CPLOL i Malmö

PEVoC: Art meets Science

LOGOPEDNYTTNummer 1 januari 2004

Medlemstidning för

CPLOL i Malmö

PEVoC: Art meets Science

2 LOGOPEDNYTT 1/04

Ordinarie styrelse-ledamöter

Innehåll 1-04

5

Omslag: Graz, Österrike

Ingrid KongslövOrdförandeArb: 040-683 07 15Mob: 0733-42 99 47ingrid.kongslov@dik.se

Inger GillholmKursansvariginger.afasi@telia.comTel 044-12 93 99

Ulrika GuldstrandSekreterareulrika.guldstrand@staffanstorp.seTel 046-25 11 37

Karin HuddeniusKontaktpersonsansvarigkarinhuddenius@hotmail.comTel 08-655 58 11

Åsa MogrenVice ordförande/Ledamotasa.mogren@vgregion.seTel 031-50 26 30

Sanna WennerfeldtKassörsanna.wennerfeldt@orebroll.seTel 019-602 14 63

Sabina BroStudentledamotTel: 090-13 67 57sabina.carl@spray.se

6

9

28

14

16

22

APROPÅ EU:S HANDIKAPPÅR...

TIDVATTEN & SVALLVÅGORLjusblixtar från PEVoCV, 28-31 augusti 2003.

LIDCOMBE TILL SVERIGE???Studieresa till Norwich.

CPLOLRapporter från de olika arbetsgrupperna.

SYNEN PÅ SVERIGE FRÅN EN NEDERLÄNDSK HORISONTEn forskarpraktikant berättar.

OM ATT HJÄLPABarn och ungdomar med läs- och skrivproblem.

LÖNJämställdhet mellan könen?

STUDENTUELLTRöstträning igår och idag.

LOGOPED TAR MAKTEN ÖVER 7.000 MEDICINARERaffaella Öckinger blir ny kårordförande.

NYTT FRÅN STYRELSEN

NAMNTÄVLING

10

18

21

LOGOPEDNYTT 1/04 3

SLOFBox 760, 131 24 Nackaslof@dik.se

www.logopedforbundet.se

ANSVARIG UTGIVAREBritt Marie HäggströmDIKBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 00Fax: 08-466 24 13

TRYCKNordisk Bokindustri Försäljnings AB

ARTIKLAR SÄNDES TILL REDAKTÖRERNA:Camilla BjörnramTel 070-450 74 49

Elvira BergTel 031-775 86 19Habiliteringen CentrumAmerikaskjulet, uppg D, 3 tr414 63 Göteborg

logopednytt@dik.se

Redaktionen förbehåller sig rätten attspråkligt ändra och förkorta bidrag.

ANNONSER SÄNDES TILL:Caroline KejnemarDIKBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 11Fax: 08-466 24 13caroline.kejnemar@dik.se

UTGIVNINGSPLAN:Nr Manus- Annons Platsann Läsaren

stopp stopp stopp tillhanda2 19/2 25/2 27/2 16/33 25/3 31/3 2/4 20/44 6/5 12/5 14/5 2/65 5/8 11/8 13/8 31/86 9/9 15/9 17/9 5/107 14/10 20/10 22/10 9/118 18/11 24/11 26/11 14/12

ANNONSPRISER (inkl. moms)Annons Plats-/ Produkt-storlek Kursannons annons1/1-sida 7 840:- 7 840:-2/3-sida 6 900:- 6 900:-1/2-sida 5 410:- 5 410:-1/3-sida 4 740:- 4 740:-1/4-sida 3 840:- 3 840:-1/8-sida 3 070:- 3 070:-

Tillägg för begärd placering: 15%Tillägg för dekorfärg: 10%

Prenumerationspris: 500:-/årTemanummer: 50:-

Ledare

Inger GillholmKursansvarig, SLOF

Logopedstämma 2005När julmaten lagt sig till ro och glöggdoften sakta smyger ut ur huset, vill jag ruska igångalla idérika, intelligenta, initiativfulla inspiratörer!

Nästa logopedstämma skall planeras och vi har ungefär ett år på oss. Efter Malmö-stämman höjde göteborgarna sina röster och sa:nästa gång blir det väl vår tur! Därför har vi pla-nerat att lägga nästa stämma i Göteborg, vecka11, alltså i mars 2005. Så långt har vi tänkt - menvad ska den innehålla?

Det har kommit önskemål om forskarsemin-arier, så att även vi kliniker kan ta del av aktuellforskning. Det är en bra idé, men vad ska vi hamer? Vilka spännande föreläsare vill man se ochhöra? Skall stämman innehålla även andra mo-ment och i så fall vilka?

Stämman på börshuset i Malmö fick ett stortdeltagande och överlag ett bra betyg. Mångatyckte att det var roligt att föreläsningarna intebara handlade om logopedi. Bland annat upp-skattades Mats Trondman, kultursociologen sompratade om den förlängda ungdomstiden. Själv-klart är alla förslag och idéer är välkomna.

Helst ska stämman inte kosta någonting - mendet gör den i alla fall. Lokaler, mat, teknik, ut-skick, bokningar, annonser, föreläsare kostar arvo-den, resor och hotell - utgifterna är många. Föratt finansiera en stämma behövs penningstarka sponsorer, så hör av Dig om du känner tillnågon som kan vara intresserad.

Hör av dig till Inger Gillholm 044-129399, inger.afasi@telia.comeller till någon annan i styrelsen - men gör det snart, ett år går i ilfart.

GOTT NYTT ÅR - ta väl vara på det

4 LOGOPEDNYTT 1/04

SLOFs kontaktpersonerGUNILLA BELINGUppsala länTel: 018-611 53 20gunilla.beling@logopedi.uas.lul.se

MAGDALENA YSANDERSödermanlands länTel: 0155-24 51 32magdalena.ysander@nln.dll.se

JAN-ERIK JOHANSSONÖstergötlands länTel: 011-22 33 74jan-erik.johansson@lio.se

ANN FALCKJönköpings länann.falck@ltjkpg.se

NINNIE KARLSSONKronobergs länTel: 0372-58 51 47ninnie.karlsson@ltkronoberg.se

SANNA HOLSTEINGotlands länTel: 0498-26 89 68sanna.holstein@hsf.gotland.se

PETRA WESTRINBlekinge länTel: 0454-73 26 21 eller0454-73 31 48petra.hagstrand-westrin@ltblekinge.se

CHRISTINA HOUGAARDRegion SkåneTel: 040-33 28 10christina.hougaard@skane.se

KERSTIN JOHANSSONHallands länTel: 0300-56 51 40kerstin.johansson@lt.halland.se

KERSTIN JILLEFORS MELINGöteborg- och Bohus regionTel: 031-733 61 26kerstin.jillefors-melin@vgregion.se

CHARLOTTA WISINGÄlvsborgs länTel: 0322-22 64 21charlotta.wising@vgregion.se

SARA ENGSTRÖMSkaraborgs länTel: 0500-44 45 63sara.engstrom@telia.com

JENNY GUSTAVSONVärmlands länTel: 0550-861 85jenny.gustavsson@liv.se

ANNA DJURBERGÖrebro länTel: 019-602 22 38anna.djurberg@orebroll.se

KARIN GRANBERGVästmanlands länTel: 021-17 50 23karin.granberg@ltvastmanland.se

ANNA NILSSONGävleborgs länTel: 026-15 50 81anna.nilsson@lg.se

KATARINA NYGRENVästernorrlands länTel: 060-19 12 26katarina.nygren@sundsvall.se

ANNIKA KARLBERGJämtlands länTel: 063-15 33 58annika.k.karlberg@jll.se

KARIN BRUNNEGÅRDVästerbottens länkarin.brunnegard@logopedi.umu.se

ANNA-LENA DYNESIUSNorrbottens länTel: 0970-195 50anna-lee.dyn@telia.com

DIKs FÖRBUNDSSTYRELSE: TEL (ARB:)Karin Åström Iko ordförande 08-466 24 04Martin Andrén 046-35 04 54Sara Bengtzon 0708-22 38 76Maj Eriksson 063-14 30 48Hanna Holmqvist 070-799 84 93Ingrid Höglind 0300-83 42 86Ola Kellgren 090-17 18 02Karin Linder 08-570 356 56Camilla Lundberg 0418-47 05 24Inga Maj Lundmark 0736-25 45 84Ylva Rosell 08-553 281 86Kristin Rosenberg 040-34 31 86Eva Westerberg 026-12 21 53

DELFÖRENINGSORDFÖRANDE:ARK Owe Norberg 060-19 14 77BF Maj Eriksson 063-14 30 48Kulturfacket Anna Sjöberg 070-465 14 64Informatörsfacket Sara Bengtzon 0708-22 38 76SLOF Ingrid Kongslöv 040-683 07 15SMF: Karin Linder 08-570 356 56Statliga chefsgruppen Stefan Boman 08-519 554 76

JOURHAVANDE OMBUDSMAN:kopplas via växeln 08-466 24 00må–tors 09.00-15.00 (lunchstängt 12.15-13.00), fre 13.00-15.00

MEDLEMSÄRENDEN:Susanna Leijthoff 08-466 24 07Lena Tiberg 08-466 24 08Britta Westin 08-466 24 90

ANNONSER, DELFÖRENINGAR:Caroline Kejnemar 08-466 24 11

FÖRBUNDSDIREKTÖR:Åke Lindström 08-466 24 38

INFORMATION:Karin Nørby chefredaktör DIK-forum 08-466 24 06Jon Stenbeck informationsstrateg 08-466 24 17Henrik Alfredsson webbredaktör 08-466 24 09Britt Marie Häggström senior advisor 08-466 24 02

HANDLÄGGARE :Sara Andersson tjänstledigLinnéa Lilja studenter 08-466 24 10Bo Westas utredning 08-466 24 05

OMBUDSMÄN:Katarina Berkowitz förhandl. kommun, landsting, privat, 08-466 24 23

BD, N privat och kommun utom Halm-stad, Laholm och Hylte kommuner,O kommun,landsting och privat, X

POSTADRESS: Box 760, 131 24 Nacka • BESÖKSADRESS: Planiavägen 13, Nacka • E-Post: kansli@dik.se • www.dik.seTELEFON vxl: 08-466 24 00 • TELEFAX: 08-466 24 13

E-POST TILL ANSTÄLLDA PÅ KANSLIET: förnamn.efternam@dik.se

DIK-förbundetOMBUDSMÄN forts: TEL (ARB:)Catharina Guthartz kommun, M-län utom Malmö, Lund 0431-873 55

Helsingborg, N-län Halmstad, HylteLaholm kommun

Gunilla Johannesson arbetsmarknad och förhandl. 08-466 24 03Stockholms läns landsting

Lise-Lotte Klavebäck tjänstledigHans Kyrö förhandl. privat, kommun, landsting, 08-466 24 35

AB kommun, CMira Lavikko förhandl. privat, kommun, landsting, 08-466 24 16

AB-län privat, AC, Y, USara Luthander-Hallström tjänstledigAnders Regnell förhandl. statlig sektor hela landet, 08-466 24 27

endast kontaktmyndigheterAnna Steen förhandl, landsting, kommun, privat, 08-466 24 30

G, H, K, M-län kommun för Malmö,Lund och Helsingborg, statlig sektorhela landet, ej kontaktmyndigheter

Lars-Erik Svelander förhandl. kommun, landsting, privat, 08-466 24 67D, E, F, I, S, T, W, Z

Kansliledning och övriga gemensamma resurser för DIK,Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter & Naturvetareförbundet:

VD och FÖRHANDLINGSCHEF:Åke Lindström 08-466 24 38Maria Klingemo sekreterare 08-466 24 37

CENTRALA FÖRHANDLINGAR & UTVECKLINGSFRÅGOR:Ulf Björkstrand chefsförhandlare 08-466 24 22Ingrid Blomqvist sekreterare 08-466 24 25Lars Fagerstedt direktör 08-466 24 29Ulrika Larsson utvecklingschef 08-466 24 12Helena Nicklasson projektledare 08-466 24 36Lennart Sandström ombudsman 08-466 24 21

ADMINISTRATION:Ing-Marie Enmalm redovisning 08-466 24 78Bo Jernberg redovisning, personaladmin. 08-466 24 73Per Lagerberg fastighet, inköp, vaktmästeri 08-466 24 14Johan Lilja datatekniker 08-466 24 71Elisabeth Lindgren redovisning 08-466 24 77Annika Marshall reception 08-466 24 00Marie Norin kanslist 08-466 24 19Anneli Åberg datasupport, medlemsregister 08-466 24 72

LOGOPEDNYTT 1/04 5

omgivningens betydelse och ansvar vidAKK. Vi visade exempel på låg- respektivehögteknologiska lösningar vid kom-munikationssvårigheter. Under dagen läm-nades särskilt utrymme för hur AKK kananvändas vid afasi, något som vi tycker böruppmärksammas mer.

Samtliga föreläsningar under dagenskriv- och teckentolkades. Intresset var stort

A rrangörer var KOM-X tillsam-mans med RBU (Föreningen förRörelsehindrade Barn och Ung-

domar), FUB (Föreningen Utvecklings-störda Barn) och FA (Föreningen Autism)i norra Hälsingland.

KOM-X är ett kommunikationscenterkring AKK och datorbaserade hjälpmedelför barn och vuxna i Gävleborgs län (X-län). Vi arbetar i team bestående av arbets-terapeut, administrativ assistent, enhetschef,logopeder, specialpedagog och synpedagog.Vi har nära samarbete med tekniker. TillKOM-X hör även länets Datatek.

Under temadagen presenterade vi vårverksamhet via föreläsningar och en utställ-ning där man hade möjlighet att titta när-mare på olika hjälpmedel samt att disku-tera kring dessa.

Synpedagogen demonstrerade olika an-passningar för synskadade och hosarbetsterapeuten kunde besökarna prövaolika styrsätt. Vi logopeder talade om AKKur olika aspekter. Framförallt betonade vi Logoped Jenny Sandberg samtalar med en besökare kring olika AKK- lösningar.

Apropå EU:s Handikappår...Med anledning avEU:s handikappåranordnades i Gävle islutet av septemberen temadag förallmänheten om”Kommunikation ochFunktionshinder”.

och flera besökare efterfrågade yttreligareutbildning inom området.

Margareta CarlssonJenny Sandberg

LogopederKOM-X

GävleHemsida: www.lg.se/hh/

FORSKNING?Nästa nummer av Logopednytt vill vi inrikta mot forskning.

Skriv gärna och berätta om egna projekt, forskning eller utvecklingsarbete!Små notiser, sammanfattningar, projektplaner... Allt är välkommet!

Manusstopp är 19 februari 2004!

/Camilla & ElviraRedaktörer

6 LOGOPEDNYTT 1/04

M ed andan i halsen registrerade vioss samt kvitterade ut de attri-but som gör en konferensdelta-

gare: den obligatoriska väskan med program,badge att alltid bära väl synligt samt ku-ponger för luncher och kvällsbegivenheter.Sedan gällde det att välja rätt i detfyrparallelliga programmet. Plenary session,free papers och två parallella workshops följ-des åt i ett konstant informationsflöde ge-nom de kommande dagarna. Första valet varenkelt, då denna free paper session(professional voice I) avslutades med logo-ped Eva Ihres presentation av ”Asthma,inhaled corticosteroids and effects on thevoice - a follow up study”, vilket är en delav hennes pågående forskningsprojekt, där

Ljusblixtar från PEVoC V, 28-31 augusti 2003

Det är inte alltid alla får vara med från början, och just samtidigt som

vi reste mot Graz, Österrike så invigdes där 5th Pan European Voice

Conference högtidligen genom invigningstal av Johan Sundberg och

Ingo Titze och konferensens tema, Art meets Science, sjösattes.

&SvallvågorTidvatten

även undertecknades magisteruppsats ingår.Presentationen var upplysande och väckteintresse hos åhörarna. (Roligt, roligt!) Un-der samma huvudtema (professional voice)presenterade J. Svec Dosimetern, ett verk-tyg för att mäta röstbelastning genom attmäta stämbandens sammanlagda dagliga rö-relse, omvandlat till meter. Tänk att de fårresa ungefär 2 km varje dag hos en normaltalare! Dosimetern kan användas för att fåett mått på mängden röstanvändning och iförlängningen på röstbelastning (vocal load).

DAGEN AVRUNDADES med workshops (vibesökte olika men den mest udda kan viinte låta flyta förbi onämnd!). Under titeln”Facilitate your voice production - Feel the

water bubbling” presenterade MarkettaSihvo en metod för röstterapi som byggerpå att patienten får bubbla i ett glas fylltmed varmt vatten genom ett 35 cm långtsilikonrör (9 mm i diameter). Under works-hopen fick samtliga deltagare (utom en(känd deltagare) som var snorförkyld) självapröva metoden för att uppleva hur denfungerar. Det är något mycket unikt ochmystiskt att sitta i ett rum till bredden fylltmed vuxna människor som med inlevelseoch engagemang bubblar ”broder Jakob”.Enligt Shivo fungerar metoden för alla sor-ters röståkommor (organiska, funktionella,postoperativa och degenerativa). Det tycksytterst häpnadsväckande att samma metodskulle kunna fungera så bra för så skilda

Ann Malmenholt, Katarina Warming och Eva Ihre.

LOGOPEDNYTT 1/04 7

åkommor, men jag har ännu inte bubblatsjälv och låter därför detta varaosagt...Tilläggas kan att metoden ävenfungerar både för sång- och talröst, ellernär man bara är lite ”trött i halsen”. Egent-ligen ingen verkade ha några som helst in-vändningar eller frågor kring metoden(detta trots att den, vad jag kan förstå, inteär varken speciellt välkänd eller spridd).Däremot blev en del deltagare mycket en-tusiastiska efter bubbelsessionen. En kvinnai församlingen uttryckte ”It works. I’msuprised. But why?” Enligt Shivo berordetta på att ett högt oralt tryck åstadkomsvilket leder till varken hypo- ellerhyperaktivitet på larynxnivå. Jag gillar hel-ler inte tanken på att saker och ting inteskulle gå att förklara med ord. Och närShivo sa ”You get your answer in yourbrain. Without my words”, bubblade minhjärna över. Jag skall likväl köpa mig ensilikonslang (med nämnd längd och dia-meter) och se vart bubblorna kan föra migoch min röstproduktion.

PREMIÄRDAGEN AVSLUTADES i GrazerBurg med trevligt mingel och gemen-samma skratt då Gerhard ”conference pre-sident” Friedrich försökte sig på en karriärsom tolk åt grevskapens Styriens represen-

tant som hälsade alla konferensdeltagare(450 personer från ett 30-tal länder) hjärt-ligt välkomna till Graz, Europas Kultur-huvudstad 2003.

FREDAGENS MORGONFÖRELÄSNING höllsav Sataloff i ämnet ”Anatomy andphysiology of phonation”, en uppiggandeavduschning av redan kända kunskaper.Förläsningsserie i det mycket aktuella äm-net ”Occupational voice problems” följde.En oväntad bubblare (=nykomling) inomdenna sfär var Beatrix Karl som enligt pro-grammet skulle tydliggöra den juridiskavinkeln av ”European legislation onoccupational safety and health (withimplication on occupational voicedisorders)”.Tyvärr hade den specifika in-riktningen mot röståkommor runnit bort,och det regnade många juridiska termerutan synbar applicerbarhet. Desto mera klarvar De Jongs riskanalys kring lärares yrkes-relaterade röstproblem. Han framhöll medeftertryck vikten av balans mellan röst-belastning och röstkapaciteten hos denenskilda individen. Bestående efterdyningarur fredagens program orsakades av herrarnaBenninger och Stewart som föreläste om”Outcome Evaluations in Practice: theVoice Handicap Index”. På ett mycket

strukturerat och tydliggörande men ocksåentusiasmerande och intresseväckande sättföreläste de (på kvick amerikansk engel-ska!) om att mäta behandlingsresultat urpatientens synvinkel, med hjälp av enpatientenkät. En mycket intressant och väl-behövlig vinkel! De inledde genom att redaut begreppen klinisk signifikans - statistisksignifikans samt hur dessa två förhåller sigtill varandra. I fallet VHI vet man tack varestudieresultat att den kliniska signifikansenär en förändring av patientens skattning på7,5 (på en 100-skala). Det formulär som ärunderlag för VHI delades ut till åhörarna.På två sidor har man tydligt avgränsade frå-gor och svarsalternativ, utan möjlighet tillegna kommentarer/tillägg. På detta sätt ärenkäten lättbearbetad och möjlig för op-tisk avläsning, vilket också tillämpas kliniskt.En svensk översättning av VHI är gjord1997 av Jacobson.

VARJE KVÄLL efter en lång dags intensivtkonfererande vidtog någon form av kvälls-aktivitet. Den mest minnesvärda av dessavar fredagens soireé, som ägde rum på”University of Music and Dramatic Arts”.Dramatiskt var det minst sagt redan innandet egentligen hade börjat. Nu följer saganom hur overklig verkligheten kan te sig.

Graz, Österrike.

8 LOGOPEDNYTT 1/04

Känslan av katastrof, med intensivt regn,oroliga moln och dessa magnifika blixtrar,gjorde att vi först inte trodde att det skullevara möjligt att lämna hotellet. Men detgick, trots att förflyttningen väl påuniversitetsorådet var ett drama. Fyra kon-ferensdeltagare går genom en mörk park,med regn smattrande på paraplyerna ochständigt väjandes för nedfallna grenar ochgyttja. Slagverkarna spelar på ett annat ställeän tidigare tänkt. Det första har svämmatöver... De fyra når så fram till huset enalångsida, men ser inte ingången. Vägen runthuset är blockerad av en vallgrav (ett fak-tiskt vattendike, en stor pöl). Det finns enliten mur, med ett stup (faktiskt säkert tvåmeter) på andra sidan. Den modigaste fö-reslår att där på kan man gå. Gentlemanneni sällskapet struntar i vattnet, och gå i sinasandaler (med vatten till anklarna) i vall-graven, och håller den modiga i handen.Efter kommer de två avvaktande... Så nårman slutligen in i huset. Upp, upp för fleratrappor följer de konstiga små skyltar ochundrar nog innerst inne vad det ska bli attdetta. Knappt någon anar att det ska bli fan-tastiskt. Att i detta gytter av regn, blöthetoch upplevelse lyssna på fyra begåvade slag-verkare som spelar på i praktiskt taget allt(inklusive sig själva) skapandes musik ochrytmer som gör att kroppen spritter ochatt livet ändrar tempo. Unikt och omöjligtatt uppleva igen. I ett litet rum fylls voly-men och människorna av slagen ochrytmerna. Mot en hel vägg av fönster stårslagverkarna och bakom dem finns denmäktiga fonden av svart, svart storm ochiskallt skärande blixtrar som helt plötsligtlyser upp allt. Tack vare regnet ochblixtrarnas förstärkning till själva rytmernaoch regnets förmåga att hindra folk frånatt förflytta sig, blev hela tillställningen avpercussion som innesluten i en liten bubbla,med endast ett fåtal deltagare. Art was infact meeting Science.

LÖRDAG MORGON flödade kunskapen frånflera håll. Vi lyssnade dels på ”Voiceproduction in different cultural andperformance contexts” och dels”Laryngology 2”, som innehöll en bräcktblandning ämnen från ”Sexual hormonesin human larynx and voice”(presenterat avS Vecerina Volic) till ”Dysphonia ongastroesophageal reflux disease (GERD)”. Iden senast nämnda presentationen redovi-sade H. Abdoerrachman förhållanden mel-lan GERD och röstpåverkan hos barn. F0hos försöksbarnen låg lägre genomgående,dvs. GERD har en effekt på röstläget, trotsatt försökspersonena inte upplevde någoninverkan på rösten. Tankeväckande var 75-åriga herr Wangs presentation av som enligtprogrammet skulle vara om ”Beijing opera,Chinese theatre and its realted aspects tophoniatricians”. Nog var presentationenkanske inte lämpad just för PEVoC, men

hela idén med konfererande i stort blev tyd-lig. Han ville hitta andra att samarbeta med!För att driva kunskap och forskning framåt.Föreläsningsblocket ”Voice and sexuality”innehöll kunskapsöar med teorier kringhormoncycelns inverkan på kvinnors rös-ter, operationstekniker av larynx för male-to-female transsexuella personer (myckettydliggörande ljudillustrationer av att resul-tatet kan bli förträffligt!) och röstliga svårig-heter hos transsexuella. Det där på följandeföreläsningsblocket ”Voice, posture andexpression” väckte nya tankar kring det klas-siska ämnet och punktbelyste på nytt vet-skapen att utökat samarbete mellan olikayrkeskategorier (som tex sjukgymnaster,arbetsterapeuter, logopeder, sångpedagoger)leder till större möjligheter för individen attpå ett gynnsamt sätt arbeta med sin kroppoch sin röst.

KONFERENSEN AVSLUTADES klockan 11.00på söndag förmiddag. En sista uppiggandedroppe delade Eva Carlson med sig i sinfallstudie av en 65-årig man med kvarstå-ende målbrottsstörning. Med härlig anknyt-ning till röstens betydelse i livet berättadeCarlson om såväl terapiflöde samt -utgång.

UNDER FYRA DAGAR fick så den röst-intresserade resa med en isbrytare av storamått till ett stort antal länder (även till län-der där det inte finns is!) och ta del av de-ras allra senaste svallvågor, orsakade av in-tensiv forskning. Svenska svallvågor presen-terades av:1 Logopeder Holmberg & Westerberg: ”Voice

health and call centres”2 Logoped Eva Ihre et al: ”Asthma, inhaled

corticosteroids and effects on the voice- A follow up study”

3 Professor Johan Sundberg et al: ”Vocal foldvibration and voice source aperiodicityin phonatorily distorted singing”

4 Foniater Per-Åke Lindestad et al: ”Highspeed observations in hard rockgrowling”

5 Röstfoskare Eva Holmberg et al: ”Multi-dimensional voice assessments ofnodule patients in voice therapy”

6 Logoped Maria Södersten et al: ”Assess-ment of loud speech in realisticenvironmental noise”

7 M. Nordenberg et al: ”Effects of vocalloudness variation of LTAS contour”

8 Foniater Riitta Ylitalo: ”Vocal fold granu-loma: are they related to LPR?”

9 Ingenjör Svante Granqvist: ”Specklephotography applied to detect structuredisplacement in high-speedlaryngoscopic recordings”

10 Professor Johan Sundberg: ”Expressivevariation of phonation mode, register,formants and pitch: examples fromnon-classical-western music” samt ”Isregisters an essential descriptor of thesinging voice?”

SOM KLUCKANDE AVSLUTNING, någrauppsnappade ordflöden (resultat av en rapppennföring!)- ”Of course it would be nice, if teachers

sounded nice and looked nice and hadnice hair” E. Vilkman on the topic ofoccupational safety and health

- ”Some people are lumpers and someare splitters”. M. Benninger alt M. Ste-ward angående hur individer fyller i en-käter.

- ”Good yodelling protects from anyharm” S. Fürniss

- ”This is the drugs we produce” Y. Wangberättar stolt om vad man tillverkar påhans sjukhus och visar power-pointförstoringar på vita piller...

- ”I´m a gynecologist of the voice” J.Abitbol

- ”The larynx is a potential victim ofstruggle, in the middle of a battle, wrongplace, wrong time” J. Rubin

ETT MINNESVÄRT CITAT för att skaka omtankarna kring att genom forskning finnasanning

”If you work in one

cultural context you

might think findings

are universal.

Maybe they are not

valid at all in other

cultural contexts”.

S. Fürniss

Ann MalmenholtLogoped

Huddinge UniversitetssjukhusVerksam vid Talkliniken och i

Nutritionsteamet

Katarina WarmingLogoped

Logopedmottagningen vidMälarsjukhuset, Eskilstuna (MSE)

Tillsammans skrev de sin magisteruppsatsom ”Astma, inhalerade glukokortikoideroch röstpåverkan”.

LOGOPEDNYTT 1/04 9

Innan vår resa hade vi läst mycket omLidcombe och varit skeptiska till metoden. Våra farhågor var bl a att barnen

skulle bli pressade att inte stamma och attderas dolda stamning därmed skulle öka dv s att barnen skulle bli tystare och få enökad talängslan. För att bli säkrare på vårståndpunkt tog vi chansen att besöka nå-gon som arbetat länge enligt metoden ochfå se arbetet med egna ögon. Det blev enomtumlande resa som fick oss att till vissdel ändra inställning till behandlingen.

Under tre dagar fick vi följa Mary i hen-nes arbete. Första dagen tog hon med osspå en rundvandring i den gamla staden ochberättade dess historia. Under tiden samta-lade vi mycket om Lidcombe och ventile-rade alla våra frågor och funderingar vihade. Det blev en mycket öppen diskus-sion och vi fick svar på mycket. Resterandedagar fick vi auskultera i olika stadier avbehandlingen och det var verkligen spän-nande och givande. Det vi såg var motive-rade och pratglada barn samt mycket en-gagerade föräldrar. Det gick upp för oss attvi inte hade förstått tillräckligt omLidcombe genom att bara läsa om det. Kan-ske var det en tolkningsfråga från vår sidaatt vi främst tog fasta på bestraffningen ochatt barnet inte får stamma. Det vi såg varatt man istället fokuserade på barnets nor-mala flytande tal och vi fick känslan av attstamningen var något som kom sekundärt

LIDCOMBE TILL SVERIGE???

Vi är ännu inte helt övertygade om attLidcombe är det bästa man kan erbjudaförskolebarn, men det vi såg och upplevdeunder resan har gjort oss mer positiva tillbehandlingen och vi vill undersöka när-mare om Lidcombe skulle kunna fungeraunder svenska förhållanden. Alltså behövsen grundläggande utvärdering av metodeni Sverige innan vi kan ta ställning för elleremot Lidcombe. Vi står nu i startgroparnaför att genomföra ett sådant forskningspro-jekt och hoppas få det finansierat. Vi pla-nerar att bedriva projektet som en multi-centerstudie under handledning av logo-ped Elisabeth Lindström. För att kunnabehandla enligt Lidcombe krävs en speci-fik utbildning, så vårt första steg är att ut-bilda oss till våren hos Mary.

Det planerade projektet kommer att pågåunder några år så vi kommer att återkommamed aktuella lägesrapporter framöver.

Slutligen vill vi önska er alla ETTGOTT NYTT ÅR!!

Lovisa FemrellLeg logoped

TalklinikenDanderyds sjukhus AB

Marita ÅvallLeg logoped

LogopedmottagningenAlingsås lasarett

KORTFATTAD INFORMATION OMLIDCOMBEPROGRAMMET:

1. Det är en flytskapande behand-ling för stammande barn

2. Programmet kommer ursprung-ligen från Australien, grundadesbl a av Mark Onslow

3. Det grundar sig på ett behavio-ristiskt synsätt

4. Programmet är uppdelat i 2 steg:- Steg 1: målsättningen är att bar-

net ska uppnå normalt flytande tal- Steg 2: upprätthållande av fly-

tande tal.5. Programmet bygger på att det

är föräldern som är behandla-ren. Logopeden lär ut behand-lingen och följer regelbundetupp hur behandlingen går.

I september 2003 fick vi möjlighet att åka och

besöka Mary Kingston, Speechtherapist, i Norwich.

Hon är specialiserad inom stamning och är en av dem som

införde Lidcombeprogrammet till England 1997.

i behandlingen vilket gjorde att helabehandlingssituationen upplevdes sommycket positiv. Barnens självförtroende italsituationer verkade öka då de hela tidenfick höra hur bra de var på att prata.

Det var också intressant att Marys ochvårt sätt att jobba med skolbarn, tonåringaroch vuxna var mycket lika, Mary jobbardå från ett icke undvikande perspektiv.Marys erfarenhet är att Lidcombe fungerarbäst för barn upp till 6 års ålder.

Manusstopp för nästanummer av Logopednytt är

den 19 februari 2004!

10 LOGOPEDNYTT 1/04

General Assembly hålls vartannat åroch är det högsta beslutande organet inom CPLOL. Då mötet

öppnades under lördagen hade de allra flestadelegater redan arbetat i sina respektive ar-betsgrupper under fredagen. Vidare hadeCPLOLs avgående styrelse även hunnitmed ett styrelsemöte under torsdagen såMalmö var under hela veckoslutet väl-befolkat av logopeder från hela Europa.

På dagordning fanns, som sig bör, de tra-ditionella punkterna vid ett förbundsmöte;val av styrelse, redovisning av ekonomi samtförslag till budget för kommande mandat-period, redovisning av verksamhetsberät-telse för CPLOL i stort samt för de olikaarbetsgrupper verksamma inom CPLOL.Vidare fanns även ett antal intressantadiskussionspunkter rörande bl a förändradorganisation av CPLOL samt fastställandeav gemensam utbildningsnivå förlogopedutbildningar i Europa.

Den allra viktigaste punkten i mitt tyckevar dock ställningstagandet till förfrågan omobeservatörsmedlemsskap från Litauen ochTjeckien. Båda dessa länder hade inför Ge-neral Assembly inkommit med ansökan ommedlemskap som observatörer. Dessa ansök-ningar hade granskats av CPLOL och bådaländerna var inbjudna till Malmö för att pre-sentera sitt förbund. Tyvärr hade represen-tanterna från Litauen fått förhinder i sistaminuten och kunde därför ej närvara. Lo-goped Olga Havelkova från Tjeckien infor-merade om logopedsituationen samtlogopedförbundet i Tjeckien. Efter detta ficksamtliga medlemsländer rösta om huruvidaTjeckien kunde erhålla medlemskap som

observatörer. Ansökan bifölls enhälligt ochkretsen av länder inom CPLOL utökadessåledes med ytterligare ett land. VälkomnaTjeckien!

Eftersom Litauen inte var närvarandekunde tyvärr ingen omröstning om derasmedlemskap ske.

En annan viktig och för Sverige särde-les intressant punkt var valet av styrelse förde följande två åren. Svenska Logoped-förbundet hade åter nominerat BirgittaRosén-Gustafsson till en av posterna som”vice- president” med ansvar för arbets-gruppen kring preventionsfrågor. Gläd-jande nog visade samtliga medlemsländer

CPLOL

CPLOL – general assemblyHelgen den 18 - 19/10 samlades representanter för logopedförbund i 23

Europeiska länder i Malmö för CPLOLs förbundsmöte, General Assembly.

I samband med mötet arbetades det också i mindre grupper. Det som

avhandlades i arbetsgrupperna beskrivs i referaten på de förljande sidorna.

Birgitta Rosén-Gustafsson fortsatt förtro-ende vilket innebär att Sverige även underkommande mandatperiod representeras påen av styrelseposterna. Grattis Birgitta ochtack för ditt engagemang !!

Den nyvalda styrelsen presenteras i textr-utan. Nämnas bör att den största föränd-ringen skedde på kassörsposten där JosianeJacobs från Luxemburg avgick och ersattesmed Joe Reynolds från Storbritannien.

Dagarna präglades således av intensiva dis-kussioner och en hel del mötesformalia, allttillräckligt för att man egentligen bara skullevilja stupa i säng när kvällen kom. Något störreutrymme för vila lämnades dock inte!

Bo Persson, Laryngförbundet och Birgitta Rosén Gustafsson.

LOGOPEDNYTT 1/04 11

CPLOL

På fredagskvällen stod SLOF som värdför en middag för samtliga deltagare. Dettagjordes möjligt genom ett generöst eko-nomiskt bidrag från Laryngfonden ochLaryngförbundets ordförande Bo Perssonvar givetvis hedersgäst. Kvällen tillbringa-des på en irländsk pub där god och mycketmat inmundigades och många nya kontak-ter knöts. Den opretentiösa miljön bidrogtill hög stämning och mycket skratt! Storttack till Laryngfonden som bidrog till attvi kunde genomföra en lyckad tillställning!!

Lördagskvällen var den stora festkvällendå CPLOLs 15-årsjubileum firades. Precissom föregående kväll präglades festlighe-terna av värme och glädje men det fannsäven rum för en hel del nostalgiska åter-blickar vilket märktes inte minst i de mångaoch långa talen.

15-årsjubiléet firades på Malmö Konst-hall och inleddes med en guidad visning avden aktuella fotografiutställningen av GeorgOddner kallad ”Genomresa”. Därefter följdeen fantastisk middag komponerad av lokalaråvaror och med tydlig svensk förankring.Färska lingon blev dock för surt för kvinnanmitt emot mig som grimaserade diskret och

CPLOLs styrelse 2003-2005:

Linda Schrey-DernDBL, Tyskland, presidentBent KjaerALF, Danmark, generalsekreterareJoe ReynoldsRCSLT, Storbritannien, kassörAileen PattersonRCSLT, Storbritannien, vice presidentmed ansvar för utbildningsfrågorTina FaberALO, Luxemburg, vice presidentmed ansvar för kongressBirgitta Rosén-GustafssonSLOF, Sverige, vice president, ansvarför preventionsfrågorLouis HeylenVVL, Belgien. Vice president medansvar för internationella relationer

(Bokstäverna är förkortningar förresp logopedförbund)

Tabell 1 - CPLOLs styrelse

Följande länder var representeradevid General Assembly (GA) 2003:

1. Frankrike2. Tyskland3. Storbritannien4. Irland5. Nederländerna6. Belgien7. Luxemburg8. Österrike9. Italien10. Spanien11. Portugal12. Grekland13. Sverige14. Danmark15. Finland16. Norge17. Estland18. Cypern19. Schweiz20. Polen, Piotr Jaworski och

Michal Bitniok21. Lettland, , Baiba Trin_te,22. Tjeckien, Olga Havelkova23. Slovenien, Katja Bucik och

Mladen Jelicic

Nr 1-15 är fullvärdiga medlemmari CPLOL pga att de är EU-länder ohar således rösträtt på GA.

16-20 är observatörsmedlemmaroch kommer att upptas som full-värdiga medlemmar när (om) degår med i EU.

Dessutom var de nya, tilltänkta EU-medlemsländerna inbjudna, varavnummer 21-23 närvarade. Tyvärrkunde inte Jurgita Balciunate frånLitauen vara med.

Tabell 2 - representerade ländersedan förpassade sina lingon till servetten...Förhoppningsvis glömde hon bort de syrligalingonen då ett fyrtiotal män iklädda frackarstegade in i lokalen. I rask takt och med yt-terst underhållande småprat mellan sångernaunderhöll Förenade Nationskören från Lund.Manskören flirtade hejvilt med våra europe-iska vänner genom att friskt blanda tyskadryckesvisor med Marseljäsen mm. Mycket,mycket sent avslutades 15-årsfesten förCPLOL och alla delegater fick dra sig till-baka ett par timmar.

Klockan 9 på söndagsmorgonen återupp-togs förhandlingarna och av söndagens dis-kussioner att döma (där framförallt Sverige,Nederländerna och Frankrike höll sina res-pektive fanor högt) så är trötthet ett okäntbegrepp för erfarna General Assembly-de-legater. För mig var detta mitt första Gene-ral Assembly och det kanske var just bristenpå erfarenhet som fick mig att inta soffanhorisontellt när söndagskvällen kom....

Ingrid Kongslöv

FOTNOT: För den som önskar mer detal-jerad information finns protokollet från Ge-neral Assembly att tillgå på www.cplol.org.

12 LOGOPEDNYTT 1/04

CPLOL

E fter att för första gången ha deltagitsom delegat i CPLOLs arbetsgrupp förutbildningsfrågor ska jag nu försöka

ge ett kort referat. Arbetet i gruppen gårlångsamt - pga att frågorna är stora ochkomplicerade och man arbetar parallellt påbåda de officiella språken - men stadigtframåt. Översättningsmissar ger ibland upp-hov till lite märkliga missförstånd, men det,har jag förstått, är en del av CPLOLs charm.

Den största frågan på dagordningen i ar-betsgruppen var vid det här mötet en diskus-sion kring hur väl logopedutbildningarna irespektive land lever upp till EU-direktiv ochCPLOLs egna minimumkrav för grundutbild-ning. Varje lands delegat redogjorde (mer ellermindre) kort för utbildningens utformning påhemmaplan. Olikheterna är på många områ-den stora och vi har väldigt olika problem,men vissa saker förenar. I de flesta länder harantalet utbildningsplatser ökat kraftigt de se-

naste åren och i förhållande till invånarantal ärvi på de flesta håll i Europa en sällsynt art.

Anpassningen till akreditationssystemetmed kandidat- och magisterexamen (o s v)var också en angelägen fråga. På de flestahåll i Europa är anpassningsarbetet i fullgång. En majoritet av länderna har i dags-läget en grundutbildning som ungefärmotsvarar en kandidatexamen. På flera hållfinns också möjligheten att läsa upp sinexamen till en magisterexamen.

Men även i den här frågan är olikheternastora. I Tyskland är utbildningen t ex ännuinte en universitetsutbildning, men det tyskalogopedförbundet arbetar hårt för att för-ändra detta. I inget annat land når man i såhög fart som i Sverige en magisterexamen.

Förbunden i medlemsländerna har mycketolika möjlighet att påverka utbildnings-situationen i sina länder. Universiteten är påmånga håll autonoma och förbunden är inte

delaktiga i diskussioner kring förändringar avutbildningen. Det är inte heller alltid så attförbunden har politikernas öra, vilket kan geupphov till att de yrkesverksamma strävar ien riktning, men besluten i utbildningsfrågorgår i en annan. Behovet av en resolution frånCPLOL som understryker vikten av att EU-staterna följer de direktiv i utbildningsfrågorsom de har skrivit under diskuterades häftigt.Det rådde stor oenighet i gruppen i den härfrågan, men ett förslag till en sådan resolu-tion presenterades och röstades genom i Ge-neral Assembly.

Efter de här diskussionerna hade vi vidbåda mötestillfällena -fredag eftermiddagoch lördag förmiddag -dragit över tidenrejält, så när det var dags för andra aktivite-ter som middagar och General Assemblybefann sig hjärnan i total upplösning.

Ulrika Guldstrand

F redagens eftermiddag ägnades nästanuteslutande åt genomgång avCPLOLs kongress i Edinburgh. En

dryg månad efter kongressen hade det brit-tiska logopedförbundet redan sammanställtdeltagarnas utvärdering och sin egen, samtskickat en första ekonomisk rapport. Mederfarenhet av våra egna logopedstämmorså vet vi i styrelsen att detta kräver en gan-ska diger arbetsinsats. Arbetet med kong-resser och stämmor är långt ifrån slut dådeltagarna åkt hem...

Ni som läste rapporten om kongressen iLN 7/03, från kollega Hanne Uddling, vetredan att det var över 500 deltagare som komfrån 27 olika länder! De flesta var mycket nöjdamed de många och olika föreläsningarna, menäven postersessionerna fick gott betyg. Dockframkom vissa klagomål om att det fanns för

Forskning och kongress

med hänvisningar till denna typ av web-si-dor där artiklar och forskningsinformationkan sökas genom CPLOLs hemsida!

Strax före lunch besökte CPLOLs ord-förande Linda Screy-Dern arbetsgruppen föratt informera om behovet av framtidaorganisationsförändringar inom CPLOL dåorganisationen hela tiden växer i sambandmed att EU får allt fler medlemsländer. Vik-ten av upprätthållande av kvalitet samt be-hov av europeiska riktlinjer för logopedilyftes fram. Under senhösten och vårenkommer en inventering av nationella rikt-linjer i varje medlemsland att göras somunderlag för de fortsatte diskussionerna idenna fråga då vi åter ses i Tallinn i maj 2004.

Elisabet LundströmIngrid Kongslöv

lite tid att se alla posters. Ja, 90 stycken tar etttag att läsa igenom! En viktig kommentar frånmånga av deltagarna var också att de kollegialakontakterna varit så goda, och att de i mångafall lett fram till ökade möjligheter att besökaandra europeiska länder och få en inblick iolika behandlingsmetoder. Härligt tycker jag.Jag kan inte annat än hålla med Hanne: pla-nera redan nu för CPLOLs kongress i Berlin,15-17 september 2006!

Lördagens förmiddag ägnades åt hur viarbetar vidare med projekt utanför kongres-sen. Ett av dessa projekt är uppdatering avhemsidan och hur den kan bli mer använd-bar ur forskningsperspektiv. Diskussioner för-des kring lämpliga sökmotorer för såväl ve-tenskapliga tidskrifter som artiklar inom lo-gopedi och tangerande områden. Förhopp-ningsvis kommer vi snart att ha en diger lista

Rapport från RDC-gruppen (Research-Documentation-Congress)

Stora skillnader på utbildningsfrontenRapport från arbetsgruppen för utbildningsfrågor

LOGOPEDNYTT 1/04 13

A tt hälsa preventionsgruppens 17medlemmar, från lika många eu-ropeiska länder, välkomna till

Sverige kändes extra roligt. För många del-tagare var det första besöket i vårt land.Malmö visade glädjande nog upp sin so-liga sida, trots den egentligen mörka ochgrå årstiden. Många slogs av lugnet och defå bilarna i Sverige - ändå är Malmö en avvåra största städer! Flera deltagare blev för-tjusta och skulle enligt uppgift gärna viljaåtervända.

Som tidigare rapporterats arbetar vi iPreventionsgruppen med att ta fram förEuropa enhetliga informationsblad om ti-dig språkutveckling. Det första i ordningensom omfattar barns utveckling 0-1 år ärnu färdigställd. Under Malmömötet fort-satte vi med nästa, barns språkutveckling1-2 år. Broschyrerna är kortfattade ochinnehåller ett avsnitt om utvecklingen, för-slag på hur man kan stimulera utvecklingensamt tips om litteratur. Förebild har varitbl a Barnhälsovårdens i Uppsala broschy-rer (Monica Westerlund). Det är meningenatt respektive nationellt logopedförbundansvarar för översättningen. De olika ver-sionerna kommer att finnas tillgängliga påCPLOLs hemsida. Förhoppningsvis kom-mer samtliga fyra informationsblad (0-1 år,1-2 år, 2-3 år och 3-4 år) att kunna färdig-ställas under 2004.

Det frågeformulär till föräldrar om barnsspråkutveckling som vi i gruppen arbetatmed har jag tidigare rapporterat om. Efterbl a förebild från logopedkollegorna i Lundhar ett kortfattat frågeformulär samman-

ställts med enkla frågor om barnets förmågatill samspel, förståelse, lekbeteende och ut-trycksförmåga. Tanken är att detta skallkomplettera den kommunikationsscreeningsom görs/borde göras runt 18 mån ålder. Imånga länder sker fortfarande språkligascreeningar betydligt senare och inte likaenhetligt som på BVC i Sverige. Diskus-sionen i gruppen runt frågeformuläret ärinte avslutad, bl a med hänvisning till ovan-stående. Fortsättning lär följa.

En undersökning om tillgången påkommunikationshjälpmedel för vuxna hargenomförts. Logopedkollegor i de olikaEU-länderna har tillfrågats med hjälp avett formulär. Resultaten har sammanställtsoch kommer att publiceras dels på CPLOLswebsida, dels genom direkta utskick tillolika myndigheter och politiker inom EU.Rapporten visar att villkoren skiljer sigmycket mellan de olika länderna. I mångaländer saknas möjligheter för patienternaatt få kommunikationshjälpmedel eftersomde inte kan klara finansieringen, då de ärtvingade att bekosta hjälpmedlen själva.

Affischen om språkutveckling (postern)som vi tidigare sammanställt efter franskoch grekisk modell, finns tillgänglig påCPLOLs hemsida. Antal språk som den äröversatt till ökar. Senast i ordningen ärwalesiska och irländska.

Ett förslag som kom upp på CPLOLsgeneralförsamling, och som bifölls, varanordnandet av en årlig logopedidag i helaEuropa. 1996 anordnade CPLOL en sådanlogopedidag, där olika länder anordnadeolika aktiviteter för att fokusera på logo-

pedi och de olika patientgrupperna i sam-hället. Även vi i Sverige deltog då, om än ilite mindre skala än flera andra länder. Imånga europeiska länder är det vanligt medutåtriktade aktiviteter som detta. Vissa län-der har t ex ”speak-week”, då de under enhel vecka intensifierar PR-aktiviteter omlogopedi. Tanken är nu att CPLOL tar ini-tiativet och beslutar om ett visst datum somalltid kan vara logopedidagen. Radio- ochTV-program, tidningsartiklar, öppet hus ärtänkbara aktiviteter. Naturligtvis måste detvara upp till varje logopedförbund/land attbestämma om omfattningen av aktivite-terna. Den 22 oktober är det den interna-tionella stamningsdagen, som ni kanskekänner till. När skall den europeiskalogopedidagen infalla och vad skall deninnehålla? Jag lär få anledning att åter-komma i frågan. Preventionsgruppen harlämnat förslag på aktiviteter och i styrelsenkommer vi att diskutera vidare. Nästa mötemed arbetsgruppen bli i maj 2004 i Tal-linn, Estland.

Nämnas kan att CPLOLs hemsida haromarbetats väsentligt och kommer att upp-dateras flitigare i fortsättningen. Gå gärnain på www.cplol.org och se resultatet.

Om någon av er har förslag på ämnenvi borde arbeta med eller frågor i störstaallmänhet om CPLOL är ni naturligtvisockså välkomna att kontakta mig.

Birgitta Rosén-GustafssonVice ordförande CPLOL

ansvarig för preventionsgruppenbirgitta.rosen.gustafsson@swipnet.se

Information, broschyrer och eneuropeisk logopedidag!Rapport från Preventionsgruppens möte i Malmö i oktober 2003

CPLOL

www.logopedforbundet.se

14 LOGOPEDNYTT 1/04

E fter studenten bestämde jag mig attjag ville läsa lingvistik. I Nederlän-derna måste man först läsa ett språk

innan man börjar med lingvistik och detkan vara vilket språk som helst. Jag valdesvenska. Anledningen till det var att jag sombarn läste många svenska barnböcker. Bästtyckte jag om böckerna av Astrid Lindgrenoch Elsa Beskow. Det var tack vare derasböcker som jag blev intresserad av Sverige.När jag senare åkte till Sverige kände jagmig lite besviken. Jag insåg då att Sverigehade blivit modernt och jag måste jämkamin Bullerbyn-syn på landet. En annan an-ledning att jag valde att läsa svenska var attjag tyckte att det var så roligt att det barafanns få personer som läser svenska på uni-versitet i Nederländerna, omkring 20 stu-denter om året i hela landet, jämfört med1000 studenter som läser engelska. Svenskaingår i en studieriktning som heter ”nord-iska språk och kulturer”. Man kan väljamellan norska, danska och svenska, ämnenahar också gemensamma kurser. Under detförsta året lärde jag mig förutom att prataoch förstå svenska även mycket om nord-isk litteratur och kultur.

JAG TYCKER ATT SVENSKAN låter som enlångsam sång, framförallt när man jämförspråket med nederländska som inte har såmycket melodi och som har så många hårdaklanger som den faryngala ’g’ i till exem-pel ’Den Haag’ och ’Maastricht’. Densvenska grammatiken upplever jag somganska enkel jämfört med många andraspråk och med nederländska, fast den harnågra konstigheter. Till exempel det därmed hans, hennes, deras och sin, sitt, sina.Jag har äntligen lärt mig hur det går. Närjag är här har jag dock upptäckt att ävenmånga svenskar gör fel på det! Svårasttycker jag är de svenska prepositionerna, ide flesta fall har jag ingen aning och kan

bara gissa. Framförallt när det gäller ’i’ eller’på’. Valet mellan dessa prepositioner ver-kar vara arbiträrt för mig. Det är dock inteett problem som speciellt gäller svenskan,utlänningar som lär sig nederländska harsamma problem med prepositioner.

ÅR 2000 BÖRJADE JAG läsa lingvistik, sam-tidigt som jag fortsatte med svenska. Förbåda studierna gäller att man måste väljanågon specialisering innan man börjar medsitt tredje studieår. Inom lingvistik kan manvälja mellan teoretisk grammatik, afasi el-ler barnspråkstörningar. Jag valde barn-språkstörningar. Inom svenska kan manvälja mellan litteraturvetenskap, över-sättningsvetenskap och språkvetenskap ochdär valde jag svensk språkvetenskap.

GERARD BOL är min handledare i lingvistikoch redan i fjol diskuterade vi möjlighetenatt göra min forskningspraktik i Sverige ochskriva min slutuppsats om språkstörningarhos svenska och nederländska barn. På dettasätt skulle jag kunna kombinera båda studi-

erna. Så visade det sig att Gerard Bol kändeUlrika Nettelbladt och Kristina Hansson viadet internationella forskarnätverk som he-ter ”European Group for Child LanguageDisorders”. Jag mailade till Ulr ikaNettelbladt, som är professor i Logopedi vidLunds universitet, och vi bestämde att jagskulle komma under vårterminen och attKristina Hansson skulle bli min handledare.Dessutom fick jag arbeta med material somingick i deras forskningsprojekt.

EFTERSOM FORSKNINGSPRAKTIKEN inteförekommer i Sverige vill jag först berättaom vad den innehåller. I Nederländernafår man under sitt sista studieår välja mel-lan vanlig praktik och forskarspraktik. Deflesta väljer att göra en vanlig praktik, vil-ket innebär att de följer med på någonspråkinstitution eller skola för språkstördabarn. Om man väljer att göra forskning-spraktik, som jag har gjort, så kan man an-tingen delta i något stort forskningspro-jekt eller lägga upp sin egen forskning.

ETT FENOMEN i den svenska grammatikensom har väckt mitt intresse och som jagville undersöka vidare är verbböjningenoch framförallt att det svenska verbet inteböjs till person och numerus, medan böj-ningen till tempus är ganska omfattande.Böjningen av det svenska verbet skiljer sigfrån de andra germanska språken. På ne-derländska böjs verbet till numerus, per-son och tempus. I tabell 1 finns en jämfö-relse mellan verbböjning i svenska och inederländska. Den här skillnaden mellanverbböjningar ville jag använda till minforskning. Jag förutsatte att det skulle fin-nas en skillnad mellan de båda språken vadgäller subjektanvändning på grund av skill-naden i verbmorfologin. På nederländskakan man i visa fall ganska lätt utelämnasubjektet, framför allt i talspråket och i in-

Med den här artikeln vill jag berätta om min vistelse som nederländskgäststudent i Sverige, om min syn på Sverige och det svenska språket.Dessutom vill jag berätta om forskningen jag har utfört. Jag heter WiekeTabak och jag kommer från Nederländerna, där jag läser lingvistik ochsvensk språkvetenskap. Jag är här för att göra min forskningspraktik.

Synen på Sverige från en ne

Wieke Tabak

En forskarpraktikant berättar

LOGOPEDNYTT 1/04 15

formellt skriftspråk, som i ett mail. Jag hadeingen aning om det också var möjligt påsvenska. Jag tänkte dock att det skulle fö-rekomma mindre ofta på grund av densvenska verbmorfologin.

TILL MIN STUDIE har jag undersökt data av10 nederländska barn med specifik språk-störning (Specific Language Impairment,SLI) och 10 svenska barn med specifikspråkstörning. Vidare har jag 2 kontroll-grupper, en med 10 nederländska barn mednormal språkutveckling och en med 10svenska barn med normal språkutveckling.Barnen i de olika grupperna är matchadetill yttrande-medellängd (Mean Lenght ofUtterance, MLU). Se tabell 2 för mer in-formation om barnen. De svenska data komfrån Ulrika Nettelbladts och Kristina Hans-sons forskningsprojekt. De nederländskadata kom från ett forskningsprojekt avGerard Bol och Folkert Kuiken. Jag villeundersöka data från barn med SLI därföratt det har visats att dessa barn i allmänhetutelämnar subjekt oftare än barn med nor-mal språkutveckling (t.ex. De Jong, 1999;Hansson, 1997). Kristina Hansson och jagbestämde att inte bara undersöka använd-ningen av subjekt, utan också användningenav verbmorfologi och artiklar.

BARN MED SLI utelämnar subjektet oftareän barn med normal språkutveckling (Leo-nard, 1998). Detsamma gäller utelämning avartiklar. Barn med SLI använder artikelnmindre ofta än barn med normal språkut-veckling. Dessutom har barn med SLI merproblem med verbmorfologin än barn mednormal språkutveckling (De Jong, 1997,Hansson et al., 2000). De här nämnda skill-naderna framträder även när barnen ärmatchade till varandra efter MLU. Både denederländska och de svenska barnen medSLI har mer problem med användningenav subjekt, verbmorfologi och artiklar änbarn med normal språkutveckling (t.ex. Bol& Kuiken, 1988; De Jong, 1999; Hansson &Nettelbladt, 1995; Hansson, 1997).

DET FINNS OLIKA TEORIER som förklaringtill SLI (Se Leonard, 1998, för en mer om-fattande beskrivning). Till exempel MissingAgreement Account som har föreslagits avClahsen på basis av data från tyska. Clahsenhävdar att barn med SLI har problem attmarkera kongruensförhållanden mellan olikakonstituenter. Leonard antar med sin Sur-face Hypothesis att problemen hos barn medSLI bottnar i en kombination av auditivabearbetningsproblem och problem medgrammatisk morfologi. Enligt Metrical

och de svenska grupperna utelämnade sub-jekt oftare när de stod i satsinitial positionän när de stod i satsintern position. De ne-derländska grupperna utelämnade även ar-tiklar oftare när de stod i satsinitial posi-tion än när de stod i satsintern position.För de svenska grupperna gick inte det attundersöka eftersom artiklarna sällan före-kommer i satsinitial position. De nederländ-ska data ger stöd för Metrical account, bådevad gäller användning av subjekt och an-vändning av artikel. De svenska data gerstöd till Metrical account, vad gäller an-vändningen av subjekt.

UR STUDIEN FRAMTRÄDER att det inte bara

REFERENSER:Bol, G.W & F. Kuiken. (1988)Grammaticale analyse van taalont-wikkelingsstoornissen. Dissertation.Universiteit van Amsterdam.

Hansson, K. (1997) Patterns of verbusagein Swedish children with SLI. Anapplication of recent theories. FirstLanguage, 17: 195-217.

Hansson, K. & Nettelbladt, U. (1995).Grammatical characteristics of Swedishchildren with SLI. Journal of Speech andHearing Research, 38: 589-98.

Hansson, K., Nettelbladt, U. & Leonard,L. (2000) Specific language impairment inSwedish: the status of verb morphology andword order. Journal of Speech, Languageand Hearing Research, 43: 848-864.

Jong, J. De (1997) Specifieke taalstoornissenbij kinderen. In: H.F.M. Peters (ed.)Handboek Stem-Spraak-Taalpathologie.Houten: Bohn, Stafleu. Van Loghum.

Jong, J. De (1999) Specific languageimpairment in Dutch: InflectionalMorphology and argument structure. Dis-sertation. Rijksuniversiteit Groningen.

Koster, J. (1986). The relation between pro-drop, scrambling, and verb movements.Groningen Papers in Theoretical andApplied Linguistics, TTT,1, University ofGroningen.

Leonard, L. (1998) Children with specificlanguage impairment. Cambridge, MA:MIT Press

ederländsk horisontTabell 1

svenska nederländska

Jag går Ik loopDu går Jij looptHan går Hij looptVi går Wij lopenNi går Jullie lopenDe går Zij lopen

Tabell 2

Grupp Språk Ålder Kön MLU

Range Medeltal Flickor Pojkar Range Medeltal

SLI Nederländska 4;7 - 8;1 5;10 3 7 2.29-3.74 3.23SLI Svenska 4;3 - 5;7 4;10 4 6 2.36-3.67 3.30Kontroll Nederländska 2;5 - 3;7 3;2 6 4 2.36-3.83 3.31Kontroll venska 2;1 - 3;1 2;10 6 4 2.04-3.69 3.15

Account av Gerken utelämnar små barn ochbarn med SLI stavelser och ord som intepassar i det troké-(stark-svag-)betonings-mönstret som finns i till exempel engelska,svenska och nederländska. Gerken menar attbarn utelämnar (subjekts-)pronomen ochartikel som står i satsinitial position oftareän pronomen och artikel som står i stats-intern position. Denna teori skulle kunnaförklara subjektsutelämning och artikel-utelämning i både nederländska och svenska.

STUDIEN VISAR på några intressanta tvär-språkliga skillnader. De nederländska bar-nen med SLI använde mer verbmorfologiän de svenska barnen med SLI. En annanskillnad är att de båda nederländska grup-perna använde mer yttranden där verbetinte böjs och där det inte finns ett subjektän de båda svenska grupperna. Detta feno-men hos de nederländska barnen har ocksåbeskrivits av Koster (1986). Enligt Kosterär prodrop-fenomenet (utelämnat subjekti barnspråk, när subjektet egentligen ärobligatoriskt) i nederländskan relaterat tillverbplaceringen. Resultaten från de svenskabarnen anknyter inte till Kosters teori.

STUDIEN VISAR ÄVEN på överenskommel-ser mellan båda språken. Vad gäller använd-ning av subjekt och artiklar fanns det ingasignifikanta skillnader mellan de nederländ-ska och de svenska grupperna. Även mel-lan SLI-grupperna och kontrollgruppernahittades inga signifikanta skillnader. Dettaär anmärkningsvärt när man jämför teo-rier om SLI och tidigare studierna som harfunnit skillnader mellan barn med SLI ochbarn med normal språkutveckling. Analysav subjekt och artiklar i olika satspositionervisade att både de nederländska grupperna

finns överenskommelser mellan båda språ-ken, utan också skillnader. Det vore mycketintressant och roligt att fortsätta med denhär jämförelsen och undersöka flera aspek-ter av språkutvecklingen.

Wieke TabakLund/Nederländerna

16 LOGOPEDNYTT 1/04

En djupgående kunskap om bakgrun-den till läs- och skrivproblemen le-der otvetydigt till en större förstå-

else, bättre möjligheter att förebygga, be-handla och avhjälpa. Det okända ochogripbara bringas fram i ljuset. Det blir käntoch hanterbart. Det kan inte skrämma ochoroa längre, och det tärande självföraktetförvandlas till något ljust och hoppfullt.Denna upplevelse uttrycker en av minaelever från teologiska fakulteten, Olle Sjö-berg, i sina ”Bekännelser” på följande sätt:

I och med att jag fick beskedet ommin ordblindhet hände något ovän-tat. På något underligt sätt byttesskepticismen i optimism. Nu börjadeen rehabiliteringsprocess—Jag såg ett ljus vid slutet av den mörkatunneln.

(Ur Hoppande bokstäver s.52, 1988)

Alltför många elever saknar idag tro på sinegen förmåga. Ca. 20 % av eleverna pågymnasiet avbryter sina studier. För dessaungdomar återstår då i de flesta fall endastarbetslöshet. Stora svårigheter finns attkomma in på den svenska arbetsmarkna-den utan gymnasiekompetens. Vi måste dåfråga oss: ”Varför avbryter ungdomarna sina

studier?” Många av ungdomarna skulle intebehöva misslyckas om vi i skolan tidigtgjorde en kartläggning av deras starka ochsvaga sidor, deras specifika inlärningsför-måga, intressen och ev. svårigheter. Vi skullegenom en positiv kartläggning kunna gevarje individ framtidstro och hopp, vi skullekunna ta bort dumhetskänslan och påvisade positiva egenskaperna. Vi skulle kunnautarbeta en elevorienterad plan för fram-steg och utveckling. Kartläggningen syftarnämligen till att starta den läkande proces-sen. Råd och anvisningar finns för intres-serade läsare i Pedagogisk diagnostik (Madi-son, 2002).

Den läkande processen börjar inifrån medutgångspunkt från individens erfarenheter,behov, intressen och mål med sina studiereller sitt arbete. Framför allt gäller det attbefria individen från hans/hennes negativasjälvbild, att inge hopp och tro på möjlig-heterna för att kunna kompensera de svå-righeter som kanske hela livet hindrat studie-framgångar och personlighets-utveckling.Han/hon har kanske inte ens själv förståttvad det var för ett oidentifierat hinder somfunnits mellan honom/henne och språk-utvecklingen. Om en grundlig kartläggningsker på ett tidigt stadium, kan en läkandeprocess starta, medan barnen är små och harspeciellt goda möjligheter att utveckla språ-ket. Redan i treårsåldern finns den storaspråkchansen möjlig att utnyttja. Det gälleratt använda den tiden! Hur dialogen medvuxna utformas har utomordentligt storbetydelse för hur barnet utvecklar sitt språk.Detta har påvisats av ett stort antal språk-forskare, inte minst professor Ragnhild Sö-derberg i Barnets tidiga språkutvekling (Liber1979) samt av professor David Ingvar (1986)i artikeln Hjärnans engångschans, DagensNyheter, debatt 1986-08-20. Kartläggningär alltså den främsta och mest effektiva in-satsen, som kan göras för ett barns utveck-ling av förmågan att genom språket kunnatänka, minnas, känna, handla, skapa och lära.Ingen elev ska först behöva misslyckas, omkartläggningen präglas av Anti-Jantelagen. In-tresserade läsare får djupare kunskap ochpraktiska råd samt normeringsdata för allaskolår i det nyutgivna häftet, Kartläggning allastadier, version 2 (Madison, 2003).

Vad präglar förhållningssättet?1. Du ska veta, att vi andra räknar med dig.2. Du ska veta, att minst 4-5 människor -

dina närmaste - är beroende av dig.3. Du ska veta, att vi vet att det finns

något bra och värdefullt i dig.4. Du ska veta, att du har mänskliga

egenskaper som vi håller av.5. Du ska veta, att vi andra också vet,

hur det känns att känna sig betydel-selös, värdelös, ensam och misslyckad.

6. Du ska veta, att du hör ihop med oss.7. Du ska veta, att vi vill göra mycket

för dig.8. Du ska veta, att ditt eget liv och vårt

samhälle är mycket beroende av dininsats.

9. Du ska veta, att vi - du och jag -gemensamt kan lösa problemen.

10. Du ska veta, att vi alla har något attlära av varandra

(Ur Läkande läsning och skrivning. Enhandbok om dyslexi s. 58.)

Utjämna skillnaderBåde min egen och andras forskning visarentydigt, att skillnaderna mellan den bästeoch sämste läsaren ökar genom skolåren.Den största differensen registreras följakt-ligen i skolår nio. Flickorna har signifikantbättre läsförmåga än pojkarna. Så grym ärskolans värld att den som misslyckas undersitt första skolår fortsätter att misslyckas.Den som läser minst blir mest lästrött. Densom startar skolan med svårigheter lämnarskolan med ännu svårare funktionshinder.Klyftan mellan barn från olika socialgrup-per tenderar också att öka under en till sy-nes normal skoltid.

Den läkande processen

Figur 1. Utåtriktade pilar åskådliggör hur mentalakrafter frigörs och individen blir aktiv och ska-pande. Den läkande processen startar och utveck-las genom sin egen växtkraft under hela livet.

Figur 2. Skillnaderna ökar och är störst iskolår 9.

Av Sigrid Madison

Skolan kan till och med skapa dåligt själv-förtroende hos i övrigt normala barn(Taube, K. 1987, Läsinlärning och själv-för-

Om att hjälpa

LOGOPEDNYTT 1/04 17

troende, Rabén & Sjögren). Även mina egnaundersökningar visar tydligt, att det intesker någon utjämning av läsfärdighetenunder de tre högstadieåren, om inte inten-sifierad träning sätts in med specifikalästräningsprogram och inbyggt diagnos-material för utvärdering (Madison 1996,Läkande läsning och skrivning, s. 66. RabénPrisma/Folksam).

Sålunda läser de sex bästa av 153 elever iskolår nio snabbt igenom en förelagd stoff-mängd med en hastighet av 193 ord i mi-nuten eller mera och med fullständiginnehållsuppfattning. De fem svagaste lä-sarna i samma population läser 49, 50, 63,65, 70 ord/min och förstår mycket lite avtextens innehåll. De har aldrig fått lära sigläsa från början. Själva läsningen har förderas del försummats eller inte följts upp.

SKILLNADER KAN DOCK UTJÄMNAS meden läkande process - ett nytt förhållnings-sätt. Den onda cirkel som uppstår, när ettbarn misslyckas i det första mötet med bok-stäver och ljud, leder tanken till det somkallas ”Matteuseffekten”. Själva termen syf-tar på orden i Matteus, kap 25, vers 29 iliknelsen om punden:

Var och en som har, han skall få ochdet i överflöd, men den som inte har,från honom skall tas också det han har.

Med ”Matteuseffekten” åsyftas alltså, att godaläsare blir allt bättre och de dåliga läsarnassvårigheter ackumuleras år efter år.

En negativ utveckling äger rum, vilketbåde jag själv och de flesta andra läsforskarekonstaterat. Professor Ingemar Emanuels-sonhar illustrerat företeelsen enligt figur 3.

Alla som arbetar i skolan skall hjälpaelever som behöver särskilt stöd ochsamverka för att göra skolan till engod miljö för lärande. (GrF kap.1)

MOTVERKA SNEDFÖRDELNING TILLHÖGRE UTBILDNINGSnedfördelningen till högre utbildning viduniversitet och högskolor är idag påfallandestor. Sådana utbildningar som är avance-rande och krävande, men högst betydelse-fulla för vår samhällsutveckling, lockar alltfärre sökande. Enligt SDS maj 2003 harde tekniska högskolorna slagit larm om attnya elever saknar tillräckliga förkunskaperi ett sådant grundläggande ämnesområdesom matematik.

Utbildningen måste börja med att säkraen grundutbildning på gymnasienivå. Vimåste därför alla fråga oss: ”Varför har dettabehov uppstått vid starten av vårt nya mil-lennium?” En av hypoteserna är att ingenkontinuerlig kartläggning och utvärderingav matematikkunskaperna ägt rum underskoltiden. Kunskapsluckor och färdighets-brister har kunnat passera utan att upptäckasoch professionella stödåtgärder kommit tillstånd. Vägen till en högskoleexamen blirdärmed i vårt land både lång och svår ochsaknar attraktionskraft.

RÄTTVIS RESURSFÖRDELNINGEn tidig kartläggning, tillräckligt med tid, tyd-lig struktur och en rättvis resursfördelningskulle med all säkerhet kunna förändra situa-tionen. Detta gäller såväl matematikkunskapersom läs- och skrivinlärning på skilda nivåerinom varierande samhällssektorer. De ungasstudie- och yrkesval är inte enbart en frågaom hög ingångslön. En tidig kartläggning avelevernas färdigheter i grundskola och gym-

ning än tidigare om t.ex. läs- och skriv-inlärning. Ingenting nämns om grundläg-gande färdighetsträning. Av 19 granskade lära-rutbildningar var det endast sex, som hadenågon utbildningsplan för läs- och skriv-inlärning i den obligatoriska delen.

ANPASSA UNDERVISNINGENAlla elever har rätt att utvecklas maximaltefter sina förutsättningar. Om en elev vidkartläggning erhåller låga värden och där-med uppvisar stora svårigheter har han/honlaglig rätt till individuell handledning uti-från sina behov.

nasieskola ger med säkerhet en mera rättvisresursfördelning. Nu är den nationellastyrningen alltför svag. Lärar- och fortbild-ning prioriterar läs- skriv- och matematik-inlärning på olika sätt. Regerings-propositionen ”En förnyad lärarutbildning(1999/2000:135) ger en mera försvagad skriv-

GENERELL KARTLÄGGNING I KÄRN-ÄMNENA GER:- Kunskaps- och färdighetsprofil för både

klass och enskild elev.- Information vid lärarbyte/stadieöver-

gångar.- Underlag för utvecklingssamtal.- Möjligheter till hänsynstagande vid be-

tygsättning.- Kompenstoriska åtgärder. Se bl.a. 30 goda

tips för lärare (Madison, 1996).- Behovsanpassade tekniska hjälpmedel.- Intyg för fri kvot (särskilda skäl för an-

passning av kraven) t.ex: körkortsprov,högskoleprov, muntliga prov, förlängt stu-diebidrag, hänsyn vid betygssättning etc.

- Underlag till individanpassade programför framsteg och utveckling.

- Likvärdig skola för alla. PIRLS, Progressin International Reading Literacy Study,stor internationell undersökning, där 35länder deltagit konstaterar att tredjeklassa-rna i Sverige har sämre läsförståelse idagän år 1991. Läshastigheten har också för-sämrats. Det skulle behövas minskadebarngrupper, ökad personaltäthet, profes-sionellt utbildade pedagoger, kunniga iutredningsmetodik, funktionsanalys ochmed erfarenhet av samt kunskap omnormerade kartläggnings-instrument.Skolverket har de senaste åren fått ta emotfler och fler anmälningar om bristandestöd till elever i svårigheter.

KARTLÄGGNING FÖR ALLA STADIERAlla kartläggningsinstrument bör varanormerade för respektive åldersgrupp föratt kunna fastställa elevens utveckling i för-hållande till andra. Normeringstabellerfinns därför för alla nivåer och skolår. Dettagäller både matematik och svenska.

”Ingen elev ska först behöva

misslyckas. Känslan av ångest,

hopplöshet, negativa för-

väntningar och bristande

självtillit är de största

hindren för maximal

personlighetsutveckling.”

▼

18 LOGOPEDNYTT 1/04

TIPS PÅ HJÄLPMEDEL/DATAPROGRAM:

- Madison 1-7, svenska. Låg- mellan- högstadiet, gymnasiet.

- Pedagogiska handböcker i tre delar till dator-programmet Madison 1-7.

- BILD-CD, 1800 bilder till datorprogrammetMadison 1-7.

- Ordskatt, svenska. Mellan- högstadiet, gymna-siet.

- Ordtest, avancerad svenska.- Cantor 2000, grundläggande matematik.- Matte med oss, del 1-4, avancerad matematik.- Screening, svenska. Datorbaserad kartläggning

av vuxna i läsförståelse, läshastighet, ordförstå-else, stavning och engelska.

INFORMATION OCH RÅDGIVNING:Madison UndervisningskonsultDanska vägen 42, 226 39 LUNDTfn: 046-131 735 Fax: 046-320 269madison@mailbox.swipnet.sehttp://madison.sida.nu

(Normerings-häfte, Sigrid Madison, 1998,1999 och 2003, version 2,) Målet är att upp-täcka de elever som behöver stödåtgärder samtinge varje elev framtidstro, lust att lära, bevisför framsteg och förmåga att utvecklas maxi-malt efter sina förutsättningar. Gäller även ma-tematik-området. Båda funktionsstörninga-rna dyslexi/dyskalkyli uppträder hos vissaelever samtidigt. Om tidig kartläggning avelever äger rum, tillika med noggrannfunktionsanalys kan omedelbart riktade re-surser planeras och genomföras, samt positiveffektmätning äga rum. Ingen elev ska förstbehöva misslyckas. Känslan av ångest,hopplöshet, negativa förväntningar och bris-tande självtillit är de största hindren för maxi-mal personlighetsutveckling.

Av grundskoleförordningen framgår tyd-ligt att rektor ansvarar för att följande lag-paragraf efterföljs:

Om en elev behöver särskilda stödåt-gärder, ska ett åtgärds-program utarbe-tas av berörd skolpersonal. Vid utarbe-tandet av programmet bör skolpersonalensamråda med eleven och elevensvårdnadsinnehavare. (Grf kap 5. 1§)

Om jag vill lyckas medatt föra en människamot ett bestämt mål,måste jag först finna hennedär hon äroch börja just där.

Den som inte kan detlurar sig själv,när hon tror att honkan hjälpa andra.

Sören Kirkegaard

I förra nummret av Logopednytt med temat lön tog vi inte upp ämnet

jämställdhet. Här publicerar vi två artiklar från SACO.

Löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga akademiker är överras-

kande stor och betydligt färre kvinnor än män är fortfarande chefer. En

kvinnlig dominans råder alltjämt på tjänster inom kommun, stat och

landsting, visar SACO:s nya akademikerrapport.

Långt kvar till jämställdhet

KÖNSRELATERAT MÖNSTERDe manliga akademikerna tjänar i snitt 411000 kronor om året, medan de kvinnligatjänar 288 000 kronor. De manliga akade-mikerna intar betydligt oftare chefs-positioner. Var fjärde man är chef jämförtmed var tionde kvinna.

- Det är överraskande att jämställdhetenbland akademiker inte kommit längre, mendet finns många förklaringar, säger JonasBengtsson, författare till SACO:s nyaakademikerrapport.

En är att fler män arbetar inom den pri-vata sektorn som i regel både är mindre hie-rarkisk och erbjuder högre löner. En annanförklaring kan vara att det finns färre karriär-vägar i kvinnodominerande yrken. Inom stat,kommun och landsting har varje chef flerunderställda än i den privata sektorn.

- Men det räcker inte som förklaring.

Det är fråga om ett tydligt könsmönster, föräven bland akademiker i den offentliga sek-torn är de manliga cheferna vanligare.

”PATRIARKALT SAMHÄLLE”På flera av Migrationsverkets asylenheterär stämningen upprörd. Många kvinnor an-ser sig vara diskriminerade på grund av kön.Lönerna kan variera kraftigt utan saklig grund,menar en kvinnlig beslutsfattare, tillika fack-ligt ombud, som önskar vara anonym.

- Jag har sett så många orättvisor! Detfinns en tydlig könsmaktsordning där kvin-nor fortfarande underordnas systematiskt.Vi kvinnor driver en absurd kamp i dag.Män uppmuntras och tillåts att ta för sig!

Kvinnliga medarbetare får inte samma för-handlingsutrymme samtidigt som det ställsmycket högre krav på dem. Hon talar om ettpatriarkalt system. För att råda bot på det krävs

inte bara djupgående insikter utan att allaberörda parter måste ta sitt ansvar.

- Männen har en gång angett färdvägenutifrån sina spelregler och härskartekniker.

Nu kör både manliga och kvinnligachefer i samma spår - på ett förblindat sätt!

I SACO-rapporten svarade 76 procentav de manliga akademikerna att deras ar-betsplats är jämställd, medan siffran blandkvinnorna endast var 59 procent.

Barbro Lötberg är ombud för Stock-holms kommun och löneförhandlar för lä-rare. Trots att det både finns koder och rå-der individuell lönesättning inom lärarkå-ren, anar hon en tendens som kan miss-gynna kvinnor.

- Man får vara vaksam hos vissa chefer,säger hon allvarligt.

Marina Thunberg

LOGOPEDNYTT 1/04 19

Månadslönen för kvinnor som haftlönesamtal är 2,6 procent högreän för dem som inte pratat lön

med chefen. Bland männen visar materialetdäremot inte på några signifikanta effekterav lönesamtalen Enda undantaget är denkommunala sektorn där även männen ser utatt tjäna ett par procent extra på lönesamtal.

”En tänkbar förklaring till den positivaeffekten för kvinnor kan vara att löne-samtalen medverkat till att synliggöra deoförklarade löneskillnaderna mellan kvin-nor och män”, skriver rapportförfattarnaLena Granqvist och Håkan Regnér.

Under de senaste 30 åren har perspekti-vet i lönebildningen successivt förskjutits fråncentral till lokal nivå inom många yrkesom-råden. Statistik från Medlingsinstitutet visaratt det 2002 finns lokala inslag i löne-bildningen för majoriteten av arbetstagarnapå den svenska arbetsmarknaden.

”För akademikergrupperna är individu-ella löneförhandlingar med årliga löne-samtal centrala komponenter i den decen-traliserade lönebildningen. Hittills har viinte vetat vilka effekterna varit, varken förden enskilde individen eller för samhälletsom helhet. Huvudsyftet med den här stu-dien är att försöka hitta vägar att analyseradecentraliseringens effekter på individnivå”,fortsätter rapportförfattarna.

Den individualiserade lönebildningenhar formaliserats först i de senasteavtalsrörelserna. Och lönesamtal har un-der den senaste 10-årsperioden växt till

Kvinnor vinner mest pålönesamtalKvinnorna vinner mest på lönesamtal. Det visar en unik SACO-

rapport om den nya decentraliserade och individualiserade löne-

bildningen för akademiker.

att idag omfatta 60 procent av de anställdapå svensk arbetsmarknad. Inomakademikergruppen är andelen så hög som80 procent. Men också bland LO-förbundens medlemmar finns idag enmajoritet som har lönesamtal.

-Även om akademikerna totalt sett ären liten grupp är det viktigt att se på effek-terna, också för andra delar av arbetsmark-naden. Det ger värdefulla insikter om dennya lönebildningens konsekvenser och pe-kar på faktorer som på sikt kan ha bety-delse även för andra yrkesgrupper, sägerLena Granqvist.

SACO-rapporten är en pionjärinsats.Data kommer från SACO-förbundenslöneenkäter och omfattar drygt 99 000akademiker när det gäller analysen av sam-bandet lönesamtal - lönenivå. Drygt 11 000ingår i undersökningen om lönenivåernavarierar mellan de som har, respektive intehar förhandlat om lönen. Rapporten ana-lyserar också om lönen varierar mellan in-divider som förhandlat med en chef somhar, respektive inte har, mandat att sätta lön.

När det gäller lönesamtalen visar rap-porten en statistiskt säkerställd, positiv ef-fekt på ungefär en procent inom helaakademikergruppen. För kvinnorna är denpositiva effekten mer än dubbelt så stor.

-Att diskutera arbetet och den egna lö-nen med chefen tycks alltså än viktigareför kvinnor. Våra resultat tillbakavisar juockså de många hypoteser som funnits omatt en individuell och decentraliserad löne-

bildning skulle missgynna kvinnorna, sä-ger Lena Granqvist.

Fyra av SACOs medlemsförbund harutöver frågan om lönesamtal även ställt frå-gor om individerna har förhandlat sin lönmed en chef som har respektive inte harmandat att sätta lön. Resultaten visar att desom själva förhandlat om sin lön med enchef som också har mandat att sätta lön hardrygt 5 procent högre månadslön än demsom inte själva förhandlat. För de som för-handlat med en chef utan lönemandat lig-ger månadslönen två procent över dem sominte förhandlat. Här finns inga säkra skillna-der i utfallet mellan kvinnor och män.

Två viktiga slutsatser i rapporten somLena Granqvist pekar på är:• Lönesamtalen lönar sig, särskilt för kvin-norna, som enligt andra undersökningarockså lägger mer tid på att förbereda sig.• När man förhandlar/diskuterar är det vik-tigt att göra det med en chef som ocksåhar mandat att sätta lönen.

- Tidigare har lönebildning oftast dis-kuterats ur ett makroperspektiv därlöneökningarna mera funnits som en agg-regerad post i nationalräkenskaperna. Våraresultat visar att den nya lönebildningenkräver analysmodeller som lägger fokus påden lokala, individuella utvecklingen, detvill säga på det mikroekonomiska perspek-tivet där sambandet mellan lön och pro-duktivitet analyseras, säger Lena Granqvist.

Göran Sten

Lön

20 LOGOPEDNYTT 1/04

LOGOPEDNYTT 1/04 21

H östterminen på logoped-utbildningen i Umeå har präg-lats av röstterapi. För äldre-

kursarnas del har det inneburit såväl teore-tiskt röstmoment, röstpraktik som träningav den egna rösten. Utforskandet av denegna rösten har letts av fullfjädrade, snyggaoch legitimerade logopeder, som gruppvisoch individuellt har undervisat oss under stordel av hösten. Detta har självfallet resulterati att samtliga nu besitter änglalika röster.Hurra! Yngrekursarna har fått sin första in-blick i röst och fått prova på röstterapi i min-dre grupper bland annat under ledning avoss äldrekursare. Detta har visats sig vara ettbra sätt att lära känna varandra (och kännapå varandra) under kontrollerade former!

Röstträning igår och idagÄven de årliga logopedstudentdagarna,

som ägde rum i Stockholm 22-23 novem-ber 2003, bjöd på intressant informationom röstterapi i form av föredragande lo-goped Ninni Elliott, i ett program med förövrigt neurologisk inriktning. Vi vill härpassa på att tacka stockholmsstudenternaför ett mycket trevligt och givande arrang-emang med många intressanta föreläsningarsamt en gemytlig middag!

Ninni Elliott lät oss följa med på en resa,färgad av hennes yrken som skådespeler-ska och sångerska, ända från de gamla gre-kerna fram till dagens moderna röst-tekniker. Elliott berättade hur man redanunder antiken funderade på tekniker somgynnade röstanvändningen på högljudda

fester till vinguden Dionysos ära, men ocksåi sång och skådespeleri. Även i politikenblev rösten tidigt ett viktigt redskap. ISverige var det till en början läkare somintresserade sig för röstterapi. De utbilda-des i Tyskland under mitten av förra sekletoch ur bland annat detta har dagens röst-övningar utvecklats. Avslutningsvis fickElliott hela föreläsningssalen att entusias-tiskt hänga med i praktiska röstövningar.Glada gick vi därifrån med stadig stämmaoch buk-flankmuskulatur i topptrim.

Catarina IngebroKristin Kerro

K3,Umeå

Studentuellt

M edicinska Föreningen vid Karo-linska Institutet i Stockholm ärlandets största medicinska stu-

dentkår, med över 7.000 inskrivna studen-ter varav en stor andel blivande läkare. Avtradition har dessa läkarstudenter haft ord-förandeposten i kårens närmare 130-årigahistoria (med en och annan biomedicinaresom undantag). Men nu är det slut på dentraditionen! Från och med den första ja-nuari i år heter MF:s ordförande RaffaellaÖckinger, logopedstudent ur kurs 25 iStockholm. Bekant för de flesta av oss somstyrelseledamot i SLOF, men nu kommerhon att bli känd i en vidare krets.

Raffaella är 27 år och kom till Sverige förfyra år sedan från Milano via Köpenhamn,där hon studerat danska (en merit som honhelst talar tyst om...). Och här har vi en kvinnamed en osedvanlig kapacitet. Hon har för-utom sina krävande heltidsstudier också hun-nit med att representera oss i SLOF ochSLOG, delta i sommarforskarskola under tvåsomrar, vara medförfattare till en artikel om

Logoped tar makten över7.000 medicinare

ordklassbortfall vid demens samt studera bio-logi vid Uppsala Universitet, lite sådär på si-dan om. Puh. Gift med Johan Öckinger(också kåraktiv), bor i Akalla, tränar karateoch går på gymet så ofta hon kan. Som ominte det räckte har hon också ett stort hjärtaoch tid att bry sig om alla oss andra. När vitvivlar har hon alltid ett upplyftande ord till

övers. Rättfram, rakryggad och väldigt kul.Bara man inte talar om logopeder som para-medicinare, för då blixtrar det till. Respektför yrkeskåren som kunniga, välutbildademedicinare står högt på agendan.

Med andra ord: Vi kan bara gratuleraoss själva och MF till den nya ordföranden.Raffaella har precis det mod och den viljasom krävs för att kämpa för medicin-studenternas rättigheter i tider av krym-pande anslag och anorektiska budgetar medständiga hot om nedskärningar. Säkertkommer hon också att jobba för att göralogopedyrket mer känt och respekteratbland våra blivande kollegor inom olikamedicinska yrkesgrupper. Vi förlorar enfärgstark ljuspunkt i vår kurs, men får ensjuhelsikes kårordförande i utbyte.

Lycka till, Raffaella. May the force bewith you.

Lena Åbergför kurskamraterna i

kurs 25, KI Stockholm

Raffaella Öckinger, första logopedstudent attbli kårordförande vid MF, på Luciabal.

22 LOGOPEDNYTT 1/04

KURSKALENDARIUMNytt från styrelsen

SLOFs styrelse har i början av januari haft ett styrelse-internati Malmö och då bl a diskuterat hur vi skall förbättra kontakten mellan oss och SLOFs medlemmar. Vi har beslutat pröva

ett nytt grepp genom denna informationsspalt, som vi hoppas skall geEr kort-fattad och lättillgänglig information om vad som är på gång.

Glöm inte att titta på vår hemsida som Du hittar på adressen:http://www.dik.se . Där hittar Du info om planerade styrelsemöten,planerade kurser och konferenser, internationella kontakter etc.

Vi vill gärna presentera vår nya styrelsemedlem Sabina Bro som ärny studentrepresentant och ersättare för Rafaella Öckinger. Sabinagår sin utbildning i Umeå, och gjorde sin styrelsedebut i sambandmed Diks kongress i Stockholm 6-7 december 2003.

Planeringen för Stämman 2005 är i full gång och vi efterlyser för-slag på spännande föreläsare. Kontakta oss i styrelsen!

Det är också hög tid att börja tänka på nominering av SLOF Pris-tagare 2005. Välkommen att höra av Dig med förslag.

En längre version av ”Nytt från styrelsen” kommer inom kort attskickas ut till kontaktpersonerna, och detta nyhetsbrev publicerasockså på vår hemsida.

Karin HuddéniusKontaktpersonansvarig

Specialistremittering - stamningJag har just nu möjlighet att ta emot specialistremisser påstamningspatienter (alla åldrar).Vi har tillgång till patienthotell.

Lennart LarssonLogopedmottagningen

Falu lasarett, 791 82 FALUNTel: 023-49 24 76, Fax: 023-49 20 62

E-post: lennart.larsson@ltdalarna.se

ANSLAGSTAVLAN

Behöver ni sommarvikarier?I Göteborg finns nu ett gäng logopedstudenter som gårtermin 6 och ser fram emot att komma ut och jobba lite isommar. Därför vill vi bjuda in er verksamhetschefer pålogopedmottagningarna i landet att höra av er till oss omni vill ta emot studenter som vikarier i sommar.Hör gärna av er till vår gruppmailadress:kurs14@yahoogroups.com

Med vänlig hälsningKurs 14, Logopedprogrammet Göteborg

• DARTs kursutbud mars - maj 20043 marsAKK och Datorstöd för barn med dyspraxi/grav språk-störning9 marsSkriv med stöd av symboler i Widgit symbolskrift -grundkurs10 marsWidgit symbolskrift - fördjupningskurs12 marsAlternativa styrsätt till dator16 och 17 marsHur får man bildkommunikation att fungera i verklig-heten? - Teori och workshop19 marsAKK - kommunikationssöd - och Autism utifrån Kom-kIT26 marsMusik i datorn - för personer med funktionshinder14 aprilAKK och Datorstöd för personer med förvärvad hjärn-skada12 majBoardmaker och Speaking Dynamically Pro18 majDatorstöd vid matematiksvårigheter - inriktning låg- ochmellanstadiet19 majLäsa och berätta med stöd av bilder och pratapparat

För ytterligare information och anmälan kontkata DART.Kruthusgatan 17 • 411 04 GöteborgTel: 031 - 739 80 80 • Fax: 031 - 739 80 90E-post: dart.su@vgregion.se • Hemsida: www.dart-gbg.org

• Svenska Downföreningen inbjuder till SpråkrumÖppet Hus med Karlstadmodellen och Iréne Johanssoni Umeå den 26-27 april.

Dyslexilogopedernas nätverk håller möte i Malmö 22-23mars. Huvudtema:dyslexihjälpmedel. Anteckna dagarna!Mer information kommer till medlemmarna via mejl.

Christina Hougaard

RECENSION?Har du läst en bok du vill recensera?Eller har du bara hört om en bok som

verkar intressant?

Hör av dig till oss t ex via mail:logopednytt@dik.se.

Elvira & Camillaredaktörer

23LOGOPEDNYTT 1/04

STARTA EGET?INBJUDAN TILL INSPIRATIONSDAG

DIK-förbundet anordnar tillsammans medSACO och ett antal andra SACO-förbundinspirationsdagar på fyra orter för den som fun-derar på att starta eget eller som nyligen bör-jat jobba i egen verksamhet.

• Malmö den 3 mars• Göteborg den 1 april• Karlstad den 27 april• Stockholm den 16 september

Inspirerande föreläsare medverkar tillsammansmed praktiker och förbundsföreträdare för attge svar på dina frågor om att starta eget.

Mer information om programmet hittar du iKalendariet på www.dik.se. Där gör du ocksådin anmälan. Inspirationsdagen är gratis fördig som är DIK-medlem.

STIFTELSEN SVEN JERRINGS FONDStiftelsens ändamål är att främja i Sverige boende fysisktoch/eller psykiskt handikappade barns vård, fostran ochutbildnings. Med barn avser stiftelsen individer som äryngre än 18 år. I undantagsfall stödjer stiftelsen verksam-het med utvecklingsstörda barn upp till 21 år.

Stiftelsen Sven Jerrings Fond anser att under 2004 ut-dela resestipendier fr fortbildning, specialstudier ochstudoieresor för personal inom barnsjukvård, handi-kappvård eller undervisning.

Allmänna krav

Resestipendium beviljas endast enskild person och såle-des ej grupper av sökande.

Resestipendium lämnas inte för projekt som påbörjats ellerredan genomförts före nästa utdelningstillfälle, dvs om-kring 15 maj ansökningsåret.

Resestipendium lämnas inte till grundläggande yrkesut-bildning, språkstudier eller motsvarande.

Ansökan skall vara stiftelsens sekretariat tillhanda se-nast den 1 mars. Obs ändrad postadress fr�o�m 1 ja-nuari – se nedan.

Ansökan sker på särskild blankett. Blanketter och anvis-ningar kan (t o m dec 2003) rekvireras från:

Stiftelsen Sven Jerrings FondC/o Eva TorellBjulevägen 48122 41 enskedeTel: 08-91 10 01

eller hämtas direkt från stiftelsens hemsidawww.jerringfonden.org

JERRINGFONDEN HAR NY POSTADRESS FR O M2004-01-01:Stiftelsen Sven Jerrings Fond, Box 12851, 112 98STOCKHOLM

GRUNDKURS DYSFAGIUTREDNING OCH BEHANDLING

AV VUXNA PATIENTERMULTIDISCIPLINÄR TEAMSAMVERKAN

29-31 mars 2004Universitetssjukhuset MAS, Malmö

Kursen anordnas av Avdelningen för diagnostisk radiologi,Lunds universitet, Malmö.

Kursledare: Professor Olle Ekberg och Logoped MargaretaBülow.

Information: Logoped Margareta Bülow, Röntgenavd, UMAS,205 02 Malmö.Tel 040-338866, e-mail: margareta.bulow@rontgen.mas.lu.se.

Anmälan senast den 1 mars 2004 till Eva Prahl, Avd f diagnos-tisk radiologi, UMAS, 205 02 Malmö. Tel 040-338860, e-mail:eva.prahl@rontgen.mas.lu.se.

MÅNADENSLOGOPEDHISTORIA:Jag skulle ha en 6-åring på ett återbesök med förhopp-ningen om att kunna avsluta barnet. Jag hade inte träffatpojken förut utan detta var vårt första möte. Då jag egent-ligen var ute efter att höra hans spontantal, pratade vi liteom semestern som nyss varit:

(Log) Var har du varit?(barn) I Turkiet, där åt dom mycket yoghurt, då kan man

bli hundra år!(log) Åt du någon yoghurt då?(barn) Ja -lång tankepaus med bekymrad/tankfull/lätt för-

vånad min- fast jag blev inte hundra år! (föräldrarnasnett bakom barnet hade mycket svårt att hålla sigför skratt)

Hanne Uddling

Kurs

24 LOGOPEDNYTT 1/04

BLEKINGESJUKHUSET

ÖRONKLINIKENsöker

LOGOPEDvikariat, heltid, 2 år

(med möjlighet till förlängning)

och

vikariat, heltid, 6 månader

Placering: Logopedmottagningen, Blekingesjukhuset iKarlskrona.

Arbetsuppgifter: Omhändertagande av patienter medröst-, tal- och språkrubbningar. Vi samarbetar med klinik-ens öronläkare, bl a vid gemensamma röstmottagningaroch sväljundersökningar. Har även kontinuerlig foniater-kontakt.Vi erbjuder samarbete med erfarna kolleger, flexibel ar-betstid och friskvård på arbetstid.

Kvalifikationer: Leg. logoped.

Lön: Individuell lönesättning. Ange löneanspråk i ansökan.

Tillträdesdag: Enligt överenskommelse

Upplysningar: Lämnas av cheflogoped Åsa From tel:0454-732622, e-post: asa.from@ltblekinge.se

Facklig företrädare: DIK (SLOF) Petra Hagstrand-Westrin, tel: 0454-732622, e-post: petra.hagstrand-westrin@ltblekinge.se

Ansökan: Senast den 14 februari 2004 under adress:Personalsekreterare Agneta Andersson, Blekinge-sjukhuset, Byggnad 32, 371 85 Karlskrona, e-post:agneta.andersson@ltblekinge.se

Landstinget Blekinge är tobaksfritt.

Vill du jobba i team?

Föreningen Furuboda med ca 4 500 medlemmar be-

driver folkhögskola, kompetenscenter samt konferens-

och rekreationsverksamhet. Vi har ca tvåhundra an-

ställda, omsätter drygt 70 miljoner kronor och anlägg-

ningen omfattar ett 20-tal byggnader. Vår prioriterade

målgrupp är personer med egen erfarenhet av funk-

tionshinder. Våra övergripande mål och värderingar byg-

ger på en kristen grundsyn. Furuboda ligger 1 mil söder

om Åhus intill Hanöbukten.

www.furuboda.se

Vi söker en logoped som tycker om att jobba i ett nära samarbete

med andra yrkeskatergorier inom skola, behandling, och IT.

Heltid/vikariat minst ett år med tillträde snarast.

Arbetsuppgifterna består i att arbeta i kommunikationsteam där ni

tillsammans med den enskilde och anhöriga samt berörd personal

på hemorten lägger upp en plan för tal- språk- eller

kommunikationsträningen. Du som logoped har ett samordnande

ansvar för de kommunikativa insatserna. Träning sker individuellt,

men även gruppträning förekommer. Arbetet på Furuboda präglas

av stor variation och flexibilitet.

Kvalifikationer: Logoped. Erfarenhet inom rehab- och

habiliteringslogopedi. Pedagogiska erfarenheter är meriterande.

Datorvana är ett krav.

B körkort fordras.

Kontaktpersoner

Rektor Tord Alvåg, 044-781 46 51 , tord.alvag@furuboda.se,

Skriftlig ansökan till Föreningen Furuboda, att Ann Andersson,

296 86 ÅHUS senast 040215, vv ange löneanspråk.

Vi tar gärna emot ansökan via epost: ann.andersson@furuboda.se

Lediga platser

25LOGOPEDNYTT 1/04

Habiliteket ABTäby 15 km från Sthlm C

söker

LOGOPEDHabiliteket söker dig som vill använda dina kunskaper från allalogopedområden, bedriva kontinuerlig behandling fem dagar iveckan, samarbeta med erfaren logopedkollega och ingå i ettteam bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut, förskollärareoch barnskötare.

Stämmer det här in på dig så ska du söka tjänsten somlogoped hos oss på Habiliteket.

Vi bedriver förskola, skola, fritidshem och korttidshem i special-anpassad form för barn med funktionshinder. Det finns storamöjligheter att själv påverka din arbetssituation, du får följabarnen och därigenom se resultat av ditt arbete. Du kommerarbeta tillsammans med duktiga och erfarna medarbetare ochvara en del i ett väl inarbetat arbetslag.

Vi söker dig med intresse av barn med funktionshinder.Du har kunskaper inom AKK och ät- och sväljsvårigheter samtmatning.Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet, flexibilitet och sam-arbetsförmåga.Erfarenhet av barn med funktionshinder är meriterande.Körkort erfordras.

Anställning/Arbetstid: Tillsvidareanställning, hel/deltid.

Lön: Individuell lönesättning tillämpas.

För information: Pia Winnberg-Lindqvist, VD och personal-ansvarig 08-792 16 53 (tis-tors)Mirja Schill, logoped Habilitekets skola 08-792 92 77

Ansökan skickas till: Pia Winnberg-Lindqvist, VD och personal-ansvarig 08-792 16 53 (tis-tors), pia.winnberg@habiliteket.se

Habiliteket ABKanalvägen 17183 30 Täbywww.habiliteket.se

Habilitering & Hjälpmedel

BARN OCH UNGDOMSHABILITERINGEN,MALMÖ SÖKER

LOGOPEDRef nr H&H 100/04

Arbetsuppgifter: I arbetet ingår bedömning och behand-ling av barn/ungdomar med olika typer av kommunikations-störningar och/eller ät-/dricksvårigheter i kombination medandra funktionshinder. Behandlingarna är förlagda dels tillhabiliteringen och dels till hemmet, förskolan eller skolan.En viktig uppgift för dig är också att informera och hand-leda föräldrar och personal i barnets närmiljö samt att ut-bilda olika personalgrupper.

Kvalifikationer: Leg logoped. Du bör också tycka om att ar-beta med barn och ungdomar med funktionshinder. TyckerDu om att ha många bollar i luften, är flexibel och har godsamarbetsförmåga är Du välkommen med din ansökan. Per-sonlig lämplighet och erfarenhet av habilitering är meriterande.

Tillträde: Snarast under förutsättning av succession.

Omfattning: Heltid

Varaktighet: Vikariat 9 månader

Upplysningar: Enhetschef Majlis Fransson,040-673 08 80 eller bitr enhetschef Marie Andersson,040-673 08 02, 0703-37 50 07.

Sista ansökningsdag: 2004-02-17

Ansökan med löneanspråk skickas till: Habilitering & Hjälp-medel, Regionhuset, Box 1, 221 00 LUND.

Barn- och ungdomshabiliteringen iMalmö arbetar med funktionshindradebarn och ungdomar (0-20 år) och de-ras familjer. Vi arbetar i tvärfackligateam med ett familjecentrerat arbets-sätt. Det innebär att den unge själv ochfamiljen, ska ha avgörande inflytandepå vilka insatser som ges, utifrån demål vi tillsammans sätter upp.

Annonsstoppför Logopednyttnr 2-04 är den

27 februari 2004!

www.vgregion.se/sas

LogopedBarnlogopedmottagningen

Beskrivning av arbetsplats: Barnlogopedmottagningen är en del av Barn- och ungdomskliniken på Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås. På Barnlogopedmottagningen arbetar idag tre logopeder, en chefl ogoped och en sekreterare. Våra patienter är barn och ungdomar upp till 18 år med tal-, språk- och kommunikationsstörningar, oralmotoriska svårigheter eller dysfagi. För att förbättra kvaliteten och tillgängligheten i mottagningsarbetet bedrivs gemensamma och individuella utvecklingsinsatser. Som medarbetare får du en trivsam och stimulerande arbetsmiljö.

Arbetsuppgifter: Arbetsuppgifterna för dig är i huvudsak logopedisk utredning, diagnostik och behandling. Du kan även få möjlighet att arbeta med språkliga utredningar i det barnneurologiska utredningsteam, som fi nns knutet tillkliniken. Periodvis kan arbetet innebära att ge handledning till logopedstudenter.

Arbetstid: Vi tillämpar fl exibel arbetstid där hänsyn tas till medarbetarnas och verksamhetens behov.

Kvalifi kationer: Legitimerad logoped. Ett par års arbetslivs-erfarenhet inom barnlogopedi är meriterande, men även du med kortare erfarenhet är välkommen att söka. Stor vikt läggs vid samarbetsförmåga och personlig lämplighet.

Anställningsform: Tillsvidare, heltid. Tillträde snarast eller enligt överenskommelse.

Lön: Individuell lönesättning tillämpas. Ange löneanspråk!

Upplysningar: Chefl ogoped, Anna Lindberg,tfn 033-616 22 00.

Facklig företrädare: För DIK, Ulla-Britt Tengstrand,tfn 033-616 18 42.

Ansökan sänds till: Södra Älvsborgs Sjukhus,Personalenheten, Martin Carlberg, Klinikvägen 40 plan 3, 501 82 Borås. Sista ansökningsdag 2004-02-23.

Danderyds sjukhus AB söker

Sektionscheftill Talkliniken, Tal- och språkcentrum iSollentuna

Är du nyfiken och vill prova nya arbetsuppgifter?Du behöver inte ha chefserfarenhet då vi påDanderyds sjukhus har chefutbildningsprogramoch det finns möjlighet att delta i fadder- ochmentorprogram.

Du är lätt att samarbeta med och intresserad avvad som händer logopediskt i omvärlden. Du haren förmåga att se möjligheter och gillar utma-ningar. Humor och initiativrikedom är egenskapervi värdesätter.

Du är direkt underställd verksamhetschef (logo-ped) och ingår i Talklinikens ledningsgrupp. Tal-och språkcentrum har fyra språkförskoleavdel-ningar samt fyra språkklasser med sammanlagtåtta logopeder och en psykolog. Du ansvarar förbehandlingsdelen vid T o S och har ett närasamarbete med enhetschefen ansvarig för barn-omsorg/skola. Inom tjänsten finns utrymme förkliniskt arbete.

Vi hoppas att även du som kanske bara funderarpå chefuppdrag men inte bestämt dig nu blivitnyfiken. Vi kan erbjuda ett stimulerande arbete -ring så berättar vi mer!

Kvalifikation: Leg. logoped i första hand men vivälkomnar även andra sökande.

Anställningsform: Tillsvidare med 4-års förord-nande som sektionschef.

Tillträde 1/6 2004 eller efter överenskommelse.

För mer information om tjänsten:Kontakta verksamhetschef Britt Hedin tel: 08-655 58 90 eller logoped Åsa Sjöberg T o S tel: 08-626 74 58.

Ansökan:Välkommen med din ansökan senast den 1 mars 2004 märkt med Tal 01/04 ställd till per-sonalkonsult Helena Huitfeldt, Hus 50 Plan 6,Danderyds sjukhus, 182 88 Stockholm.

E-post: helena.huitfeldt@pers.ds.sll.se

Hemsida: www.ds.se

www.ds.se/jobbStockholms produktionsområde

Handikapp & Habilitering i Stockholm

söker

LOGOPEDERInom Stockholms läns landsting finns 15 habiliteringscenter förbarn och ungdomar med olika slag av funktionshinder. Dessaär geografiskt utspridda över länet, där logopederna tillsam-mans med andra yrkeskategorier samarbetar i team kring en-skilda brukare. Idag finns ca 30 logopeder i verksamheten ochvi söker nu ytterligare 4 st tillsvidareanställda logopeder.

Vi söker Dig som är legitimerad logoped med intresse för attarbeta både individuellt och i samverkan med teamet runt bru-karen med avgränsade logopedinsatser.

Logopedens arbetsuppgifter innebär utredning och behandlingav tal, språk och kommunikation samt ät och sväljförmåga. Enviktig roll är att ge konsultation till anhöriga och personal i brukar-ens närmiljö.

Vi erbjuder Dig som ny habiliteringslogoped introduktion ochstöd av kollegor, regelbundna yrkesträffar och handledning. Dufår en trivsam och flexibel arbetsmiljö, fortbildning och har ettsjälvständigt yrkesmässigt arbete. Vi har flexibel arbetstid, bi-drag till SL-kort, fri sjukvård samt friskvårdssatsningar.

Barnlogopedtjänsterna är placerade vid följande enheter*

Norrtulls habiliteringscenter 1.00 t.v befattningSundbybergs habiliteringscenter 1.00 t.v befattningLiljeholmens habiliteringscenter 1.00 t.v befattningHaninge habiliteringscenter 1.00 t.v befattning

*Detta under förutsättning att erforderliga beslut fattas

Ring angående logopedtjänsterna tillNorrtull HC - habiliteringscenterchef Lena Sagström tfn

08-619 29 80Sundbybergs HC - habiliteringscenterchef Gun Sjöström tfn

08-445 14 77Liljeholmens HC - habiliteringscenterchef Marianne Frenning

tfn 08-775 76 03Haninge HC - habiliteringscenterchef Karin Melén tfn

08-504 102 04

Du är välkommen med Din ansökan till oss på Handikapp &Habilitering, Box 17519, 118 91 Stockholm.E-post är förnamn.efternamn@hab.sll.seAnge ref nr Hab 1/04 på kuvert resp mail och vilka tjänster somDu är intresserad av.Facklig företrädare är Christine Hyll, DIK, tel 08-690 60 92

LOGOPEDNYTTInloggning för medlemswebben:Användarnamn: Ditt medlemsnr (se adressetiketten)Lösenord: Ditt födelsedatum (ååååmmdd)

POSTTIDNING

STOR NAMNTÄVLING!Från och med årets tredje nummer kommer Logopednytt troligen

ändra utseende. Vi tänkte ta tillfället i akt att höra med våraläsare vad ni tycker om namnet på er tidning?

Vi tänkte därför utlysa en namntävling, där det bästa bidragethar chans att bli Logopednytts nya namn!

Skicka in era namnförslag via mail till logopednytt@dik.se.

(Tycker ni att Logopednytt är det absolut bästa namnetså maila gärna och tala om det också.)

/Redaktörerna