Demokratiförnyelse på lokal nivå

En studie av kommunala demokratiinnovationer

Democratic renewal

A Study of Democratic Innovations in Swedish Municipalities

Marcus Olofsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, Statsvetenskap

Självständigt forsknings- och utredningsarbete, avancerad nivå 15 hp

Handledare: Mikael Granberg

Examinator: Hans Lödén

Datum: 2015-06-10

2

Abstract

“Democratic renewal – a Study of Democratic Innovations in Swedish Municipalities“

Thesis in political science, spring 2015

Author: Marcus Olofsson

Tutor: Mikael Granberg

The main purpose of this study is to investigate to what extent municipalities in Sweden use

democratic innovations to include citizens in the decision making process. Along there are three

research questions:

• What different forms of democracy innovations are Swedish municipalities applying in order to

increase the civic participation between elections and what forms are dominant?

• What potential influence in decision-making are citizens getting through these democratic

innovations based on the results?

• Based on the results – in what ways is the democracy innovations used in municipalities

challenging representative democracy?

The method used to fulfill the purpose and answer the research questions is a web survey including

287 of 290 (in total) municipal websites. The theoretic framework includes a model which is called

“Smith’s ladder of participation” and is influenced by the research of Graham Smith and Sherry

Arnstein. The ladder illustrates four categories of democratic innovations together with the potential

influence by citizens in the decision making process. This model later serves as guideline in

conducting the web survey and is used to present and in analyzing the result along with democratic

theories.

The results in this study show that the innovations used by municipalities to include citizens in the

decision making process is concentrated to the lowest level in the participation ladder and the

consultative innovations is by far the most common forms of participation in which citizens can

influence the decision-making between elections. This means that citizens mainly acts as

respondents in the decision making process in general and according to the results in this study it

seems to be rather few municipalities who offer their residents opportunities in terms of decision

making. The lack of innovations found in the highest level in the participation ladder suggests that

representative democratic isn´t challenged in a way where elected representatives delegates power

in decision making to citizens.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning och ämnesval ................................................................................................................... 6

1.1 Problembild, syfte och frågeställningar ..................................................................................... 8

1.1.1. Den representativa demokratins utmaningar ...................................................................... 8

1.1.2 Försök till utveckling samt anpassning till den nya verkligheten ..................................... 11

1.1.3 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 13

1.1.4 Avgränsning ...................................................................................................................... 13

1.1.5. Tidigare forskning ............................................................................................................ 14

1.1.6 Definitioner – demokratiförnyelse, medborgardialog och demokratiinnovationer .......... 15

1.2 Metod, material och avgränsningar .......................................................................................... 16

1.2.1 Metod ................................................................................................................................ 16

1.2.2 Nätet som undersökningsfält - källkritik och insamling av material ................................ 18

1.2.3 Insamling av data och avgränsningar ................................................................................ 19

1.3 Disposition ............................................................................................................................... 21

2. Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................................. 23

2.1 Deltagande i teorin - tre olika sätt att se på medborgerligt deltagande .................................... 23

2.1.1 Det valdemokratiska synsättet .......................................................................................... 24

2.1.2 Det deltagardemokratiska synsättet .................................................................................. 24

2.1.3 Det samtalsdemokratiska synsättet ................................................................................... 25

2.1.4 Hur de deltagar- och samtalsdemokratiska synsätten antas stärka respektive utmana den

representativa demokratin .......................................................................................................... 26

2.2 Deltagar- och samtalsdemokrati som praktik ........................................................................... 28

2.3 Demokratiinnovationer och Smiths deltagandestege ............................................................... 30

2.3.1 Deltagandet som konsultation - rådgivande innovationer ................................................. 31

2.3.2 Deltagandet som samtal - deliberativa innovationer ......................................................... 32

2.3.3 Deltagandet som medbestämmande - Medbeslutande innovationer ................................. 32

2.3.4 Deltagandet som beslutande – direktdemokratiska/beslutande innovationer ................... 33

2.3.5 Deltagande genom e-demokratiska innovationer .............................................................. 34

2.4 Sammanfattning - Smiths deltagandestege .............................................................................. 35

3. Resultat och sammanställning av webbundersökning ................................................................... 37

3.1 Rådgivande och konsultativa innovationer .............................................................................. 37

3.1.1 Rådgivande organ ............................................................................................................. 37

3.1.2 Medborgarförslag och e-förslag (petitioner) ..................................................................... 39

3.1.3 Medborgarpaneler ............................................................................................................. 41

3.1.4 Övriga rådgivande innovationer ........................................................................................ 41

4

3.2 Samtalsdemokratiska innovationer .......................................................................................... 41

3.3 Medbeslutande innovationer ................................................................................................ 42

3.4 Direktdemokratiska och beslutande innovationer ................................................................ 44

3.5 Övrigt ................................................................................................................................... 44

4. Analys av resultat i webbundersökningen ..................................................................................... 46

4.1 Rådgivande innovationer ..................................................................................................... 46

4.2 Samtalsdemokratiska innovationer ...................................................................................... 48

4.3 Medbeslutande innovationer ................................................................................................ 49

4.4 Direktdemokratiska/beslutande innovationer ...................................................................... 51

4.5 Sammanfattande analys........................................................................................................ 52

5. Slutsatser och avslutande diskussion ............................................................................................. 54

5.1 Egna reflektioner och fortsatta studier ..................................................................................... 56

Litteratur- och källförteckning ........................................................................................................... 59

5

Figur- och tabellförteckning

Figur 2.1 Smiths deltagandestege – demokratiska innovationer fördelade efter kategorier som visar inflytande i

beslutsprocesser …………………………………………………………………………………..35

Tabell 3.1 Rådgivande organ fördelade på antal kommuner…………………………………………………...38

Tabell 3.2 Medborgarförslag och e-petitioner fördeltat på antal kommuner …………………………………..40

Tabell 3.3 Medborgarpaneler …………………………………………………………………………………..41

Tabell 3.4 Samlad redovisning av samtalsdemokratiska innovationer…………………………………………42

Tabell 3.5 Medborgarbudget……………………………………………………………………………………43

Tabell 3.6 Styrdokument och beredningar för demokratiutveckling…………………………………………...45

Appendix

Bilaga 1. Demokratiinnovationer fördelade efter kommun och kategori

6

1. Inledning och ämnesval

Denna uppsats behandlar demokratiförnyelse på lokal nivå i Sverige och undersöker förekomsten

av olika former av demokratiinnovationer, det vill säga olika sätt att involvera medborgare i

beslutsprocesser mellan valen i svenska kommuner.

Att medborgare bör engageras utöver att gå att rösta är en företeelse som började att växa fram på

1970-talet i Sverige, då synen på medborgardeltagande vid sidan av de traditionella formerna som

politiska partier och folkrörelser delvis förändrades genom att deltagardemokratiska idéer utmanade

de äldre idéerna om deltagande. Montin och Granberg1

sammanfattar utvecklingen av

demokratiförnyelse och medborgardeltagande i Sverige från 1970-talet fram tills idag genom att tala

om ”ökade förväntningar på medborgardeltagande”. Under 1980- och 1990-talen utvecklades

idéerna för medborgardeltagande mellan valen och nya former etablerades som exempelvis

brukarråd och medborgarpaneler och att samråda med medborgarna ansågs i högre utsträckning än

tidigare vara angeläget inför olika typer av större och viktiga beslut. I slutet av 1990- talet talas om

en demokratins explosion där flera olika former för att involvera medborgare i beslutsprocesser på

olika sätt växte fram på den lokala nivån.2

I början av 2000-talet lade den dåvarande socialdemokratiska regeringen fram propositionen

Demokrati för det nya seklet (2001/02:80)3 och genom den kan man säga att demokratifrågor för

första gången blir ett politikområde, då bland annat mål formulerades på den nationella nivån för att

öka valdeltagandet och antalet förtroendevalda. Ett av medlen för att nå detta mål var att

medborgare skulle engageras i högre utsträckning mellan valen på den lokala nivån, det vill säga i

kommunerna, och ges större möjligheter att kunna påverka beslutsprocesser för att väcka intresset

för politik och medlemstillströmningen till de politiska partierna. Kommunerna verkar också ha

anammat vurmen för utveckling av den lokala demokratin då den fortsatt under 2000-talet.4 Efter

denna proposition har ett flertal andra propositioner och utredningar som på olika sätt behandlar

regeringars syn på demokratiutveckling och medborgares möjligheter att påverka och delta vid

sidan om de mer traditionella kanalerna tagits fram.5

1 Montin S & Granberg M (2013) Moderna kommuner, 4:e uppl. Liber förlag AB, Stockholm, Sid 134f 2 SOU 1998:155 Lokala demokratiexperiment - exempel och analyser, Stockholm, Justitiedepartementet, Sid 79 3 Proposition 2001/2002:80 Demokrati för det nya seklet, Stockholm, Justitiedepartementet 4 Montin S & Granberg M (2013), Sid 133ff 5 Ibid, Sid 137

7

Den senaste utredningen i raden är den demokratiutredning som tillsattes i juli 2014, där ett av

huvudsyftena är att ”… analysera behovet och utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda

engagemanget inom ramarna för den representativa demokratin, samt att förslå åtgärder för att

stärka individens möjligheter till delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet

mellan valen.”6 Liksom i början av 2000-talet är alltså ”mellanvalsdemokratin” i fokus även här och

utgår liksom tidigare från ett behov av att stärka och förnya den representativa demokratin, bland

annat utifrån förändringarna i det politiska deltagandet under de senaste decennierna. I

demokratiutredningens uppdrag ingår också att utvärdera några av de reformer som togs i bruk

under de inledande åren på 2000-talet.7

Det kan därför vara intressant att undersöka det demokratiförnyelsearbete och den medborgardialog

som sker ute i kommunerna, då det framförallt är på den lokala nivån som förnyelsen sker och som

den nationellt förda demokratipolitiken riktar sig till. Närmare bestämt så kan det vara intressant att

undersöka på vilket sätt och inte minst i vilken utsträckning som svenska kommuner arbetar med att

involvera medborgare i beslutsprocesser mellan valen genom t ex olika former av medborgardialog

och andra demokratiutvecklande åtgärder. Undersökningen ämnar inte ge en fullständig bild utan

snarare en övergripande bild av hur det lokala demokratiutvecklingsarbetet ser ut hos samtliga

svenska kommuner.8 Informationen kommer att hämtas från respektive kommuns webbplats och

delas in efter olika kategorier eller typer av demokratiinnovationer som baseras på grad av

inflytande i beslutsprocesser vilken redovisas i uppsatsens empiridel. Utifrån resultatet är det sedan

möjligt att se vilka olika typer av innovationer som dominerar och diskutera medborgares

potentiella inflytande i beslutsprocesser i svenska kommuner.

Att undersöka vilka former och vilken utbredning dessa åtgärder eller demokratiinnovationer har

kan också vara intressant ur ett demokratiteoretiskt perspektiv, då de ofta har sitt ursprung i de

deltagar- och samtalsdemokratiska idéerna vars värden och utgångspunkter ibland skär sig mot de

värden som den representativa demokratin bygger på, även om innovationerna ofta är att betrakta

som komplement till de mer traditionella deltagarformerna. Därför kommer också en diskussion

utifrån resultatet föras kring dessa skiljelinjer.

6 Kommittédirektiv 2014:111 Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet, Justitiedepartementet,

Stockholm 7 Ibid 8 En mindre avgränsning görs dock då Stockholms, Göteborgs och Malmö kommun inte ingår i undersökningen, se sid 20

8

1.1 Problembild, syfte och frågeställningar

I detta avsnitt kommer uppsatsens problembild att presenteras och i slutet preciseras syfte och

frågeställningar som ligger till grund för undersökningen.

1.1.1. Den representativa demokratins utmaningar

Regeringsformens första paragraf anger de grundläggande formerna för det svenska statsskicket och

inleds med den kända formuleringen: all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Detta kan sägas

vara ett uttryck för den så kallade folksuveränitetsprincipen som innebär att folket styr genom en

folkvald församling, vilket förtydligas i paragrafens nästa stycke: Den svenska folkstyrelsen bygger

på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och

parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.9

Det svenska demokratiska systemet bygger alltså på lika och allmän rösträtt och att medborgare

utser representanter som ges förtroende att fatta beslut i deras ställe. Representanterna kan få

medborgarnas förtroende att styra landet genom att lägga fram goda idéer för att till exempel lösa

olika samhällsproblem eller presenterna visioner för det framtida samhället. Vid de allmänna valen

får medborgarna möjlighet att ställa representanterna till svars för den förda politiken. Folkviljan

förverkligas alltså genom att medborgare väljer sina representanter i allmänna val som tar beslut i

deras ställe och genom ett högt valdeltagande får de politiska besluten legitimitet. Representanterna

eller de förtroendevalda hämtas ur och nomineras av de politiska partierna som kan sägas vara

länken mellan medborgare och den politiska makten i den representativa demokratin. Partierna har

viktiga funktioner genom att de företräder olika idéer om hur samhället bör vara uppbyggt och

förväntas fånga upp medborgarnas krav, åsikter och önskemål och utifrån detta formulera program

som ser till helheten och utgår från allmänintresset snarare än särintresset.10

Att de politiska

partierna har många medlemmar och kandidater som kan tänka sig att ställa upp som

förtroendevalda bidrar till en bättre representativitet genom att många medborgare har närmare till

den politiska makten och att medborgare från olika samhällsgrupper företräds i större utsträckning,

vilket i längden också bidrar till ökad legitimitet för det representativa systemet i sin helhet.11

Medlemskap i de politiska partierna har liksom valdeltagandet befunnit sig på en mycket hög nivå i

Sverige. Valdeltagandet är fortfarande högt i Sverige också ur ett internationellt perspektiv även om

9 Regeringsformen, Svensk författningssamling 1974:152, www.riksdagen.se, 2015-03-30 10 Regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet, sid 20f 11 Ds 2013:17 Svenska framtidsutmaningar - Slutrapport från regeringens framtidskommission, sid 177

9

det sammantaget sjunkit något de senaste decennierna för att återigen öka under de tre senaste

valen.12

Medlemskap i de politiska partierna uppgick under början av 1960-talet till uppemot en

fjärdedel av väljarbasen eller 1,3 miljoner personer och under slutet av 1970-talet nådde

medlemsantalet i riksdagspartierna sin topp med ca 1,9 miljoner medlemmar, eller 20 procent av

befolkningen. Under 1990-talet minskade dock partiernas medlemsantal drastiskt (bla på grund av

kollektivanslutningen av LO-medlemmar till det socialdemokratiska partiet slopades 1991) och

under 2000- talet har denna trend hållit i sig fram tills idag då ca 3,9 procent av Sveriges befolkning

är medlemmar i något av riksdagspartierna. Det innebär att partierna tappat ungefär 80 procent av

sina medlemmar från 1979 fram tills idag.13

Den representativa demokratins utmaningar i form av minskat valdeltagandet, partiernas kris14

med

medlemstapp och svårigheter att rekrytera medlemmar, färre aktiva i traditionella folkrörelser och

föreningar samt samhälls- och teknikutvecklingen har belysts i olika demokratiutredningar från

1990-talet och framåt. Demokratiutredningen som tillsattes 1997 hade bland annat till uppgift att

åskådliggöra de nya förutsättningarna, utmaningarna och möjligheterna som det svenska

representativa systemet möter inför 2000-talet, samt formulera åtgärder för att öka valdeltagandet

och medborgarnas engagemang och deltagande mellan valen.15

Utredarna visade att det var flera

faktorer som tillsammans skapat nya förutsättningar och som haft påverkan på den representativa

demokratins funktionssätt. Bland annat framhöll utredarna de postmaterialistiska värderingarna och

den ökade individcentreringen som en faktor som påverkat det kollektiva deltagandet i partier och

föreningar negativt, som tillsammans med andra faktorer som globaliseringen och

teknikutvecklingen förändrat samhället.16

Utredarna menade att det bästa sättet att möta

utmaningarna och bejaka samhällsförändringarna/-utvecklingen var att öka medborgarnas

demokratiska medvetenhet och möjliggöra för medborgarna att bli mer delaktiga mellan valen.17

Regeringen gick utredningen tillmötes på flera punkter när den presenterade propositionen

Demokrati för det nya seklet 2001/02:80 som sedan antogs av riksdagen 2002. Många av

12 Statistiska centralbyrån, statistikdatabasen.scb.se , valdeltagande i riksdagsval, 2015-03-31 13 Karlsson Martin & Lundberg Erik (2011) Rapporten Mot medlemslösa partier, Sektor3 - tankesmedjan för det civila samhället,

www.sektor3.se, sid 16f 14 Det bör påpekas att påståendet om partiernas kris enligt vissa forskare ibland övertolkas då förtroendet för partierna och politiker

fortfarande är relativt högt i det svenska samhället. Gissur Erlingsson och Johan Wänström menar att partierna under 2000-talet har

professionaliserats då medlemmarna och aktiviteterna blivit färre och efter tid verkar det som att medborgarna har kommit att

acceptera detta genom att förtroendet höjts. Under de senaste tre valen ser det också ut som att den nedåtgående trenden kan ha vänts

när det gäller valdeltagande och medlemskap i de politiska partierna då båda ökat. Se Erlingsson G & Wänström J (2015) Politik och

förvaltning i svenska kommuner, Studentlitteratur AB, Lund, Sid 212f 15 SOU 2001:1, En uthållig demokrati - politik för folkstyrelse på 2000-talet, Stockholm, Fritzes förlag16 Ibid, Sid 50-56 17 Ibid, Sid 240-248

10

lagförslagen var inriktade på att utveckla den lokala demokratin genom att exempelvis införa

möjligheten för kommuninvånare att lägga medborgarförslag direkt till kommunfullmäktige,

underlätta genomförandet av lokala folkomröstningar samt att stärka möjligheterna till olika former

av brukarinflytande.18

I och med att regeringen tillsatte den så kallade demokratiutredningen vars resultat regeringen

sedermera byggde mycket av sin proposition på, kan man för första gången tala om ett nytt

politikområde; demokratipolitik.19

Efter denna proposition har ett flertal andra propositioner och

utredningar tagits fram som på olika sätt behandlar demokratins funktionssätt genom att lyfta fram

utmaningar och möjliga sätt att vitalisera den representativa demokratin.20

En av de senare

utredningarna togs fram av Framtidskommissionen som tillsattes i slutet av 2011 och vars syfte var

att belysa de utmaningar Sverige som land står inför. En av utmaningarna som lyfts fram handlar

om den representativa demokratins villkor och framtid och liksom tidigare utredningar fokuserar

den på det stora tappet i antalet partimedlemmar tillsammans med det lägre deltagandet i övriga

traditionella former som folkrörelser och föreningsliv. Det är enligt Framtidskommissionen

allvarligt då det bland annat innebär att partiernas rekryteringsbas krymper och att det kan bli svårt

att fylla alla förtroendeuppdragen samtidigt som representativiteten minskar och särintressen

riskerar att öka sitt inflytande.21

Även om intresset att delta i de traditionella formerna som partier

och folkrörelser har minskat, har dock inte intresset för politik eller att diskutera politik minskat,

utan snarare ökat något de senaste decennierna enligt Framtidskommissionen. Det är snarare så att

medborgarnas attityder till de traditionella formerna för deltagande avtagit och att andra former blir

viktigare, som nya sociala rörelser, tillfälliga engagemang och aktionsgrupper.22

Framtidskommissionen lyfter också fram de allt mer komplexa beslutsprocesserna som en utmaning

för den representativa demokratin då det efter exempelvis EU-inträdet och de ökande kraven på

samverkan mellan olika samhällsnivåer blivit mindre tydligt vem och på vilken nivå som beslut

fattas. Detta kan enligt Framtidskommissionen i längden försvaga transparensen och försvåra

ansvarsutkrävandet som i sin tur kan späda på det minskade förtroendet för det representativa

demokratiska systemet.23

18 Prop. 2001/2:80, Sid 10-17 19 Montin S & Granberg M (2013) Moderna kommuner, sid 134 20 Se t ex SOU 2008:125, SOU 2012:30 och Skrivelse 2013/14:6121 Ds 2013:17, Framtidskommissionens slutrapport, Sid 178 22 Ds 2013:2 Patrik Joyce, Delaktighet i framtiden - utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration, Delutredning från

Framtidskommissionen, sid 55f 23 Ds 2013:17, Sid 185f

11

1.1.2 Försök till utveckling samt anpassning till den nya verkligheten

Den svenska demokratipolitiken som växt fram i början av 2000-talet kan sammanfattningsvis sägas

vara ett försök att utveckla eller anpassa sig till den nya verkligheten utifrån människors förändrade

värderingar och sätt att engagera sig, samt att vinna tillbaka medborgarnas intresse för de

demokratiska institutionerna och det demokratiska beslutsfattandet. Åtgärder för att komma tillrätta

med problemen har föreslagits i ett flertal utredningar, som nämndes ovan, och i viss mån även

genomförts med syfte att stärka och vitalisera den representativa demokratins funktionssätt genom

att exempelvis förbättra förutsättningarna för förtroendevalda och inte minst öka möjligheterna för

medborgare att vara mer delaktiga mellan valen.

Mycket av den demokratipolitik som förts har inriktats på den lokala nivån och demokratiförnyelse

verkar ha blivit något av en kommunal angelägenhet.24

Kommunerna har sedan början av 2000-talet

också ha anammat intresset för demokratifrågor (även om det förekom demokratiutvecklingsarbete

på lokal nivå innan) då det sedan dess har genomförts olika former av aktiviteter, projekt och

liknande för att utveckla den lokala demokratin.25

Inom ramen för Sveriges kommuner och

landsting (SKL) har bland annat demokratifrågor fått stort utrymme det senaste decenniet, inte

minst genom olika projekt och nätverk kring utveckling av det som benämns medborgardialog.26

En tänkbar förklaring till det tilltagande intresset för att utveckla demokratin genom

medborgardeltagande är enligt Bengtsson och Gilljam et al.27

att länken mellan partier och

medborgare försvagats och möjligheterna till att fånga in åsikter och kanalisera dessa till den

politiska agendan minskat när partiernas medlemsbas reducerats i så stor utsträckning de senaste

decennierna. Medborgardialogen mellan valen förespråkas då den antas stärka och vitalisera den

representativa demokratin genom att medborgarnas samhällsengagemang tas tillvara och

legitimiteten för politiska beslut väntas öka. 28 En annan tänkbar förklaring till

demokratiförnyelsearbetet kan enligt Peter John också ha sitt ursprung i den förändring som skett

inom den offentliga styrningen, som brukar benämnas ”från government till governance”. I den

gamla styrningsformen government finns liten inblandning från utomstående medan governance

24 Montin S & Granberg M (2013), Sid 13725 Det bör påpekas att kommunerna inte uteslutande är beroende av den nationella nivån i dessa frågor, då den kommunala

självstyrelsen möjliggör att de på eget initiativ exempelvis kan starta olika demokratiprojekt för att utveckla den lokala demokratin,

under förutsättning att det sker inom gällande lagstiftning. Det är emellertid den nationella nivåns uppgift att tillhandahålla rättsliga

verktyg och ramar för kommunerna att agera inom. 26 Se t ex http://skl.se/demokratiledningstyrning/medborgardialogdelaktighet.371.html 27 Bengtsson Åsa (2008) Politiskt deltagande, Studentlitteratur, Lund, Sid, 166 samt Gilljam M, Jodal O & Cliffordsson O (2003), sid

1 28 Bengtsson Åsa (2008) sid 163f

12

snarare präglas av att de politiska besluten fattas inom svåröverskådliga nätverk där olika privata

aktörer som företag och organisationer kan ingå. Tillsammans med mer svåröverskådliga

beslutsprocesser utifrån ökad samverkan mellan olika samhällsnivåer och flernivåstyrning har det

enligt John blivit svårare för medborgare att kunna utkräva ansvar och den medborgardialog och

demokratiförnyelsearbete som pågår i Västvärlden har blivit ett sätt att kompensera medborgarna

för den komplexitet som de nya formerna av beslutsfattande medfört i form av minskade

möjligheter till ansvarsutkrävande, samtidigt som det också blivit ett medel för att öka legitimiteten

för fattade beslut.29

Mer konkret kan försöken till anpassning eller det demokratiutvecklingsarbete som pågår i de

svenska kommunerna sägas bestå av två delar. Den första kan delas in i åtgärder som syftar till att

utveckla och anpassa de demokratiska institutionernas funktion och arbetssätt genom att exempelvis

på olika sätt införa metoder som förenklar medborgare att få insyn i fullmäktiges och nämnders

arbete och beslut. Det kan handla om att genomföra demokratiutbildningar för de förtroendevalda,

ha öppna fullmäktige- respektive nämndsammanträden eller t ex förbättra informationen till

medborgarna på kommunens webbsida, alltså åtgärder eller ”innovationer” som passar in i det som

ofta benämns det valdemokratiska synsättet.30

Det andra uttrycket för demokratiförnyelse kan sägas

vara riktat till medborgare direkt och har för avsikt att stärka och utveckla den lokala demokratin

genom att involvera medborgare och öka deltagandet mellan valen genom åtgärder ofta hämtade

från de deltagar- och samtalsdemokratiska idétraditionerna. Dessa åtgärder, som i fortsättningen

kommer att benämnas demokratiinnovationer, kan t ex vara rådgivande i form av brukarråd och

medborgarpaneler, deliberativa i form av samtalscaféer och konsensuskonferenser, medbeslutande i

form av medborgarbudgetar samt direktdemokratiska eller beslutande där medborgarna har

utslagsröst eller delegerats makt att besluta inom ett avgränsat område.31

Denna undersökning kommer att behandla den senare delen som handlar om att involvera

medborgare på olika sätt i beslutsprocesser genom olika typer av demokratiinnovationer på lokal

nivå. En undersökning av kommunernas webbplatser kommer att genomföras för att kartlägga dessa

demokratiinnovaitoner och i anslutning till detta är avsikten också att diskutera resultatet beroende

på mängden demokratiinnovationer som återfinns inom olika kategorier utifrån huruvida de kan

stärka eller rent av utmana den representativa demokratin. Det kan vara intressant ur ett

demokratiteoretiskt perspektiv då det representativa styrelseskicket som sagt bygger på att makten

29 John P (2001) Local Governance in Western Europe, London, SAGE publications, sid 154-16030 Gilljam M mfl (2003), Sid 2ff 31 Ibid, Sid 17ff

13

och besluten finns hos folkvalda representanter medan de deltagar- och samtalsdemokratiska

perspektiven förespråkar att medborgare ska vara engagerade på olika sätt mellan valen.

1.1.3 Syfte och frågeställningar

Med utgångspunkt i problembilden som beskrivits ovan är syftet med denna uppsats att undersöka i

vilken utsträckning svenska kommuner använder sig av olika former eller s.k.

demokratiinnovationer för att involvera medborgare i beslutsprocesser mellan valen, samt att

kategorisera dessa former och diskutera resultatet utifrån medborgares potentiella inflytande i

beslutsprocesser ur ett demokratiteoretiskt perspektiv.

Frågeställningar

1. Vilka olika former av demokratiinnovationer använder sig svenska kommuner av för att öka

det medborgerliga deltagandet mellan valen och vilka är dominerande?

2. Vilka möjligheter (potential) till inflytande i beslutsprocesser får medborgare genom dessa

utifrån resultatet i webbundersökningen?

3. Utifrån resultatet – på vilka sätt utmanar demokratiinnovationerna som används i

kommunerna den representativa demokratin?

1.1.4 Avgränsning

Under detta avsnitt ges en redovisning av de övergripande avgränsningarna i denna uppsats. De

avgränsningar som görs i samband med undersökningen presenteras närmare i metoddelen. Att

undersöka i vilken utsträckning de svenska kommunerna arbetar med demokratiförnyelse och vilka

former eller typer av demokratiinnovationer de använder sig av är ett mycket stort område att ta sig

an. Därför görs en avgränsning gällande vilken typ av demokratiförnyelse som ska undersökas och

som nämndes ovan så kommer kartläggningen av demokratiinnovationer att omfatta de som kan

härledas till de deltagar- och samtalsdemokratiska synsätten. Det innebär att olika ”innovationer”

som är kopplade till det valdemokratiska synsättet inte eftersöks- exempel på dessa är olika typer av

information och informationskanaler riktade till medborgarna, öppna politiska sammanträden,

möjligheter att tycka till om kommunens verksamhet osv, det vill säga sådant där medborgarna inte

kan sägas delta i beslutsprocesser. Vid sidan av detta finns också flera andra sätt för medborgare att

14

involveras mellan valen, bland annat utifrån lagstiftning som kräver det. Exempel på det senare är

så kallade samråd eller dialog inför framtagande av olika planer och program enligt Plan- och

bygglagen (PBL). Dessa kommer inte heller att eftersökas även om sättet dialogen kan föras på i

bland kan anses vara innovativ genom exempelvis användning av ny teknik och former för

samrådet/dialogen eller i de fall kommunen för en bredare och djupare dialog än vad som krävs

utifrån lagstiftningen. En tredje avgränsning görs när det gäller en typ av brukarinflytande i form av

särskilda brukarstyrelser eller samråd inom äldreomsorg och skolan där det också finns krav på

samråd. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att uppsatsens mål är att fånga in det

demokratiarbete i form av demokratiinnovationer som kan sägas gå utöver det kommunerna måste

göra i fråga om att involvera medborgare mellan valen. Med den utgångspunkten så skulle man

också kunna säga att denna uppsats snarare avgränsar sig vad gäller kommunernas demokratiarbete

utifrån ett helhetsperspektiv än mängden kommuner som undersöks.

1.1.5. Tidigare forskning

Forskningen kring olika aspekter som berör demokrati är och har varit prioriterat inom kanske

framförallt statsvetenskapen. Många forskare är engagerade med att på olika sätt undersöka det

svenska demokratiska systemet och hur demokratin fungerar på olika nivåer i samhället. Ett

exempel som kan illustrera detta är det stora antalet forskare som knutits till den pågående

demokratiutredningen för att utifrån sin forskning bidra till utredningens slutrapport. Vad gäller

forskning som kan relatera till denna uppsats syfte och frågeställningar finns även här en stor

mängd äldre och aktuell forskning. I denna undersökning har en avgränsning gjorts till tre vanligt

förekommande demokratiteorier; val-, samtals- och deltagardemokrati (som baseras på svensk

litteratur) samt till en modell som illustrerar medborgares potentiella inflytande i beslutsprocesser.

De tre demokratiteorierna är hämtade från forskningsantologin Demokratins mekanismer (av

Gilljam M & Hermansson J 2003 red.) samt boken Politiskt deltagande (av Åsa Bengtsson 2008)

medan modellen är baserad på Graham Smiths och Sherry Arnsteins forskning kring

demokratiinnovationer respektive medborgarinflytande.

Generellt är forskningen ofta inriktad på att studera enskilda former av demokratiinnovationer och

mycket sällan på helheten genom exempelvis kartläggningar. En forskningsrapport som kan sägas

ligga närmast uppsatsens syfte är författad av Mikael Gilljam, Ola Jodal och Oskar Cliffordsson

som tagits fram inom ramen för forskningsprojektet ”Den lokala demokratins potential” vid

Göteborgs universitet och publicerades 2003. I rapporten har forskarna gjort en kartläggning över

15

vilka demokratiutvecklande åtgärder (som här benämns demokratiinnovationer) de svenska

kommunerna genomfört utifrån en enkätundersökning. Rapporten skiljer sig gentemot denna

undersökning genom att den bland annat antar ett bredare perspektiv och inbegriper de så kallade

valdemokratiska åtgärderna.

I övrigt har inga andra rapporter eller studier som är inriktade på det breda perspektivet påträffats –

det vill säga studier som kartlägger förekomsten av demokratiinnovationer i samtliga svenska

kommuner. Därmed inte sagt att det inte skulle finnas exempelvis uppsatser, forskningsrapporter

eller kartläggningar framtagna med liknande angreppssätt. Det bör dock påpekas att Sveriges

kommuner och landsting (SKL) regelbundet genomför enkätstudier över vilken information och

kontaktuppgifter m.m. medlemmarna tillhandahåller medborgarna genom sina webbplatser som

presenteras årligen i en särskild rapport, men dessa enkätstudier berör inte medborgarnas

möjligheter att påverka i någon större utsträckning och därför har de inte fungerat som underlag till

denna undersökning.

Utifrån ovanstående så kan denna uppsats tänkas fylla ett visst tomrum i den aktuella forskningen

genom att den inriktar sig på det breda perspektivet för att säga någonting om hur kommunernas

demokratiutvecklingsarbete ser ut generellt och hur medborgarna förväntas delta.

1.1.6 Definitioner – demokratiförnyelse, medborgardialog och demokratiinnovationer

I denna uppsats används termerna demokratiförnyelse, medborgardialog och demokratiinnovationer

frekvent och därför kan det vara bra att tydliggöra skillnaderna mellan dessa och när dessa används.

Termen demokratiförnyelse används här som en mer generell beskrivning av det

demokratiutvecklande arbete som tagit fart i Sverige under slutet av 1990-talet fram till idag på

framförallt regional och lokal nivå, bland annat utifrån utredningar, propositioner och lagändringar

på den nationella nivån.32

Medborgardialog kan sägas på senare tid ha blivit den beteckning som allt

oftare används och kanske många gånger ersatt termen demokratiförnyelse. Dock används termen

medborgardialog här som en form av demokratiförnyelse och en beteckning som främst kommuner,

landsting, regioner och inte minst SKL kommit att använda för sitt demokratiutvecklande arbete.

32 Se t ex Montin S & Granberg M (2013), Sid 138f

16

Demokratiförnyelse eller medborgardialog inbegriper i sin tur olika demokratiutvecklande åtgärder

eller demokratiinnovationer, vilket jag väljer att kalla dem i denna uppsats, som har för avsikt att

öka det medborgerliga deltagandet mellan valen. Termen demokratiinnovationer är hämtad från den

brittiske forskaren Graham Smith och utvecklas närmare i teoridelen, men kortfattat kan sägas att de

trots namnet inte behöver vara innovativa i den meningen att det är något som är helt nytt och på ett

radikalt sätt bryter med det gamla. I begreppet demokratiinnovationer enligt Smith och enligt den

definition som används i denna undersökning kan det därför ingå sådana typer av

demokratiutvecklande åtgärder som har funnits en längre tid och som kan anses vara

kompletterande till det representativa styrelseskicket, som exempelvis olika typer av

brukarinflytande och medborgarförslag. Det som kan sägas vara den gemensamma nämnaren för

demokratiinnovationer i denna undersökning är de innehåller deltagar- och samtalsdemokratiska

inslag och att medborgare genom dessa får en möjlighet till inflytande mellan valen, snarare än att

de är helt nya.

1.2 Metod, material och avgränsningar

I detta avsnitt ges en presentation av vilket material och tillvägagångssätt som används för att kunna

besvara undersökningens syfte och frågeställningar, samt en genomgång av vilka avgränsningar

som görs i relation till detta.

1.2.1 Metod

I denna undersökning utgör kommunernas egna officiella webbplatser den primära källan för den

information som samlas in och sedan analyseras för att besvara syfte och frågeställningar.

Kommunens webbsida kan sägas vara ett generellt viktigt verktyg för kommunikation och

information till kommuninvånarna och att visa och informera om vilka möjligheter medborgare har

att vara delaktiga mellan valen på kommunernas respektive webbplatser är prioriterat då webben

idag är en naturlig källa till information och även ett verktyg för olika former av (e-)deltagande.

Detta manifesteras inte minst genom den offentliga sektorns ambitioner att utveckla den så kallade

e-förvaltningen (eller 24 timmars-myndigheten) och SKLs arbete med att förbättra och utveckla

medlemmarnas webbplatser, samt den nationella nivåns arbete med digitala agendor. Trots att

utgångspunkten är att det material som eftersöks finns på kommunernas webbplatser, kan jag inte

utgå från att all information i detta hänseende läggs ut på webben och uppdateras kontinuerligt,

17

vilket kan påverka undersökningens resultat och förutsättningar för att kunna ge en helt korrekt bild

av kommunernas användning av demokratiinnovationer. Man får också ha i åtanke att denna

datainsamlingsmetod är beroende av vad kommunerna väljer att publicera.

För att få en mer fullständig information om i vilken utsträckning de svenska kommunerna

använder sig av olika demokratiinnovationer kan med fördel en enkätstudie göras med frågor om

deras demokratiarbete. Orsaken till att detta tillvägagångssätt inte använts i denna undersökning är

att jag helt enkelt inte bedömt det som rimligt att få en så pass hög svarsfrekvens att syfte och

frågeställningar kan besvaras på ett tillfredsställande vis.33

Utifrån mina förutsättningar, resurser

m.m. är utgångspunkten att använda kommunernas webbsidor som undersökningsfält i stället för en

enkätstudie enligt min mening en bättre metod för att uppfylla denna undersöknings syfte och

besvara frågeställningar i högre utsträckning. En fördel dock med att göra en webbundersökning

gentemot en enkätundersökning förutom det rent resursmässiga kan vara att resultatet präglas av

vad kommunerna faktiskt visar att de har i form av demokratiinnovationer (och som kan

kontrolleras) och inte utifrån vad kommunerna säger att de har.

En annan metod skulle också kunna vara att göra ett urval av kommuner fördelat på kanske ett län

eller landsdelar alternativt att slumpa fram ett på förhand bestämt antal kommuner och undersöka

dessa närmare för att på det sättet besvara syfte och frågeställningar. Genom att minska antalet

undersökningsobjekt så skulle det också vara möjligt att göra mer fördjupade studier och på det

sättet ge en bättre helhetsbild av kommunernas demokratiutvecklingsarbete. Dock är inte

ambitionen att ge en helhetsbild av hur kommunerna arbetar med inflytande och demokratifrågor

utan här inriktas undersökningen snarare på vad kommunerna gör för att involvera medborgare i

beslutsprocesser mellan valen utöver det som krävs av lagstiftning och andra regler. Med detta

angreppssätt är det enligt min mening fullt möjligt att på ett övergripande sätt göra uttalande om hur

medborgare förväntas delta på den lokala nivån mellan valen och vilka eventuella möjligheter till

inflytande i beslutsprocesser som föreligger.

För att besvara den första frågeställningen används Smiths modell som redovisas närmare i

teoridelen för att dela in och kategorisera de olika typerna av demokratiinnovationer. Modellen

utgör också en grund och vägledning för insamling av material på kommunernas webbplatser. Det

insamlade materialet redovisas sedan i bilaga 1 och återger resultatet för varje kommun uppdelat på

33 Mikael Gilljam et al. använder sig av en enkätstudie för att samla in information om de svenska kommunernas demokratiarbete i

sin studie från 2003. Studien är gjord inom ramen för forskningsprojektet Den lokala demokratins potential och finansierades av

forskarskolan CEFOS vid Göteborgs universitet.

18

de olika typerna av demokratiinnovationer, samt en angivelse om tidpunkt för själva besöket på den

aktuella kommunens webbplats. Resultatet kommer sedan att presenteras för varje kategori i kapitel

tre och sedan sammanställas i tabeller och exempel på enskilda demokratiinnovationer kommer

lyftas fram utifrån att de t ex är vanligt förekommande eller utmärker sig på något vis.

För att besvara den andra frågeställningen görs en analys i kapitel fyra utifrån resultatdelen vilken

även den följer de fyra kategorierna av demokratiinnovationer och graden av potentiellt inflytande i

beslutsprocessen. Analysen kompletteras sedan med en diskussion utifrån de tre

demokratiteoriernas (val-, deltagar- och samtalsdemokrati) syn på deltagande som presenteras i

teoriavsnittet och till viss del forskaren Sherry Arnsteins kritiska hållning kring medborgares

inflytande i dessa sammanhang (se teoriavsnitt). Utifrån resultatet av webbundersökningen och

analysen diskuteras sedan om och i så fall hur det representativa systemet kan tänkas utmanas av

dessa demokratiinnovationer (tredje frågeställningen).

1.2.2 Nätet som undersökningsfält - källkritik och insamling av material

En av internets stora fördelar är att det finns enorma mängder information och fakta att ta del av

men att använda webben och webbplatser som utgångspunkt för insamling av fakta och information

kan också på många sätt vara vanskligt då i stort sett vem som helst kan publicera information på

internet med olika uppsåt samtidigt som man kan vara anonym. Tillförlitligheten till olika källor på

webben bör därför liksom i ”den verkliga världen” värderas utifrån olika kritiska kriterier.34

Stiftelsen för Internetinfrastruktur35

har tagit fram en checklista för hur man bör värdera en

webbplats och i samband med detta vilka frågor man bör ställa sig; 1.) vad är det för sorts

webbplats? (statisk eller dynamisk, typ, reklamfinansierad eller inte), 2.) vilken är avsändaren?

(trovärdig information och vem som är avsändaren), 3.) vem har skapat sajten? (t ex företag,

myndighet, organisation eller privatperson), 4.) vilket är syftet med sajten? (information, fakta, att

sälja något, propagera för något etc), 5.) till vem vänder sig sajten? (vilka är målgruppen), 6.) är

sajten seriös? (är innehållet objektivt eller vinklat, stämmer fakta, finns datum om senaste

uppdatering etc) och 7.) kan du få informationen från andra ställen?

34 Alexandersson K (2012) Källkritik på internet, .SE:s internetguide nr 25, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, www.iis.se, 2015-04-

13 35 Ibid, sid 33

19

De svenska kommunernas webbplatser kan utifrån ovanstående checklista värderas som goda källor

med hög trovärdighet enligt min mening. Syftet med kommunernas webbplatser är liksom hos

övriga offentliga organisationer att tillhandahålla kommuninvånare (och övriga) objektiv

information i form av kontaktuppgifter, fakta och nyheter om sin verksamhet för den som är

intresserad och även fungera som verktyg för den som har behov att kunna utföra olika typer av e-

tjänster som tillhandahålls av det offentliga. En kritik som dock alltid kan riktas mot innehållet på

webbplatserna och andra informationskällor är hur olika typer av fakta och information presenteras,

då innehållet kan vinklas och förskönas så att det t ex passar bättre i ett bestämt syfte. I denna

undersökning bedöms dock detta inte vara ett så stort problem då syftet inte är att bedöma t ex reellt

inflytande eller om en demokratiinnovation lever upp till vad som föreskrivs, utan snarare om den

finns och är pågående. Det som eftersöks är med andra ord medborgarnas möjligheter (potential) till

inflytande genom demokratiinnovationer och därför anses det räcka med det kommunerna själva

anger gällande medborgarinflytande.

1.2.3 Insamling av data och avgränsningar

Tillvägagångssättet när det gäller att samla in informationen i form av demokratiinnovationer på

kommunernas respektive webbplatser sker på flera sätt. För det första görs en genomgång av

kommunernas webbplatser för att få en övergripande bild av hur webbplatsen är uppbyggd och vart

den information som eftersöks kan tänkas finnas. För det andra undersöks de flikar som t ex

benämns ”så här kan du påverka”, ”medborgardialog”, ”kommun och demokrati”, ”politiska organ”

eller ”så härs styrs kommunen” närmare, då den information som eftersöks ofta finns samlad på ett

ställe (eller kanske borde). För att komplettera undersökningen görs särskilda sökningar på den

aktuella webbplatsen och följande sökord anges i sökfunktionen: medborgardialog, demokrati,

inflytande eller en specifik demokratiinnovation. För att ytterligare bredda undersökningen i de fall

det föreligger viss osäkerhet om en demokratiinnovation är pågående eller ej, genomsöks relevanta

reglementen och protokoll. I de fall osäkerhet fortfarande föreligger görs en sökning på sökmotorn

Google. Genom att använda denna metod tror jag mig kunna ge en någorlunda rättvisande bild av

kommunernas demokratiarbete (i alla fall de delar som undersöks i denna uppsats), men risken finns

förstås att något förbigåtts. För att komplettera och i viss mån stämma av undersökningen har SKLs

webbaserade guide www.dialogguiden.se använts, som ger exempel på medborgardialogformer från

kommunerna och övriga världen som pågår eller har genomförts.36

36

Webbundersökningen genomfördes mellan 2015-04-25 -2015-05-04 och tidsåtgången beräknas till strax över 40 arbetstimmar.

20

1.2.3.1 Avgränsningar i samband med insamling av data

Den svenska demokratiförnyelsen innehåller en bred flora av olika åtgärder och innovationer för att

stärka den representativa demokratin.37

För att denna undersökning inte ska bli allt för detaljerad

och spretig och för att jag ska kunna komma åt den information jag söker, måste vissa

avgränsningar i undersökningen göras. I avsnittet 1.1.4 redogjordes för de övergripande

avgränsningarna och tanken här är att återkoppla till dessa och precisera dem kopplat till

insamlingen av data från kommunernas webbplatser.

För det första görs en avgränsning i tid gällande den information om de demokratiska

innovationerna som kan tänkas finna till år 2014. De innovationer som kommunerna redovisar

innan dess och alltså ej är pågående tas därmed inte med i denna undersökning om annat än som

exempel.

För det andra så väljer jag att inte ta med de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och

Malmö i undersökningen utan väljer att fokusera på Sveriges 287 övriga kommuner. Anledningen

till detta är att de tre stora kommunerna skiljer sig från de övriga främst genom sin storlek och att de

är indelade i så kallade kommundelsnämnder/stadsdelsnämnder dit många uppgifter överförts,

däribland demokratiförnyelsearbete.38

Övriga kommuner som har kommundels- och

stadsdelsnämnder tas dock med i undersökningen då det inte beräknas ha lika stor påverkan på

resultatet som i de tre storstadskommunerna där stadsdelsnämnderna på många sätt liknar enskilda

kommuner vad gäller självständighet, befolkningsstorlek och ekonomiska förutsättningar.

Den tredje avgränsningen (eller kanske snarare ett förtydligande) handlar om det

demokratiförnyelsearbete som kan klassas som rent valdemokratiska och består av ”innovationer”

som mer eller mindre riktar sig internt som till exempel förändringar i arbetssätt och organisation

men också sådant som endast är nya sätt att informera medborgare, genom exempelvis nya IT-

hjälpmedel. Dessa demokratiinnovationer kommer inte att eftersökas och tas med i denna

undersökning då inriktningen är att undersöka förekomsten av de innovationer som kan härledas till

de deltagar- och samtalsdemokratiska idéerna.

37 Se Gilljam M, Jodal O & Cliffordsson O (2003) 38 Det bör dock påpekas att kommundelsnämnder i sig kan sägas vara ett resultat av demokratiförnyelsearbete då kommuner under

1970-talet fick möjligheten att införa dessa efter en lagändring i syfte att fördjupa den representativa demokratin och höja

effektiviteten.

21

Dock måste en fjärde avgränsning göras gällande de senare då jag väljer att inte ta med dialoger och

samråd som bland annat utifrån lagstiftning och andra påbud måste genomföras. Detta gäller

framförallt olika dialoger och samråd kopplat till samhällsplanering enligt Plan- och bygglagen

(PBL), i anslutning till kommunala översiktsplaner, detaljplaner samt trafik och infrastrukturplaner

eller sådant som berör offentliga byggnader som skolor, bibliotek och idrottsanläggningar. Det

gäller också samråd eller liknande som är kopplade till skola eller vård och omsorg där kommunen

är skyldiga att föra dialog med brukarna utifrån krav i exempelvis skollagen. Vissa kommuner har

också valt att utvidga brukarinflytandet inom skolan och omsorgen genom att införa så kallade

brukarstyrelser eller självförvaltningsorgan där de som nyttjar tjänsterna också får mer att säga till

om. Dessa typer av inflytande undersöks heller inte i denna undersökning, främst på grund av att de

är svåra att komma åt genom den valda metoden.

Till sist undersöks ej heller medborgardialog i enskilda och avgränsade frågor som exempelvis vid

framtagandet av olika policys och program även om kommunerna genomför dialogen utan krav från

lagstiftningen eller liknande. För att i viss mån ändå täcka in det senare så undersöks om

kommunerna har en övergripande strategi för medborgardialog eller demokratiutvecklingsarbete

och om kommunerna har en särskild nämnd eller beredning som arbetar specifikt med

demokratiutvecklingsfrågor.

1.3 Disposition

Denna uppsats består av sammanlagt fem kapitel varav det andra kapitlet som innehåller den

teoretiska anknytningen tar vid efter detta. I det andra kapitlet görs en genomgång av de tre

demokratiteoretiska synsätten eller idealen; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati

(deliberativ demokrati) och en diskussion förs utifrån hur de två senare kan tänkas utmana och

stärka den representativa demokratin som bygger på den förra. I kapitlet tas också en modell fram

som används för att kategorisera de olika demokratiinnovationerna som bygger på Graham Smith

och Sherry Arnsteins forskning. Strukturen på uppsatsens följande kapitel genomsyras av denna

modell då resultatdelen som presenteras i kapitel tre följer de fyra kategorierna; rådgivande-,

samtalsdemokratiska-, medbeslutande- och direktdemokratiska/beslutande innovationer

(resultatdelen bygger i sin tur på data som registrerats i samband med webbundersökningen och

återfinns i bilaga 1). I det fjärde kapitlet analyseras resultatet utifrån mängden

demokratiinnovationer som återfunnits inom de fyra kategorierna samt utifrån de

demokratiteoretiska synsätten som presenterades i kapitel två. Analysen ligger sedan till grund för

22

de slutsatser som presenteras i det femte kapitlet där syfte och frågeställningar besvaras. Uppsatsen

avslutas med egna reflektioner och förslag på fortsatt forskning.

23

2. Teoretiska utgångspunkter

I denna del kommer undersökningens teoretiska ram att redovisas och inleds med en kort

beskrivning (se tidigare forskning 1.1.5) av de tre vanligt förekommande demokratiteorierna

valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Därefter förs en mindre diskussion om hur

de deltagardemokratiska och samtalsdemokratiska idéerna, som demokratiförnyelsen i de svenska

kommunerna till största del hämtar sin inspiration ifrån, stärker respektive utmanar det

representativa demokratiska idealet. Tanken är att denna inledning ska fungera som en bakgrund till

den modell som presenteras senare och sätta in demokratiförnyelsearbetet i ett teoretiskt

sammanhang. Därefter närmar vi oss en modell för de olika formerna av demokratiförnyelse som

består av demokratiinnovationer och medborgares roll och inflytande genom dessa i den politiska

beslutsprocessen. Denna modell kommer sedan att bli utgångspunkten för webbundersökningen och

användas för att kategorisera de olika demokratiinnovationerna.

2.1 Deltagande i teorin - tre olika sätt att se på medborgerligt deltagande

Många av de olika formerna av demokratiförnyelse har som sagt hämtat inspiration från de

deltagardemokratiska och samtalsdemokratiska idéerna om politiskt deltagande och uppfattas ofta i

praktiken som komplement till de traditionella kanalerna för inflytande inom den representativa

demokratin.39

Det kan därför vara intressant att gå närmare inpå dessa teorier genom att först se vad

som skiljer dem åt och på vilket sätt de kan stärka respektive utmana det representativa

styrelseskicket.

De tre olika synsätten eller idealen valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati

(deliberativ demokrati) är ofta förekommande i demokratiforskningen även om de ibland benämns

olika. Sammanfattningsvis rymmer dessa tre synsätt olika grundläggande mekanismer som

legitimerar demokratiska beslut, nämligen valet, deltagandet respektive samtalet och som

producerar eller förverkligar de gemensamma kärnvärdena - folksuveränitet, politisk jämlikhet och

folkviljans förverkligande.40

39 Bengtsson Å (2008), Sid 169 40 Gilljam M & Hermansson J (2003), Kapitlel 1 Demokratins ideal möter verkligheten i antologin Demokratins mekanismer, Liber

förlag, Helsingborg, Sid 12-15

24

2.1.1 Det valdemokratiska synsättet

Det valdemokratiska synsättet kan sägas vara det ideal som närmast liknar det representativa

styrelseskicket som praktiseras i Sverige, även om det senare också innehåller deltagar- och

samtalsdemokratiska inslag. Det valdemokratiska synsättet utmärker sig genom att medborgarnas

deltagande endast sträcker sig till att rösta i valen och därmed utse en mindre grupp representanter

som ska fatta beslut utifrån majoritetens mandat.41

Medborgarna styr alltså endast genom att välja

representanter utifrån vad de lovar (mandatmodellen) eller utifrån vad de åstadkommit

(ansvarsmodellen) och inga andra möjligheter till formellt inflytande utöver rösträtten förekommer.

Det som blir viktigt för de valda representanterna är då att fokusera på kommunikationen med

medborgarna genom att utforma goda informationskanaler och på det sättet lyssna av och forma

opinionen samt motivera de politiska besluten.42

Då valhandlingen är det centrala inom det valdemokratiska synsättet blir frågan om valdeltagande

det som kanske främst förknippas med jämlikhet. Man skulle kunna säga att det är den mest jämlika

formen av deltagande då en röst väger lika tungt oavsett vem som lägger den samtidigt som det är

den mest populära formen för inflytande. Dock kan man också hävda att som medborgare enbart

kunna påverka via val är ojämlikt i sig med tanke på den stora makt som delegeras till de folkvalda

representanterna.43

2.1.2 Det deltagardemokratiska synsättet

Inom det deltagardemokratiska synsättet är målet att så många medborgare som möjligt ska vara

politiskt aktiva i olika former vid sidan av att gå och rösta. Idealet eller synsättet kan vidare sägas

inrymma två olika typer av deltagande där det ena handlar om påverkansförsök och det andra om

beslutsfattande, varav det senare ofta betecknas som direktdemokrati. Med att delta genom

påverkansförsök menas ofta att medborgarna inte är med och fattar besluten men att möjligheter att

föra fram sin mening eller att påverka dem som har makten att besluta finns. Med den

direktdemokratiska inriktningen menas att medborgare är med och i så stor utsträckning som

möjligt fattar de avgörande besluten.44

41 Gilljam M & Hermansson J (2003), Sid15f 42 Naurin E (2003) Kapitel 3 Mandatmodellen samt Kumlin S (2003) Kapitel 5 Finns det någon ansvarig? i antologin Demokratins

mekanismer, Gilljam M & Hermansson J [red] (2003) 43 Bengtsson Å (2008) sid, 66f 44 Ibid sid 56f

25

Inom det deltagardemokratiska synsättet finns en stark tilltro till att medborgarna kan och vill vara

delaktiga i de politiska besluten. Politiskt deltagande enligt detta synsätt kräver att medborgarna

lägger ned en hel del tid på sitt politiska engagemang men en av de största vinsterna är enligt

förespråkarna att medborgare får möjlighet att lära sig den demokratiskaprocessen, samarbeta med

andra och få förståelse för andras åsikter vilket i längden kan bidra till ökad förståelse samt

kompetens hos dem som deltar.45

Fokus hamnar i det deltagardemokratiska synsättet på individen

och individens utveckling till skillnad mot det valdemokratiska synsättet och deltagandets

utbildande syfte blir därmed en central del.46

Genom att medborgare tillåts delta och påverka politiken i stor utsträckning förväntas de folkvalda

representanterna, tillskillnad mot det valdemokratiska synsättet, i sin tur dela med sig av den makt

som delegerats till medborgarna genom val. En utjämning på det här sättet kan därmed sägas

utjämna de ”maktklyftor” som uppstår mellan de valda eliterna och folket.47

2.1.3 Det samtalsdemokratiska synsättet

Det samtalsdemokratiska synsättet (deliberativa demokratin) har sitt ursprung i den akademiska

miljön och har utvecklats utifrån bland annat forskaren Jürgen Habermas teorier. I centrum står det

goda samtalet som utmärks av respekt och förståelse för andras argument. Grundtanken är att en

grupp av individer genom deliberation väntas uppnå en form av konsensus eller hållbara

kompromisser genom att diskutera och ventilera åsikter och argument kring olika

handlingsalternativ vilket i ett politiskt sammanhang kan öka chanserna för att välgrundade beslut

fattas.48

Detta synsätt förutsätter i likhet med det deltagardemokratiska synsättet att medborgarna tillåts vara

aktiva och påverka politiken. Samtalet har en stor betydelse i båda dessa synsätt - i det

deltagardemokratiska synsättet förknippas det kanske framförallt med beslutsfattande, medan det i

det samtalsdemokratiska synsättet i högre grad förknippas med åsiktsbildning och deltagande i

politiska samtal. Det politiska samtalet behöver därmed inte innebära att något beslut fattas utifrån

45 Amnå E (2003) Kapitel 6 Deltagardemokratin - önskvärd, nödvändig, men möjlig? i antologin Demokratins mekanismer Gilljam

M & Hermansson J [red] (2003), Sid 109-111 46 Bengtsson Å (2008), sid 56 47 Ibid, sid 67f 48 Karlsson C (2003) Kapitel 11 Den deliberativa drömmen och politisk praktik - samtalsdemokrati eller elitdiskussion? i antologin

Demokratins mekanismer, Gilljam M & Hermansson J [red] (2003), Sid 215-221

26

detta synsätt.49

Gruppen som samtalen sker i kan se ut på olika sätt, antingen som en process som

äger rum mellan medborgare, mellan medborgarnas representanter, eller mellan medborgare och

deras representanter.50

I likhet med det deltagardemokratiska synsättet blir föredelningen av makt mer jämlik genom att

fler får vara med och dela den med de folkvalda. Genom samtalet och den process som det

samtasdemokratiska synsättet föreskriver där alla ska få möjlighet att framföra sina argument som

sedan på ett konstruktivt sätt diskuteras förväntas maktskillnaderna jämnas ut och jämlikheten bli

större.51

2.1.4 Hur de deltagar- och samtalsdemokratiska synsätten antas stärka respektive

utmana den representativa demokratin

Den demokratiförnyelse som pågått i Sverige de senaste decennierna har som sagt i mångt och

mycket hämtat inspiration från de deltagar- och samtalsdemokratiska idéerna som kort redovisats

ovan. Förespråkarna för dessa två synsätt menar alltså att det finns ett flertal fördelar med att

medborgare tillåts delta vid sidan av de traditionella formerna som genom val och i de politiska

partierna. Den kanske största vinsten är det man kan kalla ”demokratisk fostran” vilket i korthet

innebär att medborgarna genom att delta i olika politiska aktiviteter samtidigt ingår i en slags

demokratisk lärandeprocess. Det kan till exempel betyda att människor som är politiskt inaktiva,

kommer från andra kulturer eller socialt svaga grupper får möjlighet att lära sig det politiska

systemet och att intresset för politik väcks, vilket ur dessa synsätt är positivt för den politiska

jämlikheten.52

Genom att fler medborgare involveras och att grupper bjuds in som normalt inte

någon högre utsträckning deltar genom de traditionella formerna som den representativa demokratin

(valdemokratin) erbjuder, antas också intresset för de traditionella formerna för deltagande växa

genom ett ökat valdeltagande och att de politiska partierna får fler medlemmar.

De olika formerna av demokratiförnyelse innebär också att medborgare och beslutsfattare (politiker

och tjänstemän) får möjligheter att mötas och föra dialog på olika sätt. I relation till den

representativa demokratin kan de olika formerna av demokratiförnyelse ses som en

49 Teorell J (2003) Kapitel 17 Demokrati och deltagande i antologin Demokratins mekanismer, Gilljam M & Hermansson J [red]

(2003), Sid 326-32850 Karlsson C (2003), Sid 214-220 51

Bengtsson Å (2008), sid 68f 52 Montin S & Granberg M (2013), Sid 140f

27

förtroendeskapande process som i längden skapar förståelse och tilltro till systemet och ökar

legitimiteten för politiska beslut som fattas av valda representanter.53

Kritikerna menar dock att den demokratiförnyelse som sker ute i landet kan utmana det

representativa systemet som i hög grad bygger på de valdemokratiska idéerna.54

Den kanske tyngsta

invändningen mot olika former av deltagande som baseras på de deltagar- och samtalsdemokratiska

idéerna är att de utmanar det centrala demokratiska värdet politisk jämlikhet. Det vore kanske inga

problem om de flesta som deltar genom dessa former representerar det stora flertalet, men forskning

visar snarare att de som nyttjar de deltagar- och samtalsdemokratiska kanalerna i högre utsträckning

är resursstarka grupper som redan är politiskt aktiva och att de därmed stärker sitt inflytande i

samhället ytterligare. Vidare, om man går ned på individnivå, så har alla människor olika

förutsättningar när det gäller att framföra t ex argument i en samtalsdemokratisk process och det

kan tänkas att de personer som kanske ha mer utbildning och retorisk förmåga att framföra sina

argument får en fördel gentemot de personer med annan bakgrund, även om de förras argument

egentligen inte är bättre underbyggda. Om det representativa styrelseskicket i allt för hög

utsträckning skulle kompletteras med inslag som bygger på deltagardemokratiska och

samtalsdemokratiska idéer skulle det alltså enligt kritikerna bidra till att förstärka skillnaderna

mellan samhällsgrupperna i fråga om inflytande och jämlikhet.55

Annan kritik som lyfts fram handlar om att medborgarna inte är intresserade av eller ens vill delta,

vilket baseras på det stagnerande och sjunkande intresset för att delta i de traditionella kanalerna

som de politiska partierna, folkrörelserna och föreningarna, eller för att det helt enkelt inte behövs

då man exempelvis anser att den offentliga servicen fungerar tillfredsställande.56

Det kan utifrån

denna utveckling se ut att bli svårt för de deltagar- och samtalsdemokratiska idéerna att få

genomslag. Om man fortsätter på temat utifrån ett medborgarperspektiv så riktas även kritik mot

realismen i de deltagardemokratiska idéerna med anledning av att medborgarna inte kan delta.

Denna kritik grundar sig i att medborgarna saknar den kompetens som krävs i ett samhälle byggt på

de deltagardemokratiska idéerna, där egenskaper som att se bortom snäva egenintressen och stort

ansvar är några av hörnstenarna. Ett motargument mot denna invändning är dock att detta är ett

problem som kan sägas finnas oavsett vilket ideal man diskuterar och utifrån ett

deltagardemokratiskt perspektiv är det egentligen inte ett problem vilken kompetens medborgarna

53 Ibid Sid 140f54 Se t ex Gilljam M (2003) Kapitel 10 Deltagardemokrati med förhinder i antologin Demokratins mekanismer, Gilljam M &

Hermansson J [red] (2003), Sid 203f, samt Erlingsson G & Wänström J (2015) Politik och förvaltning i svenska kommuner,

Studentlitteratur AB, Lund, Sid 140. 55 Gilljam M (2003), Sid 203f 56 Montin S & Granberg M (2013) Sid 138f

28

besitter för närvarande utan det handlar snarare om vilka möjligheter medborgare har att

tillgodogöra sig den kompetens som ett deltagardemokratiskt samhälle kräver. En annan kritik som

har med bristande realism att göra är att medborgarna inte hinner att delta på grund av tidsbrist, då

ett aktivt deltagande kräver att tidsutrymme finns, vilket kan visa sig vara svårt då personer i

yrkesverksam ålder måste prioritera tiden mellan arbete, familj och andra intressen.57

Efter denna genomgång av idéerna bakom de olika formerna av demokratiförnyelse så kommer

redovisas exempel nedan på hur dessa idéer kan omsättas i praktiken i form av

demokratiinnovationer.

2.2 Deltagar- och samtalsdemokrati som praktik

Som beskrevs ovan innebär demokratiförnyelsen eller medborgardialogen inte att de traditionella

formerna för deltagande inom det representativa systemet (valdemokratin) som att gå och rösta för

att utse representanter och inflytande genom politiska partier åsidosätts, avsikten är istället ofta att

komplettera och stärka den representativa demokratin med olika former av deltagande mellan valen.

I litteraturen har två olika sätt att gruppera och kategorisera demokratiförnyelse återfunnits. Det ena

sättet framförs av Stig Montin där han väljer att dela in de olika svenska ”demokratiexperimenten” i

tre grupper utifrån vilken orientering förnyelsen har (spatial gruppering). Den första gruppen

benämns allmänt medborgarorienterade och innehåller förnyelse som riktar sig till alla medborgare,

den andra gruppen är territoriellt orienterade och innehåller åtgärder som syftar till att involvera

medborgare inom ett särskilt geografiskt område. Den tredje gruppen, slutligen, är orienterade mot

vissa medborgargrupper som exempelvis ungdomar eller invandrare.58

Det andra sättet att gruppera demokratiförnyelsen eller medborgardialogen kan sägas ha sin grund i

Sherry Arnsteins forskning kring medborgarinflytande i lokala planeringsprocesser, som

presenterades i slutet av 1960-talet.59

Arnsteins modell innehåller olika uttryck och nivåer av

medborgardeltagande och utgår från medborgarnas grad av inflytande i beslutsprocesser, som kan

illustreras genom en stege där den lägsta inflytandegraden återfinns längst ned på stegen och den

högsta inflytandegraden längst upp på stegen (dimensionell gruppering). Arnsteins deltagandestege

visar hur medborgare kan utnyttjas i bestämda syften och föras bakom ljuset av makthavare (stegens

57 Gilljam M (2003), Kapitel 10, Sid 185-210 58 Montin S (2002) Moderna kommuner, uppl. 1:1, Liber förlag, Malmö, Sid 145ff 59 Arnstein, Sherry R. "A Ladder of Citizen Participation," JAIP, Vol. 35, No. 4, July 1969, sid. 216-224

29

botten) och hur medborgare stegvis kan få mer inflytande och tillsist ges full beslutsrätt i

avgränsade frågor och sammanhang. Den högsta nivån på stegen, medborgarkontroll, kan sägas

vara målet i Arnsteins modell, som i likhet med några av de deltagar- och samtalsdemokratiska

idéerna kan sägas utmana det representativa systemet då det förutsätter att förtroendevalda lämnar

ifrån sig makt.60

Arnsteins modell har blivit en förlaga inom många olika områden som behandlar

medborgardeltagande och inflytande. En av dem som hämtat inspiration från Arnstein är den

brittiska forskaren Graham Smith, som i sin forskning benämner de olika formerna för

medborgarinflytande för demokratiinnovationer.61

(se även Å Bengtsson 200862

) Smith har tagit

fram sin modell i samband med ett uppdrag från den brittiska maktutredningen som handlade om att

utreda hur det medborgerliga deltagandet kunde fördjupas och breddas utifrån de utmaningar eller

problem som det representativa styrelseskicket möter i Storbritannien. Smith redovisar i sin

utredning en kartläggning av 57 olika demokratiska innovationer och för att bringa någon slags

ordning bland dem delas de in i sex olika kategorier, bland annat beroende vilken typ av inflytande

medborgare får genom dessa; valinnovationer, rådgivande innovationer, deliberativa innovationer,

medbeslutande innovationer, direktdemokratiska innovationer och slutligen e-demokratiska

innovationer.

Valinnovationer behandlar olika åtgärder som är förknippade med val och valdagen, främst genom

förbättringar i röstningsförfarandet. De följande fyra kategorierna fokuserar däremot på vilken roll

medborgare kan ha i en beslutsprocess vid sidan av att gå och rösta - från rådgivning och

konsultation, till deliberation, till medbeslutande och slutligen till eget beslutsfattande. Dessa fyra

kategorier följer genom denna ordning också en logik som kan härledas till Arnsteins modell, då

man kan säga att rådgivning/konsultation utgör det första steget och eget beslutsfattande det sista

steget i en stege som visar grad av medborgardeltagande eller potentiellt inflytande i

beslutsprocessen.63

Den sista kategorin, e-demokratiska innovationer, behandlar olika IT-baserade

former för deltagande, alltså former som har sin utgångspunkt i de deltagar- och

samtalsdemokratiska idéerna på webben och hålls utanför Smiths ”stege” genom att den presenteras

som en egen kategori. Jag väljer dock senare att inte särskilja denna kategori från de fyra övriga

kategorierna.

60 Arnstein, Sherry R. (1969) sid 216-224 61 Smith G (2005) Beyond the ballot - 57 Democratic innovations from around the world. A report for the Power Inquiry, Short run

press, Exeter 62 Bengtsson Å (2008) Politiskt deltagande, Studentlitteratur, Lund 63 Smith G (2005) Sid 15

30

Smiths modell som innehåller de fyra stegen och innovationerna; rådgivning, till deliberation, till

medbeslutande och slutligen till eget beslutsfattande, kan sägas vara en vidareutveckling av

Arnsteins deltagandestege och en mer anpassad modell för att exempelvis kategorisera dagens

demokratiutvecklingsarbete. Därför väljer jag nedan att utgå från Smiths modell. Men, Arnsteins

kritiska hållning utifrån medborgarmakt och inflytande är fortfarande relevanta och därför

återkommer jag till hennes resonemang i beskrivningen av de olika demokratiinnovationerna nedan

där det passar in samt i analysdelen.

Smiths modell används också framför Montins modell, som kort sammanfattades i inledningen, och

den främsta orsaken är att Smiths modell (liksom Arnsteins) på ett bättre sätt antas uppfylla syfte

och frågeställningar i denna undersökning då den både kategoriserar de olika formerna av

demokratiförnyelse och medborgardialog och samtidigt visar på ett mer detaljerat sätt vilket

potentiellt inflytande medborgare får i beslutsprocesser. Montins modell är relevant men passar

enligt min mening bättre för att ge en övergripande beskrivning av det lokala demokratiarbetet i

Sverige.

2.3 Demokratiinnovationer och Smiths deltagandestege

Utifrån Smiths genomgång av olika typer av demokratiska innovationer redovisas fyra olika former

av medborgardeltagande och nivåer av inflytande. Det innebär att jag inte går närmare inpå

valinnovationer då de som beskrevs ovan endast behandlar röstförfarandet, utan fokuserar på

rådgivande, deliberativa, medbeslutande och direktdemokratiska innovationer. Jag kommer också

att fokusera på de e-demokratiska innovationerna, men i ett senare skede väljer jag att inte särskilja

dessa innovationer från de övriga då jag anser att IT snarare är ett verktyg för olika former av

deltagande som ryms inom de fyra kategorierna (se t ex Åström & Granberg 200764

).

Nedan följer en genomgång av vad som utmärker de olika kategorierna utifrån hur medborgare är

involverade i beslutsprocessen. Om man liknar de olika formerna av deltagande och inflytande i

beslutsprocessen vid en stege, så kan de rådgivande innovationerna sägas vara den form där

medborgare har lägst inflytande i beslutsprocessen och som befinner sig längst ned på stegen, och

där beslutande innovationer kan sägas vara högst upp på stegen då man har högst inflytande. Det

64 Åström J & Granberg M (2007) Urban Planners, Wired for Change? Understanding Elite support for E-participation, i Journal of

Information Technology & Politics, Vol. 4(2) 2007, Sid 75

31

bör påpekas att ett försök att anpassa Smiths olika typer av demokratiinnovationer till de svenska

förhållandens görs utifrån bland annat Åsa Bengtsson (2008), då de ofta är hämtade från övriga

västvärlden och ibland inte har några motsvarigheter i Sverige.

2.3.1 Deltagandet som konsultation - rådgivande innovationer

Inom denna kategori återfinns sådana innovationer som fungerar som kanaler för åsiktsförmedling

från medborgare till beslutsfattare. Medborgarna medverkar här i den politiska beslutsprocessen

genom att dela med sig av sina åsikter och tankar i framtagandet av i olika policies eller beslut när

det gäller att exempelvis förbättra den offentliga servicen.65

Denna åsiktsförmedling sker i Sverige

främst genom olika typer av rådgivande organ som kan delas in i tre grupper. Den första gruppen är

sådana som behandlar specifika ärenden eller är direkt kopplade till en särskild del i den offentliga

servicen som skola eller äldreomsorg. De benämns ofta brukarråd och är egentligen något som

funnits sedan 1980-talet i Sverige. Den andra gruppen handlar om rådgivning från särskilda

samhällsgrupper, som pensionärer, funktionshindrade eller ungdomar. Dessa rådgivande organ är

mer allmänna och dess representanter väljs ofta utifrån organisationer med koppling till den

specifika samhällsgruppen, som t ex PRO. Den tredje gruppen rådgivande innovationer är sådana

som inte riktar sig till en särskild samhällsgrupp utan riktar sig till samtliga i en kommun, som t ex,

medborgarpaneler eller fokusgrupper.66

Som framfördes i metoddelen gällande avgränsningar så

kommer inte förekomsten av den första gruppen att undersökas då de med vald metod kan vara

svåra att återfinna.

Det Sherry Arnstein lyfter fram som problematiskt med framförallt de rådgivande formerna av

medborgardeltagande är att de lätt kan bli så kallade ”window dressing rituals”, där makthavarna

tenderar att se medborgare som siffror i statistiken genom att räkna hur många som kommer till

möten, tar med sig broschyrer hem, eller besvarar ett frågeformulär utan att egentligen lyssna eller

ta vara på de åsikter och argument medborgarna framför. Arnstein menar att dessa former av

deltagande i värsta fall kan vara ett sätt för makthavare att legitimera redan fattade beslut och att

bjuda in medborgare för att kunna visa att de deltagit i processen.67

De olika formerna för

deltagande genom demokratiinnovationer kan då reduceras till symboliska handlingar som går

tvärtemot de deltagar- och samtalsdemokratiska argumenten för ökad politisk jämlikhet,

demokratisk fostran och lärande.

65 Smith G (2005) Sid 27f 66 Bengtsson Å (2008), Sid 174ff 67 Arnstein, Sherry R. (1969) sid 216-224

32

2.3.2 Deltagandet som samtal - deliberativa innovationer

Dessa innovationer är hämtade från de samtalsdemokratiska (deliberativa) idéerna och kan sägas

fokusera på diskussionens form och kvalitet. Tillskillnad mot de rådgivande innovationerna blir

medborgarnas roll i beslutsprocessen här att i en högre grad vara med och påverka den politiska

dagordningen.68

I det ideala tillståndet deltar medborgare från olika sociala grupper och

diskussionen präglas av ett öppet förhållningssätt där alla tillåts komma till tals och argumentera.

Målet är att så småningom nå konsensus och en gemensam lösning på en särskild fråga eller

problemställning. I praktiken har dessa typer av innovationer kommit att användas som metod när

det gäller frågor som är problematiska och svårlösta och där beslutsfattare har känt behov av att

kunna få inspel av medborgare. Diskussionen sker då företrädesvis i t ex en slumpmässigt utvald

grupp av medborgare som informerats i den särskilda frågan och som i slutändan genom

argumentation når någon slags lösning som kan vägleda beslutsfattarna.69

De innovationer inom

denna kategori Smith exemplifierar är medborgarjury, konsensuskonferenser och deliberativa

opinionsmätningar.70

Ytterligare former eller innovationer som eftersöks inom denna kategori är sådana där samtalet

uttryckligen står i fokus och som är mer eller mindre långsiktiga och återkommande. Innovationer

som skulle kunna komma ifråga kan då vara olika typer av dialogformer där det finns en uttalad

struktur och idé bakom och där det som framkommer av samtalen tas omhand och återkopplas till

deltagarna. Det kan också innebära dialogformer som sker tidigt i en beslutsprocess där inga

lösningar eller beslut är fattade och där medborgarna ges möjlighet att påverka genom att framföra

sina argument i en strukturerat sammanhang.71

2.3.3 Deltagandet som medbestämmande - Medbeslutande innovationer

Ett snäpp högre upp på stegen återfinns innovationer där medborgare tillskillnad mot de föregående

har en viss beslutanderätt. De medbeslutande innovationerna är långsiktiga och ger medborgare

68 Smith G (2005), Sid 15 69 Bengtsson Å (2008), Sid 188ff 70 Smith G (2005), Sid 39ff 71

Bengtsson Å (2008), sid 188ff

33

eller en grupp av medborgare en mer kontinuerlig bas att utöva inflytande i den politiska

beslutsprocessen. I dessa innovationer har medborgarna också mer makt än i de föregående stegen

genom att man i högre utsträckning kan vara med och forma den politiska dagordningen inom t ex

en viss fråga och genom att man i vissa fall är med och fattar besluten eller i vart fall har mer

inflytande över utfallet.72

Genom dessa innovationer kan man säga att medborgarna delegeras makt

i viss mån från de valda representanterna då inte de utsetts genom val utan snarare valts ut genom

att man berörs av en särskild fråga eller visar sitt intresse.73

Bengtsson tar upp två former av medbeslutande innovationer, den ena som är öppen för alla och den

andra som innehåller urval av medborgare. Till de former som är öppna för alla som tillhör en viss

grupp återfinns ungdomsråd och deltagande budgetering (medborgarbudget), där den senare innebär

att medborgare får fatta beslut i en fråga genom exempelvis omröstning där en viss summa pengar

ingår. Bland de former där medborgare väljs ut genom urval återfinns också ungdomsråd. I Sverige

kan man säga att vissa former av brukarinflytande går längre än att enbart vara rådgivande och

innehåller viss form av beslutanderätt, vilket kan förekomma med så kallade brukarstyrelser inom

vård, skola och omsorg.74

Som nämndes ovan eftersöks dock ej de senare i denna undersökning.

Det är enligt Arnstein först när man kommer upp på denna nivå i stegen som man kan tala om

verkligt deltagande, då medborgare här får direkt formellt inflytande över beslutsprocesser, genom

att beslutsfattare här måste börja förhandla snarare än att åtgärda synpunkter från medborgarna.

Medborgare och beslutsfattare skapar gemensamt förutsättningarna för t ex en gemensam styrelse

och delar på beslutsfattandet och ansvaret. Medborgarna som deltar i denna form har eller får de

nödvändiga förutsättningarna för att kunna påverka och har reell makt att påverka resultatet i en

beslutsprocess.75

2.3.4 Deltagandet som beslutande – direktdemokratiska/beslutande innovationer

Högst upp på stegen återfinns beslutande innovationer med vilka medborgare kan sägas få störst

inflytande i beslutsprocessen då besluten fattas av medborgarna utan inblandning av representanter.

Smith tar upp tre former av direktdemokratiska- och beslutande inslag som är komplement till den

representativa demokratin och som har till syfte att föra politiska beslut närmare medborgarna:

72 Bengtsson Å (2008), Sid 57 73 Ibid 74 Ibid Sid 182ff 75 Arnstein, Sherry R. (1969) sid 216-224

34

öppna stadsmöten (open town meetings) som bland annat förekommer i New England, USA, där

alla som bor i staden har rätt att delta och genom mötet vara med och besluta i olika lokala frågor.

Den andra formen som Smith tar upp sker i ett något större sammanhang som t e x på nationell nivå

och handlar om folkomröstningar, folkinitiativ och återtaganderätt (recall, ett sätt för medborgare att

återkräva en representants förtroendeuppdrag – finns dock inte i Sverige). I Sverige finns

möjligheten för medborgare att begära en folkomröstning på lokal och regional nivå genom så kallat

folkinitiativ om 10 % av befolkningen kräver det, dock beslutar fullmäktige om folkomröstningen

ska verkställas. Det bör också tilläggas att folkomröstningar i Sverige endast är rådgivande och

därför eftersöks inte lokala folkomröstningar särkskilt i denna undersökning. Den tredje formen

Smith tar upp handlar om att göra ett urval av alla medborgare inom ett visst geografiskt område

och utifrån det bilda en medborgarförsamling med direktdemokratiska befogenheter.76

. Det som

kanske hamnar närmast det Smith beskriver i en svensk kontext är så kallade opolitiska nämnder

där ledamöterna utgörs av människor från ett särskilt geografiskt område eller valdistrikt som

nämnden verkar inom. Det skulle också kunna innebära innovationer på lokal nivå där medborgare

har fått en i närmast full delegation från de valda representanterna i vissa begränsade sammanhang

som t ex full kontroll och egen budget över ett utvecklingsprogram eller olika offentliga

serviceverksamheter (det steg som Arnstein benämner medborgarkontroll).77

2.3.5 Deltagande genom e-demokratiska innovationer

Dessa typer av innovationer är sådana som återfinns på internet och som möjliggör deltagande i

beslutsprocessen på olika sätt, från att som medborgare kunna ta del av information, till olika typer

av interaktion mellan beslutsfattare och medborgare, till beslutsfattande genom så kallad e-votering.

Då de e-demokratiska innovationerna inte utgör en egen nivå på stegen/trappan och innehåller olika

typer av deltagande som redan finns i de ovan redovisade kategorierna väljer jag senare att inte

urskilja dessa innovationer som en egen grupp utan istället sammanföra dem med respektive

kategori. Detta för att internet och annan informationsteknik bör betraktas som verktyg för att

involvera medborgare i olika stadier i beslutsprocesser snarare än som ett eget fenomen med nya

former av demokratiinnovationer som skiljer sig vad gäller fördelar och brister från de övriga

kategorierna som redovisats ovan.78

76 Smith G (2005), Sid 78 77 Arnstein, Sherry R. (1969) sid 216-224 78 Se t ex Bengtsson Å (2008), Sid 172 samt Åström J & Granberg M (2007), Sid 75

35

De innovationer som Smith tar upp tillhörande denna kategori är bland annat deliberativa

opinionsmätningar, diskussionsforum, e-petitioner, e-omröstningar och e-folkinitiativ.79

En

förutsättning för att kunna delta genom dessa innovationer är att medborgare har tillgång till internet

och kunskap om att de finns samt hur dessa former av inflytande fungerar. Att alla personer som

skulle kunna delta genom dessa innovationer har tillgång till internet blir därför viktigt ur ett

jämlikhetsperspektiv och den ofta omtalade digitala klyftan bör vara så låg som möjligt för att

representationen på nätet ska vara jämnt fördelad. Antalet invånare som har tillgång till internet i

Sverige är förhållandevis högt i jämförelse med övriga världen, men en uppskattning är att det finns

ca en miljon invånare som inte har internet idag.80

2.4 Sammanfattning - Smiths deltagandestege

I figur 2.1 nedan görs en sammanfattning av medborgarnas roller och inflytandegrad i de olika

grupperna av demokratiinnovationer i form av en stege, där den lägsta inflytandegraden återfinns

längst ned och den högsta längst upp. Pilen visar att det potentiella inflytandet i beslutsprocessen

ökar för varje nivå.81

Figur 2.1. Smiths deltagandestege – demokratiska innovationer fördelade

efter kategorier som visar inflytande i beslutsprocesser.

Rådgivande innovationer: medborgare förväntas främst delta genom att de konsulteras i t ex en

enskild fråga eller frågor som berör en särskild samhällsgrupp där möjlighet finns att lämna

synpunkter. Exempel på demokratiinnovationer som hör till denna kategori är de av rådgivande

karaktär som rådgivandeorgan och medborgarpaneler, samt motsvarigheter på kommunernas

webbplatser.

79 Smith G (2005), Sid 91ff80 http://www.soi2014.se/sammanfattning/ , sajten .SE internetstatistik, hämtat 2015-05-20 81 Figuren benämns Smiths deltagandestege och är en egenhändigt framtagen illustration utifrån Smiths och Arnsteins forskning

kring demokratiinnovationer respektive medborgarinflytande och används för att ge en mer överblickbar bild av uppsatsens

teorianknytning och metod.

36

Samtalsdemokratiska innovationer: medborgare förväntas delta genom samtal och bidra genom sin

argumentation kring olika ståndpunkter. Samtalen är strukturerade och det finns en idé kring hur det

som kommer ut av samtalen återkopplas till deltagarna och tas tillvara i beslutsprocessen. Dessa

typer av innovationer skiljer sig från ”dialoger” där deltagarna endast informeras och får komma

med synpunkter på färdiga förslag. Exempel på innovationer inom denna kategori är

medborgarjury, konsensuskonferenser och olika former av dialoger och dialogforum där de

ovanstående kraven tillmötesgås.

Medbeslutande innovationer: till denna kategori hör innovationer där medborgare får ett större

inflytande i beslutsprocesser än de två föregående kategorierna då de folkvalda här delar med sig av

makt genom att exempelvis låta medborgare få bestämma över hur en viss summa pengar ska

användas (deltagandebudget/medborgarbudget) eller genom att de folkvalda delar makten med

medborgarna i t ex en styrelse eller andra mer avgränsade sammanhang.

Direktdemokratiska/beslutande innovationer: genom innovationer som hör till denna kategori

överlåter folkvalda än mer makt till medborgare än föregående kategori. Här beslutar medborgarna

själva utan inblandning från de folkvalda, dock i en avgränsad fråga eller sammanhang. Ett exempel

som Smith tar upp är öppna stadsmöten där stadens invånare är välkomna att delta och fatta beslut i

olika frågor som berör den aktuella staden. I svensk kontext skulle partiobundna nämnder eller

styrelser med budget kunna passa in i denna kategori.

Denna modell ligger som sagt till grund för webbundersökningen vars resultat redovisas i bilaga 1.

Med hjälp av modellen presenteras sedan en sammanfattning av resultatet i kapitel tre där strukturen

på samma sätt följer de fyra kategorierna. Analysen i kapitel fyra utgår också från modellens fyra

kategorier samt från de demokratiteoretiska synsätt som återges ovan.

37

3. Resultat och sammanställning av webbundersökning

I denna del presenteras resultatet av den undersökning som gjorts av de svenska kommunernas

webbplatser och som utgår från undersökningens första frågeställning:

Vilka olika former av demokratiinnovationer använder sig svenska kommuner av för att öka

det medborgerliga deltagandet mellan valen och vilka är dominerande?

De olika demokratiska innovationerna som noterats återfinns i sin helhet i bilaga 1, fördelade på

respektive kommun och kategori. Nedan kommer de olika innovationerna på ett liknande sätt att

delas in i kategorierna som beskrevs i teoridelen, det vill säga rådgivande-, samtalsdemokratiska-,

medbeslutande- och direktdemokratiska-/beslutande innovationer.

3.1 Rådgivande och konsultativa innovationer

I detta avsnitt görs en sammanställning av de rådgivande och konsultativa innovationerna som

återfunnits på kommunernas webbplatser och som redovisas i bilaga 1. De mest förekommande

rådgivande innovationerna utifrån denna undersökning är rådgivande organ, medborgarförslag och

e-petitioner, medborgarpaneler och olika typer av dialogformer och forum. Dessa redovisas nedan i

tabeller med tillhörande beskrivningar.

3.1.1 Rådgivande organ

De rådgivande innovationer som förekommer mest, om än med olika inriktningar, är de rådgivande

organen. Det som man generellt kan säga om dessa organ är att de består av en blandning av

politiker och företrädare från föreningar och organisationer, samt att de ofta har en roll som

remissinstans i frågor som exempelvis berör den grupp eller område som föreningsföreträdarna

representerar. För ett pensionärsråd kan det till exempel betyda att kommunen informerar rådet om

specifika frågor som berör äldre och ber dem inkomma med synpunkter och förslag på planer och

program som berör den nämnda samhällsgruppen.

Nedan följer en sammanställning av förekomsten av de rådgivande organen hos de svenska

kommunerna. Antal visar hur många kommuner som har ett specifikt rådgivande organ, medan

parentesen visar det antal kommuner där det har varit svårt att bedöma ifall kommunen har ett

38

rådgivande organ som fortfarande är aktivt, alternativt att kommunen haft ett rådgivande organ

under 2014, men avskaffat det i samband med den nya mandatperioden.

Tabell 3.1 Rådgivande organ fördelade på antal kommuner

Rådgivande organ Antal Totalt

Pensionärsråd 200 (9) 287

Handikappråd 194 (8) 287

Ungdomsråd/-fullmäktige 53 (16) 287

Kombination av P-råd och H-råd 31 (3) 287

Näringslivsråd 22 (3) 287

Byråd/landsbygdsråd 17 (2) 287

Övriga 29

De i särklass mest förekommande rådgivande organen är pensionärsråd respektive handikappråd82

(eller en kombination av dessa), då ca 80 procent av kommunerna har inrättat ett sådant. Därefter

följer ungdomsråd och ungdomsfullmäktige (varav det senare endast har en rådgivande roll) som

ofta riktar sig till högstadie- och gymnasieungdomar, där ca 20 procent av kommunerna uppger att

de har ett sådant. En kommentar till resultatet gällande ungdomsråd/-fullmäktige är att det i några

fall har varit svårt att fastställa om dessa fortfarande är pågående eller vilande, där av det något

höga osäkerhetstalet (16). Näringslivsråd förekommer i 22 kommuner och de har tagits med i

undersökningen för att de i likhet med övriga rådgivande organ företräder ett särskilt intresse och en

viss grupp av kommuninvånare. Den rådsform som kommer därefter och som endast återfanns i 17

kommuner är kopplad till landsbygdsfrågor och benämns ofta byråd, skärgårdsråd eller

landsbygdsråd. Det bör dock påpekas att de så kallade byalagen kan fylla de förras funktion genom

att vara rådgivande i avgränsade frågor, men förekomsten av de senare har inte undersökts då det i

många fall är svårt att klarlägga byalagens roll i kommunerna. Utöver de ovan listade mest

förekommande rådgivande organ finns också övriga som är mindre förekommande. Exempel på de

senare är integrationsråd (6), natur- och miljöråd (6), föreningsråd (3) och studentråd (2).

Vid sidan av ovan redovisade rådgivande organ finns även flera andra typer som också är kopplade

till antingen kommunstyrelse, nämnder eller fullmäktige, men där företrädare från olika

82 Handikappråd benämns även funktionshinderråd, tillgänglighetsråd av kommunerna, men i denna undersökning används termen

handikappråd.

39

medborgargrupper inte ingår, utan består av politiker, tjänstemän och företrädare från andra

offentliga organisationer. Vanligt förekommande exempel på dessa är folkhälsoråd och

brottsförebyggande råd, men dessa har inte noterats i denna undersökning då de som sagt i nästan

samtliga fall inte innehåller representanter för olika föreningar eller liknande.

De kommuner som utmärker sig när det gäller antal rådgivande organ är Österåkers kommun med

sju, där representanter från olika föreningar ingår, därefter Kalmar och Söderköping som har sex

stycken vardera och sedan följer ett flertal kommuner som har fyra eller fem rådgivande organ.

3.1.2 Medborgarförslag och e-förslag (petitioner)

Andra vanligt förekommande rådgivande innovationer är medborgarförslag samt e-förslag eller e-

petitioner som de också benämns. I stort sett samtliga kommuner erbjuder kommuninvånarna att

tycka till eller lämna synpunkter på kommunens verksamhet via webbplatsen, men genom att

erbjuda medborgarna att antingen lämna medborgarförslag eller e-petitioner så går man ett steg

längre genom att processen i högre grad blir formaliserad.

Medborgarförslag togs inte upp under kategorin rådgivande innovationer som exempel, men genom

att det handlar om förslag som inte innebär några särskilda möjligheter till inflytande än övriga

innovationer i denna kategori, så har det placerats här. Medborgarförslag likställs dock i

kommunlagen med en motion som lämnas av en fullmäktigeledamot och när en kommuninvånare

skrivit och lämnat in ett medborgarförslag så anmäls detta därför till fullmäktige. Fullmäktige

anvisar vilket politiskt organ som ska behandla förslaget och därefter utreds förslaget och ett

yttrande tas fram som ofta handlar om att bifalla eller avslå. Den som ställt ett medborgarförslag

kallas till sammanträdet och har rätt att yttra sig när ärendet behandlas.

Att lämna in petitioner till myndigheter handlar om att som medborgare att kunna uttrycka sin åsikt

och att samla stöd från andra medborgare för sitt förslag genom exempelvis underskrifter. Detta sätt

att påverka har gamla anor men har en starkare tradition och är mer vanligt förekommande i t ex

USA och i Storbritannien än i Sverige. E-petitioner utmärker sig gentemot vanliga

underskriftsinsamlingar, förutom att de är internetbaserade, genom att de liksom medborgarförslag

kopplas till en mer formaliserad process, som t ex en kommuns beslutsprocess. E-förslagen

(petitioner) som ofta skrivs in direkt på en anpassad webbsida på en kommuns webbplats måste

40

”skivas under” eller stödjas av ett givet antal röster från andra kommuninvånare, som t ex 30, 50

eller 100 för att de förslag som ställts ska ”gå vidare” och behandlas i berörda politiska organ.83

Tabell 3.2 Medborgarförslag och e-petitioner fördelade på antal kommuner

Medborgarförslag och e-petitioner Antal Totalt

Medborgarförslag 206 287

E-förslag (petitioner) 18 287

Utifrån resultatet, som sammanställts i tabell 2, så har en stor andel av kommunerna valt att införa

medborgarförslag efter att det möjliggjorts i början av 2000-talet då 206 kommuner eller närmare

70 procent landets kommuner erbjuder sina kommuninvånare denna möjlighet.

Möjligheten att lämna e-petitioner är inte lika utbredd men har ökat under senare tid84

och nu

använder sig 18 kommuner av denna typ av innovation. I exempelvis Västerås kommun har e-

förslag använts en tid och när denna undersökning gjordes i maj 2015 är 28 förslag aktuella på

kommunens webbplats. Gränsen för att ett förslag ska tas upp och behandlas av berörd nämnd och

förvaltning är 100 röster (eller ”underskrifter” från andra medborgare) och ett flertal av förslagen

hade nått upp till denna gräns och mer där till.85

Ett annat exempel på en kommun som använder e-

petitioner är Orsa kommun och där har medborgarna möjlighet att lämna förslag på prioriteringar i

budgeten, som sedan övriga kommuninvånare har möjlighet att rösta på. Om förslaget får

tillräckligt med röster (20st) tas det upp och behandlas på samma sätt som ett medborgarförslag

(dock verkar inte denna möjlighet ha utnyttjas i så hög grad av invånarna i Orsa då endast två

förslag tagits upp, utan några underskrifter eller röster).86

83 Sedelius T & Åström J (2011) ”E-deltagande som medborgerligt och politiskt projekt”, sid 127-135, i Perspektiv på offentlig

verksamhet i utveckling, Tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet, Örebro universitet, Örebro 84 Ibid 85 http://www.vasteras.se/kommun-och-politik/dialog-och-synpunkter/synpunkter-fragor-och-klagomal/e-forslag.html, 2015-05-15 86 http://orsa.medborgarbudget.se/ 2015-05-16

41

3.1.3 Medborgarpaneler

En annan form av rådgivande innovationer är medborgarpaneler som används av kommunerna för

att få in medborgarnas synpunkter på i förhand ställda frågor och riktar sig ofta till alla som valt att

anmäla sitt intresse eller antingen till grupper av frivilliga som vuxna, ungdomar eller barn.

Tabell 3.3 Medborgarpaneler

Medborgarpaneler (alla) Antal Totalt

Medborgarpaneler 23 (1) 287

Medborgarpaneler förekommer hos 23 kommuner och de paneler som återfunnits i denna

undersökning är samtliga sådana som mer eller mindre liknar ett enkätverktyg genom att frågor

skickas ut via e-post eller sms till dem som anmält sig att delta. Frågorna kan vara allmänna och

beröra flera olika verksamheter i en kommun eller enbart vara inriktade på ett område.

3.1.4 Övriga rådgivande innovationer

Utöver de rådgivande innovationer som presenterats ovan har även andra mindre förekommande

innovationer återfunnits. Dessa är liksom de rådgivande organen ofta kopplade till specifika

medborgargrupper och kan användas som komplement till eller istället för de förstnämnda för att

föra dialog med dessa grupper. Det som skiljer dessa former av dialog mot de former av samråd och

liknande som ej undersöks i denna studie är att de är mer formaliserade och inarbetade. Exempel på

denna kategori av övriga rådgivande innovationer är bland annat ungdomsforum, ungdomsting,

äldreträffar, byalagsträffar, fokusgrupper och medborgarmöten (se bilaga 1).

3.2 Samtalsdemokratiska innovationer

I detta avsnitt redovisas de samtalsdemokratiska innovationerna som kommunerna använder sig av

för att involvera medborgare i beslutsprocessen. Utgångspunkten är att medborgare här inte väntas

komma med synpunkter på redan fattade beslut eller framtagna planer som i fallet med många av de

rådgivande innovationerna, utan här förutsätts att medborgarna får möjlighet att vara med tidigt i en

process och mer förutsättningslöst diskutera frågor med politiker, som i förlängningen kan leda till

beslut som baserats på diskussionen.

42

De innovationer som återfunnits i denna kategori är framförallt olika typer av dialogforum som

medborgarstämmor och öppna möten, e-dialogforum samt dialogcaféer. Nedan följer en samlad

redovisning av resultatet.

Tabell 3.4 Samlad redovisning av samtalsdemokratiska innovationer

Antal Totalt

Dialogforum (allmänna) 7 287

Dialogforum (geografiska) 5 287

E-dialogforum 4 287

Dialogcafé 5 287

De i tabell 3.4 redovisade innovationerna är uppdelade på olika typer av dialogforum, där politiker

och medborgare kan mötas och diskutera. De allmänt orienterade riktar sig till samtliga

kommuninvånare och där samtalsämnena kan variera beroende på vad som deltagarna vill ta upp,

medan de geografiska dialogforumen riktar sig till kommuninvånare i olika stads- eller

kommundelar (ej att förväxla med stadsdels- kommundelsnämnder). Ett exempel på en kommun

som använder sig av geografiska dialogforum är Botkyrka kommun som har sex olika dialogforum

fördelat på olika stadsdelar.

E-dialogforum kan sägas vara dialogforumens motsvarighet på webben och i denna undersökning

återfanns fyra som var aktiva och där kommuninvånare och politiker kan diskutera olika frågor.

Aktiviteten i dessa såg dock ut att vara låg.

En annan innovation som också återfanns hos några kommuner var så kallade dialogcaféer och är

likt dialogforum ett sätt för politiker och medborgare att träffas och diskutera allmänna frågor eller

på förhand bestämda frågeställningar. Enligt denna modell står det kollektiva lärandet i fokus och

genom möjligheten att träffa och samtala med människor med olika bakgrunder och erfarenheter

väntas gruppens kunskaper att öka.

3.3 Medbeslutande innovationer

Nedan redovisas de medbeslutande innovationer som återfunnits i denna undersökning. Dessa typer

av innovationer går ett steg längre än de två föregående då medborgare delegerats makt från de

43

folkvalda representanterna inom ett avgränsat område eller delar makten med de förtroendevalda

genom att t ex sitta i samma styrelse. Utifrån webbundersökningen kunde främst medborgarbudget

identifieras som en medbeslutande innovation då sammanlagt sju kommuner genomfört dessa under

det senaste året. I fyra kommuner har ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige fått möjlighet att

besluta om en på förhand fastställd budget och göra prioriteringar därefter. I Alingsås har

ungdomsfullmäktige 200 000 kronor att förfoga över årligen och i Bollebygds kommun förfogar

ungdomsrådet tillsammans med elevråden över 100 000 kronor årligen.

Tabell 3.5 Medborgarbudget

Antal Totalt

Ungdomsråd/-fullmäktige med budget 4 (1) 287

Övrig medborgarbudget 3 287

De övriga medborgarbudgetarna är knutna till särskilda områden eller platser i kommunerna. Ett

exempel är de så kallade orts-initiativ som återfinns i Härryda kommun, där invånare på olika orter i

kommunen erbjuds att vara med och påverka livskvaliteten på sin ort, genom att lämna förslag och

idéer, sedan rösta på de olika idéerna och slutligen vara med och genomföra dem.87

Storleken på

budgeten varierar med antalet invånare på orten. Andra medborgarbudgetar rör liksom den i

Härryda kommun möjligheten för medborgare att kunna vara med och påverka sin närmiljö och kan

vara en del av ett projekt med ett slutdatum, medan det i vissa kommuner kan vara mer långsiktiga

former för medborgardeltagande. Det senare gäller i Haninge respektive Kramfors kommun där

kommunstyrelserna beslutat om att införa årliga medborgarbudgetar.

En annan innovation som skulle kunna föras in i denna kategori är styrelser eller liknande där

medborgare utifrån samma premisser delar makten med politikerna.

Det exempel som återfanns i denna undersökning är områdesstyrelsen i Kallbygden, Åre kommun.

Områdesstyrelsen startades inför valet 1998 och har sedan dess permanentats och ingår i

kommunens verksamhetsförvaltning. Styrelsen utgörs av tre partipolitiska ledamöter (med lika

många ersättare) som utsetts av fullmäktige och tre ledamöter (med lika många ersättare) med lokal

förankring som nominerats av byborna direkt till fullmäktige genom val. Områdesstyrelsen har en

87https://www.harryda.se/kommunochpolitik/dialogochsynpunkter/initiativortenharryda.4.262969b6144283c4b531924.html 2015-05-

15

44

budget på ca 10 miljoner kronor och ansvarar för förskola, låg- och mellanstadieskola samt

hemvården i bygden.88

3.4 Direktdemokratiska och beslutande innovationer

Till denna kategori hör sådana innovationer där de förtroendevalda delegerat beslutanderätten i en

fråga eller ett (avgränsat)område till medborgare som inte företräder något parti eller är invalda i

någon av kommunens politiska organ. Den typ av direktdemokratiska innovationer som Smith tar

upp berör till stor del folkomröstningar, där de medborgare som har rösträtt har möjlighet att

bestämma utgången i en viss fråga. I Sverige är som sagt folkomröstningar endast rådgivande och

det är också fullmäktige som beslutar om en folkomröstning ska initieras. Därför har inte antalet

folkomröstningar undersökts på kommunernas webbsidor.89

Vad gäller resultatet i denna undersökning så återfanns endast Svågadalsnämnden i Hudiksvalls

kommun som skulle kunna föras in i denna kategori.

Svågadalen är en bygd som ligger i norra delen av Hudiksvall kommun med en folkmängd på cirka

600 personer och här har invånarna haft möjligheten att nominera representanter från bygden (tillika

valdistriktet) till en partiopolitisk nämnd sedan 1996. Nämnden består av sju ledamöter med lika

många ersättare och innehåller alltså inte några ledamöter med partipolitisk koppling. Nämnden

förvaltar över skattemedel och ansvarar bland annat för områdets äldreomsorg, kultur- och

fritidsverksamhet, skola och barnomsorg.90

3.5 Övrigt

I bilagan finns en kolumn som benämns ”övrigt” och tanken med den har varit att bredda

undersökningen och samla sådant som kan tänkas säga något om kommunernas demokratiarbete i

sin helhet. Det som eftersökts och listats här är framförallt riktlinjer eller principer för

medborgardialog eller demokratiprogram men också särskilda beredningar eller liknande som har

uppdrag att arbeta med demokratiutveckling. I kolumnen ”övrigt” har även sådana företeelser som

88 SOU (2012:30) Vital kommunal demokrati, Betänkande av kommittén för förstärkning av den kommunala demokratins

funktionssätt, Stockholm, Fritzes förlag, Sid 201f. Se även www.are.se 89

enligt valmyndigheten så genomfördes totalt 22 kommunala folkomröstningar mellan 2011-2014, där omröstningarna

bland annat gällde skolorganisationen, byggandet av nya idrottsanläggningar samt andra byggen, se: http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/folkomrostningar/kommunala/index.html, 2015-05-16 90 http://www.hudiksvall.se/Demokrati--kommun/Svagadalen/ 2015-05-16, se även SOU (2012:30), sid 200f

45

kommuner lyfter fram angående sitt demokratiarbete placerats, men som inte platsat i någon av

kategorierna i denna undersökning.

Tabell 3.6 Styrdokument och beredningar för demokratiutveckling

Policys, riktlinjer samt beredningar Antal Totalt

Riktlinjer för medborgardialog 41 (7) 287

Demokratiberedning eller motsv. 24 (3) 287

I denna undersökning återfanns 41 kommuner som hade tagit fram någon form av principer eller

riktlinjer för medborgardialog och demokratiutvecklingsarbete. Dessa principprogram är ofta

baserade på SKLs material kring medborgardialog och inflytande och innehåller ofta exempel på

hur medborgare kan involveras i beslutsprocesser. Hos 24 kommuner fanns en demokratiberedning

eller motsvarade som har ett särskilt uppdrag att arbeta med demokratifrågor och att utveckla den

lokala demokratin.

46

4. Analys av resultat i webbundersökningen

I denna del kommer resultatet i webbundersökningen som presenterades i kapitel 3 att analyseras

och diskuteras utifrån utfallet och de teoretiska utgångspunkterna som beskrevs i kapitel 2. Liksom i

föregående kapitel kommer analysen utgå från de fyra kategorierna rådgivande-,

samtalsdemokratiska-, medbeslutande- och direktdemokratiska/beslutande innovationerna samt

avslutas med en sammanfattande analys. I denna del är även uppsatsens andra och tredje

frågeställning i fokus och här är tanken att lägga en grund för att kunna besvara dessa i

slutsatskapitlet:

Vilka möjligheter (potential) till inflytande i beslutsprocesser får medborgare genom dessa

utifrån resultatet i webbundersökningen?

Utifrån resultatet – på vilka sätt utmanar demokratiinnovationerna som används i

kommunerna den representativa demokratin?

4.1 Rådgivande innovationer

Dessa typer av innovationer är de som förekommer allra mest hos de svenska kommunerna. Den

enskilt mest utbredda formen eller innovationen för medborgerligt inflytande mellan valen är de

rådgivande organen som riktar sig till särskilda grupper av medborgare där pensionärsråd,

handikappråd (som även benämns tillgänglighetsråd, funktionshinderråd m.m.) och ungdomsråd/-

fullmäktige är de vanligast förekommande. Om man räknar ihop antalet kommuner som åtminstone

har ett rådgivande organ hamnar summan på 259 av 287 undersökta kommuner eller drygt 90

procent. Den andra mest förekommande rådgivande innovationen är medborgarförslag där drygt 70

procent av kommunerna valt att inför denna möjlighet. Utifrån detta kan man också säga att den

vanligaste förekommande kombinationen av rådgivande innovationer tycks vara ett pensionärsråd

och ett handikappråd samt möjligheten för att lämna in medborgarförslag. Sammanfattningsvis kan

man utifrån denna undersökning säga att det är få kommuner som inte valt att införa någon typ av

rådgivande innovationer då det endast var åtta kommuner.

Utifrån webbundersökningen kan man säga att de svenska kommunerna i stor utsträckning anammat

de rådgivande innovationerna, det vill säga den nivå i Smiths stege som återfinns längst ned och där

medborgarna endast förväntas att bidra genom att de konsulteras och ges möjlighet att lämna

47

synpunkter på färdiga förslag eller att man som medborgare får möjlighet att själv föra fram idéer

och förslag genom en formaliserad process där förslagen tas om hand på ett strukturerat sätt. Utifrån

demokratiperspektiven som presenterades i teoridelen, kan man säga att dessa former av inflytande

går ut över det ideal som det valdemokratiska synsättet föreskriver, där medborgare endast

förväntas delta genom att rösta i val och ta del av relevant information. Det bör dock påpekas att det

svenska representativa styrelseskicket inte är någon idealtyp i denna mening, även om det i grunden

kan sägas vara utformat efter det valdemokratiska synsättet eller idealet och innehåller därför (och

har alltid innehållit) deltagar- och samtalsdemokratiska inslag.91

Genom de rådgivande

innovationerna får de valda representanterna möjlighet att konsultera medborgare mellan valen och

utbyta information inom olika verksamhetsområden (t ex äldreomsorg/pensionärsråd) eller områden

som medborgarna själva väljer (genom t ex medborgarförslag) och de medborgare som deltar

genom dessa innovationer får i sin tur genom konsultationen möjlighet att till viss del påverka

beslut genom att framföra sina synpunkter innan besluten fattas.

Även om dessa typer av innovationer kan tänkas gå lite utöver vad det valdemokratiska synsättet

förespråkar och till viss del innehåller deltagar- och samtalsdemokratiska inslag, så kan det inte

direkt sägas att de utgör något hot mot det representativa systemet och de etablerande

institutionerna utan bör betraktas som komplement och arenor får folkvalda representanter och

medborgare att mötas mellan valen, där de folkvalda under hand får möjlighet till feedback på förd

politik och där medborgarna har möjlighet att framföra sina åsikter utan att behöva vänta till

valdagen. Ur ett deltagardemokratiskt perspektiv kan exempelvis de rådgivande organen,

möjligheten att lämna medborgarförslag och e-petitioner vara något positivt då medborgare till viss

del kan vara med och påverka politiken mellan valen, även om det inte innebär att man är med och

fattar besluten. Genom dessa olika innovationer finns möjligheten till lärande och ”demokratisk

fostran” som det deltagardemokratiska synsättet framhåller och samtidigt som grupper av

medborgare som normalt inte är politiskt aktiva eller syns i den offentliga debatten kan ges en mer

framskjuten plats.

Att kommunerna använder sig av rådgivande innovationer kan som beskrivits ovan medföra flera

olika fördelar, men en fara enligt Sherry Arnstein är om beslutsfattarna inte tar tillvara på de idéer

och synpunkter som medborgarna för fram eller återkopplar resultatet av konsultationen. I värsta

fall kan då dessa typer av innovationer innebära det Arnstein kallar ”window dressing rituals”, alltså

91

Bengtsson Å (2008), sid 52

48

företeelser som enbart används av beslutsfattare för att legitimera redan fattade beslut och i så fall

reduceras de rådgivande innovationerna enbart till symboliska handlingar (se teoriavsnitt). Att det t

ex finns reglementen för de rådgivande organen samt tydliga föreskrifter för hur exempelvis

medborgarpaneler, medborgarförslag och e-petitioner tas tillvara blir därmed viktigt för att

beslutsfattare och medborgare ska kunna ha förståelse för varandra och en samsyn kring vad deras

respektive roller innebär i ett givet sammanhang. Ett exempel från en utvärdering av e-petitioner i

Malmö kommun 2011 visar att medborgarna hade stora förväntningar på att deras förslag lästes,

togs tillvara och återkopplades från tjänstemän och politiker, men det visade sig att det sällan

förekom, vilket kan sägas vara ett utslag av att föreskrifter för e-petitionerna saknades.92

Utifrån

den genomförda webbundersökningen tycks de flesta kommuner ha fasta ”spelregler” kring hur de

rådgivande innovationerna är tänkta att fungera, men samtidigt är det svårt att uttala sig om hur de

fungerar i realiteten.

4.2 Samtalsdemokratiska innovationer

De samtalsdemokratiska innovationerna är den nivå på Smiths stege som följer närmast efter den

rådgivande nivån. I jämförelse med den senare återfanns här långt färre antal innovationer (totalt 20

fördelat på 4 olika underkategorier) och en del av resultatet skulle kunna förklaras av svårigheten i

att definiera denna typ av innovation. Min utgångspunkt har varit att kartlägga mer långsiktiga och

återkommande former som präglas av en idé om att medborgare genom ordnade samtal med

politiker, som präglas av en struktur som framhåller kvaliteten på samtalen, är med och formar

beslut tidigt i en process snarare än att man informeras om tagna beslut med möjlighet att yttra sig

över dessa. Men det är dock svårt att uttala sig om huruvida dessa innovationer som återfanns i

denna undersökning når upp till de ambitioner som föreskrivs, då jag endast har lutat mej mot

kommunernas egna beskrivningar.

Utifrån resultatet är de mest förekommande samtalsdemokratiska innovationerna olika typer av

dialogforum (allmänna, geografiska och e-dialog), där de allmänna och dem via webben riktar sig

till samtliga kommuninvånare, medan de geografiska riktar sig till invånare som bor i en särskild

stadsdel, kommundel eller by. Det gemensamma för dessa forum är att det inte tas några beslut i

dem men att medborgarna har möjligheten att föra upp sina frågor på agendan under ordnade

omständigheter och diskutera dessa med politikerna. Det förekommer också att dagordningen och

92 Åström J & Sedelius T (2011), Sid 127-135

49

särskilda diskussionsfrågor bestämts på förhand av politikerna som man vill diskutera för att få mer

”kött på benen” inför stundande beslut. Dialogcaféerna är även dem innovationer som kan sägas

inrymma båda dessa varianter och där grupperna som samtalar kan vara olika stora. Skillnaden mot

dialogforumen är att de har mer av en workshopkaraktär där det gemensamma lärandet uttryckligen

står i centrum. Av de innovationer som Smith tar upp; medborgarjury, konsensuskonferenser och

deliberativa opinionsmätningar återfanns inte en enda.

Ur ett valdemokratiskt perspektiv är denna form av medborgardeltagande ett steg längre från idealet

än de rådgivande innovationerna då medborgare aktiveras i högre grad och potentiellt har möjlighet

att påverka beslut i större utsträckning. I det ideala tillståndet låter sig de valda representanterna i

högre grad påverkas av medborgarnas tankar och argument vilket kan få betydelse för hur politiken

utformas mellan valen. Ur det deltagardemokratiska perspektivet är det positivt att så många som

möjligt engageras i former där möjligheten att påverka sin vardag finns även om deltagande i

beslutsfattande saknas. Genom att medborgare och politiker träffas som ”jämlikar” och samtalar

utifrån de ramar som det samtalsdemokratiska synsättet föreskriver, kan flera positiva följder i form

av ökad kunskap och förståelse gentemot varandra och bättre förutsättningar för välgrundade beslut

bli resultatet.

Om beslutsfattare redan påförhand bestämt sig vad de tycker i frågor som medborgare bjuds in att

diskutera, eller inte bryr sig om att återkoppla vad resultatet blev av de förda samtalen, kan mycket

väl samma fallgropar som Arnstein nämner (se ovan) gälla även för dessa typer av innovationer.

Det är viktigt att båda parter har samma syn gällande deltagandet i dessa samtal och är öppna för

varandras åsikter och argument.

4.3 Medbeslutande innovationer

Dessa typer av innovationer tillhör den tredje nivån på Smiths stege och utgör alltså det näst högsta

inflytandegraden i beslutsprocessen som medborgare har mellan valen. Utifrån resultatet av

webbundersökningen så förekommer dessa typer av innovationer i färre fall än de som

kategoriserats som samtalsdemokratiska och endast åtta kommuner kunde hittas som använder sig

av någon form av dem för tillfället. Sju av dessa är olika former av så kallade medborgarbudgetar

där medborgare får möjlighet att bestämma över en viss summa pengar för ändamål som gruppen

själv beslutar eller som anvisats av kommunstyrelse eller fullmäktige. Orsaken till att de

medborgarbudgetar i denna undersökning inte placeras i kategorin för de beslutande innovationerna

50

är att summorna som finns att bestämma över inte är så pass höga och att kommunen ofta sätter

ramarna för hur pengarna ska användas.

De typer av medborgarbudget som kommunerna använder sig av är i första hand riktade till

särskilda grupper av medborgare som ungdomar eller till alla som exempelvis bor inom ett särskilt

område. Att ta vara på medborgares engagemang men också engagera medborgare på detta sätt är

liksom hos övriga former av medborgardeltagande något som passar in väl i det

deltagardemokratiska synsättet och genom medborgarbudget får de som deltar i processen möjlighet

att öva sig på att samarbeta och gemensamt arbeta fram olika idéer som man sedan (ofta genom

omröstning) fattar beslut om. Att också inrikta denna typ av innovationer på grupper som annars

kanske är marginaliserade eller som sällan hörs i den offentliga debatten kan också bidra till att öka

den politiska jämlikheten enligt det deltagardemokratiska synsättet, då de får möjligheter till

inflytande samtidigt som intresse för politik kan väckas. Dock verkar de medborgarbudgetar som

återfanns i denna undersökning vara ganska begränsade när det gäller storleken på budgeten och på

de utvalda grupperna då de tenderar att vara relativt små (t ex ungdomsråd/-fullmäktige). Att som

exempelvis som Haninge kommun bjuda in alla invånare på en ort (Jordbro) att delta i processen

kan därför vara ett sätt att involvera fler och på det sättet skapa mer intresse och engagemang.

Utöver olika former av medborgarbudget återfanns endast en innovation som kan föras in i denna

kategori och det var områdesstyrelsen i Kall, Åre kommun, som består till hälften av partibundna

ledamöter och till hälften av partiobundna ledamöter, där de senare nomineras av ortsborna direkt

till fullmäktige efter ett val. Här delas makten mellan de båda ”grupperna” i styrelsen och liksom

med medborgarbudget så kan denna form av demokratiinnovation innebära flera positiva fördelar

enligt det deltagardemokratiska synsättet, då de som berörs av beslut också får vara med och

påverka dessa, samtidigt som besluten kommer närmare dem det berör i någon mening. I denna

form kan det tänkas att de partiobundna ledamöterna som sitter i styrelsen också får en

”demokratisk fostran” och att förståelsen för politik ökar. Det är också utifrån Arnsteins idé om

medborgarmakt först på den här nivån som medborgare har någon form av egentligt inflytande då

förutsättningarna att påverka beslut är något så när jämlik mellan medborgare och beslutsfattare.

Det bör kanske också påpekas att då de som valts in i styrelsen av ortsborna har samma

förutsättningar och möjligheter som de partibundna så kan det tänkas att denna form kräver lika

mycket av tid och engagemang från båda ”grupperna”, vilket innebär att de förra i princip blir

politiker i lika hög utsträckning som de senare, men med undantaget att de inte kanske har samma

uppbackning och stöd från partigrupper som de partibundna ledamöterna.

51

Sammantaget kan man säga att dessa typer av innovationer som innebär att de folkvalda

representanterna i viss mån delegerar makt och beslutsfattande eller delar den med partiopolitiska

representanter i dagsläget inte är särskilt utbredda i kommuner. Det verkar utifrån undersökningen

också vara få kommuner som permanenterat dessa innovationer då de ofta ser ut att vara bundna till

en mandatperiod eller ett kortsiktigt projekt. Undantaget är områdesstyrelsen i Kall som funnits i

drygt 15 år.

4.4 Direktdemokratiska/beslutande innovationer

Slutligen följer den fjärde kategorin på Smiths stege där medborgarna kan sägas ha den största

möjligheten till inflytande och som innehåller de direktdemokratiska eller beslutande

innovationerna. I denna undersökning har inte lokala folkomröstningar eftersökts specifikt (även om

en kort sammanfattning gjordes utifrån valmyndighetens material ovan) utan här har snarare andra

typer av innovationer eftersökts där de folkvalda representanterna näst intill ger medborgarna full

delegation och kontroll inom ett visst sammanhang, liknande det Arnstein benämner

medborgarkontroll (se teoriavsnitt). Ingen av de innovationer som togs upp i teoriavsnittet

tillhörande denna kategori kunder hittas bland de svenska kommunerna, som t ex open town

meetings där stadsinvånare diskuterar aktuella politiska frågor och tar gemensamma beslut. En

anledning kan vara att de exempel som Smith tar upp ofta härstammar från USA eller

Storbritannien där de demokratiska systemen är uppbyggda på ett annat sätt och där det finns en

annan kultur och tradition som har betydelse för vilka möjligheter medborgare har att delta i

beslutsprocesser.

Den form av direktdemokratiska/beslutande innovationer som närmast kunde kopplas till denna

kategori är en partiopolitisk nämnd; Svågadalsnämnden i Hudiksvalls kommun, där ledamöterna

nomineras av invånarna i bygden och där nämnden förvaltar skattemedlen och handlägger skola,

barnomsorg, äldreomsorg, kultur och fritid samt landsbygdsutvecklingsfrågor. Möjligtvis skulle

denna enda form av beslutande innovation som återfanns i undersökningen även kunna tillhöra den

föregående kategorin, då det ytterst är de folkvalda partibundna representanterna som bestämmer

ramarna för Svågadalsnämnden då den svarar mot fullmäktige. Dock har jag placerat den i denna

52

kategori för att det är en självständig nämnd med ansvar för ca 12 miljoner kronor (2014)93

och att

byinvånarnars representanter och tillika ledamöter i nämnden kan välja att göra prioriteringar i

likhet med övriga nämnder i kommunen. Tillskillnad mot områdesstyrelsen i Kall så är samtliga

ledamöter här partiopolitiskt bundna vilket betyder att de folkvalda representanterna i

kommunfullmäktige valt att delegera en betydande del av makten till invånarna i en bygd

(valdistrikt) i kommunen. Många av de fördelar som togs upp ovan utifrån det deltagardemokratiska

synsättet i relation till områdesstyrelsen i Kall kan även tänkas stämma in på Svågadalsnämnden,

men här blir samtidigt kontrasten än större om man utgår från det valdemokratiska synsättet, då

denna typ av innovation står än längre bort från idealet där de valda (parti)representanterna styr utan

att involvera medborgare vid sidan av att rösta.

4.5 Sammanfattande analys

Som framkom av resultatet av undersökningen är det främst rådgivande innovationer som de

svenska kommunerna använder sig av för att involvera medborgare mellan valen och nästan varje

kommun har någon form av rådgivande innovation. De rådgivande innovationerna är den nivå i

Smiths stege där medborgare kan sägas ha lägst inflytande över beslut då de används i syfte att

involvera medborgare i beslutsprocessen genom konsultation. I övrigt följer resultatet av

webbundersökningen Smiths stege på det viset att ju högre upp, som potentiellt innebär mer

inflytande, desto färre möjligheter för medborgare att påverka genom olika typer av innovationer.

Skillnaden är ganska markant om man vandrar upp för de olika nivåerna i stegen; rådgivande: 793

(69), samtalsdemokratiska: 20, medbeslutande: 8 (1) och direktdemokratiska/beslutande: 1.

För att komplettera undersökningen något har även riktlinjer för medborgardialog och särskilda

nämnder eller beredningar som arbetar med demokratiutveckling eftersökts. Sammanlagt återfanns

41 kommuner som har riktlinjer och 24 kommuner som har en särskild demokratiberedning eller

motsvarande (kommuner kan så klart ha både och men de har ej räknats ihop här). Det är svårt att

påstå att någon av dessa siffor skulle vara att betrakta som särdeles höga men det ger ändå en

indikation på i vilken utsträckning kommunerna försöker formalisera och skapa struktur för det

lokala demokratiutvecklingsarbetet. Ett intryck efter att ha gjort webbundersökningen är att många

93

https://www.hudiksvall.se/SharePoint/Kommunledningsf%C3%B6rvaltningen/Dokument/Ekonomiavdelningen/Budget/Budget%202

014.pdf hämtat 2015-05-19

53

kommuner ändå försöker strukturera demokratiarbetet, ofta efter SKLs modeller kring

medborgardialog.

Sammantaget skulle man kunna säga att utifrån denna undersökning erbjuds inte medborgare att

delta i beslutsprocesser i någon större utsträckning utöver de kanske mer rådgivande

innovationerna. Att medborgare involveras och potentiellt får ett visst inflytande genom de

rådgivande innovationerna är som nämndes ovan något som kan sägas gå utöver det ideal som det

valdemokratiska synsättet föreskriver där fokus ligger på valet och röstandet samt opinionsbildning.

Dock är det kanske att gå för långt att säga att dessa former på något sätt utmanar det representativa

styrelseskicket i Sverige (som bygger på det valdemokratiska idealet), utan de ska nog främst ses

som kompletterande former för medborgare och de folkvalda representanterna att mötas och

stämma av politiska frågor under hand.

Ur det deltagardemokratiska perspektivet är det som sagt positivt att medborgare engageras mellan

valen i så stor utsträckning som möjligt, då ett breddat deltagande bland annat väntas få positiva

effekter för det representativa systemet genom att fler får en ökad insikt och förståelse för politiska

beslut och att fler blir intresserade av politisk som på sikt även kan öka rekryteringen till partierna.

Dock skulle kanske ”valdemokraten” ställa sig frågan om inte alla dessa försök att engagera

medborgare utöver valen i själva verket kan bidra till att minska intresset för att gå med i partier då

det finns flera andra möjligheter att få inflytande.

En av de stora invändningarna mot den demokratiförnyelse som sker och de former (innovationer)

kommunerna använder sig av för engagera medborgare mellan valen är att det centrala

demokratiska värdet politisk jämlikhet kan hotas (se teoridel). Detta baseras i huvudsak på

forskning som visar att det oftast är de mest starka samhällsgrupperna som utnyttjar de nya

möjligheterna till att få mer inflytande i samhället. I denna undersökning har syftet inte varit att

undersöka vilka som deltar genom innovationerna så en bedömning av detta kan inte göras, men om

man ser på resultatet av undersökningen och till vilka innovationerna riktar sig till så är det ofta till

samhällsgrupper som inte alltid är de som hörs och syns mest i samhällsdebatten, nämligen äldre,

funktionshindrade, ungdomar och i viss mån invandrare. Att involvera dessa grupper kan i stället

stärka den politiska jämlikheten då representationen blir bredare och fler får möjlighet att vara med

och påverka. Om man istället ser till innovationer som riktar sig till enskilda individer, som t ex

medborgarförslag, kan det tänkas att personer som tillhör de utbildade och resursstarka grupperna i

högre utsträckning nyttjar dessa möjligheter och därmed skulle jämlikheten bli mindre.

54

5. Slutsatser och avslutande diskussion

I denna avslutande del kommer uppsatsens syfte och frågeställningar besvaras. Syftet är att

…undersöka i vilken utsträckning svenska kommuner använder sig av olika metoder eller s.k.

demokratiinnovationer för att involvera medborgare i beslutsprocesser mellan valen, men också att

kategorisera dessa former och diskutera resultatet utifrån medborgares potentiella inflytande i

beslutsprocesser ur ett demokratiteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna utifrån syftet är:

Vilka olika former av demokratiinnovationer använder sig svenska kommuner av för att öka

det medborgerliga deltagandet mellan valen och vilka är dominerande?

Vilka möjligheter (potential) till inflytande i beslutsprocesser får medborgare genom dessa

utifrån resultatet?

Utifrån resultatet – på vilka sätt utmanar demokratiinnovationerna som används i

kommunerna den representativa demokratin?

Vad gäller den första frågeställningen har en modell tagits fram med inspiration från Graham

Smiths och Sherry Arnsteins forskning kring demokratiinnovationer respektive medborgarmakt.

Modellen och de fyra kategorierna har sedan använts som stöd för att i samband med

undersökningen identifiera och kategorisera de olika demokratiinnovationerna. Resultatet visar att

kommunerna främst använder rådgivande organ, medborgarförslag och i viss mån

medborgarpaneler och andra typer av rådgivande innovationer för att engagera medborgare mellan

valen. Nästan samtliga kommuner har någon form av rådgivande innovation med undantag av åtta

kommuner där inga kunde återfinnas. Sammantaget, när alla innovationer räknats ihop och

dividerats med antalet kommuner i undersökningen så blir snittet närmare tre innovationer per

kommun (nästan uteslutande rådgivande). I brist på jämförbara studier är det svårt att uttala sig om

det är mycket eller ej, men det kan tänkas att de svenska kommunerna ändå i viss utsträckning gör

något för att involvera medborgare mellan valen utöver det som krävs utifrån exempelvis

lagstiftning.

Något man bör ta i beaktande och som kan tänkas påverka resultatet är att en ny mandatperiod just

har inletts och därmed kan också den politiska inriktningen förändrats om det t ex blivit

majoritetsskifte i en kommun, eller att demokratiutvecklingsarbetet för den nya mandatperioden helt

enkelt inte hunnit komma igång. Under tiden som undersökningen företogs noterades att ett flertal

kommuner under förra mandatperioden och även tidigare har haft olika projekt eller så kallade

55

innovationer för att öka det medborgerliga deltagandet, men av någon anledning inte valt att

fortsätta.

Utifrån Smiths stege som illustrerar potentiellt inflytande i beslutsprocesser (frågeställning 2), är

resultatet tydligt – kommunerna tillhandahåller ett stort antal rådgivande innovationer och går man

till nästa nivå där inflytandegraden potentiellt är högre så minskar antalet innovationer drastiskt.

Minskningen av antalet innovationer fortsätter sedan ju högre upp på stegen man kommer och på

den sista nivån kunde endast den partiopolitiska nämnden i Svågadalen återfinnas. Kortfattat kan

man säga att medborgarnas potentiella inflytande mellan valen sträcker sig i huvudsak till att bli

konsulterade av politiker och tjänstemän. Även om inflytandet ofta stannar på den första nivån i

deltagandestegen så kan dessa innovationer ändå ha positiva effekter när det exempelvis gäller ökad

förståelse för de politiska institutionerna och utveckling av politisk kompetens som det

deltagardemokratiska synsättet lyfter fram. Att medborgare och folkvalda har arenor att mötas och

diskutera politiska frågor löpande kan även bidra till viktigt informationsutbyte och att beslut i

förlängningen blir bättre förankrade.

I relation till den tredje frågeställningen kan den demokratiförnyelse som tagit fart i Sverige under

de inledande åren på 2000-talet fram till idag inte utifrån denna undersökning sägas utmana det

representativa styrelseskicket i någon nämnvärd omfattning, i varje fall inte utifrån att de folkvalda

representanterna delegerar någon makt till medborgarna. Om man vänder på resonemanget gällande

jämlikhet och diskuterar resultatet ur ett deltagardemokratiskt perspektiv så kan det sägas vara

negativt då de folkvalda representanterna (den fåtaliga beslutande eliten) som i stort sett innehar all

makt inte delegerar någon till den stora majoriteten. Om det däremot funnits fler exempel på och

möjligheter för medborgare att ha större inflytande i beslutsprocessen i likhet med den högsta nivån

i deltagandestegen så kanske man å andra sidan skulle kunna säga att de till viss del utmanar den

grundläggande idén om att det är folkvalda representanter som ska styra med folkets förtroende.

Man skulle kanske då också kunna fråga sig om det är någon idé för människor att engagera sig i

partierna då man kan få lika stort inflytande på andra sätt. Som nämndes tidigare är

demokratiinnovationerna utifrån denna undersökning mer av konsultativ art där förtroendevalda och

medborgare har möjlighet att mötas och stämma av den förda politiken efter hand och de bör som

sagt betraktas som kompletterande delar som kan stärka det representativa styrelseskicket.

Om man utifrån resultatet och de typer av demokratiinnovationer som kommunerna använder sig av

ser på vilka som förväntas delta genom dessa så är en stor del riktade till vad som kan sägas vara

56

samhällsgrupper som kanske sällan ges ett större utrymme i den offentliga debatten, som äldre,

ungdomar och funktionshindrade. Det blir inte minst tydligt om man ser på antalet rådgivande

organ, ungdomsfullmäktigen och till viss del olika dialogträffar med fokus på dessa grupper. Ur ett

jämlikhetsperspektiv kan detta vara något positivt då det bidrar till att fler människor blir

representerade i beslutsprocesser. Om man istället ser till de innovationer som är riktade till

enskilda individer så visar erfarenheter att det ofta är de resursstarka och människor som redan har

ett visst inflytande som utnyttjar dessa möjligheter för att stärka sin position ytterligare. Dock

verkar inte dessa typer förekomma ute i kommunerna i någon större sträckning med undantag av

medborgarförslag som finns i ca 70 procent i kommunerna.

Det förefaller vara en svår balansgång mellan hur mycket makt de folkvalda ska lämna ifrån sig och

hur mycket inflytande över beslut medborgarna ska få mellan valen och vilka sätt som är de bästa

för att möta den representativa demokratins utmaningar och fånga de kommande generationernas

engagemang.

5.1 Egna reflektioner och fortsatta studier

Denna undersökning har inte haft för avsikt att ge en heltäckande bild av de enskilda kommunernas

demokratiarbete utan syftet har snarare varit att ge en generell bild. När man pratar om lokal

demokrati och lokalt demokratiutvecklingsarbete kan man få många exempel på vad det kan vara –

alltifrån att politiker pratar med kommuninvånare i vardagen, till betydelsen av att föreningarna får

kommunalt föreningsstöd, till att kommuninvånare bjuds in till dialog inför en skolnedläggning, till

lokala folkomröstningar och möjligheten att ta del av protokoll på kommunens webbplats och så

vidare. En av svagheterna med det tillvägagångssätt som använts i denna uppsats skulle kunna vara

att avgränsningarna blivit för stora och det som undersöks blivit för snävt då undersökningen endast

kan sägas varit inriktad på några aspekter av vad demokrati på lokal nivå kan innebära. Jag tror mig

dock ha fångat in det som uppsatsens syfte och frågeställningar efterfrågar genom den undersökning

som gjorts av kommunernas webbplatser. Tyvärr har ingen annan undersökning med liknande

utgångspunkter kunnat användas för att på det sättet kunna jämföra resultaten. Den rapport som

Mikael Gilljam m fl tog fram 2003 har varit värdefull på många sätt i arbetet med denna uppsats,

men har ansetts vara för till åren kommen för att på ett direkt sätt kunna jämföra förekomsten av de

olika demokratiinnovationerna. Rapporten har också en något annan utgångspunkt som försvårar en

direkt jämförelse då den också är inriktad på att försöka förklara förekomsten av olika

demokratiinnovationer och om det finns en särskild tanke bakom kommunernas demokratiarbete.

57

Ett sammanfattande intryck utifrån undersökningen av kommunernas webbplatser är att det finns en

stor vilja hos kommunerna att engagera medborgarna både genom webben och på andra sätt.

Samlingsnamnet för detta är ofta medborgardialog, men det är svårt att få ett grepp om vad

medborgardialog egentligen innebär. Om man läser det som står kring medborgardialog på de flesta

kommunala webbplatser verkar det innebära att medborgare ska förses med information och ha

möjlighet att tycka till om kommunens verksamheter, sällan verkar det innebära att medborgare får

vara med och bestämma eller få något större inflytande. Ett intryck är också att många kommuner

verkar har inspirerats av SKLs skrifter kring medborgardialog där en särskild modell för olika

former av medborgardialog presenteras. En av SKLs huvudteser är bland annat att

medborgardialogen bör vara strukturerad samt att deltagarna vet vad som förväntas av dem. Inte

minst framhålls att det bör finnas en koppling till styrningsprocessen för att dialogen och det

medborgerliga deltagandet ska bli framgångsrik.

Något som jag också lade märke till i samband med undersökningen var att det sällan fanns några

innovationer i den meningen att de är helt nya företeelser för att involvera medborgare ute i

kommunerna, åtminstone inte sådana som togs med inom ramen för undersökningen. Det är svårt

att säga utifrån denna undersökning att kommunerna på egen hand (genom den kommunala

självstyrelsen) tar fram nya deltagandeformer i någon högre utsträckning. Min känsla är dock att det

händer relativt mycket inom samhällsplaneringsområdet där krav på samråd finns vid exempelvis

förändringar i boende- och närmiljöer samt framtagande av översiktsplaner. Här verkar

kommunerna göra mycket för att skapa intresse och involvera människor på flera nya sätt bl a

genom nya former av dialoger och genom ny teknik. De former som finns här skulle vid en snabb

anblick kunna delas in i de tre första nivåerna i deltagandestegen då det ser ut att förekomma

rådgivande, samtalsdemokratiska och i viss mån även medbeslutande innovationer.

Från 2000-talets början då man kan säga att den svenska demokratipolitiken uppstod och fram till

idag så verkar det inte ha utvecklats särdeles många nya och innovativa former för inflytande

mellan valen. En stor potential finns förstås i internet och de webbaserade deltagandeformerna som

t ex e-petitioner, men utöver det så verkar inte webben i särskilt stor utsträckning användas aktivt

för att involvera medborgare i beslutsprocesser – webben tycks till största utsträckning användas

som informationskanal med möjlighet att hitta kontaktuppgifter till politiker och tjänstemän och

lämna synpunkter på kommunens verksamheter.

58

Vad gäller förslag på vidare forskning och fortsatta studier kopplat till uppsatsens tema så skulle det

vara med en ”kartläggning” av denna typ som utgångspunkt intressant att kanske se närmare på

vissa typer av demokratiska innovationer och genomföra mindre fallstudier i syfte att kunna säga

något om det reella inflytandet i beslutsprocesser som medborgare kan tänkas få genom dessa. Ett

exempel skulle kunna vara e-petitioner som är en relativt ny företeelse i Sverige och som används

av allt fler kommuner och landsting. Ett annat område som skulle vara intressant att kanske se

närmare på är olika former av deltagande och dialoger inom samhällsplanering, som nämndes ovan,

där det ser ut att hända en hel del. Frågan är om det bara exempelvis är nya former och ny teknik

som används för att fånga människors intresse eller om det också innebär möjlighet att påverka

utfallet i större utsträckning.

En andra sak som kan vara intressant att studera vidare är vad som egentligen menas med

medborgardialog och hur kommunerna arbetar med detta. Som nämndes ovan ges man ett ganska

splittrat intryck när man går igenom kommunernas webbplatser och läser det kommunerna själva

skriver. Dock är intrycket samtidigt att många kommuner också arbetar mycket strukturerat med

medborgardialoger, bl a med inspiration från SKL. Mikael Gilljam m fl framförde i sin rapport från

2003 att kommunerna verkade bedriva sitt demokratiutvecklingsarbete utifrån det de benämnde

”smörgåsbordsmodellen”, där kommunerna verkade välja olika demokratiutvecklingsåtgärder utan

att ha en idé eller en sammanhållen strategi bakom. Kanske är antalet riktlinjer för medborgardialog

och demokratiberedningar som återfanns i denna undersökning ett tecken på att

demokratiutvecklingsarbetet i kommunerna är på väg att bli mer strukturerat?

59

Litteratur- och källförteckning

Litteratur

Alexandersson Kristina (2012) Källkritik på internet, .SE:s internetguide nr 25, Stiftelsen

för Internetinfrastruktur, www.iis.se, 2015-04-13

Amnå Erik (2003) ”Deltagardemokratin - önskvärd, nödvändig, men möjlig?” kapitel 6 i

Gilljam Mikael & Hermansson Jörgen [red] Demokratins mekanismer, Liber förlag,

Helsingborg

Arnstein, Sherry R. "A Ladder of Citizen Participation," JAIP, Vol. 35, No. 4, July 1969, pp.

216-224

Bengtsson Åsa (2008) Politiskt deltagande, Studentlitteratur, Lund

Erlingsson Gissur & Wänström Johan (2015) Politik och förvaltning i svenska kommuner,

Studentlitteratur AB, Lund

Gilljam Mikael & Hermansson Jörgen [red] (2003) Demokratins mekanismer, Liber förlag,

Helsingborg

Gilljam Mikael, Jodal Ola & Cliffordsson Oskar (2003) Demokratiutveckling i svenska

kommuner, Del 1 En kartläggning av vad som gjorts, CEFOS, Göteborgs universitet

John Peter (2001) Local Governance in Western Europe, London, SAGE publications

Karlsson Christer (2003) ”Den deliberativa drömmen och politisk praktik -

samtalsdemokrati eller elitdiskussion?” kapitel 11 i antologin Gilljam Mikael &

Hermansson Jörgen [red] Demokratins mekanismer, Liber förlag, Helsingborg

Karlsson Martin & Lundberg Erik (2011) Mot medlemslösa partier, Sektor3 - tankesmedjan

för det civila samhället, www.sektor3.se

Kumlin Staffan (2003) ”Finns det någon ansvarig? ” kapitel 5 i Gilljam Mikael &

Hermansson Jörgen [red] (2003) Demokratins mekanismer, Liber förlag, Helsingborg

Naurin Elin (2003) ”Mandatmodellen”, kapitel 3 i Gilljam Mikael & Hermansson Jörgen

[red] Demokratins mekanismer, Liber förlag, Helsingborg

Montin Stig (2002) Moderna kommuner, uppl. 1:1, Liber förlag, Malmö

Montin Stig & Granberg Mikael (2013) Moderna kommuner, 4:e uppl. Liber förlag AB,

Stockholm

Sedelius Tomas & Åström Joachim (2011) ”E-deltagande som medborgerligt och politiskt

projekt”, i Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling, Tolv kapitel om demokrati,

styrning och effektivitet, Örebro universitet, Örebro

60

Smith Graham (2005) Beyond the ballot - 57 Democratic innovations from around the

world. A report for the Power Inquiry, Short run press, Exeter

Teorell Jan (2003) ”Demokrati och deltagande” kapitel 17 i Gilljam Mikael & Hermansson

Jörgen [red] Demokratins mekanismer, Liber förlag, Helsingborg

Åström Joachim & Granberg Mikael (2007) “Urban Planners, Wired for Change?

Understanding Elite support for E-participation”, i Journal of Information Technology &

Politics, Vol. 4(2) 2007, pp. 63-77

Offentligt tryck

SOU (1998:155) Lokala demokratiexperiment - exempel och analyser, Stockholm,

Justitiedepartementet,

SOU (2001:1) En uthållig demokrati - politik för folkstyrelse på 2000-talet, Stockholm,

Fritzes förlag

SOU (2012:30) Vital kommunal demokrati, Betänkande av kommittén för förstärkning av

den kommunala demokratins funktionssätt, Stockholm, Fritzes förlag

Proposition (2001/2002:80) Demokrati för det nya seklet, Stockholm, Justitiedepartementet

Kommittédirektiv (2014:111) Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska

beslutsfattandet, Justitiedepartementet, Stockholm

Svensk författningssamling (1974:152) www.riksdagen.se, 2015-03-30

Ds (2013:17) Svenska framtidsutmaningar - Slutrapport från regeringens

framtidskommission

Ds (2013:2) Patrik Joyce, Delaktighet i framtiden - utmaningar för jämställdhet, demokrati

och integration, Delutredning från Framtidskommissionen

Övriga källor

Statistiska centralbyrån, statistikdatabasen.scb.se , valdeltagande i riksdagsval, 2015-03-31

http://www.hudiksvall.se/Demokrati--kommun/Svagadalen/ 2015-05-16

https://www.hudiksvall.se/SharePoint/Kommunledningsf%C3%B6rvaltningen/Dokument/E

konomiavdelningen/Budget/Budget%202014.pdf hämtat 2015-05-19

http://www.soi2014.se/sammanfattning/ , sajten .SE internetstatistik, hämtat 2015-05-20

www.dialogguiden.se, hämtat 2015-04-25 -2015-05-04

1

Bilaga 1. Demokratinnovationer föredelade efter kommun och kategori

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

(www.kommunnamn.se)

1. Ale

Ortsutvecklingsmöten, medborgarpanel,

medborgarförslag, ungdomsfullmäktige,

ungdomsråd, näringslivsråd,

funktionshinderråd, pensionärsråd, råd för

hälsa o trygghet 2015-04-25

2. Alingsås Pensionärsråd, förtroenderåd Ungdomsfullmäktige 2015-04-25

3. Alvesta Funktionshinderråd, pensionärsråd,

ungdomsråd , medborgarförslag 2015-04-15

4. AnebyMedborgarmöten medborgarförslag,

funktionshinderråd pensionärsråd

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-25

5. Arboga medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd, näringslivsråd 2015-04-25

6. Arjeplog Medborgarförslag, Handikapp- och

pensionärsråd, byadialog 2015-04-25

7. Arvidsjaur Medborgarförslag 2015-04-25

8. Arvika Medborgarförslag , handikappråd,

pensionärsråd

Beredning som arb.

med dem utv. 2015-04-25

9. Askersund Medborgarförslag, Funktionshinderråd,

pensinärsråd, ungdomsråd 2015-04-25

10. AvestaMedborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, ungdomsråd

Medborgarbudget

(2011-2012) 2015-04-25

11. Bengtsfors E -förslag (petition), pensionärsråd,

funktionshinderråd 2015-04-25

12. Berg Medborgarförslag, e-panel, Pensionärs- och

tillgänglighetsråd

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-25

13 Bjurholm Byautvecklingsråd, Pensionärs- och

handikappråd, 2015-04-25

14. Bjuv Ungdomsfullmäktige

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-25

15. Boden Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd , ungdomsfullmäktige

Dialogcaféer kopplat till

ungdomsfullmäktige 2015-04-25

16. BollebygdMedborgarförslag Ungdomsråd (budget)

Nya former för

medborgardialog

arbetas fram 2015-04-25

2

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

17. Bollnäs Pensionärsråd, handikappråd, (ungdomsråd),

medborgarförslag 2015-04-25

18. Borlänge Medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd 2015-04-25

19. Borgholm Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd , Sockenråd för

landsbygdsutveckling 2015-04-25

20. Borås E-petition, ungdomsråd, pensionärsråd,

funktionshinderråd Dialogcaféer

Riktlinjer för

medborgardialog,

enskild webbsida för

dialog 2015-04-25

21. Botkyrka Medborgarförslag, ungdomsfullmäktige, e-

panel, pensionärsråd, funktionshinderråd Dialogforum per stadsdel (6)

Strategi för dem o

delaktighet. Dem ber. 2015-04-25

22. Boxholm Medborgarförslag 2015-04-25

23. Bromölla Pensionärsråd, funktionshinderråd,

ungdomsråd, byaträffar (Ungdomsråd) 2015-04-25

24. Bräcke Medborgarförslag, Pensionärs- och

tillgänglighetsråd, 2015-04-25

25. Burlöv E-förslag (petitioner), medborgarförslag

ungdomsråd, pensionärsråd,

funktionshinderråd Medborgarkvällar 2015-04-25

26. BåstadMedborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd 2015-04-25

27. Dals-Ed Medborgarförslag, pensionärsråd 2015-04-25

28. Danderyd 2015-04-25

29. Degerfors Medborgarförslag, pensionärsråd 2015-04-25

30. Dorotea Medborgarförslag 2015-04-25

31. Eda medborgarförslag, pensionärs- och

tillgänglighetsråd

Utvecklings-beredning

som genomför

medborgardialoger 2015-04-26

32. Ekerö Handikappråd, pensionärsråd, näringslivsråd 2015-04-26

33. Eksjö Medborgarförslag, e-panel (olika teman),

funktionshinderråd, pensionärsråd, brukarråd 2015-04-26

34. Emmaboda Medborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd 2015-04-26

3

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

35. Enköping Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd 2015-04-26

36. EskilstunaMedborgarförslag, ungdomsforum,

idrottsforum, pensionärsråd,

funktionshinderråd 2015-04-26

37. Eslöv Medborgarförslag, Råd för hälsa och trygghet,

handikappråd, pensionärsråd 2015-04-26

38. EssungaMedborgarförslag, handikapp- och

pensionärsråd 2015-04-26

39. Fagersta Handikappråd, pensionärsråd 2015-04-26

40. Falkenberg E-frågepanel, medborgarförslag,

handikappråd, pensionärsråd, 2015-04-26

41. FalköpingPensionärsråd, handikappråd, näringslivsråd,

(Tyck om Falköping)

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-26

42. Falun Medborgarförslag, Pensionärsråd,

handikappråd, landsbygdsråd, integrationsråd Demokrativäg-ledare 2015-04-26

43. Filipstad Pensionärsråd, handikappråd 2015-04-26

44. FinspångE-förslag (petitioner) , e-forum,

medborgarförslag, ungdomsråd,

pensionärsråd

Policy för

medborgardialog, dem

beredning 2015-04-26

45. Flen medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd Ortsutvecklingsmöten, 2015-04-26

46. Forshaga Ungdomsråd, pensionärsråd,

funktionhinderråd Dialogcafé 2015-04-26

47. Färgelanda Medborgarförslag 2015-04-26

48. Gagnef Medborgarförslag, 2015-04-26

49. Gislaved Pensionärsråd, funktionshinderråd

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-26

50. Gnesta Medborgarförslag, handiakappråd,

pensionärsråd

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-26

51. GnosjöPensionärsråd, funktionshinderråd

Demokrati-och

integrationsberedning 2015-04-27

52. Gotland Medborgarförslag, tillgänglighetsrådet,

miljörådet, pensionärsrådet 2015-04-27

4

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

53. Grums Medborgarförslag, 2015-04-27

54. Grästorp Medborgarförslag, medborgarpanel,

ungdomsråd, pensionärs- och handikappråd

Ungdomswebbsidan

ICU 2015-04-27

55. Gullspång Medborgarförslag, pensionärsråd, 2015-04-27

56. Gällivare Medborgarförslag Medborgarinitiativ 2015-04-27

57. Gävle Medborgarförslag, tillgänglighetsråd,

pensionärsråd, ungdomsråd

Lokala

utvecklingsgrupper 2015-04-27

58. Göteborg

59. GöteneMedborgarförslag, funktionshinderråd,

pensionärsråd 2015-04-27

60. Habo Har tillsatt styrgrupp

för medborgardialog 2015-04-27

61. Hagfors Medborgarförslag, 2015-04-27

62. Hallsberg Endast lämna

synpunkter 2015-04-27

63. Halmstad Minifullmäktige, handikappråd,

pensionärsråd Demokratipass 2015-04-27

64. Hallstahammar Endast lämna

synpunkter 2015-04-27

65. Hammarö medborgarpanel, pensionärsråd,

funktionshinderråd 2015-04-27

66. Haninge E-förslag (petitioner), medborgarförslag,

pensionärsråd, handikappråd, ungdomsråd Medborgarbudget

Riktlinjer för

meborgardialog, Speak-

app 2015-04-27

67. Haparanda E-förslag (petitioner), medborgarförslag,

ungdomsråd 2015-04-27

68. Heby Medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd Dem. Beredning 2015-04-27

69. HedemoraMedborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd 2015-04-27

70. Helsingborg Medborgarpanel, pensionärsråd,

handikappråd, integrationsråd, ungdomsråd 2015-04-27

71. Herrljunga Medborgarförslag, Pensionärs- och

funktionshinderråd 2015-04-27

72. Hjo Pensionärsråd, funktionshinderråd, Öppna dialogmöten "Synpunkten" 2015-04-27

5

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

73. Hofors Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd Demokraticafé 2015-04-27

74. Huddinge Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd

Handbok och strat för

delaktighet, de

beredning 2015-04-27

75. Hudiksvall Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd Svågadalsnämnden 2015-04-27

76. Hultsfred Medborgarförslag, Pensionärsråd,

tillgänglighetsråd, Debattforum 2015-04-27

77. Hylte Pensionärsråd, handikappråd 2015-04-27

78. HåboMedborgarförslag, Pensionärsråd,

handikappråd, ungdomsråd Ungdomsdialoger 2015-04-27

79. Hällefors Medborgarpanel, medborgarförslag,

handikappråd, pensionärsråd 2015-04-27

80. Härjedalen Medborgarförslag, medborgarpanel, Råd för

pensionärer och funktionshindrade Debattforum, (ungdomsdialogen) 2015-04-27

81. Härnösand Medborgarförslag, handikappråd,

ungdomsråd, pensionärsråd, landsbygdsråd

Mål för

demokratiarbete,

Frågepanelen 2015-04-28

82. Härryda Kommundelsstämmor, medborgarförslag,

ungdomsforum, pensionärsråd,

funktionshinderråd, brukardialog Initiativ Härryda (budget)

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-28

83. Hässleholm Medborgarförslag, pensionärsråd,

Principer för

medborgardialog 2015-04-28

84. Högsby Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd, näringslivsråd,

ungdomsråd 2015-04-28

85. Höganäs Pensionärsråd, handikappråd, ungdomsråd

Mål för ökad dialog och

delaktighet 2015-04-28

86. Hörby Medborgarförslag, 2015-04-28

87. Höör Pensionärsråd, handikappråd, 2015-04-28

88. JokkmokkMedborgarförslag, pensionärs- och

handikappråd 2015-04-28

89. Jönköping Medborgarförslag, pensionärsråd, 2015-04-28

90. Järfälla (Barnhearing), tillgänglighetsråd 2015-04-28

91 Kalix Kalixförslag (e-petition), pensionärsråd,

handikappråd Dem. beredning 2015-04-28

6

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

92. KalmarMedborgarförslag, tillgänglighetsråd,

integrationsråd, LSS-råd, psykiatriråd,

pensionärsråd, barnpanel, ungdomsforum

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-28

93. Karlsborg Pensionärsråd, funktionshinderråd,

medborgarförslag 2015-04-28

94. Karlshamn Medborgarförslag, pensionärsråd 2015-04-28

95. Karlstad

"Dialogforum", medborgarförslag,

pensionärsråd, funktionshinderråd,

näringslivsråd, studentråd,

ungdomsfullmäktige,

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-28

96. Karlskoga Medborgarförslag, handikappråd,

ungdomsråd

Principer för

medborgar- dialog,

dialoger 2015-04-28

97. Karlskrona Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd Diskussionsforum 2015-04-28

98. Katrineholm Pensionärsråd, handikappråd 2015-04-28

99. Kinda Medborgarpanel, medborgarträffar,

Kindaförslag (typ av e-petition),

pensionärsråd, handikappråd

Medborgardialogen

utreds 2015-04-28

100. Kiruna Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd 2015-04-28

101. Kil Medborgarförslag, funktionshinderråd,

pensionärsråd 2015-04-29

102. Kramfors Medborgarförslag, råd för folkhälsa, trygghet

och säkerhet Projekt Attraktiva platser Ullånger

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-29

103. Klippan Penisonärsråd, handikappråd, 2015-04-29

104. Knivsta Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd, ungdomsråd 2015-04-29

105. Kristianstad Medborgarförslag, byastämmor,

pensionärsråd, råd för funktionsnedsatta 2015-04-29

106. Kristinehamn Medborgarförslag, (Ungdomsforum),

handikappråd (Dialogmöten)

Riktlinjer för

medborgardialog, samt

demokrati- och

framtidsgrupp 2015-04-29

107. Krokom Medborgarförslag, handikappråd,

penisonärsråd 2015-04-29

108. Kumla Medborgarförslag, sociala rådet 2015-04-29

7

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

109. Kungsbacka Vuxenpanel, ungdomspanel, "olika dialoger

inom olika områden", ungdomsråd, "Barbro

betalar", Ungdomsrådslag Policy för invånardialog 2015-04-29

110. Kungsör Medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd 2015-04-29

111. Kungälv Ungdomsfullmäktige, idrottsråd,

pensionärsråd, handikappråd Medborgarstämmor (2014) Dem. Beredning 2015-04-29

112. Kävlinge E-förslag (petition), handikappråd,

pensionärsråd, (ungdomsråd)

Riktlinjer för

medborgardialog,

demokratiutveckling ett

övergripande mål 2015-04-29

113. KöpingMedborgarförslag, (Cykelråd),

Ungdomsfullmäktige 2015-04-29

114. Laholm Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd, ungdomsforum 2015-04-29

115. Landskrona Endast lämna

synpunkter 2015-04-29

116. Laxå Medborgarförslag, 2015-04-29

117. Lekeberg Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd, 2015-04-29

118. Leksand Medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, näringslivsråd

Chatt kring bl a

planering 2015-04-29

119. Lerum Medborgarförslag, Kommundelsträff

Fullmäktigeberedningar

arbetar med dialoger 2015-04-29

120. LesseboEndast lämna

synpunkter 2015-04-29

121. Lidingö Endast lämna

synpunkter 2015-04-29

122. Lidköping Medborgarförslag, pensionärsråd, råd för

funktionsnedsatta, 2 byråd 2015-04-29

123. Lilla Edet Ortsutvecklingsmöten, handikappråd,

pensionärsråd, 2015-04-29

124. Lindesberg Medborgarförslag, (pensionärsråd) 2015-04-29

125. Linköping Medborgarförslag, ungdomsdialog-forum,

pensionärsråd (handikappråd) Chatt-och diskussionforum 2015-04-29

126. Ljungby E-förslag (petition), medborgarförslag,

pensionärsråd, tillgänglighetsråd,

ungdomsråd 2015-04-29

8

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

127. Ljusdal Medborgarförslag, (råd för funktionshinder

frågor), (pensionärsråd)

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-29

128. Ljusnarsberg Kommunbygderåd, medborgarförslag, rådet

för funktionshindrade och pensionärer,

(näringslivsråd) 2015-04-29

129. Lomma Endast lämna

synpunkter 2015-04-29

130. Ludvika (Företagsråd, pensionärsråd, handikappråd,

ungdomsråd) 2015-04-29

131. Luleå

Medborgarförslag, pensonärsråd,

tillgänglighetsråd

Handbok för

invånardialog,

landsbygdskommité

Nordkalottkommité 2015.04-30

132. Lund Medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, integrationsråd, studentråd,

(ungdomsting)

Medborgardialog/dialogcafé per

stadsdel, (medborgarstämmor 2012)

(Riktlinjer för

medborgardialog) Dem.

beredning 2015-04-30

133. Lycksele Medborgarförslag, (fokusgrupper),

(handikapp- och pensionärsråd)

(Riktlinjer för

medborgardialog) 2015-04-30

134. LysekilMedborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd, 2015-04-30

135. Malmö

136. Malung Näringslivsråd, pensionärsråd, handikappråd, 2015-04-30

137. Malå Medborgarförslag, (pensionärs- och

handikappråd) 2015-04-30

138. Mariestad Medborgarförslag, pensionärsråd, 2015-04-30

139. Mark Pensionärsråd, funktionshinderråd,

medborgarförslag, (Öppna möten) 2015-04-30

140. Markaryd Funktionshinderråd, pensionärsråd, (dialogmöten) (Trygghetsvandringar) 2015-04-30

141. Mellerud Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd, (ungdomsråd)

(Riktlinjer för

medborgardialog) 2015-04-30

142. Mjölby Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd, 2015-04-30

143. Mora Morapanelen, medborgarförslag,

handikappråd, pensionärsråd, ungdomsråd,

(byaråd)

Årliga demokratidagar för ungdomar

respektive seiorer

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-30

9

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

144. Motala Pensionärsråd, funktionshinderråd,

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-04-30

145. MullsjöPensionärsråd, funktionshinderråd,

medborgarförslag, 2015-04-30

146. Munkedal Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd, 2015-04-30

147. Munkfors Medborgarförslag, pensionärsråd 2015-04-30

148. Mölndal Endast synpunkter 2015-04-30

149. Mönsterås Medborgarförslag, funktionshinderråd,

näringslivsråd, pensionärsråd, ungdomsråd 2015-04-30

150. MörbylångaMedborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd, föreningsråd,

ungdomsråd, barnpanel,

151. Nacka ("medborgarförslag"), näringslivsråd,

penisonärsråd, funktionshinderråd Ungt inflytande 2015-04-30

152. Nora Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd, bygderåd "walk an talk" 2015-04-30

153. Norberg Medborgarförslag, ungdomsråd

(Rådgivande

omröstning om

placering av lekpark

2013) 2015-04-30

154. Nordanstig (ungdomsråd), sms-panel för ungdomar,

handikappråd, pensionärsråd,

Fullmäktigeberedning

för demokrati, Dialog

om åtgärdsförslag 2015-04-30

155. Nordmaling Medborgarförslag, tillgänglighetsrådet

Fullmäktigeberedning

för demokrati, 2015-04-30

156. Norrköping Medborgarförslag, pensionärsråd,

näringslivsråd, landsbygdsråd,

funktionshinderråd

Unga

kommunutvecklare 2015-04-30

157. Norrtälje Pensionärsråd, handikappråd

(svår webbplats att leta

på) 2015-04-30

158. Norsjö Medborgarförslag, pensionärs- och

handikapprådet 2015-04-30

159. NybroMedborgarförslag, ungdomsråd,

funktionshinderråd, pensionärsråd, 2015-04-30

10

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

160. Nykvarn Medborgarförslag, näringslivsråd,

samveransråd för kultur- o fritidsföreningar

samt handikapp o pensionärsföreningar

Politikercafé i samband med

fullmäktige 2015-04-30

161. Nyköping Medborgarförslag, ungdomsfullmäktige,

handikappråd, pensionärsråd, anhörigråd 2015-04-30

162. Nynäshamn Medborgarförslag, ungdomsfullmäktige,

pensionärsråd, handikappråd 2015-04-30

163. Nässjö ("medborgarförslag") 2015-04-30

164. Ockelbo Medborgarförslag, pensionärs- och

handikappråd 2015-04-30

165. Olofström Medborgarförslag, pensionärråd,

funktionshinderråd 2015-04-30

166. OrsaEgen kommunbudget - e-förslag,

medborgarförslag, handikappråd, byaråd

Webbsidor för att göra

egen budget, samt

diskutera, Riktlinjer

medb.dialog 2015-04-30

167. Orust Medborgarförslag, ungdomsråd,

handikappråd, pensionärsråd Träffpunkt Orust 2015-04-30

168. Osby Medborgarförslag, (SMS-panel o SMS-råd för

ungdomar), pensionärsråd,

funktionshinderråd 2015-04-30

169. OskarshamnMedborgarförslag,

Oklart om

pensionärsråd o h-råd

finns 2015-04-30

170. Ovanåker Medborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd

Policy för

medborgardialog 2015-04-30

171. OxelösundE-förslag (petitioner), ungdomspanel,

medborgarförslag, föreningsråd,

handikappråd, pensionärsråd

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-05-01

172. Pajala Tillgänglighets- och pensionärsråd,

medborgarförslag, 2015-05-01

173. Partille Råd för äldre och funktionshindrade 2015-05-01

174. Perstorp Handikappråd, pensionärsråd 2015-05-01

11

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

175. Piteå

Medborgarförslag, Piteåpanelen. Unga

tycker, Piteå byaforum, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd, förebygganderåd,

landsbygdspolitiskt råd, skärgårdsråd

Medborgarplatsen,

trygghetsvandringar

medborgardialoger i

policy för

kvalitetsarbete 2015-05-01

176. Ragunda Medborgarförslag, handikapp- och

pensionärsråd 2015-05-01

177. RobertsforsMedborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd (ungdomsråd) Demokratiberedning

178. Ronneby medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd

(Fokusgrupper - bilden

av Ronneby), CEFUR-

showroom för dialog i

planering 2015-05-01

179. RättvikMedborgarförslag, ungdomsråd,

handikappråd, pensionärsråd

Rådslagsgrupper i

stället för brukarråd 2015-05-01

180. Sala Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd Demorkatiberedning 2015-05-01

181. Salem (ungdomsråd), pensionärsråd,

funktionshinderråd, 2015-05-01

182. Sandviken Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd 2015-05-01

183. Sigtuna Medborgarförslag, tillgänglighetsråd,

pensionärsråd, landsbygdsråd Demorkatistrategi 2015-05-01

184. Simrishamn Medborgarförslag, pensionärsråd, 2015-05-01

185. Sjöbo Tillgänglighetsråd, pensionärsråd,

ungdomsråd, 2015-05-01

186. Skara Funktionshinderråd, pensionärsråd, 2015-05-01

187. Skellefteå Medborgarförslag, ungdomsfullmäktige,

funktionshinderråd, pensionärsråd

Policy för

invånardialog,

demokratiberedning 2015-05-01

188. Skinnskatteberg Medborgarförslag, näringslivsråd, pensionärs-

och handikappråd 2015-05-01

189. Skurup Medborgarförslag, byalagsråd,

pensionärsråd, tillgänglighetsråd Barn- och ungdomsfullmäktige 2015-05-01

190. Skövde Medborgarförslag, funktionshinderråd,

penisonärsråd 2015-05-01

12

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

191. Smedjebacken Pensionärsråd, handikappråd,

medborgarförslag, (ortsdialog i sb med ÖP) 2015-05-01

192. SollefteåMedborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd, ungdomsdelegation,

ungdomsting Demokratiberedning 2015-05-01

193. Sollentuna Handikappråd, pensionärsråd, (ungdomsråd) Dialoger i planering 2015-05-01

194. Solna Pensionärsråd, äldreforum,

funktionshinderråd 2015-05-01

195. Sorsele Medborgarförslag, 2015-05-01

196. Sotenäs Medborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd, 2015-05-01

197. Staffanstorp Medborgarförslag, (ungdomsparlament),

(handikappråd), (seniorråd) 2015-05-01

198. Stenungsund Funktionshinderråd, pensionärsråd (kommundelsstämmor) 2015-05-01

199. Stockholm

200. Storfors Medborgarförslag, 2015-05-01

201. Storuman Medborgarförslag, pensionärs- och

funktionshinderråd 2015-05-01

202. Strängnäs E-förslag (petition), medborgarpanel-

Mariefred, medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd

Principer för

medborgardialog 2015-05-01

203. Strömsund Pensionärsråd, tillgänglighetsråd,

medborgarförslag

Medborgarmöten på orter/Open

Space

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-05-01

204. Strömstad Medborgarförslag, handikapp- och

pensionärsråd 2015-05-01

205. SundbybergMedborgarförslag, funktionshinderråd,

pensionärsråd

Demokrativeckan,

Rissnedialogen 2015-05-01

206. Sundsvall Medborgarpanel, pensionärsråd,

handikappråd, krögarråd (Diskussionsforum)

webbportal för

medborgardialog 2015-05-01

207. Sunne Medborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd, ungdomsråd,

näringslivsråd

Modell för

medskapande 2015-05-01

208. Surahammar Medborgarförslag, pensionärsråd, 2015-05-01

209. Svalöv Råd för funktionshindrade och pensionärer,

ungdomsråd, näringslivsråd

Flera genomförda

dialoger 2010-13 2015-05-01

13

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

210. Svedala Medborgarförslag, medborgarmöten,

pensionärsråd, (ungdomsparlament) 2015-05-01

211. Svenljunga Medborgarförslag, byalagsträffar,

funktionshinderråd, pensionärsråd

Principer för

medborgardialog 2015-05-02

212. Säffle Handikappråd, penisonärsråd,

(samverkansråd-tillgängliglhet) 2015-05-02

213. Säter Medborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd, sms-panel för ungdomar (Demokratiprogram) 2015-05-02

214. Sävsjö Funktionshinderråd, pensionärsråd,

medborgarförslag, 2015-05-02

215. Söderhamn Medborgarförslag, tillgänglighetsråd,

Demorkatiutveckling

för unga 2015-05-02

216. Söderköping E-förslag (petitioner), medborgarförslag,

stadutvecklingsråd, landsbygdsråd,

näringslivsråd, äldreråd, skolutvråd,

tillgänglighetsråd Dem. Beredning 2015-05-02

217. Södertälje Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd, (ungdomsråd)

(Riktlinjer för

medborgardialog) Dem

beredning 2015-05-02

218. SölvesborgFunktionshinderråd, pensionärsråd,

naturvårdsrådet, 2015-05-02

219. Tanum Medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, 2015-05-02

220. Tibro Medborgarförslag, funktionshinderråd,

pensionärsråd, (ungdomsgruppen) 2015-05-02

221. Tidaholm Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd 2015-05-02

222. Tierp Tierpspanelen, pensionärsråd, handikappråd,

ungdomsråd

Demokratiberedning,

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-05-02

223. Timrå Pensionärsråd, handikappråd, (ungdomsråd),

medborgarförslag, 2015-05-02

224. TingsrydMedborgarförslag, tillgänglighetsråd,

pensionärsråd

(Principer för

medborgardialog) 2015-05-02

225. Tjörn Pensionärsråd, funktionshinderråd

(handlingsplan för

dialog) 2015-05-02

14

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

226. Tomelilla "medborgarinitiativ" (förslag),

(pensionärsråd,), tillgänglighetsråd,

(näringslivsråd), (ungdomsråd), bygderåd 2015-05-02

227. Torsby Medborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd 2015-05-02

228. Torsås Medborgarförslag, pensionärsråd,

funktionshinderråd, 2015-05-02

229. Tranemo Medborgarförslag, sms-panel,

tillgänglighetsråd, pensionärsråd

Demokratiberedning

(arbete för

ungdomsinflytande) 2015-05-02

230. Tranås Medborgarförslag, Demokratikommitté 2015-05-02

231. Trelleborg

Medborgarförslag, elev-medborgarförslag,

ungdomsforum,

tillgänglighetskommittén,Hälso- och

trygghetsrådet 2015-05-02

232. Trollhättan Invandrarråd, handikappråd, pensionärsråd, 2015-05-02

233. Trosa Pensionärsråd, funktionshinderråd 2015-05-02

234. Tyresö Tyresöpanelen, funktionshinderråd,

pensionärsråd,

Beredning för

medborgardialog o

mångfald 2015-05-02

235. Täby Funktionshinderråd, pensionärsråd, 2015-05-02

236. TörebodaMedborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd 2015-05-02

237. Uddevalla Ungdomsfullmäktige, medborgarförslag,

pensionärsråd, handikappråd

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-05-02

238. Ulricehamn Medborgarförslag, (pensionärsråd)),

(handikappråd)

KF-beredningar med

särskilt ansvar att föra

medborgar-dialog 2015-05-02

239. UmeåUngdomsråd, funktionshinderråd,

pensionärsråd 2015-05-02

240. Upplands-Bro Medborgarförslag, näringslivsråd,

pensionärsråd, handikappråd, (fritidsråd),

(kulturråd) 2015-05-02

15

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

241. Uppl. VäsbyMedborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd Medborgarbudget -park 2014

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-05-02

242. Uppsala Miljövårdsråd, pensionärsråd, handikappråd 2015-05-02

243. UppvidingeMedborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd 2015-05-02

244. Vadstena Medborgarförslag, funktionshinderråd,

pensionärsråd, 2015-05-02

245. Vaggeryd Medborgarförslag, natur- och miljöråd,

ungdomsråd, pensionärsråd, handikappråd 2015-05-02

246. Valdemarsvik E-förslag (petitioner) (pensionärsråd),

(handikappråd) Demokratiberedning 2015-05-02

247. Vallentuna Funktionshinderråd, pensionärsråd,

ungdomsråd, näringslivsråd 2015-05-02

248. Vansbro Pensionärsråd, handikappråd Dialogcaféer 2014 2015-05-02

249. Vara Pensionärsråd, funktionshinderråd 2015-05-02

250. Varberg Handikappråd, pensionärsråd, 2015-05-02

251. Vaxholm Råd för pensionärer och funktionsnedsatta 2015-05-03

252. Vellinge Ungdomsråd, pensionärsråd,

funktionshinderråd 2015-05-03

253. Vetlanda Råd för funktionshindrade, pensionärsråd 2015-05-03

254. Vilhelmina Medborgarförslag, Pensionärs- och

handikappråd 2015-05-03

255. Vimmerby Medborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd, ungdomsråd,

(landsbygdsråd) 2015-05-03

256. Vindeln Medborgarförslag, landsbygdsråd, pensionärs-

och tillgänglighetsråd 2015-05-03

257. Vingåker medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, 2015-05-03

258. VårgårdaMedborgarförslag

Principer/riktlinjer för

medborgardialog 2015-05-03

16

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

259. Vänersborg Medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, ungdomsråd

Demokratiberedning,

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-05-03

260. Vännäs Medborgarförslag, Funktionshindrades- och

pensionärers råd, (ungdomsråd) 2015-05-03

261. Värmdö

E-förslag (petitioner),

ungdomsting/ungdomsambassadör,

pensionärsråd, funktionshinderråd,

skärgårdsråd

demokrativerkstad

(rollspel), policy för

medborgardialog 2015-05-03

262. Värnamo Medborgarförslag, tillgänglighetsråd,

invandrarråd, pensionärsråd 2015-05-03

263. Västervik Medborgarförslag, ungdomsråd,

pensionärsråd, funktionshinderråd

Dem. Beredning,

Förbättringspromenad

och utv.dialog, 2015-05-03

264. Västerås E-förslag (petition), cykelråd, pensionärsråd,

funktionshinderråd, (ungdomsråd)

Program för

ungdomsdialog , policy

för medborgardialog 2015-05-03

265. VäxjöMedborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, (fler samrådsorgan dock ej

beslutade) 2015-05-03

266. Ydre Medborgarförslag, (pensionärsråd) 2015-05-03

267. YstadMedborgarförslag, (Samrådsmöten byar),

(pensionärsråd), (tillgänglighetsråd)

Ungdomsfullmäktige - fördela

medel 2015-05-03

268. Åmål Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd, näringslivsråd 2015-05-03

269. Ånge Diskussionforum (synpunkter på förslag),

Förslag att bilda

pensionärs- o

handikappråd 2015-05-03

270. ÅreMedborgarförslag, pensionärsråd,

näringslivsråd, (handikappråd) Områdesstyrelsen i Kall 2015-05-03

271. Årjäng Medborgarförslag, tillgänglighetsråd,

näringslivsråd, ungdomsråd (Dialogkvällar 2013) 2015-05-03

272. ÅseleMedborgarförslag, pensonärsråd,

tillgänglighetsråd 2015-05-03

273. Åstorp Pensionärsråd, handikappråd, 2015-05-03

274. Åtvidaberg Medborgarförslag, Demokratiberedning 2015-05-03

17

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

275. Älvdalen Medborgarförslag, pensionärs- och

handikappråd, samverkansråd för

ungdomsfrågor 2015-05-03

276. ÄlmhultMedborgarförslag, pensionärsråd,

tillgänglighetsråd, 2015-05-04

277. Älvkarleby Medborgarförslag, handikappråd,

pensionärsråd

(Demokraticafé i

samband med

fullmäktige) 2015-05-04

278. ÄlvsbynMedborgarförslag, (handikapp- och

pensionärsråd), (ungdomsting) 2015-05-04

279. ÄngelholmMedborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, ungdomsfullmäktige

Fullmäktigeberedningar

som arbetar med

dialoger efter område 2015-05-04

280. Öckerö Medborgarförslag, Ö-råd/byråd, penisonärs-

och handikappråd 2015-05-04

281.Ödeshög Medborgarförslag, handikapp- och

pensionärsråd 2015-05-04

282. Örebro Handikappråd, kommunalt pensionärsråd

(programnämnd) lokalt pensionärsråd

(nämnd) (ungdomsråd)

Riktlinjer för

medborgardialog 2015-05-04

283. Örkelljunga Handikapp- och pensionärsråd Bystämmor 2015-05-04

284. Örnsköldsvik Medborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd, ungdomsråd,

landsbygdsgrupp (natur- och friluftsråd) Demokratidag för unga 2015-05-04

285. Östersund E-förslag (petitioner), medborgarförslag,

pensionärsråd, tillgänglighetsråd,

(ungdomsråd), (idrottsråd), byalagsträffar 2015-05-04

286. Österåker

Medborgarförslag, ungdomsråd,

pensionärsråd, handikappråd, näringslivsråd,

skärgårdsråd, miljö- och klimatråd, idrotts- o

friluftsråd 2015-05-04

287. Östhammar Medborgarförslag, lokala utvecklingsgrupper,

handikapp- och pensionärsråd

Kvalitetsdialog om

skolan 2015-05-04

288. Ö. Göinge Pensionärsråd, handikappråd 2015-05-04

18

Kommun Rådgivande Deliberativa Medbeslutande Beslutande Övrigt Hämtat

289. Överkalix Medborgarförslag, (byträffar), handikapp-

och pensionärsråd 2015-05-04

290. ÖvertorneåMedborgarförslag, pensionärsråd,

handikappråd 2015-05-04