ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

2. Undersök färgerBlommor har många olika färger. Gå runt och titta på 15 stycken blommor. Sätt ettstreck i tabellen för varje blommas färg.

1. DjurkortTag fram ditt djurkort och fundera på:

· Är detta en trivsam plats för ditt djur?

· Skulle djuret kunna bygga ett bo här?

· Är det lätt för djuret att hitta mat här?

· Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur?

· Har blommande växter någonting med ditt djur att göra?

Blommande mångfaldPlats: gärna en äng, hage eller vägren

3. SkyltfönsterEn blomma är egentligen ett slags skyltfönster. Den signalerar till insekterna: - Kom och titta på min vackra blomma. Idag har jag mycket nektar!

a) Titta på fem blåa, fem röda blommor o.s.v. Anteckna i en tabell hur mångainsekter du kan hitta i blommorna. Är det någon färg som insekter gillar mest?

Utrustning

Djurkort, anteck-

ningsmaterial,

växtpress, vatten-

färger eller färg-

pennor, sockervatten,

färgade ark, mått-

band

- Blommor

Tag papper som har samma färger som de blommor du har framför dig.Stänk lite sockervatten över papperna. Låt de ligga en stund.

b) Kommer det några insekter till papperna? Är det någon färg insekternatycker om?

Vilken färg är vanligast? Varför tror du att den färgen är vanligast?

Färger

Antal

blommor

Röd Gul Orange Blå Vit

Färger

Insekter

Röd Gul Orange Blå Vit

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

4. DofterLukta på 8 olika blommande växter. Beskriv doften.Varför doftar växter? Varför har olika växter olika dofter?Betygssätt doften: 1. Luktar mycket illa 4. Luktar gott

2. Luktar illa 5. Luktar mycket gott.3. Luktar varken bra eller dåligt

5. Myllrande mångfaldMarkera en ruta som är en kvadratmeter (1x1m) stor på marken.Välj en plats där det ser ut att finnas gott om olika växter.

a) Räkna alla olika växter som finns där.

b) Välj en ny plats och räkna växterna där.

c) Är det någon skillnad? Vad tror du att det beror på?

- Blommor

6. FantasinamnLinné gav namn till många blommor. Namnen säger en hel del om växtens utseende.

a) Varför heter t.ex. en blomma kattfot och en annan smörblomma?

b) Välj ut den vackraste blomman. Studera den noga. Färger? Former? Mönster?

Vilket fantasinamn skulle du vilja ge växten?

R

R

Blomma

Blomma nr. 1

Blomma nr. 2

Blomma nr. 3

Blomma nr. 4

Blomma nr. 5

Blomma nr. 6

Blomma nr. 7

Blomma nr. 8

Luktar som... Betyg 1, 2, 3, 4, 5

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

8. IntervjuGör en intervju med blomman.Frågorna kan handla om blommans liv, kompisar, fiender, glädjeämnen, otäckahändelser osv.

9. ÖrttePlocka blad från blåbär, lingon, älgört, smultron, daggkåpa, tall.a) Använd stormkök och koka i 10 min.

b) Smaka och betygsätt:

1. Smakar mycket illa 4. Smakar gott2. Smakar illa 5. Smakar mycket gott3. Smakar varken bra eller dåligt

c) Häll upp tesorterna i genomskinliga glas. Betygsätt färgerna. Vilket te harden vackraste färgen?

7. VäxtpressningPressa tio vanliga och vackra blommande växter.

Extrauppgifter tillBlommande mångfald

- Blommor

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

2. SpårLeta efter olika spårtecken av både däggdjur och husdjur. Det kan vara spår eftergnag, tramp, spillning, hår från pälsen m.m.Samla i en burk om det går.

Däggdjurens mångfaldPlats: en betesmark

1. DjurkortTag fram ditt djurkort och fundera på:

· Är detta en trivsam plats för ditt djur?

· Skulle djuret kunna bygga ett bo här?

· Är det lätt för djuret att hitta mat här?

· Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur?

· Har däggdjur någonting med ditt djur att göra?

- Däggdjur

Utrustning

Djurkort, antecknings-

material, hink med

vatten, måttband,

vattenfärger eller

färgpennor, burk,

pincett

hare älg

R

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna- Däggdjur

3. Komockora) Studera en komocka. Kan du se några insekter på den?

b) Räkna antalet hål på ovansidan av komockan. Kan du förklara hur hålen harbildats?

c) Vänd på komockan (om den ej är för lös). Finns några småkryp på markeneller under komockan?

d) Stoppa en komocka i en hink med vatten. Tag en pinne och rör om. Efter enstund flyter insekter upp. Använd en pincett när du fiskar upp insekterna.Vilka insekter hittar ni? Hur många?

e) Räkna antalet komockor på 1hektar (100x100 m).

f) Mät diametern på tio komockor. Räkna ut medelvärdet.

Djur i en komocka:Dyngflugor

Gulbruna flugor som kommer först

till en färsk komocka.

Olika spyflugor

Stora, håriga, kraftiga, metallglän-

sande svarta och gröna färger.

Dyngbaggar

Svarta skalbaggar med kraftiga

grävben.

Palpbagge

Har två fläckar: en främre som är röd

och en bakre som är gul.

Kortvingar

Fiender till dyngbaggslarver och

fluglarver. Har korta vingar på ryggen.

Tordyvel

Svarta och stora skalbaggar som har

blå eller grön metallglans på under-

sidan.

Jordlöpare

Stora, svarta och långsmala

skalbaggar som äter fluglarver.

Daggmaskar

R

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna- Däggdjur

rådjur mullvad

kanin räv

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna- Däggdjur

skogsmus sork

igelkott fladdermus

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna- Däggdjur

getfår

häst ko

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

4. Hur ska man ej bli uppäten?Många djur äter växter. Haren äter klöver och kon tycker om gräs. Växterna villinte bli uppätna. De försöker skydda sig mot djurens hungriga munnar genom attfly, anpassa sig eller göra motstånd.

- Däggdjur

A. Växter som flyr

��Kan vara små eller har de en liten bladrosettsom trycker mot marken.

Exempel: kattfot, gråfibbla, gullviva

B. Växter som anpassar sig

��När blad betas av kommer nya ovanligt snabbt.

Exempel: gräs

C. Växter som gör motstånd

��Taggar och tornar.

Exempel: nypon, slån, tistel

��Svårtuggade och vassa blad.

Exempel: tuvtåtel, vasstarr (kiselhaltiga), skräppa

��Kemiska ämnen.

Exempel: sprängört, odört, idegran (starkt giftiga), örnbräken,smörblomma, brännässla

Försök hitta växter som flyr, anpassar sig och som gör motstånd. Samla in någraolika växter och ta med till skolan. Använd växtpress eller plasta in.

Gullviva

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

6. Spionera på ett husdjurOm det finns kor, hästar, får osv. ute på bete då passar denna uppgift.Titta noga på ett djur. Vad gör den? Hur ser djuret ut? Rör den svansen? Varför?Vad äter djuret? Ser djuret ut att ha det bra? Förklara hur du tänker.

5. Välja betesmarkKor, hästar, får och getter tycker om olika typer av växter och äter växter påskiftande sätt. Kon sliter av gräset med tungan medan hästen samlar in växter medläpparna och biter av med tänderna.

Kor tycker om gräs, gulmåra och kirskål men de tycker inte om nässlor,

tistlar och nypon.

Hästar tycker om gräs, grå- och höstfibbla men de tycker inte om mjölkört,

vitmåra, gulmåra, johannesört och orkidéer.

Får tycker om gräs, maskros, gråfibbla och orkidéer, men de tycker inte om

grässtrån.

Getter tycker om vedartade växter, älggräs och örnbräken. Tycker inte om

växter nära marken eller växter nära sin egen spillning.

Du är nu en bonde. Titta på dina betesmarker. Vad finns det för växter där? Vilkadjur skulle passa att beta där?

Extrauppgifter tillDäggdjurens mångfald

- Däggdjur

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

Fåglarnas mångfald

3. FlugsnapparövningEn svartvit flugsnappare fångar ca 3 200 insekter/dag. Det blir ca 200 i timmen,dvs. 3 st./min. Du ska nu vara en svartvit flugsnappare en liten stund. Med hjälp aven fjärilshåv/burk ska du försöka fånga flygande insekter.Du får tre minuter på dig.

a) Hur många insekter fångar du?

b) Känner du igen några av insekterna?

2. FågelflyktSitt på en plats där du har överblick över landskapet.Tag ett papper. Markera ett kryss på pappret där du sitter. När du får syn på enfågel, studera då hur och vart den flyger.På pappret ritar du in fågelns flykt och riktning med en pil. Följ tio fåglars flykt pådetta sätt.

a) Vart flyger de flesta fåglarna?

b) Hur flyger fåglarna?

- rakt- vågigt- hit och dit- i cirklar- annat

1. DjurkortTag fram ditt djurkort och fundera på:

· Är detta en trivsam plats för ditt djur?

· Skulle djuret kunna bygga ett bo här?

· Är det lätt för djuret att hitta mat här?

· Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur?

· Har fåglar någonting med ditt djur att göra?

Utrustning:

Djurkort, anteckningsma-

terial, vattenfärger eller

färgpennor, några burkar

med lock.

- Fåglar

R

R

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

4. Leta födaFåglar kan indelas i:

1. Insektsätare

Ex. hussvala, sånglärka, svartvit flugsnappare,lövsångare.De har en fin, tunn och smal pincett näbb.

2. Fiskätare

Ex. skäggdopping, häger, fiskgjuse.De har lång, spetsig näbb.

3. Rovfåglar och ugglor

Ex. brun kärrhök, sparvhök, kattuggla.De har kraftig, krokig näbb och vassa,krokiga klor.

4. Frö- och bärätare

Ex. sånglärka, gråsparv, grönfink, gulsparv.De har kort, kraftig näbb.

5. Växtätare

Ex. knölsvan, kanadagås, gräsand, grågås.De har bred och platt näbb.

6. Allätare

Ex. kråka, skata, hackspett.De har en ganska kraftig och lång allroundnäbb.

- Fåglar

Tag sex stycken burkar och markera dem med 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

a) Försök hitta föda till varje fågelgruppsburk. Burk 1 insektsätare, burk 2fiskätare osv.

b) Använd en kikare och titta noga på några fågelnäbbar.

c) Vilken näbb är vanligast: pincett, lång och smal, krokig och vass, kraftig ochbred, platt och bred, kraftig och allround?

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

Extrauppgifter tillFåglarnas mångfald

8. Fågelmata) Grönfinken äter mycket frön.

Försök hitta fem olika frön.Krossa dem mellan två små stenar.Du förstår kanske att man måste ha en kraftig näbb för att klara av det.

b) Gulsparven äter mycket spillsäd.Kan du hitta säd på marken som bonden har spillt?

c) Björktrasten älskar bär.Kan du hitta fem olika bärbuskar?

7. Bilder av lätenTag ett papper. Markera med ett kryss där du sitter.Försök göra ljudbilder av fågelläten. Använd färg, form och fantasi.T.ex. skulle ett hackspettsläte kunna ritas >>>>>>>>>

6. Observera 10 olika fågelläten.Titta på pappret i uppgift 5 och besvara följande frågor:

a) Är fåglarna samlade på någon speciell plats i landskapet?

b) Hur många gröna, blå och röda färger har du använt?

c) Sjunger fåglarna lågmält, medelstarkt eller ljudstarkt?

5. Lyssna efter fågellätenTag ett papper. Markera ett kryss på pappret där du sitter. Sätt siffran 1 på papp-ret när du hör en fågel. Siffran skall visa fågelns placering i landskapet.Använd grön färg för en ganska tystlåten fågel, blå för en medelstark fågel och rödför en ljudstark fågel.Sätt siffran 2 för nästa fågel etc.

- Fåglar

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

Insekternas mångfaldPlats: Gärna en äng, hage eller en vägren.

1. DjurkortTag fram ditt djurkort och fundera på:

· Är detta en trivsam plats för ditt djur?

· Skulle djuret kunna bygga ett bo här?

· Är det lätt för djuret att hitta mat här?

· Kan du se djuret på riktigt här eller se spår av ditt djur?

· Har insekter någonting med ditt djur att göra?

3. Leta insekterAnvänd en fjärilshåv och håva bland växterna. (Om du inte har en håv, använd dinahänder, burkar eller något annat). Leta bland blommande växter, under stenar, imurkna stubbar o.s.v.Samla insekterna i små burkar. Gärna en sort i varje burk. Rita av de tre vanligasteinsekterna.Gör likadant på två andra ställen t.ex. vid åkern eller vid en stenmur.

a) Jämför platserna. Var finns det flest insekter?

b) Välj ut en insekt som du tycker om. Rita av den.

c) Titta noga på insekten. Hur stor är den? Färg? Form? Äter den växter ellerär den ett rovdjur?

d) Ge den ett passande namn.

2. Sitt ner en stund…Titta på marken och i luften. Ser du några insekter?Om du skulle vara en fågel, var skulle du då leta efter insekter?

- Insekter

Utrustning

Djurkort, anteckningsmaterial,

hink med vatten, måttband,

vattenfärger eller färgpennor,

burk, pincett, fjärilshåv, frisbee

R

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

6. KamouflageSamla insekter i gräset. Vilken är den vanligaste insektsfärgen där?Samla insekter där marken är brunfärgad. Vilken är den vanligaste insekts-färgen där?Är det så att insekter använder sig av kamouflage (skyddande färg) för attgömma sig?

5. SpioneraVälj ut en insekt t.ex. en citronfjäril, humla eller myra.Spionera så länge du kan och ta reda på allt den gör, vilka blommor den besöker,hur den flyger o.s.v. Anteckna och rita! Du kan t. ex. rita hur insekten flyger.Till slut försvinner insekten bort…

- Insekter

4. FlugsnapparövningEn svartvit flugsnappare fångar ca 3 200 insekter/dag. Det blir ca 200 i timmen,dvs. 3 st./min.Du ska nu vara en svartvit flugsnappare en liten stund. Med hjälp av en fjärilshåv/burk ska du försöka fånga flygande insekter.Du får tre minuter på dig.

a) Hur många insekter fångar du?

b) Känner du igen några av insekterna?

ELEVBLAD

Det här

ele

vbla

det tillh

ör

Natu

rväkta

rnas a

rbets

om

råde ”

Jord

bru

ksla

ndskapet”

. N

atu

rväkta

rna ä

r ett u

tbild

nin

gspro

gra

m frå

n V

ärldsnatu

rfonden W

WF.

Naturväktarna

Extrauppgift tillInsekternas mångfald

KofrisbeeEn komocka är platt som en pannkaka och rund som en frisbee. Komockan liggeraldrig kvar särskilt länge. Den äts upp av allehanda kryp. Småkryp och komockorhör ihop!

1. Bilda två stycken tvåmannalag A och B. Lagen tävlar mot varandra. Del-tagare A1 och B1 går tillsammans. Det gör även A2 och B2. Varje laghar en frisbee.

2 Bestäm er för ett mål 100-125 meter bort, till exempel ”björken”. Det gälleratt komma först till målet.

3. A1 kastar iväg frisbeen. Den landar på marken. Medan B1 räknar ner fråntio; 10, 9, 8 7.. letar A1 efter småkryp under frisbeen. Hittar A1 något krypger det ett extrakast för varje småkryp. B1 är kontrollant. Till exempel gertvå myror och en skalbagge tre extrakast.

4. Nu går turen över till andra laget som gör likadant.

5. Det lag som kommer först till ”björken” får 1 poäng.

6. Nu ska frisbeen ”kastas hem”. Välj ett nytt mål nära utgångsplatsen.

7. Byt roller i grupperna. Kastare blir kontrollant och tvärtom.

8. Följ punkt 3-5.

- Insekter