En svensk nollvision för växthusgasutsläpp

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En panelrapport från IVA-projektet Vägval energi.

Text of En svensk nollvision för växthusgasutsläpp

  • En svensk nollvision fr vxthusgasutslpp

    Vgval energi

    VGVALENERGI

  • KUNGL. INGENJRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) r en fristende akademi med uppgift att frmja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt nringslivets utveckling. I samarbete med nringsliv och hgskola initierar och freslr IVA tgrder som strker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. Fr mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se

    Utgivare: Kungl. Ingenjrsvetenskapsakademien (IVA), 2008 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00

    IVA-M 401ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-791-4

    Textredigering: Henrik Lundstrm, frilansLayout: Pelle Isaksson, IVA

    Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se

  • 3Innehll

    Sammanfattning .................................................................................................................4

    Summary ............................................................................................................................6

    1. Bakgrund och syfte .........................................................................................................9En svensk nollvision r ndvndig ...................................................................................9Projektets syfte och ambition ...........................................................................................9Projektets avgrnsningar ............................................................................................... 10Definitioner och frklaringar ......................................................................................... 10

    2. Nulge .......................................................................................................................... 11Nettoupptag och utslpp utanfr Kyotoprotokollet ....................................................... 11Beskrivning av varje sektors bidrag till utslppen .......................................................... 12

    3. Delml 2030 .................................................................................................................. 15Hur vi nr delml 2030 sektor fr sektor .................................................................... 16

    4. Nollvision 2043 Tre ndvndiga prioriteringar .......................................................... 19Utveckla elsamhllet...................................................................................................... 19Skogen och jordbruket ett vrdefullt biologiskt system .............................................. 22Avskiljning och lagring av koldioxid .............................................................................24Avslutande kommentarer ...............................................................................................24

    5. Bilaga ............................................................................................................................ 25Om projektet ................................................................................................................. 25Referenser ...................................................................................................................... 25

  • 4De flesta klimatforskare i vrlden r ense om att vi redan idag, p nivn 385 ppm, har en s stor mngd vxthusgaser i atmosfren att alla tillskott mste anses som oacceptabla. Enligt IPCC, FNs klimatpanel, kar jordens medeltemperatur med tv grader vid 450 ppm. Att verstiga den nivn bedms ge radikala frsmringar fr mnskligt liv p jorden. Tillskottet ligger idag p tv ppm per r vilket innebr att utslppen mste komma ner till noll inom trettiofem r fr att inte verstiga tv graders temperaturkning.

    Kungl. Ingenjrsvetenskapsakademien har med IPCCs slutsatser som utgngspunkt tagit fram En svensk nollvision fr vxthusgasutslpp, fr att se hur vi kan minska utslppen av vxthusgaser redan nu och inom trettiofem r komma ner till noll. Vi konstaterar att befintlig teknologi kan ge stora effekter men pekar ocks p omrden dr ny utveckling mste ske.

    Vr bedmning r att nollutslpp, det vill sga balans mellan utslpp och lagring, gr att stad-komma men det krver en mlmedveten hand-lingsplan. Tre omrden r strategiskt viktiga fr att komma ifrn anvndningen av fossil energi och eliminera utslppen av vxthusgaser; att utveckla elsamhllet, att utnyttja och skta skogen och jordbruket mer vxthussmart (ka bindning och minska lckage) samt fnga in och lagra koldioxid.

    Frutsttningarnafrattutveckla elsamhllet r att vi har tillgng till el utan vxthusgasutslpp till ett konkurrenskraftigt pris. Med effektiviseringar av nuvarande elanvndning samt ett tillskott frn el generad av vind, sol och vatten kan vi till exempel stlla om hela personbilsparken till eldrift samt minska anvndningen av fossila brnslen inom en rad andra omrden. Vgtransporter str fr nra 30 procent av vra nettoutslpp. Elnt och tariffer behver utvecklas s att ven lokal eltillfrsel frn till exempel enskilda vindkraftverk stimuleras. P nnu lngre sikt kan verfringskapaciteten byggas ut s att till exempel el frn stora solcellsparker i Sydeuropa kan komplettera svensk vattenkraft.

    Jord- och skogsbruket har stor betydelse fr klimatet, bde vad gller utslpp och upptag av vxthusgaser. Med rtt sktsel av Sveriges skog och jord kan dels tillvxten och drmed kolsnkan kas dels kan utslppet av koldioxid och metan frn naturliga processer i marken reduceras. Dessutom kan skogens och skogsindustrins rest- och bipro-dukter utnyttjas bttre om de inte enbart anvnds i fjrrvrmeanlggningar och fr kraftproduktion, utan ocks genom utveckling av ny teknik bli rvara fr andra generationens biodrivmedel.

    Frprocessindustrinochdetstoraantaletkolkraft-verk i vrlden torde avskiljning och lagring av koldioxid bli en ndvndighet. I Sverige finns 14 utslppskllor med mer n en miljon ton koldioxid vardera om ret motsvarande totalt 23 miljoner ton koldioxid. Det r viktigt att utveckla tekniker fr avskiljning och lagring av dessa utslpp, men hr terstr mycket arbete fr att skerstlla att avskilj-ningen fungerar och att lagringen r sker. Sverige br med sin stora basindustri engagera tillrckliga resurser fr att delta i den internationella utveck-lingen av denna teknik.

    Sammanfattning

  • 5Frutsttningen fr att lyckas med en nollvision r ett nytt stt att tnka och agera i hela samhllet. Att hushlla med resurser och eliminera vxthus-gasutslpp mste bli en sjlvklarhet. En systema-tisk information mste ske dr allt frn dagliga konsumentval till strre investeringar grs med full kunskap om vilka utslpp varje beslut medfr.

    Frndringen av svensk industri och hela sam-hllet mste ske p sdant stt att konkurrensen inte snedvrids nr globala regelverk frhandlas fram. Med den frndring, drivet av klimatkra-ven, som hela vrlden mste genomg kan svenska fretag skapa konkurrensfrdelar genom att fr-dla befintlig teknologi och vara innovativ. Dagens finansiella och industriella kris br ses som ett fr-strkt skl att flytta fram vrt lands position inom klimatteknik och klimatpolitik. Den dramatiska omstruktureringen av vrldens bilindustri r en god illustration av vikten att i tid anpassa produk-tion och produkter till nya krav.

    Samtidigt som frndringarna innebr merkost-nader p kort sikt har Sverige ett flertal styrkepo-sitioner som kan strka vr konkurrenskraft. Att inte agera nu medfr frlorad framtida konkur-renskraft och, om hela vrlden fortstter som nu, stora framtida klimatskador.

    Vrt land har stora mjligheter att driva p en radikal minskning av vxthusgasutslppen. Vr industriella kompetens inom sektorerna el, fordon, skog och byggande kan ge oss konkurrensfrdelar i en omstllning till ett fossilfritt samhlle. Det strker dessutom vr trovrdighet och globala stllning i internationella frhandlingar om nya klimatml inom EU och FN.

  • 6Most climate researchers around the world agree that, with the current level of 385 ppm, we already have such a large amount of greenhouse gases in the atmosphere that all additions must be consid-ered unacceptable. According to IPCC, the UNs Intergovernmental Panel on Climate Change, at a level of 450 ppm the global average temperature will increase by 2 degrees. Experts believe that ex-ceeding that level would radically worsen condi-tions for human life on earth. Additions today are at 2 ppm/year, which means that emissions must be reduced to zero in thirty-five years to avoid ex-ceeding the 2 degree temperature increase.

    The Royal Swedish Academy of Engineering Sci-ences, using the IPCCs conclusions as a starting point, has produced a report entitled A Swedish Zero Vision for Greenhouse Gas Emissions to ex-plore how we can reduce emissions of greenhouse gases right now and bring them down to zero within a period of thirty-five years. In the report we state that existing technology can have a major impact but we also highlight areas where more de-velopment is needed.

    It is our opinion that it is possible to achieve zero emissions, i.e. a balance between emissions and storage, but a specific and targeted action plan is needed. Three areas are of strategic importance to move us away from fossil energy and eliminate emissions of greenhouse gases: developing the electric society, utilising forests and agriculture, and carbon capture and storage.

    Inordertodevelopthe electric society we need an affordable supply of electricity without greenhouse gas emissions. By making our electricity consumption more efficient and adding electricity generated by wind, solar and water, we could, for example, convert our entire fleet of private cars into electric vehicles. The power grid and tariffs need to be developed so that the local electricity supply can also come, for example, from individual wind power stations through so-called smart grids. In the longer term the transmission capacity needs to be expanded