S V E RI GES NYA CYKE LT I D N I N G ! LA N D S VÄG OCH MO UNTA I N BIKE

#4:2004

mou nta i n b ike i sommar: sv e riges bästa stä lle n !

mediapartner

ko lfib e rd et sva rta guldet

tema: uppfö rt r ä n i n g. tekn ik. foto s pe ci a l .

b o rtom klu b b a rn aär co m mu n itys fr a mti d e n ?

ko lfib e rd et sva rta guldet

tema: uppfö rt r ä n i n g. tekn ik. foto s pe ci a l .

b o rtom klu b b a rn aär co m mu n itys fr a mti d e n ?

+l ä s a r b ac ka r na mounta i n b i kes kor – vi testar 14s o m m a rg rejer härj på may hem två x proffs allt om os us po stal – po st m a s ki nen flat l a nd ext r ava ga n za to u rt est: trek vs. giant test: scott genius – smart xc-r acer epilo g: bryt då för he lv ete så vi kan åka he m

+l ä s a r b ac ka r na m o u nta i n b i kes kor – vi testar 14s o m m a rg rejer härj på may he m t vå x proffs a l lt om osus po stal – po st m a s ki nen f l at l a nd ext r ava ga n za to u rt est: trek vs. giant t est: scott genius – smart xc-r acer e p i lo g: bryt då för he lv ete så vi kan åka he m

ME R: 172 sidor cy kling !Tour de Franc e36-sidig guide!K l are nc eNy fre e ri d e -ti d n i n g!

ME R: 172 sidor cy kling !Tour de Franc e36-sidig guide!K l are nc eNy fre e ri d e -ti d n i n g!

Innehåll nr4:2004

d et sva rta guldet

18 Kolfiber är det nya mirakelmaterialet. Nu slårdet igenom på bred front inom alla möjliga om-råden – ramar, dämpare, komponenter och

hjul består ofta av kolfiber till viss del. Men vad är grejen? Var-för är kolfiber så populärt? Är det bra eller båg? Kadens tog redapå det.

t vå x pro f f s

44Emil Lindgrenoch Fredrik Kes-siakoff är våra

nyaste mountainbikeproffs.Kadens kollade läget medsvensk mountainbikes inter-nationella framtid.

b o rto mkl u b b a r na

58Behöver cykel-sport handla omnummerlappar

och gröt? Det finns mångadär ute som cyklar. Bara föratt det är kul och för atthänga med polarna. Commu-nityn Gride i Göteborg är enannan form av gemenskapmed cykeln som minsta ge-mensamma nämnare.

a r m st ro n gs män – inifrånpo st m a s ki ne n

51Hur stor betydelse har egentligen laget för Tour-cyklisterna med segerambitioner? Vad betyder USPostal för en kille som Lance Armstrong? Roberto

Vacchi reder ut begreppen med hjälp av en av Armstrongshjälpryttare – Steffen Kjaergaard.

4 | kadens nr 3:2004

s o m m a r p ry l a r

42Sköna sommar-grejer, tillbehöroch prylar för

skönare sommarcykling.

festen kan börja

24Tour de Franceär cykelåretshöjdpunkt – lop-

pet samlar de bästa cyklis-terna i de bästa lagen sombjuder mest media och mestpublik på mest dramatik. Detär en enda stor fest. Och fes-tens medelpunkt i år heterinte Lance eller Jan utan l’Al-pe d’Huez. Det är här dethänder. Kolla själv. Paaaarty!

aten -g u l d ka nd i dat e reller OSis?

54Snart är det OS-dags igen. De se-naste åren har

ingen direkt snackat omsvenska cyklister som för-handsfavoriter. Men i år är ensvensk en av de hetaste guld-kandidaterna. Vem det är ochvilka mer vi kan hoppas på fårdu veta i Kadens.

härj på berg et – åre mountain may he m

48+74Mikko Tikka plåtade på ÅreMountain Mayhem ifjol. Detvisade sig vara på torget saker

och ting hände. Kolla sekvensen, de här killarna kan inte baraåka fort utför … Och du, missa inte våra do’s and don’ts inför åretsberghärj. PS. Vi ses väl där?

världens bästas v e r i g e

62Sverige är värl-dens bästa land.För här kan man

cykla var som helst (nästan).Vi har valt ut 15 av Sverigesbästa mountainbikeområ-den. Det var svårt, för detfinns många, många flerställen att cykla på i vårtlånga land. Packa väskan,pumpa däcken!

Ansvarig utgivareRansu Salovaararansu@rocsport.com

ProjektledareAndreas Danielssonandreas.danielsson@kadens.se

ChefredaktörStefan Larsén, 08-22 60 91stefan.larsen@kadens.se

Bild- och webbredaktörDavid Elmfeldt, 08-22 60 91david.elmfeldt@kadens.se

Redaktion / LandsvägscykelRoberto Vacchiroberto.vacchi@kadens.se

Redaktion / FreerideAndreas Strömandreas.strom@kadens.se

FormgivningPaolo Sangregorio, 08-30 40 03paolo.sangregorio@kadens.se

a n n o n s fö r s ä lj n i n g

Marknadsansvarig annonserLasse StrandTel: 023-79 43 13070-545 25 07lasse.strand@kadens.se

Webb- och butiksannonsersamt cykelsökmotorChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 20christian.bagge@kadens.se

TrafficChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 20christian.bagge@kadens.se

Prenumerationer P re n u m e rat i on ett år, sex nummer,ko star 249 kron or inom Sve ri g e .Kont a kta T i t e l d a t a för äre n d e nsom rör pre n u m e rat i on e r: te l efonku n d se rv i ce 08-6 17 23 52. Ellers kriv till Ti te l d ata AB, Ku n d t j ä n st ,112 86 Stoc k h o l m .Du kan oc kså pre n u m e re ra och adres s ä n d ra via w w w.prenservice.nu

Medverkande i detta nummer: Annika Berggren, Kalle Bern,Glenn Björklund, Niklas Bohman,Andreas Danielsson, Bo Dertell,David Elmfeldt, Mattias Fredriks-son, Torbjörn Hallqvist, HåkanHjort, Martin Johansson, StefanLarsén, Luca Mara, Niclas Sjögren,Anna Sjögren, Kai Stuht/Starshot,Andreas Ström, Magnus Söder-man, Mikko Tikka, Roberto Vacchi,Johanna Westlund.

Tack!Daniel Rosdahl, Peter Eide-Jen-sen, Daniel Rytz, Johan Carlber-ger, Marcus Johansson, Fiskartor-parna, Simon Danoff.

OmslagKalle Bern cyklar en sommarkvällpå Djurgården. Hans cykel är gul.Foto av David Elmfeldt.

Har du idéer om artiklar ellerannat är du välkommen att höraav dig till oss. Vi tar inget ansvar för material viinte beställt.

Eventuell vinstskatt i tävlingaranordnade av Kadens betalas avvinnaren.

Post- och besöksadressKadens / ROC Media Group OyFiskartorpetBjörnnäsbacken 15115 42 Stockholm

Telefon 08-22 60 91redaktion@kadens.sewww.kadens.se

www.rocmediagroup.com

Copyright Kadens/ROC Media Group Oy

ISSN 1651-9744

Stockholm 2004

TryckUusi Kivipaino Oy, Finland

Fiskartorpet, Kungliga Djurgården

Kadens är en oberoende tidskrift med syfte att informera och stimulera svenska folkettill cykelrelaterade levnadsvanor och ettännu roligare liv.

Kadens ges ut av ROC Media Group

f l at l a nde xt r ava ga n za

72Flatland är sombalett, men meden cykel. Vi be-

sökte en annorlunda tävling.

l e da re : Respekt. Typ sidan 6.

b re v: Insändare, backar ochåsikter från er på sidan 8.

p ro lo g: notiser, prylar ochnyheter på sidan 10.

Tema uppför:t r ä n i n g – I bergen är det ber-gen som bestämmer. Läs omvad som krävs för att blisnabbare uppför på sidan 34.

n ä r i n gs l ä r a – Watt per kilo.Är låg vikt vägen till fram-gång i backarna? Inte själv-klart. Sidan 38.

t e kn i kti p s et – Så klarar duav backarna i skogarna. Sidan32.

Cykeltester: to u r- t est – Lance vs. Jan,Trek vs. Giant. Vem vinner?Sidan 76.

s c ott genius – en smart full-dämpad XC-racer. Sidan 84.

k u lt u r: Finkultur, fulkul-tur, kulkultur – nej, bara vårtsommarkorsord. Så ni harnågot att göra till i höst! Si-dan 94.

e p i lo g: Bryt då för helvete såvi kan åka hem. Sidan 96.

Fasta avdelningar

kadens nr 3:2004 | 5

t est :m o u nta i n b i kes kor

88Fjorton par pup-por i hårdtest.Mountainbike-

skor för träning och tävlingför tjej och kille.

En sak stör mig. Många männi-skor har ett märkligt oreflekte-rat förhållande till omvärlden. Eller så skiter de bara i hur deras

handlingar uppfattas, eller vad derashandlande får för konsekvenser för and-ra människor.

Det är tråkigt. För om fler började tänka på hur de

uppfattas kanske fler skulle respekteravarandra.

Jag ska förklara. Många cyklister beter sig som om de

var ensamma i trafiken eller som om deförväntar sig att alla andra ska anpassasig efter dem. Kanske beror det på cyklis-ters utsatthet, att cyklisters arrogantatrafikuppförande är betingat av den mil-jö de vistas i.

Men vårdslös och hänsynslös cyklingpå trottoarer, vägar och i naturen skaparbara mer problem. För en människa sominte respekterar andra kan inte förväntasig respekt tillbaka. Resultatet blir ettkaotiskt, laglöst, fingret-i-vädret-bete-ende mellan bilister, cyklister och fot-gängare. Obefintlig trafikmoral, brist pårespekt och hänsyn skapar farliga män-niskor, farliga situationer.

Effekterna drabbar alla. För människan förenklar; en cyklist

beter sig som alla cyklister, en bilist betersig som alla bilister. Det är därför irratio-nella beteenden som rasism existerar.Och det är därför bristen på ömsesidig re-spekt i slutändan drabbar alla. Även detstora antal som faktiskt sköter sig.

Bilister drabbas av cyklister som brytermot alla lagar – kör mot rött, mot enkel-riktat, som skiter i väjningsplikter i kors-ningar och rondeller. Fotgängare drab-bas av cyklister som cyklar på trottoarer,som inte lämnar företräde vid övergång-ställen. Vandrare drabbas av cyklistersom dundrar fram med minsta möjligamarginal på parkvägar och stigar i natur-områden.

Resultatet? Cyklister drabbas. Av bilister som har

tappat all respekt för människor på tvåhjul och därför agerar mot cyklister i all-mänhet som cyklister i allmänhet agerarmot bilister. Det är bara det att konse-kvenserna blir så mycket allvarligare.

KadensLedare

Kadens presenterar:

Roberto Vacchi

d et rappo rteras om människor somknappt är idrottsintresserade som till-bringar hela semestern framför TV’n föratt följa Tour de France. Det talas om folksom tar ledigt från jobbet bara för att tittapå vårklassikerna och det snackas omdom som letar sig ner till södra Europa föratt kika på dom stora tävlingarna och cy-klisterna på riktigt. Inte minst märker vipå Kadens hur folk i gemen söker sig hitför att få hjälp med sitt nya beroende,cykling. Uppenbarligen är det något somhänder i det svenska folkhemmet och viär helt säkra på att anledningen heter Ro-berto Vacchi. Mannen som med sin omät-bara insikt och latinska temprament harfrälst svenska folket i cyklism. Mannensom får oss att utan problem sitta bort enhel dag framför Eurosport och mannensom förvandlat vår vackra sport till reli-

gon. Vi skulle kunna skriva många sidorom Vacchis förträfflighet och vår stolthetöver att få jobba tillsammans med ho-nom. Vi väljer dock att stanna här, an-nars är risken att han slutar ta med sigfärska croissanter till våra morgonmöteneller grappan på kvällssamlingarna …

6 | kadens nr 3:2004

Fotgängare dräller gärna omkring påcykelbanorna, knuffar omkull cyklisteroch skiter fullständigt i att de är i vägen.Och alla som är ute i naturen röstar för-stås för att förbjuda mountainbikecyk-ling så mycket det bara går. Områdenstängs, överträdelser straffas.

Cyklisterna får skylla sig själva. De för-tjänar helt enkelt inte respekt i trafikenoch tillträde till naturområdena.

Så kan det bli. Jag är inte någon nymoralistisk trafik-

polis. Det handlar inte om att slaviskt föl-ja varenda trafikregel. Det handlar inteheller om att cyklister inte ska hävda sinrätt, ta sin plats eller försvara sin exi-stens. Det är mycket enklare än så.

Visa respekt. Då, först då, kommer vi respekteras.

st e fan larsén, chefredaktör

Re s pe kt. Ty p .

Brist på respekt.

8 | kadens nr 4:2004

Så röstade ni:Den fem kilometer långa asfaltsvägen upp tillDundrets topp i Gällivare fick flest röster i vår lä-sartävling. Men är den Sveriges tuffaste backe?Vi låter Dundret utmana övriga Sverige – vem haren backe som kan matcha Dundret? Utmanaren blev Matsabacken, som fick nästflest röster. Matsabacken ligger utanför Örebrooch är en populär backe att anordna cykeltävling-ar i. Både svenska mästerskap, Sverigecuper ochetapplopp brukar dras via Matsabacken. Tillcyklisternas förtrytelse.

Här är vinnaren:

Dundret (823 möh), Gällivare Underlag: asfaltLängd: 5,3 kilometerStigning: 380 höjdmeterLutning: 7,2 % i snitt, 18% max.

Här är utmanaren:

Matsabacken, ÖrebroUnderlag: asfaltLängd: 3,2 kilometerStigning: 185 höjdmeterLutning: 5,8 % i snitt

Dundret är värst!Den asfalterade vägen upp för Dundret iGällivare börjar nere vid Porjusvägen.Till en början drar det bara svagt uppföroch man kan trycka på ganska bra. Vä-gen svänger snart åt höger och då blirdet direkt riktigt brant. Som brantast 18procent och i långa partier kring 15 pro-cent. Vägen stiger snabbt och man kom-mer snart ur skogen och ut på kalfjället.Det lutar något mindre mot toppen avstigningen men här är man å andra si-dan väldigt utsatt för vinden som ofta ärkraftig på kalfjället. Mot- eller medvind

insändare Skriv ett brev – vinn en hjälm!

Skriv kort och koncist, max 800 tecken, om vad du vill som har med cykel att göra. Skicka detsenast den 31a juli till redaktion@kadens.se och skriv Insändare som ämnesrubrik. Vi förbe-håller oss rätten att redigera insändare. Den bästa insändaren, enligt Kadens redaktion, vinner den här raciga hjälmen från Etto. Denheter Typhoon och kostar cirka 899 kronor i butik.

Jag hatar hjälm!

Jag hatar hjälm! Varför då, undrar ni? Jo, jagbor i Malmö. Enligt statistiken använderendast åtta procent av Malmös cyklisterhjälm. Motsvarande siffra för Stockholm är 80procent.

Kanske påverkas vi av Danmark och dan-skarna som kallar hjälmen: ”Så pinsam”?

Men för ett tag sedan tänkte jag: Denbehövs – och nu vill jag faktiskt prova! Ifördkompisens Pneumo trampade jag iväg menblott efter 200 meter hörde jag någon ropa:”Funkar torktumlaren?”. Förvirrad såg jag migomkring och insåg att denne okände person faktisktropat till mig och nu skrattande pekade på minhjälm.

Moloken trampade jag tillbaka med självförtroen-det i botten. Det blev ingen hjälm för min del. Menibland tänker jag: Varför finns det ingen hjälmlag,lika för alla? Då skulle även vi som bor i Malmö tving-as att vara smarta, skydda huvudet – och användahjälm vi också.

bengt

Vilken tur att du är en stark, självständig och tänkande männi-ska som, utan tvång, har kommit till insikt om hjälmens fö rd e l a r.Det är inte lätt att stå emot det enorma grupptryck som 92 pro-cent av Malmös cyklande befolkning utövar. För att inte tala omdanskarna. De är ju snabba att framhäva sig själva som indivi-dualister, men visar sig alltså nu vara en hel befolkning som går ikonformitetens ledband.

Måtte du ha kraft att bryta dig loss. Måtte du orka bäraskammen det tydligen innebär att värdera innehållet i sitt huvudså högt att anpassning till den förtryckande massans socialanormer blir sekundärt. Stå på dig Bengt, endast döda fiskar fly-ter med strömmen. Vi minns skolkuratorns tröstande ord – det ärmobbarna det är synd om. Känn dig som en bättre människa idin nya hjälm. Du är vacker. (emancipationsred.)

Bästa insändaren vann en hjälm.

Hjälmlag – bu eller bra?

Ska vi ha en allmän cykelhjälmlag i Sverige? Vadtycker du? Skriv in till oss och vinn … en hjälm!Skicka din syn på hjälmtvång till redaktion@ka-dens.se senast den 25 juli!

Dundret: 5,3 kilometer med 7,2 procent snittlutning.

Läsarnas värstingbacke - Dundret

Samtidigt på XBS i Halmstad. Hjälm ärbra.

här uppe kan göra flera minuter på slutti-den.

Fram till 5,3 km är det uppför hela vägen.Från starten nere vid Porjusvägen har mandå klättrat 380 höjdmeter. Vägen fortsätterfaktiskt ytterligare 700 meter, men det gårutför efter 5,3 km och sedan uppför igeninnan vägen tar slut.

På hösten anordnar CK Laponia DundretHill Climb. Gemensam start nere vid Porjus-vägen och först upp till 5,3 km vinner. Se-gertiden förra året var 17 minuter 45 sekun-der.

åsa och ro b e rtVägen upp till Dundrets toppVägen upp till fjället Dundrets topp i Gälli-vare är asfalterad. Här följer lite siffror:Start till högsta punkt 5 kilometer. Höjd-skillnaden 380 meter ger lutningen 7,6 pro-cent. På dessa 5 kilometer finns en sträckapå 1,9 kilometer som stiger 200 meter vilketger 10,5 procent snittlutning. I det partietfinns en sträcka på 1,0 kilometer som stigermed 120 meter, snittlutning 12 procent.

peter johansson, gä l l i va re

Dundret jämförbar med ItalienVi har en liten backe här på Dundret i Gälli-vare som är relativt brant. Har just kommithem från Nove Colli i Italien och vår backeär helt klart jämförbar med deras backar.

nils may e r, ck lapo n i a

Matsabacken utmanarHär kommer mitt bidrag till tävlingen Sveri-ges värsta backe. Matsabacken i Örebrokommun, platsen för cykel-SM 1997.

Längden på Matsabacken är 3,2 kilometerfrån Nytorp till Ånnaboda parkering (vidgården Norr Ånnaboda). Höjdskillnad är cir-ka 185 meter.

henrik rav i n

Full fart uppför Dundret under 2003 års Dundret Hill Climb.

10 | kadens nr 4:2004

08XC – Stockholms största XC-lopp

08 xc är Stockholms störstamountainbikelopp för alla från

elit till förstagångsmotionä-rer. Banan är drygt 120 kilo-meter, med stigar ochtraktorvägar som huvudin-grediens. Herreliten körrunt fyra timmar, elitmo-

tionärer kör på fem till sextimmar, motionärer behöver sju

till nio. Maxtid är tio timmar.

När: 19 september 2004Var: 120 kilometer lång bana från

Arlanda genom Roslagen, på traktor-vägar, stigar och cykelbanor till Stock-

holm.Vinn: Alla som betalat sin anmälningsavgift före den 1 augusti ochfullföljer 08XC i år är med i utlottningen av en TREK 8500 DISC, ram-höjd 17,5”, värd 23 995 kronor.Rabatt: Om du som cyklat 08XC tidigare anmäler dig tillsammansmed en kompis som inte har cyklat 08XC tidigare, får du din egenstartavgift för halva priset.

Mer info: www.08xc.se

Först upp och ner

kna p pt en ti m m e från Modenaligger Sestola sul Cimone därUp&Down arrangeras 11–12 sep-tember. Det är en lagtävling därden första lagmedlemmen tarsig de cirka 1.000 höjdmetrarnauppför och lämnar över stafett-pinnen till sin freeridekollega påtoppen. En lång downhill väntaroch det lag som på snabbast tid fullföljer tävlingen är de slutliga se-grarna.

Ända fram till starten är sträckan hemlig. Samtidigt som start-skottet går för den första lagmedlemmen transporteras den andralagmedlemmen till toppen.

Förutom guld, silver och brons i varje klass koras även ”King of theUPhill” och ”King of the DOWNhill”.

Är du intresserad av att utmana italienarna på deras hemmaplankan du anmäla dig enligt nedanstående.

Tel. +33 536-325586Fax +33 536-328031prenota@vallidelcimone.it

Tjejtramp i ruggigt väder

d et 15 år ga m l a Tjejtrampetsjubileumslopp kunde inte ha av-gjorts under värre förhållanden.Fem plusgrader, ihållande regnoch nordvindar på 10–15 sekund-meter gjorde det för året dubbeltså långa damelitloppet till entuffare utmaning än vad mångahade väntat.

Loppet höll dessutom på attpåverkas av en speakermiss. In-för sista varvningen annonse-rade nämligen speakern att detvar målgång och publiken fick seen dubbel svensk seger. Troddede. Men tjejerna hade koll på lä-get och åkte ut på sitt sista varv runt Gärdet innan det var dags förslutspurten på riktigt.

Då tog finska landslagsåkaren Tiina Nieminen spurten i tätgruppenom fyra, före svenskan Monica Holler, danska Dorte Lohse Rasmussenoch svenskan Camilla Larsson som hade kraschat efter fyra mil och fåttjaga ikapp tätgruppen själv.

Över 3.000 tjejer körde de tre motionsbanorna i det mycket svåravädret. En imponerande manifestation. Vi känner många killar somhade dragit täcket över huvudet med tanke på omständigheterna.

Harmoniserad doping

Vä r l d s a nti d o p i n g ko d e n är det nya regelverk som idrottsorgani-sationer och regeringar enats om. Koden harmoniserar dopingre-glerna både mellan olika idrotter och olika länder. Koden är ett stortsteg framåt i det globala antidopingarbetet. De nya reglerna påverkaralla som sysslar med tävlingsidrott – utövare, tränare och ledaremåste känna till och följa dopingreglerna. Mer info: www.rf.se

kadens nr 4:2004 | 11

Sajthajp

Tippa – utan att vinnamagmaa ck har tagit fram ensajt där man kan tippa på olikacykellopp.

Det kostar inget och mankan inte vinna. Annat än äran. www.magmaa.se

Cykel-TVför lite cyke l på TV? Harinte Eurosport? Med en datoroch en hyfsad uppkoppling kandu kolla cykel på nätet – nytt,gammalt, live, landsväg, moun-tainbike, racing.

Allt finns på cycling.tv ochrätt mycket är gratis. Vill manpröjsa en slant får man ännumer cykel, när man vill. www.cycling.tv

Ensam? Bli Happypå ko rt ti d har Happy MTBetablerat sig som det kanskemest livliga forumet inomsvensk mountainbikekultur. Isann communityanda bytsåsikter mot tips, frågor får svaroch människor finner livskam-rater. Eller cykelpolare i varje-fall. www.happymtb.org

Legendarerrunt Mälaren

Gösta ”Fåglum” Pettersson ochBernt Johansson kör MälarenRunt på cykel, lördagen den 31juli 2004.

Mälaren Runt var under sinstorhetstid ett av de mest press-bevakade och prestigefyllda ar-rangemangen inom svenskidrott. Det första Mälaren runtkördes den 2 juli 1892, men somtävling och motionslopp låg ar-rangemanget nere från 1986fram till ifjol då loppet återupp-togs.

Start och mål sker i Järfällanorr om Stockholm och banangår i högervarv runt sjön Mäla-ren, 33 mil. Det finns även enkortare bana på 21 mil.

Mer info: www.malarenrunt.nu

Har du rent vatten i flaskan?

med den här dricksflaskan med integrerat vattenreningsfilter frånKatadyn slipper du riskera att bli sjuk på din ”epic”. Fyll på och drick –filtret rensar bort bakterier och virus och förbättrar smaken enligt till-verkaren.

Cirkapris: 784 kronorLeverantör: Roswi 08-505 665 00 www.roswi.se

Fiffig marknadsföring

c y ke l s pe c i Göteborg har genomfört en framgångsrik marknadsfö-ringskampanj för sin reparationsverkstad. Personalen har helt enkeltgått ut på stadens gator och torg och genomfört flygande besiktning-ar på parkerade cyklar.

Besiktningarna har sedan lämnats på den parkerade cykeln medförslag på åtgärder samt erbjudanden om rabatt på reservdelar blandannat.

Vi tror på konceptet. Och varför inte utvidga det? Böter till tävlings-cyklister med tubsockor och varningar för upp-och-nervända bocksty-ren?

Hitta rätt i GBG!nu lanserar liber i samarbete med Svenska Cykelsällskapet denomfattande Cykel- och Turistkartan över Storgöteborg. Den innehållerdetaljerade beskrivningar av cykelvägar i hela Göteborgsregionen.Skalan är 1:14000 och utöver kartorna (med varningar för trafikfarligaavsnitt och branta backar!) finns också information om olika cykel-stråk, sevärdheter, utflyktstips och en avståndstabell. Formatet är 26 x19 centimeter.Cirkapris: 253 kronorLeverantör: Liber 08-690 90 00 www.liber.se

12 | kadens nr 4:2004

Gary och Keith gillar dirt

ga ry fis he r och Bontrager satsar på att bredda sin målgrupp. Nästaårs nyhet Fisher Bigg’ns är en hardtail som riktar sig till dem som gil-lar dirt, street och stig. Den är kittad med nya freeride-komponenterfrån Bontrager: Big Earl, som består av ett hjulset, däck, styrstam, sty-re, sadelstolpe, vevar och en sadel.

Big Earls hjulset är byggda på 32 millimeter breda fälgar, kapsladekullager och nav som är kompatibla med Saints- eller standard-sex-bultsskiva. Däcken finns i storlek 2.5–2.7”. Vevarna för ISIS-vevaxel ärkallsmidda i 6061-T6 aluminium med förstärkta pedalgängor och enbash guard.

jeff jones bor i skogen i Oregon, USA och svetsar fantastiska cust-omramar i titan. Han är ett hängivet fan av styva, responsiva hardtails.Han konstruerar och bygger också framgafflar och styren som inte serut som något annat. Originalitet och hantverk från en riktig cykel-älskare alltså.

Kolla in den här riggen – One – som han kallar alla sina ramar. Denkan han bygga lite efter önskemål, med mer eller mindre komfort,styvhet och efter kundens kroppsmått. Gaffeln har ett enda syfte – attvara så styv som möjligt. Styret, som han kallar H-bar, erbjuder tre-fyrahandpositioner, varav en i 45-graders vinkel.

Ramen har en excentrisk vevlagerhylsa så man kan konvertera cy-keln till singelspeed utan horisontella bakgaffeländar och med vanliganav. Bakgaffeländarna är dessutom utbytbara, så man kan plocka bortbakväxelörat när man kör singel. Vevlagerhylsan erbjuder också an-passningsbar markfrigång för den som vill ha det.

Ren poesi.Kontakta svenska importören North American Flyers, 070-484 06 06eller kolla in www.jonesbikes.com eller www.northamericanflyers.comför mer information.

Cykelsadlar för damer

d et amerika n s ka cyke l fö reta g et Specialized har tagit framflera sadlar för kvinnor. Den här konstruktionen ska minska risken fördomningar i underlivet och lanseras nu under Bodygeometry-kon-ceptet som även innefattar allt från skor, handskar till styren och helacyklar.

Cirkapriser: 479 – 950 kronorLeverantör: Grahns 0141-20 92 00www.grahns.se www.specialized.com

Anpassningsbar mulle

Lättare bromsjustering

tacx lanserar ett verktyg förinställning av bromsklossar.Verktyget kläms på fälgen ochsedan är det bara att bromsaoch skruva åt klossarna. Broms-klossen får direkt rätt vinkel motfälgen.

Cirkapris: 150 kronor.Leverantör: Quality Bike AB,0325-71478, www.qualitybike.se

Digital vägvisare

summit och axis heter två digitala kompasser från Techtrail. De visartiden, kompasskurs, höjd, lufttryck, temperatur och har både alarmoch tidtagarur. Perfekt för oss som ofta cyklar vilse i livet.

Leverantör: C2 Vertical Safety, 018-67 79 90Cirkapris: Summit 1895 kronor, Axis kronor.

Isaac Force

mer ko l f i b e r till folket.Isaac (som i Isaac New-ton som formuleradefysikens lagar i matema-tiska termer i verketPhilosophiae naturalisprincipia mathematica1687) är en avknoppning från danska Principia. Isaac gör kolfiberramar med ganska humanaprislappar. Force kombinerar en huvudram i kolmaterialet med bakstagi aluminium och är företagets nya landsvägsram. Force levereras medsadelstolpe, framgaffel och integrerat styrlager – sammanlagd total-vikt 1870 gram i storlek 54.

Cirkapris: 21.900 kronorLeverantör: Quality Bike AB, 0325-71478 www.qualitybike.se

14 | kadens nr 4:2004

Kantiga LX lånar från XT

nu lanseras en av Shimanos mest prisvärda mountainbikegrupper inytt utförande. Shimano Deore LX får därmed en hel del lösningar ge-mensamt med nya XT och XTR. Bland annat kommer växelreglagen nui dual control, där broms- och växelreglage är integrerat och möjliggörväxling från flera olika handpositioner.

Bakväxeln kommer i en ny och styvare design med omvänd returfjä-der, framväxeln har också den styvats upp. Styvare blir även vevparti-et som får integrerad vevaxel, vilket innebär lägre vikt.

Även skivbromsarna får den nya design som XT och XTR har medsnabbjustering av bromsklossarna.

Fem-plussaren Roberto

vår land s vä gs re da kt ö r Roberto Vacchi röstades fram av Afton-bladets sportredaktion till en av Sveriges absolut bästa kommentato-rer. Vi cykelfans (och medarbetare) har ju känt till Robertos storhetlänge, men är förstås glada för hans skull. Även om vi inte är lika im-ponerade som Sportbladets redaktion av att Roberto kan ”varendaväxelfabrikat utantill”. Vi råkar veta att han har båda två nedskrivna påen post-it-lapp i kommentatorsbåset.

Så här tyckte de:”Roberto Vacchi (kommentator). Plus: Total kunskap, totalt engagemang, total tv. Vacchi gör tre tim-mar cykel till en ren njutning. Kan varenda växelfabrikat utantill, liksomkonsten att använda den kunskapen rätt. Gör skidor nästan hälften såbra; vilket är enormt. Världsklass och nästan Jörn Mader/Jörgen Leth-klass (för att ta en liknelse som våra danska läsare uppskattar).Minus: Det finns bara en.Röst ur juryn: ’Vacchi gör världen bättre’.”

Rekord i dubbelpremiär

Bockstensturen, 2004 års premiärtävling i Team Sportia långloppscup,bjöd på solsken och rekorddeltagande. Det var också det första offici-ella nordiska mästerskapet i långlopp. Drygt 1.300 cyklister kom till iVarberg för att köra dubbelpremiären på tio mil.Trots sol och torrt väder var det inte tal om någon sommarvärme. Per-fekt cykelväder däremot, tyckte många, och en torr och snabb banatrots blåsten.På damsidan blev det helsvenskt på prispallen. Segern tog Åsa Er-landsson som ledde från start och vann med drygt 12 minuter före Eri-ka Österlund, Borlänge. Jennie Stenerhag, Fagersta, tog hem brons-pengen i detta första NM:et i långlopp.För herrarna gick det inte lika bra. Redan efter tre mil hade Emil Lind-gren, Sandvikens CK och Geir Lien, Nes SK Norge, skaffat sig en luckapå trettio sekunder till en grupp på tio cyklister. Men Emil släppte efterhalva distansen och norrmannens lucka ökade snabbt. I mål var handrygt tre och en halv minut före Danmarks Klaus Vesterlund Nielsen,tätt följd av Sveriges långloppskung Fredrik Ericsson. Norsk nordiskherrmästare i långlopp alltså.

Mer om långloppscupen på www.langloppscupen.com

FOTO: DAVID ELMFELDT

våra ko l l e gor på Starshot har tillsammans med Endorfin Bikes ta-git fram en begränsad upplaga av en Tour de France-racer. Designenär Starshots och cykeln tillverkas endast i 101 numrerade exemplar föratt fira 101-års jubiléet av Touren. Cykeln väger 6,8 kilo och lös ramkostar 2.000 euro, cirka 18.000 kronor och är handbyggd i aluminium.Cykeln finns även i en fullkittad värstingversion för 6.480 euro, cirka58.300 kronor.

Läs mer på www.endorfinbikes.de

Jubileumsflarror

to u r- m e rc h a nd is e för soffpotatisen. De här nya flaskorna från Eli-te släpps i samband med årets Tour de France. Cyklar man inte självkan man ju alltid inta spetsad sportdryck ur den gula ledarflaskan,framför tv-sändningarna för den där riktiga Tour-känslan – och då harman alla etapper i handen (hela 2004 års bana finns på flaskan). Ärdet så spännande att du inte hinner fixa kaffe finns även Coki i alumi-nium med inbyggd termos i Tour-retrolook.

D et s v a rta

Tema: kolfiber

Man kan fråg a sig vad nä s ta popmat e-rial blir. För bara några år sedan var många överens om att trippelredu-cerat stål tillhörde det absolut mest

avancerade material man kunde sätta mellan be-nen. Idag är stål nästan dött när det gäller imagesom vettigt material för rambygge till cyklar. Detär väl nästan så att till och med den, faktiskt, re-lativt tech-betonade metallegeringen aluminiuminte väcker speciellt mycket habegär hos den cy-keldåre som bara måste ha det absolut bästa, lät-taste, starkaste och modernaste. Inte ens titan ärhelt klockrent för den sanne prylbögen.

Modet svänger snabbt och idag har alla cykel-tillverkare med höga ambitioner åtminstone nå-gon modell byggd på kolfiberram. Kolfiber är da-gens absolut hetaste material när det gäller cy-klar. Och det är kanske inte så konstigt. Vart vi änvänder blicken när det gäller spjutspetsteknologiså blänker det av det svarta guldet.

Dom där svinlätta stagen i F1-bilarna. Burensom räddade Kenny Bräck. 50 000 000 dollars se-gelbåtar i Americas Cup. Landningsställen ochvärmesköldarna på NASAs rymdfärjor. Bensin-tankarna på Concorde.

– Stål anses vara tungt och ”gammalt”. Alumi-nium är visserligen lättare men det börjar ocksåbli ett gammalt material. Kolfiber är ännu lättareoch dessutom nytt och coolt. Det är det konsu-menten vill ha idag, säger James Colegrove som1992 gick från aerospaceindustrin (NASA) till cy-kelindustrin (Trek) där han idag jobbar med attutveckla kolfiberteknologin.

Kolfiber enda alternativet?Handlar det om att bygga det optimala; det lät-taste, det tåligaste och i vissa fall det dyraste såfinns det egentligen bara ett material – kolfiber.Carbon fibre på engelska, ofta förkortat till Car-bon eller till och med Karbon (på svengelska).

kadens nr 4:2004 | 17

g u l d et

Stål var bäst ett tag. Sen aluminium. Sen titan. Sen magnesium, alulegeringar ochandra metallramar. Idag pekar trenden på komposit. Det är kolfiber som gäller när detgäller high tech. Kadens reder ut begreppen.

text: n i clas sjögren foto: david elmfe l d t

18 | kadens nr 4:2004

Men nedan får ni stå ut med det helsvenska nam-net kolfiber.

Redan i slutet av 1800-talet användes komposit-material inom industrin, bland annat till kol-trådsglödlampor. Till skillnad från glasfiber be-står kolfiber av polymeren kolfiber. Denna poly-mer är en form av grafit som i sin tur är en form avrent kol. Detta kol formar sig i hexagonala (typ bi-kakemönster, hönsnät) strukturer, ungefär somett vävt band. Grafiten, som framställs ur poly-akrylnitril genom en speciell upphettningsme-tod, bildar en väv av tunna trådar. Kolfiber är allt-så, föga förvånande, en fiber, precis som kusinenglasfiber men kolfiber är betydligt lättare i förhål-lande till styrka.

Men rent hållfasthetsmässigt är kolfiber värde-löst innan man ”limmar” det med exempelvisepoxy. Då blir det också fråga om komposit, detvill säga flera material som används tillsammans.Och när det gäller kompositer går dessa tillbakaännu längre än till 1800-talet. Redan i Gamla Tes-tamentet pratar man om lera och halm som mananvände för att armera byggnationer. Och det är,som sagt, först när man använder kolfiber och ex-empelvis epoxyharts som man får de exceptionellaegenskaperna.

KapprustningUnder början av 1960-talet gällde det för de två su-permakterna USA och Sovjetunionen att ko m m aförst ut i rymden och senare landa på månen.Man plöjde ner fantasiljoner dollars och rubel iatt bygga lätt och starkt. Materialen som ham-nade i fokus var titan och ko l f i b e r. Titan är ju ettmakalöst material när det gäller att dra starkar ö r. Kolfiber är än mer användbart på vissa appli-k ationer i och med att tillverkaren kan bestämmaexakt var konstruktionen ska flexa, vara stum,vara styv eller bara lätt. Väven kan läggas i olikamönster och riktningar och sen är det bara at träkna lager.

Det går att bygga in så många olika funktioner,så många olika användningsområden genom attanvända detta supermaterial. Maken till produkt-utveckling är svårslagen och kan möjligtvis jämfö-ras med prestandautvecklingen på datorer under1990-talet. Det fanns så gott som inga begräns-ningar när det gällde kostnaderna. Det var på liv

och död och rymdingenjörerna sparade inte påkrutet.

Hade det handlat om att utveckla cyklar med dehär resurserna hade vi idag förmodligen haft vikt-lösa tvåhjulingar som klarat allt utom möjligtvisatt koka te och bädda sängen. Sen när Sovjetunio-nen brakade samman och kalla kriget tog slut islutet på förra århundradet stod plötsligt produ-centerna med en överproduktion av kolfiber somingen ville ha eller hade råd att köpa. Priserna fölloch det som varit militärteknologi blev plötsligtmöjligt att applicera på den kommersiella friamarknaden.

F1-stallen gick såklart i bräschen för utveckling-en. Karosseri, spoilers, stag och bränsletankarbyggdes i kolfiberkomposit. Segelbåtar, rallybilar,sportredskap och till och med skyddsvästar ut-vecklades med kolfiberteknologin. Och specielltunder de senaste åren har nu cykelindustrin dra-git nytta av de miljarder som andra branscher in-vesterat i research & development.

Utan att ha behövt utveckla teknologin frångrunden kan cykeltillverkarna applicera kolfibersom material för att bygga de lättaste och förhopp-ningsvis starkaste cyklar branschen skådat. Cy-kelbranschen har alltså kunnat åka snålskjuts pådet som Sovjet och USAs krigsmakter utvecklat för100-tals miljoner dollar.

Här står nu cykelbranschen med det som mångamenar är framtidens material: kolfiber. Dettaplus att media, något år efter att du läst detta i Ka-dens, hänger på hypen gör att kolfiber också kom-mer att sälja bra. Cykelbranschen kommer att tjä-na fläsk men även vi konsumenter kommer att tjä-na på detta i och med att kapitalismen och mark-nadskrafterna kommer att tvinga fram lätta,hållbara och prisvärda cyklar.

Halleluja, liksom.

Idag hittar vi kolfiber i näst-an alla större industrigrenar.Kadens listar några.

Cykel: ramar, fälgar, kompo-nenter Båt: segel, skrov, vinschar,rubbetBil: stag, tankar, burar,karosser MC: avgassystem, stänk-skärmar, spoilersFlyg: landningsställ, tankar Rymdskepp: landningsställ,värmesköldar, tankar Snowboard: brädor, bind-ningar, hjälmar Skidor: skidor, bindningar,pjäxor, stavar, handskarPolis/väktare/militär:skyddsvästar, hjälmar, skydd Tågindustrin: hjulupphäng-ning Design: allt från mobiltele-fonskal till väskorKajaker: skrov, paddlar Sportfiske: spön Drakar: stag Inlines: skor, skenorVindsurfing: master, bom-mar, segel Betong: armeringBågskytte: pilar, bågar Jakt: gevärskolvar Datorer: t ex Sony VaioX505-skalet (totalvikt fördatorn 785 gr)Hockey: skridskor, klubbor,skydd Bandy: klubborTennis: rackPingis: rackGolf: klubborIsjaktSnöskoter: upphängning,stag Kampsport: kendosvärdetFoto/film: stativ Klättring: hjälmar Musikinstrument: kropp tillstränginstrument, lådorTelefoni: väskorFriidrott: spjutOptik: glasögonbågarElektronik: microelektroder Arkitektur: armeringMedicin: ortopedi, kirurgi

ko lfiber överallt

Har du ingen lust att slänga ut dina surt förvärvade slantar påexempelvis en cykelram kan du bygga en själv. Du får tips på:http://www.sheldonbrown.com/rinard/carbonqa.htm#Materials

Tema: kolfiber

På fac i l i t e t e r na i Waterloo (Iowa)inhyses inte bara Treks huvud-kontor. Det är här man tillver-kar flaggskeppsramarna i kol-

fiber till bland annat Trek, Klein ochLemonds nya ram byggd på ett trippel-reducerat stålrör och resten OCLV-kolfi-ber. En rundtur här är som att hasa siggenom skärselden. Här dräller det av Ma-done-ramar, Fuelramar och baksvingartill exklusiva dämpningssystem. Olack-ade råa ramar i långa frestande rader.Motivlackade i flames och stjärnbanéroch bergtröjeprickar.

Det är ett sånt överflöd att man nästanblir förbannad att man inte bara kan bäramed sig ett knippe ramar. Ett dussin avblandade modeller. Det skulle ju absolutinte märkas. Men jag får nöja mig medatt klämma lite förstrött på dyrgriparna.Vi får inte ens gå in i rummet där man förhand kontrollerar och fixar slutfinishföre lackning.

Vid löpande bandet hanteras dom su-perlätta ramarna i så många moment attdet framstår som en omöjlig uppgift attöverblicka. Det påstås att det går åt likamånga moment att bygga en cykel somatt bygga en bil. Det säger väl i och för sigmindre om en cykels komplexitet än ombilbranschens överlägsna produktionsut-veckling.

I testrummet pyser det av trycklufts-maskiner. Någon ställning testar lateralastyrkan hos en OCLV-ram. Någon annanmaskin flexet. På ett bord ligger ituså-gade vevlagerhus i kolfiber. Och det för-

kadens nr 4:2004 | 19

Ko l fib e r, den slut giltiga lösningen text: n i clas sjögren

foto: n i clas sjögren, tre k

Kadens åkte till Treks huvudkontor i Waterloo, Iowa. Det är där mycket av det nya inom kolfiber för cyklar händer. Trek började bygga kolfiberramar redan 1992 och är idag en av de ledande tillverkarna. Niclas Sjögren har träffat både James Colegrove (tidigare kolfiberexpert på NASA) och John Riley (produktchef ). Att kolfiber är här för att stanna var alla överens om. Tyvärr var de tvungna att ta livet av Sjögren efter intervjun eftersom dom avslöjat lite för mycket. Men det här hann komma till Kadens e-postlåda strax innan det.

Tema: kolfiber

James Colegrav gick från NASA till TREK, från rymdfärjor till cykelramar. Han menar attkolfiberns möjligheter är oändliga.

20 | kadens nr 4:2004

vånande är att det här känns nästan somatt svära i kyrkan. När det gäller ameri-kanska företags policy så bemöts mansom journalist oftast med den största re-spekt. Allt går att ordna. Inget är för job-bigt eller omöjligt. Men när man vill dis-kutera produkterna i relation till andratillverkares prylar blir det bara tyst.

Men här ligger itusågade vevlagerhusfrån många andra konkurrenter. Ochkanske är det här det ultimata lurendrej-eriet. Där konkurrenternas behandlingav kolfibern ser ut som om min yngsteson skulle ha lagat surfbrädan med glas-fiber och epoxy ser Treks vevlagerhus iOCLV-kolfiber pedantiskt limmade ut.Inget extra onödigt material, inga onödi-ga rester från lim, kolfiber eller annat.

Det hissar ju lite också när man betän-ker den kapitalförstöring som ligger bak-om att såga uti dussinet av världens fi-naste kolfiberramar. Men det är så detgår till såväl i cykelindustrin som i snow-board- och skidindustrin. Man sågar sön-der konkurrenternas prylar i ängslanöver att någon kommit på något.

Och Trek tror sig ha kommit på en heldel och slår sig gärna för bröstet när detgäller kolfiber. John Riley som är pro-

duktchef för Trek kan rada upp ganskalånga listor på kolfiberns fördelar. Lätt-vikt, möjligheten till nya former och attdet verkligen ligger rätt i tiden.Är kolfiber frälsningen, John?Well, om man inte gör rätt kan kolfibervara ett riktigt dåligt material. Idag kanman få kolfiberramar tillverkade överhela världen. Och som jag ser det så ärrisken att det finns kolfiber som är braoch kolfiber som är mindre bra. Vi är vällite oroliga att den dåliga kolfibern ska geden bra dåligt rykte. Vi, och en del andraseriösa tillverkare vill särskilja oss frånden dåliga kolfibern, säger John Riley.

TourkontorJag strosar vidare genom huvudkontoretoch forsknings- och utvecklingsavdel-ningen på fabriken. I det vida kontors-landskapet sitter folk vid sina datorerprecis som på vanliga kontor. Men det ärsåklart lite mer cykelrelaterat och Tour deFrance-relaterat än på vanliga kontor. Jagramlar faktiskt över den ram som Lancenästan knäckte ena kedjestaget på undersenaste touren, 15:e etappen upp till LuzArdiden.– Som du ser är flera lager kolfiber knäck-

ta men ungefär två–tre lager intakta, deträckte för att hålla ihop staget. Annarsbrukar ju kolfiber gå av ordentligt om detgår av, förklarar John.

Jag klämmer lite och ryser. Kolfiber äronekligen ett sexigt material. Det är såhigh tech, så lätt och så styvt. Jag förmo-dar att branschen inte kommer att hanågra problem att prångla ut detta super-material de närmaste åren.

Jag lotsas vidare och får mig lektion ef-ter lektion om det svarta guldet. Och tillslut, efter mycket om och men lyckas jaglokalisera King Shit när det gäller kolfiberoch cykelramar. James Colegrove jobbadetidigare på NASA, bland annat med attutveckla kolfiberapplikationer för rymd-färjorna. James är ett av de riktigt tunganamnen när det gäller den nya tekniken.

James, hur började kolfiberutvecklingen?– Utvecklingen och kommersialiseringenav kolfiber drevs av främst försvars- ochaerospacebranscherna. Lättare, star-kare, högre prestanda är ju väldigt till-dragande om det finns så gott som obe-

Treks OCLV-teknik var tidigt ut och har idag gottrykte om sig. OC står för ”Optimum Compaction” –att komprimera kolfiber och epoxy för bättre styrkaoch samtidigt minimera vikten.LV betyder ”Low Void” – ta bort luftbubblor och eli-minera svaga punkter.Läs Kadens test av två OCLV-ramar och Giants utma-nare Composite på sidan 76.

o clv

”Jag tror att det nästan inte finns någon gränsför kolfiberns framgångar, himlen är taket.”

James Colegrove, Trek, om kolfiberns möjligheter.

Testad på Touren, körs på Touren, av Tour-vinnaren. Det sista Niclas Sjögren såg innan han slä-pades iväg. Dreglandes.

gränsat med resurser. Från försvarsin-dustrin kom teknologin till kommersiel-la rymdindustrin, till exempel rymdfär-jorna, och sen har rekreationsindustrinfått ta del av den, förklarar James Cole-grove.

Varför är cykelindustrin plötsligt så ivrig att säljapå oss kolfiber?– I och med att konsumenten vill ha nåtnytt, lätt och coolt är det kolfiber som gäl-ler. Vi på Trek har tillverkat och sålt kolfi-berramar och gafflar sedan 1992. Vi harlett revolutionen, kan jag nog påstå, meddetta high tech material. Även om vi intevar först av alla på marknaden, så har vifokuserat på den absolut högsta kvalite-ten. Vi har använt aerospaceteknologioch kvalitetskrav i samma division underutvecklingsarbetet med OCLV-ramarna(se rutan på sida 22).

Vad är fördelarna med kolfiber jämfört medmetall?– Hög belastningstålighet. Hög specifikstyrka och styvhet. Det går att skräddarsy

konstruktionen och funktionen för kolfi-ber på ett helt annat sätt än för till exem-pel stål och aluminium.

Nackdelar?– Det är förhållandevis dyrt. Svårt att an-vända rätt. Och så är det så gott somomöjligt att återanvända.

Är kolfiber lösningen på alla våra cykelproblem iframtiden?– Nej! Kolfiber är som alla andra material,det passar olika bra till olika applikatio-ner. Materialen har sina olika starka ochsvaga punkter. Jag vill hävda att det förvarje applikation finns passande ochopassande material. Vi jobbar med detbästa materialet för varje ändamål.

Vad kan inte göras av kolfiber?– Jag är säker på att en del kommer att till-verka och försöka sälja precis vad somhelst i kolfiber bara för att konsumentenefterfrågar det. Men två exempel på sakerjag inte tror på när det gäller kolfiber ärlager och bultar. Flera andra komponen-

ter som jag inte tror är så bra i kolfiberfinns redan på marknaden så dom vill jaginte lista. Tiden kommer att visa vad somär rätt och fel.

Vad ser du i kristallkulan för kolfiberns del?– Jag tror att det nästan inte finns någongräns för kolfiberns framgångar, himlenär taket. Kolfiber går från att vara elitensval till att bli tillgängligt för den breda

”Vi är väl lite oroligaatt den dåliga kol-fibern ska ge den bradåligt rykte.”

John Riley, produktchef på Trek

22 | kadens nr 4:2004

Sv e r i g e (vi är bäst!) har såklart också forskat när det gäller kol-fiber. Inte minst Kungliga Tek-niska Högskolan har lagt ner

mycket resurser på studier i lättviktskon-struktioner i kolfiber. Martin Öhnströmoch Fredrik Jonsson genomförde för sex årsedan en studie där dom byggde en kolfi-berram till en cykel. Och detta var ganskalångt innan kolfiber fått ordentligtgenomslag i cykelindustrin. Ex-jobbetgick ut på att bygga en stark och lätt ram-konstruktion i kolfiber. Dessutom an-vände Martin och Stefan en enkel hjul-upphängning bak istället för det traditio-nella sättet att använda symmetriskagafflar. Martin berättar:

– Vi läste en inriktning som heter Lätt-konstruktioner och då kommer man oftain på kompositer, för övrigt ett stortforskningsområde på institutionen. Idénatt bygga en cykel dök upp och då någon-ting häftigt, så för att komplicera det blevdet en ram med enkelsidig lagring förbakhjulet.

Ramen som konstruerades skapadesmer eller mindre från scratch. En stålramfrån Park Pre lånades in för styvhetstes-ter. Sen gjordes datamodeller på någratänkbara utformningar i kolfiberkompo-sit.

– Modellerna innehöll de olika lagrensom kolfiber består av och sen kopplade videt hela till en optimeringsprogramvara.Vi hade ett gäng olika så kallade design-variabler som både kunde ändra formenpå själva ramen inom vissa gränser samtändra tjockleken på de olika kolfiberla-gren. Allt för att kunna utnyttja materia-let maximalt på ett sätt som inte är möj-ligt med metaller.

Martin och Fredrik räknade fram attkolfiberramen inte skulle behöva vägamer än dryga kilot. Men när man sen skakladda dit väven och epoxyn på en kärnaså blir det krångligare. Och tyngre.

– Vår optimerade datamodell vägde1,05 kilo, då var den 1,8 gånger mer vrid-styv än stålramen mellan vevhus ochstyrlager samt 1,26 gånger så styv i sidled

mellan vevhus och bakhjulslagring. Denfärdiga ramen vägde 1,93 kilo och var nå-got styvare än vår datamodell. Den storaskillnaden i vikt mellan datamodell ochbyggd ram visar på några typiska pro-blem när man jobbar med kompositer. Vihade ingen möjlighet att göra någonform att jobba mot utan hade en kärnainnerst som vi la kolfiber utanpå. Kärnanvar lätt men vägde ändå cirka 0,3–0,4 kilofast den behövdes inte alls ur hållfast-hetssynpunkt när cykeln var klar.

– När man lägger lager av kolfiber såblir det alltid överlapp mellan olika områ-den som inte syns i datormodellen (meddagens datorkapacitet är det lättare atträkna med det). Slutligen så överdimen-sionerade vi alla områden runt infäst-ningar där vi hade dålig koll på vad sombehövdes för att det skulle hålla. Det kos-tade vikt men gav inget till ramens ”glo-bala” egenskaper.

Slutligen, hur var den att cykla på Mar-tin?

– Jo, cykeln var helt okej att cykla på,jag cyklade hem från KTH till Hornstullen gång. Men den har aldrig körts på någ-ra riktiga skogsturer, de hemgjorda pry-larna som vevaxel och vevlager-arrange-mangen och bakhjulsinfästningen skul-

le aldrig pallat utan en del modifieringar.Hade vi byggt en ram till så hade det kan-ske ordnat sig.

– Vi hade en hel del hjälp av Binnie pådåvarande cykelaffären Velodrom i Stock-holm med bygget. Han tog en testtur ochkom tillbaks med ett brett leende på läp-parna så han gav den godkänt. Sen skullevi köra en lite tuffare testkörning med 88kilo tunge Micke Bergkvist från Fredriks-hovs cykelklubb. Tyvärr trampade han avden hemsvarvade vevaxeln i ett backtestmen den fick klart godkänt så långt testetvarade.

Svensk ko l fib e r r a m

Polyakrylnitril (PAN) kallas i dagligt tal akryl och ären syntetisk fiber. När man tillverkar kolfiber utgårman antingen från en grundfiber av PAN eller trådarav becktjära. Dessa förkolnas under hög temperaturutan syretillförsel samtidigt som de sträcks och bildardå kolfibrer.

Ända sedan slutet av 1800-talet har man använtkolfiber.

Då flyg- och rymdindustrin började efterfråga star-ka lågviktsmaterial i början av 1960-talet kom denindustriella produktionen av detta material igång påallvar.

På senare tid har kolfiber fått stor uppmärksamhet,då det till följd av kalla krigets upphörande och Sov-jetunionens fall, blivit tillgängligt på den kommersiel-la marknaden. På kort tid uppstod en överproduktionav kolfiber, följt av fallande priser.

Numera råder stor pessimism eftersom en del till-verkare lagt ner sin tillverkning av kol, samtidigt somett par större användare lagt beslag på mycket avden högkvalitativa kolfibern.

En enkel parameter man pratar om för material icykelramar är specifik styvhet, det vill säga styvhet iförhållande till densitet.

Stål 206 (GPa)/ 7,8 (kg/dm3) = 26,4Aluminium 70 / 2,7= 25,9Titan115/4,5= 25,5Kolfiberkomposit isotrop ca 40/1,6 = 25 (dvs ett lami-nat med samma egenskaper i alla riktningar)Kolfiber enkelriktad 125/1,6 = 78 (det finns betydligthäftigare kolfiber men det här är vad Martin ochFredrik använde)

Källor:Norstedts Uppslagsboksusning.nuMartin Öhnström,Stefan Hallström, Department of Aeronautical andVehicle EngineeringRoyal Institute of Technology (KTH)

vad är ko lfib e r ?

Tema: kolfiber text: n i clas sjögren

l ’Alpe d’Huez fotospecialtema: uppför

Fe sten börjar här!

Få klättringar är så mytomspunna som l’Alpe d’Huez. Med sina tjugoen numrerade serpentin-svängar upp till toppen är klättringen själva sinnebilden för bergsetapperna, för själva Tour deFrance. Och de kval cyklisterna genomgår just där, på berget, i julihettan.

L’Alpe d’Huez är Tour de France. Där föds hjältar, där skapas sägner och där krossas drömmar.Men där är också fansen närmast sina idoler, närmast myterna. På armlängds avstånd.

De knappa 14 kilometerna och 1100 höjdmeterna besegrade Coppi 1952 på 45 minuter och 22sekunder. I fjol vann Iban Mayo. Han besegrade berget på 39 minuter och sex sekunder, den tiondesnabbaste tiden genom cykelhistorien. Rekordet har Marco Pantani. Han klättrade uppför på 36minuter och 40 sekunder, 1995.

Nu är han borta. Men bergen består. Och festen pågår.Det är var och en för sig. Mot berget. Mot hettan. Mot klockan.Mot sin egen kropp.Och festen fortsätter.

foto: kai st u ht / sta r s h ottext: st e fan larsén

24 | kadens nr 4:2004

kadens nr 4:2004 | 25

I år är l’Alpe d’Huez extra intressant.Etappen avgörs nämligen som ett 15kilometer långt tempolopp. Kommernågon under drömgränsen 35 minuter?

L’Alpe d’Huez: etappfaktaTour de France, 2004. Etapp 16, onsdag 21 juli.Tempolopp 15 kilometer, varav 13,8kilometer uppför.

Start: Bourg d'Oisans, 717 m ö hMål: l'Alpe d'Huez, 1 834 m ö hHöjdskillnad: 1 123 meterSträcka: 15 kilometerSnittlutning: 7,9 procentMaxlutning: 13,5 procent

Starten - Le Bourg d'OisansEtappmålstad 1966, Otano vann.Startstad vid flera tillfällen mellan 1952och 2003.Huvudstad i regionen Oisans.3 100 invånare.Ligger vid foten av l’Alpe d'Huez. Han-del med mineraler är en av ortenshuvudnäringar, utöver turismen. Mer info om Le Bourg d'Oisans:www.bourgdoisans.comTuristbyrån www.tourisme-oisans.com

26 | kadens nr 4:2004

Tema: uppförFotospecial l’Alpe d’Huez

En miljon människor...Vägen stänger 10.00 på förmiddagen den 21 juli. Manräknar med att uppemot en miljon människor kommeratt befinna sig längs bergets tjugoen serpentinkurvor.Så vill du se något får du vara där i mycket god tid...

Målet - L'Alpe d'HuezBerget ligger i hjärtat av alpregionen Oisans och ärbåde en skidort och en legendarisk klättring i cykel-sammanhang.Info om l’Alpe d’Huez: www.alpedhuez.comTuristbyrån l'Alpe d'Huez: Place Paganon, 38750 Alped'Huez, FrankrikeE-post: info@alpedhuez.comTel: +33 (0) 476 11 44 44 Fax : +33 (0) 476 80 69 54

kadens nr 4:2004 | 27

Det oranga bergetL’Alpe d’Huez användes första gången 1952. FaustoCoppi, en av världens bästa cyklister genom tiderna,vann. Holländaren Joop Zootemelk var den andraetappvinnaren på berget, 1976. Holländska cyklisterdominerade sedan på just l’Alpe d’Huez under mångaår. Liksom de orangeklädda holländska fans som vall-färdar hit och tar över berget. Särskilt serpentin num-mer sju – det är holländarnas kurva. L’Alpe d’Huezkallas därför ibland för ”det oranga berget”.Orange var också tröjan på fjolårets vinnare, IbanMayo. Han är från Baskien. Det ligger inte i Holland.

28 | kadens nr 4:2004

Tema: uppförFotospecial l’Alpe d’Huez

Etapp 8, 13 juli 2003Sallanches – L’Alpe d’Huez, 219 kilometer

1 Iban Mayo (Spa) Euskaltel 5.57.30 (36.75 km/h)2 Alexandre Vinokourov (Kaz) Team Telekom 1.453 Lance Armstrong (USA) US Postal-Berry Floor 2.124 Francisco Mancebo (Spa) iBanesto.com5 Haimar Zubeldia (Spa) Euskaltel-Euskadi 6 Joseba Beloki (Spa) ONCE-Eroski 7 Tyler Hamilton (USA) Team CSC 8 Ivan Basso (Ita) Fassa Bortolo 9 Roberto Laiseka (Spa) Euskaltel-Euskadi 10 Pietro Caucchioli (Ita) Alessio 11 Christophe Moreau (Fra) Credit Agricole 12 Roberto Heras (Spa) US Postal-Berry Floor13 Jan Ullrich (Ger) Team Bianchi

30 | kadens nr 4:2004

Tema: uppförFotospecial l’Alpe d’Huez

Bonjour, salut, au revoir!

32 | kadens nr 4:2004

Brant eller långbacke: sittande

1. Försök att hålla fart in i backen om detär möjligt. Moment är A och O i tekniskaoch branta backar.

2. Välj rätt ställe att växla till lättare väx-el innan backen börjar. Särskilt om dumåste växla fram. Se till att hålla fartenuppe på benen också – hög kadens under-lättar om du tappar fart på ett hinder ochbehöver växla tempo snabbt.

3 . Väl inne i backen kan det vara vansk-ligt att växla fram, till och med omöjligt.Använd bara bakväxeln. Du måste nu för-

söka fördela din tyngd så att bakhjuletinte släpper, genom att sitta ner. Dessut-om måste du undvika att framhjulet lyf-ter genom att luta dig framåt över styret.Positionen är ganska ihoptryckt och låg.Försök få ner överkroppen så mycket dukan, samtidigt som du drar dig framåt påsadeln. Tänk lågt.

4. Ju brantare det är, desto längre frampå sadeln måste du sitta. Justera dintyngdpunkt bakåt om du börjar få släpppå bakhjulet. Planera din linje – undvikhinder om det är möjligt eftersom du kanförlora så mycket fart att du aldrig kom-mer igång igen. Planera också för grepp,kolla underlaget.

Håll inte för krampaktigt i styret – låtdet röra sig fritt men se till att hjulet hål-ler sig på marken. Börjar cykeln stegramåste du lägga mer tyngd på styret,genom att luta dig framåt.

5. När du är nästan uppe gäller det attinte stanna av. Växla ner till tyngre växeloch accelerera över krönet.

Flack eller kortbacke: stående

1. Är backen inte så teknisk eller ärunderlaget hårt och fast, som sten ellerhårdpackad jord? Är backen ganska kort?Då kan det vara en fördel att stå upp påtyngre växel och ta backen med fart ochkraft. Precis som i en brant backe är detviktigt att välja rätt växel fram, så att duenkelt kan växla med bara bakväxeln omdet behövs. Håll farten in i backen. Dukan till och med lägga på en spurt för attkomma in i backen med extra skjuts.

2. Precis innan du ställer dig upp växlardu ner till en tyngre växel. Ställ dig uppoch accelerera in i backen.

R ätt teknik i mot l u t e nAtt köra fort uppför i mountainbike handlar inte bara om åkstyrka ochkondition. Med rätt teknik i backarna kommer du längre. Kadens visardig tekniken för att komma ända upp, ännu fortare.

tema: uppförTekniktipset

text: st e fan larsénfoto: david elmfe l d tcyklist: m a rcus johansson

3. Även stående handlar det mycket om viktfördelning. Är detbrant är det förstås risk att framhjulet lyfter och cykeln börjarvandra i sidled. Så även här är en ganska låg överkropp medtyngd över framhjulet viktig, samtidigt som du måste behål-la greppet bak. Stå över sadeln och vik överkroppen framåt.

5. Jobba med överkroppen och försök att hålla fart på benen.Använd växlarna om du behöver accelerera över ett hinder ibacken.

Accelerera över krönet så du får fart och växla ner till tyng-re växlar efterhand.

4. Släpper bakdäcket måste du ställa dig mer över sadeln såatt du får grepp bak. Använd styret som mothåll och cykelnsom hävarm och pendla den under dig. Fokusera på krönetutan att förlora din åklinje.

34 | kadens nr 4:2004

In om cykelsport e n skiljer man på backar och berg. Det är nämligen ganska stor skillnad mellan att bita ihop några minuter och att verkli-

gen klättra i dryga timmen eller mer. Attslita sig uppför de backar som oftast kän-netecknar den svenska terrängen, både iskogen och på vägen, kräver lika mycketstyrka, attityd och mjölksyratålighetsom ren kondition.

När sedan backar övergår i berg och ti-den blir avsevärt längre räcker inte viljansom enda verktyg. Då måste du ha en högfysisk kapacitet om du ska hävda dig. Na-turligtvis måste du ha ett bra psyke näringenting längre är gratis men utan syretill musklerna blir du stående, oavsett in-ställning.

Så fort hastigheten övergår 25–30 km/hutgör luften det största motståndet för encyklist. Eftersom hastigheten sällan blirså mycket högre i uppförsbackarna spelarluftmotståndet ingen större roll i klätt-ringarna. Istället är det tyngdlagen dumåste övervinna på bästa sätt.

Att proffslagen ändå har sina hjälpryt-tare i bergen handlar om farthållning.Alltså att någon tar ett rejält initiativ för

att lösa en uppgift, oftast då att hålla högfart för att pulverisera klungan eller gåikapp framförvarande cyklister.

Kapacitet och kroppssammansättningAtt den relativa kapaciteten är viktig ärenkelt att förstå om du testat att skjuta påen bil i uppförsbacke. Frånsett accelera-tionsfasen är det inte så jobbigt att hållaen bil rullande på platt underlag. Om detsedan börjar luta blir det genast tuffare.Att skjuta på en lastbil är också jobbigareän en lådbil. Samma naturlagar påverkaräven cyklister. Generellt brukar därför debästa bergscyklisterna vara ganska små.

Samtidigt finns undantag. FemfaldigaTour-vinnaren Miguel Indurain hade juen rejäl kropp att förflytta men klaradedet ypperligt, även i de tuffaste bergen.Även Jan Ullrich har en skaplig volym attsläpa på men trivs bra i motlut, om for-men är god …

Kroppens dimensioner och inte minstkapaciteten i förhållande till densammaär alltså en viktig faktor när det gäller attprestera bra i kuperad terräng. De olikaparametrarna är längd (x1), area (x2) ochvolym (x3). I volymbegreppet ingår även

massa, det vill säga kroppsvikten ut-tryckt som kilo.

Rullmotståndet ökar med ökad massapå cykeln. Detta innebär att inte baragravitationen genererar ett större mot-stånd ju fler kilon kroppen väger utan attäven däckens rullmotstånd mot underla-get ökar ju mer man väger.

Bergscyklister har i regel en lägre mas-sa (kilo) än cyklister som specialiserat sigpå slätåkning eller spurt. Cyklister somär bra uppför har generellt ett högre rela-tivt absolut effektuttag, alltså maxeffek-ten (W-max) i förhållande till kroppsvik-ten.

Om man inte viktrelaterar maxeffek-ten har de duktiga klättrarna ett lägre ab-solut effektuttag. Studier som gjorts pånågra av världens bästa klättrare visar attmassexponenten 0,79 (beräknat på W-max, se faktarutan sidan 39) visar vilkasom behärskar bergen bäst utifrån testre-sultaten.

Som sagt, kroppen består av olika di-mensioner och som bekant genererar luf-ten ett mycket stort motstånd vid cyk-ling. En cyklist med liten totalmassa,som ofta är ett karaktärsdrag hos goda

t r ä n i n g

Backar och berg tema: uppfö r

text: a nd reas danielsson och glenn björkl u nd foto: david elmfe l d t, lars rø n b ø g

Det är inte mycket som är gratis vid uppförscykling.Tyngdlagen är ju ganska konstant och att ligga på hjul hjälperinte då farten sällan är hög. Du kommer aldrig undan med dålig fysik om du vill bli snabb uppför. Kadens har kikatnärmare på vad som verkligen krävs och hur du själv kan blibättre i motluten.

I bergen är det bergen som bestä m me r

Tema: uppför

bergscyklister, har en ofördelaktig yta ex-ponerad mot vinden i förhållande till sinmassa. Det vill säga att ytan som expone-ras mot vinden (projicerad frontalarea) ärstörre i förhållande till kroppsmassanhos en lätt cyklist.

Den extra massa som en tyngre cyklistfår släpa på är inte enbart negativ efter-som vikten oftast består av några extramuskelceller. Denna mängd muskelmas-sa kan hjälpa till att skapa framåtdri-vande kraft. Följaktligen kan man sägaatt om backen inte är allt för brant be-höver inte dessa extrakilon vara till nå-gon nackdel.

Aeroba och anaeroba kravHistoriskt har man mest intresserat sigför olika parametrar relaterat till sy-reupptagningsförmågan och mindre påden producerade effekten vid olika inten-siteter. VO2 och effekt har onekligenmycket med varandra att göra men sam-banden är inte entydiga och linjära. Där-för är syreupptagningsförmågan ensamtett ganska trubbigt mått för att kunnakartlägga kapaciteten hos en cyklist.Man har alltid varit överens om att en bra

bergscyklist skall ha en hög syreupptag-ning i förhållande till sin kroppsmassa(relativ kapacitet).

Ett annat karaktärsdrag verkar varaförmågan att jobba högintensivt. Det de-finieras som förmågan att utföra arbetenöver 90 procent av VO2 max. Man bör ock-så komma ihåg att förmågan att attacke-ra uppför innebär ett arbete över 100 pro-cent av VO2 max. Efter detta arbete gårman sedan ofta tillbaks och arbetar över90 procent av VO2 max. Detta ställer oer-hörda krav på både den aeroba och ana-eroba ämnesomsättningen.

En trolig förklaring verkar vara att debästa bergscyklisterna har anpassat sigpå så vis att de kan ta hand om de vätejo-ner som frigörs i och med en ökad mjölk-syrabildning som ett högintensivt arbeteinnebär.

Bergscyklister verkar dessutom kunnabilda mer mjölksyra vilken de uppenbar-ligen kan ta hand om på ett bra sätt. Enförutsättning för att återanvända mjölk-syra som energisubstrat är att syre finnstillgängligt.

Under en längre tävling bör man försö-ka att inte bilda för stora mängder mjölk-

syra för tidigt. Eftersom mjölksyra bildasav det dyrbara glykogenet vi lagrat in iskelettmusklerna dagarna innan, kom-mer man att ganska snabbt tömma dessalager vid massiv mjölksyrabildning. Omman däremot kan hushålla med glykoge-net inför avslutningen på loppet har manskaffat sig ett litet övertag att bildamjölksyra vid en spurt, attack eller entuff stigning.

Detta kan bli ett problem vid fysisk an-strängning på hög höjd. Eftersom hemo-globinets förmåga att binda syre minskarvid vistelse på hög höjd kommer det bliproblem att leverera syre till arbetandemuskulatur. Hemoglobinets mättnads-kurva är ganska god fram till höjdermellan 2500 – 3000 meter, där den börjarbli brant vilket är negativt. Dessa faktapåverkar förmodligen inte dig nämnvärtom du inte har som mål att vinna någonav de tuffare bergsetapperna i Touren el-ler Girot. Å andra sidan har man sett attVO2 max sjunker redan vid höjder av 600– 900 möh vilket kan vara en förklaringtill att du upplever en lägre prestanda närdu är i södra Europas berg och tränar ellertävlar.

kadens nr 4:2004 | 35

Tour de France, 8:e etappen 2003 – Carlos Sastre, Team CSC, kämpar sig uppför l’Alpe d’Huez.

36 | kadens nr 4:2004

Hårt men lugntFrånsett en hög fysik, som onekligen ärden viktigaste egenskapen vid klättring,handlar det också om att hitta rytmenoch flytet. Särskilt när klättringarna ärlånga. Att helt enkelt lära känna sin egenförmåga och rätta sig efter densamma föratt göra klättringarna så ”trevliga” sommöjligt. I mountainbike kan klättring-arna ibland vara så extremt branta ellertekniskt svåra att det blir extra svårt atthitta en bekväm position eller rytm. Härfinns bara ett sätt att bli bättre, nämligenatt leta upp dom brantaste och svårastebackarna och etablera en bra relation tilldom genom träning och åter träning.

Oavsett vilken disciplin det handlar omär det alltså viktigt att hitta ett bra flytoch en avslappnad inställning. Om dettasitter i ryggraden kan du ägna dig åt grov-jobbet utan att tappa tekniken. De bästaklättrarna i världen kan köra på 100 pro-cent av sin förmåga men ändå få det att seenkelt ut. Istället för att lägga energin påonödigt arbete kan dom behålla lugnet idom mest pressade lägena och iställetplacera all kraft i pedalerna.

Ergonomi Även om förhållandet mellan pedaler, sa-del och styre är oförändrat i klättringarnafår du en annan position i förhållande till

en vågrät linje när du lutar dig framåt.Detta ställer högre krav på bland annatbålmuskulaturen. Blodcirkulationen tillbenen kan också strypas liksom luftvä-garna. I kortare backar hinner du intemärka så mycket av detta men när klätt-ringarna blir lite längre kan det bli jobbi-gare. Allt detta tränas bäst genom atthelt enkelt köra i backar, både långa ochbranta. Nu är dom riktigt långa stigning-arna ganska lätträknade i Sverige varförnågon ren bergsträning är svår attgenomföra. På en trainer eller ergome-tercykel kan du däremot palla upp fram-hjulet och därigenom simulera lutning-en av en backe. Således kan du köra obe-gränsat långa berg. Förslagsvis kör dubåde lagom branta (›10 procent) och rik-tigt branta (≈20 procent) backar. För attnöta in en bra känsla bör intervallernavara längre än fem minuter.

Statisk statistik Det finns studier som visar att det ko s t a r15–20 procent mer energi att stå upp gente-mot att sitta. Detta beror på det ökadee n e r g i k r avet för att lyfta kroppen. Medundantag för några få cyklister väljer deflesta, både på vägen och i skogen, att sit-ta ner så mycket som möjligt under långak l ät t r i n g a r. Med jämna mellanrum är detviktigt att ställa sig upp för att räta ut ryg-gen, använda överkroppen och kanske dra

en tyngre växel. Va r i ationen mellan stå-ende och sittande cykling minskar ocksårisken för statisk belastning som lät t a r ekan leda till tidig utmattning eller kramp.När man står upp kan överkroppen enga-geras mer i arbetet. Har man en central ka-pacitet (hjärta, lungor, blod) som klarar avatt syr e s ätta många muskler kan det va r afördelaktigt att stå oftare.

Kadensen Vid cykling längre än tre till fyra minuterbrukar den optimala trampfrekvensenvara cirka 90–100 varv per minut för deflesta cyklister på platt underlag. Närsamma effekt ska produceras i klättring-ar brukar trampfrekvensen istället varacirka 70–80. Det finns ett antal teoretiskaförklaringar till detta men det enda somegentligen är intressant är att du självhittar din optimala frekvens, alltså närdet känns så bra som möjligt. Den opti-mala kadensen kan variera beroende påbackens karaktär och om du är trött ellersliten. Därför är det ingen idé att du letarefter en exakt siffra på din optimala ka-dens, för den finns inte. När man ställersig upp känns det oftast lite bättre att draen något tyngre växel då överkroppen kanengageras mer i arbetet. Rätt kadens äralltså ganska varierande och din uppgiftär att hela tiden leta efter en växel somkänns rätt för stunden.

Bättre uppför? Gör så här!

”En cyklist med liten totalmassa,

som ofta är ett karaktärsdrag

hos goda bergscyklister, har en

ofördelaktig yta exponerad

mot vinden i förhållande till sin

massa.”

Åk uppför som Fredrik Kessiakoff. Läs teknik-tipset på sidan 32.

”De bästa klättrarna i världen kan köra på 100

procent av sin förmåga men ändå få det att se

enkelt ut.”

Syre transporteras i blodet bundet till hemoglobin som i sin tur finns i de rödablodkropparna. Bindningen mellan syre och hemoglobin är beroende av hur storttryck syremolekylerna utövar runt de röda blodkropparna för att de skall fastnapå hemoglobinet. Detta tryck kallas syrets partialtryck. På marknivå har vi ettlufttryck på cirka 760 mmHg och av dessa utgör syret cirka 21 procent. Det villsäga i runda slängar 160 mmHg.

Om vi nu börjar färdas uppåt mot stratosfären kommer lufttrycket att sjunka,men luftens procentuella innehåll av syre kommer vara densamma. Till en börjankommer inte hemoglobinet att vilja släppa ifrån sig syret trots sjunkande luft-tryck. Det innebär att syret kommer att sitta kvar på hemoglobinet även om vibefinner oss på en höjd av 1000 m ö h. När vi däremot börjar närma oss en höjdpå 2500 m ö h börjar hemoglobinet att släppa ifrån sig syremolekyler ganskaenkelt. Det innebär att vi har sämre möjligheter att ta upp syre för att använda ivår ämnesomsättning ju högre upp över havet vi befinner oss.

I löpning och i längdskidåkning är prestationen beroende av att man transporte-rar sin egen vikt i stor utsträckning. I cykel är inte detta riktigt samma sak efter-som man i plan terräng kan förflytta sig med ganska liten kraftinsats. Detta är som bekant inte fallet vid cykling uppför. När man slutar trampa åkerman bakåt på grund av gravitationen. Empiriska data samt matematiska beräk-ningar har visat att kroppens massa spelar mycket stor roll när vi åker uppför.Därför måste man alltid ta hänsyn till kroppens massa i relation till den absolutaeffekten. Detta blir då W/kg-1.0 alternativt W/kg-0.79.

h e mo g lo b i n ets mättn a d sku rva

m a ss e x p o n e nt

fa kta

38 | kadens nr 4:2004

Watt per kilo – re ce ptetför attbese g rab a c ka rna l ä tt a re

Om du har tröttnat på att bli från-cyklad av kompisarna i var-enda uppförsbacke, och känneratt du vill bli en starkare back-

cyklist, så är det första du ska göra att tadig en funderare på vad som är dina starkaoch svaga sidor. Cykling är en ko m p l e xsport och många olika egenskaper avg ö rvem som är snabbast. Är det styrka somsaknas? Eller explosivitet? Eller känner dudig helt enkelt för tung i kroppen? Det ärl ätt att bara fokusera på att bli så lätt sommöjligt utan att tänka på att det är kraft( w att) per kilo som är det intressanta.

Alla cyklister har sin individuellakroppssammansättning med variationeri till exempel benstomme och muskel-massa. Muskler väger mer än fett, så attjämföra två personers vikt säger egentli-gen ingenting om vem som är mest väl-tränad och stark. Kasta ut vågen och an-vänd spegeln istället. Försök att vara ob-jektiv i din bedömning. Har du en bild avsenaste segraren i Touren som jämförelsesätter du förmodligen orealistiska mål.Vill du ha papper på hur stor andel fett duhar på kroppen finns ett antal olika meto-der för att göra en fettprocentmätning.Det viktigaste är att använda samma me-tod om man gör fler mätningar, och attsamma person utför mätningen när dujämför två resultat.

Fett är nödvändigtDet är också viktigt att veta att kroppenbehöver behålla en viss andel av kropps-

vikten i fett för att kunna fungera nor-malt. Som exempel så består hjärnan av60 procent fett. Vissa av de livsnödvändi-ga vitaminerna är dessutom fettlösliga,det är därför skadligt att göra sig av medför stor del av kroppsfettet. Går du underminimigränsen så äventyrar du hälsan.Hos tjejer, som behöver ha en högre an-del fett i kroppen, slutar hormonregle-ringen att fungera som den ska och men-struationen uteblir om man tappar förmycket fett. Då är man ute på farligtvatten och bör tänka om.

En annan negativ konsekvens av att gåner för mycket i vikt är att det blir svårareför kroppen att prestera optimalt. Dukommer med största sannolikhet att tap-pa i prestationsförmåga och förmodligenändå blir avhängd i backen. Så innan dubestämmer dig för att försöka bli lättarebör du ärligt fråga dig själv om du verkli-gen behöver gå ner i vikt.

Att träna bort fettTräningsmässigt är långa distanspassö verlägsna för att bli av med öve r f l ö d i g tfett. Dels gör du av med en hel del ener-gi under själva passet och håller du till-räckligt låg intensitet kommer en stordel av energin att tas från fett. Dels trä-nar du upp din förmåga att effektivtbränna fett, vilket gör att du kan anvä n-da en större andel fett som energi äve nvid hårdare pass (och faktiskt även närdu ligger i soffan!). För att optimera fett-förbränningen bör du undvika snabba

ko l hyd r ater inom en till två timmar fö r epasset.

Ett annat effektivt sätt att bränna fett,för den som är morgonpigg, är att tränapå morgonen innan frukost. Väljer du attträna på morgonen ska tempot varamycket lugnt och passet får inte vara förlångt. Energiförråden är tomma efter ennatts fasta, så om du tränar hårt på mor-gonen sliter det alldeles för mycket påkroppen.

Eventuellt kan du dricka morgonkaffetinnan träningspasset eftersom koffeinkan höja fettförbränningen. Det är liteoklart hur stor denna effekt är och hurmycket koffein man behöver få i sig föratt få någon effekt, men du kan prova entill två koppar kaffe innan du sticker utoch tränar.

Glöm inte bort att fylla på med energiefter träningen, att hoppa över frukostenhelt kommer att straffa sig i längden.

Ät rätt – bli stark och lättOm du har konstaterat att du kan avvaranågra kilon och vet med dig att det finnsförbättringar att göra även i kosten – bliinte fettfobiker och undvik inte allt sominnehåller fett i kosten. Tvärtom, för litefett signalerar bristtillstånd i kroppen,som då svarar med att spara på detkroppsfett som du redan har. Om du villgå ner i vikt ska du koncentrera dig på attminska rejält på de mättade fetterna somfinns i animaliska produkter som mjölk,kött och ost.

kadens nr 4:2004 | 39

nä r i n g s l ä r a

träning

tema: uppfö r

text: a n na sjögre n /o2 foto: david elmfe l d t

Varför är det så jobbigt attcykla uppför? Hur kommerdet sig att en cyklist kanvara överlägsen på en flackbana men chanslös när detbörjar gå uppför? Dethandlar om en sak – wattper kilo.

40 | kadens nr 4:2004

Ersätt det dåliga fettet med fleromät-tade fetter, som finns i till exempel nöt-ter, avokado, fet fisk, linfröolja, solrosol-ja och olivolja. Dessa fetter lagras intelika lätt som kroppsfett och är dessutomlivsnödvändiga för en hel rad med viktigaprocesser i kroppen. Genom att få i digtillräckligt med fett av bra kvalitet så hål-ler du fettförbränningen på topp.

Men utöver ett balanserat intag av rättsorts fett behöver man i allmänhet intedra in på mängden mat. Det beror natur-ligtvis på hur mycket du äter, men dethandlar mer om att välja rätt sorts mat änatt minska på portionerna.

Tränar du mycket behöver kroppen kol-hydrater och proteiner för att kunna byg-ga upp sig efter passen och bli starkare.

Drar du ner för mycket på energitillför-seln slår kroppen på sparläget, och svararmed en lägre ämnesomsättning. Krop-pens prioriteringar och din egen vilja harofta olika fokus; medan din målbild kan-ske är en slimmad, senig cyklist är dinkropp programmerad för att först ochfrämst hålla sig frisk och ta hand om allalivsviktiga funktioner i kroppen. Den ärdärför motvillig till att göra sig av medalltför mycket vikt.

Byt matDrar du ner för mycket på energin blir dudessutom orkeslös och kan inte tränafullt ut, samtidigt som du blir mer mot-taglig för infektioner och skador. Börjaistället med att ta bort mat som innehål-ler mycket socker och mättat fett och intetillför kroppen så mycket näring. Som ka-kor, glass, chips, godis och pommes fri-tes. Nästa steg är att dra ner på snabbakolhydrater, som vitt bröd, söta frukost-flingor och vitt ris och byta ut mot full-kornsbröd, fullkornsflingor och råris.

Det är en rätt enkel åtgärd som ger flerafördelar; glykemiskt index är lägre förfullkornsprodukter vilket innebär att dufår en jämn blodsockerkurva, som i sintur gör att du både minskar risken attenergin lagras som fett och att du kännerdig mätt längre. Du får också i dig mer vi-taminer och mineraler än med raffine-rade livsmedel. Öka istället på mängdengrönsaker och frukt. Samma princip gäl-ler där – mycket vitaminer, mineraler ochandra nyttigheter med lågt glykemisktindex och inte så mycket energi i förhål-lande till mängd.

Direkt efter träningspasset däremot,då musklerna behöver lagra in nytt gly-kogen (kolhydrat) gäller andra priorite-ringar. Då ska energin vara av den snabbasorten – till exempel mogen banan, vittbröd, cornflakes. Slutligen är det bra attäta flera små mål om dagen, gärna trehuvudmål och två mellanmål. På så sätthåller du förbränningen på en jämn nivåöver hela dagen och slipper dalarna iblodsockerkurvan som ofta slutar vid go-disautomaten.

För att bli vass i uppförsbackarna be-höver du först och främst en stark ochhälsosam kropp. Ät balanserat och väljmat du tycker om, så du mår bra till bådekropp och sinne. Och kom ihåg att enfrisk kropp alltid är snabbare än en slitenkropp med näringsbrist. Hur lätt du änär.

Frukt är också godis, frukt är också godis, frukt är också godis, frukt är … nej, det funkar inte.Frukt är gott, men det är inte godis!

42 | kadens nr 4:2004

Sommarprylarfoto: david elmfeldt assistent: luca mara

Sköna grejer för en skönare sommar

Brikos snygga Jungle cykelshorts är perfekta för oss som inte känner oss helt bekväma i tajts.Och aldrig kommer göra det. Fickor överallt och dragsko i benen. Men kom ihåg en sak – aldrigbenvärmare under … Cirkapris 695 kronor. Type 20 Sweden 031-69 61 90 www.briko.com

Somrigt fladdrig cykeltröja från Salomon i årets säkraste färg. En av få man både syns bra och sersnygg ut i. Dirt heter den och kostar cirka 600 kronor. Salomon 033-23 37 00 www.salomonsports.com

Tissot T-Touch med boett i titan och årets färgpå armbandet (vi sa ju det!). Med T-Touch kandu alltid kolla höjd över havet, ta ut lämpligkompassriktning, checka lufttrycket och tatemperaturen. Allt som krävs är ett lätt tryckpå glaset. Funkar på dansgolvet eller stigen.Cirkapris från 5.500 kronor. Tissot 08-681 18 00 www.tissot.ch

Smuttigt liten, liten diodficklampa för kartläs-ning eller tältaktiviteter under de där 30 mi-nuterna när solen är nere. Inova X1 kostar cir-ka 349 kronor. C2 Vertical Safety 018-67 79 91www.inovalight.com.

kadens nr 4:2004 | 43

Läckra frigolitkrukor för honom och hennefrån Specialized. Sportbilsrandiga M1 är en avmarknadens smäckraste hjälmar. Inklusivelöstagbar skärm kostar den cirka 1395 kronor.Chamonix Women är en 220 gram lätt tjej-hjälm. Den finns i två utföranden som matcharSpecializeds damklädeskollektion …Cirka 499 kronor. Grahns 0141-20 92 00 www.specialized.com

Extra snabba cykelglasögon mot sol, mygg och bilisters ilskna blickar. Från Nike kommer SkylonExp. R. Cirkapris 1.250 kronor. Synsam 08-619 28 60.

Topeak McGuyver är en hel verktygslåda i fick-format. Med 33 olika livsnödvändiga funktio-ner som förstoringsglas, gaffel, flasköppnareoch nagelfil. Dessutom tillräckligt med verk-tyg för den som vill bygga om sin cykel. Cirka-pris 899 kronor. Grahns 0141-20 92 00 www.topeak.com

Tjejtröja innebär tydligen fortfarande pastell, och ljusblått är ocksåtemat på några av Shimanos kvinnoanpassade kläder. Här tröja medtvå fickor på ryggen och gummerad mudd i nederkant mot ofrivilligtglid. Cirkapris 589 kronor. Hallman Sports 018-56 16 00www.shimano.com

44 | kadens nr 4:2004

Fredrik Kessiakoff och Emil Lindgren har nya proffskontraktsom mountainbikecyklister.Fredrik har skrivit på för Cannondale, Emil för Fredriks f.d arbetsgivare Bianchi. Ochbåda är nöjda.

texter: m a rtin johansson, st e fan larsénfoto: david elmfe l d t

Fredrik kessiakoff körde somprofessionell redan i fjol, då förBianchi. Men den lovande Stock-holmaren fick inte riktigt till det

och resultaten blev därefter. Arbetsgiva-ren Bianchi var inte helt nöjda, så Fre-drik fick se sig om efter ett nytt jobb. Detdök till slut upp i form av ett kontraktmed Siemens-Cannondale-teamet.

Emil Lindgren har länge varit en avSveriges mest lovande mountainbikecy-klister. Säterjunioren, som går sista åretpå cykelgymnasiet i Skara, har visatframfötterna de senaste säsongerna. Såpass mycket att Bianchi hörde av sig medett kontrakt. Resultaten kom nästan di-rekt.

Vi har kollat läget med våra proffs-fär-skingar.

Till sin nya arbetsgivare Bianchilevererade Emil ”Emilio” Lindgrenen andraplats direkt, i konkurrensmed världens bästa U-23:or. Försä-

songstävlingarna tillhörande LiquigasCup i Italien blev en succéstart för Emil isitt nya lag. En drömstart med andra ord.

Fredrik Kessiakoff hade ingen positiv upplevelseav sitt första år i Italien och för Bianchi. Du kän-de dig aldrig skeptisk när du fick frågan?– En väsentlig skillnad mellan mig ochFredrik var att han var första-års elit närhan kom till Bianchi och jag är första-årsU-23. Fredrik hade större press på sig attprestera medan jag kan ta det lite lugnareoch bland annat gå klart skolan innan jagsatsar på cyklingen på heltid. Det var nogvarken Fredriks eller Bianchis fel att detinte gick bra förra året för honom, detstämde helt enkelt inte. Det upplägg jaghar nu kan inte bli bättre för mig. Jag

pendlar mellan Italien och Sverige och fåren alldeles lagom portion ”stryk” för attutvecklas samtidigt som jag hinner medskolan.

Vad betyder kontraktet för dig? – Framför allt ger det mig möjlighet attköra mer utomlands, tävla och träna nerei Italien. Vad som också är skönt är att jaginte har några krav på mig att vinna täv-lingar, samt att jag får bättre uppback-ning av ledare och sponsorer än vad jagfick tidigare.

Känns det som om du har uppnått ett delmål i dincykelkarriär? – Absolut, det är den här chansen jag harhoppats på länge. Det är jätteinspire-rande att träna och tävla med världsstjär-nor som Absalon och Leuchs.

Vad är ditt nästa mål i cykelkarriären?– SM är ett stort mål i år och självklart attgöra bra ifrån mig på tävlingar utom-lands. Om jag får köra EM och VM hoppasjag också kunna göra något bra även där.På sikt vill jag naturligtvis etablera miginternationellt. Jag vet att det är en lång

och hård väg men jag tror också jag hardet som krävs för att lyckas.

Vilka egenskaper som cyklist och person har förtdig dit du är idag?– Som cyklist är jag stark både utför ochuppför. Det är bara på de platta partiernajag inte är så stark, men jag jobbar pådet. Som person och cyklist är jag väldigtmålinriktad och vågar hävda att jag harbra självdisciplin. Står det fem timmarpå schemat så är det fem timmar.

Hur har träningen gått i vinter?– Träningen har verkligen gått bra sedanlänge. De senaste två åren har jag i prin-cip inte haft några sjukdagar alls vilketgjort att jag kunnat träna obehindrat ochtävlandet går bra.

Hur är laget och lagkompisarna?– Det är en otroligt skön stämning blanddem i laget och ledningen. Min sportdi-rektör Massimo är hård men bra, jag fårgenast veta om eller när jag gör något då-ligt. Samtidigt får man snabbt beröm närjag gör något bra. Det är lite jobbigt attalla bara snackar italienska. Få av dem

kadens nr 4:2004 | 45

Svenska juniorer har tagit 17 medaljer i internationella mäs-terskap. Av alla dessa talangfulla cyklister är det ingen som blivit

lika duktig som senior. Fredrik Kessia-koff kan bli den förste att infria Cykel-sveriges drömmar om en mountainbike-världstjärna. En dröm som inte har upp-fyllts, sedan mountainbikesportens for-malisering och efterföljande intensi-fiering i Sverige sedan tidigt 90-tal. Mennu ser det ut att lossna.

Plötslig har vi en cyklist som placerarsig högt upp på världscuptävlingarna. Fåhar kört så bra som Fredrik, i ett interna-tionellt perspektiv, sedan Bernt Johans-sons storhetstid som mountainbikecy-klist för nästan 15 år sedan. En 14:e platspå världscupspremiären i Madrid i år, därvärldsmästaren Filip Meirhaeghe se-grade, är ett formbesked. Särskilt medtanke på Fredriks urusla startposition.

Hur gick det till? Säsongen -02 hade du en 20:eoch en 21:a plats i världscupen. Förra året troddedärför många att du skulle ta klivet in i världseli-ten. Men det blev aldrig så?– Nej, verkligen inte och det finns fleraorsaker. Jag var jätteglad över chansen attfå tävla med Bianchi-Motorex och på vår-tävlingarna gjorde jag också många braresultat i Italien. Samtidigt vantrivdesjag med mitt liv i Bergamo vid sidan avcyklingen redan från dag ett. Jag fick hel-ler inte köra i det landsvägslag jag ville,som jag blev lovad när jag flyttade till Ita-lien. Så antalet tävlingar blev alldeles förfå. Jag behöver 80–90 starter på ett år omjag ska utvecklas. Nu fick jag bara ägnamig åt träning och det passar inte mig.Även om det är surt att stanna upp i ut-vecklingen så lärde jag mig mycket av för-ra året som jag har nytta av nu. Jag villheller inte lägga någon skugga över Bian-chi, det är ett jättebra lag och vi har fullrespekt för varandra. Tyvärr fungeradeinte deras upplägg för mig.

Hur mycket betyder det att vara proffs och hurlångt kan man gå utan ett riktigt lag?– Det går att komma långt även på egen

väg i mountainbike. Att köra för ett laghar ändå sina fördelar. Nu behöver jag iprincip bara resa iväg med tandborste ochcykelskor till de stora tävlingarna. Sedanfinns allt material och support på plats.Att ha en bra mekaniker som verkligenkan optimera cykeln med däcksval, fjäd-ring, utväxling och annat inför varje täv-ling är en stor fördel. Då kan jag i principlägga all min energi på en sak, nämligenatt köra fort på tävlingarna. Det är ju detsom är mitt jobb.I övrigt sköter jag mig helt själv. Jag haregentligen bara kontakt med laget på täv-lingar, träningsläger och sponsorträffar.

Du kör en fulldämpad cykel i år, hur känns det?– Till en början var jag faktiskt skeptisk.Jag har aldrig känt något större behov avfulldämpat, allrahelst då jag är ganskalätt. Jag har ju valmöjligheten att ävenköra stelt men bestämde mig för att geden fulldämpade cykeln en ärlig chans påvårtävlingarna. I takt med att jag lärt migutnyttja de fulldämpade egenskapernaoch samtidigt låsa cykeln när fjädringeninte behövs har jag blivit frälst. Till ochmed på en tävling som världscupen i Ma-

”Emilio” i hetluften

”Frederico” det nyahoppet?

46 | kadens nr 4:2004

kan något annat. Av ren slump har jagpluggat italienska i två år så jag kan göramig förstådd i alla fall.

Hur ser din vardag ut jämfört med innan?– Det är ingen större skillnad eftersom jagfortfarande går i skolan och tänker göraklart det innan jag funderar mer på attflytta ner till Italien, men självklart voredet härligt att bo där nere. Jag har nog all-tid prioriterat cyklingen framför skolanmen klarat att sköta bägge utan problemändå.

Är det någon skillnad i din träning nu, och hur serden ut under säsongen?– Nej det är ingen större skillnad på minträning för att jag kom med i teamet, dethade min kropp nog inte orkat med. Denstörsta skillnaden sitter i att jag fokuse-rar hårdare på de viktiga tävlingarna ochinte lika mycket på mindre viktiga race.

Hur sur blev du efter att ha kört för medalj på ju-nior-VM förra året för att sedan tvingas bryta? – Det sved rejält. Det var en bana därpunktering var mer regel än undantag.Jag hade dubbla slangar med mig men

lyckades dra av adaptern i stressen närjag skulle laga min första punktering. Ijuniorklassen har man maximalt tvåchanser på sig att köra fort på världsmäs-terskap, sedan är den tiden över. Dethade varit kul om jag fått till ett bra VMnär jag var så nära. Samtidigt är det ingetjag svär över nu.

Du finns också med i Svenska Cykelförbundetsoch SOKs satsning på unga framtidslöften. Vadinnebär det? – Det ger mig ännu bättre möjligheter attutvecklas och få köra internationella täv-lingar. Den hjälp vi får handlar också omatt optimera livet bredvid cyklingen i syf-te att satsningen ska fungera på sikt. Jagtycker det är ett jättebra initiativ av för-bundet och SOK och jag hoppas verkligenatt jag eller någon av de andra i satsning-en kan leverera en OS-medalj i Peking2008.

drid, där man i princip kan köra på enlandsvägscykel, valde jag den fulldäm-pade. Eftersom min Scalpel inte vägermer än drygt tio kilo finns inte någranackdelar om jag låser den. I tekniskapartier kan jag dessutom åka fortare ochsäkrare nu än tidigare.

Du är den enda svenska mountainbikecyklist somingår i Sveriges Olympiska Kommittés talang-grupp. Vad har det betytt för dig?– SOKs hjälp har varit och är ovärderligtstor. Efter förra årets tunga säsong harjag haft extra stöttning av SOK för attkomma på banan igen och gå vidare. Dethandlar inte bara om det ekonomiskastödet. Genom SOK finns också fysisk,medicinsk, mental och nutritionell hjälpatt få. Just nu får jag också hjälp via SOKatt leta jobb för min tjej i Italien. Helaidén med SOKs talangprogram tycker jagär jättebra och värdefullt för de vars idrot-tande går från hobby till profession. Dethandlar inte bara om hård träning för attnå världseliten, vill man lyckas fullt utmåste hela livet fungera och det har SOKverkligen förstått.

Ofta hör man svenska mountainbikecyklister be-klaga sig över dåliga startpositioner på interna-tionella tävlingar och att det är anledningen tillatt resultaten inte blir bra. Vad är din uppfatt-ning? – Det är sant att en bra startposition imountainbike kan betyda mycket för re-sultatet. Samtidigt ska man komma ihågatt en bra startposition är ett resultat avatt man kört fort på UCI-tävlingar enlängre tid. För att få en bra startpositionmåste man därför köra mycket interna-tionella tävlingar och samla poäng. Debra cyklisterna står långt fram i startenoch de sämre långt bak, så enkelt är det.

Med undantag för Bernt Johansson är det ingensvensk som lyckats slå igenom internationellt.Vad tror du att det beror på då Sverige ändå haftså många duktiga juniorer? – Att gå från svensk till internat i o n e l lstjärna i en sport som cykel är inte lät t .Däremellan ska ett jättesteg tas när manbara är en ”internationell nolla”. Underden tiden är det svårt att få stöttning avsponsorer och klubbar hemifrån eftersomman aldrig är i Sverige och täv l a r. Samti-digt har man som cyklist kanske inte till-

räckliga resultat för att få ett proffsko n-trakt. Först nu när jag själv börjar blii n t e r n ationellt gångbar och har ett bra lagså inser jag hur svårt och stort steget ve r k-ligen är. Det är ibland många och långaperioder av ångest, ensamhet, dåliga re-s u l t at och allmänt slit som ska genomfö-ras innan man är en färdig cyklist.

Vad är viktigast med träningen?– Att den verkligen fyller en funktion.När man blivit riktigt bra måste träning-en vara väldefinierad för att varje pass skaleda till någon ytterligare förbättring.Det är lätt att samla på sig massa trä-ningstimmar med pass som vare sig ärhårda, lugna, korta eller långa. Det ärokej för otränade individer men inte föreliten – där måste varje pass ha ett klartsyfte så taket kan lyftas.

Hur mycket bättre kan du bli och hur högt siktardu?– För några år sedan var målet tveklöst attbli bäst i världen. Jag satsar fortfaranderiktigt högt men jag är mer medveten nuom att mitt mål inte är någon lek att upp-

nå. Ett liv som yrkescyklist, oavsett omdet är på vägen eller i skogen, innebärmycket stora uppoffringar. Just nukänns allting jättebra i mitt liv och jaghar mycket kvar att förbättra men jag ärockså medveten om att det kan svängasnabbt. Därför är jag lite mer ödmjuk in-för målet att bli bäst i världen. Jag harkommit så långt att jag vågar kalla migcyklist men det återstår en bra bit innantoppen är nådd. Om jag når högst uppåterstår att se.

Vilka råd har du till de som vill lyckas internatio-nellt?– Man ska inte ha för bråttom ut i värl-den. Att bli bättre handlar mycket om attutsätta sig för hårdare motstånd på täv-lingar. Det finns ingen större vits attköra internationellt om man inte enskan vinna i Sverige. Sedan är det heltvansinnigt att gå från Sverigecup direkttill Världscup. Det ger oftast ingentingannat än att man blir knäckt. Det ärmycket bättre att leta upp lagom storainternationella tävlingar först där maninte bara kan delta utan också får varamed och tävla.

48 | kadens nr 4:2004

Foto : w w w. m i k koti k ka . c o mVar: Tor g et, ÅreVad: Å re Mo u ntain May he mN är: Juli 20 03

Ve m : Simon ” S i m ster” Danof f

kadens nr 4:2004 | 49

kadens nr 4:2004 | 51

Först och främst ett kort svar till den första frågan: ja. Vä r l d s c y k l i s -ter med ganska svaga lag bakom sig har lyckats vinna Tour de

France. Men det är väldigt sällan före-kommande.

För att skapa ett slagkraftigt lag tas deförsta kontakterna med tilltänkta cyklis-ter nästan ett år före Touren. Egentligenär Touren i sig en marknadsplats för näs-ta års cyklister och lag, men man hållerdet mesta så hemligt som det går, vilket ioch för sig inte är så lätt.

Stallen tänker noga igenom säsongen.Under vintern lägger man upp ett grund-program för samtliga cyklister. Ett lagbygger man upp med cyklister inom allaspecialområden. Vilka det blir beror ju påbudgeten förstås. Några är spurtare, and-ra klättrare eller åkstarka slätspecialis-ter. Och så finns det de som behärskar detmesta. Som manager och sportdirektörska man sedan hitta tävlingar som passarcyklisterna.

– Tävlingsprogrammet diskuterade vi idecember och till träningslägret i januarihade alla ett grundprogram. Ett par sä-songer körde jag faktiskt allt som plane-rats ända fram till Touren, berättar ex-proffset Steffen Kjaergaard.

Norrmannen körde i US Postal Service ifem år och vid två tillfällen var han medoch hjälpte Lance Armstrong till slutse-gern i Frankrike Runt.

taktikSKoLANA r m st ro n gs män – l a g et bakom den gula trö j a n

Skulle Lance Armstrong kunna vinna Touren utan hjälpryttare? Näroch hur tas laget ut? Vad pratar de om i radion?

Ett Tour-lags förberedelser och sammansättning är svår att förstå.Kadens får hjälp att reda ut begreppen av en tidigare hjälpryttare tillArmstrong, norrmannen Steffen Kjaergaard.

text: ro b e rto vac c h i foto: g etty images, graham wats o ndavid elmfe l d t

Steffen Kjaergaard leder klungan i Touren.

52 | kadens nr 4:2004

Att man får till ett program som manhelt kan följa händer dock sällan.

– Det är självklart omöjligt att få till detför alla. Det dyker upp skador och sjukdo-mar hela tiden. Paradoxalt nog gjorde jagmin allra bästa säsong 2000 när plane-ringen sprack direkt och saker och tingförändrades hela tiden, säger Kjaer-gaard.

Taktik på höstenRedan under säsongsplaneringen börjarman tänka taktiskt. Målsättningarnafinns förstås men de varierar. Ett lag somexempelvis belgiska Quickstep-Davita-mon med Paolo Bettini har endagsloppenoch världscupen som huvudmål. US Pos-tal Service med Lance Armstrong satsarframförallt på etapploppen, inte minstTour de France.

– US Postal Service prioriterar tre lopp;Touren, Vuelta a España och Paris-Rou-baix. Med det programmet följer ocksåFlandern Runt, Amstel Gold Race, Daup-hiné Libéré och Katalonien Runt – täv-lingar US Postal Service hävdat sig bra i desenaste åren, fortsätter Kjaergaard.

Därmed vill han ha sagt att den stäm-pel laget fått är orättvis.

– När man vinner Tour de France blir

andra framgångar bortglömda och manblir bara kallat ”juli-laget”, menar han.

Vilket kanske inte är så konstigt. Tourde France är ju det viktigaste loppet för deallra flesta lag och det mest kända hos ge-mene man som följer cykelsporten spora-diskt. Steffen Kjaergaard har vid två till-fällen varit en av åtta hjälpryttare sombackat upp Lance Armstrong att vinnaTour de France. Att bli uttagen är det för-sta målet eftersom man konkurrerar medöver 20 andra cyklister om de åtta plat-serna. Man kan tänka sig att en del äregoistiska på många tävlingar för attkunna ta en plats till Touren.

– Sånt sker det nog mycket av. Hos ossmättes inte kapaciteten i resultat utan iåkstyrka. Så tror jag det är i de flesta lagmed ambitioner för sammandraget, sä-ger Kjaergaard.

Ganska tidigt på säsongen tas en grupput. Bland dessa ska de slutgiltiga hjälp-ryttarna utses.

– Redan i början av säsongen tog (sport-direktören) Johan Bruyneel ut 12–13 cyklis-t e r. Jag var alltid bland dem och proble-met var att det mer och mer handlade omTouren. Då är det svårt att stå där i slutetpå juni med stigande fo r m k u rva och fååka hem på semester, säger han som ve t .

I slutet av juni får man alltså beskedetom man får vara med eller inte. Några fården glada nyheten och andra får tänkaframåt och se de ganska säkra extrapeng-arna i form av bonus och prispengar flygasin kos. Men är man reserv måste manfortsätta att hoppas och inte minst fort-sätta att träna. Beskeden kan kommasent och snabbt. Det har Steffen erfaren-het av också.

– På 2000-års Tour blev jag nerkallad påtorsdagen före tävlingen. I vanliga fallträffas man på onsdagen inför tävlingarsom startar på lördagar, berättar han vi-dare.

KontrollerVäl inne i Tourlaget följer en rad förbere-delser. På torsdagen görs en omfattandeläkarkontroll på alla cyklister för att för-säkra sig om att alla deltagare är friskaoch mår bra. Dessutom vill man ta bortde eventuella fuskarna innan start. Såförutom dopingkontroller passar man påatt göra ett av de fyra obligatoriska blod-testerna per år.

Tävlingen drar igång. Lagen har hun-nit göra den sista finslipningen inför pro-logen och kört en kort träningsrunda in-för det viktiga lagtempot. Man har haft

US Postal Service satsar framförallt på etapploppen, inte minst Tour de France …

en del genomgångar om vad som gällergenerellt för tävlingen och vad man för-väntar sig av var och en av cyklisterna iteamet. Under resten av tävlingen harman en genomgång per dag.

– Mötet höll vi nästan alltid i teambus-sen mellan inskrivningen och start. Jo-han Bruyneel brukade också komma inpå våra rum en eller två gånger varjekväll. Det var bra för moralen ibland, sä-ger Kjaergaard.

Under etapperna har man ständig kon-takt med varandra. Idag sker dettagenom radiokommunikation. Ett verk-tyg Armstrong använder sig mycket av,inte minst för att hela tiden ha en dialogmed Bruyneel.

– Men generellt sett är det svårt att hörade andra cyklisterna via radio. Mikrofo-nen tar in en massa ljud från helikopter,bilar, vind och skrikande publik – särskiltproblematiskt är det i Touren. Men Lancepratar mycket med Bruyneel och de hör jubättre inne i bilen, säger han vidare.

Vad man pratar om i radio är framför-allt hur det ser ut på etappen och vilkakonkurrenter som är i eventuella utbryt-ningar. Dessutom varnar sportdirektö-ren cyklisterna för faror på vägen i formav hinder eller svårigheter som kantvind-

sträckor eller oljefläckar i någon sväng.– Går det lugnt på etappen kan det ock-

så snackas en del ”bullshit”, avslöjarnorrmannen med ett leende.

Nio man på plan, en gör målVia radiokommunikationen bestämmerman också hur cyklisterna ska köra i deolika delarna av etappen. Hjälpryttarnafår besked om de ska köra fort eller lång-samt, nu eller senare och så vidare. Ochjust hjälpryttarna är oerhört viktiga. Of-tast helt avgörande för om man kanvinna eller inte.

– Man vinner inte Tour de France en-sam. Det är som att tro att en duktig mål-skytt i fotboll ska vinna en match ensam.Laget är otroligt viktigt i cykel. Det USPostal Service gjort de senaste fem åren äratt bygga ett lag som blivit starkare ochstarkare i syfte att försvara Armstrong,berättar Kjaergaard vidare.

Lance Armstrong vet att laget är viktigtoch behandlar lagkamraterna därefter.Visserligen är han enligt Steffen Kjaer-gaard cynisk, rättfärdig och stenhårdmen en mycket bra ledare.

– Just för att han också vinner. Hadehan inte vunnit så mycket hade hansställning inte varit lika stark inom laget.

Han är tacksam när han får hjälp och fak-tiskt full av support när man har ensvacka också, avslutar Steffen Kjaer-gaard.

Detta är en del av vad som händer införoch under Tour de France i US Postal Ser-vice. Det amerikanska lag som med åttahjälpryttare ska försöka bli historiskagenom att hjälpa fram den tidigare can-cersjuke Texas-sonen Armstrong till sins j ät t e raka totalseger. Frågan är om hankan mobilisera sin kraft som tidigare.

Och lika viktigt, om hjälpryttarna kangöra det.

kadens nr 4:2004 | 53

Steffen Kjaergaardsbästa Tour de France-minnen• När vi körde in på Champs-Élysées (båda

gångerna)• Då jag ”flög” upp för Col du Galibier 2000

och sprängde fältet• Hela etappen från Draguignan til Brian-

con 2000 då jag var ”rå” ganska länge• Prologen 2001 – där ledde jag faktiskt

hela Touren halvvägs, efter 4,1 kilometer

… medan exempelvis belgiska Quickstep-Davitamon med Paolo Bettini har endagsloppen ochvärldscupen som huvudmål.

54 | kadens nr 4:2004

In t r e s s a n tast för svensk del blir förstås landsvägsloppen där vi har s venskt deltagande. De största seger-chanserna har givetvis Susanne

Ljungskog som är tvåfaldig världsmäs-tarinna. Hon kommer däremot att varaväldigt bevakad av de värsta konkurren-terna. Men kör hon som ifjol, defensivt,kan hon ju utnyttja dessa. Susanne hartrots allt två VM-guld och kan tack varedet köra utan press.

Samtidigt hålls OS bara vart fjärde åroch en idrottstjärna har inte mångachanser att delta, därför är det mer presspå deltagarna än vid exempelvis VM somkörs årligen.

På herrsidan är Magnus Bäckstedt detstora hoppet. Efter åtta års slit blandproffsen kom genombrottet i och med se-gern i Paris–Roubaix i april. Banan pas-sar honom utmärkt men det är framför-allt vädret som kommer att göra tävling-en tuff. Starten sker mitt på dagen, bådepå linjet och tempot, vilket kan innebäratemperaturer runt 40 grader. Precis sompå EM ifjol som kördes på samma banor,då flera svenskar kollapsade på grund avhettan.

Linjebanan är ganska lättåkt med baraen stigning som mäter runt två kilome-ter. Loppet avgörs i centrala Aten medhärliga Akropolis som det mest kändahistoriska monumentet att passera på13,2 kilometers slingan. Målet är belägeti citykärnan, intill Kotzia torget.

Vägarna är mestadels breda och fina,vilket tillsammans med att det är ganskalättåkt innebär att det kan bli en storklungspurt. Men troligast är en utbryt-ning i alla fall, eftersom max fem cyklis-

VACCHIS sidor Gu l d chans på linje,OSis i mount a i n b i ke ?

2004 är lika med OS-år. Olympiska Spelens hemland, Grekland och huvudstaden Aten, är värd för dettasportsliga spektakel. Cykelsporten är berikad med ett stort antal tävlingar då landsväg, mountainbike ochvelodrom tillhör den stora OS-familjen.

text: ro b e rto vac c h i foto: g etty images, david elmfe l d t

Magnus Bäckstedt, OS-hopp nr 2.Susanne Ljungskog, OS-hopp nr 1.

Vjatceslav Ekimov är regerande OS-mästare i tempo.

56 | kadens nr 4:2004

ter per nation får delta. Det är alltså väl-digt svårt att kontrollera loppet, till ochmed för de mest namnkunniga natio-nerna.

Blåsigt tempoTempoloppet körs utmed kustbandet ochhär kan vindförhållandena skifta ganskamycket. Det kan bli avgörande eftersomdet, precis som de två senaste spelens

tempolopp, kommer att köras med fleragruppstarter på herrsidan. I Atlanta 1996blev det sportsligt sett väldigt orättvisttrots att vinnaren var värd segern – Migu-el Indurain. Men en av de tre startgrup-pernas cyklister körde i hällande regnmedan de två andra åkte med uppehålloch torra vägar.

I Aten kommer banan för övrigt varateknisk med många svängar och ganskakuperad. Att det kan bli vanskligt fickThomas ”Gotland” Lövkvist uppleva påEM ifjol. Han vurpade nämligen efteråtta kilometer då han låg i ledning.

Det är tredje gången Olympiska Spelensl a n d s vägslopp är öppet för de professionel-la cyklisterna. Inom cykelsporten ansestrots det alltjämt VM, och i vissa länder tilloch med somliga endagslopp, vara mer

datum och sta rtti dDisciplin Damer HerrarLinjelopp 15/8, 15.00 14/8 12.45Tempo 18/8, 13.00 18/8, 15.00Velodrom 20-25/8 20-25/8Mountainbike 27/8, 11.00 28/8, 11.00

Vacchis kommentar:”Det är anmärkningsvärt att starta landsvägsloppenmitt på dagen när det är som varmast. När EM kördeshär ifjol startade man i 40 graders värme med massorav kollapsande cyklister som följd. Start klockan09.00 för alla utomhusloppen hade varit optimalt.”

a ntal deltaga reDisciplin Damer HerrarLinjelopp 67 145Tempo 25 40Velodrom (tot) 35 153Mountainbike 30 50

Vacchis kommentar:”Det man tyvärr kan konstatera är att startfälten isamtliga discipliner blir ganska fjuttiga. Det enda somkänns bra är herrarnas linjelopp. I övrigt är det få del-tagare som får chansen. Visst är det ganska många påherrarnas velodrom-tävlingar även om de är utspriddaöver många discipliner. Cykelsportens normer följerinte IOC med tanke på att man måste begränsa anta-let deltagare totalt sett och därmed är det också svårtatt höja statusen för OS inom cykelsportens värld.”

d i sta n s e rDisciplin Damer HerrarLinjelopp 9x13,2 = 118,8 km 17x13,2 = 224,4 kmTempo 24 km 2 x 24 = 48 kmMountainbike 2–2,5 timmar 2–2,5 timmar

(varvet är 6,1 km)

Vacchis kommentar:”Distanserna är helt okej även om man önskadenågon mil till på herrarnas linjelopp. Tempobanan gårutmed kustbandet med start i Vouliagnemi och vänd-punkt i Agia Marina. Herrarna kör preliminärt i tre oli-ka startgrupper. Mountainbike-tävlingarna avgörsnorr om OS-byn, vid Parnitha berget. Den optimalatävlingstiden är två timmar och 15 minuter och vädretblir avgörande för hur många varv man kommer attköra.”

fa kta om cyke l - o s

bmx på pr o g r a m met !

Till OS 2008 i Peking har Internationella OlympiskaKommittén beslutat att också BMX skall ingå i pro-grammet. Det blir en tävling för herrar respektivedamer från 19 år som kommer att ingå. Hur mångadeltagare som får ställa upp från varje nation ellervilka uttagningskriterier som gäller är ännu intefastställt.

Tem p opa l l en i Syd n ey - OS: Jan Ullri ch, Vjatceslav Ekimov och La n ce Arm s t ron g .

Paola Pezzo hoppas ta sitt tredje OS-guld i Aten.

prestigefyllda. Man ska ändå komma ihågatt alla satsar hårt på att ta en plats och fö ren del är OS speciellt, inte minst för cyklis-ter från de forna öststaterna. Men somsagt, hur ofta tänker vi på att Jan Ullrichvann OS-linjet för fyra år sedan?

Anledningen till att OS ännu inte fåttfäste inom cykelsporten är just att täv-lingen är så färsk bland yrkesåkarna. Per-sonligen tror jag att detta kommer att för-ändras. Just för att det numera är värl-dens bästa cyklister som tampas mot va-randra.

Mountainbike etableratI mitten av 1970-talet kördes de förstacross country loppen i USA. 20 år senarehade mountainbikens uthållighetsgrenbjudits in till ett av idrottens finrum,Olympiska Spelen, just i det land därmountainbiken föddes.

Mountainbikens explosionsartade fram-f a r t var givetvis anledningen till att denredan sex år efter den första världscuptäv-lingen i cross country välkomnades tillOS-familjen, alltså 1996 i Atlanta. Att det

blev just Atlanta första gången kanskeinte var någon överraskning med tankepå sportens födelse. Men att banan skullebli så tråkig hade man inte väntat sig. ISydney var det bättre. AustraliensiskaOlympiska Kommittén såg till att fåvärldscupstatus på för-OS där man tes-tade banorna. Bristerna justerades ochtävlingarna blev spännande.

I Aten blir det tufft. En backig och inteminst teknisk sex kilometer lång bana påPartheniaberget kommer att göra livetsurt för deltagarna. De två stigningarnahar var för sig en höjdskillnad på 100 me-ter. I maj kördes ett testlopp med flera avförhandsfavoriterna både bland dameroch herrar och dessa kunde konstatera attdet blir hårt.

Tyvärr finns ingen svensk deltagare atthoppas på. Men för vårt västra grannlandstår förhoppningarna till de senasteårens suverän Gunn-Rita Dahle som fårse upp med den tvåfaldiga OS-mästar-innan Paola Pezzo som gjort comeback ef-ter barnafödande.

Let the big show begin!

GuldErik Friborg, Algot Lönn, Ragnar Malm och Axel Wilhelm Persson, lag 1912 i StockholmHarry Stenqvist, individuellt 1920 i Antwerpen (tempo)Bernt Johansson, individuellt 1976 i Montreal (linje)

SilverSigfrid Lundberg, Ragnar Malm, Axel Wilhelm Persson och Harry Stenqvist lag 1920 i AntwerpenErik, Gösta, Sture och Tomas Pettersson, lagtempo1968 i Mexico

BronsErik Bohlin, Ragnar Malm och Gunnar Sköld lag 1924i ParisGösta Carlsson, Erik Jansson och Georg Johnsson lag1928 i AmsterdamGösta Carlsson, individuellt 1928 i Amsterdam (tempo)Arne Berg, Bernhard Britz och Sven Höglund, lag1932 i Los AngelesBernhard Britz, individuellt 1932 i Los Angeles(tempo)Sven Hamrin, Erik, Gösta och Sture Pettersson, lagtempo 1964 i TokyoGösta Pettersson, individuellt 1964 i Tokyo (linje)Anders Jarl, Björn Johansson, Jan Karlsson ochMichel Lafis, lagtempo 1988 i Seoul

sv e n ska me da ljer i olymp i ska spe l

58 | kadens nr 4:2004

Det är den första riktigt varma söndagen i april och solen ste-ker över endurobanan i Blixås, ett par kilometer söder om Gö-

teborg. Den röda sanden yr och bland tal-larna kryllar det av människor och stora,dyra cyklar när 412 Cykelförening ordnarsin första tävling i downhill.

– Jäklar vad mycket folk här är! sägerPierre.

Runt honom förbereder sig ett femtio-tal tävlande: de känner på banan, mekar,äter choklad. I en öppen glänta mitt i denbranta backen samlas allt mer publik.

Det var Pierre som tillsammans medChris Jarosinski och Carl-Martin ”CM”Glos tog initiativet till Gride. Ett par veck-or innan tävlingen träffar jag dem i Pier-res cykelaffär och verkstad reSport, somhar blivit en samlingsplats för många avGöteborgs cyklister. Folk kommer in ochmekar eller snackar ett tag och kaffeko-karen går alltid varm.

De tre killarna saknade en större cykel-gemenskap i Göteborg, och startade där-för Gride i december förra året. Ett halvårsenare är de 88 medlemmar.

– Vi växer otroligt fort. Det fanns heltklart ett tomrum i Göteborg, säger CM.

Kaffekokaren har rosslat klart ochChris häller upp kaffet i kopparna. Hanhåller sig mest i bakgrunden och flikar inett ord då och då, men han är en av demsom jobbat hårdast med communityn.

Fördelarna med en community är en-ligt killarna att det är gratis, att organisa-tionen är demokratisk och att alla kandelta i kommunikationen.

En rad olika cykeldiscipliner samsas iGride.

– Fast vi är nog mest downhillcyklisteroch trialscyklister. Men jag cyklar såmycket som möjligt: cross country,downhill, trials, landsväg, säger CM.

På vintern träffas medlemmarna mersällan. Men så fort snön smält cyklar deutomhus och betydligt oftare: i centralaGöteborg, Blixås, Landvetter eller Ange-red.

Precis som inom de flesta cykeldiscipli-ner är flertalet utövare män. Killarnaskulle gärna se fler kvinnliga medlem-mar.

– Jag tror många tjejer skulle tycka det

Freeridecyklingen växer.I vintras föddes både cykel-communityn Gride och cykel-klubben 412 i Göteborg. På ett par månader har en helt ny cykelgemenskap uppstått.

– Innan höll alla på medsamma sak utan att prata medvarandra, säger Pierre Blomdahl,en av de mest aktiva i både 412och Gride.

text och bild: j o h a n na west l u nd

Bortom k l u b b a r n a

gride | 412

var roligt om de bara provade. Men detfinns nog mycket förutfattade meningar,att det ska vara så grabbigt och tufft, sä-ger Pierre.

Alla tre är överens om att stämningen iGride är god.

– Det är väldigt skönt att det inte är nå-gon machoattityd. Man dissar aldrig nå-gons utrustning eller talang. Och allahjälper alla, säger Pierre.

– Ja, när man cyklar trial så kommerdet alltid duktiga cyklister och hjälper enistället för att titta snett på en, säger CM.

Många cykelklubbar fokuserar mer påtävlingar. Pierre, som tidigare själv täv-

lat i motocross, tror att det är därför detoftast satsas mest på de duktiga.

– Inom crossen fick man vara väldigtbra om man skulle få någon uppmärk-samhet eller hjälp. Men här är alla väl-komna.

Stämningen i centrumTävlingsförberedelserna pågår in i sistaminuten. Någon fixar med komradion,en annan tänder grillen. 412s ordförandeUrban From – iförd tajta byxor som allakommenterar – tar sig upp till startplat-sen och tävlingen kan börja.

Det märks tydligt att den goda stäm-ningen står i centrum. Det spelar ingenroll om det är en elvaårig nybörjare, enokänd stockholmare eller någon av denärmsta cykelvännerna som kör i banan:peppandet och jublet kommer i en aldrigsinande ström från såväl medtävlandesom arrangörer och publik.

Ofta uppfattas downhillcykling som enfarlig sport. Här oroar sig dock ingen sär-skilt mycket för skador. Alla kör medmycket skydd.

– Det är sällan det händer något riktigt

illa. Det är klart det kan hända grejer,men det kan det ju om du är ute och ori-enterar och snubblar också. Jag tror intedet har med sporten i sig att göra, sägerPierre.

Dagen efter tävlingen samlas delar avledningen för 412 för en eftermiddagsfikai solen. Ordföranden Urban har sällskapmed downhillansvarige Christian Jensenoch CM, webbansvarig för såväl 412 somGride. Även om 412 och Gride är fristå-ende från varandra så är det nästan två si-dor av samma sak, menar CM.

– Gride är som ett skyltfönster utåt, detvisar mycket av verksamheten och under-lättar kommunikationen. 412 å sin sidager mer seriositet åt cyklingen. 412 är förde som vill vara med i en klubb utöver attvara med i en community, säger han ochhugger in på sin panini med getost.

– Ja, det här community – är det ett nyttord? Jag lärde mig det idag, säger Urban.

– Menar du allvar? Har du hört talas omtv? Telefon? Dator? undrar CM och alla treskrattar.

Det märks att de har roligt ihop, skrat-tar gör de mycket och ofta.

kadens nr 4:2004 | 59

Carl-Martin ”CM” Glos.

”Vi har så bra

självförtroende

att vi inte behöver

någon stylad frisyr.

Och man slipper

hjälmfrillan.”

Urban From,

ordförande i 412

om den populära

snaggfrillan i

communityn.

Kent, Pierre och Urban.

Kent och Christian.

60 | kadens nr 4:2004

412 bildades i februari i år ur Christiansdownhillklubb och Urbans trialklubb,och fokuserar på downhill, trial ochBMX.

– Alla kände varandra sedan tidigareoch många av oss cyklade ihop ändå, litesådär över gränserna, fastän vi kanske ärvarandras motsatser både i klädstil ochtyp av cykling, säger Urban.

Christian fnissar, det där med kläderverkar de ha diskuterat många gånger.

– Downhillåkare vill ha flashiga ochfräcka kläder. Trialsåkarna har så tajtakläder som möjligt, säger han och Urbanhakar på:

– Nu har det blivit en kul grej, det vardärför jag gick runt på tävlingen i ex-tremt tajta kläder. Men det finns olikainriktningar inom trials. Om man körstreet så är man i regel lite fräckare, menkör man i skogen så vill man ha ren funk-tion. Då blir det mer åtsittande. Och såen liten, töntig cykel. Det får man ingatjejer med, säger Urban på sin stillsam-ma norrländska och river ner ännu enskrattsalva från Christian och CM.

– Men ni får många åskådare. Och inomdownhill körde faktiskt alla i kropps-strumpor för tio år sen, säger Christian.

– Ja, det var härliga tider, säger Urbanoch Christian får ett nytt skrattanfall.

De cyklar ihop flera gånger i veckanmen har inga organiserade träningar.Eftersom de bara är 20 medlemmar bru-kar det bli mer informellt, och träffarnabestäms ofta via Grides forum. Medlem-marna ses även ofta utanför cyklingen.

– Fast det blir ju mycket cykelsnack närman träffas. Det är ju det intresset somnästan alla lever för, säger Christian.

Gemenskapen märks även genom attkillarna är ganska lika till utseendet. Tillexempel har de samma frisyr: kort, snag-gat hår. Något de upptäcker när vi sitterpå kaféet. De funderar över vad det kanbero på.

– Vi har så bra självförtroende att vi intebehöver någon stylad frisyr. Och manslipper hjälmfrillan, säger Urban.

– Och det blir billigare, tillägger Chris-tian och skrattar.

Men CM ser bekymrad ut.– Det här är inte alls bra. Det kan ju

misstolkas, säger han oroligt. 412:orna upplever ofta att deras sport

inte tas på allvar.– Allt, utom cross country och lands-

väg, har fått stämpeln att det är lite tjaf-

sigt och lite lek, säger Urban.Han tror att det beror på att landsväg

och cross country har en etablerad täv-lingsform och syns mycket i media, med-an folk inte har sett så mycket av de ovan-ligare formerna.

– Men även snowboard sågs det snett påi början. Nu är det en OS-gren, säger CM.

– Ja, det måste väl gå sakta eftersom detär minoritetssporter. Det går i rätt rikt-ning i alla fall, säger Urban.

Än så länge har 412 enbart manligamedlemmar.

– Men både inom trial och BMX finnsdet ju en del tjejer, för där finns en orga-niserad ungdomsverksamhet. Men jaghar svårt att se vart en tjej på tio bast somvill börja med downhill ska vända sig, sä-ger CM som tror att det kan vara en för-klaring till varför just downhill är såmansdominerat.

Många tävlandeUrban skickar iväg tävlande efter täv-lande nerför berget. Hittills har ingenvurpat och stämningen är på topp. Dof-ten av grillad korv sprider sig. – Nästa: Olsson! sprakar det ur komra-dion.

”Det känns inte som

någon vanlig tråkig

klubb, med någon

mossig gubbe som

sitter och säger vad

man ska göra. Alla

är så rara mot varandra

och bara tycker det

är jätteroligt att cykla.”

Hanna Olsson om

gemenskapen i Gride.

Hanna Olsson.

Det är den enda kvinnliga tävlanden,Hanna Olsson, som tröttnat på att få enmassa uppmärksamhet bara för att honär tjej och därför anmält sig som enbartOlsson.

Hon är nyfrälst downhillåkare. Förstagången hon hoppade i rampen någonsinvar dagen innan tävlingen. Och förstagången hon körde downhill var två dagarinnan tävlingen.

Jag träffar Hanna på ett kafé ett par da-gar efter tävlingen. Hennes träningsvärkhar hunnit gå över och hon berättar atthon drömt om att pröva downhill imånga år. Men brist på tid och pengargjorde att det dröjde. Vid hennes premi-ärhopp var halva klubben med och pep-pade henne.

– Jag fegade jättelänge, säger hon ochskrattar.

Hon började cykla seriöst i tonåren.Först var det cross country som gällde,men så småningom gick hon över tillBMX.

– Ska man köra cross country måsteman träna så mycket kondition. BMX varju bara att leka igen och ha roligt. Kolla,en skärmflygare! Coolt! säger hon och lu-tar sig fram mot fönstret för att se bättre.

Hon har testat en rad olika sporter – rid-ning, motorcykel, skateboard, snowbo-ard – men cyklingen har alltid varit roli-gast. Efter att ha pluggat i Eskilstuna –där hon var den enda i hela stan som kör-de BMX – flyttade hon till Göteborg. Härär hon medlem i Gride, och på gång att blimedlem i 412.

– Det känns inte som någon vanlig trå-kig klubb, med någon mossig gubbe somsitter och säger vad man ska göra. Alla ärså rara mot varandra och bara tycker detär jätteroligt att cykla, säger hon och taren klunk av Coca-colan.

Även hon brukar hänga på reSport.– Jag förstår inte hur Pierre klarar av att

jobba mitt i alltihop. Det är lite ung-domsgård över det. Men det är skönt attdet finns ett sånt ställe.

Hon träffade sin pojkvän Kent genomcyklingen som de båda brinner för.

– Det är bra, han kommer aldrig att för-söka få mig att sluta cykla. Jag har haftpojkvänner som först tyckt att det har va-rit jättecoolt att jag har en BMX, men se-dan när jag lagt ner tid på cyklingen såhar det blivit jobbigt, säger hon.

I Göteborg finns det ett par tjejer tillsom kör BMX, men Hanna är ensam

downhilltjej. Som cyklande tjej är honvan att bli särbehandlad.

– Ofta får man så mycket uppmärksam-het utan att göra någonting. Det räckermed att jag dyker upp med BMX:en såtycker folk att jag är jättecool. De kan juvänta med att säga någonting tills de harsett mig åka. Och folk som tvångsmekarmed min cykel: jag avskyr det! De menarväl, men effekten blir nog inte den deräknat med. Jag vill inte vara otrevlig motfolk men måste jag så ryter jag till, sägerHanna och skrattar.

tävlingen är öv e r. Lugnet och det rödadammet börjar lägga sig. Dagens endavurpa ledde inte till några skador, ochalla verkar nöjda. Det finns redan tankarpå att anordna en ny tävling.

– Det kom mer folk än jag hade vågathoppas. Jag tycker det gick fantastiskt,säger CM.

– Ja, och vi lyckades väldigt bra medstämningen. Det är alltid kul när mankan dra ihop likasinnade utövare av mi-noritetssporter, tillägger Urban.

kadens nr 4:2004 | 61

”Det är klart det kan hända

grejer, men det kan det ju om

du är ute och orienterar och

snubblar också.”

Pierre Blomdahl om downhill-

sportens eventuella risker.

62 | kadens nr 4:2004

texter:a n n i ka berg g re n ,m at tias fre d r i ks s o n ,n i klas bohman,st e fan larsén,

foto:h å kan hjort, david elmfe l d t, m at tias fre d r i ks s o ntorbjörn hallqvistn i klas bohman

kadens nr 4:2004 | 63

Sverige är ett av världens bästa mountainbikeländer.Här finns naturen, variationen och allemansrätten. Så pumpa däcken, packa väskan och ge dig iväg i sommar.Upptäck mountainbiking när den är som bäst. Från vidsträckta fjällmassiv i norr till ljuvliga bokskogar i söder – Sverige har allt. Vi har valt ut femton av de bästa mountainbikeområdena. Testa dem!

Vä r l d e n s bästa S ve r i g e1. pä lts a2. rallarvägen 3. pad j e l a nta l e d e n4. muddus5. norg e fa r a r l e d e n6. åre7. fa l u n8. säfsen 9. nac ka res e rvat et – he l l a s gå rd e n1 0. ti v e d e n11. skatås – göt e b o rg 12. ikh p - st u gan – huskva r na13. is a b e rg – hest r a14. ske dala sko gar – halmstad 15. salsjöns moti o n s a n l ä g g n i n g

1

2

34

6

5

9

8

7

1 0

1 21 3

1 1

1 4

1 5

64 | kadens nr 4:2004

Vill du veta mer om allemansrätten?Läs om vilka regler som gäller för cykling påwww.naturvardsverket.se

Här hittar du information om national-parksreglerna www.lst.se

Ska du ut och hoja i vildmarken? Då finnsdet ett par saker du bör se till att ha med ipackningen utöver det självklara som slang,pump och verktyg…

Mobiltelefon: täckningen kan vara väldigtbegränsad, särskilt om man inte har ett Te-lia-abonnemang. Vår norrlandspecialist Hå-kan Hjort har själv köpt en kombinerad sa-tellit/GSM-telefon för cirka 3.000:-

Reservdelar: Ett par extra ekrarKedjenitar och ett par extra kedjelänkarEtt extra däck och/eller stora punkalapparsom man även kan laga däck med, inifrån. Ett extra växelöraEn broms- och en växelvajerExtra bromsklossar (bromsa dig nerför ettfjäll i hällregn så förstår du...)Karta och kompass

Packa rätt

Kläder:Olika typer av skalplagg för alla typer av väder. Se till att du alltid kan ha ett torrt ombyte till-hands om du skulle plumsa i ett kärr, drabbas av regn, snö eller andra otäckheter.

Sverige är stort. Sverige rymmer mycket mountainbikemöjligheter för den som vill och vågar ge sig iväg. Vi har valt ut femton av de bästa ställena i landet för

mountainbike. Det är allt från häftiga national-parker till fjällorter, naturreservat och populäramountainbikespår. Från söder till norr, från västtill öst.

Att vi kan cykla i dessa fantastiska och i mångafall unika områdena, är en rättighet som vi måstevårda. Det gör vi själva, förstås, genom att använ-da sunt förnuft, följa reglerna och respektera na-tur, djur och medbrukare. Det är framför allt alle-mansrätten som gäller i skog och mark – därhuvudregeln är att inte störa eller förstöra. Mendet finns undantag och särskilt gäller det natio-nalparker och naturreservat.

I allmänhet är det alltså tillåtet att cykla i natu-ren, förutsatt att man följer allemansrättens re-gelverk. Det handlar framför allt om att inte skadaskogsplantering, gröda eller annan känslig mark.Man måste också respektera hemfriden, det villsäga inte passera över eller vistas på privat tomt –det gäller särskilt området närmast boningshus.

Som cyklist kan man, om man är oförsiktig,skada känslig mark. Det gäller därför att tänka sigför och till exempel hålla sig på markerad led ellerstig. Men det handlar också om att inte bromsasönder mossbelagda stenhällar eller stig genomatt låsa bakhjulet och undvika att cykla runt, ochdärigenom bredda, lerhål.

Det är okej att cykla på enskild väg och att köraigenom inhägnad betesmark om man inte stördjuren eller skadar stängsel. Man får förstås intesläppa ut inhägnad boskap.

Reservat eller park?I Sverige finns det 28 nationalparker som tillsam-mans utgör 1,5 procent av landets yta. National-parkerna är de områden som åtnjuter det starkas-te skyddet vilket innebär att många parker harundantag från allemansrätten. Det är var och ensskyldighet att ta reda på vad som gäller just i dennationalpark man besöker – det är till exempelinte tillåtet att cykla utanför anlagda vägar i vissanationalparker.

Naturreservat är en enklare skyddsform och kaninnefatta både kulturpåverkade miljöer och geolo-giskt eller botaniskt intressanta områden på en re-lativt liten yta. Totalt finns det cirka 2 400 natur-reservat i Sverige, som täcker cirka tio procent avSveriges yta.

Naturreservat är inte sällan inrättade för fri-luftsliv, medan nationalparker ofta är skyddadeutifrån vetenskapliga aspekter – båda skyddsfor-merna syftar däremot till att bevara värdefull na-tur.

Åreskutan är norraEuropas bästa ställe förutförsåkning. På cykel alltså.

6700 WSD4500 WSD

Cykling i försommarskrud. FOTO: TORBJÖRN HÄLLQVIST

66 | kadens nr 4:2004

IKHP-stugan –HuskvarnaSom värd för Nordiska mästerskapen i XC och down-hill 2003 bjöd IK Hakarpspojkarna på några av Sveri-ges tuffaste banor. Långa krävande stigningar i kom-bination med ihållande regn dagarna före, och ävenunder tävlingarna, resulterade i att flera starka åkaretvingades bryta. För att även motionärer skulle fåprova på den tuffa terrängen kring Huskvarnabergetarrangerades Scandinavian Open.

Vid IKHP-stugan finns flera spår i varierande läng-der, varav ett med elljus. Det finns ett specielltmountainbikespår som bjuder på mera teknisk cyk-ling än löp- och skidspåren. Därmed inte sagt attdessa är några söndagspromenader. Spåren vid IKHP-stugan är visserligen ganska lättcyklade, men de ärrejält kuperade och kan bjuda på en hel del lera vidregn. Tunga stigningar varvas med snabba utförskör-ningar. Slingorna är välskötta och lätta att följa tackvare bra skyltning. Härifrån utgår även den 50 kilo-meter långa Bauerleden – en vandringsled som slutari Gränna. Söderut löper Södra Vätterleden. Är mansugen på att testa sina färdigheter i downhill finnsStrutsabacken med en fallhöjd på 91 meter.

I N FO :Sväng av E4:an mot Huskvarna centrum, fortsätt motAneby. Efter 500 meter svänger du vänster och följerskyltningen mot IKHP-stugan.Jönköpings Turistbyrå,Tel: 036-10 50 50Fax: 036-10 77 68E-post: turist@stk.jonkoping.se

Södra Sverige text: n i klas bohman foto: n i klas bohman & torbjörn hallqvist

Skedala skogar –HalmstadOmrådet kring Torvsjön är ett populärt friluftsområdemed härlig natur och flera vackert belägna grillplatser.De populäraste lederna är de som ligger nordost omTorvsjön. Dessa används flitigt av vandrare och motio-närer, medan slingorna väster om sjön inte är lika väl-besökta. De är mer av vildmarkskaraktär och rejältkuperade.

Att cykla i området är en fröjd. Här finns allt ifrånrejält teknisk singletrack till välpreparerade och lättcy-klade leder med fint grus. Väljer man slingorna somligger åt väster får man vara beredd på ganska stökigterräng med vassa stenar och mycket rötter – iblandbehöver man till och med leda cykeln. Man får inteheller vara rädd för lite höjdmeter, för det är rejältkuperat. Lederna är dock väl värda mödan. Stigarnaslingrar sig stundtals fram i härlig bokskog och utsik-ten över Torvsjön skäms minsann inte för sig.

Slingorna nordost om sjön är något mer lättcy-klade. Här behöver man väldigt sällan, eller aldrig,leda cykeln. Det är heller inte riktigt lika kuperat. Där-emot ligger det bitvis ganska mycket grenar på sti-garna som spår efter avverkningar. Den slingrandegrusstigen utmed sjön är väldigt populär att promene-ra. Här får man vara extra försiktig så man inte cyklarpå någon.

I N FO :Utmed väg 25, cirka 10 kilometer öster om Halmstad,ligger Torvsjön. Sväng av mot Ön, och parkera uppevid stugorna. Sedan är det bara att ge sig iväg pånågon utav lederna.Turistbyrån Halmstad, Halmstads slottTel: 035-13 23 20Fax: 035-15 81 15E-post: info@tourist.halmstad.sewww.halmstad.se

kadens nr 4:2004 | 67

Isaberg – HestraHestra är nog mest känt hos vintersportare. Om vin-trarna är det full aktivitet på Isaberg, som är södraSveriges bästa slalombacke. I år stod Hestra somarrangör för de alpina svenska mästerskapen. Anlägg-ningen är väl värt ett besök även på sommaren. Härfinns möjligheter till ett rikt friluftsliv med bland annatturridning, kanot och olika äventyrs- och teambuil-dingaktiviteter. Självklart finns det även gott om härligcykling.

Slingorna vid Isaberg går på naturliga stigar ochletar sig fram genom en mysig gran- och tallskog. Påmarken växer blåbär, lingon och ljung. De lite längrelederna utnyttjar till fullo närheten till slalombacken,vilket stundtals ger riktigt långa krävande stigningaroch härliga utförskörningar. Överlag är det ganskalättcyklat med få rötter och stenar. Underlaget tende-rar bitvis att vara lite sandigt och blir därmed ganskatrögcyklat. Över en del stigar ligger det även en heldel nedfallna träd som gör att man ibland måste klivaav cykeln för att komma fram.

Vid ett besök på Isaberg är det nästan ett måste attpå ett eller annat sätt ta sig upp på toppen. Utsiktenär magnifik. Oavsett om man väljer det asfalteradealternativet eller stigarna garanteras benen en rejälgenomkörare.

I N FO :Hestra ligger sex mil sydväst från Jönköping. Man bör-jar vid Hestra stugby som ligger utmed väg 26. Härfinns också en bra parkering.Stuguthyrning: www.sveningsson.se www.stf.seIsaberg Turistinformation Isabergs stugby, HestraTel:0370-33 57 00, eller 33 59 90 E-post: info@isaberg.comwww.gislaved.se

Salsjöns motions-anläggning –RonnebyMotionsanläggningen och slingorna som utgår här-ifrån har skapats och underhålls av Salsjöns motion-sklubb. Det råder ofta febril aktivitet vid klubbstuganoch runt den lilla sjön, medan de längre slingornaoftast ligger öde. Terrängen runt Salsjön är typisk förBlekinge. Vegetationen är en blandning av...allt.Inlandsisen har format landskapet som vimlar avberghällar, småbranter och stenblock.

Hobyleden (vit 18 km) och Salsjörundan (röd 7,5km) är två slingor som var för sig bjuder på stor vari-ation och mountainbikeunderhållning. Stigarna gåröver hyggen och berghällar, genom granplanteringar,blandskog, urskog, tallskog och bokskog. Långa segasluttningar saknas. Istället är det mest småskuretkuperat med backar på 5–20 höjdmeter. Sten ochrötter på stigarna gör att stående cykling är det somgäller.

I N FO :Lämna E22:an vid Bräkne-Hoby avfarten. Kör norrutmot Bräkne-Hoby. 400 m från avfarten tar man avösterut (höger) mot Kallinge. Efter 1,7 km, mitt i enlång uppförsbacke, finns en liten skylt ”Salsjön”, sompekar åt höger. Kör 1,1 km på grusvägen, passeraunder E22 så är du framme.Turistbyrån Ronneby, Västra Torggatan 1Tel: 0457 – 180 90Fax: 0457-174 44 E-post: turist@ronneby.sewww.ronneby.se

Skatås – Göteborg Skatås är Göteborgarnas friluftsområde nummer ett. Med sitt centrala läge och myller av stigar, spår och aktivite-ter är det inte så svårt att förstå. Hit går alla för att få en portion motion, spela boule, frisbee-golf eller bara föratt njuta av lite vacker natur. 2002 brändes den tillhörande motionscentralen ner. Idag återfinns omklädning,dusch, bastu och gym i provisoriska lokaler, men den nya motionscentralen beräknas vara klar till sommaren2004.

Området fullständigt kryllar av stigar och vägar. Några av dem täcks in av de slingor mellan 1,5 km och 18 kmsom finns utmärkta. Härifrån kan man dessutom hoppa på såväl Vildmarksleden som Bohusleden, som båda ärvandringsleder och stundtals bjuder på rejält teknisk åkning. Cyklingen i Skatås är varierad med allt från välpre-parerade grusvägar, knixiga stigar till kuperad terräng i en härlig mix. Man passerar en del sjöar och även myr-mark. Om man vågar sig på att avvika från lederna finner man än mer stigar och härlig åkning. Man bör dockvara beredd på att det kan vara lätt att cykla vilse om man inte känner till området. När man cyklar i Skatås skaman vara medveten om att man inte är ensam i spåren. Ta hänsyn till dem som promenerar, joggar, springer ellergår med stavar. Sakta gärna ner och bjud på ett leende och en glad hälsning.

I N FO :Skatås ligger i de östra utkanterna av Göteborg. Från E6/E20 svänger man av vid Örgrytemotet, höger in påÖrgrytevägen och vidare in på Sankt Sigfrids Plan. Fortsätt in på Delsjövägen i cirka två kilometer. Ta av höger påOlbergsgatan och sedan höger på Skatåsvägen och du är strax framme.Göteborgs Turistbyrå Kungsportplatsen 2 eller Nordstadstorget, Nordstans ShoppingcenterTel: 031-61 25 00Fax: 031-61 25 01E-post: turistinfo@goteborg.comwww.goteborg.com

68 | kadens nr 4:2004

ÅreLiftburen cykling är ingen unik företeelse i Sverige,men ingen annan plats i vårt lilla land kan erbjuda enprodukt som ens kommer i närheten av vad som finnsi Åredalen på sommaren. Det är i Åre det händer ochäven om sommarpulsen inte är lika hög som på Got-land eller Västkusten är det ruggigt mycket skönarehäng på Brokens afterbike än på en myggig parkeringi Dala-skogarna. Och på vilken annan plats kommerdu få cred för ditt 1 000-kronors Diablo-styrlager ochdina specialimporterade 2,7 tums Maxxis-däck frånStaterna?

Från midsommar till början av september transpor-terar Sveriges enda kabinbana cyklister till toppen avfjället i skytteltrafik. Därifrån kan du njuta av nästan900 fallhöjdsmeter högklassig cykling hela vägen nertill byn. Det är till och med mer än vad som erbjuds imountainbike-paradiset Whistler.

Ett lyft med kabinen i Åre ger inte bara långa åk.Den fantastiska utsikten över fjällvärlden är dessut-om makalös och frihetskänslan är lika påtaglig somvinden om det blåser från väster. Ett nätverk av stigardrar iväg åt olika håll från kabinhuset nerför fjället.Det ger stor variation oavsett om personen bakomstyret är sugen på en häftig downhill-löpa eller enlugn tur i flackare terräng.

För sju–åtta år sedan fanns det få stigar på fjälletoch istället handlade cyklingen om offpist i sammastil som på vintern. Numera är det betydligt mer till-rättalagt, men cyklingen är fortfarande teknisk, väl-digt kul och bitvis väldigt svår.

I N FO :Bästa tid: Slutet av juni till slutet av septemberTyp av cykling: All typ av cykling finns på och kringÅreskutan – downhill, freeride, brädlappsbanor, crosscountry och fjällcykling. Två liftar och ett 40-tal olikanedfarter/stigar.Boende: Varierande boendealternativ finns, det mes-ta går att boka genom Skistars bokningsservice:www.skistar.com/are eller per telefon 0647-177 00.Mer info: Åre Mountain Mayham, en freeride-cykel-festival, arrangeras för andra gången denna sommar.21-27:e juli kryllar byn av de värsta downhillhojarna,massor av cykelfreaks och du kan räkna med skönthangout tillsammans med likasinnade.Åre Turistbyrå 0647-177 20, www.areturistbyra.comwww.mtbare.com www.skistar.com/are

Mellersta Sverige

Säfsen Över 300 kilometer mountainbikeleder i en mycketvacker natur. Lägg till ett bra boende i mysiga tim-merstugor och god mat, och vistelsen i Säfsen blir enupplevelse utöver det vanliga. I Säfsen finns både lätta grusvägar och utmanandestigar, tillräckligt för att passa cyklister på alla nivåer.

– I sommar blir Säfsen dessutom en attraktionrikare när den nya BMX-banan står klar med tillhö-rande freerideslinga och trialsektion, berättar FredrikStamborn på Säfsen Resort.

Säfsen är en fullserviceanläggning med boende,mat, uthyrning av cyklar och egen sportshop. Manerbjuder särskilda weekendpaket för cyklister, nybör-jare som elit och inför Finnmarksturen i augusti arran-geras en särskild träningshelg ledd av förre förbunds-kaptenen i MTB, Anders Olausson.

Säfsen är en av få orter i Sverige som faktiskt sat-sar på cykling. Bara det är värt vår uppmuntran. Attcyklingen sedan håller hög klass är sförstås ett stortplus i kanten.

I N FO :Bästa tid på året: Mitten av maj till början av oktoberTyp av cykling: Stigar (single tracks) och grusvägar,BMX-bana klar i juni, permanent tävlingsbanaBoende: TimmerstugorMer info: Säfsen Resort: tel.0591-77 50 00www.safsen.se

Cedric Gracia var i Åre för att filma och fota iaugusti förra året och var lyrisk över den nyadownhillbanan.

– Det här är den bästa downhillbanan jag kört iunder hela säsongen och då räknar jag in alla WC-och NORBA-banor, utbrast Gracia och gav Åreslocals rejält med cred för bygget med banan.

text: m at tias fre d r i ksson, st e fan larsén foto: m at tias fre d r i ksson, david elmfe l d t, mario to l e d o

Nackareservatet –StockholmMountainbike i Stockholm uttalas Hellas. Det är nam-net på friluftsgården som ligger fem kilometer utan-för Stockholms sydöstra tullar och början på mil eftermil med singletracks, stenhällar, rötter, lera, löparsti-gar – allt du vill ha om du gillar mountainbike.

Svåra singletracks, som gjorda för riktiga ”epics”,löper ut från Hellasgården. Två favoriter är grönarespektive blåa spåret ut mot Saltsjöbaden – tekniskåkning i vacker natur med mycket skogskänsla ochhärliga backar. Vill man bara testa på Hellas finnsytterligare varianter – både korta slingor i området påstig eller rundor på grus och löpstigar. Milspåret är enpopulär snabbrunda som bjuder på mycket upp- ochner men inga svårare utmaningar.

Vill du mer? Hoppa på Sörmlandsleden som gårneråt Södertälje. Men ta med sovsäck och busskort –det är långt och ganska tekniskt bitvis.

Tänk bara på att det här är många Stockholmaresandningshål. På helger kan det därför vara mycketfolk ute i spåren som inte alltid uppskattar att bliomkörda i hög fart med små marginaler. Ta det lugnt,hälsa och lämna företräde till alla som ser ut attbehöva det så inte detta fantastiska område stängsav för oss som cyklar där ofta. Respekt liksom.

I N FO :Bästa tid på året: Hellas är alltid bra. Här cyklas detåret om. Typ av cykling: Stigar, grusvägar, löparstigar, berghäl-lar, rötter – allt finns här.Boende: Var som helst i Stockholm. Hellas är nära –det tar 20 minuter att cykla hit från innerstaden.Mer info: Turistbyrå Kulturhuset, Sergelstorg 1Telefon: 08-784 24 90Fax: 08-784 24 91E-post: info@svb.stockholm.sewww.sverigeturism.se www.stockholmtown.com

kadens nr 4:2004 | 69

FalunFalun har en stark cykeltradition sedan länge och bynhar fostrat många duktiga tävlingscyklister, både iskogen och på vägen. En anledning är träningsmöjlig-heterna i och runt Falun. Åt alla väderstreck finns ettjätteutbud av både stigar, grusvägar och asfalt. Det ärinte heller några problem att hitta stigningar medmånga höjdmetrar.

Långa Lugnet är en av Sveriges äldsta mountainbi-ketävlingar och passerar en av de absolut finasteMTB-upplevelserna alla kategorier, nämligen Törn-bergs stig. Det är en drygt fyra kilometer lång trailsom gubben Törnberg en gång lät bygga som sin endaförbindelse från stugan vid Rogsjön norr om Falun tillnärmsta by. Stigen är svagt sluttande och innehållerinte en rot eller sten, bara sköna och svepande full-fartssvängar i den fina tallskogen.

I området runt Lugnet finns både uppmärkta XC-leder och en downhillbana i den gamla slalombacken.Här har också Falu CK sin klubblokal, här ligger hög-skolan som numera också har en speciell inriktning förcyklister och här ligger LIVI, testkliniken där de flestasvenska cyklister plågat sig i labbet. Det är alltså härsom cyklingen har sin kärna i Falutrakten.

Falun lämpar sig ypperligt som ort att förlägga trä-ningsläger, oavsett om det är på vägen eller i skogen.Som sagt, det bjuds på åkning för alla smaker och ialla riktningar.

I N FO :Bästa tid på året: Tidig vår till sen höst. Sen åker manskidor.Typ av cykling: Klassisk crosscountry i dalaskogar.Kuperat om man vill.Mer info: Missa inte Långa Lugnet, 71 kilometer långtlånglopp på extra mycket stig i år. Ingår i Team SportiaLångloppscup och går av stapeln 7-8 augusti.Iblandarrangeras också cykelcrosstävlingar här – ScandicCrossover brukar gå på hösten.Turistbyrån Falun Trotzgatan 10-12 Tel: 023-830 50Fax: 023-833 14E-post: turist@visitfalun.sewww.visitfalun.se

TivedenTiveden nationalpark mellan Vänern och Vättern präg-las av ett kraftigt kuperat och vilt skogslandskap medvackra skogssjöar och jättestenblock. Parken på 1.350hektar inrättades 1983.

Den är en av Sveriges vackraste nationalparker –orörd, mystisk och mäktig. Tiveden är formad avinlandsisen som skapat unika klippformationer ochblockstensansamlingar av vilka Stenkälla är den mestkända. Förutom tuff cykling finns en hel del att upple-va i parken – vackra vildmarkssjöar med inplanteradädelfisk, imponerande klippblock uppåt tio meterhöga och grottor som Stenkällan som är en gammalofferkälla från hednatiden. Men det har aldrig bottnågra människor här, så det är en ganska orörd natur.Uppmärkta vandringsleder från 1,5 kilometer till 15kilometer startar och slutar vid besökscentrum. Ter-rängen är varierad men starkt kuperad och krävandeatt cykla i, då Tivedens nationalpark är en av Sydsveri-ges vildaste skogar. Det är ett kuperat, bergigt ochblockigt område med mycket North Shore-känsla.

I N FO :Färdtips: Nationalparken nås enklast från riksvägenmellan Karlsborg och Askersund. En mindre väg,Tivedsleden, går genom området och passerar Sten-källebergen, där det finns en parkering och en utställ-ning. En P-plats finns intill Vitsand vid sjön Trehör-ningen. Det finns 25 km vandringsleder i nationalpar-ken, som passerar de intressanta sevärdheterna.Turistbyrån Karlsborg www.karlsborg.seTuristbyrån Laxå www.laxa.se Laxå turistbyrå, telefon0584-109 20

Norra Sverige text: a n n i ka berg g ren foto: h å kan hjort www. n i ac- p h oto . s e

PadjelantaledenPadjelanta Nationalpark i Jokkmokks kommun är inteförknippad med cykling men de böljande slätterna ochmjukt rundade fjällen gör att Padjelantaleden ärutmärkt för just mountainbikecykling. Eftersom dubefinner dig i en nationalpark och floran här är skörbör du tänka på att inte cykla utanför lederna ävenom ängarna och fjällhedarna lockar.

Leden är grymt bra och det är nästan inte nödvän-digt med en heldämpad mountainbike utan det funkarmed en bra framdämpad cykel. Leden går över ochlängs rullstensåsar så lite kuperat blir det, men intesom fjällen du hela tiden har till öster om dig, Sarekmassiven. Långa bitar går det att stå på riktigt bra ochdet finns dessutom tid att njuta av vyerna. Är du inteduktig att cykla spång blir du nog ändå ”spångcertifi-erad” när ni kommer tillbaka eftersom långa partier ärspångade.

Enklast att ta sig in till cyklingen är med båt frånRitsem över till Ännonjaure där man väljer den östraleden förbi Akkastugorna. Det finns sedan stugor medjämna mellanrum då en del vandrare går här.

I N FO :Änonjalmme–Staloluoktastugorna ca 60 km enkel vägDen mesta informationen gällande boende och trans-porter får du på Jokkmokksturistbyrå 0971-172 57,www.turism.jokkmokk.seFrån Jokkmokk till Ritsem är det ca 14 milDet går även att ta tåget till Gällivare och buss där-ifrånKarta: Fjällkarta BD 10

PältsaLängst norrut i Sverige och med cykelmöjligheterbåde in mot Norge och Finland ligger Pältsa. Men dufår förstås ta dig dit med cykel. Området överstigervåra förväntningar med hästlängder. Höjdskillnaden ärobefintlig och den totala stigningen är knappa 200meter på de 34 kilometrarna. Dalgången där ledengår är bred med inslag av några åsryggar som ger detlilla extra till turen, och så naturen! Cykla på senhös-ten när fjällbjörken brinner. Svårcyklat är det inte menroligt, bra tur för medelduktiga.

Den första, dryga milen, följer grusvägen mellanbyarna Keinovuopio och Kummavuopio, därefter enled få vandrare nyttjar. En mestadels bred och väl-trampad stig vilket gör cyklingen till en fröjd. Även omleden verkar vältrampad är det inte av vandrarkängorutan mycket tack vare samernas 4-hjulingar. FrånPältsa kan man sedan göra dagsturer mot Signaldaleni Norge, till Treriksröset samt mot fiskeparadisetRåstojaure. Dock rekommenderas inte leden mot Kilpi-sjärvi eftersom den är väldigt stenig och kuperad.

I N FO :Keinovuopio–Pältsa ca 34 km enkel vägFrån Gällivare via Karesuando till Keinovuopio är detca 32 mil, från Kiruna ca 27 mil. Till Kilpisjärvi ytterli-gare drygt 2 mil.Karesuando turistbyrå tel: 0981-20205Boende i STF stuga i Pältsa, i Kummavuopio hos Kum-mavuopio Turistlogi 0981-20214 eller KeinovuopipFjällägenheter 0981-20210Karta: Fjällkarta BD1

Rallarvägen För cirka hundra år sedan by g g d es järnvägen mellanKi runa och Narvik. Pa rallellt med den anlades en tra n s-portväg för att fra kta mate ri a l et till by g g et. Tra n s port-vägen, eller Ra l l a rvägen som den kallas, finns ännukvar och är nu delvis uppru stad och skyltad för van-d ra re och mount a i n b i ke c y k l i ste r.

Det är en rolig och varierande cykling. Därtill otro-ligt vacker, speciellt när man närmar sig Rombakts-bottn och fjorden ligger framför en.

Abisko – Björkliden – Riksgränsen – Rombaksbottn.Tittar du på en karta märker du snart att det blir endel höjdmeter. Tänker du cykla tillbaka och inte fuskamed tåget blir det både bra utförslöpor och svettigauppförsbackar, speciellt på den norska sidan. Ledenär omväxlande, hård jordväg och steniga rasbranter.

Här finns också möjlighet till en del avstickare föratt förlänga turen. I Abisko kan du följa Kungsledenen bit och strax bortanför Riksgränsen kan du cyklaupp till sjön Katterjaure.

I N FO :Abisko–Rombaksbottn cirka 60 km enkel väg. Det gåräven att ta båten från Rombaksbottn till Narvik, hörmed någon av anläggningarna för tider och pris.Börja i Abisko och bo längs vägen eller ”slå läger” ochcykla åt båda hållen.Abisko 0980-40200 www.abisko.nuBjörkliden 0980-40040 www.bjorkliden.com Här finnsockså cyklar att hyraRiksgränsen 0980-40080 www.riksgransen.nuKarta: Fjällkarta BD 6

70 | kadens nr 4:2004

kadens nr 4:2004 | 71

MuddusEn blandning av perfekta sandstigar till långa partierstenig terräng och högt liggande spänger får du somcyklar i de djupa skogarna i Muddus. Tallhedar, myrar,John Bauer-skogar och en djup kanjon får du upplevaunder turen.

Tungan måste du definitivt hålla rätt i mun men kulär det. Belöningen blir när du kommer fram till Mud-dusfallet som ohämmat kastar sig ner för berget ietapper. Här finns en av de stugor som står öppna förboende i Muddusnationalpark. Sveriges äldsta tallfinns här i skogarna, över 700 år är den. Men exaktvar den står…

Heldämpat är utan tvekan bäst, annars lär bådebaken och psyket vara så sköra att de inte återhämtarsig på ett bra tag.

Välj mellan att cykla Muddusleden från Skaite vidLiggakraftstation eller från Sarkavare på vägen mellanJokkmokk och Nattavaara. Det går bra att göra enrundtur med övernattning i de stugor som finns.

I N FO :Skaite – Muddusfallet cirka 7 km enkel väg, Sarka-vare–Muddusfallet 15 km enkel väg.Den mesta informationen gällande boende och trans-porter får du på Jokkmokksturistbyrå 0971-172 57,www.turism.jokkmokk.seDet går bra att ta tåget till Murjek eller Gällivare.Karta: Gröna kartan Porjus 27J SO (beroende på var nivill cykla)

NorgefararledenVilda vackra Vilhelmina – i fjällen på gränsen mot Nor-ge finns gamla färdvägar som förr i tiden användes fli-tigt då det var enklare för nybyggarna i Klimpfjälls-trakten att ta sig över till norska Kroken för sina inköpän att ta sig till köpmännen på den svenska sidan.

Norgefararleden från Klimpfjäll via Tjåkkelestugornaoch över via Remdalen till Kroken i Norge är en varie-rande och trevlig sträckning. Från dagens civilisation iskogsland förbi de gamla övernattningsstugorna iTjåkkele, över fjället på närmare 800 meters höjd, nergenom Harvassdalen och slutligen väg till Kroken.

Standarden på leden är lite ojämn och beroende påvädret kan det vara lerigt. Här krävs det en del teknikför att ”torrskodd” ta sig fram. Men det är inte baralera, långa bitar går över sandåsar och grusvägarskapta av samernas 4-hjulingar samt över fjällhedarmed storslagen utsikt. Ta gärna en paus och titta påde R-märkta Stalotomterna (husgrunder från 1000-talet efter Stalo-folket) vid Remdalens sameviste.

I N FO :Klimpfjäll – Kroken cirka 40 km enkel väg men fleramöjligheter till avstickare. Boende finns i stugor längs leden, både på svenskaoch norska sidan.Vilhelmina turistbyrå 0940-15270, www.turism.vilhel-mina.seKarta: Fjällkartan AC 4

lo g i stik :

Connex tåg: www.connex.seLänstrafiken i Norrbotten: 020-47 00 47,www.ltnbd.seSTF-boende: www.stfturist.se

Antingen gillar man spänger eller så lär mansig att gilla spänger. För utan en spång blir detså här. Fast det ser rätt roligt ut det med.

har vi mi ssat något ?

Klart vi har – Sverige är stort och ni är många. Tipsaoss om ditt favoritområde! E-posta text och bild tillredaktion@kadens.se före 1:a augusti. Vi publicerarde bästa tipsen i nästa nummer.

72 | kadens nr 4:2004

Oberhausen, mitt i den tyska kol- och stålindustrins hjärta, är platsen för en annorlunda flatland-bmx tävling. Annorlunda eftersom den äger rum i en gammal gasklocka, som engelsmännens bomber missade.Eller kanske sparade med tanke på framtida eventgalenskaper.

text: kalle bern foto: kalle bern, red bull

F l at l a nde xt r av aga nza

BMX

kadens nr 4:2004 | 73

In uti gasklockan h a r en scen byggts upp, där det ska köras bmx runt en tjur som någon målat på golvet. Till tävlingen har arton av

världens bästa åkare bjudits in och förut-om en pokal får vinnaren pengar ochmycket publicitet.

Flatland är lite som konståkning på is,fast svårare och med pösigare kläder.Från att man börjat träna på ett trick tardet omkring ett år innan det sitter tillhundra procent och kan länkas till ett an-nat trick. Det trampas bara lite då och dåoch vissa cyklister springer igång fart ochhåller den vid liv med hjälp av piruetteroch andra snurrar. Troligtvis är flatlandcykelsporten med absolut lägst kadens.Och tydligen en sport som passar perfekti Red Bulls lifestylemall.

Tävlingen vanns till slut av en blyg ochförsynt japan som hette Ryoji Yamamo-to. Han gjorde fler och svårare trick änalla andra, ibland så svåra att bara do-

marna fattade att det var han som skullevinna. Efter tävlingen så var det en rejälfest där det inte bara dracks energidryck.Dagen efter, på flygplatsen, var detmånga atleter som sov bort sina flygbil-jetter.

Positiva vibbarTraditionellt sponsras cykelsporten tillstor del av företag som inte har direkt an-knytning till sporten men gärna vill asso-cieras med cykling. Även hela tävlingarhar länge ordnats som företagsevents.Italiens största sporttidning, La Gazzettadello Sport står bakom Giro d’Italia. I Sve-rige så var Postgirot länge den största täv-lingen i landsväg. Numera ordnar flerastora företag tävlingar med atleternaspersonkult och arenan som en större at-traktion än själva tävlingen.

Downhilltävlingar till jordens mitt(nja, ner i en gruva i alla fall) och världensstörsta freeridetävling mitt ute i en öken

(Rampage) är två andra bra exempel påevents som skapats för att få maximaltäckning i media och skapa intressekring företaget som arrangerar.

Atleterna lever på att synas i media ochtävlingar för bara ett fåtal inbjudna är detsom ger mest, där brukar det även varamest prispengar. I individuella sporter,som kanske delvis har sitt ursprung i enreaktion mot tävlandet, så kan det varasvårt att ordna tävlingar på det traditio-nella förbundssättet.

När snowboard blev OS-gren så var detinte den succé som väntats. Världens bäs-ta åkare uteblev och de som ställde uppklagade på arrangemanget.

För sporter med en stark livsstilsko p p-ling är nog det spektakulära fö r e t a g s-e ventet en perfekt täv l i n g s form. Efter-som vi tror att cyklingen tjänar på detsäger vi tack, och är godtrogna nog at ttro att vi inte luras till att ko n s u m e r am e r.

74 | kadens nr 4:2004

Åre är uta n tvekan ett av Sveriges

bästa mountainbikeställen (läs mer om Åre på sidan 72). På Åre-skutans sidor finner man allt-

ifrån långa sprängstensbranter, stenhäl-lar, grusvägar, snabba skogsstigar ochdoserade kurvor till konstgjorda hoppoch Shore-byggnationer. De friåkare sombesökte förra sommarens Mayhem vetatt Åre knäcker, men allt går ju att för-bättra.

– Till i år har vi byggt nya sektioner iden befintliga North Shore-banan ochjobbat med att förbättra de existerandestigarna, berättar John Roche från arran-gören MTBfreerider.com.

– Vi kommer också bygga hopp av olikastorlek på olika platser på berget. Vi villge alla åkare, oavsett nivå, möjlighet attpressa sina gränser.

För att kunna njuta maximalt av attflänga runt på Skutan rekommenderasintegralhjälm, ryggskena, ben- och arm-bågsskydd samt riktigt grova däck medstyva däckssidor som motverkar genom-slagspunka på de steniga stigarna ochger extra kontroll. Det är också en bra idéatt ha ett par extra bromsklossar med iryggan eftersom den alpina miljön gårhårt åt bromsarna.

Två veckor som ett årMan brukar säga att två hårda veckor iÅre går lika hårt åt materialet som etthelt år i en platt del av Sverige. Minasprillans nya Michelin Comp 24or var tillexempel helt slut efter fyra dagar underförra årets festival. Men trots att Åre medsin utmanande terräng blivit ett favorit-ställe hos den gravitationskrävandedownhill- och freeridecrowden så läm-par sig Åreskutan med sina episka cross-countryloopar utmärkt även för cross-countrycyklister. Kabinbanan och WorldCup-liften är igång mellan nio och femoch ger tillgång till bergets cirka 40 olikatrails.

Festivalens sponsorer kommer finnaspå plats och demonstrera sina produkteroch för den som behöver service, repara-tion, reservdelar, nya däck eller tjockarehjälm finns flera cykelaffärer och leve-rantörer med kunnig personal och er-farna mekaniker på plats.

Åre Mountain Mayhem 2004

Härj på berget

Den 21–27 juli är det dags för den andra upplagan av freeridefestivalenÅre Mountain Mayhem. I år siktar arrangören på att erbjuda såväl ny-börjare som erfarna cyklister åkning av världsklass på utmanande sti-gar i vacker alpin miljö.

text: a nd reas st röm foto: m i kko ti kka

Heikki Aalto, Nummela, Finland, är en avmånga finska freeriders som du kanske träffari Åre. Då är det bra att kunna ”Terve!”. Hej,alltså.

– Vi vet att de flesta cyklister som kom-mer till Åre inte tvekar att ge sina älskadecyklar en rejäl omgång, och prylar gårsönder, fortsätter John Roche. Därför ärdet viktigt att all nödvändig supportfinns på plats så att åkaren snabbt kom-mer upp på berget igen utan onödigt struloch frustrerande väntan.

Mega downhillDen 24:e juli hålls ett Mega DownhillRace från Skutans topp ned till Åre by däråkarna väljer sina egna linjer och endastmåste passera ett fåtal pliktportar i sinjakt efter den snabbaste repan mellan Ka-binberget och byn. Tävlingen körs som endeltävling i årets Extreme Biking Seriesoch kommer locka landets absolut bästadownhillåkare vilket borgar för ettunderhållande race i ett helt nytt ochspännande format.

Flera av Åres krogar kommer hålla öp-pet på kvällarna för att säkerställa att ing-en sliten freerider går och lägger sig tör-stig. Det kommer finnas möjlighet att sede senaste mountainbikefilmerna, grilla,och härja ihop med åkare från hela norraEuropa och skrocka och ljuga om dagensbragder på fjället över ett par kalla öl.

För mer info besök www.MTBfreerider.comeller kontakta John Roche eller David Rimmel påcontact@mtbfreerider.com

Utrusta din cykel med rejäla downhilldäckoch riktiga downhillslangar för att slippagenomslagspunka.

Hjulen får mycket stryk vid utförsåkning.Kontrollera ekrar och nav innan avresa.

Snåla inte med skyddsutrustningen. Se tillatt ha en bra integralhjälm, ryggskyddsamt armbågs- och knäskydd. Var nog-grann med att skydden är sköna – de skavara bekväma under många timmar i våttoch torrt.

Åk aldrig utanför uppmärkta leder utan attreka först och åk aldrig ensam.

Var försiktig med att stirra för hårt på Dod-ge Challengern som cruisar runt Åre Torgkvällstid. Att få raggarstryk av ungdomarfrån Storlien är inte kul ens för den extre-maste av friåkare.

Biran på Thaisons och Broken är inte dum,och missa inte heller grillen på O’Learys.Flera av haken bjuder på filmvisning påstorbildsteve.

K adens heta ste tips inför härjet i Åre

76 | kadens nr 4:2004

Att tippa Armstrong och Ullrich som hetaste Tour-kandidaterna är inte direkt att sticka ut hakan, det vet vi. Men just därför är det

lite extra spännande att ställa deras ar-betsredskap mot varandra och i ljuset avTourens historia. För det är inte bara kol-fibern som gör den nya generationen cy-klar intressant – de är en del i ett histo-riskt paradigmskifte inom cykelsporten istort.

För Tourens historia, som skrivits aveuropeiska cyklister på europeiska cyklar,skrivs nu av utomeuropeiska cyklistersom kör amerikanska och taiwanesiskacyklar med japanska ko m p o n e n t e r.

Och det är en bra sak.För med hård konkurrens, nya tankar

och alternativa material tvingas denkonservativa europeiska cykelindustrinatt jobba hårdare, tänka större och bli ef-fektivare. Vinnarna är konsumenterna itermer av mer prestanda till lägre pris.Men vi är också förlorare. Många tillver-kare slås ut, massproduktion går före al-ternativ innovation och valmöjlighe-terna begränsas.

Ska vi hålla oss till vinsterna är det lättatt jubla. Trek och Giant är två företagsom verkligen har förstått att utnyttjanya material, att arbeta med marknads-föring mot nya marknader och att levere-ra high-tech till folket.

En minut på 20 milLance Armstrongs Trek Madone är ett yp-perligt exempel på produktutveckling.Trek har arbetat med kolfiber sedan 80-talet och nu nått den punkt då man intefrämst fortsätter jaga lägre vikt, mervridstyvhet eller högre komfort. Iställetfokuserar man på att bygga en snabbarecykel (och det är ju det allt det andra ock-så går ut på) genom att fokusera på aero-dynamik.

Cykelns aerodynamiska egenskaper,enligt Trek, sparar en minut på 20 mil.Inte mycket kan tyckas, men om man

Tour-test

To u rfa j te n : A r m st ro n gs Tre kv.s Ullrichs Gi a nt

text: st e fan larsén foto: david elmfe l d t

Det är förstås en lågoddsare att tippa Trek och Giant som tätcyklar i årets Tour de France. De sitter ju mellan benen på killar som till-sammans har sex segrar och fem andraplatser i loppet. Inte direktnågot skräp på sadeln alltså.

Så vi testade cyklarna som dessa Tourfantomer arbetar med, dag utoch dag in. Och budgetalternativen för alla oss Tour-wannabees.

funderar över hur små segermargina-lerna kan vara på tre veckors Tour deFrance – som Lemonds 8 sekunder föreFignon 1989 – är det en relevant poäng.

Trek Madone är alltså en formmässigutveckling av OCLV-ramen mot bättreaerodynamiska egenskaper. Utseendet ärdärefter; spektakulära linjer och märkli-ga utväxter karaktäriserar denna mono-coqueram. Åkmässigt är den bara delvislik arbetshästen 5200 – den präglas av enlite mindre uttalad åkstabilitet, en hår-dare åkupplevelse men också en vridstyv-het som knappt märks. Med det menar viatt Madone upplevs vridstyv nog, men attkänslan är mer framåtdrivande och hårdän stum. Den är vridstyv utan att kännasdöd, ganska neutral i spårningen och litelivligare i styrningen.

Det är en märkligt svårbeskriven sakmed Madone – geometrin är lite oharmo-nisk jämfört med föregångaren Trek5200. Madone är livligare framtill, mende långa kedjestagen gör den lite accele-rationsovillig i korta branta backar. Re-sultatet blir att den inte känns lika stabil,som ett tåg-på-spåret-stabil alltså, efter-som fronten är mer kvickstyrd än vadbakändan hinner leverera i form av acce-leration. Det känns ungefär som att bak-hjulet släpar lite.

Det är inte alls ett stort problem, meren liten egenhet. Men både 5200 och Gi-ants geometrier upplever vi som mersammanhållna, mer harmoniska. Mado-ne är inte heller lika komfortabel somdessa.

UtmanarenTour-utmanaren, det måste vi väl ändåkalla Jan Ullrich med sina fem andraplat-ser och Giant. Företaget revolutioneradecykelindustrin med sin massproduceradekompaktram som för några år sedan lan-serades i den, förhållandevis billiga, kol-fiberversion som Jan Ullrich tävlar på i år.

Värstingversionen är inte förändradfrån i fjol då en annan utmanare, JosebaBeloki i ONCE-stallet, körde på märketmen oturligt kraschade svårt under enutförskörning. I T-Mobiles version är detbara lacken som skiljer, samt att utrust-ningen är Shimanos Dura-Ace. Det är ioch för sig ett sundhetstecken att maninte anser sig behöva göra om modellenvarje år – men det ryktas redan om en ny,lättare och betydligt mer konventionellkonstruktion nästa år på temat runda,smala rör.

Utför är både Madone och Giant Com-posite föredömligt styrstabila, men i vis-sa avseenden föredrar vi Giants lite livli-gare styrgeometri. Treken är stadig nog,men Giant är lite roligare, lite mer direkti sin styrning utan att förlora i åkstabi-litet.

En markant skillnad i geometrin, somhar betydelse i detta avseende, är Giantsoerhört kompakta baktriangel, jämförtmed Treks långa kedjestag. Det bidrarockså till Giants lite rappare reaktion,den lite mer följsamma responsen i spur-ter och backaccelerationer.

Utrustningen i form av Shimano Dura-Ace på båda cyklar är ett stort steg framåtför Shimano. Man har verkligen lyckatslyfta en mycket kompetent tävlingsgruppytterligare en nivå. Framför allt gäller detbroms- och växelhandtagens ergonomi.Själva greppet är mycket mer handvän-ligt och tillåter en mer utsträckt aerositt-ställning. Dessutom har växel- ochbromsreglagets funktion blivit mer dis-tinkt och användarvänlig, genom kortareslaglängd och ny design.

En annan förbättring, men kanskemindre lyckat ur ett estetiskt perspektiv,är vevpartiet med det semiintegreradevevlagret. Kombinationen är föredömligtenkel att montera och får dessutom topp-noteringar i tester av vridstyvhet i rela-tion till vikt.

Det handlar inte om cykelnTrek kompletterar sin Madone med Bon-trager-komponenter, välgjorda alumini-

umgrejer som ser bra ut och fungerar yp-perligt, men som också i några avseen-den är samma som på den betydligt billi-gare 5200. Där känns Giants Racing Com-ponents lite lyxigare, med generöst klar-lackad kolfiber i både styre, styrstam ochsadelstolpe.

På Madone är det särskilt hjulen vi im-poneras av – en gren man inom Bontragerhar arbetat mycket på att utveckla. Brarull, styvhet och komfort med snygga lös-ningar som aerodynamiska parekrar.Dura-Ace-hjulen på Gianten är vettiga urett rent tekniskt perspektiv och är skönaatt åka på. Den låga vikten bidrar förståsäven här till cyklarnas fina åkegenska-per.

Sammanfattningsvis kan vi konstateraatt Trek Madone och Giant Composite ärtvå mycket välbyggda cyklar, med en heldel gemensamt. Faktum är att Lance ochJan skulle kunna byta cykel med varandraoch förmodligen trivas direkt. Så små ärskillnaderna i uppförande.

Men det finns olikheter också. Gianthar en lite livligare geometri och ett pig-gare uppträdande tack vare sina kortakedjestag, korta hjulbas och kompaktaramdesign. Trek Madone är stadig fram-för allt – en cykel byggd för hög fart underlång tid. Den är lite hårdare att åka på,ganska neutral i sitt uppförande menockså oerhört styv.

Så en sak är säker när det gäller åretsTour de France-segrare.

Det handlar inte om cykeln.

kadens nr 4:2004 | 77

78 | kadens nr 4:2004

Teknisk bedömning

Ram och framgaffelSamma fina åkegenskaper som föregångaren5200 när det gäller den låga vikten och vrid-styvheten. Men geometrin är lite mindre har-monisk jämfört med både 5200 och GiantTCR. De aerodynamiska egenskaperna kan viinte bedömma, men å andra sidan tror vi inteatt Trek och Lance lämnar något åt slumpen.Men det är förstås bara ett antagande. Växel-örat är inte utbytbart här heller.

Betyg: 4

KomponentgruppShimanos nya Dura-Ace är ett steg i rätt rikt-ning. Man kan förstås ha synpunkter på ut-seende och detaljer, men när det gäller pre-standa och ergonomi är gruppen en höjdare.

Betyg: 5

Hjul och däckVi är imponerade av Bontragers racerhjul.Smarta aerolösningar, hög komfort och ingetmärkbart flex – samma hjul i ett lite lättarepaket som på den betydligt billigare 5200.Däcken är mycket bra – rull, komfort ochgrepp av hög klass.

Betyg: 4

Övriga komponenterBontragerdelar i både aluminium och kolfi-ber. Sadelinfästningen är innovativ, men vihade kanske förväntat oss lite lyxigare delarpå en cykel i den här prisklassen. Även om defungerar utmärkt.

Betyg: 4

K adens teknik- o - meter: snittbet yg 4.25

Subjektiv bedömningV i s st, låg vikt och vri d st y v h et så det rä c ke r.Ma d one gör jobbet, den är som sin fö re g å n g-a re 5200 ganska neut ral och stabil, men liteh å rd a re att åka på. Men vi har sv å rt att se var-för man skulle betala så myc ket mer pe n g a rför en cykel som inte skiljer sig särskilt myc keti åke g e n s ka per jämfö rt med 5200. Okej, det ären limited edition och det är samma cykel, iprincip, som Lance kör på. I den här lacke nfinns det bara 500 numre rade cyklar, en be-g ränsad utgåva för att fira To u r - seger nummerfem. Vill man ha det, då får man betala.

t rek mad o ne lt d .

Fakta

Storlek: 60Ram: OCLV-kolfiber 110 monocoqueFramgaffel: OCLV med aluminiumstyrrör Framväxel: Shimano Dura-AceBakväxel: Shimano Dura-AceVäxelreglage: Shimano Dura-AceBromsar: Shimano Dura-AceVevlager: Shimano Dura-AceVe v p a rti : Shimano Dura - A ce 175 mm 53/39Kassett: Shimano Dura-Ace 11-23 tio-deladHjul: Bontrager Race-X-LiteDäck: Bontrager Race X-Lite 700 x 23 mmStyre: Bontrager Race Lite 31.8/ 44 cm c-cStyrstam: Bontrager Race Triple X-Lite125 mmStyrlager: Cane Creek S6 1 1/8”Pedaler: -Sadel: Selle San Marco AspideSadelstolpe: Bontrager Race X-Lite kol-fiberVikt hel cykel utan pedaler: 7,4 kilo

Leverantör: Duells 031-727 63 00www.trekbikes.comCirkapris: 75.000 kronor

g e o m et r i

100,1 cm

58,5 cm

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

Kadens testar Trek Madone

Ltd. står för begränsad upplaga.

Teknisk bedömning

Ram och framgaffelEn superkompakt ramgeometri, hög finish,mycket komfort och vridstyvhet och åkstabi-litet. Giants Composite har allt som Madonehar, förutom de eventuella aerodynamiskafördelarna. Men den kompenserar med enlite livligare geometri, mer komfort och en lä-gre prislapp. Det är tunga argument. Färgenkommer på köpet.

Betyg: 5

KomponentgruppShimanos nya Dura-Ace är ett steg i rätt rikt-ning. Man kan förstås ha synpunkter på ut-seende, men när det gäller prestanda och er-gonomi är gruppen en höjdare.

Betyg: 5

Hjul och däckShimanos nya racerhjul är delvis ett steg till-baka när det gäller utseende och teknologi,men det är inte en dålig sak. Man har börjatom från grunden, men behållit en smart lös-ning – nipplarna vid navet reducerar den ro-terande massan och förbättrar aerodynami-ken. Bra åkegenskaper, komfort och styvhetav hög klass. Radiell ekring på drivsidan ver-kar lite crazy, men vi märkte ingen prestan-daförlust.

Betyg: 4

Övriga komponenterHär måste vi säga att Giants tillbehörskitkänns lyxigt – kolfiber rakt igenom med högfinish. Sadeln är ingen favorit, men den ärlätt och har ett sportigt utseende.

Betyg: 4

Kadens teknik-o-meter: snittbetyg 4.5

Subjektiv bedömning

Det här är en cykel med mycket trevliga åk-egenskaper. Den känns racig, men gör ingetavkall på komfort eller stabilitet. Den mycketlåga vikten, den korta hjulbasen och de kortakedjestagen bidrar till de reaktionssnabbaegenskaperna. Det är faktiskt en föredömligtbra tävlingsgeometri, sett till beteende. Där-emot är kompaktkonceptet inte för alla – detgäller att hitta rätt sittställning med de medelsom står till buds. Gi a nt Com po s i te är en cy-kel värdig en ut m a n a re som Jan Ullrich. Den äri nte billig, men den skulle kunna vara dy ra re .

kadens nr 4:2004 | 79

g i a nt t-mobile compo s i t e

Fakta

Storlek: mediumRam: kolfiber, monocoqueFramgaffel: kolfiber med kolfiberstyrrör Framväxel: Shimano Dura-AceBakväxel: Shimano Dura-AceVäxelreglage: Shimano Dura-AceBromsar: Shimano Dura-AceVevlager: Shimano Dura-AceVe v p a rti : Shimano Dura - A ce 17 2,5 mm 53/39K a s s et t: Shimano Dura - A ce 12–25 tio-d e l a dHjul: Shimano Dura-AceDäck: Continental GP 3000 700 x 23 mmSt y re : Gi a nt Racing Com pon e nts 42 cm c–cSt y r sta m : Gi a nt Racing Com pon e nts 125 mmStyrlager: Integrerat FSA 1 1/8”Pedaler: -Sadel: Selle Italia SLR XPSadelstolpe: Giant Racing ComponentsVikt hel cykel utan pedaler: 7,0 kilo

Leverantör: Jaguarverken 060-66 98 00www.jaguarverken.sewww.giant-bicycle.comCirkapris: 43.000 kronor

g e o m et r i

97,8 cm

55,5 cm

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

Kadens testar Giant Composite T-Mobile

80 | kadens nr 4:2004

Bu d g e ta lt e r nat i v e t f ö r l a n c e

wannabees är US Postals arbets-häst, samt den ram Lance vann sina första tre Tour de France på

– 5200. Alternativet för alla Jan Ullrich,eller Alexander Vinokourov, wannabeesär Giants team replika med en TCR-ram ialuminium och Shimano 105-komponen-ter.

Trek 5200 har en mycket mer konven-tionell form än Madone, men är ocksåden byggd med OCLV-tekniken som nikan läsa mer om på sidan 18 i detta num-mer. Den är ingen team replika i ordetsöverförda bemärkelse – det är en ram manfortfarande använder och har använt i USPostals lag de senaste fem tourerna. Denkallas för arbetshästen – en pålitlig, neu-tral och komfortabel cykel för långa ar-betsdagar i sadeln.

I det här utförandet kostar den ganskamycket mindre än Madone, men levere-rar väldigt mycket för pengarna. MedShimano Ultegra-utrustning och Bontra-

gers Race Lite-hjul får man ändå en cykelmed mycket prestanda och nästan sam-ma åkegenskaper som Treks (och Arm-strongs) Madone.

Den saknar den karaktäristiska hård-heten som motsvarande aluminiumra-mar ofta levererar, men också en del avden livlighet som till exempel Giant Com-posite har.

Åkmässigt är det en perfekt cykel för densom söker prestanda men kanske fö r e d r a rmotionslopp eller längre tävlingar framfö rhetsiga GP-lopp. Den har allt man kan be-gära av en cykel man ska sitta länge på –den sköter sig själv, gör det den ska och ärfantastiskt skön att åka långt på.

Komfort för tifosinUtrustningen kan man inte anmärka på.Allt är funktionellt och särskilt hjulen ärmycket bra. De har ett skönt rull, är styvaoch komfortabla.

Giants TCR team replika har en del de-signlösningar gemensamma med Com-

posit-ramen, men är i grund och bottenen helt annan konstruktion när det gällermaterial och geometri.

Vridstyvheten är inte den mest fram-trädande egenskapen här. Den är vrid-styv, missförstå oss inte, men den kännsinte hård som en riktigt styv aluminium-ram, känslan är mjukare. Men det ärbara en illusion. Den svarar effektivt påall kraft man lägger på pedalerna.

Man har också prioriterat komfortenpå Giants replika, vilken är en mycketframstående egenskap hos båda cy-klarna. De är lika i det avseendet och detmärks att ramarna är byggda för långadagar i sadeln och att den egenskapen harprioriterats framför att bygga en hyper-responsiv och accelerationskvick ram.Här handlar det om hög fart länge, stabi-litet före nervositet.

Visst är det en viss skillnad i specifika-tion. Giant TCR är en billigare och en-klare cykel än Trek 5200. Det märks. Trek5200s ram bör kanske ställas mot GiantsComposite-ram, medan Ultegra-utrust-ningen hamnar mellan Dura-Ace och 105i prestanda. Giant TCR har Shimano 105rakt igenom och ganska enkla kompo-nenter i övrigt. Det ger en tyngre cykel,men innebär också i detta utförande attman får ett trippelvevparti. Och det ärinte dumt att ha om man inte hunnit trä-na så mycket eller om man tänkte åka neroch kolla in Touren och testa backarnasjälv.

Men Giant TCR är inte byggd för Tour-tävlande, vilket 5200 faktiskt är. Dethandlar om rimlig komfort och styvhetför ganska lite pengar, i ett T-Mobile look-a-like-paket. En cykel för tifosin, för fan-tasten, som cyklar för nöjets och motio-nens skull, men som vill visa vem hanhåller på i Touren. Vi gissar att den härkommer att sälja bra till nyfrälsta cykel-entusiaster i Tyskland om Jan tar sin and-ra Tour-seger.

Det är kanske bara Lance som kan stop-pa honom.

Cyklar för To u r - w a n n a besTrek 5200 v.s Gi a nt TC R

kadens nr 4:2004 | 81

Kadens testar Trek 5200

Teknisk bedömning

Ram och framgaffelEn superram om vi pratar relationen låg vikt,vridstyvhet och komfort. Men den nästanöverdrivna neutraliteten och det faktum attväxelörat inte är utbytbart är två, om än små,minus i vår bok. Liksom att dekalkanternasyns väl tydligt.

Betyg: 4

KomponentgruppShimanos Ultegra är en trotjänare som fun-gerar mycket bra, men tiden håller på attspringa ifrån gruppen. Nu när Dura-Ace ärtiodelad är det bara en tidsfråga innan Ulte-gra lanseras i samma version.

Betyg: 3

Hjul och däckVi är imponerade av Bontragers racerhjul. Brarull tack vare smarta aerolösningar, hög kom-fort och inget märkbart flex. Däcken var ock-så mycket bra – rull, komfort och grepp avhög klass.

Betyg: 4

Övriga komponenterVälgjorda prylar från Bontrager med en del in-novativa lösningar. Till exempel sadelinfäst-ningen på den snygga kolfibersadelstolpen –

en ny version av en gammal konstruktion,som funkar mycket bra.

Betyg: 4

K adens teknik- o - meter: snittbet yg 3,75

Subjektiv bedömning

Mycket komfort i ett styrneutralt, lätt ochvridstyvt paket. En cykel som inger förtro-ende i hög fart och erbjuder mycket komfortför långa dagar i sadeln. Vill man ha åkegen-skaper som ligger nära de som Lance och USPostal njuter av dagligen, men till ett lägrepris, är Trek 5200 ett fullgott alternativ.

g e o m et r i

99,5 cm

55,5 cm

t rek 520 0

Fakta

Storlek: 56Ram: OCLV-kolfiber 120 monocoqueFramgaffel: OCLV med aluminiumstyrrör Framväxel: Shimano UltegraBakväxel: Shimano UltegraVäxelreglage: Shimano UltegraBromsar: Shimano UltegraVevlager: Shimano Ultegra OctalinkVevparti: Shimano Ultegra 172,5 – 53/39Kassett: Shimano Ultegra 12-25 niodeladHjul: Bontrager RaceliteDäck: Bontrager Race X-Lite 700 x 23 mmStyre: Bontrager Race Lite 31.8 / 42 c-cStyrstam: Bontrager Race Lite 100 mmStyrlager: Cane Creek S2Pedaler: -Sadel: Selle San Marco Race LuxeSadelstolpe: Bontrager Race X-LiteVikt hel cykel: 8,2 kilo

Leverantör: Duells 031-727 63 00www. trekbikes.comCirkapris: 32.000 kronor

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

82 | kadens nr 4:2004

Teknisk bedömning

Ram och framgaffelEn kompakt ramgeometri men med lite läng-re kedjestag än Composite för mer komfort.Aluminumramen är förvånansvärt komfor-tabel men är rejält slopad och blir mycketkompakt i minsta storleken, vilket ger den enganska vridstyv geometri. Den är stabil, menockså lite seg i igångdraget och acceleratio-ner. Den ser snabbare ut än vad den är tänktatt vara och saknar följaktligen den spänstig-het som präglar tävlingscyklar.

Betyg: 3

KomponentgruppShimanos 105 funkar bra, men är kanske integjord för tävlingscyklisten i första hand.Gruppen har mer gemensamt med gamla Ul-tegra, än vad gamla Ultegra har med nyaDura-Ace. Trippelvevparti är smart om manvill kunna köra i långa backar och berg i hyf-sad lugn takt.

Betyg: 3

Hjul och däckShimanos parekrade racerhjul håller på attförsvinna för de mer konventionellt ekradehjul som nu lanseras av den japanska jätten.Men har man inte superhöga krav på lateral

styvhet funkar dessa utmärkt. Lite krångli-gare att rikta själv däremot.

Betyg: 3

Övriga komponenterEtt enklare tillbehörskit i aluminium, en rättallmän utrustning från Deda och en enklaresadel från Selle Italia. Grejer som funkar mendet kittlar inte direkt i magen.

Betyg: 3

K adens teknik- o - meter: snittbet yg 3.0

Subjektiv bedömning

Den här cykeln ska egentligen inte jämförasmed vare sig Giant Composite eller Treksbåda modeller. Det är en helt annan cykel,riktad till en helt annan målgrupp men somändå gärna vill ha lite proffslook på sin cykel.Utseendet är i princip det enda den här hargemensamt med T-Mobiles cyklar – bådelack och den kompakta ramgeometrin. Åk-mässigt handlar det mer om en duglig mo-tionsracer – den är åkstabil och komfortabelmen saknar den karaktäristiska snärtighetensom präglar värstingarna. Den lider dessut-om lite av den relativt höga vikten.

g i a nt t-mobile tcr

Fakta

Storlek: smallRam: aluminium 6061 AluXXFramgaffel: kolfiber med aluminium-styrrör 1 1/8”Framväxel: Shimano 105 trippelBakväxel: Shimano 105 trippelVäxelreglage: Shimano 105Bromsar: Shimano 105Vevlager: Shimano 105Vevparti: Shimano 105 trippel 170 mm52/42/30Kassett: Shimano 105 12-25 niodeladHjul: Shimano WH-R540Däck: Continental Grand Prix 700 x 23 mmStyre: Deda Piega 42 cm c-cStyrstam: Deda Logo 105 mmStyrlager: Integrerat Cane Creek Pedaler: -Sadel: Selle Italia Trimatic 2Sadelstolpe: AluminiumVikt hel cykel utan pedaler: 9 kilo

Leverantör: Jaguarverken 060-66 98 00www.jaguarverken.sewww.giant-bicycle.comCirkapris: 15.600 kronor

g e o m et r i

98 cm

53 cm

Kadens testar Giant T-Mobile TCR

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

84 | kadens nr 4:2004

Genius lanseras i både en xc-racingvariant och en mara-thon- eller långloppsvariant. RC står för racing concept, vil-

ket innebär en mer aggressiv geometrioch sittställning jämfört med långlopps-varianten MC. M som i marathon alltså.Genius MC har dessutom längre slag-längd och en mer upprätt sittställning.

Geniuskonceptet handlar alltså om enanpassningsbar cykel för både crosscountry och långlopp, med möjlighetenatt justera och till och med låsa bakdäm-paren under cykling. Och egentligen ärdet just dämparkonstruktionen som ärgrunden i konceptet. Den heter Scott Ge-nius TC och levererar i det här utförandet

Test: Scott Genius RC-30 text: kalle bern foto: david elmfe l d t

S c ott Genius – smart helt enke l t

Så testar KadensDels gör vi en objektiv bedömning av cykelnstekniska kvaliteter – hantverk, hållbarhet, funk-tion, finish, material med mera. Den tekniskabedömningen är indelad i fyra kategorier: Ramoch gaffel/dämpare, komponentgrupp (växel-och bromssystem), hjul och däck samt övrigakomponenter. Dessa kategorier betygsätts frånett till fem enligt nedan. Snittbetyget som angesgäller enbart den tekniska bedömningen.

1. Dålig! Håller inte måttet när det gäller funktionoch kvalitet.

2. Okej! Ganska enkel men funktionell för ända-målet.

3. Bra! Duglig och kompetent för seriöst men inteextremt användande.

4. Jättebra! Högklassig för duktiga cyklister ochmed tanke på användningsområdet.

5. Super! Bättre än så här blir det inte.

Dels gör vi en subjektiv bedömning av cykelnsegenskaper. Här beskriver vi hur vi upplevercykeln. Vi tar upp olika egenskaper beroende påvad som är mest intressant att belysa – det kanvara komfort, styrning, stabilitet, vridstyvhet ochfunktion utifrån användningsområde och pris. Denhär delen av testet betygsätts inte.

Köp-o-metern är en sammanvägning av dessabåda deltester i relation till pris- och användnings-område.

Alla cyklar vägs av oss med en och samma våg.

Thomas Frischknecht och Scott har varit med länge nu. Thomas är ett av internationell mountainbikesports första stora namn. Scott vartidiga med att börja massproducera mountainbikes.

Tillsammans har de utvecklat Genius RC-30. En fulldämpad crosscountry-racer med ställbar och låsbar dämpning. Genialt? I varje fallsmart.

90 millimeter dämpning, att jämföramed MC-cyklarna som har 125 millimeterslag bak.

Länkaget har lite av en horstlink-lik-nande konstruktion, men det är ocksådet enda som liknar något vi sett tidi-gare. Bakdämparen är alltså en helt egenkonstruktion från Scott.

Dämpens tre lägen är mycket använd-bara. Dels det helt låsta läget där bak-svingen blir helt stel och ger cykeln denstyvhet som krävs på hårt och jämntunderlag. Det finns förstås en säkerhets-ventil som aktiveras om man ändå kör pånågot större hinder med dämpen låst.

De andra två lägena är öppna till vissdel – ett helt öppet som Scott kallar Alltravel och ett halvöppet som styvar uppdämpen men ändå erbjuder lite rörelse –till exempel om man klättrar i tekniskterräng och behöver mer grepp bak.

Systemet är konstruerat, förstås, föratt minimera gung även i de öppna läge-na. Ett problem många påstår sig ha löst,men som få verkligen har lyckats göra.Ska det vara så svårt? Behövs det ett geniför att lösa problemet? Ja, kanske.

En renodlad xc-racerHemligheten, enligt Scott, sitter i däm-paren i kombination med länken till bak-svingen. Länken, kallad ILS, på Geniussitter högre än på många andra tillver-kares cyklar. Den vanligaste placeringenär i höjd med kedjedrevet fram. På Ge-nius har man placerat ILS-länken halv-vägs upp på sadelröret. Den positionen ikombination med länkkonstruktionenoch den omvända bakdämpen eliminerargung. Anledningen är att systemet auto-matiskt, eller ”intelligent” som mångatillverkare kallar det, anpassar baksving-ens rörelse efter underlaget och därige-nom slipper man gung. Detta utan att cy-klisten behöver göra något alls.

Men man kan alltså, via ett reglage påstyret, också sköta bakdämparens om-vända kompression (den sträcker sig fak-tiskt) i de tre lägena. Det halvöppna tillå-ter 60 millimeter kraftigt progressivt slagoch det helt öppna ger 90 millimeterslag. Det är alltså i dessa lägen konstruk-tionen eliminerar gung, trots den ganskagenerösa slaglängden.

Mycket riktigt är det, förutom den

otroligt gula färgen, just baksvingenskonstruktion vi lägger märke till när vimöter Scott RC-30 för första gången. Sär-skilt intressant är bakdämparen, somdras ut vid kompression av baksvingenistället för att som traditionella dämparetryckas ihop. Dämparen är placerad mitti baksvingkonstruktionen men ocksåmitt i lersprutet.

Den nya länkagekonstruktionen ärbra, det gungade inte trots att vi kördeganska lågt tryck i bakdämparen. I stökfungerar både Manitou Skareb Super-framgaffeln och Scottbaksvingen ut-märkt. Uppför i stökig terräng så kännsdet verkligen att man får hjälp av syste-met. Bakdäcket sitter som klistrat motbacken.

I och med frånvaron av gung i de öppnalägena märkte vi snabbt att det helt öpp-na läget på bakdämparen var det vi helstanvände. Framgaffeln däremot låste viofta på grus och asfalt.

En invändning, som inte var ett pro-blem för oss men som kan vara det i detlånga loppet är bakdämparens utsattaläge. Det känns som en kompromiss påen i övrigt kompromisslös ram. Efter denförsta regnturen så var bakdämparentäckt av lera, liksom den vajer som juste-rar bakdämparens lägen. Så, om vi ägdeen cykel med en bakdämpare som barafanns på just den modellen skulle vi kolla

upp reservdelstillgången i tid.Ett skydd för bakdämparen är lätt mon-

terat. Kanske borde Scott själva ha kon-struerat ett.

Annars är Genius RC-30 som gjord attåka snabb cross country med. Är det rik-tigt stökig terräng är den raciga geome-trin kanske lite nervös, men det kan vileva med. Åkmässigt är det en fartupple-velse av hög klass.

GenomtänktKomponentvalet känns genomtänkt meden mix av Shimano LX och XT samt Scottsegna delar. Allt fungerade bra och vi mås-te säga att vi ofta föredrar den normalabakväxeln (inte rapid rise). Kalla oss bak-åtsträvare, men rapid rise-systemet harinte övertygat oss ännu. Hjulen, som ärskivbromsförberedda och byggda medtrekorsekring höll sig raka och flexadeinte särskilt mycket.

Sadelstolpen har diametern 34,9 milli-meter. En så ovanlig diameter känns all-tid lite jobbigt om stolpen skulle gå av el-ler vara för kort.

Men bortsett från detaljer som sadel-stolpen och bakdämparplaceringen, ochavsaknaden av ett utbytbart växelöra, såär det här en riktigt bra cykel. Den har enramkonstruktion som nästan helt elimi-nerar gung, kombinerat med bra kompo-nenter. Det gör i alla fall oss glada.

kadens nr 4:2004 | 85

86 | kadens nr 4:2004

Teknisk bedömning

Ram, bak- och framdämpareEn nykonstruerad ram och baksving somverkligen fungerar, men bakdämparen sitterlite väl utsatt. Bakdämpen är ställbar i tre lä-gen, varav ett är helt låst. Ramen är gjord iScotts egna 7005 EVO 1 dubbelreduceradealuminiumrör. Växelörat är inte utbytbart.

Manitou Skareb Super Air är en luftfjädradframgaffel med lockout och justerbar retursom fungerar riktigt bra. Fjädringsväg bak är90 millimeter, fram 80 millimeter.

Betyg: 4

KomponentgruppShimanos XT-skivbromsar och XT-bakväxelblandat med en del LX-komponenter. Allt rul-lade på fint och både broms- och växelsys-tem fungerar som det ska, när det ska.

Betyg: 4

Hjul och däckScotts egna skivbromsnav med kapslade ut-bytbara kullager kombinerat med trekorsek-ring och en skivspecifik Rigidafälg är ett byg-ge som höll sig rakt hela testet och inte flex-

ade särskilt mycket. Självklart finns det lät-tare hjul, men då blir de betydligt dyrare. Detär ett bra hjulpar som räcker länge.

Däcken är Scotts egna och fungerar riktigtbra. Fint driv på allt utom lera och dessutomlågt rullmotstånd på släta underlag.

Betyg: 3

Övriga komponenterSadelstolpe, sadel, styre, handtag och styr-stam kommer från Scott. Inga konstigheterhär, de fungerar som de ska men utan attgöra någon särskilt upphetsad. Scott har valtatt använda ett traditionellt styrlager iställetför de allt vanligare integrerade.

Betyg: 3

Kadens teknik-o-meter: snittbetyg 3,5

Subjektiv bedömning

Genius RC-30 från Scott är en helt ny ram-konstruktion. Den har, till skillnad från företa-gets tidigare konstruktioner, ett kompliceratlänkage istället för en enkelsving.

Med den nya designen har Scott lyckats fåbort det mesta av gunget när man trampar

utan att kompromissa för mycket med däm-parprestandan.

Bakdämparens tre lägen, som går att ställafrån styret, känns nästan onödiga eftersomdet helt öppna läget fungerar så bra i alla lä-gen. Klättring och acceleration känns väldigtbra och effektivt även på släta underlag. Ochdet är ett gott betyg till konstruktionen.Framgaffelns lockout använde vi däremotofta. På den dyraste Geniuscykeln RC-10 sit-ter en Fox F80X-gaffel med automatisk lock-out.

Scott har genom ett ganska krångligt län-kage gjort det lite lättare att cykla i terräng-en. Den raciga geometrin i kombination medramkonstruktionen gör att det dessutom gårlite snabbare. Visst, den är lite nervös i stökigterräng, men vi kör gärna många fler mil påScott Genius RC-30.

Kadens testar Scott Genius RC-30

Kadens köp-o-meter 1. re na rånet2. väldigt dyr

3. man får vad man betalar fö r4. pris vä rd

5. ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

Rejäla förstärkningar. Sadelrörsvinkeln är extremt brant. Det går fortare utan gung.

s c ott genius rc-3 0

Fakta

Storlek: Large Ram: Scott Genius RC-30 7005 EVO 1 aluminium Bakdämpare: Scott Genius TC, tre lägen via reglage, 90 mm slag.Framgaffel: Manitou Skareb Super Air med lockout, 80 mm slagFramväxel: Shimano Deore LXBakväxel: Shimano Deore XTVäxelreglage: Shimano Deore LXBromsreglage: Shimano Deore XTBromsar: Shimano Deore XTVevlager: Shimano Octalink LXVevarmar: Shimano Deore LX 22/32/44 175 mmKassett: Shimano Deore LX 11-32Pedaler: Shimano PD-M520Nav: Scott Pro skivbroms-nav Fälg: Rigida Taurus 2000Däck: Scott Manx 26 x 2.0” Styre: Scott X-RodStyrstam: Scott CompSadelstolpe: Scott Pro Super Styrlager: Cane Creek 1 1/8”Sadel: Scott Racing

Vikt utan pedaler: 12,1 kiloLeverantör: Scott Svenska AB, 018-56 28 00, www.scottusa.comCirkapris: 28.995 kronor

g e o m et r i60,5 cm

108,5 cm

88 | kadens nr 4:2004

Cykelskor är en viktig och vettiginvestering för den som vill få utmer av sin cykling. Tekniken för-bättras, säkerheten ökar och dublir snabbare. Men det finnsmycket att välja på. Kadenstestar 14 par mountainbikeskorför träning och tävling.

text: st e fan larsénfoto: david elmfe l d t

Att köpa mountainbikeskor skiljer sig faktiskt lite från att köpa vanliga cykelskor. Passformen bör förstås vara lika god, liksom stabiliteten

och styvheten – när du sitter på cykeln ocht r a m p a r. Men i mountainbike måste manibland kliva av och gå, eller springa.Bland rötter, i lera och på hala berghällar.Då gäller det att skorna ger dig stöd ochg r e p p. Och att de håller för strapatserna.

Principen för cykelskor är alltså likaoavsett om det handlar om landsväg ellermountainbike. De ska sitta tajt runt fo-ten så att du kan trampa effektivt, meninte så tajt att blodtillförseln stryps ochdu tappar känseln i fötterna. Det är fram-för allt hälgreppet samt greppet över vris-ten som är relevant. Här ska inte fotenkunna röra sig när du drar uppåt och bak-åt på pedalvarvet.

Moderna cykelskor är konstruerade föratt tåla just detta – de har en förstärkthälkappa för att inte töjas ut av påfrest-ningarna och för att inte flexa för myck-et. Din kraft ska ju driva cykeln framåt,inte glappa omkring i en för stor sko.

Sulan ska också vara styv. Dels för attinte flexa så mycket att den kraft du ap-plicerar på pedalerna går förlorad, delsför att ge din fot en stadig och bekvämplattform att arbeta på.

På en ren tävlingsko, som man kanskeinte springer så mycket med, är det näst-an bättre ju styvare sulan är. Men på enträningsko, för mountainbikecykling iallmänhet, är en något mjukare sula attföredra. Dels är den skönare att gå i, delskan väldigt styva sulor bli tröttande attåka med långa turer. Alltför styva sulorligger ofta bakom problem med dom-ningar i fötterna och den där brännandekänslan under fotsulorna som kan upp-stå under långa turer.

TårörelseTåboxen får gärna vara rymlig i en cykel-sko. Det är ingen nackdel att kunna rörapå tårna, både i längd och bredd. Tårnabehöver inte lika dikt an mot skons fram-del, det gör inget om det finns lite rörel-semarginal här.

Men när du provar skor så se framförallt till att hälgreppet är tillfredstäl-lande. Belasta foten så att hälen vill glidaur skon när du provar i butiken, känn ef-ter så att den inte glider.

Fotbladet måste också få plats, skonska inte klämma ihop foten i sidled. Enför trång sko som klämmer på sidan av fo-ten, särskilt på utsidan, kommer attinnebära problem om du kör långt. Detgör ont helt enkelt när man belastar fotenunder lång tid.

Men det viktiga är att vristen och hälenär fixerade. Det sker genom två eller fleraband, ofta kardborre, över skons ovan-del.

På skor för tävling, där man vill mini-mera rörelsen i skon genom en ovandelsom flexar så lite som möjligt, är ofta detöversta justerbandet i plast. Det hålls påplats och justeras genom ett spänne. För-delen med sådana konstruktioner är juststyvheten. Nackdelen är att spännena ärkänsligare än kardborreband och har de-lar som kan gå sönder. Satsar du på en skoav den typen, se till att det finns reservde-lar att köpa.

Kardborreband är kanske inte det tuf-faste just nu, men funkar väldigt bra,håller länge och är steglöst justerbara.Dessutom lätta och billiga. Så kardborre-band är i allmänhet ett säkert kort.

Dobbar och klossarDobbar förekommer på många moun-tainbikeskor och är oftast utbytbara. Detär däremot sällan man behöver dobbar isvenska skogar. Det ska vara bra lerigt el-ler sandigt för att de ska komma till an-vändning. Men det går ju att låta bli attmontera dem om man störs av deras pla-cering.

Fästet för klossen är numera uteslu-tande av SPD-standard: två parallellagängade hål i ett skjutbart bläck somman skruvar fast klossen i. Oavsett omdu har en SPD-pedal eller inte användersig alla pedal- och skotillverkare numeraav den här klossinfästningen. Så du be-höver inte oroa dig för att få fel sorts fäs-ten på dina skor. Om du inte har mycketgamla mountainbikepedaler förstås.

Klossarna fäster du på skorna så att dinstortåled, knölen placerad på insidan avdin fot strax bakom stortån, är rakt ovan-för pedalaxelns centrum. Det ska denvara när du sitter på sadeln och har vevar-marna parallellt med marken. Justeraklossarnas vinkel sedan så att dina tår pe-kar något inåt och hälen lite utåt. Menbara en aning.

Och fetta in gängorna till klossen or-dentligt, annars får du såga av skruvarnanästa gång du ska byta klossarna.

Slutligen kan det vara värt att funderapå hur du använder cykeln. Kör du hårdterräng och långa turer på fjället kanskeen stadig, robust sko är att föredra. Skadu tävla är låg vikt och en styv sula vikti-gare än hållbarhet.

För att göra det enklare har vi långtids-testat 14 par mountainbikeskor för trä-ning och tävling.

Valet är ditt.

Kadens testar mountainbikeskor

S ko dig rätt i sko g e n

90 | kadens nr 4:2004

Märke: SpecializedModell: Sport MTBStorlek: 42Vikt: 762 gram/parJustering: Tre kardborrebandDobbar: NejPassform: Jämnbred läst och ganskarymlig, kantig tåbox. Välvadderadhälkappa är bekvämt.Bra: Robust sko med ”bodygeome-try”-konceptet som minskar riskenför knäskador och fotdomningar.Ganska lätt sko.Dåligt: Annorlunda fotvinkel enligtbodygeometryidéen känns ovant ibörjan och passar kanske inte alla.Små storlekar.Omdöme: En prisvärd allroundskoför träning och tävling. Komfortabeloch klassisk form med annorlunda,ergonomiskt innanmäte. Rimligt styvsula, bra grepp på halt och hårtunderlag.Cirkapris: 799 kronorLeverantör: Grahns 0141-20 92 00

Märke: DiadoraModell: Zone MTBStorlek: 44Vikt: 818 gram/parJustering: Två kardborrebandDobbar: JaPassform: Ganska smala och någotlåga vid hälen för vissas smak. Bra: Kändes smidiga och var riktigthyfsade att springa kortare sträckormed.Ser ut som fotbollsskor.Dåligt: Troligen lite för smala för deflesta svenska fötter. Hälgreppet varnågot tveksamt. Lite för mjuka för attfungera som en ren tävlingsko.Ser ut som fotbollsskor.Omdöme: En rätt smidig allround-sko. Passar den som inte har för bre-da fötter och gärna lägger in enspringbacke i passen då och då.Cirkapris: 799 kronorLeverantör: Cycleurope 0340-86200

Märke: NorthwaveModell:ActionStorlek: 43Vikt: 798 gram/parJustering: Två kardborrebandDobbar: NejPassform: En ganska smal, men följ-sam läst och tåbox. Bra hälgrepp vidbåde löpning och cykling.Bra: Följsam ovandel ger komfort,följsamma justerband underlättarjustering.Dåligt: Snällt mönstrad sula utandobbar ger lite dåligt grepp i lera ochpå lösa underlag, men funkar bra påhårt underlag.Omdöme: En sko för träning ochtävling. Luftig ovandel andas bra ochskon följer fotens form. Komfortabelmen rimligt styv sula. Cirkapris: 895 kronorLeverantör: Duells 031-727 63 00

Märke: NorthwaveModell: Paola (dam)Storlek: 38Vikt: 638 gram/parJustering: Två kardborrebandDobbar: JaPassform: Ganska bred damläst,men smalare tåbox. Hyfsat hälgreppvid löpning, bra under cykling. Lättatt justera passformen med kardbor-rebanden - följsamma. Bra: Komfortabel sko med styv sula.Snygg och lätt.Dåligt: Den ljusa ovandelen hållersig inte snygg länge.Ganska snälltmönstrad sula.Omdöme: En sko för träning ochäven kanske tävling. Snygg menopraktisk, mycket komfort. Cirkapris: 945 kronorLeverantör: Duells 031-727 63 00

Märke: Shimano Modell: SH-M120WB (dam)Storlek: 39Vikt: 634 gram/parJustering: Tre kardborrebandDobbar: NejPassform: Ganska smal läst, bra häl-grepp vid cykling, sitter bra på foten.Bra: Känns rejäl och stadig, bra sulaoch bra passform med lagom vadde-ring runt ankeln.Dåligt: Sämre hälgrepp vid löpning.Omdöme: En bra sko för de flesta,lästen är ganska smal över foten. Re-jäl sula och justeringsband. Lätt attfå skon att sitta bra med tre kardbor-reband. Cirkapris: 995 kronorLeverantör: Hallmans Sports 018-5616 00

Märke: DiadoraModell: Chili (dam)Storlek: 39Vikt: 696 gram/parJustering: Två kardborreband ochsnörningDobbar: JaPassform: Ganska mjuka skor medbra, normal passform. Bra: Lätta att justera så de sitter bra,snygga och rejäla med förstärkt tåfram. De är väldigt bekväma att gå i.Dåligt: Täta och ganska varma.Innerplös i kombination med snörenär trassligt. Omdöme: En bra allroundsko sompassar särskilt för vår och höst närdet inte är så varmt. Mjuka och skö-na att gå i.Cirkapris: 999 kronorLeverantör: Cycleurope0340-862 00

Märke: ScottModell: Team menStorlek: 43Vikt: 882 gram/parJustering: Tre kardborrebandDobbar: JaPassform: Satt som gjutna på våraganska breda fötter. Mycket bragrepp runt hälen och en rymlig tå-box.Bra: En mycket stadig och stabil sko.Gott om utrymme för tårna. Riktigtstyv sula. Knubbiga men snygga. Dåligt: Något trånga att komma in i,trots smarta draghällor fram och bak.Lite tung.Omdöme: En gedigen sko som tåltuffa tag både på träning och tävling.Passar den som vill att skon sittertajt kring häl och vrist men gärna vif-tar på tårna. Smart med en integre-rad elastisk plös – skon är som ensocka man trär på. Cirkapris: 1295 kronorLeverantör: Scott 018-56 28 00

Märke: SpecializedModell: Comp MTB (dam)Storlek: 39Vikt: 666 gram/parJustering: Tre kardborrebandDobbar: JaPa s sfor m : J ä m n bred men re l at i v tsmal läst, rymlig tåbox. Myc ket brah ä l g re pp och skön elastisk, inte g re ra dplös. Bra: Smart och tät plös ger passformsom en strumpa. Mycket stabil skomed ordentlig förstärkning runt tå-boxen.Dåligt: Inga direkta svagheter bort-sett från den ganska ovana BG-vin-keln. Små storlekar.Omdöme: En lämplig sko för avan-cerad träning och tävling, med ettganska klassiskt utseende.Cirkapris: 1295 kronorLeverantör: Grahns 0141-20 92 00

[ da m mo d e ll[ da m mo d e ll [ da m mo d e ll [ da m mo d e ll

kadens nr 4:2004 | 91

Märke: ShimanoModell: SH-M180GStorlek: 44Vikt: 930 gram/parJustering: Ett spänne och två kard-borrebandDobbar: JaPassform: En bred och rymlig lästmed en rymlig tåbox, men små stor-lekar. Riktigt bra hälgrepp.Bra: Välgjord sko med passform somfunkar för många. Bra justermöjlig-heter, rimlig styvhet i sulan ochmycket komfort. Dåligt: Ganska tunga skor, men an-nars inga direkta svagheter.Omdöme: En bra allroundsko för se-riös träning och tävling med brapassform och en bekväm sula.Cirkapris: 1345 kronorLeverantör: Hallmans Sports 018-5616 00

Märke: NorthwaveModell: MagmaStorlek: 43Vikt: 890 gram/parJustering: Tre kardborrebandDobbar: JaPassform: Normalbred läst, rymligtåbox och bra hälgrepp. Bra juste-ringsmöjligheter och smidigt instegmed semiintegrerad plös. Bra: Styv sula, men mycket komfor-tabel tävlingsko. Väldigt snygg ochstadig sko, sulan har grymt bra grepppå olika underlag.Dåligt: Lite hårt hälgrepp och någottung.Omdöme: Perfekt sko för tävlingoch träning. Bra passform, bra jus-termöjligheter, styv och stabil utanatt kännas klumpig eller känslig.Cirkapris: 1595 kronorLeverantör: Duells 031-727 63 00

Märke: DiadoraModell: Scorpione Storlek: 43Vikt: 836 gram/parJustering: Två kardborreband ochett klickfäste.Dobbar: JaPassform: Långsmal men hög sko.Inte så bra hälgrepp när man spring-er. Skon är annars komfortabel ochsulan är hyfsat styv.Bra: Yttersulan ger bra grepp närman springer. Sköna skor utan attvara alltför svampiga. Snygg sko medbra finish och hög kvalitetskänsla.Dåligt: Inte så styv sula som manönskar om man ska tävla med skon.Hälgreppet. Omdöme: Komfortabel sko för digsom vill köra ganska hårt länge. Pas-sar inte alla fötter.Cirkapris: 1695 kronorLeverantör: Cycleurope 0340-86200

Märke: SidiModell: Action SRSStorlek: 44,5Vikt: 756 gram/parJustering: Tre snabbspännenDobbar: JaPassform: Ganska små storlekar,men en mjuk loricaläst ger ändå engod passform. Rimlig bredd, ganskasmal tåbox och hyfsat hälgrepp.Bra: Smarta och lättjusterade spän-nen, låg vikt och utbytbart sulgrepp. Dåligt: Tunn tävlingsko som inte ärgjord för promenader i stenig ter-räng. Snabbspännena är känsligareän kardborre.Omdöme: En lätt och tunn sko förtävling framför allt. Bra passformgenom smart justersystem.Cirkapris: 1695 kronorLeverantör: Cykelcity 08-643 73 55,031-82 73 00, 046-15 73 00

Märke: SpecializedModell: Pro MTBStorlek: 42Vikt: 756 gram/parJustering: Ett spänne och två kard-borrebandDobbar: JaPassform: Normal, jämnbred lästmed rymlig tåbox. Bra hälgrepp tackvare hög och förstärkt hälkappa. Sta-bil i sidled.Bra: Grymt tajt passform med godajustermöjligheter tack vare bra spän-ne och kardborreband. Välbyggd ochförstärkt sko, ändå lätt.Dåligt: BG-konceptet om man intetrivs med känslan. Annars är det intemycket som är dåligt här.Omdöme: En racig sko med en styv-sula och god passform. Ett bra täv-lingsredskap.Cirkapris: 1795 kronorLeverantör: Grahns 0141-20 92 00

Märke: Shimano Modell: SH-M221SStorlek: 43Vikt: 890 gram/parJustering: Ett spänne och två kard-borrebandDobbar: JaPassform: Skorna är stenhårda meden överdel som verkligen fixerar fo-ten mot sulan. Hälgrepp med inbyggtminne. Bra: Den kolfiberförstärkta sulan ochde tre spännena håller foten påplats. Dåligt: Om din fot inte passar skonkommer fördelarna snabbt att vän-das till nackdelar.Omdöme: Det här är en sko medabsoluta racingegenskaper. Skon ärav högsta kvalitet på samtliga punk-ter.Cirkapris: 1985 kronorLeverantör: Hallmans Sports 018-56 16 00

92 | kadens nr 4:2004

1. Häng upp cykeln i ett ställeller så att du kan ta av bådahjulen, då kommer du åt atttvätta lättare. Daniel Rosdahlanvänder en kedjeupphäng-ningsmojäng som gör attman slipper kedjetrassel.Pensla till att börja med inalla skitiga, oljiga delar medavfettning och låt det verka.

2. Du behöver en hink medtill exempel miljövänligt bil-schampo eller annat rengö-ringsmedel. En diskborste,som du inte behöver till dis-ken, och ett par svampar ärbra – en fin- och en fulsvamptill oljiga grejer. En slangmed varmt vatten och en rejälgolvbrunn underlättar för-stås.

3. Undvik grus eller sand som underlag – välj en torr, plan sten-lagd eller asfalterad plats. Applicera avfettning först, låt verkaoch tvätta sen med borste och vatten.

Mekning C y ke l t v ätt – rä tt och lättEn mountainbike får utstå mycket – lera, vurpor,sand, grenar och bristande underhåll. Bara för attcykeln är gjord för att tåla mycket stryk innebär intedet att man strunta i att sköta om den. Och alltunderhåll börjar alltid med en ordentlig, hederligtvätt. Landslagets mekaniker Daniel Rosdahl visarhur man tvättar sin cykel rätt och lätt.text: st e fan larsén foto: david elmfe l d t

4. Börja med hjulen. Skrubba särskilt noggrant på fälgsidornaoch mellan däck och fälg för att få bort all smuts och avlagring-ar och få en ren och bromsvänlig yta.

5. Ta finsvampen och mycket vatten och torka rent ram ochgaffel. Försök komma åt i alla trånga utrymmen och torka avalla rörliga delar som växlar och bromsar ordentligt.

kadens nr 4:2004 | 93

9. Kedjan är enklast att rengöra på plats. Använd dig av borstenoch vevpartiet och tryck borsten mot båda sidorna av kedjanmedan du roterar den med hjälp av vevarna. Kör många varv!

7. Bromsarnas insida och framför allt klossar är lättare attrengöra med borsten. Inspektera klossarna och pilla loss even-tuella metallskärvor med en kniv så de inte sliter på fälgen ionödan.

6. Glöm inte de små grejernapå styret – använd borsten härför att komma åt skiten or-dentligt.

1 0. Ta fulsvampen till rengöringen av kedjan. Låt den omslutakedjan och pressa flera omgångar av vatten och rengöringsme-del genom svampen och kedjan som löper i den. Byt vatten isvampen och upprepa avfettningsproceduren om det behövs.

8. Vevpartiet är knöligt att fårent – använd borsten här.Den avfettning du pensladein innan du började med tvät-ten borde ha gjort en del avjobbet vid det här laget.

11. När du tvättat av alla delar, ramen och hjulen med avfett-ning, vatten och rengöringsmedel är det dags att skölja rentmed ljummet vatten. Använd slang med ganska lågt tryck ochrikta inte strålen direkt mot lager i nav och vevpartier.

12. Om du vill kan du torka rent ram och delar med en torr rentrasa, eller bara låta cykeln lufttorka i solen. Men se till att duär ren själv så du inte smutsar ner cykeln igen … Men glöm inteatt olja in kedjan igen – lite olja ofta är bättre än mycket oljasällan. Och torka alltid kedjan torr efter inoljningen.

94 | kadens nr 4:2004

Vågrätt1. Kullerstensvägarna leder hit6. Hett material8. Pedal för mountainbike9. Anglosaxiskt härj11. Gammalmodig fothållare12. Den tyngsta växeln14. Mountainbikepionjär17. Sur biprodukt20. Cyklisterotik22. Motsatsen till uphill

Lodrätt2. Vårt tourhopp3. Djävulens förnamn4. Internationella långlopp5. Cyklande grupp6. Trampfrekvens7. Slanglös i skogen10. Matpåse i farten13. Engelsk term för icke-tävlande15. OS-guldkandidat16. Mönster på bergströja18. Shimanos heliga grupp19. Frivilligt fritt fall21. Den franska ledarfärgen

KuLTursiDorna

K adens sommarkor s ord

Testa dina cykelkunskaper medKadens sommarkorsord. Perfektunderhållning i hängmattan, påstranden eller i omklädnings-rummet. Löser du det så har dugaranterat koll på cykel. Lyckasdu inte knäcka det presenterar vilösningen i nästa nummer.Najs sommar!

kadens nr 4:2004 | 95

Fotospecial: Mattias Fredriksson

Kadens presenterar en av Sveriges bästa och mest

kända cykelfotografer. Mattias Fredriksson har gjort

sig ett namn som både skid- och cykelfotograf och

jobbar med många internationella kunder. Inom

cykel är det främst mountainbike, särskilt freeride

Mattias arbetar med och han är god vän med flera

av världens bästa freeridecyklister.

Ni träffar Mattias i nästa nummer, där vi också

presenterar ett urval av hans bästa bilder.

Säsongen är slut – nu börjar säsongen!

Jo, vi vet att sommaren knappt har börjat. Men i sep-

tember börjar många fundera på att hänga in cykeln

och ta det lugnt ett tag. Därför är just september

den perfekta tiden att fundera på nästa säsong.

Dessutom har vi lite tips om vad man kan hitta på

innan den börjar. Det är en hel del roliga grejer.

Höst är cross.

Det är få cykelsporter som är så förknippade med en

viss årstid som cykelcrossen. Höst är cross helt

enkelt. Men vi i Norden, som inte kan cykla med våra

racers året om, ser fler användningsområden för

den här fantastiskt allsidiga cykeltypen. Den är

både racer, pendlarcykel och vintercykel i ett. Men

också en cykelcross – en av de roligaste, och jobbi-

gaste, cykelformerna. Så därför testade vi ett gäng

cykelcrosscyklar. Ge oss höst, nu!

Retro: Sven-Åke Nilsson

Sven-Åke Nilsson var proffs i Frankrike på 70- och

80-talet och körde bland annat i bergströjan på Tour

de France. Han var en av Sveriges bästa cyklister,

genom tiderna, på att åka uppför. En bestämd man

som genom sina många kontakter i proffsvärlden

har öppnat portarna för flera av våra bästa proffscy-

klister.

Kadens har mött Sven-Åke. Gör det du med.

Försökskanin i 24 timmar

Vår försökskanin, testcyklist och reporter/modell

Kalle Bern ska cykla 24-timmarsloppet ”Sömnlös i

Rudan”. Vi har samlat vår expertis för att hjälpa

honom genomföra loppet – med hälsa och psyke i

behåll hoppas vi. Men vi ville också veta vad som

egentligen händer i kroppen under 24 timmar cyk-

ling. Så vi stack stackars Kalle med nålar och tap-

pade honom på blod.

I nästa nummer kan du följa Kalles förberedelser

och upplevelser. Kommer han klara det? Vi vet inte.

Men vi lovar att berätta allt i nästa nummer.

Kadens 5:04, ute 31 augusti!

nästa nummer:

Höstcykling i fjällen:

Pältsa – Mot Sveriges topp

Följ med på en tidig hösttur till de svenska fjällens

orörda vildmark. Upplev cykling i natur som inte lik-

nar något annat i Sverige. Vi tar oss till samernas

vidder – närmare bestämt Pältsan, eller Bealcán som

massivet heter på samiska. Fjällmassivet med den

karaktäristiska och mäktiga konformade toppen i

förgrunden och platån där bakom. Vi är inne i sep-

tember månad och det ligger faktiskt en tunn strim-

ma snö där uppe.

96 | kadens nr 4:2004

För ett tag sedan var jag i Vagn-härad för att bevittna en Sverige-cup i mountainbike och anlände precis när speakern intervjuade

tävlingsledaren Jocke Lyth i sambandmed att Hedeby Maxpuls firade 10-års ju-bileum.

Han sade att den första upplagan 1994vanns av Jussi Hentonen före underteck-nad, något som jag helt hade förträngt.Men det är inte så konstigt då jag har för-trängt de flesta förlusterna och enbarthar sparat segrarna i hjärnans resultat-bank. Den som jag ibland öppnar och got-tar mig åt, knäpper någon av mina gamlaMTB-polare på näsan med, eller plågarmin tävlingscyklande son med när vi an-länder till någon tävlingsbana.

– Joråserru, här vann jag 1991 med 34 se-kunder före Per Kumlin.

Ganska snart träffade jag nyss nämndeHentonen som jag utkämpat många dus-ter med i spåret. Och lite här och var stöt-te jag ihop med andra gamla cyklisterfrån mountainbikesportens begynnelse.I en skogsbacke satt en av pionjärerna,Andreas ”Slaktarn” Danielsson, och jästeoch såg lite så där lagom pampig ut somman kan göra när man är förbundskap-ten för mountainbikelandslaget.

Varför kallas han ”Slaktarn” undrarkanske någon. Namnet fick han under ti-

digt 90-tal efter en intervju i FunSportMountainbike. Andreas var en ung, lo-vande och ambitiös cyklist och fick ettuppslag i tidningen där han lade ut tex-ten för journalisten Niclas Sjögren. Somtaktiskt hetsade den unge förmågan attspä på allt vad tygen höll.

– Jag skall slakta allt motstånd nästasäsong, blev slutcitatet på intervjun.

Jag hade vid denna tidpunkt deltagit iFunSports testteam och fått ett exemplarav blaskan 14 dagar innan det skulle gesut. Detta skedde i samband med Sverige-cupens premiär i Mjölby. Andreas var all-tid nervös inför tävlingar och extra ner-vös inför denna då han hade tränat kopi-öst. Och han var nog glad att ingen lästtidningen innan säsongen skulle starta…trodde han.

– Tjena slaktarn, basunerade jag ut iomklädningsrummet och Andreas blevillröd i ansiktet. Följaktligen blev det ing-en slakt och om jag inte missminner migbröt Andreas tidigt. Men han blev Slak-tarn med hela mountainbike-Sverige.

Mountainbike-sporten var annorlundaförr. Banorna bestod till större delen avrötter, sten blandat med roliga singel-tracks och distanserna var kortare. Ar-rangemangen var av blandad kvalitetmen genomsyrades av en härlig entusi-asm bland arrangörer och tävlande.

I början på 1990-talet exploderade spor-ten. Sponsorer såg en marknad och för-säljningen av MTB-cyklar sköt i höjden.

Svenska Cykelförbundet lade den nyasporten under sina vingar och kommissa-rier med kostymer och lågskor började sy-nas ute i skogarna. Lite förvirrade, meden mapp med landsvägsregler under ar-men, försökte de skapa ordning i det triv-samma kollektivet men skapade mestoreda och irritation.

Under SM i Uddevalla 1995 körde jag iH30-klassen och vann tempoloppet somavgjordes under tidiga morgontim-marna. Prisutdelningen skedde senareunder eftermiddagen när samtliga klas-ser var avslutade. Jag och två andra me-delålders män anlände till cermonin föratt avhämta våra medaljer iklädda civilakläder eftersom vi duschat och prisutdel-ningen var sex timmar efter vår mål-gång. Dagen efter satt ett kommissarie-beslut uppsatt på anslagstavlan - vi hadefått böter för ”ej reglementsenlig klädselvid prisceremoni”. Eftersom ingen av osshade haft en tanke på att sätta på oss cy-kelkläder en gång till denna dag fick vifinna oss i att betala 100 kronor för våramedaljer. En droppe i havet kan tyckas,då vi själva betalat resan till Uddevallaplus kost och logi.

Men för att visa oss att denna förseelse

bosse ”boda” dert e l l ,landslagsman i fyra olika

idrotter och f.d chef-redaktör för tidningen Fun-sport Mountainbike bjuderpå en titt i backspegeln.

Följ med till tiden dåmountainbikesporten varny och spännande. En tid

då vi diskuterade spd-pedalens och framdämpa-rens eventuella för- och

nackdelar.

”B ryt då för helvete så vi kan åka hem”

Boda slapp rikta hjulen i varje fall. Lika bra det kanske.

kadens nr 4:2004 | 97

PostScript-bildUntitled-1.eps

var allvarlig så fick vi startförbud underresten av SM-veckan tills böterna var be-talda. Cross-country tävlingen stod när-mast på programmet och jag ställde migpå startlinjen utan att ha betalt min bot.

Krister A. Hildingsson som var kom-missarie började se riktigt nervös ut dåhan insåg att han var tvungen att stoppamin start. Fem minuter innan startskot-tet tågade han fram och läste innantill urregelverket – att man inte var berättigadatt starta innan böterna var betalda. Jagsvarade nonchalant att det var tid kvar tillstarten. Hildingsson såg då ännu merpressad ut och tog ett par steg tillbaka.

Med två minuter kvar hivar jag upp enplastpåse med enkronor som jag över-räcker till Krister med en önskan om ettkvitto på beloppet. Jag fick inget kvittomen fick starta och kände mig rätt så till-freds trots 100 kronor minus i plånboken.

Krister är numera en av de bästa MTB-kommissarierna och det var nog intehans idé att ge oss böter. Denne regelväk-

tare Hildingsson skall även ha en elogeför att han utför sitt uppdrag på en moun-tainbike och inte i lågskor och kostym.

För en gammal mountainbikeräv somjag är det ett gott tecken att tävlingar somMjölby-Biken och Maxpuls i Vagnhäradfortfarande lever kvar. Att det finns ettintresse för ”riktig” MTB ”över stock ochsten” som ofta var rubriken när lokalpres-sen fick ett mountainbike-arrangemangatt skriva om.

Antalet motionärer är många. Men detär oroande med de klena startfälten i täv-lingsklasserna. Där krävs det krafttagsom den forna, legendariske förbunds-kaptenen i mountainbike, Ville Nordinbrukade säga.

Många minnen dyker upp när man bo-taniserar i den svenska mountainbikensbegynnelse. Men jag avslutar med en his-toria från nordiska mästerskapen i Hol-menkollen då nyss nämnda Ville Nordinvar ledare.

Det var ett stort fält, drygt 100 star-

tande. Inne på startloopen punkteradejag bakdäcket. Jag var inte känd som nå-gon hejare på att meka och slangbytet togsin tid och när jag kom igång var jag tvär-sist. Jag avancerade genom fältet och varuppe runt 30:e plats då jag fick tidsangi-velser till täten och insåg att det var körtatt få någon bra placering. Efter två varvbröt jag och kände mig lite skamsen somman gör när man kör i landslagströjanoch bryter.

– Det var bra att du bröt, ingen meningatt harva runt där bak asså, sa Ville på sinkarakteristiska Stockholmsdialekt.

Andreas ”Slaktarn” Danielsson ochnågra andra svenskar åkte runt i mittenav fältet och Ville blev allt mer irriterad.

– Bryt då för helvete så vi kan åka hem,skrek han.

Detta har varit ett ledmotto under mini d r o t t s k a r r i ä r. Jag laddade ofta upp medr e g g a e-artisten Cutty Ranks låt The GoingIs Rough där texten går: ”If you don’t can’ tfollow the leader so get out of the race.”

98 | kadens nr 4:2004

Webb/Butik

För annonsbokning kontakta Christian Bagge 08-22 60 90, 070-633 10 20 bagge@rocsport.com

CykellabbetKocksgatan 49, 116 29 StockholmCyklar och komponenter (G2 mm)www.cykellabbet.com

Cykellabbet 08-643 90 98

www.outsideonline.sewww.transition.se

Carlshamns Cykelaffär 0454-15550 www.jibo.nu

Posttidning BKadens c/o Titeldata112 86 Stockholm