• Produktionsfunktionsansatser• Tillgänglighetsansatser• Regionförstoring eller regionförtätning?• Hur mycket av tillväxteffekter fångas av samhällsekonomiska

kalkyler?

CTS Temadag 5 november: Skapar infrastrukturinvesteringar

ekonomisk tillväxt?

Empiri: tillgänglighet och tillväxtMaria Börjesson

Docent transportsystemanalys, KTHBiträdande föreståndare CTS

Agglomerationseffeker• Väl utvecklad teoretisk grund• Många empiriska studier:• Först:

• Samband mellan storlek och produktivitet

• Sedan• Sedan samband mellan täthet eller tillgänglighet och produktivitet• Mer policyrelevant

• Empirin studerar sällan enskilda mekanismer• Orsaksambandet kan ifrågasättas (trots teoretisk grund)

• Riktning• Selektion (Combes, Duranton, & Gobillon, 2008; Graham, Melo, Jiwattanakulpaisarn, &

Noland, 2010)

• Sjunkande transportkostnader samt skalfördelar• Intern för en bransch, ett företag eller en stad.

Grunden: agglomerationseffekter

Mekanismer• Delning – fler kan dela på offentliga och privata anläggningar,

infrastruktur och utrustningar, och på marknader och risker. Det innebär ett effektivare utnyttjande av resurser och en mer specialiserad, diversifierad och anpassningsbar arbetsmarknad.

• Matchning – en förvärvsarbetandes kompetens kan matchas bättre mot en specialiserad arbetsuppgift hos en specifik arbetsgivare

• Lärande – genom att träffa många andra sprids och vidareutvecklas kreativitet, idéer och kunnande (”knowledge spillover” )

Högre löner i städer indikerar agglomerationsfördelar

Strömquist (2005)

Högre löner i städer indikerar agglomerationsfördelar

• Yankow (2006) finner en urban lönepremie på 17-22 procent • Många studier med elasiticter på mellan 1% och 6%• Gould (2007) estimerar en modell som tar hänsyn till

selektionsprocessen för arbetstagare som flyttar till städerna och finner ingen urban lönepremie alls.

StudiesFörfattare Country/region Independent

variable Elasticitet

Åberg (1973) Swedish cities City size (population) 0.02 Shefer (1973) US RTS at MSA

aggregation 0.2

Sveikauskas (1975) US City size (population) 0.06 Kawashima (1975) US City size (population) 0.2 Fogarty and Garofalo (1978)

US City size (population) 0.1

Moomaw (1981) US City size (population) 0.03 Moomaw (1983) US City size (population) 0.05 Moomaw (1985) US City size (population) 0.07 Nakamura (1985) Japanese cities City size (population) 0.03a Tabuchi (1986) Japanese cities City size (population) 0.04 Louri (1988) Greek Regions City size (population) 0.05 Sveikauskas et al. (1988)

US City size (population) 0.01b

Nakamura (1985) Japanese cities Industry size (employment)

0.05

Henderson (1986) Brazilian cities Industry size (employment)

0.11c

Henderson (1986) US Industry size (employment)

0.19d

Henderson (2003) US Industry size (employment)

0.03e

Täthet bättre mått• Senare studier täthet (baserat på avstånd) istället för storlek

• ger elasticitet på 3-5%

• Indikerar att man kan öka produktivitet med transportinvesteringar genom att öka den effektiva densiteten.

𝐴𝑖=𝐸 𝑖

𝑑𝑖+∑

𝑗

𝐸 𝑗

𝑑𝑖𝑗,

Tillgänglighetsmått ger bättre policyrelevans• Tillgänglighet utgår från en noggrann beskrivning av

transportsystemet och lokalisering av olika verksamheter. • Tar hänsyn till människors faktiska beteende och värderingar

 

Produktivitetseffekter av en investeringa) Hur mycket ökar tillgängligheten (till arbetsmarknaden) b) hur mycket stiger produktiviteten på grund av den ökade

agglomerationens effekt (dvs. storleken på ).

,

är problemet!

Svår att skatta (orsakssamband)Överförbarhet över tid; transportsystem och arbetsmarknader??

StudiesAuthor Country/region Independent

variable Elasticity (????,??)

Ciccone & Hall (1996) US Employment density 0.06 Ciccone (2002) EU regions Employment density 0.05 Rice et al. (2006) GB Proximity/travel

time 0.04

Combes et al. (2008) France Employment density Resuppoffring

0.03 0.024

Combes et al. (2010) France Employment density Efficient density

0.02-0.04 0.02-0.05

Mion & Naticchioni (2005)

Italy Employment density Effektiv täthet

0.022 0.0319

Rosenthal & Strange (2008)

US Effektiv täthet 0.045

Anderstig et al. (2012)

Sweden Resuppoffring 0.03

Anderstig et al. (2012)

Mälardalen Resuppoffring 0.053

Anderstig et al. (2012)

Mälardalen – low incomes

Resuppoffring 0.025

Anderstig et al. (2012)

Mälardalen – intermediate income

Resuppoffring 0.029

Anderstig et al. (2012)

Mälardalen – high incomes

Resuppoffring 0.062

• Konsensus om att en större effektiv täthet (eller bara täthet) leder till högre produktivitet, men en elasticitet mellan 2-10%

• Svensk skattning i intervallet• Högre elasticitet i Mälardalen• Högre elasticitet för resenärer med höga löner

Vad säger empirin?

Anderstig et al. (2012)

Sweden Resuppoffring 0.03

Anderstig et al. (2012)

Mälardalen Resuppoffring 0.053

Anderstig et al. (2012)

Mälardalen – low incomes

Resuppoffring 0.025

Anderstig et al. (2012)

Mälardalen – intermediate income

Resuppoffring 0.029

Anderstig et al. (2012)

Mälardalen – high incomes

Resuppoffring 0.062

• Högre i mer kunskapsintensiva branscher:

Högre i kunskapsintensiva branscher

Industry Elasticity (ηy,A) Manufacturing 0.077 Construction 0.072 Distribution, hotels & catering 0.153 Trans, storage & communication 0.223 Real estate 0.192 IT 0.082 Banking, finance & insurance 0.237 Business services 0.224 Whole economy 0.119

Hur stora blir inkomsteffekterna?

Namn KÖ från arbetsresor

Inkomst-effekt

E18 Hjulsta - Ulriksdal 33 20

E4/E12 Umeå 2 2

Marieholmspaketet 29 36

E4 Förbifart Stockholm 174 173

Norrbotniabanan 40 28

Åtgärdsplan 2010 7 429 13 429

Tunnelbana miljarder; knappt 5%

• Sambandet kan gå åt olika håll• Endogenitet: Oberoende variabel påverkas av den beroende• Vanligaste lösningen: instrument• Svårt att dra säkra slutsatser om hur skattningarna påverkas • Mer rumsligt och branschmässigt mer disaggregerade data gör

det än svårare att hitta adekvata instrumentvariabler. • Graham och van Dender (2011): följa istället enskilda

mekanismer som skapar agglomerationsfördelar på mikronivå.• Men tappar man något annat då?

Metodproblemen gör skattningarna osäkra

Effekter på sysselsättning

Ersättning från socialförsäkringar i förhållande till löner

• Få studier gör explicit skillnad • Det finns skäl att tro att arbetsmarknaden fungerar bättre om man att

förtätar regionen snarare än ”förstorar” den genom längre pendling (Strömquist, 2005).

• De flesta städer med hög tillväxt har en attraktiv/koncentrerad kärna• Preferenser för korta avstånd/tät bebyggelse• Förutsättning för gång/cykel och minskat bilresande• Regionförstoring med ny infrastruktur riskerar dessutom att på sikt

sprida ut bebyggelse• Kräver än mer investeringar på sikt

Regionförtätning och regionförstoring?

Dyrt att förtäta…men…

0%

50%

100%

150%

200%

250%

Stockholm Göteborg Malmö

Förtätning i kärnan

Förtätning i kranskommuner

Regionförstoring

• Väl utvecklad teoretisk grund.• Konsensus om att en större effektiv täthet (eller bara täthet)

leder till högre produktivitet, men en elasticitet mellan 2-10% • Verkar gälla även tillgänglighet från transportsystemet.• Större effekt på mer specialiserade arbetsmarkandander. • Färre studier gäller sysselsättning – men omvända ser ut att

gälla.• Men svåra metodproblem gör orsakssambandet oklart• Graham och van Dender (2011): följa istället enskilda

mekanismer som skapar agglomerationsfördelar på mikronivå.• Men tappar man något annat då?

Slutsats