Digitalisering av historiska jonogram

Digitalisering av historiska Digitalisering av historiska jonogramjonogram

Projekt på Institutet för Rymdfysik, IRF, i Kiruna

2002 – 2004Maria Winnebäck och Christer Juren

Finansiär: Kempestiftelsen

Digitalisering av historiska jonogramDigitalisering av historiska jonogram

Syfte

• Att ha en digital referensdatabas

• Att ha ett system för digitalisering i framtiden

• Historiska data lättillgängligt

JonosfärenVår atmosfär är elektriskt aktiv på höjder högre än 100km och kallas då för jonosfär.

Radiovågor med kortvågsfrekvens kan reflekteras av jonosfären och detta kan användas för radiokommunikation över hela jordklotet.

Jonosfären skapas av strålning från solen och borde således vara kraftigast på dagen och på sommaren, men så enkelt är det inte. Det kan hända att jonosfären på vintern mitt på dagen är mycket aktiv, vinteranomalin.


Jonosondering och jonogramPå 30-talet började man systematiskt undersöka jonosfäran genom att sända upp

radiovågor av olika frekvenser och betrakta deras reflektioner från jonosfären. Sändaren, mottagaren och den registrerande delen kallade man jonosond. Registreringen gjordes i form av bilder som fotograferades på 16mm film, på 35mm film och på fotopapper.

På bilderna kunde man avläsa tydliga spår men även en hel del oregelbundna strukturer som kunde användas för karaktärisering av jonosfären. Dessa bilder fick namnet jonogram.

På senare tid har man utveklat jonosondrarna till helt digitalt registrerande enheter.De speciella strukturerna man registrerade på fotografierna har delvis gått förlorade.

De äldre jonogrammen har således mer information än de moderna men informationen är svårtillgängligare.

Det finns således två slag av jonogram, bilder och numerískt data.

Det numeriska datat kan ge statistiska samband medan bilddatat kan ge en mer direkt förståelse av jonosfären.

Det är de fotografiska bilderna som vi vill komma åt.


Alla Jonosondrar i VärldenDigitalisering av historiska jonogramDigitalisering av historiska jonogram

Mängden data som finns i arkiven

• Tre stationer i Sverige; Kiruna, Lycksele och Uppsala

• Ett jonogram per timme från varje station sedan 1954

• Extraregistreringar vid kampanjer


Typ av media

35 mm film 16 mm film Pappersjonogram


Förberedelser

• Byggt utrustning för pappersjonogrammen

• Byggt utrustning för 35 mm filmerna

• Modifierat en projektor för 16 mm filmerna

• Skrivit program i java för att bearbeta bilderna


Utrustningen

Projektor i bakgrunden för 16 mm film.

Apparat för 35 mm film i förgrunden.

35 mm film Pappersjonogram


DigitaliseringenAntalet jonogram vid varje manuell frammatning

• Pappersjonogram2 jonogram i taget

• 16 mm film4000 – 8000 jonogram i taget

• 35 mm film18 jonogram i taget


Digitaliseringen, tidsåtgången

• Pappersjonogram9 timmar för 1 års jonogram

• 16 mm film4 timmar för 1 års jonogram

• 35 mm film6 timmar för 1 års jonogram


Hur mycket som är digitaliserat

• Kiruna

ca 20 år, 16 mm film• Lycksele

ca 23 år, mest pappersjonogram, men även 16 mm film

• Uppsala

ca 15 år, 35 mm film


Kommentarer till digitaliseringenPappersjonogrammen

Det tog längst tid att digitalisera dessa jonogram dels för att det gjordes helt manuellt, 2 jonogram i taget matades fram och det krävdes att

jonogrammen placerades exakt för att hela jonogrammen skulle synas och

att bilderna skulle bli bra.

Även att veckla upp en del jonogram var tidskrävande, vissa jonogram föll

isär pga torkad tape. Vi jobbar med jonogram som är ganska gamla, en del

äldre än 40 år!


Kommentarer till digitaliseringen (forts.)

35 mm filmerna

Automatiskt kunde upp till 18 bilder tas i ett svep, sedan måste filmen kontrolleras om det ev. fanns skarvar. Fanns det skarvar matades 1 bild i taget fram tills det att skarven hade matats förbi. På vissa delar av några filmer var jonogrammen för tätt, så för att få bra bilder behövdes man mata fram en bild i taget.

Roligast att digitalisera var just 35 mm filmerna och det berodde på att det var flera olika moment att göra och hålla ordning på; när filmen skulle matas fram automatiskt måste jag kontrollera att den var utrullad nog långt och att den inte var för spänd. Filmen rullades upp eftersom och då måste jag kontrollera att den inte samlades i för stora högar och trasslades ihop. Ett viktigt moment var, som tidigare nämnts, att kolla skarvar i filmen.


Kommentarer till digitaliseringen (forts.)

16 mm filmerna

För 16 mm filmerna har vi använt en projektor som har blivit ”utbyggd” för att dels kunna trigga bilder i rätt ögonblick och dels för att få ljus till bilderna. 16 mm

filmerna var långa och för att det skulle fungera tillfredsställande med att allokera utrymme på hårddisken digitaliserade vi en halv film åt gången.

Vissa filmer vara felperforerade vilket medförde att vi fick halva bilder. Tyvärr kunde vi inte göra något åt det. Om jonogrammen däremot bara var lite felperforerade gick det att rätta till det i projektorn.

Ett tag krånglade projektorn så att filmerna drogs och bilderna blev suddiga och ibland ”hoppade” filmerna för mycket. Efter att projektorn blev smord och justerad försvann dessa problem.


Programmering i objektorienterade språk

• Java

• Smalltalk

• Extreme Programming


Pattern


Övrigt

• Öppet hus i februari och november 2003• Backuper på dvd-skivor• Huvudsaklig arkivering på USB-diskar(3st)


Random editor


Programmen• Ionograms 1976 - 1990• Ionograms 1990 - 2000


http://www.irf.se/~ionogram/ionogram/javascaling/jonogram1990-2000FromNet.html

Random Movie


Uppnådda mål• Att ha en digital referensdatabas Uppnått

• Att ha ett system för digitalisering i framtiden

Inte uppnått p g a alltför enkla och slutkörda apparater. Rekommendation för framtiden: Nyinvesteringar av

professionella apparater för digitaliseringen.

• Historiska data lättillgängligt

Uppnått.

Det kan förekomma att det blir problem med access via internet. Men det är bara att kontakta datorgruppen(IRF).


Documents

Digitalisering av historiska jonogram