#2:2004

+a r m st ro n gs coach – din e- t r ä na re? ko st ti l l s kot tb ät t re än doping s a e c o sta l l ets mek tipsar de nya st eny het e r na 20 04 t est: cannondale six13 & santa cruz bullit a l lt om de svenska pro f f s e n pa ntani är död

lå n g lo pp sc yklar x 9 sto rt test !

fi lip me ie rh a eg evä rl d s mä sta re och vä rl d s fö rb ätt r a re

ta ktik(den som kör han dör)

träna st yrka ger effe ktg ö sta ”fåg lu m” pett e rss o nb rö d e rnas bästa brorsa

S V E RI GES NYA CYKE LT I D N I N G ! LA N D S VÄG OCH MO UNTA I N BIKE

mediapartner

kadens nr 2:2004 | 3

Nu börjar den nya säsongenpå allvar. För en del elitcyklis-ter började den redan i novem-ber med de första träningsför-

beredelserna. För många motionärer harden inte börjat ännu och kanske dröjerdet ända tills cykelbanorna är sopadeinnan det är dags.

Samtidigt tar annat slut. Vintercyklingen till exempel. En före-

teelse som är absolut nödvändig för osssom älskar att cykla så mycket att vi heltenkelt inte kan avstå det under ett halv-års mörker och kyla. Men som jag gärnabyter mot den där allra första vårturen ikortärmad tröja.

Jag minns en sådan vårdag. Det var en ovanligt varm första maj och

jag hade bestämt med några kompisaratt vi skulle ut och köra mountainbike ide vårtorra skogarna i Nackareservatet.

Det var helt klart läge för kortärmat. Såjag rotade länge bland mina vinterdam-miga sommarkläder efter en lämpligpremiärtröja – och fann den idealiska.

En sovjetisk landslagströja, helröd ochkomplett med CCCP-tryck på bröstet,som jag hade köpt av en lettländsk kom-pis med kontakter inom den ryska cykel-sporten. Nöjd över mitt medvetna valdrog jag på mig den och hastade ner pågatan med cykeln.

Jag kom ut ur porten och rakt in i ettdemonstrationståg. Inget ovanligt påförsta maj, så jag reflekterade intenämnvärt över deras budskap.

När jag började trassla mig genomfolkmassan förstod jag plötsligt innebör-den i orden de skanderade: ”Sovjet ut urAfghanistan! Sovjet ut ur Afghanistan!”.

Jag blev iskall. I min ungdomliga naivitet funderade

jag inte särskilt mycket på den laddningen bokstavskombination eller en symbolkan ha för en människa med andra livs-erfarenheter. Jag var förstås medvetenom Sovjetunionens agerande i Afghani-stan och i många andra ockuperade län-der. Men för mig var CCCP i första handändå bara ett cykellandslag.

Tills då.

KadensLedare

Kadens presenterar:

David Elmfeldt

dav i d e l m fe l d t är Kadens husfotografoch själv en hängiven cyklist. Han har äg-nat sig åt triathlon tidigare och gillar alltfrån klättring till telemark, bara han fårmöjlighet att ta på sig sina outdoorkläderoch sin buff – ett säkert kännetecken pådenna f.d fågelskådare (296 kryss!).

David är inte bara en duktig fotograf,han är också en av drivkrafterna bakomSveriges största mötesplats för fotograferpå webben, fotosidan.se. Den är resulta-tet av hans förflutna som programmerareoch webbutvecklare och hans passion förfotograferandet.

David gillar också tjejer som passar imössa. Och så är han hängiven cyklist –både på vägen och i skogen.

Du hittar hans bilder på elmfeldt.comoch här i Kadens. Se dem på sidan 50.

Här öppnar snart en ny härlig cykelsäsong.

Plötsligt medveten om min fruktans-värda tabbe och indirekta politiska hand-ling insåg jag snart att jag inte borde varadär. Att början på den härliga cykelsä-songen kunde bli slutet. Så jag vände migsnabbt i samma riktning som demonstra-tionståget, lirkade mig tillbaka och smetskamset in på första bästa sidogata.

Jag stannade på tryggt avstånd och vän-tade tills demonstranterna hade passe-rat. Sedan gick jag upp och bytte tröja.

Jag var väldigt, väldigt sen.Vem sa att idrott och politik inte hör

ihop?

st e fan larsén, chefredaktör

B örjan kunde blivit slutet

Innehåll nr2:2004

filip vä r l d s fö r b ät t r a re n

16Världsmästaren i cross country, Filip Meierhaege,vill gärna fixa till världen. Hur det ska gå till berät-tar han i en stor och öppenhjärtlig intervju om då-

liga journalister, dopning, marknadsföring á la Cipollini ochpresident Bushs politik. Bland annat.

e- t r ä na

42Ett av proble-men för cykel-sporten i Sveri-

ge är bristen på ledare. Menmed dagens teknologi kanalla köpa sig en personlig trä-nares tjänster. Och vem villinte ha samma coach somLance Armstrong?

foto s pecial – inspirati o n

50Efter en lång och kall och mörk vinter kan det varasvårt att motivera sig. Vad kan vara bättre inspira-tion än sjukt snygga bilder? Vår fotograf David

Elmfeldt har valt ut några av sina bästa.

b rö d e r nas b ä sta bro r s a

58Gösta ”Fåglum”Pettersson – denbästa av Fåglum-

bröderna är först ut i vårretroserie om de största sven-ska proffsen genom tiderna.Möt mannen som faktisktpiskade Eddy Merckx.

den som kör han dör

46Taktikskolanhandlar om räv-spelet lands-

vägscykel. Många har svårtatt förstå att taktik skullevara en avgörande del avcykelsporten. Men de kännernog inte till taktikdevisenframför andra: Den som sparhan har, den som kör handör.

4 | kadens nr 2:2004

sto rt test :l å n g lo p p s c y kl a r

68Kadens testar niolångloppscyklarför max 15.000

kronor. Vi hittade några favo-riter bland många bra cyklar.Och lärde oss att det gäller attpunka vid rätt tillfälle.

Ansvarig utgivareRansu Salovaararansu@rocsport.com

ProjektledareAndreas Danielssonandreas.danielsson@kadens.se

ChefredaktörStefan Larsén, 08-22 60 91stefan.larsen@kadens.se

Bild- och webbredaktörDavid Elmfeldt, 08-22 60 91david.elmfeldt@kadens.se

Redaktion / LandsvägscykelRoberto Vacchiroberto.vacchi@kadens.se

Redaktion / FreerideAndreas Strömandreas.strom@kadens.se

FormgivningPaolo Sangregorio, 08-30 40 03paolo.sangregorio@kadens.se

a n n o n s fö r s ä lj n i n g

Marknadsansvarig annonserLasse StrandTel: 023-79 43 13070-545 25 07lasse.strand@kadens.se

Webb- och butiksannonsersamt cykelsökmotorChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 20christian.bagge@kadens.se

TrafficChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 20christian.bagge@kadens.se

Prenumerationer P re n u m e rat i on ett år, sex nummer,ko star 249 kron or inom Sve ri g e .Kont a kta T i t e l d a t a för äre n d e nsom rör pre n u m e rat i on e r: te l efonku n d se rv i ce 08-6 17 23 80. Ellers kriv till Ti te l d ata AB, Ku n d t j ä n st ,112 86 Stoc k h o l m .Du kan oc kså pre n u m e re ra och adres s ä n d ra via w w w.prenservice.nu

Medverkande i detta nummer:Fredrik Almgren, Kalle Bern, GettyImages, Glenn Björklund, MatsBlomberg, Andreas Danielsson,David Elmfeldt, Stefan Larsén,Lars Lindqvist, Luca Mara, LarsRønbøg, Peter Selin, Anna Sjö-gren/O2, Andreas Ström, KaiStuht/Starshot, Roberto Vacchi.

Tack!Springtime Travel, Gabriele Tosel-lo, Fiskartorpet samt Surf ochBruce. Våra hårigaste kompisar.

OmslagDavid Elmfeldt plåtade Luca Marai det sena eftermiddagsljuset påMallorca, Spanien, när Kadenstestade långloppscyklar.Läs artikeln på sidan 68.

Har du ideér om artiklar eller an-nat är du välkommen att höra avdig till oss. Vi tar inget ansvar för material viinte beställt.

Eventuell vinstskatt i tävlingar an-ordnade av Kadens betalas avvinnaren.

Post- och besöksadressKadens / ROC Media Group OyFiskartorpetBjörnnäsbacken 15115 42 Stockholm

Telefon 08-22 60 91redaktion@kadens.sewww.kadens.se

www.rocmediagroup.com

Copyright Kadens/ROC Media Group Oy

ISSN 1651-9744

Stockholm 2004

TryckUusi Kivipaino Oy, Finland

Fiskartorpet, Kungliga Djurgården

Kadens är en oberoende tidskrift med syfte att informera och stimulera svenska folkettill cykelrelaterade levnadsvanor och ettännu roligare liv.

Kadens ges ut av ROC Media Group

hej branschen!

90Vi var på cykel-mässan På tvåhjul och kollade

läget med branschen. Dehade ett och annat att visaupp inför 2004.

b re v: insändare, frågor och åsikter från lä-sarna på sidan 6.

p ro lo g: korta nyheter, människor, prylar ochtester – börjar på sidan 8.

vac c h is sidor: Vihar kollat lägetmed de svenskaherrproffsen införsäsongen. Läs omMaggies debut ochRittsels avsked påsidan 26.

t r ä n i n g: Effekten av effekten. Cykel handlarinte bara om syreupptagning, uteffekten ärockså en viktig aspekt. Vi snackar watt ochstyrka på sidan 32.

ko st l ä r a: Cykel handlar inte bara om sy-reupptagning, kosten är lika viktig att ha kollpå. Läs mer om pillren som kan göra dig snab-bare – eller långsammare på sidan 38.

m e kn i n g: Vad är bättre än rena lakan? Nystyrlinda! Saecos mekaniker lär ut knepen påsidan 66.

c y ke lt est: Vi har testat två amerikanska yt-terligheter. Santa Cruz Bullit anses vara en avvärldens bästa freerideriggar och Cannondalehar byggt en ny racer – i kolfiber. Testernabörjar på sidan 82.

k u lt u r: Udda saker, litteratur och gamla tröj-or. Möt den fina världen på Kadens kultursi-dor – sidan 92.

krö n i ka: Marco Pantani är död. Eurosportskommentator Roberto Vacchi tycker att hanvar värd ett bättre öde. Läs varför på sidan 97.

Fasta avdelningar

kadens nr 2:2004 | 5

6 | kadens nr 2:2004

Var hälsade cyklister!Ärade cyklister i vårat avlånga land, häl-sa på varandra när ni möts ute i skogen på en MTB-runda eller när ni ärute på ett långt landsvägspass. Alltför många kör bara ner skallen ochlägger i en tyngre växel när dommöter någon, bara för att slippa hälsa. Varför är det så här? På detta sätt om nå-got kan vi få cykelsporten att växa i Sve-rige och känna en gemenskap. Tack Ka-dens för en mycket bra tidning!

to rd eriks s o n

Vi håller med dig helt och hållet Tord. Men varförbegränsa sig till cyklister? Varför inte sprida ännumer glädje och stärka gemenskapen med den övri-ga befolkningen också? Vi säger hej till alla: da-men med taxen, bilisten som nästan prejar oss avvägen (slängkyssar!) och de muttrande skogsvan-drarna också. Och de blir alltid glada. En bra grej.(gemenskapsred.)

Vad cyklar ni på?Tack för ett jättebra nummer av Kadens!Jag vill berömma er för Bianchispecia-len, mycket intressant. Jag är en kille på12 år. Jag är racercyklist i KFUM CK i Kal-mar och satsar jättehårt på cyklingen.En liten fråga, vad har redaktionen förhojar? Själv har jag en Giant Ocr 2 från2002. Sen undrar jag vart alla stora cykel-mässorna är?

a nd reas ricka rd s s o n

Vi i redaktionen cyklar på lite allt möjligt, menhär kommer våra racerhojar: David kör en EddyMerckx, Stefan kör De Rosa, Andreas cyklar påFelt, Roberto kör Crescent, Paolo åker Pegoretti.

När det gäller mässor så är På två hjul denstörsta konsumentmässan för cykel i Sverige.Nästa år går den i Göteborg. Annars kan du över-tala dina föräldrar att semestra i södra Tyskland iaugusti så kan du besöka Eurobike i Friedrichsha-fen – en av Europas största och bästa cykelmäs-sor. Tack för berömmet och lycka till med cykling-en! (racerred.)

Hur länge håller en ram?Hur lång är en "livslängd" på en cykel fören motionär som kör 200 - 300 mil perår, Vätternrundan etc? Behöver jag somamatör tänka på vad jag köper när detgäller rammaterial?

Det handlar ju om mycket pengar ochförhoppningsvis många år tillsammansmed cykeln och jag tillhör dessutom detyngre cyklisterna.

Stålramar, horisontella överrör, styr-tappar för gängade gafflar och klassiskgeometri. Är detta något som kommeratt försvinna? Eller kommer vi "konser-vativa" cyklister alltid att kunna köpa enny "drömhoj"?

“105 ki lo moti o n ä r"

Ramars livslängd är svår att mäta i tid. Dels be-ror det på materialet, där det även är stora skill-nader mellan olika aluminiumlegeringar, och delshandlar det om användningsområde, vikt ochkörstil. Vill man vara på den säkra sidan är ståleller titanium att föredra. Men den epidemi avspruckna ramar som aluminiumbelackarna var-nade för när aluminium började bli stort har ute-blivit. Väljer man en aluminiumram som är byggdför en stor och stark cyklist kan den mycket välhålla tio år eller mer om man är motionär och kör2-300 mil om året. Stål som rammaterial har fått en liten renässansde senaste åren. Nya stållegeringar används, oftatillsammans med material som kolfiber, och medteknologi och rördimensioner lånad från alumini-umramarna.

Horisontella överrör och klassisk geometri ärbeprövade koncept och svåra att förbättra. Dekommer nog att vara kvar ett tag till. Däremothar vi nog sett det sista av styrtappar för gängadegafflar, där finns det möjligen bara estetiska as-pekter som talar för konstruktionen. Och det bru-kar tyvärr inte marknadskrafterna ta hänsyn till.

Men visst finns det små byggare som nytillver-kar klassiska stålramar för konservativa cyklister,så för den som verkligen vill går det fortfarandeatt hitta ”drömhojar”. (Drömred.)

insändare Skriv ett brev – vinn en hjälm!

Skriv kort och koncist, max 800 tecken, om vad du vill som har med cykel att göra. Vi förbehåller oss rätten att redigera insändare. Skicka brevet till redaktion@kadens.se ochskriv Insändare som ämnesrubrik. Senast den 10 april måste vi ha ditt brev. Den bästa insän-daren, enligt Kadens redaktion, vinner en mountainbikehjälm från Trek. Den heter Intervalloch kostar cirka 495 kronor i butik.

Kolfiber bekvämare?

Jag håller på att spana in lite ramar och har där-för några frågor som jag inte lyckats få någottillfredställande svar på. Ibland hör man argu-ment om att kolfiber har högre dämpning ochatt det därför skulle ge en bekvämare cykel.Men visst måste det väl vara så att för att fåhöga förluster så behöver jag ha en stor defor-mation och i så fall skulle kolfiber endast varaen fördel om den vore lika styv som t.ex. en alu-minium ram? Om man byter ut ett aluminiumrör mot ett av kolfiber som är lika styvt, kanman känna skillnaden?

Ett av argumenten för kompaktramar är just att deär styvare. Men om jag då tvingas hänga på en längresadelstolpe och högre styrstam, är då cykeln som hel-het fortfarande styvare? Och vilka är fördelarna meden ram som är väldigt styv? Att man upplever skillnadär klart men kan man säga att det är en fördel för encyklists prestation?

Jens Blo m q v ist

Det där med styvhet och komfort är en komplicerad fråga och frå-gar man branschen, eller tittar på deras olika lösningar, så får maninget entydigt sva r. Men anledningen till att kolfiber har blivit såpopulärt är att man kan anpassa kolfiberrö ren i större utsträ c k n i n gän aluminiumrö r. Det görs genom att använda olika lager och kva-liteter av kolfiber i va r i e rande tjocklek och fiberriktningar, så attrö ren får vissa önskvä rda egenskaper. En sådan egenskap kan tillexempel va ra ett rör som är styvt i en riktning men tillåter mer fl e x( k o m fort) i en annan riktning, vilket alltså ligger bakom re s o n e-manget om att kolfiberramar skulle va ra bekvä m a re.

Så det är inte så att ett kolfiberrör per automatik är styvareeller mer komfortabelt än ett aluminiumrör, det handlar snarareom rörkonstruktionen.När det gäller kompaktramar så är meningarna delade även där.Vissa menar att vikt- och prestandavinsten i form av en styvareram äts upp av längre styrstam och sadelstolpe. Men det viktigas-te är inte att hela cykeln är styv, utan att så mycket av effektför-lusterna som möjligt reduceras. Då handlar det inte bara omramen utan även aspekter som vevparti- och vevlagerflex och hjul-flex har betydelse.

En ram bör heller inte vara superstyv i alla ledder. Då blir denstötig att åka på vilket har en negativ effekt på en cyklists presta-tionsförmåga över tid – man blir tröttare helt enkelt.

Så vårt tips till dig är att för det första satsa på en ram i rättstorlek med de egenskaper du värdesätter mest baserat på hur duska använda den. En bra cykelaffär kan hjälpa dig att hitta rättmaterial utifrån en sådan beskrivning. (förnuftighetsred.)

8 | kadens nr 2:2004

Kadens spionpaparazzi 1

Vi var så nära. Att vara först med nyheten att Mavic nu lanserar UST-hjul för racer. Här är bilden vi tog i Saecos mekdepå på Mavics service-personals hemliga testprotokoll. Det visade sig att flera av Saecosstjärnor, som Di Luca och Simoni, testade UST-hjul med slanglösa däckför racer.

När Mavics personal upptäckte vårt intresse för deras papper blev vivänligt men bestämt bortmotade. Några veckor senare kommer tvåföretag med pressreleaser om slanglösa racerdäck. Hutchinson samtdet schweiziska företaget Eclipse lanserar slanglösa alternativ. Hut-chinson kör UST-systemet som redan finns på mountainbikesidan se-dan några år tillbaka. Eclipse använder sig av en tätningsvätska somgör att däcket kan monteras på vilken fälg som helst, utan slang ellerfälgband. Systemet finns även för mountainbike.

Vad man ska med slanglöst till på en racer är däremot oklart för oss.Genomslagspunkor är väl bara ett problem om man ska köra Paris-Roubaix och argumentet att luften går ur saktare äger också bara re-levans om man är proffs och behöver vänta på servicebilen.

Men okej – om den roterande vikten verkligen blir lägre och monte-ring av däcket underlättas så säger vi: tummen upp. Men det återståratt se.

Hutchinsons UST-däck Fusion lanseras i september 2004. Mer infor-mation: Vartex 0340-64 60 53

Eclipse saknar importör i Sverige men kontakta www.royhin-nengmbh.ch för mer information eller kolla www.tubelesskit.com

Whistler körKona för femteåretwh istler mounta i n Bike Park(WMBP) i Kanada fortsätter attarbeta med Kona, som officiellcykelleverantör för femte året irad.

Under 2004 kommer besö-kare att kunna hyra en special-variant av downhillriggen StabGarbanzo. Kona kommer ocksåsponsra evenemangen WhistlersAir-downhill, Joyride BikerCrossoch SlopeStyle på orten.

Calle Fribergoch Säfsen mot OS

efter en st r å l a nd e säsonggör nu 23-årige landslagsåkarenCalle Friberg en tuff mountain-bikesatsning under 2004. Skid-och cykelorten Säfsen har eta-blerat ett samarbete med denunge cyklisten som nu fortsätterännu en säsong.

– Calle Friberg är ett föredömeinom sporten och det ska bli ro-ligt att följa honom framöver, sä-ger Fredrik Stamborn i Säfsen.

Calle ingår i SOKs satsning påOS i Peking 2008.

Äventyr med mountainbike

Åre äventyrsfestival, 28 juni–4 juli, är ett outdoorarrangemang medbland annat NM i multisport (Åre Extreme Challenge), klättring, fors-paddling, skärmflygning och mountainbike.

Under veckan kommer också leverantörer av friluftsrelaterade pro-dukter vara på plats, seminarier och föredrag om expeditioner ochäventyr hållas och en äventyrsfilmfestival att gå av stapeln.

Kolla in www.aventyrsfestival.se för mer info.

Armstrong i siffrorChris Carmichael är Lance Arm-strongs tränare (läs mer om ho-nom på sidan 42). Han har kollpå den femfaldige Tour-vinna-rens fysik. Så här ser den ut isiffror.

Vilopuls: 32–34 slag/minMaxpuls: 201 slag/minVO2ml/kg: 83.8 ml syre per kiloMaxeffekt VO2: 600 wattMjölksyratröskelpuls: 178slag/minPuls under tempolopp: 188–192slag/minKadens under tempolopp:95–100 varv/minKadens under klättring: 80–85varv/min, snabbare vid attacker Snittpuls under distanspass 4–6timmar: 124–128 slag/minSnittwatt under distanspass 4–6timmar: 245–280 wattGenomsnittligt distanspass: 5–6timmar/160–200 km/32–34km/h i snitt

foto: trek/graham wattson

kadens nr 2:2004 | 9

Hjälmnytt från Trek

t vå modeller från Trek till mycket lågt pris är Vapor 2 (blå) med 19hål och Interval Team med 21 lufthål (vit-blå-röd). De är mountain-bikehjälmar med skärmar och snabbjustering i nacken. Bra passformoch låg vikt i kombination med lågt pris gör dessa till konkurrenskraf-tiga alternativ för den seriöse motionären. Vapor 2 cirka 395 kronorInterval Team cirka 495 kronorLeverantör: Duells 031-727 63 00,www.duells.se, www.trekbikes.com

Skriv en insändare och vinn en hjälm! Se sidan 6.

Tredje Pornking är kung

nya 24Bicycles Le Toy 4-ramarna har kommit till Sverige. Dessutomväntas nya Pornking 3 landa inom kort. Le Toy 4:an är helt nydesignadmed flera CNC-frästa detaljer och 1.5” styrlager. För de som inte villköpa ny gaffel finns även 1 1/8” adapter att köpa.

24Bicycles Le Dude 2 är ett sjysst heldämpat alternativ. Den har140-170 millimeters slaglängd som sköts av en Fox Vanilla RC-däm-pare.

Le Toy 4: svart, polerad eller röd: cirka 6.800 kronorPornking 3: svart, polerad eller rosa: cirka 6.800 kronorLe Dude 2: cirka 18.500 kronorLeverantör: Henrikssons Cykel & Sport 033-418641www.henrikssonscykel.sewww.24-cycles.com

Cykel på Eurosport

28 mars: Criterium International (eftersänt)30 mars–1 april: De Pannes 3-dagars (direkt)4 april: Världscupen, Flandern runt (direkt)5–9 april: Baskien runt (direkt)7 april: Gent-Wevelgem (direkt)10–11 april: Världscupen på bana från Manchester (direkt/eftersänt)11 april: Världscupen, Paris-Roubaix (direkt)18 april: Världscupen, Amstel Gold Race (eftersänt)21 april: Flèche Wallone (eftersänt)25 april: Världscupen, Liège-Bastogne-Liège28 april–2 maj: Romandiet runt (direkt)8–30 maj: Giro d’Italia (direkt)

För exakta sändningstider se www.eurosport.se där du också kanprenumerera på en skräddarsydd tablå gratis.

10 | kadens nr 2:2004

Kadens spionpaparazzi 2

d et här är en bild på Shimanos servicecyklar på Mallorca runt i fe-bruari. Vi frågade personalen om det var så att Shimano tillsammansmed Cycleops arbetade på att ta fram ett nav med effektmätare i. Mende påstod sig inte veta något alls.

Skulle det vara så så såg ni det här först. Skulle det inte vara så fårvi fundera på att lägga ner vår spionavdelning.

Pezzo görcomebackinför OS

i taliens mest kända kvinnligacyklist, mountainbikestjärnanPaola Pezzo, siktar på att tahem tredje guldet i rad på OS.Paola Pezzo var en av suverä-nerna under stora delar av1990-talet och fram till OS i Syd-ney 2000 där hon vann sitt and-ra OS-guld. Det blev också hen-nes sista tävling innan det vardags att bli mamma.

Nu när sonen Kevin snart blirtre år tycker Pezzo att det åter-igen är dags att satsa på moun-tainbike. Hon var på väg att göracomeback redan på maraton-VMi Lugano förra året men stodöver för hon fruktade att honinte var tillräckligt bra.

Hon är fortfarande den endadamcyklist som vunnit guld imountainbike på OS (på pro-grammet först 1996).

RättelseSverigerekordoch VM-datum

sju dyg n, fyra timmar och fyraminuter är förstås tiden det togför Linus Jönsson att cyklagenom hela Sverige. Och ingetannat.

Här är också det korrekta pro-grammet för landsvägs-VM iVerona och Bardolino, Italien. 28/8 Tempo, herrar U23 ochdamjuniorer29/8 Tempo, damelit och herr-juniorer30/8 Tempo, herrelit1/9 Linje, herrar U23 och dam-juniorer2/9 Linje, damelit och herr-juniorer3/9 Linje herrelit

Hotronicvärmesulor(igen)

j o då, de funka r alldeles utmärkt, de batteriuppvärmda sulorna frånHotronic som vi testade första gången i Kadens 1-04. Vi har kört meddem uppåt fyra timmar i tiogradig kyla utan att frysa nämnvärt om tår-na. Men då har vi också haft vinterskor, yllestrumpor och skoöverdrag.Ner till ett par minusgrader klarar man sig till och med utan skoöver-drag. Så nu vågar vi verkligen rekommendera dem till er som har pro-blem med kalla fötter. Nästan synd att vintern är över.Cirkapris: 1.500 kronorLeverantör: Åre Agentur AB, tel: 0647-522 10www.areagentur.sewww.hotronic.com

Pulsträning pertelefon

n o kia och po l a r lanserar etthelfinskt samarbete. Det är No-kias 5140 telefon som via tråd-lös länk kan läsa och lagra allträningsinformation som Polarsnya cykelspecifika pulsmätareS725 registrerar. Med mjukvaranfrån Polar kan varje pass sedananalyseras direkt i telefonensdisplay, lagras eller sändas vi-dare via SMS till träningskompi-sar eller tränaren.

Cirkapris Polar S725:3.500 kronorNokia 5140 och Polar S725lanseras under våren i Sverige.Läs mer på www.polar.fi ellerwww.nokia.se

Leftys kanslappna av nu

ä ga re ti l l Cannondales Lefty-gafflar har haft problem med attmontera cykeldatorn på ett vet-tigt sätt. Därför lanseras nu SEB– en cykeldatorhållare för Lefty-gafflar.

SEB Black för Lefty Carbon, ELOoch DL R - g affla r: cirka 328 kron or, SEB Max Alu för Lefty Max ochJake-gafflarna: cirka 393 kronor.

Kolla in www.maliceonline.comeller ring + 44(0)1794 500799.

team bianchi nord i c fort s ä t-ter sin sat s n i n g. Att de blir int res-s a nta oc kså 2004 visar inte minstatt ett av lagets nyfö rv ä rv, norr-mannen Ma rtin Vest by, vann la-g ets fö rsta tävling för säson g e nsom han kö rde på skottdagen, 29fe bru a ri i Heve rlee, Belgi e n .

Nu har det svenska laget alltså även värvat från grannländerna.Danmark är representerat av Glenn Bak som svarat för en del fina re-sultat de senaste säsongerna. Från Norge har man värvat intressanteMartin Vestby. Det är en 27-åring som tävlat framgångsrikt i Belgien desenaste säsongerna då han tävlat för Biagrico Cureghem Sportif. Fin-ländaren Kimmo Kananen är en stor talang som behärskar det mesta.Vidare har man värvat ännu en rutinerad kille som tävlat för flera divi-sion tre lag tidigare, Mattias Carlsson. Han blir i år 29 och får anses blilite av ”farsa” för de övriga. En åkstark herre som kan ge trygghetbland ungtupparna.

Av de ”gamla” Bianchi-åkarna har man kvar den svenska mästarenJonas Holmkvist samt Jesper Ingevaldsson, Petter Renäng och MikaelSegersäll.

Fler svenska division tre-cyklisterI Amore & Vita-Beretta finns inte mindre än tre svenskar. Det är de ny-gamla Amore & Vita-åkarna Tomas Grönqvist och Jonas Ljungblad.Dessutom har man värvat Tomas lillebror Anders Grönqvist som debu-terade i laget ifjol med ett lopp där han blev åtta på tempot Firenze-Pistoia.

John Nilsson är en av de mest intressanta svenskarna. Han har täv-lat i franska amatörlag i tre år innan han nu får chansen i Auber 93.Förra året vann han några riktigt fina lopp och på ett snabbt besök iSverige tog han också hem Scandinavian Open i Vårgårda vilket får an-ses vara hans främsta merit hittills. John debuterade i GP d’Ouverturei februari med att bli tia.

De båda damproffsenSusanne Ljungskog, den dubbla världsmästaren, har bytt lag till dan-ska Team S.A.T.S där hon bland lagkamraterna hittade den nyfunnavännen Anita Valen från Norge.

Ytterligare en svenska har vi blandproffsen, nämligen VM-trean från2000, Madeleine Lindberg. ”Mad-de” blir kvar i urstarka Equipe Nürn-berger Versicherung där hon fram-förallt har en roll som hjälpryttare. Isina bästa stunder vet vi dock vadVästeråstjejen kan.

Läs mer om de svenska division ett-och tvåproffsen på sidan 26.

12 | kadens nr 2:2004

Team Bianchi Nordic – Sveriges enda division tre-lag

Påkörd i 100 knyck

Nu när säsongen är igång i vårt avlånga land vill Jonas Olsson i SkaraCK påminna om hjälmanvändningen. Hjälmen räddade nämligen Jonasliv för ett par år sedan.

– Vi var sju stycken från klubben som just hade inlett ett pass i maj2002 när en bil kom över på fel sida av vägen i ungefär 100 km/h ochkörde på fyra av oss, berättar Jonas som hade änglavakt.

Den som klarade sig bäst bröt ett finger, två andra bröt armen menden som drabbades värst var Jonas.

– Jag ådrog mig ett lårbensbrott, handledsbrott, några revbensfrak-turer, ett blåmärke på njuren och så fick jag en så kallad lungskakningsom innebar att lungan krympte direkt efter smällen, berättar han vi-dare.

På bilden ser ni det som blev kvar av Jonas cykel. Framgaffeln var detbara smulor av och bakgaffeln satt planterad i bilens motorhuv.

– Hjälmen räddade mig helt säkert. Den såg visserligen helt okej utmen den hade elva sprickor. Med tanke på att jag var medvetslös i tredygn så var smällen mot huvudet nog ganska hård, säger han.

I höstas fälldes bilföraren och blev av med körkortet.Jonas var mirakulöst nog igång med cyklandet redan i augusti 2002,

alltså bara tre månader efter smällen. Nu är han elitcyklist igen. Tackahjälmen för det.

14 | kadens nr 2:2004

Duopower – en lösning på problemet?

den spa n s ka sadeltillverkaren Duopowers sadlar lanseras nu iSverige. De har en väldigt oortodox form som syftar till att min-ska tryckrelaterade sadelproblem som domningar och reduce-ra risken för eventuell framtida barnlöshet.

Kadens räds inte det nya utan testade förstås denmärkliga kreationen, med blandade känslor. Man sit-ter, av nödvändighet, mer på sittbenen på Duopo-wer. Framtill finns inget stöd, men därför heller ing-et tryck. Det tar lång tid att vänja sig vid sadeln ochden passar nog främst cyklister som har lite bredaremellan sittbenen och/eller föredrar en upprätt sittställ-ning.

För den som har problem med till exempel prostatan, ellerandra typer av problem som kommer av det tryck som sadeln utövarmot perineum (ja, ni vet vad vi menar), så kan det vara värt att testa Duo-power. Sadeln ska enligt tillverkaren också ge bättre cykelkontroll och mindre knäproblem(!). Men var medveten om att sittupplevelsen är mycket annorlunda jämfört med en mer konventionelloch längre sadel.

Enligt en spansk cykelaffärsinnehavare som för sadlarna är Duopower mycket populära i Spanien.

Duopower Aero (racer): 205 gram cirkapris från 620 kronorDuopower Class (mtb): 245 gram cirkapris från 565 kronorLeverantör: Bromal 013 - 13 00 04, www.bromal.se, info@bromal.se www.duopower.com

…Kyle Strait, freerideunderbarnoch multitalang, har skrivitkontrakt med Specialized för2004. Han utgör tillsammansmed Darren Berrecloth ochBrett Tippie ryggraden i Speciali-zeds freerideteam the LunaticFringe. Kyle kommer finnas påplats med sin Demo 9a på destora freerideevenemangen runtom i världen den kommande sä-songen och kommer dessutomköra världscupen i downhill ochfour cross samt NORBA-serien.Läs mer påwww.specialized.com...

…kanadensiske Thomas ”TheKid” Vanderham lämnar sinklädsponsor Sombrio för att istället köra för Fox de kom-mande säsongerna. Det sägsatt Sombrio inte hade tillräckligtmed finansiella resurser för attkunna matcha Fox erbjudande.Det åkarägda Sombrio kommer ifortsättningen representeras avbland andra ägarna Dave Wat-son, Andrew Shandro och nyestjärnskottet Geoff Gulevich...

…Honda startar downhillteammed regerande världsmästaren idownhill, Greg Minaar, ochfransmannen Cyril Kurtz, trea ijuniorklassen vid förra årets VMi downhill. Teamet, som gårunder namnet G Cross Honda,kommer använda sig av denHonda-utvecklade cykeln RN01på downhillevenemangen. Detsägs att Honda kommer använ-da sina lärdomar från downhill-racing i utvecklingen av nyamotocrossramar. Teamet kom-mer ledas av Martin Whiteleysom tidigare ledde det så fram-gångsrika Global Racing...

Kadens freeride-redaktion hörde att. . .

Kolfiber-uppgradering

selle ita l i a lanserar nu sinapopulära sadlar Flite och SLR inya kolfiberförstärkta och där-med lättare versioner. SLR KitCarbonio väger 140 gram och Fli-te Kit Carbonio 160 gram. Den lä-gre vikten nås genom en kolfi-berförstärkt titaniumräls.

Cirkapris för båda modellernaligger på 1.300 kronor.

Leverantör: Quality Bike0325 - 714 78www.qualitybike.sewww.selleitalia.com

s u pe rt r av essia ga r m i n går mellan 24:e junioch 4:e juli. Ett begränsat antal deltagare kom-mer att köra 1200 kilometer mountainbike tvärsöver Portugal, från nordöst till sydväst.

Loppet är elva dagar långt med i snitt 1937höjdmeter att klättra varje dag. Etapperna ärmellan 64 och 170 kilometer.

All navigering sker via GPS-mottagare monte-rade på styret. Sista anmälningsdag är 15:e majoch startavgiften kostar från 300 euro beroendepå hur mycket service man vill ha av organisatio-nen.

Mer information finns påwww.supertravessia.com eller kontaktainfo@supertravessia.com

Extremmaraton på mountainbike

16 | kadens nr 2:2004

Kadens porträtt

Filip Me i e r h aege –

vä r l d s m ä s t a re och vä r l d s fö r b ä t t ra re

text och foto: kai st u ht / sta r s h otöversättning: st e fan larsénracingfoto: s pe c i a l i zed

Belgaren Filip Meierhaege har redan vunnit VM, flera världscuper och OS-silver. Nu är det bara det olympiska guldet i mountainbikenscross country som hägrar för honom. Sedan tänker han lägga av ochbörja arbeta för en bättre värld.

En värld utan dåliga journalister, dopning, marknadsföring á laCipollini och president Bushs politik. Bland annat.

Håll i er – här kommer Filip.

T rots att jag redan innan vårintervju fick veta hur Filip uttalarsitt förnamn, utan fransk accent,säger jag pinsamt nog fel. Men Fi-

lip har inget problem med mitt namn.Han talar sex språk varav fyra flytande.Han har dessutom vunnit OS-silver, övertio världscuper och VM i cross country ifjol och är förvånansvärt nog inte alls sär-skilt enkelspårig. Vilket han mycket välskulle kunna vara med tanke på hans om-fattande träningsprogram.

Men med Filips rörliga intellekt och fy-sik blir intervjun till slut en katt-och-råt-ta-lek, där jag till en början kände migsom råttan efter mitt uttalsmisstag av Fi-

lips namn. Till slut blir det ändå ett gi-vande samtal som gav oss mer materialän vi hade hoppats på.

Filip är en luttrad karaktär. Målorien-terad, motiverad och oerhört framgångs-rik. Ändå lyckas han förbli ödmjuk, öp-pen och tillgänglig. Det är uppfriskandeatt se att oerhört mycket cyklande inteinnebär ett urvattnat intellekt. Ännu enfördom på skam.

Vad gillar du mest med cykel? Blir det aldrigmonotont?Cykel är min hobby och jag anser migvara lyckligt lottad som får ha min hobbysom mitt yrke.

Mountainbikesporten har problem med sin imageoch popularitet numera. Vad ska man göra för attförändra detta?Kanske borde de göra om cross country pånågot sätt så att det blir lättare att görabra TV-sändningar från tävlingarna. Jagtror att det skulle innebära ett större in-tresse hos sponsorer och attrahera fler cy-klister.

Ibland måste man vara på sin vakt gentemot me-dia så att man inte framstår på ett ofördelaktigtsätt. Vad tror du att vi kommer att skriva om dig?Jag tror inte att ni kommer att skriva nå-gonting dåligt. Journalister borde tänkasig för innan de skriver ner en idrottsutö-

kadens nr 2:2004 | 17

vare. Om jag läser en dålig intervju medmig av en viss journalist så jobbar jag intemed den personen igen helt enkelt. Dåblir skribenten till slut utan arbete. Menom det är en ärlig och sann intervju så ärdet bra, om inte så blir det den sista medden journalisten.

Okej – då snackar vi dopning. Om du på någotsätt skulle bli testad positiv för ett förbjudetämne, hur skulle du bete dig då?Åh, det är inte så enkelt att spekulera omdet nu. Jag vet inte hur jag skulle reageraförrän det faktiskt händer.

Hur ser du på Frischknechts retroaktiva VM-guldsom ett resultat av Chiottis dopningsbekännelse?Blev det mindre ärofullt för Frischknecht eller vardet ett rättvist resultat till slut?Frischknecht fick guldet eftersom Chiottiflera år senare erkände dopning. Men deträcker egentligen inte med titeln somkompensation, man får aldrig sammakänslor och upplevelse som under självavärldsmästerskapet så långt efteråt. Detär försent!

Visst, Frischknecht är officiell världs-mästare och det är rätt, men han har juegentligen inte upplevt känslorna somförknippas med att vinna medaljen.

Vad tycker du om Chiotti? Han tävlar ju fortfa-rande.Det är hans sak att avgöra. Han gör vadhan tycker känns rätt antar jag.

Men någon åsikt har du väl om det?Min åsikt är inte viktig.

Vad anser du om dopning? Borde det legaliseras iviss utsträckning eller förbjudas helt?Jag antar att kontrollsystemet som finnsnu är ganska bra. Det är svårt att fuskaoch jag är för många kontroller. Menman kan inte kolla allt.

Förekommer det mycket dopning inom moun-tainbike?Man talar i allmänhet inte mycket omdet. Men alla säger förstås att man inteska dopa sig. Jag delade rum med Bas vanDooren ett år [som åkte dit för dopningoch erkände, reds.anm] och jag hade inteen aning. Det kom verkligen som enchock, det gör det alltid när någon avslöj-as.

Du skulle egentligen tjäna mer pengar som lands-vägscyklist, eller hur?Ja, och i tennis ännu mer pengar och i F1ännu mer ändå. Man ska göra det mantrivs med och är bra på. Jag började meddet här när jag var 16 för att jag tyckte attdet var roligt. Då trodde jag aldrig att jagskulle kunna tjäna mycket pengar på det.Kanske skulle jag kunna göra något an-nat men jag älskar det här. Det är verkli-gen som en betald hobby.

Inte som ett jobb?Jo, absolut! Efter några år som proffs såbörjar det bli som ett jobb, men det ärfortfarande viktigt för mig att jag älskaratt göra det. Annars skulle det inte varamöjligt, inte för alla pengar i världen, attvinna en världscup eller ett världsmäster-skap. Man måste avstå från så mycket för

att vara bra i mountainbike. Så, nej,pengar är inte en viktig faktor för mig.Det är fantastiskt att jag får pengar fördet, men det är inte bara därför jag cy-klar.

För ett år sedan dog landsvägsproffset Andrei Ki-viliev i en krasch på tävling. Han körde utanhjälm. I mountainbike har hjälm alltid varitmycket vanligare. Varför vill inte landsvägsproff-sen bära hjälm? Handlar det om tradition?Jag fattar inte heller varför vissa kör utanhjälm. När jag kör landsväg har jag alltidhjälm på mig. En del tycker att det blir förvarmt, vilket är helt obegripligt.

I morse sa du att du uppskattade att människordemonstrerade mot saker som USAs krig motIrak. Skulle du själv kunna tänka dig att demon-strera mot något som ett krig lett av Bush?Jag skulle absolut kunna tänka mig attdemonstrera, men när det gäller U SAshandlande vet jag däremot inte om detskulle göra någon skillnad.

Varför gör du inte mer? Du skulle kunna måla po-litiska slagord på din tävlingsdräkt!Jag är inte så politiskt intresserad. Dess-utom tror jag inte att om jag skriver”Stoppa kriget” på min tröja så kommerBush säga ”Ahh, Filip cyklar med en’Stoppa kriget’-tröja, bäst jag inte startarfler krig”.

Nej, det kanske stämmer. Men det skulle innebä-ra publicitet. Tänk dig om Inters fotbollslag hadehaft ”Stoppa kriget” skrivet på sina matchtröjor.Det hade varit en stor grej!

kadens nr 2:2004 | 19

”Kanske skulle jag kunna göranågot annat men jag älskar det här. Det är verkligen som en betald hobby.”

20 | kadens nr 2:2004

Definitivt, men det hade inte hindratBush att angripa Irak.

Men fler människor hade kanske anslutit sig tilldemonstrationerna?Det är möjligt.

Varför var du emot kriget?Det var helt enkelt en dålig sak. Allt förmånga människor dödades i onödan.

Anser du att Bush är en mördare?Javisst! Det är han definitivt.

Vilka rättigheter tycker du att Amerika har somsupermakt?Det är inte bra att en president styr helavärlden. Men jag är ingen politiker.

Du talar sex språk, varav fyra flytande. Är det enannan av dina hobbies?Nej, jag lärde mig dem när jag lästemarknadsföring.

Och hur marknadsför du dig själv?Jag försöker bara cykla bra. Det räcker.

Varför gör du inte mer? Som Cipollini eller PaolaPezzo? Särskilt eftersom du har pluggat ämnet.Jag tror faktiskt inte särskilt mycket pådet. Jag fick kontraktet med Specializedtack vare mina resultat. Ett år när minaresultat inte var så bra var mitt kontraktdirekt i fara. Så i min värld räknas barahårda fakta. Dessutom så tycker jag inteatt jag är lika mycket macho som Cipolli-ni! Cyklingen kommer alltid först förmig.

Håller du inte med om att den typen av mark-nadsföring kunde ha hjälpt dig när du inte gjordeså bra resultat?Nej, jag är helt säker på att jag inte hadekört så bra och gjort så bra resultat om jaghade tänkt så mycket på att marknadsfö-ra mig själv.

Du sa nyss att du inte är macho? Är du mer femi-nin?Jag tror att att alla män delvis är femini-na.

Hur skulle du beskriva dig själv?Jag är en helt vanlig människa.

Alla är vanliga människor. Du däremot är världs-mästare, olympisk medaljör och flerfaldig världs-cupvinnare. Kom igen – du kan inte vara en heltvanlig människa!Jo, det kan jag. Jag är bara en individ medhöga ambitioner.

Så egentligen vill du inte vara som alla andra?Nej, men bara när det gäller min idrott.Jag anser att alla människor är jämlika.Jag är inte mer värd än någon annan.

”Det var helt enkelt en dålig sak. Allt för många människor dödades i onödan.”

Alla makthavare som läser Kadens – lyssna nu på Filip. Särskilt du, George! foto: s p e ci a li ze d

22 | kadens nr 2:2004

Vad ska du göra sedan? Efter din proffskarriär?Ingen aning faktiskt. Just nu är detmountainbike jag sysslar med och det villjag koncentrera mig på till hundra pro-cent. Vi får se vad som händer sedan. Detenda jag vet är att det måste vara någotroligt.

Är det ditt motto – att alltid göra det som är roli-gast?Jag försöker bara vara lycklig. Det är mitthuvudsakliga mål här i livet.

Vad gör dig lycklig just nu?Mina framgångar förstås. Och min flick-vän gör mig också mycket lycklig. Men

hon vet att cyklingen är det viktigaste imitt liv just nu.

Viktigare än flickvännen alltså. Är inte det job-bigt för henne?Nej, det tror jag inte. Jag älskar hennemen om hon bad mig att välja mellanhenne och cyklingen så skulle jag väljacyklingen. Men det vet hon om.

Vad tror du är det viktigaste för din flickvän?Jag tror att det viktigaste för henne är atthon är lycklig. Och jag hoppas att hon ärlycklig med mig också.

Vad säger hon om påståendet att cyklister blirimpotenta?Det är bara rykten...

Vill du ha barn? Ja, fyra! Inte tre och inte fem. Fyra, så attalla kan leka med varandra.

Mediterar du någonsin före en tävling?Nej, jag skulle vilja kunna det men detgår inte. Jag har hittills inte lyckats attinte tänka på någonting alls, men jag harförsökt.

Det finns många metoder för att bli en bättre cy-klist: mer träning, annan kost, meditation och så

vidare. Testar du någonsin nya saker?Ja, jag försöker alltid pröva nya saker.Meditation har jag alltså redan prövat.Men jag vet att det alltid går att förbättranågot.

Skulle du fortsätta tävla om du vann mycketpengar på lotto?Javisst, jag vill vinna guldet i OS!

Skulle du lägga av om du gjorde det?Ja, kanske. Men inte för pengarna utansnarare för att jag kommer vara 34 år då.

Känner du dig redan gammal?Nej, men jag skulle vilja bygga upp ett liv

24 | kadens nr 2:2004

efter karriären tillsammans med minflickvän.

I Belgien eller någon annanstans?Jag vet inte ännu. Det hänger lite på minflickvän. Hon skulle gärna flytta till USAeftersom hon är amerikan. Men jag haren väldigt nära relation till min familj sådet kanske blir svårt. Jag skulle kunnatänka mig att vi bor halva året i Belgienoch halva året i USA.

Tror du att du föddes till att bli en bra mountain-bikecyklist? Nej, jag funderar fortfarande på mening-en med livet. Men jag tror inte att det ärmitt största mål här i livet att vara enduktig cyklist. När jag är 33 eller 34 så läg-ger jag nog av och försöker mig på någon-ting annat.

Men du ser inte på cyklingen som slöseri med tid?Man vet nog aldrig om man gör rätt sakerhär i livet.

Vad vill du kunna säga om ditt liv när du fyller 80?Jag hoppas att jag är nöjd med vad jaggjort och att jag inte har gjort någontingdåligt. Jag vill vara en bra människa – ochdet är inte alltid lätt.

Är man en bra människa om man cyklar, inte görnågon annan illa och även hjälper andra?Absolut, eftersom ingen människa bordeskada någon annan.

Vad är det dummaste du gjort? En gång kraschade jag en bil eftersom jagvar full. Jag vill aldrig mer göra något såidiotiskt igen.

Blir man dum av att cykla?Ja. Det är inte bra att bara prata om cykeloch inget annat hela tiden. Det är för en-kelspårigt.

Hur undviker du det?Jag läser böcker och försöker lära mig sa-ker. Jag tycker om att kunna saker. Dess-

utom tror jag att många idrottsutövareförsöker hålla sig mentalt i form. Jag pra-tar ofta med andra cyklister om just detämnet.

Vad skulle du göra för att världen skulle bli bätt-re?Om det var upp till mig så skulle jag arbe-ta för fred på jorden.

Och hur skulle du göra det?Genom att försöka påverka andra männi-skor. Det skulle vara bra. Men man måstevara lycklig själv för att kunna göra andralyckliga: ”Ju fler bra saker man gör julyckligare blir man. Och människor somumgås med lyckliga människor påverkasi sin tur och blir lyckligare.”

26 | kadens nr 2:2004

En klart godkänd säsong med förbättrad lön som följd, ett år extra på kontraktet men också tuffare arbetsuppgifter. Så kan

man sammanfatta Gustav Larssons sä-song 2003. Växjökillen har levererat desvar Fassa Bortolo ville ha när de kontrak-terade honom för ett år sedan.

Men kontraktet kom till först när Tom-my Prim personligen ringde sin tidigaresportdirektör, Giancarlo Ferretti, en av detuffaste ledarna i cykelbranschen. Fer-retti har nämligen ett stort förtroende förPrim, den bästa cyklist han lett enligtegen utsago.

Tommy fick helt enkelt ge sitt ord på attGustav är minst lika bra som Prim självvar när han tog steget till proffsbran-schen 1980. Gustav är kanske inte riktigtså bra men helt klart finns potential.

– De är nöjda med vad jag presteradeförra säsongen men framförallt tror jagatt de blev överraskade över att det gick såbra direkt, säger Gustav.

Han var topp 20 på tre stora etapplopp,det mest kända var Schweiz Runt där hanblev 18:e man. Men då ska också under-strykas att han vid samtliga tillfällen varhjälpryttare. Lägg därtill flera stenhårdaendagarslopp som han kört bra på utanatt för den delen ta några topplaceringar.

Mer pengar, mer slitDetta och mycket annat har inneburitganska stora förändringar när det gällersmålänningens roll i laget. Först ska välsägas att han fått bättre lön, trots attkontraktet var tvåårigt. Dessutom skrevFassa Bortolo, ett av de allra bästa lagen ivärlden, upp honom för ytterligare en sä-song – alltså till 2005.

Inte nog med det. Hans arbetsuppgif-ter blir tuffare i år.

– Går allt som det ska kommer jag att fåköra bland annat Paris–Nice och världs-cuploppen Amstel Gold Race ochLiége–Bastogne–Liége, säger han stolt.

Det är, om något, ett kvitto som tyder

VACCHIS sidorsvenska proffsen

En blå och gul säsong

Magnus Bäckstedt kommer att satsa stenhårt på Paris-Roubaix, i nyalaget Alessio. Där finns också Marcus Ljungqvist som har en del att be-visa i år. Gustav Larsson i Fassa Bortolo är Sveriges stora hopp i flerda-garslopp medan rekordunga Thomas Lövkvist tycker att det är pirrigt ifranska storstallet fdjeux.com.

Vi har kollat läget med de svenska proffsen inför säsongen 2004.Det ser ljust ut. Mycket ljust.

Text: ro b e rto vac c h iFoto: david elmfeldt och lars rø n b ø g

Gustav Larsson.

på att man har stora förhoppningar påhonom.

Amstel och Liége i all ära men det ärsom etapploppscyklist han vill utvecklasännu mer.

– Jag har alltid kört bra på etapploppoch det är där jag hoppas kunna göra re-sultat i framtiden. Jag har tyvärr inte detklipp som behövs för att bli en stor en-dagscyklist, erkänner han.

På den sista tävlingen på fjolårssäsong-en, VM-linjet i Kanada, vurpade GustavLarsson illa. Han skadade ryggen och för-des till sjukhus för observation.

– Jag klämde en kota och tvingades tillfem veckors vila. Men nu är jag bra igen,säger han.

Nu är det alltså dags för år två i Italienoch dags att ta ytterligare järntag somhjälpryttare. Frågan är om han behövervara det så länge till. Gustav Larsson kanbli en cyklist som själv kommer att ha enmassa hjälpryttare runt sig. Han är näm-ligen Sveriges stora hopp i de stora flerda-garsloppen i framtiden.

”Maggie” debuterarMagnus Bäckstedt, eller ”Maggie” somhan kallas, debuterar som proffs i Itali-en. Han har åkt för belgiska, franska ochsenast ett danskt lag. Men efter Giro-suc-cén ifjol uppmärksammades han av fleraitalienska stall. Det blev till slut fälgtill-verkarna Alessio som fick den store östgö-tens påskrift.

Höjdpunkten i fjol var Giro d’Italia.Dels blev han tvåa på det ena tempolop-pet, bara slagen av tempofantomen AitorGonzalez från Spanien. Dels visade hanupp vad han inte fick demonstrera alltförofta i Crédit Agricole, sin spurtförmåga.

Magnus vann spurttävlingen i stor stiloch blev dessutom fyra och femma på tvåstenhårda spurtetapper. Den i Arezzo vargrym med stjärnorna Mario Cipollini,Robbie McEwen och Alessandro Petacchii nämnd ordning strax före svensken.

Detta öppnade återigen upp för honom

att söka sig till ett större lag. Det blevAlessio som i världsrankingen slutade påtolfte plats efter senaste säsongen. Hankör alltså vidare i den högsta divisionen.Men i år är hans lag garanterat att få körasamtliga världscuplopp och de tre störstaetapploppen.

Kapten på pavén?– Om allt går som det ska och jag preste-rar vad jag och laget förväntar kommerjag definitivt att köra Paris-Roubaix, sä-ger Bäckstedt.

Han kommer för första gången att få enfri roll i favoritloppet. Lagets största hoppär italienaren Andrea Tafi som vunnit lop-pet tidigare. Men Tafi imponerade inteifjol så svensken kan faktiskt bli kapten.

Det är också klart att han inte kommeratt kunna försvara segern i Girots spurt-tävling. I Alessiolagets hemmatävlingsatsar man på slutseger genom trion Pie-tro Caucchioli, Franco Pellizzotti ochClaus-Michael Möller. Därför är det fram-för allt duktiga klättrare som tagits ut tillGiro-laget.

– Det gör inte så mycket eftersom jagfår åka Tour de France istället. Men ocksåtill den tävlingen krävs det förstås att jagvisar god form innan, fortsätter han.

Formen ska han hitta där han trivs all-ra bäst, hemma hos fru Megan och dot-tern Elynor hemma i Cardiff, Wales.

Stallkamrater igenHitta formen vill också Marcus Ljunq-vist. Efter en skadefylld och därmed

misslyckad säsong tar han nya tag och äråterigen stallkamrat med Magnus Bäck-stedt, nu i italienska Alessio. Med ho-nom hoppas han få köra stortävlingarigen. Men då krävs det att Marcus visarsin kapacitet.

Falukillen levde livets glada dagar2002. Han var i bra form i stort sett helasäsongen. Han vann ett par franska en-dagslopp, segrade i Luxemburg Runt ochblev elfte man på världscuploppet AmstelGold Race.

Allt var tipp topp. Flera stora stall ja-gade honom och han fastnade för franskaCrédit Agricole. Men efter att ha plitat neren kråka i kontraktet började problemen.Magsjuk två ve c kor i december, vurpa närhan åkte skidor i Sälen i början på januarioch därmed vila i över en månad.

– Det kändes som allt gick emot mig.Efter comebacken i mars blev det så hat-tigt allting, det var ingen riktig ordningoch jag längtade efter det uppehåll i majjag hade bestämt med laget, säger han.

Men då tyckte laget att han inte tävlatså mycket och att han mycket väl kundeköra i maj också.

– Jag var ju helt inställd på ett break ochär inte huvudet med går det inte, menarhan.

Han fick köra Dunkerque 4-dagars vil-ket inte var speciellt lyckat.

– Jag råkade slå på en ordentlig vurpaoch gjorde illa ryggen igen. Då var dettungt, säger han.

Efter det kom han inte tillbaka i någonvidare form. Marcus hade dessutom bara

kadens nr 2:2004 | 27

Magnus Bäckstedt. Marcus Ljungqvist.

28 | kadens nr 2:2004

ett ettårigt kontrakt med det franska la-get. Han hamnade ute i kylan men sä-songen till trots fick han kontrakt meditalienska Alessio.

– Jag har inga förväntningar att hamnai förstagänget med alla fina tävlingar påprogrammet, trots allt är jag bara glad attfå chansen igen, säger han.

Marcus vet att för att få köra de fina lop-pen så vill italienarna ha resultat. Det ärhelt enkelt upp till bevis.

– Jag hoppas det ska gå bra. Jag har hål-lit mig frisk hela hösten och vintern ochhoppas komma upp i samma nivå som ti-digare.

S vängningen tillbaka till det bät t r ekanske italienarna kan hjälpa honommed. Det var ju ändå i La bella Italia alltbörjade 1998 då han debuterade somyrkesåkare i Cantina To l l o.

Svensk tysk blir italienskI Italien har även, precis som pappa An-ders en gång i tiden, nu Stefan Adamssonhamnat. Efter att ha varit ”tysk” undertre säsonger går jakten på framgång vi-dare i Team Barloworld, som tidigare varregistrerade i Sydafrika som ett divisiontre-lag.

Men till årets säsong har stora förän-dringar skett. Stallet har fått en ny sport-direktör, italienaren Alberto Elli. Dettahar medfört att flera italienska cyklister,massörer och mekaniker kontrakterats.Men också att laget registreras i Italiensom division två-lag. Och i detta itali-ensk-sydafrikanska lag har den tvåfaldi-ge svenske mästaren Stefan Adamssonnu fått kontrakt.

– Ända från början har det känts bra,laget verkar stabilt och ledarna schyssta,säger han.

Stefan inledde proffskarriären året ef-ter att han vann SM-linjet första gången,tog silver på EM och blev nia på VM i U23-klassen. Team Coast har varit arbetsgiva-ren ända fram till den ekonomiska kris imaj ifjol som fick Bianchi att bestämmasig för att ta över stallet.

Italien som litenNu byter han alltså land från Tysklandtill Italien men stövellandet är inget nyttför honom. Redan som fyraåring boddehan där då pappa Anders var proffs i AlfaLum-stallet. Men landsbytet gäller baralaget, för han kommer också i fortsätt-ningen att bo i Luxemburg.

– Det känns verkligen bra för här trivs

jag. Men det kommer att bli många låg-prisflygningar eftersom vi mest kommeratt tävla i Italien. Och det är inte bra, sä-ger han lite skämtsamt.

Stefan bor liksom många andra nord-bor, framför allt danskar, i skatteparadi-set Luxemburg. Men det är sällan hantränar med dem. Han håller sig till infö-dingarna istället.

– Jag tränar en hel del med Kim Kirchen(Fassa Bortolo), Frank Schleck (CSC) ochBenoit Joachim (US Postal Service). Detfungerar bäst för mig.

Och just träna är något han verkligengör mycket. Men hösten och vintern harhan lagt upp lite annorlunda den här sä-songen.

– Jag har inte stressat lika mycket somtidigare. Förr om åren tränade jag likamycket cykel i november som jag gjorde ijuli, säger han.

Är det här vändningen?Det känns som att det lossnar för 26-åringen. Han brinner verkligen för cyk-lingen, han tycker fortfarande det är jät-tekul. Men han önskar att han kunde blilite jämnare och därmed göra resultat of-tare. Men det tidigare laget såg honomframförallt som en cyklist för tävlingarnai Belgien, på pavé.

– Kanske kan vara skönt att byta utskuttandet på pavén mot lite bättre vä-der. Skämt åsido så har jag faktiskt körtbra på flera lopp i Italien, menar han.

Det kan bero på att han gillar deras sättatt tävla.

– Det är ganska likt den gamla goda ti-

den. Man tar det lite försiktigt och hardet skönt de första två timmarna och se-dan börjar tävlandet på allvar. I Belgiengår det för fullt från start, säger han.

Nu tar han ny sats i det nya, unga TeamBarloworld. Och på tal om ung så är lagetuppbyggt kring ungdomarna. Stefankommer nämligen vara en av de äldre i la-get, vilket med stor sannolikhet betyderatt han får ta ett större ansvar än tidi-gare. Då var han omringad av en massastorstjärnor (bland andra Jan Ullrich).

Kan det här bli vändpunkten för ho-nom, vändningen som gör att han blirjämnare? Speriamo (hoppas det).

Yngsta proffset pirrigUng är däremot gotlänningen ThomasLövkvist – både till ålder och i karriären.Efter bara en säsong i elitklassen tar hansteget till proffscyklingens finrum ochrepresenterar denna säsong franskafdjeux.com. Men den till synes lugne ochavslappnade Lövkvist är lite nervös infördet nya äventyret.

När Kadens pratar med Thomas ”Got-land” Lövkvist befinner han sig på denförsta samlingen med det nya laget, fran-ska storlaget fdjeux.com.

– Vi är just nu i lagets huvudsäte somligger strax söder om Paris. Det liggerbara en kvart från en av flygplatserna,vilket är positivt med tanke på alla resorhit, berättar Lövkvist.

F ö rväntningarna från lagledningen lig-ger främst på de cyklister som hunnitmed några år som yrkesåkare. Killar somspurtaren Baden Cooke, som ifjol vann enetapp och poängtävlingen i Tour de Fran-ce. Även ve l o d r o m - världsmästaren Brad-ley McGee och det stora franska hoppet fö retapploppen, unge Sandy Casar, ko m m e ratt få axla mycket ansva r. För ”G o t l a n d ”blir denna första säsong ett läroår.

– Jag kommer att tävla sparsamt, berät-tar han.

Detta är något som speglar den tidigarestorcyklisten och numera sportdirektörenMarc Madiots lag. Han matchar unga kil-lar försiktigt och ger dem tid att växa in irollen som fullblodsproffs. I sve n s k e n sfall handlar det om att han säsongen 2004kan räkna med 80 starter. Vilket är om-kring tio fler per år än vad han gjorde i sitttidigare lag Team Bianchi Scandinav i a .

Positivt intryckDet första intrycket av laget är bara posi-tivt. Franskan lär han sig mer och mer.

Stefan Adamsson.

Hänger han ändå inte med försöker hangöra sig förstådd genom att fladdra medarmarna lite grand. Det brukar inte varanågot problem. Många i laget pratardessutom engelska.

– Det är ju för övrigt australiensarnajag ska bo granne med i Nice. En av dom,Mark Renshaw, ska jag till och med delalägenhet med, säger Lövkvist.

Fram till vårt samtal hade han inte fåttnågra direktiv gällande träningen. Hanhar därmed kunnat fortsätta på sammalinje som tidigare.

– Jag får hjälp med träningen av Micha-el ”Roddarn” Andersson sedan en tid ochhoppas att jag får fortsätta med det sam-arbetet utan krav från laget.

Testerna han gjorde hos Sveriges Olym-piska Kommitté under vintern är i fleraavseenden bättre än tidigare, så han ver-kar vara på rätt spår.

Yngsta proffset genom tidernaThomas Lövkvist har svarat för en utom-ordentlig framfart sedan han började sinbana som tävlingscyklist för bara någraår sedan. Men nu ska han tävla i en heltannan division jämfört med tidigare.Trots hans till synes stora lugn, i vanligafall, erkänner han att det pirrar lite införsäsongen.

– Det är klart att lite nervöst är det. Mendet ska nog gå bra.

Vilket äventyr det blir en tid framöverför Sveriges genom tiderna yngste proffs-cyklist, 19 år gammal. Nytt lag, nya vän-ner och fashionabla Nice som ny bostads-ort. Nu gäller det att orka stå emot och ge

sig själv tid att bli etablerad – för av lagetkommer han att få tid. Men det är hansjälv som måste ta vara på den.

Rittsel slutar rulla?När Lövkvist nu påbörjar sin yrkeskarriäravlöser han en annan av Sveriges bästacykelproffs genom tiderna. För efter ensex år lång karriär har Martin Rittsel be-slutat sig för att lägga av. Nu kommerhan troligtvis att studera för att kunnakomma tillbaka till idrotten och hjälpaandra. Om allt går enligt planerna.

Martin Rittsel var säsongen 2000 Sveri-ges bästa cyklist. Han vann bland annat

Dunkerques 4-dagars och slutade sjua to-talt på det viktiga etapploppet Paris-Nice.Nu har han lagt av efter ganska lång tidsgrundligt övervägande.

– Egentligen har hela den senaste sä-songen varit en förberedelse för att läggaav. Jag har inte rätta glöden för att fort-sätta, säger han och avslöjar att han ock-så lämnat lägenheten i Luxemburg ochflyttat tillbaka till Södra Sandby där alltstartade för många år sedan.

Under vintern har han pluggat in någ-ra ämnen så att han lättare ska kunnakomma in på någon kurs. Han hoppas attmed en utbildning få fortsätta inom spor-ten på ett eller annat sätt. Men det kanockså bli någon form av tävlande på hem-maplan.

– Man har ju funderat ganska mycketpå detta. Men ska jag tävla hemma i Sve-rige vill jag veta att jag kan vara med ochtävla ordentligt och inte vara någon formav utfyllnad, säger han vidare.

Eller inte?Han erkänner att det känns en smulakonstigt att han kanske kört sin sista cy-keltävling. Han har ju trots allt cyklat se-dan han var liten grabb. Däremot kännerMartin sig också inspirerad av att få göranågot nytt i livet.

Martin Rittsel är 32 år och under dedrygt 20 år han tävlat har han bland an-nat blivit svensk mästare 1998 och vunnitelva internationella etapplopp. Det är detingen annan svensk cyklist som gjort. Nutar ett nytt liv vid.

Eller får vi läsa hans namn i resultatlis-torna hemma i Sverige? Vad han än be-stämmer sig för önskar vi honom lyckatill.

Och oavsett vad som händer under sä-songen 2004 så finns det mycket att hop-pas på för den svenska publiken. MagnusBäckstedt och Marcus Ljungqvist har ti-digare visat att de har kapaciteten attblixtra till och slåss med de allra bästa i deallra största loppen. Gustav Larsson hargjort ett fantastiskt debutår som proffsoch utvecklas i snabb takt i ett av världensbästa stall. Stefan Adamsson har all möj-lighet att få utrymme att utvecklas i egentakt i sin nya miljö och vi gissar att Tho-mas Lövkvist kommer att förgylla tv-sändningarna för svensk del många årframöver.

Men vi börjar med säsongen 2004. Och den börjar nu.

kadens nr 2:2004 | 29

Thomas Lövkvist till vänster.

Martin Rittsel. foto: l a rs rønbøg/www. p ic tu r e s p ort . co m

30 | kadens nr 2:2004

”jag anlände till min kompis ställe i Holland tvådagar innan Flandern. Min vän, Henk Raaijma-kers, har kört sin motorcykel framför klungan påde största cykelklassikerna i många år. Han kän-ner de klassiska vägarna som sin egen ficka ochhar följt Flandern de senaste 20 åren. Henk är enexpert.

Morgonen innan dagen D väckte Henk mig ti-digt så att vi skulle hinna till St Niklaas i tid. Jagtrodde vi skulle vara först på plats, men jag hadeväldigt fel. Tre timmar innan start var staden fullav supporters och ivriga tifosi.

Efter en lång väntan började cyklisterna äntli-gen dyka upp och påbörja sin inskrivning en ochen. Startområdet var mer som en marknadsplats,packad med olika stånd som erbjöd fotografier,kläder med mera.

Plötsligt började människorna omkring migropa ”E! E! E!”. Först trodde jag att Elvis var åter-uppstånden, men givetvis var det Eddy Merckx deropade på. Folk i alla åldrar formligen rusade framför att få en skymt av honom, superstjärnan ochlegenden. Hysterin var lika stor som på en RobbieWilliams-konsert!

Cyklisterna startade och det blev även dags föross att lämna St Niklaas för att åka till vår första”check point” 50 kilometer in i loppet. Vi var påplats i god tid. När de första bilarna och motorcy-klarna närmade sig var stämningen närmast elek-trisk.

Jag ville se hela klungan eftersom de vid det härlaget fortfarande tog det ganska lugnt. Men detkunde jag glömma. Efter fem sekunder skrekHenk “Kom igen, nu drar vi!” och vår lugna söndagförvandlades till ett rally.

Vägarna blev smalare och smutsigare när jagbörjade köra med Henk som kartläsare. I börjankörde jag i 60–70 km/h men Henk skrek hela tidenatt jag skulle öka. Freddy Loix skulle haft storaproblem att följa oss den dagen.

Rallykörningen blev dagens tema. Kör som engalning till nästa ”check point”, titta på loppet enliten stund, spring tillbaka till bilen som parke-rats i rätt färdriktning och kör som en galning tillnästa ställe. För att spara tid genade vi någragånger via traktorvägar.

Vid ett tillfälle trodde jag att jag skulle få enhjärtattack. I backspegeln såg jag de ökända blå-ljusen på en polisbil och trodde att jag skulle få

tillbringa några dagar i belgiskt fängelse för mittvårdslösa körande (tillsammans med ungefär 100andra åskådare som gjorde samma sak som vi).

Jag stannade. Polisen gick fram till oss och jagve vade ner rutan med skakande händer. Men va dfel jag hade. Anledningen till att vi hade blivitstoppade var på nationalitetsmärkningen på bilen– FIN. Den vänliga polismannen var bara ny f i k e npå vad en finländare gjorde i Belgien och han berät-tade ivrigt att han minsann hade besökt Helsing-fors! Henk informerade dem om att vi skulle missanästa del av loppet på grund av att de stoppade oss.”Inga problem” svarade polismannen ”Vi ska ocksåtitta på tävlingen och vi eskorterar er gärna.” Nuvar det verkligen gasen i botten. Men alla orter viåkte igenom var som spökstäder, för alla var ivä goch tittade på Flandern runt.

Så fortsatte det resten av dagen. Vi missade destora backarna Muur van Geraardsbergen och Bos-berg eftersom de var omöjliga att ens komma i när-heten av. Tusentals människor stod längs vägkan-terna.

Vår sista spurt var till målet och vi hann precis itid för att se Michele Bartoli ta hem segern. Underdagen såg vi loppet på inte mindre än 18 ställen.Efteråt stod alla kvar i målområdet i timmar för attdiskutera tävlingen. Vi körde hem till Holland ochsåg det en gång till, på TV. Trött men lycklig sattjag i soffan och såg cyklisterna passera våra ”checkpoints”. Äventyret Flandern runt var över.”

peter selin, finsk kommentator på Eurosport

Äv e nt y ret Flandern runt 1996

Preliminära sändningar på Eurosport undervåren

4/4 Ronde van Vlaande-ren, Belgien

5–9/4 Vuelta al PaisVasco, Spanien

7/4 Gent-Wevelgem,Belgien

11/4 Paris-Roubaix,Frankrike

18/4 Amstel Gold Race,Holland

21/4 Fleche Wallone,Belgien

25/4 Liége-Bastogne-Liége, Belgien

28/4–2/5 Tour ofRomandie, Schweiz

8-30/5 Giro d’Italia

foto: l a rs rønbøg/w w w. p ic tu r e s p ort . co m

kadens nr 2:2004 | 31

Stigningarna i Flandern RuntKilometeri loppet # Stigning Längd Underlag Snittlutning89 km 1 Nokereberg 350 m Pavé 5,7 %127 km 2 Molenberg 325 m Pavé 9,8 %137 km 3 Wolvenberg 800 m Asfalt 6,3 %161 km 4 Kluisberg 1 100 Asfalt 6 %170 km 5 Knokteberg 1 100 Asfalt 8 %177 km 6 Oude-Kwaremont 2 200 Asfalt/Pavé 4,2 %180 km 7 Paterberg 350 m Pavé 12,5 %187 km 8 Koppenberg 550 m Asfalt/Pavé 11,6 %192 km 9 Steenbeekdries 700 m Pavé 5,3 %195 km 10 Taaienberg 475 m Pavé 9,5 %199 km 11 Ladeuze 900 m Asfalt 7 %204 km 12 Boigneberg 1 000 m Asfalt 5,8 %211 km 13 Foreest 950 m Asfalt 6,8 %213 km 14 Steenberg 825 m Asfalt 7,3 %220 km 15 Leberg 850 m Asfalt 4,6 %223 km 16 Berendries 900 m Asfalt 4,7 %229 km 17 Tenbosse 250 m Asfalt 11 %239 km 18 Muur–KapelMuur 825 m Asfalt/Pavé 9,3 %242 km 19 Bosberg 475 m Pavé 8,4 %

De mest klassiska stigningarna:6 – Oude-Kwaremont har funnits med i Flandern Runts bansträckning varje årsedan 1974.8 – Koppenberg är en mycket smal och brant pavébacke. 1987 vurpade danskenJesper Skibby mitt i backen. Följebilen kom inte förbi och eftersom Skibby var påväg att bli inhämtad av de jagande tvingades chauffören köra rätt över Skibbyshjul. Efter det fanns inte backen med förrän 2002 då vägen hade renoverats.10 – Taaienberg har liksom Oude-Kwaremont funnits med sedan 1974 medundantag för 1993. Det är en smal, brant pavéstigning i ett skogsparti.18 – Muur van Geraardsbergen är den mest mytomspunna stigningen. Här stårså mycket folk att det bara ekar i skallen på cyklisterna. Redan 1950 användeman denna backe och de följande två åren. Sedan återkom den 1970 och sedandess har den varit ett självklart inslag i racet.I närheten av backen finns en staty av Flandern Runts grundare, Karel VanWynendaele. 19 – Bosberg är sista backen på Flandern Runt och har varit det i många år nu.2004 kommer man att ha med den i bansträckningen för 30:e gången. LiksomMuur van Geraardsbergen har den här stigningen ibland varit helt avgörande.

Kuriosa: Lance Armstrongs sportdirektör, Johan Bruyneel, har ett hus alldeles tillvänster om där backen börjar.

Missa inte Flandern runt påEurosport, den 4:e april.Kort om: Flandern runt• Flandern runt kan man få känna på i ett motionslopp som varje år

arrangeras dagen före tävlingen. Man kan välja att köra helasträckan, 255 kilometer, eller de kortare alternativen 140 respek-tive 75 kilometer. Det finns också tre alternativ för de som önskarköra mountainbike: 25, 50 eller 75 kilometer. Intresserad? Besökhemsidan www.sports.be/eng/rondevanvlaanderen

• De första tio milen är släta, därefter skall stigningar på mellannågra hundra meter och ett par kilometer bestigas. De senasteåren har det handlat om 16 stycken vilket innebär i snitt en stig-ning per mil de sista 16 milen.

• Den värsta av upplagorna var nog när Eric Vanderaerden vann,1985. Det var grymt dåligt väder och av de 173 som startade togsig endast 24 i mål.

• I Geraardsbergen, alldeles i början av den mest mytomspunna avstigningarna, finns vägskyltar som varnar för grodor.

Missa inte Paris–Roubaix påEurosport den 11 april.Kadens TV-guide till kullerstenspartierna på Paris–Roubaix

K ilometer i loppet Sektor N amn Tot al längd = 49,100 kmKm 99,8 26 TROI S VI L L ES | rue de la Sucre ri e 2 200 mete rKm 106 , 3 25 VI ES LY | rue de la Ch a pe l l e 1 8 00 mete rKm 108 , 5 24 Q UIEVY | rue de Va l e n c i e n n es 3 700 mete rKm 113,7 23 Q UIEVY à SAINT - P YTH ON 1 500 mete rKm 121, 9 2 2 H A U SSY 9 00 mete rKm 128 , 6 21 S A UL Z OI R 1 200 mete rKm 132,9 20 VE RCH A I N - M A U GRE à QUE R E N A I N G 1 600 mete rKm 136 , 0 1 9 M A I N G 2 500 mete rKm 139 , 2 1 8 MON CHAUX SUR EC A I L LON 1 600 mete rKm 145 , 8 17 H A S P R ES 1 7 00 mete rKm 158,3 1 6 H AVE LU Y 2 500 mete rKm 166 , 5 1 5 FOR ET D'ARENBE RG | Drè ves des Boules d'He ri n 2 400 mete rKm 173, 2 14 WA L L E RS 1 000 mete rKm 179 , 5 13 H ORNAING à WA N DI GN I ES - H AM A GE 3 700 mete rKm 186 , 9 1 2 WA R LAING à BR I L LON 2 400 mete rKm 190, 4 = TI L LOY à SARS et RO S I E R ES 2 400 mete rKm 201,5 11 ORCHI ES | chemin des pri è res, chemin des abatto i rs 1 700 meterKm 207,6 10 AUCHY-LEZ-ORCHIES à BERSEE 2 600 meterKm 213,2 9 MONS EN PEVELE 1 000 meterKm 219,8 8 MERIGNIES | Rue de la Rosée 700 meterKm 223,0 7 PONT-THIBAUT | rue du Pont-Thibaut 1 400 meterKm 229,1 6 LE MOULIN DE VERTAIN 500 meterKm 235,8 5 CYSOING 1 000 meterKm 237,1 = BOURGHELLES 400 meterKm 242,0 4 CAMPHIN-EN-PEVELE 1 800 meterKm 244,8 3 LE CARREFOUR DE L'ARBRE 2 100 meterKm 247,0 = GRUSON 1 100 meterKm 253,6 2 HEM 1 400 meterKm 260,0 1 ROUBAIX | Espace Charles Crupelandt 300 meter

TändstiftsvinnarenDen fjärde upplagan av Paris-Roubaix vann en parisare med ett passande namn,Albert Champion. Han var inte mer än 21 år och ganska okänd. Idag ser vi hansnamn i varenda bensinmack. Det var nämligen han som grundade tändstiftenChampion.

Albert Champion flyttade efter sin seger i Paris-Roubaix 1899 till USA där hanfortsatte sitt tävlande. I USA var cykelsporten på den tiden minst lika stor som iEuropa. Framförallt tävlingar med pace var populära och detta var något AlbertChampion bemästrade bra.

Fransmannen gillade fart och fläkt varpå han också började köra MC-tävlingaroch biltävlingar. Här gjorde han sig dock mest känd för spektakulära krascheroch den sista var så otäck att han nästintill tvingades lägga av med cyklingen.Comebacken i cykelsporten blev kortvarig och misslyckad på grund av ytterligareen vurpa.

Albert Champion hade under denna period redan fattat tycke för bilindustrinsom han, liksom många andra, förstod skulle bli något stort. Denne cyklist ärgrundaren till vad vi alla behöver i de flesta motorer idag, tändstiftet. Championlockades så småningom att flytta till Detroit av General Motors för att tillverkatändstift bara till dom. Champion blev så småningom av med företagsnamnetoch fortsatte sin verksamhet som A.C. Spark Plugs.

Albert Champion förverkligade ”the american dream” genom att börja somcykelbud i Paris och bli en magnat inom bilindustrin. Efter att 1927 ha blivit inbju-den till en stor bilmässa i hemstaden, insjuknade han och några dagar senaredog han av en hjärtinfarkt. Albert Champion, 1899-års segrare av Paris-Roubaix,blev 47 år.

Cykla Paris–Roubaix du med!Även Paris–Roubaix finns som motionslopp. Kolla in http://assonordnet.fr

32 | kadens nr 2:2004

t r ä n i n g

effekt st y r ket r ä n i n g

text: a nd reas danielsson och glenn björkl u nd foto: david elmfe l d t

Effekten är summan av allt som händer i kroppen när man cyklar. Det äreffekten som avgör att vissa cyklister förflyttar sig fortare än andra. Menvad är egentligen effekt? Och hur tränar man för att få ut mer effekt?

kadens nr 2:2004 | 33

In om konditions- och uthållighetsidrotter har syreupptagningsförmågan (VO2max) alltid varit det gyllene måttet på kapacite-ten hos utövaren. Visserligen är VO2max ett

bra mått, men det är snarare så att ett relativt högtVO2max är en av flera förutsättningar för en godcykelprestation. Det har nämligen visat sig att sy-reupptagningsförmågan är ett ganska trubbigtmått på prestationsförmågan hos cyklister.

Det finns många studier som visar liknandetestvärden (VO2) mellan amatörer och proffs. Närman istället tittar på effekten ser man däremotstora skillnader mellan nyss nämnda kategorier avcyklister. Man har också sett att skillnaden i sy-reupptagningsförmågan är mycket mindre gente-mot skillnaden mätt i effekt över tid.

Det som alltså är avgörande för den slutgiltigaplaceringen på ett lopp har mer att göra med effektvid olika trösklar, max effekt (Wmax), supramaximal effektoch arbetsekonomi.

Effekt är resultatet av ett arbete (kraft) xsträcka/tid.

Översatt till cykel innebär det att vi skapar kraftvia rotation. Att mäta effekten är enkelt på mate-matisk väg. Att mäta den i verkligheten, alltså påcykeln, är inte lika lätt. Det finns många olika mo-bila system med sensorer monterade i vevar-marna, nav, vevlager med mera. Pålitligheten hosde olika systemen skiljer sig stort och de bästa sys-temen kostar mycket pengar. Inom forskning ochlabmiljö bör felmätningen vara inom 2–3 procentför att ge relevant information. Vissa mobila mät-system visar uppemot 20 procent fel, vilket är förmycket även för privat bruk.

Muskelfibertyper avgörEffekten är alltså det slutliga resultatet av alla pro-cesser i din kropp vid fysiskt arbete. Det innebärinte att förmågan att producera en hög uteffektalltid begränsas av syresättningen. Vid kortvarigahögintensiva insatser finns till exempel tillräck-ligt med energi i muskelfiberna. Hur snabb ellerexplosiv man är har till stor del att göra med fiber-kompositionen i musklerna. Det finns i huvudsak

tre olika fibertyper. Dessa är I (långsam), IIA(snabb) och IIX (supersnabb). Skillnaden i snabb-het ligger främst i hur snabbt fibrerna kan klyvaATP molekylen (kroppens energivaluta).

Andra stora skillnader är fibertypernas förmågaatt nybilda energi med syre eller i frånvaro av syre.Typ I-fibrerna är helt klart bäst på att nyskapaenergi med hjälp av syre. Orsaken till detta är atttyp I-fibrer innehåller fler mitokondrier och störreandel myoglobin vilket förbättrar syretransportenfrån blodet till muskeln. Även själva blodförsörj-ningen till typ I-fibrerna är bättre eftersom dessafibrer omges av fler kapillärer.

Vanligtvis är typ II-fibrerna störst hos gemeneman och kvinna. Men detta är inte fallet hos pro-fessionella cyklister där till och med typ I-fibrernaär större än typ II-fibrerna. Hög andel typ I-fibrerverkar alltså vara positivt för god cykelekonomi.

Det finns studier som visat att typ II-fibrernakräver extra syre vid längre arbeten på samma ar-betsbelastning. Naturligtvis är detta ingen positiv

Med SRM-vevar kan manmäta effekten undercykling på vägen. Bildenovan är från ett peak-power-test på LIVI i Falun.

34 | kadens nr 2:2004

egenskap efter som vi vill hushålla med vår ener-gi. Typ II-fibrerna är för den sakens skull inte heltoväsentliga eftersom de kan generera en högre ef-fekt än typ I-fibrerna. Dessutom har typ II-fi-brerna en klart bättre förmåga att bilda mjölksyrasom är mycket positivt vid supramaximala arbe-ten.

Styrketräning ger effektCyklister har traditionellt varit återhållsammamed styrketräning. Orsaken har främst varit attman inte velat öka i vikt, eftersom man ofta dragitlikhetstecken med ökning av styrka och viktupp-gång.

Det finns onekligen ett starkt samband mellanmuskelns storlek och styrka. Det spelar också storroll hur muskeln fäster på vårt skelett eftersomhävstångseffekten är betydande.

De som testat styrketräning märker att effektenredan efter ett par veckor är påtaglig, utan nämn-värd muskeltillväxt. Anledningen till den bättreeffekten är att kopplingen mellan nerverna ochmuskelfunktionen har förbättrats. Det är rekryte-ringsmönstret av olika motoriska enheter och despänningskänsliga receptorerna i de muskler vistyrketränat som förbättras.

Det finns klara bevis för att styrketräning för-bättrar arbetsekonomin så att man producerarmer effekt för en given energikonsumtion. Dettaär en oerhört viktig förmåga att förbättra för redanduktiga cyklister som inte har så stor potential attytterligare öka sin redan höga kapacitet.

Intensitet kompliceratHur hårt man arbetar under en cykeltävling berorpå vilken typ av tävling vi pratar om. Cykelsportenär mycket komplex och kräver en kombination avmånga fysiska egenskaper. Studier har gjorts påcyklister under de längsta etapploppen för att sehur fördelningen av intensitet egentligen ser ut.Om vi klassificerar in intensiteten i: lugn cykling(under 50 procent av VO2max), något ansträngande(mellan 50–70 procent av VO2max), ansträngande(70–90 procent av VO2max) och mycket ansträngande(över 90 procent av VO2max) har man funnit attmindre än 10 procent av arbetet sker i zonen över90 procent av VO2max.

Men även om andelen i den högsta zonen är re-lativt liten är det viktigt att poängtera att det är ijust denna zon tävlingarna ofta avgörs! Utöver des-sa moment handlar det också om ansträngningenvid rena attacker. Dessa är kanske i tid räknat för-sumbara under ett helt etapplopp, men kan oftaha mycket stor betydelse för resultatet.

Som spurtare är det viktigt att kunna jobba i enintensitet över VO2max, supramaximalt, underden sista delen av tävlingen. Vid en maximal spurtkan effekten vara uppemot 300 procent överVO2max.

Det som möjliggör arbete i en intensitet överVO2max är den kanske viktigaste metabola pro-cessen i frånvaro av syre – bildning av mjölksyra. Imotsats till vad de flesta kanske tror är det absolutinte negativt att bilda mjölksyra i en spurt. Genom

Mountainbike är enorytmisk sport somkräver kraft och snabbhet.

att bilda mjölksyra produceras nya ATP molekylerbetydligt snabbare än vid aeroba processer, så där-för är mjölksyrabildning ett bra sätt att bilda nyenergi vid en spurt. Däremot är denna process intesärskilt ekonomisk eller något man klarar av nå-gon längre period.

Vem behöver styrketräna?Först och främst måste man kartlägga sina behovoch jämföra dem med de krav som ställs i denidrott man utövar. Kraven ser olika ut beroende påinriktning som cyklist. Är du till exempel spur-tare är behovet av en hög supramaximal effekt

Storleken ärinte viktigast.När det gällerbenen alltså.

36 | kadens nr 2:2004

(Wpeak) mycket större än hos tempo- ellerbergsspecialister.

Inom mountainbike är det däremot sällanattacker eller spurter som avgör tävlingarna.Där handlar det mer om att ha höga tröskelef-fekter för långvarigt arbete. Men en typiskmountainbiketävling är också ofta väldigtorytmisk och innehåller många inbromsningarmed tillhörande accelerationer samt kortarebackar. Här finns därför också ett behov av enhög relativ supramaximal effekt. I mountain-bike krävs ibland också förmågan att dra tyngreväxlar än normalt för att få bättre flyt i teknisktsvår terräng eller på löst underlag.

Den som inte har möjligheten att mäta sinaolika nivåer i ett riktigt labb kommer en bit påvägen genom att till exempel testa sin spurtför-måga mot andra cyklister. Den som tävlar regel-bundet märker annars snart i vilka situationerdet är som svårast att hänga med övriga cyklis-ter.

Alldeles oavsett om du är i behov av mer styrkakan man med fördel träna styrketräning utanatt det behöver ske på bekostnad av övriga egen-skaper eller innebära en viktökning. Somnämnts tidigare ger styrketräning ganskasnabbt effekt för den som aldrig testat det tidi-gare.

Den största sanningen inom träningslära äratt den är logisk – du blir bra på det du tränar.Det är alltid en bra regel att utgå ifrån när manplanerar sin träning.

Behövs mer explosivitet eller en starkare spurtgörs det bäst genom maximala spurter på cy-keln. Fördelen är att träningen blir grennära,både fysiskt och tekniskt. Är behovet av att ökastyrka eller explosivitet mycket stort kan detvara nödvändigt med styrketräning i gym. Därkan du mer i detalj påverka alla muskelgruppersom är engagerade i cyklingen. Nackdelen är attdu inte får den exakta rörelsen som cykelträ-ningen ger. Därför är det bra att kombinera styr-keträning på gym med styrketräning på cykeln.

Överkroppen ocksåEn kraftfull attack eller spurt engagerar också

överkroppen mycket, främst magmusklerna.Att bli en bra spurtare handlar även om timingoch att hela tiden använda rätt växlar. Allt dettatränas bäst genom att simulera verkligheten,genom att träna mot andra.

Den som kör ren spurtträning märker att detinte är något problem att ge järnet under de för-sta sju–åtta sekunderna. Därefter börjar mjölk-syran bli mycket påtaglig och effekten sjunkerockså snabbt. Är syftet att förbättra den maxi-mala effekten vid spurt ska varje intervall därförvara max 7–8 sekunder. Sedan övergår träning-en till att bli mjölksyrarelaterad.

Hur många spurter du behöver köra beror vil-ken nivå du står på. Även om vilan mellan inter-vallerna är lång kommer du efter 10–15 spurteratt tappa ganska mycket effekt. Att fortsättaspurtträningen då ger inte så mycket. Det vanli-gaste och mest effektiva är att köra dessa inter-valler stående. Sittande spurter kommer inte attengagera överkroppen lika hårt. Däremot kom-mer de sittande spurterna istället kräva mer avsätesmusklerna. Om du inte siktar på en fram-tid som spurtare utan bara är i behov av attsnabbt kunna göra tempoväxlingar kan det varaklokt att köra spurterna både sittandes och stå-endes.

Feta växlar och trasiga knän…En mycket populär metod att träna den mer ut-hålliga styrkan för cyklister är genom väldigtlåg kadens på tunga växlar. Oftast genomförsdenna typ av styrketräning i backar med 35–50tramptag per minut. Tiden kan variera från entill uppemot 20 minuter för varje intervall.Eftersom den här träningen sker på cykel blir re-sultatet mycket välriktat. En fara med allt förmycket eller överdriven styrketräning med ex-tremt låg kadens är de radikalt ökade påfrest-ningarna på muskelfästen, senor och ligament.Den här träningen bör alltså ske med ganskastor försiktighet. Precis som vid spurtträning ärdet mycket viktigt att du är rejält uppvärmd. Po-sitionen vid den här typen av styrketräning börvara sittande. Är intervallerna långa kan du be-höva ställa dig upp kortare perioder för att inte

• Effekten vid cykling mäts oftast iwatt.• För att ge en relevant siffra påeffekten måste den beräknas påminst ett pedalvarv. Detta beror påatt kraften i pedalerna skiljer sigmycket beroende på var i pedal-varvet man befinner sig. Vid enmaximal insats producerar de bäs-ta spurtarna i världen uppemot 30watt per kilo kroppsvikt. Om duväger 70 kilo motsvarar det alltså2100 watt. I de vinklar på pedal-varvet när kraften är som störst äreffekten motsvarande 7000 watt!Detta baserat på att du kan hållasamma kraft runt hela varvet. Omvi räknar om det i hästkrafter gerdet närmare 10 hästkrafter!• För att sätta timrekord på vel-odrom krävs en snitteffekt på450–500 watt. Den exakta siffranberor på flera andra faktorersåsom frontalarea och aerodyna-mik.• För att hänga med de bästaklättrarna på de tuffaste bergs-etapperna under Touren eller Girotmåste du producera sex–sju wattper kilo under de 30–60 minutersom klättringen tar. Om du väger75 kilo innebär det en effekt pådryga 500 watt. • För att klara arbetsprovet sombrandman krävs att du på en ergo-metercykel kan hålla 250 watt ifem minuter. Det är alltså ganskablygsamma siffror i jämförelse medvad världscyklister måste produce-ra i sitt jobb. Ändå är fysiken på ensvensk brandman relativt hög i för-hållande till svenska tvärsnittetskondition. • Wmax betyder den maximalaeffekten vid ett maxtest. Beroendepå hur testet är utformat kanWmax variera. Ett längre test gerlägre Wmax än ett kortare test.Oftast anges Wmax baserat på etttest som tar cirka en timme, därvarje ramp är fyra minuter långoch belastningen ökar med 35watt. Så ser även SOKs standard-test ut för cyklister.• Wpeak är den absoluta maxef-fekten vid spurt. Kallas ocksåpeakpower och är en supramax-imal nivå som inte är möjlig attsyresätta. • En hög relativ kapacitet bety-der att man sätter kapaciteten iförhållande till kroppsvikten. Denrelativa kapaciteten är viktig nären massa ska accelereras eller iuppförsbackar. På platta tempo-lopp på landsvägscykel blir denrelativa kapaciteten inte lika avgö-rande. Däremot är behovet avkapacitet i förhållande till frontal-arean (storlek) på cyklisten stortdå luftmotståndet är mycket stort.

fa kta”I mountainbike krävs ibland också förmågan att dratyngre växlar än normalt för att få bättre flyt i teknisktsvår terräng eller på löst underlag.”

38 | kadens nr 2:2004

Vi ut s ätts för en intensiv mark-nadsföring av olika kosttillskottoch många vänder sig speciellt tilldig som tränar. Kända, framgångs-

rika idrottare figurerar i annonser för di-verse produkter som hjälpt just dem attnå toppen. Det är lätt att tro att kosttill-skott är vägen till framgång. Men be-höver man verkligen kosttillskott och vadska man i så fall köpa?

Ibland kan det vara befogat med kost-tillskott för dig som tränar hårt, men varkräsen och tänk igenom vilka tillskott duväljer. Dels för att skona plånboken och –i vissa fall – dels för att skona kroppen.Det är tyvärr inte ovanligt att det före-kommer otillåtna, dopningsklassade,medel i vissa preparat. Så var noga medatt kontrollera innehållet i det du stoppari dig för att undvika obehagliga överrask-ningar.

Protein vanligastProtein är nog det vanligaste kosttillskot-tet bland idrottare. Tränar man hårt harman en ökad proteinomsättning pågrund av högre energiomsättning ochökad nedbrytning av musklerna. Det gårockså åt mer protein när man har tömtmusklerna på energi, som efter tävlingeller ett långt träningspass.

Så då behöver alla som tränar äta extraprotein? Nej, egentligen inte.

Det rekommenderade dagsintaget föraktiva idrottare är 0,8–1,2 gram per kilokroppsvikt (för inaktiva cirka 0,8 gramper kilo) och för de som tränar hårt 1,5–1,8gram per kilo. Det får du normalt i dig viakosten utan större problem. Förutsatt attdu äter en normalkost där cirka 15 procentav energin kommer från protein och attdu äter tillräckligt mycket, det vill sägatillgodoser ditt energibehov.

Eftersom de som tränar hårt också ätermer, får de automatiskt i sig mer proteinoch täcker därmed sitt ökade behov. Stör-re mängder protein (upp till 2,5 gram perkilo kroppsvikt och dag) kan eventuelltha en positiv effekt genom ökad fettför-bränning, men man ska vara medvetenom att för mycket protein är jobbigt förnjurar och lever att ta hand om.

Kreatin populärtKreatin har använts i ett antal år av idrot-tare inom explosiva sporter som till ex-empel kortdistanslöpning. Det har de-batterats om kreatin ska dopningsklassasför sin prestationshöjande förmåga, meneftersom kreatin finns i vanlig mat såskulle det bli praktiskt taget omöjligt attfälla någon för kreatindopning.

På senare tid har det gjorts en del studi-er även på uthållighetsidrottare som vi-sar viss effekt av kreatintillskott, främstpå spurtförmåga och styrka i backar. Detverkar också som man kan få en bättreåterhämtning efter träning och tävlingmed hjälp av extra kreatin.

Dagsbehovet av kreatin är 1–2 gram perdag, men man kan öka nivåerna i krop-pen med ytterligare cirka 30 procentgenom att ta en laddningsdos på 20–25gram per dag i fyra-fem dagar. Ström-ming ger 6,5–10 gram per kilo, så ett parkilo fisk per dag och du är där … (kreati-net finns även som pulver).

Nackdelen med kreatin är att stora do-ser kan ge magproblem. Dessutom ökarman i vikt på grund av vätskeansamling ikroppen. För idrotter där vikten är bety-delsefull kan det till och med bli så attviktökningen utjämnar den positiva ef-fekten av kreatin. Vill man ändå prova attöka på kreatinnivåerna är det bättre attäta en mindre mängd kreatin kontinuer-ligt (3–5 gram per dag).

Karnitin bränner fettKarnitin hjälper kroppen att förbrännafett genom att transportera in fettsyrorfrån blodet in i muskelcellen där fettetkan förbrännas. Kroppen kan normalt

kadens nr 2:2004 | 39

t r ä n i n g

näringslära ko st ti l l s kot t

text: a n na sjögre n /o2 foto: david elmfe l d t

Behöver alla som vill något med sin träning äta kosttillskott?Eller är det bara ett sätt för fabrikanterna att tjäna pengar?Kommer man lika långt och mår lika bra med vanlig nyttigmat? Beväpna dig med kunskap och en kritisk inställning närdu ger dig ut i kosttillskottsdjungeln

Ko st ti l l s kott b ä tt re än dopn i n g

40 | kadens nr 2:2004

tillverka det karnitin den behöver själv,det är mycket ovanligt att man har bristpå karnitin.

Hård fysisk träning minskar karnitin-nivåerna tillfälligt, och skulle därmed – ialla fall teoretiskt – kunna minska fett-förbränningen. Karnitin har därför upp-märksammats som ett intressant kost-tillskott för idrottare.

En ökad fettförbränning gör att ener-gin räcker längre under långa tävlingar,eftersom en större del av energin tas frånkroppens fettdepåer. Samtidigt minskarbildningen av mjölksyra, så en ökad fett-förbränning är något att sträva efter avflera anledningar.

Om karnitin är rätta vägen till en opti-mal fettförbränning är däremot lite osä-kert. Det finns dessutom olika former avkarnitin; l-karnitin, d-karnitin och ace-tyl-l-karnitin och alla har inte samma ef-fekt. Det har varit svårt att bevisa någraeffekter av extra l-karnitin, men det ver-kar som acetyl-l-karnitin eventuellt kanhöja fettförbränningen något. D-karni-tin har motsatt effekt så det ska man pas-sa sig för. Läs noga på förpackningen såatt du väljer rätt sort om du bestämmerdig för att prova karnitin.

Koffein inte bara uppiggandeAtt man blir pigg av kaffe vet nog de flestaom, men alla kanske inte känner till at tkoffeinet i kaffet också kan öka fettfö r-bränningen genom att öka frisät t n i n g e nav fria fettsyror från fettväven. Det ärdock lite osäkert hur betydelsefull dennaeffekt är i verkligheten. Anledningen tillatt längdskidåkarnas kaffe- b l å b ä r s s o p p a -s p o r t d ryc k-cocktail på långloppen funge-rar kan till stor del vara tillförseln av snab-ba ko l hyd r ater tillsammans med den upp-piggande effekten av koffein. Koffeinetdämpar också trötthetssignalerna frånhjärnan.

Koffein har tidigare varit dopnings-klassat men togs nyligen bort från listanöver förbjudna medel. Därmed ingen an-ledning att stjälpa i sig mega-doser kaffe,den uppiggande effekten är störst vid lä-gre doser. Är du, som flertalet cyklister,inbiten kaffedrickare kan du ändå dramaximal nytta av koffeinets effekterunder tävling. Det gör du genom att avståfrån kaffe och te under ett par dagar

innan tävling så kroppen vänjer sig avmed höga doser koffein och effekten blirstörre när man väl dricker sitt kaffe.

Vitaminer och mineraler i alltVitaminer och mineraler är delaktiga i istort sett alla kemiska reaktioner i krop-pen, som till exempel ämnesomsät t n i n g ,o mvandling av fett och ko l hyd r at tillenergi och uppbyggnad av skelett. Vi kla-rar oss inte länge utan tillförsel av vitami-n e r. Men får man i sig tillräckligt med ennormal kost eller behöver man ko m p l e t t e-ra med vitamin-mineraltabletter?

Både ja och nej. Det råder delade me-ningar om huruvida idrottare behöver vi-tamin/mineral-tillskott, men den all-männa rekommendationen är ändå attinga extra tillskott behövs. Det grundarsig på att rekommenderat dagligt intag –RDI – av vitaminer och mineraler är be-räknat med marginal och minimibeho-vet därför gott och väl täcks av en hyggligkosthållning.

Idrottare har en ökad ämnesomsätt-ning och därmed en ökad omsättning avvitaminer och mineraler, men eftersomde också får i sig mera mat menar man attdet ökade behovet tillgodoses med råge.

Men detta resonemang förutsätter tvåsaker. Det ena är att du äter tillräckligtmycket mat och det andra att du äter envälbalanserad kost, med mycket fruktoch grönsaker. Känner du att du brister inågon av dessa kriterier kan det vara påsin plats med ett vitamin/mineral-till-skott, i alla fall periodvis.

Det eviga tjatet om frukt och grönsakerkänns ju inte så spännande längre, menfaktum är att frukt och grönt innehållermassvis med vitaminer och mineraler inaturlig förpackning som gör det lätt förkroppen att tillgodogöra sig nyttighe-terna.

Järn för konditionenJärn är en förutsättning för att kroppenska kunna bilda hemoglobin som i sin turtransporterar syre ut till muskelcellerna.Ett optimalt hemoglobinvärde är därförextra viktigt för alla som vill presterainom uthållighetsidrott. Rekommende-rat dagligt intag av järn är 10 gram förmän och 15 gram för menstruerandekvinnor.

Järnbrist yttrar sig ofta som trötthet, såom du känner dig konstant trött ochhängig och inte får det resultat som duförväntar dig av träningen kan orsakenvara järnbrist. Det knepiga med järn äratt kroppen inte kan reglera järnnivångenom ökad eller minskad utsöndring.Misstänker du att du har järnbrist bör dudärför kolla upp dina värden med ettblodprov innan du börjar ta extra järn,eftersom för höga doser kan ge förgift-ning.

Tänk alltså på att extra järn utan järn-brist inte ger någon effekt!

Äter man en fullvärdig kost inklusivekött, löper man väldigt liten risk att drab-bas av järnbrist. Men kvinnor som tränarlöper, på grund av menstruationen, enhögre risk att drabbas av järnbrist och bördärför kontrollera järnvärdet regelbun-det.

Är du vegetarian så tänk på att järnet ivegetabilisk mat (icke-hemjärn) är svå-rare för kroppen att ta upp. Kombineramed c-vitamin och undvik att dricka kaf-fe, te eller rödvin tillsammans med järn-rik mat så ökar upptaget.

Antioxidanter för balansenAntioxidanterna verkar balanserande påde fria syreradikalerna (se faktaruta)genom att neutralisera dem och avbrytaeller förebygga de kemiska reaktioner därfria radikaler ingår. Det finns dessutomvissa belägg för att extra tillskott av anti-oxidanter kan påskynda återhämtningenefter träning och eventuellt minska ska-dan på muskelcellerna som uppstår vidhård träning.

Idrottare på hög nivå behöver se till attfå i sig tillräckligt med antioxidanter föratt utjämna den skadliga verkan av defria radikalerna, eftersom fria radikalerbildas vid nedbrytning av muskler. Mendet handlar inte om kampen mellan detgoda och det onda utan det optimala ärett balansförhållande. Fria syreradikalergör inte bara skada, de har en viktigfunktion i kroppen också, och äter manalltför stora mängder av antioxidanter,och därmed hämmar de fria radikalerna,kan man bland annat försämra sitt im-munförsvar.

Eftersom man behöver små mängderav många olika antioxidanter är det sä-

kraste sättet att få i sig tillräckligt av alli-hopa att äta mycket frukt, grönsaker ochfullkornsprodukter. Även grönt te, röttvin och olivolja innehåller bra med anti-oxidanter.

Q10 är en antioxidant som varit i ropetunder en tid och det kan därför vara värtatt nämna att det inte alltid är en fördelmed extra Q10 för idrottare. De som trä-nar hårt kan få positiva effekter av ett till-skott av Q10 om det finns en brist på anti-oxidanter. Extra Q10 utan bristtillståndkan däremot till och med försämra pre-stationsförmågan.

En teori bakom detta är att den ökademängd fria radikaler som uppstår i krop-pen vid hård träning kan fungera som ensignal för muskeltillväxt. Neutraliserarman radikalerna med för stora mängderantioxidanter tappar man samtidigt trä-ningseffekten och påverkar prestations-förmågan negativt. Det var det där medbalans igen.

kadens nr 2:2004 | 41

Fria syreradikalerFria radikaler är trots namnet inte en politisk pro-testgrupp utan en grupp ämnen som bildas i krop-pen när den utsätts för påfrestningar som infektio-ner och luftföroreningar men också när du tränaroch bryter ner muskelcellerna. De är nödvändigabland annat som en del av kroppens immunförsvar,men de kan också vara skadliga för kroppen om definns i för stor mängd.

Antioxidanter Kroppens försvar mot de fria radikalerna är antioxi-danterna som hoppar in och avbryter eller förhin-drar de biokemiska reaktionerna som radikalernasätter igång. Det finns två grupper av antioxidan-ter, endogena (kroppsegna) och de som finns ikosten. De vanligaste antioxidanterna i kosten är vitamin Coch E, betakaroten, selen, gammalinolensyra (GLA,en fettsyra) och bioflavonoider (en grupp avämnen som finns i bland annat vindruvor, grönt teoch många växter). En antioxidant kan inte ersättaen annan utan alla behövs i ett finstämt samspelsom skyddar mot de skadliga effekterna av de friaradikalerna.

JärnDet finns två varianter av järn:Hemjärn är den mest lättillgängliga sorten, 20–30procent av mängden tas upp i kroppen. Dennavariant finns till exempel i kött, fisk och skaldjur.Icke-hemjärn är svårare för kroppen att ta upp,endast 5–10 procent kommer till nytta. Finns i tillexempel grönsaker som broccoli, ärtor och spenat. Kaffe, te, och rödvin minskar upptaget av järnmedan c-vitamin ger bättre upptag.

42 | kadens nr 2:2004

Text: m ats blo m b e rgIllustrationer: f redrik almgre n

På senare år har det dykt upp fö-retag som erbjuder olika former av träningsplanering och coach-ning med hjälp av internet. De

kombinerar traditionella kunskaper omträningsupplägg med moderna webblös-ningar. Kommunikationen mellan trä-naren och idrottsutövaren sköts medhjälp av e-post eller telefon.

I USA som i dessa sammanhang får sessom ett föregångsland, kallas detta ”onli-ne coaching”. På svenska skulle det kun-na översättas till ungefär nätcoach ellerwebbtränare.

Pionjär tränar LanceEn av pionjärerna inom detta område varChris Carmichael som 1999 grundadeCarmichael Training Systems, CTS. Car-michael började i liten skala och hjälpteett antal cyklister med sina träningsupp-lägg. Verksamheten har nu växt ordent-ligt och idag har CTS tusentals kunderinom olika sporter. Främst inom cykling,löpning, simning och triathlon. Att Car-michael samarbetar med femfaldigeTour de France-vinnaren Lance Arm-

strong ger också verksamheten publicitetsom bidragit till den snabba expansio-nen.

En annan stor aktör är företaget Ultra-fit. Deras webbplats för nätcoachning he-ter TrainingBible.com. Bakom dettanamn återfinns bland andra far-och-son-duon Joe och Dirk Friel samt Gear Fisher.

Joe Friel har skrivit flertalet träningsre-laterade böcker inklusive den i cykelkret-sar rätt kända ”The Cyclist’s Training Bi-ble” och Dirk Friel har tävlat som proffspå landsväg. Gear Fisher är den i trionsom ansvarat för den tekniska uppbygg-naden och utvecklingen av nättjänstenTrainingBible.com.

Huvuddelen av de stora amerikanskaaktörernas kunder finns av naturliga skäli USA. Men intresset har också spritt sigöver Atlanten.

– Vi har 126 svenskar som visat intresseför TrainingBible. Några som betalandeanvändare och några som använder sig avvåra kostnadsfria verktyg, säger Gear Fis-her på TrainingBible.com.

Även i flera andra länder har det dyktupp liknande träningsupplägg och tjän-ster. Här på hemmaplan finns bland an-nat Toppfysik.nu som drivs av mountain-bikecyklisten Fredrik Ericsson, samt

ännu en intressant amerikansk tjänstmed svensk koppling.

Det är amerikanen Wayne Pedrantisom är bosatt i Småland och jobbar somcykelcoach på företaget Colorado PremierTraining. I och med att Wayne nu är base-rad i Sverige menar han att även svenskacyklister med fördel kan ta del av företa-gets tjänster, samt att man arbetar på attöversätta sitens innehåll till svenska.

Välj nivå och prisDet första val man ställs inför är vilkennivå på coachningen man vill ha och vaddet får kosta. Det finns oftast ett antalolika paket att välja mellan. Paketen kandels variera i längd (exempelvis tre ellersex månader) eller i graden av kontaktmed den riktiga (mänskliga) tränaren.

Generellt gäller att om man betalar förett dyrare upplägg kan man ringa eller e-posta sin coach oftare än om man valt nå-got av de billigare alternativen. Kontak-ten med coachen kan till exempel använ-das för att diskutera justeringar i trä-ningsplanen eller ta upp olika frågor. Detfinns också paket där man inte har någonkontakt med en tränare utan bara använ-der sig av olika planerings- och uppfölj-ningsverktyg.

Träningsfilosofierna och webbverkty-gen för att ta fram träningsplaner ochscheman skiljer aktörerna åt. Men detförsta steget efter att man anlitat en nät-coach är likartat – kartläggningen.

kadens nr 2:2004 | 43

A n l i ta en elekt ronisk tränareDet är inte längre bara proffsen som anlitar personliga tränare. Du och jag kan också hyra Lance Armstrongs coach. Tack vare internet.

E-träna

44 | kadens nr 2:2004

Den nya kunden blir ombedd att svarapå en lång rad frågor om bland annat sinaträningsmål, tidigare träningserfaren-heter, hälsoläge och hur många timmarman kan tänka sig träna. Oftast ingårockså någon form av fysiskt test.

Utifrån alla dessa fakta detta skaparnätcoachen ett förslag på ett personligtanpassat träningsupplägg. Uppläggetinnehåller olika byggstenar som periodi-sering av träningen och de olika passensinnehåll. Det finns också möjlighet förkunden att ytterligare anpassa uppläggetefter sina önskemål genom att exempel-vis välja vilka veckodagar som ska varaträningsintensiva och vilka som ska varavilodagar.

Kom i form med kreditkortetFörutsättningarna för att anlita en ut-ländsk nätcoach är i grunden enkla. Vadsom krävs är en dator med tillgång tillinternet, grundläggande kunskaper iengelska och ett kreditkort. Anlitar du encoach på hemmaplan blir förstås kom-munikationen enklare.

Fredrik Ericsson på Toppfysik.nu påpe-kar att det finns ytterligare skillnader

mellan honom och de utländska nätcoa-cherna.

– Jag känner till tävlingarna, tränings-förhållandena och har kontakter om kli-enterna behöver slussas vidare till någonannan expert, menar Fredrik.

Han poängterar också att han till skill-nad från sina utländska kollegor finnstillgänglig i Sverige för personlig supportoch tester.

Det finns egentligen ingen nedre gränsför hur många timmar i veckan manmåste träna för att anlita en nätcoach.Men i praktiken blir naturligtvis behåll-ningen större om man redan idag tränarregelbundet och nu vill gå vidare med sinträning.

Ett alternativFå webbtjänster kan ersätta den personli-ga kontakten med en erfaren (mänsklig)tränare. En tränare som du kan pratamed ansikte mot ansikte och som fråndag till dag kan övervaka din träning.Men nätcoachning kan vara ett alternativför dem som inte har möjlighet att tahjälp av en egen tränare.

Svenska cykelförbundets sportchef

Hans Falk känner väl till de nämnda nät-coacherna och deras webbplatser.

– Nätet är ett väldigt bra sätt att spridakunskap på. Men för djupare kunskaperkrävs mer personlig kontakt mellan trä-nare och cyklist, säger han och tilläggeratt vi troligtvis bara sett början på dettamed utbildning och träningsrådgivningmed hjälp av internet.

– Man kan ju så enkelt nå väldigtmånga. Att sprida kunskap via nätet ären stor möjlighet som kommer mer ochmer.

Hans Falk påpekar också att man somkund bör vara uppmärksam på hurmånga andra klienter en nätcoach tar sigan.

– Om någon tar sig an för mångakunder, riskerar man att bara bli ”en imängden”, menar han.

Ett alternativ till detta med nätcoach-ning är ju att själv läsa in sig på tränings-filosofier och fysiologi och bli sin egentränare. Det blir antagligen billigaremen kommer också kräva mer arbete fråndin sida. Nackdelen är förstås att du intekan berätta för kompisarna att du anlitarsamma coach som Lance Armstrong …

Fakta

n ät c o ac h n i n g

• Ta reda på så mycket du kan om de olika tränarna/tjänsterna. Ver-kar deras påståenden sunda? Ger de ett seriöst intryck? Ta gärnakontakt och ställ frågor.

• Finns några gratis prova-på-erbjudanden? I så fall, ta dennachans att testa tjänsten och se om den passar dina behov.

• Red ut alla detaljer innan du betalar för något och var överens omvilken service du har rätt till. (Exempelvis teknisk hjälp eller trä-ningsfrågor.)

Fakta

t r ä na re på nät et

Carmichael Training Systems – www.trainright.comUltrafit/TrainingBible – www.trainingbible.comColorado Premiere Training – www.coloradopremiertraining.comToppfysik – www.toppfysik.nu

Fakta

b ö c ker om cyke lt r ä n i n g

”The Ultimate Ride” (Chris Carmichael)”Cyclist’s Training Bible” (Joe Friel)”Science of Cycling” (Edmund R. Burke)”Puls- och laktatbaserad träning” (Johnny Nilsson)

46 | kadens nr 2:2004

d et är lät t att avslöja någon som inte ve tnågot om cykel. Som tycker att det bara äratt ”stoppa huvudet under armen” ochköra. Eller att cyklisterna ska rycka tidigti loppet och sedan köra allt vad de kan tillmål. Tänk om det vore så lätt.

Om man gör en jämförelse med fotbollskulle man kunna säga att det bara är attta bollen och springa fram till motstån-darmålet och sätta den i nät.

Så enkelt är det förstås inte. Just precissom i fotboll måste man bygga upp ettanfall. Man har backar, spelfördelare ochavslutare också i cykel. Och på det viset

bygger man upp ett lag inför exempelvisTour de France. Målsättningarna skiljersig förstås men förarbetet är detsamma.

Cykelsporten innehåller en massa oli-ka beståndsdelar. Ta materialet – detfinns så många olika material och don attman kan bli knäpp. Jag har alltid vidhål-lit att vid en viss prisnivå, oavsett vilketcykelmärke man kör på, vilka däck manän väljer eller om man har en blå ellerorange sadel så cyklar de bästa snabbareän alla andra i alla fall.

Cykelsporten består också av en massaträning. Proffsen cyklar mellan 3.500

och 4.000 mil per år. Orimligt mycketkan tyckas men det är ju ett jobb sommåste göras om man vill lyckas. Visstfinns det etablerade cyklister som kanklara sig på en klart mindre tränings-mängd. Men för det mesta är dessa ojäm-na eller så lyckas de bara göra resultatunder en kortare period.

Utöver ovan nämnda finns ytterligareett antal viktiga faktorer som är avgö-rande för framgång i cykelsporten. In-ställning mentalt, teknisk skicklighet,lag som man ska trivas i, fysiska ochmentala förutsättningar och en del an-nat.

Taktiken viktigastMen taktiken är faktiskt den kanske vik-tigaste aspekten att behärska. Egentli-gen handlar ju taktik till mångt ochmycket om att spara energi och att lärasig när och hur man ska utnyttja sitt star-kaste vapen. Min gamle tränare BengtNilsson sa ofta: (kanske för att han ärsmålänning): ”spar, spar, spar, den somspar han har”.

Och visst är det så. Det handlar om kylaoch om att ösa kraft i rätt läge. En förningi vinden för mycket kan avgöra om manvinner eller inte.

Många anser däremot att man inte skatänka för mycket i ungdomsklasserna.Det håller inte jag med om. Visst ska manköra på, men det hindrar ju inte att mankan tänka sig för också som ungdomscy-klist. För mycket av grundförståelsen ihur man tänker cykel i elitklassen lärman sig i ungdomsklasserna. Cyklistersom börjar i mer mogen ålder får därförofta inte samma känsla för taktik som desom börjat i ung ålder.

Wheelsucker VacchiSjälv blev jag kallad för ”wheelsucker”.Och de hade rätt. Det är faktiskt ett

taktikSKoLANDen som spar han har

Det finns många människor som inte förstår cykelsportens taktiska spel. Men faktum är att det är mer taktik i cykel än i de flesta andra idrotter.

Kadens berättar om cykelsportens grundtes:Den som han spar han har. Den som kör han dör.

Text: ro b e rto vac c h i Foto: david elmfe l d t

Bianchilaget kunde nätt och jämnt besegra en ensam Magnus Bäckstedt på SM i fjol.

Illes Balears lag jobbar för slutsegern i Mallorca runt.

kadens nr 2:2004 | 47

48 | kadens nr 2:2004

smeknamn jag är stolt över. Jag var ingetfysiskt fenomen och när jag tävlade motcyklister som Glenn Magnusson, MichelLafis eller Michael ”Roddarn” Anderssonså var jag tvungen att spara mycket merkraft än de för att ha en chans att överhu-vudtaget hävda mig. Att jag sällan lyck-ades hamna före dessa cykeldemoner i re-sultatlistorna är en annan femma.

Ibland lyckades jag dock, mycket tackvare att jag hela tiden hade ”Benkes” frasi skallen: ”spar, spar, spar, den som sparhan har”. Det gick så långt att jag ochmin klubbkamrat Bengt Ring, som vann18-milen på SM i Halmstad 1989 myckettack vare den frasen, förlängde talesättetmed ”den som kör han dör”. Riktigt sålångt behöver man kanske inte gå. Det ärklart att man ska ta vind men det gälleratt hitta nivån och hela tiden se över situ-ationen: Vad är det för sorts tävling? Sit-ter jag i klungan eller i utbrytning? Är jagensam i mitt lag eller har jag någon medmig? Är jag den bästa spurtaren ellermåste jag försöka köra slut på konkurren-terna? Ska jag rycka sista kilometern? En-kelt uttryckt – vilket är mitt bästa vapen iden situation som nu råder?

Ett exempel från min egen tid är från1992, sista året jag tävlingscyklade. Jaghade ett heltidsarbete och struntade i at tåka på träningsläger på våren. Tidigt påsäsongen kördes Hjälmaren Runt som va r

180 kilometer långt och som jag åretinnan hade vunnit. Så jag visste att detinte var någon lek att ta sig runt sjön iNärke.

Starten gick och som 2000 gånger tidi-gare attackerade ”Roddarn” direkt. Jagråkade komma med i utbrytningen sombestod av sju cyklister. Efter fem kilome-ter insåg jag att detta skulle bli en långdag i en miniklunga eftersom det storafältet lät oss åka.

Blek och otränadDär satt jag. Blek och en tredjedel så bratränad som de övriga. Med 175 kilometerkvar till mål hade mjölksyran redan gjortsig påmind, trots att jag inte hjälpt tillmed farthållningen ännu.

”Du är en stor idiot. Varför gick du medi utbrytningen?” tänkte jag för mig själv.

Nu var man tvungen att börja tänkaockså. De andra ville att jag skulle gå medrunt, som det så vackert heter. ”Aldrig ilivet” blev mitt snabba svar.

Jag hade ju två val. Antingen att sittakvar längst bak i gruppen eller att släppaoch bädda in mig i klungan och hoppasatt utbrytningen inte skulle hålla. Detblev det första alternativet. Hela tidengnällde de andra över att jag inte hjälptetill, men det fick jag ta.

Alltså – jag tänkte över min situation:hur mycket jag tränat, vilka som fanns

med i utbrytningen och att jag inte hadenågon annan i laget att hjälpa.

Hur det slutade? Efter 100 kilometertröttnade jag på att ligga sist, börjadehjälpa till och blev avhängd på slutet.”Roddarn” tackade för all hjälp från deövriga och vann i stor stil. Om man sum-merar loppet så var ”Roddarn” smartastsom lyckades driva på alla (utom mig) attge järnet från start och han drog sedannytta av att han hade den bästa motornpå slutet.

Utnyttja motståndetHär kan man utan tvekan säga att åt-minstone två andra cyklister också gjordebort sig. De som tävlade i bra lag skulle hatänkt annorlunda. De visste ju att ”Rod-darn” var bäst och dessutom hade de lag-kamrater i klungan som kunde gjort nå-got riktigt bra om utbrytningen inte hadehållit. De skulle alltså ha sparat sig meroch riskerat att klungan kom ikapp (meni den hade deras lagkamrater förmodli-gen varit fräscha) och haft större chansatt vinna om utbrytningen istället höll.Som loppet utvecklade sig blev dessa cy-klister istället indirekt ”Roddarns” hjälp-ryttare.

Samma sak kan man säga om damer-nas VM-linje i Kanada i oktober. MirjamMelchers från Holland och brittiskan Ni-cole Cooke blev indirekt Susanne Ljung-skogs hjälpryttare. Susanne sparademycket energi genom att låta hennes tvåvärsta konkurrenter köra ikapp alla ut-brytningar under loppet. Hon hade redanett VM-guld och Melchers och Cooke viss-te att de hade stor chans att ta sitt första.Detta utnyttjade Ljungskog som vannmed en decimeter före Melchers. En litenmarginal som hon hade sin taktiska stra-tegi att tacka för.

Självklart går det även att vinna cykel-tävlingar i ungdomsklassen och på elitni-vå i nationella tävlingar på kraft. Detfunkar sällan internationellt. Detta ärockså tjusningen med cykelsporten.

Radiokommunikation har allt större betydelse för det taktiska spelet.

”Starten gick och som 2000

gånger tidigare attackerade

”Roddarn” direkt. Jag råkade

komma med i utbrytningen som

bestod av sju cyklister. Efter fem

kilometer insåg jag att detta

skulle bli en lång dag …”

kadens nr 2:2004 | 49

Trots att det kan finnas en helt överläg-sen cyklist, sett till de fysiska förutsätt-ningarna, så kan man med en god taktikse en annan cyklist vinna. Det händerväldigt ofta. För det handlar ju så mycketom kyla. Är man tillräckligt iskall så kanman ena racet sitta i en utbrytning en-sam från sitt lag och påstå att de som ärflera från samma lag också ska ta störreansvar eftersom de har övertag.

Nästa tävling kan man istället självövertala andra i utbrytningen att få ha enav sina lagkamrater på hjul eftersom denandra är med och hjälper till. Våga utma-na, våga sticka ut hakan och våga ocksåmisslyckas. Oavsett om man är i över-eller underläge. Detta kallas ju psykkrigoch dessa krig måste man också vinna.

I nästa nummer kommer vi att synaproffsens upplägg. Då kan ni läsa omSveriges bästa spurtare och hur han villeha det som en av klungans vassastesprinters. Det handlar om Glenn Mag-nusson – med tre etappsegrar på Girod’Italia i meritlistan.

Därmed kommer vi att gå lite mer på

”Självklart går

det att vinna

cykeltävlingar

i ungdoms-

klassen och

på elitnivå i

nationella

tävlingar på

kraft.

Det funkar

sällan inter-

nationellt.”

50 | kadens nr 2:2004

I n s p i r ati o n fot o s p e c i a l

David Elmfeldt är Kadens husfotograf och bildredaktör. Vi bad honom att plocka ut ett gäng inspirerande bilder för en fotospecial.

– Jag ville ha med bilder med mycket värme och dynamik. Bilder somkan inspirera betraktaren så här inför våren och sommaren, men sominte andas för mycket tävling, säger David om sitt urval.

Det här är resultatet. Varsågod – inspiration.

foto: david elmfe l d t

Kalle Bern susar fram i kvällsljuset på Mallorca i februari. Nikon F5, 300/2.8, film Provia 100F.

kadens nr 2:2004 | 51

52 | kadens nr 2:2004

kadens nr 2:2004 | 53

54 | kadens nr 2:2004

kadens nr 2:2004 | 55

56 | kadens nr 2:2004

Det är inte bara när man fotograferar man måste hålla tungan rätt i mun. Polsk vurpa på världsmästerskapen i Kaprun 2002 i en riktigt hårig nerförbacke.

Nikon F5, 20–35/2.8, upplättningsblixt, Provia 100F.

Kadens Retro

Fåg lumGö st a Pette rs son

brö d e rn a s b ä sta brors a

” ”

58 | kadens nr 2:2004

Gösta ”Fåglum” Pettersson leder tät-gruppen i Giro d’Italia 1971. Europashögsta landsväg Grossglockner(Österrike) passeras.Tröjorna var snyggare förr.

kadens nr 2:2004 | 59

60 | kadens nr 2:2004

Fö r s ta gången jag kom i kontakt med Gösta Pettersson var på en strand i Fiumaretta utanför La Spezia i Italien där jag bodde.

Året var 1974, Göstas sista säsong blandproffsen. Sista året på en karriär ingenannan svensk mäktat med, varken föreeller efter Gösta.

Som nioåring var jag ofta på strandenoch lekte. En lek var ”cykeltävlingen”.Man spårade upp en bana i sandengenom att en av oss satte sig på baken ochtvå drog i fötterna på den sittande för attfå till en bana med doserade svängar.

För att kunna köra ”cykeltävlingen” be-hövdes små plastkulor som fanns attköpa på den tiden. Till hälften var dessagenomskinliga. Genom den genomskin-liga halvan kunde man se en bild på nå-gon av dåtidens bästa cyklister. Hademan tur kunde man få en kula med Eddy”Kannibalen” Merckx. Mina italienskavänner ville gärna ha med Felice Gimon-di. Spanjoren Luis Ocaña liksom PatrickSercu fanns också med förstås.

Av en händelse fick jag en med GöstaPettersson. Jag hade ingen aning om vemvarken Gösta Pettersson eller de övrigavar. Men det blev jag senare när jag bör-jade intressera mig för cykling. Någotsom gladde min pappa som alltid hadevarit intresserad av proffscykling, vilketjag inte hade haft en aning om.

Att få slå EddyIdag vet jag mer om cykel och Gösta Pet-tersson. Framförallt efter att ha varithemma hos Sveriges bästa cyklist genomtiderna, på Ringgatan i Vårgårda, förnågra år sedan. Mötena med Gösta hadetidigare endast varit flyktiga. Nu fick jagchansen att prata cykel med honom på tuman hand. Det var härligt att i timmarsitta och lyssna på honom. Svensken somunder hela sin proffskarriär och någongång under amatörkarriären, hade denbästa cyklisten genom tiderna som mot-ståndare. En av tidernas bästa idrotts-män alla kategorier, Eddy Merckx.

Man skulle kunna tro att Gösta tyckte

det var tråkigt att tävla mot den omöjlige”Kannibalen” under alla år. Men faktumär att Gösta anser sig vara privilegieradsom fick tävla mot belgaren och, inteminst, att flera gånger ha varit före ho-nom.

Eddy var en imponerande motståndaresom vann en dryg fjärdedel av alla lopphan ställde upp i som proffs, mellan 400och 450 segrar. Han vann nästan 200 flerlopp än den näst vinstrikaste.

– Det är klart att det var jättesvårt att slåEddy. Han var ju bra på allt, så nära per-fekt man kan komma. Och så otroligtjämn, nästan aldrig sämre än någon an-nan, berättar Gösta om Merckx.

De båda hade ett fint förhållande tillvarandra både under proffstiden och närGösta arbetade på den egna cykelaffärenRacerdepån med agentur för cykelmärketEddy Merckx.

Fåglum som klubbenInnan vi går in på hur det hela började förGösta Pettersson är ett klargörande på sinplats. Smeknamnen bröderna Petterssonfick och som hans tre bröder senare byttesina efternamn till, ”Fåglum”, kommerinte från byn Fåglum som de växte upp i.

Anledningen till smeknamnet var attde tävlade för Fåglums CK som tidigarehade varit en sektion i Fåglums IF. Menden allra första föreningen de körde för,hösten 1958, var Alingsås CK.

– Det var Bernhard Nordström somfick mig och Erik att lösa licens fö r s t agången. Vi hade ju köpt oss varsin täv-lingscykel. Från början visste jag fak-tiskt inte va r för jag hade gjort det, bör-jar han berättelsen om starten på en kar-riär som hela svenska folket senare ta-lade om.

Alingsås CK blev första cykelklubbenmen den hann de bara köra fyra tävlingarför. Anledningen till klubbytet till Få-glums CK var att den första föreningeninte kunde erbjuda så mycket. I FåglumsCK trivdes de bra men ville efter tre år gåvidare. Sagt och gjort, tillsammans med

Historien om Fåglumbröderna är en framgångssaga som saknar motstycke i den svenska idrottshistorien.Fyra bröder som inte bara var proffs samtidigt utan till och med körde i samma stall under två år.

Först ut i Kadens nya retroserie är den mest framgångsrika av de fyra. Giro d’Italia-vinnaren 1971 – Gösta ”Fåglum” Pettersson.

text: ro b e rto vac c h i foto: p r i vat arki v

Milano 1971 efter slutsegern i Girot.

bland andra ovan nämnde Nordström,startade de Vårgårda CK. Då hade ocksåde två andra bröderna Sture och Tomasbörjat tävlingscykla.

– Vi satt i styrelsen allihop utom To-mas. Så småningom valdes andra in ochvi fick börja koncentrera oss mer på täv-landet, säger Gösta vidare.

Sex SM-temponRedan första Vårgårda CK-säsongen, 1962,vann han SM-tempot, det första av sex.Att det inte blev fler var för att Svenska Cy-k e l förbundet hade en regel om att proffsinte fick delta i mästerskap och att dedessutom inte fick köra mästerskap ochuttagningslopp när de kom tillbaka frånproffs-sejouren, alltså när de blivit re-a m atöriserade. Det innebar att Gösta intefick åka SM mellan 1970 och 1978, året dåregeln upphävdes. Det hade nog blivit ettgäng guld till på åtminstone tempo fö rhonom (som kuriosa kan nämnas att hanblev fyra på tempo-SM 1979 och 1982 trotshan arbetade lite drygt heltid).

Två år efter första SM-guldet bland se-niorerna körde han hem de två förstainternationella mästerskapsmedaljerna,brons på både linje-VM och lagtempo-OS

(tillsammans med Sture, Erik och SvenHamrin).

Sedan rullade det på. De internationel-la toppresultaten avlöste varandra. Blandannat vann han flera lopp i Nordafrika,vilket kanske inte låter så imponerandeidag.

– På den tiden drog säsongen igång föralla européer i Nordafrika. Som exempelvann jag Tunisien Runt 1964 före LucienAimar (som 1966 segrade i Tour de France)och Walter Godefroot (idag Team Mana-ger i T-Mobile). Dessutom var alla öststa-terna representerade, säger han och manförstår genast att det var stort.

Imponerande maskinDet var deras imponerande lagmaskinsom bröderna Pettersson blev mest kändaför i Sverige. Fyra bröder som kunde sam-arbeta på ett så fenomenalt sätt att devann tre raka VM-guld i lagtempo.

– Det främsta minnet jag har är frånHeerlen 1967, första gången vi vann. Vivar favoriter redan året innan men miss-l yckades på grund av att Sture hade otu-ren att köra av en eker som trasslade in sigså att han vurpade, säger Gösta vidare.

Det lagtempo som gjorde minst ont var

året efter i Montevideo. Efter att ha legaten månad på hög höjd i Mexico under OSkom alla fyra i kanonform till tävlingen.Segermarginalen på VM blev fantastiskasex minuter och 32 sekunder. Utklass-ning!

– Det var en enorm känsla. Inget togemot överhuvudtaget, inget kunde stop-pa oss, säger Gösta och drömmer sig till-baka ett ögonblick.

Men trots alla guldmedaljer på mäster-skap och alla segrar i etapplopp både iNordafrika och Europa räckte det inte tillför att bli proffs. Amatör-VM, OS ochamatör-etapplopp imponerade inte påsportdirektörerna.

– De ville se oss tävla i Italien på täv-lingar de valde ut. De struntade fullstän-digt i alla guldmedaljer vi hade vunnitsom amatörer, säger Gösta.

Man kan utan att blinka säga att detidag är mycket lättare, även för ensvensk, att bli proffs än för 30 år sedan.Nåväl, ville de se resultat skulle väl intedet vara några problem. Och det var detinte. Gösta var ju en av världens bästaamatörer vilket han också visade italie-narna direkt.

– De blev mest imponerade av mitt och

Tomas partempolopp i GP delle Nazionidär vi slog banrekord. Det övertygadedem helt och hållet om att vi skulle kun-na lyckas även som proffs, säger han medett leende.

Ägg och tomatattackHur det gick som proffs behöver man vä linte orda så mycket om. Resultaten i fak-tarutan talar sitt tydliga språk. Att hanvann Giro d’Italia vet de allra flesta cyke-lintresserade i vuxen ålder i Sverige. Vadmånga däremot inte vet är att Göstaattackerades med ägg och tomater. Dethände när cyklisterna, några dagar efteratt Gösta kört av italienaren Michelottoledartröjan, passerade densammes hem-by.

För övrigt tycker han att Giro d’Italia1971, den upplaga han vann, egentligeninte gick så bra för hans del.

– Jag tappade en hel del i början av lop-pet. Det kändes lite konstigt att sedan gåoch vinna tävlingen, säger han.

Han minns särskilt några händelser.Exempelvis när nämnde Michelotto påetappen mot Grossglockner i Österriketappade i ett tidigt skede när stigningarnabörjade. Rapporter sa att han blev en, två ,tre och som mest sex minuter efter. Motslutet av etappen fick han reda på att sam-me Michelotto bara var minuten efter.

– Det var skumt, säger Gösta och fort-sätter, så nästa dag gick det fort från startoch även Gimondi körde hårt av ilska. Detvar den dagen jag tog över ledningen.

De två sista linjeetapperna blev brådaför Gösta. Laget hade tappat många åkareunder loppets gång och till sin hjälp hadehan endast ett par, tre stallkamraterkvar. Bland andra brorsan Sture.

– När bergen kom var jag helt ensam ilaget. Uppför gjorde det inte så mycketmen efter stigningarna fick jag jaga des-to mer, förklarar han.

Men han vann, trots att han inte toghem en enda etappseger. Han var tvåa påsista etappen, tempot i hällande regn intill Vigorelli-velodromen i Milano.

– Den etappen hade jag gärna vunnit.Jag fick stryk med 39 sekunder av dan-sken Ole Ritter, minns han.

Alla fyra i samma stallNämnas skall att bröderna, väl somproffs, återigen blev unika. I två säsongerkörde alla fyra bröderna Pettersson i sam-ma stall, Ferretti. Erik var den som åktehem tidigast, redan efter två säsonger.Sture körde tre, Tomas fyra och Gösta höllut längst med sina fem proffsår. Det varalldeles för kort tid inser han idag.

– Jag ångrar att jag inte stannade femår till. Men då hade jag att tänka på attTorbjörn (sonen) skulle börja skolan ochatt jag blivit erbjuden arbetet på Racerde-pån i Vårgårda, säger han.

Han valde att åka hem. Skulle han fågöra om det skulle han ha stannat, place-rat Torbjörn i svensk skola i Italien ochfortsatt som cyklist istället för cykelsäl-jare. Han pratar också om att han kunnatta chansen tidigare, han skrev ju proffs-kontrakt först som 29-åring.

Fem år blev det likväl, fem mycketframgångsrika sådana.

Känn din kroppGösta Pettersson följer fortfarande medintresse cykelsporten, i alla fall proffscir-kusen. Och han har mycket synpunkter.Han talar i trans om vad allt blivit kom-plicerat numera. Träningen, kosthåll-ningen, säsongsplaneringen och mycketannat. Vad gäller det första säger han föl-jande.

– Min uppfattning är att man skall lärakänna sin kropp och därefter lära sig attträna som kroppen behöver. Vi lärde ossdet själva och utnyttjade det maximalt.Jag hade också fördelen att vara mycketlättränad. Så vi körde bara korta och hår-da pass.

Som amatör körde de oftast fem millagtempo under timmen på träningarna,som om det vore tävling. Inte en trä-ningsdag i regn var något annat han höllsig till.

– Det skulle aldrig falla mig in att åkaut när det regnade. Givetvis kom det nå-gon skur ibland när vi var ute men aldrigstarta ett pass med regn, säger han be-stämt.

På vintern var det allsidig träning medlöpning, testcykel och längdskidåkning.Och i grunden hade de en god konditionfrån slitet med jordbruket hemma. Hanhade arbete ända fram till 26 års ålder.Men de tre sista säsongerna som amatö-rer blev för intensiva och då var brödernamer eller mindre anställda på Monark-Crescent för att cykla – halvproffs alltså.

– Jag tycker att det också idag skullevara bra för de flesta att ha någon form avhalvtidsjobb när de är hemma från täv-landet. Annars ligger de ute på vägarnaoch maler en massa mil till ingen nytta,menar han.

Som proffs tävlade han så pass mycketatt det knappt hanns med några träning-ar. Det är för övrigt en annan åsikt hanhar, om att de allra flesta av dagens proffstävlar för lite. Många av de bättre riktarin sig på en enda tävling och sedan serman dem inte mer under säsongen.

– Om vi kom till en viktig tävling ochnågon av de bästa saknades undrade manvad som hade hänt honom. Jag tävlademot de allra bästa varje stortävling. Allavar med och körde hårt från januari tillnovember, det är det bara ett fåtal somgör idag, säger Gösta vidare.

Vad gäller kosthållningen blir han ock-så förvånad över att det diskuteras såmycket fram och tillbaka om vad som gäl-ler, vad man ska äta och hur mycket.

– Det är väl inget konstigt med att manmåste äta ordentligt när man jobbarhårt. Jag blev så full i skratt när det härmed müsli kom på tapeten, att det var sånyttigt. Det hade jag ätit i 20 år, sägerhan och skrattar högt.

Numera drömmer jag om att skriva enbok om Gösta Pettersson och hans bröder.Jag skulle vilja sitta och prata cykel meddom i dagar. De har så mycket roligt ochspännande att säga om dåtidens cykel-sport. Själva cykelhistorien är ju hjärtat icykelsportens popularitet. Och historienhandlar bland annat om en svensk somvunnit Giro d’Italia.

Tänk om jag vetat allt jag vet om GöstaPettersson idag, den där dagen på stran-den som tioåring när jag hade en plastku-la med hans bild i.

Vad stolt jag hade varit.

62 | kadens nr 2:2004

”Det var skumt, så nästa dag gick det fort från start ochäven Gimondi körde hårt av ilska. Det var den dagen jagtog över ledningen.” Gösta om sin Giro-seger

64 | kadens nr 2:2004

Sture FåglumStures bortgång kom som en chock för alla1983. Han blev 40 år. Det var en utåtriktadperson som var väldigt glad och positiv ochspred glädje kring sig.

–Min lillebror Kristian är väldigt lik pappa isättet, ständigt glad och klackarna i taket förjämnan, berättar Stures son Carl-Anders.

Trots sin höga kapacitet måste man nogkonstatera att Sture var den av bröderna somfick slita mest under deras framgångsrika lag-tempotävlingar. Men han var en fighter ochgav sig sällan.

Bland meriterna, utöver det han vann i lag-tempo med sina bröder, kan nämnas SM-gul-det i tempo 1965.

Sture arbetade för Monark-Crescent efterkarriären och fick också anbud om att varatränare åt det norska lagtempolandslaget.Han tackade ja och flyttade till Oslo med fa-miljen efter att ha erbjudits jobb som försälj-ningschef för Monark-Crescent i Norge. Fa-miljen hann bo i Norge ett år innan Stures tra-giska bortgång vid midsommar 1983.

Erik FåglumErik var åkstark och väldigt duktig på att spur-ta. Han vann NM-linjet två gånger och SM-linjet 1967. Dessutom blev han bronsmedaljörpå VM 1968.

Erik körde som proffs två säsonger 1970-71. Första säsongen kom han aldrig riktigt uppi sin normala kapacitet. 1971 började bättredå han blev femma totalt på Romandiet Runtoch sexa på Paris-Nice där han också toghem poängtävlingen. Han startade Giro d’Ita-lia och var trea på en etapp innan han tving-

ades bryta. Orsaken var problem med ett benefter att ha bytt cykel under våren. Trots defina resultaten återvände han hem efter sittandra proffsår.

-Jag var inte överens med lagets ägare omflera saker och efter att ha fått ett kontraktmed sänkt lön för tredje året så sa jag att dååker jag hem. Cyklat hade jag gjort mycketändå, säger han och skrattar.

Erik Fåglum har en annan talang också.Hans minne från cykelkarriären slår alla re-kord. Det verkar som han minns varenda mi-nut från tiden då han var pedaltrampare. Dethar undertecknad fått erfara och givetvis ock-så sonen Peter.

– Man kan komma till ett ställe någonstansdär han tävlat och då kommer han ihåg nam-net på tävlingen, vilken period på året dengick och hur det hade gått, säger han.

Erik Fåglum hjälper idag till som sponso-ransvarig på Vårgårdas stolthet ScandinavianOpen. I övrigt njuter han av livet vilket ocksåinnebär ganska mycket cykelåkning, förstås.

-Jag har väldigt svårt för att sitta still. Jagoch frun är alltid igång med någonting, sägerhan med ett efterföljande karaktäristiskt Erik-Fåglum-skratt.

Tomas FåglumTomas är minstingen i brödraskaran. Han varbara 19 år när han började köra lagtempo i destora sammanhangen. Flera personer vi talatmed i Italien anser att Tomas var den mest ta-langfulle av bröderna. Själv håller han inte rik-tigt med.

– Jag hade ju aldrig samma fysik som Gös-ta. Han kunde gå och lägga sig efter en tuff

etapp och sova som en stock medan jag hadesvårt för att somna och på morgonen var manhelt slut, berättar Tomas.

Man ska komma ihåg att när Tomas skrevproffskontrakt var han inte mer än 22 år ochhade då vunnit tre VM-guld i lagtempo ochett silver på OS i samma disciplin. Han hadedå också hunnit med att bli svensk mästare itempo och nordisk mästare i linje. Och frånproffstiden har han en diger meritlista medmånga fina individuella resultat som intemånga andra svenskar matchar. Han är fak-tiskt underskattad med tanke på hans fina re-sultat. Tomas vann etapper på RomandietRunt och Tirreno-Adriatico. Han var oerhörtnära att vinna etapper på Tour de France 1970då han var tvåa på två tempoetapper efterEddy Merckx.

– Det är nog det jag är stoltast över. Eddyvar ju så extremt bra, berättar han.

Endagscyklist av klass var den yngste i brö-draskaran men också en enormt duktig tem-poåkare. Han saknade dock ett vinnande va-pen men åkstyrkan hjälpte honom till en stormängd topplaceringar på etapplopp och en-dagslopp, framförallt i Italien.

– Jag gillade ju inte klungspurter med 60-70man. Min favoritavslutning var långa motlutdär jag kom mer till min rätt, säger han vi-dare.

Hans karriär slutade ett år före Göstas av-sked, 1973. En stor anledning till att TomasFåglum avslutade sin karriär alldeles för ti-digt, som 26-åring, var att Ferretti lade nedsitt lag. Det resulterade i att han och Göstakom till ett annat lag med mindre trygghetoch mindre familjär känsla.

Göstas bröder

Cykelfamiljen Fåglum handlar inte bara omvärldsmästarkvartetten. Deras söner har ock-så ett förflutet som cyklister. Som Stures sonCarl-Anders som nästan tog en plats i detsvenska lagtempolaget i OS i Barcelona 1992.

Gösta Petterssons son Torbjörn tävladefram till ungdomsklasserna. Tomas grabb Fre-drik var lovande men tvingades sluta pågrund av knäproblem. Och Carl-Anders, Stu-res son, avslutade karriären alldeles för tidigt,som 24-åring säsongen 1992.

–När jag inte kom med i lagtempolaget tillOS i Barcelona så tröttnade jag på det helaoch la av, säger han.

Carl-Anders Fåglum var den som lyckadesbäst av sönerna. Han var ganska allsidig som

cyklist vilket innebar att han fick ikläda sigden blågula landslagsdressen under tre sä-songer. Framförallt var han duktig tempoå-kare, åkstark som få andra svenskar under deförsta åren under 1990-talet. Han var där-med aktuell att komma med till OS i Barcelo-na. Han fanns med bland de åtta cyklistersom var på flera träningsläger för att laddaupp inför OS, men också för att se vilka somskulle få åka.

– Jag var en av de tre som inte tog en platstill OS, tyvärr, säger han.

Ovan nämnde Fredrik tävlade en säsong iBelgien men eftersom knäna hela tiden varett problem tog han chansen att bli ägare tillen cykelbutik i Varberg årsskiftet 1999–2000

där han får hjälp av pappa Tomas och mam-ma Eva. Och Peter Fåglum, son till Erik, harockså gått i släktens spår och arbetar idagsom produktchef på Hallman Sports i Uppsa-la.

– Jag har däremot aldrig tävlat på cykel. Jaghar prioriterat skolan och har bland annatstuderat sex år på högskola. Min roligaste pe-riod i livet för övrigt.

Han berättar emellertid om att han växtupp med cykel. Alla sommarlov har han hjälpttill på Racerdepån som pappa Erik och farbrorGösta drev. Peter fick också redan som 15-åring följa med till den stora cykelmässan iMilano. Så visst finns intresset för cykelspor-ten där fast han själv inte varit aktiv.

En stor familj

Ett eget museumGösta Pettersson lade själv ner mycket tid för att enav hans drömmar skulle gå i uppfyllelse; ett museumsom speglar hans och brödernas cykelkarriär. Sedannågra år står det klart på Tånga Hed i Vårgårda.Idrottsmuseet ”Dessa fantastiska Fåglums” är verkli-gen sevärt. Ett besök här är ett måste om man är all-mänt intresserad av idrott. Pokaler, medaljer, ledar-och världsmästartröjor, cyklar, videofilmer och tid-ningsurklipp finns i mängder i detta lättillgängliga ochväl omhändertagna galleri. Jag uppmanar faktiskt allaföräldrar till cykelungdomar runtom i landet att göraen påhälsning i denna 175 kvadratmeter stora lokal.

Gösta ”Fåglum” Pettersson

Tolv av fjorton loppNär bröderna Gösta, Sture, Erik och Tomasväl började köra lagtempo i landslagetihop, från 1966 till 1969, så körde de 14lagtempolopp och vann tolv. De blev”bara” sexa på VM 1966 efter att Sturepunkterat tidigt och vurpade halvvägs in iloppet på grund av en trasig eker somtrasslat sig. Dessutom kom de tvåa på OSi Mexico City 1968. Tomas punkteradehalvvägs när de var i ledning.

Här syns de vid starten på VM i Herlen,Holland, 1967 som de vann.

Född: 23 november 1940Födelseort: VårgårdaFamilj: Fru Gunnel ochsönerna Torbjörn och TommyTävlingsdebut: 1958Cykelklubbar: Alingsås CK,Fåglums CK, Vårgårda CK, IKYmer, Kungälvs CK, CK Mas-ter, KungsbackacyklistenProffsstall: Ferretti, SCIC,MagniflexTotalt antal segrar: 199 somamatör och 14 som proffs

Främsta merit: TotalsegerGiro d’Italia 1971

Några övriga proffssegrar:Romandiet Runt 1970Etapp Romandiet Runt 1970Trofeo Baracchi 1970 (par-tempo med bror Tomas)Coppa Sabatini 1970Giro dell’Appenino 1971Etapp Giro d’Italia 1972Etapp Schweiz Runt 1973

Några övriga proffsmeriter: 2:a totalt Paris-Nice 19712:a totalt Katalanska Veckan19712:a totfialt InternationellaVeckan – Sardinien Runt 19712:a GP Lugano 1970 och 19712:a totalt Apulien Runt 19722:a totalt Schweiz Runt 19743:a totalt Tour de France 19703:a totalt Super Prestige Per-nod (Världscupen) 19713:a Milano-Sanremo 1971

Några amatörsegrar:Tunisien Runt 19646-Dagars 1967 och 1969Marocko Runt 1967England Runt 1968GP d’Annaba 1969Algeriet Runt 1969SM-NM-OS:1:a SM-tempo 1962-63-64-66-67-691:a SM-linje 19691:a NM-lagtempo 1961-62-63-66-67-68-69

2:a OS lagtempo 19683:a OS-linje 19683:a OS-lagtempo 1964VM-resultat(1960–69 amatör / 1970–74proffs):Amatör1:a lagtempo 1967-68-693:a linje 19645:a linje 1966Proffs17:e linje 1974

66 | kadens nr 2:2004

1. Förtejpa bromsvajerhöljena(Shimano) och växelvajerhöl-jena (Campagnolo) så att deligger tajt mot styret innandu börjar linda styrlindan.Använd eltejp. Vik också upphandtagsgummit så att dukommer åt att linda underdet. Börja linda från styrän-den. Då hamnar skarvarna åträtt håll och du slipper riskeraatt lindan glider isär. Vik inbörjan på styrlindan i styrän-den och linda därifrån inåtoch uppåt.

Mekning

Det kan tyckas enkelt. Men att linda ett styre snyggt, funktionellt och dessutomsnabbt kräver övning. Lär dig hur du lindar ditt styre som ett proffs av ett proffs.Saecos mekaniker Gabriele Tosello lär ut knepen.text: st e fan larsén foto: david elmfe l d t

L i nda som ett prof f s

2 . Tänk på att sträcka lindanlagom hårt och att lindajämnt. Varje nytt varv skaöverlappa med en tredjedel såatt det inte blir fula skarvar.

4. Linda vidare upp mot sty-rets mitt. Kolla att det inteblir glipor i lindningen.Backa i så fall och gör om.Linda hårt över de förtejpadevajerhöljena så att de hålls påplats och inte glider understyrlindan.

5. Linda förbi den punkt därdu vill att styrlindan ska slu-ta. Ta en vass kniv eller en saxoch skär eller klipp en rak av-slutning där du vill att lindanska sluta. Akta så du inte ris-par styret eller skär i höljena.Enklast är att markera meden kniv, linda tillbaka ochklippa längs markeringenmed en sax.

3 . Antingen klipper du enkort bit från änden av styrlin-dan och klistrar på broms-handtagets klammer, eller sålindar du i ett kors över klam-mern. Tänk på att inte lindaför mycket här, då kan det bliknöligt under handtags-gummit eller så kan växel-reglagemekanismen blocke-ras (Campagnolo).

6. Fixera styrlindans slutände med några varv eltejp och placeraeltejpbitens ände på styrets undersida.

7. Skär rent med en knivunder handtagsgummina förde fästhål som handtagsgum-mits pluppar ska sitta i ochrunt växelreglagets meka-nism vid behov (C a m p a g n o-l o ) .

8. Vik ner handtagsgummit så att det sitter ordentligt på plats.Ta ett steg tillbaka och njut av ett väl utfört jobb över en espresso.Ny styrlinda – bättre än rena lakan.

Kadens testar långloppscyklar

Tio punkteringar, nio cyklar ochåtta dagar senare. Vi inser att vi harhaft tur. Trots försvunnet bagage,trots svårigheterna att hitta moun-

tainbikeleder och trots nio punkteringarpå testcyklarna.

Den tionde punkteringen får vi nämli-gen på hyrbilen. På morgonen innan viska köra till flygplatsen och vi har precisså där mycket tid att vi hinner fixa denoch vara på plats i tid för incheckningen.Scenariot hade kunnat vara mycket vär-re.

En vecka tidigare landade vi med 100kilo övervikt en strålande vårdag på Pal-mas flygplats. På bagagebandet åkte Te-lekomväskor förbi oss. Vinokourov stod

det på en. Sen kom tre av våra nio cyklarinnan bandet stannade och lastpersona-len gick på rökrast. Det hade kunnat bör-ja bättre.

Vi fick till slut tag på vår hyrbil och an-mälde det försvunna bagaget. Vi packadein våra tre cyklar och körde till Alcudia påöns norra kust för en veckas hårdtestandeav mountainbikes för långlopp. Mandel-träden blommade och ett nästan vitt sol-dis låg över bergen med löften om skönadagar på den mallorquinska landsbyg-den.

Dagen efter kom så resten av våra cy-klar och vi kunde börja jobba.

Sanningen att säga så är inte Mallorcaidealiskt för mountainbike. I varje fall

inte om man vill ha lättåkta stigar ochskog. Här är snarare alternativen två:branta skogsvägar och stigar i bergen el-ler grusvägar på platten. Antingen myck-et fysiskt krävande och tekniskt ellersnabbt och lättåkt. Precis som ett lång-lopp alltså.

Och det var ju det uttalade syftet medtestet. Att köra mountainbikes som läm-par sig för långlopp, men som ligger imellanprisklassen upp till max 15.000kronor – ett populärt prissegment för mo-tionärer och tävlingsåkare. Att vi valdehardtails beror på att det fortfarande ärden cykeltyp som säljer mest, även om vimedger att fulldämpat börjar bli intres-sant både när det gäller teknologi ochprisbild.

Vad får man för 15.000?Man får rätt mycket mountainbike förpengarna idag om man har 15.000 attspendera. Pengarna köper faktiskt enmycket bra cykel, som gott och väl dugerför tävling och seriös träning och defini-tivt långlopp.

kadens nr 2:2004 | 69

V I KT TO P P E N (ingen hänsyn tagen till storlek)Specialized 10,9 kg, Merida 11,4 kg , Trek 11,4 kg, Easton 11,5 kg, Avanti 12,0 kg, Gary Fisher 12,1 kg, Bianchi 12,2, Scott 12,5 kg, Univega 12,7 kg.

1. Fox Float RL 80 – Bra däm-parfunktion, styv och medlockout.

2. Rock Shox Duke XC – Däm-par bra, styv men saknar lock-out.

3. Marzocchi Bomber MXComp – Bra dämparfunktionmen saknar lockout.

4. Manitou Axel Super – Bradämparfunktion men en delflex. Justerbar travel och lock-out (Axel finns i flera varianter).

5. Rock Shox Pilot – Enkelluft- och fjädergaffel med bradämparfunktion.

Gaffeltoppen

O l i ka är ga n s ka lika

Med nio cyklar i bagaget åkte Kadens till Mallorca och testademountainbikes för långlopp. Kriterierna var hardtails för max 15.000kronor. En populär och bred mountainbiketyp som har mycket atterbjuda den seriöse långloppscyklisten.

text: st e fan larsén foto: david elmfe l d t

Det är ett tufft jobb, men …

70 | kadens nr 2:2004

Skillnaderna mellan cyklarna i pris-klassen är ganska små. Modeller som lig-ger nära varandra i pris är ofta löjligt likai specifikation – Shimano XT-bakväxel,Deore och LX-komponenter på en väl-byggd aluminiumram med en justerbareller till och med låsbar framdämpare.Där var förresten Manitous Axel åretstestgaffel med tanke på hur många vari-anter av den som förekom på de olikatestcyklarna. Hjulen var antingen av ty-pen mellanpris och färdigbyggda ellercustombyggda med sjysta nav och fälgar.Inga konstigheter här alltså.

Skillnaden ligger alltså inte så mycket ikvalitet. Man får det man betalar för.Däremot är det skillnad i filosofi bakomcyklarna – vilket märks både i material-specifikation och geometri. Och det ärhär man kan prata om skillnad.

När det gäller våra testcyklar kan manplacera dem på en skala där ena änden re-presenteras av Gary Fisher. Hans modellriktar sig mest mot cyklisten som tilltalasav att glänsa i de tekniska partierna ochta det ganska lugnt på transportsträck-orna. I andra änden av spektrumet finnervi Scotts racinghoj som är perfekt försnabba gruspartier och lättare teknisk

körning, men inte för knöl och bök i be-svärlig terräng. Däremellan ligger restenav testdeltagarna i en svart-silvrig klunga(årets färgkombination!).

Eftersom vi alla är olika och har olikasmak och behov och egenskaper som cy-klister valde vi inte ut en testvinnare, el-ler en favorit. Istället blev det flera favori-ter som vi gärna skulle köra långlopp på.

Det innebär inte att de andra cyklarnaär dåliga. Tvärtom håller de mycket högkvalitet genomgående, med undantagför en och annan kalkondetalj. Men delargår förstås att byta och en bra cykelaffärbör åtminstone vara villiga att diskuteravissa justeringar eller byten av delar motrimlig ekonomisk kompensation. För detkan vara det som gör hela skillnadenmellan en bra och jättebra cykel, när detgäller komponenternas funktion.

Egenskaperna hos en cykel kan manbara delvis förändra och då handlar detofta om rätt stora operationer som fram-dämpare eller hjul. Krävs det så kan detvara idé att titta på andra alternativ.

Givetvis rekommenderar vi alltid en or-dentlig titt och provcykling av många oli-ka varianter innan man slår till på en cy-kel. Vårt test är våra rutinerade testcy-

klisters synpunkter – läs dem, fundera påvad du själv vill ha och gillar och ge dig utoch testa.

Det är det värt.

Luca MaraLuca går under beteckningen ”Stock-holms första freerider”. Han tävlar ibåde långlopp och landsväg och ärframför allt en teknisk och lätt cyklistsom trivs när det är stökigt eller brantuppför. En riktigt jobbig kille att cyklamed alltså. Men fantastiskt trevlig.”Jag väljer Specialized Stumpjumperför att den har en bra sittställning förcross country, en bra gaffel och enstyv och pigg ram. Dessutom snygg.Fast sadeln är lite för bred för mig ochdäcken rullar för dåligt på grus ochhårt underlag, så de grejerna skullejag byta.”

Kalle BernFöre detta budcyklist som kör långlopp,bmx och utför. Kalle gillar singelspeed,alpinism och att inte tävla. Kalle är enlång, ganska tung men åkstark cyklistsom inte räds tekniska utmaningar ochgår igång på håriga utförslöpor medhöga drops. ”Jag föredrar nog Trek 8000 för lång-lopp. Den är bra specad med funktio-nella delar och, i mitt tycke lite tråki-ga, Bontrager-komponenter. Det är encykel jag skulle vilja köra hela lång-loppscupen på eftersom jag tror attden skulle hålla hela vägen och göraett bra jobb.”

David ElmfeldtDavid är Kadens husfotograf och enhängiven cyklist, oavsett om det hand-lar om landsväg eller mountainbike.David är åkstark och trivs i långa upp-försbackar och på snabba, tekniskt lät-ta, partier. Hellre långt och snabbt änlångsamt och svårt är hans motto.”Jag ger beslutsångesten ett ansikteoch motiverar min favorit så här: Omjag skulle köra långlopp och vill ha densnabbaste cykeln så väljer jag Scott,snyggaste cykeln så väljer jag Speciali-zed, lekfullaste cykeln så väljer jagGary Fisher.”

Stefan Larsén Kadens chefredaktör körde sin förstamountainbiketävling 1987. Den slutadei ett träd, via en isfläck. Varken särskiltteknisk eller åkstark, men kompenserarför det med dålig självinsikt och allmäncykelglädje. ”Jag skulle nog välja Gary Fisher HKEKför att den gör mig till en bättrecyklist. Den är otroligt lättmanövreradi svår terräng eller snäva serpentiner,oavsett om det är uppför eller nerför.Dessutom med en vettig specifikation.Fast jag skulle vilja ha låsning på däm-paren.”

Testpatrullens favoriter Så testar Kadens, sid 82

FÄ RG TO P P E NSilver/svart: fem av nio cyklarBlå: tre cyklarBianchis guldblå

72 | kadens nr 2:2004

En styrstabil geometri som känns pålitligi både höga och låga farter. Det gör denstadig men ändå kvick i lite tajtare ter-räng. Däremot är den ganska stötig, vil-ket delvis beror på hjulen. Avantin har envettig sittställning som är åt det kortarehållet och en längre styrstam hade be-hövts för den här storleken.

Uppför fungerar den bäst sittande,men får godkänt även stående. Tyvärrflexar hjulen och drar i bromsarna bådefram och bak när man belastar den i sid-led. De är märkligt styva i höjdled där-emot, vilket är både konstigt och dåligt.

Dämparfunktionen är klockren medjusterbar slaglängd och en riktigt bralockout. LX-bromsarna är mycket bra,växelsystemet funkar utan anmärkning.Övriga detaljer bjuder inte på något sär-skilt men sadeln är ett plus.

Ett stort minus är växelvajerdragningpå undersidan av diagonalröret. Det ärinte funkis nog på en långloppscykel, detförvånar oss att lösningen faktiskt fortfa-rande förekommer. Annars har Avantinen clean och aggressivt snabb look somtilltalar oss.

Subjektiv bedömningEn styrstabil geometri, stadig men ändåkvick. Ganska stötig, vilket delvis beror påhjulen. Vettig sittställning.

Avanti Hammer S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 3

Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 2

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 2,75

AVANTI HAMME R

Storlek: LargeRam: Aluminium 7005 dubbelreduceradFramgaffel: Manitou Axel Super med lock-out 70–100 mm fjädringsvägFramväxel: Shimano Deore LX Bakväxel: Shimano LX Växelreglage: Shimano Deore LX Bromsar: Shimano Deore LX Vevlager: Shimano Vevparti: Shimano Deore LX, 175 mm, 44-32-22Kassett: Shimano HG-50 11–32Hjul: Shimano WH-M540Däck: Nokian NBX-2.1”Styre: PROStyrstam: PRO LT MTBStyrlager: Integrerat Tange/Cane CreekPedaler: Shimano PDM-520Sadel: Fizik NiseneSadelstolpe: PROLeverantör: Hallmans Sports 018-56 16 00www.hallmansports.se/avanti Cirkapris: 14.500 kronor

GeometriSadelrörslängd: 46 cm c–t överrörÖverrörslängd effektivt: 59 cm c–cHjulbas: 107,5 cmKedjestag: 42,5 cmVikt hel cykel: 12,0 kg utan pedaler

Lite överstyrd styrgeometri trots denlånga 14 centimeters styrstammen, vil-ket ger en styrning åt det nervösa hållet.Man måste vara exakt och på alerten närman väljer väg på stigar. Men det funkarom man gillar kvickstyrda cyklar och geren skön utsträckt position för flacka otek-niska partier.

Cykeln är komfortabel men inte mjukoch slö utan ändå racig, särskilt om manhar gaffeln på 70 millimeter. Mycket ra-cig sittställning. Man känner sig snabb.

Den känns kvick och inspirerande attgöra ryck med och svarar snabbt och ef-fektivt vid accelerationer. Med en hår-dare gaffel hade det varit riktigt bra.

Gaffeln med ställbar travel är bra, menvi saknar lockout. Gaffeln är ganska styvoch har en bra och mjuk gång, men gick ibotten för lätt. Mavics budgethjul är sty-va och starka med bra acceleration. Snyg-ga och sköna också. Vi gillade också däck-en, lagom grova med bra grepp som rullarganska lätt. Pålitlig kurvtagning som gördem lätta att komma överens med. Per-fekta för långlopp.

Bromsarna funkar, men handtagenkänns lite billiga och bromskänslan ärlite svampig. Växelfunktionen funge-rade utan problem, utväxlingen 11–32 ärbra och systemet växlar mjukt.

Vi gillade detaljlösningar som att bryg-gan bak över bromsen har ett stilfullt Bi-

anchi-emblem. Snyggt urfräst styrröroch stora jämna svetsfogar. Urfräst sadel-klämma à la racer. Matt finish är snyggt.En riktigt kaxig hoj med schyssta detaljerutöver det vanliga. Men färgerna – grafikmed grottmålningar och solar? NamnetMutt 7700? Ingen celestefärg? Vart ärvärlden på väg?

Subjektiv bedömningLite överstyrd åt det nervösa hållet. Skön ut-sträckt åkposition, racig sittställning. Kvickoch inspirerande, svarar snabbt och effektivt.

kadens nr 2:2004 | 73

BIANCHI MUTT 7700

Storlek: Medium

Ram: Aluminium 7700 SL dubbelreducerad

Framgaffel: Manitou Axel Super justerbar fjä-

dringsväg 70–100 mm

Framväxel: Shimano Deore LX

Bakväxel: Shimano XT

Växelreglage: Shimano Deore LX

Bromsar: Shimano Deore LX

Vevlager: Shimano Deore LX

Vevparti: Shimano Deore LX, 175 mm, 44-32-22

Kassett: Shimano XT, 11–32

Hjul: Mavic Crossland med skivbromsförberedda

nav

Däck: Michelin X-Comp 26x1.95”

Styre: Bianchi OS

Styrstam: Bianchi

Styrlager: Integrerat VP/Cane Creek

Pedaler: Shimano PDM-505

Sadel: Fizik Pavé

Sadelstolpe: Bianchi

Leverantör: Cycleurope Sverige 0340-860 00www.bianchi.comCirkapris: 11.495 kronor

GeometriSadelrörslängd: 44 cm c–t överrör

Överrörslängd effektivt: 58 cm c–c

Hjulbas: 105,5 cm

Kedjestag: 42 cm

Vikt hel cykel: 12,2 kg utan pedaler

Bianchi Mutt 7700 S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 3

Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 3,0

74 | kadens nr 2:2004

Trots namnet är styrningen stabil och detär lätt att hålla linjen bra genom sve-pande kurvor i hög fart. En rejäl och stumram som beter sig neutralt och balanseratsärskilt med gaffelns slaglängd. Däremotinnebär stumheten också en ganska hårdkänsla som kan vara tröttande i det långaloppet.

Sittställningen är bra för XC-tävlingaroch ger kontroll och fart. Klättrar bra ominte terrängen är för brant då framhjulettenderar att vandra. Ramen är däremotstyv så det räcker och ger bra respons tackvare en kompakt baktriangel. Kan kän-nas lite tung om man är van vid en riktigtlätt cykel.

Dämparfunktionen är mycket bra, sär-skilt returkänslan och den sköna gång-en. Mjuk och följsam även när det gårfort. Mavichjulen är styva med bra acce-leration och skön gång och med bra all-rounddäck med hyfsat grepp och rull. Ettbra val för de flesta långlopp om det inteär för lerigt.

Bromsarna är mycket bra, direkta ochmed känsla. I början känns bromshand-tagen lite märkliga för att de kan röra sigi höjdled. Växelfunktionen är bra, mjukoch lätt. Men vi är inte sålda på reglagen– de låser kunden vid Shimano. Dessut-om är det ologiskt att man ska slacka vaj-ern när man vill växla till lättare, vilketman ofta måste kunna göra snabbt i pres-

sade situationer. Nu hinner inte fjädernmed riktigt. Men här rådde delade me-ningar.

Övriga delar är funktionella och av brakvalitet. Ramen har snygga förstärk-ningar fram och kedjestagen är snyggtgjorda. Skivbromsfästen är genomtänkt.Easton är en mycket elegant och racig cy-kel med helgjuten specifikation och högfinish på lack och detaljer.

Subjektiv bedömningStabil geometri, rejäl och stum ram som betersig neutralt. Ganska hård känsla som kanvara tröttande. Sittställningen är bra för XC-tävlingar. Styv ram.

Easton Whiskey Pete S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 3

Komponentgrupp: 4

Hjul och däck: 3

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 3,25

E A STON WHISKEY PETE

Storlek: 18”

Ram: Aluminium Easton Ultralite

Framgaffel: Marzocchi Bomber MXC

Framväxel: Shimano Deore XT

Bakväxel: Shimano XT reversed

Växel/bromsreglage: Shimano Deore XT

Bromsar: Shimano Deore XT

Vevlager: Shimano XT modell 2004

Vevparti: Shimano XT 2004, 175 mm, 44-32–22

Kassett: Shimano XT 11–32

Hjul: Mavic Crossland med skivbromsförberedda

nav

Däck: Continental Twister

Styre: Pazzaz 27 aluminium

Styrstam: Pazzaz ATB-898

Styrlager: FSA Integrerat

Pedaler: Shimano PDM-520

Sadel: Selle Italia Oktavia

Sadelstolpe: Pazzaz SP-993

Leverantör: Cykelcity 08-643 73 55

www.cykelcity.se

Cirkapris: 14.995 kronor

GeometriSadelrörslängd: 43 cm c–t överrör

Överrörslängd effektivt: 57,5 cm c–c

Hjulbas: 108,5 cm

Kedjestag: 43 cm

Vikt hel cykel: 11,5 kg utan pedaler

Gör din bil större och upptäck en bättre värld.

På upptäcksfärd i Val-dres i Norge med ThuleTour 510.

Discover our world.Visit www.thule.com

Snabbmonterad och säker trans-portlösning för tre cyklar. Thule Cli-pOn 9101, 9102.Mycket stabil och säker cykelhållare,som med hjälp av unikt snabbfästeenkelt spänns fast på bakluckan. Närhållaren är inställd och anpassad efterbilen är den mycket lätt att återmontera.Lastar upp till tre cyklar. Bäst i test!

För den som vill transportera likastadigt som proffsen. Thule Velo-Vise 511.Thule VeloVise 511 är en stadig, gaffelmonterad cykelhållare med ettsnabbfäste som du justerar snabbtoch lätt efter typ av gaffel.

76 | kadens nr 2:2004

Genesis-geometrin fungerar verkligen.HKEK är mycket stabil och håller linjenbra genom kurvor utför med fart även omdämparen flexar lite. Stabil utför, i stökoch lättmanövrerad i tajta knixar, en rik-tig lekcykel.

Mjuk känsla i bakdelen, nästan flexigför tyngre cyklister. Riserstyre med literise och bra bredd ger en lite mer upprättsittställning och bra kontroll. Viktenhamnar långt bak och man får bra drivoch grepp. Sittställningen är mer kom-fortabel än racig. Bra om man gillar attköra tekniskt, men framhjulet driver litepå grund av hög tyngdpunkt om det ärbrant uppför.

Geometrin känns lite trög vid accelera-tioner, det är inget vidare driv i den påhårt underlag. Dämparfunktionen är bramed mjuk och jämn gång. Bra utför istök, men lite för mjuk uppför och utanlockout.

Breda fälgar, styva och stabila men enaning stötiga och tunga att accelerera.Men bra för tyngre åkare. Däcken ärgrymma, med mycket bra grepp, kontrol-lerad styrning med en förutsägbar käns-la. Men de är för tungtrampade för att viskulle välja dem för ett långlopp medmycket grus.

Bromsverkan är bra och med hyfsadkänsla men de behöver köras in ordent-ligt som alla skivbromsar. Växlar och öv-rig utrustning känns rejäla, men vi hade

problem med att sadelstolpen gled trotsatt vi drog åt snabbkopplingen överdrivethårt. Särskilt styret är skönt i skogen.

Vi gillade också den snygga urfräsning-en av kedjestagen vid vevhuset. Bra drag-ning av bromsslangen på sadelstaget,men det borde finnas en guide på mittenav överröret så man slipper dra fast denmed buntband.

Cykeln är enkel, ren och snygg. Metal-liclack och snygg grafik med lite text –hög finish. För långlopp skulle vi väljaandra däck och kanske en kassett somväxlar mjukare. Men skivbromsarna,geometrin och den bekväma sittställningtalar mycket för denna hoj.

Subjektiv bedömningLekfull geometri, stabil utför och i stök. Mjuki bakdelen, upprätt sittställning och bra kon-troll. Vikten hamnar långt bak och man fårbra driv och grepp. Sittställningen är komfor-tabel.

Gary Fisher Hoo-koo-e-koo S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 3

Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 3,0

GA RY FISHER HOO-KO O - E - KO O

Storlek: 17,5 ”

Ram: Aluminium 6061 dubbelreducerade rör

Framgaffel: Rock Shox Pilot Air SL

Framväxel: Shimano Deore

Bakväxel: Shimano XT

Växelreglage: Shimano Deore

Bromsar: Hayes Nine hydrauliska skivbromsar

Vevlager: Shimano

Vevparti: Shimano Deore, 175 mm, 44-32-22

Kassett: SRAM, 11–34

Fälgar: Bontrager Maverick disc

Nav: Shimano FHM-525 bak/HBM-525 fram

Däck: IRC Serac XC 2.1”

Styre: Bontrager Crowbar riser

Styrstam: Bontrager Sport

Styrlager: VP-Aheadset

Pedaler: –

Sadel: Titec Ithys

Sadelstolpe: Bontrager

Leverantör: Duells 031-727 63 00 www.fisherbi-

kes.com

Cirkapris: 10.995 kronor

GeometriSadelrörslängd: 42,5 cm c–t överrör

Överrörslängd effektivt: 59,5 cm c–c

Hjulbas: 108,5 cm

Kedjestag: 41 cm

Vikt hel cykel: 12,1 kg utan pedaler

kadens nr 2:2004 | 77

Meridan lider av en orolig, stötig och sla-gig känsla som gör att cykeln driver i kur-vor i hög fart. Den dåliga kontrollen vissaupplever innebär att Meridan måste kö-ras väldigt aktivt då cykeln väljer egna vä-gar lite väl ofta.

Hårdheten fram innebär att den blirstötig på svårt underlag, men den har braslätdragskomfort. Sittställningen är ba-lanserad, med en bra avvägd tyngdfördel-ning fram och bak. Uppför är den bra närman sitter, men man tappar väldigtmycket grepp när man står upp på grundav den styva ramen. Men den svarar åandra sidan bra på det mesta.

Dämparen är en katastrof. Lockoutenär bra, men dämparen är dålig och funge-rar inte alls när den pressas i hög fart –den låser sig. Förmodligen på grund avatt tryck byggs upp i den. Och det ärsynd, för Meridan har en vettig specifika-tion i övrigt.

Hjulen är traditionella och funktionel-la grejer som håller. Bra allrounddäckmed bra rull på hårt underlag, bra drivoch kurvgrepp. Avids bromsar har myck-et bra funktion, skön känsla. Samma sakmed växelsystemet, inga problem där.

Skivbromsfästen på ram och gaffel ärbra för den som vill uppgradera senare.Annars är det en snygg polerad alumini-umram med bra finish – en snygg cykel isilver och svart.

Subjektiv bedömningEn orolig, stötig åkupplevelse i hög fart, pågrund av en dålig dämpare. Sittställningen ärbalanserad, styv ram som svarar på det mes-ta.

Merida Matts Special Edition-V

ME RI DA MATTS SPECIAL EDITION-V

Storlek: 18”

Ram: Aluminium 7005 lightweight

Framgaffel: Suntour SR med lockout och 100 mm

slaglängd

Framväxel: Shimano Deore XT

Bakväxel: Shimano XT

Växelreglage: Shimano Deore XT

Bromsar: Shimano Avid SD-5

Vevlager: Shimano XT

Vevparti: Shimano XT, 175 mm, 44-32-22

Kassett: Shimano HG 50, 11–32

Fälgar: Alex Crostini M1.1

Nav: Shimano XT

Däck: Maxxis Ignition 2.1”-fram/ Maxxis Dy-no-mite

2.1” bak

Styre: Merida Ike Light

Styrstam: Merida Ike fyrbult

Styrlager: Tange/Cane Creek integrerat

Pedaler: –

Sadel: Ike Race

Sadelstolpe: Ike Light

Leverantör: Grahns 0141-20 92 00 www.merida.se

Cirkapris: 11.495 kronor

GeometriSadelrörslängd: 43 cm c–t överrör

Överrörslängd effektivt: 59 cm c–c

Hjulbas: 107,5 cm

Kedjestag: 42 cm

Vikt hel cykel: 11,4 kg utan pedaler

S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 1

Komponentgrupp: 4

Hjul och däck: 3

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 2,75

78 | kadens nr 2:2004

Scott levererar en stadig racerkänsla påsnabbt och hårt underlag, men är tyvärrinte kung i skogen. Hojen studsar bakoch ändrar riktning lite hur som helstoch man får inte sitta för tungt i sadelnför den har inte mycket komfort. Den villhellre gå rakt fram än snabbt smita runthörnet.

Däremot är sittställningen bra, en ra-cig utsträckt position med bra balansmellan fram- och bakdel, perfekt förlånglopp. Den hårda ramen innebär somtur är att all kraft går ner i backen meddriv i klättringar. Med låst gaffel är re-sponsen direkt och cykeln är riktigt braatt spurta och göra igångdrag med.

Dämparen fungerar bra utan någrasärskilda anmärkningar och den harlockout. Hjulen är bra för XC – ett parstarka konventionellt ekrade hjul. Däck-en rullar på bra även när det är mjukt ochhar ett bra allroundmönster.

Skivbromsarna funkar mycket bra medmoderation och bett i klass med dyrarebromsar. Växelfunktion var utan pro-blem. Scotts egna grejer som styre, sadelmed mera ser bra ut och gör jobbet.

Ramen har snygga förstärkningar ochlösningar som kedjestag och kedjestags-brygga inger förtroende. Snyggt att deninte har cantileverbromsfästen. Raciglook och hög finish – eloxerat is king.

Subjektiv bedömningStadig racerkänsla på snabbt och hårt under-lag, men inte kung i skogen. Sittställningen ärbra, en racig utsträckt position. Styv ram gerdriv i klättringar och respons vid igångdrag.

Scott Elite Racing S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 3

Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 4

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 3,25

S C OTT ELITE RAC I N G

Storlek: Large

Ram: Aluminium 7005 Evo 3

Framgaffel: Manitou Axel Comp med lockout och

80 mm slaglängd

Framväxel: Shimano Deore

Bakväxel: Shimano LX

Växelreglage: Shimano Deore

Bromsar: Shimano Deore BRM-525 hydrauliska

skivbromsar

Vevlager: Shimano

Vevparti: Shimano FCM-445, 175 mm, 44-32-22

Kassett: Shimano HG-50, 11–32

Fälgar: Rigida DB, disc

Nav: Shimano FHM-475 bak, Scott fram

Däck: Scott MANX 26 x 2.0”

Styre: Scott X-Rod

Styrstam: Scott fyrbult

Styrlager: Ritchey

Pedaler: Shimano PDM-520

Sadel: Scott

Sadelstolpe: Scott

Leverantör: Scott Svenska 018-56 28 00

www.scottusa.com

Cirkapris: 12.995 kronor

GeometriSadelrörslängd: 47,5 cm c–t överrör

Överrörslängd effektivt: 58,5 cm c–c

Hjulbas: 108 cm

Kedjestag: 42,5 cm

Vikt hel cykel: 12,5 kg utan pedaler

kadens nr 2:2004 | 79

En klassiker. Stabil styrning med en neu-tral åkkänsla, bra följsamhet fast med ra-cig känsla och kort slaglängd på framgaf-fel. Sittställningen är lagom racig och ut-sträckt, bra för långlopp.

Den låsbara gaffel bidrar till den all-mänt styva känslan i cykeln. Känns roligatt köra uppför såväl ståendes som sit-tande. Med öppen gaffel blir det aldrigsvampigt så att det stör heller. Dämpenär låsbar och den korta slaglängden ärperfekt för de flesta långlopp, tack varebra inställningsmöjligheter och att denär lätt att justera .

Framhjulet flexar i sidled vilket är irri-terande, men annars funkar hjulen bra.Stora däck med mycket grepp ger ocksåkomfort men är kanske lite för tungtram-pade på grus.

De enkla V-bromsarna gör jobbet bra,liksom det traditionella växelsystemet.

Styre och styrstam av eget märke ärsnygga, sadelstolpen och sadeln ser där-emot lite väl billiga ut men funkar.

Vi gillar det böjda underröret, det sersnyggt och starkt ut. Överlag har rörenolika former – överröret är nästan fyrkan-tigt vid styrröret och har en smidig över-gång till runt vid sadelröret.

Den blå färgen syns extra i den svartaoch silvriga djungeln. Bra finish på lack-en och snygg grafik gör att den ser snabbut. Men även här är växelvajrarna dragnaunder vevlagerhylsan – inte smart.

Subjektiv bedömningStabil styrning med neutral åkkänsla, bra följ-samhet. Racig känsla och sittställning, bra förlånglopp. Rolig uppför såväl ståendes somsittande. Bra gaffelfunktion.

Specialized Stumpjumper S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 4

Komponentgrupp: 4

Hjul och däck: 3

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 3,5

S P ECIALIZED ST UMP JUMP E R

Storlek: 18”

Ram: Aluminium M4

Framgaffel: FOX Float 80 RL, lockout

Framväxel: Shimano Deore LX

Bakväxel: Shimano XT

Växelreglage: Shimano Deore LX

Bromsar: Avid SD 5 reglage/SD 3 bromsar

Vevlager: Shimano

Vevparti: Shimano Deore FCM-540, 175 mm, 44-

32-22

Kassett: Shimano HG-50 11–32

Fälg: Mavic X-221

Nav: Specialized fram/Shimano FHM-510 bak

Däck: Specialized Pro 26x2.0”

Styre: Specialized XC 6066

Styrstam: Specialized

Styrlager: TH/Cane Creek

Pedaler: Shimano SPD

Sadel: Specialized Body Geometry

Sadelstolpe: Aluminium

Leverantör: Grahns 0141-20 92 00 www.speciali-

zed.com

Cirkapris: 14.995 kronor

GeometriSadelrörslängd: 41 cm c–t överrör

Överrörslängd effektivt: 59 cm c–c

Hjulbas: 107,5 cm

Kedjestag: 42,5 cm

Vikt hel cykel: 10,9 kg utan pedaler

80 | kadens nr 2:2004

Trek är en stadig kille. Okvick om knixigtkanske, men går oftast dit man vill tidsnog. Lite understyrd men därmed ocksåstadig i långa svepande kurvor. Kommerinte med några överraskningar.

Mycket bra komfort oavsett underlagoch väldigt behaglig när man kör länge,en bra egenskap för långloppscykling.Det har säkert delvis med att göra medsittställningen – en perfekt avvägd ba-lans mellan fram- och bakdel, en brastyrhöjd och överrörslängd. Uppför ten-derar framhjulet driva lite väl mycket iswitchbacks, men den är stadig om detinte är för brant och tekniskt. Ståendesvarar den bra, liksom vid acceleration.

Framdämparen är en styv gaffel med rik-tigt bra funktion. Returinställningen ärbra, men gaffeln skulle gärna få vara lås-bar.

Hjulen håller för att träna på och dugertill att tävla med. Bra funktion och lateralstyvhet utan nämnvärt flex samt bra ser-viceabilitet. Däcken med sin lite störreluftkammare ger bra komfort, rullar lättoch ger grepp och styrning.

Även bromsarna, som är ett par riktigtenkla V-bromsar, känns bra på alla sätt.Mycket bra funktion och moderation,man vet var man har dem.

Växelsystemet består av väldigt blan-dade komponenter men det fungerar bra.Inga problem, snabba växlingar och braatt man kan ställa in växelreglagepositio-nen jämfört med bromshandtagen.

Resten är funktionella grejer med brafinish. Hjul med skivnav sparar en delpengar vid ett eventuellt byte till skivor.Rätt ordinär specifikation med funktio-nella lösningar. Fin lackkvalitet. Ganskasnygg också.

Subjektiv bedömningEn stadig kille, går oftast dit man vill. Liteunderstyrd men förutsägbar, mycket brakomfort oavsett underlag. Sittställningen haren perfekt avvägd balans mellan fram- ochbakdel.

Trek 8000 S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 4

Komponentgrupp: 4

Hjul och däck: 3

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 3,5

T REK 8000

Storlek: Large

Ram: Aluminium ZR9000

Framgaffel: Rock Shox Duke XC, utan lockout

Framväxel: Shimano Deore LX

Bakväxel: Shimano XT

Växelreglage: Shimano Deore LX

Bromsar: Avid SD-5 reglage/SD-3 bromsar

Vevlager: Bontrager ISIS

Vevparti: Bontrager 175 mm, 44-32-22

Kassett: SRAM 11–34

Fälg: Bontrager Select

Nav: Bontrager skivbromsförberedda

Däck: Bontrager Jones ACX 2.2”

Styre: Bontrager Select

Styrstam: Bontrager

Styrlager: VP-Aheadset/Cane Creek

Pedaler: Shimano PDM-520

Sadel: Bontrager

Sadelstolpe: Bontrager Select

Leverantör: Duells 031-727 63 00

www.trekbikes.com

Cirkapris: 14.995 kronor

GeometriSadelrörslängd: 47,5 cm c–t överrör

Överrörslängd effektivt: 62 cm c–c

Hjulbas: 110 cm

Kedjestag: 42,5 cm

Vikt hel cykel: 11,3 kg utan pedaler

kadens nr 2:2004 | 81

Univega går dit man vill, men kännssvajig i de riktigt höga farterna. Komfor-ten är okej, sittställningen likaså medbra balans särskilt för klättring uppför.Däremot kanske inte en av de kvickastecyklarna vid acceleration.

Dämparfunktionen hos Manitous en-klaste gaffel är inte särskilt bra, den ärlite långsam och klonkig. Bra är däremothjulen, som nog håller bra för att tränamycket på också. Däcken är grymma ochhar allt man kan begära – ett par av våraabsoluta favvodäck. Grepp, styrning ochkomfort i ett hyfsat lättrullande paket.

Skivbromsarna ger också de mycketfunktion för pengarna och är samma fan-tastiska bromsar som på Scotten. Om-

vänd bakväxel, som växlar till lättare närman slackar vajern, är lite seg och lång-sam. Resten av delarna erbjuder brafunktion men ger ett lite tråkigt intryck.

Ramen är däremot välbearbetad ochdet finns flera snygga CNC-fräsningarlite här och där. Helhetsintrycket är allt-så ganska neutralt, bra funktion i all-mänhet men framför allt bromsarna ochdäcken höjer hojen.

Subjektiv bedömningGår dit man vill, men känns svajig i riktigt högfart. Komforten är okej, sittställningen likasåmed bra balans särskilt för klättring uppför.Lite seg i accelerationer.

Univega HT-560

U N I V EGA HT- 5 6 0

Storlek: Large

Ram: Aluminium 7005

Framgaffel: Manitou Six, utan lockout, 80 mm

Framväxel: Shimano Deore

Bakväxel: Shimano XT reversed

Växelreglage: Shimano Deore

Bromsar: Shimano Deore BRM-525 hydrauliska

skivbromsar

Vevlager: Shimano

Vevparti: Shimano FCM-445, 175 mm, 44-32-22

Kassett: Shimano HG-50, 11–32

Fälgar: Rigida Taurus, disc

Nav: Shimano FHM-475 bak, Shimano HBM-475

fram

Däck: Continental Explorer 26 x 2.1”

Styre: Tacoma

Styrstam: Tacoma

Styrlager: Tange/Cane Creek integrerat

Pedaler: Wellgo LU964S

Sadel: Tacoma

Sadelstolpe: Tacoma Ultra

Leverantör: SWIP 0431-15825 www.univega.com

Cirkapris: 9.700 kronor

GeometriSadelrörslängd: 48 cm c–t överrör

Överrörslängd effektivt: 60 cm c–c

Hjulbas: 108 cm

Kedjestag: 42,5 cm

Vikt hel cykel: 12,7 kg utan pedaler

S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 2

Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 4

Övriga komponenter: 3

Del för del: snittbetyg 3,0

82 | kadens nr 2:2004

Ca n n o n dale har länge varit en av de ledande aktörerna och ett av de mest innovativa före-tagen när det gäller utveck-

lingen av aluminiumramar. Man har vis-serligen sedan flera år tillbaka flörtatmed kolfiber, i olika konstellationer,men bara när det gäller mountainbike-ramar och gafflar.

Det kanske bara var en tidsfråga, mennär i stort sett hela den övriga cykelin-dustrin under de senaste åren mer ochmer har börjat använda kolfiber i olikatekniska lösningar har Cannondale hård-nackat stått emot. Aluminium har varitdet enda materialvalet ända tills nu föramerikanarnas racercyklar.

Och nu när Six13 lanseras har man valtatt använda kolfiber på ett okonventio-nellt sätt dessutom. För när varje kändoch okänd cykeltillverkare släpper alumi-niumramar med kolfiberbakgafflar sågör Cannondale precis tvärtom.

- Just kedjestagen utsätts för oerhördapåfrestningar i form av kompression frånkedjan och vi insåg snabbt att våra alu-miniumkedjestag var styvare och lättare

utan att kompromissa komforten än vadett par kedjestag i kolfiber hade blivit, sä-ger Mike Parkin på Cannondale, som hararbetat med att utveckla Six13 under tvåårs tid.

Så istället för att ersätta något bra mednågot som hade fungerat sämre, menarCannondale, valde man att använda kol-fiber där det verkligen skulle innebära enförbättring. Men förbättringen handlarmest om lägre vikt.

För vridstyvheten och komforten frånvärstingramen CAAD7 skulle man intekunna förbättra genom att använda kol-fiber. Istället bytte man ut huvudtriang-elns rör mot kolfiber för att få ner vikten.

– Det viktigaste röret där är diagonalrö-ret, som förbinder vevparti med styrrör.Det vill vrida sig så fort man ställer sigupp och accelererar i en spurt eller enbacke. Det röret är svårt att göra lättare ialuminium utan att ta bort material ochdärmed försvaga konstruktionen. Medolika typer av kolfiber, vävda i lager kanvi bygga ett lättare rör med bibehållenvridstyrka, säger Mike Parkin vidare omCannondales okonventionella lösning.

Så testar KadensDels gör vi en objektiv bedömning av cykelnstekniska kvaliteter – hantverk, hållbarhet, funk-tion, finish, material med mera. Den tekniskabedömningen är indelad i fyra kategorier: Ramoch gaffel/dämpare, komponentgrupp (växel-och bromssystem), hjul och övrigakomponenter. Dessa kategorier betygsätts frånett till fem enligt nedan. Snittbetyget som angesgäller enbart den tekniska bedömningen.

1. Dålig! Håller inte måttet när det gäller funktionoch kvalitet.

2. Okej! Ganska enkel men funktionell för lättmotionsbruk.

3. Bra! Duglig och kompetent för seriöst men inteextremt användande.

4. Jättebra! Högklassig för tävling och duktigacyklister.

5. Super! Bättre än så här blir det inte.

Dels gör vi en subjektiv bedömning av cykelnsegenskaper. Här beskriver vi hur vi upplevercykeln. Vi tar upp olika egenskaper beroende påvad som är mest intressant att belysa – det kanvara komfort, styrning, stabilitet, vridstyvhet ochfunktion utifrån användningsområde och pris. Denhär delen av testet betygsätts inte.

Alla cyklar vägs av oss med en och samma våg.

test Cannondale Six13 text: st e fan larsén foto: david elmfe l d t

C a r b o ndale tvärt e m ot

Cannondale har varit en före-gångare och en av de stora inno-vatörerna när det gäller designenav aluminiumramar. Man haranvänt kolfiber, men hittills baranär det gäller mountainbike-ramar.

Men när ingenjörerna påCannondale väl bestämde sig föratt göra en landsvägsracer i kol-fiber – så gjorde de tvärtemot allaandra. Märkligt? Inte med tankepå resultatet.

Så i princip har man använt bakgaffelnfrån CAAD7, med sadelrören i 6061-T6aluminium i en ny och mer aerodyna-misk form, och byggt en helt ny huvud-triangel med kolfiberrör ihopfogade medaluminiummuffar. Även framgaffeln ärny och helt i kolfiber – till och med gaffe-ländarna.

Lättare ramResultatet är en ram som uppges väga1,150 gram i minsta storleken. Gaffelnska enligt folket på Cannondale vägaunder 300 gram. Lätt men egentligeninte uppseendeväckande lätt.

Genom att väva ihop olika lager av kol-fiber kan man lättare bygga in önskvärdaegenskaper i varje specifikt rör, samti-digt som rörvikten kan minimeras. Fördetta syfte har Cannondale använt sig avtre olika typer av kolfiber. Genom att vävaihop de olika fibrerna kan man både vari-era tjockleken och formen på röret för attfå fram en kombination av låg vikt, håll-barhet och vridstyvhet.

Vitsen med aluminiummuffarna ärförstås att varje cykelstorlek kan få speci-fika rörlängder och vinklar. Ramar i kol-fiber som är byggda på gjutna kärnor, såkallade monocoqueramar, blir för dyraatt göra i mer än tre eller fyra storlekareftersom varje gjutform kostar hundra-tusentals kronor (en bidragande orsak tilllanseringen av kompaktramarna). Menmed muffar kan man göra fler storlekaroch chansen att kunden hittar en sompassar är förstås större med de tolv storle-kar som Cannondale lanserar Six13 i.

En annan intressant teknisk lösning ärihopfogningen mellan aluminiumet ochkolfibern – den är helt mekanisk. Manhar helt enkelt säkrat fogen genom enmekanisk låsning. Det är en kolfiber-klack som hakar, via materialexpansion,fast i ett motsvarande hål i aluminium-muffen. Därmed ska rör och muff intekunna separera och fogen blir hundra-procentig, enligt Cannondale själva,trots avsaknaden av lim som annars ärden vanliga metoden att foga kolfiber ochaluminium.

Namnet är lite fantasilöst. Sex är be-teckningen för kol och 13 är beteckningenför aluminium – i det periodiska syste-met. Då var teorierna om Simonis sex top-par han tog sig över för att vinna etappenpå Touren roligare, men vi fick inte tillsiffran 13. Det var ju den 14:e etappen...

Simoni debuterade på ramen på Tour

de France i fjol och man gjorde där enlyckad marknadsföringscup som gick utpå att Six13 var för lätt och Simonis cykelfick därmed extra tyngder för att inteväga under UCIs minimigräns 6,8 kilo.

Mer gemensamtMen det är inte bara bakgaffeln somkommer från föregångaren CAAD7. Fak-tum är att geometrin är identisk med alu-miniumramens. Och det märks.

För Six13 påminner i allt väsentligt omden tidigare värstingens åkegenskaper.Den är oerhört vridstyv och direkt menändå förvånansvärt komfortabel. Denhar också en rätt hård känsla i fram- och

bakvagn vilket i allmänhet är kriteriernasom föredras bland tävlingscyklister.

- Den är mycket lik CAAD7 som vi tävlatpå tidigare men lite mer stabil i höga far-ter utför. Det är den bästa cykel jag tävlatpå, säger Danilo Di Luca i Saecostallet,föga förvånande, om cykelns egenskapernär vi träffar honom på Saecos tränings-läger i Terracina söder om Rom i Italien.

– Det enda jag vill förändra är styret,det måste bort. Överdelen av styret är förhögt och jag gillar inte heller vinkeln påbocken. Jag föredrar ett vanligt styre, be-rättar han vidare.

Efter ett par testrundor är vi benägnaatt hålla med. Fast om styrstabiliteten är

kadens nr 2:2004 | 83

förbättrad låter vi vara osagt, den är branog för våra krav. Särskilt med tanke påden låga vikten – cykeln är mycket lätt idet utförande vi testade den. Tyvärr varinte produktionsspecifikationen klar närvi testade cykeln så vi vägde inte de exem-plar vi körde på.

Men de komponenter som satt på skul-le inte göra någon besviken och skillna-den kommer förmodligen inte vara sär-skilt stor när cyklarna väl släpps på mark-naden. Campagnolos Recordgrupp har juuppdaterats ytterligare med en del nyakolfiberdetaljer på fram- och bakväxel

samt lättare reglage och fungerar för-träffligt tillsammans med Cannondalesegna Hollowgram SI vevparti.

Dessvärre upptäckte vi att våra favorit-hjul, Mavics Ksyrium SSC SL, i det nyaoch lättare utförandet flexade en hel delnär vi belastade dem i sidled – ståendeuppför och vid accelerationer. Inte så im-ponerande. Frågan är om det beror på attman har tagit bort för mycket material el-ler om vi borde sluta äta semlor. Oavsettså märkte faktiskt flera av testcyklisternaav detta och vi fick justera bromsarna såatt de låg längre från fälgen för att slippa

ljudet av hjulflex uppför varje backe.En annan detalj vi inte gillade, liksom

Di Luca, var styret. Fast det var inte detfaktum att det är lite högre upptill. Tvär-tom var detta i kombination med den bre-dare aerodynamiska överdelens bekvämahandstöd en positiv överraskning. Sär-skilt när man klättrar uppför. Nej, pro-blemet var att styret i princip var hopp-löst så fort man skulle till att åka i bocken– den breda överdelen på styret gör attunderarmarna går emot styret så fortman ställer sig upp för en spurt. Inte bra.

Men oavsett dessa detaljer så är Six13

Storlek: 58 cmRam: Cannondale Six 13 kolfiberrör ochaluminiumbakgaffelFramgaffel: Cannondale SI kolfiber 1 1/8”Framväxel: Campagnolo RecordBakväxel: Campagnolo RecordVäxelreglage: Campagnolo Record Ultra10Bromsar: Campagnolo Record svartaVevlager:Vevparti: Cannondale Hollowcrank SI172,5 mm 53/39Kassett: Campagnolo Record 12–25 10-deladPedaler: –Hjul: Mavic Ksyrium SSC SLDäck: Hutchinson Team Series Saeco700x23 mmStyre: FSA K-Wing kolfiber 44 cm c-cStyrstam: FSA OS 120 mmStyrlager: Campagnolo Record integrerat1 1/8”Sadel: Fizik ArioneSadelstolpe: Use Alien Carbon

Leverantör: Cannondale Europe0031-541 5735 80, www.cannondale.comCirkapris: 68.000 kronor (från 37.000kronor)

c a n n o ndale six13

Fakta

Sadelrörslängd: 56 cm c-c, 58 cm c-töverrör, 61 cm c-t sadelrörÖverrörslängd: 57,5 cmHjulbas: 100 cmKedjestag: 40,7 cmVikt: -

g e o m et r i

Teknisk bedömning

Ram och framgaffelEn lätt ram med ett nytänkande när det gällerihopfogningen mellan aluminium och kolfiber,samt hur materialen används. Aluminium ibakgaffel och muffar samt kolfiber i huvudtri-angelns rör ger framför allt en lättare ramsom annars har liknande åkegenskaper somden tidigare CAAD7. Den nya egentillverkadeframgaffeln är helt i kolfiber och ersätter dentidigare Time-tillverkade värstingen.

Betyg: 5

KomponentgruppCampagnolos Record-grupp för 2004 haruppgraderats med ytterligare lite kolfiber. Re-sultatet är en ännu lättare grupp, men medsamma högklassiga funktion som innan. PåSix13 är det framför allt växelsystemet ochbromsarna som kommer från Campas topp-linje, medan det nya kolfibervevpartiet fickstå tillbaka för Cannondales egna Hollow-crank-vevar. Men allt fungerar ändå klock-rent.

Betyg: 5

HjulMavics Ksyrium har vi höjt till skyarna i tidi-gare tester. Det är fortfarande ett par av våraabsoluta favorithjul för såväl träning som täv-ling, men de nya SSC SL vi testade hade ovan-ligt mycket flex i sidled för att vara Ksyrium.Bortsett från det håller hjulen mycket högklass.

Betyg: 4

Övriga komponenterEn intressant blandning av kolfiberprodukterger cykeln en exklusiv look tillsammans medden delvis lackerade ramens kolfiberväv. Sty-ret från FSA är snyggt, styvt och bekvämt – sålänge man inte använder bocken. Sadelstol-pen från USE är superlätt men lite krånglig attställa in och under vårt test gick faktiskt enstolpe sönder. Fizik Arione-sadeln är en nyfavorit med sin extra långa form. Den slutgil-tiga versionen av cykeln var inte spikad vidvår pressläggning.

Betyg: 4

Del för del – snittbetyg 4,5

Subjektiv bedömningCannondale Six13 är en ny lösning, en ny kon-struktion, som egentligen inte tillför så myck-et till det redan mycket kompetenta racerpa-ket företaget har levererat tidigare. Cannon-dales CAAD-ramar i aluminium har de senas-te åren representerat något av det bästa mankan åka på i termer av låg vikt kombineratmed vridstyvhet och bra komfort. Så varförkrångla till det?

Egentligen har man inte gjort det. Cannon-dale har bytt ut en del av ingredienserna i sittracerkoncept och resultatet är en vinst – iform av lägre vikt framför allt. Åkmässigt ärskillnaden liten. Six13 är oerhört styv, vilketresulterar i en accelerationsvänlig och styr-stabil åkupplevelse av hög klass. Även kom-forten håller hög klass. Känslan är mer styvän stum, responsen mer livlig än stötig. Fort-farande, är man nästan sugen på att tillägga.

Kadens testar Cannondale Six13

84 | kadens nr 2:2004

en mycket bra cykel. Den har sammatrevliga egenskaper och vassa prestandasom CAAD7 men i ett lite lättare paket.Om den lägre vikten är värd 68.000 kro-nor låter vi vara osagt, men helt klart ärden Centaurutrustade modellen intres-sant för elitmotionären eller tävlings-cyklisten som är mer intresserad av pre-standa och åkkvalitet än låg vikt. För detär inte samma sak.

Six13 kommer att säljas i tre olika ut-rustningspaket och i fyra olika färger,med början i april 2004. I Sverige kom-mer priserna att variera mellan 37.000för en Centaurutrustad cykel till 68.000för Campagnolo Recordvarianten som vitestade.

Det är också den cykel som Saecostal-let, med Girovinnaren Gilberto Simoni ispetsen, kommer att tävla på 2004.

Styret var inte i Di Lucas smak.

Sadelstagen i aluminium är extraaero.

Gaffel helt i kolfiber byggd avCannondale.

Kolfiber och aluminium i skönförening.

86 | kadens nr 2:2004

Sa n ta cruz bu l l i t är inte en ny-het. Man kan faktiskt fråga sig varför vi över huvud taget testar den. Bullit är ju egentligen en

ganska ointressant cykel med tanke påatt designen är gammal – single pivot-konfigurationen har funnits sedan denheldämpade cykelns begynnelse. Bullitär också relativt vanlig och har funnits påmarknaden sedan 1997. I ljuset av virtualpivot point-teknologin kan man rentavargumentera att Bulliten är en föråldradcykel.

Men trots att den varken är speciellt ex-otisk eller färsk har Bullit en nästan unikkapacitet att få det att vattnas i munnenpå såväl utförsåkare som endurognetare.

Med sin enkla design och sitt goda ryk-te har Bullit lyckats fånga en stor friåkar-publik. Nyckeln till framgång kanske lig-ger i att det var den första cykeln som vi-sade att sex-sju tums fjädringsväg bakinte är för långt för skogsturer i icke-ver-tikal terräng. Förmodligen hjälpte det attDarren Berrecloth, Gareth Dyer och deandra i Superheros-gänget körde skiten ur

test Santa Cruz Bullit Text och foto: a nd reas st röm Testteam: a nd reas st röm och kalle bern

Världens me st o i nt re s s a nta fre e r i d e c y ke l?

Santa Cruz Bullit är inte direkt en nyhet i friåkarkretsar.Designen är föråldrad och cykelnhar funnits på marknaden sedan1997. Men just genom sin enkladesign och sitt goda rykte harBullit fångat en stor friåkar-publik.

– Vi hade tur och rätt timing,säger Santa Cruz själva om en av de mest framgångsrika cykel-modellerna inom friåkningenskorta historia.

ett så pass lätt och smidigt freeridechassioch visade att den tålde i princip vad somhelst.

För åkare på Vancouvers norra strandkom Bulliten som en frälsning – äntligenfanns en cykel som man först kundetrampa uppför med för att sedan bombautför på utan att behöva begränsas av enför klen ram med för lite dämpning.

För Santa Cruz har Bulliten varit enkommersiell framgång. Konstigt kanman möjligen tycka eftersom den inte di-rekt är billig och mountainbikemarkna-den inte varit speciellt het de senasteåren.

Hyllad och kopierad– Vi hade tur och rätt timing. Bulliten varrätt cykel vid rätt tidpunkt, säger Rob Ro-skopp, head honcho på Santa Cruz ochhjärnan bakom flera av företagets ramar.När downhillramen Super 8 kom 1996föddes idén om en longtravel-ram somäven skulle gå att trampa uppför.

– Vi utgick ifrån Super 8an men ville hafullängds-sadelrör och en ram som varbetydligt lättare med en geometri mitt-emellan en downhillcykels och en crosscountrycykels.

En lyckad produkt blir ofta kopieradoch efterapning är den finaste formen avsmicker brukar det ju heta. Det ryktas tillexempel att Bulliten en gång gick på fest,drack lite för mycket, blev väldigt beru-sad och hamnade i säng med en produkt-utvecklare från Taiwan.

Kort därefter dök Haros Extreme-linjeupp i cykelbutikerna. Ett annat exempelpå kopieringsförsök är Weyless 67, enasienproducerad Bullitkopia som inte ärtillgänglig i Sverige men som säljs av denstora postorderfirman Supergo i USA.

Lägg till detta en hel drös superpositivaomdömen på mtbreview.com och det fak-tum att Bullit utan någon nämnvärdkonkurrens blev vald till Freeride Bike of

the Year 2003 av amerikanska MountainBiking Magazine så förstår man snabbtatt Bullit är mer än bara freeridehype.

Hårda faktaSanta Cruz Bullit är byggd av custom-dragna 6066 aluminiumrör med ettmycket grovt diagonalrör som gör ramenstark och styv. Toppröret är krökt för atterbjuda maximal stand over-höjd. Bak-svingen tillåter med sin generösa breddanvändning av däck upp till omkring 2,7tum och den är kompatibel med 8-tums-skivor. Svingen glider på rejäla, tätadekullager och bakdämparen, en 5th Ele-ment från Progressive Suspension möj-liggör inställning av förspänning, retur,kompression, lufttryck och luftkammar-storlek.

Baksvingens infästningspunkt ihuvudramen bidrar tillsammans med5th Element-dämparen till att göra cy-keln pedalneutral. Bakväxelörat är inteutbytbart men väl dimensionerat och lärinte böja sig i första taget. Ramen ger ettseriöst intryck med sina grova rör i såväl

huvudram som baksving och lacken ärmycket snygg.

Vårt Bullit-exemplar var specat med enRock Shox Boxxer-framgaffel med 178millimeter slag, Hayes HFX Mag brom-sar, Maxxis Minion DH-däck, MavicD321-fälgar på Hugi DT-nav och kontoll-detaljer från Thompson, North Shore Ex-treme och .243 Racing. En riktigt seriösspecifikation med andra ord.

På stigBulliten känns väldigt lättrampad på stigjämfört med en downhillcykel. Ramen ärmed sina fyra kilo betydligt lättare än engenomsnittlig downhillram. Bullit harbrantare vinklar (69-70 grader både på sa-del- och styrrör) och får dessutom hjälpav 5th Elements suveräna dämpare. Det-ta sammantaget ger en cykel som defini-tivt lämpar sig för enduroturer och tek-niska stigar samtidigt som den inte tve-kar en sekund när man pekar den utför.

Bakdämparens många inställnings-möjligheter ökar risken för att man ska”tuna bort sig” och förstöra ramens fina

kadens nr 2:2004 | 87

88 | kadens nr 2:2004

e g e n s k a p e r. Vi valde därför att inte fipplaför mycket med 5th-dämparen utan ställ-de in lagom med anti-bob, ett jämnt mid-stroke, mycket retur och lite luftkudde påslutet för att undvika genomslag.

Det tar lite tid att vänja sig vid känslani bakdämparen. Är man van vid andrabakdämpare kan 5th Element inled-ningsvis upplevas som något ”död”. Mendetta vänjer man sig snabbt vid och snartinser man att denna känsla inte på någotsätt påverkar ramens prestanda. Densväljer både stort och smått på ett sättsom får en att mumla ”smoooooth” försig själv där man stävar fram som en ma-haradja genom skogen.

För på en Bullit cruisar man fram,hamrar man ur sadeln kroknar mansnabbt. Bullitens relativt korta hjulbaspå cirka 42 tum, 106,5 centimeter, gör attcykeln känns smidig och lätt att kontrol-lera när det blir knixigt och tekniskt ochden styr villigt runt tighta böjar. Ramenoch baksvingen drar kedja vilket manmärker då man trampar över stökigtunderlag. Det känns ungefär som att nå-got tar tag i vevarna och drar till så attditt tramptag stannar av när bakdämpa-ren trycks ihop. Detta märktes tydligastde första minuterna i sadeln för manvänjer sig snabbt och efter ett tag tänkerman över huvud taget inte på det.

Denna negativa egenskap vägs mer änväl upp av att ramen låter sig trampasutan att flera tums dämpargung gör digsjösjuk. Den korta hjulbasen gör Bullitenenkel att bunnyhoppa med. Den är smi-dig att vrida runt i luften och låter sigwhippas utan att streta emot. Någotman känner tydligt är att ramen är otro-ligt styv – inget flex här inte. Inte ens vidriktigt sneda landningar lyckades vi fåBullitens akter att flexa. Är det någotsom ger med sig i sidled är det hjul ochdäck, inte baksvingen.

N e j, krafterna går dit de ska – upp i bak-dämparen. Vid landningar sjunker denihop och ser till att bakhjulet stannar klis-t r at på marken precis som man fö rvä n t a rsig. Krafterna från bakbromsen gör at tfjädringen bak hårdnar vid inbromsning-ar och vi lyckades få cykeln att studsa viltfram och tillbaka vid några tillfällen då vipanikbromsade i landningar. Vi vill emel-lertid inte göra någon stor grej av vare sigden pedal-feedback eller b rake jack s o mr a m konstruktionen ger upphov till efter-som Bulliten inte riktar sig till den åkaresom vill vinna downhilltäv l i n g a r.

Progressives 5th Element bakdämpare ser tillatt bakhjulet stannar på marken.

Bakväxelörat är inte utbytbart men kraftigtöverdimensionerat och lär tåla det mesta.

Kadens testar Santa Cruz Bullit

Teknisk bedömning

Ram, framgaffel och dämpareRamen är bombsäker med sina grova rör ochförstärkningar och geometrin är en perfektkompromiss mellan downhill- och trailbike.Boxxergaffeln är en gammal favorit som kom-pletterar ramen mycket väl. Är du ett tuning-freak kommer du älska 5th-dämparen. Är duinte galen i att fippla med dämpare ställer dubara in den en gång, glömmer den och kör.

Betyg: 5

KomponenterTestcykelns komponentflora är top-of-the-line. Med DMR V12-pedaler, Shimano XT driv-paket, Thompson sadelstolpe och Evil SRSmountain cross-kedjestyrare slipper du trass-la med utrustningen och kan fokusera på åk-ningen. Sadeln från .243 racing är stabil ochsnäll mot skrev och lår vid slarviga landningar.

Betyg: 4

Hjul och däckInga konstigheter här inte. Bullitens hjul, be-stående av Mavic D321-fälgar, Hugi DT-navoch Maxxis Minion DH-däck höll sig rakaunder hela testet.

Betyg: 4

ÖvrigtBullitens guldlack är ruggigt snygg, bildernagör den inte rättvisa. Betalar man nästan sex-ton tusen för en ram gör det ju inget om manfår skogens pimpigaste hoj.

Betyg: 5

Del för del: snittbetyg 4,5

Subjektiv bedömningKadens teståkare konstaterar att Bulliten ären mycket bra mountainbike. Vi tänkte sär-skilt på hur väl Boxxergaffeln funkade ihopmed ramen. Cykeln är väldigt snygg med singuldlack, feta rör och stadiga gussets och trotsatt designen har några år på nacken är Bulli-ten definitivt fortfarande en freeridedräpareav rang. Santa Cruz Bullit är en sann moun-tainbike för hela berget som låter sig hoppas,klättras, droppas och speedas utan att manrör så mycket som en skruv, förutsatt att duhar snabbkoppling på sadelklämman. Övertio års erfarenhet ligger inbakad i den enklaramkonstruktionen och det är Bullitens en-kelhet och pålitlighet ihop med dess prestan-da som gör den till en vinnare. Tar du välhand om din Bullit kommer den vara en hög-presterande slitvarg under många hårda sä-songer.

Så testar Kadens: se sidan 82.

Storlek: Medium (17”)Ram: Santa Cruz Bullit 6066 aluminiumBakdämpare: 5th Element från Progressive Suspension, 178 mmfjädringsvägFramgaffel: Rock Shox Boxxer, fjädringsväg 178mm Framväxel: -Bakväxel: Shimano XTVäxelreglage: Shimano XTBromsar: Hayes HFX mag skivbromsar hydrauliskaVevlager: Race Face evolveVevparti: RS7 Middleburn 170mmKassett: Shimano XTPedaler: DMR V12Fälgar: Mavic D321Nav: Hugi DTDäck: Maxxis Minion DH 26x2,7”Styrlager: Chris King Steel SetStyre: North Shore Extreme X-up barStyrstam:Handtag: Lizard Skins lock onSadelstolpe: ThompsonSadel: .243 racingBash guard och kedjestyrare: Evil SRS mountain cross

Leverantör: To::Kind 08-22 45 03, info@tokind.seCirkapris ram: 15 999 kronorCirkapris hel cykel enligt denna spec: 45 000 kronorwww.santacruzmtb.com / www.progressivesuspension.com

s a nta cruz bullit

Fakta

Styrrörsvinkel: 68-69,3 graderSadelrörsvinkel: 69-70,3 graderÖverrörslängd: 22,8” – 58 cmSadelrörslängd: 17” – 43 cmHjulbas: 41,9” – 106,5 cmKedjestag: 17” – 43 cm

Vikt, ram: 4 kiloVikt, hel cykel enl denna spec: 18,5 kg

g e o m et r i

90 | kadens nr 2:2004

Hej branschen!Kadens kollade läget med cykelbranschen på På två hjul-mässan iStockholm. Den verkade må bra och hade mycket nytt att visa inför2004. Här kommer det bästa.

mässa: På två hjul

text: st e fan larsénfoto: david elmfe l d t

Magnus Söderman på Cyclepro trormycket på Cyclepro Xelos, en egen-utvecklad dirtcykel som finns i stor-lekarna small och medium. Xeloskostar 13.900 i butik och levererasmed Bomber Dirt Jumper-gaffel ochmekaniska skivbromsar. Lös ramgår loss på cirka 3.950 kronor ochär för 1,5”-gaffel.

– Perfekt för dual eller slalom, sä-ger Magnus om sin favorit i sorti-mentet.

En av de snyggaste hojarna och definitivt en av de hetaste nyheterna –Looks KG486 i en smutt rödvit Jalabert-limited edition variant. Looken ärhelt i kolfiber, både ram och gaffel, och presenterades på mässan med Spi-nergys kolfiberhjul Tillium med vita (!) fiber-ekrar.

– Vikt för ram och gaffel i storlek 55 är 1,9 kilo och priset ungefär 22.000,säger Ulf Svärd på Vartex.

Priset för den här skönheten i detta utförande är cirka 60.000 kronor.Men då får man också ekrar som tål ett ton var. Och det kan det ju varavärt.

Giant gillar fulldämpat har vi förstått och Jesper Gustafsson på Jaguarverkenförklarade varför.

– Giant NRS Comp 1 är en kolfiberram med aluminiumbaksving. Bakdämpa-ren är inte låst men aktiveras bara vid kompression, inte genom trampning,oavsett om man sitter eller står. Så fort den utsätts för stötar börjar dämpa-ren jobba för att sedan bli helt stel igen, säger Jesper.

Dämparen är ställbar i två lägen med olika slaglängder och är framtagenav Giant i samarbete med Renaults F1-tekniker. Ram och bakdämp vägertillsammans 2.180 gram. Lös ram kostar cirka 17.500 kronor och hel cykelmellan 30–42.000 kronor.

Specialized har nya lösningar föratt kombinera aluminium och kolfi-ber. Patric från Grahns visar uppTarmac – en racer med överdel i kol-fiber och underdel i aluminium.

– På så sätt får man maximalkomfort genom kolfibret och bättrevridstyvhet genom aluminiumet,säger Patric om den okonventionel-la ramen.

Tarmacramen väger 1.620 grammed framgaffel och sadelstolpe istorlek 55 och kommer att kostacirka 15.495 kronor i butik.

Superhjälten Tommy Prim, en gångtvåa två gånger på Giro d’Italia,jobbar fortfarande för Bianchi. Hansläpar direkt fram en ny bekantskapför presentation.

– Det här är en kolfiberram medShimano Ultegrautrustning som ärmycket vridstyv. Den är inte ex-tremt lätt men passar för motions-och tävlingscyklister som prioriterarstyvhet och styrka framför låg vikt,säger Tommy.

En prioritering hans cyklister gör ilaget Team Bianchi Nordic, berättarhan vidare.

– Vi tycker det är viktigare att encykel är stabil och inger förtroendeän att den är extremt lätt.

Cykeln kostar cirka 25.995 kronori butik.

kadens nr 2:2004 | 91

GT har jobbat in sig på den svenska marknaden igen. Peter Larsson drar di-rekt fram företagets street-racer, Zaskar Urban Machine.

– Det är en mountainbike/stadshybrid byggd på en traditionell Zaskar-rammed låsbar Suntour NRX-gaffel och Shimano Deore och Truvativ-komponen-ter, säger Peter.

Kanske extra intressant för alla bud-wannabees där ute eftersom dendessutom har skivbromsförberedd ram och framgaffel. Blott 9.599 kronor såär den din.

Peter Malmström på Bromal demonstrerar Rotors vevparti som via mekanis-ka länkar minskar tiden som pedalen befinner sig i sitt minst effektiva läge –längst upp.

– De nya modellerna är lättare att montera, har mindre friktion eller mot-stånd i konstruktionen och är därmed effektivare, säger Peter om den span-ska innovationen.

Rotors vevpartier finns från 4.700 kronor för landsväg till 6.650 kronor förmountainbike. I år kommer bland annat mountainbikecyklisterna Jens Wes-tergren och Martin Arvidsson att testa Rotor-vevar.

Torbjörn Svantesson på Duells slä-pade fram oss till Marzocchi-stället.Medans fotograf David studeradeföretagets kalender ingående,mumlandes något om pixelkvalitet,berättade Torbjörn om framgaff-larna från den italienska tillverka-ren.

– I år kommer de med en störrebrygga som tillåter ännu bredaredäck, särskilt på gafflarna som rik-tar sig mot freeridesortimentet.Dessutom har man förbättrat jus-terknapparna samt satsat på högrefinish, säger han.

Priserna ligger mellan 2.700 och13.000 kronor för de riktigt långagafflarna. Då kanske man får en ka-lender också.

Darko Rubilar på Orbea visar uppsin senaste skönhet Orbea Orca, enhelkolfiberram som väger ett kiloutan gaffel.

–D es i g nen är helt egen och ärspektakulär om jag får säga det själv.Den är lätt, myc ket vridstyv ochko m fortabel, säger Darko föga bly g-samt om den spanska skönheten.

Orbea Orca finns i storlekarna48–60 centimeter och kostar15.939 kronor i butik. Ungefär.

Scott hade en snygg monterundangömd bland motorcyklarna.Där visades bland annat Scott Ge-nius RC 10 upp, en endurospecadXC-racer för knappt 55.000 kronor.

– Den väger 10,9 kilo och dämpenär ställbar i tre lägen: soft, mediumoch stiff. Det här är verkligen fram-tidens fullsuspensionsteknologi,säger man på Scott.

Genius RC finns i tre modeller.Alla har 90 millimeter fjädringsvägbak och samma grymt raciga look.

Fredrik Johansson från HallmansSport visade stolt upp Manitousnya aktiva dämparsystem, SPV, här iframdämparen Skareb Platinum.SPV är ett oljedämpsystem sombygger på en ventil i dämpkolvensom hålls stängd med hjälp av luft-tryck. Den öppnas när gaffeln ut-sätts för kompression över en visskraft så att trycket i oljan förändrasoch dämpningen aktiveras.

– Systemet ger både en gaffelsom är aktiv när det behövs, menockså en lugnare och mjukare däm-parfunktion. Men den kräver ocksålite mer engagemang när det gällerinjusteringen för att dämparen skafunka maximalt, säger Fredrik.

Manitous SPV-system är perfektför XC-racing och långlopp eftersomman slipper stänga och öppnadämpningen manuellt. Det finnsäven på mer långslagiga gafflar förfreeride och downhill. Cirkaprisetpå Skareb Platinum är 8.495 kronor.

92 | kadens nr 2:2004

Jeremy Whittle

Yellow fever är journalisten Jere-my Whittles redogörelse för do-pingskandalen under 1998 årsTour de France. Loppet vanns avdet årets Giro-vinnare MarcoPantani, med den unga titelför-svararen Jan Ullrich som tvåa,genom en modig attack i fruk-tansvärt väder på Col du Galibier.

Men det var inte den rafflandekampen de båda stjärncyklis-terna emellan som stod i mediaseller publikens fokus. Det varistället dopingskandalen sombörjade med att Festinas soig-neur, Willy Voet, fastnade i tullenmed hundratals flaskor EPO och

andra som fransmännens världs-etta Jalabert valde att bryta.

Whittle tar läsaren genom helatävlingen, etapp för etapp, ochväver in händelseförloppet kringdopingskandalen i det störresammanhang som u tgörs avTouren och de professionella cy-klisternas speciella arbetsvillkor.Rekapituleringar av etappernavarvas med intervjuer, intryckoch reflektioner. Det är initierat,välskrivet och aldrig tråkigt.

Vill man försöka förstå varfördoping förekommer och hur cy-kelsporten ser på problemet ärYellow fever en bra början. www.adlibris.seCirkapris: 115 kronor

som fick ett tragiskt efterspel ioch med Marco Pantanis död förett par månader sedan.

Då, 1998, stod han på toppenav cykelsporten med vinst i detvå absolut största etapploppenunder samma år. Året efter kas-tades han ut ur Giro d’Italia i led-ning på grund av för höga blod-värden.

Segern i Tour de France hadeinte riktigt den klang man är vanvid. Ett flertal cyklister både er-kände doping och lämnade lop-pet i protest mot de polisrazziorsom gjordes natt efter natt motcyklisternas hotell. Stjärnor somAlex Zülle och Richard Virenquekastades ut ur loppet medan

KuLTursiDorna Bianchi USAhar allt du intevisste att duville ha

Faustoiana. Det är klart att varjecykelfantast måste ha en egenFausto. Att ställa på matbordet, ivitrinskåpet eller varför inte somträdgårdstomte deluxe. Den härfantastiska figuren finns att köpadirekt från Bianchi i USA för cirka40 dollar exklusive frakt.

Och faller inte Fausto dig i sma-ken kan du förstås kompletteramed ett par sadomasochistiskttrendiga ”Master says faster!”sockor.

Ta med Jan hem. Så kan du låtaJan Ullrich hålla i cykeln åt dig närdu förvarar den hemma. Bättrecykelförvaring, om man har enBianchi, än ett 1,5 x 1,5 meterstort Jan Ullrichskyltställ kan viinte komma på.

Bok: Yellow fever – the dark heart of the Tour de France

Ironisk tröja?

den här trö j a n är antingen den ironiskagenerationens sista suck eller en oblyg ochmycket explicit reklamkampanj utifrån ett cy-niskt målgruppstänkande eller bara en väl-digt, väldigt omedveten sponsorstrategi frånChemical Bank.

Färgvalet är också mycket intressant.Färgglatt som i världsmästartröja eller färg-glatt som i psykedeliskt? Och Chemplus – vil-ket varumärke skulle kunna ge sämre vibbar?EPO-lyx? Amfetamin-extra?

Vi skulle vilja se det lag eller den cyklistsom kan bära den här tröjan post Touren-98utan att kompisarna frågar vem ens pusher är.

kadens nr 2:2004 | 93

Fab 5 i Cykelsverige?

vi har set t det förr. Hockey- och fotbollsspelare samt brandmän halvnakna i kalendrar för-söker hitta nya vägar att nå en bredare publik och eventuellt bättra på storleken på plånboken.

Det var ju förstås en tidsfråga innan ett gäng cyklister skulle följa efter. Med kanske inte såimponerande överkroppar men välrakade ben (som inte syns). Det är Skara Cykelklubbs elitcy-klister som tagit fram denna kalender. Vi hoppas förstås på en säljsuccé men undrar mest vemsom ska ha dessa tunna, halvnakna killar klädda i lycra på väggen? Är Fab 5 inblandade?

Månadens pojke Jonas Olsson är för övrigt samma unga man vars trasiga cykel du kan se påsidan 12. Så här snygg hade han inte varit utan hjälm!

Tysk citybikepropaganda

Om man tänker på det så är det kanske inte mer komplicerat än så här. Köp en citybike eller bliofräsch helt enkelt. En djupare analys av ämnet skulle kunna sätta likhetstecken mellan mångafler cykelsporter och potentiella kroppsodörer och avtryck. BMX och bromsspår, racer och röv-svettränder, dirt och acneblemmor, touring och valpnos är några spännande kombinationersom vi på kulturredaktionen har diskuterat fram.Tur att tyskarna har vett att lägga av i tid.

I väntan på Godot

”[…] under cykeltävlingenTour de France fastnadeBeckett i en folksamling i ettgathörn. Tätklungan haderedan passerat så Beckettundrade vad man väntade på.’Vi väntar på Godot’ – Godotvar den äldste och lång-sammaste cyklisten.”

Dagens Nyheters kulturskribent ÖrjanAbrahamssons favoritförklaring till vemGodot var i Samuel Becketts drama ”I vän-tan på Godot”. (DN 9/3)

94 | kadens nr 2:2004

Ett av de starkaste lagen i cykelsportens his-toria var det italienska Moltenistallet. Ett lagsom kunde dominera på klassikerna som Ma-pei gjorde under 1990-talet och under Tourde France som U.S Postal har gjort under2000-talet. Ett komplett lag som under sinabsoluta storhetstid på 1970-talet var heltkoncentrerat kring världens genom tidernabästa cyklist – belgaren Eddy Merckx.

Men Molteni var mycket mer än så. Livsme-delsföretaget sponsrade cykellaget i hela 18år, under 1960- och -70-talet. Under den härperioden kom två unga cykelbyggare i kon-takt med laget och fick därmed det erkän-nande som gjorde att de senare kunde görasig namn som cykeltillverkare.

Ernesto Colnago var chefsmekaniker i stal-let under 60-talet. Detta var innan den ungaEddy Merckx började köra för Molteni 1971,på Moltenicyklar byggda av Colnago. Det varockså det samarbetet som ledde till att Col-nago utvecklade de fyrklöverformade rörensom senare blev hans ramars kännetecken.Anledningen var att Merckx tyckte att ra-marna var för mjuka. Formen på rören arbe-tade Colnago fram för att skapa en styvareram utan att behöva kompromissa med denlåga vikten.

Den andra cykelbyggare som hade en närarelation med Moltenilaget var Ugo De Rosasom 1973 blev ombedd att bygga EddyMerckxs ramar. Samarbetet ledde till ytterli-gare segrar i Tour de France, Giro d’Italia ochvärldsmästerskapen och pågick ända framtills Eddy slutade cykla 1978.

Året innan Merckx skrev på för Molteni,1970, hade varit formidabelt. I Faemas färgervann han 51 tävlingar – bland annat Girot,Touren (samt åtta etapper), Paris-Roubaix,Ghent-Wevelgem, Paris-Nice, Vallonska pilenoch det belgiska mästerskapet.

Det första året Merckx körde för Molteni,1971, började också bra och skulle faktiskt blibättre. Han vann bland annat Paris-Nice, Mil-ano-Sanremo för fjärde gången, Liège-Bas-togne-Liège, Het Volk, Tour de France ochVM. Men han fick stryk i Paris-Roubaix av fyra

man och i Giro d’Italia av Gösta Petterssonfrån Sverige.

Inför årets sista lopp hade han vunnit 51tävlingar, lika många som året innan. Säsong-en avslutades då som nu med klassikernLombardiet runt, ett lopp Merckx ännu intevunnit och som skulle bli en duell mellan Mol-teni och ärkerivalerna Bic.

Alla de stora var där – Van Springel, Gi-mondi, Motta, Ocana samt Gösta Petersson.Walter Godefroot i Peugeotstallet, numerastallchef i Jan Ullrichs lag T-Mobile, lyckadesfå en lucka tidigt på det första svårare berget,men var ikappförd på Madonna del Ghisallo.

Med halva loppet kört bestod täten av engrupp på 15 cyklister, däribland Merckx. Någ-ra cyklister anslöt bakifrån de platta sista 50kilometrarna innan de avslutande 80 kilome-trarna med alla avgörande klättringar.

På platten klev Moltenilaget med Van denBossche (som hade lämnat Merckx Faema-lag 1970 för Molteni eftersom han ville köraför egna resultat) och De Schoenmaeckerfram och höll fart i tätklungan för att ingenskulle orka gå loss. Men Bic-laget med Merckxkanske tuffaste konkurrent Ocana i täten,som hade givit Molteni en tuff match i Tou-ren, var med på noterna.

Ocana attackerade mycket riktigt. De Scho-enmaecker körde ikapp honom med ungefär30 cyklister på hjul. Ocana försökte igen inästa backe och fick med sig Merckx och Zo-etemelk bland andra. Gimondi var inte medoch såg till att gruppen hämtades in.

Maktkampen mellan Bic och Molteni, Oca-na och Merckx, fortsatte.

Merckx attackerade i en svår utförskörningoch Ocana försökte svara, men fick punkte-ring. Med bara drygt 30 kilometer till mål varMerckx i sololedning med över en minut.Ocana försökte organisera jakten men förgä-ves – Gimondi, Gösta Pettersson, Roger DeVlaeminck, Verbeeck, Zoetemelk hade allagett upp. Det gjorde Ocana med till slut, ochbröt tävlingen i ilska över att inte ha fått nå-gon hjälp.

Merckx vann det 26 mil långa loppet solomed tre minuter. Det var hans 52:a seger föråret. En mer än året innan.

Totalt bar 124 cyklister Moltenis tröja under18 år. Stallet tog 663 segrar, varav 208 av ita-lienska cyklister och 455 av utländska. Avdessa stod Eddy Merckx, med sina totalt 525segrar i karriären, för merparten.

Tröjor från förr Superlaget Molteni KuLTursiDorna

Fotospecial freeride: Sterling LorenceSterling Lorence är en av världens bästa freeridefotografer. Ka-dens har kollat läget med honom för att få en inblick i vad somhänder i freeridevärlden just nu. Och kollat in hans svindlandesnygga bilder. Gör det du med i nästa nummer.

Tema: ItalienVem vinner och vem försvinner? Nej, det är inte Robinson. Där-emot är det Roberto. Vacchi kollar läget med la créma av de itali-enska proffsen inför det snyggaste, och första för säsongen, av detre stora etapploppen. Giro d´Italia.

Allt om spurtenKadens ger dig en inblick ispurtarnas hektiska tillvaro. Vihar pratat med de bästa i Sve-rige och världen för att försö-ka förstå hur de lyckas. Dess-utom förklarar vi hur du blirbättre på att spurta. För oav-sett om du kör mountainbikeeller racer, motion eller tävlingså avgörs nästan allt i enspurt.

Loppen du inte vill missaKadens listar de största, bästa och roligaste loppen för 2004. Härhittar du motionslopp, tävlingar och happenings för mountainbi-ke, landsväg och freeride.

Räcker 10.000 runt Vättern?Har du blivit lurad att köra Vättern runt av kompisarna, eller kän-ner du bara att du inte vill harva runt sjön på den gamla treväxladeen gång till? Räddningen är här – Kadens har testat sex Vättern-racers för under 10.000 kronor.

OS-guldet ingen kan glömma Bernt Johansson vann linjeloppet på OS i Montreal 1976. Avslut-ningen var magnifik och bilderna på hans solodefilering in i målmed en motorcykelkonvoj framför är något många idrottsintresse-rade kommer att minnas resten av sina liv. Läs om hans fantastis-ka karriär i nästa nummer.

håll dig uppdat e r ad – www. kadens.se

Kadens 3:04, ute 11 maj!

Nästa nummer:

Roberto Vacchi var inte barawheelsucker, han kunde spurtaockså. Läs hans taktikskola omspurten i nästa nummer.

foto: lars lindqvist

96 | kadens nr 2:2004

Den 14:e februari klockan 22.30 hittades Marco Pantani död på Residens Le Rose i turiststa-den Rimini på Atlantkusten.

Han blev 34 år och dog besviken. Besvi-ken på rättsväsendet men också på cykel-sporten. Pantani kände sig förföljd dåhan fick ta den största, om inte hela,smällen för det ruttna inom cykelsporten– dopningsträsket.

Trots att han aldrig blivit fälld för dop-ning.

Visst, misstankarna mot honom fannsju där, på grund av det höga blodvärdet påGiro d’Italia 1999. Men det Pantani kändesig sviken för var den hetsjakt han fick ut-stå. Eller rättare sagt, inte orkade utstå.

Aldrig har någon idrottsman sommisstänkts för fusk jagats som Pantani.

Domstol efter domstol tog upp falletoch det märkliga var att det ofta togs uppi samband med någon stor tävling. Själv-klart utnyttjade dessa personer Pantanismediala storhet till att själva göra sig ettnamn. Ett vidrigt sätt, förstås. Man hop-pas att dessa människor känner skuld förhans död.

För Marco Pantani blev ett offer i kam-pen mot fusket. Det var honom man an-vände för att avskräcka andra. Han var enbricka i ett spel som var lika smutsigtsom det fusk han anklagades för.

Men detta är inget försök att rentvåPantani i efterhand.

Han hade med stor sannolikhet fuskatpå Girot 1999. Men ingen som dopat sigska drivas till sinnesförvirring, depres-sion och slutligen självmord för det. Enrejäl avstängning om bevis finns, är detstraff en fuskande idrottsman ska ha.

De ska inte offras genom hänsynslösförföljelse.

Marco Pantani är troligtvis den bästaklättraren genom historien. På Col duGalibier, Alpe d’Huez, Les Deux Alpes,Courchevel, Alto de Pampeago, Mortiro-lo, Aprica och många andra stigningarskrev han cykelhistoria. Il Pirata, l’Elefant-ino eller il mitico Pantani var bara några avhans smeknamn.

Den mest karismatiske cyklist jag upp-levt och troligtvis kommer att upplevaunder mitt liv, har lämnat oss för sin all-ra sista utbrytning.

Han var värd något bättre.

Ciao Marco – e grazie!

kadens nr 2:2004 | 97

ro b e rto vacchi, Eurosports expert-

kommentator, skriver omen stor cykelhjältestragiska bortgång.

C i a oM a r c o !

98 | kadens nr 2:2004

Webb Butik

www.outsideonline.se

För annonsbokning kontakta Christian Bagge 08-22 60 90, 070-633 10 20 bagge@rocsport.com

CykellabbetKocksgatan 49, 116 29 StockholmCyklar och komponenter (G2 mm)www.cykellabbet.com

Cykellabbet 08-643 90 98

Posttidning BKadens c/o Titeldata112 86 Stockholm