1

Den svenska civilrätten –

En introduktion: Del 1 Författad av: Jur. kand Marcus Wårdh

En introduktion till den svenska civilrätten består av två upplagor dels del 1 som ämnar behandla den svenska förmögenhetsrätten där inbegripet allt ifrån de avtalsrättsliga mekanismerna till de dynamiska skuldebreven dels del 2 som utgör en introduktion till sakrättsliga, immateriallrättsliga samt familjerättsliga spörsmål vilka också är en del av det breda juridiska spektrum som benämns civilrätt. Boken kan användas av såväl lekmän som yrkesamma praktiker men ämnar, som titlen antyder, främst att utgöra ett introducerande verktyg för den som vill få en övergripande blick av den svenska civilrättsliga sfären.

Verket är upphovsskyddat och samtliga rättigheter hänförliga till verket tillkommer författaren

2

Innehållsförteckning Avtalsrätt (inkl avtalstolkning): s. 3 Köprätt: s. 7 Konsumentköpsrätt: s.11 Skuldebrevsrätt: s.14 Konsumentkrediträtt: s.19 Konsumentjänsträtt: s.22 Fastighetsrätt: s.26 Nyttjanderätt: s.29

3

Avtalsrätt: Typiska avtalssituationer: Situation 1 (anbud+accept=avtal) A skickar ett skriftligt anbud till B om t.ex. att sälja en bil. Huvudregeln är då att A blir ”bunden” av detta anbud enligt § 1 1 st AvtL. Detta anbud har antingen en acceptfrist eller inte I och med avtalsfriheten i 1 § 2 st (som innebär att lagreglerna i 2-9 §§ AvtL kan åsidosättas genom anbudet eller svaret eller genom handelsbruk och sedvänja) så kan anbudsgivaren själv bestämma hur lång acceptfristen ska vara.

• Vid given acceptfrist: Svaret ska ha kommit A ”till handa” inom svarsfristen 2 §.

• Vid ej given acceptfrist: B kan då använda sig av den ”skäliga” acceptfristen som 3 § ger uttryck för.

Exempel: A skickar anbud till om om köp av bil för 250.000 kronor, detta är anbud är A bunden av enligt 1 § och enligt den tid som 2 § och 3 § ger uttryck för beroende på om acceptsfrist finns. B svarar på detta anbud.

- Och har detta svar skett i tid så har avtal kommit i stånd får B likaså som A är bunden av sitt svar enligt 1 §.

- Har svaret ej skett i tid är anbudet att se som ett nytt anbud (sen accept) enligt 4 § och eftersom vi ej har

negativ avtalsbinding i Sverige1 så kan ha undlåta att svara på det ”nya anbudet” utan att bli bunden. Såvida inte B trodde att anbudet kommit i tid och A måste ha insett detta, är A passiv då blir han bun-den 4 § 2 st.

- Innehåller svaret en förändring av anbudet t.ex A:s anbud är att sälja bilen för 250.000 och B svarar

med att han köper den för 200.000 så är svaret en oren accept och att ses som ett nytt anbud 6 §. A kan precis som vid sen accept undlåta att svara utan att bli bunden såvida inte B trodde att accepten var ren och att A måste insett detta 6 § 2 st.

- B svarar och avslår anbudet. Låt oss säga att B gör detta fast A har givit en acceptsfrist på 3 veckor och

B har 1 vecka kvar på den, den acceptfristen anses då förfallen i och med att B avslår anbudet 5 §. Han kan ej komma några dagar senare och acceptera anbudet eftersom det inte då finns något anbud kvar att acceptera .

- B svarar, tex. Med en ren accept som sker i tid men ångrar sig sedan, då måste han återkalla anbudet ef-

ter vad som sägs i 7 § dvs återkallelsen måste komma A till handa samtidigt eller innan A hinner ta del av svaret (Detta gäller även A i initialskedet om han vill återkalla sitt anbud).

Uppfordran till anbud 9 §: Om A skulle ge B ett meddelande som innehöll orden ”utan förbindelse” eller liknande uttryck eller på annat sätt ej vara menat som ett autentiskt anbud blir situationen följande. Skulle B sedan pga av detta meddelande (dvs detta meddelande sägs vara en uppfordran till B att ge A ett anbud) och A även måste ha insett detta så blir A bunden av B:s anbud om han inte svarar på det. Situation 2 (fullmakt):

1 Avtalsrätt 1 s 71 ”I avtalsrätten gäller inte i allmänhet tystnad som samtycke”

4

B i exemplet ovan är oförmögen att själv ingå avtalet med A därför tar han hjälp av fullmäktigen C enligt full-maktsreglerna i 2 kap AvtL. Vilket innebär att C får köpa bilen av A åt B, 10 §. Denna rätt som C får genom fullmakten kan ges i olika former nämligen;

- I form av ställningsfullmakt, om C t.ex är anställd av B och det ingår i C:s anställningsavtal att köpa bi-lar 10 § 2 st. Om så är fallet är C:s fullmakt en sk allmän ställningsfullmakt. C kan dock anses ha en ställningsfullmakt utan att hans anställningsavtal ger uttryck för det en sådan fullmakt som grundas på huvudmannens tidigare beteende, partsbruk eller sedvänja brukar kallas kombinationsfullmakt eller to-leransfullmakt2. Denna fullmakt återkallas då fullmäktigen avlägsnas från sin tjänst eller liknande ställ-ning 15 §.

- Direkt meddelande fullmakten 13 § (självständig fullmakt). B meddelar A att C har fullmakt att ingå av-

tal i hans namn. Denna fullmakt återkallas på samma sätt som den gavs 13 §.

- Kungörelse fullmakten (självständig fullmakt) 14 §. Även denna genom ett direktmeddelande till A men till skillnad från den direkt meddelande fullmakten i 13 § så riktar sig denna till en obestämd krets av tredje men, den är så att säga allmänt kungjord (t.ex genom tidning). Denna fullmakt återkallas på samma sätt som den gavs 14 §.

- Skriftlig fullmakt (självständig fullmakt) 16 §. Om B t.ex. ger C ett papper där han skrivit att C kan

köpa bilen av A och denna handling är undertecknad av B så är det en skriftlig fullmakt om den givits till C i syfte att den ska visas för B. Denna fullmakten är återkallad då huvudmannen (B) tar tillbaka brevet eller låter förstöra det 16 §.

- Uppdrags/muntlig fullmakt (osjälvständig fullmakt) 18 §. Skulle B ge C ett muntligt meddelande om att

han får köpa bilen eller ge honom ett brev som inte är avsett att visas för tredje man så är en sådan full-makt en muntlig fullmakt Denna fullmakt återkallas på samma sätt som den gavs 18 §.

I vilken form nu B givit C en fullmakt så innehåller denna oftast en behörighet och en befogenhet (dock ej vid en 18 § fullmakt då behörigheten är densamma som befogenheten). T.ex. B ger C ett skriftligt meddelande som är undertecknat av B med syfte att visas för tredje man (A) dvs en skriftlig fullmakt. Denna gör gällande att C har rätt att köpa en bil åt B (detta är fullmaktens gränser 10 §). Dock säger B till C i ett särskilt meddelande (11 §) att han inte får köpa bilen för mer än 250.000:-. Vad dessa får konsekvenser för avtalets giltighet och för parternas i övrigt inbördes förhållanden ska det här ges exempel på.

1. C ingår ett avtal med A om att köpa bilen för 250.000 :-, då har C handlat inom fullmaktens gränser (behörigheten) och inom befogenheten (som var just 250.000) , då har avtal mellan A och B kommit till stånd och inga övriga inbördes åtgärder behöver vidtas. 2

2. C ingår avtal med A om att få köpa bilen för 300.000:-, då har C handlat inom fullmaktens gränser (be-

hörigheten) men ej inom ramen för befogenheten (som var högst 250.000). Avtal har kommit till stånd mellan A och Bdå rekvisitet inom fullmaktens gränser 10 § är uppfyllt. Dock så har C som sagt handlat i strid med särskilda inskränkningar från sin huvudman (B) och är så fallet har avtal kommit till stånd om A inte insåg eller borde insätt att denna befogenhetsöverskridning skett, insåg han det eller borde insätt det så har avtal ej kommit till stånd 11 §. Om avtal kommit till stånd då fullmäktigen handlat ut-över sin befogenhet kan fullmäktigen bli skadeståndsskyldig gentemot sin huvudman3.

3. C ingår avtal med A om att köpa en båt för 250.000:-, då har C inte handlat inom fullmaktens gränser

och rekvisitet i 10 § är således ej uppfyllt, inget avtal mellan A och B har kommit till stånd. Då blir C ersättningsskyldig mot tredje man (A i detta fall), 25 §. Såvida inte tredje man insåg eller borde insett att fullmäktigen (C) handlat utom fullmaktens gränser 25 § 2 st.

Situation 3 (Ogiltighet):

2 Avtalsrätt 1 s 201 ”En typ av kombinationsfullmakt är även toleransfullmakten” 3 Avtalsrätt 1 s 161

5

Om nu avtal kommit till stånd mellan A och B så kan det ändå bli ogiltighetsförklarat pga omständigheter vid avtalets tillkomst om någon av ogiltighetslagrummen i 3 kap är tillämpliga. Avtal utan tredje part: Då ej tredje man är involverad finns det ej anledning att ta hänsyn till ond eller god tro, och lagrum som kan vara tillämpliga för ogiltighetsförklaring är 28-31 §§. Paragraferna i 3 kap som ej är ogiltighetslagrum är bl.a. - 32 §, denna tar sikte på förklaringsmisstag. Om A ville sälja bilen för 300.000 men i anbudet skrev 250.000 så är det ett förklaringmisstag från hans sida och han blir då inte bunden av den viljeförklaringens innehåll om B var i ond tro (var B i god tro blir han e contrario bunden). 32 § tillhör ej ogiltighetslagrummen pga formuleringen ”vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll (dvs icke bunden av priset 250.000)”, därmot står det inte att handlingen är ”icke gällande”, vilket innebär att A i det här fallet kan anses vara bunden av något annat, nämligen vilkoret han åsyftat (i detta fall priset 300.000)4. - 33 §, denna har vissa likheter med ogiltighetsparagraferna men skillnaden är att part inte får åberopa avtalet om det pga vissa omständigheter vid dess tillkomst skulle strida mot tro och heder och han måste ha insett det. Skul-le A och B avtalat om köp av bil men att A vid avtalets tillkomst visste om vissa omständigheter som förelåg (utan att för den skull själv gjort sig skyldig till dem) som skulle göra att bilköpet skulle strida mot tro och heder kan han inte åberopa avtalet och kräva betalning av B i utbyte mot bilen. Denna paragraf används som en gene-ralklausul vid ogiltighet av avtal i fall då ogiltighetsparagraferna 28-31 §§ inte är tillämpliga. - 36 §, Denna tar ej sikte på att ogiltighetsförklara avtal utan att om rekvisiten är uppfyllda jämka vissa avtals-villkor i avtalet (eller avtalet i sin helhet). Avtal med hänsyn till tredje part: Precis som då trejde man inte var inblandad kan 28-31 § användas för att ogiltighetsförklara avtalet men godtros-skyddet är vid tillämpning av dessa paragrafer endast relevant då tredje man är inblandad (vid § 32 och 33 § är detta ej något krav, här kan det finnas anledning att ta ställning till medkontrahentens goda eller onda tro men vid t.ex. hot, utpressning och ocker föreligger ju alltid ond tro hos den direkta medkontrahenten ifall han gjort sig skyldig till dessa handlingar). Godtrosskyddet för tredje man är detsamma i 29-31 §. Om X genom t.ex.utpressning eller ocker ”tvingat” A att sälja sin bil till B för 250.000 kr så blir rättshandling ändock giltig om B var i god tro (vilket han är såvida han inte borde ha insett ogiltighetsgrunden). I 28 § finns det dock inget godtrossskyddm skulle X genom hot tvingat A att sälja sin bil till B spelar det ingen roll om B varit i god tro avtalet är ändå ogiltigt (dock måste A ”åberopa” tvånget för B inom skälig tid för att avtalet inte ska bli giltigt 28 § 2 st). För att avgöra ett avtal ska bli ogiltigt vid ond tro så måste den parten vara vid ond tro rättshandlingen blev ho-nom kunnig 39 §. T.ex. då han fick anbudet och kunde åberopa det.5 Så om B när han fick anbudet från A visste att det t.ex. tillkommit genom utpressning enligt 29 § så är han där-med i ond tro och även om han då accepterade anbudet så kan avtalet ogiltighetsförklaras i efterhand. Huvudre-geln är att senare insyn om ogiltighetsgrunderna för B i detta fall ej spelar någon roll för hans onda tro, dock finns undantagsregeln i 39 § 2 st som brukar kallas re integra och som säger att i under vissa omständigheter så får man även ta hänsyn till ond tro som förekommit efter den ovan nämnda tidpunkten. Övriga ogiltighetsgrunder:

- Förutsättningsläran6 - Condictio indebiti7 - Pactum turpe8

4 Avtalsrätt 1 s 266 5 Avtalsrätt 1 s. 260 6 Avtalsrätt 1 s. 279 7 Avtalsrätt 1 s. 284

6

Avtalstolkning: Då avtal kommit till stånd kan det ändå förekomma tvister om exakt vad avtalet innehåller och för att lösa sådana tvister får man använda allmänna avtalstolkningsprinciper. Hur detta går till ska förklaras här nedan. Avtalstolkningsprocessen kan delas in i tre steg.

1. Tvingande lagregler 2. Tolkningsdata (t.ex. vad som tagits upp vid förhandlingarna, gemensam partsvilja etc) 3. Utfyllnad (t.ex. handelsbruk, sedvänja och dispositiva lagregler)

Exempel: Låt oss säga att B i exemplet ovan är konsument och A säljer bilen i egenskap av näringsidkare, konusmentköp-lagen är således tillämplig 1 §. Efter diverse anbud fram och tillbaka samt förhandlingar och samtal parterna imellan kommer dem till slut fram till ett avtal som säger bla följande: Pris: 250.000 :- och Reklamationstid: 2 år B hävdar sedan att priset inte alls var 250.000:- utan 200.000 då dem båda var överens om det vid förhandlingar-na samt att bilar av denna kvalité och märke brukar aldrig säljas över 200.000. Avtalstolkningsprocessen skulle då se ut enligt följande. 1. Tvingande regler � Konsumentköplagen är tvingande till konsumentens förmån och enligt 24 § 3 st så är reklamationstiden 3 år. Detta innebär att denna bestämmelsen i avtalet åsidosätts med den tvingade regeln. Avtalet ser således efter steg 1 ut enligt följande. Pris: 250.000 :- och Reklamationstid: 3 år (tvingande regeln har ersatt avtalsvillkoret) 2.Tolkningsdata � Denna utgörs främst av två moment, avtalets lydelse och parternas gemensamma vilja (vad som båda parterna kommit överens om vid förhandlingarna). Av dessa två moment väger den gemensamma viljan tyngst men den är också svårast att bevisa. Vid tvist om priset som här så säger lydelsen 250.000:- denna gäller då såvida inte den gemensamma partsviljan säger något annat (B hävdar att denna gav uttryck för priset 200.000:-). Går partsviljan att bevisa går den före lydelsen an-nars har vi även efter steg 2 i avtalsprocessen ett pris på 250.000 :- 3.Utfyllnad � Handelsbruk/sedvänja och dispositiva regler. Denna del är som sagt ej en del av tolkningsdatan utan denna tar man hänsyn till om man inte med hjälp av tolk-ningsdata kan komma fram till ett avtals innehåll. Här hävdar då B att det ej hör till sedvänja samt handelsbruk att sälja bilar av detta slag för över 200.000 :-. Eller om det skulle finnas dispositva regler som säger något annat, nu är detta ett konsumentköp så det är ej aktuellt men hade det varit ett köp mellan näringsidkare kunde man möjligtvis hämtat vägledning från 45 § att om priset inte följer av avtalet ska det bestämmas efter vad som är skäligt. Då kunde en sådan dispostiv regel användas för att hjälpa tolka prisvillkoret i avtalet. (Sen kan även under utfyllnaden göras en rimlighetsbedömning, är det avtalsvillkoret som en part t.ex hävdar ett som hans motpart inte rimligtvis skulle kunna tänkas ingå så kan det användas vid tolkningen av avtalsvillkoret). För att avgöra till vilken parts favör man ska tolka ett avtal kan följande regler/modeller användas;

• Oklarhetsregeln 9 • Minimumregeln10 • Dolusmodellen11 • Culpamodellen12

8 Avtalsrätt 1 s. 287 9 Avtalsrätt 2 s. 97-98 10 Avtalsrätt 2 s. 100 11 Avtalsrätt 2 s. 118

7

Köprätt: A och B har alltså upprättat ett köpeavtal (som sedan tolkats i någon parts favör) och om vi säger att det inte rör sig om något konsumentförhållande är KöpL tillämplig då en bil är en lös sak och köplagen är tillämplig på lös egendom (i lös egendom ingår lösa saker) 1 § KöpL, hade det varit ett konsumentförhållande hade dock konsu-mentköplagen varit tillämplig 4 §. Även om B skulle tillverkat bilen åt A så hade köpL blivit tillämplig så länge inte A tillhandahållit en väsentlig del av materialet 2 §. Köplagen är dispostiv dvs. man får fritt avtala om villkor som strider mot lagens bestämmelser 3 §. Vilket innebär att de villkor som A ställde upp i anbudet till B (1 § AvtL) är giltiga även om dem strider mot köplagens bestämmelser (villkor kan ju dock alltid eventuellt jämkas om dem är oskäliga 36 § AvtL, dock sker det oftast i konsumentförhållanden). Men om vi för enkelhetens skull säger att det enda villkoret i anbudet från A var priset (250.000) och då B accepterade det anbudet så upprättades ett köpavtal (1 § AvtL). I och med att det endast var priset som reglerades kommer resten av avtalet att regleras utifrån köplagen 3 § KöpL. Det första som ska ske då köpavtalet är upprättat är att B då ska få tillgång till bilen:

- Säljaren (A) ska hålla varan (bilen) tillgänglig för köpet vid sitt affärsställe eller hemvist � 6 § och va-ran anses avlämnad då köparen (B) tagit hand om den � 6 § 2 st

- Om bilen ska transporteras till köparen inom samma ort där säljaren har varan är bilen avlämnad då den överlämnas till köparen � 7 §, i annat fall då avlämnadet inte sker inom samma ort så sker avlämnadet då varan överlämnats till det transportör som köparen ansvarar för, såvida inte säljaren själv utför hela transporten då anses varan inte avlämnad fören den överlämnats till köparen � 7 § 2 st

- Då inget i detta fall avtals om tiden för avlämnadet så ska det inom skälig tid efter köpet � 9 § - Skulle inte A givit B anstånd med betalningen (kredit) och B inte betalat så har A rätt innehålla varan

tills betalning sker (sk dententionsrätt13) � 10 § När ska då B ansvara för fel på bilen? Dvs stå risken (12 §) för varan:

- Risken övergår på köparen enligt vad avtalet säger och eftersom det här inte är reglerat i avtalet så övergår risken då den är avlämnad till B enligt 6-7 §§ � 13 §

- Om öppet köp skulle ha avtalats i detta fall och varan avlämnats till köparen (B) hade B stått risken för varan tills den i så fall återlämnas till säljaren (A) � 16 §

När föreligger då fel på bilen?

- Först och främst ska varan stämma överens med vad parterna avtalat � 17 § 1 st men då det enda som avtalats i deta fall är priset så kan ej vägledning hämtas från avtalet och då ska varan t.ex. kunna ägnas åt det ändamål som varor av det slaget är ägnade åt eller för speciella ändamål som köparen avsett an-vända varan för � 17 § 2 st, skulle bilen avvika från vad som sägs i 17 § 1-2 st eller på annat sätt avvi-ka från vad B hade fog att förutsätta anses varan som felaktig �17 § 3 st.

- Fel på bilen föreligger även om den inte stämmer överens med uppgifter som säljaren lämnat vid mark-nasföringen eller uppgifter vid köpet som inverkat på köpte � 18 § Detsamma gäller om någon i tidiga-re säljled eller för säljarens räkning lämnat liknande information, dock inte om säljaren varken kände till eller borde ha känt till att uppgifterna lämnades � 18 § 2 st

A:s möjlighet att friskriva sig från ansvar för fel på Bilen:

- Eftersom köplagen är dispositiv (3 §) så kan säljaren därmed friskriva sig från ansvar, antingen ansvar för påföljd eller ansvar för själva felet (när avtalsbrott föreligger). En sådan typ av ansvarsfriskrivning är att varan säljs i befintligt skick. Dvs man säljer varan som den är, det föreligger inga fel som säljaren ansvarar för. Dock så har säljaren även då han sålt varan i befintligt skick ett visst ansvar � 19 §, varan måste ändå stämma överens med uppgifter från säljaren, säljaren får inte undlåta väsentlig information och varan får inte vara väsentligt i sämre skick än köparen kunnat förvänta sig � 19 § 1 st p.1-3 14.

-

12 Avtalsrätt 2 s. 120 13 Den gamla köprätten s.42 14 Den gamla köprätten s.85-86

8

Innan B köpte bilen så undersökte han förmodligen den och vad har du denna undersökning får påverkan på felansvaret?

- B får för det första inte åberopa fel som han måste ha känt till vid köpet � 20 § och detta avser i första hand fall då B undersökt varan (eller utan godtagbar anledning undlåtit att undersöka varan på säljarens uppmaning), då kan han inte åberopa fel som han borde ha upptäckt vid denna undersökning (och såle-des har det en inverkan på vad han måste ha insett känt till vid köpet) � 20 § 1 st.

- En köpare får endast åberopa fel som som uppstått innan risken övergick på köparen och risken övergår som sagt på köpare vid avlämnandet (13 §� 6-7 §§) med uppstått menas att felet kan ha uppstått innan risken övergick på köparen men visar sig inte fören efter risken övergått på köparen (”in nuce”),15 i så-dana fall ansvarar säljaren som om felet funnits innan risken övergått till köparen � 21 § Även andra försämringar som skett på varan efter risken övergått till köparen svarar säljaren för om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott.16 Detsamma gäller om säljaren genom en garanti eller liknande utfäs-telse har åtagit sig att under en viss tid svara för varans användbarhet eller andra egenskaper och för-sämringen avser en egenskap som omfattas av utfästelsen � 21 § 2 st

- Skillnaden mellan fel som kan anses föreligga ”in nuce” och fel som uppstår under garantitiden är att bevisbördan för köparen att felet fanns ”in nuce” försvinner om felet då uppstår under garantitiden.17

B har då undersökt och köpt bilen, då ska bilen naturligvis överlämnas till honom men vad sker om han ej får tillgång till bilen?

- Har bilen inte överlämnats till B och det inte beror på B själv så kan han kräva fullgörelse och sedan häva köpet samt sedan även kräva skadestånd � 22 §. Han kan också utnyttja sin dententionsrätt och hålla inne betalningen om han inte redan betalat i förskott� 42 §.

- B får alltså hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse så länge detta inte innebär oskäliga uppoffringar för säljaren (A) � 23 §

- B får häva köpet om dröjsmålet är väsentligt för honom � 25 § - Skulle A ha tillverkat bilen speciellt för B och A inte kan sälja bilen till någon annan pga därav så får B

endast häva om dröjsmålet väsentligen förfelat syftet med hans köp � 26 § - Lider B skada genom dröjsmålet har han rätt till ersättning för den skadan � 27 § Såvida säljaren inte

kan visa att dröjsmålet ligger utanför hans kontroll (s.k kontrollansvaret) och det beror på omständighe-ter som han inte skäligen kan förvänta vid köpet. Kan säljaren inte visa detta blir han ersättningsskyldig för direkt förlust men inte indirekt förlust � 27 § 3 st. Beror dröjsmålet på säljarens försumlighet blir han dock ersättningsskyldig för både direkt och indirekt förlust (67 §) � 27 § 4 st. (Beror dröjsmålet på t.ex. leverantör som säljare anlitat är säljaren fri rån ersättningskravet enligt vad som sagts ovan endast om leverantören också är det � 27 § 2 st)

B har eventuellt undersökt och köpt bilen samt fått den levererad men det föreligger ändå fel (med fel avses sådant som B inte borde upptäckt vid en undersökning av varan) på bilen:

- Om bilen är felaktig och det inte beror på B så får han kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd � 30 §. Han kan också utnyttja sin dententionsrätt och hålla inne betalningen om han inte redan betalat i förskott� 42 §.

- När varan avvlämnats till B ska han undersöka den enligt god affärssed � 31 § - Efter B märkt ett eventuellt fel så måste han inom skälig tid från det att han märkt det eller borde märkt

det reklamera för att kunna åberopa felet � 32 § Reklamerar inte B inom två år från att han tagit emot varan förlorar han rätten att åberopa felet 32 § 2 st.

- B har rätt att kräva att A utan kostand för B avhjälper felet om det inte är oskäligt för A. A har rätt till att företa omleverans istället för att avhjälpa felet enligt 36 § � 34 §

- B har rätt att kräva omleverans om felet är väsenligt för honom och A borde insätt detta så länge det inte är oskäligt för A (enligt vad som sägs i 23 § � 34 § 2 st. Avhjälper ej A felet har B rätt att göra det på A:s bekostnad � 34 § 3 st.

- B får inte kräva avhjälpande eller omleverans om han inte lämnar meddelande om kravet i samband med att han reklamerar eller inom skälig tid därefter, såvida inte A handlat grovt vårdslöst � 35 §

15 Den gamla köprätten s.93 16 Den gamla köprätten s.100 17 Den gamla köprätten s.95-96

9

- Även om B inte kräver det har A rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa omleverans (för att t.ex. undvika hävning av köpet) så länge det inte är oskäligt för B � 36 §

- Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen får B kräva prisavdrag (beräknat enligt 38 §) eller häva köpet om felet är väsentligt för honom och säl-jaren borde insett detta (enligt 39 §) � 37 §

- Om bilen är felaktig och B lider skada därav har han rätt till ersättning för sådan skada om inte sådant hinder förelegat för säljaren enligt 27 § � 40 §. Endast direkt förlust ersätts � 40 § 2 st, såvida inte A agerat försumligt då ersätts även indirekt förlust (67 §) � 40 § 3 st

Har B krav på grund av A:s dröjsmål eller på grund av att varan är felaktig får B hålla inne så mycket av betal-ningen som motsvarar kravet� 42 § Exempel: Bilen har avlämnats till B enligt vad som sägs i 6-7 §§, efter avlämnadet övergår risken för fel på köparen enligt 13 §. Så för att avgöra om A ansvarar för fel ska felet ha uppstått innan risken gick över på B enligt 21 §. För att avgöra om det överhuvudtaget föreligger fel får man se till avtalet 17 § 1 st, eller vad B kunnat förvänta sig av varan pga vad säljaren utfäst 18 § eller vad han borde upptäcka om han undersökt varan (han har dock ingen plikt att undersöka varan som vid fastighetssköp så A borde i detta fall uppmana B att undersöka varan) enligt 20 §. Köpte således B bilen för 250.000 och fel föreligger som t.ex skulle kosta 50.000 att avhjälpa så kan B hålla inne 50.000 av betalningen eftersom det är kravet som han har gentemot A på grund av att varan är felak-tig, 42 §. Om inga fel föreligger ska A få betalt av B det pris som anges i avtalet (annars skäligt pris) dvs 250.000 i detta fall � 45 § Om A och B avtalat om 250.000 men B får en räkning av A på 300.000 är han inte skyldig att betala detta efter-som ett lägre pris följer av avtalet, han måste dock meddela A om detta inom skälig tid (detsamma gäller om inget pris avtalats men räkningen avser ett pris som är oskäligt) � 47 § Om inte betalningsdatum följer av avtalet ska B betala A när A kräver det (B är dock inte skyldig att betala fören han fått tillgång till varan om inget annat sägs i avtalet) och innan han betalar har han rätt att undersöka varan ytterliggare en gång (det kan alltså förekomma tre olika undersökningar av varan en före köpet en vid avläm-nandet och en innan köparen betalar) � 49 § st 1-2 Om B inte betalar i tid och detta inte beror på A får A kräva betalning eller häva köpet samt kräva skadestånd � 51 §. A får alltså först hålla fast vid köpet (och kräva att B medverkar till köpet om det inte är oskäligt gentemot ho-nom�53 §) och kräva betalning � 52 § såvida inte köparen avbeställer (här har alltså köparen en viss avbeställ-ningsrätt som han inte har vid köp av standardvaror)18 en vara som är specialtillverkad för honom, då får endast säljaren hålla fast vid köpet och fullfölja tillverkningen eller vidta andra förberedelser för avlämnadet av varan och kräva betalning om det inte är oskäligt mot honom � 52 § 2 st. Skadestånd för avbeställning regleras i 67-70 §§ � 52 § 3 st Om B:s dröjsmål med betalningen utgör en väsentlig olägenhet för A så kan ha häva köpet (men har bilen kom-mit i B:s besittning måste A ha förbehållit sig rätt till detta� 54 § 4 st) � 54 § Detta får även A göra om B inte medverkar till köpet enligt vad som sägs i 50 § p.1 och detta avtalsbrott är av väsentlig betydelse för och B borde insett detta � 55 § (detta gäller även om B inte medverkar enligt vad som sägs 50 § p.2 om att hämta bilen och A har skäl att bli av med det som han sålt) Skulle A lida skada av antingen B:s dröjsmål med betalningen eller att B inte medverkar till köpet har A rätt till skadestånd för den skada han lider såvida inte B kan visa att dröjsmålet eller bristen till medverkan låg utanför hans kontroll � 57 § 1-2 st, A har i så fall rätt till förlust för direkt skada men inte indirekt skada såvida B inte agerat försumligt � 57 § 3-4 st. Både A och B kan innehålla sin prestation (A=naturaprestationen och B=penningprestationen) om det finns star-ka skäl för att motparten inte kan uppfylla sin prestation � 61 § Står det även klart att motpart kommer begå avtalsbrott som ger rätt att häva köpet får hävning redan innan fullgörelsen � 62 § Skulle ett köp hävas har ingen av parterna någon skyldighet att fullgöra sina prestationer � 64 § och i de fall prestationer fullgjorts så ska dem återställas � 64 § 1 st.

18 Den gamla köprätten s.176

10

Köparen (B) får endast häva köpet om bilen kan lämnas tillbaka i princip oförändrad enligt vad som sägs i 66 §. Skadeståndet som kan utgå pga av motpartens avtalsbrott beräknas enligt 67 § och vad som avses som direkt resp indirekt förlust kan utläsas e contrario av 67 § 2 st som tar upp de indirekta förlusterna (övriga är då följakt-ligen direkta förluster). Den skadelidande parten ska dock begränsa sina skador enligt vad som skäligen kan krävas av denne, försummar han detta får han stå för en del av skadan själv � 70 §. Om skadeståndet är oskäligt kan det jämkas enligt � 70 § 2 st

11

Konsumentköpsrätt: Om istället A hade sålt bilen till B i egenskap av näringsidkare till konsument så vore konsumentköplagen till-lämplig istället 1 § KtjL . Denna lag är i princip tvingande (3 §) så skulle A och B avtalat (1 § AvtL) om villkor som är till nackdel för B i förhållande till bestämmelserna i lagen så är dem ogiltiga och lagens tvingande regler ersätter dessa villkor. Priset regleras dock inte i lagen så det är fritt för parterna att avtala om, dock kan det jäm-kas med hjälp av 36 § AvtL. Om priset dock ej är reglerat så ska det betalas vad som är skäligt enligt 35 §. Lagen gäller alltså köp av lösa saker från en näringsidkare till en konsument (1 §) och även varor som tillverkas av en näringsidkare till en konsument 2 §. Bilen ska efter köpet vara tillgänglig för konsumenten att hämta där säljaren har sitt affärsställe, om inget annat avtalats (denna bestämmelse är således dispositiv) 4 §. Även tid för när avlämnandet ska ske är dispositiv, men annars gäller vad som sägs i 5 §. Då B fått bilen i sin besittning anses den avlämnad 6 § (denna regel är tvingande). Transportkostander som förekommer före avlämnadet av varan ska säljaren så för om ingen annat är avtalat så länge kostnaderna inte beror köparen (denna bestämmelse är således dispositiv) 7 §. Risken för varan övergår på köparen då den avlämnats 8 § 2 st, och gäller det öppet köp bär köparen risken tills varan lämnats tillbaka 8 § 3 st. Då köparen bär risken för varan (dvs efter den avlämnats) är han skyldig att beta-la varan om den t.ex. förstörts eller försämrats genom händelse som inte beror på säljaren 8 § 1 st. Om A inte avlämnar bilen till B eller gör det för sent så är han i dröjsmål så länge det inte beror på köparen (B) � 9 § och påföljderna kan då bli att köparen får hålla inne betalningen (11 §), kräva fullgörelse (12 §) eller att han häver köpet (13 §) . B får även kräva skadestånd av A för förlusten som avtalsbrottet inneburit för B� 10 § B får alltså då A är i dröjsmål med att avlämna bilen till B göra gällande;

• B får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund

av dröjsmålet� 11 § • B får hålla fast vid köpet om att få bilen och kräva att säljaren (A) avlämnar bilen till honom så länge

det inte är oskäligt för A � 12 § • B får häva köpet om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för honom � 13 § men är bilen tillverkad

speciellt för B och A inte kan sälja den till någon annan så får hävning endast ske om syftet med varan blivit väsentligt förfelat genom dröjsmålet och A borde insett detta � 13 § 4 st

• B har rätt till den skada han lidit pga dröjsmålet såvida inte A kan visa att dröjsmålet beror på hinder utanför hans kontroll, har han anlitat t.ex underleverantör för att fullgöra köpet och dröjsmålet beror på denne så krävs även för denne att hindret legat utom hans kontroll för att A ska undgå ersättningsskyl-dighet � 14 §

Då B fått bilen i sin besittning ska den anses felakting om den inte har de kvalitér som följer av köpeavtalet som upprättats mellan A och B�16 §. Om inte avtalet ger någon vägledning för vilka kvalitér bilen ska ha så ska bilen uppfylla de kriterier som avses i 16 § 2 st, t.ex. att den ska vara ägnat åt det ändamål som varor av den typen är ägnade eller stämma överens med den beskrivning som säljaren (A) lämnat. Bilen ska alltså anses som felaktig om den avviker (negativt sett hur B:s synvinkel) från avtalet eller inte uppfyl-ler kriterierna i 16 § 2 st eller om A undlåtit att upplysa B rörande väsentliga egenskaper hos varan som skulle påverkat köpet eller om varan annars avviker från vad B med fog kunnat förutsätta � 16 § 3 st. Även om A skulle sålt bilen i ”befintligt skick” dvs att B i princip accepterar att bilen inte håller bästa kvalité så får bilen ändock inte vara av sämre skick än B haft fög för att förutsätta med tanke till varans pris och andra omständigheter, i så fall är varan likväl felaktig � 17 § Bilen är även felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter som A lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet (detta gäller även andra än just säljaren) � 19 § För att avgöra om varan är felaktig måste hänsyn tas till när felet uppstod;

- Fel före avlämnandet och varan anses felaktig � 20 § - Fel efter avlämnadet och varan anses felaktig om felet beror på ett fel som fanns innan avlämnadet (”in

nuce”) � 20 §

12

- Fel efter avlämnadet och det beror inte på något fel som fanns innan avlämnade, varan anses inte felak-tig � 6 § (då avlämnadet skett) � 20 § huvudregeln är att säljaren svarar för fel fram till avlämnadet

- Varan försämras efter avlämnadet utan att det beror på något fel som fanns innan utan en mer generell kvalitétsförsämring, då anses varan felaktig om det beror på säljarens avtalsbrott � 20 § 3 st

- Om fel visar sig inom 6 månader efter avlämnadet anses det ha funnits ”in nuce”, varan anses då i prin-cip felaktig � 20a §

- Försämras varan after avlämnadet och säljaren givit garanti eller annan utfästelse för varans hållbarhet under den tiden anses varan felaktig utan att köparen måste bevisa att felet funnits ”in nuce”, så länge det inte görs sannolikt att försämringen beror på t.ex. en olyckshändelse eller vanvård � 21 §

Är bilen att anses som felaktig enligt 16-21 §§ får B enligt 23-24 §§ och 26-29 §§ kräva att A avhjälper felet, levererar ny bil, prisavdrag för att avhjälpa felet själv eller häva köpet. Dessutom får han kräva skadestånd enligt 30-32 § och även hålla inne betalningen enligt 25 §. B om han anser att varan är felaktig är tvungen att reklamera felet inom skälig tid då han märkt eller borde märkt felet för att kunna åberopa felet (reklamation som sker inom 2 månader från att köparen märkt felet anses alltid kommit inom skälig tid) � 23 § (reklamation måste göras inom tre år från det att köparen tagit emot varan, annars får denne ej åberopa felet� 23 § 3 st) B får alltså då bilen anses som felaktig göra gällande;

• B får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av att varan är felaktig � 25 §

• B får kräva att A avhjälper felet eller leverar ny bil om detta ej är oskäligt för säljaren � 26 § (avhjäl-pande eller omleverans ska ske inom skälig efter det att köparen framställde sitt krav och utan kostnad och olägenhet för köparen� 26 § 3 st ). Kräver B annan påföljd än avhjälpande eller omleverans kan A ändock på egen bekostnad vida sådan åtgärd så länge han gör det inom skälig tid � 27 §

• B kan om A inte kan eller avhjälper eller leverar ny bil inom skälig tid efter reklamationen får B kräva prisavdrag� 28 § eller om felet är väsentligt, häva köpet � 28-29 §§. Bekostar B själv avhjälpandet har han rätt till ersättning för denna kostnad från A så länge den inte är oskäligt hög eller täcks av ett prisavdrag � 28 § 2 st

• B har rätt till ersättning för den skada han lidit genom att varan var felaktig såvida inte A visar att un-derlåtenheten att avlämna en felfri vara legat utom hans kontroll (samma krav gäller på tidigare säljled i förhållande till A för att A ska kunna undgå ersättningsskyldighet), köparen har sedan alltid rätt till er-sättning om varan avvikt från vad säljaren särskilt utfäst � 30 § (ersättningsskyldigheten omfattar även skada på grund av fel på den sålda varan, som uppkommer på annan egendom som tillhör köparen eller någon i hans hushåll � 31 §.

• Skadeståndet beräknas enligt vad som sägs i 32 § och kan eventuellt jämkas enligt vad som sägs i 34 §. Då A kräver det ska B betala för bilen om inget annat är avtalat, dock inte fören bilen är B till handa � 36 § (Denna bestämmelse är alltså dispositiv). Om B avbeställer varan innan den avlämnats till honom kan inte A hålla fast vid köpet och kräva betalning av B, A kan dock ha ersättning enligt vad som sägs i 41 § � 37 § Skulle B inte betala varan i rätt tid (36 §) och det inte beror på A så är B i dröjsmål � 38 § Detta innebär att säljaren får hålla inne varan (5 §) och får välja mellan att kräva att köparen betalar priset för bilen eller att häva köpet (40 §). Vid hävning har dessutom säljaren rätt till skadestånd enligt 41 §. A får alltså då B är i dröjsmål med betalninen till A göra gällande;

• A får häva köpet om B:s dröjsmål utgör ett väsentligt avtalsbrott � 40 §, om bilen kommit i B:s besitt-

ning får A endast häva om han förbehållit sig den rätten (om priset i sin helhet betalts får säljaren inte häva) � 40 § 3 st.

• A får om han häver köpet eller om B avbeställer varan rätt till ersättning enligt vad som sägs i 41 §. Har A eller B lidit skada pga motpartens kontraktsbrott så är dem skyldiga att efter vad som är skäligt begränsa skadan annars kan dem tvingas ersätta en del av skadan själva� 42 §

13

Om A eller B häver köpet ska försvinner parternas skyldighet att leverera sina prestationer i den mån köpet full-gjorts får vardera parten kräva att motparten lämnar tillbaka vad han har tagit emot� 43 § 1-2 st, om A ska leverera ny bil (omleverans) får köparen hålla inne vad han tagit emot (den bilen som ska ”levereras om”) tills dessa att ny bil levererats� 43 § 3 st Hävs köpet ska B (köparen) ge ut den avkastning av varan som han har fått samt betala skälig ersättning, om han har haft annan nytta av varan. och om A (säljaren) ska lämna tillbaka betalningen, skall han betala ränta från den dag han tog emot betalningen � 44 § B får endast häva köpet eller kräva omleverans om han kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad så länge inte varan förstörts eller försämrats genom sin egen beskaffenhet eller omständighet som inte beror på köparen (B) � 45 § (rätten till hävning går inte heller förlorad för B om han fortsatt att använda bilen innan han borde insett att grund för hävning förelåg och att bilen därmed har förändrats� 45 § 2 st p.3) Skulle A vara på obestånd eller har upphört med sin näringsverksamhet eller inte kan anträffas har B rätt att rikta anspråk pga fel på bilen mot en näringsidkare i tidigare säljled som har överlåtit varan för försäljning � 46 § Detta gäller dock endast i den utsträckning motsvarande anspråk kunde göras mot A. Avtal som inskränker B:s rätt att göra anspråk mot näringsidkare i tidigare säljled får åberopas mot B endast om en sådan inskräkning med bindande verkan hade kunnat avtalats mellan A och B. Bristande reklamation i tidigare säljled är utan betyelse för köparens (B) rätt � 46 § 2 st

Skuldebrevsrätt:

14

En annan fråga här hur A ska betala bilköpet av B: Ett alternativ är att istället för att betala kontant så utfärdar A ett skuldebrev (ett skuldebrev är en ensidig betal-ningsförpliktelse , och till ensidiga betalnningsförpliktelser räknas då även betalning enligt ömsesidigt förplikta-de avtal, när motprestationen redan fullgjorts, exempelvis det rena kreditköpet)19 till B på beloppet 200. 000:- (han har nu lyckats pruta 50.000). Detta skuldebrev kan ha tre olika former:

- Den är utställt till innehavaren (dvs den som är innehavare av skuldebrevet kan gå till A och få ut peng-arna, löpande skuldebrev � 11 § SkbL)

- Den är uställd till viss man eller order, dvs den är utställd till B eller order, vilket innebär att betalning ska ske till B men att B redan i skuldebrevet ges en rätt att överlåta det och denna kan då istället få ut pengarna från A (löpande skuldebrev� 11 §)

- Den är utställt till B och ingen annan. (Enkelt skuldebrev) � 26 § ) Följande gäller för både löpande och Enkla skuldebrev: A ska alltså köpa en Bil av B genom att utfärda ett skuldebrev. Den som utfärdat (A) ett skuldebrev ska betala för beloppet på brevet (1 § ”svare han för sin förskrivning”) men A har alltid rätt att göra invändingar mot B angående köpet av bilen även om B överlåtit skuldebrevet, t.ex. om A vill ha prisavdrag pga fel på bilen kan han alltid rikta det anspråket mot B även om B överlåtit skuldebrevet till 20 C � 1 § (denna regel är dock dispositiv och kan avtals bort). Skulle A inte själv ha råd med bilen och behöva hjälp av D (dvs båda två tillsammans utfärdar skuldebrevet) så är huvudregeln att dem har ett solidariskt ansvar 21

� 2 §. B kan således kräva vilkendera av A och D han vill på hela beloppet 200.000, sedan får den som han krävt re-gressrätt mot den andre gäldenären � 2 § 2 st. Detta är alltså huvudregeln men det går att göra förbehåll mot det solidariska ansvaret enligt 2 §. Med förbehåll menas att A och D gentemot borgenären (B) avtalar om delat ansvar istället för solidariskt. 22 T.ex. att dem ska svara för 100.000 :- var, då får B kräva 100.000:- av både A och D istället för 200.000 :- av endera. (Vi säger att A har råd med bilen själv och ensam utfärdar skuldebrevet) 3 § reglerar var A ska betala B någonstans, t.ex. skickar han en check eller dylikt skall den skickas till B:s hem-bostad eller affärslokal och har A och B inte avtalat om förfallodag så ska A betala B då han kräver det � 5 § (Räntefrågan rörande skuldebrev regleras i räntelagen om inget annat är avtalat 23

� 6 §). Skulle B överlåta skuldebrevet till C så är B ansvarig för att skuldebrevet är giltigt (detta gäller dock inte om B givit C skuldebre-vet som gåva) så länge inte C var i ond tro om att skuldebrevet inte var giltigt � 9 § 24. För A:s betalningsför-måga (vederhäftighet eller kreditvärde) svarar B endast om han åtagit sig det � 9 2 st § I frågavarande fall har alltså A köpt en bil av B för 200.000 :- och som ”betalning” upprättat ett skuldebrev på samma belopp. Detta skuldebrev är ställt till innehavaren (dvs det står inte till vem betalning ska ske � 11 § 2 st), i nuläget alltså B, (eller viss man eller order) dvs skuldebrevet är löpande � 11 §. Är skuldebrevet still till innehavaren (i nuläget alltså B) så har innehavaren rätt att kräva betalning av A � 13 §, är skuldebrevet ställt till B eller order, och det innehas av annan än B, t.ex. C ska han kunna kräva A på betal-ning så länge det framgår på skuldebrevet att det blivit överlåtit till honom, är det flera överlåtelser som leder fram till C så skall dessa också framgå på skuldebrevet � 13 § 2 st. (D.v.s. dessa båda innehavare av skuldebreven anses vara legitimerade att kräva betalt) 25 13 § säger alltså vem som har rätt att ta betalt.

19 Fordran och skuld s. 82 20 Fordran och skuld s. 117 21 Fordran och skuld s. 53 22 Fordran och skuld s. 53 23 Fordran och skuld s. 165 24 Fordran och skuld s. 186 25 Fordran och skuld s. 167

15

Om B överlåter det löpande skuldebrevet till C och C är i god tro (god tro regleras närmare i 15 § 2 st) gäller följande enligt 15 §;

- B har genom tvång, svek eller annat förhållande i 29-33 §§ ”tvingad” A att upprätta skuldebrevet på 200.000:-, C kan ändå kräva betalning enligt brevet av A� 15 § 1 st.

- Då A köpte bilen av B och upprättade skuldebrevet så säger B att A ska få bilen om en vecka, han får dock ingen bil och B överlåter skuldebrevet till C. Här kan C ändå kräva A på beloppet 200.000:- � 15 § 1st . Sedan kan givetvis A kräva B att han ska få bilen i enlighet med vad som sägs 1 §. Så i princip bortfaller alla invändingar som har med med A och B:s bakomliggande rättförhållande gentemot C, men A kan ju fortfarande oberoende av skuldebrevet framställa köprättsliga anspråk som t.ex på grund av fel på bilen eller att han inte fått någon bil. 26 (medför rätt till jäv = rätt till invänding).

- A betalar B 200.000:- (men han återtar inte skuldebrevet som han har rätt att göra enligt 21 §). B överlå-ter sedan skuldebrevet till C. Då kan C kräva A på 200.000:- � 15 § 1 st

- A betalar B 200.000:-, åter tar ej skuldebrevet men antecknar på skuldebrevet att skulden är betalad så gäller följande � 15 § 3 st.

• Är anteckningen av den art att den inte lätt kunnat avlägsas och B överlåter skuldebrevet till C så kan inte C kräva A på 200.000:-

• Är anteckningen av den art att den lätt kan avlägsnas och B överlåter skulde-brevet till C så kan C kräva A på 200.000:-.27

- Skulle A och B upprätta ett skuldebrev för skens skull och B överlåter det till C så gäller vad som sägs i 34 § AvtL, dvs att då C är i god tro kan han göra kräva betalning på 200.000 av A � 15 § 4 st.28

15 § reglerar i princip situationer då gäldenären (A) förlorar rätt att göra invändning om betalning ( som han gjort till överlåtaren B) eller ogiltighet gentemot en god troende förvärvare (C) av skuldebrevet. Om skuldebrevet i fråga på 200.000 som A uppställt till B innehåller en avbetalningsplan att A ska den 30:e Mars, April, Maj och Juni betala B 50.000 :- så gäller följande; Har A betalat B enligt avbetalningsplanen (t.ex A har betalat den 30:e Mars och den 30:e April) och B överlåter skuldebrevet till C så är dessa betalningar giltiga även mot C. C kan således endast kräva att ha på två betalningar (de den 30:e Maj och 30:e Juni). Även med betalningar jämförbara förändringar räknas (t.ex om betalningen den 30:e April var en ”gåva” från B så A slapp betala den), dvs ”mot krav å betalning som här avses gälle ock annat jäv”29 � 16 §. Skulle A däremot inte följt avbetalningsplanen och betalat den andra avbetalningen den 25:e Mars och B den 28:e Mars överlåter skuldebrevet till C så tror ju C när han får skuldebrevet att 3 betalningar från A till honom ska ske (den 30:e Mars, 30:e April och 30:e Maj). Därmed är inte 16 § längre tillämplig och C kan kräva B på betalningar som inte följt planen dvs 3 de den 30:e Mars, 30:e April och 30:e Maj enligt vad som sägs i 15 § ,att gäldenären (A), om han innan överlåtelsen skett, gjort så att skuldförhållandet upphört eller förändrats genom betalning inte kan åberopa denna föränding gent-emot förvärvaren av skuldebrevet (C). Den första betalningen skedde alltså enligt avbetalningsplanen så den behöver inte A betala igen, så länge han kan bevisa det genom uppvisande av kvitto eller dylikt.30 Om B överlåter det löpande skuldebrevet till C och C är i god tro (god tro regleras närmare i 15 § 2 st) gäller följande enligt 17 §;

- A och B diskuterar ett bilköp men kommer inte överens, B som vill ge igen förfalskar ett skuldebrev från A på 200.000:- och säljer det till C. C kan då inte kräva A på betalning enligt skuldebrevet � 17 § 1 st

- Om B under råntvång (28 § AvtL) tvingat A att utfärda skuldebrevet och B sedan överlåter det till C så kan skuldebrevet inte göras gällande av C genemot A � 17 § 1 st.

- Om A då han köper bilen av B och påstår att han gör det för D:s räkning (att D givit A fullmakt att köpa bilen och utfärda skuldebrevet i D:s namn som ”betalning”). Om B då överlåter detta skuldebrev till C

26 Fordran och skuld s. 143 27 Fordran och skuld s. 146 28 Fordran och skuld s. 149 29 Fordran och skuld s. 139-140 30 Fordran och skuld s. 137-139

16

så kan C inte kräva D på betalningen eftersom A saknade behörighet 31 � 17 § 1 st. Skulle D ge A en fullmakt att köpa och uprätta ett skuldebrev i samband med köpet men ge A en särskild inskräkning att max betala 150.000:- (dvs 150.000 är A:s befogenhet, att köpa bil och upprätta skuldebrevet är hans be-hörighet). Skulle A då upprätta ett skuldebrev på 200.000:- så är detta giltigt i B:s hand enligt 11 § Avtl om han är i god tro. Så skulle be överlåta skuldebrevet till C kan se kräva A på 200.000 . Skulle B där-emot vara i ond tro kan ju inte B göra köpet och skuldebrevet gällande, men överlåter han det till god troende C så kan C däremot göra det gällande mot A, ogiltigheten ”läks” genom att B överlåter det till C 32.

- Om A vore omyndig eller led av psykisk störning och upprättade skuldebrevet till B som sedan överlät det till C så kan C inte göra skuldebrevet gällande gentemot A � 17 § 2 st.

17 § reglerar i princip situationer då gäldenären (A) har kvar rätt att göra invändning pga skuldebrevets uppförande gentemot en god troende förvärvare (C) av skuldebrevet. A:s kvittningsmöjligheter vid löpande skuldebrev:

- Om A här utfärdat ett skuldebrev till B på 200.000:-. B kommer senare i skuld till A med ett belopp på 50.000:-B säljare sedan skuldebrevet han fått av A till C (för 200.000). C kommer då kräva A på 200.000 och då kan inte A hävda att han har en fordran mot B och därmed endast vill betala 100.000:- till C � 18 § 1 st Från denna regel finns dock två undantag; -Kvittning får ske om kvittningsrättens upphörande skulle medföra att indrivningen av motfordringen äventyrades och den nye borgenären (C) uppenbarligen insåg detta � 18 § (Dvs att A ska riskera att aldrig få betalt för sin fordran mot B på 100.000 om han inte kan använda den till kvittning).33 -Skulle huvudfordringen (skuldebrevet från A till B på 200.000) och motfordringen (B:s skuld till A på 100.000) ha ett nära samband, dvs att de grundar sig på samma rättsförhållande. Såsom att huvudford-ran har sitt ursprung i bilköpet och efter det får A rätt till prisavdrag på detta bilköp på 100.000 (mot-fordran), då har båda fordringarna sitt ursprung i köpet och därmed kan det anses som ”kvittning vid konnexitet 34 � 18 § 2 st (Som hänvisar till 15 § vad gäller ”stadgat om jäv på grund av sådant förhål-lande” vilket innebär att om C är i ond tro om att motfordran fanns så kan köparen (A) använda hans fordran mot B för kvittning).

Om B hade A:s skuldebrev på 200.000 i sin besittning samt att det var ställt till innehavaren och A betalar B 200.000:-, men det sedan visar sig att han vid betalningen var i konkurs (Konkursboet är alltså den egentlige ägaren till skuldebrevet) eller att han inte var rätt borgenär (han kanske hade överlåtit skuldebrevet till C innan han tog emot betalningen) så är betalningen som A gjorde till B på 200.000 ändå gjort med befriande verkan för A (han behöver således inte betala igen) så länge A var i god tro angående B:s bristande ”behörighet” � 19 §. Det samma gäller vid skuldebrev som är ställt till B eller order men där tillkommer kravet på en sammanhängan-de orderkedja fram till borgenären (alltså från C till B i det här fallet), jfr 13 § 2st.35 19 § säger alltså vem som gäldenären (A) kan betala till med befriande verkan. Även 20 § reglerar förhållandet då A betalat till fel borgenär, dvs han betalar till B men innan betalningen så hade B överlåtit skuldebrevet till C. Skillnaden här är dock att endast reglerar räntebetalningar som A gjort till B även fast han inte var rätt ägare till skuldebrevet och amorteringar som gjorts enligt plan.För detta krävs en avbe-talningsplan på skuldebrevet, finns inte det är inte 20 § tillämplig, då får man använda 19 § istället men där för att betalning ska vara befriande krävs att B hade skuldebrevet i sin besittning. Enligt 20 § för att t.ex räntebetal-ning (eller amortering som sker enligt plan, dvs den ska ske då förfallodagen är inne, betalas i förtid briser detta rekvisit och A för betala ytterliggare en gång) 36 ska bli befriande så behöver inte B ha skuldebrevet i sin besitt-ning (det räcker med att han överlåtit det). Skillnaden mellan avbetalningen som regleras I 16 §� 15 § och den som regleras I 20 § är att I 15-16 § så har A betalat till rätt borgenär (B) som sedan överlåtit skuldebrevet till C och då regleras frågan om betalningarna han gjort till B står sig mot C. I 20 § däremot så gör A en delbetalning till fel borgenär (B) som innan delbetalningen överlåtit skuldebrevet till C. Hade han betalat i tid med avbetalningsplanen hade hans betalning till B varit befri-

31 Fordran och skuld s. 126 32 Fordran och skuld s. 146-147 33 Fordran och skuld s. 158 34 Fordran och skuld s. 159 35 Fordran och skuld s. 169 36 Fordran och skuld s. 174-175

17

ande även om den var gjord till fel borgenär, då skyddas han av 20 §. Betalar han I förtid och inte följer avbetal-ningsplanen så har han betalat till fel borgenär utan skydd av 20 § och då är den inte befriande. A får då betala en gång till, nu till C. För att slippa den risken kan A dock enligt 21 § antingen återta skuldebrevet (om det är slutbetalt) eller anteckna avbetalningen på skuldebrevet� 21 § 2 st . Betalar A enligt planen (dvs inte förtidsbetalning) så har han dock inte rätt att anteckna det på skuldebrevet (vilk-te han inte heller har någon nytta av pga skyddet I 16 §). Han har bara rätt att få ett löst kvitto, dock så gäller detta endast vid planenlig betalning då betalningsmottagerens är skuldebrevets förste innehavare eller han är den som på skuldebrevet angivits som borgenär37. Om A istället utfärdat ett skulde brev som var ställt till B utan texten ”eller order” (alltså ett enk elt skul-debrev� 26§) gäller följande;

- A kan om han upprättat ett enkelt skuldebrev till B och B överlåter detta till C så kan A göra samma in-vändningar (har A t.ex. betalat B som sedan överlåtit skuldebrevet till C så kan A göra den invändning-en mot C att han redan betalat B, även om C var I god tro) gällande mot C som han hade kunnat göra mot B � 27 §. Denna bestämmelse är dock dispositiv så det finns utrymme att avtala bort A:s invän-dingsrätt gentemot C (dock inte om A varit konsument då den tvingande regeln 16 § I Konsumentkre-ditlagen hade åsidosatt ett sådant villkor) 38.

- Skulle A och B upprätta ett skuldebrev för skens skull och B överlåter det till C så gäller vad som sägs i 34 § AvtL, dvs att då C är i god tro kan han göra kräva betalning av A � 27 §

- Vad gäller löpande skuldebrev vid kvittning så regleras detta alltså I 18 § där huvudregeln alltså kan il-lustreras med detta exempel ” Om A här utfärdat ett skuldebrev till B på 200.000:-. B kommer senare i skuld till A med ett belopp på 50.000:-B säljare sedan skuldebrevet han fått av A till C (för 200.000). C kommer då kräva A på 200.000 och då kan inte A hävda att han har en fordran mot B och därmed en-dast vill betala 100.000:- till C”. Det går alltså inte för A att genom att han har en motfordran mot B kvitta den mot betalningen av skuldebrevet då C kräver denna betalning (med några få undantag). När det gäller enkla skuldebrev å andra sidan så kan man kvitta � 28 §. (jämför dock kvittning som ti-digare gjorts gentemot B, vilken är att jämnställa med betalning och kvittning som åberopas vid krav-tillfället gentemot C som regleras I 28 §).

- Huvudregeln är alltså att A kan kvitta dock så har denna regel två undantag nämligen; Om A har förvärvat motfordran mot B (prisavdraget på bilen) efter det att han fick reda på att B överlåtit huvud-fordran till C (skuldebrevet som A upprättat åt B). Dvs, B överlåter skuldebrevet på 200.000:- till C, därefter får A en fordran mot B eftersom han har rätt till prisavdrag på bilköpet på 100.000:-. I ett sådant fall kan inte A använda motfordran som kvittning då C ska lösa in skuldebrevet hos A � 28 §. Om A:s motfordan (prisavdraget på bilen) förfaller efter det att han fått reda på att B överlåtit huvudfordran (skuldebrevet) C och A:s motfordran även förfaller efter huvudfordringen förfaller får inte kvittning ske. Så om A:s motfordran förfaller den 9:e Oktober och A har den 4:e Oktober fått reda på att B överlåtit skuldebre-vet till C och huvudfordran förfaller den 6:e Oktober. Detta bygger på en av de allmänna kvittingsförutsättning-arna, nämligen att man endast kan använda förfallna motfordringar till kvittning mot en förfallen huvudfordran (huvudfordran är ju här förfallen den 6:e Oktober men motfordran förfaller inte till betalning fören den 9:e Okto-ber)39. Men även om motfordran inte har förfallit då huvudfordran gjort det så men motfordran förfallet till be-talning innan A fick reda på överlåtelsen till C (här fick han reda på överlåtelsen den 4:e Oktober medan mot-fordran förföll till betalning den 9:e Oktober) så kan kvittning ske.40 � 28 § Då A betalar till fel borgenär gäller; Om B överlåtit skuldebrevet till C (han är alltså inte längre rätt borgenär till det) men A ändock betalar B så gör A det med befriande verkan så länge han var i god tro om överlåtelsen från B till C � 29 § Det är alltså en liknande regel som vid löpande skuldebrev men där måste B ha skuldebrevet i sin besittning för att A ska kunna betala med befriande verkan (19 §) vid enkla krävs alltså inte det (29 §). En annan liknelse med 19 § har 30 §, som reglerar fall då A betalar C som åberopar (alltså visar den för A) en skriftlig överlåtelse av ett enkelt skuldebrev från B. A betalar då C men sedan visar det sig att denna skriftliga

37Fordran och skuld s. 169 38 Fordran och skuld s. 151-153 39 Fordran och skuld s. 162 40 Fordran och skuld s. 162

18

överlåtelsen var ogiltig. B vill givetvis då ha pengarna av A eftersom han aldrig överlåtit något skuldebrev till C, men A:s betalning till C är då befriande för A:s del gentemot B såvida inte A borde insett att överlåtelsen som C visade upp var ogiltig � 30 §. Det finns dock undantagsfall då A inte betalat med befriande verkan och således måste betala igen, det är när ogiltighets grunden är förfalskning eller någon av dem andra situationerna som räknas upp i 17 § t.ex. råntvång.

Konsumentkrediträtt:

19

A kan köpa bilen på kredit och om han då är konsument så gäller följande; Då A ska köpa bilen för enskilt bruk och köpet erbjuds honom som konsument av en näringsidkare (B) i egenskap av hans näringsverksamhet och därmed är det grundläggande kriteriet för att kunna tillämpa konsu-mentkreditlagen uppfyllt � 1 §. Därmed är konsumentköplagen tillämplig på själva köpet 1 § konsumentköplagen, medan konsumentkreditlagen är tillämplig på själva avbetalningen. För att kunna avgöra om det är fråga om ett kreditköp i konsumentkreditlagens mening måste man ta hänsyn dessa faktorer; 2 §; Är B en kredigivare dvs den som lämnar krediten eller övertar den ursprunglige kreditgivarens fordran? Ja 3 §; Avses härett kreditköp dvs då säljaren lämnar köparen anstånd med någon del av betalningen eller då någon del av betalningen erläggs med ett belopp som köparen får låna av säljaren eller av någon annan kreditgivare på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren? Ja De avbetalningsvillkor som ingår i det köpeavtal (1 § AvtL) som A och B upprättat får inte strida mot bestäm-melser i konsumentkreditlagen den mån dem är till nackdel för konsumentent (A), om inget annat anges i lagen � 4 §. B då han upprättar dessa avbetalningsvillkor med A så att A:s bilköp blir ett avbetalningsköp har han vissa skyl-digheter närmare bestämt han ska iakta god kreditsed och ta tillvara A:s intressen med omsorg � 5 §, t.ex. han ska ej bevilja kredit i fall A ej har någon ekonomisk möjlighet att fullgöra vad han åtar sig vid kreditavtalet (kre-ditprövning) � 5a § (detta krävs dock ej av B då det är frågan om engångskrediter när kredittiden är högst tre månader och kreditbeloppet skall betalas på en gång eller för krediter som avser mindre belopp � 5a § 3 st När B annonserade sin kampanj rörande försäljningen av bilar till förmånligt pris via avbetalning så var han tvungen att lämna information om den effektiva räntan vid annonseringen och då det här är fråga om en särskild vara ska även kreditkostnadet och kontantpriset anges � 6 § och innan kreditavtalet sluts skall denna informa-tion skriftligen lämnas till A � 7 §. Skulle B underlåta att göra vad som sägs i 6-7 §§ (eller vad som annars är av särskild betydelse ur konsumentsynpunkt) gäller marknadsföringslagen � 8 §. Detta kreditavtal rörande köpet av bilen mellan A och B ska upprättas skriftligen och undertecknas av A (kon-sumenten)� 9 § Skulle kreditavtalet mellan A och B inte upprättats skriftligen är det ändå giltigt förutom röran-de villkor som är till nackdel för A � 9 § 2 st (vid bedömning av om ett villkor är till nackdel för konsumenten skall en jämförelse göras med vad som gäller om villkoret inte tillämpas).41 Ränta som tas ut för krediten skall i avtalet anges som en räntesats motsvarande räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen av skulden enligt 10 § och vad som gäller för räntan i övrigt är följan-de;

- Förutsättningarna för ändringar i räntesatsen skall anges i avtalet � 11 § 1 st - Räntesatsen får ändras till konsumentens nackdel endast i den utsträckning som det motiveras av kre-

ditpolitiska beslut, ökade upplåningskostnader för kredit- givaren eller andra kostnadsökningar som kreditgivaren (B) inte skäligen kunde förutse när avtalet ingicks � 11 § 2 st

- Utan hinder av 11 § 2 st får räntesatsen ändras på visst sätt i anslutning till ändringar i en referensränta som kreditgivaren (B) inte har något betydande inflytande över � 11 § 3 st

- Kreditgivaren (B) är skyldig att tillämpa ett avtalsvillkor om ränteändringar på samma sätt till konsu-mentens (A) förmån som till hans nackdel � 11 § 4 st

- Kredittagaren (A) är skyldig att, utöver eller i stället för ränta, betala särskild ersättning för krediten (avgift) endast om sådan ersättning avser kostnader som kreditgivaren har för krediten och om avgiften har angetts särskilt i avtalet. Avgifter för krediten får ändras till konsumentens nackdel endast i den ut-sträckning som det motiveras av ökningar av de kostnader som skall täckas av avgifterna. � 12 §.

- B ska underätta A om ränteändringar och avgiftsändringar. Utom vid ränteändringar som beror enbart på ändringar i en referensränta skall underrättelse lämnas senast när ändringen börjar gälla, antingen genom ett särskilt meddelande till konsumenten eller genom annonsering i dagspressen. Sker underrät-telsen genom annonsering, skall meddelande om ändringen också lämnas när nästa avisering eller kon-toutdrag sänds till konsumenten. � 13 §

41 Den gamla köprätten s. 278

20

Då detta är ett kreditköp så ska B ta ut en kontantinsatts av A i enlighet med god redovisningssed (vid an-vändande av kontokort, dvs kreditkort, betalkort, bankkort eller motsvarande krävs det inte att det vid köpet ska vara förenat med uttag av någon kontantinsats).42 Kontnatinsatsen ska motsvara minst 20 % av varans kontantpris dvs kostar det att köpa bilen för 200.000 kontant ska A betala 20.000 kontant och 180.000 i en-lighet med kreditavtalet � 14 § gör B inte det så regleras följderna i marknadsföringslagen (14 §) � 15 §.43 Om B överlåter sina rättigheter enligt kreditavtalet till C har A rätt att mot C framställa samma invändningar som han vid överlåtelsen kunde göra mot B. A får även här mot C:s krav på betalning framställa samma in-vändningar på grund av köpet som han kan göra mot säljaren som han kunde göra mot säljaren (B, som i det här fallet även är den ursprunglige kreditgivaren också). A kan alltså vägra att betala resterande köpeskil-lingen för bilen till C om köprättsligtkontraktsbrott föreligger eller avtalet är ogiltigt, dvs det är en fråga om en invänding pga köpet. Om A innan B överlåtit sin fordran till C betalat B kan då A åberopa betalningen även mot C, oavsett om C var i ond eller god tro, eftersom det är fråga om en invändning som fanns redan vid överlåtelsen. Har A betalat B efter överlåtelsen till C skett (dvs A har betalat till fel borgenär) så kan han invända att han erlagt betalning till B så länge A inte visste att B vid betalningen saknade rätt att ta emot den � 16 §. 44 Vid ett kreditköp som här är fallet mellan A och B får inte B at emot ett löpande skuldebrev som bevis för sin fordan mot A. Pga att A:s rätt till invädningar mot god troende förvärvare av skuldebrevet inskränks� 17 §. Men om nu B skulle göra det så är det löpande skuldebrevet inte ogiltigt för det. B kan drabbas av bö-tespåföljd men skuldebrevet är ändå giltigt i godtroende förvärvares hand. Mellan A och B gäller de ur-sprungliga reglerna i 1 § SkbL. 45 (Det som sägs i 16 § 2-3 st och 17 § KKL gäller även när en komsuent avtalar om en tjänst på kredit� 18 §) Skulle A ha flera skulder till B får han enligt allmänna regler bestämma vilken av hans skulder en betalning ska avräknas. Undlåter A att göra detta vid betalning övergår rätten till B att bestämma vilken skuld som det ska räknas av på. Konsumenten får vid alla konsumentkrediter en tvingande rätt att bestämma om avräk-ningen. Vilket innebär att ett förbehåll från kreditgivaren i kreditavtalet att få bestämma om avräkningarna vid betalning av skulderna är ogiltig. Kredittagaren (köparen) måste dock ha erlagt betalningen ”för avräk-ning på viss fordran”. Det torde krävas att det vid betalningen var hans avsikt annars går rätten att besluta om avräkningen över till kredittagaren. � 19 §.

Efter A ingått kreditköpeavtalet med B och fått bilen så vill han betala av sin skuld i förtid, detta har han rätt att göra enligt 20 § (tvärtom har B ej rätt att kräva betalning av A i förtid om han inte gjort förbehåll om det-ta samt att något av kriterierna i 21 § är uppfyllda�21 § och om något av dessa kriterier är uppfyllda och B vill ha rätt till förtidsbetalning så gäller vid 21 § st 1 p.1-3 eller 21 § 3st en uppsägningstid av minst fyra veckor räknat från den tidpunkt B meddelar A och inom den tiden har A på sig att betala det belopp som för-fallit till betalning, gör han det kan inte B kräva resten i förtid� 22 §) 46

Om nu A begär att få betala i förtid gäller enligt 24 §;

- A skall betala ränta och andra kostnader för krediten för tiden fram till förtidsbetalningen men inte för

tiden därefter. Vid beräkningen skall tillämpas grunder som står i överensstämmelse med god kredit-givningssed � 24 § st 1 p.1

- B får inte tillgodoräkna sig någon ersättning för att skulden betalas i förtid � 24 § st 1 p.2

B:s rätt att få återta bilen om inte A kan betala den enligt kreditköpavtalet regleras i 25 §; - För att B ska kunna göra detta krävs ett i kreditavtalet ett förbehåll om återtaganderätt, vilket innebär ett

villkor som ger B rätt att återta varan om A inte uppfyller sin del av kreditavtalet. � 25 § 1 st

42 Fordran och skuld s. 217 43 Den gamla köprätten s. 283 44 Den gamla köprätten s. 286-290 45 Fordran och skuld s. 181 46 Den gamla köprätten s. 291-293

21

- Ett sådant förbehåll görs gällande endast under förutsättning att B gjort förbehållet i samband med kö-pet för att trygga sin rätt till betalning samt att den tidpunkt då A enligt 21-22 § ska fullgöra sin skyl-dighet att betala i förtid � 25 § 2 st

- Om A är i betalningsdröjsmål men innan varan återas betalar det belopp som förfallit till betalning får B inte återta varan. Grundas återtaganderätten på att säkerheten för krediten försämrats får varan inte åter-tas om A innan återtagandet ställer godtagbar säkerhet för B:s fordran � 25 § 3 st

Vad sker då om B återtar bilen från A?;

- Om B vill utnyttja en rätt att återta varan, skall avräkning göras mellan honom och A � 27 § 1 st - Vid avräkningen skall A tillgodoräknas bilens värde vid återtagandet. Värdet beräknas efter vad B kan

antas få ut genom att på lämpligt sätt sälja varan � 27 § 2 st - B får tillgodoräkna sig den obetalda delen av kreditfordringen efter avräkning enligt 24 § samt i före-

kommande fall dröjsmålsränta � 27 § 3 st - Om A vid avräkningen tillgodoräknas ett större belopp än B, får varan återtas endast om B betalar mel-

lanskillnaden till A eller, när varan värderats av kronofogdemyndigheten, nedsätter mellanskillnaden hos myndigheten � 28 §

- Har B för att kunna återta varan varit tvungen att betala en skuld som A har, får kreditgivaren när första stycket tillämpas avräkna sådan betalning mot mellanskillnad till köparens förmån (dvs mellanskillna-den som ska betalas till A enligt 28 § 1 st minskar). Detsamma gäller om B för att varan efter återtagan-de skall kunna användas på avsett sätt har varit tvungen att betala en sådan skuld. T.ex. om köparen har skulder till en verkstad som B måste infria för att kunna återa varan. 47 � 28 § 2 st

- Tillgodoräknas B ett större belopp än A, får B inte kräva ut mellanskillnaden (restskulden) i annat fall än då varan har minskat väsentligt i värde genom att A vanvårdat varan � 28 § 3 st

- A får inom fjorton dagar återlösa bilen. Vill A återlösa bilen, skall han betala kreditgivaren (B) varans värde vid återtagandet samt den restskuld som kan finnas enligt avräkningen. � 29 §

(B får även ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten för att återta bilen enligt vad som sägs i 30-32 §§ och om bilen sålts med förbehåll om återtagande rätt får den inte utmätas för en fordran som grundar sig på kreditköpet � 33 § )

Om A skulle ha ett kontokort att göra betalningen med och att det i hans avtal med kontokortsföretaget finns ett avtalsvilkor som innebär att A skall vara betalnings- skyldig för ett belopp som har påförts kontot genom att ett kontokort har använts av någon obehörig person. T.ex. om C använt hans kontokort och köpt en bil åt sig själv. Dock så gäller endast ett sådant villkor om t.ex. A lämnat ifrån sig kortet till C eller genom grov oaktsamhet förlorat kortet. � 34 §

Konsumentjänsträtt:

47 Den gamla köprätten s. 296

22

Efter en tid får B problem med ljudet på stereoanläggningen i bilen (orsaken till problemet var en ren olycka och uppstod helt och hållet efter köpet vilket innebär att A ej kan göras ansvarig för problemet), han vänder sig då i egenskap av konsument till näringsidkaren D för att denna ska åtgärda problemet. Om kriterirna i 1 § Konsumenttjänstlagen är uppfyllda så ska denna lag tillämpas på denna tjänst från D.

- Näringsidkare uför tjänst åt konsument? Ja så är fallet här - Arbete på lösa saker eller fast egendom? Ja här avser det arbete på en bil som är en lös sak

Konsumentjänstlagen är alltså tillämplig då B anlitar D för att laga problemet med stereon i hans bil. (skulle däremot D inte bara laga stereon utan installera t.ex en ny stereo som även den köps av D så är konsu-menttjänstlagen inte tillämpliga då installationen istället är ett led i att fullgöra ett köp 2 §, i så fall hade konsu-mentköplagen blivit tillämplig) Konsumentjänstlagen är precis som konsumentköplagen tvingande till konsumentens förmån 3�§. Vilket innebär att det avtal som B och D upprättar för reparationen (1 § AvtL) inte får strida mot de tvingande bestämmelserna i lagen. B och D har dock inte avtalat om något alls förutom att D ska utföra reparationen så deras kontraktförhållande kommer helt och hållet regleras av reglerna i konsumenttjänstlagen. När B vänder sig till D för att denna ska utföra arbetet på hans egendom så vill han naturligtvis att arbetet ska vara väl utfört och B har rätt att kräva att tjänsten utförs fackmannamässigt och D ska även se till B:s övriga intressen� 4 §. Skulle D t.ex. anse att denna reparation är totalt onödig så ska han avråda B att beställa tjänsten � 6 §. Om han inte gör detta och det funnits starka skäl till att A ifall D avrått honom inte hade beställt tjänsten så har inte D rätt till större ersättning än han skulle haft om A inte beställt tjänsten (dvs kan då bli ingenting) eller avbe-ställt den� 7§. Skulle D däremot reparera stereon och det framgår att även vissa andra saker måste lagas förut-om stereon utan att B har beställt sådana reparationer, så ska D informera B om detta tilläggsarbete, skulle inte B vara anträffar får D även laga övriga delar under vissa förutsättningar � 8 § Då D reparerat B:s stereo så ska givetvist tjänsten inte vara felaktigt utfört och det är den om;

- Om tjänsten avviker från vad B har rätt att kräva på en fackmannamässigt utförd tjänst eller vad som

annars hade varit avtalat mellan parterna � 9 § - Om tjänsten avviker från sådana uppgifter som D eller någon i hans säljled lämnat vid marknadsföring-

en av tjänsten och som kan ha inverkat på B:s villighet att ingå avtal med D � 10 § - Om D underlåter att upplysa B innan avtalet (i annat fall än som avses i 6 §) om sådant som D borde

ha känt till och som han borde ha insett varit av betydelse för konsumenten och detta har inverkat på av-talet � 11 §

Den relevanta tidpunkten för att avgöra om en tjänst är felaktig enligt 9-11 §§ är när arbetet avslutades. Men eftersom det i detta fall avser ett föremål som näringsidkaren (D) har i sin besittning anses inte uppdraget avslu-tat fören bilen lämnats tillbaka till B � 12 §. Tjänsten ska dock fortfarande anses felaktig om resultatet försäm-ras efter uppdraget är avslutat och detta beror på att D åsidosatt sina förpliktesler enligt avtal eller denna lag � 13 § och har D lämnat en garanti eller liknande så anses tjänsten alltid felaktig om den efter uppdraget försämras (inom garantin) så länge inte D kan göra det sannolikt att det beror på en olycka eller dylikt � 14 §. Skulle tjänsten vara felaktig kan B göra dessa påföljder gällande enligt 16 §; (för att få åberopa fel måste B reklamera felet till D enligt vad som sägs i 17-18 §§)

- B får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund

av ett fel hos tjänsten � 19 § - B får kräva avhjälpande om det inte är oskäligt för D, D får även utan att B kräver det vidta avhjälpande

för att undvika prisavdrag eller hävning om det sker utan uppskov. Avhjälpande ska annars ske inom skälig tid från det att B kräver det och utan kostnad för B (så länge det inte är kostnader som hade upp-stått även om tjänsten utförts felfritt) � 20 §

- B har rätt att kräva prisavdrag (prisavdragets storlek beräkasn enligt 22 §) om inte felet avhjälps � 21 § - B har rätt att häva köpet om syftet med tjänsten blivit väsentligt förfelat i och med felet � 21 § 2 st

(skulle tjänsten ha utförts till viss del och det finns starka skäl för att den inte kommer utföras korrekt får B häva avtalet för återstående del om inte hela syftet med tjänsten blivit förfelat då får han även här häva avtalet i sin helhet � 21 § 3 st)

23

Om B skulle häva avtalet innan del eller hela tjänsten utförts så har D inte rätt till betalning för tjänsten � 23 § Om D utfört tjänsten delvis och B häver beträffande återstående del har D rätt till betalning för tjänsten i sin helhet dock med avdrag för vad det kostar B att få resterande del utförd � 23 § 2 st Det skulle även kunna vara så att D inte är klar med uppdraget inom den tid som är avtalad eller inom vad som är skälig tid med hänsyn till tjänsten och då är D i dröjsmål � 24 § B får då D är i dröjsmål göra dessa påföljder gällande enligt 25 §; (Om D avslutat uppdraget så måste B underätta D inom skälig tid efter uppdraget är avslutat att han vill göra påföljd gällande 26 §)

- B får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund

av dröjsmål på näringsidkarens sida (vilket ofta innebär att konsumenten får hålla inne hela betalningen tills arbetet är färdigt)48 � 27 §

- B har rätt att kräva att D utför tjänsten om det inte är oskäligt för D � 28 § - B har rätt att häva avtalet om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för honom, om en inte obetydlig del

av tjänsten utförts för B endast häva den del som återstår såvida inte syftet med tjänsten blir förfelat pga dröjsmålet då får B häva avtalet i sin helhet även om viss del av tjänsten utförts � 29 § och verkningar-na av hävning regleras enligt vad som sägs i 23 §� 30 §

Den skada som B tillfogats genom antingen D:s dröjsmål eller pga av att tjänsten är felaktig ska D ersätta såvida inte D kan visa att det legat utanför hans kontroll, om D anlitat någon för att fullborda tjänsten måste även denne visa att det legat utom dennes kontroll för att D ska undgå att utge ersättning till B � 31 §. Skulle t.ex D skada bilen då han ska laga stereon så är han skyldig att ersätta den skadan (gäller även om D skul-le skada t.ex egendom i bilen som tillhör någon i B:s hushåll) så länge D inte kan visa att skadan inte beror på försummelse från hans eller någon på hans sida � 32 §. Skadeståndet kan jämkas enligt 34 § (bestämmelserna i 31-34 §§ gäller ej personskada). Som framgick ovan hade inte B och D avtalat om något förutom att tjänsten skulle utföras av D. Inte ens priset hade det avtalats om och när så är fallet skall priset bestämmas efter vad som är skäligt � 36 §. Denna bestämmelse är alltså dispositiv så det är fritt att avtala om priset om parterna önskar, dock kan det då i vissa fall jämkas enligt 36 § AvtL om det är oskäligt. D kan få eventuellt få pristillägg enligt vad som sägs i 38 §

B har rätt att begäran att D ska ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris skall det även framgå av räkningen hur priset har beräknats � 40 § och betalning ska ske då arbetet är slutfört och D anfordrat om betalning såvida inget annat avtalats � 41 §

Skulle en olycka inträffa och material som näringsidkaren (D) tillfört eller utförandet av tjänsten förstörs innan den tidpunkten då uppdraget är avslutat enligt 12 § så är inte konsumenten (B) skyldig att betala för arbetet eller materialet� 39 § Om B skulle vilja avbeställa tjänsten gäller följande; Skulle B avbeställa tjänsten av D så har D rätt till ersättning för det arbete han redan har utfört. Ersättningen ska motsvara värdet av det arbete som redan utförts � 42 § 1 st D har vidare rätt till ersättning för förluster i form av kostnader för den återstående delen av tjänsten samt ersätt-ning för förluster i övrigt på grund av att han har underlåtit att ta på sig annat arbete eller på grund av att han på annat sätt har inrättat sig efter uppdraget, detta gäller dock inte om syftet med tjänsten blivit förfelat för konsu-menten utan att det skett genom försummelse från konsumentens sida � 42 § 2 st D:s ersättning enligt andra stycket får dock inte överstiga hans förlust till följd av avbeställningen � 42 § 3 st Om den avbeställda tjänsten befinner sig i näringsidkarens besittning som här är fallet och konsumenten (B) inte betalar C i rätt tid enligt vad han som sägs i 42-43 §§ är skyldig för tjänsten eller ställer säkerhet för C:s fordran rörande denna ersättning (det B är skyldig), får C fullgöra tjänsten och kräva full betalning för denna � 44 §

48 Hellner Kontraktsrätt s. 105

24

Skulle B vara i dröjsmål med betalningen för tjänsten gäller följande;

- Om betalning helt eller delvis ska ske innan tjänsten är utförd och B inte gjort detta kan D ställa in arbe-tet tills han får betalt. Har D påbörjat arbetet är dock D skyldig att fullfölja arbetet om det kan vålla skada för konsumenten att inte fullgöra arbetet, så länge det ej är oskäligt för D � 45 § 1-2 st. Inställer D arbetet enligt 45 § 1 st har han rätt till ersättning för kostnader och andra förluster som detta åsamkar honom, om konsumenten inte visar att dröjsmålet ej beror på försummelse på hans sida � 45 § 3 st

- Om B enligt 45 § inte betalar eller lämnar sin medverkan (t.ex. låter inte D få tillgång till bilen) och dröjsmålet är väsentligt för D får denne häva återstående delen av tjänsten� 46 § Häver D avtalet, är konsumenten skyldig att betala som om han hade avbeställt tjänsten den dag då hävning skedde� 48 §

- Om B är i dröjsmål med betalningen och bilen är i D:s besittning får D hålla kvar bilen tills B betalat el-ler ställt fullgod säkerhet för D:s fordran gentemot B � 49 §. D ska då vidta de åtgärder som skäligen kan krävas av honom för att vårda en sak som han håller kvar enligt eller som inte har hämtats i rätt tid. Han har rätt till skälig ersättning för vården � 50 §

Den skadelidande parten ska begränsa sin skada om skäligt, försummar han det får han själv bara en del av ska-dan � 50a § Vissa bestämmelser om småhusentrepenad: Konsumenttjänstlagen gäller arbete på fast egendom (B:s fasta egendom här) � 1 § 1 st p.2 B anlitar E för att bygga ett bostadshus på hans tomt och då det rör sig om ett enbostadshus i det här fallet hand-lar det om småsentrepenad och för dessa gäller bestämmelserna 51-61 §§ � 1 § 2 st I den mån det inte framgårav 51-61 §§ är även resterande bestämmelser i konsumentjänstlagen tillämpliga på småhusentrepenader� 1 § 3 st. Vid småhusentrepenad gäller vad konsumenten (B) påståts ha avtal vad gäller t.ex. arbetets omfattning, pris och tiden för betalningen � 51 § såvida annat inte framgår av avtalet eller omständigheterna i övrigt � 51 § 2st B är här inte skyldig att betala för annat än den utförda entrepenaden och om slutbesiktning ska ske enligt 53 § har B trots vad som sägs om konsumentens skyldighet att betala vid tjänst i övrigt enligt 41 § rätt att hålla inne 10 % av det avtalet priset till entrepenaden godkännts � 52 § och slutbesiktning (vilken görs då arbetet är avslu-tat � 53 § 2 st) ska göras om någon av parterna begär det � 53 § E ska i god tid underätta B om när arbetet beräknas vara avslutat och slutbesiktning kan göras, därefter ska B inom skälig tid underätta E om han begär slutbesiktning eller inte � 54 § Då någon av parterna begär en slutbesiktning enligt 53 § ska en opartisk besiktningsman (som antingen utses av konsumenten eller näringsidkaren � 54 § st 2-3) undersöka om småhusentrepenaden är felaktig enligt 9 § (alltså vad som gäller vid tjänster i övrigt enligt konsumentjänstlagen) och reslutatet ska redovisas för parterna och där ska det förhållanden som besiktningsmannen anser utgöra fel också redovisas. Denna redovisning ska även inne-hålla vad konsumenten anser utgöra fel enligt 9-11 §§ � 56 §. Om småhusentrepenaden inte är felaktig enligt 9 § eller felen är av mindre betydelse ska den godkännas. Godkänns den inte ska en ny slutbesiktning göras om inte parterna bestämmer annat � 56 § 2st. Då slutbesiktning görs gäller följande istället för 12 § (då tidpunkten av relevans då tjänsten är att anse som felaktig är då arbetet är avslutat) ; Bedömningen av om småhusentreprenaden är felaktig skall göras med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då entreprenaden godkändes vid slutbesiktning � 58 § En småhusentrepenad skall dock alltid anses felaktig om ett förhållande som avses i 9-11 §§ visar sig inom två år efter det att entreprenaden godkändes vid slutbesiktning eller, om slutbesiktning inte har gjorts, inom två år efter det att arbetena avslutades. Detta gäller dock inte om näringsidkaren gör sannolikt att förhållandet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något liknande förhål-lande på konsumentens sida � 59 § Då en småsentrepenad godkänts vid slutbesiktningen får B (konsumenten) endast åberopa fel som har antecknats i besiktningsredovisningen/utlåtandet � 60 §, dock får B åberopa fel som han har påtalat vid slutbesiktningen

25

men som besiktningsmannen inte har ansett utgöra fel, besiktningsmannen varken har märkt eller borde ha märkt vid slutbesiktningen, eller har påtalats av B för E inom sex månader från slutbesiktningen. � 60 § 2 st. Som framgår av 17 § vid konsumentjänst i övrigt måste B om han vill åberopa felet reklamera det till E inom skälig tid från då han borde ha märkt det � 61 § men vid småhusentrepenad gäller att reklamation inte behöver göras i fråga om fel som antecknats i besiktningsredovisningen/utlåtandet, eller har påtalats av konsumenten för näringsidkaren inom sex månader från slutbesiktningen (60 § 2 st p.3) � 61 § 2 st.

Fastighetsrätt: Avtalsslutet/köpet: A ska köpa en villa av B.

26

Äger B både fastigheten (fast egendom är jord updelad i fastigheter 1:1 § JB) och villan samt att det finns ett fysiskt samband mellan villan och fastigheten så utgör villan fastighettillbehör 2:1 § och ingår således i köpet av fastigheten. Villan utgör alltså tillbehör till fastighet inte tillbehör till fast egendom, skillnaden mellan fast egen-dom och fastighet är just att den fasta egendomen är jord som är updelad i fastigheter och här avser alltså köpet en sådan fastighet. Vad som omfattas av köpet regleras närmare i 2 kap Jordabalken. Villan som är en byggnad igår då i köpet enligt 2:1 § JB (tillsammans med stängsel, ledningar mm). Sen finns fler föremål som kan utgöra tillbehör till byggnader t.ex. villan (s.k byggnadstillbehör) 2:2 § JB och dessa ingår då också i köpet. Föremål som tillförts av annan än fastighetsägaren utgör dock inte fastighets tillbehör såvida inte föremålet och fastighe-ten kommit i samme ägares hand 2:4 §.49 A ger B ett anbud som rör köp av fastigheten (där Villan då ingår enligt 2:1 § JB) där det står att B har en månad på sig att svara. A är då bunden av detta anbud i en månad och svaret ska ha kommit honom till handa inom den månaden (såvida ej annat angivIts i avtalet, vilket får göras enligt 1 § 2 st AvtL) 1 § och 2 § AvtL. B accepterar anbudet och hans svar är då bindande och avtal har kommit till stånd enligt 1 § men för att vara giltigt kräver det här ett visst formkrav 1 § 3 st. Att ett sådant formkrav krävs klargörs av 4:1 § JB. Avtalet angående köp av fast egendom ska således skriftligen innehålla;

- Uppgift om köpeskillingen (det är denna köpeskilling som gäller, om köpare och säljare kommit över-ens om annan köpeskilling än den i avtalet är denna ogiltig 4:1 § 2 st)

- Förklaring av säljaren att egendomen överlåtes till köparen - Namnunderskrift av både säljare och köpare

A och B upprättar då en köpehandling enligt 4:1 § angående köpet av den fasta egendomen och dess tillbehör 2:1 §. Därefter upprättar parterna ett köpbrev enligt 4:2 §, med samma formkrav som för köpehandlingen (detta är dock ej något krav men det hör till vanligheterna att man gör detta). Den största funktionen för köpebrevet är att parterna ingår bundenhet i och med köpehandlingen men i denna ställer upp vissa villkor som ska uppfyllas för att köpet ska bli definitivt och när dessa villkor är uppfyllda upp-rättas köpbrevet och köpet görs inte längre beroende av det nu redan uppfyllda vilkoren.50 Om en köpehandling innehåller sådana villkor måste dem tas med sktiftligen för att dem ska bli giltigta (kravet på skriftform gäller även om säljaren friskriver sig från hemulsansvaret i 4:21 §) 4:3 §. Köpets fullbordan eller bestånd för inte heller göras beroende på villkor under mer än 2 år då köpehandlingen upprättades, innehåller köpehandlingen sådana svävarvillkor blir hela köpet ogiltigt 4:4 §. Ett villkor som dock inte behöver tas med i köpehandlingen om köpebrev senare upprättas är att köpet beror på att köpeskillingen ska betalas, annars kan det tänkas att man i köpehandlingen kommer överens om köpeskilling-en men köpebrevet upprättas inte (och således köpet blir definitivt) fören denna är betald. Men ett sådant villkor behövs soms sagt inte då det anses att köpets fullbordan eller bestånd är beroende av att köpeskillingen betals 4:5 §. Exempel: A och B kommer kommer överens om i köpehandlingen att A ska hyra fastigheten i två år av B och när det vill-koret är uppfyllt så upprättas köpebrevet och köpet blir definitivt. Detta är ett sådant villkor som gör att köpets fullbordan eller bestånd är beroende på att det uppfylls, detta måste såldes tas med i köpehandlingen 4:3 §. Det är också ett villkor som inte håller köpet ”svävande” i mer än två år (hade A varit tvungen att hyra fastigheten i 3 år hade hela köpet blivit ogiltigt) 4:4 §. A måste även då betala köpeskillingen som han och B kommit överens om i köpehandlingen, men det villkoret är som sagt lagstadgat 4:5 §. Vad gäller villkoren i övrigt måste dem även tas med i köpebrevet för att dem ska behålla sin verkan 4:6 §. Skulle villkoret inte tas med i köpebrevet är köpet inte längre beroende av villkoret, kravet på att vissa villkor ska intas i köpebrevet är för att om köpebrevet används för att få lagfart ska lagfart ej beviljas om köpebrevet innehåller ogiltiga villkor.51 Förhållanden efter avtalet/köpet: B accepterar A:s anbud, avtal uppstår därmed (1 § AvtL) och detta upprättas skriftligen (1 § 3 st AvtL 4:1 § JB) och eventuella villkor får köpet bestånd tas också med (4:3 §). A uppfyller dessa vilkor och köpebrev upprättas, villkoren tas med i detta och blir således giltiga (4:6 §). A kan använda köpebrevet för att beviljas lagfart och således bli registrerad ägare till fastigheten.

49 Hellner Speciell kontraktsrätt s. 35 50 Hellner Speciell kontraktsrätt s. 38-39 51 Hellner Speciell kontraktsrätt s. 42

27

Det finns tre typer av fel en köpare av fastighet kan råka ut för efter köpet.

- Faktiska fel 4:19 § - Rättsliga fel 4:15-17 §§ - Rådighetsfel 4:18 §

Faktiska Fel: A upptäcker att golvet i villan är av sämre kvalité än han förväntat sig. Frågan som uppstår då är om detta är något säljaren (B) ska svara för eller om det är något som köparen (A) måste svara för?

- Om golvets dåliga kvalité var avtalat (krävs eventuellt en avtalstolkning för att avgöra det) � A svarar 4:19 § Om golvets kvalité är sämre än avtalat � B svarar 4:19 § - Inte avtalat men A hade fog att förvänta sig bättre kvalité än golvet hade � B svarar 4:19 §. (Vad

hade hade fog att förvänta sig beror på hur väl han undersökt fastigheten, huvudregeln är att han hade fog att förvänta sig sådana fel han borde upptäckt vid en undersökning av fastigheten och inte fog att förvänta sig sådant som han således inte borde upptäckt vid en undersökning (sk. Dolda fel) 4:19 § 2 st.) Säljarens utfästelser och upplysningar påverkar också köparens undersökningsplikt. Säljaren har dock ingen generell upplysningsplikt, dock kan han ha det då det gäller en fastighets käregenskaper.52

- Om golvet efter köpet har försämrats men fatigheten fortfarande stod i säljarens besittning � B

svarar 4:11 § - Om golvet skulle försämras efter tillträdet men orsaken till försämringen var ett fel som inte var

avtalat och som inte köparen med fog kunnad förutsätta (4:19 §) � B svarar. Även för felet som uppkom senare då det anses funnits ”in nuce”, både orsaken till försämringen av golvet och gol-vet utgör då samma fel enligt 4:19 §.

- Vid dem fall man således kan anse att golvet dåliga kvalité inte var avtalat och A inte med fog kunnat

förutsätta den dåliga kvalitén och att golvets dåliga kvalité inte enbart berodde på omständigheter efter tillträdet så har B ansetts försämra fastigheten antingen genom vanvård eller vållande och ska därmed ansvara � t.ex. genom prisavdrag, hävning (om felet är väsentligt) och eventuellt ska-destånd 4:12 §.

Rättsliga fel: Då A köpt villan av B visar det sig att rum i Villan är uthyrd till C. - Påföljderna vid rättsliga fel (i detta fal rättsligt fel som avses i 4:17 §) är densamma som vid faktiskta fel � 4:12 §, under förutsättning att köparen ej vid sin undersökning av fastigheten eller på annat vis om köparen insåg eller borde insätt att C nyttjade ett rum. Rådighetsfel: Då A köpt villan av B hade han tänkt bygga en staty av Patrick Kluivert på marken precis brevid villan, men pga av ett myndighetsbeslut kunde inte A erhålla bygglov.

- För att avgöra i fall ett rådighetsfel enligt 4:18 § (dvs måste ge genom ett myndighetsbeslut) föreligger så får man ta vägledning av praxis närmare bestämt NJA 1982 s 36. Det som man främst tar sikte på för att avgöra huruvida ett rådighetsfel föreligger är vilken begränsning myndighetsbeslutet fått. Dvs hur många fastigheter omfattas av detta myndighetsbeslutet som innebar att fastighetsägare inte kunde få bygglov?

52 NJA 1987 s 117

28

Är felet tillräckligt begränsat är det ofta att anse som ett rådighetsfel är det inte tillräckligt begränsat an-ser man generellt att köparen ska haft vetskap om det och det som köparen borde haft vetskap om är inget fel i lagens mening. Faktorer som avgör ifall tillräcklig begränsning finns är;

• Hur många fastigheter omfattas av beslutet? • Hur stor är arean? • Omfattningen? (påverkar beslutet bara fastigheter av viss typ, t.ex. bara industrifastigheter)

- Så om detta byggförbud endast omfattar fastigheten som A nu förvärvat anser man att A inte borde haft

Vetskap om rådighetsinskränkningen och därmed utgör den även ett fel enligt 4:18 §. Köparen har ingen undersökningsplikt då det gäller rådighetsfel men säljaren kan ju likväl underrätta köparen om inskränkningen för att undvika felansvar.53

Friskrivningar: B kan då A köper fastigheten friskriva sig ansvar för fel och detta kan ske på två olika sett. 1. B friskriver sig att viss påföljd inte kan göras gällande (t.ex avdrag på köpeskillingen) 2. B friskriver sig för att vissa fel inte kan åberopas, t.ex. allmänna fel (ansvarar inte för golvets kvali-

té) rättighetsfel (hyregäst som nyttjar rum) eller rådighetsfel (bygglov kan ej erhållas pga myndig-hetsbeslut.

I ett fall så är dock friskrivningar ej giltiga och det är i fall att B skulle såld fastigheten som näringsidkare inom sin näringsverksamhet och A köpt den i egenskap av konsument. Är så fallet kan inte säljaren (B) åberopa ett köpevillkor (t.ex en friskrivning) som i jämförelse med bestämmelserna i 4:11-19c §§ är till nackdel för konsu-menten (A).

Nyttjanderätt:

A bestämmer sig för att hyra ut villan till D, dvs låta denna nyttja villan mot ersättning. Reglerna för hyra av fast egendom regleras i 12 kap Jordabalken, vilket framgår av 12:1 §.

53 Hellner Speciell kontraktsrätt s. 72

29

Nyttjanderätten kan avse antingen nyttjanderätt för bostadsändamål eller avse lokalhyra vilket är annan lägenhet än bostadslägenhe 12:1 § 3 st D skall i detta fall utnyttja lägenheten för bostadsändamål. Det första som ska ske är att ett hyresavtal upprättas mellan A och D som då sedan blir bindande enligt 1 § AvtL. Detta avtal (som skall upprättas skriftligen om endera parten begär det 12:2 §) gäller för obestämd tid om inget annat avtalats 12:3 §. Vid ett hyresavtal på obestämd tid gäller;

- Avtalet måste sägas upp för att upphöra att gälla 12:3 §. - Avtalet kan sägas upp för att upphöra att gälla enligt vad som sägs i 12:4 § (om inte längre uppsäg-

ningstid har avtalats, kortare uppsägningstid kan också avtalas men denna får endast åberopas av hy-resgästen inte av hyresvärden 12:1 § 5 st 54(Avser ett hyresavtal en bostadslägenhet, får hyresgästen all-tid säga upp hyresavtalet att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen 12:5 §, detta är alltså ett skydd för hyresgästen om längre uppsägningstid avtalats).

Vid avtal på bestämd tid gäller;

- Avtalet upphör att gälla vid hyrestidens utgång om inget annat avtalats, såvida hyresförhållandet inte varat längre än 9 månader det alltid måste sägas upp för att upphöra att gälla 12:3 § 2 st.

- Om ett hyresavtal på bestämd tid ska sägas upp föratt upphöra att gälla så gäller vad som sägs i 12:4 § 2 st.

- Ett hyresavtal på bestämd tid kan anses förlängt på obestämd tid om avtalet saknar bestämmelser om verkan av utebliven uppsägning (en sådan bestämmelse kan då vara en förlängningsklausul) och inte sägs upp till hyrestidens utgång trots att uppsägning skall ske, eller om hyresgästen, trots att avtalet upphört att gälla utan uppsägning, fortsatt att använda lägenheten en månad efter hyrestidens utgång utan att hyresvärden anmodat honom att flytta 12:4 § 3 st.

- Parterna kan vid hyresavtal på bestämd tid före in en sk förlängningsklausul vilket dem kan göra enligt 12:3 § 3 st 1. p. ”om avtalet saknar bestämmelser”.

Effekten av en sådan kan illustreras med ett exempel;

A och D upprättar ett hyresavtal på bestämd tid för 3 år den 1:a Januari 2009, med 9 månaders uppsäg-ningstid, har inte hyresavtalet sagts upp för att upphöra att gälla då hyrestiden löpt ut förlängs hyresav-talet automatiskt med 3 år (förlängningsklausulen). Skulle A vilja säga upp D som hyresgäst måste han således göra det senast den 1:a April 2011. Då hin-ner uppsägningstiden på 9 månader löpa ut innan hyresavtalet ska upphöra den 1:a Januari 2012. Skulle A dock inte säga upp D fören den 1:a Juni så hinner inte uppsägningstiden löpa ut innan den 1:a Januari 2012 och avtalet förlängs då till den 1:a Januari 2015, dvs med 3 år i enlighet med förlängningsklausu-len (och upphör även då eftersom uppsägningen gjorts och nu löpts ut).

Efter A och D ingått sitt hyresavtal så skall D tillräda lägenheten (villan).

- Lägenheten ska då vara fullt brukbar för det allmänna ändamålet � 12: 9 § - Uppkommer skada på lägenheten före hyrestidens början och felet ej är avhjälpt vid tillträdes dagen

gäller det som sägs i � 12:11 § (bla. Att hyresgästen kan få felet avhjälpt på hyresvärdens bekostnad eller nedsättning av hyran) - Skulle inte lägenheten var färdiställd när hyresavtalet ingicks och fortfarande inte är färdigställd gäller

vad som sägs i 12:13 § � 12:11 § - Skulle A haft annan hyregäst i lägenheten innan D och denne ej flyttat ut i tid har D rätt till nedsättning

av hyran för den tid han inte kan använda lägenheten � 12:14 § - 12:9 § säger alltså vilket skick lägenheten ska vara vid på tillträdesdagen och 12:11 § vilka påföljder

som kan göras gällande om den inte är det. Efter D tillrätt lägenheten skall han också bo i den.

- Under hyrestiden ska hyresvärden (A) hålla lägenheten i sådan skick som anges i 12:9 § plus allmän underhållningsskyldighet då det gäller en bostadslägenhet � 12: 15 §

54 Nyttjanderätt s 28

30

- Skades hyreslägenheten under hyrestiden utan att hyresgästen är ansvarig gäller vad som sägs i 12:16 § � 12:10-12 §§

- Bestämmelserna om skada eller brist i lägenheten (12:11 § och 12:16 § gäller också om ohyra före-kommer i lägenheten till men för hyresgästen) � 12:17 §

- 12:15 § säger alltså vilket skick lägenheten ska vara under hyrestiden och 12:16 § vilka påföljder som kan göras gällande om den inte är det.

- Skulle inte en bosadslägenhet uppfylla vissa minimikrav så kan hyrsämnden ålägga hyresvärden ett upprustningsförläggande för att lägenheten ska uppfylla kraven � 12:18a §

- Hyresvärden får inte såvida det inte gäller sådana åtgärder som avses i 12:18a § vidta åtgärder som har en betydlig inverkan på bostadslägenshetens bruksvärde eller medför en väsentlig förändring av bo-stadslägenheten � 12:18d § (om inte förusättnignarna i 12:18d § 2 st är uppfyllda).

- Hyresvärdens informationsskyldighet under hyrestiden regleras i 12:18i §. Då D bor i lägenheten ska också hyra betalas till A.

- Hyran för bostadslägenheter ska vara bestämd i hyresavtalet � 12:19 § - Om ej annat avtalats ska hyran betalas senast sista vardagen före varje kalendermånads början (eller,

om hyran beräknas för kortare tid än en månad, senast sista vardagen före början av den tid för vilken hyran beräknas). En bostadshyresgäst har dock alltid rätt att betala vid detta datum även om annat har avtalats (förutom den första månadshyran den kan man avtala om att betala tidigare) �12:20 §.

- Anser hyresgästen att han har rätt till t.ex. nedsättning av hyran kan han deponera det belopp som mot-svarar nedsättningen till länsstyrelsen för att ej riskera dröjsmål om nedsättningen var obefogad 12:21 § 55.

D:s skyldigheter och rättigheter då han hyr villan av A

- D får inte använda lägenheten (villan) till något annat ändamål än det avsedda � 12:23 § - D ska under hyrestiden vårda lägenheten och ersätta skada som uppkommer pga hans vållande eller pga

någon i hans hushåll eller gästs vållande� 12:24 § - Vissa mindre åtgärder som t.ex. tapetsering och dylikt får D vidta utan A:s samtycke men minskar det

värdet på lägenheten har A rätt till ersättning för denna värdeminskning � 12:24a § - D ska ej utsätta omgivningen för väsentliga störningar � 12:25 § - Om hyresvärdens (A) rätt att få tillträde till lägenheten � 12:26 §

D:s rätt att överlåta hyresrätten.

- Huvudregeln är att D ej får överlåta hyresrätten utan hyresvärdens (A) samtycke � 12:32 § - Detta gäller även vid överlåtelse genom bodelning, arv, testamente eller liknande förvärv � 12:33 § - Har dock lägenheten tilldelats make genom bodelning eller arsvskifte eller sambo genom bodelning el-

ler genom 22 § SamboL lägenheten använts som deras gemensamma bostad får denna träda in i hyres-gästens ställe utan att samtycke krävs från hyresvärden (här krävs inte ens hyresnämndens tillstånd)56 � 12:33 § 2 st

- Skulle D ej avse att använda hans hyresrätt får han överlåta den utan A:s samtycke (men med hyres-nämndens tillstånd, vilket ska ges om hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen) till närstå-ende som varaktigt sammanbor med honom � 12:34 §

- Om D vill hyra ut lägenheten i andra hand till E så får han ej göra detta utan A:s samtycke� 12:39 § - Med tillstånd från hyresnämnden får dock D hyra ut lägenheten i andra hand utan A:s samtycke under

förutsättningarna som sägs i 12:40 §. D (hyresgästens) förverkande av hyresrätten:

- Hyersätten är förverkad och kan sägas upp i förtid av hyrsvärden om någon av punkterna i 12:42 § är uppfyllda. T.ex. dröjsmål med hyran p.1 eller överlåtelse utan värdens samtycke p2.

55 Nyttjanderätt s 60 56 Nyttjanderätt s 81

31

- Om A kan enligt 12:42 § säga upp hyresrätten i förtid för att den är förverkad men rättelse sker av D in-nan hyresrätten faktiskt sägs upp så kan D inte skiljas från lägenheten på den grunden� 12:43 §

D (hyresgästens) besittningsskydd (dvs rätt till förlängning av hyresavtalet trots att det sagts upp):

- För att D:s rätt till besittningsskydd får ingen av punkterna 12:45 § vara tillämpliga och han får inte ha avsagts sig besittningsskyddet i en speciell handling enligt 12:45a §.

- Har inte D förlorat rätten till besittningsskyddet enligt 12:45 eller avsagts sig det enligt 12:45a så har rätt till förlängning av hyresavtalet även när det sags upp � 12:46, under förutsättning att inte p.1-9 kan tillämpas eller att en intressavägning görs till hyresvärdens (A) förmån enligt p.10.

- Om lägenhet hyrs av flera gemensamt och har dem pga att en sagt upp hyresavtalet eller pga annan omständighet inte gemensamt rätt till förlängning har medhyresgäst rätt till förlägning om hyresvärden skäligen kan tåla honom som hyresgäst. Dock inte om orsak till att hyresavtalet sags upp är att hyresrät-ten är förverkad. Är medhyresgästen sambo eller make har denna rätt till förlägning även om hyresrät-ten är förverkad så länge inte orsaken är djösmål med hyran � 12:47 § och är sambo eller make inte medhyresgäst så har denne rätt till förlängning ensam av hyresavtalet även om orsaken är djösmål med hyran � 12:47 § 2 st.57

Om D eller A vill att hyresvillkoren ska ändras:

- Vill part att få till ändring av hyresvillkoren så sker det enligt 12:53-54 §§ för bostadshyresgäster. - Om överenskommelse om ändring av villkoren ej kan träffas och part ansöker om ändring av villkoren

hos hyresnämnden enligt 12:54 § och ändringen avser hyras storlek ska den vid tvist bestämmas enligt bruksvärdeprincipen, dvs vad som är skälig hyra med hänsyn till likartade lägenheter �12:55 § 58.

Skulle D istället ha hyrt villan för att använda den som lokal inte som bostad gäller:

- Bestämmelserna i 12:57-60 §§ är giltiga om lokalhyres förhållandet varat längre än 9 månader, m.a.o. lokalhyresgäster har inget besittningsskydd vid kortare hyrestid.

- Om lokalhyresgäst blivit uppsagd har han inte som bostadshyresrätt rätt till förlängning av avtalet dock har han rätt till ersättning (s.k indirekt besittningsskydd och storleken på detta bestäms enligt 12:58b §) om förustättningarna i 12:57 § är uppfyllda. Där hänsyn tas till om hyresvärden t.ex. ställt annan lokal till hyresgästens förfogande, om hyresgästen åsidosattsina förpliktelser, om han har andra sakliga skäl till att inte vilja förlänga hyreskontraket eller huruvida hyran som hyresvärden kräver är skälig eller ej (huruvida hyran är skälig eller ej bestäms enligt 12:57 a §).

- Då hyresvärden säger upp avtalet ska han underätta hyresgästen om dem villkor han kräver för förläng-ning eller om orskan till att han vägrar medge förlängning 12:58 §.

- Vid lokalhyra måste avtalet sägas upp i fall parterna vill få till ändring av avtalsvillkoren (detta krävs ej vid bostadshyra) och sådan förändring av avtalsvillkoren ska ske i enlighet med 12:58a §.

Skulle A då han hyrde ut villan till D för att den skulle användas som bostad, tagit emot ersättning så kan han dömas till böter eller fängelse högst sex månader � 12:65 §. 59

57 Nyttjanderätt s 145 58 Nyttjanderätt s 178 59 Nyttjanderätt s 86, 96

32