Dr¶mstudent - rapport ¶ver l¤rarenk¤ten

  • View
    225

  • Download
    7

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Drömstudent presenterar de bästa förslagen på hur man bedriver framgångsrika studier vid ÅA, och är resultatet av en enkät som utförts bland Åbo Akademis personal under våren.

Text of Dr¶mstudent - rapport ¶ver l¤rarenk¤ten

  • PUblikationer frn bo Akademis studentkr 4 / 2013

    DRMSTUDENT -RAPPORT VER LRARENKTEN

  • Text av Katarina KiiskinenTryckt i bo, november 2013

  • - 3 -

    Frord 4Bakgrundsfaktaomrespondenterna 6

    I Vadpersonalennskaravstuderande 81.1. Vad innebr det att studera vid ett universitet? 101.2. Frdigheter under utveckling 121.3. Livet som studerande 151.4. Det studentikosa 161.5. Studiekultur och instllning till studierna 181.6. Professionellt frhllningsstt 211.7. Kontakten med personalen 231.9. Hur vet man att en undervisningssituation har varit lyckad? 271.10. Vidare hlsningar till studerande 31

    II tgrdersomenligtpersonalenkan frbttragenomstrmningen 362.1. Rekrytering och andra proaktiva tgrder 362.2. Strukturer och planering av undervisning 372.3. Pedagogiska helheter 382.4. Arbetsmarknadsrelevans 402.5. Studerandes utmaningar 40

    III Egenlrarfunktionen 413.1 Egenlrarnas goda rd och nskeml 42

  • - 4 -

    Frord

    Viharhrligastudentersomlsertvrvetenskapligtochlrsighan-teraolikatankestt.Mennjerintemedettorikurserna!Strvaefterattgraertbsta!

    Under vren 2013 genomfrde bo Akademis Studentkr en enktfr-frgan kallad Drmstudent som hade som huvudsakligt syfte att ge den undervisande personalen mjligheten att uttrycka sina frvnt-ningar gentemot de studerande. Idn till enkten kom frn den ter-koppling som ftts frn personalen i samband med Studentkrens pu-blikation 59 frslag till smidigare studievgar vid bo Akademi, som var en sammanstllning av vad studerande tyckte att kunde frbttras fr att studierna skulle framskrida mera smrtfritt. Drmstudent -enk-ten gjordes sledes fr att ge utrymme fr den undervisande persona-lens nskeml och frvntningar gentemot studerande. Enkten fanns tillgnglig p engelska och svenska och fick totalt 122 svar och utg-ende frn resultaten sammanstlldes denna rapport1.

    Rapporten har utmynnat i olika slutprodukter med delvis olika ml och mlgrupper. Fokus har, fr det frsta, varit att skapa en sammanfatt-ning om vad lrare och akademin frvntar sig av studerande. Dessa frvntningar kan sedan integreras i presentationer till studerande fr att, liksom infr t.ex. en kurs, besvara studerandes frhoppningar och frvntningar och kanske rtta till dr det behvs. Rapportens uppgift r delvis ocks att rtta till frhoppningar och frvntningar samt att frmedla den starka tro personalen har p sina studerande. Vissa svar tar fasta p utmaningarna dagens studenter, Generation Y, str infr. Rapporten vill ocks ta upp det intresse personalen har fr de stude-rande. En lista p de meta- och allmnfrdigheter man frvntar sig att studerande lr sig under studietiden (jfr. lrandeml) sammanstlldes, och dessutom identifierades mnesomrden inom vilka den undervi-sande personalen ville ge sina rd och hlsningar t studerande. Ci-

    Respondenternasundervisningserfarenhet,yrkesbenmningarochinstitutionstillhrighetskdliggrsiavsnittetBakgrundsfaktaomrespondenterna.

  • - 5 -

    taten har sammanstllts p ett sdant stt att olika rster inom den undervisande personalen kommer till uttryck. Citaten har i rapporten anvnts fr att ge inblickar i lrarnas resonemang kring deras nskeml gentemot studerande.

    Samtidigt dk det i enktunderskningen upp frgor som i hgre grad berr omstndigheter vilka bo Akademi som organisation kan tgrda och som, enligt lrarna, kan leda till bttre genomstrmning. ven om mnga av dessa tankar och frslag r knda bland personalen finns det mervrde i att sammanstlla personalens rster och goda praxis. Frhoppningsvis kan denna sammanstllning fungera som vgledning d akademin planerar tgrder fr utmaningarna inom studentgenom-strmningen.

    Enkten innehll ven frgor om egenlrare och deras roll. Av svaren vi ftt frn dessa frgor har jag sammanstllt egenlrarnas goda rd och vad egenlrarna sjlva anser att de behver kunna, detta fr att belysa vilka kunskaper och uppgifter en egenlrare har och br ha. Svaren kun-de bertta att man ser p egenlrarfunktionen rtt olika beroende p institution och beroende p vem som utsetts till egenlrare.

    Katarina Kiiskinenprojektanstlld, psykologie kandidat2

    Idettauppdragharjaganvntmigavredaktionellfrihetiattvervgavilkacitatsomhrkommittilluttryck,dettaienlighetmedminpersonligabedmningomvilketnrmandesttsomfungerarbstpstuderande.Vissacitatrkorrigeradenrdetgllermindretryck-ochsprkfel.

  • - 6 -

    Tabell 1: Respondenternas yrkestillhrighet. Femton respondenter (12,3%) angav Annan n de angivna alternativen; ofta handlade det om forskardoktorer, akademilektorer och andra forskare som ocks un-dervisar. ven respondenter med i huvudsak administrativa uppgifter fanns inom denna kategori (t.ex. amanuens, laboratoriemstare).

    Bakgrundsfakta om respondenterna (N: 122)

    Tabell 2: Hur lnge respondenterna undervisat p hgskoleniv.

    Yrkesgrupp Lektor Professor Universi-tetslrare

    Doktorand Timlrare Annan Villejange

    Antal 32 30 29 11 2 15 2

    Procent 26,2% 24,6% 23,9% 9% 1,6% 12,3% 2,5%

    Undervisningserfarenhet Mern10r 6-10r 1-5r Mindrenettr Villejange

    Antal 68 32 16 5 1

    Procent 55,7% 26,2% 13,2% 4,1% 0,8%

  • - 7 -

    ERFARENHETAVEGENLRARSKAPAv de som svarat p enkten p svenska (N: 177) hade 53,8% (N: 63) ngon gng fungerat som egenlrare.

    Figur 1: Respondenternas institutionstillhrighet.

    Biovet - Institutionen fr biovetenskaperCSK - Centret fr sprk och kommunikationHF - Humanistiska fakultetenHHA - Handelshgskolan IPL - Institutionen fr psykologi och logopediIT - Institutionen fr informationsteknologiKT - Institionen fr kemiteknikNatvet - Institutionen fr naturvetenskaperPF- Pedagogiska fakultetenRttsvet- Rttsvetenskapliga institutionenSocvet - Socialvetenskapliga institutionenStatsvet - Statsvetenskapliga institutionenTF - Teologiska fakulteten

  • - 8 -

    I Vadpersonalennskar avstuderande

    I denna del av Drmstudent -rapporten presenteras de frvntningar, rd och hlsningar som bo Akademis personal har till studerade p vrt universitet. I allmnhet finns frvntningar bde frn studerandes och lrarnas hll, och i enktsvaren uttrycks lrarnas frvntningar .

    Satu Eerola, studiepsykolog, berttade i ett anfrande p Pedamssan i bo den 16 maj 2013 om vikten av att frvntningar fr utrymme att mtas och uttalas. Vad man kommunicerar om frvntningarna kan bde glla det man lr ut och det man vill att de studerande lr sig, men ocks andra aspekter ssom frhllningsstt och -regler3. Hur man lg-ger upp kommunikationen i brjan av en kurs eller en utbildning r av betydelse fr slutresultatet, enligt Eerola. Finska frelsare r vana att inleda med fakta och sak och att ge ett frdigt svar, men faran ligger i att man skapar en situation dr studerande blir ett objekt istllet fr ett subjekt i frhllande till den egna inlrningen. Genom att lta stude-rande sjlva ska svar p frgor kan man ocks strka deras egen an-svarsknsla, menar Eerola.

    Studerande utvecklas under sina studier, och Eerola berttar i sitt an-frande om sin egen pro gradu -underskning om universitetslrande som visat att ju lngre studerande hunnit frdjupa sig i sina studier, desto mera vljer de att lra sig fr lrandets skull och inte fr att f studiepongen eller fr vitsordets skull. Sledes kan man tnka sig att de nya studenterna behver f veta vad som frvntas av dem. men ocks att det finns utrymme att frmedla goda attityder kring lrandet t de studerande, t.ex. uppmuntra studerande att lra sig fr lrandets skull. Genom att sga rakt ut vad en utexaminerad ska ha uppntt, inte bara gllande kunskapen inom det egna vetenskapsomrdet (vilket

    SatuEerola,studiepsykolog,CampusConnexus(6.5.0)Opettajienjaopiskelijoidenodotuksetjavastuutvuorovaikutuksessa,fredragppPedamssanibohttps://www.abo.fi/personal/pedamassa (lnken kontrollerad 17.6.2013)

  • - 9 -

    beskrivs i kursbeskrivningar och examinas lrandeml), utan ocks gl-lande mera allmnna frdigheter och frhllningsstt vore det bra att studerande som inleder sina studier har en tydligare bild av det slutliga mlet. Frutsatt att man i situationen ocks ger utrymme att mta och korrigera falska frhoppningar eller frestllningar har studerande mj-lighet att forma tydligare mlsttningar fr sina studier. Dessa tydligare mlsttningar kan troligtvis ocks bist med kad studiemotivation.

    Del 1 av rapporten tar fasta p tankar om vad det innebr att studera vid ett universitet och det egna frhllningssttet till studierna och uni-versitetets personal, vilka allmnna frdigheter man frvntas uppn, om frdigheter i att hantera sitt eget vlmende, och om att vara del-aktig i studiegemenskapen och -kulturen. Texten vnder sig hr till de studerande med std av utvalda citat frn enkten. Drefter r bollen hos akademin och studentkren att ocks frga vilka frvntningar de studerande sjlva har och bemta dessa.

  • - 10 -

    1.1. VAD INNEBR DET ATT STUDERA VID ETT UNIVERSITET?

    Tavarapmjlighetenattstuderahelhjrtat.Arbetslivetkommerduatt befinna dig i ofantligt med r. Studielivet r en mycket begrnsad menviktigdelavdittliv.Tastudiernapallvarmennjutocksavdetfriastudielivet.Vrnaomrelationertillmedstuderande.Tnkpattdekontakterdubyggeruppnukanvaravrdefullaocksiarbetslivetframver!

    Nirunderbara,allesammans!Bdenisomrgurunochnisomrnybrjare,bdenisomharhittatrttochnisomfortfarandeskerefterervg.Geinteopp!

    Vad r ett universitet? Vissa kanske betraktar tiden vid ett universitet som ngot som frbereder en fr ett yrke, som mjliggr en ny start och att trffa nya mnniskor; bo Akademi har ju ven kallats Svenskfin-lands strsta ktenskapsfrmedlare. Vissa kanske ser p tiden som en mellantid fre arbetslivet och det riktiga vuxna. En tid d man fr va och prva.

    Men ett universitet r trots allt ingen skola. Det r inte utan orsak mnga skruvar p sig d man anvnder ord som skola eller elev d man talar om universitetsstudier. Ett universitet har flera uppgifter n s. Enligt Universitetslagen har universiteten som uppgift att b