En utredning på uppdrag av Väne rsamarbetetmedia.vanern.org/2012/06/Slutrapport-2014-Kunskaps...ar att det fin llhandahålla pektiv med tt sådant ce m Vänern, (2 ktion om Vä skapsprodu

Kfö

En

Kunsör Vn utred

skaVäne

ning p

apscerfrå uppd

cenrågodrag av

trumor v Väne

m

rsamarrbetet

Lidköpings kommun 2014-06-30 Kunskapscentrum för Vänerfrågor – En utredning på uppdrag av Vänersamarbetet Skrift nr 22, Utgiven av Vänermuseet 2014. Skriften är en delrapport från Regionprojektet Vänersamarbetet ISBN: 978-91-88048-21-9 TRYCK: Elektronisk publikation FÖRFATTARE: Björn Ohlsson och Marcus Kjell Drotz MEDFÖRFATTARE: Per-Åke Warg, bilaga 1 och 2 Sten-Åke Wängberg, bilaga 3 REFERENSGRUPP: Leif Berndtsson, Eva Gustavsson, Max Hansson, Dirk Harmsen, Leif Lithander, Eddy Nehls, Johanna Olsson, Per-Ola Rasmussen,

Pernilla Schedin, Jan Theliander och Sten-Åke Wängberg FÖRSÄTTSBILD: Dirk Harmsen LAYOUT: Marcus Kjell Drotz Rapporten finns som pdf-fil på Vänermuseet webbsida www.vanermuseet.se

___Ku

In

___________unskapscentr

nnehåll1. Samma

2. Förslag

- Org

- Lok

- De

3. Utredn

- Utr

- Utr

- Utr

- Beh

4. Bilago

- Bil

- Bil

- Bilkun

___________rum för Vän

sförtecanfattning

g till Kunsk

ganisation o

kalisering

t fortsatta a

ning om ett K

redningens

redningens

redningens

hov och eff

r

laga 1: Arbe

laga 2: Resu

laga 3: Samnskapsprodu

___________nerfrågor

ckning

kapscentrum

och finansie

arbetet

Kunskapsce

bakgrund

uppdrag

arbetssätt

fekter av ett

etssätt �– Inte

ultatsamman

mmanfattningucenter runt

___________

m för Vänerf

ering

entrum för V

t kunskapsc

ervjuer med

nställning

g av rapportt Vänern

___________

frågor

Vänerfrågor

entrum

d aktörer

ten Forskni

___________

r

ng och

___________ Sida 1 (1

___5)

2

4

7

9

9

10

10

11

12

13

___Ku

SaDenForBjö(prokomgym

Utrmehål

UppochkunkomVänengutre

FörplatVänskaforsomregarbyttemåallmochgymkun

UtrFörkosdrifTrokan


ammannna utredninrskning och uörn Ohlsson,ojektledare emmun, gjortmnasieskolan

redningen visd syfte att tilbarhetspers

pdraget för eh forskning onskapsprodummuner, kunnern, (4) attgagemang föedningsarbe

r att klara dettform mednerfrågor, (2pa arenor föskare och allVänern, och

gionalt, natiobeta utåtriktaerligare en elgrupper: bemänheten (mh högskolor.mnasieskolannskapscentru

redningen serslaget är attstnaden vid fften bör skeollhättan), san vara aktuel


nfattninng har gjortsutbildning. VPernilla Scheefter 201309en inventerin.

sar att det finllhandahållaspektiv med

ett sådant ceom Vänern, (2ktion om Vänskapsprodusynliggöra oör Vänern, (5eten.

tta skall kunen samlad in) skapa möteör dialog, debmänheten, fh (3) etableraonellt och intat gentemotller flera nodeslutsfattaremedborgare oInventeringen visar att utum, men att

er ett behov abygga upp vfull drift är caav de båda rmt universitla.


ngunder 2013änermuseetedin (projekt901). Som etting av utbild

nns ett stortsamt förmeekologiska, e

entrum är: (12) att initieranern, (3) attucenter, ideech belysa akt) att ge kuns

skapscentrenformation oesplatser förbatt och samfysiskt och wa ett kontakternationellt,sina målgruder och/eller(inom kommoch besökareen av utbildnbildningssekdet kräver lå

av att inrättaverksamhetea 4 miljonerregionerna, det och högsk

___________

på Vänersamhar varit protledare 2012t komplemeningsinriktni

t behov av etedla en samlaekonomiska,

1) att samla ia och stimulet främja samvella organisattuella Vänerskapsstöd till

t ha följandeom Vänern or förmedlingmverkan mellwebbaserat, stnät med for, samt berörpper och har besöksplatsmuner, regioe), utbildningningsinriktninktorn skulle kång förbered

a 2 3 heltidsten successivtkronor per åde 14 kommkolor. Även a

___________

marbetets upojektägare o20801 20130nt har Per Åingar och sam

tt kunskapscad kunskaps, sociala och

in, tillgängligera till forsknverkan mellationer och närfrågor, samtl medverkan

e funktioner:ch aktörer sovia t ex utstäan beslutsfasamt initierarskare, besluda intresseoett fysiskt hser. Kunskapner och myngssektorn ocngar och samkunna bli endelsetid.

tjänster för at under tre åår. Den huvuunerna runtandra finansi

___________

ppdrag, Fokuch arbetet h901) och Make Warg, Vämverkansom

entrum för Vbild ur ett sakulturella di

ggöra och förning ochan olika aktöäringsliv, met stärka medde aktörer i

: (1) utvecklaom arbetar mällningar ochttare, myndioch stimuletsfattare ochrganisationeuvudkontor,pscentret harndigheter, rikch forskare pmverkansomrviktig aktör i

att driva kunr. Den beräkdsakliga finaVänern (inkiärer, t ex län

___________ Sida 2 (1

usgrupphar utförts avarcus Drotznersborgs

mråden inom

Vänerfrågorammansattimensioner.

rmedla kunsk

örer, t exed intresse föborgarnasremiss och

a en digitalmedh seminarier,igheter,era till forsknh tjänstemäner. Centret sk, samtr fyra specifiksdag/regeripå universiteråden inomi ett

nskapscentreknadeansieringen alusivensstyrelserna

___5)

v

kap

ör

,

ingn,kall

kang),t

t.

av

a,

___Ku

UtrstäFördelskukomochdetochsam

DeGötochVän

Utrsamovaviljaorgrollför


redningen halls på att varrutom dessai kunskapsce

ulle kunna intmmunala samh forskningsnt komplexa sh framtid, sammarbetspartn

tre aktörer steborgs univh Vänermusenerområdets

redningens fömt lokaliserinan nämnda täa att delta, fåganisering, finer de olika akunskapscen


ar identifieraa värd för etorganisationentrets verktegreras ochmverkansgrunätverket Väambandet omt de faktorners till kuns

som är tänkbversitet medeet i Lidköpins natur och

örslag redovng. Utredningänkbara värdår i uppdragnansiering oaktörerna skantret i början


t tre befintlitt kunskapscener finns andsamhet, menbli en del av

uppen för övenerlandskapch kopplingerer som styrkapscentret.

bara som värlokaliseringng, som har ekulturarv.

isas nedan vgen föreslårdorganisatioatt tillsammch styrning aall ha. Dettan av 2015.

___________

ga aktörer soentrum, närdra aktörer, sn inte vill varv ett kunskapersvämningspet LTSER, vaen mellan lanlandskapets.

rdar för kunsi Mariestad,ett regionalt

vad gäller upockså att Vä

onerna, samtmans försökaav ett kommarbete bör s

___________

om kan mötadet gäller orsom Högskolra värd för cepscentrum äsfrågor. Vänears uppgift ärndskapet, denyttjande, s

skapscentretsom är viktiuppdrag för

pdrag, organänersamarbeHögskolan Vhitta en lämande kunskaske under 20

___________

a flertalet avrganisation oan Väst, somentret. Andrar Vänersamaerns vattenvr att stimuleress kulturarv,kulle med fö

är: Karlstadsga kunskapsr förmedling

nisation och fetets styrgrupVäst som harmplig modell fapscentrum,14, vilket mö

___________ Sida 3 (1

v de krav somoch funktionm vill ta en aka aktörer soarbetet och dvårdsförbundra forskningv, historia, nuördel bli vikti

s universitetsproducenteav

finansieringpp och de trer uttryckt enförsamt vilkaöjliggör en st

___5)

mer.ktivmdendomutidga

t,r,

e

tart

___Ku

FöHärrubOrgsamSlut

TillVänResföreFor

I Bifört

UppUtr1. a2. a3. aide4. aför5. a

Härsku

1. ADetförmkunprabesmeVän

2. AVänochVän


örslag tr följer självabriker: Uppdrganisation ocmt Lokaliserintligen diskut

utredningennersamarbetsultatsammaeträdare förrskning och k

laga 1 återfinteckningar ö

pdragredningen föatt samla in,att initiera ocatt främja saella organisaatt synliggöraVänernatt ge kunska

r följer motivulle kunna gö

Att samla in,t första uppdmedling av knskapsproduaktiskt, måsteslutsfattare,d mera. Detnern.

Att initiera onern är en enh utnyttjas ännerns vatten


till Kuna förslaget tilrag som ävech finansierinng som företeras hur arb

n hör tre bilatet samt medanställning �–gymnasieförkunskapsprod

nns de brevöver de interv

reslår att etttillgängliggöch stimuleramverkan meationer och na och belysa

apsstöd till m

veringar till döra för nytta

tillgängliggödraget utgårkunskap ochktion som hae förmedlasför att bli anär också vikt

ch stimuleranormt stor ren mer än idaoch ekosyst


skapscll ett Kunskaen beskriverng som diskeslår tre orgabetet skulle k

gor: Bilaga 1d företrädareintervjuer mrvaltningarnducenter run

med frågestävjuade perso

t Kunskapscera och förmetill forskning

ellan olika aknäringsliv, maktuella Vän

medverkande

de sex olika unoterat und

öra och förmfrån de bristforskning omar gjorts, ochpå ett lättillgnvändbar. Detigt att nå al

a till forskninesurs för dricg. Samtidigttem när det g

___________

centrumpscentrum fr målgrupperkuterar styrnanisationer skunna drivas

1: Arbetssätte för gymnasmed aktörer ina, Bilaga 3: Snt Vänern.

ällningar somonerna.

entrum för Vedla kunskapg och kunskaktörer, t ex koed intresse fnerfrågor, sa

e aktörer i re

uppdragen, ser respektive

edla kunskapter som finnsm Vänerfrågoh som pågår,gängligt sättetta kan ske glmänheten f

g och kunskacksvatten, sosaknas viktigäller t ex m

___________

m för Vör Vänerfrågr, arbetssättning och vilkasom värdar fvidare unde

t �– intervjuersieförvaltnininom VänersSammanfatt

m intervjupe

Vänerfrågor sp och forskniapsproduktioommuner, kuför Vänernamt stärka m

emiss och ut

samt exempee uppdrag.

p och forskns när det gälor. Den forsk, och hur restill politiker,genom semiför att stärka

apsproduktioom i framtideg riktad ochedicinrester

___________

Vänerfrågor, uppdelatoch prioritera aktörer somför ett kunskr 2014.

r med aktöregarna, Bilagamarbetet stning av rapp

rsonerna fic

skall ha följaning om Väneon om Vänerunskapsprod

edborgarnas

tredningsarb

el på vad kun

ing om Väneler tillgängligkning ochsultaten kan, tjänstemännarier, nyheta medborgar

on om Väneren kan kommsystematiskt, plastartikla

___________ Sida 4 (1

ågort på trerade områdem bör ingå,kapscentrum

er inomga 2:samt medporten

ck i förväg sa

nde uppdragernrnducenter,

s engageman

beten

nskapscentre

ern.ggörande oc

tillämpasn ochtsbrev, kursenas intresse

rnma att behövt forskning oar, dioxiner, o

___5)

en,

.

mt

g:

ng

et

h

erför

vasomoch

___Ku

hurav vytteomdocytteforsfinnvärmöintei vägäsför

3. AkunDetsammeforsmöochsamvatKunsamöka

4. AförVännatresengt exattsom

En fdetmesem


r verksammavattnet för oerligare forskråde i Vänerck göras mederligare utreskningsområns inom olikaden kan utnyöjligheter tillernationellaärlden, ökar mstforskare. Oområdet oc

Att främja sanskapsprodut pågår redanmordning, villlan aktörerskning och uötesplats ochh en hållbar umarbetsorgantenvårdsförbnskapscentremhällsutveckat intresse fö

Att synliggörVänern.nern och Väntionell och inurs, främja bgagemang föx regleringengöra medbom finns, samt

förutsättningt finns kunsktoder att fåminarier, att


a åtgärder föolika former akning är sjötrområdet idad hänsyn tilldningar ochåde är att ura ekosystemtyttjas på ettinternationeforskare ochmöjligheternm kunskapsch externa pr

mverkan inocenter, ideen en del aktiket kan åtgäökar också mutveckling i ainterageranutveckling avn är Biosfärobund, Laxfonet kan ocksåklingen, förstör Vänern.

a och belysa

nerområdetnternationellbesöksnäringör Vänern. Den, sjötranspoorgare och bet vilka konse

g för ett ökaap och engamed befolknlåta privatpe


r att minskaav ekosystemransporter oag. Satsningabevarandetforskning omett flervetentjänster medlångsiktigt hellt samarbeth organisationa att genomcentret lyckaojekt kan ge

om kunskapslla organisatviteter medärdas genommöjligheternngelägna frånde länk mellv ekosystemtområdet Vännd Vänern, Vutgöra en plärka Vänero

aktuella Vän

behöver synnivå för attgen, stimuleret finns ett aorter, skärgåreslutsfattarekvenser olik

t men hållbagemang hosningen på oliersoner ta va

___________

miljögiftersmtjänster. Etoch logistik, oar på ökade sav vattenkvam hur detta snskapligt perd Vänerns sohållbart sätt.te och projekoner vid de stmföra större pas etablera ee mer resurse

sområdet metioner och näVänern i fokett kunskapa att genomågor. Kunskalan aktörer itjänsterna i VnerskärgårdeVänerhamn Alattform förområdets inv

nerfrågor, sa

nas mer såväskapa medvra till mer foantal områderdsmiljö oche medvetna oa beslut kan

art utnyttjanmedborgarnka sätt. Detattenprover,

___________

negativa kott annat intreom vilka möjsjötransportealiteten, vilkeskulle kunnarspektiv undeom utgångspEn viktig upkt. Genom uttora sjöarnaprojekt, t exett sådant samer for forskni

ellan olika akäringsliv, mekus, men detpscentrum. Gföra gemenspscentret kasyfte att stimVänerområdn med KinneAB, Vänertingett ökat medånares samh

amt stärka m

l inom de båetenhet omrskning och öen som i sig ibesöksnärinom vilka resufå på kort o

de av Vänernna i dessa fråkan vara attatt skolbarn

___________

nsekvenser fessant områdlighet som fier och båtturet i sig kan ina gå till. Ett aersöka vilka vunkt, samt hpgift är att utbyte och sai USA och anEU projekt,marbete ökaing om Väne

ktörer, t ex kod intresse föbrister i info

Genom ökadsamma satsnn fungera somulera till öket. Exempelekulle, Vänerget och turistdborgarinflythörighet och

medborgarna

da regionerndenna undeöka människnrymmer intng. Dessa behurser och valch lång sikt.

ns ekosystemågor. Det gälanordna offn varje år stä

___________ Sida 5 (1

för utnyttjande förinns inom derism måstennebäraannat intressvärden somhur dessautvecklamarbete mendra stora sjoch att ta emar det intressern.

ommuner,ör Vänern.ormation ochsamverkanningar påom en dynamkat samarbetpårnstorganisatiotande överbidra till ett

s engagema

na, som pårutnyttjadekorstressekonflikhöver lyftas flmöjligheter

mtjänster ärller att hittafentligadar Vänerns

___5)

nde

etta

sant

edöarmotset

h

miskte

ner.

t

ng

kter,för

att

s

___Ku

sträEurkunhem

5. AFlerVänen

NärskutillfInteattkunett

Kunochutbochenggällungför

Utraktbörintr

KunaktekomeregVänDetövever


änder eller aroparådets lanskap och dembygdsfören

Att ge kunskara kommunenern. Även mbredare kun

r utredningsaulle rikta sig gfredsställa deervjuerna meallmänhetennskapscentruviktigt forum

nskapscentreh myndighetebildningssekth förstå politgagemang kaler den kommga generatioatt få forskn

redningens inuella för närr kunskapsceressekonflikt

nskapscentreörer i syfte aosystemtjänsdborgarinflygionala samhnerns vattent arbete somersvämningsfrksamhet.


tt öka medbandskapskonet engagemaningar, sport

apsstöd till mer uttrycker emyndigheter,skapsbild vid

arbetet startgentemot koeras behov aed representn och utbildnum. Bland anm för deras k

et har fyra sper, riksdag/rtorn och forsiska beslut oan bidra till dmunala utbilnerna, medaningsidéer oc

ntervjuundervarande är:entret initialtter.

et skall fungeatt stimulerasterna i Väneytande över sörighet ochvårdsförbun

m Vänersamafrågor idag u


borgarnas denvention. Detng som finnsfiskeförening

medverkandeett behov av, kunskapsprd planering a

tade fanns eommunerna oav samlad kutanter för koningssektornnnat såg flerakommunikati

pecifika målgegering), allmkare. Syftetoch lagstiftniden regionalaldningssektoan universitech bli stimule

rsökning visavattennivåert prioritera d

era som en dtill ett ökat

ern. Kunskapsamhällsutvebidra till ettd, Laxfond Vrbetet och dutför skulle k

___________

ltagande i plt är också viks inom de fögar och loka

e aktörer i rev få ett bättreroducenter oav sin verksa

n föreställnioch dess tjännskap, ökadommunerna,n också är vika aktörer attionsarbete m

grupper: besmänheten (mär dels att öngen, och dea utvecklingeorn handlar det och högskoerade att for

ar att de omr/reglering, bdessa område

dynamisk mösamarbete opscentret skaecklingen, föökat intressVänern, Väneden kommunkunna integre

___________

laneringsproktigt att ta tireningar somla utveckling

emiss och ute kunskapsunoch andra aktmhet.

ng om att kunstemän ochsamverkanregionerna

ktiga som måett kunskap

med allmänh

lutsfattare (imedborgareka medborgaels att en ökaen utifrån Vädet också omolor framförrska mer på f

råden som äbesöksnäringen, som i sig

ötesplats ochoch en hållbaall också utgöörstärka Vänee för Vänernerhamn AB onala samverkeras och bli e

___________

cesser, vilkellvara den him finns utmegsgrupper.

tredningsarbnderlag vid btörer kan ha

unskapscentrh politiker, föoch bättre boch länsstyreålgrupper förscentrum sketen.

inom kommuoch besökararnas möjligad kunskap oänern som rem att öka intrallt bör ses sfrågor som rö

r särskilt anggen och sjöfaockså rymm

h interageranar utvecklingöra en plattfoerområdets in. Ett nära saoch Vänertingkansgruppenen del av kun

___________ Sida 6 (1

et är i linje mistoriskaed Vänern, t

beten.beslut som rönytta av att

ret framför aör attbeslutsunderelserna, visar ettkulle kunna b

uner, regionre),het att påveoch ökatesurs. När deresset hos desom målgrupör Vänern.

gelägna ocharten. Därfö

mer många

nde länk melg avorm för ett öinvånaresamarbete meget är viktigtförnskapscentre

___5)

ed

ex

ört få

allt

lag.ar

bli

er

rka

etepp

r

lan

ökat

edt.

ets

___Ku

OrgUtrkomkuntills

I storegharav eförgivnnatbidlegi

Måmuocheftekultlänsär oförbinfomyVänNat

MåmuVänundkunmåoch

FörjuridenÅtmjuri


ganisation ocredningen mmmunerna, rnskapscentresammans.

ort sett samtgioner och unr de dock liteett kunskapsde cirka 350na aktörer, etur och kulturar till kunskitimitet.

nga intervjuseet har etth att man haersom de haturvårdsomrsstyrelsen i Vockså myckebättra sina kormation omndigheter sonerområdetturvårdsverk

nga intervjuseer och idenerfrågor böderlätta samnskapscentreste i alla fallh ställa sig ba

r att kunna aidisk person.nna roll ellerminstone initidisk person,


ch finansierienar att de cregionerna, het skall organ

tliga företrädniversitet/höe olika roller.scentrum i oc0 000 männiseftersom deurarvsfrågorkapsuppbygg

ade personeregionalt upr lång erfarer övervakninrådet. VänerVästra Götalt positiva tillkontakter mem Vänern. Fleom viktiga aki hög grad. Fket, Riksantik

ade företrädeella föreningr vara med,arbete och ket är dock svåvara bereddakom centret

nställa perso. Det kan skeatt intressentialt kan det, förslagsvis V


ingcentrala aktöhögskolor/unniseras och s

dare för de inögskolor, är cKommunernch med att dskor som borarbetar med. Högskolor ognad och kun

er nämner ocppdrag för fönhet av dettngsansvaret nns vattenvårands län. Del att ett kunsed kommuneera av de perktörer, eftersFramför allt gkvarieämbete

dare anser ocgar och andrdvs att centrkunskapsuppårt att avgörda att också bts uppdrag.

onal och drive antingen genterna bildavara bra attVästra Götal

___________

örerna för atniversitet satyras måste

ntervjuade ocentrala aktöna är troligede har planerr i Väneromrd regional utvoch universitnskapsutveck

ckså Vänermörmedling avta. Länsstyrenär det gällerdsförbundse företrädareskapscentrumerna och förrsoner som isom de har agäller det Haet och Bover

ckså att förera organisatioret blir så inkpbyggnad. Påra i nuläget. Abidra till kun

va projekt måenom att enr en ny orgaha en befintandsregione

___________

t kunna skapmt länsstyrebli en fråga f

organisationeörer i ett kunn de viktigasringsansvarerådet. De bådveckling ochtet är nödväkling, samt g

museet som vVänerområdlserna bör oer lagstiftningverksamhete för länsstyrm skapas, båatt de anserntervjuats peansvar för fråvs och vatterket.

tag och närioner som ärkluderande så vilket sätt dAlla som villskapscentre

åste kunskapredan befintnisation somtlig organisaten. En möjlig

___________

pa ett kunskalserna. Hurför dessa akt

erna anser atskapscentruste aktörernat för markenda regionernsköter samondiga aktöreer en vetens

viktig aktör pdets natur också vara meg inom miljösköts dessutelserna somde för att deatt det behöekar på vissaågor som berenmyndighet

ngslivsorganintresseradesom möjligt,dessa aktörevara med sots verksamh

pscentret vartlig organisatm juridisk pertion som huvhet är då att

___________ Sida 7 (1

apscentrum

törer att lösa

tt kommuneum. Som aktöa som avnämn och har ansna är två andordning aver, eftersomskaplig

på grund av aoch kulturarved som aktö, natur ochtom avhar intervjue skall kunnaövs mera statligarörten,

nisationer,e avvilket börr skall knytaom aktöreret på något

ra en egention tar på sirson.vudman ocht driva

___5)

är

a

er,örermaresvardra

de

attvrer,h

atsa

s till

sätt

ig

___Ku

kunför

OmideVän(stifoch

Utrkomkuntills

FörplatVänskaforsomreg

Utrattdenver

Förverorgplatarb

Denkrolönutvformgrume


nskapscentreatt säkra en

m en ny organell förening enern i fokus fftelse), Väneh Vänerns va

redningen mmmunerna, rnskapscentresammans.

r att klara dettform mednerfrågor, (2pa arenor föskare och allVänern, och

gionalt, natio

redningen seklara dessan digitala plarksamheter s

rslaget är attrksamhetsanganisationenttform. Undebetet. Under

n beräknadeonor och för åemedel, lokaveckling av dim av möten,undfinansieridel tillförs vi


et som en palångsiktig fi

nisation skaleller ekonomfinns exemperhamn AB (attenvårdsför

enar att de cregionerna, het skall organ

föreslagna uen samlad in) skapa möteör dialog, debmänheten, fh (3) etableraonellt och int

er ett behov auppgifter. Föttformen, arsom föreslag

bygga upp vsvarig samtatt fungera,er år 2 anstäår 3 skall ve

driftskostnaår 3 och framal och admiigital plattfo, föreläsningng kan kunskia skapandet


raplyorganisnansiering av

l skapas finnmisk föreningel på tre av daktiebolag) srbund (ideell

centrala aktöhögskolor/unniseras och s

uppgifterna snformation oesplatser förbatt och samfysiskt och wa ett kontakternationellt,

av att inrättaörutom en verbetar med kits.

verksamheteefter ett halvpå informatlls ytterligarrksamheten

aden för år 1möver är dennistrationskorm, resor samar, seminariekapscentretst av särskilda

___________

sation, där dv driften och

s framför allg. Bland de odessa organisamt Samverl föreningar)

örerna för atniversitet satyras måste

skall kunskapom Vänern or förmedlingmverkan mellwebbaserat, stnät med for, samt med b

a 2 3 heltidsterksamhetsakommunikat

en successivtvår ytterligartion/marknae en personvara i full dr

1 är 2 miljonen 4 miljoner kostnader, mamt kostnadeer, kurser ocs verksamhea projekt elle

___________

e medverkanh att andra å

t fyra möjligorganisationesationsformrkansgruppe).

t kunna skapmt länsstyrebli en fråga f

pscentret: (1ch aktörer sovia t ex utstäan beslutsfasamt initierarskare, besluberörda intre

tjänster fördansvarig krävion och anor

t under tre åre en persondsföring ochför att förstärift.

er kronor, fökronor. Dessarknadsföriner för den utåch utställningt och budgeter genom att

___________

nde aktörerntaganden sk

heter: stifteler som idag aer: Laxfond Vn för översvä

pa ett kunskalserna. Hurför dessa akt

1) utveckla enom arbetar mällningar ochttare, myndioch stimuletsfattare ochesseorganisa

elade på trevs två personrdnar de utåt

r. År 1 anstän. Fokus liggeh på skapandärka det utåt

r år 2 är densa summor ing och informåtriktade vergar mm. Utövt utökas gensälja tjänste

___________ Sida 8 (1

na tecknar avköts.

lse, aktiebolaarbetar medVänernämningsfråg

apscentrum

törer att lösa

n digitalmedh seminarier,igheter,era till forsknh tjänstemänationer.

e personer föner som sköttriktade

lls ener då på att fdet av en digtriktade

n 3 miljonernkluderarmation,rksamhetenver dennaom att exterer.

___5)

vtal

ag,

gor

är

a

,

ingn,

örer

fåital

i

rna

___Ku

Denkomand

LokI fråfrånettCenockkomCen

En gutrekunMaregkunmeatt

DetUtrvärattav earbDetalladriv


n huvudsaklimmunerna rudra finansiäre

kaliseringågan om lokan ett antal krfysiskt huvuntret skall utkså är etablempetenser kantret skall oc

genomgångedningen senskapscentruriestad, somgionalt uppdrnskapscentrellan de aktörbåde aktöre

t fortsatta arredningens födorganisatiotillsammansett kommanbete bör sket är viktigt ata aktörers intva frågan om


ga finansieriunt Vänern (er, t ex länss

alisering av eriterier som fdkontor samnyttja redanrade aktöreran skapa synckså ha en go

av befintligar tre möjligaum. Det är Kam är viktiga kurag för förmeet skall lokalirer som vill ger från den n

rbetetörslag är attonerna, samts försöka hittde kunskapsunder 2014,tt förhandlintressen och sm ett Kunskap


ingen av drif(inklusive Trostyrelserna, k

ett Kunskapsframkom vidmt ytterligarebefintliga o

r med en tydnergier utifråod infrastruk

a organisatioorganisationarlstads univunskapsprodedling av Vänseras bör bligå vidare ochorra och söd

Vänersamart Högskolan Vta en lämpligscentrum, savilket möjliggsprocessensynpunkter.pscentrum fö

___________

ften av centrollhättan), sakan vara aktu

scentrum förd intervjuunde en eller flerrganisationedlig inriktningån det föreslaktur vad gälle

oner i relationner inom Väversitet, Göteducenter, ocnerområdetsi en fråga förh driva frågadra delen av

rbetets styrgVäst som hag modell för omt vilka rolleggör en startn är öppen ocVänersamarör Vänerfråg

___________

et bör ske avamt universituella.

r Vänerfrågodersökningenra noder ocher i Väneromg mot hållbaagna uppdraer tillgängligh

n till kriteriernerområdeteborgs univeh Vänermuses natur ochr fortsatt utrn om ett kunVänern finns

grupp och der uttryckt enorganiseringer de olika at för kunskapch transparerbetet har engor vidare.

___________

v de båda regtet och högs

r har utrednn. Kunskapsch/eller besökrådet som irhetsfrågor,get och arbehet och data

rna resulterasom värdar

ersitetmed loeet i Lidköpinkulturarv. Vaedning och fnskapscentrus med.

tre ovan nän vilja att deltg, finansieringktörerna skapscentret i bönt så att hänn nyckelroll i

___________ Sida 9 (1

gionerna, deskolor. Även

ingen utgåttcentret skallksplatser.möjligaste meftersom deetssättet.kapacitet.

ar i attför ettokalisering ing, som hararförhandlingum. Viktigt ä

mnda tänkbta, får i uppdg och styrninall ha. Dettaörjan av 201nsyn kan tasarbetet att

___5)

e 14

tha

månessa

ett

r

aradragng

5.till

___Ku

UtVäHärDärgen

UtrMeutvhösplaorgkomVärmelänsHögEneutv

I föstraUtbuttakomgroskamöfärdHel

Inounisötvidagekoettkunsam

1 ww


tredninänerfrår följer en utrefter beskrivnom att skap

redningensed Västra Götveckling av Västen 2007 ocneringsansvaganisationer.mmunalförburmland somd strategin ssstyrelserna,gskolan Västergi. Arbetetvecklingsstra

rstudien forategiska insabildning, forsalat behov. Gmpetenscentogrund för kull tillgodose

öjligheter attdig lösning, slhetssyn, dia

m Vänersamversitet/högvattensresurg. De betonaologiskt, ekonhållbart sättnskap och komverkan med

ww.vanern.or


ng om eågorförlig beskrivvs vilka behopa ett kunska

bakgrundtalandsregioänerregionech våren 200ariga i kommUtifrån mötund, Skarabopartners, däskapades fem, Vattenvårdt, Vänermuseresulteradetegi, som ko

mulerade foatser som finskning och koGruppens fratrum som kaunskapsbasedagens mäntillgodose sisom omfattalog och kritis

marbetet1 hagskolor) framrs, sjötranspar också viktenomiskt, soct krävs forsknonsekvensand markägare

rg


ett Kun

vning av utreov de intervjuapscentrum.

onens maritimn som marit8. Deltagaremunerna, samtena startadeorgs kommur fem prioritm fokusgruppdsförbundet,eet, Vänernsi förstudienm i juni 2009

kusgruppernns inom respompetensutvamtidsbild van stimulera trad hållbar uskliga behovna behov. Aar såväl ekoloskt tänkande

r flera av aktmfört att de vortled, turismen av att ettcialt som kultning och utvealyser. En sa, resursnyttj

___________

nskapsc

edningens bauade aktöre

ma strategi simt område,e på dessa mömt företrädae en arbetspnalförbund,terade utvecper med repKarlstads un

s NäringslivsrVänern som9 (se www.v

na sina framtpektive utveveckling varar �”ett samlatill ökad kunutveckling�”. Mv utan att äverbetet för håogiska, ekonoe är grunden

törerna (komvill utnyttja Vmdestinationökat nyttjanturellt. För aeckling, samatsning på kuare (t ex bes

___________

centrum

akgrund, upprna ser och v

som utgångs, genomfördöten var blanre för kanalbrocess, medVästra Götaklingsområdresentanterniversitet, Göråd, Götebormmaritimt omgregion.se).

tidsbilder samcklingsområett kunskapsat utvecklingskap om VänMed hållbarentyra kommållbar utveckomiska, sociför detta ar

mmuner, regiVänerns utven och boendnde sker på ett åstadkomt sammanstäunskapsuppbsökare) och b

___________

m för

pdrag och arvilka effekter

punkt, och mes tre dialognd andra utvbolag och regFyrbodalslandsregioneen pekadesfrån kommuöteborgs unirgs Energi ocmråde �– und

mt vilka behde. I fokusgrscentrum förs , forskningnern och somutveckling mmande generkling är en prala som kultbete.

ioner, länsstycklingspotenemiljö, på etett hållbart sma ett ökatällningar av byggnad ochbeslutsfattar

___________ Sida 10 (

rbetssätt.r de vill uppn

med fokus pågmöten undevecklings ocgionala

en och Regiout. I arbetetunerna,iversitet,ch Karlstadsderlag till

ov avruppen förr Vänern ettgs ochm är enmenas att marationersrocess utanurella aspek

yrelser ochntial somtt bättre sättätt, såvälnyttjande påbefintligforskning, ire (kommuna

___15)

nå

åerh

on

an

ter.

t än

å

alt

___Ku

ochMemekundes

UtifVänavsreskunockforsintrförGöt

UtrPå VochRegsamtväVänBio

Syftsådplatföru

VänPermuSchav Bstå

2 Se3 Bi


h regionalt),er forskning or känd för alnskapscentrussa områden

från den visinersamarbetslutad forsknulterade i ranskapsunderlkså vilka kunsskningsprojeressanta. RapVänerfrågorteborgs univ

redningensVänersamarh kompetensgion Värmlanmlat forskninrvetenskaplinersamarbetsfärområde

tet utredningdant kunskaptstillhörighetutsättningar

nermuseet hrnilla Schedinseichefen Mhedin och BjöBjörn Ohlssor Björn Ohlss

e http://medialaga 3, Samm


utgör självaoch förmedlilmänheten oum för Väner.

on om ett satet 2009, gjoing om Vänepporten Forslag inom Vänskapsluckorekt med inrikpporten utgör. En sammaversitet, finns

uppdragbetets uppds, ansökte Vänd om att fångs , kunskapig inriktningtet, HögskolaVänerskärgå

gen är att gepscentrum kat, organisatio.

ar varit projen som projekMarcus Drotzörn Ohlsson,on, Marcus Dson och Mar

a.vanern.org/anfattning av


grunden förng ger ocksåoch för att kurfrågor skulle

amlat kunskardes som enern samt verskning och knersamarbetsom finns, oktning mot enör ett undernfattning skrs i Bilaga 3.3

rag, genom eänermuseet sfortsätta meps och förmeskulle kunnaan Väst, Göteården med K

e förslag på han se ut, utifon, mål, upp

ektägare förktledare fråntog över promedan sam

Drotz och Percus Drotz.

2012/06/Forsv rapporten Fo

___________

att nå en håå goda förutsunna stimulee kunna fung

apscentrum fn första etappksamma kunkunskapsprodtet, som komoch vilka konfn hållbar utvrlag för dennriven av Mar

ett initiativ fsommaren 2ed en andraedlingscentra skapas. Fokeborgs univeKinnekulle, Vä

hur en ekonofrån befintligpdrag, samve

r utredningenn augusti 201ojektledarskamanställningrnilla Schedin

skningsrappororskning och k

___________

ållbar förvaltsättningar föera regionalgera som are

för Vänerfråp en inventenskapsproduducenter runm våren 2012fliktområdenveckling av ona utredningrcus Drotz oc

från fokusgru2012 hos Väsetapp, att görum för Vänekusgrupp 5 bersitet, Karlstästarvet och

omiskt långsiga aktörer meerkan och mö

n, med Väne12 till augustapet. Intervjug och analysn. För författ

rt_juni 20121.kunskapsprodu

___________

ning av Väneör att göra Väutveckling. Eena och pådr

gor, som forring av pågåcenter. Dennnt Vänern �–2. 2 I rapportn och potentmrådet somom ett kunsch Sten Åke W

upp 5 Utbildnstra Götalandöra en utrednerfrågor medestår av reprtads universiVänermuse

iktigt hållbared deras fysiöjliga ekonom

rmuseets dåi 2013, då tiluarbetet gjoer har utförttandet av de

.pdfucenter runt V

___________ Sida 11 (

ern som resuänerregionenEtt gemensamrivare inom

rmulerades aående ochna inventerin

ten beskrivstiellaär särskilt

skapscentrumWängberg,

ning, forsknidsregionen oning om hurdresentanteritet,et.

r modell för eiskamiska

åvarande chellförordnaderdes av Pernts gemensamnna utrednin

Vänern.

___15)

urs.nmt

av

ng

m

ngochett

för

ett

ef

nillamtng

___Ku

UtrFörbörintevårVänGötochuni

FörproposBov

Eftehansjälintedetminolikockoch

Utrsamstu

UtifmekorKunpå Vsom

Påarbsyn

4 Segym5 Se


redningensr att undersör ha samt huervjuundersöen och sommnern (Trollhätalandsregioh Västra Götaversitet, Hög

reträdare förocessledare fsitiva samtalverket.

er intervjuerndlade om belv kan bidra mervjuundersöt finns ett bendre kommuka sätt, likasåkså något åth lärosätena.

redningen hamarbeten somdieresa till d

från detta md Lidköpingsrtfattat förslanskapscentruVärmlands mm hade interv

mötet bekräbetssätt. Vissnliggöra och m

e Bilaga 1, Arbmnasieförvaltne redogörelse


arbetssättöka intressetr det skulle kökning blandmaren 2013ättan inkludenen och Väraland, samt egskolan Väst

r nationella aför Vänersammed tjänste

rna har svareehov, använmed, samt oökningen visehov av ett sauner som inteå med vilka fnär man jäm.

ar också gåttm redan finne stora sjöar

material, sams före detta kag på fyra sidum för Vänemuseum i Kavjuats.

äftades i stora uppgifter bmarknadsför

betssätt �– interningarna, förför studieresa


och behovekunna organd företrädareintervjuadeserad), 9 företmlands musen företrädaoch Karlstad

aktörer har inmarbetet, ochemän på Hav

en analyseratdning, målgrrganisation,ar att en stoamlat kunskae är intressefrågor och påmför företräd

igenom möjns såväl inomrna i USA och

t efter diskukommunchedor om uppdrfrågor. Dettrlstad, då 25

t det förslagbetonades dra Vänern sa

rvjuer med akredovisning aan till USA och

___________

t av ett kunsiseras, valdee för aktörers 18 företrädträdare för Rseum, 9 företare vardera fds universite

nte intervjuah Sten Åke Wvs och vatten

ts utifrån utrrupper, vilkastyrning ochr majoritet aapscentrumrade. Nyttanå vilka sätt ddarna för kom

jliga organisam Sverige somh Kanada i m

ssioner inomf Kenth Linddrag, organista förslag dis5 personer de

g som presenock mer, sommt stärka m

ktörer inom Väv arbetssätt sh Kanada i Vä

___________

skapscentrume utredningesom deltar i

dare för 13 avRegion Värmlträdare för läör de tre läroet. Totalt inte

ats, men projWängberg, Gnmyndighete

redningens faktörer som

h finansieringav de intervjuför Vänerfrån av ett kunset bör fungemmunerna, r

ationsmodelm internationmaj juni 2013

m Vänersamaström som rering och styskuterades peltog, däribla

nterades vadm att stimuleedborgarnas

änersamarbetsamt vilka persnerns vattenf

___________

m, vilket uppn att göra enVänersamav de 14 komland, Västraänsstyrelsernosätena Göteervjuades 39

jektet har viaöteborgs unen, Naturvår

rågeställningm bör vara mg. Resultatetuade persongor. Det är bkapscentrumra. Åsikternaregionerna, lä

ler för olikanellt, bland a3.5

arbetets fokuådgivare, skryrning av ettå ett dialogmand flera av d

gäller uppdrera forsknings engageman

tet samt med fsoner som haörbunds årssk

___________ Sida 12 (

pdrag ett sådnrbetet. Undemunerna ru

na i Värmlaneborgs9 personer.4

a Dirk Harmsniversitet, hardsverket oc

gar, sommed, vad mant averna anser abara ett fåtam uttrycks påa skiljer sigänsstyrelser

typer avannat genom

usgrupp 5, orevs etttmöte den 21/de företräda

rag ochg, skapa debang, varför de

företrädare fr intervjuats.krift 2013.

___15)

dant

ernt

d

sen,fth

n

attlå

na

m en

ch

/10are

att,essa

för

___Ku

uppkunomGötsittolikattattolikpos

EfteVänUtifoch

Förkungymgymsåd

DenGarVänkunvilja

BehVänkomutvrekuniinnma

VänkomhelmearbLax


pgifter i dettnskapscentreatt regionertalandsregioa tillsammanka åsikter. Endet blir mindarbetet sprika uppdrag sstadress.

er dialogmötnersamarbetfrån vad somh det är detta

r att få en upnskapscentrumnasieprogramnasieskolordan samverka

n genomfördrdiegymnasienerprogrammnskapscentrua från respek

hov och effenern är en vimmunerna ruveckling. Vänkreation, trank biologisk mebära ett prorkområden,

nerns storlekmmuner ochhetsbild av vd Vänern sobetar för en hxfond Vänern


a nya förslaget. När det gärna måste tanen blir huvns på en platn fördel meddre sårbart.ds geografisom de har sä

tet har konsttet, Leif Litham framkom pa nya förslag

ppfattning omum för Vänerammen i komr och högskoan.

da inventerinet i Lidköpingmet. Utbildnum för Vänerktive gymnas

ekter av ett kktig gemensunt sjön, ochern ger invånsportmöjligmångfald ochoblem, framinfrastruktu

k, dess mångtvå adminis

vad som skerm utgångspuhållbar utvecn, länsstyrels


g har förtydliäller organisa en aktiv roludman för kts eller vara patt sitta tillsEn fördel mekt och att oliärskild komp

truktiva synpander, Västarpå mötet ochg om ett Kun

m skolans mörfrågor har emmunerna rola/universite

ngen visar attg, som har hingssektornrfrågor, mensieförvaltnin

kunskapscenam angelägeh är en förutsnarna rent dheter för närh är en stor tför allt genor och bebygg

ga olika tillgåtrativa regior inom Vänerunkt. Det finckling av Vänserna och de

___________

igats och forering fanns ll initialt, till ekunskapscentplacerade hosammans äred att ha perika befintligapetens för. V

punkter ocksrvet och Krish därefter haskapscentru

öjligheter atten inventerinunt Vänern,et samt mell

t det egentlihaft ett progrskulle dock kn att det krävng och komm

ntrumenhet för cirksättning fördricksvatten,ringslivet octillgång för bom att översvgelse.

ngar och attoner har gjorrområdet ocns flera organerområdet,n kommuna

___________

mulerats somlite olika åsikexempel gentret. Om kunos olika aktöatt det ger crsonalen placa organisatioiktigt är doc

å kommit fråstofer Svenssr förslaget om för Vänerf

t använda etng gjorts av uom samverkan gymnasie

gen bara finram med inrikunna bli enver lång förbemunledning.

ka 350 000 pdessa samhämöjligheterh ett lokalt yesöksnäringevämningar ka

t den delas mt det svårt atch vilka utvecanisationer ssåsom Vänela samverka

___________

m uppdrag fökter, men denom att Västnskapscentrerer runt Väneentret en sacerad på fleroner då kan tk att det finn

ån Dirk Harmson, Mariestaomarbetats ofrågor som r

tt kommandeutbildningsinkansområdeneskolor, och a

ns ett gymnaiktning mot Vviktig aktöreredelsetid o

personer somällens livskratill ett rikt fr

yrkesfiske. Omen. Vänern kan orsaka sto

mellan ett stott få en övercklingsmöjligom har kunsrns vattenvånsgruppen fö

___________ Sida 13 (

örflesta var enraets anställdaern fanns ocamlad styrkara olika nodeta ansvar förns en tydlig

msen,ads kommunoch förtydligaredovisas hä

eriktningar inn mellanav modeller

asium, De laVänern,i ettoch en uttala

m bor i de 14aft ochriluftsliv ochmrådet har ekan ocksåora skador p

ort antalrblick ochgheter som ryskap om ochårdsförbund,ör

___15)

niga

börcksåocher är

n.ats,r.

om

för

ad

4

en

på

yms

,

___Ku

öveär d

Vänför(inkkonfiskund

Ettolikbestillden

I raVäninokonforsboe

FlerVändesandvarövei kuaktvatväranntillatt

Ettheloch

6 Bi


ersvämningsfdock bristfäll

nersamarbetdetta ändamklusive fiske)nkretiserats oke, sjöfart ocder 2013.

kunskapscenka frågor somslutsfattare bregional utven forskning s

pporten Forsnersamarbetm flera olikanfliktområdeskningsuppgende, sjöfart

ra företrädanerfrågornassa frågor bedra myndighandra. Regleersvämningsustområdenaivt friluftslivtenkvaliteteden av Vänenat sätt, är dexempel ökainte riskera

kunskapscenhetsbild av kh andra beslu

laga 3, Samm


frågor. Samvlig.

tet bildades fmål instiftade), energi samoch koncenth forskning.

ntrum för Väm kan bidra tbättre besluteckling. En vom bedrivs.

rskning och ktet har ett ana discipliner oen kan ocksågifter. Det gät, turism, fysi

re för kommär så kompleelysas på etteter inte klaeringen av variskerna ocha, förutsättnioch fisket. En, som fisketern går förloret av stor vika mängden sVänerns vatt

ntrum skall hkonsekvenseutsfattare att

anfattning av


verkan mella

för att underes fem fokus

mt forskning orerats på någGrupperna o

änerfrågor sktill att utvecktsunderlag, sviktig uppgift

kunskapsprodntal konfliktooch visionerbli föremål fller områdenisk planering

muner, regionexa och oftamångvetensrar av. De fleattennivån, tdet strandningar för ökaEn satsning pt och den biorade vid en skt att dessa ajötransportetenkvalitet o

ha som uppgrna av olikat få ett bättr

v rapporten Fo

___________

an dessa orga

rlätta samarsgrupper: sjöoch utbildningra olika omom attraktiv

kulle kunna tkla samarbetstimulera tillt i detta samm

ducenter runområden idesom är komför intressann som reglerg och konflikt

nerna och läninnehåller flskapligt sätt,esta områdetill exempel,nära boendetad turism särpå mer sjötraologiska månsatsning på öandra värdener kan näringoch dess eko

gift att vara eåtgärder, vilre kunskapsu

orskning och k

___________

anisationer o

bete om viktöfart, attraktng. Under deråden: utveca miljöer och

ta fram ett satet inom Vänett ökat intrmanhang sku

nt Vänern �– kntifierats, somunövergripnta utredningingen av vatter mellan ri

nsstyrelsernaera intressevilket de ensn hänger ockpåverkar intt, utan ocksårskilt båtturisansporter kanngfalden. Förökat utnyttjan synliggörsgen behöva gsystem.

en kunskapsbket gör det lunderlag när

kunskapsprodu

___________

och kommun

tiga utveckliniva miljöer, bet senaste åreckling av besh energi har

amlat kunskanerområdet,resse för Vänulle vara att

kunskapsundom kräver brpande. Fleragsuppdrag octennivån, strksintressen.6

a framhållerkonflikter. Dskilda kommkså ihop oche baraden biologissm, möjlighen påverka sår att inte riskndet av Väneoch tas hänsgöra ytterliga

bank och kunättare för kodet gäller frå

ucenter runt V

___________ Sida 14 (

ner och regio

ngsfrågor ocbesöksnäringet har arbetesöksnäringeninte varit ak

apsunderlaggenern och bidrtillgängliggö

derlag inomred kunskapav dessachrandnära6

attDärför behövemunerna ellerpåverkar

ska mångfaldeterna för ettåvälkera att andrern på ett elsyn till. För aare åtgärder

nna ge enommunpolitiågor som rö

Vänern.

___15)

oner

hgetn,tiva

i

raöra

err

dent

ralerttför

ikerr

___Ku

Vänaspkun

Ettolikmybehdekomexpforsolikkanexe

Förockvilkme

Somäveeninitmädisk

DeandkunolikDesekokunutre

Nyaposblaino


nern. Det skupekter, vilketnskapsbild in

annat behovka kommunendigheter ochov av en möolika aktörermmunerna ruploatering. Etskning som fka sätt, kan fn utvecklas. Fempel sjötran

r att lyckas mkså en ökad kket visar på bdborgarna a

m en arena men stimuleraenskild orgatiativ till forsrker att det skussioner i fr

positiva effedra beslutsfanskapsunderka intressen sssutom ökarologiska, ekonna fungeraedningsarbe

a samarbetesitiv effekt urnd allmänhem Vänerregi


ulle också unt kan vara svånnebär också

v som nämnser, mellan koch högskolorötesplats merna, samt attunt Vänern,tt kunskapscfinns och defungera somFörhoppningnsport, besö

med regionalkunskap ombehovet av föatt påverka d

med en särsktill debatt innisation, avkning genomsaknas kunskrågor som ka

ekterna av etattare, i komlag i en frågasom berörs amöjligheten

onomiska, sosom ett kunsete.

n kan stimulr sysselsättneten kan ledaionen.


nderlätta arbårt för en miatt dubbela

s av flera förmmuner ochr/universiteted utställningt en viktig uptill exempelcentrum, somolika aktöreen sådan mögsvis kan detksnäring och

utveckling ooch ett ökatörmedling. De beslut som

kild uppgift nnom viktiga spersonalmäsm att presentkap för att kan gynna den

tt kunskapscmuner, regioa, blir det lätav beslutet.n att se frågaciala och kulskapsstöd til

era till regioings och befa till ett ökat

___________

betet med håindre kommuarbete kan un

reträdare ärh myndighet. Många av dgar och semippgift bordeom frågor som har samlatr som produötesplats ochockså stimuh fiske.

och ett ökat ut intresse förDet möjliggörm tas som ha

när det gällersamhällsomrssiga och andtera idéer ocunna ge ettn regionala u

entrum kanoner och hosttare att fattaRisken att vian ur ett samlturella dimell enskilda ko

onal utvecklinfolkningssynengageman

___________

ållbar utveckun att klara andvikas.

behovet av eter, samt medem som harinarier och avara att främom rör överst och tillgängcerar kunskah en arena dlera till regio

utnyttjander Vänern blanr också en ökar med Väner

r Vänerfrågoåden, vilketdra skäl. Cench sammanföbra beslutsuutvecklingen

vara av fleras myndighetea beslut somssa intressen

mmansatt hålensioner. Kunommuner i d

ng inom olikanpunkt. En ökng i dessa frå

___________

ling med desav på egen h

en ökad samllan kommunr intervjuatstt det finns emja samarbesiktsplanerinliggjort denap och använär dialog ochonal utveckli

av Vänern sond allmänhetkad delaktighrn att göra.

r kan ett kunkan vara svåntret kan ocköra forskare,nderlag, sam.

a olika slag. Oer, får ett gem tar hänsynn �”glöms borlbarhetspersnskapscentreeras remiss

a områden, vkad kunskapgor och stärk

___________ Sida 15 (

ss olikahand. En sam

mverkan mellner,talar om etten länk mellaetet mellanng ochkunskap ochnder Vänernh samverkanng, inom till

om resurs krt och besökahet bland

nskapscentruårt att göra fökså försöka tnär man

mt initiera

Om politikerdiget och brtill de mångart�” minskar.spektiv medet föreslåsoch

vilket får enom Vänernker demokra

___15)

mlad

an

tan

hpå

n

ävsare,

umöra

ochaa

atin

BILupp

Arbsam

I bilatillhpersgyminte

InteUtifinteför sstyrkomdeltGötGötsamDesföreatt dkunandorga

Inföfrågante

InteDe fpersPern(se f

LAGA 1 tillpdrag av V

betssättmt med f

agan beskrivörande brevsoner, samtmnasieskolanervjuade pers

ervjuerna merån Vänersaervjuundersösynpunkter vning samt fin

mmer från Vätar i Vänersaalandsregionaland, de tre

mt Vänerns Vasutom har peträdare fördet finns ettskapscentrura närliggandanisationer o

ör intervjuerngor som vi vileckningar oc

ervjuerflesta intervjsoner samtidnilla Schedinförteckning n

�”KunskapVänersam

�– Intervjföreträd

vs intervjuunv som sändesinventeringe, med tillhörsoner.

ed aktörer inmarbetets vökning för attvad gäller benansiering avänersamarbemarbetet: denen samt Väe lärosätenaattenvårdsföersoner frånBoverket, Haantal aktörem, som intede högskolooch olika sam

na skickade vle diskuterach intervjusva

uer har gjortdigt. I vissa faoch Björn Onedan).

pscentrumarbetet�”

juer medare för g

dersökninges till intervjupen av utbildnrande brev ti

nom Vänersaision om ettt ta reda på vehov, nytta, iv ett kunskapetet har vi vae 14 kommurmlands musGöteborgs uörbund.n Fokusgruppavs och vatter som skullekommer tillr, statliga mymarbetsorgan

vi ut ett brevmed represearen struktu

ts personligeall har intervOhlsson, Väne

m för Väne

d aktöregymnasie

en med aktörpersonerna oningsinriktninill intervjupe

amarbetetkunskapscevad de olikanriktning, mpscentrum. Ealt att endastunerna runt Vseum, länsstuniversitet, H

p forskning otenmyndighee kunna varatals i dennayndigheter, fn med intres

v med en korentanterna (rerades seda

en, ibland mevjuerna gjortsermuseet. Sa

rfrågor E

r inom Veförvaltn

rer inom Vänoch en förtengar och samersonerna oc

ntrum för Väaktörerna inålgrupper, aEftersom initt intervjua föVänern, Regityrelserna i VHögskolan Vä

och utbildnineten och Nataktuella i etrapport. Blaföretag, intresse för Väner

rt beskrivning(se nedan). Uan efter de t

ed enskilda ps per telefonammanlagt h

En utredni

Vänersamningarna

nersamarbetckning över

mverkansomrh en förteck

änerfrågor hanom Vänersarbetssätt, ortiativet till utöreträdare föon VärmlandVärmland ochäst och Karlst

g haft samtaturvårdsverkt framtidand tänkbaraesseorganisarfrågor.

g av vårt uppUnder intervjio frågorna.

personer, ibln. Intervjuernhar 39 perso

Sida 1 a

ing på

marbetet

tet, medintervjuaderåden inomning över

ar vi gjort enamarbetet harganisering otredningenör aktörer sod och Västrah Västratads univers

al medket. Det inneb

a sådana finnationer, idee

pdrag och tiojuerna förde

and med flena har utförtner intervjua

av 11

t

naroch

m

itet,

bär

nslla

oes

rats avats

KomVi htyväI sambästkomförv

RegVi hGötutvesompers

LänsLänsfleramedsammedresp

LäroVi hansv

NatiFöreprocsam

mmunernaar intervjuatärr, eftersommtliga fall hata överblickemmunchefenvaltningschef

ionernaar intervjuatalandsregioneckling, enerm har ett regisoner som ar

sstyrelsernasstyrelsernaa olika enhetd riskhanterimhällsbyggnad naturvård,pektive samh

osätenaar intervjuatvar för lärosä

ionella aktöreträdare förcessledare fö

mtal med tjän

t 18 företrädm vi inte fick nar vi kontaktaen över kommhänvisat ossfer eller utve

t 4 företrädanen. I Regionrgifrågor, kulonalt ansvarrbetar med m

har mycketter. På Länssng och översd. På Länsstykulturmiljövhällsbyggnad

t en företrädätets forskni

rernationella aör Vänersamnstemän på B

dare för 13 avnågot svar påat kommuncmunens behs vidare till aecklingschefe

re för Regionn Värmland intur och turisr, har intervjmiljö respek

verksamhetstyrelsen i Väsvämningsfråyrelsen i Väsvård, riskhänd.

dare för respengs och/elle

ktörer har inmarbetet ochBoverket, Ha

v de 14 komå intervjuförchefen i resphov och stratandra chefstjer, och i ett f

n Värmlandntervjuadessm. Även tvåuats. I Västraktive natur o

med anknytärmlands länågor, regionastra Götalandsyn och öve

ektive lärosäer undervisn

nte intervjuatSten Åke W

avs och vatte

munerna. Enrfrågan trotsektive kommegiska arbetänstemän infall till komm

och 3 företräpersoner soföreträdarea Götalandsroch kulturarv

tning till Vänintervjuadeal utvecklingd intervjuadersvämningsf

äte, personeningsfrågor, d

ts, men projeWängberg, Göenmyndighe

n av kommunupprepade

mun, eftersome. I vissa fallnom kommunmunstyrelsens

ädare för Väm arbetar me för Värmlanregionen intevsfrågor.

ern, som är us 4 personerg, naturvård res 5 personerågor, klimat

r med ett övdvs totalt 3 p

ektet har viaöteborgs univten, Naturvå

Sida 2 a

nerna saknaspåstötningam de bör haharnen, så soms ordförande

stramed regionalnds museumervjuades

uppdelad pår som arbetarespektiveer som arbetatanpassning

vergripandepersoner.

a Dirk Harmsversitet, haftårdsverket.

av 11

sr.den

e.

,

åar

ar

en,t

Brev

Ett kOm

InleI VävisioökadI begsoci

RegkunsundVänär eVäncent

VänVänpoliochsocikomwww

VisiobrukmedVän

1. A2. Sj3. B4. E5. Fo

v sänt till int

kunskapscenbehov, möj

dningnersamarbeon om �”ett sad kunskap omgreppet hållala dimensio

ion Värmlanskapsproducersöka hur eerrelateradett undersökaerregionen,trum.

nersamarbetersamarbetecyutvecklingkringliggandala, ekonom

mmunövergriw.vanern.org

onen inom Vkare och besd beaktandeersamarbete

Attraktiva miljöfart och traesöks och unergiorskning och

tervjuperson

ntrum för Väligheter och

tets inriktninamlat utveckm Vänern ocbar utvecklinonen, och ut

d och Västracenter runt Vett samlat foe frågor skulla vilket behosamt hur de

etet är en plattg och gemensde kustzonermiska och kultipande strateg).

Vänersamarbsökare där enav Vänern set har identif

ljöer för boeansportinfraupplevelsenä

h utveckling

ner �– aktörer

änerfrågor?organiserin

ngsdokumenklings , forskch som är enng innefattasvecklingen ö

a GötalandsrVänern från 2rsknings , kule kunna orgov och vilketessa ser på or

tform för anasamma insatr. Deltagandeturella förutegi med en h

betet är att gn hållbar tillvom naturtillgfierat fem ut

nde, besökastrukturäringar samt

r inom Väne

ng

nt Vänern somknings och kgrogrund fös såväl den eöver tiden se

regionen har2012 gett sittunskaps ochganiseras ochintresse somrganisering,

alys av och itser i Väneroe organisatiosättningarnahållbar utvec

garantera enväxt bygger pgång. �’Ett untvecklingsom

re och företa

Vänerfisket

ersamarbetet

mmaritimt oompetensceör kunskapsbekologiska, sos som centra

utifrån rappt stöd till etth förmedlingsh finansierasm finns hos dstyrning och

nitiativ till enområdet somoner utforskaa för en regiockling som ge

högkvalitatipå den egnanderbart Vänmråden av sä

ag

t

område frånentrum som kbaserad hållbom den ekonal.

porten Forsknutvecklingspscentrum för. Ett viktigt lee centrala akfinansiering

n gemensamm inkluderar bar och vidareon ochemensam ing

v livsmiljö fökraften i Vänern!�’rskilt intress

Sida 3 a

2009 finns ekan stimulerbar utvecklinnomiska och

ning ochprojekt somred i detta arktörerna ig av ett såda

mbåde sjön, öeutvecklar de

gång (läs me

ör invånare,nerregionen

se:

av 11

enra tillg�”.den

skall

bete

nt

arnae

er på

EtapInomrappVän

Kunkunuttrarbe

Av rdesstill s200Vänsärsenskkomflertatt afråg

Undkungrupgemforsann

RapdetresuförvVäninrikVän

EtapVänsamUndrepr

pp 1 Kunskam utvecklingporten �”Forsnersamarbete

skapsförmedna arbeta föyckt sig viljaetar med hål

rapporten fras kringligganskriftliga källoforskare ocherrelateradeskilda ämneskilda projektmmunikationtalet kommuanvändandetgor.

der de senastskapsproducppera sig förmensamt tvärskare från oliat initiativ i r

porten visarfinns en radurser. Det ärvaltning och ferregionen.ktning skulleerrelaterade

pp 2 Utredniermuseet i L

mordna utredder våren komresentanter f

psunderlag igsområde 5 gskning och kuet �”(se www

dling har inoör en hållbargöra. Dennallbar utveckl

amgår att dede kommunor, drygt 120h andra kunse frågor. Detområde, met. Dessutomen mellan deuner hade fåt av externa

te åren har fcenterna. Inor en forskningrvetenskapligka ämnesomriktning mot

r även att detinbyggda koväsentligt atfinna rationeSlutsatsen äkunna ge ene frågor, vilke

ing om organLidköping hadningsarbetemmer Pernilför de centra

inom Vänersgenomfördesunskapsprod.vanern.org)

m Vänersamutveckling i Va rapport varing inom de

et finns en omer. Den inve0 pågående eskapsaktörerfinns många

en kunskapenär kunskapsse olika aktöringångar tillkunskapsakt

flera initiativom både Götgssamverkangt forskningsmråden. Biosfökad samve

t saknas forsonflikter meltt synliggöraella lösningarär att ett kunn bredare ocet gynnar de

nisering av er på de bådat om ett samla Schedin oala aktörerna

samarbetets under 2011ducenter runt).

marbetet lyftVänerområdr ett led i detfem nämnda

mfattande kuentering someller nyligenr som på etta enskilda akn är ofta fragspridningenerna är bristden forsknitörer var gan

tagits för atteborgs ochn kring Vänesnätverk, Väfärområde Verkan för ett

skning inomlan olika intrdessa konflr för att nå mskapscentruch mer samlaenna ambitio

ett kunskapsa regionernamlat kunskapch Björn Ohla: de 14 kom

1 och 2012 et Vänern �– Ku

s fram som edet, vilket detta arbete däa utvecklings

unskapsprodgjordes idenavslutade foeller annat sktörer som pgmentiseradbegränsad otfällig. Av rapng och den knska låg när

t förbättra sKarlstads unrregionens hnerlandskapVänerskärgårhållbart sam

många viktigressen och säikter för att kmålet, en hålm med en tyad bild av kunon.

scentrum oms uppdrag fåpscentrum fölsson från Vämmunerna, d

tt projekt sounskapsunde

en central fråbåda regionär många aktsområdena id

duktion somntifierade 14orskningsprosätt arbetar mroducerar kuoch rör i allm

och samverkapporten framkunskap somdet gäller Vä

amarbetet miversitet harhållbara utvepet LTSER, harden med Kinmhälle.

ga områden,ätt att använkunna få tilllbar utveckliydlig tvärvetenskapsprodu

m Vänerrelattt ansvaret a

ör Vänerrelatänermuseet ae båda regio

Sida 4 a

om resulteraderlag inom

åga för attnerna tydligttörer somdentifierade

rör Vänern o400 referensojekt, och cirkmedunskap inommänhet endaan ochmgår också atm producerasänerrelaterad

mellanr forskare böeckling. Ettar bildats mennekulle är e

men också anda Vänernsstånd en suning avenskapliguktionen om

terade frågoatt utföra octerade frågoatt intervjuaonerna,

av 11

de i

har

es.

ocherka

m sittast

tts ochde

örjat

edett

att

nd

rhr.a

VästochUndfinautifr

De f

1. Fiutve2. V3. Hförm4. V5. V6. Sk7. V8. H9. Fikun10.

tarvet, VärmVästra Göta

der hösten konsiering kområn att prese

frågor som v

inns det beheckling? VilkeVilka kunskapur skulle ni vmedlingen skVad kan ni soVilka aktörer/kulle ett kunVilka målgrupur skulle ettinns det någskapscentruHur skulle et

mlands museualands län, Kaommer matemmer att tasenteras.

vi vill diskuter

ov av ett samen nytta serps och forsknvilja användake?m aktör bidr/intressenternskapscentrupper kan finnkunskapsceon idag existm?tt kunskapsc

um, Vänernsarlstads univerialet att befram och i d

ra med de ol

mlat kunskapni med ett sningsområdea ett kunskap

ra med till etr är viktiga atum kunna unnas för ett kuntrum kunnaterande orga

entrum kunn

s Vattenvårdversitet, Högsearbetas, modecember 20

lika aktörern

pscentrum oådant centruen skulle varpscentrum?

tt kunskapscett ha med soderlätta samunskapscentra vara organanisation som

na finansiera

sförbund, läskolan Väst oodeller och fö013 kommer

na är följande

om Vänerrelaum?a av särskiltVad bör finn

entrum? I såom aktörer i emarbetet melrum?niserat och stm skulle vara

as?

nsstyrelsernaoch Göteborörslag för orgett underlag

e:

aterade frågo

intresse förnas tillgänglig

fall på vilketett kunskapsllan aktörer r

tyrt?a lämplig som

Sida 5 a

a i Värmlandrgs universiteganisation ocg att fatta be

or utifrån hå

er?gt och hur sk

t sätt?scentrum?runt Vänern

m bas för ett

av 11

dset.chslut

llbar

kall

?

Inte

KomGruGräsGullGötHamKarlKarlKarlKristLidkMarMelSäffSäffSäffTrolTrolVän

RegRegAndDagUlf NLaila

VärmÅsaKers

VästPerGötTomRolf

LänsLänsMagLeif

ervjuade per

mmunerna, 1ms kommunstorps kommlspångs komene kommummarö kommstads kommstads kommstads kommtinehamns kköpings kommriestads komleruds kommfle kommun,fle kommun,fle kommun,lhättans komlhättans komersborgs kom

ionerna, nioion Värmlanders Olsson, Rg Hallén, EneNordström, Ka Gibson, Vis

mlands museHallén, länssti Berggren,

tra GötalandHörberg, mieborg, 2013mas Olsson, nf Danielsson,

sstyrelsernasstyrelsen Vägnus AhlstraGustavsson,

rsoner och in

18 personern, Annika Lommun, Ove Johmun, Carinan, Jerker Andmun, Jan Olomun, Mats Ahmun, Hans Wemun, Kerstin Bkommun, Stemun, Jan Fra

mmun, Kristofmun, IngmarSven JunzelLouise AlerfAnders Anstmmun, Håkammun, Kristimmun, Ove T

o personer pndRegional utvrgikontoret,Kultur, Karlstsit Värmland

eummuseichef, K, enhetschef

dsregionenljöstrateg int05 24.

natur och ku, processleda

, nio personärmlandnd, planfrågo, beredskaps

ntervjudatum

i 13 kommumarker, komhansson, komGullberg, kodersson Liljeov Apell, komhrén, förvaltnennerholm, fBerg, stadsarefan Johanssoansson, kommfer SvenssonJohansson,l, kommundifors, utvecklitrin, utvecklin Falck, chefna JornevaldThörnqvist, k

å två region

eckling, KarlKarlstad, 20tad, 2013 03, Karlstad, 20

Karlstad, 201Kulturmiljö

ternationella

lturarv, kultuare, Västarve

er på två län

or Samhällsbsdirektör Sam

m aktörer in

unermunchef, 20mmundirektöommunstyreestrand, tf kommunchef, 20ningschef Kuförvaltningscrkitekt, Stadson, miljösammundirektörn, planeringskommuncheirektör, 2013ingshandläggingsstrateg, 2f kontoret Håd, Visit Trollhkommundire

er och ett lä

stad, 2013 0013 03 073 07013 05 16

13 04 15och regiona

a frågor och

ursekretariatet, 2013 04 2

nsstyrelser

byggnad, 201mhällsbyggna

nom Väners

013 04 02ör, 2013 03 1elsens ordförommundirek013 03 07ltur och turischef Teknik osbyggnadsfömordnare ochr, 2013 05 16chef, 2013 0ef, 2013 03 23 03 20gare och Vän2013 03 20ållbart samhhättan Vänerektör, 2013 0

änsmuseum

03 07

l utveckling,

vatten som

tet, Götebor29.

13 03 11ad, 2013 03

amarbetet

18ande (s), 201ktör, 2013 03

sm, 2013 06och fastighetrvaltningen,h Vänerkonta603 1526

nerkontakt, 2

älle, 2013 07sborg, 201306 26

Karlstad, 20

resurs, miljö

g, 2013 05 2

11

Sida 6 a

13 04 183 07

6 03t, 2013 06 0, 2013 06 05akt, 2013 05

2013 03 20

7 1707 17

013 04 15

ösekretariate

24.

av 11

4

5 21

et,

Bo JGun

LänsJensAnnMarEvaUlf G

UnivGötHögKarl

Jonsson, enhnnar Lagerkv

sstyrelsen i Vs Rasmussenna Georgievaria ThordarsoBjörkman, aGustavsson,

versitet/Högeborgs univegskolan Väst,stads univer

hetschef Regist, Naturvår

Västra Götalan, biträdandeLagell, Enheon, biträdandansvarig för bEnheten för

gskolor, tre persitet, StaffaKerstin Nor

rsitet, Thoma

ional utveckrd, 2013 03 1

ands läne länsarkitekteten för skydde enhetschbyggnadsminskydd och s

personer påan Edén, viceén, rektor, 2as Blom, pro

ling, 2013 0311

t, Samhällsbydd och säkerhef, Naturvårnnen distriktsäkerhet, Vän

tre lärosäteerektor, ansv2013 04 30rektor, 2013

3 11

yggnadsenhehet, Götebordsenheten,Skaraborg, Mnersborg, 20

envarig för fors

3 04 15

eten, Mariesrg, 2013 06 1Mariestad, 2Mariestad, 213 06 19

skningsfrågo

Sida 7 a

stad, 2013 0182013 06 052013 06 05

r, 2013 07 0

av 11

6 27

03

InteInveför linteKunKarlVadi Lid

SyftgymstudVäninrik

TillvGymochvareUtveVänorgaundplan

FrånnedsvarviktirespantevärdsamIntevarjgymgym

ervjuerna meenteringen avledningen i dervjuades elvskapsförbunbergsgymnasbogymnasidköping (se fö

et med intermnasieledningdera berördaerns/vattnetktningar kan

vägagångssämnasieledninsyftet med defter de fickeckling av ennerregionen�”anisering�” . Ier �”Samverknerade samv

n intervjuerntecknade avren, finns enigt och därföpektive gymneckningarnaderingar finnmmandrag avervjuerna syfe fråga på va

mnasiernas vimnasier.

ed företrädav samverkande gymnasiefva personer sndet Väst i Trasiet i Åmål,et i Mariestaörteckning n

rvjuerna vargarna idag aa utbildningsts betydelsedärför vara

ttngarna kontaden (se nedaen förtecknin struktur för�” och �”Ett kunnventering akan gymnasieverkansmode

na gjordes mv vad som sadrisk för över

ör antecknadnasieledningdär missupp

ns också vid dv vad som koftade inte tillarje intervjuaiktigaste pro

are för gymnnsområden gförvaltningarsom represenrollhättan/VäHerrgårdsgyad, Brogårdsgnedan).

att fånga upnser vara vikanordnaresi olika avseemer omfatta

ktades via etan). Därefterng över fråger långsiktig hnskapscentruav samverkaeskolor och heller och som

innesanteckdes, utan forrtolkningar edes. För att mför att ge de

pfattningar sden sammanmmit fram uatt få en koad gymnasiefilområden o

asieförvaltngenomfördesr som finns interar åtta gänersborg, Kmnasiet i Sägymnasiet i

pp de utveckktiga. Däremhemsida meenden i aktueande än vad

tt kort brevr togs kontakeområden sahållbar kunskum för Vänernsmodeller ghögskolor�”. Fm hade olika

ningar. Efterrmulerats uteller för värdminimera denem möjlighekett. Motsvanfattande rapunder intervjmplett sammeskola/förvaloch samverk

ningarnas som en intekommunern

gymnasieförvKarlstad/Hamffle, DalstjärKristinehamn

lings och samot gjordes ined programpella gymnasisom belyste

om önskan akt per telefonamt dokumekapsbaseradrfrågor? Omgjordes genoFrån dessa vutgångspunk

rsom antecknifrån hur inteering och vanna risk skickt kompletterarande risk föpportskrivninuerna.manställningtning, utan mkan med hög

ervjustudie mna runt Vänevaltningar:mmarö gymnnska gymnasn och De la G

mverkansomngen fördjupresentationeeprogram ocs i intervjuer

att få genomn för att bestenten �”Projekutveckling am behov, möjom att söka paldes några akter och form

ningarna inteervjuaren upl av vad somkades anteckra eller i övriör tolkningarngen, som är

över vad somer en aktueskolor eller m

Sida 8 a

med företrädern. Totalt

asium,siet i MelleruGardiegymna

mråden sompning genomer.ch/ellerrna.

mföra en intertämma tid,kt och uppdravöjligheter ochpå Google.seaktuella ellemer.

e var ordagrppfattadem uppfattas skningarna tiligt att justerr ochr ett

m ryms undell bild övermed andra

av 11

dare

ud,asiet

att

rvju

rag �–

her

ant

somla

er

Dels1.

2.

studien omfaUtbildningsEventuell säSamverkanSamverkanSatsning på

SamverkangymnasieskBilaterala sSamverkanoch högskoSamverkaninternation

attar två delasinriktningarärskild inriktmed univermed övriga

å forskarutbi

mellan gymkolor:amverkansfosarena mellaola/universitemellan gym

nalisering

ar:inom gymnaning på gymsitet och höggymnasieskoldade lektore

nasieskolor

ormer mellanan enbart gyetnasieskola o

asieprogrammnasiet idaggskolorolorer i gymnasi

och högskol

n gymnasiesymnasieskolo

och dess mot

m:

eskolan

or/universite

kolor och höor och/eller g

tsvarighet i E

et samt mell

ögskolor/univgymnasiesko

Europa, dvs.

Sida 9 a

an

versitetolor, näringsl

av 11

iv

BrevInomen iunivgymmot

I samUnivVänkunDettTermVändetvikti

VänforttillsakomVänen h

Chekunatt dåter

Bäst

PerUtve

v sänt till intm de närmasntervju om gversitet och hmnasieskolorntsvarande int

marbete meversitet pågåerregionen fskapscentruta kunskapscm Social andern, andra msom sitt, samig samarbets

ermuseet hasatta procesammans mempetensutvecerperspektivhållbar utvec

f för Vänermskapscentrudiskutera derkommer för

ta hälsningar

Åke Wargecklingsleda

tervjupersonste dagarna kgymnasieskohögskolor sana i övriga kotervju.

llan Vänermår ett arbeteför forskningm för Vänercentrum utved Ecological Rmyndighetermt finna en nspartner för

ar hållit sammssen. Jag hard Vänermusckling kan kovet kan finnackling.

museet, Pernm och kommssa aktörersr att bestämm

r

re

ner �– företräkommer jagolans pågåenamt andra gyommuner so

useet, Karlsti syfte att sk

g, kunskapsun.ecklas parallResearch �’LTSoch organisanaturliga gemen sådan lån

man detta arett särskilt ueet utarbetaopplas till Väa plats i utbil

illa Schedin,mer att besökmöjligheterma tid för en

ädare för gymatt kontaktade, planeradymnasieskoloom medverka

tads Universikapa en långtveckling oc

ellt med försSER Vänerlanationer skallmensam arenngsiktig utve

rbete och kouppdrag fråna förslag på hänern som redningen och

är huvudanska berörda kr att engagern intervju.

mnasieförvaa dig per telede eller tänkor. Jag har rear i Vänersam

itet, Högskolsiktigt hållbah kunskapsfö

söket att få fndskap�’. Målengagera signa för dialogckling.

ommer ocksån Västra Götahur gymnasieesurs, att diskh hur gymnas

svarig för utvkommunlednra sig i föresla

ltningarnaefon för att bbart samarbeedan träffat lmarbetet och

lan Väst ochar struktur krörmedling, e

fram ett forset är att komg i detta cen. Gymnasies

å att ansvaraalandsregionelärarnaskutera hursieutbildning

veckling avningar, länsstaget centrum

Sida 10 a

boka en tid föete mededningen föh genomfört

Göteborgsringett

skarnätverk Lmmunerna rutrum, betrakskolorna är e

a för dennen att

gen kan bidra

tyrelser m flm. Jag

av 11

ör

rt

Longuntktan

a till

för

Inte

JohaOlaMarMikMatLarsMarFredLarsChriBen

ervjuade per

an Olofsson,Johansson, uria Melanderael Blom, sktti Bertilssons Stäring, utvria Appelgrendric Norlin, ss Reinholdssoistina Josefssgt Stenhamm

rsoner föret

förbundsdirutvecklingscr, rektor, Karolchef, Herrg, rektor, Dalvecklingsledan, rektor, Vakolchef, Broon, gymnasieson, utbildnimar, rektor,

trädare för g

rektör, Kunskhef, Karlstadrlbergsgymnagårdsgymnasstjärnska gymare, Vadsbogdsbogymnasgårdsgymnaechef, Brogångschef, DeDe la Gardie

gymnasieförv

kapsförbundd/Hammarö gasiet, Åmålsiet, Säfflemnasiet Melgymnasiet, Msiet, Mariestsiet, Kristinerdsgymnasiela Gardiegymegymnasiet, L

valtningarna

det Väst, Trolgymnasium

lerudMariestadadehamnet, Kristinehamnasiet, LidkLidköping

lhättan/Vän

amnköping

Sida 11 a

nersborg

av 11

BILAGAVäners

Resuinomgymn

IntervEn sammredovisasammankunskapaktörer,

Vid resujusteringResultatintervjufintervjusuniversitav, fick rkunskapArbetssähur uppd

Kommunfrågan okategoriinte skap

Vi har vanämnt oSvaren feftersomrespektiv

Flera fråkänts mebegriplig

A 2 till �”Kusamarbete

ultatsamm Vänenasiefö

vjuer memanställningas här nedannställningen ascentrum föorganisering

ltatsammansgar gjordes fösammanstälfrågorna. I sksvaren från dteten/högskorubriken Prioscentrum ocätt, där Uppddraget skall u

nernas svar rm behovet oer av de svarpa diagram,

alt att inte reolika alternatrån länsstyrem det inte ärve tre stycke

geställningaest användbagheten i vårt

unskapsceet�”

mmansrsamarörvaltn

d aktöreav resultateunder rubriav intervjuerr Vänerfrågog, styrning oc

ställningen aör att underlning redoviskapandet avde olika aktöolorna. Frågaoriterade omch hur förmedrag handlarutföras.

redovisas i doch nyttan avr vi fått. Äveeftersom må

edovisa hur etiv, eftersomelserna, regiomeningsfullen, även om

r är koppladar för att kunresonemang

entrum för

ställninrbetet singarn

er inom Vt av intervjuker för de tiorna utifrån uor skulle kunch finansieri

av intervjusvlätta analysesas under tiokategorier förerna: komma 2, om vilkaråden. Frågaedlingen skalom vad kun

iagram, för av ett kunskapn när det gäånga kommu

enskilda komdet är dettaonerna och ut att skapa dantalet inter

e till varandrnna länka ihog.

r Vänerfrå

ng �– intsamt ma

Vänersamundersöknino olika frågestredningensna se ut, närng.

aren följdesen och bättreo olika rubrikör respektivemunerna, rega kunskaps oa 3, som gälldl ske, deladenskapscentre

att bättre åspscentrum, eller frågan ouner inte har

mmuner har sa som är intruniversitetendiagram när vrvjuade pers

ra och därföop frågeställ

ågor En u

ervjuemed för

marbetetngen med akställningar sosyfte, att ger det gäller u

i stort interve anpassa deker, som intee frågeställngionerna länsoch forskningde hur man ses upp i två oet skall arbeta

kådliggöra reeftersom detm organiserir haft någon

svarat, utan eessant i denn/högskolornvarje svarandoner är fler.

r har vi redoningarna me

utredning

r med areträda

ttörer inom Vom vi har idee förslag på hppdrag, arbe

vjuguidens tien till utredne helt sammaing har vi utgsstyrelsernagsområden mskulle vilja anolika kategora med, meda

esultatet. Det är svårt atting och styrnklar åsikt i fr

endast hur mfortsatta disna redovisasdekategori e

visat dem i ded varandra

Sid

på uppdra

aktöreare för

Vänersamarbentifierat unhur ettetssätt, målg

io frågor, meingens mål.anfaller medgått frånochman är intresnvända ettrier, Uppdragan Arbetssät

etta gäller dot skapa klaraning har vi varågan.

många som hskussionen.s enbart somendast utgörs

den ordningoch för att ö

da 1 av 26

ag av

r

betetder

grupper,

en vissa

sserad

g ochtt anger

ock inte

alt att

har

text,s av två

somöka

Vi börjaringå?, Prstyrning

I de flestSedan relänsstyrefrågestäendast mrelation

Behov o

SummerEn stor mkunskapsamlat uinriktninsom intekunskapVänern,kan göraskulle kusätt, vilkkommun

KommunAttitydekommunkunskapde mindkommunkunskapkunskap

Bland dekunskapgäller Väcentrumkommunsamlandsig för at

r med att redrioriterade osamt Exister

ta fall följer eedovisas inteelserna och ullningar utommed text. Vatill svaren i d

och nytta

ring behovmajoritet inoscentrum föutvecklings ,gsdokumente ser någon oscentrum utkan vara ena det möjligtunna belysa iket kan ge ettnerna runt V

nernan till ett kunnerna. 10 avscentrum, ore kommunenerna anserscentrum. Esutveckling.

e positiva koscentrum beänern, eftersm som ger ennen att priorde resurs förtt hitta infor

dovisa Behovområden, Arbrande organ

en kort beskervjuresultatuniversitet/hm två: Behovrje avsnitt inde ovan näm

och nyttaom de intervjr Vänerfrågoforsknings ot Vänern somomedelbar nttrycks på olisamlande reatt arbeta tvintressekonft bättre beslänern inklus

skapscentrude 13 intervch 4 av demerna ser ingeatt det kan fn annan men

mmunerna åehövs för attsom frågornahelhetsbilditera. Flera kolika frågormation och f

v och nytta. Sbetssätt, Vadisation.

rivning hur ven för varjehögskolor. Dev och nytta saleds med en

mnda frågestä

juade organior, vilket stämoch kompetemmaritimt oytta eller beka sätt. Ett cesurs, kan länvärvetenskapflikter och koutsunderlagsive Trollhätt

m och engagvjuade kommuppvisar ett

en omedelbafinnas behovnar att ett så

återfinns båden liten kom

a är så kompav konsekvekommuner msom gäller Vför att hitta s

Sedan följerd kan aktören

vi har skapatintressentgre 13 kommuamt Organisn kort summeällningarna.

isationerna ammer väl övenscentrum�”område frånehov av ett kucentrum kannka sammanpligt. Någraonsekvenserför en hållbtans kommu

gemanget i fmunerna är kt starkt engaar nytta medv, men att maådant centru

de stora ochmmun skall klexa. En annenserna av olmenar att ettVänern och esamarbetspa

Uppdrag, Mn bidra med?

kategorier uupp för sig, kunernas svarering och styering, som b

anser att deterens med o�” som formu2009. Det ärunskapscentge en helhe

n aktörer, kanbetonar särsav olika beslar utvecklingn.

rågan varierklart positivaagemang ochett kunskapan inte är intm skall ställa

lite mindre.klara av att aan mellanstolika åtgärdert kunskapsceen kunskapsbartner i olika

ålgrupper, V?, Finansierin

under de olikkommunernaredovisas i dyrning. Övrigygger på sam

t finns ett stooch stärker vlerades i Vänr endast tre mtrum. Nyttantsbild, kan fön skapa bättskilt att ett kulut på ett måg av Vänerom

ar mycket mtill tanken p

h tycker att bpscentrum. Etresserad avas mot andra

En kommunrbeta med hor kommun fr kan göra dentrum skullebank dit manfrågor, såvä

Sid

Vilka aktörerng, Organise

ka frågeställna, regionerndiagram för sga svar redovmtliga aktöre

ort behov avisionen om �”nersamarbetmindre kommn av ett sådanörmedla kunre samarbetunskapscentångvetenskamrådet, dvs

mellan de olikpå ettbehovet är stn av de treatt betala föa behov vad

n menar att ehållbar utvecframhåller aet lättare före kunna varan skulle kunnäl kommuner

da 2 av 26

börering och

ningarna.a,samtligavisasers svar i

ett�”etttetsmunerntnskap ome ochtrumpligt

ka

tort. 3 av

ör ettgäller

ettkling vadtt ett

a ena vändar emellan

som melskulle ku

skulle dumarknad

Flertaletarbetet f

RegioneTjänstemstarkarearbeta tvihop. Deinstans s

En tjänstoch att fskall varaDefinitionytta ettintresseo

LänsstyrDe intervtill skapapå ett mvindkraftfinns påkring Väoch förmnytta avkommunolika bes

UniversiEn företrforskningannat läforskningdet är engynna sa

llan kommununna utveckl

ubbelarbetedsföra Väner

t kommunerför en hållba

rnamännen på dän andra. Envärvetenskapenna tjänstemsom kan göra

teman framhförvaltningsfa en tydlig ponen av ett kt kunskapsceområden.

relsernavjuade repreandet av ettmångvetenskatsetableringett bra sätt.nerfrågornamedla kunskaett sådant knerna som usluts konsekv

itet och högsrädare sägergssamarbeterosäte ser engsinriktningan vettig idé,amarbetet m

ner och univa såväl komm

kunna undvrområdet och

ser alltså attar utveckling

e båda region tjänstemanpligt med Väman menar aa konsekven

håller att ettrågan är viktlattform påkunskapscententrum kan b

esentanternakunskapscenapligt sätt, frar och kommEn annan m. En tjänstemap om Vänerkunskapscentniversitet/hövenser som e

skolorr att det finnet på Karlstan fördel medar, både för umen vilken b

mellan forskn

ersitet och hmunen som V

ikas, menar eh förmedla f

t ett kunskapav sin egen

onerna ser etn anser att eänerfrågor, hatt ett kunsksanalyser me

kunskapscetig. En tjänstnätet men dtrum bör ockbidra med är

a för olika enntrum för Väramhåller enmunal planermenar att ettman säger attrn, och menatrum. Det gäögskolor. Enen viktig upp

s ett behov ads universited att samla koundervisningbetydelse deingen och ol

högskolor samVänersamar

en kommunforskning.

pscentrum skkommun oc

tt behov av eett kunskapschur olika frågapscentrumed hjälp av f

ntrum måsteeman framhen måste rekså klargörasr att samordn

nheter inomänerfrågor. Dn tjänstemanring, för att kkunskapscent det finns etar att länsstyäller inte minannan persopgift.

av ett samlatet med Väneompetens ogens och fört kan få berolika regionala

mt andra intrbetet i stort

. En annan k

kulle kunna gh av Vänero

ett kunskapscentrum behgor som fiskeskall vara enorskare.

e ha ett tydlihåller behovelateras till fys. En tjänstemna arbete oc

de båda länsDet finns mån, t ex Vänernkunna hantentrum kan vatt jättebehovyrelsen som hnst förbättradon betonar fö

t kunskapsceern i centrumm Vänerfrågforskningenor på vad deta aktörer.

ressenter. En. Genom att

ommun fram

göra stor nytmrådet.

centrum. Vishövs för att meturism, sjöfan aktiv part o

gt mandat föet av en fysisysiska mötenman framhålh samla part

sstyrelsernanga frågor sons reglering,ra de intressara en sammv av att samlhelhet skullede kontakterörmedlingen

entrum och am visar det. Egor från olikas skull. En föt blir av det.

Sid

n bättre samsamla inform

mhåller vikte

tta när det g

ssa uttryckerman skall kunart och miljöoch en obero

ör att kunnask mötesplatn mellan mänller att den ster inom olik

är mycket pom behöver

sekonflikter smanhållandela in, sammae kunna ha mr med såväln till medbor

att det påbön företrädaraöreträdare mCentret sku

da 3 av 26

mverkanmation

en av att

äller

r detnnahänger

oende

fungeras. Detnniskor.störstaka

ositivabelysas

somkraftanställamycket

rgarna av

rjadere för ett

menar attlle kunna

UppdragRedovisnkunskapSvaren hkunskapkunnat uBeslutsuforskningorganisa

SummerNästan askall varaatt kunnkonsekvanser attaktörer,centret b

Kommun

Figuren ruppgettmen komintervjua

gningen av kuscentrum? Vhar tolkats föscentret skaurskilja i svarunderlag, kong, Samverkaationer.

ring �– uppdralla inom dea att samla ia ge en bredensanalysert kunskapscevilket kan unbör bedriva o

nerna

representeraen specifik kmmunen räknade kommun

unskapscentrVad bör finnaör att beskrivll arbeta meren: Förmedlnsekvensanamed utbildn

agintervjuaden, sammanstd bild av Vänoch bilda beentrets uppdnderlätta samoch/eller init

ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.

rets uppdragas tillgängligtva hur de inted. Frågeställling av kunsklyser, Mötesningssektorn,

organisationtälla och förmern som livseslutsunderladrag också skmarbete metiera forsknin

rnas intervjuervjuade komen gång per k

g bygger på ft och hur skaervjuade serlningen Uppdkap, Tillhandsplats och län, Arbeta inte

nerna är övemedla kunskmiljö. Dennaag, vilket måkall vara att fllan olika aktng.

usvar. Den lommunrepresekategori. Ma

råga 3: Hur sall förmedlinr på kunskapdrag har deladahålla och sank mellan akernationellt,

rens om attkap inom måa sammanstänga kommufungera somtörer. Flera i

odräta axelnentant(er) kaaximala anta

skulle ni viljagen ske?scentrets upats in i 8 kateamla in kunsktörer, BedrivHjälpa ideell

kunskapscennga olika kuällning och föner efterlysemötesplatsntervjuperso

anger antalan ha uppgetalet svar per k

Sid

använda ett

ppdrag, dvs vegorier somskap,va och/eller ila föreningar

ntrets huvudnskapsområörmedling kaer. En klar moch länk meoner anser o

kommuner stt flera kategkategori är a

da 4 av 26

t

vadvi har

initierar och

duppdragden föran geajoritetellanckså att

som hargorierantalet

De fyra uoch samaktörer (Samverken annan

Flera komarbetar mkan nyttj

Flera kompraktikekunskapandra tykan ocksEn kommden. Ettangelägn

Ett par kkunskapnätverks

RegioneEtt par tjprojekt oen aktivkonsekvCentret sav kunsk

Ett kunsutvecklintvärvete

LänsstyrAlla inteförmedlapublikatuppgift saktörer tförmedlasom risk

uppdrag somla in kunskap(5). Några anka med utbildn att det fram

mmuner tycmed Vänerfrjas.

mmuner påpr �– allmänhessammanhaycker att orgaså vara att slmun vill ha mpar kommunna frågor och

kommuner froch erfarensbyggande. E

rnajänstemän moch ge en sapart i samhäensanalyser.skall också fukap och infor

kapscentrumngsområdenenskapligt pe

relsernarvjuade tjäna kunskap, oioner och fasom mötespt ex inom fora forskning okerar att mar

m kommunerp (7), Beslutsnser att ett kdningssektormför allt ska

ker att det brågor gör och

pekar viktenet, företagareng. Förmedanisationer oussas vidaremer kunskapner tycker ath att de skall

ramhåller vikheter, som kEtt par komm

menar att demlad bild avället som kan. Det är viktigungera somrmation.

m skulle kunn, som att uperspektiv.

stemän är övoch via en hekta om Vänelats och länkrskarvärldenoch skapa derginaliseras i

rna anser varsunderlag, kokunskapscentrn (3), medall Hjälpa idee

ehövs ett sah att kunskap

av att ett kue, politiker olingen kan hoch företag still en forskaom igenväxntt kunskapscvara proakt

kten av att vakan verka förmuner beton

gärna skullekomplexa frn komma megt att forskaren kunskaps

na ta ett sampmärksamm

verens om amsida med eern lättillgängk mellan prak. En tjänstemebatt. En nämden allmänn

ra viktigast äonsekvensantrum skall Ben en kommuella förening

mlat grepp open samman

unskapscentroch tjänstema olika målgsom arbetarare eller annningsproblementret skall ttiva gentemo

ara en samlinr gemensamar kopplinge

e vilja användrågor. En tjäned projektidérna är med isbas och en k

mlat grepp ocma och belysa

tt ett kunskaen sökbar daglig. Ett par tktiker och foman vill att kmner att detna debatten,

är: Förmedlinnalyser (5), Medriva och/eun framhållegar och organ

om vad de onställs på ett

rum arbetarän �– och tillgrupper, någrmed Vänerfrnan aktör sommatiken ochta egna initiaot beslutsfatt

ngsplats därma angelägeen till skolan.

da ett kunskansteman anséer, skapa unbörjan av olkontaktdatab

ch se såväl ma konfliktom

apscentrum satabas göra ftjänstemän brskare, och mkunskapscentär särskilt visåsom kultu

ng av kunskaMötesplats oller initiera fr Arbeta intenisationer (1

lika organisaenkelt sätt,

utåtriktat ocgängliggör fora betonar alrågor är viktim har kunskahur kommunativ genom atare.

man kan deenheter och.

apscentrumser att kunsknderlag för bika diskussiobas och arbe

möjliga samarråden, tack v

skall samla inforskning, probetonar kunsmellan myndtret både skaktigt att manurmiljöfrågor

Sid

p (7), Tillhanoch länk mellforskning (3)ernationellt ().

ationerna somså att den lä

ch kommer uorskning ochllmänheten,igast. Förmeap i ett särsknen skall hanatt initiera fo

la med sig avsom kan und

för att kvalitkapscentret sbeslut och göoner och proeta med förm

rbeten ochvare ett

n, sammanstojekt, aktöreskapscentretdigheter ochall initiera ocn lyfter viktigr och biologi

da 5 av 26

ndahållaanoch(1) och

mättare

ut till

medanedlingenkilt ämne.nteraorskning i

vderlätta

tetssäkraskall varaöraojekt.medling

tälla ocher,tsandrachga frågorsk

mångfaldsamarbe

En tjänstvettig upinte läng

UniversiEn företrVänern skan t exär viktigtmellan ouniversitmöjlighesamhälle

En företrgemensagenom e

MålgrupMed Måbåde detänkas aAllmänhUtbildninoch Musnämnt foUtbildninmyndigh

SummerKommunmålgrupregionerfrågestämålgrupföreningstatliga mÄven utb

d. Ett kunsketa med läns

teman nämnppgift. Tidigagre.

itet och högsrädare ser etsamlas in ochfå tillgång tit att detta arolika aktörertet/högskolaeter såväl inoet.

rädare betonam målbild dett kunskaps

pperålgrupper avssom är mottnvända centeten, Kommngssektorn, Iseer. I kategoorskare somngssektorn. Iheter som nä

ring �– målgrunerna, allmäperna för etrna och länssllning rubrikper. Förutomgar och organmyndigheterbildningssekt

kapscentrumstyrelsen ge

ner att en heare fanns my

skolortt kunskapsch kan tillhanll forskning orbete sker gemed intressa och det omom undervisn

nade vikten adär samtligacentrum?

ses vilka perstagare av kutret på någotuner, NäringIdeella förenorin Allmänhmålgrupp hI denna sektämns Sjöfarts

uppernheten ocht kunskapscestyrelserna, aVilka aktörem de ovan nänisationer, lär nämns Sjöftorn/skolan

kan också dnom att arra

msida som gcket sådan in

centrum somdahållas, ochoch expertis,emensamt. Se för Vänerngivande samning och fors

av att ett kuninblandades

soner och ornskap, informt sätt. Frågesgsliv & näringningar & orgaeten ingår bar tillförts kaor ingår ävensverket och T

näringsliv &entrum. En manser dock aer bör ingå?,ämnda målgänsstyrelser,artsverket oanges av någ

riva vissa fråangera semin

ger en allmännformation p

m en viktig mh tror att syn, och erfarenSom mötespln. En företrädmhället, vilkeskning som n

nskapscentrs perspektiv f

rganisationemation och kställningen hgslivsorganisanisationer,åde kommuategorin Univn den kommTrafikverket.

näringslivsomajoritet blaatt samtliga asamt alla sorupper är demuseer samch Trafikverkgra som en v

ågor som lännarier i proje

n och bred bpå länsstyrel

ötesplats, dänergieffekternheter från alats kan centdare ser en ft skulle gynnnär det gäller

um har en mfinns med. V

r som Kunskkontakter, ochar delats insationer, UniLänsstyrelsenmedborgarversitet/Hög

munala skolan. Inom näring

rganisationeand kommunaktörer, dvs dm är engageet regioner, umt andra statket och inomviktig målgru

sstyrelsen inekt som länss

ild av Vänernsens hemsid

är kunskap orna kan bli stndra kommutret underlätfördel i stärktna båda. En fr samverkan

mycket tydligtVilka mervärd

apscentret sch de som ani 10 olika kativersitet/Högr, Andra statre och besökskolor, medan. Bland Andrgslivet nämn

er ses som deerna, samt rde som angeerade i Väneruniversitet/hliga myndigh

m näringslivetpp.

Sid

nte mäktar mstyrelsen bed

n skulle varada, med det g

och forskningtora. Kommuuner och akttta samarbetkt samverkanföreträdare smed det om

t definieradden skall ma

skall rikta signvänder ochtegorier:gskolor, Regitliga myndigkare. De soman studenterdra statligans Vattenfall.

e främstarepresentantes under följarfrågor, skallhögskolor, idheter. Blandt nämns Vat

da 6 av 26

med ochdriver.

a engör det

g omunernatörer. Dettetn mellansermgivande

ochn skapa

till,kan

ioner,gheterharr tillförts

.

terna förandevaraeellaandratenfall.

Denna bintervjuafungera

Kommun


Flertaletfrämstapekas utUtbildninmyndighmålgrupfrämst b2 komm

Att färresom måltill kunsk

breda syn påades åsikt omsom en möt

nerna


t kommunermålgruppernt som en viktngssektorn (heter (1). Ingperna bordeborde vara tiluner framhå

e kommunerlgrupper berkapscentret

vilken målgrm kunskapscesplats och l


ser Allmänhna för ett kutig målgrupp3), Ideella fögen nämner me vara desamll för kommuåller att allmä

uttryckligenror sannolikti första hand

rupp kunskapentrets uppdlänk mellan a


eten (9) ochnskapscentr. Färre nämnöreningar ochmuseerna. Vmma som aktuner och andänheten bor

n nämner unipå att mång

d.

pscentret bödrag, att samaktörer, sam


h Kommunerrum. Även Näner Universith organisatioVärt att påpetörerna. 2 kodra organisatrde vara den

iversitet/högga kommune

ör ha stämmemla in, sammmt bedriva/in


(9), dess tjääringslivet octet/Högskolooner (2), Länka är att 8 avommuner tyctioner, dess tfrämsta mål

gskolor, regioer ser dessa a

er väl överenanställa ochitiera forskn


nstemän ochch näringslivor (4), Regionsstyrelser (2v de 13 kommcker att ett ktjänstemän olgruppen.

oner, länsstyaktörer som

Sid

ns med deförmedla kuing.


h politiker, sovsorganisationer (3),2), Andra statmunerna anunskapscentoch politiker,

yrelser och mbidragande

da 7 av 26

unskap,


om deoner (7)

tligaser atttrum, medan

museeraktörer

RegioneDe flestaolika nivföreningviktig måframhåll

LänsstyrNågra tjäregionermyndighkunskap

UniversiHär frammålgrupoch inteoch uppd

Vilka aktNär vi stvara aktiundersöman t exbidra till

Vi har vaUniversitNäringslkommunMånga hSverigesoch biotstatliga mIdeella fölantbrukLRF och

SummerI stort seoch univnäringslisamt and

rnaa tjänstemänvåer, kommugar och organålgrupp, efteer skolan so

relsernaänstemän tyr, länsstyrelsheter, samt ascentret bes

itet och högsmhålls allmänperna. En förnationellt. Edrag centret

törer bör ingällde fråganiva i ett kunskt närmare ox vara finansinsamling av

alt att dela intet/Högskololiv & näringsner, länsstyrehar nämnt olGeologiskaeknik (SIK) omyndigheteröreningar &.ket, har tillföGöta Kanalb

ring �– vilka aett samtliga fversitet/högsiv och näringdra statliga m

nnen anser aner, regionenisationer mersom det kam en viktig m

ycker att måler, universiteallmänhetenstämmer vilk

skolornheten och köreträdare näEn företrädat skall ha.

gå?var tanken askapscentrumoch det framiär, medlemv kunskap oc

n aktörerna ior, Andra stalivsorganisatelser, regionika statliga mUndersökninoch SP Sverigr. Vänerns va. Turismorgarts kategorinbolaget.

aktörer bör iföreträdare fskolor är självgslivsorganisamyndigheter

tt målgruppeer, allmänheted flera. En tan innebära amålgrupp.

grupperna bet/högskoloroch media.

ka målgruppe

kommuner, iämner att måre säger att v

att undersökm. På vilket smgår därför ini en styrgrupch forskning

8 olika kategatliga myndigtioner. Föruter och univemyndigheterngar, Havs oes tekniska fattenvårdsfönisationer, sn Näringsliv &

ngå?för de intervjvklara aktöreationer, musr bör vara me

erna bör varten, näringsltjänsteman natt Vänerfråg

bör vara desar, näringslivEn tjänstemaerna skall va

form av poliålgruppernavilka målgru

ka vilka aktörsätt de skullente av svarenpp och/elleroch/eller fö

gorier: Kommgheter, Musetom de intreersitet/högskr, som Energioch vattenmyforskningsinsörbund och vsom Västsve& näringslivs

vjuade organer i ett kunskseer, länsstyed. Flera rep

ra alla de somiv och näringnämner medgorna uppmä

amma som aoch näringslan framhållera.

itiker och tjäkan finnas spper man sk

rer som de oe vara aktivan. Som aktivreferensgrurmedla kuns

muner, Länsseer, Ideella fssenter i Vänkolor har viimyndigheteyndigheten,stitut, och devattenvårdsonska Turistråsorganisation

isationerna akapscentrumrelser, ideellpresentanter

m är engagergslivsorganisdier och jourärksammas m

ktörerna, dvivsorganisatier vikten av a

nstemän, sosåväl regionakall ha beror

lika intressesom aktöreraktör i ett kupp, deltagarskap och fors

styrelser, Regföreningar &nersamarbetskapat fyra a

en, SjöfartsveSMHI, Instituessa har tillfömråden harådet och Visiner. Här näm

anser att komm. Många ansa föreningarnämner att

Sid

rade i Vänerfsationer, ideernalister sommer. En tjäns

vs kommuneioner, andraatt de som d

om de främstalt, som natiopå vilken må

nterna ansågr har vi dockunskapscentre i olika projskning.

gioner,organisationtet som interandra kategoerket, Trafikvutet för livsmörts kategoritillförts kateit Värmland,mns också Va

mmuner, regser också attr och organisett

da 8 av 26

frågor påella

m ensteman

r,statligariver

taonelltålbild

g bordek intetrum kanjekt,

ner,rvjuatsorier.verket,medelin Andraegorinsamtttenfall,

gionertsationer

kunskapvilket se

Denna invilka uppmyndighmedan nfrämst agynna upsom börintervjuaintresser

Kommun


Flertaletaktörer onäringsli(4), Läns

scentrum sks som en sto

nkluderandepdrag kunskaheter anses hnäringsliv ochnses ha somppdraget attingå och arbades åsikt attrade av, arbe

nerna


t kommuneroch intressenivsorganisatisstyrelser (4)

kall vara så öor fördel.

syn på vilkaapscentret bha en särskilth näringslivs

m uppgift att ft vara mötesbeta aktivt it kunskapsceetar med och


ser Kommunnter i ett kunioner (6) bör, Museer (4)

ppet som mö

aktörer somör ha. Univet viktig uppgiorganisationförmedla kuplats och länoch för ett kentrets målgh/eller är eng


ner (9), Regionskapscentrur ingå. Färre ksamt Andra

öjligt, att alla

m bör ingå stäersitet/högskift att bidra mner, museer onskap. En brnk mellan aktkunskapscentgrupper skallgagerade i V


oner (9) ochum. Nära hälkommuner na statliga myn

a som vill ska

ämmer väl ökolor, länsstymed kunskapoch ideella fred sammanstörer. En inktrum stämmvara samtlig

Vänerfrågor p


Universitet/lften tycker anämner Ideendigheter (2

all få vara me

överens medyrelser och anp till ett kunsöreningar ocsättning av aluderande syer väl överenga organisatipå olika nivåe


/Högskolor (9att Näringslivlla föreninga).

Sid

ed på något

synpunkternndra statligaskapscentrumch organisatiaktörer tordeyn på vilka ans med de mioner som ärer.


9) som viktigv ochar & organisa

da 9 av 26

sätt,

na påam,ionere ocksåktörermångar


ga

ationer

En kommnoteringkommun

En kommen stor fgöra på onationelsärskildaderas ar

RegioneTjänstemregionermyndighnämns Htekniskaindustrieföreningsärskilt Svara för

LänsstyrTjänstemkommunandra stmyndighTrafikverLRF ochsäkerhetdigital fö

UniversiLärosätesammanmyndighmed. Encentrets

mun framhålg i diagrammnerna, vilket

mun tycker afördel om måolika sätt, t ela nivån soma frågor, sombete med fö

rnamännen på rer, länsstyrelsheter, museeHavs och vatforskningsinerna, Vänerhgar och organSveriges Lantvidare forsk

relsernamännen på läner, regioneratliga myndiheter nämnsrket, Sjöfartsyrkesfisket.t (CSS). En näörmedling, vi

itet och högsenas företrädnslutningar, sheter. En föreframhåller vverksamhet

ler att alla soet. En har svingår i kateg

att det är viktånga intresseex myndighem mycket viktm sjöfart, turirmedling som

egionerna näer, universiteer, ideella förttenmyndighnstitut (SP). Bhamn, Västsvnisationer nätbruksuniverning.

änsstyrelsernr, länsstyrelsigheter, musHavs och Vsverket. BlanEn tjänstemaämner särskiilket ett kuns

skolordare nämnerskolan, företeträdare mevikten av attt.

om vill vara mvarat Kommugorin Kommu

tigt att ett kuenter är medeter och förettig, antingensm eller enem viktig.

ämner samtlet/högskolorreningar ochheten, InstituBland näringvenska turistämns gästharsitet (SLU). E

na nämner saer, universiteer, ideella fattenmyndignd näringslivan nämner silt Skövde höskapscentrum

r universitetag och aktörnar att centralla som är m

med skall fåunalförbundeuner.

unskapscentd. En kommutag, borde vn i det kontinergi. De som

liga aktörer sr, näringslivh organisatioutet för livsmgsliv och näritrådet, Visit Vmnarna ochEn annan tyc

amtliga aktöet/högskoloföreningar ogheten, SMHoch näringssärskilt Karlstögskola somm skulle kun

och högskolrer på nationret bör varamed verklige

vara med, vien som samm

rum är så öpun tycker attara med. Fleuerliga löpanämner mus

som kommuoch näringslner, samt sk

medel och biongslivsorganVärmland ocLaxfond Väncker att närin

örer som komr, näringslivch organisatHI, Statens Gelivsorganisattads universiarbetar mycnna ha använ

or, kommunnell nivå, sominkluderanden vill vara m

ilket inte resmanhållande

ppet som möalla som har

era kommunende arbetetseer som akt

nerna har näivsorganisatiolan. Bland moteknik (SIK)nisationer näh Göta Kananern. En tjänngslivets kun

mmunerna haoch näringsltioner samt seotekniska Intioner nämnstets centrumcket med vattndning för.

er, olika regim departemee, att alla so

med och vill b

Sida

sulterat i någe kanal för

öjligt och attr med Vänerer nämner deller i arbetetörer framhå

ämnt: kommioner, andramyndigheteroch Sverige

ämns de storalbolaget. Blansteman nämnskap sällan t

ar nämnt:livsorganisatskolan. Blandnstitut (SGI),s Fortum, Vam Klimat ochttenfrågor oc

ionalaent och/ellerom vill skall fåbidra på olika

10 av 26

gon

det ärrn attenet medåller

muner,statligarnasaandmndetas till

tioner,d,attenfall,hch med

rå varaa sätt till

PrioriterFrågestäVattenniNaturarv

det varitoch stranvattenniförändristrandnäkategoriliksom V

SummerKommunsom prioav vattenflera expämnen iområdenkonfliktoidentifieinom Väregleringövriga näAtt belyskunskapkunskapär ocksåär intressamtligaVänerfrå

rade områdeällningen Prioivåer/regleriv, kulturarv o

t svårt att katndmiljö. Omvåer/regleringar av Väneära boende oerna BesöksVattenkvalite

ring �– prioritnerna är mesoriterade omnnivåer/reglplicit. Regionnom såväl nan. Både komområden belrades i rappnersamarbeg påverkar såämnda priorsa ett problescentrets upsområden soi linje med å

sserade av, aa organisatioågor skall bju

enoriterade oming, Sjöfart, Voch historia,

tegorisera svbåda aspektng har i de flerns ekosystoch rekreationäring och Net och Vänern

terade områst intressera

mråden för etering, som Verna, länsstyaturvetenskamunerna ocysta ur ett morten �”Forsktet�” (se samåväl samhälleriterade omrem eller konppdrag bör vaom är angeläåsikten att kurbetar med oner som är inudas in och få

mråden har dVänerns ekosEnergi. Fler

varen. Det gäterna nämnslesta fall tänkem och stranon som är insNaturarv, kulns ekosystem

dende av vattentt kunskapsceVänerns ekosyrelserna ochap som samhh de andra inmångvetenskkning och kunmanfattningets miljömäsåden gör. Flefliktområdeara att samlaägna för en hunskapscentoch/eller ärntresseradeå möjlighet a

delats in i 9 osystem och sra av dessa k

äller t ex vats har noterinkt såväl på öndmiljö. Vattsorterade unturarv och hm och strand

nkvalitet, vatentrum, mensystem och sh universitethällsvetenskntervjuade okapligt sätt. Enskapsprodug på sid 7 10)ssiga, som soertalet prioriur flera olikaa in, sammanhållbar utvectrets målgrupengageradeav att arbetaatt ingå som

lika kategoristrandmiljö,kategorier hä

tennivåer/rengar skett i böversvämningtennivåer/render kategorhistoria har edmiljö.

ttennivåer/ren även andrastrandmiljö sten/högskoloap och humaorganisationeEtt antal sådaucenter runt). Vänerns vaociala och ekiterade områa perspektivnställa och föckling av Vänpper skall vai Vänerfrågoa aktivt medaktörer i ku

ier: VattenkvSamhällsplannger intimt i

eglering ochåda kategorigsrisk som peglering har jrin Samhällspn klar koppli

eglering, besa områden soamt samhällorna anger eaniora, som verna är intreana konfliktoVänern �– kunattenkvalitetonomiska hååden påverkagår hand i hörmedla kunern och dessra samtliga oor på olika nioch för ett knskapscentre

Sida

valitet, Besöknering, Fiskeihop och ibla

Vänerns ekoierna. De somå igenväxninju också effeplanering. Äving med vara

söksnäring ocom också pålsplanering nen stor breddviktiga prioresserade av aområdennskapsundert och vattennållbarhet, vilar även varahand med åsinskap inom ss kustområdorganisationivåer, samt akunskapscenet.

11 av 26

ksnäring,e,and har

osystemm nämntng ochekter påvenandra,

ch sjöfartåverkasnämns avd aviteradeatt få

rlagnivå ochket ävenndra.ikten attamtligaen. Deter somattntrum för

Kommun


Nästan skommunen förutsVattennivattennivattenniforskningpotentiakommunVänernskommunområdenNågra sebetydelsNaturarvförståels

nerna


samtliga komner tar allt elsättning förivåer/reglerivåer/reglerivå i form avg om vilka efal i besöksnäner med storekosystem oner vill att San skall hanteer Fiske (3) sose för besöksv, kulturarv ose för landsk


mmuner nämller merparterekreation/fng (9) och Sjng handlar digenväxningffekter regleringen, intera industrieroch strandmamhällsplaneeras, med enom ett viktigsnäringen. Noch historia (kapet, inte m


mner Vattenken av sitt drifriluftsliv, förjöfart (8) serdet om översg och försämringen har pminst båtturoch omfatta

miljö (5), someringen (4) mbalansgång

gt fokusområågra kommu(3), både förinst ungdom


kvalitet (10) scksvatten frår besöksnärinr de flesta kosvämningsprringar för fripå förorenadrismen, och sande hamnveär beroende

måste uppmämellan bebyåde, i form avuner tycker dr besöksnärinmarnas. Två k


som ett viktigån Vänern ocng och fiskeommuner somoblematikenluftslivet. Enmark. Mångsjöfarten anserksamhet. Ne av såväl vaärksammas. Dyggelse, friluv yrkesfiske odet är viktigtngens skull okommuner n


gt fokusområch en god vamm. Även Bem viktiga omn och om följn kommun skga kommuneses vara livsvNågra kommttenkvalitetDet handlarftsliv och biooch som spoatt fördjupach för kommämner Energ

Sida


åde. De flestattenkvalitetesöksnäring

mråden. När djder av sänktkulle också ver ser en storviktig för en dmuner betonasom reglerinom hur stranologisk mångortfiske meda arbetet inomunmedborggi (2).

12 av 26


taär också(9),det gällertilja serdelar särskiltng. Någrandnäragfald.

mgarnas

Många khur manbalansgåkommunkommunnämner

RegioneEn tjänstattraktivområdenområdenigenväxnnämnertjänstemolika delförhållan

LänsstyrFrågan oöversvämkonfliktoanvändnlantbruknäringsdnämnerutvecklineftersomkulturmi

UniversiHär nämbesöksntycker at

ArbetssäDet fannskulle niske? ArbUtställni

kommuner än skall balansången mellannen att hantenföreträdareturism och n

rnateman nämnvt boende ocna utforskasn som förnyening, fisket, Vsjöfarten oc

man efterlysear av Vänerrnden.

relsernaom Vänerns rmningsriskenområden borningsområdek rekreation odynamik, utsmiljöövervangsområde fm det är en giljövården bö

itet och högsmns flera olikaäring, boendtt man behö

ättns ingen särsvilja använd

betssätt har dingar.

r framför alltsera ett ration ökad sjöfarera de viktige. En annan knatur/fågelm

ner att samtlch samhällspur många olelsebar enerVänerns ekosh Vänern soer forskning oregionen, nä

reglering nämn, igenväxninrde vara en pen, som drickoch boende.läpp, fiskprokning. En tjäför Vänersamgrundförutsäör finnas me

skolora forskningsodemiljö, livsmver stärka ko

kild fråga i frda ett kunskadelats in i 3 o

t intresseradnellt jordbrurt och god vaa miljöfrågokommun frammiljöer som e

iga områdenlanering, sjölika perspektgi, besöksnäsystem, biolom dricksvattom Vänersamr det gäller k

mns av alla tjngen som samprioriterad uksvattentäkt,En tjänstem

oduktion ochnsteman ans

marbetet, ochttning för etd.

områden, somiljö, biologi,opplingen m

rågeformuläapscentrum?olika kategor

de av att få kuk med god vattenkvalitetrna på ett utmhåller det tett viktigt kon

n som Vänersöfart, besöksntiv och olikaäring, fysisk pogisk mångfatenresurs sommarbetet ockulturell iden

tjänstemän, emhällsplaneppgift. Väne, för elproduman nämnermiljögifter sser att biologh därmed ett hållbart sa

om regional u, teknik, demellan univers

ret om arbet? Vad bör finrier: Föreläsn

konfliktområdvattenkvalitet. Ett kunskapthålligt sätt,tvärvetenskanfliktområde

samarbetet anäring och ediscipliner. Tplanering, övald och utvem intressanth historiska lntitet, samt s

eftersom deringen i stortern och dessktion, godstVänerns ekosom ett viktiggisk mångfalt viktigt omrmhälle och f

utveckling mmokrati och nsitet/högsko

tssätt, men fnas tillgängliningar, semin

den belysta.et. En annanpscentrum smenar dennapliga angrepe.

arbetar mednergifrågor.Tjänstemännversvämningscklingsfrågora forskningslikheter ochsociala och e

n påverkar st. Att speglastränder harransporter, fosystem medgt fokusområld borde vararåde för kunsfortsatt välfä

ed ett hållbanationalekonla och gymn

frågan fannsigt och hur snarier & kurs

Sida

En kommunnämnerkulle kunnaappssättet, oc

d är intressanDet är viktignen nämnersrisker, regler. En tjänstesområden. Enskillnader mekonomiska

åväldessa och ar så mångafågelliv, fisked dessåde. En anna ettskapscentretärd. Även

arhetsperspenomi. En förenasieskolan.

med i frågakall förmedlser, Digital p

13 av 26

n undrar

hjälpa

ch

nt, dvsgt attocksåering,mann annanmellan

ndra

e,

an

t,

ektiv,eträdare

3, Huringenplattform,

SummerDe flestabör arbeutställnikunskapsom en matt uppdaktörer.möten, äatt mång

Kommun


Flera komdär inforkommunseminarimåste vakommunEn kommskapa utområdet

ring �– arbetsa företrädarneta via en digngar och/ellescentrets upmötesplats odraget bör vaAtt kunskapär i linje medga olika orga

nerna


mmuner ansrmation om fner framhålleier och kurseara ute och in. Några kommun, som setställningar pt.

ssättna för de integital plattformer tidskrift. Dppdrag skall voch länk melara att förmepscentret förd åsikten attanisationer s


ser att kunskforskning ocer att ett kuner (4). Den utnformera ommmuner menr allmänhetepå flera plats

ervjuade orgm och mer uDen digitala pvara att samlan aktörer.edla kunskapeslås arbetakunskapscenkall vara välk


apscentretsh kunskap sanskapscentrutåtriktade vem vad centrenar att en utåen som främer runt Väne

ganisationernutåtriktat genplattformenla in, sammaDet utåtriktap samt att funpå flera olikntret bör hakomna som a


viktigaste upamt samarbeum måste arerksamhetenet kan hjälpaåtriktad verksta målgruppern för att m

na framhållenom föreläsnär nödvändianställa och fade arbetssängera som mka sätt, såvälen mycket baktörer.


ppgift är attetspartners orbeta utåtriktn är central, atill med och

ksamhet i forp, anser att earknadsföra

r att ett kunsningar, seminig för att uppförmedla kunättet är särskmötesplats ocvirtuellt sombred och vari


skapa en digoch forskaretat med föreanställda påhur viktig V

rm av utställnett kunskapsoch informe

Sida

skapscentrunarier, kursepfylla åsiktennskap samt fkilt viktigt förch länk mellam genom fysiierad målgru


gital plattforme lätt kan hitteläsningar,kunskapsce

Vänern är, sägningar är vikscentrum boera om sjön

14 av 26

m båder,n attfungerar åsiktenaniskaupp och


m (4),tas. Flera

ntretger enktig (3).rdeoch

Att det äNär det gkunskapnämnt d

RegioneFlera tjädatabasemera. Enprojekt i

LänsstyrAlla betooch infoforskning

UniversiEn företrmenar autbyte mdel av föundervistillgängli

Vad kanFrågestäde kan bErfarenhfrågor elhar sorte

SummerAv de intsom kanbidra meorganisaspridningnäringslimyndighresurserkunskap(SGI), Tra

är så få svar pgäller digitalscentret skadetta explicit

rnanstemän nämer. Här bör fin tjänstemansamarbete

relsernaonar vikten armationssprgsartiklar, hå

itet och högsrädare menatt de olika akmellan univerörmedlingen.sningen och figgörs på ett

aktören bidällningen Vadbidra med tillheter och speller projekt.erats in unde

ring �– vad katervjuade orbidra med med kompetenationer kan og av informaivsorganisatiheter, kan bidr och mycketscentrum åtafikverket, S

på denna fråplattform kall ha en hem.

mner framföinnas lättillgän framhållermed univers

av att centretidning. Fleraålla föredrag

skolorar att ett kunktörerna börrsitet/högsko. En företrädforskningen.t bra sätt.

dra med?d kan aktörel ett kunskapecialistkunskDe som harer Informatio

an aktören brganisationermycket kunsns och experockså bidra mation. Även öioner, museedra med kunannat. Blanerfinns t ex Hjöfartsverke

åga beror påan det också

msida, alltså e

ör allt viktenänglig informatt kunskapssitet/högskol

t har en bramenar ocks

g, göra utstäl

nskapscentrur anordna geolor och detare anser at. Förmedling

n bidra med?pscentrum, Faper, Informnämnt markonsspridning

bidra med?rna är det säkap till ett kurtkunskaper imed personeövriga aktöreer, ideella fönskap, kontakd de statligaHavs och Vat.

att den inteå vara så atten form av d

av förmedlinmation om pscentret måslor och andra

hemsida meså att man bölningar och a

um måste arbemensammaomgivandett ett kunskagen är oerhö

? handlar omFrågeställningmationsspridnknadsföring og och kommu

rskilt univerunskapscentinom särskildlla resurser,er som nämnreningar & oktytor, förmemyndigheteattenmyndig

fanns med sdet är så själigital plattfo

ng och informublikationer,ste arbeta uta aktörer.

ed en sökbarör arbeta utåanordna sem

beta för att barrangemansamhället. Epscentrum krt viktig och

m vad de ensgen har delaning och komoch paketeriunikation.

siteten och htrum. Även rda områden.kontaktytor

nts, som näriorganisationeedling, samver som nämngheten, SMH

som egen frålvklart för derm, och att d

mation via in, forskare, prtåtriktat och

databas föråtriktat t ex gminarier i ang

bli en mötesng, för att frän tidskrift skkan användasatt kunskap

skilda aktörets in i 3 olika

mmunikation,ng samt kon

högskolornaegionerna oc. Samtliga int, samordningngsliv &er samt andrverkansarbetnt som viktigaI, Statens Ge

Sida

åga i vår fråge svarande atde därför int

nternet ochrojekt, aktörta egna initi

virtuell förmgenom att skgelägna frågo

plats. En förämja dialog okulle kunna vs både för atoch forsknin

rna själva ana kategorier:, Ansvar förnferensmöjlig

samt länsstych kommunetervjuadeg av aktivitet

ra statligate, personella aktörer i eteotekniska In

15 av 26

geguide.ttte har

rer mediativ till

medlingkrivaor.

eträdareochvara entt stärkang

nser att

vissagheter

yrelsernaerna kan

ter och

attnstitut

Vissa aktsamordnoch att sförslagetsamtligaförslaget

Kommun


Mer än hsom de kkommunfrämstainåt deneller attEtt par k

RegioneEtt par tjinom oliEn menaatt man

törer kan franing av aktivisamtliga aktöt till kunskapa kunskapsomt till målgrup

nerna


hälften av kokan bidra mener menar atbidrag som Iegna kommkunna erbjukommuner tr

rnajänstemän ska områden,ar att regionepå enhetsniv

amför allt biditeter. Det väörer skall hapscentrets upmråden samtpper och möj


ommunernaed. Det kan gtt de kan ta aInformations

munala organda konferenror inte att d

äger att regi, personellaen kan vara evå inte kan s

dra med kunsäsentliga är anytta av ettppdrag att sat fungera somjliga aktörer


anser att degälla t ex öveansvar för vissspridning ocisationen, sosmöjlighetere har så myc

onerna kan bresurser, konen brygga mstödja ett kun

skapsprodukatt samtligakunskapscenamla in, samm en mötespi ett kunska


kan ha vissaersvämningsfssa frågor occh kommuniom utåt till ar. En kommucket att bidra

bidra med entakter och aellan forskninskapscentr

ktion, andraaktörer kanntrum. Dettamanställa ocplats och länpscentrum.


a Erfarenhetefrågor, miljöch driva projkation (3). Dandra kommuun anser atta med.

konomiska matt sprida infing och entreum kontinue

medå förmebidra till etta är nödvändch förmedlak mellan akt


er och speciafrågor, turismekt (4), medaDet sistnämnduner, i formman kan bid

medel på olikformation omeprenörer. Eerligt, men dä

Sida

edling ellerkunskapscedigt för att upkunskap inotörer, och fö


alistkunskapm eller energan några serda kan gällaav marknadsra med det m

ka sätt, kunsm kunskapscEn tjänstemaäremot ge

16 av 26

ntrumppfyllamr


er (8)gi. Någrar sittsåvälsföringmesta.

kapcentret.n säger

projektbkompetesamhörig

LänsstyrInom länbidra. Hähar en vatillgång nlänsstyrekommun

UniversiFöreträdsynliggögrundutb

FinansieOmrådetmedel.

SummerNästa sakommunbör varaborde finaktörer/basfinan

bidrag till särens inom vissgheten och s

relsernansstyrelsernaär finns ocksana att arbenär konfliktoelserna bordner.

itet och högsdarna för lärorandet av debildningen, s

eringt Finansierin

ring �– finansamtliga intervnerna bör vaden dominennas med i fi/medlemmarnsieringen m

skilda satsnisa områden.samarbetet r

a producerasså många ansta tvärsektoområden skae vara en vik

skolorosätena framenna. De kansamverka me

ng har delats

ieringvjuade företra huvudfinaerande finaninansieringer bör vara meåste komma

ngar under e. En tjänstemrunt Vänern

s mycket kunställda med sriellt och görll belysas ochktig part i sam

mhåller att den också sökaed skolorna,

in i 4 olika k

rädare för deansiärer av ksiären. Fleran. Ett par inted och betali form av of

en begränsadman påpekari form av ku

nskap i formspecialistkunra avvägningh behandlasmverkans ar

e kan bidra mmedel för prsamt samor

kategorier: Re

e olika organkunskapscenta kommunertervjuade föra. Alla är öveffentliga med

d tid. Dessutatt det finnslturprojekt.

av rapporternskaper inomgar mellan ol. Tjänstemänbete med un

med forskninrojekt, arbetrdna aktivitet

egioner, Kom

nisationernatret. Mångaoch andra areträdare föerens om attdel.

om kan regios pengar att s

r och skrivelsm olika områika intressennnen anser oniversitet/hö

ng och kunska med Väneter och arran

mmuner, Stat

anser att regkommuner anser att ävenr organisatiot den långsik

Sida

onerna bidrasöka för att

ser som de kden. Länsstyn, vilket kanockså attögskolor och

kap, ochrfrågor ingemang.

tliga medel,

gionerna ochanser att regn statliga meonerna anserktiga

17 av 26

a medstärka

kanyrelsernavara en

och EU

hgionernaedelr att alla

Kommun


Nästan sfinansieråtminstoatt de inkommunHälften aatt det äavgörandsamordndet ockskan bli. Epekar påsaknar inkommunsatsning

Nära hälangelägeatt EU mmedan e

nerna


samtliga komra kunskapscone helt domte kan eller vner att de ärav kommuneär självklart ade för viljanna sina resurså att man taEn kommunå att kommuntresse av atner betonar a, men specif

lften av komenhet och atmedel kundeen annan kom


mmuner, ettcentret (10).minerande finvill bidra, åtmvilliga att beerna anser atatt kommuneatt satsa, ocrser på dettaar ansvar, vilkanser att konalförbundett bidra, vilkeatt finansierficerar inte v

munerna pått Statliga mevara en del ammun nämn


par har ingeFlera komm

nansiärerna,minstone intetala för särstt Kommuneerna skall bidch framhållersätt. Om koket kan betydmmunerna ken samlar mået gör att regingen bör skilka offentlig

pekar att Väedel (6) därföav finansieriner universite


n åsikt i frågmuner ansereftersom mte för den koskilda projekterna (7) skalldra. En kommr att kommuommunerna sda mycket fökan betala viånga kommugionerna är mke med offenga aktörer so

änern som Svör bör vara mngen. En komet/högskolor


an, anser attatt regioner

många kommontinuerliga dt.vara med ocmun menar anerna ocksåsatsar och �”äör hur framga kommunauner som intemer lämpadentliga medel,om skall bidra

veriges störsmed i finansimmun anserr.


t Regionernana bör vara duner har så adriften. Däre

ch betala. Visatt kommunekan spara päger�” kunskaångsrikt ettlförbunden.e ligger vid Ve som finansiom det skala.

ta sjö bordeeringen. Tvåatt näringsli

Sida


a bör vara mde enda elleansträngd ekemot uppger

ssa kommunernas intressengar genomapscentret inkunskapscenEn annan koVänern och diärer. Ett parl vara en lån

vara en natiå kommunerivet (1) bör b

18 av 26


ed ochrkonomiflera

ner anserse ärm attnnebärntrumommundärförrgsiktig

ionellanserbidra,

RegioneKommunkan varabidrar, epå ett kuinnebär

LänsstyrEtt par tjfinansieratt det äreferenslednings

UniversiEn företranslå meockså vikbidrag fr

En företrmedel föbasfinan

Organise

SummerDe intervkunskapbestämdöver verägande oför de olVänersastyrninge

KommunNär det gkommunöver verhitta envia Vänepar kom

rnanerna och dea bra som grueftersom detunskapscentockså att sta

relsernajänstemän nring, kanskeär en politisksgrupper ochsfråga.

itet och högsrädare anseredel. För komktigt att en srån EU:s stru

rädare anserör olika typernsiering med

ering och sty

ring �– organivjuade företscentrets orda. Ett par korksamheten.och ansvar. Elika organisamarbetet. Eten, medan a

nernagäller fråganner inte någorksamheten.bra form förersamarbetetmuner tryck

e båda regioundplåt, menfinns en koprum måste vaten får infly

nämner kommi form av mefråga. Ett pa

h arbetsgrupp

skolorr att de aktömmunernas datsning är låukturfonder s

r att det behr av projekt.nationella m

yrning

isering och srädarna för oganisering oommuner anEn företrädaEn företrädationerna nämtt par företräandra betona

n om hur etton klar åsikt,En kommunr organiserint och framhåker på vikten

nerna, nämnn att det är vppling mellanvara långsiktitande, säger

munerna ochedlemsavgiftar ser gärna aper, men att

rer som ser edel bör det ungsiktig, minskulle också

övs en grundKommunern

medel och att

styrningorganisationch styrning.ser att de akare för regiore för länsstymner att kunädare betonaar kopplingen

kunskapscenutom att detalat om klug och styrninåller att regioav koppling

ner de flesta.viktigt att komn pengar ochig, ca tio år.r en tjänstem

h regionernater. Andra tjäatt länsstyret länsstyrelse

en tydlig nytutöver långsinst tre år mekunna vara m

dfinansieringna måste vart stiftarna/m

nerna har redI de flesta faktörer som bnerna talar oyrelsen talarnskapscentrear kommunen till univers

ntrum skall oe aktörer somuster. En annng. Två kommonerna och ktill universit

. En tjänstemmmunerna oh engagemanNationella mman. EU med

a, och påpekaänstemän haelserna tar enens roll i ett k

ta med ett kiktiga mål äved en möjligmöjligt.

g, men att unra med. En fömedlemmarn

dovisat mångall är förslagebidrar till cenom en nätver om en bredet kan organiernas och regitet och högs

organiseras om bidrar till cnan kommunmuner tyckekommunernatet och högsk

man menar atoch universitng. Här frammedel kan vardel kan vara e

ar vikten av ear ingen åsiktn aktiv del i akunskapscen

kunskapscenten finnas koförlängning

niversitet ochöreträdare ska också är m

ga olika idéeen inte särsktret också skrksorganisatd styrningsfoiseras och stgionerna somskolor.

och styras hacentret ocksån anser att rer att kunskapa måste stå bkolor. En kom

Sida

tt regionalatet/högskolomhålls att satra bra, menen möjlighet

en långsiktigt, utan hänviarbetet intrum är en

trum bör gåortsiktiga måmed tre år. A

h högskolorkulle gärna smed och bidr

r omilt konkretakall ha inflytation med gemrm. Flera förtyras viam viktiga akt

ar de flestaå skall ha infegionerna fåpscentret kabakom centrmmun vill an

19 av 26

medelor ocksåsningendett.

gisar till

med ochl. Det ärAtt söka

kan sökase enar.

ellerandemensamtreträdare

örer i

lytander försökaan styrasret. Ettnvända

VänernsDe flestavilken fo

RegioneEn tjänstutan ettplatser,olika nodsamverkEn tjänstVänersa

LänsstyrEtt par tjkopplingframhållatt kunningen be

UniversiEn företrnätverk/praktikemed repmed haninrättas.

ExisteraNär det gbas för emuseum

Summer

Nästan hskulle kunämnerVattenvåorganisakunskapprioriteringår, ar

vattenvårdsa kommunerorm anges int

rnateman anserkomplemeninte bara påder (aktörer)kan mellan reteman talar omarbetet, oc

relsernajänstemän frgar till univerer att det ära ge en helhestämd uppfa

itet och högsrädare ser V/modell är kor när det gälpresentanterndlingsplaneEn företräd

nde organisagäller fråganett kunskapscm, Universitet

ring �– nuvara

hälften av kounna vara enatt universitårdsförbundationer som sscentret. Deringar som görbetssätt, org

sförbund somr anser att rete.

r att det intent till det sominternet. Ett), och som stegionerna ocom en nätvech anser inte

ramhåller vikrsitet/högskor viktigt att såhetsbild. Baraattning i fråg

skoloränersamarbonsortiet Misler stadsutveför olika aktr. En menarare anser att

ationn om det idagcentrum hart/Högskola, R

ande möjliga

ommunernan bas för kunstet och högskoch Vänersaskulle kunnae olika förslagörs när det gganisering oc

m plattform.egionerna, ko

skall vara nåm finns, samtt par tjänstemtyrs av en stych ett starkterksorganisate att det skal

kten av att eolor, kanskeåväl centretsa en stor öppgan.

etet som enstra Urban Feckling. En fötörer. Det vikatt det inte st centret inte

g finns en exr svaren delaRegionerna,

a organisatio

ser Vänermuskapscentretkolor skulle kamarbetet nvara den orgen har olikagäller legitimch styrning, s

En kommunommunerna

ågon stor orgt att de är vikmän ser orgayrgrupp medmandat fråntion med gemll vara en enh

tt kunskapsci form av ens verksamhepenhet kan s

central partFutures, varsöreträdare sktiga är orgaspelar så stoe bör vara po

xisterande orats in i 5 olikaVänersamar

ion

useet eller ant. Flera företkunna vara eämns. Det firganisation sa för och nacitet, neutralsamt finansie

n anser att ceoch länsstyr

ganisation ocktigt att kunsanisationend regionernan aktörerna ämensamt äghet inom någ

centrum är egemensamt som styrninskapa samarb

. Ett intressasyfte är att fer framför sinisationen kor roll inom volitiskt styrt.

rganisation sa kategorier:rbetet och Vä

nnat museumträdare för den bas. Ävennns alltså etom administckdelar, somitet, uppdragering.

entret kan drrelserna bör

ch inte någoskapscentretsom en parasom huvudaär nödvändigande och angot universit

en neutral pacentrumbildng är bred ocbete. I övrigt

ant exempelföra sammang en form avan ta beslutvilken organis

om skulle kuVänermuseeänerns Vatte

m som en orge intervjuadregionerna,t antal existetrerar och drm är beroendg, målgruppe

Sida

rivas i förenistyra centre

ot som redant återfinns paplyorganisataktörer. Engt, menar densvar, integretet eller högs

art med starkdning. En tjänch öppen fört har tjänstem

på existerann forskning ov regionförboch arbeta asation som c

unna fungeraet eller annaenvårdsförbu

rganisation sode organisatioVänernseranderivere av vilkaer, vilka aktö

20 av 26

ngsform.t, men i

finns,å fysiskation med

.erat iskola.

kanstemanr alla förmännen

ndeochund,aktivtcentret

a somatund.

omonerna

örer som

Kommun


Flera kom(6). Vänenämnerett kunsöverblickorganisapå frågadumt skaVänernspåpekarorganisa

RegioneEn tjänstatt byggaatt det tsamt attinte vet

nerna


mmuner nämermuseet fraUniversitet/kapscentrumk och tyngd.ation och enn, och vissaapa en ny orVattenvårdsatt den fysis

ation som ce

rnateman ansera upp ett nätroligen finnst det är innehom det finns


mner Vänermamhålls efter/Högskola (4)m bör ha. TvåEn kommunkommun tycsvar är mer irganisation, usförbund, Väska platsen,ntret är orga

r att man intetverk och sås någon lämphållet och fus någon exist


museet ellerrsom det red), eftersom aå kommunern anser att Väcker att Väneidéer än genutan att manänermuseet,där de anstäaniserat unde

e bör användsmåningomplig organisatnktionerna sterande orga


annat musedan arbetar matt där finnsr nämner Regänerns vatteersamarbetenomtänkta fön bör använduniversitet/

ällda i centreer har tyngd

da en befintlm skapa en nytion, men atsom är det väanisation som


um som möjmed liknandeforskning ocgionerna (2)envårdsförbuet (1) är det.örslag. De fleda en befintli/högskolor elt finns, inte ä.

lig organisatiy organisatiot det beror päsentliga. Ettm skulle vara


jlig bas för ete frågor idagh de har högmed motiveund är en lämFlera kommusta kommunig organisatioller regionerär det viktiga

ion, utan attn. En annanpå syftet medt par tjänstea lämplig.

Sida


tt kunskapscg. Flera kommg legitimitet,et att dessa hmplig existerauner har ingner anser atton som bas,na. En komma, utan att de

t man bör bötjänstemand kunskapscmän uppger

21 av 26


centrummunervilket

harandeet svart det ärsom

munen

örja medanserentret,r att de

LänsstyrEtt par tjen bas föexempeltjänstem

UniversiLärosäte

relsernajänstemän nör kunskapscl. En annan tman ser Väne

itet och högsenas företräd

nämner att ucentret. Karlstjänsteman aermuseet som

skolordare har inge

niversitetenstads universanser att samm lämplig ba

en klar åsikt o

och högskolsitets centrumordning kunas, eftersom

om detta.

lorna skulle kum Klimat ocnde ske via Vdär finns kom

kunna samorh säkerhet (CVänerns vattempetens för

Sida

rdna sig ochCSS) nämnsenvårdsförbr förmedling.

22 av 26

utgörasomund. En

Interv

Vänern �–VänernsEU:s störarbetet imöjligheförutom

De inslagrespektivhållbarhinriktnin

En förklatydliggjoVänern.viktig fraoch vilka

Dessa olfå politisutbildnin

Olika pågde är kukommunengagemannat hånaturvetbeslut. KGardiegy

SamverkDet finnsVänerregVärmlanUniversitsamt utbVärmlan

vjuer me

�– inget störrbetydelse första sötvatteinom Maritimeter inte medpå De la Ga

g mot Hållbave kemiläraretsfrågorna.g mot Väner

aring till denort sin egen iMöjligen beamtida utveca identiteter

ika lokala idesk kraft. Dettngarna och a

gående komnskapsbasernerna medvemang och komållbarhetspetenskapliga sKan fler gymnymnasiet var

kans samverkangionen. Dennd, Region Vätet och närinbildning av nnd är ansvarig

d företrä

re genomslagör attraktionenresurs harm strategi födfört några trdiegymnasi

ar utvecklingrna eller natu. Dock finns drn i gymnasie

na avsaknaddentitet, visitraktar politcklingsresursvill de mark

entiteter, omta skulle undatt skapa en

munala utverade, dvs. beerkande, intrmpetens. Värspektiv krävsom samhällnasieprogramra stödjande

n mellan gymmest utveckärmland. Detngslivet medy personal pga.

ädare för

g i gymnasieskraft och näuppmärksam

ör Vänern bidtydliga spår iet, Lidköping

och Vänernurlärare. Någdet ett uttalaeutbildninge

i gymnasieuion och framiken Vänerni olika avseenadsföra?

m de dessutoerlätta för gylokal röd trå

ecklingsprocefintlig kunskressent, elleräner /vattenrver tvärvetensvetenskaplim med tvärvför en sådan

mnasier och hklade samvertta är en gemsyfte att säk

på kort och lå

r gymna

etäringslivsutvmmats tydligdragit till detgymnasieskg.

som integregra Yh utbildat intresse föen.

utbildningarnmtida utvecklsom något senden. Vad v

om stödjer nymnasieskold genom utb

esser, där Väkap och/ellerr har tagit pårelaterade frnskaplig insikiga sambandvetenskaplign utveckling

högskolor i orkan och formensam arenkerställa tillgång sikt. Kom

sieförval

veckling i olikgare först untta. Trots detkolornas utbi

eras i kurserndningar finnsör att bygga

na kan vara aings och näsjälvklart ochvill kommune

äringslivsutvlorna att formbildningsväge

änern är en dr behov av nyå sig projektlrågor i dess ikt. Man måstd för att kunninriktning lik.

lika grad ochmerna för dena för gymnagång till eftermmunerna i V

ltningarn

ka avseendeder senare åt så har Väneldningsinneh

na sker som rdock som knin hållbarhet

att kommuneringslivsstrath som finns derna med Vä

veckling i komma olika pasen.

del av eller by sådan. I deedarskap utinteraktion mte kunna komna bedöma kknande den p

h i olika formetta sker i Koasieskolorna,rfrågad kompVärmland oc

Sida

na

samt dess roår. Inte minsterns roll ochhåll eller kur

regel via bionyter an mottsfrågorna m

erna inte hategi i förhålladär och inteänern i sina v

mmunerna, fssande inriktn

berörs av, krässa processeifrån intressemed samhällemmunicera skonsekvensepå De la

mer inomompetenspla, Karlstadspetensutvecch landstinge

23 av 26

oll somt har

ser

logitmed

rande tillsom envisioner

förväntasningar i

äver atter är oftae,et iblandsåvälr av olika

attformar

klinget i

Den mesDär finnsoch Samtydlig inrvarumär

Andra saDessa ommellan g

För gymetableramed enutbildnin

I Fyrbodinte haftkommuninom all

Gymnasi Info

hög Kun

labo

Uthålligsamverk

st konsekvens ett mångår

mhälle ett tväriktningsvisiorket för Lidkö

amverkansfomfattar i pringymnasium o

nasieskolornts ett kommpolitisk tillsangsväg som e

als kommunt någon störrner och intervuxenutbild

iesamverkanormationsövegskolanskapsöverföorationer ell

samverkan fkansmodell s

nta samverkarigt och strukrvetenskaplion som är väöping. Komm

ormer finns incip endast foch högskola

na och vuxenmunalförbundatt direktion.efterfrågas o

alförbund finre påverkanrkommunalaning.

n i Fyrbodal serförande sa

örande samver föreläsnin

förutsätts vilom skall välj

an med inriktkturerat samigt programägledande fömunen söker

form av samfrisök för ele/universitet.

nutbildningend, KunskapsföElever från

oavsett i vilke

nns sedan böpå utbudet uersättninga

syftar till:amverkan so

erkan avserngar i någon

a på Lärarsajas beror på

tning mot Vämarbete medinom Naturvör gymnasietsdessutom u

mverkansavtaver i dessa k.

n i Vänersboörbundet VäVänersborgen kommun

örjan på 200utan har varir. Ett arbete

m bland ann

aktiviteter dform.

mverkan, Eleincitamente

änern har DeVänermusevetenskapsps inriktning.tmärkelsen H

al som i Skarkommuner, e

org och Trollhäst. Detta veroch Trollhätden bedrivs

00 talet en gyit inriktad mpågår för at

nat innehålle

där ämnesku

evsamverkant för samver

e la Gardiegyet i Vänerprorogrammet.Vattnet, liveHållbar skola

aborg, Gymneller i form av

hättan har frrkar som entan söker frit.

ymnasiesamvot regler förtt vidareutve

r informatio

nskap står i c

n och Kompekan och äve

Sida

ymnasiet, Lidogrammet, NKommunen

et och driveta.

nasium Skarav bilaterala a

. o m 2013egen juridisktt den

verkan. Denansökningar

eckla samver

on om att stu

centrum till

etensutveckln val av målg

24 av 26

dköping.Naturhar enär

aborg.avtal

k person

na harr i andrakan

udera på

exempel

ing. Dengrupp.

Refle

DisputerIntressetgymnasiresurseroch/ellegymnasikunskapforskningstimuler

Olika samgymnasioch ta ergymnasidess mooch även

En viktigen löpanoch för k

Lyckad sGymnasiförankraskall utghögskolo

Respektianknytn

Ett antal Ger Rek Att Båd Gym For

and Etab

ektion

rade lektoret för att inräteskola är olir för nedsättnr ämnesinrikekurser, inrisförmedlingg. Skulle tydra sådan utve

mverkansforeskolor finnsrfarenhet avum ensamt etsvarighetern öka utbildn

g fråga som lynde driftkostkommunens

samverka kräierna och höade i berördaöra basen ocor och mella

ive gymnasiuing till Väner

l grundförutsr elever ökadkryteringsaspledningen föde högskolanmnasiet anstmaliserar sadra styrandeblerar en for

och för

er som bryggtta disputeraka i gymnasining av arbetktad utveckliktning på eleoch/eller haliga struktureckling?

rmer mellans etableradev. Internationeller tillsammr inom EU ökningsanordna

yfts fram i denad eller somtillväxt.

äver struktuögskolor/univa skolors lednch den bärann gymnasier

um och kommrn eller Hållb

sättningar föde möjlighetepekten för höör såväl högsn och gymnasäller fler lektmverkan i avdokument brmell arena f

rslag ut

ga mellan gymade lektorererna. Det betstid för att sng i gymnasievarbeten, sandledning aer för samve

gymnasieskoinom Väner

nalisering, dvmans med anar. Detta skuarens attrakt

etta sammanm en strateg

rversitet föresning, tid förnde strukture.

munledningbar utvecklin

ör lyckad samer till fördjupögskola och gskolan som gsiet avsättertorervtal med arbbåde i gymnaför dialog

tifrån f

mnasium ocsom en länkedöms kommskapa tid attiet. Detta skuamarbete mav elevarbeteerkan mellan

olor och högrregionen. Dvs. samverkandra eller meulle dessutomtionskraft.

nhang är omgisk satsning

slås etablerautsedda persen för att utv

bör, med utg diskutera l

mverkan är föpningar och ögymnasiet sagymnasieskotid och anvi

etsfördelninasiet och i hö

företrä

ch högskola/k mellan högma att öka omarbeta medulle kunna ge

med högskolaen, förutomn gymnasier o

gskolor/univeärutöver finnn mellan oliked högskola/m ge ett vidg

gymnasietsför näringsli

a arenor för dsoner skall fiveckla sama

gångspunktokal profiler

öljande:ökar kvalitetamt minimerlan har ett tysar medel

g, redovisninögskolan

darna f

universitetskola/univerm gymnasiessamverkanse tydliga und/universitethögskolornaoch högskolo

ersitet samt mns andra moka utbildning/universitet igat perspekti

kostnader bvsutveckling

dialog. Dessainnas och varbetet mella

från sin idenring på gymn

en i gymnasring av avhopydligt intress

ng i verksam

Sida

för sko

rsitet ochskolorna tillfös pedagogisderlag för såvi

a/universitetor/universite

mellanodeller att stugsanordnarei Vänerregioiv på utbildn

betraktas enbg, attraktions

a skall varara finansieraan gymnasier

ntitet mednasiet.

ieskolanppse och engag

mhetsplaner o

25 av 26

olan

örskväl

ens egenet

uderae,nen ochningen

bart somskraft

ade. Der och

gemang

och

Ett Det Må

des Sam

med Hög

dett

Det är svlösninga

Summer

�”En förkltydliggjoVänern.�”

För denså att deinriktninkommunprocesse�”industratt �”slåss

Kommunsom borkommunarbeta mmöjlighenärmare

antal faktoret saknas strunga existerasa.marbeten initdel tillförs. Dgskolorna nåta.

vårt att se tyr med delat

ring:

laring till denort sin egen i�”

fortsatta proe verksamhetgen/visionennala gymnasen med gymnistad�”. Har ns�” för den?

nens utvecklde vara invonen är överemed att förtäeter för forske.

er har visat skturer och mnde samarbe

tieras oftastDe som fått fr inte ut med

dliga effekteintresse och

nna avsaknaidentitet, visi

ocessen är deter som styrsn/identiteteier eftersomnasiet i förhånågon av Tro

ingsledare, solverade i prons med sig säta samarbetkarutbildade

sigmotverkamötesplatsereten har star

utöver befininansiering hd informatio

er av samarbh ömsesidiga

ad i gymnasieion och fram

et helt väsens av dem sedn/strategin.vi till fullo fiållande till ägllhättan och

som har helaocessen på djälv kan sådatet med de lolärare att ve

en lyckad samellan gymrtats av och v

ntlig verksamhar oftast övon om sina er

beten och huansvarstaga

eutbildningamtida utveckli

ntligt att komdan kan förhFör Kunskapinansieras avgarstädernasVänersborg

a den breda kdet stadium sana som jagokala universerka i våra sk

amverkan, tnasieskolor ovilar på eldsj

mhet eller tjäerlevt.rbjudanden o

r effektiva dande.

rna kan varaings och när

mmunerna föålla sig till depsförbundetv dem. Jämfös identitet soen identitet

kommunalasom den nugöra skillnadsiteten och hkolor och kny

ex följande:och högskolojälar och står

nstebeskrivn

och många f

essa är. Hög

a att kommuringslivsstrat

örst förhålleren valdaär det lika viör med den fom �”musikstat som �”Väner

intresseingåbefinner sig.d. Under tidehögskolornayta samverka

Sida

or för samarr och faller o

ning utan att

får därför int

gskolorna vill

unerna inte htegi i förhålla

r sig till Väne

iktigt som föför oss nu akad�” och somrstad�” och är

ången i fråga. Först nären det fortsäsamt att skaan med läros

26 av 26

beten.ofta med

t extra

te del av

hitta

harande till

erfrågan,

rktuellamr beredd

n, är de

tta attapasätena

BILAGAVäners

SamkunsI bilaganSammanuniversit

IntrodukForskninsom cenInom deproducenkunskapfem fokuföretag,Maritimaanvändn

Inom rampersonekommun1 400 puatt sättaframför(främst N

Den inhäkunskapett lokaltform avkonstate

BehovetMålsättnrunt Vänunderlagforskningstrategis

A 3 till �”Kusamarbete

manfatskapsprn sammanfatnställningentet. Rapporte

ktionng och kunsktrala frågor ft interregionnter runt Väoch kunskapusområden sSjöfarten i Va besöks ocning av förny

men för inver på museer,nförbund, reublikationer okunskapsprallt den natuNordamerika

ämtade kunssproduktiont geografisktskriftliga käleras att förm

t av en samlaningen här änern �– kunskag i en struktugs och komska utvecklin

unskapsceet�”

ttning aroducetas rapportehar skrivits aen går att lad

apsförmedliför att framgnala projektenern �– kunskpsproducentsom lyfts framVänern inklusch upplevelseybar energi i

enteringen ut, i kommunegioner, mynoch drygt 12roduktionenurvetenskapla).

skapen av sken. Oftast ret fokus. Ävenlor, och myc

medlingen av

ad strategi för att dra ut kapsunderlagur och organpetenscentrngsarbetet in

entrum för

av rappenter ruen Forskningav Marcus Drdda ned här:

ng har av bågångsrikt kunet Vänersamakapsunderlagter, som är vm inom Vänesive infrastruenäringar samkustzonen, s

tnyttjades fleer, inom föredigheter, de20 nyligen avom Vänern iliga kunskap

riftliga källorepresenterarn om det harcket forskninkunskapen ä

ör utvecklingkonklusionerg inom Vänernisationsutreum skulle kuom temagru

r Vänerfrå

portenunt Vänoch kunskaprotz, Vänerm: http://media.va

de Västra Gönna arbeta föarbetet är rag inom Väneviktiga för enersamarbeteuktur, logistimt Vänerfisksamt Utbildn

era digitala deningsliv, FoUpartement ovslutade elleri perspektiv gsproduktion

r och projektr enskilda pror produceratg om Väneroär dålig.

gen av en hår från rapporrsamarbetet�”edning för atunna se ut, oupp 5 inom V

ågor En u

Forsknnernpsproducentmuseet och Sanern.org/2012/0

ötalands ochör en hållbarapporten �”Foersamarbetethållbar utve

et: Kreativa mk och andraket och andraning, forsknin

databaser ocU verksamheoch länsstyrer pågående pgjordes ävenen gällande

t visar på enojekt ett spes en stor mäområdet fort

ållbar Vänerten �”Forskni�” för att skaptt utröna hurrganiseras oVänersamarb

utredning

ning oc

er runt Väneten Åke Wän06/Forskningsrap

h Värmlandsr utveckling iorskning ocht�” ett bidrag.eckling, identmiljöer för boföretag inoma ev näringarng och komp

ch kontaktereter, universielser. Totalt iprojekt rörann utblickar påandra stora

fragmentiseecifikt syfte ongd kunskaptfarande påg

regionng och kunskpa en grund,r ett samlat uch finansierabetet).

Si

på uppdra

ch

ern.ngberg, Götepport_juni 20121

region lyfts fi Vänerregiokunskaps. I detta arbetifierats utifroende, besöm marin teknr, Produktionpetens.

togs med fleitet,identifieradende Vänern 2å hur man hasjöar i världe

erad bild avoch har till stp, som kan avgår, kan det

kapsproducesom skall ututvecklings ,as (fas 2 av d

ida 1 av 4

ag av

eborgs1.pdf

framnen.

ete harrån frånkare ochnik,n och

er än 100

es mer än2012. Föranteraren

or delvläsas i

entertgöra ett

det

Det somoch harolika niv

Ett kunsknyta sagörs medatt kunn

För att föser ut, viutvecklinfragmenaspekteri VISS daEU:s vatthar måleKontrollppunktbautifrån s

Data fråhur sjöngrundläggäller fystransporsamhällsrapporteVänersaman fokmålsättn

Kommunmännisknågon mresursutbyggnatiingrepp

Inom VäVänernssom sjönantal ant

framgår avpågått en ravåer, som ber

kapscentrummman intresd en vision aa vara en fak

örstå detta kilka interna ongen kan ledntiserad, oftar. Mycket avatabasen ochtendirektiv.et att säkerstprogrammetserat där makillnader elle

n dess insams miljö kommggande kunssiska/biologirt och produsutvecklingeen har samhämarbetet. Viuserar sig påningarna för

nerna runt Vkor, de så kalmening, då mtnyttjandet äioner, ger ofsker på ett s

nersamarberesurser på,n ger; fisket,titjänster ko

rapporten äd projekt. Virör Vänerfrå

m med målsässena från deav att kunnaktor som har

krävs dels enoch externada till. För dea med tydligde naturveth hos VänernKontrollprogtälla en god st genererar dan mäter obser likheter ag

mlingsmetodemer att utveckap om sjöniska/kemiskauktionsförhån, både histoällsutvecklini ser här, helå sina intressett komman

Vänern delarlade ekosyst

misshushållninär just vad föfta stora värdsådant sätt a

etets fyra fok, i grunden, oarkipelagenpplade till fo

r att det finnser också atgor.

ättningen atte olika fokusvara prediktr betydelse f

kunskap omprocesser sotta finns inteseparering menskapliga bns vattenvårdgrammet PMstatus och atdärmed histoservationer ogerar man.

er är värdefucklas framövs ekologi sama förändringallanden. Vi koriskt och i frgen tagits upt naturligt, asen. Att övernde kunskaps

en gemensatemtjänsternng kan leda trvaltningenden i form avtt de negativ

kusområden,olika sätt. De, sjöfarten ocokusområden

ns en hel deltt det finns e

t främja en hsgrupperna otiv �– att utläsför utveckling

m nulägesförom påverkare tillräcklig kmellan samhbeskrivningadsförbund i eMK (Programmtt statusen äoriska trendeoch relaterar

ulla men harver. För att gmt hur olikaar som följerkommer då inramtiden ocpp utifrån deatt det där finrbrygga dettascentrum.

am resurs �– sna. Dessa restill att resursinriktas på. Dv boende ochva effekterna

förutom omet vill säga atch dricksvattna exempel p

kunskap samen lång rad p

ållbar utveckoch andra aksa vad som kgen.

hållanden, eutveckling ounskap idagällsvetenskarna av miljöfenhetlighet mmet förMiljöäven inte föräer. Vattendirr observation

inte som måöra detta skuomvärldsfakr av klimatfön på nödvänh det kommee olika fokusgnns en stor ga gap skulle k

sjön och de rsurser erhållssernas värdeDe irreversibh infrastrukta på ekosyste

mråde 5 forstt det finns mtenresursen.på detta är s

mlad om Vänrivata och of

kling av Vänetörer till en hommer att s

n kunskap ooch vilka systdå kunskapepliga och natförhållandenmed krav fråöKontroll) ocändras negatektivet därener mot givn

ålsättning attulle det krävktorer förändrändringar, ädigheten atter att påverkgrupperna ingrad av stuprkunna vara e

esurser dens �”gratis�”, murholkas. Gr

bla ingreppenur. Det är däemtjänstern

skning och umånga olika e. Å andra sidstigande vatt

Si

nern och detffentliga aktö

ern skulle kuhelhet och aske i framtide

om hur utvectem förändrien är förturvetenskan i sjön finnsån miljöbalkech vattendiretivt.mot är merna kriterier o

t ge perspekvas merdras över tideändrade boet se påka miljön i sjnomrörstänkandeen av

kan ge till osen är begränränsen förn i naturen, tärför viktigt aa minimeras

utbildning, anekosystemtjäan återfinnstennivåer,

ida 2 av 4

pågårörer, på

unnatt dettaen �– för

cklingenngar

pligasamladeen ochektivet

ch

ktiv på

en. Detende

ön. I

e �– att

ssnsade i

t exatt dessas.

nvändsänsteräven ett

klimatföekosystebåde lok

Här finnsfå tillstånvänerregexploateekosysteVänern ihar kvar

För att fåfokusgruoch motsom attekosystefaktorer

Lika centframtidsoch tvär

I FigurenEkosystem

rändringen oemens hälsakalt, regional

s ett antal innd en sund fgion. Det är verande tjänstemtjänster ointe är en junmycket av s

å till stånd euppernasmåivera vilka välångsiktigt uemtjänster, asamt den sa

tralt är inflödsprognoser ksektoriell oc

nedan illustremtjänster; Eko

och införselnutifrån olikalt och nation

nbyggda konfförvaltning ovärt att noteter som konfch mellan olngfrulig sjö. Äsitt ursprung

n diskussionålarbete ochärden i sjönpprätthålla vattraktiva miamhällsekono

det av framtkommer implh ämnesöve

eras hur olikaosystem & Bio

n av främmana regelverk nellt.

flikter. Det äch finna ratiera att det intflikter uppståika exploateÄven om Vänliga ekosyste

om hur manvisioner omsom är viktigviktiga naturljöer för rekromiska tillvä

idsprognoselementeras irgripande st

typer av värdodiversitet; So

nde arter. Utationellt och

r väsentligt aonella lösninte bara är mår, utan ävenerande sätt anern, jämförem, har den

n skall lösa em en hållbar uga att bevararmiljöer, biolreation och täxten i region

er inom respeinom regionetudier behöv

den i Vänern socioekonomi.

töver detta rh internation

att synliggörngar på utvecellan utnyttjn mellan utntt utnyttja mrt med månghistoriskt se

ller förstå deutveckling äa. Det kan finogisk mångfturismnäringnen.

ektive fokusoens utvecklinvs.

amverkan utgBlå pilar posit

regleras ochellt samt de

a dessa konfcklingen av ejandet av ekoyttjande av o

miljön. Det ärga av de storatt varit kraft

e olika konflir det nödvännnas olika moald, att bibegen, kulturel

område, ochngsarbete. Be

gående ifrån ttiv påverkan r

Si

påverkasn politiska v

flikter för atten hållbarosystemtjänolikar viktigt att ina sjöarna i väigt påverkad

ikterna mellandigt att idenotiv för bevahållala och social

h hur dessaehovet av an

tre noder �–röda negativ.

ida 3 av 4

iljan

t kunna

ster och

nse attärlden,d.

anntifieraarande,

a

nalytiker

ExempeUtifrån iekosysteDe frågokunskap

Tako

12

3

4

5

l på identifienventeringeemhälsa. Deor som saknassammanstä

abell 1: Identonflikter kan u

. Hantering

. Fysiskplana. Strandn

allmänhb. Den fys

transpoc. Kostnad

bevaraoch eko

d. Ekologiresursu

e. Social olandsby

f. Allemaförenin

g. Turismh. Kemipå

. Invasiva aa. Fiskodl

och sprb. Sjöfart

c. Utsättn. Ekosystem

exploater. Förnybara. Vattenkb. Vattenr

�– sjöfarvattenn

erade konflikn 2012 identredovisas near identifierinällningen.

tifierade poteuppstå (Kreat

g av intressenering och knära boende �–het �– bevaransiska planeringortbehov, växtds och nyttoandeåtgärder gologiska värdeiskt hållbara sutnyttjande �–och ekologiskygdsutvecklinnsrätten �– turngar.�– biologisk måverkan och inarter mot akingar och annridning av sjuk�– turism �– sp

ningar och ovems tjänsterring.energi motkraft �– fiskvanreglering �– elkrt �– naturvärdnivå.

ktområden otifieras fem cedan tillsammng är identifi

ntiella konflikiva miljöer; Sj

ekonflikter mkonflikter i st�– tillgänglighendevärden.gen �– integrerthusgaser ochanalyser av ekgenom att viken.amhällen i refödovävsanalhållbarhet i regrism inom när

mångfald �– slitandustrin (punkkvakultur, sjönan akvakulturkdomar.ridning av främ

etande spridnResursutny

biologi och sndringar, utsätkraftutnyttjandenas beroend

och generellcentrala konmans med vierade inom

ktfrågor och inöfart; Besöks

mellan riksinttrandzonenet till stränder

rat samhällsbh miljörisker.kologiskakta kostnader,

lation tillyser.elation till sta

ringslivet �– ide

age, nedskräpktutsläpp).öfart och turr �– risk för för

mmande arte

ning.yttjandet och

samhällettning.nde �– översvämde av fluktuat

a problemfliktområdenilka fokusomfokusområd

nom och mellanäring; Energ

tressen

r för

yggande �–

samt sociala

ds och

eella

pning.

rismroreningar

er.

h

mningsriskerion i

n sett utifrånråden de äre 5 eller i

an vilka fokusi)

Kreativa m

Kreativa m

Alla

Kreativa m

Kreativa m

Sjöfart; Tu

Energi; Kre

Energi; BeEnergi; Sjö

Si

n Vänernsaktualiserad

sområden som

miljöer; Besök

miljöer; Sjöfart

miljöer; Besök

miljöer; Besök

urism; Kreativ

eativa miljöer

esöksnäringöfart; Kreativa

ida 4 av 4

de ifrån.

m

snäring

t; Energi

snäring

snäring

a miljöer

r

a miljöer

Documents

En utredning på uppdrag av Väne rsamarbetetmedia.vanern.org/2012/06/Slutrapport-2014-Kunskaps...ar att det fin llhandahålla pektiv med tt sådant ce m Vänern, (2 ktion om Vä skapsprodu