄRGSTARKA PRYLAR I VÅR!

http://br.nl/

http://br.nl/

92

PRYLARCheval

http://three-horses.se/

www.equalityline.se

Härlig lättviktsjacka från EquilineModellen heter Caren och kostar 1 899 kr.

Borste med praktisk förvaringPlastborstar med praktiskförvaring för t ex snoddar, från 39 kr.

Smart!



http://www.equalityline.se/

93

www.hansbosport.se

www.hansbosport.se

http://three-horses.se/www.riders-brands.se

»

Ser till att du syns! Imperial Ridning har en kavaj som sticker ut i mängden, 1 100 kr, tävlingstopp i samma märke, 369 kr.

Fleecejackan som håller sig fräsch Pikeurs fleecejacka Baretta från Next Generation har en mjuk och härlig insida och en slät utsida som inte drar åt sig allt hästhår, 1 395 kr.

Rymlig väska Harcour väskan Tahiti rymmer en hel del, finns i tre färger, 369 kr. Ridstrumpor i 2-pack 169 kr och mjuka sneakers, helt i läder, 799 kr.



http://www.riders-brands.se/



94

PRYLARCheval

www.ryttarcompaniet.se/produkter.asp?k=80&u=14

www.minalmanacka.com/sv/artiklar/organizer-ljusbla.html

www.hooks.se

Schabrak i klara färgerFlair FairField schabraket finns i både allround och dressyrmodell, i tre olika färger, 249 kr.

Håll ordning på alla papperOrganizern gör att du enkelt och snyggt kan hålla ordning på alla papper, hästpass, licenser mm. Finns i olika färger, 349 kr.

Piffig förvaringShires Grooming-bag med klara kontrastfärger, finns i blått, rosa och grönt, 400 kr.

Mer information om alla våra utbildningar hittar du på vår hemsida www.bys.nu eller ring oss på tel 0700-82 57 00.

Utbilda dig i Skara till:

Hovslagare Grundutbildning 2,5 år Kvalificerad tilläggsutbildning 1 år

Verksamhetsledare – häst 1 år

Djurvårdare - utökad nivå 1,5 år

Ridlärare Preparandkurs

HästföretagareUnghästutbildning & Inkörning

Hästens arbete vid handANSÖK

NU!

Enda

internatio

nellt

certifierade!

Vi erbjuder attraktiva yrkesutbildningar

http://www.ryttarcompaniet.se/produkter.asp%3Fk%3D80%26u%3D14%20

http://www.minalmanacka.com/sv/artiklar/organizer-ljusbla.html

http://www.hooks.se/

http://www.bys.nu

www.bys.nu

Mer information om alla våra utbildningar hittar du på vår hemsida www.bys.nu eller ring oss på tel 0700-82 57 00.

Utbilda dig i Skara till:

Hovslagare Grundutbildning 2,5 år Kvalificerad tilläggsutbildning 1 år

Verksamhetsledare – häst 1 år

Djurvårdare - utökad nivå 1,5 år

Ridlärare Preparandkurs

HästföretagareUnghästutbildning & Inkörning

Hästens arbete vid handANSÖK

NU!

Enda

internatio

nellt

certifierade!

Vi erbjuder attraktiva yrkesutbildningar

http://www.bys.nu

Företaget Equie Safe har hållit på med plaststaket till hästar sedan 1986. Idén att börja tillverka just denna typ av staket var efter att en av familjens hästar hade

skadat sig ordentligt på staketet i hagen.

AV PER ELVIN

HÄSTFÖRETAGANDECheval

96

SÄKERHETEN I FOKUSMED MILJÖN OCH

97

SÄKERHETEN I FOKUSMED MILJÖN OCH

98

HÄSTFÖRETAGANDECheval

NÄR EQUI SAFE startade 1986 så var det Tomas föräldrar som drog igång det hela. Man var då först med plaststaket inom hästbranschen. 1997 köpte sönerna Tomas och Björn rörelsen med tillverkningen och försäljningen.

Intresset för staketen spreds rätt snabbt. Ser man bara i Sverige nu så finns Equi Safes a-staket över hela landet, från Kiruna i norr till Ystad i söder. Fö-retaget och efterfrågan växte, inte bara i Sverige utan även i Europa. 2012 så köpte Tomas ut Björn ur företaget och numera så driver Tomas det tillsammans med sin sambo Kristina Kristiansson. De senaste tre åren har omsättningen ökat rejält, den har fördubblats. Man har 14 generalagen-ter i Europa och nu har man även etable-rat sig i USA.

Hur kommer det då sig att det har blivit så populärt?

A-staketen går helt i linje med djur-skyddslagen, då hästen inte kan skada sig på någon del i staketet. Om hästarna skul-le sparka eller springa emot a-staketet så sviktar eller viker det sig och risken för till exempel pålningsskador elimineras helt.

A-staketen har även en ingjuten eltråd vil-ket göra att hästarna har respekt för det strömförande staketet, vilket också ökar säkerheten. Eftersom tråden är ingjuten i plasten finns det dessutom ingen risk att hästen kan fastna eller kunna skada sig.

FÖRUTOM ATT MAN VILL HA ett snyggt och säkert staket så vill man även att det ska vara snällt mot miljön. Det finns så mycket plast i dag som inte är miljövänlig, varken i tillverkningen eller med tanke på hållbar-heten, säger Tomas Möller.

Equi Safe tillverkar allt i egen fabrik och alla delarna tillverkas av återvunnen HD-polyetenplast. Vi köper in och återvin-ner produktionsspill från annan plastind-ustri.

Att vi tillverkar allt själva i vår egen fa-brik gör att vi både kan tillverka med kva-lité och samtidigt ha ett väldigt konkur-renskraftigt pris. Materialet är homogent infärgat och innehåller UV-stabilisator som förhindrar att solens UV-strålar bryter ner plasten. Företaget har även egna lastbilar för transporter och mycket monteringsper-sonal, något som också bidrar till full kon-troll och snabb service. C

Vill du veta

mer?

Tomas och Kristina driver EquiSafe.

%20http://equisafe.se/

99

Så här går produktionen till✔ Produktionsspill köps från

t ex en dunktillverkande fabrik.

✔ Plasten sorteras och mals ner.

✔ Granulatet smälts och stränggjuts till staketstolpar eller slanor.

✔ El-tråden välvs in i slanorna och stolparna borras automatiskt.

100

TÄNKVARTCheval

ÖRR SÅ SA MAN att hästen skul-le ryktas en timme varje dag. I

och med det så skulle hästen hållas ren, den skulle få massage och man skulle dessutom förbättra relationen till sin häst.

I dag så verkar det som om ryktborsten är något som har lagts åt sidan av många. Allt fler klipper sina hästar, duschar dem efter ridning/körning, lägger på täcke och en eller ett par gånger i månaden tar man ut en equiterapeut eller motsvarande som ska gå igenom hästen och tala om statu-sen. Har vi missat något?

Cheval har kontaktat olika grossister där flera konfirmerar att försäljningen på just ryktborstar har gått ner och pälsglans försäljningen ökar.

VI HAR ÄVEN kontaktat veterinärer för att höra vad deras allmänna uppfattning om hästägare och deras hästar är, även här framkommer det att många veterinärer uppmanar flera av ”sina” hästägare att bland annat dagligen visitera, borsta och rykta sina hästar i större utsträckning än vad de gör idag. På så sätt så etablerar man en bra kontakt och lära sig att läsa av hästen och märka om något inte är bra,

redan vid mycket små förändringar.Vi kontaktade även Marina Axelson på

Axelsons Animal Massage School för att kort få höra vad hon ansåg.

– Rykten är ett effektivt sätt att rengöra hästen från talg och sekret. När du ryktar hästen så stimulerar du även talgkörtlarna så att pälsen blir blank och fin. Rykten är ett väldigt bra sätt att lära känna sin häst på. När du ryktar din häst så är det som en form av massage och beröring och det i sin tur gör att kroppens egna ”lugn och ro hormon” – Oxytocin bildas, säger Marina.

BORDE VI INTE TÄNKA TILL och ändra lite på det sätt vi tillbringar i stallet. Ta för vana att rykta hästen varje dag, om du inte hinner med en timme så är väl allt bättre än inget. Hästen kommer säkert att må bättre av det, du kommer också att må bättre av det, rykten ger bra träning för armarna och ryktar du innan ridpasset så är både du och hästen betydligt varmare i kroppen än utan rykt. Sen menar vi inte att det ena utesluter det andra, fortsätt att duscha din häst och ta ut equiterapeuter om du tycker att det är bra men strunta inte i rykten.

HAR RYKTBORSTEN blivit ersatt av

equiterapeuten?Hur ser det ut i våra stallar idag? Med handen på hjärtat hur ofta ryktar du din häst? Hur ofta ser

du andra rykta sina hästar?

F

101

”Rykta ska du göra i T-shirt året om. På vintern får du rykta mer intensivt för att hålla värmen – då även hästens

muskler värmas behöver upp mer. På sommaren när det är varmt så

behöver inte hästen lika mycket rykt .”

VINN ryktset!

102

www.hooks.se

www.hooks.se

VINNCheval

TÄVLA SÅ HÄRSkicka ditt svar via e-post till: [email protected] senast den 22 april 2016.

Skriv enbart Rykt i ämnesraden – inget annat

och utan citattecken. Skriv svaret, namn, postadress, telefonnummer och e-postadress. Endast ett svar per person/e-postadress.

TÄVLA OCH VINN!

Tävlingsfråga:Vad heter den tecknade seriefiguren som flyttat in i Cheval?

1. MulleX. Lurifax2. Mistral

Var med och tävla om tre ryktset från Hööks till ett värde av 258 kronor/set. Setet innehåller en ryktborste i trä och

läder med äkta tagelborst samt en fyrkantig skrapa i metall.

Vill du veta

mer?

http://www.hooks.se

http://www.agria.se

http://www.agria.se

104

Du hittar

boken här

HÄSTENS FÖRUTSÄTTNING FÖR ARBETE är en bok som varmt kan rekommende-ras, den borde ha sin givna plats i varje hästmänniskas hem. Oavsett kunskapsni-vå hos läsaren så har den något att tillföra alla.

Boken har en bra bredd där man inle-der med hästens ursprung för att sedan gå över till hur hästen som varelse är upp-byggd och fungerar. Vilka de basala beho-ven är, vikten av vatten och foder, hante-ring av dessa samt problem relaterade till dem.

MAN GÅR IN PÅ HÄSTENS EXTERIÖR och hur den påverkar hur vi kan använda häs-ten. Avsnittet om benställning, hovar och hovvård är väl illustrerat med både foto-grafier och teckningar för att ytterligare förtydliga vad som beskrivs.

På drygt hundra sidor så redogör man för hästens utrustning och hur den påver-kas av den. Allt ifrån hur hästen ser ut i munhålan och hur man bäst kan passa in ett bett till olika modeller på sadlar och hur de bäst tillpassas. Man har även en av-delning där man skriver och förklarar om vilka olika utrustningar som kan användas från början i hästens grundutbildning. För den körintresserade så beskriver man de olika typerna av selar och hur de ska pas-sas in för att ligga optimalt.

Den sista tredjedelen av boken ägnas i huvudsak till att ge råd och tips om hur du ska träna och utbilda din häst oavsett disciplin. Vikten av varierad träning både vad det gäller rörelser och underlag. Även de som har hästar med avvikande exteriör får tips om hur man kan bygga upp och stärka hästen. C

Cheval läser”Hästens förutsättningar för arbete, under utbildning och träning”

BOKRECENSIONCheval

http://www.equitellus.com/bocker/hastens-forutsattningar-for-arbete-bok%20

http://www.equitellus.com/bocker/hastens-forutsattningar-for-arbete-bok





105

FAKTATitel: Hästens förutsättning för arbete – under utbildning och träning.Fakta: 360 sidor med över 600 foton och illustrationer.Pris: 690 kr.De som har arbetat med boken är:•Anders Eriksson, hästutbildare, Malmköping, som varit verksam inom hästnäringen under mer än 40 år. •Sara Nyman, veterinär Wallby Säteris hästklinik, med passion för friskare hästar. •Torbjörn Lundström, Djurtandvårdskliniken Norrköping, världsledande inom djurtandvård. •Renna van Dooren, sadelmakaren från Michigan, USA som bl a verkat som lärare vid Sadelmakeriskolan i Tärnsjö. •Anna Wallén, ridinstruktör Uppsala som bl a utbildats och examinerats av den franske mästaren Philippe Karl, Ecole de Légèreté. •Juha Nyberg, fotograf och illustratör, Linearis Reklam AB Enhörna.

106

Duka fintHärliga tallriks- och glasunderlägg med engelska jaktmotiv, från 350 kr.

MED HÄSTAR UPPÅT VÄGGARNA

För blöta paraplyerParaplystället från Norrahammars bruk blir även en snygg inredningsdetalj, 960 kr.

Gunghäst uppskattad av stora och småAntikvit stor häst, 38 x 11 x 41 cm, 449 kr.

Exklusiv belysningBordslampa med hästar i antikiserad mässing med träplatta. Pris för lampfoten 3 200 kr. (lampskärmen ingår ej.)

INREDNINGCheval

http://www.mrfredrik.se/lampa-med-hastar

http://www.hilley.se/inredning/koksmiljo.html%3Fp%3D2

http://www.hemmetshjarta.se/prydnads-gunghast-vit-1

http://www.cgnord.se/sida834.html

107

MED HÄSTAR UPPÅT VÄGGARNAVälkomnande hästar i hallenSandbergs Collette, 950 kr/rulle.

Mer inredning!

%20http://www.engelskatapetmagasinet.se/sv/search%3Fq%3Dh%25C3%25A4st

108

INREDNINGCheval

I barnrummetLjuvliga tapeten Pretty Ponies från Sanderson finns i flera olika färger och kostar 575 kr/rullen.

http://www.engelskatapetmagasinet.se/sv/search%3Fq%3Dh%25C3%25A4st

109

Håller dörren öppenDörrstoppen Grålle kan antingen göra nytta, genom att hålla upp dörren eller så får han bara se fin ut, 299 kr.

Vakna med glädjeVäckarklockor i en mängd olika motiv kan du hitta på e-bay. Denna kostar 120 kr.

Längta efter att gå i sängHärligt påslakan-set med hästar i glada färger, 189 kr.

Mer inredning!

Grafiska pållarDalahästtavla från Dalkullas. Finns i tre olika storlekar, 21x26, 24x32 och 33x42 cm. Pris 150 kr – 250 kr.

http://www.butikquse.se/heminredning/smatt-gott/dorrstopp-gralle.html

http://www.bonprix.se/produkt/paslakanset-haest-linne-faergmix-945986/%3Ftyp%3DAFF%26anbieter%3DTradedoubler

http://dalkullas.se

%20http://www.ebay.com/bhp/horse-alarm-clock

110

INREDNINGCheval

Pryd med fina statyetterBronsfärgad staty, 43,5 x 12,5 x 33,3 cm, 875 kr.

Engelskt bibliotekRalph Lauren tapeten Kingsbridge Novelty ger en härlig bibliotekskänsla, 1 670 kr/rulle.

Håller böckerna på platsFina bokstöd som ger extra prydnad till hyllan, 449 kr.


http://www.handladesign.se/inredning/statyer-fontaner/interstil-staty-hast-134001.html


http://www.aboutahorse.se/webshop/prydnader-20665298

111

Med hästar uppåt väggarnaLewis & Wood’s fina tapet Gilpin Horses föreställer sex olika hästar, tapetsera hela rum eller bara en fond, 1 095 kr/rulle.


112

HANTERING – SÄKERHET

Hästar är stora, snabba och starka djur. För mig är viktigt att tänka säkerhet i hanteringen med hästar. Kunskap och erfarenhet är för mig säkerhet.

Cheval

113

Grunder för SÄKER

HÄSTHANTERINGSäker hästhantering är då du kan hantera din häst utifrån ett säkerhetstänk. Det finns några regler som man kan välja att förhålla sig till

då man jobbar eller umgås med hästar, oavsett om det är ens egna eller andras.

AV LISBETH JOHNSON

FOTO SVEN BÖRJESSON

HANTERING

»

114

HANTERING – SÄKERHETCheval

”Det viktiga är att det blir rätt häst på rätt plats för att skapa

de bästa förutsättningarna för att lyckas”

Första regelnOm det finns en uppenbar risk att du kommer till skada – gör det inte! Givetvis finns det alltid en risk med att umgås med eller hantera hästar. De är både stora och snabba djur, som kan skif-ta oerhört snabbt från lugn och trygg till fullständig panik. Man kan inte förhindra hästen från att reagera eller agera i en si-tuation där känslorna tar över. Men ju mer du har förberett din häst för att kunna hantera olika situationer, som sannolikt kommer att dyka upp förr eller senare, ju större är sannolikheten att ni tillsammans kan hantera situationen utan att ta några större risker.

Det som är avgörande för dig är vad du väljer att göra i olika situationer, och i vilket tillstånd hästen befinner sig i inn-an ni påbörjar något. Ditt eget tillstånd är också avgörande för hur du kommer att påverka hästen. Om det finns en uppen-bar risk med att du eller hästen inte kom-mer att kunna hantera situationen på ett för dig säkert sätt så undvik att göra det. Det finns givetvis situationer där du inte har så mycket val. En del situationer krä-ver en aktivitet vare sig ni är redo eller ej. De situationerna är dock inte så många, så de flesta går att förbereda väl innan de händer.

Den andra regeln Om det finns en uppenbar risk att häs-ten kommer till skada – gör det inte!

Men det är samma sak här, ibland kom-mer man till situationer som man måste gå in i vare sig man vill eller inte. Det vikti-

gaste i en sådan situation är att du lär dig något av den för att inte hamna i en sådan situation igen! Tänk: ”Vad kan jag ta med mig från den här situationen och vad kan jag göra annorlunda till nästa gång?”

Den tredje regelnHästen får inte gå på dig, den ska ta hän-syn till det utrymme du behöver ha i oli-ka situationer.

Det kan till exempel vara att ni är ute på en promenad och du ser att det ligger ett farligt föremål på marken som du be-höver plocka upp eller flytta på. Då mås-te hästen vara uppmärksam på ditt behov i den situationen. Om du då har en häst som inte respekterar ditt utrymme blir det farligt för både dig och din häst. För att få den här delen att fungera behöver du tänka på att respektera hästens utrymme. Det kan du göra genom att till exempel inte klappa på en häst som inte vill det, inte stå och klänga/hänga på hästen, vara uppmärksam på när hästen behöver ett ut-rymme, och då ge den det.

Den fjärde och slutliga regeln Hästen får inte dra i repet.

Repet representerar allt som hästen ”sitter fast” med, till exempel ett rep, grimskaft, tygel eller töm. För att hästen ska förhålla sig till detta behöver du tänka på att du inte drar i hästen. Försök att re-sonera som så att det finns rep, grimskaft, tyglar och tömmar för att kommunicera med hästen, inte för att dominera den. Då blir det enkelt, du får det du ger.

115

FÖR ATT DESSA REGLER ska kunna fung-era är det bra att hitta en balans. Om du är för hård i förhållande till det resultatet du vill ha så får du en häst som är orolig för smärta och obehag istället för en häst som samarbetar och förstår vad som förväntas av den. Om du blir för ”mesig” får du en häst som tar över för att den är orolig för att du inte tar ansvar i ett trängt läge. Det du förmodligen vill ha är en häst som vil-ligt samarbetar med dig.

Det som är avgörande för vad som är bra eller inte för just dig och din häst är till exempel vad du har för avsikter med din häst – vad är tanken att du ska göra med den? Om du ska ha den som din vän och komma ut på trevliga promenader i na-turen behöver den vara tränad och förberedd inför det som den/ni kommer att möta där. Om du ska ha den till en arbetsuppgift eller till tävling behöver den vara förberedd för det som krävs inför den upp-giften.

ALLA HÄSTAR ÄR OLIKA, har olika förut-sättningar och kräver olika förberedelser för sin uppgift. Det viktiga är att det blir rätt häst på rätt plats för att skapa de bäs-ta förutsättningarna för att lyckas. Många som är yngre eller mindre erfarna kan vara mer fokuserad på slutresultatet/prestatio-nen än vad som krävs för att nå hela vä-gen fram, utan skador eller trauman.

Alla hästar behöver olika mycket tid för att landa i sin uppgift. Det gäller för ryttaren/hästägaren att vara uppmärksam på just den här hästens specifika behov. Det viktigaste borde vara att hjälpa häs-ten med en så säker och traumafri träning som möjligt.

ISTÄLLET FÖR ATT TESTA och se vad som händer i situationen kan man se det som ett pussel, för att pusslet ska bli klart be-höver man ha alla pusselbitarna och de ska vara på sin specifika plats för att puss-let ska bli helt.

Du kan också välja att se det som ett recept – ett recept är en idé om ett färdigt komplett resultat. Varje recept har specifika ingredienser som behövs för att nå resul-

tatet. Det är inte bara ingredienserna som behövs, man behöver ock-

så veta mängden av varje ingrediens samt i vilken

ordning man ska läg-ga till den. Först när alla ingredienser och dess specifi-ka mängd är på plats kan man förvänta sig att få det önskade resultatet.

Det finns många hästägare

som inte ens har tänkt igenom vil-

ka dessa ingredienser skulle kunna vara. Många

vet hur de vill att det färdiga resultatet ska se ut eller vara, men

de har inte ägnat någon tid eller energi till att ha en plan för hur de ska komma dit. De flesta förlitar sig på en tränare som ska ta dem till det önskade resultatet, men trä-naren får generellt inte den tiden eller det engagemanget den skulle behöva för att få ekipaget till det önskade resultatet.

DET FINNS OLIKA VERKTYG som kan bi-dra till att du kan komma närmare det önskade resultatet. Ett av dem är att bli mer medveten var du befinner dig just nu i förhållande till det resultatet du vill ha. Här nedan ser du något som kallas för vär-deringshjul inom NLP. NLP handlar bland annat om personlig utveckling och mental träning.

Värderingshjulet använder du till att bli mer medveten om de olika delarna du »

116

HANTERING – SÄKERHETCheval

NÄSTA GÅNG: Mer om vilka ingredienser som är viktiga för framgångsrik säker traumafri hästhantering.

har att ta hänsyn till med din häst då den är under träning inför ett önskat resultat. Det hjälper dig att bli mer medveten om hur det ser ut nu och vad du kan göra för att det ska bli mer i den riktning du vill att det ska vara. Så här använder du det:

Välj ut 8 olika delar som känns viktiga för dig just nu.

Fyll i hjulet från 0% i mitten till 100% längst ut. En del i varje ”tårtbit”.

Välj ut tre av de viktigaste. Fyll i vad du kan göra det närmaste dyg-

net för att öka procenten för just den de-len.

Fyll i vad du kan göra inom närmaste veckan för att komma närmare ditt mål med just den delen.

Fyll i vad nästa sak du ska göra är och när du ska göra det.

Hjulet är bra att återupprepa med jämna mellanrum för att kolla hur du ligger till och för att få uppslag och inspiration till att planera och agera – så att du närmar dig ditt önskade resultat. C

Det är guld värt att ha en häst som är medveten och villig att samarbeta med mig i olika situationer. Att vi hjälper varandra även i ett pressat läge.

Vill du veta

mer?

Hästätande monstersoptunna!

http://www.ljb-naturalhorsemanship.se/

117

118

MIDDAGSTIPS

Cheval

SESAMLAX med mangonudelsallad &

koriandermajo

4 portioner

4 bitar lax2 msk olivoljachiliflakessesamfrön

Mangonudelsallad:250 g risnudlar1 stor mango5 salladslökar1 lime2 msk olivolja

Koriandermajonäs:2 äggulor3–4 dl rapsolja2 tsk dijonsenap0,5 msk vitvinsvinäger1 kruka korianderpressad lime

119

www.sandrasmatkrypin.se

Sandra Callermo är 26 år och bjuder i sin blogg på enkla vardagsrecept blandat med förrätter, frukostrecept, festligare måltider och mumsiga efterrätter. sandrasmatkrypin.se

I SAMARBETE MED

Gör så härSätt på ugnen på 150 grader. Häll lite olia i en ugnssäker form och lägg i laxbitarna. Vänd på laxbitarna så de får olja på båda sidor och krydda sedan runtom med chiliflakes, salt och svartpeppar. Strö sedan på sesamfrön på ovansidan och ställ in i ugnen 12–15 minuter beroende på storlek. Mangonudelsallad: Koka nudlarna enligt anvisning. Blanda ihop olivolja med skal och saft från limen och krydda med salt och svartpeppar. Häll dressingen på de avhällda nudlarna. Strimla

salladslöken. Skala och tärna mangon. Blanda ner mango och salladslök i nudlarna.Koriandermajonäs: Lägg äggulorna i en bunke och vispa ihop med senapen, vinäger, ett par nypor salt och svartpeppar. Fortsätt vispa ständigt (gärna med elvisp) och droppa oljan ner i bunken. Efter ett tag kan du låta det rinna i en tunn stråle. Fortsätt tills all olja är nervispad och vispa då ner finhackad koriander och smaka av med cayennepeppar och pressad lime.

Kolla in vår påskiga dessert!

PÅSKSPECIAL

http://www.sandrasmatkrypin.se

120

DESSERTCheval

AV LINNEA DAHLQVIST

Chokladpåskägg med vit chokladmousse &

lemon curd

121

Chokladpåskägg med vit chokladmousse &

lemon curd1. LEMON CURD3 st ekologiska citroner1 ½ dl strösocker50 g smör1 msk maizena2 st ekologiska ägg2 st ekologiska äggulor

Gör så härTvätta tre citroner noga och torka. Koka upp citronsaft från två av citronerna samt rivet skal från alla tre, ihop med strösocker och smör. Sila sedan av vätskan.

Blanda ut maizena med saften från din tredje citron och rör ner detta i vätskan.

Vispa samman äggen och rör ner dem i vätskan, ställ tillbaka på spisen och sjud tills citronkrämen tjocknar.

Häll över din lemon curd i en ren skål och låt svalna.

6–8 portioner

PÅSKSPECIAL

»

122

DESSERTCheval

2. CHOKLADSKÅLAR

6–8 chokladskålar

200 g mörk chokladballonger

Gör så härBlås upp ballongerna till önskad storlek.

Smält chokladen i en djup skål över vattenbad eller i en mikro under omrörning.

Placera ett bakplåtspapper på en plåt.

Gör små runda klickar av choklad på bakplåtspappret. Doppa sedan ballongerna i chokladen och placera de chokladdoppade ballongerna

på chokladklicken på bakplåtspapperet.

Låt stå i kylen i minst 1 timme eller tills chokladen känns helt stel.

Ta sedan en nål eller något annat vasst och smäll ballongen och ta ur ballongresterna ur skålen.

123

Film

Film

PÅSKSPECIALSå här gör du chokladskålarna:

»

124

DESSERTCheval

3. VIT CHOKLADMOUSSE

2 dl vispgrädde150 g vit choklad1 ägg1 dl vaniljkvarg

Gör så härVispa grädden. Smält chokladen på svag värme i vattenbad så att

den precis bara smälter. Vispa upp ägget och tillsätt chokladen under kraftig omrörning. Rör ner kvarg och sist grädden.

Fördela den vita choklad-moussen i chokladskålarna. Låt stå i kylen i ytterligare 1 timme. Klicka ut lemon curden i mitten på den vita chokladmoussen precis innan servering. Klart!

125

GLAD PÅSK

126

SKRIV FÖR CHEVALCheval

127

VILL DU SKRIVA

FÖR OSS?ÄR DU AKTIV frilansjournalist och rör dig i hästvärlden eller är du en duktig amatör som gillar att skriva? Vi behöver medarbetare över hela landet som kan bevaka event och göra reportage. Du ska kunna skriva journa-listiskt och fotografera själv på dina uppdrag.

Hör av dig till oss och berätta vad du vill skriva om samt visa lite av vad du skrivit och fotat (och kanske även filmat) tidigare.

AnnaKarin [email protected]

0705-88 02 09

Nästa nummer

Cheval

I nästa nummer så besöker vi Tinne Vilhelmson Silfvén, stuteri- och utbildningschef på Lövsta. Vi träffar även Bo Jenå, dressyrlandslagets förbundskapten. Vi försöker klura ut vad hästens förutsättning för arbete är. Våren är bröllopens tid. Allt fler vill ha med hästen på ett hörn så vi visar hur det kan se ut. Det blandat med reportage om hästhälsa, hantering och annat matnyttigt.

3-2016 finns att läsa på

www.chevalmedia.se från den 23 april

http://www.chevalmedia.se

Documents

Cheval 2 2016