Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändring

Ansvarsbarometern 2011

- Ansvarstagande i förändring

En studie om västsvenskars syn på ansvar

Stefan MolnarCSR Västsverige

Text och analys: Stefan Molnar, Molnar Samhällsutveckling och Analys

Referensgrupp:Tomas Ekberg, Chefanalytiker vid Västra GötalandsregionenChristian Maloney, Managementkonsult, Ekan ABYlva Mattsson-Wallinder, Biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet, Göteborgs UniversitetPeter Nyström, Platschef Astra ZenecaKarl Persson, Ansvarsforskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs UniversitetRaquel Sanchez, Marknadsansvarig vid Projekt Upp! Stadskansliet Göteborgs Stad

Ansvarsbarometern 2011

- Ansvarstagande i förändring

En studie om västsvenskars syn på ansvar

Ansvarstagande, hållbarhet, uthållighet: Tre ord som har ökat mycket i popularitet under senare år, vilket är ett resultat av två för vår tid centrala - men motsägelsefulla - trender. Å ena sidan håller mänskligheten på att förstöra sina möjligheter att leva ett gott liv här på jorden. Å andra sidan ser vi en utveckling där företag, organisationer, medborgare och marknader i allt större utsträckning inser att ökat socialt ansvarstagande är ett måste för såväl deras egna som för andras välmående, liksom att det många gånger är en källa till framgång och ökad konkurrenskraft. Den ideella föreningen CSR Västsverige är en del av denna utveckling. Över 100 medlemsorganisationer - från offentlig, ideell och privat sek-tor - har gått ihop i syfte att utveckla nya former av gemensamt ansvarstagande. Ett led i detta är Ansvarsbarometern; en enkätundersökning, som för andra året i rad tar tempen på västsvenskars syn på sina egna och andras möjligheter att ta ansvar och jämför med hur ansvarstagandet ser ut i andra länder. Ansvarstagande är nämligen någonting som inte bara berör oss själva här och nu. Det påverkar också människor, djur och natur i andra delar av världen liksom i framtiden. Ansvarstagande - eller brist på sådant - färdas över tid och rum och kommer förr eller senare tillbaka till oss själva.

Årets undersökning stärker slutsatsen från förra årets Ansvarsbarometer att människor i och utanför Västsverige vill vara med och bidra till en mer hållbar värld, men att de stöter på hinder. Dessa hinder är dock inte omöjliga att ta sig förbi. Med hjälp av svaren från de 450 västsvenskar som har intervjuats via telefon, lär vi oss också att vi måste ompröva vår syn på vad ansvar är för någonting och vem som ska vara med och ta ansvar. Västsvenskar förväntar sig exempelvis att företag ska engagera sig i samhällsutvecklingen. Och de tycker att arbetsplatser ska ta ett större ansvar än vad de gör idag. Glädjande nog visar Ansvars-barometern 2011 att den växande globala trend av ökat samhällsengagemang inom samtli-ga sektorer också har nått Västsverige. Detta är centralt, inte bara för framtida generation-ers skull, utan även för att vi ska få goda liv och konkurrenskraftiga organisationer här och nu. CSR Västsverige vill med årets Ansvarsbarometer bidra till ökad förståelse för vad som driver ansvarstagandet år 2011 samt ompröva synen på hur, när och var ansvarstagande bör äga rum.

Göteborg, 2011

Public & Private Social Responsibility Initiative - CSR Västsverige

Innehållsförteckning

Inledning

Västsvenskars syn på ansvar år 2011 - med ett års tillbakablick ................... 1

Internationellt ansvarstagande i kristider.................................................... 9

Avslutning................................................................................................... 14

Så här kan du använda dig av Ansvarsbarometerns resultat.........................14

Slutnoter..................................................................................................... 16

Källor.......................................................................................................... 17

Mer om studien.......................................................................................... 19

Vilket ansvar tar västsvenskar år 2011?De flesta tar ansvar i det egna hemmet medan få arbetar ideelltAtt ta ansvar för miljö och klimat i det egna hemmet är enkelt. Nio av tio gör saker som att sopsortera och släcka lampor minst en gång i veckan. Inte riktigt lika vanligt är det att konsumera och transportera sig på miljövänligt sätt. Men det är inte helt ovanligt. Sex av tio handlar miljömärkt i alla fall en gång i veckan och fem av tio använder sig lika ofta av miljövänliga transporter. Detta kan jämföras med att tre av tio handlar rättvist producerade varor varje vecka. Och att det statistiskt sett bara är en av tio västsvenskar som engagerar sig som volontär varje vecka - sju av tio gör det aldrig överhuvudtaget.

Västsvenskars syn på ansvar år 2011 - med ett års tillbakablick

Vad sa förra årets Ansvarsbarometer?

I 2010 års Ansvarsbaro-meter tog en stor majoritet ansvar genom det egna resursutnyttjandet i hem-met. Inte fullt så många sade sig resa respektive handla miljövänligt. Ännu färre handlade rättvisemärkt och lika få engagerade sig ideellt. Detta resultat är i stora drag i linje med årets resultat, förutom att ideellt arbete år 2011 är den absolut minst vanliga ansvarsformen.

1

2

Sex av tio tänker på ansvar när de väljer jobb och bostadTycker västsvenskar att arbetsgivares och kommuners ansvarstagande är viktigt för var man väljer att bo och arbeta? Lite över sextio procent säger att en blivande arbetsgivares ansvarstagande för samhällsutveck-ling och miljö är “ganska” eller “mycket” viktigt för dem, när de väljer arbete. Och i lika stor utsträckning tycker västsvenskar att kommun-politikers ansvarstagande är viktigt, när de väljer i vilken kommun de ska bo. Av dem som har svarat är det två av tio som säger att ansvar är “mycket viktigt” för deras val av jobb och boende. Samtidigt är det runt två av tio som inte tycker att de här frågorna är särskilt viktiga och runt en av tio som inte alls tänker på ansvar när de väljer jobb och bostad.

Vad hindrar västsvenskars ansvarstagande år 2011?

Västsvenskar bryr sig om samhällsutvecklingen men många stöter på hinderVad hindrar västsvenskar att ta mer ansvar för samhällsutvecklingen och miljön? Nästan hälften säger att de har svårt att ändra på sina egna vanor. Lika många menar sig inte ha råd. Ungefär fyra av tio vet inte hur man gör för att ta mer ansvar. Och nästan lika många säger att bristen på vettiga alternativ hindrar dem från att ta mer ansvar.

År 2011 är det två av tio västsvenskar, som säger att deras eget sätt att leva sina liv på inte har betydelse för hur bra samhälle vi lever i. Vissa människor känner sig alltså uppgivna över sina egna möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Samtidigt är det statistiskt sett bara en av tio av dem du möter på gatan i Västsverige, som säger att de inte bryr sig om var samhällsutvecklingen är på väg.

Hälften upplever inte några större hinderVästsvenskar bryr sig alltså om hur samhället utvecklas och de flesta tror att de själva kan vara med och påverka. Men upp till hälften hin-dras av de egna vanorna samt brist på pengar, kunskaper och alternativ. Detta betyder samtidigt att hälften av västsvenskarna inte ser dessa saker som hinder överhuvudtaget.


Liksom i årets under-sökning var det år 2010 en stor majoritet som menade att organisationers och kommuners ansvarstagande är viktigt för var man väljer att bo och arbeta.


För dem som svarade på 2010 års Ansvarsbarometer var de egna vanorna och brist på pengar de två stora hindren mot det egna an-svarstagandet. Brist på kun-skaper sågs som ett något mindre hinder och brist på vettiga alternativ sågs i ännu mindre utsträckning som ett hinder. Relativt få var uppgivna och väldigt få sa att de inte brydde sig överhuvudtaget. De stora dragen i förra årets resultat är med andra ord i linje med 2011 års resultat.

Vilket ansvar ska svenska företag ta?Det är allra viktigast att företag inte beter sig dåligtSka svenska företag ta ansvar på fler sätt än genom att följa lagen? Absolut. Det är allra viktigast att de inte gör dåliga saker - som att samarbeta med företag och myndigheter, som bryter mot mänskliga rättigheter och förstör miljön. Lika viktigt är det att de inte säljer produkter, som försämrar människors hälsa. Så många som sju av tio västsvenskar tycker detta “i mycket stor utsträckning”.

Det är inte riktigt lika många, som tycker att företagen ska engagera sig aktivt i samhällsutvecklingen. Fyra av tio tycker “i mycket stor utsträckning” att svenska företag aktivt ska ge arbete till grupper som har extra svårt att få det, såsom ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Hälften så många - tjugo procent - tycker att företagen ska ge pengar och annat stöd till lokalt och internationellt utvecklingsarbete och fjorton procent att de ska låta sin personal engagera sig i frivilligorganisationer på arbetstid - och få lön medan de gör detta.

Många tycker att företag ska engagera sig aktivt i samhällsutvecklingenI stycket ovan lärde vi oss att det är allra viktigast att svenska företag tar ett “indirekt” ansvar genom att inte bete sig dåligt. Det är inte lika många, som tycker att företag ska ta ett “direkt” ansvar,

3

Andelen som håller med “i mycket stor utsträckning”.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Svenska företag bör...

...inte samarbeta med oetiska aktörer - 76%

...erbjuda jobb till långtidsarbetslösa - 41%

...inte sälja produkter som försämrar hälsan - 68%

...stödja lokal utveckling - 21%

...stödja internationell utveckling - 20%

...låta personalen engagera sig ideellt på arbetstid - 14%

« Ansvaret för människor i världen har

generellt sett blivit sämre de senaste

åren »

- Citat frånAnsvarsbarometern 2011

genom att engagera sig i utvecklingsfrågor av olika slag. Men analysen gällde bara de västsvenskar, som “i mycket stor utsträckning” håller med. Lägger vi till dem som håller med “i ganska stor utsträckning”, ser vi ändå att det är många som tycker att företag ska ta ett “direkt” ansvar. Fyra av tio tycker att företag ska låta personalen engagera sig ideellt på arbetstid, drygt sex av tio att de ska stödja utvecklings-arbete i andra delar av världen, drygt sju av tio att de ska stödja ut-vecklingsarbete i närområdet och åtta av tio att de ska erbjuda grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden en anställning,

Arbetar västsvenskar på ansvarstagande arbetsplatser?Upp till tre av tio arbetsplatser engagerar sig i människor utanför den egna organisationen I vilken utsträckning tycker sig västsvenskar ha ansvarstagande arbetsgivare år 2011? Hälften av de svarande som för tillfället har en arbetsgivare håller i ”ganska” eller “mycket stor” utsträckning med om att denna erbjuder miljövänliga produkter till sin personal. Men

4

0 10 20 30 40 50

Erbjuder din arbetsplats...

...miljömärkt? - 47%

...jobb till långtidsarbetslösa? - 34%

...rättvisemärkt? - 35%

...stöd till lokal utveckling? - 33%

...stöd till internationell utveckling? - 17%

...möjlighet till ideellt engagemang på arbetstid? - 16%

Andelen som håller med “i ganska stor utsträckning” och “i mycket stor utsträckning”.

det är inte lika vanligt att arbetsgivare tar ansvar genom att hjälpa personer utanför den egna organisationen. Runt tre av tio har en arbetsgivare, som erbjuder rättvist producerade varor till sin per-sonal, som ger pengar och annat stöd till utvecklingen av det egna lokalsamhället och som ger jobb till grupper, som har extra svårt att få det. Runt femton procent säger sig ha en arbetsplats som stödjer samhällsutvecklingen i andra delar av världen och som låter sin personal engagera sig i frivilligorganisationer på arbetstid. Om vi bara redovisar de som “i mycket stor utsträckning” håller med, ligger siffran på runt tio procent för alla områden, förutom när det gäller att erbjuda rättvisemärkta och miljövänliga produkter, då siffran hamnar på sexton respektive nitton procent.

Hur bra ansvar tar organi-sationer och privatpersoner?Vilket betyg sätter västsvenskar på sitt eget, på privatpersoners och på organisationers ansvarstagande?

Frivilligorganisationer tar störst ansvar för samhällsutvecklingenDe som svarade på enkäten fick sammanfatta sin syn på vilket ansvar som olika grupper tar för samhällsutvecklingen i stort. De svarande ger sig själva medelvärdet 5,6 på en 10-gradig skala (ska-lan går från “inget ansvar alls” till “mycket stort ansvar”), medan frivilligorganisationerna ses som duktigare på att ta ansvar med ett

5

« Kärnkrafts-olyckan i Japan;

där kan man tycka att företagen inte

hade gjort tillräckligt »

- Exempel på när före-tags ansvar har brustit

enligt många väst-svenskar

6


När de svarande i 2010 års Ansvarsbarometer skulle sätta betyg på olika grup-pers ansvarstagande satte de högst betyg på sig själva. I likhet med årets studie menade man att andra invånare i Sverige tog ett något sämre ansvar. Och politiker sågs som ännu lite sämre. Företag och invånare i andra länder sågs som yt-terligare något sämre på att ta ansvar. År 2010 var dock inte frivilligorganisationer representerade i studien och frågorna syftade på företag och politiker i allmänhet, inte som i år på “svenska” företag och politiker. Därför är frågor-nas jämförbarhet mellan de båda åren något begränsad.


År 2010 tänkte kvinnor mer på ansvar än vad män gjorde och de tyckte det var viktigare med arbetsgivares och kommuners ansvars-tagande, när de valde var de skulle arbeta och bo. För kvinnor var också ekono-min ett större hinder än för män. Dessa resultat åter-kommer i årets barometer.

medelvärde på 6,2. Politiker i Sverige liksom svenska företag och den svenska allmänheten tar ett något sämre ansvar och placerar sig alla runt medelvärdet 5. Invånare i andra länder anses ta ett ännu sämre ansvar och får medelvärdet 3,5. Om medelvärdet 5 kan sägas rep-resentera ett medelmåttigt ansvarstagande innebär det att frivillig-organisationerna är de enda som tydligt tar ett ansvar som är mer än medelmåttigt.

Hänger västsvenskars bak-grund och deras syn på ansvar ihop?Män såväl bryr sig som tänker mindre på ansvarKvinnor verkar tänka mer på ansvarsfrågor än vad män gör. Kvinnor tycker nämligen att det är viktigare att svenska företag tar ansvar än vad män gör. Och ansvarstagande är också viktigare för dem när de väljer jobb och boende. Men ansvarstagande är också viktigt för män, då femtiofem procent tycker att det är “ganska” eller “mycket” viktigt när de väljer jobb och boende. Sjuttio procent av kvinnorna är av samma åsikt. Män säger dock i större utsträckning att deras arbetsplatser tar ansvar än vad kvinnor gör, detta på en rad områden som berör allt från att stödja utsatta till att handla rättvisemärkt och miljövänligt. Undantaget är att erbjuda anställning till personer långt ifrån arbetsmarknaden, då resultatet är tvärtom.

Annars har inte kön särskilt stor betydelse för synen på ansvar. Ett undantag är att kvinnor säger sig ta större ansvar på några områden, såsom att handla miljövänligt och hushålla med resurser i hemmet. Kvinnors ansvarstagande hindras också i större utsträckning av brist på pengar. Män bryr sig inte lika mycket om ansvar som kvinnor gör. Och de tror i mindre grad att de kan vara med och påverka sam-hällsutvecklingen i rätt riktning.

Personer med lägre utbildning möter flest hinderDe som har grundskoleutbildning eller lägre tycker att företags an-svarstagande är viktigare än vad andra grupper tycker. De säger sig också i högre grad tänka på ansvar när de väljer boende och arbete. Samtidigt säger de sig arbeta på de minst ansvarstagande ar-betsplatserna, de menar i högre grad än andra att deras ansvars-tagande utsätts för hinder och de känner sig mer uppgivna när det

gäller sina egna möjligheter att ta ansvar. De säger sig också i lägst grad bry sig om i vilken riktning som samhället utvecklas. Univer-sitetsutbildade hör å andra sidan till dem som säger sig ta ansvar oftast, framförallt genom deras sätt att konsumera på.

Privatanställda säger sig ha mest ansvarstagande arbetsgivarePersoner, som jobbar inom offentlig sektor, tycker i högre grad än dem i privat sektor att ansvarstagande är viktigt, när de väljer var de ska jobba och bo. De tror också i mycket större utsträckning att de kan vara med och påverka samhällsutvecklingen samt bryr sig mer om dessa frågor. Samtidigt säger sig privatanställda i störst utsträck-ning ha ansvarstagande arbetsgivare. Dock är engagemang i lokal-samhället ett undantag; detta verkar offentliga arbetsgivare vara bättre på, enligt dem som har svarat.

Pengar har betydelse för privatpersoners och arbetsgivares ansvarstagandeHar inkomst betydelse för ansvarstagande? De som tjänar mest pengar säger sig ta ansvar oftare än de som tjänar mindre pengar. Undantaget är att resa miljövänligt; detta är lägre inkomstkategorier bättre på. De med högre inkomst säger sig också ha mer ansvars-

7


Årets resultat, att mängden pengar i fickan påverkar möjligheterna att ta ansvar, såg vi redan exempel på i förra årets Ansvars-barometer. De med mindre resurser tog mindre ansvar på ett antal olika sätt som kostar pengar och såg också i större grad pengar som ett hinder.

tagande arbetsgivare, åtminstone när det gäller att stödja utvecklings-arbete i andra delar av världen och att erbjuda miljövänliga produkter till personalen. Vilken inkomst du har verkar också ha betydelse för om du ser ekonomin som ett hinder mot ditt ansvarstagande. Sextio procent av dem med en månadsinkomst på 10-20.000 kr (efter skatt) ser ekonomin som ett hinder. Nästan hälften så många, cirka trettiofem procent, är av samma åsikt när det gäller personer i inkomstkategorin 20-30.000 kr. De med lägst inkomst säger sig också i högst grad hindras av bristande kunskaper samtidigt som de i lägst grad bryr sig om vart samhällsutvecklingen är på väg.

Yngre har sämre förutsättningar att ta ansvarYngre personer tänker i minst utsträckning på arbetsplatsers och po-litikers ansvarstagande, när de väljer var de ska jobba och bo. “Twenty-somethings” (20-29-åringar) tänker också mindre på ansvar när de handlar saker än vad personer som är äldre gör. Men stöter yngre på fler hinder? Ja, det verkar så. Över sextio procent av tjugoåringarna säger sig inte ha råd att ta mer ansvar, jämfört med mellan trettio och fyrtio procent för personer i äldre ålderskategorier.

Var man bor har inte särskilt stor betydelsePåverkas synen på ansvar av var i Västra Götaland man bor: I Göte-borgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal eller Skaraborg? Nej, inte särskilt mycket. Det finns dock några undantag. Invånare i Skaraborg säger sig i lägst grad ha arbetsgivare, som erbjuder produkter som är miljömärkta och rättvist framtagna. Dessa arbetsgivare stödjer också i minst ut-sträckning utvecklingsarbete i andra delar av världen. Boende i Fyr-bodal tycker sig i störst grad hindras av bristande kunskaper. Och de som bor i Skaraborg och Fyrbodal bryr sig dessutom i hälften så stor utsträckning om vart samhällsutvecklingen är på väg som boende i Göteborgsregionen och Sjuhärad.

8

Andelen som “delvis håller med” och som “håller med helt”.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Jag har inte råd att ta mer ansvar

60-99 år - 44%

40-49 år - 38%

50-59 år - 37%

30-39 år - 32%

20-29 år - 62%

16-19 år - 49%

I vilken delregion bor du?Kommuner i Västra Götalands-regionens fyra delregioner

GöteborgsregionenAle, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Par-tille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö

SkaraborgEssunga, Falköping, Gräs-torp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara

SjuhäradBollebygd, Ulricehamn, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda

FyrbodalBengtsfors, Dals-Ed, Färge-landa, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs,Strömstad, Tanum, Troll-hättan, Uddevalla, Väners-borg och Åmål

I samband med förra årets Ansvarsbarometer gjordes också en kartläggning av över trettio internationella undersökningar, som sträckte sig fram till år 2009. Undersökningarna berör ämnen, såsom allmänhetens ansvarstagande för klimatet, förtroendet för sam-hällsinstitutioner, företags rykte och företags samhällsengagemang. Det var med inspiration från dessa undersökningar som Ansvars-barometern skapades, för att dess resultat ska kunna jämföras över tid med de internationella undersökningarna. I år har kartläggnin-gen utökats med nya undersökningar från år 2010-2011, en period då den ekonomiska krisen fortfarande har varit aktuell och nya miljökatastrofer har ägt rum. Har detta påverkat synen på ansvar internationellt?

9

Internationellt ansvarstagande i kristider

« BP-katastrofen i Mexikanska

golfen och an-dra oljeutsläpp i

haven »

- Ett av de tydligaste exemplen på dåligt

ansvarstagande enligt många västsvenskar

Vilket ansvar tar allmänheten?

Ansvarstagandet för miljön fortsätter att öka i världenÅr 2009 kunde vi se att allmänhetens ansvarstagande runt om i världen hade ökat under flera års tid samtidigt som det fanns stora variationer mellan olika länder.1 Flera internationella studier, som är med i årets jämförelse, visar att ansvarstagandet fortsätter att öka. Dock behandlar studierna enbart klimat och miljö. I likhet med västsvenskar år 2011 tar människor i andra delar av världen störst ansvar kopplat till det egna hemmet, genom att t.ex. spara på el och sopsortera.2 Men många tar också ansvar genom sättet man transporterar sig på och konsumerar. Svenskars sätt att ta ansvar på liknar det i andra länder.3

Folk vill minst av allt äta mindre köttTrots att köttproduktionen allt oftare sägs vara en av de stora miljö-bovarna, är minskad köttkonsumtion en av de saker, som människor minst vill göra för miljöns skull. Detta gäller även svenskar. Bland fjorton saker, som man kan välja att göra för klimatets skull, är minskad köttkonsumtion den form av ansvarstagande, som svenskar i absolut minst utsträckning är positiva till. Viljan har till och med minskat under det senaste året.4

I USA spelar ansvarstagande allt större roll för hur man ser på konsumtion och arbete Fram till år 2009 tyckte människor runt om på jorden i ökande ut-sträckning att företags ansvarstagande var viktigt för hur man konsu-merade. Och för hur man förhöll sig till sin arbetsplats.5 Sedan dess är det bara studier med fokus på USA:s befolkning, som har tagit upp denna fråga. I dessa studier kan vi se att ansvarstagandet i USA har fortsatt att öka i betydelse. Och att andelen som säger sig ha köpt en ansvarsfullt framtagen produkt under det senaste året har fördubblats på åtta års tid. På samma sätt som hos västsvenskar år 2011, säger en majoritet av USA:s befolkning att företags ansvarstagande påverkar vilka produkter de köper och hur lojala de är mot sin arbetsplats samt om de rekommenderar produkter till vänner och bekanta. Men det är fortfarande tre av tio, som säger att de inte köper ansvarsfullt framtag-na produkter i affären, även om de har en möjlighet.6

10

« This year´s results confirm those of pre-vious years. People in emerging economies

worry more about climate change. But they are also more optimistic that the world can success-

fully tackle it and are keen to play their

part alongside NGOs, governments and

businesses »

- HSBC Climate Confidence Monitor

« There’s tremendous opportunity to more actively collaborate with consumers and

other key stake-holders to achieve

mutually beneficial solutions.. We call this

collaborative ap-proach to addressing social and environ-

mental issues ‘Shared Responsibility’ »

- CONE Shared Responsibility Survey

11

De flesta i USA vill vara med och ta ansvar på den egna arbetsplatsenIdag vill så många som åtta av tio personer i USA bli mer involverade i arbetet med ansvarsfrågor på den egna arbetsplatsen. Man stöter dock på hinder i form av tidsbrist, bristande möjligheter för involvering samt misstycke från chefen.7

Vad hindrar ansvarstagandet i andra länder?Det största hindret är uppgivenhetFram till år 2009 såg människor runt om i världen ekonomiska kostna-der som det största hindret mot ökat ansvarstagande, följt av kunskaps-brist, upplevd brist på vettiga alternativ och uppgivenhet.8 Så ser hindren fortfarande ut, fast bristande tilltro till företags, offentlig sek-tors och privatpersoners vilja att ta ansvar nu är det absolut största hindret, åtminstone när det gäller klimat och miljö. “Om det inte är någon annan som tar ansvar, finns det ingen anledning för mig att ta ansvar”, tycker många människor. Detta kan vi jämföra med västsvens-kar år 2011, som istället ser denna form av uppgivenhet som ett relativt litet hinder, framförallt i jämförelse med betydelsen av ekonomi och bristande disciplin.9

Hindren minskar i SverigeDen svenska allmänheten stöter på samma typ av hinder när det gäller ansvarstagande för miljön, som man gör internationellt. Dock har sven-skar under de senaste två åren i allt mindre grad kommit att se dessa saker som allvarliga hinder.10

På vilket sätt ska företag ta ansvar?Det är viktigt att företag inte beter sig dåligtDet räcker inte för företag att följa lagen. De ska också ta ansvar för samhällsutvecklingen i stort. Detta är en åsikt, som en stor majoritet av världens befolkning hade år 2009, enligt förra årets Ansvarsbaro-meter.11 Så är det även år 2011. Men man får inte glömma att företag kan ta ansvar på olika sätt. Vissa tycker att det räcker med att företag inte beter sig dåligt, genom att t.ex inte använda sig av miljöfarliga produkter eller bidra till dåliga arbetsförhållanden i fabriker. I årets Ansvarsbarometer såg vi att det först och främst är denna form av “indirekta” ansvarstagande, som västsvenskar tycker gäller för svenska företag.

Det blir allt viktigare att företag tar aktivt ansvar, exempelvis genom att bekämpa sjukdomsspridning och undernäringMånga menar också att det är viktigt att företag driver ett “direkt” och aktivt, samhällsförbättrande arbete. Och denna form av ansvarsta-gande, tycker människor på vissa håll i världen i allt större utsträckning att företag ska syssla med. Exempelvis tycker mellan 60 och 70 procent av USA:s befolkning att företag ska bekämpa sjukdomsspridning och undernäring i världen samt motivera sin personal till att engagera sig ideellt. Acceptansen för denna form av engagemang har ökat med en tredjedel i USA sedan år 1993. Och den har blivit allt starkare i och med den senaste ekonomiska krisen.12

12

« 31 percent (26% in 2008) sayan economic

downturn is a time when it is more important than

ever for companies to step up

to support social and environmental

needs. »

- Greendex Consumer Choice and the Environment

« In 16 of the 23 countries surveyed,

NGOs are as or more trusted than

business. Historical-ly trusted most in

developed markets, NGOs continue to

gain trust in emerg-ing markets »

- Edelman Trust Barometer

13

Hur bra är olika grupper på att ta ansvar?En majoritet tycker att företag ska öka sitt ansvarstagandeFörra årets studie visade att det finns ett glapp i allmänhetens syn på olika gruppers ansvarstagande, på så sätt att man inte tycker att dessa grupper tar så bra ansvar som de borde ta. 13 År 2011 verkar det fortfarande vara på detta vis; ungefär hälften av allmänheten interna-tionellt tycker att företag ska öka sitt engagemang i klimatfrågor. Denna siffra varierar däremot ganska mycket mellan olika länder. I Frankrike, Tyskland och Hong Kong tycker runt sju av tio att företag bör öka sitt ansvarstagande, medan motsvarande siffra i Kina, Mexiko och USA lig-ger på fem av tio. I Vietnam och Indien är det ungefär fyra av tio som håller med om påståendet. Det är också många - mellan trettio och sex-tio procent beroende på vilket land vi talar om - som menar att det egna landets ekonomi skulle må bättre, om företag tog större ansvar. Och mellan fyrtio och sextio procent är av samma åsikt vad gäller skapande av arbetstillfällen. 14

Svenskar hör till dem som tycker att offentlig sektor tar sämst ansvarInte bara företags ansvarstagande brister, utan även offentlig sektors, åtminstone när det gäller klimat och miljö. Svenskar tillhör dem, som i störst utsträckning tycker detta. Långsiktiga mätningar i Västsverige visar dock - i linje med förra årets internationella jämförelse - att för-troendet för politiker bland den västsvenska allmänheten ökar.15

- HSBC Climate Confidence Monitor

« Those that are most optimistic about tackling climate change

are not just leav-ing the action to others. They are also willing to take action themselves »

14

AvslutningFör andra året i rad har Ansvarsbarometern tagit tempen på västsvens-kars syn på socialt ansvar och jämfört denna med hur det ser ut bakåt i tiden och i andra länder. Vilka slutsatser kan vi dra?

Att ta ansvar är lättast när det görs inom ramen för det egna hemmet och inte kräver särskilt mycket tid, resurser och engagemang. Detta är ett entydigt resultat över hela världen och över tid, vilket förmodligen säger någonting grundläggande om hur vi människor är konstruerade. Samtidigt är det många människor, som har fört in det sociala an-svarstagandet i den egna vardagen. Detta gäller såväl de små, dagliga besluten - exempelvis vad man väljer att köpa i affären - som de större besluten, t.ex. var man väljer att arbeta och bo. Självklart vill människor leva i miljöer, som är ansvarstagande och därför också välfungerande. Och i stort sett alla västsvenskar bryr sig om vart samhällsutvecklingen är på väg.

Att det inte är alla, som låter sina beslut i livet vägledas av ansvarsfrå-gan, finns det ett antal svar på. Vissa människor har en livssituation, som gör att de helt enkelt inte fritt kan välja hur de spenderar sin fritid och var de arbetar och bor. Det finns ett antal saker som hindrar: Allt ifrån den egna ekonomin och disciplinen till bristande kunskaper och uppgivenhet. Detta är ett resultat, som återkommer från förra året. Samtidigt säger hälften av västsvenskarna att dessa faktorer inte är några större hinder. Och i Sverige som helhet verkar hindren till och med ha minskat under senare år. Om det nu är så att västsvenskar bryr sig om samhällsutvecklingen och tror att de kan påverka denna, samtidigt som hindren är begränsade, varför tar man då inte större ansvar? En möjlig förklaring kan vara att det helt enkelt inte existerar en entydig syn på vad ansvarstagande innebär och vem som ska ta ansvar för vad. Ta exempelvis köttkonsumtionen, vilken allt mer lyfts fram som en av de största orsakerna till dagen klimatproblem. Trots att hindren är begränsade - att äta lite mindre salami på mackan är något av det lättaste och minst kostsamma en människa kan göra - är det väldigt få personer som säger sig vara beredda att äta mindre kött. Människor ser helt enkelt inte detta som en form av ansvarstagande; köttätande är snarare en trevlig och självklar vana, som man inte är beredd att ompröva. Och bland dem som faktiskt ser köttätande som en ansvarsfråga, är det inte alla som ser det som sin uppgift att ta ansvar

15

just genom att minska köttkonsumtionen. Exemplet med köttätandet får illustrera hur brist på konkret handling ibland kan vara ett resultat av våra invanda föreställningar om vad ansvarstagande är och vem som bör ta ansvar för vad. För att fler ska agera behöver därför definitionen av ansvarstagande omformuleras och fler måste se sitt eget ansvars-tagande som en prioriterad fråga. Årets Ansvarsbarometer i kombina-tion med en rad internationella undersökningar visar att detta redan är på väg att hända. Exempelvis håller synen på arbetsgivares och företags ansvarstagande på att förändras. Det räcker inte längre med att de följer lagen; de ska också engagera sig i samhällsutvecklingen i stort. När det gäller västsvenska arbetsplatser, så tar dessa ansvar på en rad områden: De köper miljövänliga produkter till sina anställda, erbjuder jobb till långtidsarbetslösa och ger stöd till utvecklingen av lokalsam-hället, för att ge några exempel. Men samtidigt är det en majoritet eller fler, som inte tar ansvar på dessa områden. Detta behöver bli bättre, framförallt med tanke på att västsvenskars syn på företags och organi-sationers ansvarstagande har sett ganska negativ ut under de senaste två åren. Förhoppningsvis kommer Ansvarsbarometern att kunna visa på en förändring under kommande år, i och med att förväntningarna på privatpersoners, organisationers och företags aktiva deltagande i sam-hällsutvecklingen blir allt större. Här har vi alla en viktig roll att spela.

Opinionsbildning 1. Enligt Ansvarsbarometern 2011 tycker den Västsvenska allmänheten att företag och andra organisationer bör ta ett större ansvar för sam-hällsutvecklingen än vad de gör idag. Och att det arbete som utförs idag är bris-tande. Denna vetskap kan användas i opinionsbildning, i syfte att uppmärksamma företag och organisationer om att de förväntas vara med och ta ansvar. Att ansvarstagande är en fråga om demokrati.

Opinionsbildning 2. Enligt Ansvarsbarometern 2011 är det många väst-svenskar som låter arbetsplatsers och kommuners ansvarstagande vägleda dem när de väljer var de ska arbeta och bo. Även denna vetskap kan användas i opinionsbildning, för att få fler arbetsplatser och kommuner att inse att ansvars-tagande kan vara en konkurrensfördel.

Organisationsutveckling. Vetskapen om att västsvenskar tänker på ansvar när de väljer var de ska arbeta och bo, bör vara en naturlig del när arbetsplatser, regioner och kommuner utvecklar strategier för hur de långsiktigt ska attrahera - och behålla - arbetskraft och invånare.

Produktutveckling. Genom Ansvarsbarometern 2011 får vi förståelse för de sätt på vilka västsvenskar tar - och inte tar - ansvar, samt vilka hinder som exi-sterar. Företag och organisationer kan använda denna kunskap om vad som driver västsvenskars ansvarstagande när nya produkter och tjänster ska utvecklas.

Reklam. Kunskapen om vad som driver västsvenska konsumenters ansvars-tagande kan också användas i företags och organisationers reklamkampanjer; i syfte att få fler personer att konsumera ansvarsfullt.

- Citat från Ansvarsbarometern 2011

« Att prata och lova mycket och inte

handla därefter är att ta dåligt ansvar. Att ta hand om gam-

la, sjuka och barn. Att ge mer resurser

till vård, omsorg och utbildning. Att ge mer resurser till de svaga

i samhället. Det är bra ansvar »

Så här kan du använda dig av Ansvarsbarometerns resultat:

Slutnoter1 Eurobarometern, 2008a; Greendex, 2009; HSBC, 2008; Natural Marketing Institute, 20072 Greendex, 2010; HSBC, 2010 3 Greendex, 2010; HSBC, 2010; Naturvårdsverket, 2009 4 Naturvårdsverket, 20095 APCO, 2004; BBMG, 2008; Carbon Trust Standard, 2009; Cone, 2007; Corporate Culture, 2007; Edelman Trust Barometer, 2009;

Fleishman-Hillard/NCL, 2007a; Ipsos Mori, 2007b6 APCO, 2010; Cone, 2010a; Cone 2010b7 APCO, 2010; Cone, 2010a; Cone 2010b8 Accountability, 2009; Eurobarometern, 2008a; Greendex, 2009; Carbon Trust Standard, 2009; Cone, 2009; Defra, 2009; GlobeS-

can, 2007; Ipsos Mori, 2007b; Naturvårdsverket, 2008; Pricewaterhousecoopers, 2008; Rewir, 20089 Greendex, 2010; Naturvårdsverket, 200910 Naturvårdsverket, 200911 Edelman Trust Barometer 2009; Eurobarometer, 2008a; HSBC, 200812 APCO, 2010; Cone, 2010a13 DEFRA, 2009; Egg Branding, 2007; Eurobarometer, 2008a; Greendex, 2009; Ipsos Mori 2007b; Konsumentverket, 2009; Nielsen,

2009; Rewir, 200814 APCO, 2010; Cone, 2010a; Cone 2010b; Greendex 2010; HSBC, 201015 APCO, 2010; Cone, 2010a; Cone 2010b; Greendex 2010; HSBC, 2010; Väst-SOM, 2009

16

KällorAccountAbility 2009. What Assures Consumers in an Economic Downturn?

APCO. 2004. Global CSR Study. APCO Worldwide.

APCO. 2010. Reputation and responsibility. Engage. Act. Improve

BBMG. 2007. Highlights from the BBMG Conscious Consumer Report.

Carbon Trust Standard. 2009. Consumer Poll.

Cone. 2006. Cone Millennial Cause Study. I: Mirvis, Philip H. År? What Do Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College

Center for Corporate Citizenship

Cone, 2007. Research Report. 2007 Cone Cause Evolution & Environmental Survey

Cone. 2009. Cone Consumer Environmental Survey - Fact Sheet.

Cone. 2010a. Shared Responsibility Survey.

Cone 2010b. 2010 Cone Cause Evolution Study.

Corporate Culture. 2007. Customer Trust Index Summary Findings.

Defra. 2009. Survey of Public attitudes and behaviours towards the environment tracker. Survey - statistical release, Defra - Depart-

ment for Environment, Food and Rural Affairs. Nobel House, 17 Smith Square, London

Edelman. 2008. Good Purpose Study.

Edelman. 2009. Edelman Trust Barometer.

Egg Branding. 2007.

Eurobarometer. 2008a. Attitudes of Europan Citizens Towards the Environment. Special Eurobarometer, Europan Com¬mision.

Fleishman-Hillard/National Consumers League. 2007a. Rethinking Corporate Social Responsibility - Executive sum¬mary.

Fleishman-Hillard/National Consumers League. 2007b. Rethinking Corporate Social Responsibility. I: Mirvis, Philip H. År? What Do

Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.

GlobeScan. 2007. CSR Monitor. I: Sustainable Consumption: Facts and Trends From a Business Perspective. WBSCD, 2008

GolinHarris. 2006. Doing Well by Doing Good: The Trajectory of Corporate Citizenship in American Business. I: Mirvis, Philip H.

What Do Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.

Good Business. 2007. Concerned Consumer Index .

Greendex 2008: Consumer Choice and the Environment – A Worldwide Tracking Survey. I: Sustainable Consumption: Facts and

Trends From a Business Perspective. WBCSD, 2008

Greendex 2009: Consumer Choice and the Environment – A Worldwide Tracking Survey. GlobeScan Incorporated, To¬ronto,

Canada

17

Greendex 2010: Consumer Choice and the Environment - A Worldwide Tracking Survey. National Geographic and GlobeScan

HSCB. 2010. HSBC Climate Confidence Monitor 2010

Harris Interactive. 2009. The Reputations of the Most Visible Companies - Highlights from the Annual RQ 2008.

HSBC,. 2008. Climate Confidence Monitor 2008. HSBC Climate Partnership.

Ipsos Mori. 2007a. Ipsos’ i-Rep-Survey.

Ipsos Mori. 2007b. Survey of Attitudes to Corporate Responsibility.

Konsumentverket. 2009. Vardagen och miljön.

Natural Marketing Institute. 2007. European LOHAS Report.

Naturvårdsverket. 2008. Allmänheten och Klimatförändringarna 2008. Rapport 5904.

Naturvårdsverket. 2009. Allmänheten och klimatförändringen 2009. Allmänhetens kunskap om och attityd till

klimatförändringen,med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar

PricewaterhouseCoopers UK Retail & Consumer Group. 2008. Sustainability: Are Consumers Buying It?

Reputation Institute. 2006. RepTrak Pulse 2006: Social Responsibility Report. I: Mirvis, Philip H. År 2008. What Do Surveys Say.

About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.

Rewir. 2008. Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan. Rewir AB. Stockholm. Sverige.

RT Strategies/Waggener Edstrom Worldwide, 2009. Consumer and Marketing Expert Poll .

Svenska Trender: 1986-2007. SOM-rapport 2008:19. SOM-Institutet, Göteborgs Universitet.

Väst-SOM 2009. SOM-rapport nr 2010:08. SOM-institutet, Göteborgs Universitet

Västsvenska trender: 1998-2007. SOM-Institutet, Samhälle, Göteborgs Universitet.

18

Mer om studien

Så här genomfördes Ansvarsbarometern 2011

Ansvarsbarometern 2010 genomfördes via en webenkät. Årets datainsamling gjordes i april-maj månad med hjälp av telefonin-tervjuer. Obundet slumpmässigt urval kombinerat med kvoturval användes. Urvalsramen är mer representativ än för webenkäter, men den är mindre representativ än om postala enkäter hade använts. Telefonintervjuer har fördelen att de svarande är relativt lätta att nå samt att dessa kan få muntlig hjälp med att tolka frågorna. Dock medförde långa diskussioner kring ämnet under telefonintervjuerna att enkäten inledningsvis tog längre tid än planerat. Därför blev det också svårare att få människor att ställa upp på intervju. Efter halva tidsperioden halverades därför enkätens längd, som därmed hamnade på den tänkta svarstiden på 11 minuter snarare än de inledande 20 minuterna. Postala enkäter hade inte lett till samma problem med svarstiden, men sådana hade inte möjliggjort lika många genomförda intervjuer för samma kostnad.

Samtliga frågor utom en analyserades med hjälp av frekvens- och korstabeller. Kategorier, där färre än 30 personer har svarat, har inte inkluderats i analysen och de kategorier med under 50 svarande har bara i mycket få fall inkluderats. Syfte har varit att förbättra studiens kvalitét. Dessa kategorier innefattar personer med eftergymnasial utbildning, de som arbetar för ideell sektor, de som har inkomster över 30.000 kr eller de som befinner sig i ålderskategorin 16-19 år. För frågan om “hur stort ansvar din arbetsplats tar” gäller detta också personer, som inte har högre utbildning än grundskola, personer med inkomst upp till 10.000 kr, samtliga ålderskategorier förutom 30-49 år samt samtliga kategorier i variabeln geografi.

Bruttourvalet för studien låg på 1800 privatpersoner i Västra Götalandsregionen. Med ett nettourval på 1154 personer och 450 genomförda intervjuer hamnade den slutgiltiga svarsfrekvensen (netto) på 39 procent. Nuförtiden ligger enkätstudier av samma typ med en riktigt god svarsfrekvens - såsom SOM-institutets undersökningar - på cirka 60 procent. Ansvarsbarometern har därför vissa begränsningar när det gäller representativitet. Men det obundna slumpmässiga urvalet tillsammans med det faktum att kategorier med under 50 svarande personer har undvikits ger en förväntat trovärdig studie, framförallt med tanke på att det är de större trenderna som har analyserats snarare än enskilda detaljer. Att resultatet i stora drag är i linje med förra årets studie och

internationella studier, samt att kvoterna på det stora hela är fyllda, stärker denna förväntning.

Resultatet har jämförts med det för 2010 års Ansvarsbarometer samt med internationella undersökningar, som berör allmän-hetens syn på ansvar. Studierna är inte exakt jämförbara på grund av skillnader i genomförande. Däremot kan de användas för att

jämföra likheter och skillnader när det gäller grövre tendenser och trender.

Kvoter Genomförda % av målsättning Målsättning

Kvinna 239 99 % 240Man 210 91 % 230

16-19 år 37 100 % 37

20-29 år 68 100 % 68

30-39 år 86 101 % 85

40-49 år 83 101 % 82

50-59 år 81 100 % 81

60-99 år 94 100 % 94

A. Göteborgsregionen 243 81 % 300

B. Sjuhärad 60 100 % 60

C. Skaraborg 72 98 % 73

D. Fyrbodal 74 100 % 74

19

Förstudie för Ansvarsbarometern:

De internationella jämförelser som görs i rapporten för Ansvarsbarometern 2011 är en fortsättning på en förstudie, som konsult Stefan Molnar - Molnar Samhällsutveckling och Analys - genomförde under 2009. I denna redogörs för 37 stycken internationella undersökningar som berör ansvarsfrågan. Förstudien för Ansvarsbarometern finns att hämta på: www.csrvastsverige.se/vad-vi-gor/program-och-projekt/ansvarsbarometern

Initiativ och genomförande:

Ansvarsbarometern har tagits fram och genomförts efter ett initiativ år 2009 av styrelsemedlemmarna i CSR Västsverige, Catarina Munck och Peter Nyström. Ansvarsbarometern 2010 genomfördes av konsult Stefan Molnar - Molnar Samhällsutveckling och Analys - och Tomas Ekberg, Chefanalytiker vid Västra Götalandsregionen.

Även 2011 års Ansvarsbarometer har genomförts av konsult Stefan Molnar - Molnar Samhällsutveckling och Analys. Kontaktuppgifter: [email protected], 0705-680445

En referensgrupp bestående av representanter från offentlig förvaltning, universitetsvärld och privat sektor har kopplats till projektet:

Tomas Ekberg - Chefanalytiker vid Västra GötalandsregionenChristian Maloney, Managementkonsult, Ekan ABYlva Mattsson-Wallinder, Biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet, Göteborgs UniversitetPeter Nyström, Platschef Astra ZenecaKarl Persson, Ansvarsforskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs UniversitetRaquel Sanchez, Marknadsansvarig vid Projekt Upp! Stadskansliet Göteborgs Stad

Datainsamlingen genomfördes av Intervjubolaget Imri AB, Box 122 36, 102 26 Stockholm, Tel. 08-562 780 00, Fax. 08-562 780 29, [email protected]

Mer information

Kontakta föreningens kansli via kansli@csrvastsverige eller gå in på www.csrvastsverige.se eller direkt till http://csrvastsverige.se/vad-vi-gor/program-och-projekt/ansvarsbarometern/

Design och fotografi:

Rapportdesign: Stefan Molnar och Emilia Rózsa FredrikssonFotografier: Creative Commons, Some Rights Reserved by WarmSleepy (s. 1), www.flickr.com/photos/33498942@N04/5910998766/sizes/o/in/photostream, © Laban Dalgren (s. 4, 9), tfn. 0737-80 83 43. Övriga foton © Emilia Rózsa Fredriks-son, tfn. 0730-48 53 08;

Om CSR Västsverige:

CSR Västsverige (Public and Private Social Responsibility Initiative) är en ideell förening bildad 2008, som består av företag, myn-digheter, frivilligorganisationer och högskolor i Västsverige, som arbetar för hållbar samhällsutveckling, för ökad konkurrenskraft i organisationer och utvecklingskraft i regionen. Föreningen hade fler än 100 medlemmar i september år 2011.

20

www.csrvastsverige.se

Socialt ansvarstagande blir allt mer en förutsättning för att vi ska få goda liv och konkurrenskraftiga organisa-tioner. Men hur ser invånarna i Västsverige på sin egen och andras förmåga och vilja att ta ansvar? Om detta handlar CSR Västsveriges återkommande enkätstudie Ansvarsbarometern.

Andra omgången av Ansvarsbarometern genomfördes i Västsverige år 2011. I likhet med undersökningen år 2010 vill västsvenskar i år vara med och ta ett större socialt ansvar. Men stöter på hinder. Dessutom behöver vår syn på vad ansvarstagande är för någonting och vem som ska vara med och ta ansvar förändras. Runt om i världen ser vi att företag och arbetsplatser i allt högre grad förväntas engagera sig i samhällsutvecklingen. Så är det även i Västsverige. Långsiktigt ska barometern förhoppningsvis kunna bidra till, och uppmäta, en positiv utveckling i form av ett ökat gemensamt lokalt och globalt ansvarstagande bland invånare i hela Väst-sverige.

Documents

Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändring