En inspirerande tidning från Kuponginlösen

Ulrika Mattsson och kollegorna på Ica Supermarket Alunda ökar försäljningen med hjälp av kupongkampanjer

Vår butik inspirerar!

KASSANytt Med Unimon kan kunden enkelt beställa sin resevaluta i närmaste butik sid 3

KAMpANj Glasscheckar – ett svalkande erbjudande i sommar sid 14

KASSANytt Värdeavier från Bankgirot, Swedbank och Sparbankerna sid 3

Ny tidning!

#1 2012

KASSANytt 3 Beställ resevaluta inför semestern.4 Servicestationen på plats i butik.6 Värdeavifamiljen växer.

fördjUpNING: SocIAlA MedIer 7 Jean-Jacques Vandenheede vet hur du handlar.

10 Behöver du Facebook? Svar: ja!

KAMpANj 12 Ica Supermarket i Alunda, Uppsala

– satsar på kupongarbete.14 Glass i mobilen i sommar.

KorSord 15 Vinn vårens kokbok.

VArUMärKeN VI MINNS 16 En snövit solskenshistoria.

Innehållnummer 1juni 2012

är marknadsledande inom clearingtjänster för den svenska handeln. Företaget hanterar merparten av kupongkampanjerna inom ICA, Coop, Axfood och övriga kedjor. Clearingnätverket,

som består av 7 000 butiker, förmedlar årligen kuponger, presentkort, värdeavier och betalningar för drygt fyra miljarder kronor. Kuponginlösen samarbetar med ledande företag såsom Nordea, Swedbank, Bankgirot, Western Union och Expressen TV4 och Mobilab. Genom Kassagirot erbjuder Kuponginlösen betaltjänster i cirka 500 butiker i handeln. Kuponginlösen är ett betalningsinstitut under Finansinspektionens tillsyn. Kuponginlösen etablerades 1969 och är ett helägt dotterbolag till Dagligvaruleverantörers Förbund, DLF.

En inspirerande tidning från Kuponginlösen för dig som jobbar i handeln

Ansvarig utgivare: Pontus EllefssonProjektledare: Marika EdbergRedaktör: Ellen KarlbergGrafisk form: Pia Constenius, Emma GyllestadProduktion: Redaktörerna, www.redaktorerna.se

Omslagsfoto: Mikael WallerstedtKorrektur: Jenny BjörkMedarbetare: Gustaf Brickman, Nanna Brickman, Kristina Sahlén, Mikael WallerstedRepro: Team ReproTryck: Danagårds Litho

uponginlösen gillar att utveckla tjänster som ska-par kundnytta för butiker, leverantörer och banker. Fler än en miljon kunder löser årligen in sina Plusgi-

roavier i handeln tack vare vår t samarbete med Nordea. Det betyder drygt en miljard kronor i ökad köpkraft! Och fler samarbe-ten är klara. Efter sommaren blir värdeavier från Bankgirot, Swedbank och Sparbankerna möjliga att lösa in i handeln.

Sommarens stora nyhet är att det blir lika enkelt att beställa resevaluta som att köpa tidningen. Vi rullar ut tjänsten Unimon med 20 populära resevalutor lagom till semes-tern. Tjänsten kommer att finnas tillgänglig i flera hundra butiker via Kassagirots ombud. Äntligen blir det enkelt och nära att växla pengar!

Till sist vill jag påminna om att kunderna gillar kuponger. Nyligen genomförda studier visar att försäljningen ökar med mellan 30 till 60 procent med ett kupongerbjudande. När konkurrensen om matkronorna blir tuffare ökar värdet av att samarbeta med Kuponginlösen.

Trevlig sommar!

Pontus Ellefsson, vd

12

7

16

6

Välkommen att inspireras av clear

INNehåll

Beställ valuta – ny tjänst i butik

I maj lanserade Kuponginlö-sen sin nya resevalutatjänst Unimon. tjänsten har tagits fram för kunder som vill beställa valuta på ett smidigt sätt. Nu får valutaväxlaren och banken forex se upp.

■ I sommar kommer svenskarna att göra fler än 4,5 miljoner utlandsresor. De kommer att växla pengar för miljarder och med Kuponginlösens nya tjänst Unimon behöver resenä-rerna snart inte gå längre än till sin närmaste butik.

– Svenskarna reser utomlands mer och mer, men långt ifrån alla har nära till ett växlingskontor. Samtidigt lämnar storbankerna kontantmarknaden. Det är grunden till att vi med Unimon gör det möjligt för kunden att köpa sin rese-valuta direkt hos sin handlare, säger

Kuponginlösens vd Pontus Ellefsson.Men det innebär inte att hand-

lare behöver hålla valutor på lager i butiken. Tvärtom. När kunden beställer valutan skickas den i stället ut med rekommenderat brev. Kun-den hämtar sedan ut brevet hos sitt närmaste postombud. Eftersom Unimon samarbetar med en av världens största valutagrossister erbjuds dagsaktuella valutakurser till konkurrenskraftiga priser.

– Med Unimon får handlarna tillgång till ännu en tjänst med bra marginaler. Dessutom breddar de sitt erbjudande och kan ge kunden ännu bättre service. Det handlar om enkelhet och tillgänglighet för kunderna, säger Pontus Ellefsson.

Varje år växlar svenskarna va-luta för miljardbelopp. Sammanlagt köper landets kunder euro för 9,5 miljarder kronor, thailändska baht för 2,8 miljarder kronor och dollar för 2,2 miljarder kronor. Unimon kommer att erbjuda mellan 15 och 20 olika valutor, som tillsam-mans täcker in cirka 90 procent av kundernas växlingsbehov.

Och Kuponginlösens målsätt-ning är hög.

– Vi räknar med att tillsammans med handlarna kunna ta en bety-dande marknadsandel. Inom två år siktar vi på att ha 30–50 procent av den svenska marknaden, säger Pontus Ellefsson.

Så går det till: • Kunden beställer valutan i

butiken eller online, och hämtar ut den hos sitt närmaste post-ombud.

• Leveransen tar normalt upp till tre helgfria vardagar.

• Kundernas aviseras när valutan finns att hämta ut.

• Leveransen sker tryggt med rekommenderat brev.

• Minsta belopp är 2 000 kronor. Som mest kan kunden växla 20 000 kronor under en sjudagarsperiod.

• I maj lanserades Unimons webbplats och 10 pilotbutiker fick tillgång till tjänsten.

• Inom ett år kan uppemot 3 000 butiker ha tillgång till tjänsten.’’ Unimon är en lek med de eng-

elska orden universe och money. Kunden ska förstå att tjänsten är enkel och pålitlig. Den gör resan och äventyret möjligt.’’

Marika Edberg, Marknadschef Kuponginlösen

4

KASSANytt KASSANytt

på 15 orter i Sverige har tjänsten Betalservice spelat en viktig roll. Snart försvinner den i sin nuvarande form.

■ Åke Jönsson och hans fru Gunilla driver både en butik i turistorten Säfsen och Preems mack i Fredriks-berg, sex mil från Ludvika i Dalarna. Där sköter de också uppdraget som Betalserviceombud, ett uppdrag som de tog på sig 2008 sedan Svensk Kassaservice lagts ner och Post- och telestyrelsen handlat upp betaltjänster från Kuponginlösen och ICA Banken på 15 orter utan bankservice. Avtalet löper ut i höst,

Micke Samuelsson, Tyresö Direkten

Snart fler bankkunder än spelkunder

Mickes tre tips för att fler kunder ska handla mer!1. Visa att ni finns. Gör reklam, till

exempel i lokaltidningen, så att alla vet att ni finns och vad ni kan erbjuda.

2. Erbjud rätt produkter och tjänster. Med Svenska Spel, ATG, godis och film finns det fler an-ledningar att bege sig till butiken. Med banktjänster från Kassagirot blir kundkretsen ännu större.

3. Möblera om. Om det ser lika-dant ut hela tiden ser kunderna snart inte alla varor. Möblera om så att kunderna kommer in i en ”ny butik”.

tyresö direkten och Bok-handel slog upp portarna 1964 och är närmast en institution i tyresö. Men spelbutiken fick problem när allt fler började lämna in sina spel på internet. lösningen blev Kassagirots betaltjänster – och med dem nya och nöjda kunder i alla åldrar.

■ – Det finns två banker i Tyresö Centrum, men båda har slutat med kontanthantering. Dessutom är många irriterade på bankernas höga avgifter. Kassa-girot har lagt sig på en mycket bättre prisnivå, säger Micke Samuelsson, en av delägarna till Tyresö Direkten.

Det var när spel på internet började växa som Micke och hans kompanjoner märkte att kunderna blev färre i spelbu-tiken. De agerade snabbt och började satsa på fler marginalva-ror som godis, kaffe och film. De insåg också att de kunde locka fler kunder till butiken genom att ta in tjänster från Kupongin-lösen. I dag kan Tyresö Direktens kunder betala räkningar, lösa in avier och sätta in pengar på bankkontot. Dessutom kan de

skicka pengar utomlands med Western Union, även det en tjänst från Kassagirot.

– Det ger ett stort mervärde för kunderna. Förutom att avgif-terna är lägre än hos bankerna har vi ju även bättre öppettider. Här kan man betala räkningar hela dagarna och även på helgerna. Våra betaltjänster är helt enkelt mer tillgängliga.

Och mervärdet för kunderna leder till merförsäljning.

– Det gör det verkligen. Det är väldigt få kunder som bara kommer in för att betala sina räkningar. Tjänsterna i sig ger också en inkomst till Tyresö Direkten – en inkomst som ökar ju mer volymen växer.

– Vi börjar få ganska stora volymer nu och det ger en bra ersättning. Det är heller inte bara äldre som betalar sina räkningar här, utan människor i alla åldrar.

tyresö direkten har blivit en verklig fullservice-leverantör för de boende i Tyresö, och de olika delarna av verksamheten hjälper varandra. De som ska betala räkningar handlar också lite godis och de som ska handla godis upptäcker att de kan betala sina räkningar.

”Betaltjänster i glesbygd behövs”

Tyresöborna kommer att uppskatta Unimon, den nya valu-tatjänsten från Kuponginlösen.

– Det vore en superbra tjänst för oss att kunna erbjuda. Det finns inga växlingskontor i Tyresö. För att kunna växla pengar på banken så måste man vara kund där. Om vi kan erbjuda resevaluta vore det ett stort mervärde för Tyresö, säger Micke Samuelsson.

’’ Det ger ett stort mervärde för kunderna. Förutom att avgifterna är lägre än hos bankerna har vi ju även bättre öppettider.’’

Vikande kundunderlag. Om fler mackar ute i landet läggs ner, försvinner även naturliga serviceställen i glesbefolkade områden.

Har fått fler kunder. Micke Samuelssons kunder köper både snus och betalar räkningar.

5

KASSANytt KASSANytt

men kommer inte att förnyas.– När vi handlade upp tjänst-

erna från ICA Banken och Kupong-inlösen visste ingen hur många som skulle använda dem. Det visade sig bli få och lösningen blev därför dyr.

Nu är det i stället länsstyrel-serna som tillsammans med PTS ska sy ihop lokala lösningar som fungerar på respektive ort, säger Sten Selander, enhetschef på PTS.

– I Dalarna har Länsstyrelsen gett en konsult uppdraget att kart-lägga hur betalservicestationerna har nyttjats i länet, vilka behov som

’’ Äldre vill ta ut kontanter och betala en räkning då och då. Jag hoppas att jag ska kunna fortsätta med det jag gör.’’

Servicestation ger snabbservice i butik

Kassagirot lanserar en servicestation där kunder kan betala räkningar, skicka pengar och sätta in pengar på svenska bankkonton.

■ – Utrullningen har börjat. Under hösten kommer ett hundratal servicestationer att finnas på plats i butikerna, varav de flesta i servicehandeln. Till en början blir det möjligt att hantera Kassagirots betaltjänster, men tanken är att servicestationerna ska kunna användas till fler tjänster, säger Anna-Karin Thunborg, chef Tjänster & Processer hos Kuponginlösen. Den övre skärmen kommer att användas för annan kommunikation, till exempel olika typer av erbjudanden.

– De kunder som använt servicestationen i pilotbutikerna tycker att den är tydlig och enkel att använda. Vi väntar oss att ombud som erbjuder våra tjänster kommer ett märka att hanteringen i kassan snabbas upp, säger Anna-Karin Thunborg. Men kontakten med kunden försvinner inte.

Betalning och kontroll av kundens ID görs givetvis i butikens vanliga kassa.

Service på egen hand. Kassagirots tjänster är nu tillgängliga i servicesta-tioner ute i butikerna.

finns framöver och hur utbudet till rimlig kostnad kan se ut, säger Christina Rehnberg på Närings-livsenheten. Invånare, företagare, kommuner och pensionärsorgani-sationer tillfrågas i processen.

Åke Jönsson vet att behovet av kontanter lever kvar.

– Äldre vill ta ut kontanter och betala en räkning då och då. Jag hoppas att jag ska kunna fortsätta med det jag gör, men det förutsätter att det finns en affärsmässig lösning, säger han.

– Jag hoppas att vi ska kunna erbjuda några enkla betaltjänster i byn. Men någon måste stå för fiolerna i leverantörsledet. Ingen vill bära alla risker och kostnader själv, säger Åke Jönsson.

–Vi arbetar för att det inte ska bli ett glapp i den grundläggande ser-vicen. När vi identifierat en lösning kommer vi att söka finansiering hos PTS, säger Christina Rehnberg.Åke Jönsson,

Ombud för Betalservice

En lokal hjälte. Åke Jöns-son driver Preemmacken i Fredriksberg. Macken är en samlingsplats på orten.

6

■ Att vidga en butiksverksamhet till att även omfatta betaltjänster ställer speciella krav då företag som Kuponginlösen som betal-ningsinstitut följer samma lagar som banker och andra aktörer på finansmarknaden. För att få och behålla kundernas förtroende är det självklart att ständigt arbeta för att höja kvaliteten. Betalnings-institut lyder under Finansinspek-tionens tillsyn och måste leva upp till en rad krav för att driva verksamheten. Kraven gäller också

Christina Strandman Ullrich

När Kuponginlösen blev ett betalningsinstitut och började hantera betaltjänser i butikernas kassor, höjdes kraven på företagets arbete med regelefterlevnad, comp-liance. företagets ombud är viktiga i det arbetet.

en ansvarsfullaffär

fler värdeavier kan lösas in i kassan

■ Sedan 2007 har det varit möjligt att lösa in PlusGirot Ut-betalningskort/Värdeavi i butik via Kuponginlösens samarbete med Nordea. Nu får alltså Plusgirot säll-skap av värdeavier från Bankgirot, Swedbank och Sparbankerna.

Nya kundströmmar, merförsälj-ning och bra marginaler är tre av fördelarna som Sveriges handlare upplever när kunderna löser in sina Värdeavier.

från och med september blir det möjligt att lösa in värdeavier från såväl Bank-girot som Swedbank och Sparbankerna.

för alla ombud som erbjuder betaltjänster.

– Det innebär att vi förstärker vårt interna regelverk och att vi löpande behöver utbilda och stötta Kuponginlösens ombud och de medarbetare som hanterar våra betaltjänster, säger Christina Strandman Ullrich, Compliance Officer.

På finans-marknaden

har reglerna skärpts för att skydda kon-sumenternas intressen, men även för att motverka penning-tvätt och finansiering av terrorism.

Penningtvättslagen gäller för dem som driver finansiell verksamhet, men även för casinon, advokater, fastighetsmäklare, revisorer och andra verksamheter.

penningtvätt innebär att pengar som kommer från brottslig verksamhet förvandlas till till-gångar som kan redovisas öppet. Den som vill dölja pengar som kommer från brottslig verksamhet kan försöka utnyttja banksystemet. Det kan handla både om att ut-föra transaktioner med kontanter eller att utnyttja överföringar och andra bank- och betaltjänster. Betalningsinstitut som Kupong-inlösen utsätts ibland för försök till penningtvätt.

– Vårt ansvar som betalnings-institut är att arbeta effektivt för att motverka penningtvätt. Kuponginlösens ombud möter kunderna och måste i det mötet vidta olika åtgärder, avslutar Christina Strandman Ullrich.

1. Identifiera kunden Genom att identifiera kunden enligt Kuponginlösens rutiner vet vi vem som vill använda en tjänst och utföra en transaktion. Uppgifterna samlas i databaser.

2. Syftet med transaktionen? Genom att ställa denna fråga får du och Kuponginlösen ett underlag för att bedöma om den begärda transaktionen är misstänkt penningtvätt. Sker transaktionen för någon annans räkning kan man behöva ställa ytterligare frågor.

3. Varifrån kommer pengarna? Särskilt vid stora belopp med kontanter ska kunden kunna visa kvitto eller annan doku-mentation som styrker t.ex. en försäljning. Är det fråga om en dagskassa från en affärs-verksamhet? Verkar beloppet rimligt? Har pengarna att göra

Så tar vi ansvar:

med något brott (försäljning av narkotika, mutbrott, stöld, rån, olaga spelverksamhet, betalning av ”svart arbetskraft” m.m.) får transaktionen givetvis inte genomföras.

4. Undvik intressekonflikter Som ombud får du inte utföra transaktioner åt dig själv eller för dina närstående. Du får inte heller ta emot någon gåva eller förmån från en kund i samband med att du utför kundens transaktion.

5. förstå konsekvenserna Det är förenat med personligt straffansvar att genom vårdslös-het eller grov oaktsamhet medverka till penningtvätt och finansiering av terrorism. Straffansvaret gäller för både anställda i Kuponginlösen och Kuponginlösens ombud.

’’ Vi förstärker vårt interna regelverk och utbildar med-arbetare som hanterar betaltjänster’’

Christina Strandman Ullrich, Compliance Officer

En del av jobbet. Följ regelverket och motarbeta penningtvätt.

KASSANytt fördjUpNING

7

SocIAlA MedIer. Med hjälp av nya mötesplatser på nätet och mobil tek-nik tar kunderna makten, säger jean-jacques Vandenheede.Text: Gustaf Brickman Foto: Kristina Sahlén

Nyfiken nätverkare vinner i längden

trendanalytiker jean-jacques Vandenheede:

s

fördjUpNING

8

fördjUpNING fördjUpNING

nehåll eller ursprungsmärkning, kun-derna kommer att vilja ha svar. Det är en förtroendefråga, och om förtroendet börjar vackla kommer det att påverka dina affärer negativt.

Hur gör man för att vinna kunder-nas förtroende?

– Det handlar om att finnas där för dem, och att vara öppen för en dialog. Om du gör det genom att ha en kund-

underna kommer att ta makten och ställa högre krav. De vill ha bättre service och snab-bare svar. De vill ha nya smaker, fler ingredienser,

färre ingredienser, billigare produkter och mer exklusiva produkter. Med nio miljoner invånare kommer Sveriges konsumenter att ställa nio miljoner krav, och det gäller att veta vilka du ska lyssna på.

Orden kommer från Jean-Jacques Vandenheede, erkänd och senior analy-tiker hos Nielsen Company. Under tre decennier har han sett shoppingtrender komma och gå. De små butikerna har bytts ut mot stora varuhus och kedjor, och företagen och varumärkena har fått allt mer makt över konsumenterna och deras shopping vanor.

Men nu går den eran mot sitt slut. – Vi står vid ett viktigt vägskäl i dag.

Företagens makt kommer att minska och konsumenternas makt öka. Jag vet inte exakt när det kommer att ske eller hur det kommer att se ut. Men bollen är i rullning, den saken är säker, sägerJean-Jacques Vandenheede.

Med internet ökar konsumenter-nas kunskaper, valmöjligheter och gemenskap. I var fjärde diskussion på nätet nämns ett varumärke eller en produkt, och vi konsumenter litar på varandra. 70 procent av konsumenterna litar helt eller delvis på vad andra skriver online – vi litar faktiskt mer på främmande konsumenter än vi gör på dagstidningarna. Och även om internet funnits i snart 20 år står vi i dag inför

en revolution som kommer att förändra tillvaron för såväl Nike som den lokala livsmedelsbutiken.

– Internet på den otympliga datorn har inte många likheter med internet på mobilen. I dag lever konsumenterna med nätet 24 timmar om dygnet, och de har ständig tillgång till information, åsikter och alternativ. Dessutom ska vi inte glömma att den första nätgenera-tionen nu blivit vuxen – människorna som aldrig levt i en värld utan internet.

Det är en generation som är van vid att information och service alltid finns ett knapptryck bort, och lika van vid att leta efter bättre alternativ. Och som hellre bestämmer själv än att lita på företagens annonser eller information.

– Det gamla sättet att kommunicera var en monolog, där företagen styrde informationen. Men nu är det dialog som gäller och med ett mobilt internet är det konsumenterna som äger kom-munikationsflödet, säger Jean-Jacques Vandenheede.

Vad innebär den här utvecklingen för Sveriges företagare och handlare?

– Kort sagt – mer jobb för dig. Du måste vara tillgänglig hela tiden, ge bättre service och snabbare svar. När allt är snabbt och enkelt på nätet stäl-ler konsumenterna samma krav även off-line Det spelar ingen roll om det handlar om matlagningstips, näringsin-

Shoppingexpert. Jean-Jacques Vandenheede är chef för prognoser och

analyser inom detalj handeln på Nielsen Company.

’’ Vi står vid ett viktigt vägskäl i dag. Företagens makt kommer att minska och konsumenternas makt att öka.’’

Jean-Jacques Vandenheede, Nielsen Company

9

tror du att sociala medier är en fluga? ta dig en funderare till!

l Mer än 50 procent av jordens befolkning är under 30 år gammal. De kommer knappt ihåg en värld utan internet.

l I USA har Facebook mer trafik varje vecka än Google.

l Vart åttonde par som gifter sig i USA träffades via sociala nätverk.

l För radion tog det 38 år att få 50 miljoner användare. För tv:n tog det 13 år och för internet tog det 4. Facebook hade över 200 miljoner användare efter mindre än ett år.

l Om Facebook vore ett land skulle det vara världens tredje största, efter Kina och Indien, men före USA och Brasilien.

l Ashton Kutcher och Britney Spears har fler följare på Twitter än Sverige, Israel, Schweiz, Irland, Norge och Panama har invånare – sammanlagt.

l Wikipedia har över 15 miljoner artiklar, det läggs upp 1 712 nya artiklar varje timme och studier har visat att detta uppslagsverk, där vem som helst kan bidra med information, är lika korrekt som Storbritanniens stora uppslagsverk Encyclopedia Britannica.

l Det finns över 200 miljoner bloggar i världen. 34 procent av dessa har åsikter om produkter och varumär-ken. Mun till mun är nu globalt.

fördjUpNING fördjUpNING

tjänst i butiken eller en Facebook-sida där du svarar på frågor är två lösningar som kan passa olika företag. Men konsumenterna vill att du ska vara tillgänglig för dem.

Hur gör handlarna i resten av Europa? Finns det något vi kan lära oss av dem?

– Jag önskar att jag kunde säga ja, men Sverige ligger faktiskt i framkant av den här utvecklingen. Och egentli-gen är vi alla fortfarande på ”lekplat-sen” och lär oss tillsammans – det är svårt att säga vad som är rätt och fel. Tänk er det klassiska ljudet från när modemen ringde upp internet. Där är vi nu i den här utvecklingen.

Men allt fler företag finns ju på

Facebook. Det känns nästan som om det är ett måste att ha en sida där i dag, stämmer det?

– Det är inte Facebook som är revo-lutionen, det är bara en av aktörerna. Så visst kan det vara bra att ha en Facebook-sida, men jag skulle inte råda någon att lägga alla sina ägg i ”Facebook-korgen”. Vi vet ju faktiskt inte ens om Facebook finns kvar om fem år. Detsamma gäller Twitter och andra plattformar.

Varför inte?– Helt enkelt för att vi inte vet vad

som kommer att slå – nio av tio nya och heta innovationer kommer att vara borta om några år. Nu är inte tiden för att investera stort i en speciell teknik. I

stället är det dags att vara nyfiken och öppna dina ögon för de sociala nätver-ken och vad de innebär.

Till sist, vad är ditt råd till företa-gen och handlarna som vill vara en del av den här utvecklingen?

– Vi är precis i början av en ny era. Var nyfiken, testa och se vad som fun gerar. Ingen av oss kan ana hur framtiden kommer att se ut, så din gissning är lika god som någon annans. Men agera inte i panik bara för att du känner att du måste göra något. Dessa förändringar sker inte över en natt, även om det är lätt att tro. Däremot måste du vara medveten om vad som är på gång och framför allt – tänk inte att ”det här är nog inget för mig”. ■

10

Erik, har du inflytande hemma? Brukar du hjälpa dina föräldrar när de behöver installera ny teknik eller shoppa?

– Självklart. Mina föräldrar har vis-serligen konton på Facebook, men de har dålig koll på hur det verkligen funkar. Men de är ju födda för länge sen, typ på 60-talet. När de trodde att de chattade med mig skrev de på min wall. Det var droppen, då tog jag bort dem.

Skulle du handla med rabattkupong-er, den traditionella modellen i papper?

– Tveksamt. Vill man nå mig och mina kompisar kommer det att funka bättre med erbjudanden direkt i mobilen.

Tycker du att företag ska satsa på Facebook?

– Ja, det tycker jag. För alla är ju där i dagsläget. Inte bara unga. Det är klart att vi hänger på nätet, och att det finns massor med alternativ. Men någonstans måste man börja och då är Facebook det naturliga.

Vad tror du om nästa steg?– Jag tror att de digitala mötesplat-

serna kommer att utvecklas och bli ännu viktigare än vad de är idag.

På vilka mötesplatser hänger du?– Jag testar det mesta, men jag använ-

der även sådana mötesplatser som vuxna gillar, till exempel Facebook, Twitter och LinkedIn.

Talare här pratar om att det är viktigt att våga prova och misslyckas.

– Så är det. Det är inte farligt att prova olika tjänster.

Föräldrar oroar sig för att deras barn som stänger in sig på rummet framför datorn är ensamma. Har de anledning att oroa sig?

– I de flesta fall är de oroliga i onödan. Att vi sitter själva på rummet behöver inte betyda att vi är ensamma eller kän-ner oss ensamma. Tvärtom.

Men då oroar sig föräldrarna för att läxorna inte blir gjorda.

– Men så fungerar inte våra liv. Vi hål-ler på med många olika saker samtidigt. Vi har tränat på det från vi var små. Det är klart vi hänger på nätet, samtidigt som vi lyssnar på musik och pratar i telefon. Prova, det är soft. ■

” det är klart att vi hänger på nätet”SocIAlA MedIer. erik Blom är 13 år och redan en rutinerad entreprenör. han har gjort business på sin kunskap om hur ungdomar använder sociala medier. han gästtalade på Kuponginlösens inspirationsseminarium, där vi träffade

honom på väg till scenen. Text: ellen Karlberg Foto: Kristina Sahlén

Fullfjädrad proffstalare. – Jag talar inför publik rätt ofta, säger Erik Blom.

erik Blom, entreprenör:

fördjUpNING fördjUpNING

en uppkopplad och aktiv generation■ Ungdomsbarometern kartlägger ungdomars attityder, värderingar och beteenden. Förra höstens webbenkäter med 11 000 ungdomar i åldrarna 15-24 år speglar den pågående utvecklingen. De senaste fyra åren visar på att användandet av mejl, fildelning och chatt mins-kar medan streamad musik och spel, e-handel, webb-TV och videoklipp ökar. 95 procent använder Facebook och många följer också olika företags Facebook-sidor. Ungdomar ”gillar” företag då det är en del av att bygga sitt eget varumärke. Runt 30 procent av både killar och tjejer läser fortfarande papperstidningen någon eller några gånger i månaden. Runt 20 procent läser oftare, någon gång i veckan. Många plane-rar att köpa en surfplatta.

11

fördjUpNING fördjUpNING

SocIAlA MedIer. Närvaro på internet var en viktig fråga som diskuterades den 19 april på Kuponginlösens fullsatta inspirationsdag på Berns Salonger i Stockholm. När internet och sociala nätverk blir en allt viktigare mötesplats, har svenska före-

tag och handlare då råd att stå utanför?

Svaret blev enhälligt: nej – före-tagen måste finnas där konsumen-terna finns. Men att det var just Facebook man skulle satsa på var inte lika skrivet i sten.

– Facebook är inte revolu-

tionen, utan bara en aktör i den. Den riktiga revolutionen är att konsumenterna får mer makt i och med sociala nätverk, och på något sätt måste vi anpassa oss till den verkligheten, sa huvudtalaren och trendgurun Jean-Jacques Van-denheede från Nielsen Company.

Helena Arver, Kraft Foods:Finns Kraft Foods på Facebook?

– Ja, många av våra varumärken har egna pages.

Det är ett jättebra verktyg där vi får direkt kontakt med konsumen-terna. Men du når främst dem som redan gillar produkterna och varumärket.

Petra Stenecker, Henkel Norden AB:Vad tyckte du om talarna?

– Jag gillade sär-skilt Jean-Jacques

Vandenheede. Han pekade på att frågan inte är huruvida man kan strunta i sociala medier – det kan man inte – utan hur man ska arbeta med dem.

Katarina Stark, Tivall, Hälsans kökVad tar du med dig från inspira-tionsdagen?

– Jag tar med mig en lust att bli aktiv på de sociala plattformarna. Vi har pratat mycket om vår närvaro på Facebook, men vi har inte kommit igång riktigt.

Louise Helen, Arla Foods, Go-morronVad tar du med dig från inspira-tionsdagen?

– Massor av högst relevant input. Vi har inte växlat upp för att få ut maximalt värde från sociala medier, och det är något som jag tar med mig hem.

Theodor, Mavrodis, webbanalytiker Postkod lotterietVad tar du med dig från inspira-tionsdagen?

– Att jag blivit inspirerad av olika lösningar som företag använder. Förhoppningsvis har jag även inspirerat andra genom att berätta hur vi jobbar på Postkodlotteriet. Vi har hittat bra sätt för att locka kun-der med generösa erbjudanden.

Kan man hoppa över facebook?

Trendspaning. Hundratals leverantörer i dagligvaru-handeln hade samlats på Kuponginlösens inspira-tionsseminarium på Berns i Stockholm.

Erik Blom, Facebookanvändare

Åsa Persson, projektledare Give hope/Barncancerfonden

Tina Davar, mediastrateg Blindspot AB

Jean-Jacques Vandenheede, trendanalytiker Nielsen

12

I uppländska Alunda, mellan Uppsala och Östhammar, ligger Ica Supermarket Alunda. Här har Elisabeth Eriksson varit handlare i elva år, efter att tidigare ha drivit ICA Nära-butiker i både Uppsala och Vendel. Att ta över butiken i Alunda var som att komma hem

igen, berättar hon.– Jag är född i Alunda och flyttade häri-

från när jag var åtta. Men mina rötter finns här och många vänner bor kvar. Så när chansen dök upp var jag snabb att ta den.

Och hon har verkligen hittat rätt. Elisabeth tycker om att känna igen sina kunder och ändå ha storleken och musk-lerna att kunna satsa på roliga kampanjer och evenemang.

– Här är handeln inte så anonym och jag är bekant med många av kun-derna. Men samtidigt är omsättningen stor nog för att jag ska kunna utveckla

butiken och sortimentet.I det arbetet har Kuponginlösen spelat en

stor roll. Butiken är bland de bästa i Sve-rige på att arbeta med kuponger – det har varit en medveten strategi för Elisabeth.

– Jag vill ha en levande butik med ett sortiment som förnyas och växer, och ku-pongerna är till stor hjälp. Vi har verkli-gen tagit till oss kupongerna eftersom de får kunderna att våga testa nya produkter. Produkter som sedan kan bli en del av det ordinarie sortimentet.

Elisabeth är intresserad av nya pro-

dukter och influenser, men satsningen på kuponger och nyheter har också blivit lite av en principiell kamp.

– Många handlare på landet vågar inte satsa på nyheter på samma sätt som i storstäder. De är rädda att kunderna inte är lika villiga att prova nya saker som i Stockholm – att vi ligger efter de större orterna. Jag vill bevisa att de har fel.

Och det har hon verkligen gjort. Varje månad löser ICA Supermarket Alunda många kuponger som handlar just om nyheter. När till exempel Santa Maria

KAMpANj KAMpANj

Kupongerna ger mångamervärdenNöjdare kunder, ett bredare sortiment och dess utom en trevlig bonus för alla inlösta kuponger. det är tre av effekterna för elisabeth eriksson, som driver IcA Su-permarket i Alunda – en av de butiker som löser in flest kuponger i Sverige.Text: Gustaf Brickman Foto: Mikael Wallerstedt

Ica Supermarket, Alunda

Elisabeth Eriksson, Ica Supermarket, Alunda

’’ Jag vill ha en levande butik med ett sortiment som förnyas och växer, och kupongerna är till stor hjälp. De får kunderna att våga testa nya produkter.’’

13

elisabeths bästa kupongtips

lanserade sitt nya Indien-koncept ställdes kupongarbetet på sin spets.

– Det ansågs vara för smalt för vår butik, men det höll vi inte med om och beställde ändå. Till råga på allt råkade vi få dubbel leverans. Men vi sålde slut på allt – till och med mango chutney, nan-bröd och kryddmix. Och då var det ändå bara kupongrabatt på kryddmixen. Det gjorde till och med mig förvånad, säger Elisabeth.

för att bli framgångsrik med ku-ponger räcker det inte alltid med att bara ha dem i butiken. Elisabeth Eriksson har med vetet tänkt på att kupongerna ska hänga i samband med varorna i stället för på en gemensam kupongplats. Det ska vara lätt att hitta och använda kupongerna.

– Det gäller att sätta sig in i kundernas situation. Om alla kuponger är samlade på samma ställe är det mindre troligt

att man kommer att anstränga sig för att använda dem. Men om de hänger på plats bredvid varan blir situationen en helt annan.

Det som verkligen satt fart på både kundernas nyfikenhet och deras kupong-användande är inspiration. ICA Super-market Alunda anordnar egna demonstra-tioner och kampanjer varje vecka.

– Vi lagar mat och visar hur man kan använda de nya produkterna i sin matlagning. När vi kombinerar det med en kupongkampanj kan det bli riktig fart på grejerna. Då kan vi få in 50–100 kuponger på en dag, berättar Elisabeth.

Elisabeth har dessutom sett till att medarbetarna kan hjälpa till i inspira-tionsarbetet. De går på gemensamma mat lagningskurser så att alla ska kunna tipsa kunderna om spännande nyheter.

– Jag vill gärna utmana kunderna. Kunskap och inspiration i kombination

med ett lägre pris gör ofta att de vågar. Fem kronors rabatt är mycket på en enskild vara.

Kupongerna ger både kunderna och Elisabeth många mervärden.

– De gör arbetet i butik lite roligare, säger hon. ■

1. Gör det lätt för kunden. Placera kupongerna intill produkten, då kommer du att få lösa in fler.

2. Inspirera kunden. Ha demonstrationer i butiken och låt kunderna smaka. Kombinera det med en kupongkampanj så blir effekten dubbel.

3. Våga. Kunderna är mer intresserade än du kanske tror. Ibland behöver de bara lite hjälp på traven.

KAMpANj KAMpANj

I butiken. Kristoffer Eriksson, till vänster, Ulrika Mattsson, nere till höger, och Ica-handlaren Elisabeth Eriksson, nere till vänster, hjälps åt. Alla i personalen går på gemensamma mat lagningskurser och kan tipsa kun-

derna om spännande nyheter.

– Kunskap och inspiration i kombi-nation med ett lägre pris räcker långt. Fem kronors rabatt är mycket på en enskild vara, säger Ica-handlaren Elisabeth Eriksson.

14

Streckkoden – viktig för en säker clearing

■ Streckkoden är en viktig komponent i Kuponginlösens affär. Butiksmedarbetare och

kunder ser den varje dag. Men vet du vad kupongens streckkod betyder?

Kupongen ska vara märkt med en särskild EAN 13-kod. Original på denna får butiken från Kuponginlösen. EAN- koden registreras in i kassan och hos Kupong-inlösen. Siffrorna i koden har följande betydelse:

99 Kupongprefix54321 Kampanj- nummer 1 Mediakod

(olika beroende på mediaval)

0050 Kupongvalör i kronor och tiotals ören (5 kr i detta fall)

9 Kontrollsiffra

Kampanjen älska mig eller få pengarna tillbaka ökade försäljningen av Bageriets bästa med 24 procent.

■ Syfte med kampanjen som rullade under fem månader, var att få kunderna att prova Jennis Blåbärs-symfoni eller Marias chokladterapi samt att öka återköpen.Kampanjen utlovade en smakgaranti. Det kun-der som inte var nöjda med kakorna kunde få pengarna tillbaka om de skickade in sina kvitton tillsam-mans med en motivering till varför han eller hon inte var nöjd med produkterna. Under kampanjperio-den visades även tv-reklam. I butik genomfördes demonstrationer och exponeringar med de nya produkterna. Göteborgskex kunde glädja sig åt få returer och ett riktigt gott resultat.

Sommarenär den bästa tiden för glass

fisherman’s friend gav tröst på facebook

Smakfulla erbjudandenAKtUellt. rätt kupongkampanj i rätt kanal ger ökad försäljning i sommar.

älska mig! – en lyckad kampanj med garantier

KAMpANj KorSord

Med rubriken ”du behöver inte älska oss för att gilla oss på facebook” lanserade fisherman’s friend ”tröst-påsen”.

■ 600 gåvor tog slut på 20 minuter. Och det var bara första dagen. När Fisherman’s Friend lanserade sin mobila kupongkam-panj på Facebook var intresset stort. Kampanjen gick ut på att man kunde ge bort en tröstpåse halstabletter till en vän genom Fisherman’s Friends Facebook-sida. Gåvan dök upp som en mobil kupong på vännens mobil och kunde lösas in i mängder av butiker runt om i Sverige. Så klart delades informationen också på mängder av ”väggar” runt om på Facebook.

’’ Man kunde ge en tröstpåse halstabletter till en vän genom Fisherman’s Friends Face-book-sida. ’’

GB har utvecklat erbjudanden för företag och privat-personer. olika kanaler används för olika målgrupper.

■ Pierre Gewerth, Key Account Manager, hos Kuponginlösen berättar att det finns olika alternativ att bjuda på glass.

– Produktcheckar som skickas med sms till medarbetarnas och kundernas mobiler är på stark frammarsch. Mobila produkt-checkar är något som passar den som vill bjuda på något när tillfället uppstår, och som har behov av att distribuera stycksaker, säger Pierre Gewerth.

När det handlar om företagskunder som vill göra större utskick så går det till så att kunden skickar en sändlista med mobilnummer till Kuponginlösen som i sin tur skickar ut och löser in de mobila glasscheckarna. Men en vanlig, traditionell varucheck är inte heller fel.

– Traditionella checkar passar ofta större företag bra eftersom de har postutdelning på kontoret och en personlig hälsning, till exempel till midsommar är något som uppskattas, säger Pierre Gewerth. Checkarna finns i valörerna 25 och 50 kronor och företaget kan få sitt namn på checkarna.

15

SÄLJSI BÅDEBAGERI& BUTIK

SOFIA K

HJÄLPERFÖR-

MEDLAARBETE

FÖR ÖRAHARVARJE

CHEF SIN

PRO-NOMEN

STÅRSTARK

KOMMERDE SMÅ SÅ SMÅ-NINGOM

MJÖLK

STOR MÄNGDVAROR

DRYCK I

KALLASBARN-

FLICKANEFTER AU

INGENÄR EN

LIKNARRUGBY-MÅL

GENE-RELLT I

OCH FÖRALLA

KVÄVE

LASTASMÅNGAVAROR

PÅ

PELAR-GÅNG

UNDER-LÄTTAR

LEVERANS

OCIVIL-ISERAD

TANKARMILJÖ-

MEDVET-EN

MÄNGD LÄNGD

LOKALTI ETERN

BETA

TIPPTOPP

BETYG

LÄTTASAKER ÄR

INGENSÅN

FLITIG &SÖT

POST-SÅRGICK EJ

LAMBDA

BÖRMAN

INNANSKÖRD

INTEFLAX &INTEFLY

BILLIGASHORTS

KÖPES PÅSÅDAN

TUGGA-DE

OCHSVALDE

MEKKAFÖR

MÅNGA

ÄR SÅVÄLSPARVSOM

SUGGA

SÅDANFLYTERSTILLAFRAM

BÖRMAN

DÅ & DÅTA SIG

BLOD-KÄLLASPAR-

SYMBOL

HÄRIÄTER

GRISEN

TVÅSÅNABLIR

ANONYM

KLIPPERKORT

ENSTÄMMA

PARTI

KAN MANBÅT

ACCEP-TABEL

BÖRDA

SÄTTER VIPUSTORT

SKREVSAV

SNORRE

INSEKTS-GIFT

ÅTERGE

STICK

I JOR-DANIEN

ADAMO-TIDNING

FÖRMOGNA

KANSKYDDAÄGODELHAL TYP

GERPOÄNG

OCH MAT

LJUDERI ARLA

MOGON-STUND

BJÖRN-TASSJORDE-

VARVATELJE

ROLLSROYCE

KANAL

_ __ _I MORSE

1. 3.2. 4. 5. 7.6. 8.6. 9. 7. 8.

1.

2.

3.

4.

5. 7.

8.

9.

6.

Lös krysset och hitta ordet nedan. Skicka lösningen till clear@redaktorerna.se eller Redaktörerna, Box 92170, 120 08 Stockholm. Märk kuvertet ”Clear, korsord”. Ange namn och adress. Tre vinnare med rätt svar får kokboken Spisvärme.

en miljon följde tävlingen Sveriges Mästerkock 2012 på tV4. till sist vann Sigrid Bárány från Stockholm och fick ge ut sin kokbok ”Spis-värme” på Bonnier fakta.

■ Boken är en djupdykning ner i de känslor som maten väcker. Vi uppmanas att låta matlagningen bli en väg till oss själva – genom att ta in de sinnliga, kroppsliga och känslo-

mässiga upplevelserna kan vi bättre uttrycka oss vid spisen. Och när vi sedan bjuder på maten är det kärlek och omsorg som ligger på tallriken.

Hej Sigrid, din kokbok Spisvärme verkar vara slut i nätbokhandlarna i slutet av april. Hur ska jag tolka det?

– Att det har varit ett fantastiskt stort intresse för min kokbok. Jag är överväldigad.

– Att vinna verkade oöverstig-

ligt, men under tävlingens gång kände jag verkligen att jag ville skriva den där boken, om jag så skulle behöva muta förläggare med marängtårtor och fläskbogar.

Du vill att vi ska laga mat med alla våra sinnen, men för de flesta människor tar något eller några sinnen över lite grann. Vilket är ditt favoritsinne?

– Titeln på min bok berättar att jag kanske inte vill välja. Det är hel-

heten som kan göra en upplevelse magisk. Jag hoppas att vinnarna ska känna lika stor matglädje vid spisen som jag.

Vinn mästerkockens egen kokbok!

KAMpANj KorSord

en solkräm med historiaen kemists upptäckter lade grunden för den mjukgörande hudkräm som skapade ett klas-siskt varumärke inom hudvård och skönhetsvård.Text: Gustaf Brickman

I dag hittar du Niveas över 500 produk-ter i mer än 200 länder. Den klassiska blå burken säljs i Jakutsk i östra Sibi-

rien och i Punta Arenas på Sydamerikas sydspets. Men år 1890, när den 27-årige Oscar Troplowits tog över ett litet hud-vårdslaboratorium i Hamburg, fanns det inte ens något som hette hudkräm.

Numera fyller hudvårdsartiklarna hyllmeter i varje livsmedelsbutik, och även i många badrumsskåp. I början av 1900-talet var kvinnlig hudvård lika med tvål, vatten och puder. Men den unge en-treprenören och kemisten Isaac Lifschütz

den blå burken genom tiderna■ När den klassiska Nivea-burken lanserades 1911 hade den inte dagens stilrena design. I stället var den gul, grön och röd i en tidstypisk art nouveau-stil.

■ Den blå burken med vit text lanserades 1925 och sedan dess har man noga aktat sig för alltför stora förändringar.

■ Ett eget typsnitt skapades år 2000 och den blå färgen är av en speciell nyans, vars färgkod faktiskt ägs av Nivea.

skulle snart ändra på detta. Han uppfann ett sätt att

binda samman vatten och olja och funderade därefter på vilka medicinska produkter som skulle kunna ha nytta av innovationen. Det var under den tiden som han kom i kontakt med den unge Oscar Troplowitz, som några år tidigare tagit över ett litet hudvårdslaboratorium i Hamburg från dess grundare Paul Beiersdorf. Oscar Troplowitz såg direkt potentialen i kemistens arbete – det var den perfekta grunden för en hudkräm.

BörjAN AV 1900-talet var en minst sagt innovativ tid. Bilar började bli en vanlig syn på gatorna och bröderna Wright trot-sade jordens dragningskraft med världs-historiens första flygning. Och 1911 var det Beiersdorfs tur att lansera den första hudkrämen, Nivea. Succén var omedel-bar och redan efter tre år såldes krämen i 34 länder.

Snabbspolar vi sedan fram till 2000-ta-let ser vi att trenden hållit i sig. I fabriken i Hamburg tillverkas i dag 500 000 blå burkar varje dag. Men Beiersdorf har även sett till att lansera fler produkter i Nivea-familjen. Den moderna deodoran-

ten och solskydd på sprayflaska är båda innovationer från Nivea, och upptäckten av antirynk-enzymet Q10 blev ett av 1990-talets största forskningsgenombrott. I dag säljs det två ”Nivea Visage Anti-Wrinkle Q10”-dagcremer i sekunden världen över.

MåNGA StorA innovationer och upp-täckter alltså – men så satsar företaget på sin forskning 1,2 miljarder läggs varje år på forskning i Beiersdorfs enorma anläggning i Hamburg, där 650 forskare bland annat har tillgång till tre ”klimatsi-muleringsrum”. I dessa kan de återskapa klimatet i till exempel Sydostasien eller Sydamerika – allt för att kunna mäta och testa hur olika hudtyper och produkter reagerar i världens alla klimat. ■

Varumärken vi minns

Nostalgisk? Tipsa redaktionen så skriver vi om ett

varumärke du minns! clear@redaktorerna.se