Wolff sjunger Brel

den sistaföreställningen

Wolff sjunger Brel

den sistaföreställningen

Idé, texter och regi: Rikard WolffRegi, scenografi och ljus: Linus FellbomMusikalisk ledning: Johan GradenDramaturg: Lucas SvenssonKostym: Julia PrzedmojskaProjektioner: Sebastian KihlstrandMask: Maria ReisLjud: Jan LiljaBelysningsmästare: Peter Helleday, Mika KnutssonTeaterteknik: Pelle AnderssonSufflör och produktionsassistent: Adam SolbergProduktionsledare: Lars EngmanTeknisk samordnare: Tommy LindströmProducent: Fredrika RembeProduktionschef: Åsa Lassfolk

Dekor, kostymer och rekvisita är tillverkade i teaterns ateljéer.

Föreställnings- och programfoto: Petra HellbergLanseringsbild: Anders ThessingKommunikatör, press: Stefan ZachrissonPublik och försäljning: Micaela Gillenberg, Mia Johansson, Yamineth Åhman ErikssonProgramredaktör: Fanny BoëthiusGrafisk form/Original: Johan Björnsrud/Amanda WiknerTryck: Kampanjmakarna/Åtta.45 Av upphovsrättsliga skäl är ljudinspelning och fotografering från salongen ej tillåten.Föreställningen varar ca 2 timmar och 15 minuter inklusive 20 minuters paus.Rökning av elcigaretter och rökmaskin förekommer i föreställningen.Urpremiär den 5 december 2015 på Hörsalen.

1. Adjö Emile Le Moribond. Text & Musik: Jacques Brel. Svensk text: Johan Huldt. © Warner Chappell Music France, Paris 1961 & Editions Jacques Brel, Bruxelles.

2. Son till Fils de. Text: Jacques Brel, Musik: Gérard Jou-annest. Svensk text: Carsten Palmaer. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1967

3. Jacky La Chanson de Jacky. Text: Jacques Brel, Musik: Gérard Jouannest. Svensk text: Carsten Palmaer. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1965

4. De gamla älskandes visa La Chanson des vieux amants. Text: Jacques Brel, Musik: Jacques Brel, Gérard Jou-annest. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1967

5. Gamla Les vieux. Text: Jacques Brel, Musik: Jacques Brel, Gérard Jouannest, Jean Corti. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1965

6. Min barndom Mon enfance. Text & Musik: Jacques Brel. Svensk text: Annika Forsberg. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1967

7. Mathilde Text: Jacques Brel, Musik: Gérard Jouannest. Svensk text: Titti Sjöblom/Rikard Wolff. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1965

8. Ne me quitte pas Text & Musik: Jacques Brel. © Warner Chappell Music France

9. Såna där Ces gens-la. Text & Musik: Jacques Brel. Svensk text:Carsten Palmaer. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1965 10. Amsterdam Text & Musik: Jacques Brel. Svensk text: Mari-anne Gerland-Ekerot. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1964

11. Godis Les Bonbons. Text & Musik: Jacques Brel. Svensk text: Rikard Wolff. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1967.

12. Jef Text & Musik: Jacques Brel. Svensk text: Carsten Pal-maer. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1964

13. Nästa man Au suivant. Text & Musik: Jacques Brel. Svensk text: Bosse Carlgren. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1965.

14. Le plat pays Text & Musik: Jacques Brel. © 1962 Editions Jacques Brel (BE+NL) © 1962 Editions Musicales Eddie Barclay (hors BE+NL) © Assigned 1964 to Editions Patricia & S.E.M.I. (Hors BE+NL)

15. Madeleine Text: Jacques Brel, Musik: Jacques Brel, Gé-rard Jouannest, Jean Corti. Svensk text: Thomas Kinding. © 1962 Editions Jacques Brel (BE+NL) © 1962 Universal/MCA Music Publishing/Edi-tions Jacques Brel.

16. La quête The impossible dream. Text: Joe Darion, Musik: Mitch Leigh. Fransk text: Jacques Brel. © 1968 Editions EMI France.

17. Marquesas Les Marquises. Text & Musik: Jacques Brel. Svensk text: Carsten Palmaer. © Editions Jacques Brel, Bruxelles, 1977.

RIKARD WOLFF

PER »TEXAS« JOHANSSONBLÅSSEKTION

KONRAD AGNAS TRUMMOR, SLAGVERK

JOHAN GRADENKAPELLMÄSTARE, PIANO

OSCAR SCHÖNNINGBAS, GITARR, TUBA

SOFIA WINIARSKIDRAGSPEL

9

Belgaren Jacques Brel var ingen latinsk machoman. Fransmän-nen tyckte att han hörde hemma vid Nordsjön och han hade svårt att slå igenom i Paris.

Jacques Brel blev fransmännens Bob Dylan. Kraften, brutaliteten i Brels sånger påminner om Dylans. Han sjöng om hyckleri, om militä-rer, om kärlek och svek innan Dylan slog igenom. För övrigt förstod ingen i Frankrike vad Dylan sjöng eftersom ingen kunde engelska.

Jacques Brel var inte fräck i munnen som Georges Brassens. Han drogs inte åt det bombastiska som Léo Ferré. Han angrep hycklande prästerskap och borgarnas sladderkärringar och han sjöng om att bli övergiven.

Brel var en man som tyckte att han själv och män i allmänhet var fula. Att kvinnor var vackra, ouppnåeliga, opålitliga. Kvinnor var av ett annat slag. Han turnerade och turnerade, alltid med sin gamle vän Jojo och han spelade med män. Kvinnor dök upp och försvann. Brel tog med sina döttrar till jobbet – till konserterna – för att de skulle se vem han egentligen var. Istället för att sitta i länstolen hemma och hojta: Läggdags! Han var inte så mycket hemma.

Brel gestaltade ofta förloraren – tonåringen som förgäves drömmer om att rymma med Frida i sången Ces gens-là. Frida är så levande att hon dyker upp i en sång av Stéphane Sanseverino fyrtio år senare, till Django Reinhardt komp: »Som tur är finns Frida, flickan från Norr i Brels sånger. Har hon verkligen funnits eller är det också bara lögn. Det är såna frågor jag grubblar på.«

Brel gestaltade den tafatte unge mannen som väntade på Madelei-ne, på att livet skulle börja, på att få komma ut ur den snöpta belgiska borgerligheten, bort från den flamländska präktigheten eller bara iväg från läroverket. Som i Rosa:

» Det är tangon med regn på skolgårdenen vattenpöl utan kärleksom till slut fick mig att förståatt jag aldrig skulle bli Vasco da GamaDet är tangon för dem som är bra på ingentingsom ska bli apotekareför att pappa inte blev det «

ETT FARVÄL OCH EN KÄRLEKSFÖRKLARING

Jacques Brels pianist Gérard Jouannest sa att så länge Jacques uppträdde, var konserterna häftigare än skivorna. Brel laborerade med tempon: »Snabba sånger är svårare att göra än långsamma. Och roliga sånger svårare än sorgliga, det märks inte på skiva.«, sa Jouan-nest. »Roliga sånger är jättesvåra – det är lättare att få folk att gråta än att skratta. Och på scenen lyckades han med bådadera!«*

Jacques Brels arrangör François Rauber påpekade tidigt att Jacqu-es borde ta bort den där möbeln han hade på magen. Rauber syftade på gitarren. Eftersom Brel gestaltade sina sånger på scenen. För övrigt arbetade ju Brel som skådespelare i flera filmer sen han slutat turnera. Att se honom framföra sina sånger tillför en ny dimension. Brels figurer intog scenen: Jef, Frida, Marieke, Jacky.

Brels sångtexter låg nära poesins svärta. Bortsett från att Brel bor-stade sina skor själv före varje föreställning hade han en del gemen-samt med Rolling Stones och Dylan. Brels sånger var besläktade med teatern. Man kan säga att han var sina sånger.

Först hade han kämpat sig ut ur barndomen, »inställsam vördnad istället för strid«, som han formulerar det i låten Mon enfence/Min barndom. Sen jobbade han för att komma bort från familjens kartong-fabrik. Brel sjöng och diskade, for från scen till scen under samma kväll i ett Paris som var ganska ointresserat av honom. »Jag debu-terade i fem år«, har Brel sagt. Så kom Quand On N’a Que L’amour/När man bara har kärlek. Karriären tog fart, han blev undan för undan ett affischnamn, en förebild. Långt senare började han längta tillbaka till när han uppträdde som »Jacky«. Till tiden för Rosa, då när man i läroverket tvingades böja »ros« på latin, refrängen han en gång sjungit hatfullt som en svetslåga.

Brel turnerade hektiskt, åren gick, det kunde bli trehundra spelning-ar på ett enda år och plötsligt en dag hade han liksom förverkligat sina drömmar. La chanson des vieux amants skulle kunna tolkas både som ett farväl till artistlivet och som en kärleksförklaring.

Och en dag bestämde han sig för avskedsturnén – Den sista föreställningen.

Peter MosskinFörfattare till bland annat Brel och Brassens. Ett franskt äventyr. Almlöfs, 2005.

*Citatet är hämtat ur en intervju i boken Brel och Brassens. Ett franskt äventyr av Peter Mosskin

Samtliga citat i texten är översatta av Peter Mosskin.

RIKARD WOLFFS KONSERTER:1982 Såna Människor – Rikard Wolff sjunger Jacques Brel, Teater Aurora

1987 Barbaras långa nätter, Teater Galeasen på Kulturhuset

1991 Récital – Dramaten (Album Récital – 91)

1993 Récital – I’m a gigolo (Egerbladh&Villman/Dramaten, Cirkus och SVT)

1995 Pojken på månen (Album EMI, Cirkus, turné och SVT)

2000 Min allra största kärlek (Rikard Wolff sjunger Barbara Dramaten, SVT & Grammis)

2004 Chanson suicide (Album Rikard Wolff sjunger Piaf) Dramaten, turné samt SVT 2015

2011 Rikitikitavi (Bok, Album Falling in love again, Kgl Operan, SVT och turné)

2013 Första lågan (Album och Turné Här och nu, Kgl Operan)

2015 WOLFF SJUNGER BREL – Den sista föreställningen, KULTURHUSET STADSTEATERN

DEN FRANSKA VISTRADITIONEN av modernt snitt har sina rötter i 1700-talets vaudevillesånger och folkliga romances. Genren blev till kabarévisa i slutet av 1800-talet och företräddes under den tidigare delen av 1900-talet av artister som ex-empelvis Edith Piaf. På 1930-talet uppnådde fransk jazz internationella framgångar genom Franska hotkvintetten med gitarristen Django Reinhardt och violinisten Stéphane Grappelli.

Under årtiondena efter andra världskriget kom visdiktare och sångare som Jacques Brel, Georges Brassens och Léo Ferré. Bland övriga populärsångare verksamma under denna period kan nämnas Dalida, Mireille Mathieu, Charles Aznavour och Serge Gainsbourg.

Den amerikanska och brittiska rockmusiken inspirerade från slutet av 1950-talet franska efterföljare som Johnny Hallyday, Richard Anthony och Dick Rivers. Under genrebenämningen yé-yé  inkluderade tidig fransk rock även populära sångerskor som  Sylvie Vartan, France Gall och Françoise Hardy.

Källa: Nationalencyklopedien

JACQUES BREL föddes i Bryssel i Belgien 1929. Han lärde sig att spela gitarr i tonåren och började tidigt arbeta på sin pap-pas kartongfabrik. 24 år gammal flyttade han till Paris där han började uppträda med sina sånger på olika klubbar. Han inspirerades i sin musik av flera stilar, som jazz, folkmusik och schlager och han skrev huvud-sakligen sina texter, som ofta kritiserar borgerligheten, på franska. Brel slog igenom i slutet av 1950-talet och blev känd för en stor publik med låten Quand on n’a que l’amour. Han fick så småningom en internationell publik i mitten av 1960-talet när ett par av hans sånger fritt tolkades och lanserades på engelska under titlarna If You Go Away och Seasons in the Sun av Rod McKuen. Fram till 1967 turnerade Brel ständigt, men då meddelade han att han inte skulle göra fler konserter. Han ville istället ägna sig åt att arbeta som skådespelare och regissör inom film och mu-sikal. Men han fick aldrig den framgång han haft som sångartist. I mitten av 1970-talet bodde han på en av Marquesasöarna, Hiva Oa, där skrev han de sånger som blev hans sista skiva. Han dog 1978 utanför Paris och är begravd på ön Hiva Oa. Flera av Brels sånger finns samlade i en musikteaterföreställning med titeln Jacques Brel Is Alive and Well and Living in Paris som gjordes för en uppsättning Off-Broadway 1968 för fyra sjungande skådespelare. I den formen har hans sånger framförts i en rad länder. I Sverige har bland andra Tommy Körberg, Evabritt Strandberg och Jan Malmsjö tidigare tolkat Jacque Brel.

VINTERN/VÅREN 2015/16

teaterPARAPLYERNA I CHERBOURG Av Jacques Demy och Michel LegrandSpelas t.o.m. 31 december

CABARET Baserad på en pjäs av John Van DrutenOriginalmanus av Joe MasteroffBerättelser av Christopher IsherwoodMusik av John KanderSångtexter av Fred EbbPremiär: 19 september

UTSÅLT – EN REVYAv Adde Malmberg, Mikael Tornving och Babben LarssonSpelas t.o.m. 30 januari

FARMOR OCH VÅR HERREAv Hjalmar Bergman Premiär: 16 oktober

EN HANDELS­RESANDES DÖDAv Arthur MillerSpelas t.o.m. 14 februari

EN FRÖJDEFULL JUL Av Alan AyckbournSpelas t.o.m. 31 december

LOLA BLAUAv Georg Kreisler Premiär: 13 november

COCKFIGHTAv Mike BartlettSverigepremiär: 25 november

SAMTAL före DÖDEN Av Adam PriceSverigepremiär: 3 december

LIVLÄKARENSBESÖKAv Per Olov EnquistUrpremiär: 4 december

DEN SISTA FÖRE STÄLLNINGEN – WOLFF SJUNGER BREL Av Jacques Brel Urpremiär: 5 december

EN UPPSTOPPAD HUNDAv Staffan GöthePremiär: 12 december

VINGKLIPPT Av George BrantSverigepremiär: 13 december

NÄR DAGEN VÄNDER Av Paul ClaudelPremiär: 17 december på Strindbergs Intima Teater

APRIL I ANHÖRIGSVERIGEAv Susanna AlakoskiUrpremiär: 23 januari

RONJA RÖVARDOTTERAv Astrid LindgrenNypremiär: 23 januari

LAMPEDUSAAv Anders LustgartenSverigepremiär: 28 januari

EN RACKARNS LÅNGHELGAv Maria BlomUrpremiär: 30 januari

MINNESSTUNDAv Alejandro Leiva WengerUrpremiär: 19 februari

KÄRLEK OCH POLITIKAv Friedrich SchillerPremiär: 26 februari

AMERICAN HOTELAv Sara StridsbergUrpremiär: 4 mars

PAPPANAv Florian ZellerSverigepremiär: 18 mars

FOSTERLANDETAv Lucas SvenssonPremiär: 2 april

FRÖKEN ROSITAAv Frederico Garcia LorcaPremiär: 22 april

DU SKA VETA MITT VÄRDEAv Joakim StenPremiär: 6 maj

EN FOLKEFIENDEFritt efter Henrik IbsenNypremiär: 13 maj

FRI SCENMARIONETTEATERNSOPPTEATERN

SKÄRHOLMEN­SCENENRÄTTVISAAv Maria Sundbom och Martin RosengardtenPremiär: 13 november

FABLERNAAv konstnärliga teamet och ensemblenUrpremiär: 19 februari

www.kulturhusetstadsteatern.se

DET HÄR ÄR MIN HISTORIAAv Fredrik Apollo AsplundUrpremiär: 11 mars

DANSMEGASHOPDansträning för ungaPågår året ut

PURPLE NIGHTS &THIS IS THE TITLEAv Ima IduozeeSpelas t.o.m. 13 december

Vem bestämmerAv Stina WirsénSpelas t.o.m. 12 december

TREAv Kenneth Kvarnström Premiär 13 februari

DOCH– Dans­ och CirkushögskolanSlutproduktioner av master-studenter i koreografi.18–21 maj

KONST/DESIGNCamilla ThulinKostymer, korsetter och Army of Lovers18 september–3 januari

Anna OdellOkänd, kvinna 2009-34970117 oktober–24 januari

Makode Linde 30 januari–24 april

Vivian Maier In her own hands 26 februari–22 maj

Henrik Vibskov Tempo 20 maj–21 augusti

Mode i sju akter 18 juni–18 september

LITTERATURINTERNATIONELL FÖRFATTARSCENFörfattare från världens alla hörn i samtal med svenska kritiker, kulturjournalister och författare.

PÅ DJUPETMöt författare och andrakonstnärligt verksammai samtal som får ta tid.

Release MeEn gång i månaden möts säsongens mest aktuella författare från olika genrer, samtalar och läser från scenen.

För fullständigt program se www.kulturhusetstadsteatern.se/litteratur

MUSIKNISSE LANDGRENS HÖRNAErnst Kirchsteiger: 12 decRay Parker Jr.: 27 januariViktoria Tolstoy: 24 februariKristin Korb Trio: 30 marsLouise Hoffsten: 19 aprilDanny Saucedo: 11 maj

KLARA, FÄRDIGA, KONSERT!Virvelvisor med Finn Zetterholm: 5 decemberVindla i glaslandet: 20 februari

JAZZKATTER!Med Anna Vnuk och Sarah Riedel Urpremiär: 20 februari

MELINGO(Argentina)31 mars

LINA NYBERG – AERIALS20 april

HILD TAFJORD25 april

FORUM/DEBATTDebattSCENEN

FRISTADS­ PRO GRAMMET

PODDSTUDION

FILMKlarabiografen

teater dans konst/design litteratur musik forum/debatt

Stockholms Stadsteater ABSergels TorgBox 16412103 27 StockholmBiljetter 08-506 20 200Följ oss på:

Facebook Twitter Instagram

För aktuellt program se www.kulturhusetstadsteatern.se

Med reservation för ändringar.

För aktuella föreställningar se www.kulturhusetstadsteatern.se

SÄSONGEN 2015/16VD: BENNY FREDRIKSSONTEATER­ OCH SCENKONSTCHEF: ANNA TAKANEN(ANSVARIG FÖR REPERTOAREN FR.O.M. 2016)STOCKHOLMS STADSTEATER ABEN DEL AV STOCKHOLMS STAD