Ekolyftet, en förstudie förstudie Swerea IVF-rapport 13005.pdfSwerea IVF-rapport 13005 Ekolyftet, en förstudie Hinder och möjligheter i företags arbete med hållbarhet i sin produktframtagning

Swerea IVF-rapport 13005

Ekolyftet, en förstudie Hinder och möjligheter i företags arbete med hållbarhet i sin produktframtagning

September 2013

Anna Karin Jönbrink, Anna Rúna Kristinsdottir, Eva Johansson,

Birgitha Nyström, Mats Sundgren och Peter Nayström

SWEREA AB

Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom

områdena material-, process-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och övriga kunder och

att stärka konkurrens- och innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige.

Koncernen har ca 550 medarbetare och omsätter 650 Mkr/år. Verksamheten

bedrivs i fem forskningsinstitut (Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea

MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST). Verksamhet finns i

Jönköping, Linköping, Luleå, Mölndal, Piteå, Stockholm och Oslo, samt i

Brest och St Etienne i Frankrike.

Swerea AB, Box 7047, 164 07 Kista | Tel 08-440 45 00 | [email protected]

Swerea IVF AB

Box 104

431 22 Mölndal

Telefon 031-706 60 00

Telefax 031-27 61 30

www.swereaivf.se


ISSN 1404-191X

© Swerea IVF AB

mailto:[email protected]

http://www.swereaivf.se/

3

Förord

Hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare för såväl samhälle som industri.

Denna rapport är en slutrapport för det Vinnovafinansierade projektet ”Förstudie

för Ekolyftet”. Avsikten med projektet var att undersöka vad som driver

respektive hindrar hållbarhetsarbete i allmänhet och ekodesign i synnerhet i

svenska företag och deras produktframtagning. Studien skulle också peka på

behov av framtida forskning som skulle kunna stärka detta område. Studien ingår

i programmet ”Innovativ produktframtagning: Projekt av förstudiekaraktär”.

Studien vänder sig till företag och forskare som är intresserade av att få veta hur

industrin ser på hållbarhetsfrågor i allmänhet och ekodesign i synnerhet.

Dessutom kan studien nyttjas av forskningsfinansiärer, då de ska forma framtida

forskningsprogram.

Arbetet i studien har i första hand genomförts av en grupp personer

representerande de olika bolagen inom Swerea, samlade under satsningen Swerea

Ekodesign, men även andra experter har deltagit. Vi vill särskilt tacka alla de

personer från ett stort antal svenska företag som svarat på enkäter och intervjuer

och på ett förtjänstfullt sätt bidragit till en ökad förståelse av hur

hållbarhetsfrågorna hanteras i ”verkligheten”. Vi vill också tacka de

representanter från bland annat Teknikföretagen, ALMI, enskilda företag och

internationella forskargrupper som givit feedback på våra resultat vid workshops

och via kommentarer på denna rapport.

Mölndal, september 2013

Anna Karin Jönbrink och Anna Rúna Kristinsdottir, Swerea IVF

Birgitha Nyström, Swerea SICOMP,

Eva Johansson, Swerea KIMAB

Mats Sundgren, Swerea MEFOS

Peter Nayström, Swerea SWECAST

Swerea Ekodesign: http://www.swerea.se/ekodesign

http://www.swerea.se/ekodesign

4

Innehållsförteckning

Syfte och Mål 7

Bakgrund 7

Swerea IVF 9

Swerea KIMAB, Swerea SICOMP, Swerea MEFOS, Swerea SWECAST 9

Teknikföretagen 9

Övriga rådgivare 9

Genomförande och resultat 10

Första pilotintervjuer inom Swerea Ekodesign 10

Produkt- och processutveckling i allmänhet – vad driver det? 10

Produkt- och processutveckling i allmänhet – vad hindrar? 10

Hållbarhet – vad driver det? 10

Hållbarhet – vad hindrar? 10

Generella slutsatser 11

Litteraturstudie, sammanfattning (för att se hela studien, se bilaga 1) 11

Webbenkät 15

Enkätsvar 15

Studie om ledningssystem och Lean production ger ytterligare förståelse 27

Djupintervjuer 28

Mycket stora företag (>1000 anställda) 28

Stora företag (250-1000 anställda) 31

Medelstora företag (50-250 anställda) 33

Små företag (<50 anställda) 35

Generella slutsatser av intervjuerna 36

Spridning och förädling av resultaten 39

Workshop i maj 2013 39

Workshop vid LCM-konferensen i Göteborg, augusti 2013 40

Konferensbidrag Ecodesign, Korea, december 2013 40

Analys och slutsatser 41

Rekommendationer 42

Framtida forskning 42

Satsningar 43

Referenser 45

Bilagor 47

Bilaga 1: Litteraturstudie

Bilaga 2: Enkätmall

Bilaga 3: Intervjumall

Bilaga 4: Presentation från LCM

Bilaga 5: Abstract till Ecodesign 2013, Korea


5

Sammanfattning

Avsikten med förstudien till Ekolyftet var att undersöka vad som driver respektive

hindrar hållbarhetsarbete i allmänhet och ekodesign i synnerhet i svenska företag

och deras produktframtagning. Studien pekar också på behov av framtida

forskning som skulle kunna stärka detta område. Arbetet omfattar dels en

litteraturstudie och dels en undersökning av svenska företag. Den senare har

genomförts genom att först genomföra ett antal djupintervjuer med företag och

nätverk inom Swereas kundgrupper. Därefter har en undersökning i större skala

genomförts i form av en webbenkät, där 108 svar erhölls. Baserat på resultaten av

webbenkät och litteraturstudie genomfördes därefter 21 djupintervjuer av svenska

företag. Resultaten har presenterats och diskuterats vid två olika workshoppar,

dels en svensk workshop där industrirepresentanter kunde lämna sina synpunkter,

dels en workshop vid en internationell forskarkonferens, där resultaten

diskuterades ur ett internationellt perspektiv. Synpunkter från dessa båda

workshops, liksom från en internationell referensgrupp av ekodesignexperter har

vävts in i slutrapporten.

Hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare för svensk industri! En majoritet av de

undersökta företagen menar att hållbarhetsfrågor är viktigare nu än för fem år

sedan. Man ser också att företagsledare och ägare allt oftare driver

hållbarhetsfrågor, något som inte kunde upptäckas i en motsvarande studie för

fem år sedan. Trots detta visar undersökningen att de flesta företagen snarare

arbetar med enstaka hållbarhetsfrågor, som energieffektivitet, eller att undvika

vissa kemikalier, än att ta ett helhetsgrepp, något som också stämmer väl överens

med litteraturstudiens resultat. När det gäller hinder mot arbete med

hållbarhetsfrågor är brist på tid och ekonomi det som oftast nämns, men också

brist på kompetens, rutiner och metoder. Studien visar att förutsättningar och

behov varierar med storlek på företagen, bransch och på var i värdekedjan som ett

företag befinner sig. Mjuka faktorer som förmågan att kommunicera mellan olika

yrkesgrupper, språkbruk, attityder och beteenden, påverkar också arbetet med

hållbarhet, områden som sällan eller aldrig studerats ordentligt, och som man inte

heller har några väl utvecklade metoder och verktyg för att hantera.


6

Summary

The purpose of the preliminary study was to investigate the drivers and barriers in

Swedish companies’ activities regarding sustainability in general, and ecodesign

in particular, in their product realization. The study also highlights the need of

future research and implementation support that could strengthen this area. The

work comprises a literature study as well as a survey of Swedish companies. The

latter has been carried out by firstly conducting a number of interviews with

representatives from companies and networks among Swerea’s customers.

Following that, a large scale survey was carried out in the form of a web survey,

where 108 answers were obtained. Based on the results of the web survey and

literature study, 21 in-depth interviews at Swedish companies were carried out.

The results have been presented and discussed at two different workshops; at a

Swedish workshop where representatives from industry could give their views,

and at a workshop during an international research conference, where the results

were discussed from an international perspective. Views from these two

workshops, as well as from an international reference group of ecodesign experts,

have been incorporated in the final report.

Sustainability issues are increasingly important for Swedish industry! A majority

of the companies in the survey think that sustainability issues are more important

now than five years ago. It is also clear that business executives and owners are

prompting for sustainability issues, something which was not noticeable in an

equivalent study five years ago. Still, the survey shows that most companies are

working with single sustainability issues, such as energy efficiency, or avoiding

certain chemicals, rather than taking an holistic approach; which also corresponds

with the results of the literature study.

When it comes to barriers of working with sustainability issues, lack of time and

funding are the most frequently mentioned reasons, but also lack of competence,

routines and methods. The study shows that opportunities and need vary among

the companies, based on: size, type of business and where in supply chain a

company is. Soft factors, such as the ability to communicate interdisciplinary, use

of clear but yet agil language, considering different attitudes and behaviour, also

influence the work regarding sustainability issues; areas which seldom, or never,

have been properly investigated and for which there are no well developed

methods and tools to handle.


7

Syfte och Mål

Denna förstudies mål är att identifiera hinder och möjligheter relaterade till

företags arbete med hållbarhet (ekologisk, ekonomisk och social) i allmänhet och

ekodesign i synnerhet i sin produktframtagning. Förstudien har också som mål att

mer långsiktigt ligga till grund för en bredare implementering av ekodesign i

svensk industri. Baserat på denna förstudie och kompetens och erfarenheter från

tidigare aktiviteter, såsom ”Swerea Ekodesign”, ”Produktionslyftet” och

”MAKExperience” avser Swerea bygga ”Ekolyftet”. Ekolyftets mål är att i större

skala lyfta industrins förmåga till hållbara innovationer i produktframtagningen. I

tidigare arbete har det visat sig att många företag ännu inte implementerar

hållbarhet och ekodesign till fullo. Avsikten med denna förstudie, är därför att

med ett vetenskapligt förhållningssätt identifiera de hinder och möjligheter som är

relaterade till implementeringen av detta i svensk industri. Kunskapen som erhålls

i detta projekt ska också användas till att identifiera kunskapsluckor i forskningen,

d.v.s. vilken ytterligare forskning som underlättar/möjliggör en industriell

förändring. Kunskapen som erhålls gör det också möjligt att i ett nästa steg på ett

vetenskapligt underbyggt sätt skapa metodik för att implementera hållbarhet i

allmänhet och ekodesign i synnerhet i svensk industri.

Målgruppen för Ekolyftet är svensk industri. I denna förstudie ingår företag från

de olika branscher som Swerea IVF, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP, Swerea

KIMAB och Swerea SWECAST representerar, men även Teknikföretagens

medlemmar, och därigenom ytterligare branscher.

Bakgrund

Hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare, inte minst när det gäller produkter, då det är

produkter som under olika delar av sin livscykel (råvaror, tillverkning,

användning och resthantering) orsakar en stor andel av miljöpåverkan i samhället.

Såväl samhälle som företag och individer efterfrågar en hållbar utveckling,

samtidigt som man vill ha en konkurrenskraftig industri. Ekodesign möjliggör

denna kombination och definieras enligt Ekodesigndirektivet1 som ”integrering av

miljöaspekter i produktdesignen i syfte att förbättra produktens miljöprestanda

under hela dess livscykel”. Ekodesign leder till att produkter och processer

uppfyller hållbarhetsprestanda idag (och därigenom minskar samhällets

miljöpåverkan), men också att företag och deras produkter och processer

förbereds för en framtid med allt större hållbarhetskrav i termer av ökade

kundkrav, skärpt lagstiftning och ökade kostnader för energi och material och

därmed ökar sin konkurrenskraft.

EU antog 2005 Ekodesigndirektivet som tillsammans med efterföljande direktiv

och produktkrav ställer tydliga krav på vissa produktgrupper när det gäller

hållbarhetsprestanda. 2011 antogs ISO-standarden för Ekodesign2. Trots dessa och

många fler tydliga signaler till industrin att ekodesign är viktigt, finns det

1 Definition enligt EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/125/EG av den

21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på Ekodesign för

energirelaterade produkter

. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:285:0010:01:sv:HTML

2 ”Miljöledningssystem - Vägledning för att integrera Ekodesign” (ISO 14006:2011).


8

fortfarande ett stort antal företag i Sverige som ännu inte arbetar med

hållbarhetsfrågorna vid produktframtagningen. Omvärldsanalyser visar att vi i

Sverige i många fall är duktiga, men att man även, såväl i Europa som på andra

håll, redan arbetar mycket aktivt med dessa frågor. För att skapa eller behålla sin

konkurrenskraft internationellt är det sålunda mycket viktigt att svenska företag

arbetar mer aktivt med dessa frågor.

Swerea har tidigare gjort några studier kring hinder och möjligheter för företag

när det gäller ekodesign 3,4

. Studierna visade exempelvis att kundkraven var den

helt dominerande orsaken till att företag valde att arbeta med Ekodesign, och att

engagerad personal var nyckeln till att arbetet utfördes. Dock är detta ett område

som utvecklats snabbt, varför denna nya analys kunnat ge ny, viktig information.

Swerea har arbetat med ekodesign, sedan 90-talet, och har under de sista åren

gjort en riktad satsning genom Swerea Ekodesign, SED. I SED har metoder för

ekodesign utvecklats, testats och demonstrerats, med fokus på att skapa innovativ

samverkan mellan industriföretag, miljöexperter (livscykelanalys (LCA),

ansvarsfullt företagande (CSR) mm) och tekniska experter (experter inom t.ex.

material-, process-, och produktutveckling). Satsningen har förutom ett effektivt

samarbete även skapat ett flertal nya, hållbara och lönsamma tekniska lösningar5.

Utöver Swerea Ekodesign och kärnan av hållbarhet, finns en bred kompetens

inom Swerea som kan vara med och bidra till hållbarare företag. Den nationella

satsningen Produktionslyftet6 där Swerea IVF är huvudman är ett exempel.

Produktionslyftet har sedan 2007 arbetat med att med Lean som grund stärka

företagens konkurrenskraft och bidra till ökad tillväxt genom stärkt

produktionskompetens, effektivare produktion och införd metodik för ständigt

förbättringsarbete. Detta genom coachning, högskoleutbildning och insikts- och

motivationsarbete. Programmet har väl dokumenterade framgångar från

deltagande företag, genom forskningsrapporter och externa utvärderingar 7 ,8

.

Det innebär en stor och underskattad utmaning att omsätta ny kunskap till verklig

och praktisk nytta i många företag. Det handlar om att göra nya metoder,

arbetssätt och kunskaper så stabila att de kan spridas på ett kvalitetssäkrat sätt; det

är ett stort steg från att som forskare hjälpa ett företag att använda

forskningsresultat, till att se till så att resultaten sprids av många forskare eller

konsulter. Här ser vi en möjlighet att Produktionslyftets erfarenheter, struktur och

arbetssätt skulle kunna bidra för att även nå ut med ekodesign. Ytterligare ett

kompetensområde vars lärdomar kan komma till nytta är Innovationsledning

(Innovation Management). Som exempel kan nämnas Swerea IVFs

3 Case study at a truck company. Lack of knowledge prevents working with environmental

issues. Anna Karin Jönbrink. (Greening of Industry conference; GIN 2003).

4 How central authorities can support ecodesign-company perspectives. Anna Karin Jönbrink and

Hans Eric Melin (Nordic council of ministers 2008).

5 www.swerea.se/ekodesign

6 www.produktionslyftet.se/

7 Brulin, G. och Svensson, L. (2011) Att äga, styra och utvärdera stora projekt, Studentlitteratur,

Lund, s. 24-25.

8 Stenvall, B. (2010) ”Produktionslyftet har nått sitt mål”, Produktionslyftets Nyhetsbrev Januari

2010.


9

MAKExperience-koncept9 och industrinätverk för strategisk planering av framtida

kunder bjudanden, P310

samt arbetet med IMP3rove 11

.

Utöver detta har Swerea ett stort material- och processkunnande, och dessutom en

enorm kontaktyta med tillverkande företag i olika branscher. I denna studie har

också erfarenheter av att genomföra enkäter och intervjuundersökningar använts.

Dessa erfarenheter har byggts genom tidigare forskning och undersökningar, ex. i

arbetet med de 15 konsekvensutredningar som utförts på uppdrag av

Energimyndigheten i samband med införande av genomförandeåtgärder under

Ekodesigndirektivet. Där har enkäter skickats ut till flera hundra respondenter och

några tiotal intervjuer genomförts i varje utredning.

Swerea IVF

Roll: Projektledare, rådgivare, utförare och kontaktnät

Bakgrund: Ekodesignerfarenhet, Produktionslyftet, MAKExperience (innovation

och innovationsförmåga). Konsekvensanalyser kring Ekodesigndirektivet (enkäter

och djupintervjuer med många företag). Branschkompetens och – kontakter inom

tillverkningsindustrin.

Swerea KIMAB, Swerea SICOMP, Swerea MEFOS, Swerea SWECAST

Roll: Projektdeltagare, rådgivare, kontakter med sina resp. branscher.

Bakgrund: erfarenhet, process-, produktions- och materialkunskap samt

branschkompetens och kontakter inom sina respektive branscher.

Teknikföretagen

Roll: Rådgivare, kontakter med stort antal företag

Bakgrund: Ekodesignerfarenhet, såväl inom Sverige som kännedom om övriga

världens ekodesign (EU-arbetet med ekodesign för ORGALIM mm.) och

kontakter med ett stort antal företag.

Övriga rådgivare

I projektet har även ett internationellt kontaktnät av ekodesignexperter använts

som rådgivare för utformning av studien och analys av resultat:

Martin Charter, CFSD, UK, Bland annat Ordförande i den internationella

gruppen för ISO-standarden för Ekodesign.

Karsten Schischke, Fraunhofer IZM,Tyskland, ansvarig för

ekodesignfrågor och implementering av ekodesign.

Renee Wever, Sustainable Design, Delft University of Technology, The

Netherlands.

9 www.swerea.se/sv/ivf/IF/Makexperience/

10www.swerea.se/sv/ivf/IF/P3-natverket/

11 www.improve-innovation.eu/


10

Genomförande och resultat

Första pilotintervjuer inom Swerea Ekodesign

Som ett första steg i projektet genomfördes ett antal pilotintervjuer inom Swereas

kundgrupper, dels med ett antal enskilda företag, dels med två nätverk, Nätverket

för Miljöanpassad Produktutveckling och Korrosionsnätverk för

förbränningsanläggningar, tillsammans omfattande ca 20 företag. Vi ställde fyra

öppna frågor, där vi lät företagen fritt fundera, för att få underlag för nästa steg.

Tanken var att försöka identifiera dels vad som driver produkt- och

processutveckling i allmänhet, dels vad som driver hållbarhet i produkt- och

processutveckling, inte minst för att undersöka om hållbarhet betraktas på ett

annorlunda sätt än andra aspekter.

Produkt- och processutveckling i allmänhet – vad driver det?

De flesta företagen uttryckte att det som driver utveckling, är önskan att tjäna

pengar genom att ta marknadsandelar (t.ex genom att utveckla nya bättre

produkter, bredda sortimentet eller växa) och/eller genom att spara pengar

(kostnadssänkningar). Trender på marknaden påverkar också vad som utvecklas,

liksom regler och myndigheter. Globaliseringen påverkar också vad som behöver

utvecklas, dels för att man vill kunna konkurrera på andra marknader, dels genom

att man utsätts för konkurrens från andra länder.

Produkt- och processutveckling i allmänhet – vad hindrar?

Företagen uttryckte att det som hindrar oftast är ekonomi och/eller tid. Brist på

kunskap inom något område kan också hindra utveckling. Slentrian kan göra att

man tror att samma sak är viktigt som tidigare, vilket hindrar utveckling av nya

produkter/processer och ibland har man inte tillräcklig kunskap om marknadens

behov för att våga utveckla nya saker. Kortsiktighet, med krav på korta

återbetalningstider och ekonomiska modeller för investeringsanalyser påverkar

också vad som utvecklas, vilket inte sällan hindrar utveckling av nya

produkter/processer.

Hållbarhet – vad driver det?

De flesta företagen upplever att det som främst driver produkt- och

processutveckling för hållbarhet är kundkrav (önskan att ta eller behålla

marknadsandelar), även om man upplever att kunderna ofta saknar kompetens när

det gäller att ställa sådana krav. Produktutveckling sker också för att skapa

säljargument (främst i konkurrentsituationer) och för att uppfylla lagkrav. Flera

uttalade också att man arbetar med hållbarhet i sin produkt- och processutveckling

för att stärka sitt varumärke, och leva upp till de löften och den image man vill ge,

inte minst är man rädda för badwill, ”man vill ju inte hamna hos Sverker”

(syftande till TV-programmet Plus). Några beskrev också att såväl egna

värderingar som företagets värderingar påverkar vad som utvecklas.

Hållbarhet – vad hindrar?

Liksom när det gäller vad som hindrar produkt- och processutveckling i

allmänhet, så är det oftast tid och pengar som anges som hinder. Dessutom pekar


11

man på brist på kunskap, såväl den egna som den i leverantörskedjan. Många

kunder har dålig kompetens när det gäller hållbarhet, och vad som påverkar den

(att t. ex livslängd eller energianvändning har betydelse för hållbarhetsprestanda)

Man pekar också på att ledningens mål och ekonomistyrning är kortsiktiga (med

krav på snabb återbetalning) och på att man är lat (vi säljer ändå, eller att man

väljer att kopiera konkurrenterna hellre än att göra egna, hållbara lösningar). Att

den hos kunden som köper in produkter, inte har hand om driften, gör också att

inköpspris ofta uppfattas som viktigare än driftskostnaderna. Detta även om man

många gånger kan ”räkna hem” en större investering om den innebär lägre

driftskostnader eller längre livslängd, vilket i sin tur hindrar försäljning av

hållbarhetssmarta, energieffektiva eller långlivade produkter.

Generella slutsatser

Pilotstudien visade att hållbarhetsaspekter för det mesta betraktas på liknande sätt

som andra aspekter då det gäller produkt- och processutveckling. Återkommande

var att man utvecklar det som kunderna efterfrågar, och att man jobbar för att

uppfylla gällande och kommande lagstiftning. Många upplever att kunderna är

saknar kompetens, inte minst inom hållbarhetsområdet. Det som främst hindrar

utveckling såväl generellt som när det gäller hållbarhet är bristande ekonomi

och/eller tid.

Litteraturstudie, sammanfattning (för att se hela studien, se bilaga 1)

En litteraturstudie har genomförts med syfte att undersöka den befintliga

litteraturen om företagens verksamhet avseende hållbarhet (ekologisk, ekonomisk

och social) i allmänhet och ekodesign i synnerhet i deras produktframtagning.

Både vetenskaplig litteratur och andra källor har använts.

Den teoretiska ramen för studien är härledd från definitionen av

ekodesigntänkande, som kan avse såväl en process och ett resultat. Fenomenet

som undersöks i förstudien Ekolyftet är processen för ekodesignarbete i svenska

företag och därmed blir processen för ekodesign fokus för litteraturstudien.

Studien började med identifiering av forskningsmetoder och utmaningar i

samband med vår studie. En kombination av kvantitativa (frågan om vem, vad och

hur mycket) och kvalitativa studier (frågan om varför och hur) tros vara mest

lämpliga i detta syfte. Ett exempel på logiken för att använda en kvalitativ metod

för att just identifiera hinder och möjligheter relaterade till företagens

verksamheter avseende hållbarhet är att omständigheter som identifieras som

hinder i hållbarhetsarbetet i ett företag inte nödvändigtvis identifieras som hinder i

ett annat företag. En annan utmaning är däremot att på grund av arten av de

forskningsmetoder som används mest, fallstudier, enkäter och djupintervjuer, ger

de resultat från en ögonblicksbild i specifik tid och att det kan vara svårt att ta i

beräknande påverkan av sammanhangen på resultaten.

En intressant slutsats från sökning i den vetenskapliga litteraturen är att de

vanligaste tidskrifter som publicerar artiklar om hållbarhet inom industrin, har alla

hållbarhetsfrågor i fokus. Tidskrifter som är generellt inriktade på teknik och

metoder för industri och näringsliv är inte representerade, vilket visar på att

hållbarhet ofta hanteras separat och inte som en av de naturliga kärnfrågorna.


12

Litteraturen om metoder och verktyg för är omfattande. Publikationer med fokus

på energieffektivitet som enskild fråga är starkt representerade. Detsamma gäller

publikationer om olika verktyg tillgängliga för att genomföra ekodesign, men

många påpekar också att även om verktygen finns till hands är problemet snarare

att de inte används tillräckligt.

Från undersökningen finner vi att de mest relevanta teorierna och

forskningsområdena är:

ramverk för att kategorisera företagens mognad i att införa

hållbarhetsaspekter i sin produktframtagning.

om vikten av och utmaningar med att integrera ekodesign i tidig

produktutveckling, “the fussy front end”, och de två olika processer för

utveckling av helt nya produkter å ena sidan och inkrementell utveckling

av befintliga produkter å andra sidan.

att de viktigaste hindren för framgångsrik integration av ekodesign avser

samma problemområden som när det gäller allmänna organisatoriska och

produktutvecklingsfrågor men också i synnerhet brist på motivation och

kompetens.

att adressera ”de mjuka sidorna av ekodesign” som viktigt

forskningsområde, öka kunskapen om hur man arbetar med kopplingen

mellan attityder och beteende, motivation och ansvar i beslutsfattandet.

att språk och kommunikation spelar en avgörande roll, och enligt

forskarna är länken mellan ekodesignförespråkare och utförare (speciellt

mellan tekniska experter, beslutsfattare och marknadsföringsexperter)

relativt okänd.

Ramarna för att kategorisera företagets mognad när det gäller hållbarhetsaspekter

i produktutveckling verkar vara vanligt förekommande och ganska konsekvent i

fyra nivåer där man ser differentiering från reaktiv respons eller att arbeta med

enskilda frågor mot en proaktiv eller strategiskt och holistiskt integration.

Exempel på detta är Alakeson och Sherwin12

som urskiljer fyra nivåer relaterade

till integration av hållbarhet i produktutvecklingen.

1. Enfrågestrategi (single issue approach), där företag hanterar specifika

hållbarhetsfrågor men inte har något systematiskt sätt att hantera hela

skalan av ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter.

2. Ad hoc-strategi, där företagen tar hållbar utveckling under övervägande

men inte har formella verktyg eller processer för att säkerställa konsekvent

tillvägagångssätt

3. Användande av hållbarhetsverktyg, där företagen utvecklar verktyg för att

integrera sociala, miljö och ekonomiska frågor på ett konsekvent sätt

4. Strategisk integration, där hållbar utveckling i sig blir en ram för

innovation

12

Alakeson, V., Sherwin, C. (2004). Innovation for sustainable development. Forum of the Future.


13

Tidiga lärdomar inom fältet, Baumann et al, G. Johansson13

, handlar om att de

största hindren för framgångsrik implementering av ekodesign är relaterade till

bristande integration av hållbarhet i företagens strategier och särskilt till

misslyckad integrering av ekodesign i produktutvecklingsprocessen, och att det

ofta beror på bristande motivation och i vissa fall kompetensbrist. Detta bekräftas

senare till exempel av Jönbrink et al.14

E. Pettala et al.15

påpekar att dokumentation i utveckling av nya produkter (så

kallade NPD-briefs) kan vara ett viktigt sätt att uppnå ett konsekvent sätt att

integrera hållbarhetsaspekter i utvecklingsprocessen för nya produkter. Då är det

viktigt att den används med tydlig kommunikation av mål med avseende på en

önskad nivå på hållbar innovation. De identifierade att tvärvetenskaplig

medverkan vid framtagning av dokumentationens hållbarhetsdelar förbättrar

tvärfunktionellt arbete och gemensamt språk och är en framgångsfaktor för ett

effektivt genomförande. De diskuterar också de olika metoderna för inkrementell

och ny produktutveckling med hänsyn till mognadsgrad när det gäller integrering

av hållbarhetshänsyn och säger att den senare kan få stöd av grundläggande

införing av ekodesignEkodesignmetoder i produktutvecklingen och då leder till

gradvisa förbättringar av eko-effektiviteten i bolagets portfölj, men den senare

kräver också hållbara radikala innovationer för varumärket i sin helhet. Detta

betonar vikten av att vårda innovationsförmåga i kombination med införande av

ekodesign.

Pascual et al.16

drar lärdom från fallstudier om europeiska el- och

elektronikindustrin att anpassning av ekodesignEkodesignverktygen till bolagets

och branschens språk dramatiskt förbättrar genomförandets framgång. Processen

att anpassa verktygen i sig skapar acceptans och att använda ett för många känt

språk gör kommunikationen mer effektiv och därmed också införandet av

ekodesign mer effektivt.

Charter och Clark17

har också identifierat språkets betydelse som en viktig

parameter för framgångsrik hållbar innovation och särskilt vikten av en bredare

och flexibel vokabulär för till exempelvis marknadsföring. De finner att

marknadsförare har "potential att spela avgörande roll i debatten för hållbar

13

Baumann, H. Boons, F. and Bragd, A. (2002.) Mapping the green product development field:

engineering, policy and business perspectives. Journal of Cleaner Production 10:409–425;

Johansson, G. (2002). Success factors for integration of ecodesign in product development – a

review of state of the art, Environmental Management and Health 2002:13 (1):98-107

14 Jönbrink, A.K., Melin, H.E., (2008) How central authorities can support ecodesign-company

perspectives. Report for the Nordic council of ministers 2008.

http://www.norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=2008:569

15 Petala E. et al. (2010). The role of new product development briefs in implementing

sustainability: A case study. Journal of Engineering and Technology Management, 27 (3-4), pp.

172-182.

16 Pascual, O., Boks, C., Stevels, A. (2003). Communicating eco-efficiency in industrial contexts:

A framework for understanding the (lack) of success and applicability of eco-design. IEEE

International Symposium on Electronics and the Environment, pp. 303-308.

17 Charter, M., Clark, T. (2007). Key Conclusions from Sustainable Innovation Conferences 2003-

2006 Organized by the Centre for Sustainable Design. Centre of Sustainable Design, University

College for the Creative Arts.

http://www.scopus.com/record/display.url?eid=2-s2.0-0037675766&citeCnt=3&origin=reflist&sort=plf-f&src=s&st1=The+role+of+new+product+development+briefs+in+implementing+sustainability%3a+A+case+study&sid=696AA9C06AC3ADD0FCF5400714D4A819.zQKnzAySRvJOZYcdfIziQ%3a390&sot=b&sdt=b&sl=102&s=TITLE-ABS-KEY%28The+role+of+new+product+development+briefs+in+implementing+sustainability%3a+A+case+study%29



14

innovation eftersom de sitter i gränssnittet mellan konsumtion och produktion i

företagets beslutsfattande." Det är väldigt viktigt att använda flexibla språk för

marknadsföring av eko-innovativa produkter för att nå bredare intressentgrupper

och inte bara de som talar miljö/hållbarhetsspråket och redan vet vad de söker.

Författarna påpekar att samspelet mellan marknadsföring och hållbarhetsexperter

ofta är svagt och att förståelsen för varandras roller och utmaningar är dålig.

Boks18

sammanfattar de teorier som presenteras ovan väl i sin studie på

organisatoriska frågor för införandet av ekodesign, dock utöver de traditionella

värdekedjefrågor som formell organisation, ledning och

processutvecklingsverktyg. Han finner att de viktigaste hindren för införande av

ekodesign är:

Den stora klyftan mellan ekodesignförespråkare och de som ska verkställa

det (miljöinformation till affärsenheter uppfattas ofta av den senare som

kritik).

Organisatorisk komplexitet samt brist på lämplig infrastruktur.

Brist på samarbete mellan avdelningarna.

De viktigaste framgångsfaktorerna för införande av ekodesign har han identifierat

som:

Anpassade ekodesignverktyg, skräddarsydda för företagets behov.

Användningen av miljörelaterade mål, analyser och färdplaner.

Gott stöd och engagemang från ledningen, i form av offentliga uttalanden

om miljöfrågor, samt att ledningen ger miljöfrågorna samma vikt som

andra traditionella affärsaspekter, såsom upphandling, kvalitet och

säkerhet.

Han avslutar slutligen med att "sociala, psykologiska och ibland immateriella

processer, såsom ovilja att samarbeta, klyftor mellan ekodesignförespråkare och

utförare och andra organisatoriska komplexa länkar har en viktig roll att spela" när

det gäller framgångsrik implementering av ekodesign.

Den mänskliga faktorn i hållbarhetsarbetet har också studerats av andra forskare.

Stina Alriksson et al. har studerat attityder och beslutfattande relaterade till miljö

inom den svenska stålindustrin. Hennes resultat visar att kopplingen mellan en

inställning och agerande var ofta svagt. Kunskap om kopplingen mellan folks

inställningar och agerande är viktig för ledare för att kunna styra, stötta och

inspirera till mer miljövänligt beslutsfattande. Ett annat viktigt resultat från

studien var att intressentgrupper visade sig ha distinkt olika uppfattningar om

miljöfrågor, som i sin tur speglade deras olika kunskapsnivåer, attityder och

prioritering av miljö- och hållbarhetsaspekter. Information om detta är viktigt att

ha vid miljömässigt strategiska beslut och gör det möjligt att anpassa

kommunikation och planer för intressenterna i fråga och därmed påverka deras

prioriteringar vad det gäller hållbarhetsaspekter. Studien visade också att i

intressentgruppen fanns det två tydliga ståndpunkter om vem som är ansvarig för

18

Boks, C. (2006). The soft side of ecodesign Journal of Cleaner Production, 14 (15-16), pp.

1346-1356. doi: 10.1016/j.jclepro.2005.11.015



15

miljöförbättringar. Den ena gruppen beslutsfattare i stålindustrin tyckte att

ansvaret låg hos stålindustrin själv (anställda, mellanchefer, miljösamordnare och

ledning) medan en annan grupp tyckte att ansvaret låg hos utomstående aktörer

som samhället, kunder, kommunerna, lagstiftare och media. Men som författaren

skriver själv: “If a decision maker feels that it is the outside world that has the

responsibility to make sure that the environmental work is improved, it may be

difficult to gain support for the day to day work with environmental issues”19

.

Webbenkät

En webbenkät togs fram, baserad på erfarenheter från litteraturstudien och

pilotstudien, (för själva enkäten, se bilaga 2.)

Enkäten skickades till över 3335 mejladresser i Swereas kundkrets och nätverk,

och till Teknikföretagens målgrupp om ekodesign. Svar samlades 12 -25 mars

2013. Vi fick 108 anonyma svar. Dålig svarsfrekvens var förväntad när utskicket

var så pass brett och ganska allmänt (inom målgruppen svensk tillverkande

industri). Möjligen kan urvalet ha snedvridits genom att de som väljer att svara på

en sådan här enkät, har någon form av intresse eller ansvar för miljöfrågor. Ändå

upplever vi att svaren ger ett bra underlag för statistik, inte minst för att vi tror att

man svarar ärligt på de frågor som ställs, oavsett vad som gör att man väljer att

alls svara.

Enkätsvar

Nedan visas svaren på de frågor som ställdes, i form av diagram och med

inkomna kommentarer sammanställda under. Notera att frågorna dels ställts mer

allmänt om vad som driver och hindrar i produktframtagningen, dels mer specifikt

om vad som driver respektive hindrar hållbarhetshänsyn i produktframtagningen,

ekodesign.

19

Alriksson S, Henningsson M, Larsson J. (2013) Attitude and knowledge -a basis for an efficient

environmental communication (88052). In the Swedish steel association project “Steel Eco-Cycle -

Closing the loop in the manufacture and use of steel in the society”, Scientific Report 2004-2012.

Stockholm, Sweden


16

1. Vad driver ert företag till förändring av produkter och processer i

produktframtagningen?

Bild 1 Svar på fråga: 1. Vad driver ert företag till förändring av produkter och

processer i produktframtagningen? Välj de tre viktigaste.

Flera har kommenterat att produktförändringar drivs av kundkrav och

kostnadstryck, medan processförändringar drivs av konkurrenskraft och

kostnadsbild. Några har också särskilt nämnt socialt ansvarstagande och liknande.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Ej svarat

Konkurrenterna gör det

Nya forskningsrön

Prestanda

Lagkrav

Skapa marknadsposition

Kostnadsskäl

Kundkrav

Antal svar


17

2. Vad hindrar ert företag att förändra produkter och processer i


Bild 2 Svar på fråga: 2. Vad hindrar ert företag att förändra produkter och


Några talar om att det egentligen inte finns några hinder, så länge

marknadsmottagandet är gott och man kan få till en bra affär. Många nämner att

förändringen i sig kan vara svår att genomföra, beroende på behov av nya

kompetenser, investeringar i ny utrustning, nya certifieringar mm. Kundernas

bristande kompetens nämndes också av några som ett hinder, då kunderna ofta är

konservativa och inte öppna för nya lösningar.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Ej svarat

Brist på rutiner

Brist på verktyg

Brist på forskning

Lagkrav

Befintliga rutiner

Innovationskraft saknas

Ingenting

Kompetensbrist

Ekonomi

Tidsbrist

Antal svar


18

3. I vilken utsträckning upplever du att ert företag arbetar med hållbarhet vid

utveckling av produkter och processer i produktframtagningen?

Bild 3 Svar på fråga: 3. I vilken utsträckning upplever du att ert företag arbetar

med hållbarhet vid utveckling av produkter och processer i


De som angivit ”ringa” eller ”hygglig” i sina svar har i flera fall kommenterat att

”Vi behöver ta ett steg till” eller liknande. De som angivit ”stor” har ofta pekat på

någon särskild fråga, exempelvis energieffektivitet, som deras företag fokuserar.

0

10

20

30

40

50

60

Ingen Ringa Hygglig Stor Ej svarat

An

tal

sva

r


19

4. Hur viktiga är hållbarhetsfrågorna nu jämfört med för fem år sedan?

Bild 4 Svar på fråga: 4. Hur viktiga är hållbarhetsfrågorna nu jämfört med för

fem år sedan?

Flera kommentarer av typen ” Sedan 2008 har vi fått en helt annan förståelse för

detta perspektivs strategiska betydelse men det är ändå svårt att göra tillräckligt

stora förändringar, tillräckligt snabbt” fanns.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Mer Lika mycket Mindre Ej svarat

An

tal

sva

r


20

5. Vad driver ert företag att ta hänsyn till hållbarhet vid utveckling av produkter

och processer i produktframtagningen?

Bild 5 Svar på fråga: 5. Vad driver ert företag att ta hänsyn till hållbarhet vid

utveckling av produkter och processer i produktframtagningen? Välj

de tre viktigaste.

Kommentarerna speglar diagrammet, exempelvis ”Vi tror att kundkraven kommer

och då vill vi ligga rätt, men också av moraliska existentiella skäl”. Någon menar

också att ”vi måste hjälpa kunderna att ställa rätt krav.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Ej svarat

Vi tar inte någon hållbarhetstillsyn


Nya forskningsrön

Eget miljöintresse hos enskilda personer

Kostnadsskäl

Företagets miljöpolicy

Lagkrav


Kundkrav

Antal svar


21

6. Vad hindrar ert företag att ta hänsyn till hållbarhet vid utveckling av produkter

och processer i produktframtagningen?

Bild 6 Svar på fråga: 6. Vad hindrar ert företag att ta hänsyn till hållbarhet vid

utveckling av produkter och processer i produktframtagningen? Välj

de tre viktigaste.

Kommentarerna speglar diagrammet, exempelvis pekar man på att kundkraven

styr helt och på behov av att utbilda konstruktörer i hållbarhetsaspekter och/eller

ta fram nya metoder, verktyg och rutiner.

0 10 20 30 40 50 60 70

Ej svarat

Lagkrav


Befintliga rutiner

Vilja och drivkraft saknas

Brist på rutiner

Ingenting

Kompetensbrist

Tidsbrist

Ekonomi

Antal svar


22

7. Vilken typ av stöd och hjälp tror du skulle bidra till ett ökat arbete med

hållbarhetsaspekter vid utveckling av produkter och processer i


Bild 7 Svar på fråga: 7. Vilken typ av stöd och hjälp tror du skulle bidra till ett

ökat arbete med hållbarhetsaspekter vid utveckling av produkter och

processer i produktframtagningen?

Kommentarerna handlar mycket om behov av ny kunskap, ny kompetens och nya

tankesätt, ex ”Bättre information om forskningsresultat och bra exempel på

affärsnyttan med hållbarhet” och ”In med de unga i företagen och blanda upp

generationerna för att kunna genomföra detta. Vi måste ha in nya friska hjärnor”

Noteras kan att en tydligare företagspolicy ofta beror på att ägare och/eller ledning

driver frågorna, något som i en liknande studie från 2008 inte alls var så tydligt.20

20

Jönbrink, A.K., Melin, H.E., (2008) How central authorities can support ecodesign-company



0 20 40 60 80

Ej svarat

Mer forskning

Tydligare företagspolicy

Större andel hållbarhetskunskap vid

utbildningarna vid högskolorna

Tillgång till bättre verktyg och rutiner

Tillgång till extern kompetens

Ny kunskap

Antal svar


23

8 Frågor om respondenten och hans/hennes företag

Bild 8 Svar på fråga: 8 a. Vilken är din funktion på företaget?

Bild 9 Svar på fråga: 8 b. Vilken bransch tillhör företaget?

Några som svarat övrigt, eller ej svarat har kommenterat att de tillhandahåller

service.

0 10 20 30 40 50

Ej svarat

Marknad

Övrigt

Produktutvecklingsansvarig

Miljöansvarig

Teknikexpert

Ledning

Antal svar

OBS! 133%

några har valt fler en ett

0 10 20 30 40 50 60

Ej svarat

Utvinning av råvaror

Övrigt

Materialtillverkning

Komponenttillverkning

Produkttillverkning for konsumentmarknaden

Design och konstruktion av produkter

Produkttillverkning ”business to business”

Antal svar

OBS! 128%

några har valt fler en ett


26

Bild 10 Svar på fråga: 8 c. Hur stort är företaget? Hur många anställda har ni

totalt?

Bild 11 Svar på fråga: 8 c. Hur stort är företaget? Årsomsättning (miljoner SEK)

0

10

20

30

40

50

<10 11-50 51-250 251-1000 >1000 Ej svarat

An

tal

sva

r

0

10

20

30

40

50

<50 51-250 251-1000 >1000 Ej svarat

An

tal

sva

r


27

Bild 12 Svar på fråga: 8 d. Har företaget implementerade rutiner för miljö- och

eller kvalitetsledningssystem? Välj allt som stämmer.

Studie om ledningssystem och Lean production ger ytterligare förståelse

Under våren 2013 har ytterligare en studie, Samordning av ledningssystem och

Lean Production, genomförts (vid sidan av förstudien för Ekolyftet), som ger en

fördjupad förståelse just för företagens ledningssystem.

Slutsats på denna punkt ur rapporten:

En intressant observation i denna studie som bekräftas av andra data är att ISO

14001 håller på att bli vanligare än ISO 9000 i Sverige. Totalt i världen har ISO

9000 minskat några av de senaste åren, medans ISO 14001 växt stadigt. Totalt i

världen är dock ISO 9000 fortfarande fyra gånger större än ISO 1400121

. En

undersökning av förhållandet mellan ISO 14001 och ISO 9000 i flera länder än

Sverige med högt antal certifikat per capita borde kunna visa om trenden i

Sverige (att ISO 14001 blir vanligare än ISO 9000) kommer att sprida sig över

världen. 22

Med reservation för att:

Intervjuerna i studien av Zackrisson och Kurdve riktades till miljöchefen eller

liknande. Det är troligt att företag utan certifierat miljöledningssystem inte har

utsett någon sådan person och därför inte kom ifråga för intervju. Den höga

andelen företag med minst ett certifierat ledningssystem, 90 % av de intervjuade,

är därför troligtvis något överskattad jämfört med hela populationen

(verkstadsföretag med mer än 50 anställda). Av samma anledning kan man

21

ISO survey 2011, http://www.iso.org/iso/news.htm?refid=

22 Mats Zackrisson, Martin Kurdve, 2013. Samordning av ledningssystem och Lean Production,

203 telefonintervjuer med verkstadsindustrins miljöchefer. Swerea IVF-rapport 13002.

Mölndal, Sweden

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Ej svarat

Övrigt

Egen rutin för ekodesign

Lean produktutveckling

Egna rutiner för produktutveckling

Certifierat miljöledningssystem (ISO 14001

eller liknande)

Certifierat kvalitetsledningssystem (ISO 9001

eller liknande)

Antal svar


28

förmoda att de intervjuade företagen är mer miljöinriktade jämfört med hela

populationen. Detta styrks av att ISO 14001 var betydligt vanligare i den

intervjuade gruppen jämfört med alla Sveriges arbetsställen. När man tolkar

resultaten bör man ha med sig att de intervjuade företagen sannolikt är något mer

miljöinriktade än hela populationen.23

Djupintervjuer

För att ytterligare fördjupa kunskapen om vad som driver och hindrar företags

arbete med ekodesign, och om hur de arbetar med ekodesign gjordes 21 st

djupintervjuer. Företagen valdes så att de skulle representera företag av olika

storlek, och också representera olika delar av leverantörskedjan. I huvudsak har

företag i tillverkningsindustrin intervjuats. Några av företagen levererar färdiga

produkter till slutkund, och andra är underleverantörer. Många av företagen

levererar till andra företag (som antingen själva är slutkunder, eller använder

produkterna/komponenterna som delar i sina egna produkter) men även företag

som levererar till privatpersoner har intervjuats. Flera av företagen har en global

närvaro, men även lokalt verkande företag har intervjuats. Nedan följer korta

referat från intervjuerna. Notera att vi valt att låta företagen och respondenterna

vara anonyma, i avsikt att öka öppenheten under intervjuerna. De personer som

intervjuats har haft någon av rollerna Vd, Produktutvecklingsansvarig,

Materialexpert, Miljöansvarig, Produktionschef eller Kvalitetschef.

Mycket stora företag (>1000 anställda)

Belysningstillverkare, ca 1200 anställda

Företag som utvecklar, tillverkar och säljer armaturer och belysningslösningar

främst för offentlig miljö, som skolor, sjukhus etc. Största kundgrupper är

elinstallatörer och föreskrivande led, som elkonsulter, men man säljer också via

återförsäljare, och i vissa fall direkt till kommuner och landsting, främst i Sverige

och västra Europa. Har en väl definierad produktutvecklingsprocess, där

hållbarhetspunkter till viss del ingår för utvärdering av koncept och produktion.

Kunderna (främst de svenska) ställer allt oftare krav på att man ska uppfylla

miljökrav i ”Byggvarubedömningen” och ”Sunda Hus”. Noterar dock att kraven i

”Byggvarubedömningen” och ”Sunda Hus” båda är fokuserade på passiva

produkter, där kraven främst handlar om procentsatser av olika ämnen, vilket är

helt fel för belysning. ”Man skulle kunna uppfylla kraven genom att göra en

belysningsarmatur dubbelt så tung av något snällt material. Det är betydligt

svårare att få smarta, miljöanpassade, energisnåla produkter godkända”.

Ekodesigndirektivet och olika lagar om materialval mm påverkar

hållbarhetsarbetet. Man är certifierade enligt ISO 14000 och har en allmän policy

i företaget om att produkterna ska vara energieffektiva vilket också används som

säljargument. En miljöansvarig person i staben stöttar konstruktionsavdelningen

23

Mats Zackrisson, Martin Kurdve, 2013. Samordning av ledningssystem och Lean Production,

203 telefonintervjuer med verkstadsindustrins miljöchefer. Swerea IVF-rapport 13002.

Mölndal, Sweden


29

med hållbarhetsfrågor, men man arbetar inte strukturerat med ekodesign, då

sådana kundkrav saknas. Menar att fokus på ekodesign skulle öka om sådana

kundkrav ställdes och att utbildning av inköpare och andra som påverkar vilka

krav som ställs i upphandlingen, skulle ha stor betydelse för utveckling av

framtida produkter. Även utbildning av produktutvecklare efterfrågades.

Pumptillverkare som säljer helhetslösningar 12 000 anställda

Global och världsledande tillverkare av pumpar som erbjuder helhetslösningar

inom vatten, avlopp, rening, gruv mm. Levererar främst till kommuner och andra

som driver vatten-, avloppsrenings-, och reningsverk. Har sedan lång tid fokus på

energieffektiva helhetslösningar, och har arbetat länge med ekodesign. Företaget

har som vision att vara ett miljöföretag. Man har en tydlig

produktutvecklingsprocess där miljöfrågorna är en naturlig del, genom en

egenutvecklad ”miljökonsekvensanalys”, och är certifierade enligt ISO 9000 och

14000. Man gör också byggvarudeklarationer för många av sina produkter.

Använder ibland förenklad LCA i utvecklingsprojekt, och har listor för ”banned

and restricted substances”. Man har tidigare gjort egna livscykelanalyser, LCA,

som visar att energianvändningen under drift är den viktigaste miljöfrågan.

Arbetar med att ligga före väntade lagkrav inom miljöområdet, exempelvis genom

forskningsprojekt tillsammans med olika forskningsaktörer. Miljöansvarig är med

i produktutvecklingsprocessen och ansvarar för miljökonsekvensanalysen

tillsammans med projektledaren. Dialogen upplevs som väl så viktig som själva

dokumentet. Kunderna har inte tillräcklig kunskap för att ställa rätt krav, men

livscykelkostnadskalkyler, LCC, används ofta vid insäljning. Trots detta är det

många kunder som inte förstår att en något ökad kostnad vid upphandlingen skulle

kunna motiveras av en lägre totalkostnad. Många kunder ställer inga miljökrav

alls. Saker man upplever skulle driva på arbete med ekodesign ytterligare är

starkare kundkrav, som kan skapas genom utbildning av inköpare och

kravställare, utbildning av tekniker och produktutvecklare, forskning samt ökade

lagkrav. En idé man nämner är också att man borde anordna innovationstävlingar

som uppmuntrar ekodesign.

Fordonstillverkare, 115 000 anställda

Fordonstillverkare, som gör världens renaste fordon i sin nisch. Levererar såväl

till enskilda kunder, som till vidareförsäljning i hela världen. Kunderna är oftast

företag. Utvecklar nya produkter utifrån kundkrav, som ur hållbarhetssynpunkt

främst handlar om bränsleförbrukning, men också utifrån nya lagkrav, exempelvis

på emissioner och materialinnehåll. Upplever att hållbarhetskraven blivit viktigare

på sista tiden. Miljö är ett kärnvärde i företaget sedan mer än 20 år, och man är

såväl ISO 14000- som 9000-certifierade. Har en väl definierad

produktutvecklingsprocess, där ett stort antal metoder och verktyg används.

Hållbarhet hanteras bland annat genom en egen miljöpåverkansanalys, och genom

kravställning i produktutvecklingsprocessen. Livscykelanalyser, LCA, används

alltmer och man gör också tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer, EPD,

som används i marknadsföringen. Numera kan IMDS-data (International Material

Data System) användas rakt av in i LCA, vilket är bra, men detta gör att man


30

ibland väntar in IMDS-data, och därigenom gör LCA sent i projekten. Detta leder

i sin tur till att LCA inte kan användas som beslutsunderlag tidigt i PU-processen.

Man arbetar med att göra det lättare att göra tidiga LCA. Arbetet sker idag genom

att hållbarhetsexperter ställer hållbarhetskrav i produktutvecklingsarbetet. För att

ytterligare öka fokus på hållbarhet skulle man gärna se mer utbildning som skulle

öka medvetenheten hos såväl kunder, som internt av produktutvecklare, inköpare

mfl. Många är inte vana att ens tänka på detta. Forskning, som exempelvis skulle

kunna visa på att sådant som vi nu tror är ok, men som inte är det, skulle kunna

skapa stora förändringar. Dessutom upplever man att det behövs ny teknik som

inte ett enskilt företag kan klara av att utveckla själva. Bättre metoder och verktyg

för att underlätta och skapa fokus på arbetet med ekodesign efterfrågas också.

Produkttillverkare, ca 15 000 anställda

Tillverkar och säljer trädgårds- och skogsprodukter under 15 olika varumärken.

Sortimentet är indelat i fem produktkategorier och säljs främst genom två kanaler;

återförsäljare och detaljhandlare. Försäljningen är 50 % USA och 50 % Europa.

Det viktigaste kundkravet skiljer beroende på produkt; kvalitet då produkten är för

professionell användning och priset då produkten säljs direkt till konsument.

Utvecklingen av en ny produkt/process drivs av ”feed-back” från säljarna, ny

teknik som kommit fram och ibland även nya lagkrav. De hinder som nämns är

REACH-direktiven där det kan komma nya överraskningar. De har mer och mer

börjat titta på återvinningsaspekten vilket kan upplevas som komplicerat då det är

svårt att göra stora förändringar då ”ramarna” är satta, dvs utveckling av redan

befintliga produkter. Lagkrav uppskattas som positivt då detta ökar

konkurrenskraften gentemot bl a Kina.

Gruvföretag, ca 4500 anställda

Tillverkar och säljer skräddarsydda produkter för järnframställning – pellets –

över hela världen. Största enskilda marknadsområdet är Skandinavien (i huvudsak

Sverige och Finland) följt av Europa för masugnspellets och Mellanöstern för

direktreduktionspellets. Kunderna är relativt få och välkända. De viktigaste

fördelarna med produkterna är att de minskar damning och stoftutsläpp, minskar

kundens energiförbrukning och dess CO2-utsläpp. Utvecklingen av produkterna

sker i nära samarbete med en eller fler kunder, företagets egen FoU och dess

marknadsavdelning i en ständig cykel och syftar huvudsakligen till minskad

energiåtgång och/eller CO2-utsläpp. Drivkraften är alltid kundernas behov av

förbättring eller förändrade förutsättningar i kundens process. Några hinder för

fortsatt framtagning av nya miljömässigt bra produkter finns inte, tvärtom finns

efterfrågan från kunderna och en uttalad policy från företaget som stöder detta.

Om man önskar något så är det gemensamma spelregler på ett globalt plan.

Tillverkare av processutrustning ca 16 000 anställda

Tillverkar och säljer utrustning för att optimera processer, bl a värmeväxlare.

Produkterna säljs både till slutkund och till systembyggare. Försäljning sker över

hela världen. Det viktigaste kundkravet är att produkterna ska vara robusta; klara

svåra miljöer med lång livslängd. Produkterna i sig minskar utsläpp och reducerar

energiåtgången i kundernas processer. Utvecklingen av produkterna är fokuserade


31

på optimering som innebär bl a mindre materialåtgång och en energieffektivare

produkt, utan att kalla denna ekodesign. Via miljöledningssystemet följs REACH

upp som leder till bl a utveckling av nya limmer. Utvecklingen av nya produkter

initieras om nuvarande produkt inte är konkurrenskraftig eller nya applikationer

(ex vis Carbon Capture) och lagkrav (exempelvis förbud mot utsläpp i havsvatten)

dyker upp. De hinder som upplevs för att arbeta mer med ekodesign är brist på

resurser.

Komponenttillverkare, medelstort, i stor koncern 8000 anställda

Företaget är medelstort men tillhör en stor koncern. De tillverkar komponenter för

energisystem och är världsledande inom sitt huvudproduktområde. Företagets

viktigaste kunder är OEMs där Sverige är viktigaste marknaden. Slutkunderna

finns över hela världen.

De viktigaste kundkraven är driftsäkerhet och personsäkerhet. Utvecklingen av en

ny produkt initieras genom offertförfrågan från kund. De följer en specifik

produktutvecklingsinstruktion, en typ av Gatemodell. Trender på marknaden är

mycket viktiga och företaget har en modell för att systematiskt hålla koll på vad

konkurrenter gör och för att kunna sia om framtiden.

Företaget är ISO14000- och ISO 9000-certifierade. Fokus på hållbarhet har blivit

märkbart större de sista 5 åren. Deras kunder vill ha energieffektiva produkter och

internt arbetar företaget med att minska spill, byta ut materialsystem och optimera

produktionen med avseende på energiåtgång. LCA görs på helt nya produktslag.

Det finns inget som hindrar dem att arbeta mer med hållbarhet i

produktframtagningen, det görs redan mycket. Främsta drivkraften är ekonomi,

man tjänar pengar på resurseffektivisering men i slutänden är det samma sak.

Produkternas energieffektivitet är väldigt viktig och används i marknadsföringen.

Efterlyser: Lagkrav som är lika över hela världen. Om en kemikalie som är svår

att ersätta förbjuds i Europa flyttas produktionen till ett land där den inte är

förbjuden. Inte bra för miljön och inte bra för Europas arbetsmarknad. Även

politisk långsiktig styrning skulle kunna fungera men då ska reglerna gå att lita på.

Stora företag (250-1000 anställda)

Elproducent med ca 900 anställda

Producerar elektricitet till en eldistributör, som i sin tur levererar till både

privathushåll och företag. De viktigaste kundkraven är tillgänglighet och

produktion på ett hållbart sätt. Elen är en klimatvänlig produkt, lägst

CO2/producerad kW ur ett livscykelperspektiv. Drivkraften är att leverera hållbar

el till kunden/ägaren (eldistributören) men de ställer också krav på lönsamhet,

säkerhet och effektivitet. Företaget arbetar med detta genom att kontinuerligt

förbättra produktionsprocessen och ställa krav på underleverantörer. Genomför bl

a CSR-revision på samtliga uranleverantörer/gruvor. För att man ska arbeta mer

för hållbarhet och miljö än vad som redan görs behövs att politiker/myndigheter

vågar satsa mer på förnybar energi och även skärpa kraven (”alla lågt hängande


32

frukter är redan plockade”). Det skulle även kräva finansiell satsning på bl a

utvecklingsprojekt från myndighetshåll.

Komponenttillverkare, ca 450 anställda

Företaget producerar härdade detaljer i borstål för bilindustrin där den viktigaste

egenskapen är kombinationen av hög hållfasthet och låg vikt. Det anses bidra till

en bättre miljö genom att bilarna får lägre vikt och därmed lägre

energiförbrukning. Marknaden är bilindustrin i Skandinavien och norra Europa.

Utvecklingen initieras av kundens krav på design och prestanda som i sin tur styrs

av ökade krav på säkerhet och lägre energiförbrukning. Ett nära samarbete med

kunden under bilens utveckling driver också teknik, materialval och utformning

på de färdiga detaljerna. Här är standardisering (ISO) och ”restricted materials”

viktiga parametrar. Man upplever inga hinder för att arbeta på ett miljömässigt

riktigt sätt under produktframtagning och stödsystemen anses bra. Stöd från

exempelvis VINNOVA eller Energimyndigheten är viktiga för att de driver på

utvecklingen.

Tillverkare av detaljer till byggindustrin, ca 900 anställda

Tillverkar färdiga detaljer/moduler till byggindustrin. Säljer framför allt i Sverige

men även till andra länder i norra Europa. Använder miljöargument i

marknadsföringen främst i form av energibesparingssiffror för användningsfasen.

Framför allt är det kraven från de stora byggbolagen som styr utvecklingen.

Direkta lagkrav påverkar endast i ringa grad och då i regel via de krav som

kunderna ställer. Håller dock bra koll på vad som händer på lagstiftningssidan inte

minst inom REACH. Hela organisationen är medveten om energifrågans

betydelse vilket gör energifrågan till en naturlig och väl integrerad del av

produktutvecklingsprocessen. Under de senaste åren har övriga miljöfrågor fått en

större aktualitet. Miljöchefen deltar nu i produktutvecklingsarbetet och skall ge

klartecken före det att nya produkter sätts i produktion. Ett exempel är att man

numera återanvänder/återvinner alla restprodukter. Inget avfall deponeras.

Komponentleverantör i fordonsindustrin, ca 400 anställda

Kontraktstillverkare, främst inom bilindustrin. Är ISO 14000-certifierade.

Kunderna specificerar mycket noga vad de vill ha, exempelvis genom att skicka

färdiga ritningar. Den enda friheten finns i val av tillverkningsprocess. Ekonomi

den absolut viktigaste faktorn, både för kunderna och för företaget. Miljöhänsyn

kan endast tas om det gör produkten billigare. Ekodesign inte någon viktig fråga

för företaget i nuläget. Kan tänka sig att fokusera mer på hållbarhet, om det

efterfrågas av kunderna.

Möbelföretag med 300 anställda

Ett möbelföretag i premiumsegmentet, vars produkter främst används i kontor och

där människor möts, som i skolor, på sjukhus mm. Norden är hemma- och

kärnmarknad. Produktutvecklingsprocessen är mycket strukturerad, målstyrd och

långsiktig och sker i nära samarbete med formgivare. Kundbehov styr, inte minst

när kundernas behov förändras (exempelvis förändras sätten att mötas på).

Lönsamhet är ett måste. Ägarna ser hållbarhet som viktigt. Kunderna driver


33

miljökraven, allt tydligare på senare tid, och man är ISO 14000-certifierade. Har

gjort enkel LCA och haft intern ekodesignutbildning för att lära sig vad som är

viktigt. Störst miljöpåverkan ligger i materialvalen, och detta arbetar man med,

inte minst för att kloka materialval ger lång livslängd hos produkten. Möbelfakta

och Svanen påverkar också utvecklingsarbetet. Har gjort några svanenmärkta

produkter, som har tagits väl emot av marknaden, även om det fortfarande är en

begränsad affär. Det finns egentligen ingenting som hindrar arbete med

Ekodesign, annat än om det kostar mer än man tjänar (men man har inga tydliga

exempel på det). Det som skulle driva arbete med ekodesign framåt vore om

upphandlingen ställde tydligare hållbarhetskrav. På lång sikt är utbildning väldigt

viktigt, inte minst för att man då skulle få upphandlare med bättre

hållbarhetskompetens, men också för att produktutvecklare och annan personal

skulle ha lättare att arbeta med ekodesign om de hade god utbildning och bra

metoder för det.

Medelstora företag (50-250 anställda)

Komponentleverantör till olika branscher, t.ex. fordon och trädgårdsprodukter,

drygt 50 anställda

Företaget tillverkar en enkel, men vital, komponent till olika typer av produkter,

som fordon, fordonskomponenter och trädgårdsprodukter. Företaget är en

medelstor aktör på en global marknad, och har global närvaro. Utveckling sker

främst av befintligt sortiment, och har ingen avancerad, definierad

produktutvecklingsprocess. Kunden specificerar ofta noga vad de vill ha, men

frågor som materialval och tillverkningsprocess kan diskuteras. Ofta är

effektivisering och kostnadsreduktion i fokus. Är certifierade enligt ISO 14001

såväl som TS 16949. När det gäller miljöfokus, jobbar man med egen

energiförbrukning, köper miljöcertifierad el och försöker välja kloka material (t ex

undvika tillsatser i plast) och märka materialen. Upplever att hållbarhetskraven

blivit viktigare på sista tiden. Dessutom jobbar man med att uppfylla lagkrav, som

REACH, inte minst för att det efterfrågas av kunderna genom leverantörskedjan.

Upplever inte att man arbetar med ekodesign. Har svårt att se den egna produktens

miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, då den är en del av större system, vars

miljöpåverkan man inte känner. Ledningen och policyn pekar på att man ska

arbeta med förbättringar inom miljöområdet. Det som driver hållbarhetsarbetet är

kundkrav, som ökat mycket på sista tiden och som främst handlar om att uppfylla

lagkrav och ISO 14000-certifiering. Det som hindrar är om det inte skulle leda till

ekonomisk vinst. Dessutom upplever man att man är låst till vissa material och

tekniska lösningar av såväl sina kunder som av sina leverantörer. Är positiva till

lagkrav, om de är ”lagom” och samtidigt rättvisa.

Systemleverantör till fordonsindustrin, 200 anställda

Företag som bygger helhetslösningar för fordon, utifrån användarbehov. Säljer

främst i norra Europa och i norden ibland till enskilda kunder, och ofta till företag

som köper utrustning till hela sin fordonsflotta. Utveckling drivs av

lönsamhetskrav, konkurrenskraften viktig, men också produktionskostnader och


34

liknande har stor betydelse, t.ex. finns det lösningar som kanske skulle vara bra,

men som kräver mycket större volymer för att motivera nödvändiga investeringar,

och som man därför avstår ifrån. Upplever att miljöfrågan ökat i betydelse hos

många kunder, även om det fortfarande finns utrymme i branschen för

konkurrenter som säljer helt på pris. Lättvikt har blivit i fokus, och olika företag i

branschen har valt olika materiallösningar för att uppnå detta. Vid samtalet

framkom att man av en slump valt material som inte bara ger lättare

konstruktioner, utan också lätt kan återvinnas. Man hade alltså inte försökt ta med

helheten i utvecklingen, utan fokuserade på lättvikt helt och hållet.

Konkurrenterna gjorde likadant, men kommer att ligga sämre till då de valt

material som inte är lika lätta att återvinna, i en framtid där återvinning fokuseras.

Detta ledde till uttalandet: ”OM återvinningsfrågan blir nästa viktiga fråga, ligger

vi bra till, eftersom vår lösning består av material som är lätta att återvinna”.

Produktutvecklingen styrs av ett produktråd som har möte varje vecka där viktiga

beslut fattas. Använder olika typer av verktyg i sin produktutvecklingsprocess,

som är ISO-9000 -certifierad. Arbetar med miljöfrågor då det stärker

konkurrenskraften. Det nya lättviktssortimentet har tagits mycket väl emot av

marknaden. I övrigt inte så stor fokus på hållbarhet så länge man inte ser att det

betalar sig. Det som skulle göra att man ägnade sig (ännu) mer åt ekodesign vore

tydligare kravställning i upphandling (som kan skapas genom utbildning av dem

som ställer upphandlingskraven), kompetensutveckling, så att företag kan ta till

sig ny kunskap, gärna långsiktigt, liknande produktionslyftet, och nya lagar (som

dock måste vara hanterliga för SME, så man vet vad som gäller).

Materialtillverkare, ca 150 anställda

Tillverkar mässingsmaterial (bl a stång) för vidareförädling för bygg, fordon och

elektronikindustrin. Endast 2 % är färdiga produkter (lock och muttrar). Största

marknaden är Norden, drygt 80 %.

Det viktigaste kundkravet är bearbetbarhet och utveckling av riskfria legeringar.

Utvecklingen av en ny produkt/process initieras framförallt av att kunden inte är

nöjd med funktionen.

Drivkraften i produktutvecklingen är den täta kommunikationen med kunder och

myndigheter, vilket leder till utveckling av mer miljöanpassade produkter.

Företaget är energi, miljö och kvalitetscertifierade och har ett ledningssystem för

detta, vilket medför att de har fokus på miljöanpassad produktion, bl a minska

utsläpp och energiförbrukning. De hinder som upplevs är bl a att få förståelse för

att vissa icke riskfria ämnen kan ha en positiv inverkan i kombination med andra

ämnen. Ett annat hinder är att det saknas helhetssyn i värdekedjan, (exempelvis

LCA görs för deras produkt, användardelen tar kunden/applikationen ansvar för)

vilket kan leda till kontraproduktiv utveckling ur hållbarhetssynpunkt. Ser en

potential i mer driven produktutveckling; där någon har ett helhetsperspektiv för

värdekedjan.


35

Små företag (<50 anställda)

Gjuteri som levererar obearbetade komponenter, ca 50 anställda

Relativt litet företag som producerar gjutna ämnen till kunder som tillverkar

entreprenadmaskiner. Produktutvecklingen görs i huvudsak av kunden. Gjuteriet

besitter en gedigen kompetens kring hela gjutprocessen och erbjuder här kunderna

sin specialistkompetens i deras produktutveckling. När det gäller hållbarhetsfrågor

är det framför allt fokuserat på den egna sitens situation. Energianvändning och

påverkan på omgivningen är aktuella frågeställningar. Miljöchefen har en delad

tjänst som även omfattar kvalitetsfrågor och ansvar för nya investeringsprojekt.

Däremot är produkternas miljöpåverkan i användningsfasen av underordnad

betydelse eftersom de används i tunga entreprenadmaskiner. Däremot gör

kunderna egna audits på siten där även hållbarhetsfrågor inkluderas. Under de

senaste 1,5 åren har 14 audits genomförts.

Tillverkare av produktionsutrustning, ca 20 anställda

Företaget tillverkar komponenter för produktionsutrustning åt bilindustrin i

Europa.

De viktigaste kundkraven är vikt och mekaniska prestanda och på dessa områden

är företaget ledande. Toleranser är också mycket viktiga men det är inte

toleranserna som gör företaget ledande utan den energieffektivitet kunden kan

uppnå genom att använda lättviktskomponenter i sin produktionsutrustning. I

bästa fall kan en komponents vikt reduceras med 90 % i sämsta fall med 30 % och

energianvändningen minskar därmed radikalt i en produktionsanläggning som

byter ut många komponenter. Direkta miljökrav ställer kunderna sällan.

Utveckling av nya produkter initieras av kunden. Kunden efterfrågar en funktion

där designen i princip bara består av några fixpunkter och företaget tar fram

lösningar på hur komponenten ska byggas.

De arbetar inte med hållbarhetsaspekterna i produktframtagningen specifikt men

lättvikt och prestanda är säljargument nr 1. Det är energieffektivitet som gör deras

produkter intressanta och därför är ökande krav på energieffektivitet till deras

fördel. De arbetar inte med några material som de själva inte mår bra av,

arbetsmiljön är mycket viktig.

Det som hindrar företaget att arbeta mer specifikt med hållbarhet i

produktframtagningen är deras storlek. De är helt enkelt för få för att avsätta tid

för nya arbetsuppgifter. Å andra sidan är deras produkter alltid viktoptimerade.

Efterlyser: De vet att deras produkter är lönsamma för kunder i och med att de är

energieffektiva, ibland kan även produktionstakten ökas. Men för att kunna

använda miljöfördelarna i marknadsföring skulle LCA-analys från opartisk expert

vara intressant.

Elektronikföretag, ca 45 anställda

Ett litet elektronikföretag som levererar elektroniklösningar till företag som i sin

tur gör olika typer av produkter, t.ex. fordon, vindkraft, lås och säkerhet och olika

typer av maskiner, främst i Sverige och Europa. ISO 9000 och 14000 är

grundkrav från kunderna, och man arbetar i en väl definierad

produktutvecklingsprocess i tätt samarbete med kunderna med utvecklingen av


36

olika konstruktioner. Efterfrågan på miljöprestanda hos produkterna har ökat

betydligt på senare tid. Miljöansvarig har tagit fram rutiner för att ta hand om

hållbarhetskrav i PU-processen och man upplever sig ha en god grundkompetens

om hur man gör miljöbra lösningar som används i många projekt, trots att man

inte använder hållbarhet som säljargument. Ekodesign, i den mån det sker, drivs

främst av kundefterfrågan och för att man upplever att det är bra och lönsamt att

göra, men också av lagkrav (WEEE, Ekodesigndirektivet, EMC mm). Man gör

ibland LCA och arbetar med att minimera kemikalieanvändningen. Det som

hindrar arbete med ekodesign är främst tidspressen. Man upplever att för att få

större fokus på ekodesign skulle det behövas utbildning, metoder som underlättar

arbetet med ekodesign, och informationskampanjer.

Konsultföretag, ca 10 anställda

Litet konsultföretag som gör robotsystem för tillverkningsindustrin, främst till

fordonsindustrin i Sverige, men även till andra länder. Främsta kundkrav är

kapacitet och kvalitet på produkterna som kunderna tillverkar. Leva upp till deras

kravspec, som de lämnar på den produktionsutrustning som de vill köpa, där de

lagkrav som är viktiga för våra kunder, också blir viktiga för oss. Har inget

miljöledningssystem, och man har inte något direkt hållbarhetsfokus i projekten.

Dock utgår man från ett livscykelperspektiv i riskanalysen för de produkter man

utvecklar, där man analyserar hur produkten är att tillverka, använda och

resthantera. Energianvändning, verkningsgrad och resthantering dyker ibland upp

som viktigt att jobba med, och man upplever att man är duktig på det. Vissa

kunder ställer inga som helst miljökrav, under det att andra gör det. Ekodesign

skulle få ökat fokus om kundefterfrågan ökade och om lagkraven ökade (men de

måste vara rimliga och rättvisa)

Intressant notering: Den administration som styr i USA påverkar detta företag

mycket. Före Bush var det många projekt i USA för att minska miljöpåverkan, när

Bush kom, tog han bort det system för miljöpoäng för fordon (inklusive

tillverkning) (då han menade att det hindrade amerikansk bilindustri) Nu är det en

ny administration, så dessa frågor har återigen aktualiserats! Detta innebär att

företaget nu åter kan sälja till USA.

Generella slutsatser av intervjuerna

Drivkrafter för hållbarhet i produktframtagning:

Intervjuerna visar entydigt att kundkrav och lönsamhet är den viktigaste

drivkraften för hållbarhet i produktframtagningen. Ofta upplever man att

hållbarhet och ekonomi går hand i hand, och man ser ingen motsättning

mellan att ta miljö- eller hållbarhetshänsyn i sin produktframtagning, och

lönsamhet, tvärtom upplever man att detta ökar lönsamheten. Många fokuserar

på enstaka frågor, där det är väldigt tydligt att ekonomi och hållbarhet strävar

åt samma håll, som energieffektivitet och materialeffektivitet, som man visar

genom Livscykelkostnadskalkyler, LCC.

Ofta vidarebefordras kundkraven i leverantörskedjan.

Exempel: Båt: OM den blir 1 ton lättare så sparar den 1 ton bränsle/år. Alltså


37

vill rederiet ha en lättare båt, som de beställer från varvet, och de i sin tur

beställer lättare komponenter och material som i sin tur…

En annan viktig drivkraft är lagstiftningen. Fordonsindustrins fokus på

bränsleförbrukning och CO2, kommer dels från kundkraven, men också för

att lagstiftarna ställer sådana krav och belysningsbranschens övergång till

LED, påskyndas av lagstiftningen (Ekodesigndirektivet). För ett mindre

företag som levererar komponenter (”relativt enkla, beprövade

lågprisprodukter”) till bilindustrin och annan industri, är lagstiftning den

största drivkraften för hållbarhet, även om den förmedlas via kunderna

(REACH, RoHS etc). De upplever att deras kunder inte vill ha nya

material eller annat. Dock visade intervjun att de ändå vidtagit vissa mått

och steg för att minska miljöpåverkan (minskning av energianvändning i

egen tillverkning, materialbyte mm), som de ”smyger” in

En del företag väljer att ”ligga före lagstiftningen” för att inte överraskas

av nya lagar och krav, för att vara attraktiva för kunderna nu och för att

säkerställa konkurrenskraften framåt i tiden

En drivkraft som syns i denna studie, men som inte alls syntes i den som

gjordes 2008 (Jönbrink et al) är att ägare och/eller ledning uttrycker en

ambition att ha god hållbarhetsprestanda

– I vissa fall för att bolaget ska ha rätt ”image”

– I vissa fall genom att ha miljöledningssystem och goda strukturer

– I vissa fall uttalade miljökrav på produkterna, typ energieffektiva

eller miljömärkta

En drivkraft som nämnts är förändringar i omvärlden.

Exempel: En leverantör till bilindustrin i USA upplever att den

administration som styr i USA påverkar mycket. Före Bush var det många

projekt i USA för att minska miljöpåverkan, när Bush kom, var han

negativ till sådana aktiviteter (då han menade att det hindrade amerikansk

bilindustri) Nu är det en ny administration, så dessa frågor har återigen

aktualiserats”. Man har ett system med miljöpoäng per bil, som ska vara

låga. Gränser för vad som är tillåtet finns. I och med den nya

administrationen har detta system åter tagits i bruk, och den svenska

leverantören kan åter få leverera.

Hinder mot arbete med hållbarhet i produktframtagningen

Många har faktiskt svarat att det inte finns något som hindrar.

De som ser hinder talar om:

– Tids- och resursbrist

– Bristande lönsamhet (om något t ex blir dyrare att tillverka men

kunderna inte efterfrågar det)


38

– Kundernas bristande kompetens

• ”Vi får hjälpa dem att ställa rätt miljökrav”

• ”Om våra kunder kunde räkna LCC, så skulle de fatta

klokare beslut”

• ”Om inte kunderna ställer miljökrav, så kan de inte

prioriteras.”

– Egen kompetensbrist

Hur man arbetar med hållbarhet i produktframtagningen

Var i värdekedjan man befinner sig påverkar hur man arbetar med ekodesign.

Ju närmre slutkund man är, desto mer funktionsinriktade är miljökraven (t ex

att produkten ska vara energieffektiv, ha lång livslängd eller vara

”miljövänlig”), längre bort i kedjan blir kraven alltmer detaljerade och styrda

(t ex enskilda ämnen som inte får vara med, krav på ledningssystem etc.)

Bransch och storlek påverkar hur man arbetar med ekodesign. Stora företag

har många gånger redan implementerat hållbarhetsaspekter i

produktutvecklingen. Vissa branscher har kommit längre än andra, exempelvis

har fordonsindustrin kommit en bit på väg

Några jobbar mycket med hållbarhetsfokus, andra inte alls.

De större företagen har oftast väl utvecklade rutiner för produktutveckling, där

de viktigaste miljökraven ingår på olika sätt. Exempelvis har ett företag en

egen metod, där tidigare LCA-resultat används som grund för

”Miljökonsekvensanalys – vid utveckling av nya produkter”. Ett annat av de

större företagen gör LCA ibland och har miljökrav med i

produktutvecklingsprocessen.

För mindre företag finns några med väl utvecklade rutiner, och några helt utan

rutiner.

Ofta är det konkreta krav, t ex materialval, låta bli vissa ämnen,

energieffektivitet som ingår i hållbarhetsarbetet.

För de flesta företag finns det någon person, t.ex. miljöansvarig, som får

hantera miljöfrågorna snarare än att alla har ansvar där just de befinner sig.

För flera företag kopplas marknad in i arbetet.

De flesta saknar generell utbildning och/eller metoder för (även om många har

konkreta miljökrav på sina produkter).

Livscykelanalyser görs av flera av de större företagen, men i de flesta fall

INTE i många projekt, utan snarare sällan, och används då som generell grund

för kravställandet (t ex ”En LCA vi gjorde för ett antal år sedan visade att

energieffektivitet är vår viktigaste fråga, därför fokuserar vi på

energieffektivisering”)


39

Fokus över tiden

De flesta företagen upplever att hållbarhetsfrågorna är betydligt viktigare nu än

tidigare, även om man ibland möter kunder som inte alls talar om hållbarhet

Vad man tycker behövs för att öka fokus på ekodesign

Ökade kundkrav upplevs viktiga av alla!

Bättre utbildning av

– Allmänheten (som skulle kunna ställa kloka krav)

– Ingenjörer, produktutvecklare och inköpare mfl. inom företaget.

– Upphandlare (som skulle kunna ställa kloka krav)

Lagkrav som skärps (man ser lagkraven som positiva, så länge de är

rimliga, rättvisa och långsiktiga)

Ny kunskap (t.ex. om vad som är giftigt)

Metoder för ekodesign efterfrågas främst av SME, men även några större

företag efterfrågar enklare metoder.

Gärna ekonomiska driv från myndigheter, typ stöd för utvecklingsprojekt

(SME) eller Rotavdrag för hållbara produkter i byggbranschen

Hjälp att långsiktigt föra in i företag.

Spridning och förädling av resultaten

Workshop i maj 2013

En workshop hölls i maj 2013, där de preliminära resultaten av studien

presenterades och diskuterades. Vid workshopen deltog dels representanter från

ALMI och Teknikföretagen (som i sig representerar många företag) och dels

representanter från enskilda företag, såväl större som mindre, och representerande

olika branscher. Vid diskussionerna höll man med om många av slutsatserna, och

ytterligare några kommentarer/slutsatser kom fram, vilka redovisas nedan:

Olika nivåer i hierarkin inom ett företag har ofta olika uppfattning i

hållbarhetsfrågan

Man ser ibland att företags hållbarhetsarbete syns tydligt på hemsidor och högt

upp, men många gånger inte genomsyrar ”vardagsarbetet” för inköpare och andra

utförare. Ledningen vill gärna skapa image.

Vill framstå som vän av hållbarhet… (ex: hållbarhet, lönsamhet och

prestanda)

Allmänna debatten påverkar

Frågorna har hamnat högre upp i företagen

Al Gore har påverkat många ledare


40

Språk och ordval har stor betydelse, och varierar mellan olika organisationer och

personer

Ekodesign är för några ett okänt begrepp

– Mera känt för dem är Resurseffektivitet, och olika begrepp som

energi och förbud av vissa ämnen

Förslag: man skulle kunna kalla det: ”Ekodesign – teknikutveckling för

resurseffektivitet”

Affärsmodeller varierar och påverkar hur man kan arbeta med ekodesign

Produkten är bärare av kunskap för många företag

– Någon levererar exempelvis hela systemet för avloppsverk,

inklusive service och drift etc. Där blir hållbarhetskompetensen ur

ett livscykelperspektiv en viktig nyckel till framgång.

Vissa vill bara leverera produkten rätt upp och ner. Där blir

hållbarhetsfrågor i materialval och tillverkning det centrala.

Workshop vid LCM-konferensen i Göteborg, augusti 2013

Resultaten av denna studie har presenterats vid LCM (Life Cycle Management)

konferensen i Göteborg, där också en workshop och diskussion i den

internationella forskarvärlden om resultaten skedde. Intressant var att forskare

från hela Europa och några länder i övriga världen, kunde konfirmera denna

studies erfarenheter. I vissa länder, t.ex. Spanien har kraftfulla satsningar

genomförts för att stärka kompetens och förmåga till ekodesign och i de

deltagande företagen ser man som väntat en större mognadsgrad. Presentationen

finns i bilaga 4.

Konferensbidrag Ecodesign, Korea, december 2013

Resultatet av denna studie kommer att beskrivas vid den stora internationella

ekodesignkonferensen i Korea i december. Ett abstract är inskickat och godkänt

för en muntlig presentation, liksom till att skriva ett ”full paper”, konferensbidrag,

som kommer att publiceras i samband med konferensen. Abstractet finns i bilaga

5.


41

Analys och slutsatser

Det som framgår tydligt av denna studie är att hållbarhet blivit allt viktigare för

många företag på senare tid, och att såväl ägare som ledning allt oftare ser

hållbarhet som viktigt, men att man fortfarande i de flesta företag har lång väg att

gå till att kunna hantera hållbarhet på ett långsiktigt strategiskt vis i sin

produktframtagning.

Det som driver arbetet är oftast kundkrav eller förväntningar på framtida

kundkrav, men även lagstiftning och företagens egna policys. Det som hindrar är

ofta brist på långsiktighet, helhetssyn och brist på kompetens, tid och ekonomi,

vilket tyder på att man inte prioriterar frågan. Flera företag antar att produkterna

automatiskt blir dyrare om hållbarhetsaspekterna inkluderas, vilket skulle leda till

sänkt konkurrenskraft. Detta visar att kunskapen om hållbarhetsfrågor behöver

stärkas; tvärtemot antagandet att kostnaderna ökar, leder miljövinster ofta till

ekonomisk vinst t.ex. är energieffektivisering av en process en vinst både

miljömässigt och ekonomiskt.

Arbetet i de flesta företag sker ofta på enfråge- nivån (man fokuserar på någon

enskild fråga som t.ex. energieffektivitet, snarare än på helhet), det som i

litteraturstudien Alakeson och Sherwin24

pekats ut som det lägsta trappsteget. De

företag som alls arbetar med hållbarhet i sin produktframtagning, låter ofta en

enskild miljöansvarig person ansvara för detta, snarare än att låta

produktutvecklare och andra som är involverade i utvecklingsprocessen ta ansvar.

Eftersom den miljöansvarige inte är så djupt involverad i varje projekt, leder det

till att man bara ser till att klara de viktigaste hygienfaktorerna (lagar, vilka ämnen

som ska undvikas etc.) och mycket uttalade kundkrav (som lättvikt eller

energianvändning). Denna kortsiktiga syn gör att man inte alls är förberedd på

framtida krav från kunder och samhälle. Endast få företag har en helhetssyn på

hållbarhet och ett strukturerat arbetssätt för hur man arbetar med ekodesign

(trappans översta steg) och har låtit hållbarhet påverka företagets strategier, mål

och verksamhet. De som dock gör det, upplever att det är lönsamt att göra så, det

är sålunda viktigt att få in hållbarhet i produktutvecklingen.

Noteras kan också att det i vissa företag låter väldigt hållbart på hemsidor och i

policys, samtidigt som man i det vardagliga arbetet istället helt fokuserar på

kortsiktig lönsamhet. Ett tydligt exempel på detta är att inköpare har stor påverkan

(studien visar entydigt att kundkraven är den starkaste drivkraften för vad man

fokuserar) på vad underleverantörerna tillhandahåller, men ytterst sällan

kompetens eller fokus kring hållbarhet. Inköparna har istället oftast, i enlighet

med sina riktlinjer, inköpspriset helt i fokus, och bryr sig sällan om saker som

livslängd eller driftskostnader.

Det är inte vanligt att hållbarhet blir en indikator som man följer upp enskilda

individer eller chefer på. Internationellt kan man se att företag (t ex Panasonic,

ekodesignkonferens i Japan 2011) som satt tydliga hållbarhetsmål för sina chefer,

24

Alakeson, V., Sherwin, C. (2004).


42

som också ingår i utvärderingen av dem (och därmed i deras lönesättning/bonus),

snabbt når de uppsatta målen.

Attityderna till hållbarhet påverkas av många olika faktorer, många är exempelvis

tveksamma till om det ingår i jobbet för var och en ”det där sköter miljöchefen”.

När det gäller kompetensen, är det många som är osäkra på hur man skulle kunna

göra för att arbeta med hållbarhet, vilket också gör att man ”fortsätter som tidigare

med det man vet hur man gör”.

Viktigt att notera är också att företagens behov, attityder och tillvägagångssätt när

det gäller hållbarhet i produkt- och processutveckling är mycket varierande, och

beror på såväl branschtillhörigt, som på storlek på företaget och var i värdekedjan

företaget befinner sig.

När man ser på hållbarhet i leverantörskedjan, ser man också en stor risk för

suboptimeringar, då man sällan eller aldrig optimerar produkter och hela

leverantörskedjan ur ett helhetsperspektiv.

När det gäller de vetenskapliga frågorna, är det intressant att forskningsresultat

om hållbarhet i samband med produktframtagning, i stort sett endast finns

publicerade i hållbarhetsrelaterade tidskrifter, journaler och konferenser.

Sist men inte minst har det vid workshop och referensgrupp visat sig att forskare

med erfarenhet av implementering av ekodesign i andra länder (England, Holland,

Tyskland, Schweiz, Österrike, Spanien m fl.), upplever att resultaten av denna

studie stämmer väl överens med deras erfarenheter. Noteras kan att svårigheterna

att hantera hållbarhet genom leverantörskedjorna var något som flera av våra

internationella kollegor identifierat som särskilt viktigt att försöka lösa.

Rekommendationer

Framtida forskning

Baserat på vår förstudie som inkluderar intervjuer, webenkät, workshoppar och

litteraturstudier har vi identifierat följande forskningsområden som kan bidra till

att öka hållbarhetsarbetet vid produkt- och processframtagning hos industrin:

Forskning som leder till modeller och metoder för långsiktigt, strategiskt

hållbarhetsarbete i företags produkt- och processutveckling, skulle leda till

företag med ökad konkurrenskraft, såväl i närtid som i en framtid där vi

ser hållbarhet bli allt viktigare. Till detta bör också kopplas forskning

kring hur prioritering mellan kortsiktiga och långsiktiga mål kan ske för att

gynna såväl företagen som samhället.

För att åstadkomma denna förändring behöver man arbeta med attityder

och beteenden hos såväl chefer som medarbetare. Detta fordrar god

kännedom om hur attityder och beteenden skapas och hur de kan

förändras. Inom detta område behövs ny kunskap och utveckling av

verktyg och metoder.


43

För att olika grupper tillsammans ska kunna ta fram optimala lösningar,

fordras god kommunikation. Eftersom olika grupper har olika språkbruk,

försvåras kommunikationen, och forskning som kan bidra till att riva ner

denna språkbarriär, skulle bidra till att hållbarhetsarbetet i företag

effektiviserades betydligt.

Metoder för att skapa hållbara innovationer behövs, inte minst för att öka

företagens framtida konkurrenskraft (det behövs nya typer av produkter

och processer för att tillgodose framtida behov). Dessa metoder skulle

kunna tas fram genom att kombinera kompetens om hållbarhet med

kompetens om hur man skapar innovationer.

Eftersom storlek, bransch och var i värdekedjan företagen befinner sig

påverkar vad som kan lyckas, är det också viktigt att identifiera viktiga

framgångsfaktorer för varje typ av företag och deras arbete med hållbarhet

i produkt- och processutveckling. Till detta bör också kopplas forskning

om hur hållbarhet bäst skulle kunna hanteras längs värdekedjan, så att,

hela värdekedjan kan optimeras mot större hållbarhet.

Forskning som tydligt visar vad man kan vinna på ekodesign är angeläget,

då det fortfarande finns de som misstror hela konceptet. I vissa fall är det

mer lönsamt med ekodesign än annars, och det vore därför bra om

forskning kunde visa vad som är mest lönsamt i vilken situation.

Genom forskning om incitamentsstrukturen kring hållbarhetsfrågor i

enskilda företag och längs leverantörskedjor skulle man kunna identifiera

vilka insatser som skulle göra nytta på vilken plats.

Det finns stora kunskapsgap när det gäller inköparnas roll och deras

samverkan med andra roller när det gäller hållbarhet. Likaså finns ett

kunskapsgap kring hur krav bäst ska formuleras. Forskning om inköparnas

roll och hur de i olika situationer påverkar hållbarhet skulle kunna stärka

hållbarhetsarbetet längs leverantörskedjorna betydligt.

Publicering av forskningsresultat gällande hållbarhet kopplad till

produktframtagning, borde för att få större effekt, ske även i ”traditionella”

tidskrifter, journaler och vid konferenser för produktutveckling,

processutveckling etc., och inte bara i hållbarhetsrelaterade

spridningskanaler.

Satsningar

Resultaten från undersökningen visar att det - för att svenska företag ska kunna

kombinera konkurrenskraft och hållbarhet – utöver forskning beskriven ovan

behövs ytterligare utvecklingssatsningar och stöd för införande inom fyra

områden:

Öka kompetens, baserad på hur var och ens roll i företaget påverkar

hållbarhet och konkurrenskraft. Det gäller alla nivåer i företaget från

styrelse, företagsledning, ekonomer, marknadsförare, teknikexperter,


44

inköpare till bemanningsföretag. Detta kan ske både genom utbildning ute

i företagen och vid högskolor.

Genomföra förändringar i företags arbetssätt, och öka kompetens om hur

man går till väga för att effektivt införa hållbar produkt- och

processutveckling. Hjälpa företag att implementera ekodesign på ett för

dem anpassat och långsiktigt sätt, inte bara genom korta

utbildningsinsatser, utan genom att mera långsiktigt påverka attityder och

beteenden, affärsmodeller och styrning och få individer och företag att

verkligen ta till sig och anamma det nya. Detta kan ske genom insatser

liknande ”Produktionslyftet” med hållbarhet i fokus.

Stärka hållbarhetsarbetet längs leverantörskedjor, bland annat genom att

öka kompetens om hur kommunikation kan utformas inom

leverantörskedjan för hållbar produktutveckling/ekodesign. Att arbeta med

tydliga mål och kravställningar med fokus på funktion, i syfte att ta vara

på den kompetens som finns i olika produktionsled och tillsammans skapa

lösningar som är bra ur ett helhetsperspektiv.

Öka och förbättra kommunikationen mellan olika grupper. Detta kan ske

bland annat genom att bidra till ett gemensamt språk som ökar möjligheten

för olika yrkesgrupper att kommunicera med varandra och gemensamt ta

fram nya, hållbara lösningar. Utbildning och information, men också

gemensamma projekt och arenor kan bidra till detta.

Eftersom behoven varierar mellan branscher och företag, finns det behov av olika

riktade satsningar


45

Referenser

Alakeson, V., Sherwin, C. (2004). Innovation for sustainable development. Forum of the Future

Alriksson S, Henningsson M, Larsson J. (2013) Attitude and knowledge -a basis for an efficient

environmental communication (88052). In the Swedish steel association project “Steel Eco-Cycle -

Closing the loop in the manufacture and use of steel in the society”, Scientific Report 2004-2012.

Stockholm, Sweden

Baumann, H. Boons, F. and Bragd, A. (2002.) Mapping the green product development field:

engineering, policy and business perspectives. Journal of Cleaner Production 10:409–425

Boks, C. (2006). The soft side of ecodesign Journal of Cleaner Production, 14 (15-16), pp. 1346-

1356. doi: 10.1016/j.jclepro.2005.11.015

Brulin, G. och Svensson, L. (2011) Att äga, styra och utvärdera stora projekt, Studentlitteratur,

Lund, s. 24-25

Charter, M., Clark, T. (2007). Key Conclusions from Sustainable Innovation Conferences 2003-

2006 Organized by the Centre for Sustainable Design. Centre of Sustainable Design, University

College for the Creative Arts.

ISO. (2011). ISO 14006 - Environmental management systems - Guidelines for incorporating

ecodesign

Johansson, G. (2002). Success factors for integration of ecodesign in product development – a

review of state of the art, Environmental Management and Health 2002:13 (1):98-107

Jönbrink, A.K Case study at a truck company. Lack of knowledge prevents working with

environmental issues. (Greening of Industry conference; GIN 2003)

Jönbrink, A.K., Melin, H.E., (2008) How central authorities can support ecodesign-company



Pascual, O., Boks, C., Stevels, A. (2003). Communicating eco-efficiency in industrial contexts: A

framework for understanding the (lack) of success and applicability of eco-design. IEEE

International Symposium on Electronics and the Environment, pp. 303-308.

Petala E. et al. (2010). The role of new product development briefs in implementing sustainability:

A case study. Journal of Engineering and Technology Management, 27 (3-4), pp. 172-182.

Stenvall, B. (2010) ”Produktionslyftet har nått sitt mål”, Produktionslyftets Nyhetsbrev Januari

2010

Zackrisson,M , Kurdve, M 2013. Samordning av ledningssystem och Lean Production, 203

telefonintervjuer med verkstadsindustrins miljöchefer. Swerea IVF-rapport 13002. Mölndal,

Sweden






46

Webben

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG:

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:285:0010:01:sv:HTML

Improve Innovation: https://www.improve-innovation.eu/

ISO survey 2011: http://www.iso.org/iso/news.htm?refid=

Produktionslyftet: www.produktionslyftet.se/

Swerea: www.swerea.se/Ekodesign

Swerea IVF:

www.swerea.se/sv/ivf/IF/Makexperience/

www.swerea.se/sv/ivf/IF/P3-natverket/

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:285:0010:01:sv:HTML

https://www.improve-innovation.eu/

http://www.iso.org/iso/news.htm?refid

http://www.produktionslyftet.se/

http://www.swerea.se/Ekodesign

http://www.swerea.se/sv/ivf/IF/Makexperience/

http://www.swerea.se/sv/ivf/IF/P3-natverket/


47

Bilagor


Bilaga 2: Enkätmall


Bilaga 4: Presentation från LCM


Literature Survey for the Eco-Leap preparatory study

2013-09-10

Anna Karin Jönbrink, Anna Rúna Kristinsdóttir and Sandra Roos



Contents

Introduction 9 Background 9 Goal and scope 9

Method 9

Identification of research methods and research strategies 9 Identification of relevant concepts and theories 14

Definition of ecodesign 14

Definition of the context 14

Identification of current knowledge of the area 15

Results 15 Scopus search 15 Research methods and research strategies 16

Current knowledge of the area and relevant concepts and theories 17

Research results in the existing literature 17

Ecodesign adoption maturity 19 The opportunities and challenges of early product development 20

Communication and language 21

The soft side of ecodesign in the fussy front end 21

Preparing for the next step 22

Innovation – ecoinnovation ability 23

Controversies, inconsistencies, unanswered research questions 23

Discussion and Conclusion 25

References 28

Appendix 31

LITERATURE SURVEY September 12, 2013

3

Summary A literature survey has been performed with the purpose to explore the existing literature on

companies’ activities regarding sustainability (ecological, economic and social) in general and

ecodesign in particular in their product realization. Both scientific literature and other sources

have been used. The theoretical framework for the study is derived from the definition of

ecodesign, which can refer to both a process and an outcome. The phenomenon under study in

the “Eco- leap” study1

is the process of ecodesign implementation in Swedish companies and

thus the focus of the literature study on the process of ecodesign.

The literature survey started with identification of the used research methods and challenges

involved with the different approaches in the context of the “Eco-leap” study. The reason for

investigating the original research design behind scientifically published work was that a

combination of quantitative (asking who and what) and qualitative studies (asking why and

how) is believed to be useful in this purpose. An example of the rationale in using a

qualitative approach to identify the barriers and opportunities related to companies’ activities

regarding sustainability is that circumstances that are identified as barriers that hinder

sustainability work in one company are not necessarily identified as barriers in another

company. Another challenge is that due to the nature of the research methods most commonly

used, case studies, surveys and in-depth interviews they provide results from a snapshot of

time and it can be hard to count in the influence of context on the results.

An interesting conclusion from the search in scientific literature is that most popular journals

to publicise articles on sustainability in industry, all have sustainability issues in focus.

Journals that address the general technologies and methods for industry and business are not

represented, thereby indicating that sustainability is communicated separately and not as one

of the natural core issues.

The literature on methods and tools for ecodesign is extensive. Publications with focus on

energy efficiency as a single issue are heavily represented. The same applies to tools available

for implementation of ecodesign but as many have pointed out that even if the tools are at

hand the problem is rather that they are not used enough.

From the literature survey we find the theories and research areas most relevant to ecodesign

implementation in Swedish companies to be about:

a framework of categorising companies maturity in incorporating sustainability

considerations in their product realization.

the role and challenges of integrating ecodesign in the early product development, the

fussy front end, and the two different processes for development of new products on the one hand and incremental development of existing products on the other hand.

the main obstacles of successful integration of ecodesign include the same areas of concern that general organisational and product development issues but also in

particular lack of motivation and competence.

addressing “the soft sides of ecodesign” as important area of research, increasing the knowledge of how to work with the weak link between attitudes and behaviour,

motivation and responsibility in decision making.

the language and communication playing a crucial role, and the under-researched link

between ecodesign proponents and the executors (technical experts, decision makers

and marketing experts especially).

1 The Eco-Leap project, a so called pre-study, was carried out from november 2012- september 2013. The

project was financed by VINNOVA – The Swedish Governmental Agency for Innovation Systems and the

project leader was Anna Karin Jönbrink, Swerea IVF AB.


4

Frameworks for categorising company’s maturity of sustainability considerations in product

realization seem to be commonly used and fairly consistent in a four level differentiation from

reactive response or work with single issues towards a proactive or strategic and holistic

integration.

An example of this is Alakeson and Sherwin (2004) who have distinguished four levels of

approaches for integrating sustainable development into innovation:

(1) The single issue approach, where companies address specific sustainability

issues but have no systematic way of addressing the full range of economic,

environmental and social impacts.

(2) The ad hoc approach, where companies take sustainable development under

consideration but have no formal tools or processes to ensure the consistency of

approach.

(3) Sustainability tools, where companies develop tools to integrate social,

environment and economic issues in a consistent manner.

(4) The strategic integration, where sustainable development itself provides a

framework for innovation.

Early findings within the field (Baumann et al, G. Johansson, 2002) on the main obstacles for

successful ecodesign implementation are confirmed later by Jönbrink et al. (2008) that they

regard lack of integration of sustainability consideration in companies strategies and in

particular unsuccessful integration of ecodesign in the product development process. These

due to lack of motivation and in some cases competence.

E. Pettala et al. (2010) points out new product development (NPD) briefs to be an important

way to achieve consistency in integrating sustainability considerations in the new product

development process if used with clear communication of goals in regard to a desired level of

sustainable innovation. For an efficient implementation they identified interdisciplinary

involvement in forming of the design briefs sustainability sections, to both enhance cross-

functional work and common understanding and language, as a success factor.

He also discusses the different approaches for incremental and new product development in

context with the levels of maturity for integration of sustainability consideration and conclude

that the first can be assisted with rather basic implementation of ecodesign approaches in the

product development process resulting in incremental improvements of the eco-efficiency of

the company’s portfolio but the latter also requires radical sustainable innovations for the

brand. This emphasises the importance of nurturing innovation in combination with ecodesign

implementation.

Pascual et al. (2003) findings from case studies on European electrical and electronic industry

are that adapting ecodesign tools into the company’s/industries language dramatically

improves the implementation success. The process of adapting the tools creates an acceptance

and using a known language improves the communication efficiency and thereby the

ecodesign application.

Furthermore Charter and Clark (2007) identify the importance of language as an important

parameter for successful implementation of sustainable innovation and in particular the

importance of a broader and agil language use with an example from marketing. They find

that marketing has a “potential pivotal role to play in the sustainable innovation debate as they sit in the interface of consumption and production decisions in the firm.” It is very important

to use flexible language to market eco-innovative products to be able to reach broader

stakeholder groups and not only those who speak the environmental-/sustainability language

and already know what they are looking for. The authors point out that the interaction


5

between marketing and sustainability professionals is weak and the understanding of each

other’s roles and challenges is poor.

Boks (2006) summarises the theories presented above well in a study with focus on

organisational issues beyond the traditional internal value chain issues, such as formal

organisation, management and process tool development. He finds that the most important

barriers are:

The big gap between ecodesign proponents and those that have to execute it (feeding

environmental information to business units, is often perceived by the latter as

criticism).

Organizational complexities as well as lack of appropriate infrastructure.

Lack of cooperation between departments.

And the most important success factors he identifies as:

Customized ecodesign tools tailor-made for the company’s needs.

The use of environmental checkpoints, reviews, milestones and roadmaps.

Good management commitment and support, which is perceived to be in the form of

making public statements about environmental issues, as well as giving environmental

issues the same weight as other, traditional business issues, such as quality

procurement/assurance in particular.

He lastly concludes that “social, psychological and sometimes intangible processes, such as

unwillingness to cooperate, gaps between ecodesign proponents and executors and other

organisational complexities have an important role” when it comes successful ecodesign

implementation.

The fact that all sustainability issues cannot be solved by technology and tools only as they

are so closely interlinked with human behaviour has also been raised by other researchers.

Stina Alriksson et al. (2013) have studied environmental attitudes and decision making in the

Swedish steel industry. The results showed that the link between an attitude and a behaviour

was often week. The author states that knowledge on the connection between attitudes and

behaviour is of special importance to managers in order for them to direct, support and inspire

towards a more pro-environmental behaviour. The study also showed that identified

stakeholder groups consider environmental issues in different ways which in turn reflects their

different level of knowledge, attitudes and prioritization of environmental and sustainability

issues. Another interesting result was that there were two viewpoints on who was responsible

for environmental improvements within the stakeholder group. One group of decision makers

within the steel industry put the responsibility for environmental improvement within the steel

industry (employees, middle management, environmental manager and top management). The

other group put the responsibility outside of the industry (public, customers, local politicians,

legislators and media). But evidently “If a decision maker feels that it is the outside world that

has the responsibility to make sure that the environmental work is improved, it may be

difficult to gain support for the day to day work with environmental issues” (Alriksson et al.

2013). This information is essential for strategic environmental decisions and makes it

possible to adapt communication and strategies to targeted stakeholder groups and impact

their prioritization of environmental and sustainability issues.


6

Sammanfattning på svenska En litteraturstudie har genomförts med syfte att undersöka den befintliga litteraturen om

företagens verksamhet avseende hållbarhet (ekologisk, ekonomisk och social) i allmänhet och

ekodesign i synnerhet i deras produktframtagning. Både vetenskaplig litteratur och andra

källor har använts.

Den teoretiska ramen för studien är härledd från definitionen av ekodesigntänkande, som kan

avse såväl en process och ett resultat. Fenomenet som undersöks i förstudien Ekolyftet2

är

processen för ekodesignarbete i svenska företag och därmed blir processen för ekodesign

fokus för litteraturstudien.

Studien började med identifiering av forskningsmetoder och utmaningar i samband med vår

studie. En kombination av kvantitativa (frågan om vem, vad och hur mycket) och kvalitativa

studier (frågan om varför och hur) tros vara mest lämpliga i detta syfte. Ett exempel på

logiken för att använda en kvalitativ metod för att just identifiera hinder och möjligheter

relaterade till företagens verksamheter avseende hållbarhet är att omständigheter som

identifieras som hinder i hållbarhetsarbetet i ett företag inte nödvändigtvis identifieras som

hinder i ett annat företag. En annan utmaning är däremot att på grund av arten av de

forskningsmetoder som används mest, fallstudier, enkäter och djupintervjuer, ger de resultat

från en ögonblicksbild vid ett specifikt tillfälle och att det kan vara svårt att ta i beräkning

påverkan av sammanhangen på resultaten.

En intressant slutsats från sökning i den vetenskapliga litteraturen är att de vanligaste

tidskrifter som publicerar artiklar om hållbarhet inom industrin, har alla hållbarhetsfrågor i

fokus. Tidskrifter som är generellt inriktade på teknik och metoder för industri och näringsliv

är inte representerade, vilket visar på att hållbarhet ofta hanteras separat och inte som en av de

naturliga kärnfrågorna.

Litteraturen om metoder och verktyg för ekodesign är omfattande. Publikationer med fokus på

energieffektivitet som enskild fråga är starkt representerade. Detsamma gäller publikationer

om olika verktyg tillgängliga för att genomföra ekodesign, men många påpekar också att även

om verktygen finns till hands är problemet snarare att de inte används tillräckligt.

Från undersökningen finner vi att de mest relevanta teorierna och forskningsområdena är:

ramverk för att kategorisera företagens mognad i att införa hållbarhetsaspekter i sin

produktframtagning.

om vikten av och utmaningar med att integrera ekodesign i tidig produktutveckling, “the fussy front end”, och de två olika processer för utveckling av helt nya produkter å

ena sidan och inkrementell utveckling av befintliga produkter å andra sidan.

att de viktigaste hindren för framgångsrik integration av ekodesign avser samma

problemområden som när det gäller allmänna organisatoriska och produktutvecklingsfrågor men också i synnerhet brist på motivation och kompetens.

att adressera ”de mjuka sidorna av ekodesign” som viktigt forskningsområde, öka kunskapen om hur man arbetar med kopplingen mellan attityder och beteende, motivation och ansvar i beslutsfattandet.

att språk och kommunikation spelar en avgörande roll, och enligt forskarna är länken

mellan ekodesignförespråkare och utförare (tekniska experter, beslutsfattare och

experter marknadsföring speciellt) lite känd.

2

Ekolyftet är ett VINNOVA finansierad projekt av förstudiekarakter som löpte mellan november 2012 –

september 2013. Projektledare var Anna Karin Jönbrink, Swerea IVF AB.


7

Ramarna för att kategorisera företagets mognad när det gäller hållbarhetsaspekter i

produktutveckling verkar vara vanligt förekommande och ganska konsekvent i fyra nivåer där

man ser differentiering från reaktiv respons eller att arbeta med enskilda frågor mot en

proaktiv eller strategiskt och holistiskt integration. Exempel på detta är Alakeson och Sherwin

(2004) som urskiljer fyra nivåer relaterade till integration av hållbarhet i produktutvecklingen.

1. Enfrågestrategi (single issue approach), där företag hanterar specifika

hållbarhetsfrågor men inte har något systematiskt sätt att hantera hela skalan av

ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter.

2. Ad hoc-strategi, där företagen tar hållbar utveckling under övervägande men inte har

formella verktyg eller processer för att säkerställa konsekvent tillvägagångssätt

3. Användande av hållbarhetsverktyg, där företagen utvecklar verktyg för att integrera

sociala, miljö och ekonomiska frågor på ett konsekvent sätt

4. Strategisk integration, där hållbar utveckling i sig blir en ram för innovation

Tidiga lärdomar inom fältet (Baumann et al, G. Johansson, 2002) handlar om att de största

hindren för framgångsrik implementering av ekodesign är relaterade till bristande integration

av hållbarhet i företagens strategier och särskilt till misslyckad integrering av ekodesign i

produktutvecklingsprocessen, och att det ofta beror på bristande motivation och i vissa fall

kompetensbrist. Detta bekräftas senare till exempel av Jönbrink et al. (2008).

E. Pettala et al. (2010) påpekar att dokumentation i utveckling av nya produkter (så kallade

NPD-briefs) kan vara ett viktigt sätt att uppnå ett konsekvent sätt att integrera

hållbarhetsaspekter i utvecklingsprocessen för nya produkter. Då är det viktigt att den används

med tydlig kommunikation av mål med avseende på en önskad nivå på hållbar innovation. De

identifierade att tvärvetenskaplig medverkan vid framtagning av dokumentationens

hållbarhetsdelar förbättrar tvärfunktionellt arbete och gemensamt språk och är en

framgångsfaktor för ett effektivt genomförande. De diskuterar också de olika metoderna för

inkrementell och ny produktutveckling med hänsyn till mognadsgrad när det gäller integrering

av hållbarhetshänsyn och säger att den senare kan få stöd av grundläggande införing av

ekodesignmetoder i produktutvecklingen och då leder till gradvisa förbättringar av eko-

effektiviteten i bolagets portfölj, men den senare kräver också hållbara radikala innovationer

för varumärket i sin helhet. Detta betonar vikten av att vårda innovationsförmåga i

kombination med införande av ekodesign.

Pascual et al. (2003) drar lärdom från fallstudier om europeiska el- och elektronikindustrin att

anpassning av ekodesignverktygen till bolagets och branschens språk dramatiskt förbättrar

genomförandets framgång. Processen att anpassa verktygen i sig skapar acceptans och att

använda ett för många känt språk gör kommunikationen mer effektiv och därmed också

införandet av ekodesign mer effektivt.

Charter och Clark (2007) har också identifierat språkets betydelse som en viktig parameter för

framgångsrik hållbar innovation och särskilt vikten av en bredare och flexibel vokabulär för

till exempelvis marknadsföring. De finner att marknadsförare har "potential att spela

avgörande roll i debatten för hållbar innovation eftersom de sitter i gränssnittet mellan

konsumtion och produktion i företagets beslutsfattande." Det är väldigt viktigt att använda

flexibla språk för marknadsföring av eko-innovativa produkter för att nå bredare

intressentgrupper och inte bara de som talar miljö/hållbarhetsspråket och redan vet vad de

söker. Författarna påpekar att samspelet mellan marknadsföring och hållbarhetsexperter ofta

är svagt och att förståelsen för varandras roller och utmaningar är dålig.


8

Boks (2006) sammanfattar de teorier som presenteras ovan väl i sin studie på organisatoriska

frågor för införandet av ekodesign, dock utöver de traditionella värdekedje frågor som formell

organisation, ledning och processutvecklingsverktyg. Han finner att de viktigaste hindren för

införande av ekodesign är:

Den stora klyftan mellan ekodesignförespråkare och de som ska verkställa det

(miljöinformation till affärsenheter uppfattas ofta av den senare som kritik).

Organisatorisk komplexitet samt brist på lämplig infrastruktur.

Brist på samarbete mellan avdelningarna.

De viktigaste framgångsfaktorerna för införande av ekodesign har han identifierat som:

Anpassade ekodesignverktyg, skräddarsydda för företagets behov.

Användningen av miljörelaterade mål, analyser och färdplaner.

Gott stöd och engagemang från ledningen, i form av offentliga uttalanden om

miljöfrågor, samt att ledningen ger miljöfrågorna samma vikt som andra traditionella

affärsaspekter, såsom upphandling, kvalitet och säkerhet.

Han avslutar slutligen med att "sociala, psykologiska och ibland immateriella processer,

såsom ovilja att samarbeta, klyftor mellan ekodesignförespråkare och utförare och andra

organisatoriska komplexa länkar har en viktig roll att spela" när det gäller framgångsrik

implementering av ekodesign.

Denna mänskliga faktorn i hållbarhetsarbetet har också studerats av andra forskare. Stina

Alriksson et al. (2013) har studerat attityder och beslutfattande relaterade till miljö inom den

svenska stålindustrin. Hennes resultat visar att kopplingen mellan en inställning och agerande

var ofta svagt. Kunskap om kopplingen mellan folks inställningar och agerande är viktig för

ledare för att kunna styra, stötta och inspirera till mer miljövänligt beslutsfattande. Ett annat

viktigt resultat från studien var att intressentgrupper visade sig ha åtskilda uppfattningar om

miljöfrågor, som i sin tur speglade deras olika kunskapsnivåer, attityder och prioritering av

miljö- och hållbarhetsaspekter. Studien visade också att i intressentgruppen fanns det två

tydliga ståndpunkter om vem som är ansvarig för miljöförbättringar. Den ena gruppen

beslutsfattare i stålindustrin tyckte att ansvaret låg hos stålindustrin själv (anställda, mellan

chefer, miljösamordnare och ledning) medan medan en annan grupp tyckte att ansvaret låg

hos utomstående aktörer som samhället, kunder, kommunerna, lagstiftare och media. Och som

författaren beskriver själv “If a decision maker feels that it is the outside world that has the

responsibility to make sure that the environmental work is improved, it may be difficult to

gain support for the day to day work with environmental issues”. Information om denna

skillnad mellan intressentgruppers inställning till och uppfattning av miljöfrågor samt

ansvarstagande är viktigt att ha vid miljömässigt strategiska beslut och för att kunna anpassa

kommunikation och planer för intressenterna i fråga och därmed påverka deras prioriteringar

vad det gäller hållbarhetsaspekter.


9

Introduction

Background

This literature study is a part of the project Eco-leap3

but as the review can also be interesting

on its own it is reported independently but incorporated to the Eco-leap project report as an

appendix. The aim with the “Eco-leap” preparatory study is to clarify the drivers and barriers to

implementing ecodesign in the Swedish industry. VINNOVA is interested to know what

further research and implementation support that needs to be invested in, that will strengthen

the Swedish industry by minimizing business risks, and maximum market advantages in the

area of sustainability. Therefore a literature survey in the area of previous research on drivers

and barriers was performed that included also identification of research methods used in

previous studies.

Goal and scope A literature survey has been performed with the purpose to explore the existing literature on companies’ activities regarding sustainability (ecological, economic and social) in general and

ecodesign in particular in their product realization. Both scientific literature and other sources

have been used. This report aims to introduce the reader to the following findings that are

generally the outcome of literature reviews (Bryman & Bell, 2011; Flick, 2009):

• What research methods and research strategies have been employed in studying this

area?

• What concepts and theories are relevant to this area?

• What is already known about this area?

• Are there any significant controversies?

• Are there any inconsistencies in findings relating to this area?

• Are there unanswered research questions in this area? The above order of questions is used both for the method chapter and the result chapter for

reasons of simplicity.

Method

Identification of research methods and research strategies The selected research method, and also the systematic application of the research method will have large impact on the findings of a study and the usability of the results (Yin, 2009). The

research method is often described very shortly in papers, and to assess whether a study is

performed following systematic procedures, or if it has not been applied properly and allows

equivocal evidence or even biased views, is impossible to find out in a broad literature review.

A strategy proposed by Yin for analysis of case study data is the use of both qualitative and

quantitative data (Yin, 2009). The general recommendations on the choice of research

method, is that qualitative research methods should be used when research questions start

with “how or “why” (Little, 1991) illustrated e.g. in table 1.1 in Robert K. Yin’s “Case study

3 The Eco-Leap project, a so called pre-study, was carried out from november 2012- sept 2013. The project was

financed by VINNOVA – The Swedish Governmental Agency for Innovation Systems and the project leader

was Anna Karin Jönbrink, Swerea IVF AB.


10

research. Design and Methods” (Yin, 2009). Instead, when research questions that start with

“who”, “what”, etc. are more appropriately answered by quantitative research methods. A

combination of qualitative and quantitative research in this particular area can add a lot of

value by not simplifying complex systems, offer multiple sources of evidence and catch new

knowledge as the pluralization of the life worlds requires (Flick, 2009). An example of the

rationale in using a qualitative approach to identify the barriers and opportunities related to

companies’ activities regarding sustainability is that circumstances that are identified as

barriers that hinder sustainability work in one company are not necessarily identified as

barriers in another company.

Some of the research methods and research strategies that are applicable in research activities

in this area and related areas (such as implementation of lean production) are briefly presented

in table 1 below. The meaning of research method, research strategy and research design can

vary. A research method can be limited to the method for collecting data, thus involving a

specific or several instruments, such as a self-completion questionnaire or involve e.g.

participant observation whereby the researcher listens to and watches others (Bryman and

Bell, 2011). Research methods according to Yin are e.g. experiments, surveys, histories and

case studies (Yin, 2009). Experiments, surveys (also called cross-sectional design), case

studies, comparative studies, longitudinal studies are instead defined as examples of research

designs by both Bryman and Bell (2011) and Flick (2009). A broad definition identifying all

these has therefore been applied here.


11

Table 1. Different research designs and their strengths and weaknesses.

Research design Advantages Disadvantages Comments

Longitudinal field studies “The longitudinal field study is a case study since it seeks to study

a phenomenon in its natural

setting” according to (Åhlström

& Karlsson, 2009). A number of

cross-sectional snapshots of a

phenomenon are included, often

more than 2. Data collection

methods are often participant

observation, interviews and

studies of documents. Coding of

incidents is good for retrieval and

organization of data. Analysis of

incidents and interpretations of

them can be made using graphs

etc.

Good for exploration and

theory building, especially for

change processes

Real time study, not historical.

Benefits: reconstruction of

events is avoided, as

respondents gain new

perspectives. The “error”

introduced of collecting

retrospective data is decreased

if visits are frequent.

Researcher have time enough

to discover “causal links

among events and constructs”

“During processes of change,

the tendency to reinterpret

things from a new perspective

is probably more prevalent,

since the change process

almost per definition means

that things are changing”

Longitudinal field studies are

few. The researcher must often

“catch the opportunity”.

Access to top management

level is an advantage.

Good research question: How does organisational change

emerge, develop, grow, or

terminate over time?

(Åhlström and Karlsson, 2009)

Mechanisms that cause events to happen

Circumstances and

contingencies when these

mechanisms operate

Study should not be dependent on

if the change process has run its

full length. How is an end-point

defined?

Activities and events should be

observed. Speech acts, covert acts

and lack of action are also acts.

Critical incidents indicate events

that either facilitate or impede the

change. Experiments The classic experimental design on social science is that “two

groups are established and this

forms the basis for the

experimental manipulation of the

independent variable” according

to (Bryman and Bell, 2011).

The results can be repeated Requires control of

behavioural events

Ethical dilemmas can occur

-


12


Survey Bryman and Bell (2011) defines survey research as a cross-

sectional design in relation to

which data is collected

predominantly by questionnaire

or by structured interview on

more than one case and at a

single point in time in order to

collect a body of quantitative or

quantifiable data in connection

with two or more variables,

which are then examined to

detect patterns of association.

Viewed as a proper scientific

method

Data is collected in a

manageable format

Statistical conclusions can be

drawn from the material if the

coverage is large enough

Presents a snapshot in time

Limitations on what can be

studied

Opens up for post constructed

explanations from and biased

views of the interviewees

-

Case study According to (Yin, 2009), “a case

study is an empirical inquiry that

Investigates a contemporary

phenomenon in depth and

within its real-life context,

especially when

the boundaries between

phenomenon and context are

not clearly evident”

ability to see systematic effects

instead of focusing on single

issues

respect for the local – the

context may be the key

contribution in some cases

not viewed as proper research

method by everyone

access to the studied case is

vital

-

Action research The action research is characterised as:

research in action, rather than

research about action

participative, the researcher is

not taking the traditional role

contributes to both academic

results and practical outcomes

at the same time

uses the fact that “data

collection tools are themselves

interventions” (Gummesson,

2000) as an advantage

not viewed as proper research

method by everyone

sometimes difficult to draw the

line to consultancy

access to the studied case is

vital

Sometimes research is divided into Mode 1 – research for

research’s own sake (the

historical view of the objective

and ethically correct researcher)

and Mode 2 – research in order to

get a practical outcome (the


13


of passive observer

concurrent with action in order

to improve that action

by its enactment of the cycles

of planning, taking action and

evaluating the results

(Coughlan & Coghlan, 2002).

involves a commitment

between research and the

object of study, the researcher

is present and accessible for

some time instead of the

traditional watch and leave

collaborative research mode that has grown to be accepted today).

Action research belongs clearly to

Mode 2.


14

Identification of relevant concepts and theories

Definition of ecodesign Ecodesign was identified as the concept of major importance for this study. Ecodesign can refer to both a process and an outcome, and it was therefore

advantageous to start with a clear definition of what is meant by ecodesign in this

particular study to be able to interpret the literature correctly. There are several

definitions of ecodesign developed for different purposes, e.g. the Ecodesign

Directive (European Commission, 2005) and the ISO (International Organization

for Standardization) standard on ecodesign (ISO, 2011), although all definitions

are somewhat similar. In this study the definition from the Ecodesign Directive

was chosen most relevant:

“‘Ecodesign’ means the integration of environmental aspects into product design

with the aim of improving the environmental performance of the product

throughout its whole life cycle;”

The figure below describes how we define process input (context) and process

output (outcome) of the ecodesign process (the phenomenon) in the study. Other

identified relevant concepts (sustainability, eco-efficiency, green production etc.)

were then mapped as parts of the ecodesign concept.

”Ecodesign process”

Input: Perceived need to change due to internal conviction or external requirements

Time Personal incentives

Requirements (legal, brand, NGOs, customers etc.)

Context Tools (checklists,

Output: Action (process change, new tool use, staff education)

(legal, brand, NGOs customers etc.)

Knowledge (staff, media, customers, networks etc.)

software etc.)

Figure 1. The ecodesign process as a phenomenon with inputs and outputs.

Definition of the context Figure 2 below illustrates how context information can help interpret (or misinterpret) answers from the questionnaire. Many studies are carried out

measuring results as a snapshot in time and do therefore not register the full

context of the collected data.


15

Development of the use of ecodesign in product development

in Swedish companies

New tool development

Change in educations

New tool development

Change in public interest of environmental issues

Ecodesign implementation

Inefficient tools

Economic crisis

Snapshot research results here, might say that the tools are great and the

solution has been found

Snapshot research results here,

might say that new tools are needed because the existing are inefficient –

OR that environmental issues cannot be prioritized

New research results

Figure 2. Simplified illustration of how the context can change with time.

Identification of current knowledge of the area

The literature study included searches in the Scopus database for academic

literature, Google for non academic literature and own experience of participants

and the reference group.

Results

Scopus search A search in Scopus for ("environmental performance" OR ecodesign OR sustainability OR "energy efficiency" OR ecoefficiency) AND (industry OR

"product development" OR "design for environment" OR "corporate social

responsibility" OR "environmental management" OR CSR OR "green

production") AND (barrier* OR driver* OR incentive*) gave 2,925 results.

The five most publicizing journals in this area were found to be:

1. Energy Policy (89)

2. Journal of Environmental Management (77)

3. Environmental Management (74)

4. Journal of Cleaner Production (69)

5. Journal of Business Ethics (62)


16

An interesting conclusion that can be drawn from this list is of most popular

journals to publicise articles on sustainability in industry, is that they all have

sustainability issues in focus. Journals that address the general technologies and

methods for industry and business are not represented, thereby indicating that

sustainability is communicated separately and not as one of the natural core

issues.

The titles of the articles that were found to be most cited and the articles from the

20 most publicised authors were gone trough for relevance. Most of them treated

drivers and barriers to implementing ecodesign, ecodesign here defined broadly as

management of sustainability issues upstream along the supply chain and

downstream including use and end of life of products.

Research methods and research strategies

This section describes the findings of the literature review in relation to the

research methods and research strategies that have been employed in studying this

area.

For the purpose of this exercise, 20 articles that were selected as most relevant

were gone through with a focus on methodology. The results were:

survey

linking quantitative statistical

data

“case study using semi-

structured interviews”

survey

statistical data

survey

literature review

survey

Survey data from six major

industries

survey

“a personally assisted survey of

26 restaurant managers”

“A combination of quantitative

and qualitative approach was

used for the study.”

literature review

literature review

case study

“content analysis of companies'

websites and relevant

documents, such as

environmental and sustainability

reports.”

interviews

survey

literature survey

“Note from the field“


17

If a quantitative analysis is made of these findings, surveys are common and

several of the authors use the term “empirical data” for their data from their

survey. In the cases where qualitative research was applied, the method is

described in more detail, e.g.” This study was carried out as a case study using

semi-structured interviews due to the explorative nature of the study and the

multiple sites investigated”.

Current knowledge of the area and relevant concepts and theories

It is evident from the somewhat scattered research results and reviewing of the

articles that the terminology within the field is still developing and often

inconsistent. The unclear differentiation between the process and the outcome is

the most common one as well as the maybe cultural preference for either “eco” or

sustainability. Many use the term ecodesign for the method while others refer only

to implementation of sustainability in product development. Some lean on the

term eco-efficiency, maybe to emphasise the results from the process, the

increased environmental performance of the developed products.

A considerable number of search results are articles with focus on energy and

energy policy making. As the focus in this study was on holistic ecodesign

implementation these were disregarded. Tools for those applications were also

strongly represented in the literature as well as case studies from well established

but in some cases relatively new industry, automobile and IT but with varying

approaches.

Drivers and barriers for implementation of ecodesign are often sorted based on

their character as general management issues: economical, organisational, product

development management, supply chain and customer relation, competence and

motivation. Some want to look beyond these and point out that the soft sides of

ecodesign, such as the importance of language, communication, attitudes and

behavioural factors, are of high importance for successful implementation but not

taken into account or acknowledged in the research within the field.

The importance and challenges of implementing ecodesign in the early product

development, the fussy front end, is a focus point for many researchers, and the

two different applications in new product development on the one hand and

incremental development of existing products on the other hand.

Research results in the existing literature

Even though there exists a large range of methods and tools for ecodesign which

can assist with efficient production of more environmentally sustainable products

(Bovea and Pérez-Belis, 2012) there are still big challenges to overcome in the

quest for sustainable society. Baumann et al. pointed out already 2002 that even if

the tools are at hand the problem is rather that they are not used enough.

More early publications in the field (Johansson, G. 2002) point out that there are

number of factors that are needed for a successful integration of ecodesign in


18

product development and no single one works on its own, see point list below.

The areas of concern are strongly related to the general product development

issues and the author concludes that it implies that companies with good product

development management has good prospects of successful integration of

ecodesign as well. Factors related to competence and motivation were however

identified to be specific for ecodesign integration.

Management

Commitment and support are provided

Clear environmental goals are established

The environmental issues are addressed as business issues

Consideration the strategic dimensions of ecodesign rather than just operational dimensions

Ecodesign is not only treated on an operational level, but also on a strategic level Environmental issues are included when establishing a company’s technology strategy

Customer relationships

Adoption of a strong customer focus

Training of customers in environmental issues

Supplier relationships

Close supplier relationships

Development process

Consideration of environmental issues early in the PDP

Integration of environmental issues into the existing PDP

Introduction of environmental checkpoints, reviews and environmental milestone in the PDP

Use of company-specific environmental design principles, rules and standards

Ecodesign is performed in cross-functional teams

Support tools are applied

Competence

Education and training are provided to the product development personnel

An environmental expert supports the development activities

Examples of good design solutions are utilised

Motivation

A new mindset emphasising the importance of the environmental issues is established

Presence of an environmental champion

Individuals are encouraged to take active part in the integration of ecodesign


19

Similar results can be found few years later in for example (Jönbrink et al., 2008)

where the main obstacles for work with ecodesign regard lack of integration of

sustainability consideration in companies strategies and in particular unsuccessful

integration of ecodesign in the product development process. The results from this

interview study in Nordic industry showed that even if companies worked actively

to lower their environmental impact the main incentive was only occasionally

driven by environmental concern. The product development instead aimed at

improving product features on customer demand but could include

environmentally related factors such as its weight and energy use. One of the main

finding in this study was that “there are from a company perspective no actual

incentives for the concept of ecodesign. However, instead, there are incentives for

product development and design, either because there are problems to be solved

or opportunities to be exploited.” Another interesting point was that most

companies in the study claim that they could do more for the environment but

found little incentive to do so. The authors conclude that this shows that the

regulations and laws aim too low and tougher legislation would help raise the bar

on the market. This might help increase the motivations including environmental

considerations in their work. One can also conclude that the companies did in

general not see the link between ecodesign and cost savings and added value to

their product.

Ecodesign adoption maturity In an attempt to categorise companies’ maturity in adoption of ecodesign a couple of authors refer to a classic classification of the level of ambition in company’s

environmental strategies by Tien et al. (2005) based on Winsemius and Guntram

(1990):

(1) Reactive responses, where enterprises strictly abide by laws and

regulations but do not necessarily prefer to do so.

(2) Receptive responses, where enterprises believe that they should do the

job and do it well.

(3) Constructive responses, where enterprises go beyond their initially

defined business scope to consider environmental issues, work with

suppliers, customers and even competitors to handle problems that may

arise in a products’ lifecycle.

(4) Proactive responses, where only a few enterprises are willing to

forecast the environmental changes that are becoming more

complicated, understand any changes that may result in customer

demands and prepare corresponding preventive measures.

Alakeson and Sherwin (2004) have in a similar manner distinguished four levels

of approaches for integrating sustainable development into innovation:


20

(1) The single issue approach, where companies address specific

sustainability issues but have no systematic way of addressing the full

range of economic, environmental and social impacts.

(2) The ad hoc approach, where companies take sustainable

development under consideration but have no formal tools or processes

to ensure the consistency of approach.

(3) Sustainability tools, where companies develop tools to integrate

social, environment and economic issues in a consistent manner.

(4) The strategic integration, where sustainable development itself

provides a framework for innovation.

The opportunities and challenges of early product development E. Petala et al. (2010) explore the challenges of successful results from incorporating sustainability in new product development process (PDP). The basis

for their work comes from the insight that early product development decisions

and proficient groundwork are known to play a crucial role in determining a

product´s environmental impact (Tischner and Charter, 2001; Pujari, 2006) and

challenges in this phase of the PDP therefore of high interest. They study in

particular the organizational issues of integrating sustainability strategically and

proactively in the new product development with focus on the early stages where

idea screening and scoping of the project takes place or as referred to as the

“fuzzy front end” in the stage-gate terminology (Cooper, 2008). They investigate

well-defined sustainability targets in new product development (NPD) briefs as a

possible indicator for successful proactive incorporation of sustainability in early

NPD with a content analysis within the FMCG (fast moving consumer goods).

NPD briefs or design briefs are often the first documentation of groundwork and

where product development decisions are reflected. The paper concludes that the

single incorporation of sustainability in the NPD- briefs does itself not guarantee

results but can be an important way to achieve consistency in integrating

sustainability considerations in the new product development process if used with

clear communication of goals in regard to a desired level of sustainable

innovation. For an efficient implementation they identified interdisciplinary

involvement in forming of the design briefs sustainability sections, to both

enhance cross-functional work and common understanding and language, as a

success factor.

Tingström and Karlsson (2006) point out the two different distinct methods to

incorporate sustainability into product development. The first where focus is on

replacing single products of the company’s portfolio with new ones developed

with lower environmental impact and the latter a more ambitious approach with

incorporation of environmental considerations into the development process as an

integrated part of the mandatory design criteria and methods for all products in the

company’s portfolio. E. Petala et al. (2010) discuss these methods in context with

the levels of ambition and approaches for integration of sustainability

consideration and conclude that the first can be assisted with rather basic

implementation of ecodesign approaches in the product development process


21

resulting in incremental improvements of the eco-efficiency of the company’s

portfolio but the latter also requires radical sustainable innovations for the brand.

Communication and language Many point out the importance of improved communication and language use when it comes to successful implementation of ecodesign. E. Pettala et al. (2010)

highlight insights from a study of Pascual et al. (2003) on communication of eco-

efficiency within industry. Their findings from case studies on European electrical

and electronic industry are that adapting ecodesign tools into the

company’s/industries language dramatically improves the implementation

success. The process of adapting the tools creates an acceptance and using a

known language improves the communication efficiency and thereby the

ecodesign application.

Furthermore Charter and Clark (2007) identify the importance of language as an

important parameter for successful implementation of sustainable innovation and

in particular the importance of a broader and agil language use with an example

from marketing. They find that marketing has a “potential pivotal role to play in

the sustainable innovation debate as they sit in the interface of consumption and

production decisions in the firm.” It is very important to use flexible language to

market eco-innovative products to be able to reach broader stakeholder groups

and not only those who speak the environmental-/sustainability language and

already know what they are looking for. The authors point out that the interaction

between marketing and sustainability professionals is weak and the understanding

of each other’s roles and challenges is poor. They furthermore conclude that this

interaction and relationship is under researched and that there is a major gap in the

literature, given the extent and importance of these professions.

The soft side of ecodesign in the fussy front end

Boks (2006) has identified barriers and success factors for the integration of sustainability considerations in the early stages of the product development

process based on findings from a semi-structured interview study on the major

Asian multinational electronic industry. The focus was on organisational issues

beyond the traditional internal value chain issues, such as formal organisation,

management and process tool development. He finds that the most important

barriers are:

The big gap between ecodesign proponents and those that have to execute

it (feeding environmental information to business units, is often perceived

by the latter as criticism).

Organizational complexities as well as lack of appropriate infrastructure.

Lack of cooperation between departments.

And the most important success factors Boks identifies as:

Customized ecodesign tools tailor-made for the company’s needs.


22

The use of environmental checkpoints, reviews, milestones and roadmaps.

Good management commitment and support, which is perceived to be in

the form of making public statements about environmental issues, as well

as giving environmental issues the same weight as other, traditional

business issues, such as quality procurement/assurance in particular.

He lastly concludes that “social, psychological and sometimes intangible

processes, such as unwillingness to cooperate, gaps between ecodesign

proponents and executors and other organisational complexities have an important

role” when it comes successful Ecodesign implementation.

Preparing for the next step The fact that all sustainability issues cannot be solved by technology as they are closely interlinked with human behaviour has also been raised by other

researchers. Stina Alriksson et al. (2013) have studied environmental attitudes and

decision making in the Swedish steel industry.

The results showed that the link between an attitude and a behaviour was often

week. An attitude is a positive or negative feeling towards a behaviour and it

depends a cognitive part (what you think and know), an emotional part (what you

feel) and a behavioural part (habits). The author states that knowledge on the

connection between attitudes and behaviour is of importance to managers in order

for them to raise awareness on the consequences of a specific behaviour. In turn,

awareness of consequences may inspire a change in behaviour towards a more

pro-environmental behaviour.

Alriksson has shown that conjoint analysis combined with multivariate data

analysis can be used to identify stakeholder groups, as well as analysing the group

composition and their respective preferences (attitudes). The different stakeholder

groups were shown to consider environmental issues in different ways which in

turn reflects their different level of knowledge, attitudes and prioritization of

environmental and sustainability issues. This information is essential for strategic

environmental decisions and makes it possible to adapt communication and

strategies to targeted stakeholder groups and impact their prioritization of

environmental and sustainability issues.

The results also showed that there were two viewpoints on who was responsible

for environmental improvements. One group of decision makers within the steel

industry put the responsibility for environmental improvement within the steel

industry (employees, middle management, environmental manager and top

management). The other group put the responsibility outside of the industry

(public, customers, local politicians, legislators and media).

“If a decision maker feels that it is the outside world that has the responsibility to

make sure that the environmental work is improved, it may be difficult to gain

support for the day to day work with environmental issues” (Alriksson et al.

2013).


23

Innovation – ecoinnovation ability A paper by CC. Cheng, E.C. Shiu (2012) recommended the use of simple questionnaires to measure implementation of eco-innovation in companies. The

paper described a literature research within the field and identified a single

framework for measuring implementation of eco-innovation. The framework

developed by Arundel and Kemp (2009) is constructed from an input- output

perspective and is based on four measures: input (in terms of for example R&D

expenditures, intermediate output (in terms of for example number of patents and

scientific publications), direct output (in terms of for example number of

innovations and data on sales of new products) and indirect output (in terms of for

example changes in general resource efficiency or productivity). The collection

and combination of these measures into a single score can be troublesome for

various reasons and the authors therefore developed a simple self evaluation

questionnaire to measure three dimensions of eco-innovation implementation;

eco-organizational, eco- process and eco- product, which all together are assumed

to contribute positively to a company’s performance. The questionnaire (see

Appendix) was developed and tested in a survey on a sample of senior managers

who had carried out eco-innovation projects and then validated with statistical

data.

Together with a measurement of products improved eco-efficiency with LCA and

a measure of the company’s performance in terms of return on investments,

turnover or sales, market shares and profitability it could provide a good

indication of the relative level of implementation of eco-innovation.

Controversies, inconsistencies, unanswered research questions

The theories within the field are not found to be controversial, but rather point out

the existing challenges in that the field that can be controversial. An example is

the need for concentrated research front to further develop the field (develop

consistent terminology and publish among colleagues in the field) while

interdisciplinary involvement and flexible communication including adaptable

language is needed for success. Also the long lived controversy between stated

and real drivers and barriers are evident where the most obvious example is the

common belief that economic and environmental benefits do not go hand in hand

while experience shows that in most cases they do.

Journal of Cleaner Production is one of the journals that has been ranked high at

Swerea IVF, and defined as a plausible alternative to submit articles from this

work to. Results from the literature search showed that most of the published

articles on ecodesign were from journals with environmental or sustainability

focus which raised the concern that the academic dissemination structure may also

enhance the gap between general technical and business development and the

field of sustainability driven development.

The fact that questionnaires return people’s beliefs and not necessarily a true

picture of the actual situation gives rise to a research question that in many cases


24

remains unanswered: How valid are the results from questionnaires in describing

the reality in the area of companies’ activities regarding sustainability (ecological,

economic and social) in general and ecodesign in particular in their product

realization?


25

Discussion and Conclusion

The literature review showed that mostly quantitative surveys have been

performed and the combined qualitative and quantitative approach together with

the analysis of previous research designs will therefore be able to give a new

perspective as well as up-to-date results for the academic discipline. Qualitative

research in the research area can add a lot of value by not simplifying complex

systems, and catch new knowledge that has been overlooked in the previous,

mostly quantitative, studies. The combination of quantitative (asking who and

what) and qualitative studies (asking why and how) is therefore believed to be

useful in this purpose.

An interesting conclusion from the search in scientific literature is that most

popular journals to publicise articles on sustainability in industry, all have

sustainability issues in focus. Journals that address the general technologies and

methods for industry and business are not represented, thereby indicating that

sustainability is communicated separately and not as one of the natural core

issues.

The literature on methods and tools for ecodesign is extensive. Publications with

focus on energy efficiency as a single issue are heavily represented. The same

applies to tools available for implementation of ecodesign but as many have

pointed out that even if the tools are at hand the problem is rather that they are not

used enough.

From the literature survey we find the theories and research areas most relevant to

ecodesign implementation in Swedish companies to be about:

a framework of categorising companies maturity in incorporating

sustainability considerations in their product realization.

the role and challenges of integrating ecodesign in the early product

development, the fussy front end, and the two different processes for

development of new products on the one hand and incremental

development of existing products on the other hand.

the main obstacles of successful integration of ecodesign include the same areas of concern that general organisational and product development

issues but also in particular lack of motivation and competence.

addressing “the soft sides of ecodesign” as important area of research, increasing the knowledge of how to work with the weak link between

attitudes and behaviour, motivation and responsibility in decision making.

the language and communication playing a crucial role, and the under- researched link between ecodesign proponents and the executors (technical experts, decision makers and marketing experts especially).

Frameworks for categorising company’s maturity of sustainability considerations

in product realization seem to be commonly used and fairly consistent in a four

level differentiation from reactive response or work with single issues towards a

proactive or strategic and holistic integration. An example of this is Alakeson and


26

Sherwin (2004) who have distinguished four levels of approaches for integrating

sustainable development into innovation:

(1) The single issue approach, where companies address specific

sustainability issues but have no systematic way of addressing the full

range of economic, environmental and social impacts.

(2) The ad hoc approach, where companies take sustainable

development under consideration but have no formal tools or processes

to ensure the consistency of approach.

(3) Sustainability tools, where companies develop tools to integrate


(4) The strategic integration, where sustainable development itself

provides a framework for innovation.

Early findings within the field (Baumann et al, G. Johansson, 2002) on the main

obstacles for successful ecodesign implementation are confirmed later by

Jönbrink et al. (2008) that they regard lack of integration of sustainability

consideration in companies strategies and in particular unsuccessful integration of

ecodesign in the product development process. These due to lack of motivation

and in some cases competence.

E. Pettala et al. (2010) points out new product development (NPD) briefs to be an

important way to achieve consistency in integrating sustainability considerations

in the new product development process if used with clear communication of

goals in regard to a desired level of sustainable innovation. For an efficient

implementation they identified interdisciplinary involvement in forming of the

design briefs sustainability sections, to both enhance cross-functional work and

common understanding and language, as a success factor.

Furthermore Charter and Clark (2007), and Pascual et al. (2003) identify the

importance of language as an important parameter for successful implementation

of sustainability in the product development. The process of adapting the tools to

the companies language creates an acceptance and using a known language

improves the communication efficiency and thereby the ecodesign application. In

that regard Charter and Clark (2007) also find that marketing has a “potential

pivotal role to play in the sustainable innovation debate as they sit in the interface

of consumption and production decisions in the firm.” It is very important to use

flexible language to market eco-innovative products to be able to reach broader

stakeholder groups and not only those who speak the environmental-

/sustainability language and already know what they are looking for. The authors

point out that the interaction between marketing and sustainability professionals is

weak and the understanding of each other’s roles and challenges is poor.

E. Pettala et al (2010) also discusses the different approaches for incremental and

new product development in context with the levels of maturity for integration of

sustainability consideration and conclude that the first can be assisted with rather

basic implementation of ecodesign approaches in the product development

process resulting in incremental improvements of the eco-efficiency of the

company’s portfolio but the latter also requires radical sustainable innovations for


27

the brand. This emphasises the importance of nurturing innovation in combination

with ecodesign implementation.

Boks (2006) summarises the theories presented above well in a study with focus

on organisational issues beyond the traditional internal value chain issues, such as

formal organisation, management and process tool development. An interesting

addition is that “Good management commitment and support, which is perceived

to be in the form of making public statements about environmental issues, as well

as giving environmental issues the same weight as other, traditional business

issues, such as quality procurement/assurance in particular” is an important

success factor. He lastly concludes that “social, psychological and sometimes

intangible processes, such as unwillingness to cooperate, gaps between ecodesign

proponents and executors and other organisational complexities have an

important role” when it comes successful ecodesign implementation.

The fact that all sustainability issues cannot be solved by technology and tools

only as they are so closely interlinked with human behaviour has also been raised

by other researchers. Stina Alriksson et al. (2013) have studied environmental

attitudes and decision making in the Swedish steel industry. The results showed

that the link between an attitude and a behaviour was often week. The author

states that knowledge on the connection between attitudes and behaviour is of

special importance to managers in order for them to direct, support and inspire

towards a more pro-environmental behaviour. The study also showed that

identified stakeholder groups consider environmental issues in different ways

which in turn reflects their different level of knowledge, attitudes and

prioritization of environmental and sustainability issues. Another interesting result

was that there were two viewpoints on who was responsible for environmental

improvements within the stakeholder group. One group of decision makers within

the steel industry put the responsibility for environmental improvement within the

steel industry (employees, middle management, environmental manager and top

management). The other group put the responsibility outside of the industry

(public, customers, local politicians, legislators and media). But evidently “If a

decision maker feels that it is the outside world that has the responsibility to make

sure that the environmental work is improved, it may be difficult to gain support

for the day to day work with environmental issues” (Alriksson et al. 2013). This

information is essential for strategic environmental decisions and makes it

possible to adapt communication and strategies to targeted stakeholder groups and

impact their prioritization of environmental and sustainability issues.


28

References

Alakeson, V., Sherwin, C. (2004). Innovation for sustainable development. Forum

of the Future.

Alriksson S, Henningsson M, Larsson J. (2013) Attitude and knowledge -a basis

for an efficient environmental communication (88052). In the Swedish steel

association project “Steel Eco-Cycle - Closing the loop in the manufacture and

use of steel in the society”, Scientific Report 2004-2012. Stockholm, Sweden.

Baumann, H. Boons, F. and Bragd, A. (2002.) Mapping the green product

development field: engineering, policy and business perspectives. Journal of

Cleaner Production 10:409–425

Boks, C. (2006). The soft side of ecodesign Journal of Cleaner

Production, 14 (15-16), pp. 1346-1356. doi: 10.1016/j.jclepro.2005.11.015

Bovea, MD & Pérez-Belis, V. (2012) A taxonomy of ecodesign tools for

integrating environmental requirements into the product design process. Journal

of Cleaner Production 20:61-71

Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business Research Methods (4th ed.). Oxford:

Oxford University Press.

Charter, M., Clark, T. (2007). Key Conclusions from Sustainable Innovation

Conferences 2003-2006 Organized by the Centre for Sustainable Design. Centre

of Sustainable Design, University College for the Creative Arts.

Cheng CC., Shiu E.C. (2012). Validation of a proposed instrument for measuring

eco-innovation: An implementation perspective. Technovation, 32 (2012), pp.

329–344.

Coughlan, P., & Coghlan, D. (2002). Action research for operations management.

International Journal of Operations & Production Management, 22(2), 220–

240. doi:10.1108/01443570210417515

European Commission. (2005). Directive 2005/32/EC of the European Parliament

and of the Council of 6 July 2005 establishing a framework for the setting of

ecodesign requirements for energy-using products and amending Council

Directive 92/42/EEC and Directives 96/57/EC and 2000/55/EC. Official

Journal of the European Union, 191(22.7.2005), p. 29–58.

Flick, U. (2009). An introduction to qualitative research (4th ed.). London: Sage

Publications Ltd.

http://www.scopus.com/record/display.url?eid=2-s2.0-33745647571&citeCnt=3&origin=reflist&sort=plf-f&src=s&st1=The%2Brole%2Bof%2Bnew%2Bproduct%2Bdevelopment%2Bbriefs%2Bin%2Bimplementing%2Bsustainability%3a%2BA%2Bcase%2Bstudy&sid=696AA9C06AC3ADD0FCF5400714D4A819.zQKnzAySRvJOZYcdfIziQ%3a390&sot=b&sdt=b&sl=102&s=TITLE-ABS-KEY%28The%2Brole%2Bof%2Bnew%2Bproduct%2Bdevelopment%2Bbriefs%2Bin%2Bimplementing%2Bsustainability%3a%2BA%2Bcase%2Bstudy%29


29

Gummesson, E. (2000). Qualitative Methods in Management Research (2nd ed.).

Thousand Oaks, CA: SAGE.

ISO. (2011). ISO 14006 - Environmental management systems - Guidelines for

incorporating ecodesign.

Johansson, G. (2002). Success factors for integration of ecodesign in product

development – a review of state of the art, Environmental Management and

Health 2002:13 (1):98-107

Jönbrink, A.K., Melin, H.E., (2008) How central authorities can support

ecodesign-company perspectives. Report for the Nordic council of ministers 2008.


Jönbrink, A.K., Roos, S., Sundgren, M., Johansson, E., Nyström, B., Nayström,

P., 2011. Create competitiveness in a sustainable society- use ecodesign in

cooperation (conference proceedings; Ecodesign 2011, Kyoto)

Little, D. (1991). Varieties of Social Explanation. Boulder, USA: Westview Press.

Pascual, O., Boks, C., Stevels, A. (2003). Communicating eco-efficiency in

industrial contexts: A framework for understanding the (lack) of success and

applicability of eco-design. IEEE International Symposium on Electronics and the

Environment, pp. 303-308.

Petala E. et al. (2010). The role of new product development briefs in

implementing sustainability: A case study. Journal of Engineering and

Technology Management, 27 (3-4), pp. 172-182.

Pettigrew, A. (1997). What is a processual analysis. Scandinavian Journal of

Management, 13, 337–348.

Pujari, D. (2006). Eco-innovation and new product development: Understanding

the influences on market performance. Technovation, 26 (1), pp. 76-85. doi:

10.1016/j.technovation.2004.07.006

Tien, S.-W., Chung, Y.-C., Tsai, C.-H. (2005). An empirical study on the

correlation between environmental design implementation and business

competitive advantages in Taiwan's industries. Technovation, 25 (7), pp. 783-794.

doi: 10.1016/j.technovation.2004.01.004

Tingström, J., Karlsson, R. (2006). The relationship between environmental

analyses and the dialogue process in product development. Journal of Cleaner

Production, 14 (15-16), pp. 1409-1419. doi: 10.1016/j.jclepro.2005.11.012

http://www.norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=2008%3A569

http://www.norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=2008%3A569
















30

Tischner, U., Charter, M. (2001). Sustainable product design Sustainable

Solutions: Developing Products and Services for the Future, pp. 118-139

Winsemius, P., Guntram, U.(1992). Responding to the environmental challenge.

Business Horizons, 35 (2), pp. 12-20.

Yin, R. K. (2009). Case Study Research. Design and Methods (4th ed.). Sage

Publications Ltd.

Åhlström, P., & Karlsson, C. (1996). Change processes towards lean production

The role of the management accounting system. International Journal of

Operations & Production Management, 16(11), 42–56.

Åhlström, P., & Karlsson, C. (2009). Longitudinal Field Studies. In C. Karlsson

(Ed.), Researching Operations Management (pp. 196–235). Taylor &

Francis, Inc.



31

Appendix

lterns for measuring eco·innovation implementation

Rate your unit rel ative to your major competitors over thelast three years on

the extent to which ...

Ecoo()rg:anization implementation

1. Ou r unit managementoften uses novel systems to manage eco--innovation

2. The u.se or eco--innovation is one or our unit management policies

3. Ou r unit managementoften colleas infonnation on e<:O· innovation trends 4. Ou r unit managementoften aaively engages in eco--innovation activities 5. Ou r unit managementoften communicates eco--innovation information

with employees

6. The concept or eco· innovation has been applied to our unit managemencb

7. Ou r unit managementoften invests a high ratio or R&D in eco--innovation 8. Ou r unit managementoften views ou tward envim nmental pressu re as.

reasona bltf 9. Ou r unit managementoften communicates. experiences. among various.

departments. in volved in eco.innovation

Eco-process irnplernentation 1O. Ou r u nit otten upda tes. manuraau ring proces.s.es. to pmtea agains.t

contamination

11. Ou r u nit otten u pda tes. m.muraau ring proces.s.es. to meet standards. or environmental law

12. Ou r u nit otten employs. new manuraau ring proces.s.es. s.o as. not to

centaminate the environmencb

13. Ou r u nitoften int mduces. new technologies. into manufactu ring pmces.s.es.

to save energy

14. Our u nit otten updates. equipment in m.m uf.xtu ring proces.s.es. to save energy

15. Ou r unit otten establishes. recycling systems. in to m.muraau ring proces.s.es.

Eco-product irnplernentation 16. Ou r u nit otten emphas.izes. developing new e<:o· pmducts. thmugh new

technologies. to sim plif"y their p.x:k.lging

17. Ou r u nit otten emphas.izes. developing nav eco.pmducts. thmugh new

technologies. to sim plif"y their construaion

18. Ou r u nit otten emphas.izes. developing nav eco.pmducts. thmugh new

technologies. to sim plif"y their componen ts.b

19. Ou r u nit otten emphas.izes. developing nav e<:o· pmducts. thmugh new

technologies. to eas.ily recycle their componen ts.

20. Ou r unit otten emphas.izes. developing new eco.produas. thmugh new

technologies. to eas.ily de<:ompos.e their materials.

2 1. Ou r unit otten emphas.izes. developing nav e<:o· pmducts. thmugh new

technologies. to rarely us.e proces.s.ed materials.

22. Ou r unit otten emphas.izes. developing nav eco.pmducts. thmugh new

technologies. to us.e na tu ral materials. 23. Ou r unit otten emphas.izes. developing nav e<:o· pmducts. thmugh new

technologies. to red uce waste as. much as. pos.sibleb

24. Ou r unit otten emphas.izes. developing nav e<:o· pmducts. thmugh new

technologies. to red uce damage by was.te as. much as. possible

25. Ou r unit otten emphas.izes. developing nav eco.pmducts. thmugh new

technologies. to us.e as. little energy as. pos.sible


32

Figure 3 Questionnaire for measuring eco-innovation implementation in firms

(C.C. Cheng, E.C. Shiu, 2012).

Swerea IVF-rapport 13005 Bilaga 2: Enkätmall

Hållbarhet i samband med

produktframtagning Välkommen till Ekolyftets webbenkät! Vi i Swerea Ekodesign är tacksamma för din

medverkan i vår studie.

Studien ska identifiera industrins behov av forskning och stöd från samhället för att stärka

ert arbete med hållbarhet i produktframtagningen.

Innan du börjar besvara frågorna kommer här några förklaringar:

Hållbarhet: ”… att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers

möjligheter att tillgodose sina behov.”

I detta begrepp ingår miljöaspekter, sociala aspekter och ekonomiska aspekter. Fokus ligger i denna

enkät på miljöaspekter som exempelvis energianvändning, materialeffektivitet och toxicitet.

Produktframtagning: I detta begrepp ingår design, konstruktion och tillverkning av

produkter, komponenter och material. Notera att produkters miljöpåverkan under användning och skrotning också ingår i det som påverkas under produktframtagningen.

Notera att det är dina egna intryck och åsikter vi vill se i enkäten, du behöver alltså inte vara orolig

för om du kan föra ditt företags talan.

Har du frågor, eller vill lämna ytterligare synpunkter, är du välkommen att kontakta oss!

All information som gör att svaren på denna enkät kan förknippas till specifika företag kommer att

stanna hos Swerea IVF AB.

Detta frågeformulär skickas inte förrän du aktivt trycker på "Skicka" längst ner i formuläret.

1. Vad driver ert företag till förändring av produkter och processer i produktframtagningen? Välj de tre viktigaste.

Kundkrav

Kostnadsskäl

Lagkrav



Nya forskningsrön

Prestanda

Kommentar

http://www.swerea.se/ekodesign

2. Vad hindrar ert företag att förändra produkter och processer i produktframtagningen? Välj de tre viktigaste.

Ingenting

Tidsbrist

Ekonomi

Lagkrav

Kompetensbrist

Brist på forskning

Befintliga rutiner

Brist på rutiner

Brist på verktyg


Kommentar

3. I vilken utsträckning upplever du att ert företag arbetar med hållbarhet vid utveckling av

produkter och processer i produktframtagningen?

Ingen

Ringa

Hygglig

Stor

Kommentar

4. Hur viktiga är hållbarhetsfrågorna nu jämfört med för fem år sedan?

Mer

Lika mycket

Mindre

Kommentar

5. Vad driver ert företag att ta hänsyn till hållbarhet vid utveckling av produkter och


Kundkrav

Kostnadsskäl

Lagkrav



Nya forskningsrön

Eget miljöintresse hos enskilda personer

Företagets miljöpolicy

Vi tar inte någon hållbarhetstillsyn

Kommentar

6. Vad hindrar ert företag att ta hänsyn till hållbarhet vid utveckling av produkter och


Ingenting

Tidsbrist

Ekonomi

Lagkrav

Kompetensbrist

Befintliga rutiner Brist på

rutiner Innovationskraft

saknas Vilja och drivkraft

saknas

Kommentar

7. Vilken typ av stöd och hjälp tror du skulle bidra till ett ökat arbete med

hållbarhetsaspekter vid utveckling av produkter och processer i produktframtagningen?

Ny kunskap

Tillgång till bättre verktyg och rutiner

Tillgång till extern kompetens

Större andel hållbarhetskunskap vid utbildningarna vid högskolorna

Tydligare företagspolicy

Mer forskning

Annat

8. Allmänt

a. Vilken är din funktion på företaget?

Ledning

Produktutvecklingsansvarig

Miljöansvarig

Marknad

Teknikexpert

Övrigt

Kommentar

b. Vilken bransch tillhör företaget?

Utvinning av råvaror Materialtillverkning

Komponenttillverkning

Produkttillverkning ”business to business”

Produkttillverkning for konsumentmarknaden

Design och konstruktion av produkter

Övrigt

Kommentar

c. Hur stort är företaget?

Hur många anställda har ni totalt?

<10 11-50 51-250 251-1000 >1000

Årsomsättning (miljoner SEK)

<50 51-250 251-1000 >1000

d. Har företaget implementerade rutiner för miljö- och eller kvalitetsledningssystem?

Välj allt som stämmer.

Certifierat kvalitetsledningssystem (ISO 9001 eller liknande)

Lean produktutveckling

Egna rutiner för produktutveckling

Certifierat miljöledningssystem (ISO 14001 eller liknande)

Egen rutin för ekodesign

Övrigt

Kommentar

e. Får vi kontakta dig om vi behöver ställa några kompletterande frågor?

Ange dina kontaktuppgifter nedan

Namn

Epost

Telefonnummer

Vid frågor kontakta:

Anna Rúna Kristinsdottir, 031-706 60 57, epost: [email protected]

Anna Karin Jönbrink, 031-706 61 26


INTERVJUMALL Sida 1 (8)

Anna Karin Jönbrink 2013-05-14

L:\Forskningsprojekt\Nationella\23747_Ekolyftet_Förstudie_AJ\Intervjuer\Intervjumall

version 2013-05-08 rätt.docx



Mall för djupintervjuer inom Ekolyftets förstudie

Denna mall bygger på den mall som togs fram i projektet för nordiska

ministerrådet.* betyder nödvändig fråga. Då räcker 30 minuter, annars förväntas

60-90 minuter.

Frågor

Personen (respondenten)

1) Vad heter du?

2) *Vilken position i företaget har

du?

3) Hur länge har du jobbat här?

4) Varifrån kommer du sedan

tidigare?

Företagets position

5) *Hur skulle du beskriva ert

företags, och era produkters

position på marknaden idag?

6) *Vilka är era viktigaste kundkrav?

7) *Vilka är era viktigaste kunder/

marknader (såväl branscher som

geografiska marknader+

värdekedjan)

7b *Var i värdekedjan (om ej

besvarad ovan)





Innovations- och

Produktframtagninsprocessen

8) *Hur ser er

produktframtagningsprocess ut?

(Leta särskilt efter

kravspecifikationen!)

9) *Vad är det som vanligtvis

initierar utvecklingen av en ny

produkt/process?

a) *Hur viktig är

kommunikationen med

kunderna?

b) *Hur viktiga är vad ni

uppfattar som trender på

marknaden?

c) *Hur viktigt är ny teknik, nya

möjligheter som upptäcks inom

eller utanför företaget?

d) *Ökade konkurrensfördelar

e) *Hur viktiga är lagkrav?

f) *Krav på ökad lönsamhet

Hur räknar ni Pay-off etc.

g) *Ägarkrav

h) *Möjlighet till offentligt stöd





(tex från Vinnova eller

Energimyndigheten

i) …

10) *Vem är initierande, drivande

respektive beslutande i


11) *Hur, skulle du säga, ser er

ambition ut i produktutvecklingen?

a) Förbättrar befintliga produkter

b) Utvecklar nya produkter som

uppfyller tidigare behov på nya

sätt

c) Utvecklar nya produkter som

uppfyller helt nya behov

d) …

12) Använder ni olika typer av

planlagda metoder eller verktyg i

produktutvecklingen?

a) Vilka?

b) När i processen används dessa?

c)

Miljö

13) *På vilket sätt ser ni att





miljöfrågor påverkar er

produktframtagning?

a) Lagkrav

b) Kunder ställer krav

c) Krav inifrån (ledning och

personal)

d) Miljöledningssystem

e) Framtida krav

f) …

14) Vilka livscykelfaser och/eller

komponenter i ert produktutbud

påverkar miljön?

a) Vad gör ni åt detta?

b) Är ni långt komna?

15) *Jobbar ni med ekodesign? (Dvs

att ta hänsyn till hållbarhet i

produktframtagningen)

a) Varför/ Varför inte?

b) Sedan hur länge jobbar ni med

det?

c) Har du eller någon annan stött

på detta tidigare på en annan

arbetsplats?





d) Hur har ni tagit till er det?

e) Har ni fått utbildning, använder

någon särskild bok eller så?

f) Hur ser ledningens på arbete

med ekodesign?

g) Finns någon med särskilt

ansvar för ekodesign hos er

16) Hur ser konkurrentprodukternas

miljöprestanda ut?

17) *Använder ni några särskilda

metoder och verktyg för

ekodesign?

a) Vilka?

b) Hur använder ni dem?

c) Tillför de den nytta ni vill?

18) *Saknar ni några verktyg för

ekodesign?

19) *Vilka olika avdelningar eller

experter är inblandade i

ekodesign?

20) *Hur sker samverkan mellan

avdelningar och experter ut när det

gäller ekodesign (Tekniker och





Kommunikation och marknad)

21) *Vilka kundkrav finns som är

relaterade till miljö?

22) *Har efterfrågan på miljöprestanda på produkterna förändrats över tid?

a) Om så är fallet, hur märker ni det?

23) *Har ni utvecklat någon

”miljöbra” produkt?

a) Vilken?

b) På vilket sätt är den

”miljöbra”?

24) *Använder ni miljö som

säljargument för er produkt?

a) På vilket sätt

b) Vem har ansvar för det

25) Hur har den tagits emot av

marknaden?

26) *Finns det något som skulle göra

att ni börjar fokusera (ännu) mer

på detta?

a) Lagar, kundkrav, ny teknik etc

27) *Vad hindrar er från att arbeta med

ekodesign?

Om pengar, hur räknar ni budget





etc.

28) *Från myndighetshåll, vad tycker

ni att man skulle kunna göra för att

stimulera ekodesign? (kolla hur

man reagerar på följande förslag)

a) Lagar och regler

b) Utbildning

c) Forsknings- och

utvecklingsprojekt

d) Metodutveckling

e) Bidrag och skatteavdrag

f) Informationskampanjer

g) Upphandling

h) Har du något eget förslag?

29) Har ni tidigare deltagit i något

projekt eller aktivitet som haft för

avsikt att stötta/skapa

ekodesign/miljöanpassad

produktutveckling?

30) Får vi lov att citera dig

31) Vill du komma på vår workshop den 23 maj?

Berätta om workshopen och skicka gärna inbjudan.





2013-08-23 5 6 2013-08-23

1

2013-09-12

”USE OF ECODESIGN IN SWEDISH INDUSTRY 2013

AND IN THE FUTURE” Anna Karin Jönbrink, Swerea IVF

Swerea group, material and manufacturing research

Swerea IVF Industrial product development, process and materials

development within textiles, polymers, ceramics and metals.

Energy and environment

Swerea KIMAB Materials applications, materials and process development,

corrosion.

Swerea MEFOS Process metallurgy, heating, machining, environmental

engineering and energy efficiency for iron and base metal industry.

Swerea SICOMP Composite materials, process

and product development.

Swerea SWECAST Cast metals – product, materials, process

and environmental development.

2013-08-23 2013-08-23 2

We all want a At the same time, we want an industry which

Sustainable development

Development that meets the needs of

the present without compromising

the ability of future generations to

meet their own needs.

Gro Harlem Brundtland Our Common Future, april 1987

can compete in the market!

4

Vision: Ecodesign, a way to create solutions Eco-Leap preparatory study

• Good for environment

• Good for quality and production

• Good for economics

Competetiveness in a sustainable society

Literature

Survey

In-depth interviews

with industrial

networks and

companies

Web-survey

(108 answers)

In-depth

interviews with

21 Swedish

companies Results


Bilaga 4: Presentation från LCM 2013

2013-09-12

2013-08-23 11 12 2013-08-23

2

Literature survey

• Articles on the issues only available in

sustainability related journals! (e.g

Journal of cleaner production, …)

2013-08-23 7

Literature: Drivers and barriers

• Based on data collected from major electronics multinationals in Japan

and South Korea, Boks (2006)

– the most important obstacles are:

• (1) The big gap between eco-design proponents and those that

have to execute it (feeding environmental information t business

units, is often perceived by the latter as criticism).

• (2) Organizational complexities as well as lack of appropriate

infrastructure.

• (3) Lack of cooperation between departments

2013-08-23

Literature: Drivers and barriers

• The most important success factors regarding the

integration of sustainability considerations in the early

stages of the product development process (Boks 2006):

– (1) Customized eco-design tools tailor-made for the

company’s needs.

– (2) The use of environmental checkpoints, reviews,

milestones and roadmaps.

– (3) Good management commitment and support, which

is perceived to be in the form of making public

statements about environmental issues, as well as giving

environmental issues the same weight as other,

traditional business issues, such as quality

procurement/assurance in particular

2013-08-23

Literature: Integrating Sustainable

development

• Alakeson and Sherwin (2004) distinguish four stages of

integrating sustainable development into innovation:

– (1) The single issue approach, where companies address specific

sustainability issues but have no systematic way of addressing the full range

of economic, environmental and social impacts.

– (2) The ad hoc approach, where companies take sustainable

development under consideration but have no formal tools or processes to

ensure the consistency of approach.

– (3) Sustainability tools, where companies develop tools to integrate


– (4) The strategic integration, where sustainable development itself

provides a framework for innovation .

2013-08-23

Companies in the study

• Size from 7 to 115000 employees

• Mainly manufacturing industry

– Automotive

– Mechanical products

– Electronic products

– …

• Also services

• Often B2B but also Business to

customer

• Different positions in the value chain

How important are sustainability issues

compared to five years ago? 80

70

60

50

40

30

20

10

0

More Same Less

2013-09-12

3

What drives your company to take sustainability

issues into consideration in product and process

development?

What prevents sustainability consideration in

product development (Ecodesign)

70

80

70 60

60 50

50

40 40

30 30

20

10 20

0 10

0

2013-08-23 13 2013-08-23 14

In-depth interviews, important answers • The main driver for ecodesign is the customer requirement

• Most companies work with the single issue approach, only very few take

the holistic view

• Owners and top management are pushing sustainability issues in many

companies, since they think it is profitable

• Sustainability often handled by a single person or group

• Sustainability issues seems to be related to the supply chain position.

Companies close to the final customer often focus on some main function,

such as energy efficiency or leight-weight, while companies some tiers

away, often focus on specific details, such as providing a specific solution

(material XXX, energy use YY, not using chemical ZZ, having an EMS)

• Purchasing has a central role and large effect on sustainability, but are

often often not educated in sustainability issues

2013-08-23

Future needs, described by companies

What kind of support would help your company to

increase focus on sustainability

70

60

50

40

30

20

10

0

2013-08-23 16

Questions to discuss

• Are experiences from other countries

similar?

• How shall we, working with research

regarding sustainability reach other

groups? (journals, conferences,

industry…)

Thank you for your attention

[email protected]

www.swerea.se

2013-08-23 17



Abstract till Ecodesign 2013, Korea

Why use Ecodesign in the industry 2013? A Survey regarding

Barriers and Opportunities related to Ecodesign. Anna

Karin Jönbrink1, Sandra Roos

1, Mats Sundgren

1, Eva Johansson

1, Birgitha Nyström

1, Peter

Nayström1, Anna Rúna Kristinsdottir

1,

1 Swerea AB, Sweden

Abstract

This paper describes a study with the aim to identify barriers and opportunities related to companies activities regarding sustainability (ecological, economic and social) in general and

ecodesign in particular in their product realization. Methodology used: As a start, a pilot

interview study within the industry, and a literature review to identify appropriate issues for the

next steps were carried out. A web survey was then conducted, giving 108 answers. In order to

acquire clearer understanding and more correct interpretation of the results from the web

survey, in- depth interviews in 20 companies were carried out. The results from the study were

disseminated and refined through a workshop involving industry, researchers and other relevant

stakeholders. The study includes Swedish companies with different positions in the supply

chain, and of varying size, ranging from a few to over one hundred thousand employees. Most

of the companies provide products, components and materials and most of the companies have

a global market.

The main results from the study are: Sustainability issues are much more important for

companies today than five years ago, and customer requirements and thus competitiveness, are

the main drivers to take sustainability into consideration in the product realization. The study

also showed that the barriers are mainly connected to the size of the company, the small ones do

not afford to have staff dedicated to sustainability exclusively but the issues are still considered

very important. Many of the larger companies follow environmental standard ISO 14000

already. Finally the companies have very varying maturity of working with sustainability and

that the environmental aspects dealt with are very different depending on the company’s

position in the supply chain and on the size of the company.

Furthermore a need has been identified for broader competence and an adaptable toolbox to

better support companies of varying sizes and positions in the supply chain in different phases

in their sustainability work. In order to go from working with single issues towards more

holistic approach there is a need of more focus on increased communication and capacity

building to enable continuous progress with sustainability with constantly shifting market

trends. The opportunities are strongly connected to increased competitiveness; increased use of

ecodesign in product realization would not only improve products and corporate sustainability

performance, but companies would also be better prepared for a future with growing

sustainability requirements in terms of increased customer demands, tougher regulations and

higher costs for energy and materials. The industry would thus benefit from taking a large leap

in the use of ecodesign in their product realization.

Keywords:

Ecodesign, Product Realization, Opportunities, Barriers, Sustainability, Competitiveness

.



Documents

Ekolyftet, en förstudie förstudie Swerea IVF-rapport 13005.pdfSwerea IVF-rapport 13005 Ekolyftet, en förstudie Hinder och möjligheter i företags arbete med hållbarhet i sin produktframtagning