Del 4 EmittentenStrukturakademin

Innehll1. Implicita risker och tillgngar

2. Emittenten

3. Obligationer

4. Prissttning p obligationer

5. Effekt p villkoren

6. Marknadsrisk och Kreditrisk

7. Implicit kreditrisk

8. Ratinginstituten

9. CDS-marknaden

10. Handla kreditrisk

11. Emittenten och strukturerade produkter

3Strukturakademin | Strukturinvest AB

1. IMPLICITA RISKER OCH TILLGNGARSom vi skrivit i tidigare delar av strukturakademin finns detflera implicita risker att ta hnsyn till som investerare. Ti-digare nmnda risker r volatilitet, korrelation och aktie-utdelningar. Genom att isolera dessa risker och utnyttjadem p rtt stt, kan man som investerare skapa sig nyamjligheter att tjna pengar. I den fjrde delen av Struk-turakademin lr vi oss genom en frstelse fr emitten-ten i en strukturerad produkt innebrden av begreppet kre-ditrisk ett mycket viktigt begrepp fr obligationer och ifrlngningen strukturerade produkter.

2. EMITTENTENEmittenten r den juridiska entitet som ger ut och garan-terar en strukturerad produkt. I en kapitalskyddad place-ring frbinder sig emittenten att p slutdagen betala inve-steraren det kapitalskyddade beloppet samt eventuella av-kastning frn derivatet. I en icke kapitalskyddad placeringfrbinder sig emittenten att p slutdagen terbetala denavkastning som investeraren enligt placeringen har rtt till.Kapitalskyddet och avkastningsmjligheten r sledes be-roende av emittentens finansiella frmga att p slutda-gen fullgra sina taganden varfr emittenten r viktig fren strukturerad produkt.

3. OBLIGATIONEREn obligation en typ av skuldebrev dr emittenten, i enlig-het med villkoren fr obligationen, r skyldig att betala in-nehavaren rnta samt terbetala det nominella beloppet vidett senare tillflle. En obligation r allts en typ av ln dr emit-tenten under en viss p frhand bestmd tidsperiod lnarpengar av investeraren. Obligationer emitteras vanligen avnationer, kommuner, kreditinstitut och enskilda fretag.Det finns i huvudsak tv typer av obligationer, kupon-

gobligationer och nollkupongsobligationer. En kupongo-

bligation kps vanligen till sitt nominella vrde och gene-rerar under lptiden en rlig avkastning i form av period-visa kupongutbetalningar. En nollkupongsobligation kpsistllet till ett diskonterat pris relativt sitt nominella vrde,men betalar p slutdagen tillbaka hela det nominella vr-det. Skillnaden mellan kpkurs och terbetalningen blir d-rigenom den effektiva rntan. Nollkupongsobligationer rden typen av obligationer som vanligtvis anvnds i struk-turerade produkter.

4. PRISSTTNING P OBLIGATIONERPriset fr en obligation, dvs. hur mycket obligationer sommste kpas fr att ett visst nominellt belopp skall vara ga-ranterat p slutdagen, beror i huvudsak p fyra faktorer:

Den aktuella riskfria rntan

Lptiden fr obligationen

Emittenten och dess kreditrisk samt

Emittentens behov av kapital

En hgre rnta leder till ett lgre obligationspris. En lgrernta leder till ett hgre obligationspris. Vid en hgre rn-ta vxer investerat kapital snabbare, varfr endast en mind-re summa behver placeras fr att terf ett visst nomi-nellt belopp p slutdagen.En lngre lptid leder till ett lgre obligationspris och vice

versa. Vid en lngre lptid hinner investerat kapital vxamer n under n kortare lptid om rntan r densamma.En hgre kreditrisk gr att obligationen blir billigare d

investeraren i en obligation som anses mer riskfylld kom-penseras med en hgre avkastning n i en obligation medlgre kreditrisk. Fr en nollkupongsobligation innebr detatt det diskonterade priset r lgre. Fr en kupongobliga-tion innebr det att kupongerna r strre.En emittent som r i behov av kapital r villig att slja

obligationer till en hgre rnta (lgre pris om nollkupongs-obligation) n en emittent som ej r i behov av kapital. Enenkel formel fr prissttning av en nollkupongsobligationkan se ut enligt figur 1.

Dr T r lptiden i r, r r den riskfria rntan och spread rden extra rnta utver den riskfria rntan som investerarekrver fr att kpa obligationer utgivna av en viss emittent.

5. EFFEKT P VILLKORENUtifrn formeln ovan kan utlsas att emittenten allts haren viktig roll fr villkoren i en strukturerad produkt. Efter-

Emittenten r mycket viktig fr

en strukturerad produkt d det r

denna som garanterar

avkastningen. Emittentens

frmga att fullgra sina

taganden pverkar villkoren

samt ven vrdet p placeringen

under lptiden. Emittenten har

allts en central roll vid handel i

strukturerade produkter.

Pris = Nominellt Belopp(1+r+spread)T

FIGUR 1

4 Strukturakademin | Strukturinvest AB

som obligationspriset avgr hur mycket som finns kvar attinvestera i optionen s pverkar valet av emittent villkorenfr placeringen. En emittent med en strre spread ger, alltannat lika, en bttre deltagandegrad och en emittent meden mindre spread ger, allt annat lika, en smre deltagan-degrad. Fr att f bsta mjliga villkor i en strukturerad pro-dukt br man som investerare vervga att vlja struktu-rerade produkter innehllande lgt vrderade obligationer.Huruvida en obligation r lgt vrderad eller inte r inte all-tid helt enkelt, men kort kan sgas att av tv obligationermed likvrdig kreditrisk som handlas till olika spread s rden med den strre spreaden relativt sett lgre vrderad.

6. MARKNADSRISK OCH KREDITRISKGenom en strukturerad produkt tar investeraren grovt be-skrivet tv typer av risker. Den ena r marknadsrisken sominvesteraren accepterar genom den option som skapar deneventuella veravkastningen. Den andra risken r kredi-trisken. Kreditrisken r risken att emittenten p slutdageninte klarar av att uppfylla sina taganden att terbetala detkapitalskyddade beloppet samt den eventuella avkastning-en. Kreditrisken och frndringen i denna pverkar veninvesteringens vrde under lptiden av placeringen. Indi-viduella fretag anses generellt sett ha en hgre kreditriskn till exempel nationer, men frn tid till annan stmmer intedenna relation.

7. IMPLICIT KREDITRISKImplicit kreditrisk r den kreditrisk somgr att observera imark-naden utifrn aktuella niver p obligationer och s kalladeCredit Default Swaps. Denna implicita kreditrisk r ett mttpmarknadens frvntningar fr en specifik emittent. En in-dikation om kreditrisken kan ocks fs frn kreditvrdighe-ten, som r ett betyg som stts av kreditvrderingsinstituten.

8. RATINGINSTITUTENKreditvrderingsinstitut s som Standard & Poors, Moodysoch Fitch r fretag som stter kreditbetyg p bl.a. obliga-tioner och andra typer av skuldebrev. Kreditbetyget r enindikation p kreditrisken i eller fr en viss typ av skuldebrevutgivna av en viss emittent. Betyget, som r satt utefter emit-tentens frvntade frmga att terbetala sina skulder, p-verkar indirekt priset (spreaden) p obligationen och i fr-lngningen allts villkoren p en strukturerad produkt. Vik-tigt att komma ihg r att kreditvrderingen r indikativ ochsubjektiv och att en komplett bild av kreditrisken endast fsomman som investerare sjlv analyserar obligationen samtstuderar hur marknaden upplever kreditrisken.

9. CDS-MARKNADENEn Credit Default Swap (CDS) r ett finansiellt kontrakt ge-nom vilket kparen av kontraktet gr ett antal periodvisabetalningar till sljaren och i gengld erhller en utbetal-ning om den underliggande s kallade referensentitetengenomgr ett kreditevent under lptiden av kontraktet. Kon-

traktet kan sledes jmfras med en frskring dr kpa-ren frskrar sig emot att t.ex. en bank som denne lnatut pengar till, dvs. kpt obligationer eller andra skuldebrevi gr i konkurs. Priset, ven kallat spreaden, p CDS-kon-trakten indikerar hur stor den rliga betalningen r fr attskydda en viss summa. En spread p 100 baspunkter in-nebr att det fr en investerare som vill skydda 10 MSEKkostar 1% x 10 MSEK = 100 000 SEK rligen att kpaCDS-kontraktet. Prissttningen av CDS-kontrakten skeri finansmarknaden och niverna fr kontrakten kan alltsanvndas som en indikation p marknadens frvntning-ar p kreditrisk. Till exempel s r spreaden fr femrigakontrakt, per 3 mars 2010, ca 100 baspunkter fr Erics-son och ca 320 baspunkter fr grekiska staten.Bara fr att marknaden handlar ett visst CDS-kontrakt

p en viss niv och drigenom bedmer att en viss emit-tent har en viss kreditrisk betalar inte emittenten ndvn-digtvis denna spread p sina obligationer. Om emittentenfr tillfllet inte har behov av mer kapital betalar denna oftaen lgre spread n vad den rent marknadsmssigt borde.

10. HANDLA KREDITRISKPrecis som fr flera av de andra implicita tillgngsslag vitidigare gtt igenom i strukturakademin s gr det att hand-la tillgngsslaget kreditrisk om man som investerare haren specifik vy p hur denna skall utvecklas. Detta grs, f-rutom den sjlvklara mjligheten att kpa och slja obli-gationer, ofta med hjlp av CDS-kontrakt. CDS-kontrak-tens konstruktion mjliggr fr investerare att handla i bdefretags och nationers kreditrisk, antingen i ett spekula-tivt syfte eller fr att skydda befintliga innehav i t.ex. obli-gationer. Kpare av CDS-kontrakt tror p en stigande kre-ditrisk och strre sannolikhet fr att ett fretag eller en na-tion skall genomg ett kreditevent, samtidigt som sljaretror p en sjunkande kreditrisk och en lgre sannolikhetatt ett fretag eller en nation skall genomg ett kreditevent.En investerare som kper ett CDS-kontrakt samtigit somdenne r gare av obligationer i samma entitet anvnderCDS-marknaden fr att skydda (hedga) sin risk.

11. EMITTENTENOCHSTRUKTURERADEPRODUKTERVillkoren i en strukturerad produkt, r som vi sett tidiga-re, beroende av priset p obligationen samt priset p op-tionen. Priset p obligationen r i sin tur beroende av lp-tiden, rntan och kreditrisken. Eftersom dessa tre pver-kar obligationen och drmed villkoren vid kp, pverkarde ocks vrdet p placeringen under lptiden. Till exem-pel s leder en stigande rnta eller en kande kreditrisktill ett lgre obligationspris (och tvrtom) samt en kortareterstende lptid till ett hgre obligationspris. Vrdet pen strukturerad produkt kan allts p grund av stigande(sjunkande) kreditrisk teoretiskt sett sjunka (stiga) trots attden underliggande marknaden som optionen har expo-nering mot stigit (sjunkit).

Strukturinvest AB | Box 55286 | 400 16 Gteborg | www.strukturinvest.se

Del 5 i Strukturakademins

utbildningsserie kommer att

handla om "Warranter/

Hvstngscertikat" hll utkik

efter den p www.strukturinvest.se